En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri # 117 • Maj 2012

damm från täkten

Ny klassning av silikadamm

NCC Roads – en grönare aktör

Många fördelar med Eco Driving

Populär branschdag i Stockholm

Naturvårdsverket i ny organisation

– hur påverkas miljön?

Vad är rätt efterbehandling?

Effektivare krossning med CA-serienSandviks långa erfarenhet av tillverkning av slitdelar för krossar har lett fram till CA-serien, en konkurrenskraftig serie krossplattor och mantlar av hög kvalitet, som möter dina krav på funktion, prestanda och livslängd. CA-serien passar till käftkrossar i C-serien och konkrossar i GP-serien.

Uppnå optimerad krossning och produktivitet med Sandviks CA-serie!

Slit- och reservdelar: tel 026-26 21 71, orderdesk.se.construction@sandvik.com

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB 811 81 SANDVIKEN TEL 026-26 20 00

www.construction.sandvik.com

krossordet # 117 3

24sidRunt 140 deltagare kom till SBMI:s branschdag i Stockholm den 19 april.

5 ledaren

Satsa mer på industrinära forskning manar SBMI.

6 anslagstavlan, vÄgskÄlet och nyhets-flödet

10 en grönare aktör

NCC Roads satsar på miljövänlig asfalt och energieffektiva terminaler.

14 gÄstkrönika

Miljöjuristen Anders Linnerborg argumenterar för längre täkttill­stånd.

16 vad Är rÄtt efter- behandling?

Jehanders miljöchef, Lars Svensson, ger sin syn på hur efterbehandling­en av avslutad täktverksamhet bör gå till.

20 Många fördelar Med eco driving

Det går att spara både bränsle, slitage och pengar med energi­effektiv kör teknik.

22 ny klassning av silikadaMM

I Arbetsmiljöverkets generella kemiregler kommer respirabelt kvar ts att anges som cancerogent.

24 branschdag i huvudstaden

SBMI:s branschdag bjöd på ett fullspäckat program och Stenkoll fanns på plats.

36 sjövÄgen till stockholMs hjÄrta

Jehander har fått ett unikt citynära tillstånd i Ulvsunda, väster om Stockholm.

40 storstadens Materialförsörjning

Hur ska behovet av ballast kunna matcha hårdnande miljökrav och anpassas till huvudstadens många naturskyddsområden?

44 daMM från tÄkten

I flera ärenden som rör tillstånd för brytning av bergmaterial förekom­mer frågeställningar om hur dam­ning påverkar omgivande natur.

46 bra dialog Med nÄringslivet

Intervju med Naturvårdsverkets generaldirektör, Maria Ågren.

krossordet stenkoll

ansvarig utgivare Björn Strokirk

redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

art director Karin Sundin

reporter Niclas Kindvall

layout & repro Sundin Reklamstudio AB

omslagsbild Utrustning för mätning av stoftnedfall. Foto: Monica Soldinger, Swerock. Läs mer på sidan 44.

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se

adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

hemsida www.sbmi.se

tryck Edita Västra Aros

övriga medverkande detta nummer: Marie Birkl, Eva Edberg, Anna Hållams, Anders Linnerborg och Carina Tyskbo.

Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se

Under 2012 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Nummer 2 kommer i september och nummer 3 i november.

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterial­ industrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens in­tressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompe­tensutveckling.

kr

oss

or

de

t

#117innehåll

Volvos nya G-serie hjullastare har 20 % förbättrad lyftkraft och 10 % förbättrad brytkraft. Därtill kan vi lägga nya motorer och drivlinor för ökad produktivitet, lägre utsläpp, ökad smidighet, förbättrad förarkomfort och snabbare cykeltider. Men vi på Swecon ville ta det lite längre. Genom att optimera en L60G ville vi se hur fort vi kunde få den att gå. Karin Olsson klockades för 103 km/tim i vår L60G PCP (Performance Concept Prototype) - ett nytt världsrekord för hjullastare. Dare to be different.

Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: +46 (0)16 42 95 00 www.swecon.se

snabbare cykeltider?vi tog det lite längre.Karin Olsson

Pilot VolvoL60G PCP

STENKOLL-L60G-PCP-1205-221x286.indd 1 2012-05-07 10:17:28

krossordet # 117 5

Vart går framtidens forskningspengar?

björn strokirk, vd sbMi

Ledare

”

Utbildnings- och Närings-departementen skriver som bäst på en ny forsk-nings- och innovations-

proposition. En viss dragkamp kan anas mellan å ena sidan den inom-vetenskapliga excellensen, långt från vardagslivets behov och bekymmer, å andra sidan den företagsnära pro-blembaserade forskningen.

Utbildningsdepartementet drog längsta strået förra gången och de stora universiteten fick rejält ökade anslag. Någon nyttovärdering av den inomvetenskapliga forskningen tycks inte behövas.

De branschöverskridande program, där bland andra MinBaS fick sitt stöd, ansågs däremot generellt utan rim-ligt värde, trots att utvärderingen av MinBas och andra program har visat på mycket goda resultat till en ytterst måttlig kostnad för staten. Sådana pengar drogs in.

I höstas träffade jag en mycket in-tressant person – professor Rikard Söderberg, en av åtta styrkeområdes-ledare vid Chalmers. Han är ansvarig för område Produktion, det i särklass största området med 100 miljoner i årsomsättning.

Han och hans medarbetare jobbar mycket industrinära med konkret problemlösning, även om de tackar nej till uppdrag som lika gärna kon-sulter kan utföra. Insatserna ska helst vara fleråriga.

Rikard menar att hans kontakter med vardagens bekymmer ger ho-nom idéer också till styrkeområdets långsiktiga och strategiska grund-forskning som kanske kan bli något om 15-20 år.

Ibland överraskas de sedan av att resultaten de producerat finner till-lämpning långt tidigare. Fokus är nytta och hög vetenskaplig kvalitet – och de lyckas väl med båda delarna.

Ett annat stimulerande möte var dagen före nobelfesten då vi i Svenskt Näringslivs referensgrupp för forsk-nings- och innovationsfrågor besökte Israels ambassad och fick lyssna till en blivande nobelpristagare.

Israelisk forskning har varit ex-tremt nyttoorienterad. Att satsa så har varit en nödvändighet: utgångslä-get för 60 år sedan var ett land utan naturtillgångar, infrastruktur och in-dustrier.

Resultatet är imponerande: israeler har fått nobelpris i kemi 2004, 2009 och 2011. Nytta står inte i motsats till vetenskaplig höjd.

SBMI menar att det är klokt att sat-sa på nyttonära universitetsforskning såsom Chalmers, men även att satsa på att stimulera industriföretag till utveckling och innovation. Ett nytt MinBaS innovation kan ge stora mer-värden.

Detta framhåller vi även i vårt in-spel till en svensk Mineralstrategi i mars i år (se www.sbmi.se), där vi lyf-ter fram branschens betydelse samt

vinsterna med en rationellare materi-alförsörjning.

Ett nytt MinBaS-program kan göra branschens företag snabbare tar till sig ny teknik och nya arbetssätt som framkommer i de utvecklingsprojekt som man medverkar i. Man knyter även nya kontakter med universitet och högskolor och får en viss insikt i vad en bra forskare kan tillföra för mervärden.

Att industri och högskola verkar i två isolerade världar, vilket jag menar i alltför stor utsträckning är fallet idag, gynnar ingendera.

Det är klokt att satsa på nyttonära

universitetsforskning och att stimulera

industriföretag till utveckling”

krossordet # 1176

Den 1 april tillträdde Fredrik Lund-stedt som ny fältservicechef hos Sandvik Construction i Sverige. Fred-rik kommer närmast från en tjänst som servicetekniker inom bolaget. Rekrytering av ersättare till tjänsten som servicetekniker pågår.

Under våren har följande personer tillträtt nya tjänster på NCC Roads: Leif Pettersson, arbetschef ABC-län kross, Jakob Lidén, projektchef Norviks hamn, Sören Hane, avdelningschef kross NCC Roads Öst, Anders Caris, arbetschef DTU-län, Lennart Lindberg, råvaruchef NCC Roads Öst, Kimmie Nolin, arbetsledare Kross och Åke Hjelm, säljare kross ABC-län. Samt de nya entreprenadcheferna Lin Tennung och Kjell Jonsson.

höstens kurser 2012 koM ihåg att anMÄla er till höstens kurser:

grundkurs, 6-7 novemberKursen vänder sig till nyanställda och administrativ personal i bergmaterialindustrin. Personer verksamma i bygg och anläggningsverksamhet samt i myndigheter och organisationer med anknytning till bergmaterialin-dustrin.Sista anmälningsdag 16 oktober 2012

Produktkunskap, kvalitetssäkring och en-standarder, 20-21 novemberKursen vänder sig till alla som arbetar med laboratorie-provning, produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial.Sista anmälningsdag 30 oktober 2011

anMÄl er På sbMi.se

branschdagarDen 25 oktober arrangeras SBMI:s branschdag i Jönkö-ping och den 1 november genomförs branschdagen i Umeå.Inbjudan går ut senare i år. Ämnen som brukar behand-las på branschdagarna är teknik, geologi, säkerhet, mil-jö och juridik. Vi tar också upp praktiska och aktuella tips, erfarenheter från verksamheterna samt redovisar miljödomar.

Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Vägskälet

Anslagstavlan

Volvo introducerar C-seriens kompaktlastare i Europa

Nyhetsflödet

SmartROC D65 utvecklas Ovanjordsborriggen SmartROC D65 från Atlas Copco har upp-graderats för att möjliggöra direktkommunikation med riggens styrsystem. Det omfattar överföring av borrplaner till riggen och mottagning av loggfiler med borrningsdata.

Ovanjordsborriggen SmartROC D65 lanserades år 2010 med intelligenta egenskaper och kommunikationsfunktioner i det

datorbaserade riggstyrsystemet (RCS). Då installerades borrplaner i riggens styrsystem via ett USB-

minne. Nu har SmartROC-konstruktörerna möjliggjort att riggen hämtar data direkt via täktens lokala nätverk (LAN) eller det tråd-lösa nätverket WLAN.

Det nya gränssnittet gör inte bara dataöverföringen enklare och snabbare. Det är också mer användarvänligt eftersom

det är lättare för planerare att göra ändringar och justeringar i sista minuten. SmartROC D65 delar

sin intelligenta plattform med alla riggar i SmartROC-familjen, inklusive Atlas Cop-cos PitViper-serie.

Volvo Construction Equipment lan-serar sju modeller av sin utökade C-serie med hjul- och bandgående kom-paktlastare till kunder i Europa.

På Intermat 2012 avslöjade Volvo Construction Equipment de senaste nyheterna i sitt kompaktlastarsor-timent och visade produkterna för de europeiska kunderna för första gången. De hjulgående modellerna på mässan i Paris var MC60C, MC70C, MC95C och MC115C. Den nominella kapaciteten för dessa modeller varie-rar från 610 kilo till 1 180 kilo och bruttoeffekten varierar från 36 kW till 55 kW. De tre bandgående mo-deller som lanserades var MCT85C, MCT125C och MCT145C.

Den nominella kapaciteten för de bandgående modellerna varierar från 860 kilo till 1 450 kilo och bruttoef-fekten varierar från 49 kW till 69 kW.

Tack vare utformningen med endast en lyftarm kan Volvos hjul- och bandgående kompaktlastare ge kunderna en hög lastprestanda och tålighet jämfört med traditionella kompaktlastare, samt bättre sikt, sä-kerhet och tillträde till förarhytten. Last armen ger styrka och tillförlitlig-het och fördelar belastningen på ett effektivt sätt. Utan den horisontella tvärbalken som finns på vertikala lyftare med två armar får föraren en utmärkt sikt åt alla håll. Hytten har också ett stort takfönster för bättre sikt vid trucklastning.

Med endast en lastarm blir tillträ-det till hytten enklare och säkrare. Föraren kan kliva i och ur hytten genom en stor och bred dörr på ena sidan. Detta gör att föraren inte behö-ver klättra över skopan eller redska-pet, som kan vara lerigt eller halt.

Sand & Grus AB Jehanderwww.jehander.se

Jehander, en ledande leverantör av bergmaterial

Sand & Grus AB Jehander ingår i HeidelbergCement-koncernen, marknadsledande globalt inom pro-duktområdet ballast och en betydande aktör inom cement, betong och andra relaterade verksamheter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmaterialproducenter. Koncernen har cirka 52 500 medarbetare på 2 500 platser i fler än 40 länder.

Sand & Grus AB Jehander är en av de ledande leverantörerna av berg- och grusmaterial till den svenska byggindustrin. Även privatpersoner köper våra produkter till villa, trädgård och fritidshus. Vi producerar, säljer och levererar även sand- och jordprodukter samt importerar och marknadsför TenCate Polyfelt geotextilier.

Jehander finns representerat i regionerna Göteborg, Stockholm, Gävle och Norrköping.

Bergmaterial är nödvändigt för infrastrukturen och stadsbyggande. Utan ballast kan till exempel inga vägar asfalteras och inga bostäder, kontor eller broar byggas. Årligen levereras ca 70-100 miljoner ton sand, grus och makadam till byggprojekt i Sverige. I genomsnitt använder vi i Sverige ca 10 ton ballast per invånare och år.

Berg, grus och sand är en del av det dagliga livet

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

ma

sk

in m

ek

an

o

Den mest robusta 902:an någonsin.• Ett kraftfullt och justerbart grovstensgaller med helt ny tippningsmekanism.• Steglöst justerbar vibrationsmatare fodrad med Hardox. Botten är hela 1100

mm bred vilket ger minimal risk för häng i kupan.• Ett 1200 mm brett matarband för materialet till STE-sikten, fortfarande

oöverträffad i kapacitet och flexibilitet.• Materialet matas ut på tre fällbara transportörer med rak fällning vilket betyder

att mattorna spårar rätt direkt efter utfällning. Inga lösa stag som behöver skruvas eller sprintas.

Maximal produktion. Minimalt strul.

Ring oss idag för kalkyl, demo, offert eller leasingförslagCalle Smedenman 0709-508271, Daniel Smedenman 0709-508270

NU3 ÅRS

GARANTI

krossordet # 117 9

Nyhetsflödet

Startspärr med personlig kodFör varje extra skopa grus som maskinföra-ren missar eller glöm-mer att redovisa blir det ett kostsamt mate-rialsvinn för entrepre-nadföretaget. På års-basis handlar det om ganska höga belopp. För att få bukt med problemet lanserar nu Lundaman Instrument en startspärr på sina lastvågar. Funktionen underlättar också kontrollen så att arbetstidsföre-skrifterna följs enligt täkttillståndet.

Det gäller att hålla koll på sina kostna-der och följa myndigheternas föreskrifter när det gäller arbetstider. Med Lundaman Instruments nya startspärr blir detta nu möjligt. Varje maskinförare får nämli-gen en personlig kod till lastvågen där startspärren sitter. Den registrerar alla lyft som respektive förare utför med hjul-lastaren. Dessa uppgifter jämförs sedan med inlämnade kvitton och arbetsorders. Av informationen framgår också mellan vilka tider på dagen arbetet utförts. Sker arbetet i närliggande bostadsområden måste regelverket följas om man vill und-vika böter.

– Eftersom varje förare har en person-lig kod vet entreprenadföretaget vem de ska vända sig till för att åtgärda even-tuella fel. Det spar både mycket tid och pengar, förklarar Gustav Forsman, på Lundaman Instrument.

Förutom att hålla koll på lastvikten och arbetstiderna underlättar lastvågen Lun-daman Professional även den administra-tiva vardagen. All lagrad information från lastvågen förs över i en transaktionsfil till kontorsdatorn, trådlöst eller via minnes-kort. Det utgör sedan underlag för faktu-rering och avstämning.

Ny kostnadseffektiv lösning för materialhanteringDen nya bandmataren kallas FTR och är en bandburen maskin med hög kapacitet, på upp till 700 ton per timme. Utrustad med siktgal-ler i ett eller två däck. Idealisk för material som sand, grus, flis med mera. Smidig och användbar i en maskinkedja eller på egen hand, för lastning direkt i container, båt etc. Den tillverkas av Anaconda som är ledande inom transportband och sorteringsverk för gruvor, grustag och återvinningsindustrin.

FTR bandmatare finns i två modeller med antingen 10 eller 15 meters utmatarband och en maximal utmatningshöjd på hela 6,9 me-

ter. Utmatarbandets bredd är 1 050 mm. Maskinen är utrustad med bandmatare som har variabel hastighet. Matartratten rymmer 6 m3 eller 9 m3. Den har en hydrau-liskt fällbar huvudsektion och hydrauliska stödben.

Uppställningstiden är 20 minuter. Den fälls ihop för transport utan isärtagning och får plats i en 40 fots sjöcontainer, precis som alla Anacondas produkter. FTR bandmatare kan utrustas med fjärrbetjäning, vibrerande sikt-galler samt dubbla drivmotorer för matare och utmatningsband.

Sorteringsverk med lång siktytaMaximus flaggskepp, det 3-däckade sorterings-verket 522 T, har enligt tillverkarna markna-dens längsta sikt. 6,7 meter på övre däck och mellandäck. Undre däcket 6,1 meter och sik-tens bredd är 1 525 mm.

Både övre skiktdäcket och mellandäcket har sidospända siktdukar med kilar för lättare sikt-dukar. Både det övre däcket och mellandäcket har fem siktdukar som är 1 525 x 1 200 mm och det första som materialet först träffar är 1 525 x 600 mm, vilket gör att detta som slits mest kan bytas utan att man behöver byta de längre sikt-dukarna. Det undre däcket har tre längdspända

siktdukar som är 1 525 x 2 050 mm.Det första 3-däckade 522 T har levererats

till Roger Granlunds Schakt AB och har tagits i drift hos Jehanders i Eskilstuna för att sortera natursand.

Där är det våt natursand som sorteras vil-ket kan medföra att den våta sanden fastnar på siktnäten och förminskar genomsläppet genom maskorna. Sorteringsverket är försett med rostfri tråd i siktdukarna i mellandäcket och det undre som gör att detta problem und-viks och produktionskapaciteten är mycket bra.

Metso säljer sin verkstad i Gällivare Metso säljer sin verksamhet på Energi-plan i Gällivare till TotalTech NTT. Verk-staden tillverkar kundanpassade, bearbe-tade och svetsade produkter till ett flertal kunder i norra och centrala Sverige. Metsos Mining and Construction segment kommer att förstärka sin kundservice i norra Sverige.

krossordet # 11710

företag i fokus

krossordet # 117 11

Framtiden är grön NCC Roads tar ett krafttag om framtiden och de stora och svåra frågorna om hållbarhet. Nu hoppas man bli den grönaste aktören i branschen med hjälp av nybyggda återvinningsterminaler, grön asfalt och proakti-vitet gentemot kunden – allt inslaget i ett attraktivt marknadspaket.text: CARINA TySKBO Foto: NCC

Det mullrar på NCC Roads. Inte bara bokstavligen från täkter och vägar-beten, utan också i organisationen, där man sedan tio år funnits som ak-tör i en av världens största bygg- och anläggningskoncerner. Den absolut tydligaste trenden är miljötänkandet. Den långsiktiga strategin handlar om att koppla samman tillväxt- och fo-kusområden med energi och återvin-ning. Målet är att bli marknadsledan-de och till hjälp tar man NCC Green Concept, där produkter, tjänster och koncept samlas under ett paraply för att skapa en mer hållbar utveckling och hållbara miljöer.

Tid för ödmjukhetHans Säll, marknads- och affärsut-vecklingschef på NCC Roads, menar att rannsakan av den egna verksam-heten är nödvändig och något man ägnat sig åt under flera år.

– Sedan 1875 har NCC sprängt sön-der, smutsat ner och förstört. Så kan vi inte fortsätta, det är tid för öd-mjukhet. Asfaltsproduktionen och krossverksamheten står för över 80 procent av hela koncernens koldiox-idutsläpp. De vi säljer materialet till och bygger vägar åt ska skapa framti-dens samhälle. Därför måste produkt- och produktionsmetoder ha gröna egenskaper och kunderna få hjälp mot en mer hållbar verksamhet, sä-ger han.

Att öka återvinningen, satsa på håll-bara anläggningar och minska energi-förbrukningen och därmed koldioxid-utsläppen är ett sätt att betala tillbaka – och förstås, göra en affär. Hans Säll berättar att strategin inkluderar hela Norden och den största produkten är NCC Green Asphalt. Just nu lanseras

NCC Recycling. Enligt EU:s direktiv ska bygg- och rivningsavfall återvin-nas eller återanvändas till 70 procent år 2020. Av det består 80 procent av olika typer av mineralavfall. I fram-tiden kommer tillsyn och kontroller att öka och nya täkttillstånd blir allt svårare att få. Därför vill NCC Roads fram till dess göra sig väl etablerat och kunna erbjuda stat och kommuner ef-fektiva mottagningsanläggningar och en fungerande lokal marknad för åter-vunnet material. Minst 30 nya nord-iska anläggningar ska byggas fram till 2016, i Sverige ett tjugotal. Centralt är ett terminaltänkande där man till ex-empel kan utveckla en befintlig berg-täkt, eller utgå från täkter där berget inte längre bryts och låta dem fungera som terminaler.

Misstänksamheten är stor– Kunden anländer med återvinnings-bart material och åker därifrån med återvunnet och förädlat eller jung-fruligt material. Ju större produktsor-timent vi har desto större möjlighet att se till att våra kunder och åkerier avgår med fullt lass. I mån av behov kommer det även att finnas deponi i anslutning till anläggningarna, säger Hans Säll.

Återvinning i sig är inget nytt för NCC Roads. Av 94 asfaltsverk kan 75

hantera återvunnen asfalt och 18 pro-ducera den patenterade gröna asfal-ten, där tillverkningen sker med läg-re temperaturer och med möjlighet att blanda in mer återvunnen asfalt med bibehållen kvalitet. Under 2011 återvanns nästan en miljon ton och nu är man störst i Norden. Att överty-ga kunderna om att återvunnet mate-rial håller lika hög kvalitet som nytt är dock en utmaning.

– Misstänksamheten är stor, man tittar mycket på tekniska specifika-tioner och det tar tid att sälja in. Av tradition är vi en bransch som tänker mer på teknik än på marknadsföring – och våra kunder är likadana. Men att kunna erbjuda allt inom en och samma anläggning vinner vi alla på: åkerierna, slutkunden, samhället och vår egen koncern, säger Hans Säll.

Tio år som affärsområdeI år firar NCC Roads 10 år som affärs-område. En viktig del av filosofin vid starten var att arbeta som ett riktigt affärsområde med i stort sett samma verksamhet i alla nordiska länder, till skillnad från exempelvis NCC Con-struction, som är landbaserat. Idag har man i princip maximal nordisk koordinering av fyra av de fem störs-ta inköpen: maskiner, reservdelar, bi-tumen och energi. Som koncern

”Sedan 1875 har NCC sprängt sönder, smutsat ner och

förstört. Så kan vi inte fortsätta, det är tid för ödmjukhet.

Hans Säll

Hans Säll, mark-nads- och affärs-utvecklingschef på NCC Roads.

krossordet # 11712

i koncernen finns en poäng i att lära av varandra och samordna effektivt via tvärgrupper som arbetar över så-väl länder som produktionsområden.

Också marknadsföringen är ge-mensam. Alla stora företag, inte minst i byggbranschen, tittar idag mer på synergierna och frågar sig varför man ska ha en stor koncern. Behovet av att samordna och centrali-sera vissa funktioner och få ut syner-gierna ökar i takt med att man behö-ver få upp lönsamheten.

– Bergmaterialbranschen är väldigt bra på små förbättringar som kopplas till kostnadseffektivitet, och det är bra – men vi behöver bli skickligare på att titta på intäkterna och bli bätt-re säljare snarare än inköpare, säger Hans Säll.

LågmarginalbranschTrots att man i stor utsträckning är en lågmarginalbransch tror han att den stora direktavkastningen för ak-tieägarna gör att man ändå vill inves-tera. Utdelningarna är ibland 10-pro-centiga och marginalen i verksamhe-ten är normalt sett inte så hög. Ska man då gå in i ”dödsspiralen” och ba-ra konkurrera med pris eller försöka hitta något annat?

– Vi väljer ett alternativ. Vi vill pa-ketera produkter och tjänster på ett

nytt sätt, se kundernas behov och ge dem ett mervärde. Då kan man för-hoppningsvis sälja in dem till fler än de tekniska kontoren, kanske till po-litiker. Vi går från att vara reaktiva till proaktiva, allt kopplat till hållbar-hetstänkandet, säger han.

Viktigt med balansNCC Roads har länge strävat efter att hitta balanspunkten där en platt de-centraliserad organisation med män-niskor som tar ansvar och känner sig motiverade vägs mot behovet att tydligare peka ut en riktning för alla. Lösningen är inte stora centrala sta-ber och centralstyrning utan duktiga staber som kan fånga upp, samordna och anpassa det till en nordisk nivå – inte bara i lokala aktiviteter.

– Det är vårt eget folk som ska göra detta. På bergmaterialsidan är perso-nalintensiteten låg, där ser jag inga stora rekryteringsproblem. Men på asfalt- och beläggningssidan måste vi fundera över personalförsörjningen, säger Hans Säll.

Vägservice är den sista delen av NCC Roads värdekedja och där arbe-tar man nästan uteslutande med un-derentreprenader. Ett kommunalt servicekontrakt kan vara i tre år, då är underleverantörer mer kostnads-effektivt och minskar riskerna. På bergmaterialsidan är många av täkt-arbetarna underentreprenörer, men bilden skiljer sig åt mellan länder och geografier.

Även om NCC Roads vill konkur-rera som det grönaste alternativet vet man att livscykelkostnader och miljö-certifieringar i framtiden kommer att bli en hygienfaktor som gäller al-la stora företag, på samma sätt som

kvalitetscertifiering är en självklar-het idag. Förutom återvinning måste man tänka nytt i anläggningarna, med exempelvis buller- och damm-skydd, förbättrad efterbehandling, inbyggnation eller tak över stenlager. Allt för att minska den totala påver-kan på omgivningen. När det gäller transporter finns mycket kvar att gö-ra, menar Hans Säll.

Den allra viktigaste frågan på lång sikt är att ha kontroll över stenma-terialet. Dels genom att säkerställa tillgången, med så tätortsnära täk-ter och så fulla flak som möjligt. Och dels genom att hitta bra, långsiktiga samarbeten med åkeriföretag. Visst kan det vara en svaghet att sakna egen logistik, men rätt samarbeten vinner alla ändå på.

– Den största risken i vår verksam-het är ändrad lagstiftning. Men det kan vi hantera vi om vi börjar arbeta på ett annat sätt med råvarumateria-let.

Långsiktig branschStenmaterialbranschen är till sin ka-raktär långsiktig, och inom byggbran-schen måste man räkna in de risker som finns i de ibland enorma projek-ten, där stora summor kan gå förlo-rade om man felkalkylerar. Eftersom riskminimeringen är så central finns en försiktighetsprincip. På frågan om branschen är alltför konservativ sva-rar han med en motfråga.

– Varför är man i så fall konserva-tiv? Om man bygger något som ska hålla i hundra år måste de material som ingår faktiskt hålla lika länge, säger Hans Säll.

NCC Roads, som i år firar 10 år som affärsområde, satsar stenhårt på att bli den grönaste aktören i branschen. Detta görs bland annat med hjälp av nybyggda återvinningsterminaler, grön asfalt och proaktivitet gentemot kunden.

”Vi väljer ett alterna- tiv. Vi vill paketera

produkter och tjänster på ett nytt sätt.

Hans Säll

n

krossordet # 11714

gästkrönika

Varför ska vi söka tillstånd hela tiden?När tillståndstiden tar slut ställs ofta verksamheten på sin spets i olika avseenden och skapar en osäkerhet om framtiden. Det påverkar investe-ringar, avtalsförhållanden, upphandlingar, väcker närboende och kostar även en massa pengar, eftersom tillståndsmyndigheten vill ha utredning om varenda detalj varje gång verksamheten prövas.

Hamnar ärendet hos en långsam myndig-het kan det dessutom bli ett glapp mellan tillstånden så att verksamheten tvingas till uppehåll. Allt detta hade i många fall kun-nat undvikas om tillståndstiden hade varit obegränsad. Att begränsad tillståndstid är ett problem vet varje verksamhetsutövare i ballastbranschen. Men funderar man på hur det kunde bli så här och om det går att göra något åt det?

Vid en tillbakablick kan vi se att när det krävdes tillstånd enligt miljöskyddslagen och naturvårdslagen meddelades dessa till-stånd enligt huvudregeln oftast utan tids-begränsning och innebörden av 18 § miljö-skyddslagen var att tillstånd skulle tidsbe-gränsas bara i undantagsfall. Exempel på när tidsbegränsning skulle ske var när det var en direkt olämplig lokalisering och avveckling skulle ske, eller om verksamheten lätt kunde flyttas till annan plats. När bestämmelsen in-fördes i miljöbalken 16 kap. 2 § heter det att tillstånd får tidsbegränsas, det vill säga fort-farande är detta inte huvudregeln.

Korta tillståndstiderEn av konsekvenserna med miljöbalkens införande blev ändå att både tillstånds- och tillsynsmyndigheterna plötsligt har uppfatt-ningen att tidsbegränsning nu ska vara hu-vudregeln; och lite raljant kan man säga; ju kortare tid desto bättre. Är det verkligen så det ska vara? Har införandet av miljöbalken verkligen haft denna avsikt? Svaret är nej. Det saknas stöd för en sådan uppfattning.

Länsstyrelserna verkar ha en uppfattning att bergtäkter alltid innebär ”kraftig miljö-påverkan” och att detta skulle vara ett skäl till de korta tillståndstiderna. Vad som hal-

tar i rättstillämpningen är att det är verk-samheter med störst miljöpåverkan som oftast får obegränsade tillstånd. Det gäller bl.a. gruvor, stora industri- och energian-läggningar och även vattenverksamhet. Här tycks man ta större hänsyn till framför allt de företagsekonomiska aspekterna på till-ståndstiden.

Stora investeringarSökanden i täktärenden får nuförtiden ofta slåss även för att få en tillståndstid om 20 år och känslan är att långa tillstånd blir svårare och svårare att utverka. Det är dock sällan man får några goda skäl från tillståndsmyn-digheten om varför tillståndstiden begränsas på så sätt som görs, utan det förefaller som om det hanteras schablonmässigt.

När en verksamhetsutövare har hittat en fyndighet står man ofta inför ett långsiktigt arbete som medför stora investeringar och där planen oftast är ett bryta under lång tid. Verksamheten ska utföras och bedrivas un-der likartade former. Teknikutvecklingen i ballastbranschen har varken varit eller kan förväntas bli dramatisk. Möjligheterna att förutse effekterna för lång tid är goda. Det som kan ställa till det är hur omgivningen ser ut, vad som finns i den och om den för-ändras. Men om så sker kan tillsynsmyndig-heten agera med stöd av 24 kapitlet i. mil-jöbalken och utnyttja möjligheten till om-prövning av tillståndet om det skulle visa sig nödvändigt.

Det är inte alla täkter som medför kraftig miljöpåverkan och inte heller påverkar täk-terna alltid miljön så att några andra skäl för tidsbegränsning föreligger. Vad man som sö-kande borde kunna kräva är att man bedö-

mer varje täkt för sig när det gäller behovet av tidsbegränsning. Det finns åtskilliga täk-ter som både beroende på sin fyndighet och, faktiskt, avsaknad av kraftig miljöpåverkan borde kunna få tillstånd tills vidare. Jag me-nar, varför ska en bergtäkt tidsbegränsas när en gruva får tillstånd tills vidare?

Striden i rättssalarnaVad kan vi göra för att komma tillbaka till den ordning som förmodligen avsågs och för att få en individuell bedömning av tillstånds-tiden? Som vanligt gäller det att ta striden i rättssalarna och framtvinga prejudikat. För-hoppningsvis kan vi på så sätt inom kort ha svaret på några av ovanstående spörsmål.n

ANDeRs LiNNeRboRg, ADvokAt oCh DeLägARe

i setteRwALLs ADvokAtbyRå

Du hittar tips hur man utformar ansökan och yrkanDen på meDlemssiDorna,www.sbmi.se

En stark spelare att räkna med

Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.

Vi ses på MaskinExpo, välkommen till monter 101!

Atlas Copco Stenkoll.indd 1 2012-05-02 17:24:02

krossordet # 11716

miljö

krossordet # 117 17

Alla vinner med rätt efterbehandlingEfterbehandlingen av en avslutad täktverksamhet är en viktig fråga för både myndigheter och bergmaterialindustri. Förutsättningarna på plats, vem som äger marken och vad den ska användas till i framtiden är fakto-rer som begränsar eller utökar möjligheterna. Påfallande ofta är det dock allra bäst ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv att gå varsamt fram och med enkla medel skapa förutsättningar för naturen att återta området.text & Foto: NICLAS KINDVALL illustration: EVA EDBERg

– Vi hade en riktig aha-upplevelse 2005 när en biolog inventerade flo-ran och faunan i en del av Rikstens-täkten, berättar Jehanders miljöchef Lars Svensson. Det visade sig att det i den efterbehandlade täkten fanns en större artrikedom än det fanns i den omkringliggande skogen.

Biologen Jan Bergstens rapport väckte till en början inte någon större uppmärksamhet, trots att den pekade på att det fanns fem gånger fler arter i täkten än i den orörda marken och att alla arter från skogen också fanns representerade i det undersökta efter-behandlade området.

Möter kringboende– Det var faktiskt nästan så att håret reste sig på armarna när jag läste det, skrattar Lars Svensson.

Han poängterar att täkten som un-dersöktes var en grustäkt, för berg-täkter är det något annorlunda men en del av tänket kan appliceras även där. Till exempel är rasbranter lämp-liga häckningsplatser för fåglar och näringsfattig mark är bra för växter

som specialiserat sig på extrema för-hållanden.

– Sedan ska man givetvis komma ihåg att ägarförhållandena påverkar vilken typ av efterbehandling vi kan utföra. Är marken arrenderad kan det finnas en markägare som vill pro-ducera skog på området men är det vi själva som är ägare så öppnar sig fler möjligheter, i synnerhet om man fokuserar på frågan om biologisk mångfald.

Han menar också att även i det

förstnämnda fallet går det att kom-promissa och hitta ett mellanläge där markägaren får det denne vill samti-digt som delar av den tidigare täkten behandlas för att skapa bra förut-sättningar för växtlighet och djurliv. Dessutom är själva facit av en sådan efterbehandling ett användbart argu-ment för en bransch som ibland får klä skott för att ur miljösynpunkt en-bart vara förstörande.

– När vi möter kringboende i sam-band med att vi söker täkttillstånd

”När vi möter kringboende i samband med att vi söker

täkttillstånd är det väldigt vanligt att vi hamnar i försvarsposition

och blir beskyllda för att riva upp stora sår i naturen.

Lars Svensson

alla ingrepp är inte av ondo.

En parallell till de biotoper som kan uppstå i en tidi­gare täkt är miljön i en kraftlednings­gata som ofta upp­visar en påtagligt ökad ar trikedom jämfört med kring­liggande skogar.

krossordet # 11718

miljö

är det väldigt vanligt att vi hamnar i försvarsposition och blir beskyllda för att riva upp stora sår i naturen.

Och visst, det gör vi, men vi kan också vara med och bidra till den bio-logiska mångfalden i ett område.

Måste vara lyhördaJust efterbehandlingen av grustäkter är extra aktuell för tillfället, minskan-de uttag av naturgrus gör att många täkter ska läggas igen i den närmaste framtiden.

– Jag tycker också att länsstyrelser-na har vaknat i den här frågan, säger Lars Svensson. Vi talar samma språk och det finns mycket vi kan samar-

beta kring. Det finns såklart en plan i botten när det är dags för efterbe-handling och den ska följas men vi måste vara lyhörda på alla sidor. Det är dumt att låsa sig, man måste titta på förutsättningarna i varje enskilt fall och gemensamt komma fram till vad som blir bäst. Det optimala är ib-land att inte plantera i täkten utan att istället hämta några skopor naturlig fröjord från omgivningen och hjälpa naturen på traven på det sättet.

Inte unikt för SverigeLars Svensson berättar att de här tan-karna inte är något unikt för Sverige, nere i Europa har man i många fall

kommit ännu längre. I tätbefolkade områden är man extra noga med hur marken används.

– De svenska täkterna upptar en försvinnande liten andel av landska-pet, på kontinenten är det naturligt-vis annorlunda. Men trots det, det finns många fördelar även här hem-ma när vi efterbehandlar täkterna enligt den här modellen. Förutom att det självklart blir billigare för oss som företag, vi behöver inte använda sto-ra dyra maskiner för att utföra arbe-tet, så tjänar naturen i många fall på en varsam återställning. En klassisk "win-win"-situation.

Pågående diskussionFrågan om efterbehandling av täkter diskuteras inom många organ och organisationer, både innanför och ut­anför EU­högkvar terets väggar.

En annan närbesläktad fråga, som också är aktuell, är den om kom­pensatoriska åtgärder som i vissa fall skulle kunna möjliggöra uttag i Na­tura 2000­områden (den europeiska motsvarigheten till våra naturskydds­områden).

En kompensatorisk åtgärd innebär att den som försämrar miljön i ett område förbättrar miljön i ett intillig­gande område.

Lars svensson, miljöchef på Jehander.

n

krossordet # 117 19

1-, 2-, 3-STEGSKROSSNINGEGEN LABBVERKSAMHET

8 KROSSTEAMISO-CERTIFIERADE 9001 - 14001

KONTAKTA OSS

XR BERGKROSS 010-474 12 30VÄXELN 010-474 10 00

Vi finns i hela Skaraborg! XR.NU

annons_bergkross_stenkoll_120518_4.indd 1 2012-05-03 09:02:06

Tel växel: 08–504 106 00Fax: 08–504 106 10E-post: info@spgab.seHemsida: www.spgab.seAdress: Förrådsvägen 6, 137 37 VästerhaningePostadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

www.rox

x.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA!Egen produktion, stort lager och snabba leveranser!

Sidspänningsplåt

SPG Kilbult Lokomokrok Sidoinfästningslistgummi/T-bult

Stålgaller Självbärandegummisiktduk

SPG Y-länk

Mittnedhåll, gummi

Annons SPG 184x125.indd 1 2011-11-01 12.59

Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

®

BandavskrapareEn lönsam investering!Många vet det redan. Vi har haft glädjen att leverera över 2500 skrapor under det senaste året!

Kanske är dags för Dig att montera en skrapa!?Ring oss så hjälper vi Dig att välja rätt skrapa urvårt program.

krossordet # 11720

miljö

Många fördelar med energieffektiv körteknik

De senaste åren har många maskin-tillverkare satsat mer på att utveckla miljövänliga maskiner, motorer och modeller. En annan metod för företag inom transport- och anläggningsbran-schen är att lära förarna att köra på ett mer effektivt och miljövänligt sätt.

Ett exempel på det är Eco Operator, ett utbildningsprogram från Volvo Construction Equipment i samarbete med Swecon, som har funnits sedan 2009. Programmet ger förarna prak-tiska och teoretiska kunskaper som i sin tur gör att de blir säkrare, effek-

tivare och mer miljömedvetna när de använder sina anläggningsmaskiner.

Smart planering– Eco Operator lär förarna att an-vända och manövrera maskinen, men även att planera arbetet på ett smart och effektivt sätt. Och syftet med me-toden är att förarna kan hjälpa till att spara pengar på bränsle, öka den övergripande produktiviteten och minska underhållskostnaderna, be-rättar Urban Gustafsson som sedan två år är ansvarig för Eco Operator.

På Urbans meritlista finns sju års erfarenhet som instruktör på Volvo samt 25 år som maskinförare.

Mer genomtänkt arbete– Tanken med Eco Operator är att förarna ska lära sig att planera arbe-tet och att köra rätt, för att på så sätt minska bränsleförbrukningen samt slitaget på maskinen. Att lätta på ga-sen är till exempel något som förarna får lära sig. Mjukare och mer genom-tänkt arbete innebär mindre belast-ning och trötthet för föraren, vilket leder till ökad effektivitet, fortsätter Urban Gustafsson.

– Grundutbildningen tar en dag och vi kommer ut till kunden och ge-nomför den på plats hos företaget. Vi försöker bilda oss en uppfattning om hur det ser ut på arbetsplatsen, bland annat genom att plocka ut data ur maskinerna och göra en matrisavläs-ning. Sedan varvas teori med praktik och förarna får bland annat lära sig att köra på lägre varv.

Utsläppen av koldioxid från större dieseldrivna arbetsmaski-ner står för drygt fyra procent av de svenska utsläppen. Ett faktum som har skapat ett tuffare regelverk från politiskt håll men samtidigt finns det också en ekonomisk morot ef-tersom många företag kan spara både bränsle, slitage och pengar tack vare lägre bränsleförbrukning.text: TOMAS SKAgERLIND Foto: MARIE BIRKL

några tiPs för eco-utbildning:• Rätt däcktryck: Att hålla däcken vid

rätt lufttryck minskar slitaget och mins­kar bränsleförbrukningen.

• Lätta på gasen och sakta ned: Anpassa varvtalet till det jobb som ska utföras.

• Planera arbetet: Håll ett öga på ar­betsplatsen. Se till att den är ren och ta bort eventuella hinder som kan orsaka onödiga omvägar.

• Samarbeta: Tala med andra förare så att hjullastare, dumprar och grävma­skiner arbetar tillsammans på det mest effektiva sättet.

• Stäng av maskinen: Ingen onödig tomgångskörning.

• Rätt utrustning: Maskiner som pas­sar uppgiften sparar bränsle och un­derhåll.

Mer information om Eco Operator och hur du anmäler dig finns på www.swecon.se/ecooperator.

grundutbildningen för eco operator tar en dag och den genomförs på plats hos företaget. här gör Urban gus-tafsson ett uppföljningsbesök hos tore eliasson transport i Östersund.

krossordet # 117 21

Vid en uppföljning, cirka sex må-nader senare, görs sedan en ny avläs-ning och resultatet gås igenom med förarna.

– Det är framförallt förarnas bete-ende som förändrats och det är nå-got som långt ifrån alla ens märker av själva. När jag kommer tillbaka efter sex månader och frågar hur fö-raren upplever det här så brukar de svara att allt är som vanligt. Men nå-got händer med deras körsätt och det syns alltid på siffrorna.

Tomgångskörning– Det handlar inte bara bränsleför-bränningen, utan även om till exem-pel tomgångskörning. Det är ju inte ovanligt att förarna varmkör motorn på morgonen eller kör på tomgång när de har rast och det är kallt ute. Det är naturligtvis inte bra för miljön och inte heller för motorn eftersom den inte mår bra av att gå på tom-gång. Den är gjord för att driva ett fordon.

Eco Operator är en utbildning som inte bara gynnar miljön, ekonomin och maskinslitaget. Även olyckssta-tistiken ser bättre ut eftersom större medvetenhet gör att man är mer upp-

tore eliasson i samtal med Urban gustafsson.

– tanken med eco operator är att fö-rarna ska lära sig att planera arbetet och att köra rätt, för att på så sätt minska bränsleför-brukningen samt slitaget på maski-nen, säger Urban gustafsson.

”

märksam och det ger färre olyckor. Dessutom finns det stora pengar

att tjäna för företag som låter sina fö-rare lära sig att köra mer energieffek-tivt. Och det handlar om stora pengar. Enligt Urban Gustafsson så sparar tio utbildade förare sammanlagt 14–15 liter bränsle per timme. Bara en pro-cents förbättring sparar därför 30 000 kronor i timmen per år för ett före-tag.

Minskad förbrukning– Men jag ser ofta en besparing på 4–5 procent, så det handlar snarare om flera hundra tusen kronor. Och med tanke på att det finns runt 40 000 entreprenadmaskiner i landet, så förstår du att det handlar om väldigt stora summor, säger Urban Gustafs-son.

Skanska är ett av de företag som lå-ter sina förare delta i en liknande ut-bildning. I en studie där 37 av deras förare blev utbildade kom man fram till att bränsleförbrukningen minska-de med fem procent, vilket motsvarar besparingar på över två miljoner kro-nor och minskade utsläpp med 500 ton koldioxid. Vissa förare minskade sin förbrukning med hela 25 procent.

– Huvudsyftet med Eco Operator är att sänka bränsleförbrukningen, minska miljöpåverkan och att sänka kostnaderna. Det är svårt att veta vil-ket av dessa skäl som väger tyngst för ett företag skäl, men jag tror de flesta är ute efter att sänka sina kostnader. Många gör det också för att vi helt enkelt måste. Inte minst för miljöns skull, menar Urban Gustafsson.

Syftet med metoden är att förarna kan hjälpa till att

spara pengar på bränsle och minska underhållskostnaderna.”

Urban gustafsson

n

krossordet # 11722

arbetsmiljö

Cancerklassning av respirabelt kvarts

– Vi gör ingen förändring när det gäl-ler gränsvärdet, där är det fortfaran-de 0,1 milligram per kubikmeter luft som gäller, cancermärkningen har däremot inte funnits förr.

Bakgrunden till att Arbetsmiljöver-ket nu väljer att informera om can-cerrisken för respirabelt kvarts finns bland annat i den kunskapsöversikt verket beställde av en grupp profes-sorer vid Karolinska Institutet och som färdigställdes under 2011. I upp-draget ingick att sammanfatta den kunskap som finns om kvarts cancer-framkallande egenskaper och dess-utom ge en rekommendation om hu-ruvida ämnet borde C-märkas i gräns-värdeslistan.

– Den färdiga kunskapsöversikten redogör för den forskning som bedri-vits inom området under lång tid, bå-de här i Sverige och utomlands, säger Claes Trägårdh.

En upplysningForskarna har koncentrerat sig på litteratur och rapporter publicerade efter 1997, det år då IARC (Internatio-nal Agency for Research on Cancer) i Lyon bestämde sig för att cancer-klassa kvarts och därmed fastslå att ämnet är cancerogent för människan. I sin sammanfattning menar de att de "drar slutsatsen att evidensen för kvarts carcinogena effekt på män-niska väl är i paritet med evidensen vad avser andra ämnen som cancer-märkts i Arbetsmiljöverkets gränsvär-deslista" och rekommenderar en can-cermärkning av ämnet. Vad betyder då bokstaven C i Arbetsmiljöverkets lista? Någon sänkning av gränsvärdet har ju inte genomförts? Claes Trä-gårdh förklarar:

– Man kan säga att det är en upp-lysning från vår sida. Vi C-märker kvarts för att säga att här finns det ett konstaterat samband och att can-cerrisken vid utsatthet för kvarts-damm ska tas i beaktande. Vår ambi-tion är givetvis att de som beställer eller utför arbete i miljöer där respi-rabelt kvarts förekommer ska skydda sig bättre och göra allt för att hålla nere nivåerna i luften.

Att höga halter kvartsdamm ger upphov till silikos har forskarna ve-tat länge men nu har man även tittat närmare på om silikos är en förut-sättning för att utveckla lungcancer.

Här säger rapporten att det finns ett "statistiskt signifikant samband". Det finns dock fortfarande en del tvek-samheter, i huvudsak för att det än-nu finns för få vetenskapliga data för kunna vara helt säker. Man konsta-terar i alla fall att "evidensen för att lungcancer skulle uppkomma utan si-likos är svaga". I klartext betyder det att det kan innebära att silikos är en nödvändig förutsättning för att ut-veckla lungcancer men det kan också betyda att risken för lungcancer är låg utan föregående förekomst av si-likos.

Lång latenstid– Såväl silikos som cancer har en lång latenstid, säger Claes Trägårdh. Det betyder att det tar många år innan man kan konstatera effekterna av att människor varit utsatta. Man kan ta asbest som ett exempel, vi förbjöd ny-användning av ämnet 1978 – för näs-tan 35 år sedan – och först nu ser vi hur följdsjukdomarna av asbest bör-jar minska.

Hur ser det då ut med gränsvärdet? Kan vi förvänta oss en sänkning där?

– EU:s arbetsgrupp SCOEL (Sci-entific Committee on Occupational Exposure Limits) har föreslagit en sänkning av gränsvärdet, men inom EU har man något som kallas Social Dialogue Agreement – där de fackliga organisationerna och industrin kan enas om att vidta åtgärder i stället för att EU ska besluta om hygieniska gränsvärden eller andra regler om skyddsåtgärder i direktiv eller förord-ningar. Så länge överenskommelsen gäller avvaktar EU med ändrade reg-ler.

Fotnot: Under 2013 utkommer också en ny version av Arbetsmiljöverkets före­skrifter om kvar ts och ersätter därmed AFS 1992:16. Den nya föreskriften kom­mer ut på remiss senare i år.

När Arbetsmiljöverkets generella kemiregler, eller snarare dess föreskrift med namnet Hygieniska gränsvärden, träder i kraft den 1 juli i år får respirabelt kvarts bokstaven C, cance-rogent, i anmärkningskolumnen. Stenkoll reder ut begreppen med hjälp av enhetschef Claes Trägårdh.text & Foto: NICLAS KINDVALL

Claes trägårdh, enhetschef på Ar-betsmiljöverket.

n

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.comNormansväg 2, 771 94 Ludvikawww.swemas.com

Egen tillverkning i modern verkstad

UNITED BY OURDIFFERENCE

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR?

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

WSP erbjuder fl exibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information

FalunSara Hård023-78 39 61

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Kalmar Mats Waern0480-44 39 15

Stockholm John Sjöström08-688 67 18

StockholmPer Johansson08-688 64 08

Västerås Jenny Malmkvist021-40 37 92

Piteå Magnus Hedlund0911-185 23

Örebro Karolina Wettermark019-17 89 33

krossordet # 11724

branschdag

En innehållsrik dag för bergmaterialindustrinVissa menar att tussilago och knoppande björkar är säkra vår-tecken. För bergmaterialindustrin är det snarare branschdagen i april som förebådar ljusare tider och mer användarvänligt klimat. Hur ska man annars tolka det fak-tum att så många som ett 140-tal deltagare bänkade sig för att un-der en heldag få veta allt om såväl det senaste som det viktigaste?

text: NICLAS KINDVALL

Foto: ANNA HÅLLAMS

– Det är lite svårt att få ögonkontakt med alla här, skrattade SBMI:s sty-relseordförande Kenneth Johansson när han övertog mikrofonen från vd Björn Strokirk som dessförinnan hade hälsat välkommen.

Herr ordföranden syftade på den långsmala lokalen där församlingen satt utspridd i bredd. Tre stora skär-mar på strategiska platser utlovade dock att alla kunde se det som skul-le presenteras på ett bra sätt. Plat-sen? Clarion Hotel Sign i Stockholm, ett stenkast från LO-borgen på Norra Bantorget. Kenneth Johansson fort-satte med att tacka för att så många kommit, ett faktum som han menade gav både styrelse och utskott ordent-ligt med råg i ryggen i arbetet. Därpå drog mötet i gång på allvar med för-middagens första programpunkt.

Så löd vinjetten för de inledande presentationerna och allra först blev det filmvisning där flera oppositions-politiker liksom infrastrukturminis-

ter Catharina Elmsäter Svärd (M) fick redogöra för hur de ser på satsningar och prioriteringar inom väg och järn-väg de närmaste åren. Infrastruktur-experten Håkan Westerlund från KTH kommenterade utspelen men inledde också med att säga att när det gäller järnvägen så har vi ett eftersatt un-derhåll att brottas med.

Robust transportsystem Till exempel nämnde han att Sverige ligger i det absoluta europeiska bot-tenskiktet med satsningar i nivå med 35 euro per spårkilometer. En siffra att jämföra med exempelvis Storbri-tanniens 175 euro per spårkilometer.

Catharina Elmsäter Svärd menade att regeringen skjutit till pengar för arbetet med att återfå robustheten i transportsystemet medan Anders Yge-man (S), ordförande i Trafikutskottet, och språkröret Åsa Romson (MP) i si-na planer hade ytterligare 100 miljar-der för bättre spår och vägar.

läs mer:

oh-bilDer och

referat finns på

meDlemssiDorna

www.sbmi.se

krossordet # 117 25

En innehållsrik dag för bergmaterialindustrin"Felavhjälpande underhåll" är en

bov i sammanhanget menade Wester-lund. Att vi gör brandkårsutryckning-ar när något går sönder med störning-ar i trafiken som följd. Istället borde vi på ett bättre sätt ta hand om den infrastruktur vi har.

”Grusskyfflare”Även partiledaren Jonas Sjöstedt (V) vill se en ökad satsning på spårtrafik men varnade samtidigt för en ned-dragning av vägunderhållet. "Ren kapitalförstöring", menade han och fick medhåll från infrastrukturexpert Westerlund.

Näst på tur stod generaldirektör Jan Magnusson, Sveriges Geologiska Undersökning, som äntrade podiet och redogjorde, efter vissa problem med att fästa mikrofonen på kavaj-slaget, för sin egen bakgrund som väg- och vattenbyggare vid Chalmers (med det tillhörande öknamnet "grus-skyfflare" bland studiekamraterna)

och även för SGU:s arbete och organi-sation. Bland annat nämnde han upp-draget att försöka förenkla de jordar-tskartor som används och som ibland är svåra för många att helt och fullt förstå.

Att gruset kommer att ta slut är ett faktum, fortsatte han och visade upp flera äldre teckningar som bevis för att den kunskapen funnits en längre tid. SGU:s Bergmaterialråd, med med-lemmar från olika branscher och med god geografiska spridning, är en vik-tig komponent i lösandet av ekvatio-nen naturgrus kontra ersättningsma-terial.

Till sist slog han ett slag för myn-dighetens senaste erbjudande – Låna

en geolog – där olika intressenter kan låna en expert för att strukturera be-hovet av geologisk info vid olika pro-jekt och undersökningar. Jan Magnus-son lämnade scenen med orden "Upp-mana era barn att läsa geologi!"

Förenklad handläggningKatarina van Berlekom, Ramböll och medlem i SBMI:s Samhällsutskott, tog över stafettpinnen och berättade om arbetet med att försöka påverka myn-digheterna att förenkla täkthandlägg-ningen på olika sätt.

Hon väckte viss munterhet hos åhö-rarna med en kommentar till den så kallade behovsprövningen vid till-stånd, "Det är ingen som frågar Volvo

” Olika intressenter kan låna en expert för att strukturera behovet av geologisk

info vid olika projekt och undersökningar.

Jan Magnusson, gD, sveriges geologiska undersökning. katarina van berlekom, Ramböll, medlem i sbMi:s samhällsutskott.

krossordet # 11726

branschdag

om det verkligen behövs så många nya bilar..."

Snabbare begäran om komplette-ring vid täktansökan liksom endast en omgång komplettering är några exempel på de önskemål som levere-rades till Miljödepartementet dagen efter SBMI:s branschdag.

Räcker resurserna?Dagens tredje gäst var Uppsala läns landshövding Peter Egardt men han fick vackert vänta medan en snabb handuppräckningsövning genomför-des. Frågeställningen löd: Kommer handläggningen gå snabbare, lika snabbt eller rentav långsammare med den nya MPD-reformen? Så gott som alla deltagare räknade med att hand-läggningen skulle gå ännu långsam-mare än tidigare, något som Peter Egardt bemötte med ett humoristiskt "Tack ska ni ha, vilken tjusig början".

Han fortsatte på den inslagna vägen genom att ställa frågan "Räcker resur-serna?" till sig själv och genast svara "Nej, tack för mig" och låtsas lämna

pulpeten. Vad är då Länsstyrelsen? fortsatte han. Jo, det är statens regio-nala myndighet och vi har till uppgift att göra ständiga avvägningar mellan olika samhällsintressen.

Peter Egardt exemplifierade från sitt eget län där man knappt kan stöta ned en spade i jorden utan att stöta på en medeltida hålväg eller en ut-rotningshotad salamander. Han ville dock inte vara pessimistisk till över-drift utan slog också fast att tillväxt är ett övergripande mål för länssty-relsens arbete. Man ska dock veta om att täkthandläggningen riskerar att bli underfinansierad och därmed en bromskloss i tillväxten.

Mätta och förhoppningsvis belåtna efter en lunch på chipotlekyckling

med ris kallade Joakim Heises kokälla deltagarna tillbaka till mötesrummet.

Säkerhet och hälsaDagens andra presentationsblock bar namnet "Säkerhet och hälsa" och in-leddes av Roland Netterlind från Berg-sprängnings Entreprenörernas Fö re-ning BEF. Stolt förkunnade Netterlind världspremiären för ett nytt dokument – Checklistor för bergssprängning – som tagits fram av Olycks kommission Bergsprängning, en kommission med deltagare från såväl myndigheter som näringsliv och fackförbund.

Bakgrunden är den negativa olycks-utvecklingen under de senaste åren. Förhoppningen är att både beställare och leverantörer ska använda sig av dokumentet, naturligtvis vid själva ar-betet men också under upphandling-en av tjänsterna – för att säkerställa att valda underleverantörer arbetar på rätt sätt.

Nästa talare hade också säkerhet på menyn. Skanskas Håkan Skotte redo-gjorde för hur hans företag jobbar för att hela tiden hålla säkerhetsfrågorna ”Frågeställningen löd: Kommer hand-

läggningen gå snabbare, lika snabbt eller rentav långsammare med

den nya MPD-reformen?

Peter egardt, landshövding i Uppsala län. Håkan Skotte, Skanska.

krossordet # 117 27

i fokus. Skanska har en nollvision vilken

innebär målet att antalet förlustpro-jekt, miljöincidenter, etiska över-tramp, arbetsplatsolyckor och kva-litetsfel i varje kolumn ska kunna summeras till noll. För att nå noll, berättade Håkan Skotte, måste man sikta förbi noll – liksom som en kara-teutövare som ska slå genom en bräda måste sikta förbi brädan.

Han redogjorde utförligt för hur Skanska arbetar för att låta säker-hetstänkandet genomsyra hela or-ganisationen, man är på god väg och har ett flertal åtgärder för att minska riskerna för olyckor liksom för att uppmärksamma och reflektera över de olyckor som tyvärr ändå sker. Till exempel använder man sig av globa-la säkerhetsstopp när en dödsolycka skett för att alla ska kunna få infor-mation och tänka över vad som skett, varför det skedde och hur det möjligt-vis kunde ha förhindrats.

Ytterligare ett exempel är Skanska

Safety week som genomförs globalt sedan 2006, en vecka vikt åt säker-hetstänkande med fokus på säkra ar-betsplatser.

SkutknackningSista stoppet under säkerhetstemat stod Swerocks Nicklas Stenqvist för. Ett mobilt sådant, nämligen det mo-bila maskinstopp som SBMI tillsam-mans med Chalmers håller på att utvärdera. Man har tagit fram ett för-slag på ett sådant stopp, tillräckligt litet för att man bekvämt ska kunna bära det i arbetet utan problem, och kommer nu fortsätta med att testa det i verkliga situationer.

Han visade också en presentations-film där "Micke från Bandhagen" tjänstvilligt slog sönder olika glasru-tor med ett slagträ. Tanken var att visa att det finns material, i det här fallet av fabrikatet Hammerglass – en polykarbonatblandning – som kan stå emot kraftigt våld utan att splitt-ras. Med ett sådant material skulle

man kunna göra maskinistens arbete vid skutknackning betydligt säkrare i framtiden.

Dessutom visade Nicklas Stenqvist också bilder på en annan uppfinning med samma syfte, en "kjol" tillverkad av kätting som monteras på grävma-skinens bom och som hänger runt hydraulhammaren och den sten som ska knackas.

Teknikens världPer Murén från NCC Roads, som in-ledde eftermiddagens teknikavsnitt, äntrade scenen med en rapport från en liten roadtrip till tre olika täkter i Sverige och Norge. Tre täkter och tre intressanta tekniska lösningar skulle redogöras för.

Vi inledde i bergtäkten i Södra Sandby och de tusentals ton tunga stenmjölslager som har saknat värde. Lösningen blev en våt process som ger fillerfri stenmjöl, lämpad för be-tong och med en restprodukt i form av pressade fillerkakor som kan säljas

Nicklas Stenqvist, Swerock.Roland Netterlind, vd beF bergsprängnings entreprenörernas Förening.

GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

Analys Prognos Mätning Uppföljning

Spränga?Ta med oss från start.METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrations-övervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljö-konsekvensbeskrivning samt tra� k- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk

krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01

krossordet # 117 29

som exempelvis tätningsmassa.Raskt vidare till Jehanders i Riksten

och ett processystem som möjliggör styrning av anläggningen utifrån be-hov av olika sorteringar och där ett enda knapptryck automatiskt ställer in spalt och hastighet för produktion av önskad produkt samtidigt som ope-ratörerna hela tiden kan hålla koll på flöden och inställningar.

Det sista exemplet hämtades från vårt västliga grannland där täktföreta-get Velde Pukk och Grus utanför Sta-vanger har ett bastant grepp om hela processkedjan och får ett hundrapro-centigt utbyte i ett komplett program från vägmaterial till betongprodukter. En föregångsanläggning!

Mått på resistivitetenMed rubriken "Bättre kartering för se-lektiv exploatering" klev Torleif Dah-lin, teknisk doktor vid Lunds tekniska högskola, upp till talarstolen och re-dogjorde för sin vision hur geofysik kan användas om 5–10 år. Hur ska vi använda geofysikaliska mätmetoder för att kartera terrängen och på så sätt effektivare kunna välja ett bra läge för en täkt.

Två metoder som är särskilt intres-santa är resistivitet och inducerad polarisation, IP. Resistivitetsmetoden går ut på att man mäter det elektriska motståndet i marken.

För att göra detta placerar man ut elektroder i marken på ett lämpligt

avstånd från varandra, och skickar en ström från den ena till den andra. På så sätt går det att få ett mått på resis-tiviteten i marken. Ju längre ifrån var-andra elektroderna är, desto djupare går strömmen.

3D-visualiseringInducerad polarisation är en utveck-ling av resistivitetsmetoden, där man mäter uppladdningsförmågan i mar-ken. En ytterligare metod är refrak-tionsseismik, som är en metod som använts länge. Det handlar i princip om att skapa tryckvågor i marken och sedan mäta hur de studsar mot struk-turer och lager under markytan.

– Seismiken är intressant eftersom det finns direkta kopplingar mellan mekaniska egenskaper och dess håll-fasthet i bergmaterialet, berättade Torleif Dahlin.

– När man mäter med resistivitet ser man att resistiviteten korrelerar med sprickfrekvensen – hög sprick-frekvens ger låg resistivitet. Det går också att se en korrelation mellan

seismisk tryckvågshastighet och LA-värde.

Han visade också ett exempel på en 3D-visualisering baserad på resistivi-tetsmätningar i Olundatäkten, som gav en bild av hur djupt berget ligger, och en 3D-visualisering från täkten i Dalby, där det bland annat gick att se en diabasgång.

– Ibland kan det vara svårt att hitta exempelvis en diabasgång genom att bara mäta resistivitet, berättade han.

– De kan ha både hög och låg resis-tivitet och då kan det gå att få bättre resultat genom att kombinera flera metoder, exempelvis resistivitet och IP, eller resistivitet och magnetiska egenskaper. Med modern utrustning

”Seismiken är intressant eftersom det finns direkta kopplingar mellan meka-niska egenskaper och dess hållfasthet i

berg materialet.”Torleif Dahlin

kenneth Johansson överlämnar utmärkelsen ”årets insats” till Per Murén från NCC Roads. torleif Dahlin, vid Lunds tek-niska högskola.

krossordet # 117

branschdag

mäter man det här samtidigt, så det är inget extra besvär. Det har skett en kraftig utveckling när det gäller mät-instrumenten på det här området.

– Det går också att skaffa sig bättre information genom att mäta i borr-hål, menade Dahlin.

– Om man använder geofysik för att ta reda på var man ska borra, så kan man sedan borra och hissa ner en mätprob i borrhålet och mäta de geo-fysikaliska egenskaperna.

Även loggning kan vara intressant, påpekade han.

– Loggning under hammarborrning är billigare än kärnborrning. Då kan man göra betydligt fler borrningar för samma peng och få ytterligare infor-mation genom att logga hålen.

Det finns helt klart potential att utveckla datainsamlingsteknikerna, berättade Torleif Dahlin. Just att an-vända vibrerande maskiner som sig-nalkälla för seismik är ett potentiellt utvecklingsområde. Andra utveck-lingsområden är att med hjälp av bättre teknik och programvara få ut mer ur insamlade data.

Stor potential– Det vore bra om man i samma pro-gram kunde lägga in resistivitetsdata, IP-data, seismikdata, magnetometri-data och borrdata, och låta de smarta algoritmerna ta fram så mycket infor-mation som möjligt. De olika meto-dernas styrkor och svagheter kan då komplettera och kompensera varan-dra. Där finns en stor potential.

När Torleif Dahlin blickade 5–10 år framåt så hoppas han att branschen då rutinmässigt använder bra kom-binationer av geofysiska metoder för förundersökningar.

– Sedan använder vi dessa data för att kunna borra och ta prov på rätt ställen. På så sätt kommer man inte att behöva borra lika mycket.

Han hoppas också att branschen då använder 3D-modeller av bergmateri-alets kvalitet samt jordmäktighet och jordsammansättning genom smart samtolkning av data.

– På så sätt borde vi bättre kunna optimera uttag av material ur våra täkter.

SBMI-klassningEfter Torleif Dahlins faktaspäckade presentation var det dags för ordfö-randen i SBMI:s Krossutskott att göra sin stämma hörd. Han redogjorde för drömmen om en SBMI-klassad ma-skin, en dröm som tagit flera steg mot att bli verklighet under de senaste månaderna. Bakgrunden är en idé om att samla erfarenheter och kun-skaper från användarna av maskiner och återföra dessa till leverantörerna och på så sätt få fram än mer person- och driftsäkra maskiner. Efter att från början ha haft ett sextiotal punkter har

Krossutskottet nu jobbat fram ett dokument med relevanta punkter

som nu ska presenteras. Han berätta-de att dialogen med tillverkarna fort-sätter och att man hoppas att även de ska känna att en SBMI-klassning är en idé och ett projekt att jobba vidare med.

Teknik och taktikÄnnu mer teknik blev det när några utmanare fick chansen att presen-tera sig själva och sina produkter. Bo-Göran Johansson från Atlas Copco inledde med att titta framåt på vad som kommer att krävas av industrin för att därefter presentera sitt företag och vad det har att erbjuda.

Bo-Göran Johansson lämnade däref-ter över ljud och ljus till Carl-Henrik Gustavsson från P J Jonsson & Söner som i sin tur fick redogöra för företag och sortiment.

Teknik handlade det också om, men kanske ännu mer om taktik, när Svevias Thomas Hydén pratade om hur man med konceptet "Öppen täkt" kan skapa bättre förståelse hos gran-nar och allmänhet för den verksam-het man bedriver. För industrin är det viktigt att kunna berätta och för-tydliga samhällsnyttan av täktverk-samheten, till exempel vad materialet används till och hur man jobbar för att minimera störningar. SBMI har ut-märkt material att använda för den som funderar på att öppna upp täkten för nyfikna.

Han exemplifierade med en dag

”Med konceptet ”Öppen täkt” kan man nå många och skapa bättre förståelse

hos grannar och allmänhet för täktens verksamhet.

Thomas Hydén, Svevia

gun schulte, samhällsinsikt och kalle Nyberg länsstyrelsen, gotlands län.

30

www.krossning-sortering.com

Krossning & Sortering SRC ABSiktgatan 2, 162 50 VÄLLINGBY • Box 147, 162 12 VÄLLINGBY

Tel 08-579 707 80/070-619 97 80 • info@krossning-sortering.com

Krossning & Sortering SRC AB

MAXIMUS 516 Grovsorterare, 2-däckad

Siktyta 4,9 x 1,55 m, vikt 35 ton

www.krossning-sortering.com

MAXIMUS 522/522 T Konventionell sorterare 2- och 3-däckad

Siktyta 6,7 x 1,55 m, vikt 35 ton

Marknadens största utbud på begagnadeMetso – Sandvik – Powerscreen – Kleemann – Keestrack – Finlay

Monter 107

Under drygt 20 år har vi samlat kunskap och erfarenhet för

att bli en ledande leverantör av helhetslösningar. Vårt

erbjudande innebär korta leveranstider, hög leveranssäkerhet

och marknadens bästa utrustning och sprängmedel.

Om du bestämmer resultatet, så tar vi hand om resten.

NORABBesöksadress: Olofsbergsgruvan, Gyttorp. Postadress: P.O. Box 63, SE-713 22 Nora.Tel: 0587-145 45. Fax: 0587-143 70.E-post: office@norab.com. www.norab.com

Från berg till småsten

krossordet # 11732

branschdag

Svevia arrangerat tillsammans med Swecon i Klinga utanför Norrköping då runt 250 besökare fick se sig om-kring, titta på uppträdanden av bland andra Ian Wachtmeister och kanske till och med provköra några maski-ner. Viktigt att bjuda på något att äta och dricka, "det behöver inte vara nå-gon nobelmiddag, gratis är gott", och att barnen har något att göra medan föräldrarna ser sig omkring.

– Här finns många poäng att vinna, avslutade Thomas Hydén.

Långt där framme Stärkta av kaffe och något sött därtill bänkade sig bergmaterialindustrin för dagens allra sista block – den här gången med den lämpliga rubriken "Framtid". Och visst är det så att olika branscher kan dra nytta av varandra?

Först ut i manegen var nämligen ställföreträdande HR-chefen Katarina Tilly från möbeljätten IKEA och nu handlade det om rekrytering och ut-bildning, hur man hittar de oslipade diamanterna och förädlar dem inom organisationen. Hon berättade att det

viktigaste är engagemang och inte, som många ibland tror, fina examina.

– Vi vill ha motiverade människor som vi låter utvecklas i sina yrkesrol-ler, sa hon bland annat.

PersonlighetstestI rekryteringsprocessen låter IKEA alltid minst två personer hålla i alla intervjuer, vilket leder till att de upp-täcker mer och även att det finns nå-gon att diskutera med efteråt.

De använder också ett så kallat PI-test (predictive index), ett enkelt per-sonlighetstest, som mäter hur do-minant sökanden är, hur utåtriktad, tålmodig och hur noga denne är med regler. Profilen är ett bra underlag för diskussioner med den sökande under intervjun.

Katarina Tilly menade att IKEA är väldigt grundliga med att kolla upp de sökandes referenser. De har ett förberett material med många frågor, bland annat om en tidigare arbets-givare skulle kunna tänka sig att an-ställa personen igen. Det kanske finns mycket bra att säga om personen ifrå-

ga, men skulle de inte anställa igen så säger det väldigt mycket, enligt Tilly.

IKEA använder en pyramid som grafiskt illustrerar vilka saker IKEA prioriterar när det gäller nyanställda. Från botten och uppåt står där: vär-deringar, återväxt, kompetens och KPI (key perfomance indicators, bland annat mångfald vad gäller kön, ålder och etnisk bakgrund).

– Vi gör aldrig avkall på värdering-arna. Vi söker enkla, ärliga männis-kor. Det spelar ingen roll vad du har gjort innan, om du inte delar IKEAs värderingar kommer vi inte att trivas ihop.

Begreppet kompetens betyder för IKEA inte bara sådant som en poten-tiell anställd kan eller har studerat ut-an också kunskap, vilja och förmåga.

Fyrgradig skalaVidareutveckling av personalen är också en prioriterad och viktig fråga. IKEA använder sig av fem kriterier när företaget bedömer sina medarbe-tare i enskilda utvecklingssamtal. Om-rådena ansvar i arbetet, kompetens, arbetsresultat (får saker gjorda), servi-cekänsla och samarbete graderas i en fyrgradig skala.

Hur bra är då IKEA på att rekryte-ra? Katarina Tilly menar att de gång-er företaget misslyckas beror det ofta på att de inte varit tillräckligt tydliga ” IKEA använder en pyramid som

grafiskt illustrerar vilka saker IKEA prioriterar när det gäller nyanställda.

katarina tilly, HR-chef ikeA barkarby.

Claes trollestad, docent i livsåskådningsve-tenskap.

med vad det är de erbjuder. Nyckelfak-torer för en lyckad rekrytering är en-ligt Tilly att vara noga med att kolla referenser och att läsa de personliga breven, dessutom får hon och hennes kollegor mycket övning då avdelning-en rekryterar kontinuerligt.

Etisk värdegrund– Varför ska vi jobba med de etiska frågorna?

Så inledde dagens sista talare, do-centen i livsåskådningsvetenskap Claes Trollestad, sin föreställning. Han talade om varför det är så viktigt att som företag ha en etisk grund att vi-la på. Inte för att ett företag utan etik riskerar att förlora sin trovärdighet och därmed pengar utan tvärtom – för att ett företag med gott anseende fak-tiskt tjänar mer pengar. Det är viktigt att människor litar på oss. Det betyder dock inte att vi kan tillsätta en grupp

som formulerar en etisk värdegrund utan ett sådant arbete är långsiktigt och måste förankras överallt i en orga-nisation. Alla måste vara delaktiga.

Uppmuntra och stimuleraClaes Trollestad definierade också be-greppen minimalistisk etik – där man försöker göra så lite fel som möjligt –och maximalistisk etik – där man för-söker göra så många rätt som möjligt. Den senare varianten är klart mest produktiv, betydligt roligare och dess-utom en drivkraft i sig själv.

– Vårt resultat som företag sitter i huvudet på oss själva och våra med-arbetare, sa Trollestad. Att skapa en positiv företagskultur som är ett ar-bete som hela tiden bedrivs, där det är viktigt att leda på rätt sätt. Att tydlig-göra, uppmuntra och stimulera. Att se det som görs rätt och inte det som misslyckas. Om alla får vara med om

att utforma och pröva då kommer alla också att ta ansvar och dessutom kom-mer vi att få loss mycket kunskap ur alla medarbetare.

Innehållsrik dagNär Claes Trollestad, med en applåd naturligtvis, lämnade scenen åter-stod bara för Kenneth Johansson att knyta ihop säcken och sammanfatta dagen med några korta ord om varje framträdande. Det gjorde han också men fick ändå inte bli avslutningens huvudperson. Sista man i rampljuset blev Per Murén som tackades för årets insats för föreningen SBMI och gick därifrån med blomsterkvast och ett diplom. Alla andra fick gå tomhänta därifrån, åtminstone i rent fysisk me-ning – i deltagarnas huvuden fanns det garanterat en hel del nytt och spännande efter en lång och innehålls-rik dag.

”Vårt resultat som företag sitter i huvudet på oss själva och våra

medarbetare

n

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se

Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

www.pjjonsson.se

Jonsson L1208

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner | 894 41 ÖVERHÖRNÄS Tel 0660-731 00 | Fax 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se

Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Begagnat sorteringsverk MaskinMekano S1303 årsmodell 2004

Marknadsledare i Skandinavien!– över 300 sålda sedan lanseringen 2006

MOBILE CRUSHING AND SCREENING EQUIPMENT

Hantverksvägen 8 • 746 40 BÅLSTA • Tel • Faxpost@fredheim-maskin.se . www.fredheim-maskin.se

0171-501 56 0171-501 57E-mail:

Kontakta:Håkan Björk tel hakan@fredheim-maskin.seMagnus von Dahn tel magnus@fredheim-maskin.se

070-527 44 16070-257 49 80

,,

– Krossar och sorterar alla förekommande massor. Se mer på www.fredheim-maskin.se

Vi kanskräddarsyen lönsamanläggningför dig!

NOVUMNOVUM

7,7 m3 matare1,2 m bredd huvudtransportör1,8 m bred siktInga stödbenLastkännande hydraulik EXPLORER

Vi kan

skräddarsy

en lönsam

anläggning

för dig!

Monter 301Välkommen!

Hantverksvägen 8 • 746 40 BÅLSTA • Tel 0171-501 56 • Fax 0171-501 57E-mail: post@fredheim-maskin.se • www.fredheim-maskin.seKontakta:Håkan Björk: tel 070-527 44 16, hakan@fredheim-maskin.seThomas Boklund: tel 070-333 85 05, boklund@fredheim-maskin.se

Söker du driftssäker bandvåg?

Tallskogsvägen 9 Tel: 0247-136 57 793 35 Leksand Fax: 0247-145 96 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se Besök då Wirtgen Sweden AB, monter 109 och se på deras MCO 11 S!

vad anser du Är den viktigaste frågan för branschen 2012?

Peter andersson, swerock

– Den viktigaste frågan just nu är förslaget om stor­MPD och om en sådan

Peter söderman, lkab berg och betong

– För vår del är den vikti­gaste frågan de processer som styr när ballast till­varatas för tillverkning av betong. Jag tycker också att hela branschen måste job­ba mer intensivt med re­kryteringsfrågan. Det är ett stor t problem att det är så svår t att hitta personal och bara vi kommer behöva anställa cirka 120 personer de kommande åren.

sven-erik hansson, nynäs ösmo lastbils-central

– För det första vill jag säga

Mattias göransson, sgu

– Jag har jobbat rätt mycket med ersättningsmaterial till naturgrus, så för mig är det en viktigt fråga att ta tag i. Jag skrev själv en rapport om det här förra året och beskrev bland annat möjlig­heterna till ersättningsma­terial inom olika använd­ningsområden. För det här är ett eftersatt område där det behövs mer forskning och fler innovationer. Det skulle göra alla i branschen till vinnare.

ulf hägglund, dnv Certification AB

– För min del är det här med byggproduktdirekti­vet, CPD (Construction Products Directive) som gäller och tillämpas fram till den 1 juli nästa år då det upphävs genom CPR (Con­struction Products Regula­tion). Här tycker jag nämli­gen att det saknas direktiv beträffande om även alla täkter ska cer tifieras eller inte. För det är ju verkligen något som i så fall kommer att sätta avtryck på hela branschen.

Josefin Lundström, svevia

– Jag tycker att vi inom branschen ska få mer tyd­liga krav på oss när det gäller lagar och tolkningar när det gäller vår verksam­het. Det finns nämligen så många regler och villkor som ska uppfyllas, men i dagsläget känns många av dessa lite luddiga och det är svår t att veta vad det är som gäller. Ett exempel på det är det här med stor­MPD som jag hoppas ska kunna öka samsynen.

åsa sjöstrand, skanska asfalt

– Min bild är att vi behöver göra branschen mer att­raktiv. Vi behöver få in nya människor och därför mås­te vi få dem intresserade av vad vi håller på med, för jag tror att många har väldigt dålig insikt i det. Vi behöver därför göra våra yrken i branschen mer kända och attraktiva. Därför måste vi

att SBMI:s branschdagar är väldigt bra eftersom man brukar behandla viktiga frå­gor och ta upp intressanta nyheter, som till exempel det här med det mobila nödstoppet. De viktigaste frågorna för mig just nu är miljö och rekrytering. Vi måste bland annat ta tag i lärlingsfrågan. De lär­lingar som nu kommer ut till företagen är där bara i 18 månader och det är all­deles för kor t tid. Och här bromsas vi till stor del upp av fackförbunden, så det är dem vi bland annat måste ha en dialog med.

centralisering kommer att påverka handläggningsti­derna eller inte? Så det var ju bra att det var ett ämne som togs upp på bransch­dagen. För vi behöver verk­ligen få mer kunskap om hur det kommer att fung­era i framtiden och det är information som vi egentli­gen borde ha fått för länge sedan. Personligen tror jag att handläggningstiderna kommer att ta längre tid.

marknadsföra oss på ett bättre sätt och här ligger ansvaret till stor del på fö­retagen i branschen. Vi kan bland annat marknadsföra oss bättre och berätta vad vi gör, till exempel för när­boende vid en täkt och för våra kunder. Sedan måste vi också ta hand om de som redan nu söker sig till vår bransch. Hur ska man till exempel ta emot en ny maskinförare första dagen på jobbet?

Rekrytering, MPD, miljö och luddiga reglerStenkoll fanns naturligtvis på plats då SBMI arrangerade vårens branschdag i Stockholm den 19 april. Bland annat för att be några av besökarna svara på vilken branschfråga de tycker är viktigast just nu? text: TOMAS SKAgERLIND Foto: NICLAS KINDVALL

branschdag

krossordet # 11736

miljö

Sjövägen till Stockholms hjärtaJehander har tillsammans med systerbolaget Betongindustri fått ett unikt citynära tillstånd. I Ulvsunda, väster om Stockholm, byggs en bergmateri-alterminal och en betongfabrik som beräknas stå startklara om ett år. Materialet kommer att tas in via fartyg i Ulvsundaviken.

text: CARINA TySKBO Foto: JEHANDER illustration: EVA EDBERg

krossordet # 117 37

– Jodå, visst har vi firat med tårta!Niklas Skoog, råvaruförsörjnings-

chef på Jehander, bekräftar den stora glädjen efter 14 års lång väntan. Med etableringen i västerförorten Bromma har företaget säkrat en fortsatt far-tygsverksamhet för överskådlig fram-tid. Ett av argumenten för ytterligare en terminal var att man ville uppnå tillräcklig beläggning för fartyget ”Je-hander 1”.

Tidigare Stockholmsanläggningar har försvunnit, till exempel i Horns-berg. Men vägen mot en ny etable-ring har som sagt varit lång och lob-byverksamheten omfattande. Många rapporter har skrivits, både av Jehan-der och av olika myndigheter. Från tjänstemannahåll har man oftast fått stöd för argumentationen men från politikerna har det tidvis funnits ett starkt motstånd.

Sjönära täkter– Glädjande nog pekades Ulvsunda ut som regionalt intressant i den regio-nala utvecklingsplanen, RUFS 2011. Det kan ha påverkat bedömningen i det slutliga avgörandet av den juridis-ka processen, säger Niklas Skoog.

Jehander är ensamma i regionen om att kunna leverera material sjövä-

gen, direkt från de sjönära täkterna på Munsö och i Enhörna. Berg-och grustäktverksamheten utgör före-tagets kärnverksamhet och på det här sättet slipper man köra in mate-rialet med lastbil från täkter runt om Stockholm. Istället levereras det ef-fektivare och miljövänligare med båt, mellanlagras på terminalen för att se-dan köras ut med lastbil en betydligt kortare sträcka. Vid angöringsplatsen i Ulvsunda lossas materialet och för-flyttas direkt till terminalområdet med hjälp av transportband.

Miljöbilsbegreppet vagtRedan nu sparar man in på transpor-terna genom att köra med fartyg till några platser. Men lastbilar måste ändå till när materialet ska fraktas ut till Stockholms olika byggprojekt. Hur viktig är miljömedvetenheten i

det ledet? Niklas Skoog anser att be-greppet miljöcertifierade fordon är vagt. Det finns olika europeiska klass-ningar och självklart ställs krav på dem som kör åt Jehander. Kundernas fordon går däremot inte att kontrol-lera, även om man som alla andra följer de lokala trafikkungörelserna och miljözonsreglerna. Att köra med fullstora lastbilsekipage i city är till exempel inte tillåtet.

– Det här gör att många åker med enkelbilar utan släp vilket är ett stort slöseri. Fartyg är definitivt bättre för miljön, säger han.

Kan man rikta någon miljökritik mot fartygsverksamhet?– Ja, när det gäller buller; från mo-torer eller vid lastning och lossning. Ofta vill man utnyttja fartyget dygnet runt och i Stockholm kan man få

Att köra med fullstora lastbils eki page i city är inte tillåtet. Det gör att många

åker med enkelbilar utan släp vilket är ett stort slöseri.”

Niklas Skoog

”

Niklas Skoog, råva-ruförsörjningschef på Jehander.

i Ulvsunda, strax utanför stockholm, har Jehander etablerat en ny terminal dit transporter kan ske sjövägen.

krossordet # 11738

vinjett

tillstånd att lossa nattetid ett begrän-sat antal gånger per år, under förut-sättning att man klarar bullernivån, säger Niklas Skoog.

På terminalområdet låg tidigare en färgindustri som förorenade botten-sedimentet. Nu finns en rädsla för att fartyget ska röra upp sediment så att gifter sprids i Ulvsundaviken. Jehan-

der ska i samråd med kommunen för-säkra sig om att botten inte grumlas. Det kan ske genom att till exempel lå-ta fartyget lägga till längre ut i djupa-re vatten, att hissa upp och eventuellt stänga av propellrarna och driva in, eller möjligen att täcka botten med något tätt material.

Projektet Ulvsundaterminalen har

under årens lopp mött starka protes-ter. De boende i området har över-klagat både under verksamhets- och bygglovsprövningen. Även i den sista instansen i Miljödomstolen har kring-boende fått ge sin syn på saken. In-vändningarna har oftast gällt stör-ningar från trafiken och buller. Man oroar sig också för barnen som ska

krossordet # 117 39

passera anläggningen till och från skolan. Frågorna om trafiksäkerhet har dock legat hos Trafikkontoret, som inte har krävt några särskilda åt-gärder.

– Vi negligerar inte synpunkter. Vi är väl medvetna om att vår verksam-het innebär en viss ökad lokal stör-ning för omgivningen och vidtar rele-

vanta åtgärder för att den ändå ska bli acceptabel, säger Niklas Skoog.

Protester är naturligt, men erfaren-heten säger att de alltid är störst inför en etablering. Det man inte känner till tvekar man inför. Prövningen är till för att väga behovet av verksamhe-ten mot den eventuella störning den kan ge upphov till. Han påminner om

att platsen faktiskt är ett industriom-råde, inte jungfrulig mark, rakt under inflygningsvägen till Bromma flyg-plats. Dessutom uppfyller verksamhe-ten ett samhällsbehov, något som är viktigt att argumentera för.

– Materialet ska fram på något sätt och det är bättre att det kommer via fartyg. Då blir störningen regionalt sett mindre, säger Niklas Skoog.

Hur ser det ut i nuläget, när kommer ni igång?

– Vi har avvaktat den juridiska prövningen, så hittills har vi enbart kört in med lastbilar i mycket be-gränsad omfattning. Målsättningen är att fartygsleveranserna kan komma igång senast under våren 2013. Be-tongfabriken, som kommer att ta all ballast från oss, ska stå klar vid halv-årsskiftet 2013. Den planerade fulla terminalverksamheten kräver relativt stora investeringar. Men projektering av byggnader och utrustning pågår för fullt.

Fartyget ”Jehander 1” lastar 400 ton. vilket motsvarar cirka 100 enkellastbilar eller cirka 40 fullstora ekipage.

Materialet ska fram på något sätt och

det är bättre att det kommer via fartyg. Då blir störningen

regionalt sett mindre.”Niklas Skoog

”

n

krossordet # 11740

Storstadens materialförsörjning – en svårlöst ekvation Stockholmsregionen bågnar. Stora byggprojekt ser dagens ljus; vägar och tunnlar planeras och restaureras. Hur ska behovet av ballast kunna matcha hårdnande miljökrav och anpassas till stadens många natur-skyddsområden? Två branschrepresentanter och en politiker försöker ana ljusglimtar i en dyster framtidsbild. text: CARINA TySKBO

Ulf kjellén, projektutveckla-re på Skanska Ulf Kjellén är projektutvecklare på Skanska och arbetar med att få fram täkter och entreprenadanläggningar. Han anser att en stressad marknad gör det svårt att driva frågan om citynära anläggningar, i synnerhet för de små aktörerna. Hela 50 procent av det om-satta berget i Stockholm är entrepre-nadberg och byggnation förutsätter så gott som alltid sprängning. Stockholms stjärnformade stadsbebyggelse har dessutom långt insprängda skogskilar som i många fall är naturskyddade.

– Hur ska man få staden att växa i den takt som krävs och samtidigt beva-ra alla svampskogar åt stockholmarna? SBMI är ju inte emot naturskyddsom-råden men förbifarter och större bo-stadsprojekt kräver alltid losshållande av berg. När citynära anläggningar för-svinner förlängs transporterna och ko-lidioxidutsläppen ökar, säger han.

Han pekar på exemplet Nya Karolin-ska Sjukhuset. Där gick en stor del av

berget till Solnakrossen, en fantas-tisk stadsnära verksamhet som på sikt kommer att försvinna. Då kom-mer man att tvingas åka till Upp-lands Väsby, med betydligt större miljökonsekvenser som följd. När täkttillstånden blir allt svårare att få hamnar branschen långt utanför storstadsområdet. Det leder i sin tur till ett kortsiktigt tänkande som för-svårar för investeringar och för åtgär-der som minskar damning och buller. Med körsträckor på upp till fyra–fem mil är det dessutom svårt att hålla ti-derna i trafikpropparna kring Stock-holms centrala delar.

– Schaktmassorna är nästa pro-blem – vart tar de vägen? Vi behöver återvinna så mycket som möjligt av både dem och entreprenadberget. Det måste finnas fler verksamheter så att det skapas konkurrens, annars skru-vas priserna upp, säger Ulf Kjellén.

Han är kritisk till att de flesta kommuner i sina översiktsplaner be-skriver de täkter som finns, men inte tar höjd för nya verksamheter. Sam-verkan mellan kommunerna saknas.

– Se på 1970-talets byggpolitik med en förödande skövling av städernas centrala äldre delar. Städerna ska ut-vecklas men inte till vilket pris som helst. Det behövs en dynamik och en bra blandning där varje tid represen-teras, säger Ulf Kjellén.

Hur ska man få staden att växa i den takt som krävs och samtidigt bevara

alla svampskogar åt stockholmarna?”Ulf Kjellén”

krossordet # 117 41

miljö

sven wallman, råvaru chef NCC Roads Ab ÖstSven Wallman på NCC Roads anser att samhället i allmänhet använder begreppet hållbarhet på ett inkompe-tent sätt när det gäller bergmaterial-industrin. Tänkandet saknar perspek-tiv, man glömmer att håll bar hets-frågor är ett regionalt engage mang och att kommunerna ömsesidigt mås-te dela på ansvaret. – Principen är enkel: branschen arbe-tar med en bulkvara som bör trans-porteras på ett energieffektivt och resurssnålt sätt. Avståndet till sam-hället-fastighetsägaren ska vara så kort som möjligt. Transporterna görs med fördel via järnväg eller sjötran-sport där så är möjligt, och med last-bil den avslutande biten, säger Sven Wallman.

Inget skapas utan förändring. Det gäller framför allt förändringen av landskapet i relation till utnyttjandet av naturresurserna och den samhälls-

nytta som täktverksamheten utgör. Han menar att den skada i landskapet som täkten orsakar kan jämföras med vägarnas samhällsnyttiga ”sår”, där exempelvis vägområdet för en med-elstor väg på 50 kilometer motsvarar cirka 30 normalstora täkter i följd

– Täktverksamheten under de se-naste årtiondena har volymmässigt producerat ungefär i nivå med gru-vorna, men gruvorna tar en mycket större areal i anspråk. Jämfört med utbyte och restmaterial-avfallshan-tering haltar liknelsen något men är ändå intressant ur ett hållbarhetsper-spektiv, säger Sven Wallman.

Viktigt med perspektivI större samhällen som Stockholm ut-gör transportfrågan en grundbult. Bå-de kring utsläpp, slitage på vägar, ar-betsmiljö och fara för folk och fä, då tunga lastade fordon ibland far fram alldeles för fort i samhällena.

– Hållbarhetsdiskussionen foku-serar på fel saker, man glömmer

Hållbarhetsdiskus sionen fokuserar på fel saker, man

glömmer att samhället växer.”Sven Wallman”

krossordet # 11742

miljö

Anders ekegren, stads-byggnadskommunalråd i solna och ordförande i ksL:s miljö- och samhälls-utvecklingsberedningFrågan om bra lagring av sand och grus går inte åt rätt håll. Det menar Anders Ekegren, stadsbyggnadskom-munalråd i Solna och ordförande i KSL:s (Kommunförbundet Stockholms Läns), miljö- och samhällsutvecklings-beredning. Täkter och terminaler konkurrerar om mark med kontors- och bostadsbyggande och det lönar sig mer att bygga än att arbeta med grus- och sandtillförsel.

– Typexemplet är Västra Kungshol-men där det tidigare låg en bra belä-gen terminal. Den försvann till för-mån för bland annat bostäder. Många

Båttransporter tror jag kan vara den mest

framkomliga lösningen. Mycket av verksamheten

ombesörjs med ballast från närområdet. ”

Anders Ekengren

”

industrier i Stockholmsområdet låg tidigare centralt men har flyttats ut efterhand.

Lokal betongfabrikBetongstationerna och cementtill-verkningen däremot läggs ofta i sam-band med stora projekt. Det är po-sitivt, tycker Anders Ekegren. På så sätt kortar man transporterna, stora bilar körs till betongstationerna och mindre fordon kan köra ut betongen. Bergmaterialterminalerna blir ofta förlorarna, få vill förlägga dem nära bostadsområdena. I hans egen kom-mun Solna har både Nationalarenan och Nya Karolinska haft anläggning-arna i närheten av arbetet. Två be-tongstationer och en kross har hål-lits på med tillfälligt bygglov väldigt länge. Så småningom kommer de bo-fasta att motsätta sig det, tror han.

– Intressena står emot varandra. Samtidigt är det väldigt bra att män-niskor bor och jobbar centralt i regio-nen – det innebär att en större andel människor åker kollektivt, vilket gyn-nar miljön.

För att lösa ekvationen skulle man enligt Anders Ekegren behöva titta på det halvcentrala bandet strax utanför Stockholms innerstad, till exempel Sundbyberg, Liljeholmen och Solna. Där byggs det i nuläget väldigt myck-et och ett sten- och sandprojekt vore positivt, liksom en lokal betongfabrik med möjlighet till mellanlagring av mindre massor. Men järnvägsnätet har fortfarande en svår kapacitets-brist. Redan innan Citybanan är fär-

dig finns en uppdämd efterfrågan av olika typer av transporter och ett jät-tebehov av att öka turtätheten på ex-isterande linjer.

– Båttransporter tror jag kan vara den mest framkomliga lösningen. Mycket av verksamheten ombesörjs med ballast från närområdet. Utifrån den bilden borde det kunna konkur-rera med lastbilstrafik, säger Anders Ekegren.

Han hävdar att kommunerna in-te tar sitt ansvar för samordningen i Stockholms län. Ute i landet är till-växttrycket lägre och det är inte långt till närmsta täkt. Ingenstans i Sve-rige finns en trafikproblematik som i Stockholm.

– För två år sedan fanns ett större fokus, från politiskt håll genomförde vi seminarier och liknande kring de här frågorna. Nu känner vi att det är svårt att komma vidare, säger Anders Ekegren.

att samhället växer. I Stockholm flyt-tar 35–40 000 personer in per år. Det betyder att många ton ballast ska transporteras in i regionen. Och för-ändringarna gäller inte bara nybygg-nation, restaurering kräver också ma-terial, säger Sven Wallman.

Han anser att man måste sätta ett generellt pris på miljön. Ett hållbart samhälle bör ha ett översiktsperspek-tiv. På tio år har många av de täkter, terminaler och mellanlagringar som fanns i Stockholmsregionen försvun-nit. Samhället förlorar på att dessa

alltid måste flytta sig, att andra vär-den alltid går före.

Dock, det finns hopp om förståelse: under 2011 tog SGU och länsstyrelsen i Uppsala ett initiativ till en material-försörjningsplan. Frågorna diskute-ras tillsammans med kommuner och branschfolk. Man tittade på vilka flö-den som finns i samhället, vart mate-rialet går och hur mycket av det som används.

– Det har funnits initiativ tidigare men inte på samma nivå som i Uppsa-laexemplet, säger Sven Wallman.

n

krossordet # 117 43

Kellve är marknadsledande inom konstruktion, tillverkning och leverans av utrustning för hantering av bulkmaterial.Med över 19000 levererade transportörer är vi din samarbetspartner för att skapa en anläggning med ekonomiskt flöde och hög tillgänglighet. Oavsett om det gäller ombyggnation eller nybyggnation. Besök oss på www.kellve.com eller kontakta oss så berättar vi, hur vi tillsammans med er, kan skapa en anläggning med hög produktivitet och god servicemiljö.

Trygga processen – genom erfarenhet!

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Box 7025 • 174 07 Sundbyberg Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28www.grindex.com • marketing@grindex.com

krossordet # 11744

miljö

Påverkas vegetationen av damm från täkter?

I arbetet, som genomfördes av Ola Bengtsson och Bettina Olausson från Pro Natura, undersöktes om vegeta-tion intill täkter påverkas av damm.

Detta är ett område där det tidigare saknades tydliga forskningsresultat. För att råda bot på denna kunskaps-brist initierade Sand & Grus AB Je-hander projektet som sedan delfinan-sierades av MinBaS. Frågeställning-arna i undersökningen rörde bland annat mängden damm som uppstår, hur långt detta damm kan spridas och vilka effekter det kan få på flora eller fauna.

– Målet med projektet var att av-göra om damm från täktverksamhet får effekter på fältskiktsvegetation eller på moss- och lavfloran samt på vilket avstånd de eventuella effekter-na märks, berättar Monica Soldinger, Swerock, som satt med i referens-gruppen under arbetets gång.

– Hur eller om damm påverkar ve-getationen är en vanlig diskussion vid tlllståndsprocessen, vi behövde verkli-gen en objektiv analys kring det, fort-sätter hon.

Vid undersökning av kärlväxtflo-ran undersöktes ett antal vegetations-typer intill en dammkälla med 50 provrutor (avståndet till dammkällan översteg inte 200 meter). Dessa jäm-fördes med så lika vegetationstyper som möjligt på dammfritt avstånd (som placerades mer än två kilome-ter från dammkällan). Genomgångna arbeten omfattar både laboratorieför-sök och studier på vegetationen.

Så vad visade undersökningen? Hur långt rör sig damm?

– Hur långt dammet sprider sig beror på faktorer som topografi, vä-derförhållande och var dammet ge-nereras. Generellt kan man dock säga

att den allra största mängden damm hamnar relativt nära dammkällan, berättar Ola Bengtsson från Pro Na-tura.

– Spridningsmätningar från grus-vägar visar att damm, som har gene-rerats i marknivå, till största delen hamnar inom 50 meter från vägen. I täktsammanhang, där damm ibland genereras genom sprängning och där dammet kastas upp i luften, sprids det lite längre. Det mesta hamnar dock bara inom några hundra meter.

Vilken effekt har damm på växtlighe-ten?

– Damm kan dels ge fysiologiska effekter på växtligheten och dels ef-fekter som har med förändrat pH att göra. De fysiologiska effekterna är of-tast kopplade till växtens fotosyntes men mekanismerna verkar vara flera. När det gäller effekter på vegetation ute i naturen har man nästan enbart sett effekter som kan relateras till förändrat pH, fortsätter Ola Bengts-son.

Och hur påverkas djurlivet av damm?– När det gäller effekter på djurli-

vet är dessa relativt dåligt undersök-ta och få tydliga forskningsresultat finns. I många fall där man under-

I flera ärenden som rör tillstånd för brytning av sand, grus el-ler bergmaterial förekommer frågeställningar om hur dam-ning påverkar omgivningen. För att få klarhet i det har det därför genomförts en undersökning vars resultat kan under-lätta arbetet för alla som skriver täktansökningar. text: TOMAS SKAgERLIND Foto: SWEROCK & PRO NATURA

Monica Soldinger, Swerock och

ola bengtsson, Pro Natura.

faktaSyftet med undersökningen var att reda ut eventuella effekter på vegetation av damning från täktverk­samhet.

Arbetet leddes av en projektgrupp bestående av personal från Sand & grus AB Jehander, Pro Natura, NCC, Swerock, Nordkalk och CBI Betong­institutet.

Mer information finns i Bengtsson & Olaussons ”Undersökning av even­tuella effekter på vegetation av dam­ning från täktverksamhet”. En rapport utgiven av MinBas II­programmet.

krossordet # 117 45

”Hur eller om damm påverkar vege-tationen är en vanlig diskussion vid

tlllståndsprocessen, vi behövde verkligen en objektiv analys kring det.”

Monica Soldinger

Mätutrustning för stoftnedfall som an-

vänds i undersökning-en av hur damm från täkter påverkar om-

givningen. FOTO: MONICA

SOLDINgER, SWEROCK

några av de resultat soM undersökningen visade:

skillnad på damm och damm?

– Damm från olika dammkällor skiljer sig åt bland annat med av­seende på pH och kornstorlek. Damm från kalksten, som är ke­miskt mer reaktivt än damm från sura silikatbergar ter, anses ge kraf­tigare effekter på vegetation.

hur långt når dammet?

– Merpar ten av dammet sedimen­terar inom några tiotal meter från dammkällan. Om effekter på vege­tation alls förekommer märks de sannolikt inte på längre avstånd än 200­300 meter från dammkällan.

blev det någon effekt på kärlväxter?

– Inga skillnader kunde påvisas när det gäller index för pH och kväve i skogar nära dammkällor jämfört med skogar på dammfritt avstånd. Växter med stor andel klyvöpp­ningar på bladens ovansida (ex­empelvis många gräs och barrväx­ter) kan vara mindre vanliga nära dammkällor (inom ca 200 meter).

effekt på mossor och lavar?

– Mossor och lavar anses ofta som mer känsliga för damm än kärlväx­ter, även om vissa ar ter gynnas av damm. Förändring i ar tsamman­sättning i skogar nära dammkällor skiljde sig inte jämfört med skogar på dammfritt avstånd. Om träden växte mycket nära dammkällan (upp till 40 meter) undvek många ar ter att växa på den stamsektor som vette mot dammkällan.

sökt effekter på fåglar har man inte kunnat relatera dessa till damm. Det är dock rimligt att anta att om man får förändringar i vegetationen så kommer det på sikt också att leda till förändringar högre upp i näringsked-jorna och därmed till effekter på djur-livet.

Kan damm ha några positiva effek-ter?

– Ja, det kan det. I 70-talets Eng-land, när kolförbränning stod på topp och svavelföroreningssituationen var som värst, hade man viktiga refugie-miljöer för lavfloran intill ett par täk-ter där omgivningarna påverkades av kalkrikt damm. Kalkrikt damm kun-der här motverka effekterna av för-surning. Även i andra sammanhang har man sett att lav- och mossfloran blir artrikare i vissa miljöer som på-verkas av kalkrikt damm. Detta ses oftast som positivt men värderingen ligger väl här i betraktarens ögon. Det är ju likväl fråga om en människoin-ducerad förändring.

Vilken nytta kan bergmaterialindu-strin ha av detta forsningsresultat?

– Vi hoppas väl att vår rapport ska kunna hjälpa till exempelvis då lo-kalisering av nya täkter planeras. Vi-dare hoppas vi att rapporten ska kun-na användas både av industrin och berörda myndigheter för att bättre kunna bedöma olika frågeställningar som berör naturvårdskonsekvenser av damning, exempelvis då det gäller tillståndsansökningar, MKB och lik-nande, säger Ola Bengtsson.

Och Monica Soldinger kan bekräfta att hon har stor nytta av rapporten.

– För mig är resultatet från under-sökningen mycket användbart när jag skriver täktansökningar. Det är väl-digt bra att vi nu har neutral fakta att skicka med vid kommunikation med myndigheterna, säger Monica Sol-dinger.

läs mer:

om Damning på

meDlemssiDorna

www.sbmi.se

n

krossordet # 11746

porträttet

Hallå där, Maria Ågren, – Naturvårdsverkets generaldirektör

Sedan en tid tillbaka genomgår Na-turvårdsverket en omfattande omor-ganisation. Varför initierades den här förändringen och på vilket sätt arbetar ni annorlunda nu?

– Vi har, och har haft, ett behov av att definiera vår roll. När miljöfrå-gorna blir mer och mer komplexa, med fler aktiva aktörer som tar och får ansvar för dessa frågor, måste vi vara beredda att möta framtidens be-

hov. När Naturvårdsverket bildades var uppdraget enklare att formulera. Då handlade det kanske om en skor-sten som släppte ut si och så mycket medan frågorna nu, inte minst med klimatförändringarna i åtanke, är be-tydligt mer komplicerade och täcker fler områden.

– Man kan säga att verket gått från att betrakta enskilda punktut-släpp till att betrakta hela system. Hur använder vi våra resurser? Hur kan vi spara energi på bästa möjli-ga sätt? Fungerar de verktyg vi har till vårt förfogande på rätt sätt? Många frågor spänner också över flera ansvarsområden vilket gör att det ibland kan uppstå målkonflikter mellan exempelvis miljö-, finans- och näringsdepartementen. Om vi vidtar åtgärder på en plats kan det uppstå konsekvenser någon annan-stans istället.

Många är av den uppfattningen att Naturvårdsverket oftare än tidigare söker en dialog med industrin i många ärenden?

– Det är ju också en konsekvens av att vi hela tiden frågar oss själva hur vi ska jobba framöver. Vi kan inte sitta på vår kammare och behandla ärenden där vi kanske inte alltid har all kompetens på området. Därför måste vi hitta sätt att samverka med näringslivet. Ett sätt är att stärka dia-logen med de aktörer som är involve-rade, det är inte självklart att vi som myndighet sitter inne med alla svar. Många gånger finns spetskompeten-sen ute på företagen och det kan vi dra nytta av. Industrin kan vara oss behjälpliga inom många områden lik-som exempelvis universitet och an-dra lärosäten.

Lite förenklat kan man säga att Na-turvårdsverket har tre viktiga upp-

text & Foto: NICLAS KINDVALL

” Det är vik tigt att vi

hittar sätt att samverka.

I en globaliserad värld där miljöfrå-gorna blir allt viktigare och dessut-om ofta är mer svåröverskådliga än tidigare kan samverkan mellan myndigheter och utövare vara ett sätt att nå bättre resultat. Stenkoll har träffat Naturvårdsverkets gene-raldirektör Maria Ågren som menar att dialogen med näringslivet är ett bra verktyg.

faktaNamn: Maria Ågren

Befattning: generaldirektör på Naturvårdsverket sedan februari 2009

Utbildning och tidigare karriär: Civilingenjör med examen i samhälls­byggnad från Luleå tekniska universitet. generaldirektör SgI 2002. generaldirek­tör för SMHI 2003­2009.

drag varav det första är att ta fram kunskap och underlag om hur miljön mår. Det andra är att bistå regeringen med beslutsunderlag i miljöfrågor och det tredje är att genom-föra den beslutade miljöpolitiken i samverkan med andra aktörer. I särskilt det andra uppdraget upplever jag att vi, i vårt uppdrag som "konsulter" i det fallet, tjänar på att ta hjälp utifrån, exempelvis från industrin.

Hur ser du på bergmaterialindustrin, både i allmänhet och med tanke på den dialog ni söker?

– Jag upplever att bergmaterialindustrin, liksom många andra, strävar efter att på olika sätt göra rätt när det kom-mer till miljöfrågor. Det finns en medvetenhet om vad som behöver göras, en inställning som är generell för hela sam-hället där jag menar att frågan om miljön och den varsam-het om miljön som vi behöver visa tar plats i ekvationen be-tydligt tidigare i processen än förr.

Sedan kan man inte sticka under stol med att bergmate-rialindustrin per definition är en verksamhet som utgör en påverkan på miljön. Men vi kan heller inte blunda för att det är viktigt, för hela samhället, att industrin kan bedriva sin näring under rimliga förutsättningar och därför är det li-ka viktigt att vi hittar sätt att samverka och förstå varandra.

Underlättar dialogen ert dagliga arbete?– Det är inte en helt enkel fråga att svara på, jag skulle

kunna säga både och. Det är förstås lättare att som myndig-het att sitta och diktera villkoren men samtidigt inser vi att det oftast ger ett bättre slutresultat om vi gemensamt tar fram riktlinjer och hjälps åt. Ju kunnigare utövarna är i mil-jöfrågor desto bättre, det är min bestämda uppfattning och i grunden så ökar kunskapen när vi möts. Alla gör ett bättre jobb när det finns förståelse för varför vi ställer de krav vi gör.

Regelverket kan ibland uppfattas som väl krångligt?– Vi uppfattar att vi som myndighet har ett stående direk-

tiv att ständigt arbeta för att förenkla regelverket. Det står i vår instruktion och är något som vi hela tiden strävar mot.

Till sist: Trivs du med ditt uppdrag?– Absolut. Det är ett kul jobb och det är stimulerande att

arbeta med frågor som känns viktiga och angelägna. Vi vill ju alla skapa en god livssituation, både för oss och för kom-mande generationer, och jag är stolt över att få leda den verksamheten här på Naturvårdsverket.

Kraven gäller direkt samtliga nya förråd, befintliga äldre förråd måste vara utbytta senast 2012-01-01.

Vid förvaring av max 60 kg netto explosiv ämne får sprängämne och spräng-kapslar förvaras i samma förråd.

Förrådet har även Det Norske Veritas godkännande DNV ID NO 388.

Tel 0565 411 60Web www.safeexplosives.com Epost kontakt@safeexplosives.com

annons_stenkoll_111116.indd 1 2011-11-16 08:58

YhMyndigheten föryrkeshögskolan

inomUtbildningyrkeshögskolan

Ny utbildning!

A9R1291465.pdf 1 2012-05-07 14:44

POSTTIDNING BReturadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Lokotrack LT120tar oss till en ny nivå inom krossningLokotrack LT120 är den senaste och mest avancerade av Metsos larvburnakäftkrossverk. Denna nya robusta lösning för mobil krossning är resultatetav år av erfarenhet och nytänkande. Konstruktionen är genomtänkt ochgaranterar enastående prestanda. Med Metsos slit- och reservdelar blirdetta en säker lösning.

Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, www.metso.com

Välkommentill monter 105på MaskinExpo

24-26 maj, STOXA 10 min från

Arlanda

73718-Metso Minerals AB-Annons 215x254 mm.indd 1 2012-05-03 10.39