+

Språksociologi

Svenska och svenska som andraspråkHT 2012Årskurs 9

+Vad är språksociologi för något?

En vetenskap som studerar hur vi människor talar i olika situationer, i olika miljöer och till olika personer. Ibland talar vi på ett sätt och ibland helt annorlunda. Vad beror det på att en och samma människa pratar på olika sätt beroende på i vilken situation hon eller han är och med vem hon eller han talar med? Det är det som språksociologin vill ge svar på.

+Under temat kommer vi att prata om …

Kroppsspråk

Tal – och skriftspråk

Fula ord

Slangord

Sociolekter + yrkesspråk

Manligt och kvinnligt språk

Chattspråk

Formellt och informellt språk/Maktspråk

+Upplägg

Genomgångar

Kortskrivningar

Diskussioner

Fördjupningsuppgift – digital produktion (Inlämningsuppgift)

Individuell skriftligt reflektion (Inlämningsuppgift)

Hemsida?

+Kroppsspråk

+Kroppsspråket

Kroppsspråk innebär att du med din kropp sänder meddelanden till andra, både när du talar och när du är tyst.

Det är viktigt att din kropp och dina ord säger samma sak, annars kan andra missförstå dig.

Om du med ord säger en sak men låter kroppen säga något annat, är det oftast kroppsspråket som vinner.

En del människor har lärt sig att utnyttja kroppsspråket riktigt bra, till exempel skådespelare. Andra som är bra på att använda kroppsspråket är hörselskadade. De talar både med hjälp av händer och ansiktsuttryck.

Yrken: dirigent, fotbollsdomare osv.

+Kortskrivning - skriv i 10 minuter Har du tänkt på hur du använder ditt kroppsspråk? Vad

tror du att din kropp signalerar om dig?

Har du tänkt på hur dina kompisar använder kroppsspråket – ge exempel

När tror du att din kropp avslöjar dig – omedvetet?

Har tjejer och killar olika kroppsspråk? Vad vill tjejer/killar visa med sitt kroppsspråk.

Använder man kroppsspråk på samma sätt i alla kulturer?

Påverkas du mycket av andras kroppsspråk tror du?

+Att tala och att skriva – två olika språk

När du talar: När du pratar tänker du inte så noga igenom vad du ska säga eller hur

du ska säga det.

Du hinner uttrycka många fler ord när du talar än när du skriver.

Du hoppar hit och dit och ibland upprepar du det du nyss har sagt.

Du använder andra ord i talspråk än i skriftspråk – t.ex. slangord, småord, tankeljud och utropsord. Ex. Syrra istället för syster.

Den du talar med avbryter kanske och frågar, fyller i med egna ord eller upprepar det du just har sagt.

Hjälpmedel för att förstärka det du säger genom pauser och genom att variera rösten. Men också genom att betona vissa ord (+ kroppsspråket!).

+Uppgift

Välj ett avsnitt i någon av talspråkstexterna. Skriv om talspråket till skriftspråk.

Läs igenom den text du har skrivit. Vad skiljer den skrivna texten från talspråkstexten?

+Kortskrivning om tal och - skriftspråk Finns det situationer då du skriver som du talar? I sådana fall – när?

Finns det situationer då du talar som du skriver? I sådana fall – när?

Vilka ord och uttryck använder du bara när du pratar?

Vilka ord skulle du aldrig säga, men lätt kunna använda när du skriver.

Varför bör man inte skriva som man talar tror du?

Varför är skiljetecken viktiga när man skriver tror du?

Vilka styrkor har skriftspråket som inte talspråket har – och tvärtom.

Vilket språk utvecklas snabbast tror du – skriftspråket eller talspråket. Motivera ditt svar.

+Offentligt och privat språk

Exempel: Politisk debatt i TV och samtal runt middagsbordet hemma i vardagsrummet.

Det offentliga språket följer vissa regler och normer som det privata språket inte gör.

När du talar med t.ex. dina vänner eller din familj behöver du inte uttrycka dig så tydligt eftersom ni har samma erfarenheter och förstår varandra.

Offentliga talsituationer som följer bestämda mönster är dop, giftermål och begravningsakter. Men också sammanträden, polisförhör, läkarsamtal, anställningsintervjuer osv. Även ett besök på hamburgerrestuarangen!

När du talar med dina kompisar använder ni ett privat talspråk. Detta språk har troligtvis många inslag av slang och kanske en del svordomar. Det bygger ofta på att du och dina kompisar delar erfarenheter och därför behöver ni inte vara så exakta när ni pratar.

+Svordomar och slang

+Slangord

”Jag måste käka innan jag börjar plugga”, ”Min farsa är en nörd”, ”Jag ska gitta till kjollan och köpa snask.”

Inneords om du inte kan hitta i ett lexikon – slang finns inte i skriftspråket.

Ofta uppfattas slang som helt onödigt och ganska fult.

Slang skiljer sig från olika grupper till exempel människor i olika städer eller åldrar.

Somliga slangord är så vanliga att man inte tänker på att de är slangord. Andra är så nya att du inte vet vad de betyder.

De som talar samma sorts slang brukar känna att de hör ihop. Slang är ett sorts gruppspråk.

En del slangord blir snabbt gamla. Många växer in i språket. Det som var slang när dina föräldrar växte upp kan idag vara ord som är helt accepterade och som många använder t.ex. snacka, plugga och tjej.

+Kortskrivning Vad är typiskt för det privata språk du pratar med dina kompisar?

Är det viktigt att göra skillnad mellan privat och offentligt språk? Motivera ditt svar.

Svär du? När då? Varför?

Vilka kategorier svordomar använder du? Välj ut tre svordomar som du använder oftast.

Vilka svordomar tycker du är de grövsta, varför?

Är det okej för alla att använda svordomar t.ex. din farmor, lärare eller statsministern? Berätta!

Vilka slangord är ”inne” just nu?

Vilka slanguttryck brukar du använda?

När är det bra att använda slang och när passar det mindre bra?

+Slang

Vad betyder slangordet?

+Gruppspråk

I ett språk finns det många ”språk” eller varianter t.ex. skolans språk. Fotbollsspråk, det politiska språket, ungdomsspråk, yrkesspråk med mera = gruppspråk.

Gruppspråk har specifika ord och uttryck.

Samma ord kan ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det används t.ex. back.

Vilket gruppspråk vi använder beror på syfte, situation och mottagare – det vill säga vad vi gör och vem vi pratar med. Ex. Väderpresentatör och kompis som pratar om vädret.

+Yrkesspråk Man har olika ”språk” i olika yrken. I många yrken

används s.k. fackord.

Varje yrke har sina speciella fackord. Vet du till exempel vad kocken menar när han säger att han tänker flambera oxfilen? Eller vad sjuksköterskan menar när hon säger att hon ska ta bort suturerna på ditt knä?

För de som arbetar med till exempel bilar blir fackorden ett sätt att vara tydlig och klar med vad man menar.

+Forts Yrkesspråk

Fackordens funktion är alltså att förenkla och förtydliga kommunikationen inom en yrkesgrupp eller ett ämnesområde. Däremot är det viktigt att prata och skriva lite enklare när man ska förklara något för någon som inte är specialist.

+Kortskrivning

Vilka grupper ingår du i? Skriv ner vilka de är.

Vilken grupp trivs du bäst i? Vad är utmärkande för ert sätt att prata inom gruppen?

Ge exempel på tre yrken som har utmärkande yrkesspråk. Ge exempel på ord som hör till dessa yrkesspråk.

När kan det vara bra och mindre bra med ett yrkesspråk?

+Ordlista

Abou – oj, skit! (turkiska)

Abri – grabben, son (assyriska, syrianska)

Aina – polis (turkiska)

Ajde – hörru, skynda (bosniska, serbiska, kroatiska, albanska)

Baxa – stjäla

Bree – grabben (albanska)

Habibi – älskling, nära vän (arabiska)

Händish – Vad händer?

Len – kompis (turkiska)

Yao - Hörru

+Förortssvenska

Förortssvenska används bland vissa ungdomsgrupper av andra generationens invandrare i invandrartäta förorter som Rinkeby, Angered och Rosengård. Den kallas ibland för rinkebysvenska,shobresvenska,rosengårdsskånska, gårdstenska eller förortssvenska.

Förortssvenskan kan liknas vid både en dialekt, med tanke på hur orden uttalas, eller ett gruppspråk eftersom det är ett gemensamt språk för en viss grupp ungdomar.

+Maktspråk …

Ibland används språket för att trycka ner eller osynliggöra en annan person.

Att ha makt över språket är mycket viktigt för personer som vill kunna påverka och styra andra människor. Många politiker är ofta duktiga på att uttrycka sig både muntligt och skriftligt och kan på så sätt lättare få människor att tro på dem.

Det finns många olika s.k. ”härskartekniker” t.ex. att man vänder ryggen mot den man pratar med, att man inte svarar på det någon har att säga, att skratta åt något någon säger och att få någon annan att känna sig osynlig. ”Lilla gumman”

+Manligt och kvinnligt språk

Pratar pojkar och flickor på samma sätt?

Flera språkforskare menar att det finns en del skillnader. Kvinnor har t.ex. en tendens att tala ”finare” än män i samma samhällsklass och män börjar lättare använda nya slanguttryck.

Det finns också tendenser att kvinnors språk är mer inriktat på personer (relationer) och mäns språk på sakfrågor.

Män brukar ha större taltid, det vill säga att de talar mer än kvinnor på sammanträden och i offentliga sammanhang.

Vad kan dessa skillnader bero på?

+Dialekter

Ordet dialekt kommer från grekiskans dialektos som betyder ”sätt att prata”.

Dialekt betecknar det tal som är typiskt för ett visst geografiskt område.

Vi uttalar ord olika beroende på var vi bor. Ordförrådet kan också skilja sig åt. Man kan också känna igen en dialekt på intonationen (språkmelodin).

För många människor är dialekten viktig därför att man genom språket identifierar sig med en grupp. Dialekten blir ett gruppspråk som visar att vi hör ihop med andra människor.

I Sverige finns det sex dialektområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål och gotländska mål.

Utmärkande för skånskan: Skorrande ”r”, diftonger (Gå =gåu”)

+Kortskrivning

Det finns de som vill förbjuda förortssvenskan för att de tycker att den utarmar språket. Vad tycker du?

Känner du till någon som använder sig av härskartekniker när han/hon pratar? Beskriv härskarteknikerna.

Håller du med om att kvinnor och män pratar olika? Motivera ditt svar.

Stämmer det att pojkar tar större talutrymme än flickor? Hur är det i din klass?

Vilken dialekt tycker du är vackrast/fulast? Varför?

Känner du till ord som är typiska för din dialekt?

Är det viktigt att ha en dialekt? Ska vi bevara våra dialekter?

Har dialekter olika status?