Solfbladet November 2009 / Årgång 3 Nr. 6

Solfbladet november 2009 1

SOLFBLADETNovember 2009 / Årgång 3 Nr. 6

Susanna fann lugnet i Solf

s. 4–5

Träffpunkter vid Strandvägen

s. 6–7

Hundintresse gror i växthus

s. 8–9

Byggnadsentre-prenörer i ”byjjin”

s. 10–11

God jul!Önskar Solf byaråd

AV SArA BergStröm, AnSV redAktör för SolfBlAdet

LEDARE

2 Solfbladet maj 2009

Solfbladet ges ut av Solf byaråd r.f., en förening som har fungerat sedan år 2000 för att driva Solfs invånares intressen, öka trivseln och gemenskaps-andan, samt befrämja en positiv utveckling av byn.

I styrelsen sitter representanter från många olika föreningar som verkar i Solf med omnejd.

Redaktion: Sara Bergström (ansv.), Fredrik Båsk, Peter Båsk, Jonas Forth, Jan Jacobson, Anna Norrgrann

Sammanfattning: Lotta Molander

Översättningar: Sirpa Båsk

Annonser: Bengt Brors, Anna-Lena Sjöberg

Pärmbild: Patric Fogde

Layout: Kustmedia Ab

Tryck: Fram 2009

Upplaga: 830 ex

ÅRETS JULBLOMMAKänner du någon i Solf som förtjänar en uppmuntran? Motivera kort ditt förslag och lämna sedan in lappen vid någon av våra insamlingslådor vid Aktia, Florina eller Axet, eller e-posta till [email protected] före den 16.12.2009.Utdelningen sker före jul. OBS! Tidigare års mottagare får inte nomineras (Håkan Berg, Margit Holm, Arne Lervik, Bengt Köping, Linnéa Träskelin, Alf-Martin Haagensen, Gabriella Svenns, Ulf Östman, Tina Westerlund, Roshild Westerlund och Camilla Svedberg-Smeds).

Tunnetko ketään Sulvalla joka mielestäsi kaipasi kannustusta? Perustele ehdotustasi ja jätä se ehdo-tuslaatikkoihimme Aktiassa, Florinassa tai Axetissa ennen 16.12.2009. Kukka jaetaan ennen joulua. HUOM! Viime vuosien vastaanottaja ei saa ehdottaa.

FÖRSLAG/EHDOTUS:

MOTIVERING/PERUSTELUT:

Jag skrev in sökorden ”bra” och ”Solf” på Google för att se vad som skrivs om Solf

i positiva ordalag på internet. Det kom en del exempel.

Wikipedia skriver om det vi redan vet, att Solf erbjuder en vacker omgivning, BRA bygemenskap och ett stort utbud av service och tjänster och berättar att byn år 2006 vann tävlingen “Bästa bostadsområdet i Finland”. Vidare får man tips om BRA böcker att läsa om Solf och då handlar det om Gunnar Rosenholms “Solf sockens historia” – en kulturskatt enligt Wikipedia (och red.) och böckerna “Kyrkoby folkskola i Solf” och “Solf kyrka och dess minnen” – värda att bekanta sig med enligt Wikipedia.

I forumet mammapappa.com letar en festfix-are efter en BRA lokal i Vasa/Korsholm och får tipset om Solf uf. Solf Hem och skola skriver om det kontrakt föräldrarna undertecknade åren 2004-05 och konstaterar att kl 20 är en BRA hemkomsttid för lågstadiebarn om det är skoldag följande dag och att senast kl 21 är lämpligt om föl-jande dag är ledig. (Håller vi det här rätt så bra kanske?)

På bloggen Ressugen/Mohill (som upprätt-hålls av en solfbo) får Solf IK beröm för skidspåret. ”Fantastiskt BRA skidspår här i Solf och far man mitt på dan så trillar man inte i vägen för någon”.

Byarådets egen hemsida www.solf.fi kommer naturligtvis också upp med de här sökorden och där nämns det bland annat att det finns många BRA dagmammor i Solf.

Torgförsäljning i SolfNu försöker Byarådet införa ytterligare någon ting som vi hoppas kunde bli bra: försäljning av grönsaker på torget i Solf. Några bybor har hört sig för och undrat om det kunde vara möjligt att få de lokala producenterna att sälja sina grönsaker t.ex. på lördag förmiddag utanför Aktia under sommarsäsongen. I denna tidning uppmanar vi lokala grönsaksproducenter att ta kontakt med byarådets ordförande Lotta Risku om de är intresserade (se upprop på sid.12).

Vi hoppas också att så många som möjligt deltar i omröstningen om vem som ska få årets julblomma i år! Julblomman delas ut till en person som kan behöva uppmuntran och/eller har gjort någonting positivt för byn. I fjol gick blomman till Camilla Svedberg-Smeds för hennes engagemang i barnens skolgång. Tidigare mottagare nämns nedan.

Och visst är det bra och roligt är det att det blir en julöppning i Solf i år efter fjolårets uppehåll! En kommitté bestående av medlem-mar från Solf UF och Byarådet har tillsam-mans planerat ett program som ni kan läsa om på följande sida. Välkomna med!

Ett bra Solf på Google

INNEHÅLLSid. 2 Ledare: Ett bra Solf på Google

Sid. 3 Julöppning i Solf

Sid. 4–5Lugnet och familjen förde Susanna till Solf

Sid. 6–7På varsin sida om Strandvägen

Sid. 8–9I växthuset odlas hundintresset

Sid. 10–11Det byggs i ”byjjin”

Sid. 12Hälsningar från Stundars

Sid. 13Aktuellt från Solf

Sid. 14–15Gårdsgrupper i Solf – Munsmo hamn

Sid. 16Goda recept från krögare i Solf

Sid. 17–19 Suomenkielinen yhteenveto


Välkomna på julöppning i Solf 28.11.2009!Det blir julöppning på lilla jul mellan klockan 12 och 15.30 vid Solf UF-lokal.

Under dagen har du möjlighet att baka pepparkakor, pyssla, äta varm korv och våfflor samt dansa ringlekar. Därtill får du ta del av olika slags försäljning: fisk, kakor, böcker, lotter mm.

Bland försäljarna finns Marjatta Hultholm (loppis), Sven-Erik Syréns förlag (musik, böcker, kort mm), Kyrkans Ungdom (loppis), årskurs 4 Solf skola (julkort och bakverk) och Berits hemslöjd (handarbeten).

Hembygdsföreningen säljer flygfoton tagna över Solf byar år 1932. Byarådet ordnar lotteri.

Tom Blom från Sundom säljer fisk kl 13–15.30.Barnen har möjlighet att rida på ponnyhästar på gården mel-lan kl. 13–14.

Solf blåsorkester spelar kl. 14–15 och även jultomten kom-mer på besök.

Klockan 15.30 startar ett lykttåg från UF- lokalen mot Axet. Ta egen lykta med!

Kl. 16 öppnas julen i Solf centrum med hjälp av en hemlig talare och jultomten. Julgranen och stjärnorna tänds.

VÄLKOMNA!

Tervetuloa Sulvan joulunavaukseen 28.11.2009!Pikkujouluna vietetään joulunavausta klo 12–15.30 Sulvan nuorisoseurantalolla.

Päivän aikana on mahdollisuus leipoa pipareita, näperrellä, syödä lämpimiä makkaroita ja vohveleita sekä tanssia piirileikkejä. Li-säksi on erilaista myyntiä: kalaa, kakkuja, kirjoja, arpoja ym.

Myyjinä ovat Marjatta Hultholm (kirppis), Sven-Erik Syréns för-lag (musiikkia, kirjoja, kortteja ym), Kyrkans Ungdom (kirppis), Sulvan koulun luokka 4 (joulukortteja ja leivonnaisia) ja Berits hemslöjd (käsitöitä).

Kotiseutututkijaryhmä myy lentovalokuvia, jotka on otettu Sul-van kylistä vuonna 1932. Kylätoimikunta järjestää arpajaiset.

Tom Blom Sundomista myy kalaa klo 13–15.30.

Lapsilla on mahdollisuus ratsastaa poneilla klo 13–14.

Sulvan puhallinorkesteri soittaa klo 14–15 ja myös joulupukki käy vierailulla.

Kello 15.30 lähtee lyhtykulkue nuorisoseurantalolta kohti Axetia. Tuo oma lyhty!

Klo 16 joulunavaus Sulvan keskustassa salaisen puhujan ja jou-lupukin toimesta. Joulukuusi ja tähdet sytytetään.

TERVETULOA!

foto: olle PurSiAinen

Välkomna!www.stundars.fi

Stundarsbodenöppen lördag och söndag21.11–20.12 kl. 12–16

komna!iTel. 06-344 2200

sö 29.11 kl. 11–16Julmarknad

4 Solfbladet november 2009

Susanna Mäntysaari och Stella Aziegbemhin bor i en ljus och hemtrevlig trerum-mare mitt i byn. Där fann de lugnet och den egna bakgår-den efter många år i höghus-lägenheter mitt i vimlet.

AV AnnA norrgrAnnBild: JonAS forth

Vad får en kulturjournalist som flyttat runt i Sverige och Finland under de senaste tio åren att mitt i karriären bestämma sig för att flytta till Solf? Svaret är egentligen ganska enkelt, lugnet och närheten till fa-miljen. Susanna är uppvuxen i Vikby, inte långt ifrån Solf.

– Till en början är ju allting konstigt vart man än flyttar, men nu har vi slagit oss till ro och trivs jättebra, säger Susanna Mäntysaari.

Lugnet och närheten till familjen förde Susanna till Solf

Hon och snart 4-åriga dottern Stella har bott i sin ljusa och rymliga radhuslägenhet i Solf i snart ett år. Stella går på dagis och Susanna freelansar för olika medier i regio-nen och arbetar tidvis på Gros Bokhandel inne i Vasa.

– I dag är ju arbetet lyckligtvis inte så bundet till var man bor då mycket sker via internet, säger Susanna och syftar på sitt journalistjobb.

Hemma från VikbyHon är uppvuxen i Vikby, och som de flesta av traktens ungdomar flyttade hon till Vasa för att studera. Med bland annat en biblioteksfunktionärsexamen i bakfickan, och några års arbete på Vasa stadsbibliotek, flyttade hon efter några år över Kvarken för att studera kulturjournalistik vid Umeå universitet.

– Umeå är en härlig stad, och jag ville nog egentligen aldrig flytta därifrån. Men så fick jag en praktikplats på tidskriften Ny tid i Helsingfors, och mitt i allt var jag tillbaka i Finland, säger Susanna.

Efter ett tag började Susanna arbeta som redaktionssekreterare på Astra Nova, en liten tidskrift som framför allt arbetar med och lyfter fram kvinnosaksfrågor.

– Vi var bara två personer på redaktio-nen och vi gjorde allting. Det var nästan för mycket, men väldigt roligt samtidigt, säger Susanna.

Sen träffade Susanna Stellas pappa Char-les som flyttat till Helsingfors från Nigeria, och då Stella kom till världen i mars 2006 började familjen fundera på en flytt till Österbotten för att vara närmare Susannas familj. Men Charles återvände snart till Helsingfors på grund av arbetssituationen och att relationen inte höll. Susanna och Stella blev kvar.

– Då Stella blev äldre ville jag bo på ett ställe där hon kunde springa ut på gården när hon ville, och det gick ju inte då vi bodde i höghus inne i stan.

Då en släkting flyttade ut ur radhus-lägenheten i Solf såg de sin chans.

Stella och Susanna.


– Här har vi allt vi behöver, och det som inte finns här finns i Vasa. Visst kan jag ibland sakna möjligheten att till exempel gå på konsert med väninnorna nu som då, men det finns andra saker som kompense-rar här i stället, säger Susanna.

Svårt att hitta arbeteSusanna trivs med att ha familjen nära, och både gamla och nya vänner har hon och Stella funnit efter att de flyttat till Solf. Dagarna löper på med vanliga vardagssyss-lor och lite umgänge med vänner och familj däremellan. Men arbetsmässigt är det lite svårare för en kulturjournalist att hitta sin plats på den österbottniska landsbygden.

– Jag söker fortfarande efter det ultimata jobbet. Men jag vill inte flytta bort på grund av det, säger hon.

Kan de då tänka sig att slå sig ner i Solf för gott?

Man ska aldrig säga aldrig. Men så bra som vi trivs nu så skulle jag nästan våga svara ja.


På varsin sida om Strandvägen

– Det var i januari 1967 som vi tog över här, berättar Yngve Snickars som tillsam-mans med hustrun Anna-Stina driver Solf Service.

Då var huset bara en tredjedel av vad det är idag och redan på hösten samma år började man bygga ut.

Det var Edvin Carlsson som hade byggt bensinstationen vid Strandvägen, och det första året drevs den av Saga och Erik Back. När paret Snickars kom in som ägare hade de kompanjonerna Kjell-Erik och Christine Sjöblad med. Lite senare öppnade de också tillsammans Car-Center i Malax, men 1976 delade de på sig så att Yngve och Anna-Stina blev ensamma ägare till Solf Service.

Drygt fyrtio år har de alltså tillsammans som företagare. Men nyligen firade de ett annat jubileum.

– Han fiskade opp mej här på Strand-vägen och tog mej på cykeln till Malax på tivoli, berättar Anna-Stina. Jag var sexton, Yngve sjutton. I somras var det 50 år sen.

Eller som Yngve uttrycker det:– Ja ha måsta va la me honje tanten i

femti år. Säger han med ett skratt och den väl-

bekanta glimten i ögonvrån. De flesta

som brukar vara in och byta några ord med Yngve vet att han gillar underfun-diga skämt. Men också att han har starka åsikter i många frågor och inte är rädd att framföra dem.

Det brukar det bli i caféet då ”parla-mentet” sammanträder på morgnarna. Där avhandlas många viktiga frågor över en kopp kaffe.

– Skulle de kommunala lyda ens hälften av råden så skulle vi komma betydligt bil-ligare undan här i kommunen.

Caféet är också annars en viktig träff-punkt dit till exempel många änklingar och ensamstående har sökt sig under åren för att få prata bort en stund.

– Kvinnorna har hittat andra samman-hang, säger Anna-Stina. Men för männen har det varit enkelt att slinka in hit och få sällskap en stund.

Nästan fyrtiotre år har alltså gått sen de tog över dåvarande Shellmacken. Det har blivit många och långa dagar men ”lejdon” har de aldrig haft.

– Däremot har våra barn kommit i kläm ibland, som inte har fått ha semester som andra barn. Men företagsamma har de blivit, säger Anna-Stina.

Numera unnar paret Snickars sig lyxen att ha stängt på söndagar och kvällstid. Annat var det i början: på vardagar var det öppet 7–22, på lördagar 8–23 och på söndagar 9–21.

Det var fullt i verkstan och bränslekun-derna fick service med tankning, koll av oljan och tvätt av rutor. Och caféet var det enda i Solf innan Fredrikas öppnade.

– Oljekrisen ändrade på allt, säger Yngve. Och då vi fick bränsleautomaterna så mins-kade behovet av kvällsöppet.

Fast i början gick det inget vidare med automaterna. En blev söndersprängd och en annan bortsläpad med bil. Men idag är de betydligt stöldsäkrare.

Det börjar bli dags för Yngve att åka ut med tankbilen, nånting han gör stort sett varje dag. Ibland är han ute hela dagarna och levererar brännolja till torkar och egnahemshus, eller bränsle till vägbyggen och liknande.

Det är prima liv på Solf Service, så länge de får vara friska. Det tycker både Yngve och Anna-Stina. Hur länge de ska hålla på vet de inte. Båda är ju egentligen pensionärer, men nån given fortsättning för verksamhe-ten finns inte. Sonen Roland hjälper till där då han hinner, men kommer inte att ta över verksamheten i dess nuvarande form.

Så de tar en dag i taget och då helgen kommer åker de helst ut till stugan i Sun-dom skärgård. Det är avkopplingen och andningshålet, och där njuter de av tystna-den och lugnet efter en intensiv vecka med många människomöten.

Två av de mera långlivade företagen i Solf är Solf Service och Östmans Radio-TV. Båda har funnits sen slutet av sextitalet. Östmans firade 40 årsjubileum i slutet av oktober, Solf Service startade ett par år innan.

AV JAn JAcoBSon

Yngve, Anna-Stina och Roland Snickars.


På andra sidan Strandvägen har Ove och Maj-Inger Östman haft sin butik sen 1980. Östmans Radio och TV öppnade 1969 men den första tiden fanns man i August Finnes förra lanthandel inne i centrum, det stora gula huset ungefär mitt emot Gästgi-vargården. Där blev det för trångbott och då byggdes fastigheten på Barkamovägen, intill Strandvägen.

Men egentligen började Ove redan i mitten av 60-talet som resande försäljare åt Radio-Service.

– Jag packade min VW-bubbla med damm sugare och radioapparater och bör-jade knacka dörr. Då bilen var tom var det dags att börja om. Det var en väldigt bra skola, för jag lärde mig att möta alla slags människor, berättar Ove.

Från första början har Östmans haft Philips som sitt huvudmärke, och under flera år i rad i slutet av 70-talet var de bäst i landet på att sälja deras färg-TV:n. Också under 80-talet var de bland de tio bästa i landet.

Idag är det hushållsmaskinerna som är den största artikeln. Ove säger att han har överlåtit TV-bestyret till sonen Stefan, som

har jobbat i företaget sen 1988 och numera är VD och huvudägare.

Östmans Radio och TV har kunder från Kristinestad till Oravais med någon avstickare uppåt Jakobstad ibland. Och ungefär hälften av affärerna sköts numera över telefon.

– Vår konkurrensfördel är dels servicen med gratis hemtransport och installation av inköpta varor, säger Stefan. Dels är det att vi har varorna i lager och inte som beställningsvaror.

– Många gånger händer det att folk har varit till stan för att köpa en apparat, men kommer till oss för att de skulle ha varit tvungna att vänta i någon vecka, sticker Ove in. Och äldre människor som behöver till exempel en ny tvättmaskin frågar inte efter priset, utan om vi levererar och instal-lerar och tar hand om den gamla maskinen. Och det gör vi.

Kör runt med frysbox i bilenStefan är den som tar hand om trans-

porter och installationer. Om det finns rum i bilen brukar han ha en frysbox färdigt i den.

– Om frysen går sönder är det fråga om timmar. Vi levererar snabbt då det behövs. Sommartid då vi håller lördagsstängt bru-kar vi ha en begagnad box på gården. Om någon ringer och vi inte är på plats så ber vi dem åka och hämta den tills vi kan leverera en ny på måndag.

Konjunkturerna går upp och ner och det är klart att också en specialaffär på landsbygden drabbas då.

Men Östmans har hela tiden haft jord-bruket som ett stödben vid sidan om bu-tiken. I dag odlar de på närmare hundra hektar, så arbetsdagarna under säsongen blir långa.

– Men det är samtidigt avkoppling med det praktiska arbetet, säger Ove. Då man sitter i traktorn behöver man inte tänka på så mycket annat än det man håller på med just då.

Och precis som med paret Snickars på andra sidan vägen så är det alltid lika roligt att gå till jobbet. Fortsättningen är också tryggad genom sonen Stefan, och barnbar-net Benjamin som just har kommit in och börjat göra sina läxor i butiken.

– Så vem vet om det inte finns Östmans Radio och TV här fortfarande om fyrtio år, skrattar Ove.

Östman började som resande försäljare

Här är tre generationer Östman, Ove, Stefan och Benjamin.


Bengt Brors växthus på Myr-vägen fick nytt liv då Vaasan agilityseura flyttade in. I okto-ber hölls de första nationella tävlingarna, och deltagarna som kom från när och fjärran var imponerade över öster-bottningarnas påhittighet.

text: AnnA norrgrAnn Bild: JonAS forth

Hundskall och technomusik möter oss då vi stiger in i växthuset som badar i solsken. Det är varmt inne, även om den första höstkylan får en att huttra utanför. Men så är det ju också ett växthus, låt vara att det inte är i traditionell användning längre, men ett växthus ändå.

Bara österbottningar kommer på att omvandla ett gammalt växthus till hund-träningslokal. Perfekt då man tänker på det, men det är få som faktiskt kommer att tänka på det.

Det gjorde dock Bengt Brors i Solf då han bestämde sig för att erbjuda Vasa hundagi-lityförening sitt växthus.

– Här har vi ordentligt med utrymme, och vi är skyddade från regn och rusk, säger Helena Aspfors som är ordförande i föreningen.

Föreningsmedlemmarna tränar sina hun-dar i agility, det vill säga hinderbanor, och lydnad nästan alla vardagar i veckan. Marken är täckt av sand och längst bak finns ett litet utrymme och ett kök. Mer behövs inte.

– Växthuset behöver ingen uppvärmning, bara om det blir riktigt kallt på vintern så måste vi ta paus, och om det är varmt på sommaren är vi ute, säger Aspfors.

Alla är förtjusta i växthuset

Men i dag är det en speciell dag i växthuset. En landsomfattande hundagilitytävling äger rum där och det vimlar av små och stora hundar. Alla är förtjusta i stället, bra utrymmen är nämligen en bristvara i hund-föreningskretsar överallt i Finland.

– Tidigare hyrde vi ett litet utrymme, men vi var tvungna att dela på oss och träna på flera ställen för att få plats, säger Aspfors.

För tävlingar passar växthuset utmärkt. Ena halvan är just i dag avsedd för täv-lingsbanan, som består av flera hinder som hundar och tränare kämpar för att klara med snabbhet och smidighet. På den andra halvan värmer deltagarna upp. En av dem som stålsätter sig för att tävla är Parson Russel terriern Fonzie. Han bok-stavligen flyger över hindren som en liten kanonkula, fokuserad till hundra procent. Ägaren och tränaren hejar på och ger

I växthuset odlas hundintresset


tecken. I en bur bredvid sitter två spanska vattenhundar och väntar på att få komma ut och springa.

– Intresset för hundar har vuxit enormt under senare år, säger Helena Aspfors. Till vår förening kommer det fler förfrågningar än vad vi kan ta emot, och i södra Finland kan man få köa i flera år med sin hund.

Brist på utbildade tränare

Orsaken är att hundföreningarna lever i en ganska krass verklighet. Förutom att det är svårt att hitta bra utrymmen som fungerar året runt, är det också brist på utbildade tränare. Tränarna jobbar nämli-gen på frivillig bas. Helena Aspfors tränar själv hundar i agilityföreningen och hon vet vilket tungt jobb det är.

– Men roligt, tillägger hon snabbt. Agility räknas inte som en sport, även om det enligt Aspfors mycket väl kunde göra

det. Då kanske det skulle vara lättare att få tränare också.

– I princip är det ju precis som hästhopp-ning, men med hundar, säger hon.

Visst ser de ut som en sport också. Trä-narna och ägarna som springer bredvid hundarna genom banan är svettiga och andfådda då de kommer i mål, för att inte tala om hundarna.

Det är dags för Fonzie att inta tävlings-arenan. Han och ägaren Elina Paavola sätter iväg ut på banan, hon ropar kom-mandon och ger tecken och Fonzie följer. För den oinvigde åskådaren ser det ut som en omöjlig uppgift att känna banan, som slingrar sig fram, så väl att man genom enkla kommandon kan styra hunden ge-nom den.

Efter flera hinder och ett varv genom tunneln spurtar Fonzie mot målet och flyger över det sista hindret, precis som han övat tidigare. Ägaren är nöjd med prestationen,

och det ser också Fonzie ut att vara då han tuggar i sig sin belöning.

Ännu återstår flera tävlanden i flera klas-ser då vi lämnar växthuset och påminns om hur kallt det var ute, och så småningom slutar det ringa i öronen efter timmar av ihärdigt hundskall.

Helena Aspfors


Det finns ännu några tom-ter att bebygga i Solf, men entreprenörerna har lite svårt att hitta tomter. Både Bo-Erik Smeds och Aarne Myllykangas bygger i Solf för tillfället.

AV fredrik BåSk

– Det har nog gått åtminstone 10 år sedan jag byggde mitt första hus, säger Smeds.

När han började bygga hus var han också jordbrukare. Den osäkra marknaden och nedgången inom jordbruket gjorde att han gick över till att bygga på heltid för fyra-fem år sen.

– Det var en annorlunda utmaning och det är ett beslut som jag inte har ångrat en endaste dag, säger han.

Under de fyra åren som gått har han byggt fyra egnahemshus och några radhus på Båskastået. Han har dessutom renoverat lägenheter i närområdet. Smeds har inte byggt utanför Solf och har inte heller haft behov att göra det. Marknaden har varit och är bra i Solf och hans bostäder har alltid blivit sålda eller uthyrda.

– Ett kök har jag också byggt, men det är mitt eget och jag har inga större planer på att exklusivt börja med köksbyggen.

Aarne Myllykangas bygger två hus sam-tidigt och han kör med konceptet att lika barn leka bäst. De två husen är i princip identiska och de ska vara både praktiska och snygga.

– I Solf är det lätt att bygga, det går all-tid att sälja husen här. Jag gissar att det är

Det byggs i ”byjjin”

närheten till Vasa och den fina omgivningen som gör det, säger Myllykangas.

”I Solf går det att sälja vad som helst”Även Aarne kom in på byggandet för fem år sen. Hans karriär började med skogsbruk. Det var också genom den branschen han hittade till Solf.

– Jag arbetade i skogarna här omkring i sju år och tyckte att området var mycket fint.

Förutom att bygga i Solf så bygger Aarne också i Närpes och Teuva. Han anser att det är tydliga skillnader mellan vilka sorts hus som går åt på de olika orterna.

– I Solf går det att sälja vad som helst och ganska fort, medan det i Närpes krävs lite mera tid och investering innan man hittar en intresserad köpare. Det samma gäller i Teuva.

På Smeds bygge jobbar Sven-Erik Bergfors (t.v.) heltid och Oskar Buss (t.h.) är med då han har ledigt från skolan. Bergfors och Smeds har jobbat ihop i flera år.

foto

: fre

dri

k Bå

Sk


Byggherrarna är överens om att det går att sälja bostäder och hus i Solf. De tror att orsaken ligger i närheten till Vasa och den goda infrastrukturen i byn.

Den ekonomiska situationen som råder i landet har enligt de två inte påverkat bygg-marknaden, åtminstone inte i Solf.

– Det går alltid att sälja husen och ofta är husen och lägenheterna sålda innan an-nonseringen ens är gjord, säger Smeds.

– Det handlar om att plocka upp de potentiella kunderna i ett tidigt skede och låta dem vara med och bestämma om de sista detaljerna så att de får en känsla av

att vara involverade i byggandet, säger Myllykangas.

Båda två ser gärna att de skulle få bygga mera i Solf, men Myllykangas tror att marknaden så småningom börjar vara mättad.

– Det handlar om efterfrågan och till-gång, mera folk kräver en investering även från den kommunala sidan. Även om det under de senaste åren varit stark satsning på området så finns det en övre gräns för hur mycket som kan och bör byggas, säger Myllykangas.

Myllykangas tror på att bygga en viss sorts modell på husen för att spara tid och onödigt besvär i byggfasen.

foto: AArne myllykAngAS

Aarne Myllykangas drar själv kablar och ledningar när han bygger sina hus.

foto: AArne myllykAngAS

Bo-Erik Smeds är en 56-årig man som har byggandet i blodet. Han ser det som en ut-maning som hela tiden ger honom det han vill ha.

foto

: fre

dri

k Bå

Sk

Ett stort tack till Marjo Suojanen med familj för de fina klossarna vi fick till Solf daghem.

Personalen

TACK!


Som bäst är vi på Stundars i full gång med julprogram för daghems- och för-

skolebarn. Alltifrån mitten av november har vi tagit emot grupper. På programmet i år står tidsresan ”Julstök i Smedens stuga” där vi med lekens och fantasins hjälp flyttar oss 100 år tillbaka i tiden och förbereder julen som man gjorde förr. ”Jultid” bju-der på en lugn förmiddag i museibyn med lekar, jultraditioner från förr och peppar-kaksbak. ”Adventstid” som är en mysig vandring mellan museistugorna ger barnen en möjlighet att följa med i förberedelser av julgåvor.

Stundarsboden håller i år julöppet veckoslut kl. 12-16 under tiden 21.11 – 20.12.2009. Förutom allt detta förbereder vi årets jul-

marknad som hålls traditionsenligt på första advent, 29.11 kl 11-16. Vi väntar ett 40-tal marknadsförsäljare och därtill blir det bageriförsäljning, servering av klimp-soppa och kaffe. Förutom ringdans och musikprogram bjuder vi i år på en intres-sant tillbakablick till år 1809. Kaija Gran-nas, känd amatörskådespelare, kommer att gestalta solfkvinnan Maria Johansdotter Gestgifvar (f. 1751). Hon sörjer sin äldsta dotter som året innan, vid midsommartiden 1808, helt oförhappandes följt med den svenska armén norrut. Efter några månader nås mor Maria av budet att dottern dött ensam i rödsot i Lohteå...

BARK Under hösten har det dykt upp en ny skylt på Tryckerimuseets vägg. På skylten står det BARK, Barnkulturnätverk i Österbot-ten. Projektet samordnas av Österbottens förbund och är medlem av undervisnings-ministeriets nätverk Aladdins lampa, som är ett riksomfattande nätverk för barnkultur-center. Syftet med nätverket är att utveckla konst- och kulturtjänster för barn och unga i hela Finland. BARKs huvuduppgift är att koncentrera sig på kulturarvsfostran och målet är att varje skolelev ska lära känna och uppskatta hemortens kulturarv och på så sätt stärka sin lokala identitet. Som projektledare för BARK fungerar Annina Ylikoski och hon har sitt kontor vid Stun-dars i Tryckerimuseet. Under hösten har Solfbarnen, med bidrag från BARK, redan

haft möjlighet att delta i ”Måttstigen” i skolan samt i Lyktverkstad och ”Aladdins lampa tänds på Stundars” evenemanget som hölls 20.11.2009.

Virtuell tidsresaSom en naturlig fortsättning på Stundars museipedagogiska satsningar utvecklar vi som bäst en virtuell tidsresa för 6-12-åring-ar till sekelskiftet 1900. Den virtuella tids-resan som skall finnas tillgänglig på vår hemsida skall på ett roligt sätt lära ut kulturarv. Användarna kommer att kunna välja att exempelvis i rollen som dotter i bondstugan karda ull, i rollen som dräng hugga ved eller som krukmakare dreja ett lerkärl. Med den virtuella tidsresan önskar vi att våra gäster skall få ut ännu mer av sitt besök på Stundars. Den virtuella tidsresan skall vara klar sommaren 2010 och för ändamålet har Stundars fått medel från Museiverket.

HemmersgårdenFör att säkerställa att vi även i fortsätt-ningen kan ha stora tillställningar i vår vackra huvudbyggnad pågår arbetet med att höja Hemmersgårdens brandklass. Rent konkret innebär det installation av en au-tomatisk sprinkleranläggning samt en hiss. Därtill förses innertrappan mellan 1:a och 2:a våningen med en så kallad brandsluss och yttertrappan på norra gaveln breddas. Samtidigt görs en ny ingång till köket från norra gaveln.

Nytt från Stundars:

Byarådet har fått förfråg-ningar om det vore möjligt att ordna grönsaks- och annan försäljning utanför banklokalen i Solf under sommarsäsong, t.ex. fredag eftermiddag-kväll eller lördag förmiddag.

Lokala producenter ombeds ta kontakt med Lotta Risku ([email protected]) eller Bengt Brors (050-5855700) om ni är intresserade!

Torg i Solf?


Altaruppsättningen på väg tillbaka till SolfAV Peter BåSkfoto: fredrik BåSk

Altaruppsättningen i Solf kyrka fördes till Vanda i början av sommaren och har nu konserverats av företaget John Nurminen Prima Oy. Uppdraget har varit krävande men resultatet ser lovande ut.

Ledande konservatorn Hannele Hepo-rauta berättar att de olika delarna monte-rades 11–13 november.

Fotot av den konserverade Moses som ser nöjd och fräsch ut togs av Fredrik Båsk i juli när han och Peter Båsk besökte konserveringsverkstaden i Vanda.

Enligt Korsholms kommuns utvecklings-plan för vattentjänster skulle det kom-munala avloppsnätet i Solf utvidgas år 2010 och år 2012. Planen godkändes av tekniska nämnden i oktober, men plane-ringen är ännu i sin linda och det är oklart om tidtabellen håller. Kommunen ämnar bygga ut avloppsnätet i de tätast bebygg-da områdena i hela kommunen år 2010-2018. Enligt vattenförsörjningschef Allan Heir kommer man inom kort att skicka ut offert förfrågan om själva planeringen av avloppsnätets utvidgning i Solf och därför går det ännu inte att säga vilka områden som byggs ut först.

Oklara är också kostnaderna för den enskilde användaren. Tekniska nämnden har diskuterat frågan, men inte fattat några beslut. Enligt nu gällande bestämmelser delas anläggningskostnaderna mellan an-

Kommunen utvidgar avloppsnätetAV SArA BergStröm

talet anslutare på respektive område. Detta medför olika avgifter på olika områden beroende på terräng och byggnadstäthet, vilket väck-er förargelse hos användar-na. Enligt kommuningenjör Sten-Ole Back skulle ett system med samma anslut-ningsavgift för alla fungera bäst på glesbygden.

– Jag tycker inte att man kan ta tre olika avgifter i samma by, men det blir en fråga för politikerna att diskutera, säger Back.

Utvecklingsplanen går vidare för be-handling i kommunstyrelse och kommun-fullmäktige. Därefter läggs den till allmänt påseende. För dem som inte hör till ett

område som har eller kommer att få kom-munalt avlopp gäller att före år 2014 bygga ett system som motsvarar lagens krav, dvs. eget reningsverk, sluten tank eller mark-bädd + infiltrering. Mer information finns på kommunens hemsidor.

Det senaste förslaget till delgeneralplan för Solf sattes till allmänt påseende tidigare i höst och 28 anmärkningar lämnades in. En del av dem gällde byggrätter i Västersolf, nära skidspåret. Området är planerat för rekreation och tänkt att bevaras, medan markägarna vill ha byggrätter där.

Ett annat område som diskuterats är Sö-dernässkogen i Munsmo. I det nuvarande förslaget finns inga byggrätter anvisade för platsen, i stället kommer Södernässkogen

Solf delgeneralplan fastställs på vårvinternAV SArA BergStröm

att planeras noggrannare i en skild delge-neralplan.

Planerare Anne Holmback på Korsholms kommun tror att Solf delgeneralplan kom-mer upp till behandling i planläggnings-sektionen ännu i december och att styrelse och fullmäktige ska kunna fastställa den på vårvintern.

Trycket på nya tomter är stort och kom-munen äger ingen lämplig mark i Solf. Ingen arbetar heller aktivt för markanskaff-

ning i Solf just nu. Och delgeneralplanen ger i många Solfbors tycke alltför få nya byggrätter.

– Det man som privat markägare kan göra för att underlätta tomtsituationen i Solf är att anhålla till kommunen om att göra en markanvändningsplan och tillsam-mans med kommunen stå för kostnaderna för en detaljplanering av marken, säger Holmback.


Skäret som var vattenomflutet fram till mitten av 1800-talet har enligt kartor

och gamla handlingar haft olika namn. Platsen har kallats Långskär, Långörarna, Bastören, Skatan och Qvigskär. Qvigskär kommer efter det att Södra Kungsladu-gården på Risön hade haft kvigor på som-marbete där.

På en karta från 1960 heter det Örarna. År 1863 byggdes Stenvägen ut till Öiran av byggmästare Isak Österholm från Petalax. Före det hade fiskare från Munsmo byggt fiskebodar på Öiran.

En plats med liv och rörelseVi kan inte riktigt förstå att denna lugna och stillsamma plats varit en plats med liv och rörelse. Det var Solf- och Munsmobor-nas sommartida väg till Vasa. Det var en ru-sch utan dess like till Vasa under somrarna. Jordbruksprodukter skall säljas på torget i Vasa, andra skulle uträtta andra affärer och ärenden skulle skötas i staden.

På 1950-talet skedde torrläggning av markområden söder om Öiran. Vallar, di-ken och pumpstationer byggdes. Allt blev fast mark och marken öster om Stenvägen

var skiftad, men tillandningarna på västra sidan om stenvägen såldes på auktion.

Motorbåten Rolf med plats för 30 pas-sagerare upphörde på 1940-talet med sina turer. Sedan var det med fiskarnas egna båtmotorer som fångsten forslades till Vasa. Fjärden var öppen och det var goda fiskeförhållanden under vårarna fram till 1950-talet. På 1960-talet upphörde fisket i den stora skala som det förekommit dit-tills. Orsaken var att lekfisken försvann från Munsmos del av fjärden. Fjärden på Munsmo, Solf och Tölbysidan börjar bli igenväxt av blomvass. Ännu kan nog braxen komma och leka på vårarna. Både landhöjningen och ”sjörak” (vassar m.m.) hjälps åt att montera ned fjärden.

På 1940-talet hade följande fiskefamiljer fiskebodar, kallades båthus, vid stranden: Johannes Skog, Evert Sundholm, Ivar Sund, Alfons Pått, August Holm, Johannes Rönn-holm och Oskar Rönnholm.

På 1910-talet fanns också ett tegelbruk på Öiran. Ägare var Oskar Berg från Solf. År 1919 upphörde verksamheten och Os-kar Berg flyttade till Vasa.

Gårdsgrupper i Solf: Munsmo hamnHär följer en kort historik över Munsmo Öiran, med det officiella namnet Munsmo hamn. Det vedertagna namnet bland ortsborna är Munsmo Öiran. Namnet Munsmo hamn kommer från tiden kring sekelskiftet 1900 då större båtar började trafikera mellan och Munsmo och Vasa, först ång-båtar och senare oljebaserade motorbåtar.

AV mArgit holm

1

24 56

3


Bebyggelse i form av gårdar och sommarvillor, som finns på Munsmo Öiran år 2009 samt gårdar som funnits och rivits:

1. De första som bosatte sig på Öiran var Johan Backholm och hustrun Fredrika f. Båssar i Munsmo. Jo-han var från Sundom och kallades för Lillin fast han var storväxt. De hade åtta barn. Det är möjligt att Johan och Fredrika flyttade hit på 1880-talet. På 1920-talet flyttade Fredrika som änka tillsammans med de vuxna barnen till Vasa och stugan blev riven.

2. Fiskaren och bonden Ivar Sund ”Dalas Ivar” byggde sin gård här år 1930. Ivar var född på Öiran. In i gården flyttade Ivar och de yngre bröderna Edor och Lean-der. Deras mor hade insjuknat och blivit intagen på Malax kom-munalhem. Ivar anställde Vilhel-mina Rönnkvist till hushållerska. Minas dotter Ellen Högfors blev Ivars sambo och flyttade till Dalas år 1940. Ellen hade sonen Erik från äktenskapet med A Högfors, som rest till Kanada. Erik gifte sig med Siri Rönnholm från Munsmo Holmen och de emigrerade till Sverige år 1950. Ivar och Ellen fick dottern Helena, gift Storsved, i Petalax. Helena äger nu den obe-bodda gården. Ivar var delägare i MS Rolf, skötte båten och var styrman. Det var ofta flera delä-gare i de båtar som trafikerade mellan Munsmo och Vasa.w

3. Ingmar och Gunnevi Weckström köpte denna gård år 2000 av Lin-néa Lindfors, som år 1982 byggt gården. Första byggare och bo-sättare på denna tomt var Isak och Gustava Dala. De byggde sin gård år 1901. Isak var hemma från Malax och Gustava, f. Sund, från ”Jytis” föddes i Sundom. De hade åtta barn och levde på fiske och var båtförare. Isak dog redan år 1914 och Stava tog ef-ternamnet Sund. Gården revs på 1930-talet.

Det blev sonen Leander som blev ägare till föräldrarnas tomt-

plats. Han gifte sig med Elsa f. Holm, från Munsmo Holmen.

De byggde sin gård 1937-38. De hade ett barn, Elsie, som kom att växa upp hos morföräldrarna August och Ida Holm, efter föräldrarnas tidiga död. Denna gård flyttades 1959 till Sundom som hem åt Elsie och hennes familj. Tomten såldes till Aili och Ivar Friberg, som byggde en som-marstuga där.

År 1969 sålde de tomt och sommarstuga till läkaren och psykiatern Matti Tuovinen i tjänst vid Gamla Vasa sjukhus. År 1972 köpte Linnéa Lindfors den och sålde den för bortflyttning innan hon lät bygga en ny gård år 1982.

4. År 1931 köpte fru Keijonen ett 3500 kva-dratmeter stort område på Vester hemman, som var beläget vid havsstranden, ca 200 meter från Munsmo brygga. Bryggan var byggd i början av 1900-talet. Lägenheten fick namnet Keijola.

I mitten av 1930-talet blev makarna Ragnar Ericson och Laura Lindström-Ericson ägare av Keijola. Ragnar Ericson var anställd av Caffe-Companiet AB och hustrun var hårfrisörska – damfrisering Laura – på Kyrkosesplanaden 26. De hade en dotter. År 1957 blev Edit och Hugo Dahl ägare av Keijola. Deras son Kaj Dahl övertog platsen 1997 och byggde en ny villa bredvid den tidigare.

5. Edoras stugan köptes på 1920-talet från Sundom och uppfördes på dess nuvarande plats, där den i dag står obebodd, av Va-lentin Vesterback och han var båtägare och båtförare. Han hade två båtar med namnen Villan och Lea. Bägge trafikerade mellan Vasa och Munsmo. Valentin var från Pe-talax och hustrun Elsa Maria f. Buss från Solf. De hade två barn.

Gården såldes till Vilhelmina Åkerman ”Gostas Mina”, som med sin dotter Anna flyttade in i stugan. Mina var då änka efter torparen Isak Hellman-Åkerman. Anna Åkerman sålde stugan någon gång i bör-jan av 1960-talet åt Edor Sund. Han hade tidigare bott i lillstugan på Elsa och Oskar Rönnholms gård på Holmen.

6. Alf-Erik Rönnholm från Holmen och hus-trun Inger från Malax byggde sin gård 1964-65. Alf-Erik var yrkeschaufför och anställd vid Hartmans i Vasa. Han sysslade också mycket med fiske. Inger odlade pota-tis och jordgubbar med torget i Vasa som försäljningsplats. De fick tre barn.

www.aktia.�

Det räcker inte med att oroa sig över miljön. Vi påverkar miljön genom våra val.

Aktia Miljölån beviljas renoverings- och förnyelseprojekt som leder till miljövänligt slutresultat. Vi berättar gärna mera.

Finansiera din miljögärning med Aktia Miljölån.

Aktia SolfSolfvägen 213010 247 5210


Goda recept från krögare i Solf

Lime- och dillgravlax

1 kg färsk lax utan skinn och ben1/2 dl socker1/2 dl fint salt1/2 tsk malen svartpepparSkalen av 2 lime10 krossade dillstjälkar

Blanda salt, socker och rivet limeskal och gnid se-dan in kryddorna, dillen och svartpepparn i fisken. Låt fisken gravas i kallt under plastfolie i ett dygn.Skär upp i tunna skivor och servera med till exem-pel malaxlimpa :)

Lime,- ja tilli graavattu lohi

1 kg tuoretta lohta ilman nahkaa ja ruotoja1/2 dl sokeria1/2 dl hienoa suolaa1/2 tl rouhittua mustapippuria2 limen kuori10 murskattua tillinvartta

Sekoita suola, sokeri ja raastettu limenkuori, hiero mausteet kalan pintaan, tillinvarret sekä mustapippuri. Anna graavaantua n. 1vrk kelmun alla kylmässä. Leikkaa ohuiksi siivuiksi ja tarjoa vaikkapa maalahden limpun päällä :)

KöKsmästare/Keittiömestari JyrKi mäKeläsaKu railio restaurang/ravintola Hemmer, stundars:

Tomban joulusinappi

1 purkki Colmanin sinappipulveria2 dl vispikermaa2 kananmunaa2 dl sokeriahippunen suolaa2 tl etikkaaValinnainen maunantaja

Sekoita kaikki aineet keskenään, paitsi maku, paksupohjaisessa kattilassa (mielellään teflon), vispaa seos tasaiseksi.Keitä seosta miedolla lämmöllä koko ajan sekoit-taen niin että munat saostuvat ja sinappimassa paksuuntuu.Nosta kattila liedeltä ja lisää maku (esim. vähän konjakkia, whiskyä, rommia tai valkosipulia).Kaada sinappi pieniin lasipurkkeihin, sulje tiiviisti ja vie rappusille jäähtymään. Varusta purkit hie-noilla etiketeillä. Säilyy jääkaapissa viikkokausia.

Tombas Julsenap

1burk Colmans senapspulver2 dl vispgrädde2 ägg2 dl socker1 nypa salt2 tsk ättika Valfri smaksättare

Rör ihop alla ingredienser förutom smaksättaren i en tjockbottnad kastrull (gärna teflon), vispa blandningen slät.Koka upp blandningen på svag värme under ständig omrörning så att ägget koagulerar och senapsmassan tjocknar.Lyft kastrullen av spisen och ha i smaksättare (t.ex. lite cognac, whisky, rom eller vitlök).Häll upp på små glasburkar, tillslut väl och ställ ut på trappan för att svalna. Gör gärna fina etiketter att klistra på. Står sig veckovis i kylen.

tom söderHolm restaurang FredriKas:

”Denna brukar jag själv fixa till varje jul, för att ge bort som julblomma”.

Kalkon ballontine

500 g kalkon bröstfilé1 dl grädde1 tsk gurkmejasalt och peppar enligt egen smakskalet av en citron

Skär kalkonfiléerna i tärningar och klubba dem i plastfolie.Skär filéerna i ca 10 cm breda bitar och placera dem på rent plastfolie.Mal överloppsbitarna i en matberedare till färs, tillsätt 1/2 tsk salt, malen svartpeppar, gurkmeja och citronskal. Häll till sist över grädden i en smal strimla i lång-sam takt!Krydda filéerna med salt och peppar och placera massan mitt på filén. Rulla ihop filéerna med hjälp av plastfoliet och knyt ihop ändorna. Vira sedan in filéerna i folie och tillred i ugnen i 90–100 grader så att den inre temperaturen är 70 grader.

Kalkkuna ballontine

500 g kalkkunan rintafilettä1dl kermaa1 tl kurkumaasuolaa ja pippuria maun mukaanyhden sitruunan kuori

Leikkaa file neliöiksi paloiksi ja nuiji kahden kelmun välissä ohuiksi leikkeiksi.Leikkaa leikkeet n.10cm:n levyiksi ja aseta puhtaalle tuorekelmulle limittäin.Jauha ”rääppeet” kutterissa hienoksi murekemassaksi, lisää n. 1/2 tl suolaa, rouhittua mustapippuria, kurkuma sekä sitruunankuori.Kaada kerma ohuena nauhana lopuksi hiljaisella nopeudella!Mausta leikkeet suolalla ja pippurilla ja pursota massa keskelle leikettä.Rullaa leikkeet kelmun avulla tiukaksi rullaksi ja solmi päädyt lopuksi kääri vielä folioon ja paista n. 90–100 asteisessa uunissa niin että sisälämpötila on 70 astetta.

Restaurang Hemmers kalkon ballontine

Solfbladet maj 2009 17

Sulvan kaksi vanhinta yhtiötä ovat Solf Service ja Östmans Radio och TV. Mo-lemmat ovat olleet olemassa 60-luvun lopulta lähtien. Östmans vietti 40-vuotis-juhlaa lokakuun lopulla, Solf Service aloitti muuta-maa vuotta aikaisemmin.JAn JAcoBSon

– Tammikuussa 1967 huoltoasema siirtyi meille, kertoo Yngve Snickars, joka yhdessä vaimonsa Anna-Stinan kanssa ylläpitää Solf Serviceä.

– Yli 40 vuotta he ovat siis olleet yhdessä yrittäjiä. Hiljakkoin he viettivät toistakin juhlaa.

Hän otti minut polkupyöränsä kyytiin täältä maantieltä ja vei tivoliin Maalahteen, Anna-Stina kertoo. Olin kuudentoista ja Yngve 17 vuotta. Kesällä siitä tuli kulu-neeksi 50 vuotta.

Useimmat, jotka pistäytyvät sisällä vaih-tamassa muutaman sanan, tietävät, että Yngve pitää nokkelista vitseistä. Mutta että lisäksi hänellä on vahvat mielipiteet monista asioista, eikä pelkää esittää mielipiteitään. Juuri kahviossa “parlamantti” kokoontuu aamuisin. Siellä käsitellään monia tärkeitä asioita kahvikupposen äärellä.

40 vuotta Strandvägenin molemmin puolin

Jos kunnan päättäjät kuuntelisivat edes puolia neuvoistamme, tulisi siitä kunnalle huomattavaa säästöä.

Melkein 43 vuotta on siis kulunut siitä, kun he ottivat hoitaakseen silloisen Shell-mackenin. Paljon on ollut pitkiä työpäiviä, eikä lomaa ole koskaan ollut. Nykyisin he suovat itselleen luxusta pitämällä liikkeen suljettuna sunnuntaisin ja iltaisin. He eivät osaa sanoa kuinka kauan jatkavat. Oikeas-taan molemmat ovat jo eläkeläisiä, mutta varmaa jatkoa toiminnalle ei ole tiedossa. Joten he ottavat päivän kerrallaan ja kun viikonloppu tulee, niin mieluiten he suun-taavat mökilleen Sundomin saaristoon. Siellä he nauttivat hiljaisuudesta ja rauhas-ta intensiivisen viikon jälkeen.

Strandvägenin toisella puolella ovat Ove ja Maj-Inger Östman pitäneet liikettään vuodesta 1980 asti. Östmans Radio och TV aloitti toimintansa 1969, mutta ensimmäiset vuodet liike sijaitsi keskustassa, isossa kel-taisessa talossa suurinpiirtein Kestikievaria vastapäätä. Siellä tuli liian ahdasta ja niinpä nykyinen kiinteistö rakennettiin. Mutta oi-keastaan Ove aloitti jo 60-luvun puolivälissä matkamyyjänä Radio-Servicelle.

– Pakkasin kuplavolkkarin täyteen pölyn-imureita ja radioita ja koputtelin oville. Se oli hyvää koulutusta, koska opin tutustu-maan kaikenlaisiin ihmisiin, Ove kertoo.

Tänään ovat kotitalouskoneet suurin artikkeli. Ove kertoo, että hän on luovut-tanut TV-hommat pojalleen Stefanille, joka on työskennellyt liikkeessä vuodesta 1988 lähtien ja on nykyään toimitusjohtaja ja pääosakas.

– Etu kilpailukyvyssämme on osaksi huolto ja ilmainen kotiinkuljetus ja ostet-tujen tavaroiden asennus, sanoo Stefan. Osaksi siksi, että meillä on tavaroita varas-tossa, eikä niitä tarvitse erikseen tilata.

Konjunktuurit liikkuvat ylös ja alas ja selvää on, että myös erikoisliike maaseu-dulla kärsii tästä. Mutta Östmanit ovat koko ajan viljelleet maata liikkeen ohella. Tämä tarkoittaa sitä, että työpäivät ovat olleet hyvin pitkiä sesongin aikana.

– Samalla käytännön työ on rentoutta-vaakin, sanoo Ove.

Jatko on myös turvattu Stefanin ansiosta ja lapsenlapsi Benjaminin, joka on juuri tullut liikkeeseen tekemään läksyjään.

– Kukapa tietää, jos vaikka Östmans Radio och TV on olemassa vielä seraavan-kin 40 vuoden jälkeen, Ove nauraa.

Yngve ja Anna-Stina Snickars.

Ove, Stefan ja Benjamin Östman.


Kylässä rakennetaan

– Siitä on ainakin kymmenen vuotta, kun rakensin ensimmäisen taloni, sanoo Smeds.

Kun hän alkoi rakentaa taloja, oli hän myös maanviljelijä. Epävarmat markkinat ja maanviljelyn väheneminen saivat hänet siirtymään kokonaan talonrakentamisen puolelle neljä-viisi vuotta sitten. Tänä aika-na hän on rakentanut neljä omakotitaloa ja joitakin rivitaloja Båskaståetille. Lisäksi hän on kunnostanut asuntoja lähialueella. Smeds ei ole rakentanut Sulvan ulkopuo-lella, eikä hänellä ole ollut tarvettakaan siihen. Markkinat ovat olleet ja ovat hyvät

Täältä he löysivät rauhan ja oman taka-pihan monien rauhattomien kerrostalovuo-sien jälkeen. He ovat asuneet Sulvalla pian vuoden. Stella on päiväkodissa ja Susanna freelansaa seudun eri medioille, lisäksi hän työskentelee ajoittain Grosń kirjakaupassa Vaasassa.

Susanna Mäntysaari ja pian neljävuotias tytär Stella Aziegbemhin asuvat valoisassa ja kodikkaassa kolmiossa keskellä kylää. Täältä he löysivät rauhan ja oman taka-pihan monien rauhattomien kerrostalovuo-sien jälkeen. He ovat asuneet Sulvalla pian vuoden. Stella on päiväkodissa ja Susanna freelansaa seudun eri medioille, lisäksi hän työskentelee ajoittain Grosń kirjakaupassa Vaasassa.

– Onneksi ei työ tänäpäivänä ole niin sidottu asuinpaikkaan, koska monet asiat liittyvät internettiin, sanoo Susanna ja viittaa toimittajantyöhönsä.

Rauhallisuus ja läheisyys perheeseen toivat Susannan Sulvalle

Hän on kasvanut Vikbyssä ja monen muun lailla hän muutti Vaasaan opiskelemaan. Kirjas-tonhoitajakoulutuksen ja muuta-man työvuoden jälkeen Vaasan kaupunginkirjastossa hän muutti Uumajaan opiskelemaan kulttuu-rijournalistiikkaa.

– Uumaja on ihana kaupunki enkä oikeastaan halunnut kos-kaan muuttaa pois sieltä. Mutta sitten sain harjoittelupaikan Ny tid-lehdestä Helsingistä ja olin yhtäkkiä taas Suomessa, kertoo Susanna.

Jonkin ajan kuluttua Susanna työskenteli toimitussihteerinä Astra Novassa. Se on pie-ni lehti, joka ennen kaikkea työskentelee ja ottaa esille naisasioita. Sitten Susanna tapasi Stellan isän Charlesin, joka oli muuttanut Helsinkiin Nigeriasta. Ja kun Stella syntyi maaliskuussa 2006, alkoi perhe miettiä muuttoa Pohjanmaalle lähemmäs Susannan perhettä. Mutta Charles palasi pian takaisin Helsinkiin työtilanteen vuoksi ja koska suh-de ei kestänyt. Susanna ja Stella jäivät.

– Kun Stella tuli isommaksi, halusin asua paikassa, missä tyttö voi juosta suo-raan pihalle silloin kun itse haluaa ja se ei onnistunut niin kauan kuin asuimme kerrostalossa keskellä kaupunkia.

Kun eräs sukulaisemme muutti pois ri-vitaloasunnosta Sulvalla, näimme mahdol-lisuutemme. Susannasta on mukavaa, kun perhe on lähellä ja vanhat ja uudet ystävät ovat löytyneet Sulvalle muuton myötä. Mutta työn puolesta kulttuuritoimittajalla on vähän vaikeampaa löytää paikkaansa pohjalaisella maaseudulla.

– Etsin edelleen sitä perimmäistä työtä. Mutta sen takia en halua muuttaa pois, hän sanoo.

Voivatko he sitten ajatella jäävänsä lo-pullisesti Sulvalle?

– Koskaan ei saa sanoa ei koskaan. Mut-ta koska viihdymme niin hyvin, voisin melkein vastata myöntävästi.

Stella ja Susanna.

Susanna Mäntysaari ja pian neljävuotias tytär Stella Aziegbemhin asuvat va-loisassa ja kodikkaassa kol-miossa keskellä kylää. tekSti: AnnA norrgrAnn kuVA: JonAS forth

Sulvalta löytyy vielä joitakin rakentamat-tomia tontteja, mutta urakoitsijoiden on vai-keaa löytää tontteja. Sekä Bo-Erik Smeds että Aarne Myllykangas rakentavat parhaillaan Sulvalla.

fredrik BåSk

Sulvalla ja hänen asuntonsa ovat aina men-neet kaupaksi tai ne on vuokrattu.

Aarne Myllykangas rakantaa kahta taloa samanaikaisesti. Periaatteessa talot ovat identtisiä ja niiden tulee olla sekä käytän-nöllisiä että hyvännäköisiä. Myös Aarne aloitti rakentamisen viisi vuotta sitten. Hänen uransa ei kuitenkaan alkanut maan-viljelystä vaan metsätaloudesta. Tämän alan kautta hän löysi tiensä Sulvalle.

– Työskentelin metsissä näillä seuduilla ja totesin seudun varsin kauniiksi.

Aarne rakentaa myös Närpiössä ja Teu-valla. Hänen mielestään kunkin seudun


Kasvihuoneessa viljellään koirainnostusta

Lokakuussa pidettiin ensimmäiset kan-salliset kilpailut ja osallistujat, joita tuli läheltä ja kaukaa, olivat otettuja pohja-laisten kekseliäisyydestä. Harva keksii muuttaa vanhan kasvihuoneen koirien harjoittelupaikaksi. Sen teki Bengt Brors, kun hän päätti tarjota kasvihuoneensa agilityseuralle.

– Täällä meillä on tarpeeksi tilaa ja olemme suojassa sateelta ja myrskyltä, sanoo Helena Aspfors, joka on seuran puheenjohtaja.

Seuran jäsenet harjoittavat koiriaan agi-lityssä, eli esteradoilla ja tottelevaisuudes-sa melkein viikon jokaisena arkipäivänä. Pohja on peitetty hiekalla ja kasvihuoneen perällä on pieni huone ja keittiö. Enempää ei tarvita.

– Kasvihuone ei tarvitse lämmitystä. Pie-nen tauon pidämme vain talvella, jos tulee oikein kylmä. Kesällä olemme ulkona, jos on lämmintä, sanoo Aspfors.

Mutta tänään on kasvihuoneessa erityi-nen päivä. Maankäsittävä agilitykilpailu pidetään siellä ja pieniä ja suuria koiria vilisee joka puolella. Eräs kilpailuun val-mistautuva on Parson Russel terrieri Fon-

zie. Se kirjaimellisesti lentää yli esteiden, sataprosenttisesti keskittyneenä. Viereisessä häkissä istuu kaksi espanjalaista vesikoiraa odottamassa vuoroaan.

– Koirakiinnostus on kasvanut valtavasti viimeisten vuosien aikana, sanoo Helena Aspfors. Seuraamme tulee enemmän ky-selyjä kuin voimme ottaa vastaan ja Etelä-Suomessa voi joutua jonottamaan vuosia koiransa kanssa.

Syynä on se, että koiraseurojen on vai-keaa löytää sopivia tiloja ja koulutettuja valmentajia. Valmentajat työskentelevät nimittäin vapaaehtoisuuspohjalta. Helena Aspfors valmentaa koiria ja hän tietää, kuinka raskasta työ on, vaikkakin se on myös hauskaa.

Agilitya ei lasketa urheiluksi, vaikka se Aspforsin mukaan hyvin voisi olla sitä.

Silloin olisi ehkä helpompaa saada myös valmentajia. Toki se myös näyttää urhei-lulta. Valmentajat ja omistajat juoksevat koirien vierellä läpi radan hikisinä ja hen-gästyneinä maaliin tullessaan, puhumatta-kaan koirista.

Fonzien on aika saapua kilpailuareenalle. Se ja omistajansa Elina Paavola lähtevät radalle, Elina huutaa käskyjä ja antaa merkkejä ja Fonzie seuraa. Asiaan pereh-tymättömälle katsojalle tuntuu käsittämät-tömälle tehtävälle oppia rata niin hyvin yksinkertaisten komentojen pohjalta. Usei-den esteiden ja tunnelin jälkeen Zonzie kirii maalia kohti ja lentää viimeisen esteen yli, aivan niin kuin se aikaisemmin harjoitteli. Omistaja on tyytyväinen ja siltä näyttää Fonziekin olevan, kun se mutustelee palk-kanamupalaa.

Bengt Brorsń kasvihuone sai uutta elämää, kun Vaasan Agilityseura muutti tiloihin. AnnA norrgrAnn

talonrakentamisessa on omat tyylinsä.– Sulvalla voi myydä melkein minkälaisia

taloja tahansa ja aika nopeasti. Närpiössä vaaditaan vähän enemmän aikaa ja inves-tointeja, ennen kuin kiinnostunut ostaja löytyy. Samoin on Teuvalla.

Rakentajat ovat molemmat samaa mieltä siitä, että talojen ja asuntojen kauppa käy Sulvalla. Heidän mielestään syy on Vaasan läheisyys ja kylän hyvä infrastruktuuri. Mo-lemmat haluaisivat rakentaa lisää Sulvalla, mutta Myllykankaan mukaan markkinat alkavat pikkuhiljaa olla tyydytetyt.

– Kysymys on kysynnästä ja tarjon-nasta, väen lisäys vaatii myös investoin-teja kunnalliselta puolelta. Vaikka viime vuosina alueeseen onkin satsattu paljon, on rakentamisessakin ylärajansa, sanoo Myllykangas.


R–Itella Abp

Datorer till förmånliga priser från

Vi finns i SOLF centrum (ingång till Fredrikas)

Datorer till förmånliga priser från

tel: 347 5800, epost: [email protected]

UFFE´S TAXI0500 128 374taxibuss invautrustad / taksibussi invavarustuspersonbil / henkilöauto

Myrvägen 25, SOLF

Direktförsäljning. Ring 050 - 4036 472

Anne Ström | GSM: 050-536 2884 | e-mail: [email protected]

Städ- och fastighetstjänster samt övriga sysslor för hemmet och arbetsplatsenSiivous- ja kiinteistöpalveluja sekä muita tehtäviä kotiin ja työpaikalle

Byggnads- ochRenoveringsarbeten,Grävarbeten

Peter Granholm 0500-776624

Bokförings- ochKontorstjänster

Linda Granholm 050-5970834

Solf ängsväg 489 tel/fax 3448848 [email protected]

Documents

Solfbladet November 2009 / Årgång 3 Nr. 6