Språkutvecklingsplan 2013 – 2016

2

Innehållsförteckning

Varför en språkutvecklingsplan?

Bakgrund

Syfte

Övergripande mål

Bruces språkutvecklingstrappa

Att arbeta med språkutveckling

Flerspråkighet

World knowledge – wordknowledge

Ordförråd

Estetiska lärprocesser

AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation

Alternativa verktyg i lärandet

Tala, dialog och samtal

Högläsning

Berättande, argumenterande och instruerande

Språklig medvetenhet

Läsa och skriva

Följa och bedöma språket

Referenser

33334445556778889

1012

3

!

Språkutvecklingsplanen 2013 – 2016 är ett grundläggande dokument för pedagogiska verksamheter som finansieras av Vimmerby kommun

Förskola

Fritidshem Grundskola

Grund-särskola

Gymnasium

Komvux

Grundvux

Särvux

Svenska för invandrare

BakgrundSpråk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. För att uppnå likvärdighet samt en långsiktig och målmedveten språkutveckling i de olika skolformerna är det alla medarbetares ansvar att se sin roll som språkutvecklare och aktivt arbeta med barnens och elevernas språk-utveckling. Språkutvecklingsplanens innehåll bygger på aktuella läroplaner och aktuell forskning om språk, kommunikation och lärande. Dessa har en sam-stämmighet i synen på språkutvecklingens avgö-rande betydelse för såväl lärande som social och demokratisk utveckling.

Syfte• Att tydliggöra språkets betydelse för tänkande,

kommunikation, lärande, läsning, skrivning och social utveckling.

• Att visa hur man med väl genomtänkt strategi kan stimulera och stödja barns och elevers språkutveckling i samtliga skolformer.

• Att tidigt kunna identifiera de barn och elever som behöver extra stöd i sin språkutveckling för att därmed kunna förebygga eventuella språk-, läs-, skriv- samt inlärningssvårigheter.

Övergripande mål• Alla barn och elever ska utveckla kommunika-

tionsformer som fungerar i ett livsperspektiv.• Alla elever har efter grundskolans årskurs 1

fungerande avkodningsförmåga.• Alla elever som lämnar grundskolan har behörig-

het till gymnasieskolans nationella program.• Alla elever som lämnar utbildningar på gymnasie-

nivå har ett väl fungerande språk och kan gå vidare till högre studier samt fungera som aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Varför en språkutvecklingsplan?

Det är i språkandet lärandet blir till!

”Målsättningen är att alla barn, elever och medarbetare i Vimmerby kommun har den gemensamma synen att alla kan och vill. Förskolor och skolor skapar lärmiljöer där barn och elever stimuleras till optimal utveckling”. Ur BUNs vision

Att arbeta med språkutveckling Alla medarbetare har ansvar för att utveckla barns och elevers olika sätt att kommunicera. Med språk och kommunikation menar vi här tal, skrift, musik, bild, rörelse, form, tecken och drama. Genom dessa språk får vi redskap att tänka, att lära, vara kreativa och att lösa problem.

I alla skolformer och med stigande ålder förvän-tas barn och elever kunna röra sig från muntliga texter till skriftspråkliga, från ett privat till ett offentligt språkbruk men även fördjupa kunska-perna inom respektive genre och ämne.

Språkutvecklingen är en livslång process som pågår livet ut. Vi behöver vara kompetenta inom samtliga språkliga områden. Barbro Bruces språkut-vecklingstrappa ska ses som en modell för språkut-vecklingsprocessen där vi under hela livet vandrar upp och ner i trappan för att tillägna oss nya delar i språket oavsett om den nya språkliga arenan är en ny förskola, en ny klassammansättning, en ny arbetsplats eller att lära sig ett nytt språk.

FlerspråkighetSverige är idag ett kulturellt heterogent samhälle där förutsättningarna för barns och ungdomars språkutveckling är olika. De växer upp i olika

Bruces språkutvecklingstrappa (inspirerad av Bloom & Lahey, 1978)

sociala och kulturella miljöer med ett eller flera språk. Flerspråkighet är en rikedom och bör vara något som lyfts fram som eftersträ-vansvärt i samhället. Därför är det viktigt att de flerspråkiga och mångkulturella eleverna upp-märksammas utifrån sina behov och förutsätt-ningar för att kunna nå kunskapskraven. Elever med svenska som andraspråk har behov av en funktionell färdighetsträning. Det innebär att språkträningen inte ska ske isolerat utan i kon-kreta vardags- och skolsituationer. Språkutveck-lingen och den kognitiva utvecklingen måste ske parallellt. Därför är det viktigt att elever med annat modersmål än svenska både får undervis-ning i sitt modersmål och språkligt stöd i ämnes-undervisningen. Ett nära samarbete mellan ämneslärare/klasslärare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk är en förutsätt-ning för att dessa elever ska kunna utveckla sin kognitiva förmåga optimalt. Modersmålets status bör stärkas för dessa elever så att det blir en självklar och integrerad del i arbetet i förskola och skola (Myndigheten för skolutveckling 2007).

4

Funktion: pragmatik (turtagning, samspel)

Innehåll: semantik (begrepp, ordförråd)

Form: fonologi, grammatik

Språklig medvetenhet/metaspråk

Skriftspråk

Ordförråd Ordförrådet är den enskilt viktigaste faktorn för att barn och elever ska kunna tillägna sig kunska-per. Genom möten och erfarenheter i vardagen kopplas ord till betydelse där barnet respektive eleven gradvis bygger upp sitt ordförråd. När världen vidgas, vidgas ordförrådet. Därför är det viktigt att redan i förskolan och under hela skoltiden medvetet arbeta för att vidga och fördjupa barn och elevers ordförråd. Att utveckla och vidga sitt ordförråd är en livslång process, genom resor, arbeten, kultur, medier, studier m m möter vi hela tiden nya ord att lära.

Estetiska lärprocesserSamtliga läroplaner betonar möjligheten att lära och uttrycka sig med olika sinnen. Det som upplevs med flera sinnesorgan lagras mer effektivt än sådant som tagits in som passiv mottagare. I en optimal lärandemiljö ges barn och elever möjlighet att inhämta kunskap på många olika sätt. Bero-ende på uttrycksmöjligheter utvecklas olika former av lärande och kunskap. Estetiska lärprocesser är ett förhållningssätt där barn och elever får formulera sitt lärande. Genom bland annat kultur-garantin, som utgör navet i de estetiska lärproces-serna, kommer barn och elever i kontakt med olika uttrycksformer.

Ordförrådets storlek hos enspråkiga barn vid skolstart anses vara ungefär 6000 – 10 000 ord. Expansionen under skoltiden är ca 3000 ord/år. (Tuomela, 2008)

World knowledge

Word knowledge

(Crais, 1990)

5

Ett barn måste fram till ung vuxen ålder lära sig förstå och uppfatta den ungefärliga innebörden av minst 50 000 ord. Att erövra en så stor vokabulär skulle, om utvecklingen var alldeles linjär, betyda att vi tog till oss 10 nya ord om dagen, eller ett nytt ord var 90:e minut.

(Lundberg & Sterner 2010)

Vi tillägnar oss ca 80% av vårt ordförråd genom skriftspråket. Detta behöver nödvändigtvis inte ske genom att läsa själv. När vi samtalar använder vi bara en bråkdel av vårt ordförråd.(Lundberg, 2007)

6

AKK – Alternativ och Kompletterande KommunikationAtt kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för lärande. Alla kan inte tala, men med gester, miner, skratt, pauser, ljud m m möjliggörs kommunikation. För att elever med kommunikationssvårigheter ska kunna delta i undervisningen och få förutsättningar att nå skolans mål, behövs en kommunikativ miljö där AKK används och där omgivningen anpassar kommuni-kationen efter behoven. Ett kommunikativt utvecklande arbetssätt är av stor betydelse.

Vid olika funktionsnedsättningar – motoriska, kognitiva, språkliga och sociala – påverkas talet, men också den totala kommunikationen. Hos en del begränsas kommunikationssvårigheterna till att personen har svårt att uttrycka sig, men de flesta har dessutom svårt att förstå vad som sägs. Behovet av kommunikation är detsamma som hos alla andra, men personer med kommunikationssvå-righeter har inte samma förutsättningar att få dem tillgodosedda. Det är då AKK behövs.

Exempel på AKK

• TAKK (Tecken som AKK) som ibland benämns TSS (Tecken Som Stöd) där tecken och tal används parallellt. (Ej att förväxla med det svenska tecken-språket som är ett språk.)

• GAKK (Grafisk AKK) Grafiska, visuella kommunika-tionsformer som t ex att använda konkreta föremål, bilder, pictogram, blissymboler, Widgit-symboler. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2012)

7

Alternativa verktyg i lärandet Alternativa verktyg i lärandet innebär en möjlighet för barn och elever att på olika vägar nå målen, och betonar förskolans och skolans ansvar för att se till att lärmiljön är tillgänglig för alla elever.

Med alternativa verktyg görs undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig och därmed ökar barns och elevers delaktighet i lärandet. Alternativa verktyg kan behövas för kortare eller längre period i lärmiljön.

För att en elev i läs- och skrivsvårigheter ska ges möjligheter att uppnå kunskapskraven i läroplanen är det viktigt att tillsammans med eleven hitta goda individuella strategier i lärandet. Lärande underlättas då pedagogen ger förförståelse, förklarar ord och begrepp och anpassar läroboks-stoffet. Redovisningar och prov anpassas efter elevens behov.

Tala, dialog och samtal Barn och elever lär sig språka genom att umgås tillsammans med andra människor. Det lilla barnets titt ut-lek är grunden till den turtagning som leken, dialogen och samtalet bygger på.

I förskolan fortsätter barnet att lägga grunden för både muntlig och skriftlig språkutveckling. Bar-net får stöd i att sätta ord på sina upplevelser genom konkret begreppsstimulering där barnets erfarenheter kopplas samman till ord och språk. Ett mer situationsoberoende språk utvecklas när vuxna talar med barn om det som har hänt eller det som ska hända. Samtalen blir mer abstrakta då de uttrycker både bakgrund och handling med hjälp av språket.

Skolan är första steget in i en mer offentlig samtalskultur. Att som barn och elev delta i många olika språkliga och sociala sammanhang bidrar till att utveckla ordförrådet och ger kunskap om hur man använder språket i olika sociala sammanhang.

När elever i olika estetiska lärprocesser, får formulera, reflektera över och kommunicera sina egna vardagserfarenheter i relation till andra, uppstår språkinlärning. Ofta är det pedagogerna som tar det största talutrymmet, därför är det

Med alternativa verktyg menas till exempel: Appar, e-böcker, digitala skrivhjälpmedel, interaktiva skrivtavlor, läsplattor, ordböcker & lexikon, pekplattor, skanner & OCR-program, stavningskontroll,

talsyntes, telefoner, word-anpass-ningar, översättningsstöd. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2012)

viktigt att vara medveten om hur talutrymmet fördelas i gruppen. För att stötta inlärning måste pedagogen skapa tillfällen där det ges utrymme för en varierad och dialoginriktad interaktion mellan både elever och pedagog. Genuina frågor kan användas för att stötta eleven att utveckla tankeriktningar och kunna uttrycka sig i längre och mer komplicerade språksekvenser. Med stigande ålder utvecklas även elevernas förmåga att kunna instruera och argumentera.

Tala och lyssna – två sidor av samma mynt. I ett samtal har lyssnandet lika stor betydelse som talet. Att bli lyssnad på är en förutsättning för samtalet men framförallt är det betydelsefullt för självkänslan hos den som talar (Liberg 2003, Gibbons 2010).

8

Högläsning Att få uppleva högläsning handlar också om att själv utveckla en intellektuell vana att använda texter. Det är en kraftfull social inlärningsprocess där vuxna fungerar som viktiga modeller som demonstrerar läsandets glädje och långsiktiga värde (Lundberg/Kodknäckarna).

Genom kontinuerlig högläsning och samtal om texterna i klassrummet utökas elevernas ordförråd och begreppsbildning inom olika ämnen. Högläsning av skönlitteratur, faktatexter och biografier fortsätter genom hela grundskolan och gymnasiet. I uppföljningssamtal utmanas eleverna i sina tankar samtidigt som de ska behärska att använda nya ord och begrepp korrekt (Westlund 2012).

Barn och elever får:

• tidigt lära sig skriftspråkets konventioner – att man

läser från vänster till höger, uppifrån och ned m m.

• uppleva att läsaren uttalar orden tydligare än vid

vanliga samtal. Det ger lyssnaren klarare inre före-

ställningar om hur ord är uppbyggda.

• möta nya ord; ord som de sällan får höra i vanliga

samtal. Det berikar deras ordförråd.

• möta skriftspråkets egenart – den speciella menings-

byggnaden, litterära former och uttryckssätt som

aldrig hörs i vanliga samtal.

• efter hand klart för sig hur berättelser brukar vara

uppbyggda, vilket ger dem en god beredskap inför den

egna läsningen i framtiden.

• i böckerna upptäcka en värld av äventyr, spänning,

kunskap och glädje. Det banar väg för deras eget

intresse för läsning och litteratur.

• vara uppmärksamma, koncentrerade och stilla under en

längre period när de följer bokens handlingsförlopp.

Fördelarna med att läsa högt för barn

kan sammanfattas i följande punkter:

Begreppet språklig medvetenhet består av flera delar:

Berättande, argumenterande och instruerandeBarn och elever som får möjlighet att utveckla sina berättartalanger utvecklar sitt språk och sin fantasi. Läs- och skrivinlärningen gynnas av den egna förmågan att berätta liksom det stärker både minne och självkänsla. Berättande kan medvetet stödjas genom olika uttrycksformer; muntligt, skriftligt, musikaliskt, fysiskt, digitalt osv. Återbe-rättande och olika former av redovisningar är metoder som ger möjlighet till kreativa språkliga formuleringar eftersom innehållet redan är känt och uppmärksamheten kan riktas mot den språkliga formen. Genom medveten undervisning i berät-tande, argumenterande och instruerande tekniker utvecklas språk och lärande under hela skoltiden.

Språklig medvetenhetEn god språklig medvetenhet är en viktig förut-sättning för en positiv läs- och skrivutveckling. Att vara språkligt medveten innebär att man självstän-digt och mer eller mindre medvetet reflekterar över språket. Forskning visar att tidig stimulans i förskolan gör att många barn utvecklar språklig medvetenhet redan i femårsåldern.

Den språkliga medvetenheten är nära relaterad till den kognitiva utvecklingen, förmågan att inta en distanserad och reflekterande hållning till språket ökar i takt med den tankemässiga utvecklingen. Genom regelbundet arbete efter en given struktur där man arbetar från helhet till delar, främst i förskola och förskoleklass men även i övriga skolfor-mer, stimuleras den språkliga medvetenheten.

Semantik – betydelsen t ex ordförråd, förstå-else, sammanhang

Morfologi – ordsidan t ex betydelsebärande delar i ord (stam + ändelser), sammansatta ordFonologi – ljudsidan t ex betydelseskiljande delar i ord, rim, lyssna efter ljud, syntes, analysSyntax – satsbyggnad, meningsbyggnadPragmatik – sociala språkliga kompetensen, lyssna, berätta, beskriva, instruera

9

Sms, e-post, chattar, och bloggar är exempel på ny teknik i vardagen, som på kort tid förändrat våra möjligheter att kommunicera. Hur skolan skapar forum för barns och elevers egna språk, så att barriären mellan det privata och det offentliga blir till en bro kan vara avgörande för om skolan kommer att ses som en viktig plats att vara på för att lära sig (Sandström Madsén 2007).

Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation

Läsutveckling förskola – gymnasienivå

FörskolaFörskoleklass och

fritidshem Åk 1–3 och fritidshem Åk 4–6 och fritidshem Åk 7–9 Gymnasienivå

Samspel

Språkförståelse

Samtal

Högläsning

Läsförståelse

Berätta och återberätta

Språkligmedvetenhet

Bokstavskännedom

Knäcka koden

Olika lästekniker 1)

Ökad textmängd

Läsa för att lära

1) Lästekniker – t ex ljuda, helordsläsning. 2) Lässtrategier – t ex skumläsa, sökläsa.

Utveckla läsflyt

Olika lässtrategier 2)

Ämnesspecifika texter

Kritiskt förhållningssätt till olika texter

10

Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha.

Förskola – gymnasienivå I pedagogens profession ingår att följa barns och elevers språkutveckling genom systematisk bedömning. Det är viktigt att bedömningen är formativ, den följer barns och elevers lärandepro-cess och stimulerar det fortsatta lärandet.

Arbetet med formativ bedömning är en del av och ett stöd för barns och elevers lärande och ett sätt för pedagogen att få en allsidig bild av barns och elevers olika kompetenser. Genom olika observationer uppmärksammar man varje barns och elevs individuella framsteg. Formativ bedöm-ning utesluter inte summativ bedömning som prov, tester eller diagnoser. Det är också viktigt att involvera barn och elever så att de tar del i sitt eget lärande och blir medvetna om hur de lär.

Skrivutveckling förskola – gymnasienivå

Förskola Förskoleklass ochfritidshem Åk 1–3 och fritidshem Åk 4–6 och fritidshem Åk 7–9 Gymnasienivå

Klotterskrivning

Följa och bedöma språket

Skriva ord

Lekskrivning

Skriva namn

Skriva olika typer av texter

Interpunktion

Skriva ökad textmängd

Stavningsregler

Bearbeta text

Skriva meningar

Ge och ta emot respons

11

Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Gy 1 Gy 2 Gy 3Åk 9

TRAS

O.A.S

Försko-leklass &

fritidshem

NPNPNPNPNP

• TRAS, tidig registrering av språk. Observationsmaterial, språkutveckling i förskolan.• OAS, Observation av språk. Språk-screening i förskoleklass.• Nya Bornholmsmodellen. Arbetsmaterial och kartläggning förskoleklass – skolans tidiga år. • God läsutveckling. Kartläggningsschema, skolans tidiga år.• God skrivutveckling. Kartläggningsschema, skolans tidiga år.• Nya språket lyfter åk 1–6, Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för

grundskolans åk 1–6.• Språket på väg del 1 & 2. Kartläggningsmaterial i svenska och svenska som andraspråk för

grundskolans åk 7–9. Reviderad upplaga enligt Lgr 11.• Performansanalys. Analysmetod för svenska som andraspråk.

Redskap för att följa och dokumentera språk-, läs- och skrivutvecklingen

Bornholm

God läsutveckling

God skrivutveckling

Nya språket lyfter

OBS!

VUX

Språket på väg

Förskola

ReferenserAbrahamsson T & Bergman P. (2009) Tankarna springer före. Att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm. Stockholm universitets förlag.

Bjar L. & Liberg C.(2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund. Studentlitteratur.

Bjar L. & Liberg C. (2007). Det hänger på språket. Lund. Studentlitteratur.

Bjar L. & Liberg C. ( 2009). Barn läser och skriver. Lund. Studentlitteratur.

Bruce B. 2001-03-11. Regional konferens kring specialpedagogiska frågor.

Crais E.R. (1990) Topics in Language Disorders. Vol 10 no3.

Dalby m fl. (1992), Boken om läsning.

Enspeakk U. & Frost J. m fl. (2006). TRAS Tidig registrering av språk. Herning. SPF-utbildning.

Eriksen Hagtvet B. (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskole-åldern. Stockholm. Natur & Kultur.

Fast C. (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund. Studentlitteratur.

Fridolfsson I. (2008) Grunderna i läs- och skrivinlärning. Stockholm . Studentlitteratur.

Gibbons P. (2010). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm. Hallgren & Fallgren.

Kodknäckarna. www.kodknackarna.se

Lindö R. (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund. Studentlitteratur.

Lundberg I. (2007). Bornholmsmodellen. Stockholm. Natur & Kultur.

Lundberg I & Sterner G. (2010) Språklekar i förskolan – före Bornholmsle-karna. Natur & Kultur.

Lundberg I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm Natur & Kultur.

Lundberg I. (2008). God skrivutveckling. Stockholm. Natur & Kultur.

Lundberg I. & Herrlin K. (2003) God läsutveckling. Stockholm. Natur & Kultur.

Löthagen A. Lundenmark P. & Modigh A. (2010) Framgång genom språket. Verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. Stockholm. Hallgren & Fallgren.

Löthagen A. Lundenmark P. & Modigh A. (2010) Framgång genom språket – i praktiken. Verktygslådan för en lyckad språkutvecklande undervisning. Stockholm. Hallgren & Fallgren.

Arbetsgruppen för Språkutvecklingsplanen:Anna Andren, specialpedagog Vimmerby Gymnasium

Barbro Bälter Lundin, läs- & skriv/dyslexipedagogJeanette Ekberg, specialpedagog Område ÖST

Anne-Cathrine Ingström, verksamhetschef förskola och fritidshemInger Panzar, specialpedagog Område VÄSTGudrun Öst, specialpedagog Område VÄSTProjektledare: Monica Olsson, talpedagog

Molloy G. (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund. Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling. Det leksamma allvaret – fyra språkutveck-lande miljöer. Stockholm. Liber

Myndigheten för skolutveckling. (2008). Flerspråkighet i förskolan – ett referens och metodmaterial. Stockholm. Liber.

Nettelbladt U. & Salameh E-K. (2007). Språkutveckling & språkstörning hos barn. Lund. Studentlitteratur.

Reichenberg.M & Lundberg.I. (2011) Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd.

Sandvik M. & Sprukland M. (2009). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Lund. Studentlitteratur.

Sandström Madsén I. (2007) Samtala, läsa och skriva för att lära i ett utvecklingsperspektiv. Från förskola till högskola. Kristianstad. Kristianstad University Press.

Skolverket. (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Rev 2010.

Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Skolverket. (2011) Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.

Skolverket. (2012) Nya språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1–6.

Skolverket. (2011) Språket på väg del 1 & 2.Ett kartläggningsmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7–9. Reviderad upplaga enligt Lgr 11.

Specialpedagogiska skolmyndigheten. www.spsm.se

Tuomela V. 2008-03-06 Föreläsning ”Att få en syl i vädret” – språkutveck-lande arbetssätt i förskolan.

Westlund B. (2012) Att undervisa i läsförståelse. Stockholm. Natur & Kultur.

Wiklund U. 2012-08-14 och 15 Föreläsning ”När kulturen knackar på skolans dörr.”

Vimmerby kommun, Skoldatateket http://www.vimmerby.se/barn-utbild-ning/skoldatateket/

Barn- och utbildningsförvaltningenVimmerby kommun

Stadshuset598 81 VIMMERBY

Telefon +46 492 76 90 00

Tack

till

Gno

sjö

och

Vetl

anda

kom

mun

er f

ör in

spir

atio

n! P

rodu

ktio

n R

oxx

Com

mun

icat

ion

Gro

up, 2

013,

Try

ck: