Stödlinjens årsrapport 2018 v7 190331 - sll.sedok.slso.sll.se/CPF/Stodlinjen/Stodlinjens_arsrapport_2018.pdf · The chat and a contact form for anonymous e-mailing are available

Stödlinjens årsrapport 2018

Centrum för psykiatriforskning

Norra Stationsgatan 69, SE-113 64 Stockholm

www.psykiatriforskning.se, www.stodlinjen.se

STÖDLINJENS ÅRSRAPPORT 2018

2

Innehåll

Sammanfattning ....................................................................................................... 4 English summary ...................................................................................................... 5 Del 1. Stödlinjens verksamhet .................................................................................... 6

Rapportens innehåll .............................................................................................. 6

Aktuell forskning om problemspelande – fokus på hjälplinjestöd .................................. 6 Behandlingsmetoder för problemspelande ............................................................ 6 Hjälplinjestöd ................................................................................................... 7

Stödlinjens arbetssätt .......................................................................................... 12 Hänvisning ..................................................................................................... 12 Tjänster ........................................................................................................ 13 Information och rådgivning på andra språk ......................................................... 14 Bemanning .................................................................................................... 14 Kvalitetssäkring .............................................................................................. 14 Kommunikation, seminarier och extern fortbildning under 2018 ............................. 15

Metodutveckling ................................................................................................. 17 Hemsida ........................................................................................................ 17 Statistikdatabas .............................................................................................. 18 Anhörigstöd ................................................................................................... 18

Del 2. Inkommande kontakter .................................................................................. 20

Telefonsamtal enligt den tekniska databasen .......................................................... 20 Telefonsamtal per månad, veckodag och tid på dygnet......................................... 22

Telefonsamtal enligt den manuella statistikdatabasen .............................................. 24 Begränsningar i datakvalitet ............................................................................. 24 Övergripande information om de registrerade samtalen ........................................ 24

Vad vet vi om de personer med spelproblem som ringer? ......................................... 25 Kön .............................................................................................................. 25 Ålder ............................................................................................................. 26 Sysselsättning ................................................................................................ 27 Spelformer ..................................................................................................... 27

Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar ................ 28 Konsekvenser för psykiskt mående och relationer ................................................ 28 Ekonomiska konsekvenser ................................................................................ 29 Anledningar till kontakt .................................................................................... 29 Tidigare och planerade åtgärder samt hänvisningar ............................................. 31

Anhöriga ........................................................................................................... 33 Anhörigas situation ......................................................................................... 34

Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar ................ 35

3

Anledningar till kontakt .................................................................................... 35 Åtgärder och hänvisningar ............................................................................... 36

Andra problemområden ....................................................................................... 37 Dataspelande ................................................................................................. 38

Inkommande e-kontakter..................................................................................... 39

Chatt ................................................................................................................ 40 Vem tar kontakt.............................................................................................. 40 Spel om pengar .............................................................................................. 41 Motivation till förändring .................................................................................. 42 Nöjdhet med chattar ....................................................................................... 43 Tidigare chattkontakt med Stödlinjen samt akuta konsekvenser ............................. 44

E-post ............................................................................................................... 44 Del 3. Självtest och självhjälp ................................................................................... 45

Screening .......................................................................................................... 45

Självhjälpsprogrammet ........................................................................................ 45 Positiva aspekter av att förändra spelvanor ......................................................... 46 Risksituationer för spelande .............................................................................. 46

Del 4. Avslutande diskussion .................................................................................... 47 Stödlinjens siffror i nationellt perspektiv ............................................................. 47 Verksamhetsutveckling .................................................................................... 48 Kommentarer på årets resultat ......................................................................... 48 Forskning och utvärdering ................................................................................ 50

Slutord .............................................................................................................. 50 Referenser ............................................................................................................ 52


4

Sammanfattning Stödlinjen är en nationell stödinsats i Sverige för personer som har problem med spel om pengar samt anhöriga till sådana personer. Stödlinjen drivs av Centrum för psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting och Karolinska institutet, på uppdrag av Socialdepartementet samt enligt ett samarbetsavtal med Folkhälsomyndigheten. Tillsammans med Alkohollinjen, Sluta-röka-linjen och alkoholhjalpen.se ingår Stödlinjen i det nationella beroendeförebyggande arbete som på uppdrag av regeringen bedrivs av Stockholms läns landsting. Stödlinjen etablerades 1999 i regi av en privat aktör, och övergick till att drivas i offentlig regi 2011.

Stödlinjens primära uppgift är att ge råd och stöd till personer med spelproblem och till anhöriga till sådana personer. Genom att systematiskt tillämpa metoden motiverande samtal (MI) arbetar rådgivarna vid Stödlinjen med att stödja och stärka motivation till förändring bland de personer som tar kontakt. MI är en klientfokuserad samtalsmetod där de bärande pelarna är att uttrycka empati, samarbeta, identifiera livsvärden, samt tillvarata klientens egna idéer om lösningar. Stödlinjens rådgivare använder även principer från kognitiv-beteendeterapi (KBT). I Stödlinjens uppdrag ingår också att sprida kunskap om spelproblem och om behandling av spelproblem, samt att förmedla information om hur spelproblem uppfattas utifrån klienternas perspektiv.

Stödlinjens rådgivare finns tillgängliga via telefon, chatt och e-post. Öppettiderna är helgfria vardagar klockan 9:00 till 21:00. Telefonnumret till Stödlinjen är 020-81 91 00. Personer som inte önskar vara anonyma kan nå Stödlinjen på e-postadressen [email protected]. På Stödlinjens webbsida, www.stodlinjen.se, finns chatten samt kontaktformulär för anonym e-post. Rådgivning är tillgänglig på svenska och engelska, samt på andra språk genom tolkassisterade samtal.

Under 2018 var det totala antalet inkommande kontakter till Stödlinjen 58861. Av dessa registrerades 3828 av rådgivarna i Stödlinjens statistikdatabas som verksamhetsrelevanta kontakter. Enligt statistikdatabasen besvarade Stödlinjen 2152 telefonsamtal, 1090 chattar och 586 e-brev. Av dem som kontaktade Stödlinjen under året var 1922 personer med egna spelproblem, 1315 anhöriga, 173 personer med ärenden som gällde dataspel och 418 övriga (exempelvis studenter, personal inom vård- och omsorg, frivilligorganisationer, eller media).

I den här rapporten redovisas deskriptiv statistik från 2018 års arbete på Stödlinjen.

1 Inklusive felringningar och oidentifierade kontakter.


5

English summary Stödlinjen, the Swedish National Gambling Helpline, is a nationwide support service available in Sweden for individuals with gambling problems and concerned significant others affected by problem gambling. Stödlinjen is run by the Center for Psychiatry Research at Stockholm County Council and Karolinska Institutet, on behalf of the Swedish Ministry of Health and Social Affairs through a cooperative agreement with the National Public Health Agency. Together with the national alcohol helpline, Alkohollinjen, the national tobacco helpline, Sluta-röka-linjen, and the national online alcohol support service, alkoholhjalpen.se, Stödlinjen is part of the combined national preventive efforts of the Stockholm County Council in the area of addictive behaviors on the government’s behalf. Stödlinjen was established in 1999 by a private company and became a publicly run service in 2011.

Stödlinjen’s principal task is to provide support and information to people with gambling problems and their families. Through systematic use of Motivational Interviewing (MI), the counselors at Stödlinjen strive to support and strengthen the motivation to change among those who contact the helpline. MI is a client-focused conversational method that builds on the pillars of empathy, collaboration and identification of life values, with the aim of strengthening the client’s own ideas and solutions. Stödlinjen’s counselors also deliver counseling based the principles of cognitive-behavioral therapy (CBT). Stödlinjen’s mandate also includes disseminating knowledge about problem gambling and treatment thereof. Furthermore, Stödlinjen communicates information on problem gambling from the client perspective.

The counselors at Stödlinjen are available via telephone, chat and e-mail. Opening hours are weekdays 9 a.m. to 9 p.m. The telephone number to Stödlinjen is 020 81 91 00. Those who do not wish to be anonymous can reach Stödlinjen at the e-mail address [email protected]. The chat and a contact form for anonymous e-mailing are available through Stödlinjen’s website, www.stodlinjen.se. Services are available in English as well as in other languages via interpreters.

In 2018, Stödlinjen had 5886 incoming contacts, of which 3828 were registered by counselors in the helpline data registration system as contacts relevant to Stödlinjen’s mandate. Stödlinjen responded to 2152 telephone calls, 1090 chats and 586 e-letters, from 1922 persons with gambling problems, 1315 concerned significant others, 173 persons with issues concerning gaming and 418 other agencies (e. g., students, health care or social services personnel, NGOs, and the media).

Stödlinjen’s activities during 2018 are presented in this report, with a focus on descriptive statistics.


6

Del 1. Stödlinjens verksamhet Stödlinjen är en hjälplinje för personer som har problem med spel om pengar och för anhöriga till dessa personer. Linjen är också en informationsresurs för vård- och omsorgssektorn, för arbetsgivare och i allmänhet för personer som är intresserade av spelproblem. Stödlinjens uppdrag omfattar även att spegla utvecklingen på spelmarknaden. Vid sidan av uppdraget att ge råd och stöd vid spel om pengar kan Stödlinjen även ge viss rådgivning vid dataspelproblem.

Stödlinjen har nu funnits i 20 år. När Stödlinjen grundades 1999 ansvarade en privat aktör för driften. Sedan 2011 drivs Stödlinjen av Centrum för psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting och Karolinska institutet. Linjen drevs fram till oktober 2015 på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, varefter uppdraget överfördes till Stockholms läns landsting. Ett samarbetsavtal finns med Folkhälsomyndigheten för tiden efter oktober 2015. All verksamhet vid Stödlinjen finansieras av Socialdepartementet.

Rapportens innehåll Rapporten innehåller fyra delar. Den första delen sammanfattar det aktuella forskningsläget vad gäller hjälplinjestöd för personer med spelproblem och deras närstående. Därefter beskrivs Stödlinjens arbetssätt och tjänster. Rapportens andra del beskriver Stödlinjens inkommande telefon-, chatt- och e-postkontakter under året, både vad gäller antalet kontakter och vilka som tagit kontakt. I rapportens tredje del presenteras data från två tjänster som finns på Stödlinjens hemsida: självtestet samt självhjälpsprogrammet. Rapporten avslutas med en diskussion av innehållet.

Aktuell forskning om problemspelande – fokus på hjälplinjestöd Behandlingsmetoder för problemspelande I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av det aktuella forskningsstödet för hjälplinjer som riktar sig till personer med spelproblem och deras anhöriga. Denna redovisning kompletterar forskningsavsnittet i årsrapporten för 2017, som innehöll en översikt över metaanalyser och systematiska översikter om effekterna av olika behandlingsmetoder för problemspelande.

Avseende behandling var ett viktigt steg under 2018 att Socialstyrelsen, utifrån en konsensusprocess i samarbete med forskare och praktiker, genererade rekommendationer för identifiering och behandling av spelproblem. Slutversionen av rekommendationerna publicerades i december 2018 på Socialstyrelsens resurs Kunskapsguiden.se och innehåller sex rekommendationer. Rekommendationen vad gäller behandling är att KBT erbjuds personer med spelproblem, samt att KBT med tillägg av MI erbjuds personer med spelproblem och behov av motivationshöjande insats [1]. Dessa rekommendationer avser personer som söker behandling inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Det är utifrån det aktuella kunskapsläget viktigt att komma ihåg att forskningsfältet är ungt. En nyligen publicerad kritisk granskning av fältet pekar på att KBT och korta interventioner möjligen kan ge effekter, ofta på kort sikt, men att det finns stort behov av att framöver undersöka


7

nya kombinationer av behandlingar [2] samt effekterna av webbaserade behandlingar [3].

Hjälplinjestöd Detta avsnitt utgår till största del ifrån publicerade vetenskapliga artiklar där forskaren Simone Rodda medverkar. Rodda var tidigare chef för hjälplinjen för spelproblem vid Turning Point, i Melbourne, Australien, och är numera senior forskare vid University of Auckland, Nya Zeeland, där hon fortsätter att publicera studier om hjälplinjer och problemspelande. En översikt över Roddas publikationer visar att de gäller fem huvudsakliga kategorier: interventioner för att minska problemspelande, förändringsstrategier hos personer med spelproblem, karakteristiska hos personer med spelproblem som söker hjälp, stöd till anhöriga, samt screening för spelproblem. Nedan redovisas resultaten från de utifrån Stödlinjens perspektiv mest relevanta studierna.

Interventioner för att minska problemspelande

Två artiklar beskriver forskningsprotokoll för pågående studier. I den ena studien jämförs ett internetbaserat självhjälpsprogram i 4 moduler (GamblingLess: For Life) som ges över 8 veckor i en guidad respektive icke-guidad version i Australien [4]. Målet är att rekrytera 200 deltagare. Effekten av programmet ska mätas med självskattad grad av problemspelande enligt formuläret G-SAS. Kvalitativa intervjuer av behandlare och deltagare ingår också, utöver andra, sekundära utfallsmått. I den andra studien, som sker i öppenvården, jämförs ett personligt MI-samtal tillsammans med en arbetsbok samt upp till fem boostersessioner via telefon, med 10 sessioner KBT ansikte mot ansikte [5]. Målet är att rekrytera 300 deltagare till studien.

Sex artiklar redovisar resultat från studier på hjälplinjer eller internetbaserade tjänster. I en av dem randomiserades personer som kontaktade Nya Zeelands nationella hjälplinje för spelproblem till en av fyra olika betingelser: 1) ett rådgivande samtal med hjälplinjen utan MI-komponenter, 2) ett MI-samtal med hjälplinjen, 3) ett MI-samtal med hjälplinjen plus en arbetsbok eller 4) ett MI-samtal med hjälplinjen, arbetsbok samt upp till fyra uppföljande MI-samtal [6]. Av deltagarna i samtliga betingelser förbättrades 77 % med avseende på antal speldagar, summa pengar nedlagd på spel och behandlingsmåluppfyllelse vid uppföljningen efter 12 månader, utan någon skillnad mellan grupperna, vilket tyder på att ett enda samtal kan ge goda effekter. Subgruppsanalyser visade dock att personer med mer omfattande problem gynnades av att vara i gruppen som fick ett MI-samtal, arbetsboken samt möjlighet till upp till fyra uppföljande MI-samtal. Denna behandling var också bättre för personer med jämförelsevis högre grad av psykisk ohälsa samt lägre tilltro till sin egen förmåga att förändras (self-efficacy). Ytterligare en studie analyserade utfallet av en enda chattsession hos 229 personer med spelproblem [7]. Denna studie, som utgick från deltagarnas skattningar före och efter chatten, visade att deltagarnas tilltro till sin förmåga att avstå ifrån att spela ökade, och deras spelsug minskade i samband med chatten; samt att deltagarnas uppfattning om hur bra chattsessionen var predicerade förändringar i


8

tilltron till den egna förmågan att avstå från spelande. En tredje studie undersökte användbarheten hos SMS-meddelanden för att stödja 198 personer med spelproblem som sökte internetbaserad hjälp för psykisk ohälsa i Australien [8]. Deltagarna randomiserades till den sedvanliga internetbaserade behandlingen eller till den sedvanliga internetbaserade behandlingen med tillägg av 2 SMS-meddelanden per vecka med tips på förändringsstrategier som tidigare identifierats som effektiva av personer med spelproblem, samt frågan ”behöver du hjälp?”. Resultaten visade att SMS-meddelandena inte gav någon extra effekt på utfallet av behandlingen.

Den fjärde studien, en tidigare studie från hjälplinjer i Australien, fokuserade bland annat på könsskillnader, med 103 manliga respektive 67 kvinnliga deltagare med spelproblem [9]. Resultaten visade att motivation till att söka hjälp hos nästan alla deltagare kom av att de kände oro för att spelandet skulle bli ett större problem, av att det fanns negativa känslor kopplade till spelandet, samt av att spelandet orsakat ekonomiska problem. Hinder för att söka hjälp handlade om vilja att lösa problemet på egen hand samt om skamkänslor. Skillnader mellan män och kvinnor fanns i fråga om stolthet och om obenägenhet att se spelandet som ett problem, där dessa omständigheter förekom i större utsträckning bland män än bland kvinnor. I denna studie sökte 90 % av deltagarna ytterligare professionell hjälp för sina spelproblem. En senare, femte studie beskrev könsskillnader bland 86 kvinnor och 64 män, med uppföljningsmätningar 3, 6 och 12 månader efter kontakten med hjälplinjen [10]. Resultaten visade att kvinnor upplevde större känslomässigt lidande och lägre livskvalitet än män. Både män och kvinnor rapporterade signifikanta förbättringar över tid beträffande spelbeteenden och psykosocial hälsa, och detta gällde oavsett behandlingskontakter utöver kontakten med hjälplinjen. Kvinnorna verkade ha uppnått förbättringar enbart med stöd av hjälplinjen, medan män i högre grad sökte ytterligare behandling efter kontakten med hjälplinjen. En tidigare, sjätte studie har också visat ett utfall som är relevant för hjälplinjer [11]. I en randomiserad, kontrollerad studie från Nya Zeeland jämfördes psykologisk rådgivning via telefon respektive ansikte mot ansikte. Deltagarna var 92 personer som rekryterats via annons. Båda grupperna hade förbättrats i samma utsträckning vid tremånadersuppföljning med avseende på spelbeteende mätt i pengar spenderade på spel, tid nedlagd på spel samt andel av inkomst nedlagd på spel. Slutsatsen blev att behandling kan vara lika effektiv oavsett om den sker över telefon eller ansikte mot ansikte.

Ovanstående resultat tyder sammantaget på att ett samtal med en hjälplinje kan ge lika goda resultat som en längre behandling, men att personer med samsjuklighet eller svårare problem kan behöva mer intensiv behandling. Vissa könsskillnader finns, men hjälplinjerna är till stort stöd för såväl män som kvinnor. I väntan på ytterligare forskning respektive utvärdering av läget för forskning och praktik, är KBT samt KBT i förening med MI fortfarande de metoder som ligger närmast till hands att tillämpa för att hjälpa och behandla personer med problemspelande. Samtidigt kan det framöver vara hjälpsamt för forskningsfältet att mer specifikt identifiera innehållet i studierna och interventionerna med den nya GIST-1-taxonomin (Gambling Intervention System of CharacTerization), som utvecklats


9

med fyra kategorier: tekniktyp, karakteristika hos deltagare och rekrytering, format för leverans av interventionen samt utvärderingsaspekter [12].

Strategier för beteendeförändring

I Stödlinjens årsrapporter för 2017 och 2018 redovisas åtgärder som de personer som kontaktat Stödlinjen tidigare vidtagit respektive planerar att göra efter kontakten med linjen. För att ge en bakgrund till temat åtgärder redovisas här resultat från studier om strategier för beteendeförändring. En tidig studie av chattranskriberingar med fokus på strategier för beteendeförändring och åtgärder, där 149 chattar från personer som kontaktat en nationell hjälplinje i Australien analyserades, visade att 85 % av chattarna innehöll diskussion om åtminstone en strategi eller åtgärd [13]. Sex bredare kategorier framkom: kontroll över pengar och ekonomisk hantering (till exempel be en anhörig ta över ekonomin); att använda socialt stöd (till exempel berätta om spelproblemen för familj eller vänner); att undvika eller begränsa spelandet (till exempel genom att annullera egna spelkonton); att välja alternativa aktiviteter (till exempel ersätta spelande med att arbeta/studera, motionera eller utföra hushållsarbete); att förändra tankar och uppfattningar (till exempel fundera över de negativa konsekvenserna av spelandet eller tänka på hur pengar bättre skulle kunna spenderas i framtiden); samt att kartlägga sitt beteende genom till exempel speldagbok. Det kom också fram i chattarna att en relativt stor utmaning bestod i att se till att strategierna eller åtgärderna blev av. När chattarna genomförde de åtgärder, som de planerade, var genomförandet kopplat till att de hade erfarenheter av att kunna överge strategier eller åtgärder när de inte fungerade, samt att de kunde fatta medvetna beslut om att byta strategi eller åtgärd till något som de trodde kunde fungera bättre.

Tre nya studier om förändringsstrategier har belyst frågan på ett djupare plan. I den första studien har 1370 inlägg på två onlineforum för spelproblem analyserats [14]. Totalt identifierades 2937 förändringsstrategier i materialet, och en innehållsanalys gav 27 kategorier i fyra olika förändringsstadier, från tiden före beslut, före handling, under handling samt beteendeförändringsstrategier som passade för flera stadier. Detta pekar på ett mycket bredare register av förändringsstrategier än vad som tidigare framkommit. Den andra studien analyserade förändringsstrategier hos 385 deltagare med olika nivåer av spelproblem (inget, tidigare eller aktuellt) [15]. Deltagarna sorterades utifrån psykisk ohälsa, riskbruk av alkohol och impulsivitet. Förändringsstrategier handlade om att acceptera att spelbeteendet måste förändras samt egna påminnelser om negativa konsekvenser. Personer som ännu inte hade utvecklat spelproblem upplevde även att begränsning av insättningsbelopp var hjälpsamt. Oavsett graden av spelproblemens allvar var psykiska ohälsa, riskbruk av alkohol samt impulsivitet faktorer som var viktiga att ta hänsyn till i behandling. Den tredje studien analyserade 489 enkätsvar hos personer med spelproblem om erfarenheter av, beredskap på eller vikten av, självförtroende i förhållande till samt hjälpsamhet av olika förändringsstrategier [16]. Analysen genererade en Change strategy questionnaire med 99 förändringsstrategier i 15 kategorier. De mest hjälpsamma kategorierna var kognitiva tekniker, återkoppling om problemet, planering samt hantering av sug.


10

Karakteristika hos personer med problemspelande som söker hjälp

Trots att spelproblem ofta leder till omfattande negativa konsekvenser för den enskilde söker endast 10 % av de som bedöms vara i behov av vård hjälp för sina spelproblem [17]. Några studier har undersökt vad som kännetecknar de personer som söker hjälp. Här beskrivs utvalda resultat.

I en studie kontaktades 143 personer två månader efter att de hade ringt en hjälplinje för personer med spelproblem [18]. Dessa tillfrågades om de sedan dess hade sökt behandling för sina problem. Det visade sig att förekomsten av finansiella problem samt tidigare erfarenheter av behandling för spelproblem predicerade vilka som sökte behandling efter samtalet med hjälplinjen. Vad som motiverade respektive hindrade personer med spelproblem från att söka hjälp var fokus för en tidigare studie med 77 deltagare [19]. Hjälpsökandebeteende drevs främst av att individen hade hamnat i en krissituation och inte av ett gradvist erkännande av att man har spelproblem. Författarna identifierade skam, förnekelse och sociala faktorer som främsta hinder för individen från att söka hjälp för sina spelproblem. Liknande faktorer identifierades i en studie som jämförde 125 hjälpsökande från en hjälplinje med 104 icke-hjälpsökande [20], och i en studie som undersökte 730 personer med spelproblem från den allmänna befolkningen [21]. Dessa båda fann att de vanligaste anledningarna till att deltagarna inte sökte hjälp för sina spelproblem var att de ville lösa problemen på egen hand eller var för stolta för att söka hjälp; att de kände skam inför sig själva eller familjen; eller att de inte upplevde problemen som tillräckligt omfattande för att motivera behov av extern hjälp. Faktorer som däremot motiverade till att söka hjälp var negativa ekonomiska konsekvenser samt oro för att de nuvarande spelproblemen skulle utveckla sig till mer omfattande problem.

En studie bland 1772 personer med spelproblem som hade sökt hjälp via chatt eller mejl till en hjälplinje visade att 70 % sökte hjälp för första gången (78 % av de som mejlade, 68 % av de som chattade) [22]. Chattare var oftare män och under 40 år gamla, medan mejlare oftare var kvinnor och över 40 år gamla. Ytterligare en studie bland 1204 personer med spelproblem som hade sökt hjälp via chatt eller mejl till samma hjälplinje fokuserade på vikten av förändring, beredskap på förändring samt självförtroende i förhållande till att avstå från att handla utifrån spelsug [23]. Fyra klasser av hjälpsökande identifierades. Personer i tre av klasserna bedömes uppleva stor vikt av förändring, personer i två av klasserna bedömdes uppleva stor beredskap på förändring, och personer i alla klasser bedömdes ha lågt självförtroende i förhållande till att avstå från att handla utifrån spelsug. En litteraturöversikt om könsskillnader hos personer med spelproblem (både de som söker hjälp och icke-hjälpsökande) visade att män med spelproblem oftare är impulsiva och använder droger [24]. Kvinnor med spelproblem är oftare arbetslösa, har psykisk ohälsa och har blivit misshandlade som barn. En intressant fråga som väcks här är om könsskillnader kan ha samband med de tre speltyperna enligt Pathwaysmodellen [25]. Modellen beskriver att personer med spelproblem delas i a) de som fått spelvanor hemifrån och fått problem; b) de som spelar för att komma ifrån negativa känslor; och c) de som spelar utifrån impulsiva drag. Utifrån studien torde kvinnor höra i större utsträckning till speltyp b och män till speltyp c.


11

Anhörigstöd

En intressant ansats från Australien är utvecklingen av riktlinjer för anhöriga för att känna igen tecken på spelproblem samt stödja en person med spelproblem till att förändra sitt beteende. En viktig aktör i detta arbete är en ideell organisation, Mental Health First Aid Australia, vars mål är att alla människor ska besitta färdigheter för att ge första hjälpen för problem som har att göra med psykisk ohälsa. Arbetet med att utveckla riktlinjerna genomfördes som en så kallad Delphistudie där två olika expertgrupper deltog, dels 32 professionella behandlare, dels 34 personer med egen erfarenhet av spelproblem. Påståenden som minst 80 % i Delphipanelen uppfattade som mycket viktiga identifierades, och dessa har sammanfattats i en koncis broschyr på några sidor [26].

Ytterligare en källa till information om hur man bäst kan stödja anhöriga är två studier i form av kvalitativa analyser av chattar med närstående till personer med problematiskt alkohol- och drogbruk. I den ena studien var fokus på hjälpsökande beteende hos de anhöriga [27]. Tre allmänna teman identifierades: anledning till att chatta (söka råd/vilja prata); diskussion av hjälpsökande och coping (tidigare och aktuella strategier, hinder och underlättande faktorer för hjälpsökande och förändring; samt planering för framtida stöd (planering/behandlingspreferenser). I den andra studien var fokus på upplevelsen av personliga konsekvenser hos de anhöriga, vilket mynnade ut i temana tankar (depressiva, uppfattningar om eget ansvar för problemet, tankar om tillit), beteenden (hjälpsam respektive icke-hjälpsam coping) samt känslor (ilska, sorg och rädsla) [28]. Studien lyfter fram de bördor som anhöriga som är intima partners till personer med problematiskt alkohol- och drogbruk upplever, och visar vikten av att erbjuda hjälp och stöd till anhöriga som personer med legitima hjälpbehov.

Screening för spelproblem

Två nya studier om screening för spelproblem i befintliga vårdverksamheter är värda att nämnas här. I en studie jämfördes 9 korta screeningformulär (med 2-5 frågor vardera) bland 837 patienter i Australien som sökt hjälp för psykisk ohälsa i en vårdform som motsvarar öppenvårdspsykiatri [29]. Alla formulär mättes i förhållande till Problem Gambling Severity Index (PGSI) [30], som även är det formulär som finns som självtest på Stödlinjens hemsida. Enbart Brief Problem Gambling Screen (BPGS) med 5 frågor visade sig ge tillräckligt god träffsäkerhet för olika nivåer av spelproblem. NODS-PERC och NODS-CLIP, som båda finns tillgängliga på Kunskapsguiden.se, visade sig identifiera de mer allvarliga nivåerna ”moderat risk” och ”spelproblem”, men inte den mindre allvarliga nivån ”viss risk”. Frågeformuläret Lie/Bet, som också finns tillgängligt på Kunskapsguiden.se, visade sig identifiera ”spelproblem”, men inte moderat eller viss risk. Den andra studien undersökte hindrande respektive underlättande faktorer för spelscreening i psykiatrin genom kvalitativa innehållsanalyser av 30 intervjuer med kliniker och chefer inom psykiatrin i Australien [31]. Sex teman identifierades: konkurrande prioriteringar, vikten av att screena som rutin, tillgång till lämpliga screeninginstrument, resurser, patientens öppenhet för att screena (responsivitet)


12

samt utveckling av personalen. Dessa teman omfattade såväl hinder som underlättande faktorer.

Sammantaget pekar denna forskningsgenomgång på att hjälplinjer, med webbstöd, har en mycket viktig funktion att fylla, där Stödlinjen i Sverige är en nyckelaktör. Det verkar angeläget att framöver fördjupa och bredda forskningen kring tjänsten.

Stödlinjens arbetssätt Stödlinjen erbjuder rådgivning över telefon, chatt och e-post utifrån ett förhållningssätt som i huvudsak baserar sig på MI. Linjen erbjuder inte återkommande kontakter, men de inringande välkomnas i allmänhet att vid framtida behov kontakta linjen igen.

De konkreta råd som ges i kontakten med linjen skiljer sig beroende på om det är en person som själv har spelproblem som tar kontakt, eller om det är en anhörig som tar kontakt med anledning av en närstående persons spelande.

Råden till personer med spelproblem kan bland annat handla om:

• Självbegränsande åtgärder, såsom självavstängning eller installation av spelblockeringsprogram

• Strategier för hantera spelsug och tankar på spel • Hur individen kan hantera sin ekonomi • Hur individen kan hitta alternativa spelfria aktiviteter • Hänvisning till behandling och/eller självhjälpsgrupper

Råden till anhöriga kan bland annat handla om:

• Kommunikationsfärdigheter • Gränssättning • Att uppmuntra till alternativa spelfria aktiviteter hos den som spelar • Att ta hand om sig själv • Hänvisning till anhörigstöd och/eller självhjälpsgrupper

Hänvisning En viktig del av Stödlinjens arbete är att hänvisa personer med spelproblem och anhöriga till sådana personer till andra hjälpinsatser. För att kunna göra detta så effektivt som möjligt har Stödlinjen upprättat ett register över tillgängliga hjälpinsatser, framförallt inom ramen för offentlig vård via kommuner och landsting. Kartläggningen av hjälpinsatserna omfattar olika behandlingsalternativ i öppenvård, det som erbjuds via brukarföreningar samt i begränsad utsträckning av privata aktörer. Registret uppdateras regelbundet för att Stödlinjen ska kunna ge så bra hänvisningar som möjligt.

Registret uppdaterades senast den 2 mars 2019, där all uppgifter för 2018 har inhämtats under de senaste 12 månaderna. I figur 1 visas förändringar i vårdutbudet för spelproblem från 2015 till och med senaste mätning i mars 2019. Det framgår


13

tydligt att rejäla förändringar har skett, framförallt under 2018. År 2018 erbjuder 71% av landets kommuner spelspecifik behandling, jämfört med 7 % år 2015, 14 % år 2016 och 17 % år 2017. Det är således 10 gånger fler kommuner som erbjuder spelspecifik behandling idag än vad som gjorde det år 2015.

En mellanlösning för kommunerna är att erbjuda icke spelspecifik behandling, vilket vanligtvis innebär att hjälp och stöd erbjuds inom ramen för befintlig missbruksvård. År 2018 är det 27 % av kommunerna som gör detta, jämfört med 41 % år 2015, 55 % år 2016 och 57 % år 2017. Andelen kommuner som väljer denna lösning är idag lägre, vilket förklaras av att andelen kommuner som erbjuder spelspecifik behandling har ökat markant. Fem kommuner (2 %) erbjuder inte någon behandling alls år 2018, att jämföra med 52 % år 2015, 32 % år 2016 och 27 % år 2017.

För att sammanfatta är det idag 98 % av kommunerna som erbjuder någon form av behandling vid spelproblem. Majoriteten av dessa erbjuder idag spelspecifik behandling. En viktig bidragande faktor till denna utveckling lär vara de förändringar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen gällande stöd och behandling vid spelproblem som trädde i kraft 1 januari 2018. Efterfrågan på de behandlingsutbildningar med spelinriktning som erbjuds vid Centrum för psykiatriforskning har varit mycket hög sedan hösten 2017, och Socialstyrelsens rekommendationer för identifiering och behandling av spelproblem erbjuder ett nationellt kunskapsstöd som inte funnits tidigare.

Figur 1. Fördelning av vårdutbud under 2015 till 2018 bland landets kommuner (i andelar).

Tjänster Stödlinjen har under 2018 erbjudit rådgivning via telefon, chatt och e-post. Under helgfria vardagar är telefon- och chattservicen öppen klockan 9:00 till 21:00. Dagar före helgdag är telefon- och chattservicen öppen klockan 9:00 till 18:00. E-post besvaras vanligen inom 24 timmar på vardagar och nästkommande vardag för

71 %

27 %

2 %

17 %

57 %

27 %

14 %

55 %

32 %

7 %

41 %

52 %

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

Erbjöd spelspecifikbehandling med

utbildade behandlare

Erbjöd icke-spelspecifik behandling

i öppenvård

Ingen behandlingerbjöds

2018

2017

2016

2015


14

meddelanden som kommit in under helgtid. Via webbplatsen erbjuds sedan 2015 ett självtest med automatisk återkoppling på spelvanor samt ett 10-veckors självhjälpsprogram baserat på MI, KBT och återfallsprevention.

Information och rådgivning på andra språk Rådgivning via tolk erbjuds på cirka 100 språk och dialekter. Tolksamtal kan bokas på förhand eller ordnas i omedelbar anslutning till ett samtal.

Bemanning Vid skrivande stund i mars 2019 bemannas Stödlinjen med 17 rådgivare som arbetar i olika omfattning, dock arbetar ingen mer än motsvarande 50 % av en heltidstjänst i linjen för att försäkra en god psykosocial arbetsmiljö. Rådgivarna är folkhälsovetare, beteendevetare, pedagoger, socionomer eller psykologstuderande. Linjen bemannas med två rådgivare alla vardagar och vid högt tryck med tre rådgivare. Till Stödlinjen sker regelbunden nyrekrytering till följd av personalskiften som härrör huvudsakligen från medarbetares utexaminering från pågående utbildningar eller förestående föräldraskap. Under 2018 har flera nya rådgivare tillkommit, samtidigt som andelen månadsanställda har ökat till knappt hälften vilket har ytterligare ökat stabiliteten i arbetsgruppen.

Kvalitetssäkring Alla rådgivare får vid nyanställning grundlig utbildning och inskolning. Utbildningen innefattar utbildning i MI med anpassning till spelproblematik, samt andra områden med relevans för linjens verksamhet, exempelvis bemötande av personer med suicidtankar och anhörigstöd. Inskolning sker vid minst 15 handledda 4,5-timmars arbetspass på linjen per ny rådgivare. Sedan hösten 2018 är Centrum för psykiatriforsknings nya webbutbildning om spelproblem också ett inslag i utbildningen av nya rådgivare.

I Stödlinjens program för kompetensutveckling får alla rådgivare regelbunden handledning i MI samt särskild fallhandledning i övriga frågor som uppstår hos rådgivarna i anslutning till arbetet på linjen. Regelbunden fortbildning av samtliga medarbetare sker också inom särskilt aktuella områden, till exempel suicidprevention, neuropsykiatriska funktionsvariationer, dataspelande, samt våld i nära relationer.

Ett viktigt led i kvalitetssäkringen av MI-samtalen är den regelbundna samtalskodningen. Åtta samtal per år och rådgivare skickas för kodning till MIQA-gruppen (Motivational Interviewing Quality Assurance) vid Centrum för psykiatriforskning. Kodningen avser i vilken utsträckning rådgivaren varit till hjälp för att främja beteendeförändring i riktning mot klientens uttryckta mål. Samtalen kodas med utgångspunkt i protokollet The Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI). Enligt protokollet bedöms bland annat de tekniska variablerna främja förändringstal och dämpa vidmakthållandetal samt de relationella variablerna empati och partnerskap. Rådgivarna uppmuntras att även skicka in mindre bra MI-samtal med anledning det pedagogiska värdet, men minst


15

fyra av de åtta inskickade samtalen per år och rådgivare ska vara godkända utifrån kodningsförfarandet. Återkoppling på kodningarna lämnas till rådgivarna i samband med MI-handledningstillfällena. I handledningen ingår stöd till rådgivaren för att utveckla sina färdigheter i MI. Rådgivare med icke-godkända samtal får ytterligare handledning. Handledningen genomförs av medarbetare vid Stödlinjen som genomgått utbildning för att lära ut och handleda i MI genom Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Kommunikation, seminarier och extern fortbildning under 2018

Januari • Stödlinjens enhetschef föreläste och två rådgivare bemannade ett bokbord

vid Folkhälsomyndighetens konferens Kunskap om problem med spel om pengar.

• En av Stödlinjens handledare deltog i en panel vid Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruks (RFMA) konferens om spelproblem i Stockholm.

• Stödlinjens enhetschef intervjuades av Sveriges Radio, P4 Sjuhärad. Lyssna på P4 Sjuhärad med Anne H Berman.

Februari

• Psykologstudenter från en kurs i Hälsopsykologi på Karolinska Institutet auskulterade under en veckas tid på Centrum för psykiatriforskning och gavs två föreläsningar om Stödlinjens syfte, mål och samtalsfokus.

• Stödlinjens enhetschef lanserade tillsammans med två av Stödlinjens rådgivare samt fem doktorander vid Centrum för psykiatriforskning och dessutom tre nationella forskare inom spel om pengar, en webbutbildning om grundläggande kunskap om spel samt om att identifiera och följa upp personer med problemspelande. Utbildningen är kostnadsfri, nås på www.spelutbildning.nu och har haft cirka 1000 deltagare under 2018.

Mars • Två av Stödlinjens rådgivare deltog i High Stakes konferens om dataspel.

Stödlinjens enhetschef intervjuades i en artikel i Psykologtidningen.

Maj

• En rådgivare medverkade som föreläsare i spelbehandlarutbildningen som ges vid Centrum för psykiatriforskning.

Juni

• Stödlinjen publicerade tertialrapporten för januari-april 2018.


16

• Stödlinjens enhetschef intervjuades i podden Bettingtorsken.

• Stödlinjens enhetschef deltog i en kort film som producerades av ATG och Dagens Nyheter om spelproblem, för visning på Almedalen.

Juli • Stödlinjens enhetschef medverkade i två evenemang på Almedalen:

o Stödlinjens enhetschef medverkade i ett Almedalsprogram om spelproblem inom ramen för ett seminarium organiserat av Uppsala universitet.

o Stödlinjens enhetschef anordnade ett symposium om problematiskt

dataspelande, en ny diagnos i ICD-11, under rubriken Gaming Disorder – sjuk av dataspel.

September

• En av Stödlinjens rådgivare deltog i Traumadagen anordnad av Expo Medica.

• Stödlinjens enhetschef medverkade i tidningen Metro som beroendeexpert med kommentarer angående ett försök att leva utan dataspel i en vecka.

Oktober

• Stödlinjens enhetschef och en rådgivare föreläste vid Länsstyrelsen Gävleborgs kunskapsdag om spelproblem.

• Stödlinjen publicerade tertialrapporten för maj-augusti 2018.

• Två rådgivare från Stödlinjen deltog i Svenska Spels forskningsdag, där Stödlinjens enhetschef medverkade som föreläsare och medarrangör.

• Två rådgivare från Stödlinjen deltog i ett seminarium för myndighetsstödda hjälplinjer anordnat av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.

November. • En av Stödlinjens interna handledare medverkade som föreläsare i

Centrum för psykiatriforsknings utbildning i behandling av spelberoende.

• En av Stödlinjens interna handledare föreläste om Stödlinjens verksamhet för nämndemän i Eskilstuna.

• En av Stödlinjens interna handledare föreläste vid en konferens för personliga ombud arrangerad av Länsstyrelserna i Södermanland, Uppsala, Västermanland, Östergötland och Örebro.

• En av Stödlinjens interna handledare deltog i TNT i Grenaa, Danmark, en utbildning som ger behörighet till medlemskap i Motivational Interviewing


17

Network of Trainers (MINT), ett internationellt nätverk för utbildare och handledare i MI.

• En av Stödlinjens interna handledare föreläste vid en konferens anordnad av Riksförbundet mot alkohol och narkotikamissbruk (RFMA) om den förändrade spelmarknaden.

December • Tre av Stödlinjens rådgivare deltog i en nätverksträff för spelbehandlare

som hölls vid Centrum för psykiatriforskning.

• Två av Stödlinjens rådgivare bemannade ett bokbord vid en kunskapsdag om spelproblem anordnad av Länsstyrelsen Uppsala.

• Stödlinjens enhetschef föreläste på en konferens om spelproblem i Växjö, anordnad av Länsstyrelserna i de fyra sydlänen.

• Stödlinjens enhetschef deltog i SVT Nyheter i ett inslag där hon ger sina bästa tips på hur man kan bli kvitt spelberoende.

Under hela året • Kontakter förekom med studenter på gymnasienivå och på

högskola/universitet som i sina studier skrev om spelproblem på olika sätt. Stödlinjen svarade på frågor utifrån aktuella kunskaper och erfarenheter.

• Flera av Stödlinjens rådgivare har varit på studiebesök hos de självhjälpsgrupper för spel som finns runt om i landet, samt på Beroendecentrum i Stockholm.

• Stödlinjen har en regelbunden och välbesökt närvaro på Facebook, som sköts av rådgivarna.

Metodutveckling

Hemsida Den grafiska profilen på Stödlinjens hemsida förnyades i mars 2017 och under 2018 har trycksaker med den nya grafiska profilen gjorts tillgängliga på hemsidan, med affisch och visitkort. Hemsidan är anpassad för mobila enheter och innehåller information för personer som själva har spelproblem, för närstående till personer med spelproblem samt allmän information inklusive för yrkesverksamma. Hemsidan erbjuder också ett självtest med automatisk individuell återkoppling samt ett 10-veckors självhjälpsprogram baserat på MI, KBT och


18

återfallsprevention. Ett antal spelbolag som fått licens att verka på den svenska marknaden hänvisar sedan 1 januari 2019 till Stödlinjens självtest.2

Statistikdatabas Stödlinjens rådgivare har för avsikt att registrera information om alla telefon-, chatt- och e-postkontakter i en databas. Denna information ligger till grund för den statistisk som presenteras i Stödlinjens årsrapport och tertialrapporter. Före 2017 matades information om de tre olika typerna av kontakter som sker vid Stödlinjen – telefon, chatt och e-post – in i tre olika databaser. Sedan 1 januari 2017 används en för Stödlinjen ändamålsenlig statistikdatabas som täcker hela behovet av datainsamling. I denna databas matar rådgivarna löpande in information om samtliga typer av kontakter. Den aktuella årsrapporten är den andra som bygger på data från den nya databasen. Siffrorna från 2017 och 2018 kan därför vara mer pålitliga än de från tidigare år. Sedan årsrapporten för 2017 har de tidigare frågorna om negativa konsekvenser av spelandet utgått, till förmån för frågor om tidigare vidtagna åtgärder samt om framtida planerade åtgärder efter kontakten med Stödlinjen. Anledningarna till detta är flera. En anledning är att det är relativt godtyckligt i vilken utsträckning information om negativa konsekvenser uppkommer i samtalet, eftersom rådgivarna inte ställer några uttryckliga frågor om detta. Vidare har uppgifterna om negativa konsekvenser varit relativt stabila under de senaste åren. En mer tillförlitlig bild av negativa konsekvenser i samband med spelande – för såväl personer med spelproblem som för anhöriga – erhålls istället genom systematisk forskning, till exempel den som utförs av Folkhälsomyndigheten. Frågor om vidtagna och planerade åtgärder speglar konkreta beteenden, och syftar till att ge en något mer rättvis bild av vad kontakterna med Stödlinjen siktar mot och berör.

Årsrapporten för 2018 redovisas huvudsakligen enligt samma struktur som de senaste årens rapporter, för att underlätta jämförelse med tidigare rapporter. En nyhet som infördes i rapporten för 2017 och som återkommer i den aktuella rapporten är att anledning till kontakt för personer med spelproblem redovisas per kontaktform, samt att tidigare och framtida åtgärder redovisas för alla personer med spelproblem oavsett kontaktform.

Anhörigstöd Under 2015 påbörjades ett gemensamt projekt med Alkohollinjen med syfte att utveckla stödet till anhöriga vid linjerna till att kunna erbjuda samtalsserier. Projektet utvecklades i separata spår från 2016, då Stödlinjen genomförde ett pilotprojekt med 10 samtalsserier med anhöriga som föll väl ut. En riskanalys ledde till beslut att utveckla samtalsserier baserade på CRAFT. Under 2018 förberedde en arbetsgrupp bestående av tre av Stödlinjens medarbetare en ny tjänst i form av ett program om cirka fem samtal utifrån CRAFT (Community Reinforcement and

2 Information om hänvisade tester från dessa spelbolag kommer att redovisas först i tertialrapporten för 2019 som omfattar tiden mellan 1 januari och 30 april 2019 och släpps den 15 juni 2019.


19

Family Training). Ett mindre antal anhörigklienter rekryterades från linjen, och programmet genomfördes i en testomgång med dessa klienter med gott utfall. CRAFT-behandling för anhöriga till personer med spelproblem är föremål för en kommande doktorsavhandling vid Karolinska Institutet/Centrum för psykiatriforskning som beräknas försvaras under våren 2020 [32]. I avvaktan på avhandlingens resultat har introduktion av den nya tjänsten senarelagts.


20

Del 2. Inkommande kontakter Under denna rubrik beskrivs alla kontakter som inkom till Stödlinjen under 2018 via telefon, chatt eller e-post. Som framgått ovan registreras den information som framkommer i kontakterna till Stödlinjen manuellt av rådgivarna i en statistikdatabas. Utöver den manuella statistikdatabasen finns ytterligare en källa till statistik, nämligen tekniska databaser där alla inkommande kontakter till Stödlinjen registreras automatiskt. Det är viktigt att observera att en diskrepans uppstår varje år mellan antalet inkommande kontakter som automatiskt registreras i de tekniska databaserna, och antalet kontakter som registreras manuellt. De automatiskt registrerade kontakterna består nämligen delvis av felringningar, oidentifierade chattkontakter och oregistrerat innehåll i e-post.

Det totala antalet inkommande kontakter som år 2018 registrerades av de tekniska databaserna var 5886, bestående av 3322 telefonsamtal, 1872 chattar och 692 e-brev. Av dessa registrerades 3828 kontakter av rådgivarna på Stödlinjen i den manuella statistikdatabasen. Beträffande antalet manuellt registrerade kontakter skedde en ökning med 20 % jämfört med 2017. Dessa ”genuina” kontakter sammanfattas i tabell 1.

Tabell 1. Sammanfattning av manuellt registrerade inkommande kontakter för 2018.

Telefon (n, %) Chatt (n, %)

e-brev (n, %) Totalta

Personer med spelproblem 977 (45 %) 666 (61 %) 279 (48%) 1922 (50%)

Anhöriga 918 (43 %) 275 (25 %) 122 (21 %) 1315 (34 %)

Dataspel 126 (6%) 25 (2%) 22 (4%) 173 (5 %)

Annat problem 64 (3%) 89 (8%) 80 (14%) 233 (6 %)

Professionella/ övriga 48 (2 %) 17 (2%) 57 (10 %) 122 (3%)

Framkom ej 19 (1%) 18 (2%) 26 (3%) 63 (2%)

Totalt 2152 (56 %) 1090 (29 %) 586 (15 %) 3828 (100 %) a. Fördelningen mellan personer med spelproblem, anhöriga och andra typer av kontakter är 50 %, 34 % respektive 16 %.

Telefonsamtal enligt den tekniska databasen Följande siffror härstammar från den tekniska databasen för telefonsamtal, som ingår i telefonisystemet. Under 2018 inkom 8219 telefonsamtal till Stödlinjen, varav 4221 under öppettiderna och 3987 utanför öppettiderna. Av de som ringde in under öppettiderna lyssnade 549 endast på förinspelat innehåll i telefonsvararen. Utöver detta kom 782 samtal där uppringaren lade på innan samtalet hunnit besvaras, samt 11 samtal som raderades. Därmed besvarades totalt 3672 samtal av Stödlinjens personal (se figur 2), varav 2152 (59 %) registrerades manuellt i


21

Stödlinjens statistikdatabas.3 De besvarade samtalen var något fler 2018 (9 %) än 2017, då 3368 samtal besvarades, varav 1943 (58 %) registrerades i statistikdatabasen (se tabellerna 1 och 2 respektive figur 2). En ökning av telefonsamtal utanför öppettiderna registrerades, 3987 under 2018 att jämföra med 3271 under 2017. Se tidigare årsrapporter för information om antalet telefonsamtal för tidigare år.

En separat analys visar fördelningen per månad, veckodag och tidpunkt på dagen (se figurerna 3-5).

I tabell 2 visas inkommande telefonsamtal för åren 2013 till 2018. Det totala antalet inkommande samtal har ökat, och antalet besvarade samtal under Stödlinjens öppettider var högre 2018 än 2015 till 2017.

Inkomna samtal: 8219 st.

Samtal utanför öppettider: 3987 st.

Pålagda samtal: 782 st.

Raderade samtal:11 st.

Lyssnade på förinspelad information: 549 st.

Besvarade samtal: 3672 st.

Inkomna samtal under öppettider: 4221 st.

Figur 2. Inkommande telefonsamtal under 2018.


22

Tabell 2. Inkommande telefonsamtal 2013-2017.

2018 2017 2016 2015 2014 2013

Inkomna telefonsamtal (totalt) 8219 7826 7650 8 339 8 504 8 141

Inkomna samtal under öppettider

4221 3903 3935 4247 5 608 5 981

Besvarade samtal 3672 3368 3084 3216 3 913 2 776

Telefonsamtal per månad, veckodag och tid på dygnet Statistiken över telefonsamtalsflödet går att följa per månad, veckodag och tid på dygnet genom den tekniska databasen. Här redovisas inkommande samtal under Stödlinjens öppettider mellan klockan 9:00 och 21:00 per månad (figur 3), veckodag (figur 4), samt per veckodag uppdelat i förmiddags-, eftermiddags- och kvällspass (figur 5).

Vad gäller månadsstatistiken är det normala inflödet av telefonsamtal cirka 300 till 400 samtal per månad. Lägre belastning noterades under 2018 i juli och augusti då antalet samtal minskade till under 300 i månaden. Antalet besvarade telefonsamtal för hela 2018 ökade med 9 % jämfört med 2017.4

Figur 3. Inkommande telefonsamtal under 2018 (n=4062), 2017 (n=4135) och 2016 (n=4840), fördelade per månad.

4 Besvarade chattar ökade markant (35 %) och e-brev likaså (27 %), i linje med stadiga ökningar under de senaste åren. För detaljer se nedan under Inkommande e-kontakter.

0

100

200

300

400

500

600

janua

ri

februa

rimars ap

ril maj juni

juli

augu

sti

septem

ber

oktob

er

nove

mber

decem

ber

2018

2017

2016


23

När det gäller telefonsamtal per dag framgår det i figur 4 att det största antalet samtal under åren 2015 och 2016 inkom på lördagar, då cirka dubbelt så många samtal inkom jämfört med vardagar. Med anledning av detta testade Stödlinjen under två helger i oktober 2016 att ha lördagsöppet. Det inkom dock väldigt få samtal under testperioden, varför det inte bedömdes vara aktuellt med helgöppet. Under 2017 och 2018 var antalet samtal på lördagar och söndagar betydligt mindre än tidigare år, och mindre än antalet samtal på vardagar.

Figur 4. Inkommande telefonsamtal under 2015-2018, fördelade per veckodag, totalt n=4029 för 2018, n=4112 för 2017, n=4880 för 2016, och n=5952 för 2015.

I figur 5 visas telefonistatistiken för 2018 per veckodag och tid på dygnet, indelat efter Stödlinjens arbetspass. Belastningen är allra högst på måndagsförmiddagar mellan 9:00 och 13:00.

Figur 5. Inkommande telefonsamtal under öppettiderna under 2018, fördelade per veckodag över

förmiddagar, eftermiddagar och kvällar, n=4112 för 2018.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

2018

2017

2016

2015

0

50

100

150

200

250

300

350

9.00-13.00 13.00-17.00 17.00-21.00

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag


24

Telefonsamtal enligt den manuella statistikdatabasen I detta avsnitt presenteras den information som registrerats manuellt av rådgivarna i statistikdatabasen. Särskilt fokus läggs vid faktorer som rör den som spelar och den anhöriga, såsom tidigare genomförda åtgärder innan kontakten med Stödlinjen respektive framtida åtgärder som planerats i samband med kontakten med Stödlinjen.

Begränsningar i datakvalitet Informationen som av rådgivarna matar in i statistikdatabasen bygger i första hand på information som explicit uttalats av den person som har kontaktat Stödlinjen. Detta innebär att den information som redovisas här framförallt avser sådant som explicit framgått i samtalen.

Vid kontakt med Stödlinjen är den som ringer in anonym, vilket innebär att rådgivarna ofta inte vet om den som kontaktar Stödlinjen gör det för första gången eller har gjort det tidigare. Det kan också hända att såväl den som själv spelar som en eller flera anhöriga kontaktar Stödlinjen med ärenden som rör och en samma person. Således lär det vara så att vissa registrerade svar har inkommit från samma individ eller via anhöriga vid olika tillfällen. Vissa frågor har högre svarsfrekvens än andra, exempelvis är antalet registrerade svar högre för kön än för spelvanor. En fråga med hög svarsfrekvens torde ge ett bättre underlag för att dra slutsatser om hur det ser ut för hela gruppen. Få registreringar för en fråga leder till osäkerhet kring representativiteten i uppgifterna. Att en fråga inte kommer upp i så många samtal betyder inte att den saknar relevans. Svaret på sådana relevanta frågor samlas dock inte in systematiskt, eftersom det är inringarens behov som styr innehållet i samtalet.

Övergripande information om de registrerade samtalen De som ringer till Stödlinjen och tar upp spelrelaterade frågor kan delas in i fyra huvudkategorier: personer med spelproblem, anhöriga till sådana personer, personer som i egenskap av sitt yrke kommer i kontakt med spelproblem (exempelvis behandlare, socialsekreterare eller kriminalvårdspersonal), samt andra personer som har frågor om spel om pengar (exempelvis journalister eller studenter). Under 2018 har sammanlagt 3672 besvarade samtal registrerats i den tekniska databasen för telefonsamtal. I den manuella statistikdatabasen har rådgivare registrerat 3289 telefonsamtal. Av dessa samtal avsåg 2152 (65%) genuina kontakter, i motsats till exempelvis felringningar, busringningar eller oidentifierade kontakter; 977 av de genuina samtalen kom från personer med spelproblem, 918 var anhörigsamtal, och 257 avsåg dataspelande eller var samtal från vård- och omsorgssektorn alternativt rörde andra frågor. Telefonsamtal från personer med spelproblem eller anhöriga till sådana personer minskade enligt den manuella statistiken med 17 % mellan 2015 och 2016, men ökade åter med 30 % mellan 2016 och 2017. Mellan 2017 och 2018 ökade samtalen igen med 11%. En översikt av samtalsfördelningen under de sju åren 2012 till och med 2018 visas i figur 6.


25

Figur 6. Typ av telefonsamtal till Stödlinjen 2012-2018, n=2133 för 2018, n=1922 för 2017, n=1473 för 2016, n=1779 för 2015, n=1852 för 2014, n=1584 för 2013 och n=1713 för 2012.

Vad vet vi om de personer med spelproblem som ringer? För alla figurer som visas nedan gäller att uppgifterna baserar sig på vad enskilda personer valt att uppge. Stödlinjens rådgivare frågar inte om exempelvis ålder eller spelformer i datainsamlingssyfte, utan registrerar den information som spontant framkommer inom ramen för samtalen.

Kön Män var i majoritet (80 %) bland de personer med spelproblem som ringde till Stödlinjen under 2018. 20 % var kvinnor. Som framgår av figur 7 har antalet män som ringt till Stödlinjen sjunkit något under 2015 till 2017 men åter ökat 2018, medan antalet kvinnor har varit stabilt tidigare men under 2018 ökade med 13 %. Andelen män respektive kvinnor som ringer in har legat stabilt på cirka 80/20 mellan 2016 och 2018.

0

200

400

600

800

1000

1200

Personer medspelproblem

Anhöriga Vård och omsorg Andraproblemområden

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012


26

Figur 7. Könsfördelning per år i antal bland inringande personer med spelproblem 2012-2018 (n=954 för 2018).

Ålder Ålderskategorin 25-34 år var mest representerad bland inringande personer med spelproblem även under 2018 (36 %), men sjönk jämfört med åren 2015 till 2017. Istället ökade andelen i ålderskategorierna 18-24 respektive 35-44 jämfört med föregående år. Se figur 8.

Figur 8. Åldersfördelning bland inringande personer med spelproblem 2012-2018 i procentandelar, n=350 för 2018.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Män Kvinnor

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

<18 år 18–24 år25–34 år35–44 år45–54 år55–64 år65–74 år >74 år

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012


27

Sysselsättning En majoritet (82 % för 2018) av de personer med spelproblem som uppger sin sysselsättning i telefonsamtal med Stödlinjen uppger att de yrkesarbetar. Av dessa var det 4 % under 2018 som uppgav att de var studenter, drygt 4 % att de var sjukskrivna och 6 % att de var arbetslösa. Knappt 1 % angav att de var pensionärer, och 2 % ”övrigt”. I drygt 30 % (n=304) av telefonsamtalen med personer med spelproblem framgick inte den inringandes sysselsättning. Andelen yrkesarbetande fortsatte att öka något 2018 jämfört med tidigare år, med undantag för en dipp med 11 % 2015 i jämförelse med 2014. Se figur 9.

Figur 9. Sysselsättning bland inringande personer med spelproblem 2014-2018 i procentandelar, n=660 för 2018.

Spelformer I den manuella statistikdatabasen finns frågor dels om vilken spelform som är mest problematisk för den som ringer in, dels om huruvida det är en eller flera spelformer som är problematiska. Under 2018 uppgav 54 % (n=527) att det huvudsakligen var en spelform som var problematisk, 13 % (n=132) att det var flera spelformer, och för övriga 33 % (n=318) framkom ingen information om detta. Figur 10 visar huvudsakliga problemspelformen i de samtal där detta har framgått. De tre vanligaste spelformerna är i fallande ordning: kasinospel online (62 %), sportspel online (16 %) och Vegas (3 %). Mellan 2012 och 2018 har andelen samtal där kasinospel online framgått som primärt problemspel ökat från 25 % till över 60 %. Andelen samtal där sportspel online framgick som primärt problemspel låg stabilt på 12-13 % under 2013-2017, men ökade till 16 % 2018. Andelen som haft Vegas som primär problemspelform har under 2012 till 2018 minskat från 24 % till 3 %.

0102030405060708090

Yrkesar

betar

Arbetsl

ös

Sjukskr

iven

Studera

r

Åldersp

ensio

när

Övrigt

2018

2017

2016

2015

2014


28

Figur 10. Huvudsakliga problemspelformen bland inringande personer med spelproblem 2012-2018 i procentandelar, n=659 som uppgav problematisk spelform för 2018.

Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar I årsrapporterna för till och med år 2016 rapporterades om negativa konsekvenser av problemspelande, men som ovan nämnts bygger dessa uppgifter på vad klienter antytt snarare än explicit uttryckt. Informationen är därför inte tillförlitlig från ett strikt utvärderingsperspektiv. Vidare finns information om negativa konsekvenser med större tillförlitlighet tillgänglig genom nationella befolkningsundersökningar om problemspelande, till exempel Folkhälsomyndighetens SWELOGS-rapporter [17, 33, 34]. Det ter sig därför rimligare att i Stödlinjens rapporter redovisa anledning till kontakten med Stödlinjen, samt konkreta åtgärder som redan vidtagits respektive som planeras av klienten.

Resultatet för dessa frågor redovisas separat för personer med spelproblem respektive för anhöriga. Först sammanfattas konsekvenser för psykisk hälsa och relationer utifrån uppgifter till och med 2016. Därefter redovisas ekonomiska konsekvenser till och med 2018, och slutligen från och med 2017 anledning till kontakt samt vidtagna och planerade åtgärder.

Konsekvenser för psykiskt mående och relationer Av uppgifter som lämnats av 192 av de 709 personer med spelproblem och som registrerades i Stödlinjens manuella statistikdatabas under 2016, framgick att 2 % upplevde sitt psykiska mående som gott, 6 % att det varken var bra eller dåligt och drygt 92 % att det var dåligt.

Vad gäller negativa konsekvenser för relationer var försämrad relation till sin partner (37 %), till övriga anhöriga (cirka 23 %) och till barn (cirka 10 %) de mest

0

10

20

30

40

50

60

70

Kasino

spel o

nline

Sports

pel o

nline

Vegas

Poker

onlin

e

Casino

cosm

opol

Annat

Lotter/

nummers

pel

Hästar

ombu

d/ban

spel

Hästar

onlin

e

Poker

klubb

Illega

la au

tomate

r

Kasino

spel re

staura

ng

Sports

pel o

mbud

Bingo

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012


29

frekvent angivna 2014 till 2016. Se figur 12 i årsrapporten för 2016 för flera detaljer.

Ekonomiska konsekvenser År 2016 berättade 48 % av de 124 personer med egna spelproblem som uppgett information om ekonomiska konsekvenser att de hade fått betalningsanmärkningar på grund av sitt spelande. Samma andel uppgav att spelandet hade lett till inställda inköp och aktiviteter för familjen.

Av de 977 personer med spelproblem som ringt till Stödlinjen under 2018, uppgav 174 (18 %) storleken på sin spelrelaterade skuld. Bland dessa hade den största andelen, 43 %, skulder mellan 100 000 och 500 000 kronor, vilket stämmer väl överens med skuldbilden för 2017. Innan dess var det vanligare att de skulder som uppgavs låg under 10 000 kr eller upp till 100 000 kr. En översikt för åren 2014 till 2018 visas i figur 11.

Figur 11. Spelrelaterade skulder i kronor bland inringande personer med spelproblem 2014-2018 i andelar, n=174 för 2018.

Anledningar till kontakt I detta avsnitt redovisas uppgifter för personer med egna spelproblem som kontaktat Stödlinjen via telefon, chatt eller mejl. Sådana personer som kontaktade Stödlinjen under 2018 gjorde så främst i syfte att förändra sina spelvanor, följt av önskan om information/hänvisning, önskan om stöd, samt i mindre utsträckning för att hantera återfall, på grund av akuta konsekvenser eller för att förebygga spelproblem (se figur 12a). Siffrorna för 2018 är i stort sett lika de för 2017.

Två nya figurer visas från och med 2018: mål med att förändra spelvanor respektive akuta konsekvenser av spelandet. Vad gäller mål med att förändra spelvanor visas uppgifter om detta i figur 12b, där det framgår att de allra flesta siktar på att sluta spela helt. Vilka typer av akuta konsekvenser som föranledde kontakt visas i figur 12c. Där framgår att den vanligaste akuta konsekvensen är

< 10 000 kr

10 000-100 000

100 000-500000

500 000-1 000000

> 1 000 000

0 10 20 30 40 50

2014

2015

2016

2017

2018


30

ekonomisk, följt av hälsa/mående respektive suicidtankar/-försök. Värt att notera för kontakter, där akuta konsekvenser uppges, är att suicidtankar/-försök framkommer i kontakter från personer med spelproblem i 8 % av telefonsamtalen, 16 % av chattarna och 9 % av e-postmeddelandena.

Figur 12a. Anledning till kontakt med Stödlinjen för 2018 respektive 2017 bland personer med

spelproblem i antal enligt kontaktformat (n=1922 för 2018, n=1502 för 2017). Flera anledningar per

kontakt är möjliga att uppge.

Figur 12b. Mål med förändring av spelvanor för 2018 bland personer med spelproblem i antal enligt

kontaktformat (n=598 för telefonsamtal, n=357 för chatt, n=150 för e-post).

0100200300400500600700

Föränd

ra spe

lvano

r

Inform

ation

/hänv

isning Stöd

Föreby

gga å

terfal

l

Akuta

konsk

even

ser

Föreby

gga s

pelpr

oblem

Göra nå

gon a

nnan

nöjd

Telefon18

Telefon17

Chatt18

Chatt17

Webb18

Webb17

0

100

200

300

400

500

600

Sluta spela helt Begränsaproblemspelandet

Begränsa enbartproblemspelet

Framgick inte

Telefoni

Chatt

Webb


31

Figur 12c. Akuta konsekvenser för 2018 bland personer med spelproblem i antal enligt kontaktformat

(n=77 för telefonsamtal, n=105 för chatt och n=25 för e-post).

Tidigare och planerade åtgärder samt hänvisningar I kontakt med personer med spelproblem, oavsett kontaktformat, framgår det ofta vilka åtgärder klienten tidigare har vidtagit respektive avser vidta framöver. Under både 2018 och 2017 var det cirka 40 % som inte hade vidtagit någon åtgärd innan kontakten med Stödlinjen. Knappt 25 % hade provat att begränsa spelandet, cirka 10 % hade testat att på något sätt begränsa sin kontroll av eller tillgång till pengar alternativt söka ekonomisk rådgivning, cirka 10 % hade berättat för eller tagit stöd från anhöriga, och cirka 10 % hade sökt hjälp i form av vård- eller stödinsatser. En del uppgav att de tidigare hade haft kontakt med Stödlinjen, 21 % av de 1918 för vilka rådgivarna matat in uppgiften (oavsett kontaktform). För de övriga uppges att 32 % uppenbart inte tidigare hade haft kontakt med Stödlinjen, medan det för 47 % inte framgick om kontakt med Stödlinjen tidigare hade skett.

Uppgifter om planerade åtgärder visade att många av de personer som inte innan kontakten med Stödlinjen hade vidtagit några åtgärder planerade att göra det efter kontakten. Vad gäller framtida åtgärder efter kontakten hade ungefär en tredjedel för avsikt att söka hjälp för sina problematiska spelvanor, och färre än 15 % tänkte inte vidta någon åtgärd. Se Figur 13.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Barns välbefinnande

Utsatt för våld

Övrigt

Suicid tankar/försök

Sociala

Hälsa/mående

Ekonomiska

Telefon

Webb

Chatt


32

Figur 13. Tidigare och framtida åtgärder uppgivna 2018 respektive 2017 bland personer med spelproblem oavsett kontaktform (n=1922 för 2018; n=1502 för 2017), i antal. Flera alternativ per kontakt är möjliga att uppge.

Vid kontakten med Stödlinjen efterfrågar personer med spelproblem ofta hänvisningar till behandlingsinsatser eller stödgrupper, övrig vård (till exempel psykiatrisk vård) eller annat, se figur 14. Av det totala antalet hänvisningar som efterfrågades, var det för både 2018 och 2017 cirka 51 %, som avsåg hänvisning till spelbehandling inom kommun eller landsting, och 23-25 % som avsåg hänvisning till stödgrupper. Små skillnader förekom vad gäller efterfrågad hänvisning till självhjälpsprogram (knappt 6 % 2018 respektive 3 % 2017) och forskningsstudier (4 % 2018 och 9 % 2017). En relaterad fråga avser huruvida efterfrågad hjälp fanns att tillgå i klientens hemkommun, där det under 2018 fanns uppgifter om detta för 577 kontakter. Hjälp fanns att tillgå i 68 % av fallen, delvis för 16 %, och inte alls för 6 %. I 10 % av fallen var det okänt om hjälp fanns att tillgå. Motsvarande siffror för 2017, då för 441 kontakter, visade att hjälp fanns att tillgå i 58 % av fallen, delvis för 21 %, inte alls för 14 %, och okänt för 7 %.

Figur 14. Hänvisningar som diskuterades i kontakten med personer med egna spelproblem, oavsett kontaktform (n=1922 för 2018; 1502 för 2017), i antal. Flera alternativ per kontakt är möjliga att uppge.

0

200

400

600

800

1000

1200

Ingen

åtgä

rd

Begrän

sa spe

lande

Ekono

mi

Relatio

ner

Söka h

jälp

Annat

Tidigare 2018

Tidigare 2017

Framtida 2018

Framtida 2017

0 100 200 300 400 500 600 700

Juridisk rådgivning

Forskningsstudier

Andra hjälplinjer

Övriga samhällsaktörer

Självhjälpsprogrammet

Budget-/skuldrådgivning

Övrig vård

Stödgrupper för spel

Spelbehandling kommun/landsting

2017

2018


33

Anhöriga Under 2018 registrerade Stödlinjen 918 telefonsamtal från anhöriga, vilket utgör 43 % av de inkommande besvarade och registrerade samtalen. För 901 av anhörigsamtalen registrerades kön på den inringande och i 72 % av fallen var den anhöriga en kvinna. Nästan alla anhöriga (n=906) uppgav könet på personen med spelproblem i deras närhet, där 83 % var män, 16 % var kvinnor och 1 % var ”annat”.

En betydligt mindre andel anhöriga uppger sin ålder, 11 % för 2018 och liknande andelar för tidigare år. Under 2018 uppgav 37 % av de anhöriga som förmedlade information om sin ålder att de var mellan 25 och 34 år gamla. 58 % av de anhöriga uppgav en ålder under 45 år, vilket skiljer sig mot tidigare år då drygt hälften av de anhöriga som uppgett sin ålder varit 45 år eller äldre. Detta trendbrott bevakas framöver; värt att notera är dock att det är en mycket liten andel som uppger sin ålder. Se figur 15.

Figur 15. Åldersfördelning bland inringande anhöriga 2014-2018 i procentandelar, n= 102 för 2018.

I figur 16 redovisas information om vilken relation den anhöriga har till personen med spelproblem. Vanligast under 2018 var att den anhöriga är förälder (38 %) eller partner (31 %) till personen med spelproblem. Andelen syskon ligger på 14% för 2018, vilket liknar föregående års siffror med undantag för en tillfällig dipp år 2017. Andelen inringande anhöriga som är barn till en person med spelproblem verkade öka tillfälligt för 2017.

05

10152025303540

Under18

18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Över74

2018

2017

2016

2015

2014


34

Figur 16. Anhörigrelation bland inringande anhöriga 2014-2018 i procentandelar, n= 875 för 2018.

Anhörigas situation I samtalen med anhöriga framkommer ofta information om hur länge den anhöriga vetat om att spelandet pågått, hur den anhöriga bedömer den person som spelars insikt om problematiken, vilka konsekvenser den anhöriga upplevt i samband med spelandet, samt vad den anhöriga önskar för hjälp. Dessa uppgifter kan ge en viss indikation på hur de anhöriga upplever sin situation samt hur konsekvenser ser ut för dem. Under åren 2014 till 2018 ökade andelen anhöriga som ringde till Stödlinjen när de känt till spelproblemen kortare tid än en månad från drygt 10 % 2014 till 40 % 2018. Andelen anhöriga som vid tillfället för kontakten med Stödlinjen hade känt till spelproblemen längre än ett år har minskat från över 70 % 2014 till under 50 % 2018 (se figur 17). Detta antyder att det finns en trend mot att som anhörig höra av sig snarare inpå det att man har fått kännedom om spelproblemen.

Figur 17. Hur länge inringande anhöriga känt till spelproblemen, i procentandelar, n= 628 för 2018.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Partner(äv fd)

Föräldrar Syskon Barn Annansläkting

Vän,bekant

2018

2017

2016

2015

2014

0

10

20

30

40

50

60

70

80

<1 mån <12 mån >1 år

2018

2017

2016

2015

2014


35

Att spelandet uppdagats på grund av brist på pengar (41 % för 2018) eller att den person som har spelproblem själv berättat (38 % för 2018) är de vanligaste anledningarna till att anhöriga förstått att spelandet blivit ett problem, i likhet med tidigare år. Se figur 18 för en översikt.

Figur 18. Hur inringande anhöriga fick kännedom om spelproblemen, i procentandelar, n= 630 för 2018.

I samtal med Stödlinjen uppger anhöriga i 88 % av fallen att de vet säkert att den närstående personen har spelproblem, medan 7 % anar detta och det för 5 % inte har framgått i samtalet hur säker den anhöriga är på förekomsten av spelproblem . De anhörigas uppfattning om probleminsikten hos den som spelar är följande: 37 % uppger att den som spelar erkänner problematiken och ber om hjälp, 18 % att den som spelar förnekar problem, och 14 % att den som spelar erkänner problem men vill inte ha hjälp. I 4 % av fallen går personen med spelproblem i behandling för problemen. I 15 % av fallen känner den anhöriga inte till inställningen hos den som spelar, och för 12 % framkom ingen information i samtalet med den anhöriga om inställningen hos den som spelar.

Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar Negativa konsekvenser för anhöriga har rapporterats i årsrapporterna för till och med år 2016, med en sammanfattning för tidigare år i rapporten för 2017 (på sida 31). Eftersom informationen, som avser hälsomässiga, relationella och ekonomiska konsekvenser för anhöriga, ofta bygger på uppgifter som klienten antytt snarare än explicit uttryckt, kommer inte dessa uppgifter att redovisas från och med 2018. Fokus ligger nu istället på anledningar till kontakt med Stödlinjen samt på konkreta åtgärder som vidtagits respektive planeras av den anhöriga.

Anledningar till kontakt För 2018 finns information om kontaktanledning registrerad av rådgivarna för 1315 anhöriga som kontaktat Stödlinjen via telefon, chatt respektive mejl. Av de anhöriga ville 44 % få stöd- eller avlastande samtal, 40 % ville få stöd till en förändring, och 47 % ville få hänvisning eller information (flera anledningar per

05

101520253035404550

Den medspelproblem

berättade

Brist påpengar

Någon annanberättade

Kravbrev Hittatspelkvitton

2018

2017

2016

2015

2014


36

kontakt kan anges). Av statistiken för de samtal där den anhöriga önskat stöd eller stöd till förändring framgår att 45 % (n= 598) ville hjälpa personen med spelproblem, och 35 % (n=462) ville hjälpa sig själva. 8 % (n=103) ville ha stöd till att förbättra relationen till personen med spelproblem, och 7 % (n=86) ville hjälpa en annan anhörig till en person med spelproblem (till exempel en förälder vars barn lever med en person som har spelproblem). Även i detta avseende kan flera anledningar per kontakt anges.

En del anhöriga tog kontakt på grund av akuta företeelser. Av dessa var det 4 % (n=50) av 1315 anhöriga totalt som tog upp suicidtankar hos personen med spelproblem, och en bråkdel (n=2) som tog upp egna suicidtankar. Knappt 4 % (n=46) tog upp oro för barns välbefinnande – en ökning i antal från 35 personer 2017. Vidare tog knappt 3 % (n=34) upp utsatthet för psykiskt våld. Knappt 2 % (n=21) tog upp rädsla för eller hot om våld, och 1 % (n=12) tog upp egen utsatthet för fysiskt våld. Mindre än 1 % (n=5) tog upp en annan persons våldsutsatthet. Utöver detta var det 2 % (n=25) som tog upp någon övrig akut konsekvens.

En del anhöriga hade tidigare haft kontakt med Stödlinjen. Bland de 1311 anhöriga för vilka rådgivarna matat in uppgift om detta var det 13 % som uppgav att de tidigare hade haft kontakt, 47 % för vilka det framgått att tidigare kontakt inte hade förekommit, och 40 % för vilka det inte framgick i kontakten om tidigare kontakt hade förkommit.

Åtgärder och hänvisningar Kontakten med anhöriga innefattar ofta diskussion kring olika åtgärder som den anhöriga själv kan vidta i kontakten med personen med spelproblem. Exempel på sådana åtgärder är gränssättning (från den anhörigas sida i förhållande till spelbeteendet hos personen med spelproblem), kommunikationsfärdigheter, åtgärder för att skydda sin egen ekonomi, att stötta personen med spelproblem till att begränsa sitt spelande, samt att i samråd med personen med spelproblem få insyn i eller ta över dennes ekonomi. Siffrorna är relativt lika mellan 2018 och 2017, men åtgärden ”ta över ekonomi” diskuterades i större utsträckning under 2018 än under 2017, och åtgärden ”insyn i ekonomi” diskuterades i mindre utsträckning under 2018 än under 2017. Åtgärderna visas, oavsett kontaktform, i figur 19.


37

Figur 19. Åtgärder som diskuterades med den anhöriga, oavsett kontaktform (n=2943 åtgärder bland 1315 anhöriga för 2017; 2872 åtgärder bland 1227 anhöriga för 2017). Flera alternativ per kontakt är möjliga att ange.

I en stor del samtal efterfrågar den anhöriga hänvisningar, exempelvis till behandlingsinsatser för den som spelar eller till stöd för egen del, se figur 20. För 2018 finns uppgift om huruvida efterfrågad hjälp fanns i den anhörigas hemkommun för 483 kontakter. Efterfrågad hjälp fanns för 74 % (mot 57 % 2017), fanns delvis för 15 % (mot 18 % 2017), och saknades för 11 % (mot 25 % 2017).

Figur 20. Hänvisningar som diskuterades med den anhöriga, oavsett kontaktform (n=901 hänvisningar för 2018 [ingen hänvisning i 511 fall]; 821 hänvisningar 2017 [ingen hänvisning i 521 fall]). Flera alternativ per kontakt är möjliga att ange.

Andra problemområden För 2018 registrerades 406 kontakter (oavsett kontaktform) där fokus för samtalet varit på andra problemområden än spel om pengar. Något färre än hälften av dem, 43 %, var dataspelsrelaterade kontakter. Siffrorna nedan täcker alla kontakter som

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Separation

Uppmuntra till spelfria akt

Annat

Insyn i ekonomin

Ta över ekonomin

Skydda egen ekonomi

Spelbegränsande åtgärder

Ta hand om sig själv

Kommunikationsverktyg

Gränssättning

Söka hjälp

2017

2018

0 100 200 300 400 500 600

Behandlingsstudier

Par-/familjerådgivning

Juridisk rådgivning

Övrig vård

Socialtjänst

Budget- och skuldrådgivning

Stöd för egen del

Behandling för den som spelar

Ingen

2017

2018


38

inkom om andra problemområden, och uppgifterna är därför tillförlitliga. Bland kontakter med fokus på andra problemområden än pengaspel var andelen som rörde annat än dataspel 57 % för 2018, 43% för 2017, 22 % för 2016, 33 % för 2015, och 15 % för 2014. För 2018 var de övriga problemområdena droger (n=12), alkohol (n=6), shopping (n=3), sex (n=2), samt annat (n=205). Statistiken sammanfattas i figur 21. Tydligt är att andelen övriga samtal som rör andra problemområden än dataspel blir allt större.

Figur 21. Andra problemområden än spel om pengar (antal kontakter, oavsett kontaktform), n=406 för 2018.

Dataspelande När alla kontaktformer till Stödlinjen tas i beräkning finns uppgifter om 165 kontakter där dataspelande varit primärt fokus, där 81 % (n=133) kom från anhöriga, 12 % (n=20) kom från personer som själva upplevde sitt dataspelande som problematiskt, och 7 % (n=12) kom från professionella eller övriga. Bland personer med egna dataspelsproblem tog 30 % kontakt via telefon, 60 % via chatt och 10 % via e-brev. Bland de anhöriga tog 77 % kontakt via telefon, 10 % via chatt och resterande 13 % via e-brev. Vad gäller kön för de anhöriga som kontaktade Stödlinjen angående dataspelande fanns uppgift om detta för 130 kontakter. Av dessa var 63 % (n=82) kvinnor och övriga män.

För en del kontakter förekommer uppgifter om typ av dataspel, spelets namn samt vad som oroar personen som tagit kontakt. Dessa uppgifter redovisas här för personer som själva spelar dataspel, anhöriga och övriga tillsammans, oavsett kontaktform. Vad gäller typ av dataspel var det 30 % (n=51) som uppgav att det handlade om multiplayerspel, 8 % (n=14) som uppgav att det handlade om singleplayerspel och 5 % (n=8) som uppgav att det handlade om mobilspel, medan uppgift om speltyp saknades för resterande 57 %. Vad gäller specifika spel som orsakade oro nämndes Counterstrike av 7 % (n=12), World of Warcraft av 6 % (n=10), League of Legends av 2 % (n=3), och andra namngivna spel av 10% (n=17). För 75 % (n=120) framkom inte vilket spel som orsakade problem. Orsakerna till oro hos klienterna i dataspekskontakter redovisas i Figur 22. Där framgår att personer med egna dataspelsproblem oroades överlägset mest av pengainslag i dataspelen, och därefter av minskning av andra intressen samt

0102030405060708090

100

Dataspel Annat

2018

2017

2016

2015

2014


39

försämrade relationer (i den ordningen). Anhöriga oroades mest av att de uppfattade att den dataspelande personen isolerade sig socialt, försummade vardagssysslor, samt av konflikter med personen i relation till dataspelandet.

Figur 22. Vad som oroat anhöriga respektive personer som spelar dataspel, oavsett kontaktform under 2018. Flera anledningar per kontakt är möjliga att ange. Redovisas i procentandelar, för 20 personer som spelar dataspel (38 alternativ valda) och 133 anhöriga (533 alternativ valda).

Inkommande e-kontakter I detta avsnitt redovisas de e-kontakter som Stödlinjen hade under 2018. Stödlinjens e-tjänster erbjuds via webbsidan, www.stodlinjen.se. Anonymitet säkerställs genom att personuppgifter inte efterfrågas eller sparas och att kopplingen mellan Stödlinjen och den som tar kontakt krypteras.

Uppgifterna om chatt härrör från två datakällor. Den ena är statistikdatabasen som rådgivarna ska mata in uppgifter i efter varje avslutad chatt. Den andra är en teknisk databas från chattsystemet, som dels redovisar det totala antalet chattar som inkommit, i likhet med den tekniska telefondatabasen som beskrivits ovan i avsnittet om telefonkontakter, och dels resultaten för frågor som ställs till chattare innan och efter chatten. Nedan redovisas uppgifter från båda datakällorna, och där det är relevant specificeras källan.

Under 2018 inkom 1404 chattar som registrerades i den tekniska databasen som besvarade (13 % fler än 2017), samt 586 e-brev. I den manuella statistikdatabasen registrerades 1090 chattar som genuina kontakter, i motsats till exempelvis oidentifierade kontakter eller ”felringningar” till spelbolag, vilket är 36 % fler än 2017. Under 2018 inkom således flera chattkontakter än under 2017. Antalet inkommande chattar fördubblades mellan 2014 och 2016, gick ned något för 2017, och gick under 2018 upp igen. Vad gäller e-brev ökade antalet 2018 med 27 % jämfört med föregående år, efter en minskning från 2016 till 2017 med 11 %.

0 5 10 15 20 25

Bristande hygienAggressivitet hos den som spelar

Ändrade matvanorFörsämrad närvaro skolan

AnnatFörsämrad resultat skolan

TrötthetKonflikter med den som spelar

Nedstämhet, den som spelarFörsummade vardagssysslor

Social isoleringFörsämrad relation

Minskade andra intressenPengainslag i dataspel

Anhöriga

Spelare


40

Tidigare skedde ökningar med 8 % från 2015 till 2016, och med 31 % från 2014 till 2015.

Nedan redovisas först uppgifter om chattar och sedan om e-brev.

Chatt

Vem tar kontakt Av de 1404 chattar som registrerats i den tekniska databasen har 1090 registrerats manuellt i statistikdatabasen som genuina kontakter. Av dem har 95 % (n=1030) handlat om spel om pengar, 2 % (n=25) handlat om dataspel och 3% (n=35) handlat om andra problem. Av de chattar som rört spel om pengar har 64 % (n=666) kommit från personer med egna spelproblem, 27 % (n=275) från anhöriga och 9 % (n=89) från övriga, exempelvis studenter och yrkespersoner.

Summan av antalet chattar som registrerats manuellt i statistikdatabasen som oidentifierade samt för vilka manuellt inmatade data saknas är 314, vilket utgör 22 % av det totala antal chattar som besvarats under året enligt den tekniska databasen. Dessa innefattar bland annat chattar där inga meddelanden skrivits av den som öppnat chatten, ”felringningar” till exempelvis spelbolag, samt personalens testchattar. I tabell 3 visas fördelningen per kategori samt vem som tar kontakt.

Tabell 3. Typ av chattkontakt och antal kontakter 2018, n=1404.

Typ av kontakt Vem som tar kontakt Personer

med spelproblem

Anhöriga Annan Oidentifierat Totalt

Spel om pengar 666 275 89 1030 Dataspel 25 25 Annat 35 35 Oidentifierat 314 314 Totalt 666 275 149 314 1404

Mer än dubbelt så många personer med egna spelproblem som anhöriga kontaktar Stödlinjen via chatt, att jämföra med telefonkontakter där fördelningen är relativt jämn.

Se figur 23 för en överblick över chattutvecklingen 2013 till 2018.


41

Figur 23. Typ av chattkontakter (fokus för kontakten respektive vem som tar kontakt) 2013-2018, i antal.

Spel om pengar För 73 % av chattarna med personer med spelproblem har kön angivits. Av dessa var 74 % män, och resterande 26 % kvinnor. Av anhöriga som chattade med Stödlinjen angav 97 % kön, och av dessa var 75 % kvinnor och resterande 25 % män. Se tabell 4. Notera att siffrorna om kön kommer från de uppgifter som chattaren själv fyller i, i samband med chatten, inte från statistikdatabasen som rådgivarna fyller i.

Tabell 4. Könsfördelning av bland personer med spelproblem och anhöriga i chatt 2018, n=751.

Kategori Antal Män Kvinnor

Personer med spelproblem 483 357 126

Anhöriga 268 67 201

Ålder

Bland chattare med egna spelproblem uppgav 489 sin ålder. 24 % (n=116) var 18-24 år, 38 % (n=185) var 25-34 år, 21% (n=102) var 35-44 år och 16 % (n=81) var 45 år gamla eller äldre. 1 %, 5 personer, var under 18 år gamla. Bland anhöriga som chattade var det 270 som uppgav sin ålder, där 22 % (n=59) var 18-24 år, 33 % (n=90) var 25-34 år, 22 % (n=59) var 35-44 år och 23% (n=61) var 45 år gamla eller äldre. Det fanns också en anhörig som var under 18 år gammal, vilket utgör mindre än 1 %.

Spelformer Bland de 470 personer med spelproblem som uppgav i chatten vilken spelform som var mest problematisk angavs onlinespel mest frekvent (89%), med 418 personer som uppgav kasinospel, sportspel respektive poker online som problematiska (363,

0

200

400

600

800

1000

1200

Spel ompengar

Dataspel Personermed

spelproblem

Anhöriga Oidentifierat

2018

2017

2016

2015

2014

2013


42

41 och 14 personer). I figur 24 visas en jämförelse av problematiska spelformer för 2013 till 2018. Här ingår även ett mindre antal personer som beskrev flera spelformer som problematiska (n=57 för 2018). Källan för 2018 är de uppgifter som klienterna själva lämnat efter chatten, medan tidigare års uppgifter härrör från statistikdatabasen som rådgivarna fyllt i.

Figur 24. Typ av problemspel bland chattare som uppgett sin mest problematiska spelform (n=470), varav en liten andel uppgett mer än en spelform (n=57), 2013-2018, i procentandelar.

Motivation till förändring En viktig källa till information om personer med egna spelproblem som hör av sig till Stödlinjen via chatt utgörs av de frågor om motivation och självförtroende som ställs innan chatten öppnas samt ännu en gång då chatten stängs. Frågorna är inte obligatoriska, varför det saknas en del svar, särskilt efter chatten. Inför varje chatt får den som hör av sig angående egna spelproblem följande två frågor: ”Hur viktigt är det för dig att göra en förändring av dina spelvanor?” samt ”Hur stor tilltro har du till din egen förmåga att kunna göra en förändring av dina spelvanor?”. Båda frågorna besvaras med hjälp av en tiogradig svarsskala.

I årsrapporterna för 2015 till 2017 har det gjorts jämförelser av chattarnas tilltro till den egna förmågan att förändra sina spelvanor innan respektive efter chatten. Där blev det intressant att notera att tilltron till förmågan att förändra sina spelvanor ökade efter chatten. Samma fenomen noteras för 2018, där 41 % inför chatten uppgav låg tilltro till sin förmåga (värden mellan 1 och 5 på en tiogradig skala), att jämföra med enbart 29 % efter chatten. Andelen med högre tilltro till sin förmåga (6 till 10 på en tiogradig skala) ökade från 59 % inför till 71 % efter chatten, se figur 25.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Onlinespel Automater Ombudsspel CasinoCosmopol

2018

2017

2016

2015

2014

2013


43

Figur 25. Hur stor tilltro har du till din egen förmåga att kunna göra en förändring av dina spelvanor? (skala 1-10)? Svar i procentandelar inför chatt (n=1271) respektive efter chatt (n=474) 2018.

Nöjdhet med chattar Efter att chattar stängts ställs frågor om huruvida chatten mött personens behov, om personen är nöjd med chatten samt om den kan tänka sig att kontakta Stödlinjen igen. Det finns även utrymme för kommentarer. Andelen chattare som svarar på dessa frågor har under de senaste åren ökat stadigt. Vad gäller upplevelsen av att få sina behov mötta svarade 73 % att detta skett i hög eller mycket hög grad (75 % 2017, 88 % 2016 respektive 81 % 2015), 76 % svarade att de var nöjda eller mycket nöjda med chatten (78 % 2017, 87 % 2016 respektive 86 % 2015), och 90 % skulle sannolikt eller mycket sannolikt kontakta Stödlinjen igen (92 % för 2015 till 2017). Notera att antalet personer som svarade på dessa frågor var cirka 600 för 2018, cirka 400 för 2017, cirka 200 för 2016 och cirka 175 för 2015. Se figur 26.

Figur 26. Svar på frågor efter chatt om huruvida chatten mött behov (n=589), chattarens nöjdhet (n=616) respektive chattarens öppenhet för att kontakta Stödlinjen igen (n=608) i procentandelar utifrån svarsskalan 1 till 4 där 1 är det sämsta omdömet, 4 det bästa, 2018.

0 5 10 15 20 25 30

123456789

10

Efter

Före

0

10

20

30

40

50

60

1 2 3 4

Mött behov

Nöjd med chatt

Kontaktar Stödlinjen igen


44

Tidigare chattkontakt med Stödlinjen samt akuta konsekvenser Bland personer med egna spelproblem som chattade med Stödlinjen under 2018 uppgav en tredjedel (n=222) huruvida de tidigare hade haft kontakt med linjen. 41 % av dessa (n=92) uppgav att de tidigare hade haft kontakt. För dessa hade kontakten ägt rum inom de senaste 6 månaderna i 72 % av fallen (n=66). Detta är att jämföra med motsvarande siffror för telefonsamtal, där 70 % av personer med egna spelproblem (n=687) uppgav huruvida de tidigare haft kontakt, varav 31 % (n=214) hade haft tidigare kontakt.

Anledningar till kontakt med Stödlinjen för personer med egna spelproblem har redovisats i figur 12a-c. Tidigare och planerade åtgärder liksom hänvisningar har redovisats för chattande personer med spelproblem respektive anhöriga ovan tillsammans med samma uppgifter för telefon- och e-postkontakter, se figurerna 13 och 14 för personer med spelproblem respektive figurerna 19 och 20 för anhöriga.

Akuta konsekvenser av spelandet som framkom i chattar 2018 skiljer sig något från akuta konsekvenser som framkom i telefon- och e-postkontakter (se figur 12c). Andelen personer som tog upp akuta konsekvenser var större för chatt än för någon annan kontaktform (16 % för chatt, 8 % för telefon, och 9% för e-post. Av de personer med spelproblem som tog upp akuta konsekvenser i chattkontakten med Stödlinjen uppgav 18 % att det rörde sig om suicidtankar eller -planer, att jämföra med 10 % i telefon och 16 % i e-post. Övriga akuta konsekvenser som togs upp (i andelar av det totala antalet kontakter i vilka akuta konsekvenser berördes) var ekonomiska (42 % i både chatt och telefon, 56 % via e-post), hälsa/mående (28 % i både chatt och e-post, 25 % i telefon), sociala (7 % i chatt, 13 % i telefon), barns välbefinnande (4 % i chatt, 3 % i telefon), samt utsatthet för våld (1 % i chatt, 3 % i telefon). Ingen e-postkontakt berörde akuta konsekvenser som gällde sociala aspekter, barns välbefinnande eller utsatthet för våld.

E-post Informationen som framkommer i e-postmeddelanden till Stödlinjen är vanligen mycket begränsad. Därför presenteras här endast vem som tar kontakt samt temat för brevet. Under 2018 inkom totalt 586 e-brev till Stödlinjen som av rådgivare registrerades i databasen som genuina kontakter, i motsats till exempelvis uppenbart felskickade eller oidentifierbara brev. Detta motsvarar en ökning med 27 % jämfört med 2017. Av de 586 breven kom 279 (48 %) från personer med egna spelproblem och 122 (21 %) från anhöriga, andelar som liknar de för 2017. Som ”övriga” kategoriserades 83 e-brev (14 %) från yrkespersoner, ideella organisationer, studenter, media samt där det inte framgick vem som var avsändare. Vidare kom 22 e-brev som rörde dataspel (4%), och 80 som rörde andra problem (13 %).


45

Del 3. Självtest och självhjälp

Screening På Stödlinjens webbsida, www.stodlinjen.se, erbjuds besökare möjlighet att screena sig med formuläret Problem Gambling Severity Index (PGSI). PGSI är ett formulär som främst används för screening av spelproblem i allmänbefolkningen [30]. Formuläret består av nio olika påståenden som besvaras med något av alternativen ”aldrig” (0 poäng), ”ibland” (1 poäng), ”ofta” (2 poäng) eller ”nästan alltid” (3 poäng). Den möjliga totala poängsumman sträcker sig från 0 till 27 poäng. Poängsumman placerar individen i en av följande kategorier: 0 poäng = ej spelproblem, 1-2 poäng = viss risk, 3-7 poäng = moderat risk och 8-27 poäng = spelproblem. Under 2018 genomfördes 8378 PGSI-screeningar på webbplatsen, där 5534 av dessa (66 %) genomfördes av personer som ville veta mer om sina spelvanor (övriga var ”tester” eller icke-kompletta svar). Medelvärdet för PGSI var 12,8 poäng (standardavvikelse 7,9). Sett till resultatkategorierna var andelen utan spelproblem 7 %, med viss risk för spelproblem 6 %, med moderat risk 17 % och med spelproblem 70 %. Se figur 26. Att det förekommer en högre andel personer med spelproblem 2014 till 2016 kan bero på att beräkningarna då utöver seriösa svar även innehöll ”tester” på grund av ett tekniskt fel.

Figur 26. Resultatkategorier vid online-screening med PGSI i procentandelar, n= 5534 för 2018, n=3007 för 2017, n=3308 för 2016, n=2626 för 2015 och n=1521 för 2014. Not: Antalet testade för 2014-2016 inkluderar även oseriöst ifyllda test, cirka 15-25%, medan antalet testade för 2017-18 rensats från sådana .

Självhjälpsprogrammet Stödlinjens självhjälpsprogram består av fyra online-moduler, 1) för- och nackdelar med att förändra spelvanorna, 2) logga spelvanor, 3) planera in och genomföra spelfria aktiviteter, och 4) hantera risksituationer. Under de första 10 veckorna efter det att en deltagare har registrerat ett konto får den automatiserade e-postutskick en gång i veckan under 10 veckor. E-postutskicken handlar dels om strategier man kan använda för att förändra sina spelvanor på egen hand, och dels om tips på hur

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Ej spelproblem Viss risk Moderat risk Spelproblem

2018

2017

2016

2015

2014


46

man kan använda de olika modulerna för att implementera strategierna. Sedan starten 2015 har drygt 5400 personer registrerat ett konto, och under 2018 registrerade sig knappt 1200 personer.

Positiva aspekter av att förändra spelvanor Sedan starten 2015 har 4176 deltagare fyllt i vad som skulle vara bra med att förändra spelvanorna. I modulen kan deltagaren antingen välja förvalda alternativ eller lägga till egna. Här redovisas i vilken omfattning de förvalda alternativen angetts. Alternativen att må bättre eller att få pengar över till annat än spel är de som angivits mest frekvent (se figur 27).

Figur 27. Anledningar att förändra spelvanorna i procent för personer som använder Stödlinjens självhjälpsprogram (n=4176 för 2015-2018). Flera anledningar per person är möjliga att uppge (totalt har 15700 anledningar angetts 2015-2018).

Risksituationer för spelande Vad gäller risksituationer har 3681 deltagare fyllt i vilka sådana som finns för deras spelande. I modulen finns både förvalda alternativ och möjlighet för deltagarna att fylla i egna alternativ manuellt. Här redovisas i vilken omfattning de förvalda alternativen angetts. Tillgång till pengar samt att vara ensam hemma är de mest frekvent angivna risksituationerna. Att en sådan liten andel som 10 % anger att gå förbi ett spelställe som risksituation kan tänkas bero på att problemspelande sedan några år i huvudsak flyttat från fysiska spelställen till onlinearenor (se figur 28).

Figur 28. Risksituationer i procent för personer som använder Stödlinjens självhjälpsprogram (n=3681 för 2015-2018). Flera anledningar per person är möjliga att uppge.

0 20 40 60 80 100

Träffa vänner igen

Mer närvarande förälder

Mer tid t familjen

Bättre hälsa

Mindre stress

Pengar över

Må bättre

0 20 40 60 80

Gå förbi spelställe

Gräl hemma

Stressad

Räkningar/skulder

Ensam hemma

Få lön


47

Del 4. Avslutande diskussion Under 2018 besvarades 3828 kontakter personligen av rådgivarna vid Stödlinjen. Viktigt att betona är att kontakten sker anonymt och att inga uppgifter går att koppla till någon specifik individ. Kontakterna bestod av 2152 telefonsamtal, 1090 chattar och 586 e-brev, från 1922 personer med egna spelproblem, 1315 anhöriga och 418 övriga (studenter, arbetsgivare, yrkesverksamma inom vård och omsorg, frivilligorganisationer, eller media). De i statistikdatabasen manuellt registrerade telefonsamtalen ökade med 11 % under 2018 jämfört med 2017, samtidigt som antalet chattar ökade med 36 % under samma tidsperiod och antalet e-brev ökade med 27 %. Antalet e-kontakter ökade stadigt mellan 2013 och 2018, med undantag för 2017. Chattar har mer än fördubblats under den tiden, och antalet e-brev har också ständigt ökat. Det kan spekuleras att andelen e-kontakter först ökade till följd av att Stödlinjens nya självhjälpsprogram och uppdaterade webbsida lockat fler att initiera sin kontakt via chatt eller e-post i stället för att ringa. Tänkbart är också att den ökande förekomsten av onlinespel varit bidragande. Senare kan den fortsatta ökningen ha att göra med den ökade uppmärksamheten kring spelproblem i media, samt de lagändringar inom området för spelproblem som trädde i kraft 1 januari 2018 respektive 1 januari 2019 och omtalades långt dessförinnan. Ytterligare en faktor som kan bidra med förklaring till ökningen av antalet e-kontakter är de känslor av skam och skuld som upplevs av många som har spelproblem, där e-kontakter i allmänhet uppfattas erbjuda en högre grad av anonymitet än det mer personliga telefonsamtalet. Att även antalet telefonsamtal ökat bidrar till att bekräfta bilden av allmänt utökad efterfrågan på Stödlinjens tjänster.

Stödlinjens siffror i nationellt perspektiv De personer med spelproblem som kontaktat Stödlinjen under 2018 är liksom tidigare år övervägande män, medan andelen kvinnor är större bland anhöriga. Andelen män respektive kvinnor i åldrarna 16 till 84 år med riskabla spelvanor är 6 % respektive 2 % i befolkningen enligt Nationella folkhälsoenkäten från 2018, och i åldrarna 16 till 20 år 8 % bland män respektive 1 % bland kvinnor [35]. En jämförelse av förekomsten av problemspelande mellan 2015 och 2008/2009 i SWELOGS befolkningsstudie pekar på att nytillkomna personer med spelproblem i högre grad än tidigare är kvinnor [33]. Hos de som fyller i Stödlinjens självtest är andelen med tydliga spelproblem 70-80 %. Under 2018 var det drygt 5500 personer som fyllde i självtestet för att undersöka allvarsgraden av sitt spelande, en ökning med 84 % jämfört med 2017.

Mer information om självtestet och självhjälpsprogrammet finns i årsrapporten från 2017. Där finns även en genomgång av frågan om allvaret av spelproblemen hos personer som kontaktar Stödlinjen, samt en genomgång av erfarenheterna av självhjälpsprogrammet. Forskning pågår om dessa två frågor och kommer att mynna ut i en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet hösten 2020.


48

Verksamhetsutveckling Två lagändringar har påverkat Stödlinjens verksamhet under 2018. Lagstiftningen som infördes den 1 januari 2018 syftade till att öka tillgången till hjälpinsatser för personer med spelproblem samt deras anhöriga, genom förändringar i socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Lagstiftningen om omregleringen av spelmarknaden, som under 2018 antogs av riksdagen för införande den 1 januari 2019, leder genom ett nytt licenssystem bland annat till ett ökat antal aktörer på den svenska marknaden, samt ökad specificering av spelbolagens omsorgsplikt. Stödlinjen fortsätter att fylla en viktig funktion som stödinsats genom högkvalitativt mottagande av telefonsamtal, chatt och e-post om problemspelande, utveckling och spridning av uppdaterad information om spelproblem och åtgärder för att minska och förebygga sådana, samt tillhandahållande av uppdaterad information om utbudet av hjälp och stöd för spelproblem.

I samband med att spelproblem från och med den 1 januari 2018 inkluderades i socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, utvecklade Stödlinjen tillsammans med doktorander och nationella spelexperter en kort webbaserad utbildning kring spelproblem för att stödja personal inom vård- och omsorg i arbetet med att upptäcka och adressera spelproblem. Utbildningen är tillgänglig via webbsidan www.spelutbildning.nu. En större utveckling har även skett beträffande Stödlinjens arbete med att sammanställa information om utbudet av behandling och stöd vid spelproblem. En webbenkät har utvecklats för att skickas ut till landets kommuner, vilket underlättat insamlandet av information på så sätt att endast de kommuner som inte svarat på enkäten har behövt sökas via telefon. Tack vare denna effektivisering är de uppgifter som presenteras i 2018 års rapport mer aktuella än de uppgifter som presenterats i tidigare årsrapporter. Att så stor andel kommuner idag erbjuder kvalificerad hjälp och stöd till personer med spelproblem visar ett mycket gott utfall av de samlade ansträngningar som gjorts på lokala, regionala och nationella nivåer. Det är idag 98 % av kommunerna som erbjuder någon form av behandling för personer med spelproblem, och 71 % av alla kommuner erbjuder spelspecifik behandling, jämfört med 17 % år 2017 och 7 % år 2015.

Kommentarer på årets resultat I detta avsnitt belyses några särskilt intressanta aspekter av årets resultat. Dessa avser kontakter kring suicidalitet, anhörigas kontakter med Stödlinjen, samt kontakter kring dataspelande respektive andra typer av problem.

Stödlinjen utvecklar ständigt personalstyrkans kompetens för att bemöta personer som har spelproblem, men också för att bemöta personer med suicidtankar och -planer. Arbetet med att utveckla Stödlinjens rutiner för samt personalens kompetens för att bemöta suicidalitet hos klienter har innefattat studiebesök på MINDs hjälplinje Självmordslinjen, föreläsningar inom ramen för de sedvanliga fortbildningskvällar (så kallade temakvällar) som hålls varje termin, samt fortsatt utveckling av vårt bemötande inom ramen för den regelbundna fallhandledning som erbjuder utrymme för reflektion och skapande av struktur kring särskilda utmaningar, däribland suicidalitet. Förekomst av suicidalitet i kontakter med Stödlinjen rapporteras under ”akuta konsekvenser” i Stödlinjens statistikdatabas.


49

Där framgår det att den vanligaste akuta konsekvensen avser ekonomi, följt av hälsa/mående respektive suicidtankar eller -försök. En anmärkningsvärd observation för 2018 är att suicidtankar eller -försök var fokus för kontakten i 18 % av de 105 chattar där akuta konsekvenser togs upp. I 16 % av e-postkontakter respektive 10 % av telefonsamtal i vilka akuta konsekvenser var aktuella gällde dessa suicidtankar eller -försök. En möjlighet är att tröskeln för att våga berätta om suicidalitet är lägre i chatt eller i ett mejl än över telefon, där upplevelsen av att vara personligt utlämnad kan vara större. Samtidigt strävar rådgivarna efter att skapa ett samtalsklimat oavsett kontaktform där klienten kan känna sig trygg att anförtro allvarliga bekymmer, samt i möjligaste mån hjälpa personer med suicidtankar- eller planer till adekvat stöd och behandling inom ramen för den frivillighet som anonymiteten i kontakten med Stödlinjen kräver.

Det varierar hur länge de anhöriga som kontaktar Stödlinjen har känt till att den närstående har spelproblem. Värt att notera är att andelen anhöriga som vid kontakten med Stödlinjen känt till spelproblemen i mindre än en månads tid har ökat från drygt 10 % 2014 till knappt 30 % 2017 och 40 % 2018. Samtidigt har andelen anhöriga som känt till spelproblemen i mer än ett år minskat från över 70 % 2014 till under 50 % år 2018. Detta antyder att det finns en trend mot att som anhörig höra av sig snarare inpå det att man har fått kännedom om spelproblemen. Eftersom långvariga spelproblem tenderar att vara del av en negativ spiral, där andra problem uppstår i form av exempelvis annan psykisk ohälsa och sociala och ekonomiska problem, är det glädjande att anhöriga i större utsträckning väljer att kontakta Stödlinjen i ett tidigt skede. På så sätt finns hopp om att minska omfattningen av sekundära problem som uppstår i spelproblemens kölvatten. Så hur kommer det sig att anhöriga uppger att de kontaktar Stödlinjen i ett tidigare skede? Möjligt är att den ökade synlighet som spelproblem fått i samhället, bland annat i samband med uppmärksamheten kring lagändringarna, spelat en viktig roll.

Andelen kontakter angående dataspel har för år 2018 minskat. Detta är något förvånande i och med att problematiskt dataspelande fick status som diagnos i den senaste versionen av diagnossystemet ICD-11 som lanserades av Världshälsoorganisationen WHO i juni 2018, men som visserligen vid tiden för rapportens författande ännu inte översatts till svenska. Stödlinjen arrangerade sommaren 2018 ett seminarium på Almedalen på detta tema, och ett diskussionsämne under året har varit om Stödlinjens uppdrag bör utökas till att formellt omfatta även dataspelande. Att antalet kontakter om dataspelande har minskat kan tänkas delvis förklaras av att medvetenheten kring spelberoende och om vad det begreppet åsyftar har ökat bland allmänheten i samband med den mediala uppmärksamhet som spelberoende och onlinespelmarknaden har fått under det gångna året. Något färre än hälften (43 %) av de kontakter till Stödlinjen 2018 som handlat om andra problem än pengaspelande handlade om dataspel. Andelen kontakter i kategorin ”andra problemområden” som rörde dataspel var 57 % för 2017, 78 % för 2016, 66 % för 2015 och 87 % för 2014. Tydligt är att andelen samtal som rör andra problemområden är allt större i förhållande till dataspel. Kanske säger denna siffra mer om att andra typer av beroendebeteenden hos olika individer upplevs som problem, och att en del av dessa individer kontaktar Stödlinjen där de i vissa fall kan erbjudas begränsad rådgivning utifrån


50

motiverande samtal samt rådgivarnas generella kunskaper om beteendeprocesser. De flesta personer som kontaktar Stödlinjen om dataspel är föräldrar till ungdomar som upplevs spela för mycket. Det finns andra instanser i samhället där föräldrar kan få hjälp med samma fråga, såsom föräldratelefoner och kommuners familjebehandling samt föräldrastödsprogram. Samtidigt fortsätter Stödlinjen att i begränsad utsträckning svara på detta behov av stöd, vid sidan om det officiella uppdraget som gäller pengaspelande.

Forskning och utvärdering Vid Centrum för psykiatriforskning pågår forsknings- och utvärderingsverksamhet inom spelområdet. Flera doktorsavhandlingar väntas bli försvarade under åren 2019 till 2023. Under 2018 sker fortsatt datainsamling om studiedeltagare som fått en ny gruppbehandling vid spelberoende med fokus på känsloreglering och om ett nytt frågeformulär för att identifiera problemspelande [36]. Vidare förbereds en pilotstudie om en ny internetbehandling för spelproblem. Forskningsområdet väntas expandera under de kommande åren.

Slutord Arbetet med att förvalta och vidareutveckla Stödlinjens kärnverksamhet fortsatte under 2018. Viktiga punkter i det arbetet omfattar den kontinuerliga kvalitetssäkringen genom MI-kodning av samtal med fokus på såväl rådgivarnas som klienternas yttranden, handledning i MI och fallbaserad handledning, samt fortbildningskvällar. Stödlinjens tertial- och årsrapporter kommer framöver att omfatta resultat från självtest som tagits av personer som hänvisats dit från licensierade spelbolag, vilket kommer att spegla problembilden även hos en annan grupp än den som tidigare hittat till självtestet och som därför kan komma att skilja sig. De som hittar till testet via sökmotorer eller Stödlinjens hemsida kan tänkas vara relativt medvetna om eventuella spelproblem, och relativt motiverade att genomföra förändringar i sitt spelande. De som når testet via spelbolagens hemsidor kan tänkas utgöra en grupp med andra egenskaper. Det återstår att se hur statistiken kommer att se ut.

Uppgifterna som lämnats till personer som kontaktar Stödlinjen med önskan om hänvisning till lokal behandling har tidigare varierat stort, på grund av att behandlingsutbudet varierat stort mellan olika delar av landet. De nyligen genomförda lagändringarna tycks ha haft en stark påverkan på efterfrågan på utbildningsinsatser i form av konferenser (Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten samt regionalt genom Länsstyrelserna) och kurser (bland annat genom Centrum för psykiatriforskning) samt webbutbildning. Ökningen i kommunernas utbud av insatser för att behandla och stödja individer med spelproblem är imponerande. Ett uttalat mål hos Stödlinjen är att komma i kontakt med personer med spelproblem tidigare, det vill säga att få de som befinner sig i riskzonen för men ännu inte har hunnit utveckla allvarliga spelproblem att kontakta oss. Vi hoppas att samhällsutvecklingen samt vår egen strävan i form av aktiva ansatser att förbättra vår marknadsföring och synlighet leder till att personer med begynnande spelproblem samt deras anhöriga kontaktar oss i allt tidigare skeden framöver. På


51

så sätt kan vi i ökad utsträckning bidra till att förekomma utvecklingen av allvarliga problem, som är till men för individerna själva, deras familjer och samhället.

Slutligen ser vi fram emot fortsatt gott samarbete med brukarföreningar, myndigheter och övriga samhällsaktörer även under 2019.

För Centrum för psykiatriforskning

Anne H Berman Enhetschef för Stödlinjen Docent i klinisk psykologi Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, MINT-medlem Adjungerad universitetslektor i klinisk psykologi, Karolinska Institutet


52

Referenser

1. Socialstyrelsen: Behandling av spelmissbruk och spelberoende, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-1-3. In.; 2017.

2. Yakovenko I, Hodgins DC: Latest Developments in Treatment for Disordered Gambling: Review and Critical Evaluation of Outcome Studies. Current Addiction Reports 2016, 3(3):299-306.

3. van der Maas M, Shi J, Elton-Marshall T, Hodgins DC, Sanchez S, Lobo DSS, Hagopian S, Turner NE: Internet-Based Interventions for Problem Gambling: Scoping Review. JMIR Ment Health 2019, 6(1):e65.

4. Merkouris SS, Rodda SN, Austin D, Lubman DI, Harvey P, Battersby M, Cunningham J, Lavis T, Smith D, Dowling NA: GAMBLINGLESS: FOR LIFE study protocol: a pragmatic randomised trial of an online cognitive–behavioural programme for disordered gambling. BMJ Open 2017, 7(2):e014226.

5. Abbott M, Bellringer M, Vandal AC, Hodgins DC, Battersby M, Rodda SN: Effectiveness of problem gambling interventions in a service setting: a protocol for a pragmatic randomised controlled clinical trial. BMJ Open 2017, 7(3).

6. Abbott M, Hodgins DC, Bellringer M, Vandal AC, Palmer Du Preez K, Landon J, Sullivan S, Rodda S, Feigin V: Brief telephone interventions for problem gambling: a randomized controlled trial. Addiction 2018:n/a-n/a.

7. Rodda SN, Lubman DI, Jackson AC, Dowling NA: Improved Outcomes Following a Single Session Web-Based Intervention for Problem Gambling. Journal of gambling studies 2017, 33(1):283-299.

8. Rodda SN, Dowling NA, Knaebe B, Lubman DI: Does SMS improve gambling outcomes over and above access to other e-mental health supports? A feasibility study. International gambling studies 2018, 18(2):343-357.

9. Rodda SN, Hing N, Lubman DI: Improved outcomes following contact with a gambling helpline: the impact of gender on barriers and facilitators. International Gambling Studies 2014, 14(2):318-329.

10. Kim HS, Hodgins DC, Bellringer M, Abbott M: Gender Differences Among Helpline Callers: Prospective Study of Gambling and Psychosocial Outcomes. Journal of Gambling Studies 2016, 32(2):605-623.

11. Tse S, Campbell L, Rossen F, Wang C-W, Jull A, Yan E, Jackson A: Face-to-face and telephone counseling for problem gambling: A pragmatic multisite randomized study. Research on Social Work Practice 2013, 23(1):57-65.

12. Rodda S, Merkouris SS, Abraham C, Hodgins DC, Cowlishaw S, Dowling NA: Therapist-delivered and self-help interventions for gambling problems: A review of contents. Journal of behavioral addictions 2018, 7(2):211-226.

13. Rodda SN, Hing N, Hodgins DC, Cheetham A, Dickins M, Lubman DI: Change Strategies and Associated Implementation Challenges: An Analysis of Online Counselling Sessions. Journal of Gambling Studies 2017, 33(3):955-973.


53

14. Rodda SN, Hing N, Hodgins DC, Cheetham A, Dickins M, Lubman DI: Behaviour change strategies for problem gambling: an analysis of online posts. International gambling studies 2018:1-19.

15. Knaebe B, Rodda SN, Hodgins DC, Lubman DI: Behaviour Change Strategies Endorsed by Gamblers Subtyped by Psychological Distress, Risky Alcohol Use, and Impulsivity. Journal of Gambling Studies 2018.

16. Rodda SN, Bagot KL, Cheetham A, Hodgins DC, Hing N, Lubman DI: Types of change strategies for limiting or reducing gambling behaviors and their perceived helpfulness: A factor analysis. Psychology of addictive behaviors 2018, 32(6):679-688.

17. Statens folkhälsoinstitut: Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009. Huvudresultat från SWELOGS befolkningsstudie. In. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2010.

18. Ledgerwood DM, Arfken CL, Wiedemann A, Bates KE, Holmes D, Jones L: Who goes to treatment? Predictors of treatment initiation among gambling help-line callers. The American Journal on Addictions 2013, 22(1):33-38.

19. Evans L, Delfabbro PH: Motivators for change and barriers to help-seeking in Australian problem gamblers. Journal of gambling studies 2005, 21(2):133-155.

20. Pulford J, Bellringer M, Abbott M, Clarke D, Hodgins D, Williams J: Barriers to help-seeking for a gambling problem: The experiences of gamblers who have sought specialist assistance and the perceptions of those who have not. Journal of Gambling Studies 2009, 25(1):33-48.

21. Gainsbury S, Hing N, Suhonen N: Professional help-seeking for gambling problems: Awareness, barriers and motivators for treatment. Journal of Gambling Studies 2014, 30(2):503-519.

22. Rodda S, Lubman DI: Characteristics of Gamblers Using a National Online Counselling Service for Problem Gambling. Journal of Gambling Studies 2014, 30(2):277-289.

23. Rodda SN, Lubman DI, Iyer R, Gao CX, Dowling NA: Subtyping based on readiness and confidence: the identification of help-seeking profiles for gamblers accessing web-based counselling. Addiction 2015, 110(3):494-501.

24. Merkouris SS, Thomas AC, Shandley KA, Rodda SN, Oldenhof E, Dowling NA: An Update on Gender Differences in the Characteristics Associated with Problem Gambling: a Systematic Review. Current addiction reports 2016, 3(3):254-267.

25. Blaszczynski A, Nower L: A pathways model of problem and pathological gambling. Addiction 2002, 97(5):487-499.

26. Bond KS, Jorm AF, Miller HE, Rodda SN, Reavley NJ, Kelly CM, Kitchener BA: How a concerned family member, friend or member of the public can help someone with gambling problems: a Delphi consensus study. BMC psychology 2016, 4(1):6.

27. Wilson SR, Rodda S, Lubman DI, Manning V, Yap MBH: How online counselling can support partners of individuals with problem alcohol or other drug use. Journal of substance abuse treatment 2017, 78:56-62.

28. Wilson SR, Lubman DI, Rodda S, Manning V, Yap MBH: The personal impacts of having a partner with problematic alcohol or other drug use: descriptions from online counselling sessions. Addiction Research & Theory 2018, 26(4):315-322.


54

29. Dowling NA, Merkouris SS, Manning V, Volberg R, Lee SJ, Rodda SN, Lubman DI: Screening for problem gambling within mental health services: a comparison of the classification accuracy of brief instruments. Addiction 2018, 113(6):1088-1104.

30. Holtgraves T: Evaluating the problem gambling severity index. Journal of gambling studies 2009, 25(1):105-120.

31. Rodda SN, Manning V, Dowling NA, Lee SJ, Lubman DI: Barriers and Facilitators of Responding to Problem Gambling: Perspectives from Australian Mental Health Services. Journal of gambling studies 2018, 34(1):307-320.

32. Magnusson K, Nilsson A, Hellner Gumpert C, Andersson G, Carlbring P: Internet-delivered cognitive-behavioural therapy for concerned significant others of people with problem gambling: study protocol for a randomised wait-list controlled trial. BMJ Open 2015, 5(12).

33. Folkhälsomyndigheten: Tabellsammanställning för Swelogs prevalensstudie 2015. Med jämförelser mot prevalensstudien 2008/2009. In. Östersund: Folkhälsomyndigheten; 2016.

34. Statens folkhälsoinstitut: Spel om pengar och spelproblem i Sverige2009/2010: Resultat från Swelogs ettårsuppföljning. In. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2012.

35. Statistik om spelvanor från årets folkhälsoenkät [https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/levnadsvanor/spelvanor/]

36. Molander O, Volberg R, Sundqvist K, Wennberg P, Månsson V, Berman AH: Development of the Gambling Disorder Identification Test (G-DIT): Protocol for a Delphi Method Study. JMIR Res Protoc 2019, 8(1):e12006.

Documents

Stödlinjens årsrapport 2018 v7 190331 - sll.sedok.slso.sll.se/CPF/Stodlinjen/Stodlinjens_arsrapport_2018.pdf · The chat and a contact form for anonymous e-mailing are available