of 52/52
STADSVISION MOTALA 1 Stadsvision Motala Förslag till Stadsvision Motala 2014-09-10

Stadsvision Motala

  • View
    218

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Förslag till Stadsvision Motala 2014-09-10

Text of Stadsvision Motala

  • STADSVISION MOTALA

    1

    Stadsvision Motala Frslag till Stadsvision Motala 2014-09-10

  • STADSVISION MOTALA

    2

    Frord........................................................................................................3

    Sammanfaning........................................................................................4

    DELAStadsvisionen...................................................................................5

    Inledning....................................................................................................6

    VisionMotala2030:...................................................................................7

    Visionstema:BoochLeva......................................................................8

    Iderfrndialogerr2014(visionskomponenter).........................10

    Visionstema:Vrdskapochupplevelser..............................................11

    Iderfrndialogerr2014(visionskomponenter).........................13

    Visionstema:FretagandeochEntreprenrskap................................14

    Iderfrndialogerr2014(visionskomponenter).........................16

    Visionstema:Hllbarocharakvstad...............................................17

    Iderfrndialogerr2014(visionskomponenter).........................23

    Visionstema:Motalaiomvrlden.......................................................24

    Iderfrndialogerr2014(visionskomponenter).........................25

    DelB.........................................................................................................26

    Analyserm.m...........................................................................................27

    ArbetetmedStadsvision.........................................................................27

    Inledning..............................................................................................27

    Projektet..............................................................................................27

    Underlagmedanalyserm.m...............................................................27

    Bredmedverkan..................................................................................27

    Bakgrund..............................................................................................27

    Utgngspunkter...................................................................................27

    RegionalautgngspunkterMotalairegionen..................................29

    Projektml...........................................................................................30

    Kriskaframgngsfaktorer..................................................................30

    Berringspunkterochsammanhang...................................................30

    Intressentochmedborgardialog........................................................31

    Nulgeochframdsanalyser...................................................................32

    SWOTanalys.......................................................................................33

    Genomfrande....................................................................................34

    Styrkoranyjaiutvecklingsarbetet?...............................................35

    SlutsatseravSWOTanalysen..............................................................37

    Scenarioanalys.....................................................................................37

    Vadrenscenarioanalys?...................................................................38

    Scenariokorsochvalavscenarioaxlar.................................................38

    Processen.............................................................................................38

    terllteorinvarfrskamanskapascenarioberelser?..............39

    Berelsernaikorthet........................................................................40

    StrategierfrFramdensMotala........................................................41

    Analysavstadsbyggnadsambioner...................................................42

    Slutsatseravscenarioanalysen............................................................43

    Treanalyserochngraterkommandeslutsatser..............................44

    Arbetetmedvisionen..............................................................................44

    Shrgrvividare..................................................................................47Bilaga1.Kunskapsseminariersomgenomfrts...............................47

    Bilaga2.Exempelpdialogermedolikagrupperingarunder20122013...........................................................................48

    Referenslista....................................................................................49

    Innehll

  • STADSVISION MOTALA

    3

    I projekt Framtidens Motala en utvecklingsplan fr tillvxt samverkar Motala kommun med Reg-ionfrbundet stsam och Tillvxt Motala AB. Vi har frskt involvera ett stort antal lokala och reg-ionala aktrer i arbetet med att ta fram en vision och en handlingsplan fr en fortsatt utveckling av Motala. Staden Motala har efter ett antal tuffa r terhmtat sig och genom den nya infrastruktur som kommit p plats ftt nya mjligheter att bli en nnu bttre integrerad del av stgtaregionen. Med frslaget till Stadsvision, som kompletteras med Utvecklingsplan Motala och rliga handlings-planer, lgger vi en grund fr utveckling av Motala. Staden Motala r viktig, inte bara som mo-tor fr hela kommunens utveckling, utan som den tredje strsta staden i stergtland i en kommun

    som svarar fr nrmare hlften av vstra stergt-lands befolkning.

    Vr frhoppning r att Stadsvision Motala ska vara en levande vision som omfattar mnga akt-rer och deras handlingar. Arbetet behver dessu-tom vara lngsiktigt och uthlligt. Motala har bo-endemiljer som r mycket attraktiva och som kan anvndas mer och bttre. Hr finns en grund fr en stadig tillvxt med en kande befolkning. I om-struktureringen av nringslivet vxer det fram mnga sm och medelstora fretag som har en stor tillvxtpotential, som ocks kan bidra till att sysselsttningen kar i hela kommunen. Ett tredje omrde som definitivt har en tillvxtpotential r besksnring och turism, dr historia, natur, kul-tur, fritid och de stora evenemang som redan finns

    etablerade kan samspela och utvecklas till en nnu mer betydelsefull faktor.

    Samspelet mellan oss tre aktrer kommer att fort-stta och vi kommer att aktivt delta i genomfran-det av Stadsvision Motala och Utvecklingsplan Motala. Vi vill tacka alla som medverkat i och bi-dragit till processen. Vi vill ocks framhlla att detta tack riktar sig inte minst till Tillvxtverket som under tv rs tid stttat projektet med finan-siering p nrmare tv miljoner kronor.

    Motala behver mnga vnner, intressenter och aktrer fr att kunna frverkliga de tankar och ider som vi presenterar och engagemanget lovar gott infr framtiden!

    Frord

    Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordfrande

    Lars Samuelsson Ordfrande Tillvxt Motala AB

    Carina Malmgren Regiondirektr

  • STADSVISION MOTALA

    4

    I projektet Framtidens Motala en utvecklingsplan fr till-vxt arbetar Motala kommun tillsammans med lokala och regionala aktrer fr att ta fram en stadsvision och en utvecklingsplan fr Motala. Dessutom sker detta arbete parallellt med att vi frsker skapa en samver-kansmilj som ska bidra till att mnga aktrer vill med-verka till att frverkliga visionen.

    Det hr dokumentet r uppbyggt i tv delar:

    Del A presenterar frslag till Stadsvision Motala.

    Del B ger en utfrlig beskrivning av bakgrunden till projektet och presenterar analyser m.m. Det sammanfattar i sig ett omfattande arbete som pgtt under perioden hsten r 2012 och stora delar av r 2014.

    I ett kompletterande dokument Utvecklingsplan Motala lggs frslag till inriktningar, tgrder och prioriteringar fram. Tillsammans med Utvecklingsplan Borensberg och ett nytt Landsbygdsprogram (som tas fram under 2014-15) bildar det en ram fr Motala kommuns arbete tillsammans med alla intressenter som vill bidra till att utveckla kommunen i en positiv rikt-ning.

    Motala vill vxa! Vi vill f fler mn och kvinnor att bo-stta sig i Motala. Vi vill f fler kvinnor och mn att starta fretag och att etablera fretag i kommunen. Vi vill skapa frutsttningar fr att det ska bli fler som besker Motala. Det ger positiva effekter fr hela kom-munen!

    Bostadsbyggandet r nyckeln De analyser som vi gjort pekar p att det r befolk-ningsutvecklingen som r den starkaste drivkraften fr

    en lokal tillvxt i Motala. Fler invnare fr med sig be-hov av service och tjnster som skapar underlag fr nya tjnster, som i huvudsak enbart kan tillgodoses lokalt. Nulgesanalysen med SWOT, scenarioanalysen och analysen av vra stadsbyggnadsambitioner pekar p betydelsen av att bygga bostder. Analyserna sam-manfattas i Del B.

    En stor befolkningskning p nrmare 400 personer under 2012-2013 har kunnat ske utan ngot strre bo-stadsbyggande under perioden. Bostadsbyggandet r centralt fr att Motala ska kunna vxa i framtiden. Det handlar om attraktiva bostder i centrum, sjnra bo-stder och bostder i ter andra miljer.

    Sj och vatten som brande tema En andra slutsats frn analyserna r att vrt platsvaru-mrke Motala, stergtlands sjstad r viktigt fr fortsatta och bekrftande insatser. Det kan ske p olika stt, bl.a. med nya bostder, men ven insatser fr att mjliggra sj- och btliv och med mnga andra insat-ser.

    Vardagsrummet skapar identitet I analyserna har ocks stadskrnans betydelse fr han-del, som mtesplats och fr aktiviteter av olika slag lyfts fram.

    Arbetsmarknaden vidgas Ett fjrde omrde som r viktigt att lyfta fram r mj-ligheten till frsrjning och utbildning. Det gr freta-gande nnu viktigare. Detsamma gller mjligheterna till att pendla till en vidgad arbetsmarknad och fr stu-dier p andra orter.

    Motalaborna deltar Under arbetet med stadsvisionen har olika insatser gjorts fr att fra dialogen i breda grupper i kommu-nen. Cafdialoger, mten av andra slag, frelsningar, seminarier, webbinsatser med blogg och forum har genomfrts etc. Ur detta har nrmare 1000 frslag framkommit. Frslagen kommer att fortsatta bearbetas och vara en del av underlaget till Utvecklingsplan Motala och vrt fortsatta arbete inom Motala kommun.

    Hrda svl som mjuka vrden Med utgngspunkt ur analyser och dialoger har vi gjort ett frslag till stadsvision. Den r en vision fr Motala r 2030 och tar sin utgngspunkt i varumrket Motala, stergtlands sjstad.

    Visionen innebr att vi ska bli En sjstad fr hela Sverige. Frutsttningar fr utveckling av stergtlands sjstad till en sjstad fr mnga fler och det unika geografiska lget vid Vttern skiljer Motalas situation frn de flesta andra stder och det bygger ocks upp unikiteten i vis-ionen.

    Visionstexten i sin helhet presenteras i frsta delen av detta dokument. Den beskriver en positiv utveckling med tillvxt av invnare, fler fretag och en vxande besksnring. Men den beskriver ocks en kad p-penhet fr mnniskor och ider, en stolthet ver Motala som finns lokalt och dr medvetandet om vra frdelar r vida spritt i landet. Motala r en stad r 2030 dr livskvaliteten kar och kvinnor och mn, flickor och pojkar har en bra offentlig verksamhet kryddat med mjligheter till ett lite strre liv med fritid, evenemang, kultur och med en fantastisk natur alldeles inp och i staden.

    Sammanfattning

  • STADSVISION MOTALA

    5

    Del A - Stadsvisionen

  • STADSVISION MOTALA

    6

    Del A - Stadsvisionen

    Illustration 1 Visionspyramiden Klla: Bobo af Ekenstam, Docere

    Inledning I projektet Framtidens Motala en utvecklingsplan fr till-vxt arbetar Motala kommun tillsammans med lokala och regionala aktrer fr att ta fram en stadsvision och en utvecklingsplan fr Motala. Dessutom sker detta arbete parallellt med att vi frsker skapa en samver-kansmilj som ska bidra till att mnga aktrer vill med-verka till att frverkliga visionen. Mobilisering av mnga, mnga aktrer r en avgrande framgngsfak-tor fr att visionen ska bli realiserad.

    I denna del av dokumentet presenteras frslag till Stadsvision Motala.

    Under arbetet med stadsvisionen har olika insatser gjorts fr att fra dialogen i breda grupper i kommu-nen. Cafdialoger, mten av andra slag, frelsningar, seminarier, webbinsatser med blogg och forum har genomfrts etc. Ur detta har nrmare 1000 frslag framkommit. Frslagen kommer att fortsatta bearbetas och r en del av underlaget till Utvecklingsplan Motala och vrt fortsatta arbete.

    Med utgngspunkt ur analyser och dialoger har vi tagit fram ett frslag till stadsvision. Den r en vision fr Motala r 2030 och tar sin utgngspunkt i varumrket Motala, stergtlands sjstad. Visionen innebr att vi ska bli En sjstad fr hela Sverige. Visionstexten i sin hel-het presenteras i nsta avsnitt.

    r 2030 ligger 16 r fram i tiden. Det r en rimlig tids-horisont mellan nu och 2030 ligger fyra hela mandatpe-rioder som kommer att bli betydelsefulla fr vilka in-satser, tgrder och mycket annat som kan presteras av

    kommunen och alla andra intressenter. I Utvecklings-plan Motala presenteras tgrder som kan genomfras under perioden 2015-2018. I rliga handlingsplaner presenteras de konkreta tgrder som ska vidtas kom-mande r.

    Metod Nr det gller att sammanstlla visionen har vi arbetat tillsammans med Docere AB och fretagets VD Bobo af Ekenstam. Det har ocks medfrt att vi anvnt me-toder frn Docere. I och med detta introducerades en modell visionspyramiden - fr hur vi kan presentera stadsvisionen. Visionspyramider finns i olika skepna-der, men vi har valt att anvnda den frn Docere. Denna modell bygger p att visionen r ett uttryck fr ett fretags, en stads, en kommuns eller en organisat-ions uppbyggande delar, beskrivet i teman och kompo-nenter.

    Texterna i visionen och visionsteman har bearbetats tillsammans med Tomas Lngdahl, Brand Mission AB.

    Visionen Visionen ska uttrycka en framtidsbild om platsen Motala stad. Den ska fungera som ledstjrna fr vra insatser under lng tid.

    Visionsteman Olika teman som bygger upp Motalas stadsvision an-vnds. Vi har valt fem teman och tre horisontella stra-tegier. Temata r:

    Bo & Leva Vrdskap & Upplevelser Entreprenrskap & Fretagande Hllbar och attraktiv stad

    Motala i omvrlden Det finns tre horisontella strategier som ska finnas be-skrivna i varje tema, nmligen:

    Samverkan Hllbarhet Sjstaden (som handlar om att frverkliga och

    frdla Motala, sterlands sjstad

    Visionskomponenter Visionskomponenterna r basen i pyramiden och det som bygger upp hela visionen. Komponenterna ska best av konkreta tgrder som kan medverka till att frverkliga visionen.

    Komponenterna bestr av en meny av mjliga aktivite-ter och tgrder som vi kan genomfra inom varje tema. Hr presenteras ngra av de ider som framkom-mit i vra medborgardialoger. Utvecklingsplanen ger sedan en tydlig bild av vilka av alla 1000 frslag som r prioriterade.

  • STADSVISION MOTALA

    7

    Vision Motala 2030: En sjstad fr hela Sverige... 2030 r nnu ett gldjande tillvxtr fr Motala, stergtlands sjstad. Antalet invnare kar stadigt, liksom fretagandet, turismen och strmmen av beskare till vra stora evenemang. Sjstadspulsen r ptaglig, mnni-skor trivs och det mngfacetterade nringslivet har ftt extra nring av den utvecklade infrastrukturen och de riktade satsningarna p entrepre-nrskap. Men det som vuxit allra mest r medvetandet om Motala och alla vra frdelar. Idag r Motala en betydelsefull del av stgtaregionen och ett begrepp lngt utanfr dess grnser. Vrt unika geografiska lge vid Vttern, vr vackra natur, vr positiva attityd och vr hllbara tillvxt r faktorer som gr avtryck i bde Sverige och Norden. Motala har blivit definitionen av en modern sj-stad. En stad som prglas av mngfald, dr kvinnor och mn har friheten och mjligheten att berika sin livskvalitet med nrhet till service, skola, jobb, kultur och enastende naturupplevelser. Idag, 2030, har vi kommit lngt, och vi tnker n nnu lngre.

    Vi r Motala, stergtlands sjstad. En vlkomnande hamn fr mnniskor och ider

    frn hela vrlden.

  • STADSVISION MOTALA

    8

    Visionstema: Bo och Leva ret r 2030 och sjstaden Motala attraherar allt fler som vill leva ett stimulerande, aktivt och hlsosamt liv i nra anslutning till kilo-meterlnga sandstrnder och rik natur. Vra satsningar p tillgnglighet, hllbarhet, trygg-het och nya attraktiva boendemiljer och satsningar p utvecklade stadsdelar bidrar till livskvalitet, liksom den hga standarden p vrd, service och skolor. Omsorg om varandra, samspel och ett rikt freningsliv berikar motalabornas vardag. Bred samver-kan r nyckeln till vr framgng undersk-ningar visar att vi tillhr de mest attraktiva stderna i Sverige fr barnfamiljer och att vi r ovanligt duktiga p att slussa in unga kvinnor och mn samt inflyttare i arbetslivet. Vra hett eftertraktade boendemiljer stude-ras nyfiket av internationella arkitekter som imponeras av den marininspirerade bygg-nadsstilen som blivit ett signum fr Motala. Staden vxer stadigt och vi siktar p 50.000 invnare r 2050.

  • STADSVISION MOTALA

    9

    Bekvm vardag I Motala finns frutsttningar fr ett gott, aktivt liv och en samhllsservice som frenklar vardagen fr invnar-na. Den kommunala servicen prglas av god tillgnglig-het, hg serviceniv, stor flexibilitet och av ett jm-stlldhetsperspektiv.

    Trygg livsmilj Motala r en trygg och sker stad samt r en vlvrdad stad med rena och hlsosamma miljer.

    Hr samverkar mnga aktrer med koppling till trygg-hetsomrdet fr att stimulera frebyggande insatser.

    Ett medvetet arbete bedrivs fr att skra vra offentliga miljer. Hr r det mjligt fr flickor och pojkar att f en trygg uppvxt och en bra start i livet. Lra fr livetVi har en grundskola som frbereder unga flickor och pojkar fr vuxenlivet och det livslnga lrandet. I Motala finns en engagerad modern skola med pedago-ger som tillhr de mest framstende i landet. Frsko-lor, skolor, vrd och omsorg r i toppklass. Olika in-riktningar p frskolor och skolor samt olika utfrare bidrar till att mnniskor kan vlja och det gller ven vrd och omsorg.

    Vrd och omsorg Vrden av vra ldsta medborgare prglas av profess-ionalism, kontinuitet och omtanke. Service och bemtande I Motala finns en samhllsservice av hgsta kvalitet. Kommunala tjnstemn r serviceinriktade. Fokus lggs p stndiga frbttringar av service och tjnster samt innovationer inom offentlig sektor.

    Boende med kvalitet Nrhet, boende och service av hg kvalitet tillsammans med ett rikt freningsliv och tillit mellan mnniskor skapar frutsttningar fr fretagande och utrymme fr ett strre liv. Motala erbjuder regionens i srklass bsta boendemiljer med nrhet till de 150 sjar som finns i kommunen. Vi utvecklar fler attraktiva boendemiljer i varierande miljer. Vi r ledande inom omrdet att bygga vid och p vattnet. Det finns bostder fr svl familjer som ungdomar och ldre. Bostderna r av varierande art och knne-tecknas av god arkitektur med en marin knsla. Hgre utbildning och studentboende Fler eftergymnasiala utbildningsmjligheter tillkommer i Motala. Mjligheterna till att skapa studentbostder fr studerande i Motala och fr dem som vill bo i Motala, men studera p nraliggande hgskoleorter, utvecklas.

    Samverkan fr utbildning I Motala utvecklar vi i samverkan med andra offentliga aktrer och arbetslivets parter nya utbildningar fr

  • STADSVISION MOTALA

    10

    morgondagens medarbetare i nringslivet och i offent-lig sektor. Hr finns ett brett utbud av mjligheter till utbildning och kompetensvxling. Tillsammans med regionala och nationella aktrer utvecklas den lokala och regionala arbetsmarknaden. Ett vxande fretagande skapar ett kande antal ar-betstillfllen och p en allt bttre lokal arbetsmarknad. Samverkan strks Samverkan strks p mnga olika omrden genom fast organiserad samverkan och naturliga mtesplatser fr alla intressenter och aktrer som vill vara med och ut-veckla Motala. Hr finns ntverket Livet i Motala, hr finns Centrumfreningen Mitt i Motala och hr finns mnga andra aktrer som organiserar arbetet fr att med gemensamma krafter utveckla frutsttningarna fr ett gott liv fr kvinnor och mn i Motala.

    En hllbar stad Vi bygger fr ett hllbart samhlle ekonomiskt, eko-logiskt och socialt. Helt, rent och snyggt ska det vara och i en giftfri milj. Vi skapar bttre frutsttning fr kommande generationer. I Motala utvecklas vra bo-stadsomrden som tillkom under det s.k. miljonpro-grammet. Inom miljomrdet och nr det gller energi- och kli-matarbete r Motala ledande. Det r enkelt att ta sig mellan olika stadsdelar och det finns hllbara transportlsningar. Mjligheterna till att arbetspendla till hela arbetsmarknaden i regionen r goda och fr mnga kvinnor och mn r det mjligt att gra hela resan med kollektivtrafik.

    Ider frn dialoger r 2014 (visionskomponenter) tervnder vi till r 2014 kan vi summera ett stort antal frslag och ider har kommit in i vra dialoger, hela 158 stycken. Mnga frslag rr kommunikationer och lrande. Men det finns ett stort antal frslag som hand-lar om driftsfrgor, som handlar om att skta grundlg-gande kommunala uppdrag p ett bra stt. Exempel inom detta omrde Bo och leva r: Lokalisera regionkontoret till Tingshuset Bygga lgenheter med hg tillgnglighet (frmst

    fr ldre kvinnor och mn) Utveckla kollektivtrafiken 110-vg till Linkping Satsa p nya bostder vid Bromma Nyttja sjnra lgen fr bostder

    Snabbare kommunikationer till Linkping Utveckla Solfjderkommunen Motala Campus i Motala Profilera Motala med Yrkeshgskoleutbildningar Utveckla cykelstaden Motala (flera olika frslag) Och mnga, mnga fler frslag som kan genomfras de kommande ren.

  • STADSVISION MOTALA

    11

    Visionstema: Vrdskap och upplevelser r 2030 har s gott som alla boende i Sve-rige beskt Motala som turister eller fr att uppleva ngot av alla riksknda sport- och kulturevenemang. Svl kvinnor och mn som beskare och kvinnor och mn som in-vnare uppskattar vr service och vlkom-nande attityd, vra aktivitetscenter och alla toppmoderna idrottsanlggningar som satt Motala p kartan som en fredmlig idrotts-stad. De frscha hotellen har belggning ret runt och gsterna missar inte chansen att uppleva kulturstadsdelen Gamla Motala Verkstad med nytt stadsmuseum samt dess frgstarka utbud av konst, musik och tea-teruppsttningar. Fr btfolket p besk i Gta kanals huvudstad r en visit i den ut-byggda gsthamnen ett mste och vid bryg-gan kan man bada i rent och hrligt sjvat-ten innan det r dags att ntra ngon av de prisbelnta sjkrogarna. P tal om sjn Varamobaden r numera ett aktivitets- och hlsocentrum dr inspirerande strandmiljer med inslag av innovativ arkitektur lockar be-skare frn alla hrn av vrlden, ret runt.

  • STADSVISION MOTALA

    12

    Vatten en del av vr livsstil I Motala finns miljer som r fantastiska i en kulturrik byggd med korta avstnd till andra intressanta histo-riska miljer och sjn Vttern som bjuder p rika upp-levelser. Vi har Nordens lngsta insjbad i Varamoba-den som r p vg att bli Sveriges motsvarighet till syd-lndska strnder. Det lockar beskare frn hela Sverige och f mnga att vilja bostta sig i staden.

    Natur fr rik fritid De som bor och vistas i Motala fr fler och fler mjlig-heter att ha rika upplevelser av natur, kultur, fritid och evenemang som gr svl vardag som helgdag till en strre upplevelse.

    Stad, strand och nrnatur erbjuder mnga olika miljer fr rekreation ret runt. Attraktiva strk finns fr pro-menader och cykelturer i sjnra lgen och varierad natur. Hr finns inspiration och utveckling att hmta.

    Fler evenemang Ambitioner finns att utveckla Motala till regionens le-dande plats fr evenemang och arrangemang ret runt i ett stort utbud av olika miljer och olika arenor.

    Sport och idrott fr alla Motala r freningsttt och det bjuder p mnga natur-

    liga mtesplatser fr engagerade mnniskor.

    Vi har ett stort utbud av idrotts- och fritidsanlggning-ar med ett centralt arenaomrde som utvecklas bit fr bit mot regionens bst samlade mtesplats fr idrott med mera.

    Nya aktivitetscentra skapas Vi tar tillvara mjligheterna att utveckla aktivitetscentra t.ex. Gta Kanalbolags ider om att frlgga ett upple-velsecentrum till Motala.

    Utegym lngs strk Vi bygger fler utegym och aktivitetsplatser lngs vra vattenstrk och motionsspr.

    Kultur fr alla Vr Kulturskola lgger grunder fr flickor och pojkars samt unga kvinnor och mns skapande inom musik, dans, konst och teater.

    Kulturstadsdelen Gamla Motala Verkstad vxer sig allt starkare och fungerar som en levande stadsdel dr kul-turvrden bevaras och utvecklas. Kulturarvet ger stolt-het och identitet som grund fr en nyskapande samtid.

    Ett strre liv Med tillkommande attraktioner och mjligheter till fler aktiviteter frbttras mjligheterna att leva ett strre liv fr motalaborna.

    Varamobaden ret runt

    Vi strvar efter att f utkad kapacitet fr boende i hela kommunen och nu finns det nya hotell vid Varamoba-den.

    En annan mjlighet som vi tagit tillvara var att bredda stranden i Varamobaden.

  • STADSVISION MOTALA

    13

    Badhus blev verklighet Drmmen om att frverkliga ett badhus har blivit verklighet under senaste ren.

    En vlkomnande stad med gott vrdskap Vi strvar efter att f kvalitet i varje mte och att m-ten ska prglas av respekt, vrdighet och omtanke. Of-fentlig service och myndighetsutvning arbetar fr att utveckla sina tjnster och r knd fr sitt professionella och goda bemtande.

    Ett gott vrdskap ser till kvinnors och mns nskeml och behov. Servicenringar anpassar sitt utbud till kun-dernas behov och Motala prglas av tillgnglighet och gott bemtande.

    Motalaambassadrer Motalabon r ambassadr fr sin stad och stolt ver vr historia, har framtidstro, r ppen fr nya intryck och lr av mten fr att kunna skapa nytt.

    Mten med mnniskor - stadsfester m.m. Vi vrnar om alla mjligheter som finns att genomfra mten mellan mnniskor i vardag och till fest. Hr finns ocks stadsfest och galor av olika slag.

    Bttrafik, btplatser och bryggor stergtlands sjstad ger mjligheter till ett sjliv. Vi

    skapar drfr ocks fler kontakter med vatten med bryggor, btplatser och strvar att ha bde bttrafik till och andra allmnna kommunikationer frn centrum till Varamobaden.

    Den nya gsthamnen anvnds av allt fler gster.

    Ringar p vattnet - investerare ser mjligheter En grundlggande strategi r att involvera aktrer med intresse att tillsammans med kommunen och nringsli-vet utveckla Motala. Vi sker s.k. sweetspots dr vi samverkar fr att frdla staden.

    Tack vare att vi r 2015 fattade beslut om att utveckla ngra av vra bsta och mest attraktiva sjlgen har detta lockat externa investerare som sett potentialen och utvecklat en attraktion som i sig r helt unik och bidrar till vrt varumrke.

    Ider frn dialoger r 2014 (visionskomponenter)ven inom detta omrde har floran av frslag varit stor. 219 frslag har dokumenterats inom detta om-rde. Frutom fler btplatser, utegym, hotell, badhus

    och en breddad strand i Varamobaden finns det mnga andra exempel:

    Cable Park i Varamobaden Aktiviteter i Stadsparken Badbart vid Vtternpromenaden Sjstadspromenad runt Motalaviken Stadsmuseum samla museer och freml Skulpturpark En ny simhall Cykelvelodrom Bygg ut gsthamnen Lng pir vid Folkets Park Med flera frslag av strre eller mindre omfattning.

  • STADSVISION MOTALA

    14

    Visionstema: Entreprenrskap och Fretagande Det r ingen tillfllighet att nringslivet blomstrar ven r 2030. Den unika Motala-modellen som stimulerar smfretagande erbjuder bland annat utvecklade stdformer fr nystartade fretag, som drivs av svl kvinnor och mn, medan befintliga verksam-heter har mjlighet att ta del av specialan-passade tillvxt- och utvecklingsprogram. Motala r en grn tillvxtkommun som ver-kar fr hllbarhet i alla dimensioner socialt, ekonomiskt och miljmssigt. Riktade sats-ningar ligger bakom vra framgngar inom innovation och entreprenrskap, medan kompetensfrsrjningen underlttas av bland annat medflyttarprogram, inflyttnings-service och lngtgende samverkan mellan skola och nringsliv. Tillvxten har verlag drivit p det kommersiella utbudet i svl centrum som externa lgen. Antalet fretag har vuxit med ver 500 sedan r 2020, och sedan fem r tillbaka r vi ledande i regionen nr det gller nringslivsklimat.

  • STADSVISION MOTALA

    15

    Stark hemmamarknad Vi utvecklar gemensamt vr hemmamarknad genom att genomfra upphandlingar s lokala aktrer kan lmna anbud. Vi anvnder oss av konkurrensutsttning av kommunala verksamheter fr att mjliggra fr fler aktrer att bedriva offentliga verksamheter.

    Std och service till fretag Tillsammans med nringslivets aktrer har vi utvecklat service och std i mnga former. Vi ser till att mta fretagens behov och konkurrenskraft p ett strukture-rat stt och med det som utgngspunkt tillfra resurser till utbildning, inspiration och kunskap. Vi hittar flex-ibla lsningar som mjliggr nyskapande, tillvxtorien-terande satsningar.

    Inkubator Vi utvecklar en egen inkubatorsmodell fr nya fretag och fretag som r i en utvecklingsfas.

    Idcentrum fr fretagare Vi prvar nya former fr att utveckla ider och sam-verkan mellan fretagare i kommunen.

    Rekrytering av fretag Frutom den prioriterade satsningen p nya och be-fintliga fretag i kommunen arbetar mnga aktrer till-

    sammans fr att ka attraktionskraften fr att f andra fretag att flytta sin verksamhet till Motala. Vi kontak-tar regelbundet och proaktivt fretag utanfr regionen, fretag som kan vara intresserade av vr lokala mark-nad med de kluster som kan bildas eller ny lokalisering fr ett bttre lge i en fantastisk milj. Vi identifierar nyckelbranscher som fungerar som profilbrare fr Motalas varumrke.

    Ntverk skapas Vi skapar branschorienterade ntverk till fredmen i Sverige. Vi bygger det p en tydlig id dr vi skapar geografiskt lokaliserade fretagskluster och fretags-vnliga nav.

    Program fr medflyttare Vi utvecklar program fr medflyttare och srskilda er-bjudanden fr nyckelkompetens inom olika omrden. Vi medverkar till att dela ut stipendium fr nyfreta-garsatsning och mycket mer.

    Riskkapital Vi arbetar med mnga ider fr att utveckla det lokala nringslivet som att skapa och strka riskkapital fr Motalafretag i olika tillvxtfonder. Vi har mnga s.k. lokala affrsnglar. Vi arbetar ttt tillsammans med regionens utveckling av risk- och tillvxtkapital.

    En grn tillvxtkommun Tillvxtarbetet bygger p ambitioner att f till en hll-bar tillvxt socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Motala r en grn kommun, vars klimat- och energipla-nearbete lagt grunden till ett ekologiskt hllbart sam-hlle som ven skapat nya affrsmjligheter. Ansvar tas fr kommande generationer och det gller ven sociala och ekonomiska sammanhang. Alla kommunala for-don drivs av frnybara brnslen som produceras av lokala lantbruksfretag, vilket stimulerat tillvxten.

  • STADSVISION MOTALA

    16

    Turismen en vxande nring Besksnringen vxer frn r till r och omstter allt fler miljoner kronor och ger fler arbetstillfllen fr lo-kala entreprenrer.

    Mer turistboende Fler kvinnor och mn som turister och beskare har medverkat till ytterligare boendealternativ, frn hg-klassig camping, fler campingstugor till fler hotellbd-dar.

    Hg beredskap och snabba processer Motala kommun svarar fr att alltid ha realiserbar mark tillgngligt fr fretagande. Kommunen har vnt ut-vecklingen nr det gller detaljplaneprocessen och till-godosett fretagens behov av planer anpassade fr tillvxt.

    Utvecklad service och tillstndshantering Vi utvecklar kommunens servicetagande gentemot fretag och medborgare samt strvar efter att effektivi-sera och frenkla tillstndsgivning.

    Tillstndsanskningar och andra myndighetsbeslut tar

    allt kortare tid att f. Vissa beslut kan ges i direkt an-slutning till besk och vid inlmning av handlingar.

    Fretagen kan nu via webb flja och ha en interaktiv kontakt med kommunens handlggare av respektive renden.

    Samverkan skola - nringsliv Samverkan mellan skola och nringsliv fungerar ut-mrkt. Vi har en unik samverkan med nrhet och tta kontakter. Vi tydliggr vilka jobb som frvntas bli efterfrgan p i framtiden lokalt, regionalt och p en strre marknad. Utbildningssystemet genomsyras av entreprenrskap genom den speciella modell som vi tagit fram tillsammans och genom lngsiktigt arbete.

    Dynamisk arbetsmarknad Med std av mnga parter inklusive staten har vi vnt en sammantaget lg utbildningsniv i kommunen till en betydligt hgre niv. Arbetet frmjar kompetensfr-srjning och vi strker Motalas invnare i nya former samt i program via Arbetsfrmedling och lokala fre-tag. Det bidrar till att skapa en stark och dynamisk ar-betsmarknad i kommunen.

    Handeln utvecklas Centrumhandeln och externhandeln fr en tydlig di-stinktion och hjlper varandra. Utbuden matchas. Motala har en tydlig position som regionens ledande frnyare inom handel i syfte att bevara och strka. kat handelsinflde r en lngsiktig mlsttning.

    Kommersiellt utbud Det finns ett brett kommersiellt utbud av butiker, kafer och restauranger i stadskrnan. Det attraherar konsumenter, beskare och fretag som vill etablera sig i en mngkulturell och kreativ milj.

    Samfrstnd och framtanda I Motala ska finnas ett brett handslag om viktiga ut-vecklingsomrden inom svl nringsliv som det civila samhllet. Det bidrar till att skapa handlingskraft och framtanda i kommunen.

    Ider frn dialoger r 2014 (visionskomponenter)Nrmare 200 frslag (187 st.) har kommit in som rr detta omrde. Exempel:

    Utveckla Folkets Parkomrdet med hotell, resort m.m.

    Restauranger i stan med utsikt ver vattnet Satsa p framtidsbranscher Frndra attityder till fretagande Bli vrldsbst p hllbara nringar + miljteknik

    + recycling Cykeluthyrning och lnecyklar p stan Saluhall i stan med lokala produkter Fretagsby med marin inriktning Det finns, som framgtt, mnga fler frslag.

  • STADSVISION MOTALA

    17

    Visionstema: Hllbar och attraktiv stad ret r 2030 och vackra Motala befster po-sitionen som stergtlands sjstad och r nu en sjstad fr hela Sverige. Omdaningen av Vtternpromenaden, skapandet av nya boendemiljer i sjnra lgen samt utveck-lingen av kanalstrk och kulturstadsdelen r exempel p nyare satsningar som frhjer sjstadspulsen. I stadskrnan, dr Baltzar von Platens solfjdersplan drar blicken till vattnet och den utvecklade Stadsparken, har torget frdlats och blivit en uppskattad m-tesplats fr kvinnor och mn som bor i Motala och fr beskare. Lngsiktigt arbete med gestaltning av offentliga miljer har kat stadens attraktionskraft. Genom frttning har staden blivit mer sammanhllen och nr-heten bidrar till en bekvm vardag. Ut-byggda kommunikationer och infrastruktur har integrerats fint i miljerna, och med ver 25 mil, skra cykelvgar kan vi kalla oss en riktig cykelstad. Sist men inte minst har Motala begvats med ett nytt stolt landmrke ett klimatsmart hghus som bjuder p mils-vid utsikt ver Vttern.

  • STADSVISION MOTALA

    18

    Den vackra mtesplatsen Motala betydde ursprungligen mtesplatsen vid helge-domen och hr har kvinnor och mn bott i mer n 7000 r. Med Gta kanal, Motala Verkstad, radiostat-ionen och Luxor blev Motala en avancerad indu-stristad. Idag r Motala stergtlands sjstad. Det r en vacker plats mellan kullarna vid Vtterns utlopp. Hr finns ett livaktigt centrum och miljer som lockar beskare frn hela vrlden vid Gta kanal, Varamoba-den, Motala Verkstad och radiostationen p Bonde-backa. Hr bor vi nra vattnet, i varierade, spnnande och trivsamma stadsdelar. Avstnden r korta och de flesta av oss vljer cykeln.

    Staden som vnder sig mot vattnet Det r alltid nra till vatten i Motala. Men vi njer oss inte bara med de vackra utblickarna. Lngs vra 5 mil lnga strnder inom staden lper sammanhngande motions- och promenadstrk. Det r oftast liv och r-relse vid kajerna, slussarna, bthamnarna, badplatserna och strandcaferna. Men staden rymmer ocks vackra naturstrnder vid Vttern, Motala Strm och Boren.

    Bt- och vattensporter har ftt ett uppsving med nya hamnar och anlggningar. Motala har blivit en seglings-

    metropol och ett omtyckt centrum fr fiskeintresserade p jakt efter den unika vtterrdingen. Varamobaden r ett semester- och fritidsparadis med nya frscha anlgg-ningar fr boende och vattensport.

    Vra nya bostadsomrden vid Vttern, t ex Motalavi-kens sdra strand och Brommaomrdet, r omtalade i hela regionen. Och vi har kompletterat med nya bost-der ven vid Motala Strm, Gta kanal och Boren. Mjligheterna till vattenutsikt med bad- och btplats inom gngavstnd har lockat hit mnga inflyttare.

    Staden med ett riktigt centrum I Motala centrum har man tagit vara p de unika frut-sttningarna med Baltzar von Platens solfjdersplan och lget i sydvstsluttningen ner mot Vttern och Gta kanal. Motala Centrum r fullt av stadsliv med aktiviteter, mten, upplevelser och handel i en trevlig atmosfr. Stadskrnan r navet i en stad prglad av nr-het och verblickbarhet.

    Vra offentliga rum har utvecklats genom samverkan mellan offentliga och lokala aktrer s att torg, parker och grnomrden vrdats och rustats upp till stimule-rande och aktiverande miljer. Torget r vr stora m-tesplats med uteserveringar, torghandel, planteringar och vattenkonst.

    ven i centrum mrks att Motala r en sjstad. Ut-blickarna mot vattnet r tydliga. Hamnen r ett cent-rum fr beskare. Stadsparken, Vtterpromenaden och kanalparken r grna lungor med vattenkontakt.

    Hg tillgnglighet ger tilltrde till staden fr alla kate-gorier. Det r alltid nra till centrum och strken dit r lttorienterade, vackra och vlkomnande. Torget, Motala Central och hamnen r ttt knutna till varandra.

    Staden med en mngfald av mjligheter Motala har beredskap fr det nya. De stora byggnader som industriepoken lmnade efter sig har tagits tillvara och hyser numera ett stort antal fretag i varierande branscher. Vid riksvg 50 och riksvg 34 har mnga nya verksamheter etablerats, srskilt i Norrsten som blivit ett centrum fr transportnringen.

    Mnga nya tjnste- och servicefretag har hittat lokaler inom gngavstnd frn Motala Centralstation som bli-vit en viktig knutpunkt med tt pendel- och fjrrtgs-trafik. Flera kunskapsfretag som skt sig bort frn storstderna har etablerat sig i Motala eftersom man hr kan erbjuda medarbetarna en hg livskvalitet.

    Mngfalden mrks ocks i utbudet av varor och tjns-ter. Inflyttare och beskare frn andra lnder och landsdelar har skapat underlag fr en utvecklad handel, framfr allt i centrum.

    I Motala finns det mjligheter att frverkliga kvinnor och mns boendedrmmar. Utbudet av boende- och uppltelseformer har breddats, vilket satt avtryck i nya spnnande miljer.

  • STADSVISION MOTALA

    19

    Motala har blivit intressant fr byggherrar och bostads-skande som vill utvecklas och testa nya grepp. Norra Brstorp, Sdra Stranden och Flehagsstrket r upp-mrksammade nya bostadsomrden. Men det mesta har faktiskt tillkommit genom komplettering och fr-ttning, vilket skapat nytt liv i gamla stadsdelar. Varje stadsdel har sin egen karaktr.

    Den sammanhllna staden Motala r en sammanhllen stad utan segregerande bebyggelse i avlgsna frorter. Varje stadsdel innehller en blandning av bostder, arbetsplatser och andra funktioner. ven boendeformerna r blandade och p mnga hll tar man ett gemensamt ansvar fr miljn. Motalas utveckling frn nedsliten industristad till fre-dme i frga om social hllbarhet vcker stort intresse frn omvrlden.

    Den kommersiella och offentliga servicen r vl ut-byggd med livaktiga stadsdelscentra. Handeln har ut-vecklats starkt, dr balansen och samarbetet mellan centrum den externa handeln r en av nyckelfaktorer-na. Stadens ldre bebyggelse frttas och frnyas suc-cessivt.

    I Motala r det nra till bde centrum och bostadsom-rden. P cykel nr man det mesta p ngra minuter. I cykelstaden Motala finns trygga och skra cykelbanor som binder ihop stadens delar och nrbelgna orter. Vi utveckar system fr hyr- och lnecyklar i staden. El-cyklar anvnds bl a inom kommunens verksamheter.

    De viktiga strken mot centrum och Motala Central r bekvma och trygga med fina utblickar. Stora Torget har knutits ihop med centralstationen och hamnen p ett tydligt och lttorienterat stt. Det bidrar till att hlla samman staden. Srskilt inom gngavstnd frn Motala

    Central har bebyggelsen frttats. Motala C r vr port mot omvrlden nr det gller sprbunden trafik och ett nav fr kollektivtrafiken.

    Den intressanta och inbjudande staden Entrerna till staden r vackra och vlkomnande med

    tydlig information. Fr dem som reser igenom med tg eller bil bjuder Motala p vackra utblickar och lockande

    intryck.

    Motala r en verblickbar stad med orientering mot vattnet och tydliga landmrken. Radiomasterna p Bondebacka, Motalabron, Visionrens vinkelben i Pla-tens punkt och den uppmrksammade nya storskulptu-ren p Rssnsudden r ngra av de viktigaste. I Motala finns en modern spnnande arkitektur och flera nytillkomna byggnader som frstrker sjstadsknslan och gr staden bde vackrare och intressantare. Motala har strkt sin identitet och tagit vara p sitt hi-storiska arv. Baltzar von Platens solfjdersplan prglar fortfarande de centrala delarna av staden, med dess orientering mot Vtterpromenaden och Platens punkt i Motalaviken. Strket utefter Gta kanal, frn hamnen till Borenshults slusstrappa, knyter ihop ngra av de intressantaste miljerna. Gamla Motala verkstad r centrum i en levande kulturstadsdel dr arvet efter det tidiga industrisamhllet visas upp p ett inspirerande stt. Radiostationen p Bondebacka r ett viktigt nat-ionellt teknikhistoriskt monument. Varamobaden har

  • STADSVISION MOTALA

    20

    Staden som vnder sig mot vattnet Staden med en mngfald av mjligheter

  • STADSVISION MOTALA

    21

    Staden med ett riktigt centrum Den sammanhllna staden

  • STADSVISION MOTALA

    22

    utvecklats till ett populrt besks- och semesterml utan att frlora sin karaktr med enkla trbyggnader mellan tallarna.

    Centrum har efter en arkitekttvling ftt en ny och spnnande vattenfront med frstrkt bad- och btliv. Den vackra Vtterpromenaden r frsta delen i motalarundan som binder samman motalavikens strnder och kantas av cafer, badplatser, vackra ut-blickar och ny bebyggelse. Fr de som vill rra sig lngre finns anknytningar till strandpromenaderna mot Rssns, Varamobaden, Jerusalemsbadet och kanalstr-ket. Det r inte heller lngt till Bondebacka, Flehagen och de andra friluftsomrdena.

    Stadsmiljn i Motala r vlsktt och full av upplevelser. Vattnet r nstan alltid nrvarande. Planteringar, mark-belggningar och uppmrksammad offentlig konst har bidragit till Motalas goda rykte. Vi utnyttjar ljussttning fr att belysa olika miljer och skapa trygghet fr kvin-nor och mn, flickor och pojkar i gng- och cykelstrk och offentliga miljer.

    Den klimatsmarta miljstaden Det r i stder av Motalas storlek man kommit lngst med omstllningen till det hllbara samhllet. Och Motala ligger bland de allra frmsta. De korta avstn-den inom staden kombinerat med utvecklingen av cyk-ling och kollektivtrafik i staden och regionen innebr att bilberoendet minskat. Med modern teknik r bebyg-gelsen ytterst energisnl samtidigt som man tagit hn-syn till kulturvrdena.

    I systemen fr vatten och avlopp tillvaratas energi, n-ringsmnen och material fr tervinning. Utbytet med omgivande landsbygd och vriga delar av regionen r omfattande nr det gller livsmedel, energi och terf-

    ring av nringsmnen.

    Sammantaget betyder detta att de lokala, frnybara energialternativen r tillrckliga fr vr frsrjning. Under det senaste ret har kommunen som helhet ftt en negativ balans nr det gller koldioxid och andra vxthusgaser. Det betyder att vi bidrar till att minska halterna i atmosfren!

    Vttern r alltmer omtalad som en av Europas renaste och klaraste sjar. Tack vare omfattande naturvrdsin-satser, bde av myndigheter och enskilda, r motalaom-rdet knt fr sin artrikedom och biologiska mngfald. Det har gtt hand i hand med omstllningen till ett ekologisk jord- och skogsbruk.

    Motala erbjuder en hlsosam och giftfri milj. Frore-ningar i mark och vatten har tagits om hand. Vi vljer grna lokalt producerade livsmedel.

    Staden som r ltt att n Motala r en del av stgtaregionen och det dagliga

    pendlingsutbytet kar stndigt, i frsta hand med Lin-

    kping, Mjlby och Vadstena. Men vi har ocks mnga kontakter norrut, till rebro, Askersund och Hallsberg. ven i utbytet med Stockholmsregionen har resandet kat.

    Riksvg 50 och dubbelspret har fljts av nya frbtt-ringar av infrastrukturen. Kortare restid med tg gr resor till Linkping och rebro vsentligt mer funkt-ionella, frmst fr arbetspendlare. Med tillkomsten av dubbelspr till Hallsberg, Ostlnken och dess fortstt-ning via Gtalandsbanan sderut frbttras Motalas kommunikativa lge nnu mer. Med nya spr vid Mjlby ker vi till Linkping p en halvtimme.

    Vgntet frbttras genom utbyggnad av 2 + 1-vgar till Borensberg, Linkping och rebro. Rv 50/Bergslagsdiagonalen har blivit en av landets viktigaste vgar och avlastar stockholmsregionen frn godstrafik samtidigt som den r ett betydande turiststrk.

    Medvetna satsningar p cykelvgntet ger oss trygga och skra mjligheter att cykelpendla till Vadstena, Borensberg och Nykyrka/Askersund. Cykelturismen utvecklas kraftigt lngs Gta kanal och strket Medevi-Motala- Vadstena-Tkern/Omberg. En bilfri cykelvg runt hela Vttern r p plats.

  • STADSVISION MOTALA

    23

    Ider frn dialoger r 2014 (visionskomponenter) Allra flest frslag i dialogerna handlar om hur vi bygger staden Motala. Gestaltning, attraktiva omrde, sam-band i staden och boendefrgor har vckt nrmare 300 frslag. Ngra exempel:

    Sjnra boenden vid Kanalen, Gamla bryggeriet, SAAB-omrdet och Varamon

    Frtta centrum med fler bostadshus med buti-ker i bottenplanet

    Bygg attraktivt och dyrt Identifiera och namnge parker, torg och andra

    vackra/intressanta platser i Motala Bygg ett hghus som landmrke med bostder

    och kontor Stadsmiljn mste stimulera till mer uteliv Plade bostder i Sdra stranden (som Ham-

    marby sjstad) Profilprojekt som Jakriborg i Skne Hftiga byggnader Snygga till fula centrumfasader Ny belysning vid Platens punkt som kan byta

    frg Ta vara p hamnomrdet Frnya stadsparken fr kad trygghet och vat-

    tenkontakt Tydligare koppling centrum och resecentrum Bilfritt centrum parkeringshus

  • STADSVISION MOTALA

    24

    Visionstema: Motala i omvrlden Under de senaste femton ren har Motala flyttat fram positionerna rejlt. Idag, 2030, betraktas Motala som vstra stergtlands utvecklingsmotor och vi har mycket goda relationer med vra grannar svl inom som utanfr regionen. Med utgngspunkt frn vr varumrkesposition Motala, ster-gtlands sjstad marknadsfr vi oss och samverkar bde nationellt och internationellt i syfte att attrahera turister, nringslivseta-bleringar och inflyttare. Vi har betydligt hgre nrvaro i riksmedia n frr, och varumrkes-mtningar visar toppnoteringar nr det gller attityder och knnedom om Motala. Anled-ningarna till framgngen r flera, men den enskilt viktigaste faktorn r vrt ppna och positiva samarbetsklimat. Dri ligger grun-den till den framtidstro och det mod som ta-git Motala en bra bit p vgen mot vr vision en sjstad fr hela Sverige.

  • STADSVISION MOTALA

    25

    Starkt platsvarumrke Motala, stergtlands sjstad r ett av landets starkaste platsvarumrken. Positionen ligger till grund fr prio-riteringar och satsningar bde frn offentliga och kom-mersiella aktrer. Knnedomen om positionen r stark regional och total lokalt. Genom kopplingen till ster-gtland nr vi den nationella och internationella mark-naden. Motalabor och lokala fretag och freningen fungerar som ambassadrer och drar nytta av varumr-kespositionen i egen marknadskommunikation. Plats-varumrket marknadsfrs kontinuerligt i kontext av omrden som "bo", "jobba" och "besk". Knslan av att "Motala syns verallt" r ptaglig. Investeringar i marknadskommunikation i olika medier r stark och skapar en knsla av stndig nrvaro. Marknadsfr-eningen r kreativ och utmanande. Utvecklingsomr-den, byggnation, upplevelser, evenemang och kulturytt-ringar skapas fr att strka positionen.

    Motor i vstra stergtland Motala r en sammanhllande motor fr utvecklingen i vstra stergtland. Samverkan med grannkommuner-na i regionen utvecklas fr att klara utmaningarna. Till-sammans marknadsfrs vstra stergtland.

    Samverkan som filosofi Samverkan r bde ml och medel fr att f tillvxt i Motala. Dr s r mjligt strvar vi efter breda verens-kommelser med alla aktrer som frenas av gemen-samma intressen.

    kade marknadsfringsinsatser Frn och med r 2013 har kommunen och nringslivet successivt kat marknadsfringen av Motala. Varumr-ket stergtlands sjstad r vl frankrat inte bara reg-ionalt utan i hela Mellansverige. Genom den kande tillstrmningen av beskare r Motalas starka varumr-ken spridda vidare n s.

    Reklamplatser utvecklas De ider som framkommit i framtidsarbetet tas tillvara fr nya reklam- och informationsplatser.

    Storytelling Tillsammans utvecklas beskrivningarna av Motala och levnadsden som ger bilder av hur Motala r och har varit.

    Ambassadrsutbildningen utkas Den kommuninterna ambassadrsutbildningen har ftt en gemensam efterfljare i form av ambassadrsutbild-ningar som riktar sig till alla medverkande inom be-sksnringar och handel. Dessa och mnga andra insat-ser ingr i samverkan mellan nringsliv, kommun och det civila samhllet fr att strka motalabornas sjlvbild och stolthet.

    Ider frn dialoger r 2014 (visionskomponenter)Inom det hr omrdet kom det in minst frslag, men nd ver 100 frslag (139 st). En hel del gller skylt-

    ning till olika attraktioner och aktiviteter. Ngra exem-pel:

    Btgster vlkomnas med ett trevligt budskap vid hamnen

    Samverkan - g samman, satsa stort och var stolta

    Utveckla ambassadrsutbildningar t.ex. inom handeln

    Vi mste vara stolta och goda ambassadrer Highlights informationsskyltar som uppmrk-

    sammar platser med stor dragningskraft Gemensamma arrangemang som stadsfesten r

    bra Stor badboll som skylt i Varamobaden Synliggra kulturen genom skyltning Utnyttja arkeologin Riktad insats mot Linkping fr att slja tomter Mer information om vad som hnder i staden

  • STADSVISION MOTALA

    26

    Del B - Analyser med mera

  • STADSVISION MOTALA

    27

    Arbetet med Stadsvision Inledning I den frsta delen av Stadsvision Motala har vi presen-terat ett frslag till vision fr staden Motala. I den hr delen Del B ger vi dels bakgrunden till projektet, dels en del underlag som legat till grund fr arbetet med att ta fram visionen.

    Projektet I projektet Framtidens Motala en utvecklingsplan fr tillvxt samverkar Regionfrbundet stsam, Motala kommun och Tillvxt Motala AB fr att f till en stads-vision och en utvecklingsplan fr Motala stad. Staden ses som en viktig motor fr tillvxt i hela kommunen. Motala stad har ftt frndrade frutsttningar genom omfattande satsningar p infrastruktur och nya kom-munikationer.

    Projektet finansieras till hlften av Tillvxtverket, reste-rande finansiering delas mellan stsam och Motala kommun.

    Projektet startade under hsten 2012 och ska under hsten 2014 bidra till beslut dels om stadsvisionen, dels om en handlingsplan som ska hjlpa till att gra vision-en till verklighet.

    Underlag med analyser m.m. Frutom regelbundna rapporter till Regionfrbundet stsam och Tillvxtverket har ett antal andra doku-

    ment tagits fram. Till underlag och analyser som tagits fram i projektet hr:

    Studiematerial Framtidens Motala Nulgesanalys med SWOT Scenarioanalys Tv rapporter om frstrkt samverkansmilj

    bl.a. Samverkan som filosofi (huvudrapport) Underlagsrapport Stadsbyggnadsvision (Tyrns

    AB) En vision fr Motala stad - Underlag fr vis-

    ionsarbetet Sammanstllningar av medborgardialoger Bred medverkan Processen som genomfrs har inkluderat ett stort antal aktrer och intressenter som tillsammans tagit fram ett omfattande underlag med mnga frslag.

    Det hr r inget kommunalt projekt. Det r bredare n s och frsker f till en s bred uppslutning som mj-ligt fr val av vision, utvecklingsomrden, strategier och tgrder. Arbetet med att genomfra tgrder har till viss del pbrjats redan under 2014, men under 2015 sker den egentliga starten av genomfrandet. Det ska leda till ett lngsiktigt arbete som medverkar till att infria visionen.

    Bakgrund Projektet startade med syftet att ta vara p de nya fr-utsttningar som staden fr med frbttrade kommuni-kationer. Som en fljd av detta ges kade mjligheter till integrering i en stor och vxande region. Projektet

    ska se till att det nya lget leder till konkreta resultat i lokal tillvxt i form av fler invnare, fretag och bes-kare. I den konkurrenssituation som alla kommuner befinner sig r en hllbar tillvxt grunden fr Motalas lngsiktiga verlevnad och utveckling.

    En utgngspunkt fr utvecklingsplanen r Motala kom-muns vision fr r 2020:

    Motala ska vara en attraktiv och innovativ del av stgtaregionen dr det r enkelt att bo och verka.

    Fr att utveckla Motala i riktning mot visionen anger det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) fr mandat-perioden fyra prioriterade omrden:

    En aktiv arbetsmarknadspolitik Barn och ungas uppvxtvillkor Insatser fr ldre Ett attraktivt och klimatsmart Motala Under 2014 genomfrs allmnna val och i enlighet med kommunens ledningssystem (LedMot) ska en ny lokal utvecklingsplan (LUP) tas fram. I korthet r LUP en sammanfattning av den nya majoritetetens politik fr mandatperioden. I denna nya LUP kommer en versyn ske av kommunens befintliga vision. Vidare kommer nya prioriterade omrden faststllas. Arbetet med Framtidens Motala kan frvntas ha direkt eller in-direkt bring p bde vision och prioriterade omrden och utgra underlag fr gemensamma sektorsvergri-

    Del B - Analyser med mera

  • STADSVISION MOTALA

    28

    pande aktiviteter i frvaltningarnas verksamhetsplaner kommande mandatperiod. Motala kommun har ocks gjort ett omfattande arbete med en kommunikationsplattform som har bring p varumrket fr hela Motala (inte enbart fr kommun-organisationen). I denna plattform finns krnvrdena ppen Stolt Nyskapande, vilka ocks ska ges en stor betydelse i hur vi kommunicerar arbetet med ut-vecklingsplanen.

    Det r Motala kommuns uttalande mlsttning att ge-nom dialog med medborgare och intressenter skapa det nya Motala som vi gemensamt tar ansvar fr.

    Utgngspunkter De senaste decennierna har det blivit tydligt att en allt strre del av sysselsttningstillvxten i landet koncen-treras till stora och medelstora stder. Ett exempel r att av sysselsttningstillvxten under 2000-talet har 2/3 koncentrerats till de tre storstadsregionerna. En stor del av befolkningstillvxten har ocks hamnat i storst-derna, medan nstan hlften av kommunerna minskade sin befolkning under 2011. Sverige r det land inom EU som har starkast urbaniseringstrend sedan r 2005.

    I Motala har sysselsttningen sjunkit, frmst till fljd av att stora tillverkande fretag avvecklats eller flyttat. Samtidigt har befolkningen inom kommunen varit rela-tivt stabil under lng tid. Fr att ttorter av Motalas storlek ska f en positiv befolkningsutveckling visar erfarenheten att tminstone ngot av fljande villkor mste vara uppfyllda:

    Staden mste vara vl integrerad i en strre lokal arbetsmarknadsregion

    Staden mste kunna erbjuda en hg boendekva-litet

    Staden mste ligga i nrheten av en storstad Mnga vljer att pendla till arbete i annan kommun. r 2010 arbetspendlade drygt 1,4 miljoner individer ver en kommungrns och i Motala r tendensen att pend-lingen till nrbelgna kommuner kar. Mn pendlar i hgre utstrckning n kvinnor. Av drygt 5 400 utpend-lare r 2012 var nrmare 3 400 mn som pendlade till arbete i annan kommun.

    Att mnniskor flyttar hnger oftast ihop med arbete, studier eller sociala skl och endast en liten del (ca 10 procent) av flyttningar kan frklaras av nskeml om en ny boendemilj.

    Hur skapas lokal tillvxt? Det finns forskning p omrdet, men orsakssamban-den och vad som skapar tillvxten r fortfarande till viss del oklart. Det r inte helt klart vilka tillvxtpoli-tiska instrument som ger effekt. Det finns samband mellan tillit hos medborgarna (socialt kapital) och den lokala tillvxten, men det r inte helt klart hur socialt kapital uppstr. P samma stt har fretagarnas upple-velser av kommunpolitikernas attityder till fretagande ett visst positivt samband med den lokala tillvxten.

    Med beaktande av ovan angiven komplexitet kring samband fr tillvxt har vi valt att i projektet utg frn fljande strategier fr lokal tillvxt:

    Ortens storlek. Det finns generella samband mellan befolkningsstorlek och tillvxt. Det finns direkta sam-band mellan en orts storlek och utbudet av handel t.ex. etableringar av kedjefretag. De branscher dr syssel-sttningen kar kan allt hgre grad kopplas till invnar-nas behov av service. Det finns drmed goda grunder fr ett offensivt ml fr befolkningsutveckling. (Som

    framgtt av visionstexterna kan 50 000 invnare r 2050 vara ett sdant offensivt ml. Framskrivningar av befolkningstrender visar ocks att detta kan vara nbart fr Motala kommun, se s. 32).

    Ortens boendeerbjudande. Frbttrade kommuni-kationer ger mjligheter att n fler arbetstillfllen inom rimliga pendlingstider. Nya tekniska lsningar ger fr-utsttningar fr distansarbete. Hushllens val av boen-deort fr en kad strategisk betydelse. Drmed blir en viktig strategi att systematiskt frbttra boendeerbju-dandet dr frutom attraktiva lgen ingr ven tillgng till sysselsttning, service och ett rikt fritids- och kultur-liv.

    Privat och offentligt entreprenrskap Ett kat fre-tagande leder till en mer robust lokal sysselsttning som blir mindre knslig fr konjunktursvngningar. Ett lokalt nringsliv med en stark kultur kring nyfreta-gande och innovationer klarar snabba marknadsanpass-ningar. Den kommunala organisationen behver ocks kad anpassning fr att klara den konkurrenssituation som rder avseende invnare, fretag och beskare. En

  • STADSVISION MOTALA

    29

    del av strategin fr lokal tillvxt blir drmed insatser fr att frmja privat och offentligt entreprenrskap.

    Tillvxtstrategier mste anpassas Det finns inte en lsning fr lokal tillvxt som passar alla kommuner. Tillvxtpolitiken ska anpassas efter de speciella frutsttningar och den srskilda kontext som rder i en kommun. Kommuner kan initiera egna akti-viteter och underltta aktiviteter som bidrar till att ut-veckla kommunen i riktning mot en tillvxtvision, men kraften och hastigheten i utvecklingen r beroende av hur kommunen samverkar med lokala och regionala partners. En kommuns viktigaste uppdrag inom till-vxtpolitiken r att skapa goda grundlggande sam-hllsinstitutioner och ta ledartrjan fr den lokala ut-vecklingen.

    Slutsatser utifrn detta r att vi mste ka vr frmga att gra val utifrn de frutsttningar som gller, samt att stimulera och aktivera andra aktrer att agera i en samflld riktning. Skapandet av en strre tillit och till-frsikt infr framtiden gynnas av mtet mellan mnga aktiva i Motala. Fr att stadkomma samordnade insat-ser behver vi skapa en gemensam bild av framtidens Motala och vad som behver gras.

    Vi har ftt chansen att ta vara p detta inom projektet Framtidens Motala en utvecklingsplan fr tillvxt. Fr att strka samverkan med det lokala nringslivet innebr projektet ocks samverkan med nringslivsbolaget Till-vxt Motala AB.

    Regionala utgngspunkter Motala i regionen Frn Regionfrbundet stsam ger man fljande per-spektiv: 1

    Motala stad har under de senaste tv-tre decennierna haft ett stabilt befolkningstal. Andra orter i Sverige med en likande nringslivsstruktur och befolknings-storlek har i mnga fall upplevt fallande befolkningstal, t.ex. Arvika, Karlskoga, Sandviken och Trollhttan. Varfr har Motala klarat sig s bra?

    I Sverige liksom i andra lnder med likande frhllan-den finns en tydlig trend i riktning mot kad befolk-ningskoncentration: Stora orter vxer och sm orter bortom pendlingsavstnd frn de stora orterna har fal-lande befolkningsantal. I Sverige ligger grnsen fr vx-ande orter vid ca 100 000 invnare i huvudorten samt med ett omland som ingr i samma lokala arbetsmark-

    nad. Mindre orter som vxer knnetecknas av att ett eller fler av de krav som beskrivs under avsnittet ut-gngspunkter ovan r uppfyllda.

    Motala stad har under de senaste tv-tre decennierna gtt frn inpendlingsort fr ett relativt litet omland till att vara en utpendlingsort i ett betydligt strre omland och ingr nu i Linkpings lokala arbetsmarknad. Motala kommun har under perioden 2003-2007 haft en kraftig utflyttning i ldrarna 20-24 r och ett tydligt

    positivt flytnetto i etableringsldrarna 25-39 r med tillhrande barn i ldrarna 0-14 r. Fr kvinnor och mn i etableringsldrarna ses allts Motala som en ort med god boendekvalitet. Kanske de unga vuxna som lmna Motala flyttar tillbaka senare i livet? Nrheten till Linkping s som strre stad med strre utbud kan ven frvntas bidra till Motalas attraktivitet, liksom att svl rebro som Norrkping finns inom rckhll fr dagsresor. Motala kan drmed sgas, mer eller mindre, uppfylla alla ovan angivna kriterier (nrhet till storstad, hg boendekvalitet, integration i strre lokal arbets-marknadsregion).

    Motala har i dag en frhllandevis hg arbetslshet. Inte minst r arbetslsheten fr unga kvinnor och mn ovanligt omfattande. Detta har sannolikt att gra med nringslivets strukturomvandling. Industriarbeten har frsvunnit och bara i begrnsad omfattning ersatts med andra jobb. De kvinnor och mn som frlorat sina jobb inom industrin, eller som hoppats p att f jobb inom industrin, finner inte heller liknande jobb i nrbe-lgna orter. Befolkningens frvntningar p, och plane-ring fr, arbetslivet r frnderligt och det har skert redan skett en stor frndring. Vi kan allts se en posi-tiv trend dr utvecklingen under de senaste decennier-na tycks vnda.

    En robust och dynamisk arbetsmarknad knnetecknas bl.a. av stor branschbredd och en hygglig intern rrlig-het. Det faktum att mnniskor ofta lever i parfrhllan-den innebr att stor branschbredd underlttar rekryte-ring. Samtidigt br inte en ort av Motalas storlek strva efter samma branschbredd som betydligt strre orter. En sdan satsning skulle leda till bristande konkurrens-frmga inom flera av omrdena. En rimlig strategi fr utveckling av Motalas arbetsmarknad vore att vlja ut

    1 Mats Helander, chef vid samhllsbyggnad, Regionfrbundet stsam, har bidragit med det hr avsnittets texter.

  • STADSVISION MOTALA

    30

    ett antal branscher fr att upprtthlla hygglig bransch-bredd dr det ven r mjlig att n god konkurrens-kraft. Branscher inom svl privat sektor som offentlig verksamhet br vljas ut. Dessa utvalda omrden ska sedan understdjas med inriktningar inom utbildnings-omrdet.

    Fr att f inflyttning och intern rrlighet inom arbets-marknaden r det angelget med en vl fungerande bostadsmarknad. Nyinflyttade och personer som bildar eget hushll vill ofta ha en hyresrtt. Mnga ldre med utflugna barn bor ofta i allt fr stora bostder men sak-nar alternativ att byta till. Att f en mer vlfungerande inre bostadsmarknad innebr sannolikt att frbttra utbudet av hyresrtter och att f fler aktrer p fastig-hetsmarknaden.

    Motala har goda frutsttningar att utvecklas hllbart under kommande decennier, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Motala stad utgr tillsammans med ttor-terna Vadstena, Sknninge och Mjlby, samt Boxholm en stor befolkning p nrmare 60 000 mnniskor med relativt korta reseavstnd och mycket bra kollektivtra-fikfrbindelser. Svl Mjlby som Boxholm har under de senaste ren haft stigande befolkningstal. Vstra

    stergtland vxer, Motala r den strsta orten och hela omrdet har en mycket stark koppling till Link-

    ping med dess starka arbetsmarknad. Dessa omstndig-heter ger frutsttningar fr en dynamisk arbetsmark-nad och en integrerad boendemarknad, ngot som vi redan ser klara tecken p.

    I ett storregionalt perspektiv s ingr Motala i stra Mellansverige. Ett tungt strk r den viktiga Bergslags-lnken dr frbindelserna till rebro kommer att fr-bttras nr det blir dubbelsprig jrnvg hela strckan upp till Hallsberg. Detta innebr att ortens kommuni-kationslge frbttras nnu mer.

    Om Motala kan utnyttja sina mjligheter som attraktiv boendeort s finns det all anledning att se fram emot ett vlmende hllbart samhlle med vxande befolk-ningstal.

    Projektml Det vergripande mlet fr Motalas utveckling r att vi ska vxa och bli fler Motalabor! Viktiga ml r ven f fler fretagare och beskare. Mlniver fr befolkning, fretag och beskare ska sttas inom ramen fr pro-jektet i samverkan med vra lokala partners. Grundlg-gande r att denna tillvxt ska vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hllbar.

    Det primra projektmlet r att skapa en stadsvision med en handlingsplan som ger frutsttningar fr att uppn de ovan angivna utvecklingsmlen.

    Projektml r ocks att institutionalisera en lokal och regional samverkan med aktrer och intressegrupper som har en avgrande mjlighet att pverka stadsvis-ionens frverkligande.

    Att frdjupa kunskaper om och frstelse fr hur Motala kan tydliggra sin komplementra roll i en sam-manfltad region r en viktig del av projektet.

    Kritiska framgngsfaktorer Vision + strategier + ml + resurser + tgrder + kommunikation r viktiga delar i en kedja av faktorer som skapar ett systematiskt utvecklingsarbete. Med andra ord vart vill vi, vilka vgval behver gras, se till att gra det och kommunicera hela tiden. De viktigaste kritiska framgngsfaktorerna vi vara:

    Tydlighet fr en lngsiktig frdriktning Processen: delaktighet och kunskapsuppbyggnad Mod och beslutskraft

    Berringspunkter och sammanhang Stadsvisionen och utvecklingsplanen r fokuserade p Motala stad i framtiden. Framtidsbilden och planen erbjuder tillsammans med Utvecklingsplan Borensberg och det blivande Landsbygdsprogrammet ett helhets-perspektiv p Motala kommuns utvecklingsambitioner.

    Motala kommun arbetar med flera parallella projekt som direkt har koppling till stadsvisionen:

    Motala Centrum 2025, med en vision fr stads-krnans framtida utveckling framtagen i samver-kan med det lokala nringslivet.

  • STADSVISION MOTALA

    31

    Kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad, ett pro-jekt med kulturprofil fr att utveckla det omrde som var starten fr Motalas ekonomiska ut-veckling.

    Idprogram Varamobaden, utveckling av ett omrde inkluderande Nordens strsta insjbad med fokus p en strkt besksnring i samver-kan med boende.

    Idprogrammet fr idrotts- och fritidsanlgg-ningar med underlag och strategi fr lngsiktiga investeringar.

    Motala Cykelstad 2015 Till vriga viktiga processer som r kopplade till pro-jektet hr Banavgprojektet, bostadsbyggande, nrings-livsutveckling och platsmarknadsfring.

    I brjan av r 2013 har Tillvxt Motala AB lanserat positioneringen Motala, stergtlands sjstad. Lanse-ringen av denna positionering har ftt en avgrande betydelse fr projektets inriktning.

    I Framtidens Motala liksom i vriga samhllsutveckl-ingsprojekt arbetar Motala kommun fr en lngsiktig hllbar utveckling med sociala, ekologiska och ekono-miska aspekter. Hllbarhetsaspekter ska beaktas i varje del av projektet.

    Intressent- och medborgardialogIntressentdialogen har drivits genom hela projektet i form av i frsta hand kunskapshjande seminarier. Viktiga inslag har varit forskningslge och omvrlds-spaning. Dessa seminarier har i mnga fall initierats av Motala kommun och Tillvxt Motala men i projektet har ven andra aktrer varit ansvariga. Mlgrupper har varit de partners som bedms har betydelse fr den fortsatta samverkan kring stadsvisionen och handlings-planens genomfrande. Totalt har 12 specifika semi-

    narier genomfrts under 2012-2013 med totalt ca 500 deltagare. En lista med de seminarier som har haft b-ring p projektet utgr Bilaga 1. En stor mngd dialog-mten av olika slag har ven gt rum t.ex. frukostm-ten som arrangerats av Tillvxt Motala, studiecirklar, Rotarymten, mten med olika grupper i Motala, m-ten med chefer inom landstinget, kommunala trffar med chefer, medarbetare och ordinarie sammantrden inom kommunen.

    Medborgardialog har genom webbsidan motala.se varit mjlig under hela projekttiden. Totalt deltog ca 200 personer vid dessa medborgardialoger. Nrmare 650 frslag inkom frn medborgarna vid cafdialogerna. Cafdialogerna genomfrdes med std av kommunens frtroendevalda som ledde samtal kring de fyra frge-stllningarna. Tillvxt Motala deltog vid medborgardia-logerna.

    Utver dialogerna som frekommit specifikt i projektet Framtidens Motala, har ett stort antal presentationer och dialoger skett (se exempel i Bilaga 2).

    Under hsten 2013 startade ocks ett forum p framtidensmotala.se kring Framtidens Motala med bloggare och en lnkning till Facebook. Totalt har ett stort antal bloggar lagts upp, enbart under perioden november januari las 30 bloggar upp. Totalt har ca 50 synpunkter inkommit via forumet under steg ett i medborgardialogen. I forumet har vi ftt in totalt 228 kommentarer. P Facebook har vi ntt nnu fler. ver 900 personer fljer facebookgruppen men vi har totalt under hela tiden kunnat n ut till hela 175 000 kontak-ter med vra aktiviteter och 19 000 beskare noteras ocks! 2

    De synpunkter som inkommit under 2013 har sam-manstllts och kategoriserats utifrn angivna huvudom-rden. Resultatet av sammanstllningen har anvnts som underlag fr bde visionsarbete och handlings-plan.

    Nstan 1000 frslag har sammanstllts frn de genom-frda dialogtillfllena och inkomna frslag via brev och blogg. I totalt antal dominerar frslagen frn den of-fentliga cafdialogen med 643 bidrag.

    Vi behver fortstta att bygga broar till medborgare, fretagare, freningar och intressenter fr att kunna

    utveckla Motala fr framtiden

    Sven-Inge Arnell, projektledare

    2 Siffror r hmtade frn slutet av januari 2014

  • STADSVISION MOTALA

    32

    I de underlag som tagits fram i projektet Framtidens Motala har vi sammanstllt bilder av framtiden. En s-dan sammanstllning bygger p studier av vad olika forskare, frfattare, utredningar m.fl. beskriver som dominerande trender. Av tabellen nedan framgr att de s.k. megatrenderna handlar om globalisering och inter-nationalisering, frndringar i demografi och en stark urbanisering. Teknikutveckling som drivkraft r en annan, p samma stt som vrderingsfrndringar och p senare tid megatrenden klimatfrndringar tillkom-mit.

    Fr att n en kad tillvxt i Motala r det viktigt att flja vad som hnder med befolkningsutveckling. Vi vet att: tillvxt nr det gller befolkning r koncentrerad

    till storstadsregionerna under 2013 kade en majoritet av Sveriges kom-

    muner sin befolkning, orsaken r framfr allt den kande migrationen

    Motala har vuxit de tv senaste ren. r 2013 kade befolkningen med hela 320 personer och

    kningen r koncentrerad till Motala stad och beror till mycket stor del p invandring.

    Genom samarbete i stra Mellansverige har regionerna gjort framtidsanalyser 3 baserat p den nya ekonomiska geografin. Scenariobeskrivningarna och prognoserna, som strcker sig till r 2050, visar p att Motala kom-mun har stora mjligheter att vxa i en relativt stor omfattning. Mellan 5-10.000 fler invnare skulle kunna tillkomma i det bsta scenariot.

    Tabell 2. vergripande trender, ven kallade megatrender som pverkar Motala

    I samarbetet med Docere AB, som r ett trend- och omvrldsanalysfretag, har Bobo af Ekenstam, frutom de ovanstende dominerande trenderna, ven lyft fram trender som:

    Transparens Socialisering Individualism (kopplat till vrderingsfrskjutningar) Altruism Kunskapsrevolutionen Mobilitet

    Niklas Lundblad (2000)

    Ansvarskommittn (2003 - 2007)

    Sveriges Kommuner och Landsting (SKL 2012)

    Boverket (2012)

    Globalisering Globalisering Globalisering Globalisering

    Kunskapsbaserad ekonomi Demografi Demografi Urbanisering

    Snabb teknisk utveckling Teknikutveckling Ny teknik Digitalisering

    Vrderingsfr-skjutningar Vrderingsfrndringar Vrderingsfrndringar Klimatfrndringar

    Klimatfrndringar

    Tabell 1. Sammanstllning av frslag som kommit in i olika dialoger Bo och Leva Vrdskap Entreprenr Stadsvision Varumrke Total

    Blogg 2 21 8 8 11 50

    Brev 4 12 4 17 2 39

    Caf 93 125 123 209 93 643

    KLF 45 45 41 34 20 185

    Ledardagen 14 16 11 19 13 73

    158 219 187 287 139 990

    Du kan ta del av samtliga frslag via framtidensmotala.se dr vi sammanstllt allt som kommit in inklusive analyser och annat utredningsmaterial.

    Nulge och framtidsanalyser

    3 En ny ekonomisk geografi, Rapport 5:2013, Stockholms lns landsting (inklusive bilagor)

  • STADSVISION MOTALA

    33

    Lokalt har vi under de senaste ren dessutom kunnat konstatera att:

    handelsindex gr t rtt hll sedan ett antal r tillbaka. Mellan 2008-2012 steg det sammanlagda indexet med fem procent, dvs. en procent per r. Mer och mer av kpkraften anvnds lokalt inom svl dagligvaruhandeln som sllankps-handeln. Sammanvgt index var r 2012 89 pro-cent, vilket enligt branschen r bra.

    flera aktrer har planer p att bygga bostder i Motala. Under den kommande femrsperioden rknar vi med att det kan komma att byggas mellan 150-200 lgenheter i hyresrtter och bo-stadsrtter. Drutver byggs mellan 20-30 villor varje r

    antalet fretag kar och ven om nyfretagandet r relativt svagt och ligger lngt under riksge-nomsnittet, s kar antalet aktiebolag markant och det har aldrig funnits s mnga fretag i Motala tidigare

    mnga fretag rknar med att kunna utka sin verksamhet (framgr av Tillvxt Motalas egna underskningar)

    Underskningarna som gjordes 2013 av Svenskt Nringsliv, Tidskriften Fokus Hr r bst att leva, Fretagarna och SKL:s mtning Insikt pekar p en positiv tendens. Attitydmtningarna som gjorts och som presenteras av Svenskt Nrings-liv under vren 2014 pekar ocks p en positiv tendens. Tillvxt Motalas egen underskning ger en nnu tydligare markering av att fretagsmil-jn utvecklas t rtt hll

    Andelen av befolkningen 20-64 r som har ar-bete kar de senaste ren, trots en kraftig ned-gng i antalet arbetstillfllen i kommunen.

    Ca 600 personer tog chansen att medverka i SCB:s Medborgarunderskning 2013. Tendensen sedan frra underskningen (2011) r att medborgarna r mer njda nr det gller svl Motala som en plats att bo och leva p, som kommunens olika verksamheter och

    hur man uppfattar inflytandemjligheter. Medborgarna r ocks mer njda n genomsnittet av de 132 kommu-ners som genomfrde underskningar r 2013.

    I mjligaste mn har vi i projektet frskt arbeta in trender och tendens i vra analyser. Det har ingtt i den kunskapsuppbyggnad som lett fram till vra slutsatser. SWOT- analys SWOT-analys r en allmnt knd metod som tillmpas fr att identifiera styrkor, svagheter, mjligheter samt hot i en organisation eller som i det hr fallet, en ort. Slutmlet r att formulera tgrder fr att strka organi-sationens eller ortens konkurrenskraft i framtiden. Frkortningen SWOT baseras p bokstvernas eng-elska betydelse: Strengths styrkor eller konkurrens-frdelar

    som en ort besitter och s-dant man r duktig p i nulget.

    Weaknesses svagheter hos orten saker som man skulle kunna gra bttre eller dr man un-derpresterar idag jmfrt med andra aktrer.

    Opportunities mjligheter som omvrlden erbjuder och som svrligen r pverkbar av ak-trer p orten.

    Threats hot som finns i omvrlden och som r svra att pverka fr lokala aktrer.

    Analysen har genomfrts stegvis av en knsblandad grupp bestende av kvinnor och ml som r vl frtro-gen med de lokala frutsttningarna p orten eller or-ganisationen. Att anvnda en strukturerad metod fr nulgesanalysen r ett stt att minska risken att bilden frgas av individuella erfarenheter, vrderingar, behov och nskeml. Steg 1. Det frsta momentet r att genomfra en bred

    och frutsttningsls inventering av interna styrkor och svagheter samt externa hot och mjligheter. Steg 2. Hot och mjligheter vrderas i syfte att identi-fiera de farligaste hoten och de bsta mjligheterna. Hot och mjligheter ska ven bedmas utifrn pver-kansgrad och sannolikheten att de r relevanta i det lokala perspektivet. Relevanta hot och mjligheter med hg pverkansgrad och hg sannolikhet att de intrffar br logiskt sett prioriteras i ett utvecklingsarbete. Steg 3. Styrkorna analyseras utifrn ett s.k. VRIO-perspektiv fr att se vilka aspekter som r hllbara ver tiden. VRIO-analys innebr att man beskriver en orts eller organisations resurser utifrn ett vrdebaserat per-spektiv. Varje styrka bedms efter hur vrdefull den r fr tillvxt, om den r ovanlig, svr att imitera samt organiserad/utnyttjad p ett effektivt stt redan idag. Hgst vrderas styrkor som bde tillmts ett hgt vrde, r ovanliga, svra att imitera samt dr det redan idag finns en beredskap inom organisationen att arbeta med frgan. Styrkor som ska prioriteras i organisation-ens utvecklingsarbete br f minst tre av fyra mjliga trffar i VRIO-analysen, se tabell nedan.

    Illustration 2. SWOT-analys och strategisk inriktning inom respektive omrde

  • STADSVISION MOTALA

    34

    Steg 4. Den avslutande SWOT-analysen genomfrs i syfte att generera en handlingsplan med tgrder som krvs fr att rusta organisationen eller orten fr framti-dens utmaningar.

    Interna svagheter ska tgrdas och konverteras till styrkor.

    Externa hot ska avvpnas och vndas till mjlig-heter.

    Mjligheter ska identifieras och utvecklas Styrkor ska utnyttjas Genomfrande SWOT-analysen fr Motala ttort genomfrdes av pro-

    jektgruppen fr Framtidens Motala. I gruppen ingick representanter fr Regionfrbundet stsam och Till-vxt Motala samt tjnstemn frn kommunens stads-byggnadsenhet, kommunchefens stab samt bildnings-frvaltningen. Totalt har projektgruppen inkluderat tta mn och fem kvinnor.

    Kompetensen spnner ver samhllsplanering, fysisk

    Styrka Vrde Ovanlig Svrimiterad Utnyttjad Prioritera

    Value Rareness Imitate Organization

    Professionella arrangemang: Vtternrundan Ja Ja Ja Nja Ja

    Sjnra lgen fr nya bostder Ja Ja Ja Nej Ja

    Varamobaden Ja Ja Ja Nej Ja

    Gta Kanal Ja Ja Ja Nej Ja

    Varumrkesstrategi p plats Ja Ja Ja Nej Ja

    Goda pendlingsmjligheter inom regionen Ja Nej Ja

    Urban identitet - Balans mellan centrum- och externhandel Ja Nej Ja

    Stolthet och starkt engagemang fr Motala Ja Nej Ja (kopplad till vatten)

    Diversifierat nringsliv Ja Nej Ja

    Specialistsjukvrd i framkant Ja Ja Nej

    God tillgng p mark och lokaler fr exploatering (fretag) Ja Nej

    Kommunalt miljarbete i framkant Ja Nej

    Vrd och omsorg i framkant Ja Nej

    Produktionstekniskt kunnande i toppklass Ja Nej

    Trygg och sker kommun Ja Nej

    Starkt industriellt arv Ja Nej

    Bra logistiskt lge Nja Nej

    Tabell 3. Sammanstllning av styrkor enligt VRIO-analysen

    Resultatet har grupperats i tre kategorier:

    Hgst vrde fr organisationen har de styrkor som bde r unika, r svra att imitera och kopiera samt nnu r dligt utnyttjade i organisationen. Aspekter som bedms vara av stort vrde fr Motalas tillvxt men som i en nationell och regional jmfrelse inte r ovanliga. Styrkor som vare sig r ovanliga eller svra att imitera men som bedms som avgrande fr ortens framtida utveckling

  • STADSVISION MOTALA

    35

    planering, nringslivsfrgor, marknadsfring, destinat-ionsutveckling, arbetsmarknad, utvecklingsfrgor, milj och kultur. Fakta om de lokala frutsttningarna fanns att tillg i underlagsmaterial i form av statistik, kommu-nens planeringsfrutsttningar, stsams analys av fre-tagsstrukturen Motala mm. Fr fakta se studiemateri-alet Framtidens Motala.

    Analysen begrnsades till att omfatta Motala som ort. Alla aspekter frn geografiska frutsttningar, relation-er till omland samt alla aktrer verksamma p orten r relevanta i arbetet med analysen.

    En ppen och bred inventeringsfas resulterade i ett hundratal aspekter. Dessa har sedan bearbetats och sorterats i de fyra kategorierna styrkor, svagheter, hot och mjligheter.

    Mjligheter och hot vrderades utifrn sannolikhet respektive pverkansgrad i en matrismodell fr att identifiera aspekter med hg pverkansgrad och hg sannolikhet. Resultatet kommer att anvndas fr att prioritera aktiviteter och tgrder och redovisas som en del av handlingsplanen.

    Styrkor att nyttja i utvecklingsarbetet? Totalt vrderades sjutton styrkor enligt den s.k. VRIO-analysen. Gruppen bedmde tillsammans hur vrdefull (Value), ovanlig (Rareness), svrimiterad (Imitate) eller utnyttjad (Organization) varje aspekt kunde anses vara. Resultatet redovisas i en VRIO-matris.

    Samtliga identifierade styrkor bedms ha ett vrde fr att skapa lokal tillvxt. Beroende p om de r ovanliga, svrimiterade eller utnyttjade kan de nyttjas p olika stt i det fortsatta utvecklingsarbetet.

    Prioritet 1. Vrdefulla, ovanliga samt svra att kopiera Syftet med analysen r att identifiera de aspekter som uppfyller samtliga kriterier enligt VRIO som en ut-gngspunkt fr organisationens varumrke. Fem aspekter bedmdes som vrdefulla och svra att imi-tera. De vrderades samtidigt som svagt utnyttjade vil-ket br beaktas i det fortsatta arbetet med utvecklings-planen.

    Professionella arrangemang; Vtternrundan Bland de professionella arrangemangen med koppling till Motala r Vtternrundan bde strst och mest vle-tablerat. Varumrket har till viss del utnyttjats i kom-munens marknadsfring men bedmningen r att det finns en potential att frdjupa och frstrka koppling-en. Vtternrundan vrde fr Motala som ort kan svrli-gen verskattas. Vtternrundan har sedan 1966 arran-gerats fr och av det lokala freningslivet och rligen frdelas flera miljoner mellan de lokala freningar som bidrar med ideella arbetsinsatser. Freningens ideella engagemang som sponsor av barncancerfonden och Naturskyddsfreningen samt ett engagemang i hllbar-hetsfrgor skapar mervrden. Vtternrundan r exem-pelvis frsta idrottsevenemang i Sverige som hllbar-hetscertifierats. Den turismekonomiska effekten av Vtternrundan uppmttes 2013 till 53 miljoner (exkl. deltagaravgifter). Drtill ligger det i Vtternrundans hllbarhetspolicy att prioritera lokala leverantrer.

    Sjnra lgen fr bostder Den goda tillgngen till sjnra lgen fr nya bostder r en unik och svrimiterad tillgng. Inom ttorten Motala finns ca 5 mil strandlinje. Utmed vissa strckor finns idag bebyggelse. Vissa strandnra omrden har

    stora vrden fr rekreation och friluftsliv som badplat-ser, kanalstrkets dragvgar och stignt i grnomrden som Rssns och Marieberg. Trots detta r bedm-ningen att det br finnas mjlighet att identifiera omr-den dr ny bostadsbebyggelse kan lokaliseras. Det finns ven en mjlighet att frdla existerande strandnra bebyggelse till bostder/bostadsomrden som intres-sant.

    Hr finns en tydlig koppling till en av de tre frutstt-ningar som beskrivs i avsnittet om utgngspunkter, nmligen att staden mste kunna erbjuda en hg boen-dekvalitet. Denna potential mste nyttjas betydligt mer fr en fortsatt tillvxt i Motala.

    Gta kanal

    I Motala finns AB Gta kanalbolagets huvudkontor samt en tydlig historisk koppling till kanalens framvxt med Motala verkstad som tekniskt nav. 1998 tilldelades Gta kanal utmrkelsen International Historic Civil Engi-neering Landmark, en utmrkelse som ger kanalen samma dignitet som t.ex. Eiffeltornet. Av kanalens 15 gsthamnar r hamnen i Motala centrum med 56 gst-platser den strsta. Ungefr 1,7 miljoner kvinnor och mn besker kanalomrdet som helhet varje r. Under ppettiden 17 maj - 11 september frdas ca 4500 fri-tidsbtar och 15 passagerarfartyg p kanalen. Bedm-ningen som grs r att vrdet av detta inte till fullo ut-nyttjats i kommunens utvecklingsarbete.

    Varamobaden Varamobaden, Nordens lngsta insjstrand belgen inom ttorten och bara 2 km frn Motala centrum. Omrdet var en populr badort redan i brjan av frra seklet. I omrdet blandas idag permanent bebyggelse med traditionella sommarstugor och olika typer av

  • STADSVISION MOTALA

    36

    verksamheter. Mnga privata initiativ verkar fr en ut-veckling och kommunen har sedan 2005 konsekvent men med relativt sm resurser drivit ett arbete fr att frdla omrdet.

    Den nya genomfarten fr riksvg 50 med en ny infart till Varamobaden kommer att ge nya och bttre frut-sttningar fr omrdet som besksml. Vrdet strks av Vtterns unika vattenkvalitet utan risk fr algblom-ningar och havsknslan med sand och grov tallskog.

    Varumrkesstrategi p plats I Motala pbrjades redan r 2007 en process att ta fram ett platsvarumrke. Arbetet har genomfrts i olika etapper. Mnga har under ren involverats i arbetet att kartlgga ortens konkurrensfrdelar och att skapa en gemensam bild som uttrycker krnan i Motalas identi-tet. Under inledningen av r 2013 pbrjades ett nytt arbete fr att ta fram ett platsvarumrke och i maj 2013 lanserades det nya varumrket och en varumrkes-strategi. Vi kunde d dra nytta av svl underskningar som SWOT-analyser som gjorts i projektet Framtidens Motala. Varumrket Motala, stergtlands sjstad bekrftas av den genomfrda SWOT-analysen.

    Enligt klassisk marknadsfringsteori ska varumrket vara ett lfte om den totala upplevelsen som en kund kan frvnta sig att f. Om varumrkesstrategin syn-kroniseras med handlingsplanen fr Framtidens Motala och dess aktiviteter kan varumrket strkas.

    Prioritet 2. Viktiga att utveckla fr tillvxt Fyra av de aspekter som i inventeringsfasen identifiera-des som styrkor bedmdes i analysen inte som tillrck-ligt ovanliga fr att vara anvndbara i marknadsfrings-syfte. Den samlade bedmning r dock att de fljande fyra punkterna r avgrande fr ortens utveckling och

    framtida tillvxt.

    Goda pendlingsmjligheter inom regionen

    Motalas position i regionen strks genom anslutningen till det regionala pendeltgsystemet. Fr att f full ef-fekt krvs ytterligare tgrder med fokus p hela resan frn drr till drr. Inom projektet Den hllbara regionen

    (DAR) som drivs av Trafikverket i samverkan med Kungliga Tekniska Hgskolan, KTH, och Regionfr-bundet stsam, studeras hur stadens struktur och in-frasystem kan samspela fr att skapa goda frutstt-ningar fr regional tillvxt och ett hllbart transportsy-stem. Projektet br kunna ge vrdefulla inspel till det fortsatta arbetet med handlingsplanen.

    Hr finns ocks en tydlig koppling till viktiga utgngs-punkter fr tillvxtmjligheterna att bli integrerade i en strre lokal arbetsmarknad och att minska avstndet i tid till en storstad (Linkping).

    Urban identitet balans mellan centrum och ex-ternhandel Motala stad har genom sin storlek och historik en tyd-lig urban identitet. Den vxande externhandeln kom-

    pletteras av ett brett utbud av butiker i centrum. I ar-bete med Motala Centrum 2025 har understrukits stadskrnans stora betydelse fr vr identitet som motalabor och som motor fr Motalas framtida ut-veckling. Ett Motala som r attraktivt och kan locka till sig nya invnare, fretag och turister mste ha en inbju-dande, levande och vrdad stadskrna. Det pbrjade utvecklingsarbetet fr centrum bedms drfr som en viktig frutsttning fr att kunna uppfylla tillvxtmlet fr Motala. Frflyttning av genomfartstrafiken till den nya Motalabron ger helt nya mjligheter att terskapa ett sammanhllet stadsrum med tydliga strk fr gng och cykel. Staden har dock inte tillrckliga kvaliteter fr att i sig utgra en attraktion.

    Stolthet och engagemang fr Motala med kopp-ling till vatten Underskningar rrande vad kvinnor och mn som bor i Motala r mest stolta ver och frknippar med sin stad visar entydigt att det r vrden kopplade till vatten som engagerar mest. Engagemanget kan ta sig olika uttryck. Ibland yttrar det sig som frustration ver uteblivna tgrder men lika ofta som en lojalitet och gldje ver uppndda resultat. Exempelvis har Trafik-

  • STADSVISION MOTALA

    37

    verket sllan eller aldrig haft s hg andel njda med ett projekt som i kundunderskningen rrande riksvg 50 dr 91 % av invnarna i Motala ttort hade en posi-tiv eller mycket positiv instllning till projektet. Vatten och btsport r en del av livsstilen i Motala.

    Diversifierat nringsliv Motalas nringsliv har traditionellt dominerats av stora fretag med mnga anstllda. Efter att kommunen fr-lorat 4 000 jobb inom tillverkningsindustrin p drygt 10 r pgr nu en strukturomvandling. vergngen till ett mer diversifierat nringsliv prglat av mindre aktiebolag bedms minska kommunens srbarhet och ge en ro-bust grund fr vr arbetsmarknad.