STOCKHOLM 2025 - Vårdfokus · under 2015. Ineffektiv matchning yttrar sig inte bara i arbetslöshetsstatistiken. I Länssty-relsens medborgarundersökning 2015 uppger till exempel

STOCKHOLM 2025EN UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS

STOCKHOLM 2025 – En utbildnings- och arbetsmarknadsprognosLänsstyrelsen i Stockholms länRapport 2016:16

Projektledare: Ylva Disheden, Länsstyrelsen Stockholms länFörfattare: SCB - Statistiska centralbyrånOmslagsfoto: Patrick Foto / FotoliaISBN: 978-91-7281-691-6

Utbildningsprognosen har tagits fram av Eric Hellsing, Inger Huggare, Oskar Nilsson, Anna Nyman, Katja Olofsson, Johan Tollebrant, Stefan Vikenmark, Anna Wilén och Karin Zetterberg Grünewald vid SCB:s prognosinstitut. Sysselsättnings- och näringsgrensprognosen har gjorts av Christer Anderstig och Martin Lagnerö vid WSP Analys & Strategi.

Ett särskilt tack riktas till Tillväxtverket och Tillväxtanalys som bidragit med finansiering och till Per Bark vid Länsstyrelsen Stockholm för värdefulla synpunkter. Ylva Disheden har varit Länsstyrelsen Stockholms projektledare.

FÖRORDSTOCKHOLMSREGIONENStockholmsregionens kunskapsintensiva arbets marknad lockar till sig kompetens, inves teringar och företag från hela världen. En dryg tredjedel av alla snabbväxande företag har sin bas i Stockholm och sedan millennie-skiftet har fem enhörningar, framgångsrika startup-bolag som blivit värderade till minst en miljard US dollar, startats i Stockholms län. Det är ett resultat som Sverige och Stock-holm kan vara stolta över. Men, om vi vill att existerande och nya företag ska kunna fortsät-ta att utvecklas i regionen måste vi se till att vi har rätt kompetens i vår arbetskraft. Om vi inte möter utmaningen kommer företagen att utveckla sin verksamhet i andra regioner. Samtidigt finns det områden – till exempel vård, skola och omsorg – där den demografis-ka utmaningen gör sig särskilt påmind och där vi ser en förstärkt brist på vissa utbildnings-grupper.

Stockholm 2025 har tagits fram för att be-lysa och fördjupa vår kunskap om matchning-en på arbetsmarknaden. Resultaten pekar på att utvecklingen mot en alltmer kunskapsin-tensiv arbetsmarknad kommer att förstärkas. Trots en kraftig befolkningsökning kommer till exempel efterfrågan på personer med en kort utbildningsbakgrund i absoluta tal att minska medan den stora efterfrågeökningen sker inom gruppen eftergymnasial utbildade och för vissa gymnasieutbildningar.

Under hösten 2015 befann sig Sverige i den svåraste flyktingsituationen sedan andra världskriget. Fler människor än någonsin tidigare sökte asyl i Sverige. Den utvecklingen har inte fångats upp i arbetet med Stockholm 2025. Befolkningsprognoser visar att länet

STOCKHOLM 2025 – En utbildnings- och arbetsmarknadsprognosLänsstyrelsen i Stockholms länRapport 2016:16

Projektledare: Ylva Disheden, Länsstyrelsen Stockholms länFörfattare: SCB - Statistiska centralbyrånOmslagsfoto: Patrick Foto / FotoliaISBN: 978-91-7281-691-6

inte skulle klara arbetskraftsförsörjningen utan invandringen. En integration på arbets-marknaden där födelseland inte spelar roll för anställning är en central fråga för Stockholms-regionens utveckling.

Det finns idag en kompetensbrist i många företag och framåt 2025 förväntas bristen i både offentlig sektor och näringslivet öka för ett flertal olika utbildningsgrupper, både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Några grupper där bristen kan bli påtaglig är gymnasieingenjörer och gymnasieutbildade inom bygg, fordon och vård och omsorg. För eftergymnasialt utbildade uppstår brister inom data, pedagogiska yrken och specialistsjuk-sköterskor för att nämna några grupper.

Arbetet med att möta utmaningen om kompetensförsörjning är ett gemensamt åtag-ande för många aktörer med olika uppdrag och ansvar – nationellt och regionalt. Det behövs en tydlig beskrivning av tillgång och efter frågan på kompetens för att vi tillsam-mans ska kunna utforma insatser och priori-teringar för att åstadkomma resultat. Den är min övertygelse och förhoppning att Stock-holm 2025 kommer att vara ett kvalificerat kunskapsunderlag och den konkreta beskriv-ning av behoven som behövs för att detta så viktiga samarbete ska blir framgångsrikt.

Chris HeisterLandshövding i Stockholms län

anols

Markering

4

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING ........................................................... 6

INLEDNING ........................................................................... 9

1 BEFOLKNINGSSTRUKTUR – IDAG OCH UTVECKLING .........................................11Antalet i yrkesaktiv ålder ökar ....................................................... 11

Utrikes födda ........................................................................................... 11

Inrikes och utrikes omflyttning .................................................... 13

2 NÄRINGSGRENS- OCH YRKESSTRUKTUR ..............17Näringsgrensstrukturen i Stockholms län ............................. 17

Sysselsättningsutveckling fram till 2025 ................................ 22

Den framtida näringsgrensutvecklingen .............................. 22

Yrkesstrukturen på arbetsmarknaden ..................................... 29

3 GYMNASIESKOLAN .....................................................43Elever på gymnasieskolans olika program ........................... 43

Tydliga könsskillnader i programval ......................................... 44

Prognos över avgångna från gymnasieskolan ................... 44

Antal avgångna elever per utbildningsgrupp .................... 47

Fortsatta studier .................................................................................... 48

4 HÖGSKOLAN .................................................................51Högskolans expansion ...................................................................... 51

Lärosäten inom regionen ................................................................ 51

Övriga högskolor i Stockholms län ........................................... 53

Utbildningar som ges på lärosäten inom regionen ...... 55

Examination efter folkbokföring ................................................ 55

Framtida examination ....................................................................... 57

Framtidsbedömningar ...................................................................... 59

5 YRKESHÖGSKOLAN .....................................................63Om yrkeshögskolan och hur utbud och efterfrågan beskrivs .................................................................. 63

Yrkeshögskoleutbildningar i Stockholms län ..................... 64

Sysselsättning efter yrkeshögskoleutbildning ................... 67

6 BEFOLKNINGENS UTBILDNING ...............................75Andelen eftergymnasialt utbildade fortsätter att öka ... 75

Större andel kvinnor har eftergymnasial utbildning ...... 75

Stor inflyttning av eftergymnasialt utbildade ..................... 75

7 PROGNOS FÖR TILLGÅNG OCH EFTER FRÅGAN FÖR OLIKA UTBILDNINGAR I STOCKHOLMSREGIONEN ........................................79Dagsläget på arbetsmarknaden ................................................. 79

Prognos till 2025 ................................................................................... 80

Övriga uppgifter som redovisas i texten ............................... 81

Övriga tabeller och diagram ......................................................... 81

Folk- och grundskoleutbildning ...................................... 84

Barn- och fritidsutbildning................................................. 86

Byggutbildning ...................................................................... 88

Data-, el- och energiteknisk utbildning ........................ 90

Fordonsutbildning ................................................................ 92

Handel- och administrations utbildning ....................... 94

Högskoleförberedande utbildning ................................. 96

Industriutbildning ................................................................. 98

Naturbruksutbildning ........................................................100

Restaurang och livsmedelsutbildning .........................102

Transportutbildning ...........................................................104

VVS-utbildning .....................................................................106

Vård- och omsorgsutbildning .........................................108

Agronom och hortonomutbildning .............................110

Apotekarutbildning ............................................................112

Arbetsterapeututbildning ................................................114

Arkitektutbildning ..............................................................116

Biologutbildning .................................................................118

Biomedicinsk analytikerutbildning ...............................120

Datautbildning .....................................................................122

Ekonomutbildning ..............................................................124

Fritidspedagogutbildning ................................................126

Fysikerutbildning ................................................................128

Fysioterapeut-, sjukgymnastutbildning ......................130

5

Förskollärarutbildning .......................................................132

Humanistisk utbildning ....................................................134

Journalistik och medievetenskaplig utbildning ......136

Juristutbildning ....................................................................138

Kemistutbildning .................................................................140

Konstnärlig utbildning ......................................................142

Läkarutbildning ...................................................................144

Lärarutbildning för grundskolans tidigare år ............146

Utbildning inom medieproduktion ..............................148

Personal- och beteendevetarutbildning ....................150

Psykologutbildning ............................................................152

Receptarieutbildning .........................................................154

Samhällsvetar- och förvaltningsutbildning ...............156

Speciallärar- och specialpedagogutbildning ............158

Tandhygienistutbildning ..................................................160

Tandläkarutbildning ...........................................................162

Tandsköterskeutbildning .................................................164

Veterinärutbildning ............................................................166

Yrkeslärarutbildning ...........................................................168

Ämneslärarutbildning .......................................................170

8 SJUKSKÖTERSKEUTBILDADE – NULÄGE OCH PROGNOS .......................................173Antal sjuksköterskeutbildade ......................................................173

Sjuksköterskor per 100 000 invånare ......................................173

Lön ...............................................................................................................175

Nuläge på arbetsmarknaden ......................................................175

Arbetslöshet ..........................................................................................177

Andel i förvärvsarbete .....................................................................177

Matchad förvärvsgrad .....................................................................177

Faktorer som påverkar tillgången ............................................177

Examination ...........................................................................................179

Inrikes och utrikes flyttningar .....................................................179

Arbetspendling inom Sverige ....................................................179

Pensionsavgångar ..............................................................................181

Faktorer som påverkar efterfrågan ..........................................181

Demografisk utveckling .................................................................181

Utveckling inom branscher där sjuksköterskeutbildade arbetar .................................................184

Prognos för tillgång och efterfrågan fram till 2025 .......184

Fler nybörjare krävs för att undvika att dagens brist förvärras ......................................................................193

9 INGENJÖRSUTBILDADE – NULÄGE OCH PROGNOS .......................................195Ingenjörerna i Stockholms län – vilka är de? .....................195

Många olika ämnesinriktningar .................................................197

Män oftast i majoritet ......................................................................197

Äldre gymnasieingenjörer, yngre högskoleingenjörer ............................................................197

Få utrikesfödda gymnasieingenjörer .....................................201

Arbete inom många olika verksamheter .............................201

Ingenjörer arbetar inte bara som ingenjörer ....................201

Nuläget på arbetsmarknaden ....................................................204

Faktorer som påverkar tillgång och efterfrågan ..............206

Prognos för tillgång och efterfrågan fram till 2025 .......212

Sammanfattning av prognoserna för ingenjörsutbildningarna ........................................................221

10 SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE MELLAN FYRA REGIONER ........................................227Fyra samtida rapporter ...................................................................227

Efterfrågeutvecklingen under prognosperioden ...........227

Utvecklingen av tillgången under prognosperioden..228

Framtidsutsikter för olika utbildningsgrupper .................228

Pedagogik och lärarutbildning ..................................................230

Humaniora och konst ......................................................................234

Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration ......234

Naturvetenskap, matematik och data ...................................236

Teknik och tillverkning ....................................................................238

Lant- och skogsbruk, djursjukvård ...........................................242

Hälso- och sjukvård, social omsorg .........................................242

Tjänster .....................................................................................................250

anols

Markering

6

SAMMANFATTNINGI ett europeiskt perspektiv är det få regioner som når upp till Stockholms sysselsättnings-grad och tillväxt. Samtidigt har matchningen på arbetsmarknaden identifierats som en av regionens stora utmaningar. För trots en hög sysselsättning var 90 000 stockholmare – många utan gymnasieutbildning – arbetslösa under 2015. Ineffektiv matchning yttrar sig inte bara i arbetslöshetsstatistiken. I Länssty-relsens medborgarundersökning 2015 uppger till exempel en dryg fjärdedel att deras arbete inte motsvarar deras utbildningsbakgrund. Till detta kan även företag och branschor-ganisationer som upplever brist på att finna kompetent personal adderas.

Stockholm 2025 syftar till fördjupa analy-sen av regionens kompetensförsörjningsbehov med sikte på 2025. Rapportens övergripande slutsats är att Stockholms län förstärker sin position som hela rikets sysselsättningsmotor, men att bristen på tillgång vad gäller vissa utbildningsgrupper kommer att vara påtaglig.

Övergripande kan det konstateras att länets starka befolkningstillväxt fortsätter och antalet personer i yrkesaktiv ålder (20–64 år) fortsätter att öka, men minskar uttryckt som andel av den totala befolkningen. Regionen

prognostiseras att ha rikets starkaste sysselsätt-ningstillväxt fram till 2025. Sysselsättnings-ökningen beräknas till 20 procent eller 225 000 personer, vilket kan jämföras med tio respektive nio procent i Skåne och Västra Götaland.

Strukturomvandlingen och dominansen av de tjänsteproducerande branscherna fort sätter. Närmare nio av tio beräknas arbeta inom tjänstesektorn 2025. Inom tjänstesektorn har producenttjänster varit den branschgrupp där sysselsättningsökningen har varit star-kast. I branschgruppen ingår bland annat data konsul ter, bemanningsbranschen och programvaruproducenter. Producenttjäns-ter förväntas procentuellt öka mest med 25 procent fram till 2025, tätt följt av hushålls-tjänster där offent liga tjänster inom skola, vård och omsorg ingår. Sammantaget ökar sysselsättningen i samtliga branscher förutom inom tillverkningsindustrin där en minskning kan noteras.

Efterfrågan på högutbildad arbetskraft fort sätter att utvecklas starkt och svarar för två tredje delar av den totala efterfrågeökningen. Men den bristande matchningen gällande yrkes utbildade från gymnasiet ökar.

De utbildningsgrupper där bristen förväntas bli störst när det gäller antal personer är:

Gymnasieingenjörer -10 461

Omvårdnadsutbildning -7 215

Barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå -4 717

Datautbildning, eftergymnasial nivå -3 255

Fordonsutbildning, gymnasial nivå -3 250

Byggutbildning, gymnasial nivå -3 036

Restaurang- och livsmedelsutbildning, gymnasial nivå

-2 908

De utbildningsgrupper där bristen förväntas bli störst procentuellt är:

Gymnasieingenjörer -35%

Specialistsjuksköterskeutbildning; psykiatrisk vård

-35%

Tandsköterskeutbildning -33%

Biomedicinsk analytikerutbildning -30%

Speciallärar- och specialpedagogutbildning -27%

Yrkeslärarutbildning -27%

anols

Markering

anols

Markering

7

• Befolkningen i Stockholms län antas öka till 2,6 miljoner år 2025. Det är en ökning med 430 000 personer mellan 2013 och 2025. Ökningen i de mest yrkesaktiva åldrarna, 20–64 år, beräknas till 200 000 personer. Uttryckt som andel av den totala befolkningen minskar dock gruppen något.

• Fler personer flyttar till Stockholms län från någon annan del av landet än vad som flyttar därifrån och detta väntas fortsätta även under prognosperioden. Inflyttningen från utlandet väntas överstiga utflyttningen till utlandet. Störst antas skillnaden mellan in- och utvandring vara under prognosperi-odens första hälft.

• År 2013 var drygt 1 150 000 personer i åldern 16–74 år sysselsatta i Stockholms län. Mellan 2013 och 2025 väntas antalet förvärvsarbetande i åldern 16–74 år öka med 225 000 personer och därmed uppgå till närmare 1 380 000 personer år 2025. Detta innebär en total sysselssättningsök-ning på 20 procent.

• År 2014 arbetade drygt 86 procent arbetar inom tjänstesektorn. Andelen som arbetar inom tjänstesektorn väntas öka till 89 pro-cent år 2025. Sysselsättningen beräknas öka kraftigt inom såväl hushållstjänster, 115 000 personer, som inom producent-tjänster, 80 000 personer. Sysselsättningen inom byggindustrin beräknas däremot utvecklas endast svagt och tillverkningsin-dustrin beräknas fortsätta krympa.

• Av de som påbörjade ett högskoleförbere-dande gymnasieprogram hösten 2011 hade 82 procent gått igenom gymnasieskolan vå-ren 2014. Motsvarande andel för dem som påbörjade ett yrkesprogram var 62 procent.

• Tydliga könskillnader kvarstår i programva-len för de yrkesförberedande programmen.

• Samhällsvetenskapsprogrammet är det största gymnasieprogrammet i Stockholms län. Bland yrkesprogrammen är det El- och energiprogrammet som har flest elever. En betydligt lägre andel går på gymnasiesko-lans yrkesprogram i Stockholms län än i övriga riket.

• Sedan den nya gymnasieskolan, GY 2011, infördes är det Ekonomiprogrammet som har ökat mest i andel av gymnasieeleverna i årskurs 1.

• Under prognosperioden beräknas antalet avgångna från gymnasieskolan i Stock-holms län vara som lägst 2016 och som högst 2025. Jämfört med antalet avgångna från gymnasieskolan läsåret 2013/14 är det framförallt färre byggutbildade som i genomsnitt under prognosperioden beräk-nas avgå från gymnasieskolan. Däremot beräknas avgångna med vård- och omsorgs-utbildning, fordonsutbildning och natur-bruksutbildning bli i genomsnitt något fler per år under prognosperioden jämfört med 2013/14.

• I Stockholms län beräknas fler vård- och omsorgsutbildade och barn- och fritids-utbildade komma från den kommunala vuxenutbildningen än från gymnasieskolan.

• Under de senaste 20 åren har antalet hög-skolenybörjare i Stockholms län ökat med cirka 65 procent och sedan läsåret 2000/01 har antalet personer som tagit sin första examen ökat med 85 procent.

• Antalet sökande till olika yrkesexamenspro-gram har sedan 2000/01 ökat på samtliga

8

större utbildningar undantaget utbildning-ar mot högskole- och civilingenjörsexamen och specialpedagog-/speciallärarexamen. Störst söktryck, förstahandssökande per antagen, är det till läkarutbildningen, psykologutbildningen och den konstnärliga kandidatutbildningen. Antalet nybörjare de senaste åren är fler än någonsin på många yrkesexamensprogram. Antalet högskole-nybörjare mot generell examen har dock minskat sedan toppåren 2009/10–2010/11.

• Närmare två av tre som tog högskole-examen 2013/14 var kvinnor. Endast inom teknikområdet var det fler män än kvinnor som examinerades.

• Rörligheten bland högskoleutbildade är stor. Under prognosperioden beräknas något fler högskoleutbildade flytta in till Stockholms län än vad som beräknas exa-mineras inom länet. Men många högskole-utbildade lämnar även länet.

• Inpendlingen av arbetskraft till Stockholms län beräknas överstiga utpendlingen från länet för samtliga grupper av högskole-utbildade undantaget läkare, tandläkare, arkitekter, psykologer och konstnärligt utbildade.

• Utbildningsnivån har stigit de två senaste decennierna. Idag har 48 procent av befolk-ningen i länet i åldern 20–64 år en efter-gymnasial utbildning. År 2025 väntas den andelen ha ökat till 53 procent (57 procent av kvinnorna och 48 procent av männen). Andelen med folk- eller grundskoleutbild-ning har däremot mer än halverats sedan 1990 och beräknas fortsätta minska.

• Antalet barn i förskoleåldern beräknas fram till 2025 öka med cirka 25 procent i Stockholms län och antalet elever i grund skoleåldrarna med cirka 30 procent.

Detta bidrar till en tilltagande brist under prognos perioden inom flertalet lärarutbild-ningar, då efterfrågan beräknas öka betyd-ligt snabbare än tillgången. Tillgången på utbildade yrkeslärare beräknas minska fram till 2025.

• Efterfrågan på personer med eftergymna-sial datautbildning beräknas öka mycket kraftigt. På sikt väntas därför en viss brist på datautbildade

• På sikt beräknas det även bli brist på flera grupper med teknisk-industriell gymnasial utbildning. I flertalet fall för att efterfrågan beräknas öka mer än tillgången, men vad det gäller industriutbildade för att till-gången beräknas minska i snabbare takt än efterfrågan.

• Då tillgången på gymnasieingenjörer minskar kraftigt under prognosperioden beräknas det på sikt bli brist på ingenjörer på denna nivå trots att även efterfrågan beräknas minska något. För civil- och högskoleingenjörer beräknas situationen dock bli relativt balanserad under prognos-perioden.

• Sysselsättningen inom äldreomsorgen be-räk nas öka med drygt 30 procent vilket bi-drar till en kraftigt ökad efterfrågan på gym-nasialt utbildade inom vård- och om sorg. Även tillgången beräknas öka, men inte alls i samma omfattning som efterfrågan.

• Sysselsättningen inom hälso- och sjukvår-den beräknas fram till 2025 öka med cirka 25 procent i Stockholms län och på sikt beräknas det bli brist/fortsatt brist på flera typer av eftergymnasial kompetens inom hälso- och sjukvårdsområdet.

9

INLEDNINGI denna rapport presenteras en prognos över Stockholms län kompetensförsörjning fram till år 2025. Dessutom görs en jämförelse med Västra Götaland, Skåne och Östra Mellan-sverige. Materialet baseras på prognoser över tillgång och efterfrågan på olika utbildnings-grupper som har tagits fram av Prognos-institutet vid Statistiska centralbyrån (SCB), med visst underlagsdata från respektive region och WSP. Rapportens upplägg har formen av sex bakgrundskapitel som är avsedda att sätta prognosen i ett sammanhang och ge en djupare förståelse för de olika förutsättningar som utmärker Stockholmsregionen, avseende kompetensförsörjningen. Det första kapitlet redogör för länets befolkningsstruktur och hur den påverkas av in- och utflyttning. Därefter följer en beskrivning av regionens närings-grens- och yrkesstruktur och hur den förvän-tas utvecklas fram till 2025. I de tre efterföl-jande kapitlen beskrivs utbildningssystemens olika delar (gymnasiet, högskolan och yrkes-högskolan) och hur det kommer att utvecklas till 2025. Kapitel sex beskriver hur män och kvinnors utbildningsnivå har utvecklats sedan 1990 och förändringarna fram till 2025 samt de inflyttades utbildningsnivå.

Därefter följer rapportens centrala kapitel, med den prognostiserade utvecklingen av tillgång och efterfrågan för olika utbildnings-grupper. Kapitlet inleds med en allmän genom gång på övergripande nivå. Här finns även en läsanvisning om hur resultaten ska tolkas. Sedan följer en genomgång av de olika utbildningsgrupperna och den förväntade arbetsmarknadssituationen fram till år 2025. Rapporten avslutas med en specialstudie av sjuksköterske- och ingenjörsutbildade och en jämförelse mellan de olika regionerna.

RAPPORTEN I ETT SAMMANHANGUtifrån det regionala tillväxtansvaret fick Länsstyrelsen i Stockholms län i december 2009 i uppdrag av regeringen att etablera en kompetensplattform för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplane-ring. En viktig del i det uppdraget handlar om att ta fram kunskapsunderlag och behovsana-lyser på kort och lång sikt. 2010 inleddes sam-arbetet mellan Stockholm, Västra Götaland, Skåne och SCB i syfte att ta fram en regional prognosmodell som beskrev storstadsregio-nernas framtida kompetensförsörjningsbehov. 2012 presenterades rapporten Stockholm 2020, som nu följs upp av Stockholm 2025. Samarbetet mellan storstadsregionerna har utvecklats och omfattar även Södermanland, Västmanland, Örebro och Östergötland. Stockholm 2025 innehåller ingen uppdate-ring av bakgrundskapitlen från föregående år utan avser istället att komplettera med nya bakgrundskapitel för att öka kunskapen och förståelsen för de utmaningar som regionen står inför. Den information som presenterades i bakgrundskapitlen i Stockholm 2020 har dock fortfarande relevans och kan med fördel läsas som komplement till de nya prognos-resultaten.

BILAGORTill rapporten hör ett flertal bilagor med extra material kopplat till prognosen. Bilagorna publiceras separat och kan hittas på Länsstyrelsen Stockholms hemsida www.lansstyrelsen.se/stockholm/publikationer.

anols

Markering

10

1

11

BEFOLKNINGSSTRUKTUR – IDAG OCH UTVECKLINGI detta kapitel redogörs för befolkningsutvecklingen2 i Stockholms län fram till 2025. Befolkningen i både Stockholms län och i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Stockholms läns folkmängd var knappt 2,2 miljoner år 2013 och väntas öka med 430 000 till 2,6 miljoner år 2025.

2 Befolkningsprognosen som ligger till grund för denna rapport är utarbetad under år 2014

Antalet barn som föds varierar över åren. Det gäller både i Stockholms län och i riket som helhet. Under 1940-, 1960- och 1990-talen föddes ett stort antal barn medan det under de mellanliggande perioderna har fötts betydligt färre. I befolkningspyramiden, diagram 1.1, återspeglas dessa variationer, speciellt för riket. Där syns även att kvinnor lever längre än män, vilket medför ett större antal kvinnor i de högre åldrarna.

Åldersstrukturen skiljer sig åt mellan Stockholms län och riket. I Stockholms län är en större andel av befolkningen i åldrarna 0–10 år och 25–50 år och en mindre andel är i åldrarna 55 år och äldre. Även år 2025 antas detta mönster bestå.

ANTALET I YRKESAKTIV ÅLDER ÖKARBefolkningen i Stockholms län har ökat och förväntas fortsätta öka under prognos-perioden. I diagram 1.2 redovisas antalet och andelen personer i åldersgrupperna 0–19, 20–64 och 65 år eller äldre.

Huvuddelen av arbetskraften består av per-soner i åldrarna 20–64 år. Den åldersgruppen brukar därför benämnas de mest yrkesaktiva åldrarna. År 2013 bestod denna åldersgrupp i Stockholms län av 1 310 000 personer, vilket motsvarar 61 procent av Stockholms läns befolkning. Gruppen har vuxit under lång tid och väntas fortsätta göra det, till 1 510 000 år 2025. Uttryckt som andel av den totala befolkningen i Stockholms län minskar dock gruppen 20–64 år något fram till år 2025, samtidigt som andelen i grupperna 0–19 och 65 år eller äldre ökar något.

Jämfört med riket som helhet skiljer sig fördelningen över de tre åldersgrupperna något. I riket finns en större andel äldre och en mindre andel i de mest yrkesaktiva åldrarna jämfört med Stockholms län.

UTRIKES FÖDDAI Stockholms län är det en större andel av befolkningen som är utrikes född jämfört med riket som helhet. I riket var 16 procent av befolkningen utrikes födda år 2013 medan

12

DIAGRAM 1.1 Befolkningspyramid för Stockholms län och riket, år 2013 och prognos för 2025. Procent.

Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB för år 2013. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sveriges framtida befolkning 2014–2060, SCB, för år 2025.

DIAGRAM 1.2 Befolkningen i Stockholms län i olika åldrar 2000–2013 samt prognos 2014–2025. Antal (tusental) och procent.

Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB. Länsstyrelsen i Stockholms län för prognosåren.

13

motsvarande andel var 23 procent i Stock-holms län. Andelen utrikes födda skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. I gruppen 20–64 år var 29 procent utrikes födda i Stockholms län. I åldersgruppen 0–19 år var det 9 procent och bland de 65 år eller äldre 20 procent.

Att en större del av befolkningen är utrikes födda i Stockholms län jämfört med riket gäller för alla grupper av födelseländer som presenteras i diagram 1.3. Den största skillna-den gäller personer födda utanför Europa. I Stockholms län är 12 procent av befolkningen födda i ett land utanför Europa, i riket totalt är det 8 procent.

INRIKES OCH UTRIKES OMFLYTTNINGFler personer flyttar till Stockholms län från någon annan del av landet än vad som flyttar därifrån och detta väntas fortsätta även under prognosperioden. Det brukar benämnas som ett positivt inrikes flyttnetto.

År 2013 hade Stockholms län ett positivt inrikes flyttnetto på knappt 5 100 personer totalt för alla åldrar. Det antas öka till 6 500 år 2017 för att sedan minska till ungefär 2 000 personer år 2025. Det är framförallt i åldrarna mellan 20 och 30 år som många flyttar in. Åldersgruppen 20–64 år står för hela det posi-tiva flyttnettot, både i åldersgruppen 0–19 år och 65 år och äldre är det fler som antas flytta ut från Stockholms län än in.

In- och utvandringen till och från Sverige beror både på förhållanden i Sverige och i andra länder. Sedan 1930-talet har Sverige haft ett invandringsöverskott så gott som varje år.

Under de senaste åren har invandringen till Sverige varit hög. Under år 2013 invandrade nästan 116 000 personer. Av dessa invandrade nästan 32 800 till Stockholms län. Samtidigt var även utvandringen hög, från Stockholms län flyttade 16 400 personer till något annat

land. Det innebär att Stockholms län hade ett utrikes flyttnetto på ungefär 16 400 personer. Under prognosperiodens början antas in-vandringen både till Stockholms län och till riket som helhet öka. På längre sikt antas invandringen minska samtidigt som antalet utvandrare beräknas öka. År 2025 beräknas det utrikes flyttnettot för Stockholms län vara knappt 6 300 personer.

Av de som invandrade till Stockholms län från utlandet år 2013 var 20 procent återvän-dande svenska medborgare, vilket var en något större andel än i riket totalt. Det var även en större andel från EU-länderna, 27 procent jämfört med 19 procent i riket totalt. Där-emot var andelen flyktingar av de som invand-rade betydligt lägre i Stockholms län jämfört med riket. I Stockholms län kom 15 procent av alla som invandrade som flyktingar, i riket totalt utgjorde de knappt 35 procent av de invandrade år 2013.

14

DIAGRAM 1.3 Befolkningen i Stockholms län och riket efter födelseland, år 2013. Procent.

Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB

DIAGRAM 1.4 Inrikes flyttnetto i Stockholms län uppdelat efter åldersgrupper. År 2000–2013 samt prognos 2014–2025. Antal.


15

DIAGRAM 1.5 Utrikes flyttnetto i Stockholms län uppdelat efter åldersgrupper. År 2000–2013 samt prognos 2014–2025. Antal.


DIAGRAM 1.6 Invandring i Stockholms län och riket år 2013 efter grund för bosättning. Procent.

Källa: Registret STATIV, SCB

16

2

17

NÄRINGSGRENS- OCH YRKESSTRUKTUR I detta kapitel redogörs för vilka branscher och yrken som de förvärvsarbetande arbetar i idag och hur utvecklingen i Stockholms län väntas bli fram till år 2025. Mellan 2013 och 2025 väntas antalet sysselsatta i Stockholms län öka med 20 procent. Närmare nio av tio beräknas arbeta inom tjänstesektorn år 2025. Syssel sättningen beräknas öka kraftigt inom såväl hushålls tjänster som inom producenttjänster samtidigt som tillverkningsindustrin beräknas fortsätta krympa.

NÄRINGSGRENSSTRUKTUREN I STOCKHOLMS LÄN

Tjänstesektorn dominerarÅr 2013 var drygt 1 150 000 personer i åldern 16–74 år sysselsatta3 i Stockholms län. Drygt 86 procent av dessa arbetade inom tjänste-sektorn. Andelen som arbetar inom tjänste-sektorn har ökat under de senaste decennierna som en följd av den strukturomvandling som skett i ekonomin.

De tjänsteproducerande verksamheterna består av branschgrupperna hushållstjänster, producenttjänster och distributionstjänster.

Med hushållstjänster avses tjänster som i huvudsak riktar sig mot hushållen. Det rör sig om såväl privata som offentliga tjänster. Bland de privata tjänsterna återfinns bland annat hotell och restauranger samt fritids- och nöjes-verksamhet. Inom offentliga tjänster återfinns

3 Alla sysselsättningsuppgifter i kapitlet avser den förvärvs-arbetande dagbefolkningen, vilket syftar på de personer som arbetar i Stockholms län oavsett om de är bosätta i länet eller inte.

myndigheter samt verksamheter inom vård, skola och omsorg såsom hälso- och sjukvård och äldreomsorg.

Producenttjänster består av tjänsteverksam-heter riktade mot i första hand andra företag. Här ingår verksamheter som programvaru-producenter och datakonsulter, finansiella företag, företagskonsulter samt företag inom arbetsförmedling och bemanning.

Distributionstjänster består av företag inom handeln, transport- och magasineringsföretag samt post- och telekommunikationsbolag.

Under de senaste tjugo åren har hushålls-tjänsterna varit klart störst sett till antalet för värvsarbetande bland de tjänsteproducer-ande verksamheterna. Under perioden har dock syssel sättningen ökat relativt sett snabbare inom producenttjänster än inom hus hållstjänster. Den genomsnittliga årliga ökningstakten har legat på 3,4 procent inom

18

producent tjänster jämfört med 1,7 procent inom hushållstjänster. Inom producenttjäns-terna har ökningen varit särskilt stor bland programvaruproducenter samt inom konsult-verksamhet och bemanningsföretag. Utveck-lingen av sysselsättningen inom distributions-tjänster har varit mer måttlig, med en genom snittlig utveckling på 1,2 procent per år.

År 2013 sysselsatte den största gruppen, hushållstjänsterna, cirka 465 000 personer, vilket motsvarar 41 procent av den totala syssel sättningen i länet. De offentliga tjänster-na stod 2013 för 70 procent av hushållstjäns-ternas totala sysselsättning.

Den näst största delen av tjänstesektorn står producenttjänster för. Dessa verksamheter sysselsatte 300 000 personer år 2013, vilket motsvarar 26 procent av de förvärvsarbetande i länet.

Cirka 225 000 personer, eller motsvaran-de var femte sysselsatt, arbetade 2013 inom distributionstjänster. Distributionstjänsterna domineras av företagen inom handeln.

En av sju arbetar inom varuproducerande branscherDe varuproducerande branscherna består av branschgrupperna tillverkningsindustri, bygg-industri och övrig varuproduktion. Totalt sett arbetade 14 procent av de förvärvsarbetande i Stockholms län inom dessa branschgrupper år 2013.

Under de senaste två decennierna har sysselsättningen i Stockholms län för varje år varit större inom tillverkningsindustrin än inom byggindustrin. Den kraftiga ökning-en av sysselsättningen inom byggbranschen sedan 1993 kombinerat med den trend-mässiga minskningen av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin har dock lett

till att branscherna var jämnstora år 2013. Detta år arbetade 72 000 personer inom såväl tillverkningsindustri som byggindustri. Dessa branscher står därmed för 6 procent vardera av länets totala sysselsättning.

En förklaring till sysselsättningsminskning-en inom tillverkningsindustrin är den snabba produktivitetstillväxten i branschen. En annan viktig förklaring till att sysselsättningen inom industrin minskar är att tjänsterelaterade verksamheter inom tillverkningsindustrin i allt större utsträckning flyttar till tjänste före-tag som är specialiserade på dessa aktivite-ter. Denna outsourcing av tjänsterelaterade verksam heter innebär att den sysselsättning som tillverkningsindustrin genererar är be-tydligt större än vad den officiella statistiken uppger som antalet sysselsatta inom tillverk-ningsindustrin.

I Stockholms län är det maskinindustrin, transportmedelsindustrin och livsmedels-industrin som är de enskilt största delbran-scherna inom tillverkningsindustrin. År 2013 stod dessa verksamheter för närmare 60 pro-cent av den totala industrisysselsättningen.

Inom övrig varuproduktion ingår bland annat jordbruk, skogsbruk och fiske samt gruvor och annan mineralutvinningsindustri. Detta är den minsta branschgruppen och den står idag, liksom för tjugo år sedan, för knappt 1 procent av sysselsättningen i länet. År 2013 arbetade knappt 11 000 personer inom dessa verksamheter.

Producenttjänsterna större i Stockholm än i övriga storstadsregionerJämfört med övriga storstadsregioner står tjänstesektorn för en större andel av den totala sysselsättningen i Stockholms län. År 2013 stod tjänstesektorn för 86 procent av sysselsättningen i Stockholms län jämfört

19

DIAGRAM 2.1 Samtliga förvärvsarbetande (16 år och äldre) inom de tjänste-producerande branschgrupperna i Stockholms län, år 1993–2013.

Källa: WSP Analys & Strategi

DIAGRAM 2.2 Antal förvärvsarbetande i åldern 16–74 år inom tjänste-producerande verksamheter i Stockholms län, år 2013.

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB

20

DIAGRAM 2.3 Samtliga förvärvsarbetande (16 år och äldre) inom tillverknings-industri och bygg industri i Stockholms län, år 1993–2013.


DIAGRAM 2.4 Antal förvärvsarbetande i åldern 16–74 år inom varuproducerande verksamheter i Stockholms län, år 2013.


21

med 79 procent i Skåne och 76 procent i Västra Götalandsregionen. Det är den del av tjänstesektorn som främst riktar sig till andra företag, producenttjänster, som är särskilt stor i Stockholm. Producenttjänsterna står för 26 procent av den totala sysselsättningen i Stock-holms län jämfört med 16–17 procent i övriga storstadsregioner. Programvaruproducenter och datakonsulter, telekommunikationsbolag och bemanningsföretag är relativt sett större i Stockholms län och bidrar till att tjänste-sektorn är mer omfattande i länet än i Skåne och Västra Götalandsregionen.

Industrisektorn är däremot relativt sett mindre i Stockholms län jämfört med övriga

storstadslän. År 2013 stod tillverkningsin-dustrin för 6 procent av den totala sysselsätt-ningen i länet jämfört med 11 procent i Skåne och 15 procent i Västra Götalandsregionen. Även övrig varuproduktion är mindre än i övriga storstadsregioner. Detta hänger sam-man med att jordbruket är relativt sett mindre i Stockholms län.

Byggindustrin är ungefär lika stor i de tre storstadsregionerna relativt storleken på den totala sysselsättningen inom respektive region. Den står för 6 procent av de förvärvsarbe-tande i Stockholms län och för 7 procent av syssel sättningen i Skåne och Västra Götalands-regionen.

TABELL 2.1 Antal förvärvsarbetande i åldern 16–74 år i Stockholms län, Skåne och Västra Götalandsregionen efter branschgrupp, procentuell fördelning 2013.

Branschgrupp Stockholms län Skåne Västra Götalandsregionen

Tillverkningsindustri 6 11 15

Övrig varuproduktion 1 3 2

Byggindustri 6 7 7

Distributionstjänster 20 20 19

Producenttjänster 26 17 16

Hushållstjänster 41 43 41

varav offentliga hushållstjänster 28 33 32

varav privata hushållstjänster 12 9 9

Summa alla branscher 100 100 100


22

SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING FRAM TILL 2025Nedan beskrivs resultaten från den prog-nos som gjorts gällande sysselsättnings- och näringsgrensutvecklingen i Stockholms län till 2025. En central förutsättning för den-na prognos är 2015 års Långtidsutrednings basscenario för produktion och sysselsättning per näringsgren. Prognosen av sysselsättning-ens utveckling i Stockholms län utgår från den regionala framskrivningen av basscenariot i Långtidsutredningen4 och från den regionala befolkningsprognos som ligger till grund för föreliggande rapport.

Antalet förvärvsarbetande väntas öka med 225 000 personer till 2025Sysselsättningen i Stockholms län beräknas öka kraftigt under den närmaste tioårsperi-oden. Mellan 2013 och 2025 väntas antalet förvärvsarbetande i åldern 16–74 år öka med 225 000 personer och därmed uppgå till närmare 1 380 000 personer år 2025. Detta innebär en total sysselsättningsökning på 20 procent, vilket motsvarar en årlig tillväxt på 1,5 procent. Stockholms län beräknas därmed framöver, på samma sätt som under de senaste tjugo åren, uppvisa en kraftigare sysselsättningstillväxt än övriga storstadsregi-oner. I Västra Götalandsregionen och Skåne väntas den genomsnittliga årliga tillväxten i sysselsättningen uppgå till 0,7 respektive 0,8 procent.

DEN FRAMTIDA NÄRINGSGRENSUTVECKLINGENDen framtida sysselsättningen per näringsgren påverkas av hur befolkningen och dess ålders-struktur utvecklas under prognosperioden, men också av hur näringsgrensstrukturen ser ut i länet i utgångsläget.

4 SOU 2015:101, Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015

I Stockholms län väntas befolkningens åldersstruktur förändras under prognosperio-den. Bland annat beräknas fler barn och unga i åldrarna 0–19 år tillkomma. Dessutom vän-tas antalet personer i åldern 65 år och äldre öka i betydande omfattning. Detta kommer att få konsekvenser när det gäller behovet av såväl förskola och skola som äldreomsorg.

Vissa verksamheter är särskilt stora i Stockholms län i utgångsläget. Det är relativt sett fler sysselsatta i Stockholms län än i riket främst inom civila myndigheter, handel, hotell och restauranger samt bland programvaru-producenter och datakonsulter. Inom såväl byggindustrin som inom hälso- och sjuk-vården samt grundskolan är dock andelen sysselsatta lägre än rikets genomsnitt.

Den relativt sett höga andelen sysselsatta inom hotell och restauranger förklaras till stor del av Stockholms position som turistmål, medan den höga andelen bland programvaru-producenter och datakonsulter återspeglar länets starka position inom IT-sektorn.

Att andelen sysselsatta inom civila myndig-heter är högre än rikets genomsnitt beror till största delen på att statliga myndigheter i hög grad är koncentrerade till Stockholm.

Strukturomvandlingen väntas fortsättaStrukturomvandlingen i ekonomin uppkom-mer som en följd av förändringar i efterfrågan på de varor och tjänster som produceras och på produktivitetsutvecklingen inom de olika branscherna. Strukturomvandlingen medför bland annat förändringar i hur den totala sysselsättningen fördelar sig mellan olika branscher. Utvecklingen under de senaste decennierna har inneburit att tjänstesektorn ökat sin andel av den totala sysselsättningen samtidigt som den varuproducerande delen av ekonomin haft en sjunkande sysselsättnings-

23

DIAGRAM 2.5 Index över antal förvärvsarbetande i åldern 16–74 år i Stockholms län, Skåne och Västra Götalandsregionen, 2013–2025 (prognos för åren 2014–2025). Index 2013=100.


DIAGRAM 2.6 Andel förvärvsarbetande i de tio största näringsgrenarna i Stockholms län och jämförelse med riket år 2013, andel av total sysselsättning.


24

DIAGRAM 2.7 Procentuell förändring av antalet förvärvsarbetande efter branschgrupp i Stockholms län 2013–2025 (prognos)


TABELL 2.2 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) inom de fem branscher inom producent-tjänster som väntas få den största procentuella förändringen av antal sysselsatta i Stockholms län

Förvärvsarbetande Förändring 2013–2025

Bransch 2013 2025 Antal Procent

Arbetsförmedling och bemanning 26 000 35 400 9 400 36

Programvaruproducenter och datakonsulter 48 900 65 000 16 100 33

Juridiska och ekonomiska konsulter 18 500 24 200 5 800 31

Tekniska konsulter 26 200 34 400 8 200 31

Reklambyråer o.d. 13 300 17 500 4 200 31


25

andel. Denna utveckling väntas fortsätta fram till 2025. År 2025 väntas andelen som förvärvsarbetar inom tjänstesektorn totalt sett uppgå till 89 procent i Stockholm, jämfört med 86 procent år 2013.

Antalet förvärvsarbetande väntas öka inom samtliga branschgrupper förutom inom till-verk ningsindustrin där sysselsättningen mins-kar. Störst ökning i sysselsättningen väntas inom de tjänsteproducerande branschgrupper-na, och då främst inom hushållstjänster och producenttjänster. Se diagram 2.7.

Stark sysselsättningsökning inom producenttjänsterUnder de närmaste tio åren väntas sysselsätt-ningen öka kraftigt inom producenttjänster. Antalet förvärvsarbetande beräknas öka från 300 000 år 2013 till närmare 380 000 perso-ner år 2025, vilket motsvarar en ökning på cirka 25 procent. Producenttjänsternas andel av den totala sysselsättningen i Stockholms län väntas därmed öka från 26 procent år 2013 till 28 procent år 2025.

De delbranscher som beräknas ha den största relativa ökningen i Stockholms län är bemanningsföretag samt programvaruprodu-center och datakonsulter. Ökningen inom IT-branschen är betydligt större än i de andra storstadsregionerna och visar på länets starka ställning inom sektorn. Sysselsättningen inom bemanningsföretagen samt inom program-varu producenter och datakonsulter beräknas öka med cirka 35 procent i Stockholms län fram till 2025.

Sysselsättningen ökar kraftigt även inom hushållstjänsterBranschgruppen hushållstjänster beräknas växa från 465 000 sysselsatta år 2013 till 580 000 sysselsatta år 2025, vilket motsvarar en ökning på cirka 25 procent. Hushållstjäns-ternas andel av den totala sysselsättningen

väntas därmed växa från 41 procent år 2013 till 42 procent år 2025. Den del av tjänstesek-torn som riktar sig mot hushållen domineras av offentliga tjänster inom vård, skola och omsorg. Sysselsättningen inom dessa verksam-heter väntas öka som en följd av den framtida befolkningsökningen och den förändrade sammansättningen av befolkningen mot allt fler yngre och äldre. Antalet personer som arbetar inom äldreomsorgen beräknas öka med drygt 12 000 personer och antalet per-soner inom hälso- och sjukvård med närmare 16 000 personer. Detta motsvarar ökningar på drygt 30 respektive cirka 25 procent. Även inom grundskolor och gymnasieskolor väntas sysselsättningen öka kraftigt. Antalet personer som arbetar inom dessa verksamheter be-räknas öka med runt 30 procent fram till år 2025.

De privat dominerade delbranscherna inom hushållstjänster är minst räknat i antal sysselsatta, men beräknas öka mest procentu-ellt sett. Antal förvävsarbetande inom kul-tur, nöje och fritid väntas öka med närmare 12 000 personer, eller cirka 45 procent, fram till år 2025. Även personliga tjänster väntas få en kraftig procentuell ökning av sysselsätt-ningen med cirka 45 procent, vilket motsvarar drygt 14 000 personer.

Transport och magasinering ökar mest inom distributionstjänsterÄven sysselsättningen inom distributionstjäns-ter väntas öka under prognosperioden, om än svagare än för hushålls- och producenttjäns-ter. Antalet förvärvsarbetande beräknas öka från 225 000 personer år 2013 till närmare 260 000 personer år 2025. Detta motsvarar en ökning på cirka 15 procent. Distributions-tjänsternas andel av den totala sysselsättningen i Stockholms län väntas uppgå till 19 procent av den totala sysselsättningen i länet år 2025.

26

TABELL 2.3 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) inom de branscher inom offentliga respek-tive privata hushållstjänster som väntas få den största procentuella förändringen av antal sysselsatta i Stockholms län.



Offentliga tjänster

Äldreomsorg 38 800 51 100 12 400 32

Gymnasieskolor 11 400 15 000 3 600 31

Grundskolor 40 900 52 500 11 700 29

Privata tjänster

Enheter för kultur, nöje och fritid 27 100 39 000 11 900 44

Personliga tjänster och annan service 33 500 47 900 14 400 43


TABELL 2.4 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) inom de fem branscher inom distributions-tjänster som väntas få den största procentuella förändringen av antal sysselsatta i Stockholms län.



Transport- och magasineringsföretag 51 100 60 800 9 600 19

Detaljhandel 70 900 80 700 9 800 14

Parti- och provisionshandel 68 400 77 900 9 500 14

Handel med motorfordon 14 900 17 000 2 100 14

Post- och kurirföretag 9 400 10 300 900 9


TABELL 2.5 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) inom de fem branscher inom tillverknings-industrin som väntas få den största procentuella förändringen av antal sysselsatta i Stockholms län.



Stål- och metallverk 480 340 -140 -30

Jord- och stenvaruindustri 1 500 1 100 -400 -25

Transportmedelsindustri 10 500 8 900 -1 700 -16

Kemisk industri 2 200 1 900 -300 -15

Gummi- och plastvaruindustri 870 760 -110 -13


27

Det är en viss spridning på utvecklingen av delbranscherna. Transport- och magasine-ringsföretagen ökar sin sysselsättning rela-tivt sett mest medan den svagaste ökningen återfinns inom post- och kurirföretag samt telekommunikationsbolag.

Sysselsättningen inom byggindustrin utvecklas svagtAntalet förvärvsarbetande inom byggindustrin har ökat kraftigt under de senaste två decen-nierna. Under perioden 1993–2013 ökade sysselsättningen inom byggindustrin med i genomsnitt 2,6 procent per år. Under de kom-mande tio åren väntas sysselsättningen inom byggbranschen öka betydligt långsammare i Stockholms län, från 72 000 personer år 2013 till närmare 79 000 personer år 2025. Detta motsvarar en årlig ökning på i genomsnitt 0,7 procent.

I och med att sysselsättningen inom bygg-branschen väntas utvecklas svagare än för arbets marknaden som helhet innebär detta att byggindustrins andel av den totala syssel-sättningen i Stockholms län beräknas sjunka något till strax under dagens 6 procent.

Tillverkningsindustrin fortsätter att krympaSysselsättningen inom tillverkningsindustrin väntas fortsätta att minska i Stockholms län under de kommande tio åren. Antalet för-värvsarbetande väntas minska från 72 000 personer år 2013 till 65 000 personer år 2025, vilket motsvarar en minskning på cirka 10 procent. Det är maskinindustrin som står för den antalsmässigt största minskningen under perioden, med en beräknad nedgång på cirka 2 500 sysselsatta. Stål- och metallverk minskar dock relativt sett mer, då sysselsätt-ningen antas sjunka med cirka 30 procent mot drygt 10 procent inom maskinindustrin.

Oförändrad sysselsättning inom övrig varuproduktionSysselsättningen inom övrig varuproduktion i Stockholms län väntas i princip ligga kvar på dagens nivå fram till 2025. Antalet förvärvs-arbetande inom dessa verksamheter beräknas då uppgå till 11 000 personer, vilket motsvarar knappt 1 procent av den totala sysselsättning-en i länet.

Likartad utveckling i övriga storstadsregionerDen övergripande utvecklingen av bransch-strukturen är likartad i de tre storstads-regionerna. Tillverkningsindustrins andel av de förvärvsarbetande beräknas minska i samtliga regioner medan tjänstesektorns andel beräknas öka.

Minskningen av tillverkningsindustrin, mätt som andel av den totala sysselsättningen, väntas bli störst i Västra Götalandsregionen. Trots denna minskning kommer tillverknings-industrin, på samma sätt som idag, att vara relativt sett störst i Västra Götalandsregionen år 2025.

Stockholms län är den storstadsregion där byggindustrin antas utvecklas svagast i för-hållande till utvecklingen av hela arbetsmark-naden. Byggbranschens andel av den totala sysselsättningen i länet minskar något medan branschandelen i princip är oförändrad i både Skåne och i Västra Götalandsregionen.

I samtliga storstadsregioner beräknas hushållstjänsternas och producenttjänsternas andelar av den totala sysselsättningen växa. Hushållstjänsterna växer generellt sett mer än tjänsterna riktade mot andra företag.

Distributionstjänsterna minskar sin andel av den totala sysselsättningen inom både Stockholms län och Västra Götalandsregionen medan andelen i Skåne väntas ligga kvar på dagens nivå år 2025.

28

DIAGRAM 2.8 Förändring i andelen av de sysselsatta som arbetar inom respektive branschgrupp i Stockholms län, Skåne och Västra Götalandsregionen mellan 2013 och 2025, procentenheter.


TABELL 2.6 Antal förvärvsarbetande i åldern 16–74 år i Stockholms län, Skåne och Västra Götalandsregionen efter branschgrupp, procentuell fördelning 2025 (prognos).

Branschgrupp Stockholms län Skåne Västra Götalands regionen

Tillverkningsindustri 5 9 12

Övrig varuproduktion 1 3 2

Byggindustri 6 7 7

Distributionstjänster 19 20 18

Producenttjänster 28 18 18

Hushållstjänster 42 44 43

varav offentliga hushållstjänster 29 33 33

varav privata hushållstjänster 13 10 10

Summa alla branscher 100 100 100


29

Utvecklingen av branschgruppernas ande-lar av den totala sysselsättningen inom respek-tive storstadsregion illustreras i diagram 2.8. I tabell 2.6 ges en översikt av hur bransch-strukturen väntas se ut år 2025.

YRKESSTRUKTUREN PÅ ARBETSMARKNADENI detta avsnitt redogörs för yrkesfördelningen bland de förvärvsarbetande i Stockholms län år 2013. En beskrivning görs även av hur fördelningen på yrkesgrupper kommer att utvecklas enligt den prognos som tagits fram för år 2025.

Den indelning på yrkesgrupper som görs i avsnittet baseras på yrkesklassifikationen SSYK 96. Krav ställs på att yrkesuppgifterna ska vara aktuella i förhållande till den utbild-ning som individerna har5.

Indelning i yrkesområdenYrken kan delas in i olika yrkesområden utifrån de kvalifikationskrav som vanligtvis ställs för arbete inom respektive område. De kunskaper och färdigheter som krävs för ett visst arbete behöver inte alltid inhämtas genom formell utbildning utan kan i många fall inhämtas genom arbetserfarenhet. Det som avses är de kvalifikationer som arbetet i fråga fordrar, inte de kvalifikationer som den arbetstagare som utför arbetet har.

Fyra breda kvalifikationsnivåer kan av gränsas: • Arbete som normalt kräver teoretisk

specialistkompetens Omfattar yrken med krav på teoretisk specialistkompetens i form av en längre

5 Av de 1 153 000 förvärvsarbetande i Stockholms län år 2013 har 894 000 personer, eller 78 procent, en yrkesupp-gift som avser huvudsakligt arbetsställe eller största för-värvskälla under året och som samtidigt inte hämtats från ett år som ligger tidigare i tid än senaste examensår. För att en yrkesuppgift ska användas i prognosberäkningarna och därmed även redovisas i detta kapitel måste dessa krav vara uppfyllda. Övriga 259 000 saknade en, i prognoshänseen-de, godkänd yrkesuppgift för att yrkesuppgiften avsåg en bisyssla, var inaktuell eller helt saknades.

universitets- eller högskoleutbildning, 3–4 år eller mer, som leder till en akade-misk examen. Exempel på yrken inom detta område är dataspecialister, civil-ingenjörer och jurister. Här ingår även hälso- och sjukvårdsspecialister som läkare och tandläkare.

• Arbete som normalt kräver kortare högskoleutbildning Avser yrken med krav på eftergymnasial utbildning, det vill säga gymnasie utbild -ning med påbyggnad eller kortare hög-skoleutbildning, på högst cirka 3 år. Här ingår bland annat ingenjörer och tekniker, förskollärare och fritids pedagoger6 samt yrken som säljare och redovisnings-ekonomer. Ovanstående två nivåer läggs även samman som Arbeten som normalt kräver eftergymnasial utbildning.

• Arbete som normalt kräver gymnasieutbildning Består av yrken med krav på gymnasie-kompetens. Exempel på yrken med krav på gymnasieutbildning är vård- och omsorgs personal såsom undersköterskor och vårdbiträden. I gruppen ingår även kontorsyrken som bokförings- och redo-visningsassistenter.

• Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning För dessa yrken finns inga eller små ut bild-ningskrav. Här ingår bland annat yrken som städare och köks- och restaurangbiträden.

6 Den yrkesklassifikation som används (SSYK 96) är nu tjugo år gammal. Sedan klassifikationen togs fram har en del utbildningar förlängts och betraktas nu som längre högskoleutbildningar. Detta gäller utbildningarna till arbetsterapeut, sjukgymnast, receptarie, sjuksköterska, biomedicinsk analytiker, förskollärare och fritidspedagoger.

anols

Markering

30

Fördelning på yrkesområden – en översiktI diagram 2.9 redogörs för de förvärvsarbetan-des fördelning på yrkesområden i Stockholms län år 2013.

Totalt sett är det närmare hälften7 av de förvärvsarbetande i Stockholms län som arbetar inom yrken som kräver någon form av eftergymnasial utbildning. Det största yrkes-området är arbete som kräver teoretisk specia-listkompetens där 26 procent av de sysselsatta arbetade år 2013. Den största yrkesgruppen inom området är företagsekonomer, mark-nadsförare och personaltjänstemän med närmare 46 000 personer. Yrkesgruppen är bred och yrkena efterfrågas på stora delar av arbetsmarknaden. Den näst största yrkesgrup-pen är dataspecialister med 41 000 personer. IT-sektorn är särskilt stor i Stockholms län, vilket bidrar till att många arbetar som data-specialister. Denna yrkesgrupp efterfrågas dessutom i stor utsträckning inom andra branscher som bank och försäkring samt civila myndigheter.

Cirka 23 procent av de förvärvsarbetande återfinns inom arbeten som kräver kortare högskoleutbildning. Den största yrkesgruppen inom området består av säljare, inköpare och mäklare och närmare 63 000 personer återfinns inom dessa yrken. Den näst största gruppen utgörs av ingenjörer och tekniker med 27 000 förvärvsarbetande.

Totalt sett arbetar 37 procent av de för-värvsarbetande inom yrken som vanligtvis kräver gymnasiekompetens. Yrkesområdet service-, omsorgs- och försäljningsarbete är klart störst med 18 procent av samtliga förvärvsar-betande i länet. Den största yrkesgruppen är vård- och omsorgspersonal med drygt 91 000

7 De andelar som redovisas i detta avsnitt relateras till de förvärvsarbetande som har en yrkesuppgift. Vi gör därmed ett antagande om att de förvärvsarbetande som saknar yrkes uppgift har samma fördelning på yrkesområden som de förvärvsarbetande för vilka vi har en yrkesuppgift.

personer. I gruppen ingår yrken som barn-skötare, undersköterskor och vårdbiträden. En annan stor yrkesgrupp inom området är försäljare inom detaljhandeln.

Övriga yrkesområden med krav på gym-nasial kompetens är betydligt mindre. Cirka 8 procent av de förvärvsarbetande i Stock-holms län arbetar inom kontors- och kund-servicearbete, vilket omfattar yrkesgrupper som exempelvis bokförings- och redovisnings-assistenter, lager- och transportassistenter samt kundinformatörer. Utöver detta arbetar 6 procent inom hantverksarbete inom bygg-verksamhet och tillverkning, där bland annat byggnads- och anläggningsarbetare samt byggnadshantverkare ingår. Cirka 4 procent av de förvärvsarbetande återfinns inom process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. Närmare hälften av dessa arbetar som fordons förare, bland annat som lastbils- och långtradarförare. En annan stor yrkesgrupp är maskinoperatörer.

Det minsta yrkesområdet arbete inom jord bruk, trädgård, skogsbruk och fiske står för endast 0,5 procent av sysselsättningen i Stock-holms län. Den enskilt största yrkesgruppen inom området är växtodlare inom jordbruk och trädgård.

Utöver detta återfinns 5 procent av de förvärvsarbetande inom yrkesområdet arbete utan krav på särskild yrkesutbildning. Detta yrkesområde domineras av servicearbeten som städare samt köks- och restaurangbiträ-den. Cirka 8 procent av de förvärvsarbetande arbetar därutöver inom yrkesområdet lednings-arbete bestående av bland annat drift- och verksamhetschefer samt chefer för särskilda funktioner.

31

DIAGRAM 2.9 Andel förvärvsarbetande i åldern 16–74 år i Stockholms län efter fördelning på yrkesområde, år 2013

Not: Lilafärgade staplar avser yrkesområden som normalt sett har krav på eftergymnasial utbildning och orangefärgade staplar avser yrkesområden som normalt sett har krav på gymnasieutbildning. För övriga yrkesområden ställs vanligtvis inga särskilda kvalifikationskrav.

Källa: Prognosinstitutet, SCB

DIAGRAM 2.10 Andel förvärvsarbetande i åldern 16–74 år inom tillverkningsindustrin i Stockholms län efter fördelning på yrkesområde, år 2013


32

TABELL 2.7 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) samt procentuell förändring inom de fem största yrkesgrupperna med normalt krav på eftergymnasial utbildning inom tillverkningsindustrin i Stockholms län.

Eftergymnasial utbildningYrkesgrupp 2013 2025

Procentuell förändring

Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 8 600 8 200 -4

Ingenjörer och tekniker 8 400 7 900 -7

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4 200 3 800 -10

Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 3 200 2 800 -15

Dataspecialister 2 100 1 900 -10

Branschutveckling tillverkningsindustri -9

Not: Antalsuppgifterna avser antalet förvärvsarbetande med godkänd yrkesuppgift.


TABELL 2.8 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) samt procentuell förändring inom de fem största yrkesgrupperna med normalt krav på gymnasieutbildning inom tillverkningsindustrin i Stockholms län.

GymnasieutbildningYrkesgrupp 2013 2025


Maskinoperatörer 5 400 4 800 -11

Montörer 2 100 1 600 -23

Övriga maskinoperatörer och montörer 1 800 1 500 -17

Processoperatörsarbete (exkl. driftmaskinister) 1 700 1 500 -10

Maskin- och motorreparatörer 1 700 1 400 -15

Branschutveckling tillverkningsindustri -9



33

Yrkesstrukturen per branschgruppYrkesfördelningen skiljer sig mellan olika branscher utifrån den kompetens som speci-fikt efterfrågas inom respektive bransch. Nedan följer en beskrivning av hur yrkes-fördelningen såg ut per branschgrupp år 2013 och hur den enligt prognosen kommer att utvecklas till 2025. Fokus ligger på hur de största yrkesgrupperna inom respektive yrkes-område kommer att utvecklas.

Hur antalet personer inom ett yrke utveck-las inom en specifik bransch under prognos-perioden hänger samman med hur sysselsätt-ningen inom branschen utvecklas och hur yrkesstrukturen, eller fördelningen på yrken, i branschen förändras under perioden.

TillverkningsindustriIdag arbetar närmare varannan förvärvsarbe-tande inom tillverkningsindustrin i yrken som vanligtvis kräver någon form av eftergymnasial utbildning, vilket illustreras i diagram 2.10. Andelen som arbetar inom yrken med krav på kortare högskoleutbildning är något större än andelen som arbetar inom yrken med krav på teoretisk specialistkompetens.

Bland arbeten som normalt sett har krav på eftergymnasial kompetens är den största yrkes gruppen civilingenjörer, arkitekter m.fl. med cirka 8 600 sysselsatta år 2013. Inom denna yrkesgrupp dominerar civilingenjörs-yrken med inriktning mot elektronik och teleteknik samt mot maskinteknik. Det stora flertalet civilingenjörer återfinns inom maskin-industrin och transportmedelsindustrin.

Fram till 2025 väntas antalet civilingenjö-rer inom tillverkningsindustrin minska med 400 personer eller cirka 5 procent. I och med att sysselsättningen inom tillverkningsindu-strin totalt sett beräknas minska med cirka 10 procent under samma period innebär detta att andelen civilingenjörer inom tillverknings-industrin ökar. Att andelen civilingenjörer be-räknas öka hänger bland annat samman med

att andelen civilingenjörer med inriktning mot elektronik och teleteknik väntas fortsätta att öka inom maskinindustrin.

Den näst största yrkesgruppen är ingen-jörer och tekniker. År 2013 arbetade cirka 8 400 personer inom dessa yrken. De största yrkena inom gruppen är ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik samt maskiningenjörer och maskintekniker. Dessa återfinns i stor utsträckning inom maskin-industrin och i transportmedelsindustrin.

Antalet ingenjörer och tekniker väntas minska till cirka 7 900 personer år 2025, en minskning på drygt 5 procent. I och med att denna minskning är mindre än sysselsätt-ningsnedgången för tillverkningsindustrin som helhet väntas yrkesgruppens andel av tillverkningsindustrin öka något. En bidra-gande orsak är att ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik antas fortsätta att öka sin andel av sysselsättningen inom maskinindustrin.

När det gäller de största yrkesgrupperna med krav på gymnasieutbildning är maskin-operatörer störst med 5 400 förvärvsarbetande. Dessa maskinoperatörer arbetar främst inom läkemedelsindustrin, livsmedelsindustrin samt inom grafisk industri. Fram till 2025 väntas antalet i yrkesgruppen minska till cirka 4 800 personer.

Den näst största yrkesgruppen med krav på gymnasieutbildning är montörer med 2 100 personer inom yrket. Dessa arbetar främst inom maskinindustrin och i transport-medelsindustrin. Antalet montörer väntas minska med cirka 500 personer, eller närmare 25 procent, till år 2025. En av anledningarna till minskningen är att sysselsättningen inom branscherna där de är verksamma minskar. En ytterligare förklaring till denna minskning är att andelen montörer inom maskin- och trans-portmedelsindustrin minskat under de senaste åren och att denna minskning antas fortsätta under prognosperioden.

34

DIAGRAM 2.11 Andel förvärvsarbetande i åldern 16–74 år inom byggindustrin i Stockholms län efter fördelning på yrkesområde, år 2013.


TABELL 2.9 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) samt procentuell förändring inom de fem största yrkesgrupperna med normalt krav på gymnasieutbildning inom byggindustrin i Stockholms län.



Byggnads- och anläggningsarbetare 13 700 15 200 11

Byggnadshantverkare 10 100 11 200 11

Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 2 900 3 200 11

Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 1 500 1 600 5

Maskinförare 1 300 1 400 11

Branschutveckling byggindustri 9



35

ByggindustriYrkesstrukturen inom byggindustrin skiljer sig från den i övriga branschgrupper då endast 18 procent av de förvärvsarbetande återfinns inom de yrkesområden som vanligtvis kräver någon form av eftergymnasial utbildning. De allra flesta av dessa återfinns inom yrken som kräver en kortare högskoleutbildning. Inom byggindustrin dominerar yrkesområdet hantverksarbete inom byggverksamhet och till-verkning, vilket består av hantverksyrken som förutsätter en yrkesförberedande gymnasie-utbildning. Se diagram 2.11.

Den klart största yrkesgruppen bland yrken som kräver en eftergymnasial utbild-ning är ingenjörer och tekniker. År 2013 arbetade 4 900 ingenjörer och tekniker inom byggindustrin. Det stora flertalet av dessa är byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. Antalet ingenjörer och tekniker väntas öka till cirka 5 400 personer under prognosperioden, i takt med att den totala sysselsättningen inom byggindustrin beräknas växa. Ingenjörernas och teknikernas andel av sysselsättningen i branschen väntas förbli oförändrad jämfört med idag.

Antalet civilingenjörer och arkitekter väntas år 2025 ligga kvar på dagens nivå, drygt 600 personer. Det enskilt största yrket inom grup-pen är civilingenjörer med inriktning mot bygg och anläggning.

Drygt 70 procent av de förvärvsarbetande inom byggindustrin arbetade år 2013 inom yrken som kräver någon form av gymnasial utbildning. Yrkesområdet hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning är det största området med drygt 60 procent av samtliga förvärvsarbetande inom branschen. Den största yrkesgruppen inom området är byggnads- och anläggningsarbetare. Antalet byggnads- och anläggningsarbetare väntas öka från 13 700 personer år 2013 till cirka 15 200 personer år 2025. Yrkesgruppen utvecklas

därmed i princip i samma takt som den totala sysselsättningen inom branschen, vilket innebär att yrkesandelen väntas vara oför-ändrad under prognosperioden. Även andra stora yrkesgrupper som byggnadshantverkare och målare antas utvecklas i samma takt som branschen i sin helhet.

DistributionstjänsterDistributionstjänsterna består främst av före-tag inom handel och transport. Cirka 30 pro-cent av de förvärvsarbetande inom distributi-ons tjänsterna arbetar inom yrken som ställer krav på en högskoleutbildning. Bland dessa är det en klart större andel som arbetar i yrken med krav på en kortare högskoleutbildning, se diagram 2.12.

Bland yrken med normalt krav på efter-gymnasial utbildning är yrkesgruppen säljare och inköpare störst med 21 900 förvärvsarbe-tande. Det stora flertalet av dessa är sysselsatta inom partihandeln. Antalet säljare och in-köpare väntas öka med drygt 25 procent fram till 2025 samtidigt som sysselsättningen inom distributionstjänster totalt sett beräknas öka med cirka 15 procent. Den kraftiga ökningen av antalet säljare och inköpare beror dels på att sysselsättningen inom handelsföretagen ökar, men också på att yrkesgruppen under prognosperioden väntas stå för en allt större andel av sysselsättningen inom partihandeln.

En annan yrkesgrupp som ökar mer än den totala sysselsättningen inom distribu-tionstjänster är redovisningsekonomer och administrativa assistenter. Antalet personer som arbetar inom dessa yrken väntas öka med cirka 25 procent fram till 2025. Ökningen av antalet personer inom yrkesgruppen beror på att sysselsättningen inom distributionstjänster beräknas öka och på att andelen administrati-va assistenter inom telekommunikationsbola-gen väntas fortsätta att öka.

36

DIAGRAM 2.12 Andel förvärvsarbetande i åldern 16–74 år inom distributionstjänster i Stockholms län efter fördelning på yrkesområde, år 2013.


TABELL 2.10 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) samt procentuell förändring inom de fem största yrkesgrupperna med normalt krav på eftergymnasial utbildning inom distributionstjänster i Stockholms län.



Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 21 900 27 700 27

Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 7 300 8 200 13

Datatekniker och dataoperatörer 4 100 4 600 10

Dataspecialister 3 900 4 300 10

Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 3 700 4 600 24

Branschutveckling distributionstjänster 15



37

Drygt hälften av de förvärvsarbetande inom distributionstjänster arbetar idag inom yrken där krav på gymnasieutbildning ställs. Den största yrkesgruppen inom området är försäljare inom detaljhandeln. År 2013 arbeta-de 37 800 personer inom denna yrkesgrupp. Antalet väntas växa till cirka 41 400 fram till 2025. Andelen försäljare inom detaljhandeln väntas dock minska något under prognospe-rioden, vilket medför att yrkesgruppen väntas öka långsammare än den totala sysselsättning-en inom branschen. Se tabell 2.11.

Antalet lager- och transportassistenter be-räknas minska inom distributionstjänster från 6 800 till cirka 5 900 personer mellan 2013 och 2025. Lager- och transportassistenterna återfinns såväl inom parti- och detaljhandeln som i transport- och magasineringsföretag. Anledningen till att yrkesgruppen väntas minska är att deras yrkesandel väntas fortsätta att minska inom partihandeln.

ProducenttjänsterInom den del av tjänstesektorn som riktar sig mot andra företag återfinns 65 procent av de förvärvsarbetande inom yrken som vanligtvis kräver någon form av eftergymnasial utbild-ning. En större del av dessa återfinns inom yrken med krav på teoretisk specialistkompe-tens, se diagram 2.13.

Den största yrkesgruppen bland yrken med normalt krav på eftergymnasial utbild-ning är säljare, inköpare och mäklare med 31 200 personer. Drygt 60 procent av dessa arbetar inom banker och försäkringsbolag samt inom stödföretag till dessa verksamhe-ter. Detta är verksamheter som beräknas växa relativt sett måttligt under prognosperioden, vilket också bidrar till att yrkesgruppen säljare, inköpare och mäklare inte växer med mer än cirka 15 procent. Detta kan jämföras med hela branschgruppen producenttjänster som väntas växa med cirka 25 procent. Andelen

banktjänstemän och kreditrådgivare väntas minska inom bankerna under de kommande tio åren, vilket också bidrar till att yrkes-gruppen ökar mer måttligt än vad producent-tjänsterna totalt sett gör.

Den näst största yrkesgruppen inom om-rådet är dataspecialister med 28 300 sysselsatta år 2013. Huvuddelen av dessa återfinns inom branschen programvaruproducenter och datakonsulter, men yrkesgruppen efterfrå-gas även i övriga branscher, såsom bank och försäkring. Antalet dataspecialister väntas öka kraftigt fram till 2025 främst som en följd av att sysselsättningen inom de branscher där de arbetar antas öka kraftigt till 2025.

Den tredje största yrkesgruppen bland yr-ken med krav på eftergymnasial utbildning är företagsekonomer, marknadsförare och personal-tjänstemän. År 2013 arbetade 25 000 personer inom dessa yrken. Yrkena efterfrågas i samt-liga delbranscher inom producenttjänster, vilket bidrar till storleken på yrkesgruppen. Efter frågan på företagsekonomer och mark-nadsförare väntas öka med drygt 30 procent fram till 2025 främst som en följd av att sysselsättningen inom producenttjänster ökar kraftigt under perioden. En annan anledning är att företagsekonomernas och marknadsfö-rarnas yrkesandel väntas öka inom banker och andra kreditinstitut samt inom reklambyråer.

HushållstjänsterHushållstjänsterna består av tjänster som i första hand riktar sig mot hushållen. Bransch-gruppen domineras av offentliga tjänster inom vård, skola och omsorg. Cirka 52 procent av de förvärvsarbetande inom hushållstjänster arbetade år 2013 inom yrken med krav på eftergymnasial utbildning. En större del av dessa arbetar inom yrken med krav på teore-tisk specialistkompetens, se diagram 2.14.

Bland yrken med krav på eftergymnasial utbildning är två av de fem största yrkes-

38

TABELL 2.11 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) samt procentuell förändring inom de fem största yrkesgrupperna med normalt krav på gymnasie utbildning inom distributionstjänster i Stockholms län.



Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 37 800 41 400 9

Fordonsförare 15 700 18 100 15

Lager- och transportassistenter 6 800 5 900 -14

Övrig kontorpersonal 5 500 6 300 14

Maskin- och motorreparatörer 4 100 4 800 18

Branschutveckling distributionstjänster 15



DIAGRAM 2.13 Andel förvärvsarbetande i åldern 16–74 år inom producenttjänster i Stockholms län efter fördelning på yrkesområde, år 2013.


39

TABELL 2.12 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) samt procentuell förändring inom de fem största yrkesgrupperna med normalt krav på efter gymnasial utbildning inom producenttjänster i Stockholms län.



Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 31 200 36 100 16

Dataspecialister 28 300 37 900 34

Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 25 000 32 900 32

Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 11 000 14 200 30

Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 9 400 12 000 28

Branschutveckling producenttjänster 26



DIAGRAM 2.14 Andel förvärvsarbetande i åldern 16–74 år inom hushållstjänster i Stockholms län efter fördelning på yrkesområde.


40

grupperna inom hushållstjänster lärargrup-per. Den största lärargruppen är grundskol-lärare med 15 900 personer. Efterfrågan på grundskol lärare väntas öka kraftigt till 2025 som en följd av att antalet barn i grundsko-leåldern beräknas öka. År 2025 väntas cirka 20 400 grund skollärare efterfrågas i länet, en ökning med närmare 30 procent jämfört med år 2013.

Även efterfrågan på förskollärare och fritids-pedagoger väntas öka från 14 900 personer år 2013 till cirka 18 600 år 2025, en ökning på cirka 25 procent. De som arbetar inom yrkes-gruppen återfinns både inom grundskolan och i barnomsorgen. Det som driver på efterfrågan är att antalet barn som går i barnomsorg och grundskolor beräknas öka fram till 2025.

Efterfrågan på personal beräknas öka även inom vården. Den största gruppen inom vård sektorn för vilken krav på eftergymnasial utbild ning ställs är sjuksköterskor8. År 2013 arbetade 18 500 personer inom yrkesgruppen sjuk sköterskor i Stockholms län. De allra flesta arbetar inom hälso- och sjukvården, men även inom äldre omsorgen. Antalet sjuksköterskor väntas öka med omkring 5 400 personer, eller cirka 30 procent, fram till 2025. Ökningen av antalet sjuksköterskor beror i första hand på att efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster ökar under perioden. Inom äldreomsorgen väntas antalet sjuksköterskor öka dels som en följd av att branschen växer men även som en följd av att sjuksköterskornas yrkesandel ökar något.

8 Under yrkesbenämningen sjuksköterskor redovisas här yrkes grupp 323 Sjuksköterskor tillsammans med yrkes-grupp 223 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kom-petens exklusive barnmorskor. Gruppen omfattar därmed sjuksköterskor såväl med som utan särskild kompetens.

Även yrkesgruppen bestående av hälso- och sjukvårdsspecialister väntas öka under prognos-perioden, från 11 500 personer år 2013 till cirka 14 300 personer år 2025. Läkare är det enskilt största yrket inom yrkesgruppen. Efter frågan på hälso- och sjukvårdsspecialister styrs av den allmänna sysselsättningsutveck-lingen inom hälso- och sjukvården.

Bland yrken som vanligtvis kräver gym-nasial utbildning är den största yrkesgruppen inom området vård- och omsorgspersonal. Denna yrkesgrupp består av yrken som barn-skötare, undersköterskor och vårdbiträden. Totalt sett arbetade närmare 88 000 personer som vård- och omsorgspersonal år 2013. An-talet sysselsatta inom yrkesgruppen väntas öka till cirka 107 000 personer år 2025.

Det enskilt största yrket inom gruppen vård- och omsorgspersonal är vårdbiträden9 med 29 000 personer år 2013. Dessa arbetar främst inom äldreomsorgen och inom övrig vård och omsorg10. Antalet vårdbiträden väntas endast öka marginellt fram till år 2025. Vårdbiträdernas yrkesandel väntas minska kraftigt inom äldreomsorgen då de antas er-sättas med undersköterskor. Inom övrig vård och omsorg antas deras yrkesandel däremot växa något, vilket bidrar till att motverka den minskning av antalet vårdbiträden som väntas inom äldreomsorgen.

Inom yrkesgruppen vård- och omsorgs-personal återfanns år 2013 även drygt 21 000 undersköterskor. Dessa arbetar främst inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjuk-vården. Antalet undersköterskor väntas öka kraftigt under den närmaste tioårsperioden,

9 Här ingår även personer som arbetar inom yrket 5139 Övrig vård- och omsorgspersonal.

10 En stor del av vårdbiträdena inom övrig vård och omsorg arbetar inom öppna sociala insatser för personer med funk-tionshinder.

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

41

TABELL 2.13 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) samt procentuell förändring inom de fem största yrkesgrupperna med normalt krav på eftergymnasial utbildning inom hushållstjänster i Stockholms län.



Sjuksköterskor, med och utan särskild kompetens 18 500 23 900 29

Grundskollärare 15 900 20 400 28

Administratörer i offentlig förvaltning 14 900 18 600 25

Förskollärare och fritidspedagoger 14 900 18 600 25

Hälso- och sjukvårdsspecialister 11 500 14 300 25

Branschutveckling hushållstjänster 25



TABELL 2.14 Antal förvärvsarbetande år 2013 och 2025 (prognos) samt procentuell förändring inom de fem största yrkesgrupperna med normalt krav på gymnasieutbildning inom hushållstjänster i Stockholms län.



Vård- och omsorgspersonal 88 700 107 000 21

Storhushålls- och restaurangpersonal 12 600 16 000 28

Övrig kontorspersonal 6 700 7 000 5

Kundinformatörer 4 500 5 200 16

Kontorssekreterare och dataregistrerare 4 200 5 100 19

Branschutveckling hushållstjänster 25



från 21 000 år 2013 till cirka 30 000 personer år 2025, en ökning med drygt 40 procent. Ökningen beror på att efterfrågan på under-sköterskor väntas öka kraftigt inom äldre-omsorgen. Denna ökning beror dels på att antalet förvärvsarbetande väntas öka kraftigt inom äldreomsorgen och dels på att under-sköterskornas yrkesandel antas fortsätta att öka inom denna verksamhet.

Bland vård- och omsorgspersonal åter-finns även närmare 26 000 barnskötare. Dessa arbetar både inom barnomsorgen och inom grundskolan. Antalet barnskötare väntas öka med cirka 25 procent till år 2025. Anledning-en till utvecklingen är att sysselsättningen inom både barnomsorg och grundskola väntas växa under perioden.

anols

Markering

42

3

43

GYMNASIESKOLANI detta kapitel redogörs för hur intresset för olika gymnasieprogram sett ut i Stockholms län under senare år och de könskillnader som finns i valet av gymnasieprogram. Kapitlet avslutas med en redovisning av beräknat antal avgångna från gymnasieskolan och från komvux under prognosperioden.

ELEVER PÅ GYMNASIESKOLANS OLIKA PROGRAMHösten 2011 infördes den reformerade gymnasieskolan, GY 2011. Antalet elever11 i gymnasieskolans årskurs 1 som var folkbok-förda i Stockholms län var då cirka 27 800. Sedan dess har antalet elever minskat. Det hänger samman med att antalet 16-åringar i befolkningen har minskat. Läsåret 2014/15 var antalet elever i årskurs 1 i Stockholms län cirka 25 800.

Andelen elever på yrkesprogram i årskurs 1 i Stockholms län uppgick läsåret 2014/15 till 19 procent medan andelen elever på högskole-förberedande program var 65 procent. I riket var fördelningen på yrkesprogram respektive högskoleförberedande program samma läsår 28 respektive 54 procent. Jämfört med läsåret 2011/12 har andelen elever som läser yrkes-program minskat medan andelen som läser högskoleförberedande program har ökat. Det gäller såväl i Stockholms län som i riket som helhet.

11 Avser samtliga folkbokförda elever enligt läsårsmitt som är registrerade i årskurs 1, det vill säga både nybörjarelever och elever som tidigare varit registrerade i gymnasiesko-lan. Elever med tillfälliga personnummer är exkluderade. Merparten av de elever som saknar personnummer går på introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Inom gymnasieskolan finns fem introduk-tionsprogram för elever som är obehöriga till de nationella programmen. Introduktions-programmen är preparandutbildning, program inriktat individuellt val, yrkesintro-duktion, individuellt alternativ och språk-int roduktion. Målet med introduktionspro-grammen är att ge eleverna stöd att komma vidare till fortsatta studier eller till arbete. I Stockholms län gick omkring 16 procent av eleverna i årskurs 1 något av introduktions-programmen läsåret 2014/15. Motsvaran-de andel för riket var närmare 18 procent. I Stockholms län var andelen elever störst på språkintroduktion följt av individuellt alter-nativ, med 6 respektive 4 procent av samtliga elever i årskurs 1.

Flest elever på högskoleförberedande programLäsåret 2014/15 var antalet elever på de hög-skoleförberedande programmens årskurs 1 i Stockholms län drygt 16 700, på yrkespro-grammen cirka 4 900 och på de fem introduk-tionsprogrammen närmare 4 200.

Samhällsvetenskapsprogrammet är det största gymnasieprogrammet i Stockholms län med nästan en femtedel av eleverna i årskurs 1 läsåret 2014/15. Naturvetenskapsprogrammet

44

är näst störst och Ekonomiprogrammet det tredje största. Under de fyra läsår som gått sedan GY 2011 infördes är det Ekonomi-programmet som har ökat mest i andel av gymnasieeleverna i årskurs 1 i Stockholms län – från närmare 11 procent läsåret 2011/12 till närmare 14 procent läsåret 2014/15. Även intresset för teknikprogrammet har ökat för varje år sedan 2011/12.

Bland yrkesprogrammen är det El- och energi programmet som har flest elever i Stock-holms län. Där gick cirka 3,6 procent av gym-nasieeleverna i årskurs 1 läsåret 2014/15. Näst störst av yrkesprogrammen bland eleverna i årskurs 1 är Bygg- och anläggningsprogram-met. Andelen elever på samtliga yrkesprogram är dock lägre i Stockholms län än i riket totalt.

Sedan GY 2011 infördes har intresset för vissa yrkesprogram minskat medan andra ligger kvar på ungefär samma nivå som läsåret 2011/12. I Stockholms län är det framför allt intresset för Bygg- och anläggningsprogram-met och Hantverksprogrammet som har minskat sedan GY 2011 infördes. Den här utvecklingen är inte unik för Stockholms län utan syns även på riksnivå.

TYDLIGA KÖNSSKILLNADER I PROGRAMVALDet är fortsatt tydliga skillnader i program-val för flickor och pojkar i gymnasiesko-lan. Andelen pojkar är hög på VVS- och fastighets programmet, El- och energiprogram-met, Fordons- och transportprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet samt det Industri tekniska programmet. För dessa program var andelen pojkar över 85 procent i årskurs 1 läsåret 2014/15 i Stockholms län.

Bland yrkesprogrammen dominerar flickor na inom Hantverksprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, Hotell- och turism-programmet samt Naturbruksprogrammet där

andelen flickor var över 75 procent av eleverna i årskurs 1 läsåret 2014/15. Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Barn- och fritids-programmet samt Handels- och administra-tionsprogrammet var de yrkesprogram som läsåret 2014/15 hade jämnast könsfördelning i Stockholms län.

Inom de högskoleförberedande program-men är skillnaderna mellan könen inte lika stora, undantaget Teknikprogrammet och det Humanistiska programmet som domineras av pojkar respektive flickor. De program som läsåret 2014/15 hade jämnast könsfördel-ning bland gymnasieeleverna i årskurs 1 var Ekonomiprogrammet och Naturvetenskaps-programmet.

När det gäller de enskilda introduktions-programmen i Stockholms län är könsfördel-ningen relativt jämn. Dock finns viss övervikt av pojkar på alla program. Störst skillnad finns inom yrkesintroduktion och språkintro-duktion där andelen pojkar i årskurs 1 var närmare 60 procent läsåret 2014/15.

PROGNOS ÖVER AVGÅNGNA FRÅN GYMNASIESKOLANFör att beräkna det framtida antalet elever i årskurs 1 har regionens befolkningsprognos från år 2014 över antalet 16-åriga flickor och pojkar använts tillsammans med uppgifter om andelen flickor och pojkar per program i årskurs 1 höstterminen 2014. I prognosen antas att andelen ungdomar som börjar på gymnasieskolans olika program ligger kvar på 2014 års nivå. I den mån det varit möjligt har de elever som går introduktionsprogrammen förts till det nationella program det närmast anknyter till. Skälet till detta är att de elever som går på introduktionsprogrammen kan bli behöriga och byta till ett nationellt program under studiernas gång. Av de närmare 4 200 elever i årskurs 1 som hösten 2014 gick på ett

45

TABELL 3.1 Andel elever i åk 1 per gymnasieprogram, efter läsår. Uppgifterna avser folkbokförda i Stockholms län vid läsårsmitt. Procent.

Gymnasieprogram 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15

Ekonomi (EK) 10,7 11,5 12,9 13,8Estetiska (ES) 7,9 7,8 7,6 7,1Humanistiska (HU) 1,2 1,2 0,8 0,8Naturvetenskap (NA) 15,7 15,3 16,0 16,0Samhällsvetenskap (SA) 19,6 20,2 19,0 18,7Teknik (TE) 6,1 6,6 7,0 7,4International Baccalaurate (IB) 0,8 0,8 0,9 0,9Barn- och fritid (BF) 1,7 1,6 1,5 1,6Bygg- och anläggning (BA) 2,8 2,2 1,9 2,0El- och energi (EE) 3,9 4,0 4,0 3,6Fordons- och transport (FT) 1,5 1,5 1,7 1,6Handels- och administration (HA) 1,7 1,5 1,5 1,6Hantverk (HV) 2,5 2,1 1,9 1,7Hotell- och turism (HT) 1,0 0,9 0,9 0,7Industriteknik (IN) 0,2 0,4 0,4 0,4Naturbruk (NB) 1,6 1,6 1,7 1,8Restaurang- och livsmedel (RL) 1,5 1,5 1,4 1,4VVS- och fastighet (VF) 1,1 1,0 1,0 1,0Vård- och omsorg (VO) 1,2 1,2 1,4 1,4Riksrekryterande utbildningar (RX) 0,3 0,2 0,3 0,3Introduktionsprogrammen (IM) 16,9 16,8 16,3 16,2

100,0 100,0 100,0 100,0


introduktionsprogram i Stockholms län har på så sätt cirka 30 procent av eleverna kunnat föras till ett nationellt program.

I prognosen antas att andelen som får gymnasial kompetens blir densamma som läs-året 2013/14, vilket är det första läsåret med avgångna från nya gymnasieskolan, GY11. Med gymnasial kompetens avses de elever som får ett avgångsbetyg i form av gymnasieexa-men eller som avgår med studiebevis. Studie-bevis utfärdas till de elever som inte uppfyller

alla krav för gymnasieexamen. Som underlag i beräkningarna ingår även de elever som läsåret 2013/14 avgick med studiebevis om färre än 2 500 poäng, det vill säga färre poäng än mot-svarande ett helt program.12 Merparten av dem som avgått med studiebevis har mot-svarande tre års studier.

12 I registret över befolkningens utbildning räknas man som utbildad på gymnasial nivå om man har tagit poäng motsvarande minst ett års studier. Antalet avgångna från gymnasieskolan omfattar därför även dessa elever.

46

DIAGRAM 3.1 Antal flickor och pojkar i årskurs 1 läsåret 2014/15 på respektive gymnasieprogram. Uppgifterna avser folkbokförda i Stockholms län vid läsårsmitt. Sorterad efter antal flickor.


DIAGRAM 3.2 Antal avgångna från gymnasieskolans nationella program. År 2014 samt prognos för 2015–2025. Folkbokförda i Stockholms län.


47

Vårterminen 2014 var det närmare 18 500 elever i Stockholms län som fick ett avgångs-betyg i form av gymnasieexamen eller som avgick med studiebevis. Drygt 3 500 elever, eller 19 procent, avgick med studiebevis. Andelen med studiebevis var betydligt högre bland elever på yrkesprogram.

Av de elever som hösten 2011 påbörjade ett högskoleförberedande program var andelen som tagit examen eller avgått med studiebevis vårterminen 2014 cirka 82 procent. Högst var andelen på Ekonomiprogrammet, 88 procent, och på Samhällsvetenskapsprogrammet och det Humanistiska programmet, 85 procent. Bland de elever som hösten 2011 påbörjade ett yrkesprogram eller ett introduktionspro-gram med samma yrkesinriktning var motsva-rande andel 62 procent. Högst var andelen på Industriprogrammet, 70 procent, samt El- och energiprogrammet och Naturbruksprogram-met, 69 procent. Lägst andel återfinns bland de elever som hösten 2011 påbörjade Barn- och fritidsprogramet, Hantverksprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet, där andelen som tagit examen eller avgått med studiebevis vårtermi-nen 2014 var under 60 procent.

På sikt beräknas 78 procent av de som får gymnasial kompetens komma från hög-skoleförberedande program och 22 procent från yrkes program. Under prognosperioden beräknas avgångarna från gymnasieskolan i Stockholms län vara som lägst 2016 och som högst 2025.

ANTAL AVGÅNGNA ELEVER PER UTBILDNINGSGRUPPDe gymnasiala utbildningsgrupper som redo-visas i denna rapport har i möjligaste mån anpassats efter programstrukturen i den nya gymnasieskolan. Fordons- och transportpro-

grammet redovisas i två olika utbildnings-grupper där inriktningarna mot karosseri och lackering, lastbil och mobila maskiner samt personbil ingår i den utbildningsgrupp som benämns Fordonsutbildning. Inriktningarna mot godshantering samt transport hör hemma inom utbildningsgruppen Transportutbild-ning. Även för andra gymnasieprogram finns viss överlappning mellan utbildningsgrup-perna beroende på de inriktningar som ges inom respektive program. VVS- och fastig-hetsprogrammets inriktning mot fastighet redovisas i utbildningsgruppen Byggutbildade medan övriga inriktningar inom programmet redovisas inom VVS-utbildning. I gruppen VVS-utbildning redovisas även de som läser inriktningen energiteknik inom el- och energiprogrammet. Övriga inriktningar inom el- och energiprogrammet redovisas i utbildningsgruppen Data-, el-, och energitek-nisk utbildning. Även inom industritekniska programmet finns viss koppling till gruppen VVS-utbildning i form av inriktningen drifts äkerhet och underhåll som redovisas där. Övriga inriktningar inom industritekniska programmet redovisas i gruppen Industri-utbildning liksom några inriktningar på hant-verksprogrammet, till exempel finsnickeri och inriktning mot låssmed.

I nedanstående tabell redovisas faktiskt an-tal avgångna från gymnasieskolan per utbild-ningsgrupp läsåret 2013/14 samt prognostise-rad genomsnittlig examination under läsåren 2014/15‒2024/25. Tabellen omfattar endast de utbildningsgrupper för vilka en prognos redovisas. Vissa gymnasieprogram är därför inte representerade i tabellen.

Jämfört med antalet avgångna läsåret 2013/14 är det framförallt färre byggutbilda-de som i genomsnitt under prognosperioden beräknas avgå från gymnasieskolan. Det åter speglar de senaste årens sjunkande antal ny börjare på byggutbildningen. Däremot

48

beräknas avgångna med vård- och omsorgs-utbildning, fordonsutbildning samt natur-bruksutbildning i genomsnitt bli något fler per år under prognosperioden jämfört med läsåret 2013/14. Detsamma gäller avgångna med högskoleförberedande utbildning, som i genomsnitt beräknas bli 1 200 fler per år under prognosperioden. Ökningen av antalet avgångna med högskoleförberedande utbild-ning beror dels på de senaste årens ökade intresse för Ekonomiprogrammet och Teknik-programmet och dels på att antalet 16-åringar beräknas öka på sikt. Generellt varierar antalet avgångna under prognosperioden med stor-leken på elevkullarna och störst antal avgång-na väntas i slutet av prognosperioden.

Antal avgångna från komvuxKommunal vuxenutbildning, komvux, erbjuds till vuxna som saknar kunskaper mot-svarande grundskolan eller gymnasieskolan. Över åren har antalet elever varierat kraftigt, mycket som en följd av olika statliga satsning-ar på vuxenutbildningen. Även personer som ”examineras” från komvux räknas in i prog-nosen. Studier i komvux tas dock endast med i beräkningarna om de medför en höjning av utbildningsnivån eller förändrad utbildnings-inriktning inom samma nivå för den stude-rande. För att räknas som ett utbildningslyft krävs att man läser in gymnasiekurser som motsvarar ett års studier i gymnasieskolan.

För gruppen Vård- och omsorgsutbild-ning väntas tillskottet från komvux över-stiga tillskottet från gymnasieskolan under prognosperioden. Givet de senaste årens utbildningsmönster i Stockholms län beräk-nas ett årligt tillskott på cirka 1 180 personer med motsvarande utbildning från komvux, jämfört med i genomsnitt 430 personer från Vård- och omsorgsprogrammet inom gymna-sieskolan. Även för andra utbildningsgrupper är tillskottet från komvux betydande i relation

till antalet avgångna från gymnasieskolan. Detta gäller till exempel gruppen Barn- och fritidsutbildade som beräknas få ett årligt tillskott på cirka 410 personer från komvux, mot i genomsnitt 340 från gymnasieskolan. På samma sätt beräknas ett årligt tillskott på cirka 150 personer från komvux till gruppen Restaurang- och livsmedelsutbildade, mot i genomsnitt 160 från gymnasieskolan och cirka 310 till gruppen Handels- och adminis-trationsutbildade mot i genomsnitt 400 från gymnasieskolan.

FORTSATTA STUDIERFortsatta studier är vanligast bland elever från de studieförberedande programmen. Av de i Stockholms län som våren 2010 gick ut från Naturvetenskapsprogrammet med slutbetyg och med grundläggande högskolebehörighet var 78 procent studerande tre år senare13. Bland de som gick ut från Samhällsveten-skapsprogrammet och Teknikprogrammet var motsvarande andel 60 procent. Även avgång-na från de yrkesförberedande programmen Naturbruksprogrammet, Industriprogrammet och Omvårdnadsprogrammet studerade i relativt stor omfattning tre år efter sina av-slutade gymnasie studier, 41 respektive 33 och 32 procent.

Observera att detta avser avgångna från den gymnasieskola som föregick nuvaran-de gymnasieskola. Jämfört med den gamla gymnasieskolan ger yrkesprogrammen idag inte behörighet till högskolan, men elever på yrkesprogram har rätt att läsa kompletterande kurser för att få högskolebehörighet.

13 Med studerande avses personer som erhållit någon form av studieersättning under aktuellt år.

49

TABELL 3.2 Antal avgångna från gymnasieskolan per utbildningsgrupp. Folkbokförda i Stockholms län läsåret 2013/14 samt prognos för läsåren 2014/15–2024/25.


Utbildningsgrupp Läsåret 2013/14 Genomsnitt per läsår 2014/15– 2024/25

Högskoleförberedande utbildning 14 150 15 350

Handel- och administrationsutbildning 400 400

Byggutbildning 600 480

Data-, el- och energiteknisk utbildning 770 760

Fordonsutbildning 280 340

Industriutbildning 90 100

VVS-utbildning 200 190

Naturbruksutbildning 320 380

Barn- och fritidsutbildning 310 340

Vård- och omsorgsutbildning 340 430

Restaurang- och livsmedelsutbildning 190 160

Transportutbildning 170 180

TABELL 3.3 Beräknat antal ”examinerade” elever från komvux per utbildningsgrupp. Folkbokförda i Stockholms län.


Utbildningsgrupp Genomsnitt per läsår 2014/15–2024/25

Högskoleförberedande utbildning 500

Handel- och administrationsutbildning 310

Byggutbildning 190

Data-, el- och energiteknisk utbildning 120

Fordonsutbildning 10

Industriutbildning 15

Barn- och fritidsutbildning 410

Vård- och omsorgsutbildning 1 180

Restaurang- och livsmedelsutbildning 150

Transportutbildning 60

50

4

51

HÖGSKOLANI detta kapitel görs först en kort redovisning av de lärosäten som finns i Stockholms län. Därefter redo-visas söktrycket till olika utbildningar, antalet nybörjare under senare år på olika yrkesexamensprogram och könsskillnader i valet av utbildning. Kapitlet avslutas med en redovisning av framtida examination inom olika högskoleutbildningar och de högskoleutbildades rörlighet till och från regionen.

HÖGSKOLANS EXPANSIONDen svenska högskolan har under de senaste decennierna expanderat kraftigt och denna utveckling kan ses även i Stockholm. Läsåret 2014/15 hade antalet högskolenybörjare på lärosätena inom Stockholms län ökat med cirka 65 procent sedan läsåret 1993/94. Ök-ningen var drygt 85 procent fram till 2010/11 och därefter har det således skett en minsk-ning av antalet högskolenybörjare.

I examensstatistiken syns ännu inte de senaste årens nedgång i antalet nybörjare och i Stockholms län ökade antalet personer som tog sin första examen med cirka 85 procent mellan läsåren 2000/01 och 2013/14.

LÄROSÄTEN INOM REGIONENI Stockholm län finns 18 lärosäten som be-driver högskoleutbildning. Läsåret 2013/14 var antalet studenter, omräknat till helårs-studenter, cirka 61 500 på lärosätena i Stock-holms län.

Stockholms universitetUniversitetet grundades som Stockholms högskola 1878. Under 1930-talet diskuterades en sammanslagning med andra högskolor i Stockholm för att bilda ett gemensamt univer-sitet, men av detta blev intet, och Stockholm har därmed fortfarande en mängd högskolor inriktade på olika discipliner.

Nuvarande namn och universitetsstatus erhölls 1960, då högskolan förstatligades. I samband med högskolereformen 1977 blev Journalisthögskolan och Socialhögskolan delar av Stockholms universitet. 2008 inlemmades lärarutbildningen vid den tidigare självstän-diga Lärarhögskolan i Stockholm.

Läsåret 2013/14 hade Stockholms uni-versitet närmare 29 600 helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå. Samma läsår tog närmare 4 900 personer sin första examen, en ökning av antalet förstagångsexaminerade med cirka 65 procent sedan läsåret 2000/0114.

14 Till antalet examinerade vid Stockholms universitet har för läsåret 2000/01 lagts antalet examinerade vid Lärarhög-skolan i Stockholm

52

Kungliga Tekniska högskolanKungliga Tekniska högskolan (KTH) är ett statligt universitet med huvudsaklig inriktning på teknik och naturvetenskap. KTH är den största och äldsta tekniska högskolan i Sverige och bedriver omfattande utbildning av fram-för allt civilingenjörer, högskoleingenjörer och arkitekter.

Läsåret 2013/14 hade KTH 12 000 helårs-studenter på grundnivå och avancerad nivå. Samma läsår tog närmare 2 200 personer sin första examen, en ökning av antalet första-gångsexaminerade med en tredjedel sedan läsåret 2000/01.

Karolinska InstitutetKarolinska Institutet (KI) som grundades 1810 är ett statligt medicinskt universitet med huvudsäte i Solna. År 1964 uppgick Tand-läkarhögskolan i Stockholm i KI. Karolinska Institutet är Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning, med 30 procent av den medicinska utbildningen och drygt 40 procent av all akademisk medicinsk forskning i landet.

Inom medicin och hälsa erbjuder KI en rad olika utbildningsprogram samt en mängd vidareutbildningar och fristående kurser. På KI utbildas bland annat arbetsterapeuter, barn morskor, biomedicinska analytiker, fysio terapeuter, läkare, psykologer, röntgen-sjuk sköter skor, grund- och specialistutbildade sjuk sköterskor, tandhygienister och tandläkare.

Läsåret 2013/14 hade Karolinska Institutet drygt 6 000 helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå. Samma läsår tog drygt 1 100 personer sin första examen, en ökning av an-talet förstagångsexaminerade med en tredjedel sedan läsåret 2000/01.

Södertörns högskolaSödertörns högskola inrättades år 1996. Bak-grunden till att förlägga en högskola i södra Storstockholm var bland annat att övergången till högre studier var låg i södra Storstock-holm. Vid högskolans start fanns verksamhet i Södertälje, Flemingsberg och Haninge. Så småningom flyttades all undervisning över till Flemingsberg. Södertörns högskola har en tvärvetenskaplig och mångkulturell profil. Högskolan har fyra institutioner: Institutio-nen för historia och samtidsstudier, Institu-tionen för kultur och lärande, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik och Institutionen för samhällsvetenskaper. Läsåret 2013/14 hade Södertörns högskola närmare 6 800 helårsstudenter. Samma läsår tog cirka 1 600 personer på Södertörns högskola sin första examen.

Handelshögskolan i StockholmHandelshögskolan i Stockholm är en privat-ägd högskola i Stockholm, grundad 1909 på initiativ av det svenska näringslivet. Vid skolan bedrivs studier på ekonomie kandidat-, ekonomie master- och ekonomie doktors-program.

Läsåret 2013/14 hade Handelshögskolan cirka 1 800 helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå. Samma läsår tog drygt 400 personer sin första examen, vilket var nästan en fördubbling av antalet förstagångsexamine-rade sedan läsåret 2000/01.

Konstnärliga högskolorI Stockholms finns i dag fem konstnärliga högskolor, Konstfack, Kungliga Konsthög-skolan, Kungliga Musikhögskolan i Stock-holm, Stockholms konstnärliga högskola och Beckmans Designhögskola.

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

53

KonstfackKonstfack är en statlig högskola inom konst-, design- och konsthantverk, som grundades 1844. 1978 fick skolan ställning som hög-skola. Konstfack erbjuder idag kandidat- och masterprogram inom konst-, design- och konsthantverk samt två olika ämneslärar-program.

Läsåret 2013/14 hade Konstfack cirka 670 helårsstudenter. Samma läsår tog cirka 140 personer sin första examen, en ökning av antalet förstagångsexaminerade med cirka 50 procent sedan läsåret 2000/01.

Kungliga KonsthögskolanKungliga Konsthögskolan är en statlig hög-skola som bedriver utbildningar på grundnivå, masternivå och post-masternivå i fri konst, samt kurser på post-masternivå i arkitektur. Läsåret 2013/14 hade skolan 190 helårs-studenter. Samma läsår tog cirka 20 perso-ner på Kungliga Konsthögskolan sin första examen.

Kungliga Musikhögskolan i StockholmKungliga Musikhögskolan i Stockholm är en statlig högskola som bedriver utbildning och forskning inom musik och musikpedagogik.

Verksamheten grundades 1771 som Kungl. Musikaliska Akademiens undervisningsverk och är den näst äldsta musikhögskolan i världen.

Högskolan utbildar musiklärare, kyrko-musiker, musiker, tonsättare, dirigenter och musikproducenter. Läsåret 2013/14 hade skolan cirka 670 helårsstudenter. Samma läsår tog närmare 90 personer på Kungliga musik-högskolan sin första examen.

Stockholms konstnärliga högskola Stockholms konstnärliga högskola bildades 2014 genom en sammanslagning av Stock-holms dramatiska högskola, Dans- och cirkushögskolan och Operahögskolan i Stock-holm. Tre år tidigare, 2011, hade Stockholms dramatiska högskola bildats som en själv-ständig statlig högskola genom en samman-slagning av Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet. Läsåret 2013/14 hade Stockholms konstnärliga högskola drygt 400 helårs studenter. Samma läsår tog drygt 30 personer på Stockholms konstnärliga högskola sin första examen.

Beckmans designhögskola Beckmans designhögskola är en privat hög-skola i Stockholm som bedriver utbildning inom mode, form och visuell kommunika-tion. Programmen leder fram till konstnärlig kandidatexamen. Läsåret 2013/14 hade skolan cirka 120 helårsstudenter. Samma läsår tog närmare 40 personer på Beckmans designhög-skola sin första examen.

ÖVRIGA HÖGSKOLOR I STOCKHOLMS LÄN

FörsvarshögskolanFörsvarshögskolan är en statlig högskola som ansvarar för officersutbildningen. Från och med 2008 är skolan en högskola. Försvars-högskolan ger också civila utbildningar inom områden som säkerhetspolitik, krishantering, ledarskap, militärhistoria och internationellt samarbete. Läsåret 2013/14 hade skolan cirka 500 helårsstudenter. Samma läsår tog drygt 80 personer på Försvarshögskolan sin första examen.

54

Gymnastik och IdrottshögskolanGymnastik- och idrottshögskolan (GIH) som är en statlig högskola i Stockholm grundades 1813. På GIH bedrivs högskoleutbildning för lärare i idrott och hälsa, tränare och hälsope-dagoger. Läsåret 2013/14 hade GIH närmare 650 helårsstudenter. Samma läsår tog cirka 90 personer på Gymnastik och Idrottshögskolan sin första examen.

Stockholms Musikpedagogiska InstitutStockholms Musikpedagogiska Institut är en stiftelseägd högskola som erbjuder högskole- och kandidatexamen i musikpedagogik. Läsåret 2013/14 hade skolan drygt 65 helårs-studenter.

Ersta Sköndal HögskolaErsta Sköndal högskola är en privat högskola i Stockholm och sedan 2010 med undervis-ning även i Göteborg. På högskolan bedrivs utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, samt forskning i vårdveten-skap, socialt arbete, vårdetik, psykoterapi, diakoni, teologi och kyrkomusik. Grund- och specialist utbildade sjuksköterskor examineras vid skolan. Högskolan bildades 1998 genom sammanslagning av utbildning och forskning vid Ersta diakonisällskap och Stiftelsen Stora Sköndal. Läsåret 2013/14 hade skolan cirka 850 helårsstudenter. Samma läsår tog cirka 200 personer på Ersta Sköndal Högskola sin första examen.

Sophiahemmet HögskolaSophiahemmet Högskola är en privat hög-skola i Stockholm där det bedrivs forskning och utbildning på grundnivå och avancerad nivå i omvårdnadsvetenskap. Skolan upp-rättades 1884 och ägs idag av Sophiahemmet, en ideell förening. På högskolan utbildas

barnmorskor, grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. Läsåret 2013/14 hade skolan närmare 500 helårsstudenter. Samma läsår tog drygt 130 personer på Sophiahemmets högskola sin första examen.

Röda Korsets högskolaRöda Korsets högskola är en privat högskola i Stockholm som drivs av Stiftelsen Rödakors-hemmet. På skolan bedrivs utbildning och forskning inom vårdområdet och utbildas grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. Skolan, som är Sveriges äldsta sekulära sjuk-sköterskeutbildning, grundades 1867. Läsåret 2013/14 hade skolan drygt 470 helårsstuden-ter. Samma läsår tog cirka 110 personer på Röda Korsets högskola sin första examen.

Teologiska Högskolan, StockholmTeologiska högskolan Stockholm är en av Equmeniakyrkan helägd enskild högskola i Stockholm. 1996 fick högskolan rätt att ut färda kandidatexamen i teologi. Året efter startade högskolan landets första tvärveten-skapliga utbildningsprogram i mänskliga rättigheter och 2008 beviljades högskolan till-stånd att utfärda kandidatexamen i mänskliga rättigheter. Sedan 2011 har högskolan även rätt att utfärda magister- och masterexamen i teologi. Läsåret 2013/14 hade skolan cirka 240 helårsstudenter. Samma läsår tog 40 per-soner på Teologiska Högskolan i Stockholm sin första examen.

EricastiftelsenEricastiftelsen är en institution som bedriver högskoleutbildning med inriktning på främst psykoterapi för barn och ungdomar, klinisk verksamhet och forskning. Läsåret 2013/14 hade skolan cirka 40 helårsstudenter.

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

55

UTBILDNINGAR SOM GES PÅ LÄROSÄTEN INOM REGIONEN Av de högskoleutbildningar som redovisas i denna rapport är det endast utbildningar mot agronom-, hortonom-, veterinär-, apotekar- och receptarieexamen som inte bedrivs på regionens högskolor15.

Antal sökandeVad avser antal sökande till olika yrkes-examens program har antalet ökat mellan läsåren 2000/01 och 2014/15 på samtliga utbildningar16 undantaget utbildningar mot högskole- och civilingenjörsexamen och special pedagog-/speciallärarexamen.

Sökandekvot Som en bedömning av intresset för olika utbildningar beräknas en sökandekvot genom att antalet behöriga förstahandssökande divi-deras med antalet antagna till utbildningen. En förändrad sökandekvot behöver dock inte innebära ett förändrat intresse, då det kan vara antalet antagna som förändrats. Om antalet antagna förändras i samma utsträckning som intresset kan å andra sidan sökandekvoten vara densamma trots ett förändrat intresse.

Till höstterminen 2015 hade utbildningen till läkare ett söktryck motsvarande 11 första-handssökande per antagen. Även de konstnär-liga kandidatutbildningarna och utbildningen till psykolog hade ett mycket högt söktryck.

Jämförs söktrycket idag med hur det sett ut under åren sedan den nya utbildnings- och examensstrukturen infördes i Sverige 2007 finner vi att det har varit ett högre söktryck

15 Med ”inte bedrivs” avses här: saknar programnybörjare läs-året 2014/15 (yrkesexamensutbildningar) alternativt saknar högskolenybörjare läsåret 2013/14 (generella utbildningar).

16 Avser för denna rapport relevanta utbildningar mot arbets-terapeut-, arkitekt-, barnmorske-, civilingenjörs-, fysiotera-peut-/sjukgymnast-, jurist-, läkar-, psykolog-, biomedicinsk analytiker-, högskoleingenjörs-, sjuksköterske-, specialist-sjuksköterske-, specialpedagog-/speciallärar-, tandhygienist- och tandläkarexamen samt sammantaget motsvarande äldre lärarexamen.

under det senaste året/de senaste åren till utbildningarna mot biomedicinsk analytiker, civilingenjör, högskoleingenjör, specialpeda-gog och förskollärare. Detsamma gäller för utbildningar mot kandidatexamen i ekonomi. För flertalet av dessa utbildningar är det ett ökat antal sökande som höjt söktrycket. För förskollärarutbildningen är det däremot ett minskat antal utbildningsplatser som höjt söktrycket.

Såväl antalet sökande som antalet platser till läkarutbildningen och tandläkarutbild-ningen har ökat sedan 2007. Söktrycket till sjuksköterskeutbildningen har minskat de senaste åren på grund av ett ökat antal antagna.

EXAMINATION EFTER FOLKBOKFÖRING Högskoleutbildningen har idag en stor regi-onal spridning men är inte primärt inriktad mot den regionala kompetensförsörjningen. Då det finns en stor rörlighet av kompetens över landet måste hänsyn tas till den in- och utflyttning som sker mellan olika regioner för att kunna beräkna framtida tillgång på ut-bildade med olika kompetens. Detta innebär att antalet nybörjare och antalet examinerade måste beräknas efter var en person är folk-bokförd och inte vid vilket läsosäte han/hon studerar, vilket i sin tur kan leda till att det finns nybörjare och examinerade i en region trots att utbildningen inte ges på lärosätena inom den aktuella regionen.

Det är vanligt att studera i en annan region än där man är folkbokförd. Av de som läsåret 2014/15 var nybörjare på ett yrkesexamens-program och som var folkbokförda i Stock-holms län började drygt 25 procent på läro-säten utanför Stockholms län, varav närmare en tredjedel vid Uppsala universitet. Omvänt var närmare 20 procent av programnybörjarna på lärosätena i Stockholm inte folkbokförda i regionen.

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

56

DIAGRAM 4.1 Antalet behöriga förstahandssökande per antagen (sökandekvot) för ett urval av yrkes-program, konstnärlig examen och kandidatexamen (grupperad). Uppgifterna avser lärosätena i Stockholms län höstterminen 2015.

Not: En tredjedel av utbildningarna finns på flera lärosäten i regionen och för dessa har ett genomsnitt avseende sökandekvoten beräknats. Det gäller utbildningar till barnmorska, förskollärare, psykolog, sjuksköterska, specialistsjuksköterska, ämneslärare samt konstnärlig kandidatexamen, kandidatexamen, ekonom och kandidatexamen, övriga (exkl. konst).

Källa: Universitetskanslerämbetet

anols

Markering

anols

Markering

57

FRAMTIDA EXAMINATIONVid beräkningarna av den framtida exami-nationen antas att antalet nybörjare på olika yrkesexamensprogram under hela prognos-perioden blir lika stort som antalet nybör-jare läsåret 2014/15. För generella examina antas att antalet högskolenybörjare på övriga utbildningsprogram och fristående kurser ligger på samma nivå som läsåret 2013/14. Syftet är att se vilka konsekvenserna blir för den framtida kompetensförsörjningen av ett i princip oförändrat utbildningssystem. Även examensfrekvenserna, hur många som tagit examen jämfört med antalet som påbörjade en utbildning ett visst antal år tidigare, ligger fast under prognosperioden.

Ökat antal nybörjare på flera yrkesexamensprogram På yrkesprogrammen mot arbetsterapeut-, barnmorske-, speciallärar-/specialpedagog-, fysio terapeut-, sjuksköterske- och civil-ingenjörsexamen var antalet nybörjare läsåret 2014/15 som var folkbokförda i Stockholms län det högsta antalet nybörjare under de senaste tolv läsåren. Detsamma gäller för de senaste årens antal nybörjare på läkar- och psykologutbildningen.

Sedan den nya lärarutbildningen infördes läsåret 2011/12 har antalet nybörjare mot förskollärar- och grundlärarexamen (inrikt-ning fritidshem) ökat för varje år och antalet nybörjare mot ämneslärarexamen ökat det senaste året.

Antalet högskolenybörjare mot generell examen har minskat I beräkningarna av framtida tillgång på ut-bildade med olika typer av generell examen

är det antalet högskolenybörjare17 inom olika ämnesområden/utbildningsinriktningar läsåret 2013/14 som läggs in i beräkningarna.

Till skillnad mot antalet nybörjare på flera yrkesexamensprogram har antalet högskole-nybörjare mot generell examen minskat inom alla områden sedan toppåren 2009/10–2010/11. Två orsaker till det stora antalet hög skolenybörjare under dessa år var en sämre arbetsmarknad och ovanligt stora årskullar i åldern 19–21 år. För att då möta den ökade efterfrågan från studenterna tillförde riks-dagen extra medel till högskolorna för 2010 och 2011.

Minskningen har varit störst inom teknik-området där antalet högskolenybörjare läsåret 2013/14 hade minskat med närmare 45 procent jämfört med toppåret. Motsvarande var antalet nybörjare inom journalistik och medievetenskap och inom ekonomi 35–40 procent lägre, inom informatik/data- och systemvetenskap, språkvetenskapliga ämnen och övriga samhällsvetenskapliga ämnen cirka 20 procent lägre.

Kvinnorna i majoritet bland de som examineras från högskolan Närmare två av tre som tog en högskole-examen 2013/14 var kvinnor. Orsaken till den kraftiga övervikten av kvinnor bland de examinerade beror inte bara på att det är en större andel kvinnor bland nybörjarna utan också på att kvinnor i större utsträckning än män fullföljer sina studier och tar ut en examen.

17 Med högskolenybörjare avses här studenter som är nybör-jare på program utanför yrkesexamensprogrammen eller på fristående kurser. Till högskolenybörjarna inom ekonomi räknas dock även nybörjarna på civilekonomprogrammen.

anols

Markering

anols

Markering

58

TABELL 4.1 Antal nybörjare på yrkesexamensprogram läsåren 2003/04, 2005/06, 2007/08, 2009/10, 2011/12–2014/15 för ett urval av yrkesprogram. Uppgifterna avser folkbokförda i Stockholms län vid läsårsmitt nybörjarläsåret.

2003/04 2005/06 2007/08 2009/10 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15

Arbetsterapeut-examen

74 74 76 85 101 91 97 108

Arkitektexamen 108 70 107 101 120 146 121 110

Barnmorskeexamen 56 58 74 82 68 77 79 98

Biomedicinsk analytikerexamen

65 69 81 71 98 105 97 103

Civilingenjörs-examen

1 593 1 474 1 328 1 612 1 660 1 717 1 746 1 776

Fysioterapeut-/Sjuk-gymnastexamen

140 128 124 136 141 117 135 154

Högskoleingenjörs-examen

685 651 481 637 666 672 694 695

Jurist-/Juris kandidat examen

536 467 536 604 613 591 596 562

Läkarexamen 270 278 279 362 399 383 419 415

Psykologexamen 114 137 141 166 197 173 215 205

Röntgensjuk-sköterskeexamen

19 36 44 53 63 56 56 50

Sjuksköterske-examen

894 887 937 728 929 949 925 1 058

Specialistsjuk-sköterskeexamen

318 387 342 345 385 449 484 421

Specialpedagog-/Speciallärarexamen

103 94 27 97 120 151 161 201

Tandhygienist-examen

43 40 49 46 49 49 38 45

Tandläkarexamen 52 64 70 95 102 96 91 99

Förskollärarexamen 550 671 765 839

Grundlärarexamen (inr. fritidshem)

157 211 233 234

Grundlärarexamen (inr. försk.klass, åk 1-6)

377 522 584 571

Yrkeslärarexamen 100 114 119 104

Ämneslärarexamen 1 160 1 103 1 031 1 297

Not: Högskoleingenjörsexamen omfattar här även brandingenjörs-, sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen (utgör cirka 10 procent av nybörjarna).

Läsåret 2011/12 infördes en ny lärarutbildning med olika typer av examen, åren innan dess gavs en utbildning med en gemensam examen.


anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

59

Inom pedagogik och lärarutbildning och hälso- och sjukvård och social omsorg var drygt 80 procent av de examinerade kvinnor. Endast inom teknikområdet var det fler män än kvinnor som examinerades.

Mellan 2013 och 2025 beräknas andelen kvinnor18 öka inom 60 procent av de hög-skolegrupper som redovisas i denna rapport. I övriga grupper beräknas fördelningen mellan kvinnor och män vara oförändrad eller andelen män öka. Det är främst bland utbildade kemister, veterinärer, samhällsvetare, agronomer, jurister, arkitekter och tandläkare som andelen kvinnor beräknas öka (med 6–9 procentenheter). Andelen män beräknas öka främst bland utbildade fysioterapeuter och biomedicinska analytiker (med 6–11 procent-enheter).

18 Andel av dem i arbetskraften 16–74 år

FRAMTIDSBEDÖMNINGAR

Fler högskoleutbildade beräknas flytta till än från Stockholms län Kompetensförsörjningen på regional nivå påverkas inte bara av den utbildning som sker inom regionen utan även av i vilken utsträck-ning kompetens flyttar eller pendlar in i och ut ur regionen.

För att beräkna utvecklingen av den fram-tida tillgången på högskoleutbildade behövs således även en bedömning av den framtida in- och utflyttningen. Utbildningsfördelning-en bland de som flyttar till och från Stock-holms län från och till övriga landet antas under prognosperioden vara densamma som den genomsnittliga fördelningen varit åren 2011–2013. Invandrarnas utbildningsfördel-

DIAGRAM 4.2 Antal examinerade kvinnor och män läsåret 2013/14 fördelade efter inriktning. Folkbokförda i Stockholms län 31/12 2013.


60

ning antas vara densamma som den genom-snittliga fördelningen bland invandrare åren 2004–2013 och utvandrarnas utbildningsför-delning som den genomsnittliga fördelningen bland utvandrare åren 2005–2014.

Under prognosperioden 2015–2025 be-räknas det examineras cirka 21 300 civilingen-jörer i Stockholms län19. Andra grupper med en beräknad stor examination är ekonomer (cirka 16 100 examinerade) och grundutbilda-de sjuksköterskor (cirka 8 400 examinerade).

Under prognosperioden beräknas totalt närmare 130 000 personer examineras från högskolan20. Under samma tid beräknas cirka 145 000 högskoleutbildade flytta in till Stockholms län. Antalsuppgifterna avser här redovisade högskoleutbildningar.

För lite drygt hälften av utbildningarna beräknas tillskottet från den egna examinatio-nen bli större än tillskottet från inflyttningen. Främst gäller det utbildade fritidspedagoger, speciallärare/specialpedagoger, förskollärare, barnmorskor, tandhygienister och specialist-sjuksköterskor, där antalet examinerade beräknas till mer än dubbelt så många som antalet som flyttar in med denna kompetens. Detta gäller även för utbildade inom data när examinationen från yrkeshögskolan läggs till.

För de resterande knappt hälften av utbildningarna beräknas således tillskottet från inflyttningen bli större än tillskottet från examinationen. För utbildade kemister, fysiker, konstnärer, agronomer och veterinärer beräknas tillskottet från inflyttningen bli mer än dubbelt så stort som tillskottet från den egna examinationen. Men även för utbildade

19 Med examinerade i Stockholms län menas examinerade folkbokförda i Stockholms län vid läsårsmitt examens-läsåret.

20 För att i beräkningarna räknas som examinerad ska man ha tagit en examen som inneburit att man höjt sin utbildnings nivå eller tagit en examen på samma nivå men med en annan inriktning än tidigare. Dessa förändringar skall samtidigt medföra att man byter utbildningsgrupp.

läkare och tandläkare beräknas ett större till-skott från inflyttning än från examination.

En del av dem som någon gång examine-rats inom regionen eller som flyttat in med viss kompetens flyttar också ut ur regionen. I relation till utbildningsgruppernas storlek beräknas den största utflyttningen från Stock-holms län ske av utbildade tandläkare, fysiker, veterinärer och biologer.

Vägs examination, inflyttning och ut-flyttning samman (netto) finner vi att antalet högskoleutbildade i Stockholms län, inom här redovisade grupper, beräknas öka med drygt 165 000 under prognosperioden. Från detta ska sedan dras de som beräknas vidareutbilda sig och de som beräknas gå i pension.

Störst netto under prognosperioden i rela-tion till utbildningarnas storlek i utgångsläget beräknas det bli för utbildade psykologer, speciallärare/specialpedagoger och personal- och beteendevetare.

Inpendling till StockholmFörutom in- och utflyttning har även arbets-pendling betydelse. För Stockholms län beräknas inpendlingen överstiga utpendlingen inom samtliga högskolegrupper med några få undantag. Det är endast bland läkare, tand-läkare, psykologer, arkitekter och konstnärligt utbildade som antalet utpendlare beräknas överstiga antalet inpendlare. Utbildnings-fördelningen bland in- och utpendlare antas under prognosperioden vara densamma som fördelningen i genomsnitt åren 2011–2013.

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

61

TABELL 4.2 Antal med aktuell utbildning i Stockholms län i åldern 20–64 år 2014 samt prognos för beräknat antal examinerade, antal in- och utflyttade och netto (examinerade + inflyttade - utflyttade) år 2015–2025 per utbildningsgrupp.

Antal 2014 Examination Infyttning Utflyttning Netto

Agronom- och hortonomutbildning 790 120 430 -310 240Apotekarutbildning 1 700 690 880 -590 990Arbetsterapeututbildning 1 700 780 510 -450 840Arkitektutbildning 2 500 1 100 720 -540 1 300Barnmorskeutbildning 1 800 980 320 -360 950Biologiutbildning 6 400 2 400 4 500 -3 500 3 400Biomedicinsk analytikerutbildning 2 500 800 510 -570 750Civilingenjörsutbildning 47 100 21 300 20 200 -17 300 24 200Datautbildning 13 900 3 600 4 600 -3 700 4 600Ekonomutbildning 57 700 16 100 30 700 -19 100 27 700Fritidspedagogutbildning 2 500 1 700 380 -480 1 600Fysikerutbildning 1 800 260 1 500 -1 100 640Fysioterapeututbildning 3 000 1 300 1 400 -1 100 1 500Förskollärarutbildning 11 200 6 500 1 700 -1 900 6 300Humanistisk utbildning 13 100 4 900 7 500 -4 900 7 400Högskoleingenjörsutbildning 14 800 6 600 7 300 -5 600 8 300Journalistik och medievet. utb 6 600 2 900 3 400 -2 200 4 100Juristutbildning 16 300 6 600 5 300 -4 400 7 500Kemistutbildning 3 000 280 1 700 -1 500 440Konstnärlig utbildning 13 500 3 200 8 500 -6 100 5 600Läkarutbildning 11 300 4 200 7 500 -5 500 6 200Lärarutb. grundsk. tidigare år 12 800 4 400 2 800 -3 000 4 200Personal- och beteendevetarutb 8 900 6 200 4 100 -2 800 7 500Psykologutbildning 2 600 2 000 1 200 -860 2 300Receptarieutbildning 780 380 260 -170 470Röntgensjuksköterskeutbildning 830 350 200 -260 290Samhällsvetar- och förvaltn. utb 13 500 5 900 8 300 -5 200 9 000Sjuksköterskeutbildning, grund 14 000 8 400 6 700 -4 800 10 300Specialistsjuksköterskeutbildning 8 400 3 900 1 600 -1 600 3 900Speciallärar- och specialped. utb 1 700 1 600 390 -330 1 700Tandhygienistutbildning 710 400 150 -220 330Tandläkarutbildning 2 400 950 1 400 -1 500 840Utbildning inom medieproduktion 5 300 350 2 900 -1 900 1 300Veterinärutbildning 490 110 370 -290 200Yrkeslärarutbildning 1 700 840 450 -480 810Ämneslärarutbildning 17 200 7 500 4 900 -4 500 8 000

324 500 129 500 145 400 -109 200 165 700

Not: Masterexamen inom teknikområdet klassificeras här som civilingenjörsutbildning och kandidat- och magisterexamen inom teknikområdet som högskoleingenjörsutbildning.

Utöver ovan angiven examination från högskolan beräknas cirka 6 000 personer med datautbildning, 2 000 personer med utbild-ning inom medieproduktion, 1 000 personer med utbildning inom journalistik och medievetenskap och 500 med konstnärlig utbildning examineras från yrkeshögskolan under prognosperioden.


anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

62

5

63

YRKESHÖGSKOLANYrkeshögskoleutbildning (YH) kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. I Stockholms län finns det största antalet beviljade platser med avslut 2016–2021 inom Data/IT, Ekonomi, administra-tion och försäljning samt Samhällsbyggnad och bygg-teknik. Störst antal YH/KY-utbildade finns inom yrkena företagssäljare, försäljare fackhandel och systemerare och programmerare.

OM YRKESHÖGSKOLAN OCH HUR UTBUD OCH EFTERFRÅGAN BESKRIVSYrkeshögskoleutbildning (YH) är en efter-gymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknyt-ning. Utbildningarna i yrkeshögskolan ska svara mot behoven av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet eller medverka till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom smala yrkesområden, som är betydelsefulla för individen och samhället.21

Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om vilka utbildningar som kan ingå i yrkes-högskolan och beviljar statsbidrag till utbild-ningsanordnarna. Syftet med detta kapitel är att förse aktörer på arbetsmarknaden med kunskap om utbud och efterfrågan på yrkes-högskoleutbildningar. Denna kunskap kan till exempel hjälpa kompetensplattformar och arbetslivets organisationer att se om och var det behövs yrkeshögskoleutbildningar för att möta arbetslivets behov av kompetens.

Eftersom yrkeshögskolan är behovsan-passad varierar innehåll och inriktning över

21 Mer information om yrkeshögskoleutbildning finns på www.yrkeshogskolan.se och www.myh.se

tid. Nya utbildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom arbetsmarknaden förändras. Detta medför att det är svårt att göra en prog-nos över hur många personer med examen från yrkeshögskolan som kommer att finnas inom olika utbildningsinriktningar i framti-den. I denna rapport redovisas det beviljade utbildningsutbudet för yrkeshögskolan så som det såg ut när rapporten togs fram. Om utbudet ska öka krävs det att ansökningar som stöds av arbetslivet lämnas in till myndigheten vid den årliga ansökningsomgången.22

Utbildningsutbudet redovisas här i form av platser på utbildningsomgångar som avslutas under perioden 2016–2021, det vill säga antal personer som skulle komma ut på arbets-marknaden om alla platser fylldes och om alla antagna tog examen. Platser med avslut 2016–2021 avser alla utbildningar som myn-digheten fattat beslut om till och med januari 2016. Eftersom inte alla platser på utbildning-arna nyttjas och inte alla antagna tar examen redovisas även uppgifter om andel outnyttjade utbildningsplatser och examensgrad.

22 Myndigheten för yrkeshögskolan publicerar varje vår det befintliga utbudet av utbildningsplatser inom yrkeshögsko-lan på www.myh.se.

64

Efterfrågan på examinerade från yrkeshög-skolan kan inte prognostiseras på samma sätt som efterfrågan på utbildade/examinerade från andra utbildningsformer. Kvalificerad yrkesutbildning23/yrkeshögskoleutbildning är en ny utbildningsform med få examinerade jämfört med till exempel gymnasieskolan och högskolan. Därför redovisas här istället andelen med examen från yrkeshögskolan i yrken och branscher samt hur denna andel har förändrats över tid. Att andelen har ökat tyder på att det finns en efterfrågan, framförallt om yrket eller branschen i övrigt har minskat i antal sysselsatta.24

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNINGAR I STOCKHOLMS LÄNUtbudet av yrkeshögskoleutbildade i Stock-holms län beror till viss del på vilka yrkes-högskoleutbildningar som bedrivs i länet och hur många utbildningsplatser dessa utbild-ningar har. Även examensgraden och därmed hur många som examineras från utbild-ningarna spelar här en roll. Nedan beskrivs utbildningsutbudet och antal examinerade i Stockholms län.

Utbildningar och utbildningsplatserInom yrkeshögskolan i Stockholms län finns närmare 590 utbildningsomgångar med 18 200 utbildningsplatser beviljade med av-slut under tidsperioden 2016–2021.

Att utbudet inom yrkeshögskolan redovisas som utbildningsomgångar och platser istället för utbildningar beror på att en utbildning kan ha flera omgångar (starter) som påbörjas och avslutas vid olika tidpunkter. För varje utbildning beviljas maximalt två omgångar. Normalt påbörjas en omgång per kalenderår.

23 Kvalificerade yrkesutbildningar (KY) kan sägas vara YH-utbildningarnas föregångare och har sedan år 2009 successivt fasats ut och ersatts av YH-utbildningar. De sista KY-utbildningarna avslutades år 2013.

24 Myndigheten för yrkeshögskolan följer också årligen upp de examinerades sysselsättning året efter examen. Resulta-ten från undersökningen finns publicerade på www.myh.se.

Antal platser med avslut sjunker för varje år under perioden 2016–2021. Det beror på att utbildningsstocken fylls på allt eftersom Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar nya utbildningar. Alla beviljade utbildningsom-gångar med avslut 2016 och framåt har ännu inte startat. Några av dessa utbildningsom-gångar kan komma att ställas in, bland annat på grund av lågt söktryck. Avslutsåret kan också komma att justeras för en del utbild-ningsomgångar.

Det största utbildningsområdet i Stock-holms län är Data/IT. Därefter följer Eko-nomi, administration och försäljning samt Samhällsbyggnad och byggteknik. Dessa tre utbildningsområden står för sammanlagt 61 procent av utbildningsplatserna i Stockholms län med avslut under åren 2016–2021. De största skillnaderna mot utbildningsutbudet i riket totalt är att Stockholms län har en större andel platser inom Data/IT och en lägre andel platser inom Teknik och tillverkning. Stock-holms län har även en lägre andel platser inom Hälso- och sjukvård samt social arbete.

Den utbildningsinriktning i Stockholms län som har flest platser med avslut år 2016–2021 är Systemhantering och program-mering med drygt 1 200 platser (se tabell 5.1). Där efter följer Webbutvecklare och Mjukvaru-testare med 780 respektive 630 utbildnings-platser. Samtliga av de tre största inrikt-ningarna i Stockholms län är således inom området Data/IT. Utbildningsinriktningarna System hantering och programmering samt Webbutvecklare hör till de tio vanligaste ut-bildningsinriktningarna även inom yrkeshög-skolan totalt sett (se tabell 5.2). Totalt sett är det emellertid Vårdadministratör som är den inrikt ning som har flest platser med avslut 2016–2021 medan Redovisningsekonom har näst flest platser.

65

DIAGRAM 5.1 Antal utbildningsplatser (YH) i Stockholms län med avslut år 2016–2021

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

DIAGRAM 5.2 Utbildningsplatser (YH) i Stockholms län som avslutas år 2016–2021, procentuell fördelning efter utbildningsområde


66

TABELL 5.1 De tio utbildningsinriktningar (YH) i Stockholms län med flest platser med avslut år 2016–2021.

Utbildningsinriktning Utbildningsområde Antal platser med avslut 2016–2021

Systemhantering och programmering Data/IT 1 173

Webbutvecklare Data/IT 782

Mjukvarutestare Data/IT 625

Redovisningsekonom Ekonomi, administration och försäljning 588

Företagsförsäljning Ekonomi, administration och försäljning 561

Löneadministratör Ekonomi, administration och försäljning 451Produktionsledare/arbetsledare, anläggning Samhällsbyggnad och byggteknik 440

Vårdadministratör Ekonomi, administration och försäljning 390

E-handel Ekonomi, administration och försäljning 385

Marknadsföring Ekonomi, administration och försäljning 373


TABELL 5.2 De tio utbildningsinriktningar (YH) i riket med flest platser med avslut år 2016–2021.

Utbildningsinriktning Utbildningsområde Antal platser med avslut 2016–2021

Vårdadministratör Ekonomi, administration och försäljning 3 299

Redovisningsekonom Ekonomi, administration och försäljning 2 791

Systemhantering och programmering Data/IT 2 512

Tandsköterska Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 2 134

Företagsförsäljning Ekonomi, administration och försäljning 1 911

Produktionsledare/arbetsledare, bygg Samhällsbyggnad och byggteknik 1 714

Löneadministratör Ekonomi, administration och försäljning 1 553

Webbutvecklare Data/IT 1 364

Automationstekniker Teknik och tillverkning 1 114Vidareutbildningar för undersköterskor – äldreomsorg Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 1 106


67

Outnyttjade platser och examensgrad Alla utbildningsplatser bidrar inte till den framtida kompetensförsörjningen. Två fakto-rer som påverkar hur många som examineras och därmed kommer arbetsmarknaden till förfogande är hur stor andel av utbildnings-platserna som utnyttjas och hur stor andel av de studerande som fullföljer utbildningen och tar examen.

Av de närmare 17 700 utbildningsplatser som beviljades med avsedd start åren 2011–2014 i Stockholms län var det 10 procent som inte utnyttjades. Det vill säga antingen ställdes utbildningsomgången in eller så utnyttjades inte samtliga platser på utbildningsomgången. Andelen outnyttjade platser var något lägre i Stockholms län än i riket totalt, där 13 pro-cent av platserna med avsedd start 2011–2014 inte utnyttjades.

Under år 2014 examinerades25 11 500 personer från en YH-utbildning. Drygt 3 100 av dessa examinerades från en YH-utbildning som bedrivits i Stockholms län. Det var 4 400 personer som påbörjat studier på någon av de YH-utbildningar som avslutades i Stockholms län under 2014, vilket gav en examensgrad på drygt 71 procent år 2014. Det var nästan i nivå med examensgraden i riket totalt som var närmare 72 procent. Examensgraden i Stockholms län har legat runt 69–71 procent under hela perioden 2011–2014.26 Det finns emellertid en viss eftersläpning i uppgifterna, varför antalet examinerade och examensgrad för framförallt år 2014 kan komma att öka marginellt.

25 Inom yrkeshögskolan räknas examinerade som antalet som examinerats på de utbildningsomgångar som avslutats under ett kalenderår. Detta oavsett vilket år som personen tog sin examen. Det finns ingen statistik om hur många som fullföljt en yrkeshögskoleutbildning utan att ha tagit examen.

26 För åren 2011–2013 avser examensgraden examinerade från både YH- och KY-utbildningar. KY-utbildningar har sedan år 2009 successivt fasats ut och ersatts av YH-utbild-ningar. Sista KY-utbildningarna avslutades år 2013.

Det var totalt 16 700 personer som påbörjade någon av de YH/KY-utbildningar som avslutades i Stockholms län under åren 2011–2014. Av dessa var det 11 700 perso-ner som tog examen från utbildningen. Flest examinerade under åren 2011–2014 hade utbildningsområdet Ekonomi, administration och försäljning med drygt 4 100 examinerade, vilket utgjorde 35 procent av alla examinerade i Stockholms län. Även utbildningsområdena Data/IT samt Samhällsbyggnad och byggteknik hade relativt sett många examinerade. Av ut-bildningsområden med minst 100 studerande som påbörjat utbildningen var det Pedagogik och undervisning samt Journalistik och informa-tion som hade högst examensgrad för perio-den 2011–2014 i Stockholms län, 85 procent respektive 83 procent. Båda dessa utbildnings-områden var emellertid relativt små. Liksom i riket totalt var examensgraden lägst inom Data/IT med 59 procent.

SYSSELSÄTTNING EFTER YRKESHÖGSKOLEUTBILDNINGÅr 2013 fanns det 1 152 700 förvärvsarbetan-de med arbetsplats i Stockholms län, varav 90 procent anställda och 10 procent företagare. Av de förvärvsarbetande med arbetsplats i Stockholms län var det 20 000 personer, mot-svarande 1,7 procent, som hade en YH- eller KY-utbildning som högsta utbildning (denna grupp benämns fortsättningsvis YH/KY-utbil-dade). 27 Andelen YH/KY-utbildade i Stock-holms län var lika stor som bland samtliga förvärvsarbetande i riket. Liksom i riket totalt har också andelen YH/KY-utbildade i Stock-holms län ökat över tid. År 2010 hade 1,2 procent av de förvärvsarbetande med arbets-plats i Stockholms län en YH/KY-utbildning

27 Det kan vara fler än dessa 20 000 förvärvsarbetande som hade en YH/KY-utbildning, men det är bara de med YH/KY-utbildning som högsta utbildning som omfattas av analysen och som avses när begreppet YH/KY-utbildade används.

68

DIAGRAM 5.3 Examensgrad för YH/KY-utbildningar i Stockholms län år 2011–2014. Procent.


DIAGRAM 5.4 Examensgrad (procent) och antal examinerade från YH/KY-utbildningar i Stockholms län år 2011–2014 efter utbildningsområde.

Not: I diagrammet visas enbart utbildningsområden med minst 100 studerande som påbörjat utbildning.


69

som högsta utbildning. Det var en något lägre andel av de YH/KY-utbildade som var före-tagare jämfört med samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län. Av de YH/KY-utbildade var 93 procent anställda och 7 procent företagare.

YrkesgrupperDe yrken i Stockholms län som år 2013 hade flest YH/KY-utbildade var företagssäljare (1 100 personer), försäljare fackhandel (1 000 personer) samt systemerare och programmera-re (910 personer). Även om antalet förvärvs-arbetande med YH/KY-utbildning var störst för dessa tre yrkesgrupper var dock andelen av yrkesgruppen som hade en YH/KY-utbildning relativt liten. I yrkesgruppen företagssäljare hade 3,1 procent en YH/KY-utbildning. Motsvarande andelar var 3,4 procent bland försäljare, fackhandel och 2,4 procent bland systemerare och programmerare.

För att få en bild av vilka utbildnings-inriktningar som är vanligast bland de tre yrkesgrupper i Stockholms län med flest YH/KY-utbildade studeras de YH/KY-examinera-de 2006–2012 med YH/KY-utbildning som högsta utbildning. Av de som år 2013 arbeta-de som företagssäljare i Stockholms län var det vanligast att ha läst en YH/KY-utbildning med inriktning mot Inköp, försäljning och distri-bution. Även inom yrkesgruppen för säljare, fackhandel var YH/KY-utbildningar med inriktning mot Inköp, försäljning och dist-ribution vanligast. Även utbildningar inom Ledarskap, organisation och styrning samt Marknadsföring var emellertid vanliga bland denna yrkesgrupp. För yrkesgruppen systeme-rare och programmerare var det vanligast att ha läst en YH/KY-utbildning med inriktning mot Systemvetenskap och programvaruteknik. Även andra utbildningar inom området Data/IT var relativt vanliga för denna yrkesgrupp.

Liksom i riket totalt var lokförare den yrkes grupp i Stockholms län som år 2013 hade högst andel YH/KY-utbildade. 28 För denna yrkesgrupp utgjorde YH/KY-utbildade 12,5 procent av de förvärvsarbetande. För ytter ligare två yrkesgrupper utgjorde YH/KY-utbildade mer än 10 procent av gruppen. Det var kartingenjörer med flera (12,0 pro-cent) samt resebyrå- och turistbyråtjänstemän (11,3 procent).

Bland de större yrkesgrupperna i Stock-holms län för YH/KY-utbildade (minst 50 förvärvsarbetande 2013 med YH/KY-utbild-ning) var tandsköterskor och lokförare de där andelen med YH/KY-utbildning ökade mest mellan 2010 och 2013 (se tabell 5.4). I yrkesgruppen tandsköterskor hade andelen med YH/KY-utbildning mer än fördubblats under perioden, från 3,8 procent år 2010 till 8,5 procent år 2013. Yrkesgruppen lokförare hade i sin tur ökat sin andel YH/KY-utbilda-de från 7,9 procent år 2010 till 12,5 procent år 2013. Både tandsköterskor och lokförare är emellertid yrken som numera utbildas i princip enbart inom yrkeshögskolan. Även för yrkesgruppen kartingenjörer med flera ökade andelen YH/KY-utbildade i Stockholms län relativt mycket mellan 2010 och 2013. För både lokförare och kartingenjörer med flera minskade antalet förvärvsarbetande totalt sett under perioden medan antalet YH/KY-ut-bildade ökade, vilket ledde till en ökad andel YH/KY-utbildade. Yrkesgruppen tandsköter-skor ökade däremot totalt sett i Stockholms län mellan 2010 och 2013, men det var YH/KY-utbildade som stod för ökningen.

28 Jämförelsen av andelen med YH/KY-utbildning är exklusive de yrkesgrupper som bestod av färre än 100 förvärvsarbe-tande totalt sett.

70

TABELL 5.3 De 20 vanligaste yrkena för förvärvsarbetande YH/KY-utbildade med arbetsplats i Stockholms län. År 2013.

Yrkesgrupp Förvärvsarbetande

totaltvarav

YH/KY-utbildning

Antal Antal Andel (%) Företagssäljare 37 430 1 146 3,1

Försäljare, fackhandel 29 802 1 000 3,4

Systemerare och programmerare 37 540 906 2,4

Övrig kontorspersonal 24 983 715 2,9

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 8 180 711 8,7

Bokförings- och redovisningsassistenter 15 281 663 4,3

Datatekniker 16 198 631 3,9

Redovisningsekonomer m.fl. 9 377 418 4,5

Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 7 716 418 5,4

Marknadsanalytiker och marknadsförare 13 300 411 3,1

Receptionister m.fl. 8 834 370 4,2

Administrativa assistenter 18 710 365 2,0

Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 36 589 350 1,0

Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. 3 862 338 8,8

Försäljare, dagligvaror 18 682 322 1,7

Banktjänstemän och kreditrådgivare 11 218 311 2,8

Journalister, författare, informatörer m.fl. 14 681 301 2,1

Barnskötare m.fl. 30 289 274 0,9

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 23 456 259 1,1

Resebyrå- och turistbyråtjänstemän 2 237 253 11,3

Not: Uppgift om yrke saknas för 6,6 procent av de förvärvsarbetande 2013 med arbetsplats i Stockholms län och för 3,8 procent av de förvärvsarbetande med YH/KY-utbildning och arbetsplats i Stockholms län.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

71

TABELL 6.5 De 10 yrken för förvärvsarbetande med arbetsplats i Stockholms län där andelen YH/KY-utbildade ökat mest 2010–2013. (Avser yrkesgrupper med minst 50 YH/KY-utbildade 2013.)

YrkesgruppAndel förvärvsarbetande med YH/

KY-utbildning (procent)Förändring 2010–2013

i procentenheter 2010 2013

Tandsköterskor 3,8 8,5 4,7

Lokförare 7,9 12,5 4,6

Kartingenjörer m.fl. 8,6 12,0 3,4

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 6,1 8,7 2,6

Elingenjörer och eltekniker 3,4 5,9 2,5

Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning 1,8 4,1 2,3

Övrig vård- och omsorgspersonal 4,2 6,3 2,1

Inköpare 2,3 4,4 2,1

Resebyrå- och turistbyråtjänstemän 9,3 11,3 2,0

Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 3,4 5,4 2,0


TABELL 6.5 Antal förvärvsarbetande med arbetsplats i Stockholms län, totalt och med YH/KY-utbildning, efter närings gren. År 2013.

NäringsgrenFörvärvsarbetande

totaltvarav

YH/KY-utbildning

Antal Antal Andel (%)Jordbruk, skogsbruk och fiske 4 359 56 1,3

Tillverknings- och utvinningsindustri 72 330 844 1,2

Företag inom energi och miljö 8 984 202 2,2

Byggindustri 72 004 1 271 1,8

Handel 154 244 3 310 2,1

Transport och magasinering 60 517 783 1,3

Hotell och restauranger 49 526 781 1,6

Information och kommunikation 85 527 2 678 3,1

Finans- och försäkringsverksamhet 50 400 1 030 2,0

Fastighetsverksamhet 18 455 426 2,3

Företagstjänster 182 700 4 917 2,7

Civila myndigheter och försvaret 71 486 649 0,9

Utbildningsväsendet 111 679 686 0,6

Vård och omsorg: sociala tjänster 141 797 1 510 1,1

Personliga och kulturella tjänster m.m. 61 099 818 1,3

Okänt 7 594 40 0,5

Totalt 1 152 701 20 001 1,7


72

NäringsgrenarDen näringsgren som 2013 sysselsatte flest med arbetsplats i Stockholms län var företags-tjänster därefter följde handel samt vård och omsorg; sociala tjänster29. Även bland YH/KY-utbildade var företagtjänster den närings-gren som sysselsatte flest och handel den näringsgren som sysselsatte näst flest. Därefter följde för YH/KY-utbildade information och kommunikation. Näringsgrenen information och kommunikation var också den näringsgren som hade störst andel YH/KY-utbildade för-värvsarbetande. En stor del av de YH/KY- utbildade inom information och kommuni-kation har gått utbildningar inom området Data/IT.

Av näringsgrenarna var information och kommunikation samt företag inom energi och miljö de där andelen med YH/KY-utbild-ning ökade mest mellan 2010 och 2013 i Stockholms län (se tabell 5.6). För båda dessa närings grenar ökade andelen YH-KY-utbilda-de med 1 procentenhet. Näringsgrenen företag inom energi och miljö är emellertid en relativt liten näringsgren som hade 9 000 förvärvsar-betande med arbetsplats i Stockholms län år 2013, varav 200 med YH/KY-utbildning. Värt att nämna är även tillverknings- och utvinnings-industrin där det totala antalet förvärvsarbe-tande minskade mellan 2010 och 2013. Trots detta ökade antalet YH/KY-utbildade inom näringsgrenen under samma period.

29 Observera att näringsindelningen i detta kapitel skiljer sig mot övriga delar av rapporten.

Beskrivning av YH/KY-examinerade med arbetsplats i Stockholms länAv samtliga examinerade från YH/KY-utbild-ning (oavsett studieort) under perioden 2006–2012 var drygt 16 100 förvärvsarbetan-de med arbetsplats i Stockholms län år 2013. Av de examinerade som hade arbetsplats i Stockholms län var det 13 900 som hade YH/KY som högsta utbildning.

Om examinerade 2006–2012 med för-värvsarbete och YH/KY-utbildning som hög-sta utbildning studeras framkommer följande om de med arbetsplats i Stockholms län: Av de 13 900 med arbetsplats i Stockholms län var 53 procent kvinnor och 47 procent män. De var år 2013 i genomsnitt 31,9 år gamla och drygt 20 procent hade utländsk bakgrund. Jämfört med gruppen YH/KY-exa-minerade med förvärvsarbete totalt sett var de med arbetsplats i Stockholms län något yngre, något större andel var män och en större andel hade utländsk bakgrund30.

Av de examinerade med arbetsplats i Stockholms län hade 69 procent studerat på en YH/KY-utbildning som bedrevs i Stock-holms län. En majoritet av de YH/KY-utbilda-de som arbetade i Stockholms län hade således även utbildats i länet. Av samtliga YH/KY- examinerade 2006–2012 med förvärvsarbete 2013 hade 65 procent sin arbetsplats i det län där de gått sin YH/KY-utbildning.

30 Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

73

TABELL 5.6 Andel förvärvsarbetande med arbetsplats i Stockholms län som har YH/KY-utbildning, efter närings gren. År 2010 och 2013. Procent.

NäringsgrenAndel förvärvsarbetande

med YH/KY-utbildningFörändring 2010–2013

i procentenheter2010 2013

Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,2 1,3 0,1

Tillverknings- och utvinningsindustri 0,8 1,2 0,3

Företag inom energi och miljö 1,2 2,2 1,0

Byggindustri 1,2 1,8 0,6

Handel 1,5 2,1 0,6

Transport och magasinering 0,9 1,3 0,4

Hotell och restauranger 1,3 1,6 0,3

Information och kommunikation 2,1 3,1 1,0

Finans- och försäkringsverksamhet 1,4 2,0 0,7

Fastighetsverksamhet 1,4 2,3 0,9

Företagstjänster 1,9 2,7 0,8

Civila myndigheter och försvaret 0,6 0,9 0,3

Utbildningsväsendet 0,4 0,6 0,3

Vård och omsorg: sociala tjänster 0,7 1,1 0,4

Personliga och kulturella tjänster m.m. 1,1 1,3 0,3

Okänt 0,6 0,5 0,0

Totalt 1,2 1,7 0,5

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

TABELL 5.7 Examinerade från YH/KY 2006–2012 med YH/KY som högsta utbildning och förvärvsarbete efter kön, ålder och svensk/utländsk bakgrund. År 2013.

Examinerade med förvärvs-arbete och arbetsplats

i Stockholms län

Samtliga examinerade med förvärvsarbete

Totalt antal 13 856 51 594Könsfördelning (procent) Kvinna 53 56 Man 47 44Ålder Medelålder 31,9 år 33,2 årSvensk/utländsk bakgrund (procent) Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder

12 9

Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 68 77 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 8 5 Utrikes födda 12 9

Tabellen avser enbart YH/KY-examinerade 2006–2012 med YH/KY som högsta utbildning och förvärvsarbete 2013.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) och Myndigheten för yrkeshögskolan

74

6

75

BEFOLKNINGENS UTBILDNING I detta kapitel redogörs för hur mäns och kvinnors utbildningsnivå har utvecklats sedan år 1990 och hur utbildningsnivån i Stockholms län förändras under prognosperioden. Därefter redogörs för vilken utbild-ningsnivå de som i framtiden väntas flytta till och från Stockholms län antas ha.

ANDELEN EFTERGYMNASIALT UTBILDADE FORTSÄTTER ATT ÖKAUtbildningsnivån i Stockholms län har, liksom i övriga Sverige, stigit successivt under de senaste två decennierna. Förändringen be-räknas fortsätta under prognosperioden, men i något långsammare takt än tidigare.

Utbildningsnivån i Stockholms län är högre än rikssnittet såtillvida att fler har en eftergymnasial utbildning. Andelen med folk- eller grundskola som sin högsta utbildning har mer än halverats i länet sedan 1990 och beräk-nas fortsätta minska framöver. Även andelen gymnasialt utbildade beräknas minska något. I Stockholms län har 38 procent i åldrarna 20–64 år en utbildning på gymnasial nivå som sin högsta utbildning. År 2025 väntas andelen vara 35 procent. Andelen med efter-gymnasial utbildning har ökat från 33 procent 1990 till dagens nivå på 48 procent. År 2025 väntas 53 procent av befolkningen i länet ha en eftergymnasial utbildning.

STÖRRE ANDEL KVINNOR HAR EFTERGYMNASIAL UTBILDNINGKvinnors utbildningsnivå har ökat i snabbare takt än mäns utbildningsnivå de senaste två decennierna och idag är det fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning.

År 1990 hade 35 procent av männen i åldrar-na 20–64 år en eftergymnasial utbildning och idag är andelen 45 procent. Bland kvinnor har andelen ökat från 30 till 51 procent. Om nu-varande utbildningsmönster står sig kommer skillnaden mellan könen att öka ytterligare under prognosperioden och år 2025 väntas 57 procent av kvinnorna och 48 procent av männen ha en eftergymnasial utbildning.

STOR INFLYTTNING AV EFTERGYMNASIALT UTBILDADEFör Stockholms län är inflyttning av per-soner i yrkesaktiv ålder en viktig källa för kompetensförsörjning. De flesta som flyttar till länet är mellan 20 och 35 år och de som är i åldrarna 25–34 år är särskilt viktiga för kompetensförsörjningen i länet eftersom det bland dem finns en betydande andel som efter sin examen flyttar från andra högskoleorter till Stockholms län31.

Förändringen av dagens utbildningsnivå fram till 2025 är dels beroende av den ut-bildning som antas ske i länet och dels av den in- och utflyttning som beräknas ske till och från länet. Det handlar dels om de som flyttar inom Sverige (inrikes flytt) och dels om de som invandrar och utvandrar till och från Sverige (utrikes flytt).

31 Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011

76

DIAGRAM 6.1 Utbildningsnivå för kvinnor och män i Stockholms län i åldern 20–64 år. 1990, 2000, 2014 och prognos för 2025. Procent.

Not: Gymnasieingenjörsutbildade och tandsköterskeutbildade redovisas här som eftergymnasialt utbildade.

Källa: Utbildningsregistret, SCB och Prognosinstitutet, SCB (för prognosåret)

DIAGRAM 6.2 Årligt flyttnetto till/från Stockholms län i åldern 20–64 år efter utbildningsnivå, genomsnitt för prognosåren 2015–2025. Antal.


77

I prognosen antas de som flyttar inom landet ha samma utbildningsmönster (nivå och inriktning på utbildningen) som de som flyttat till och från Stockholms län har haft de senaste tre åren. Vidare antas de som i fram-tiden invandrar och utvandrar till och från länet ha samma utbildningsmönster som de som invandrat och utvandrat haft i genom-snitt de senaste tio åren.

Totalt sett under prognosperioden beräk-nas antalet som flyttar till länet överstiga an-talet som flyttar från länet med i genomsnitt 15 300 personer i åldern 20–64 år årligen. Det motsvarar närmare 170 000 personer under prognosperioden 2015–2025. Cirka 55 procent av det positiva flyttnettot utgörs av invandrare. Utbildningsnivån skiljer sig åt mellan de som flyttar inom landet jämfört med de som invandrar.

Utbildningsnivå bland de som flyttar inom landetBland de som flyttar inom landet är högutbil-dade mer flyttbenägna än lågutbildade. Den kunskapsintensiva arbetsmarknaden i Stock-holm lockar företag, investerare och kompe-tens från hela Sverige och från andra delar av världen32.

Antalet som flyttar till och från länet är stort och väntas vara det även framöver. Antalet inflyttare beräknas överstiga antalet utflyttare med närmare 6 700 personer per år under prognosperioden, vilket totalt innebär ett överskott på cirka 73 500 under hela perio-den 2015–2025. Det motsvarar årligen drygt 0,5 procent av dagens befolkning i yrkesaktiv ålder 20–64 år. Hela överskottet utgörs av eftergymnasialt utbildade.

32 Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011

Utbildningsnivån bland in- och utvandrare Även in- och utvandringen till och från länet har varit förhållandevis stor under de senas-te tio åren, men väntas minska något under prognosperioden. Antalet invandrare beräknas överstiga antalet utvandrare med i genom-snitt cirka 8 600 personer per år, vilket totalt innebär ett överskott på cirka 95 000 under prognosperioden 2015–2025. Det motsvarar årligen närmare 0,7 procent av dagens befolk-ning i yrkesaktiv ålder 20–64 år.

Utbildningsmönstret bland de som in-vandrar och utvandrar skiljer sig avsevärt jäm-fört med de som flyttar inom landet. Betydligt lägre andel har en eftergymnasial utbildning och betydligt högre andel har motsvaran-de folk- och grundskoleutbildning. Antalet invandrare med eftergymnasial utbildning beräknas överstiga antalet utvandrare med efter gymnasial utbildning med drygt 2 900 personer per år, vilket motsvarar drygt 32 000 personer under hela prognosperioden. För de med motsvarande folk- och grundskoleutbild-ning respektive gymnasieutbildning antas flytt-nettot bli drygt 1 600 respektive 1 700 per år, vilket motsvarar cirka 17 900 respektive 18 600 under hela prognosperioden.

Det är även en betydande del av invandrar-na där vi inte har uppgift om utbildningsnivå. Det handlar om i genomsnitt 2 400 personer per år. Det är därför svårt att få en heltäck-ande bild över utbildningsmönstret bland de som in- och utvandrar.

78

7

79

PROGNOS FÖR TILLGÅNG OCH EFTER FRÅGAN FÖR OLIKA UTBILDNINGAR I STOCKHOLMSREGIONENPå följande sidor redovisas resultaten av prognos-beräkningarna för Stockholms län i form av diagram, tabeller och kommenterande text för 44 olika utbild-ningsgrupper33. Först redovisas gymnasiala utbild-ningar och därefter eftergymnasiala utbildningar. Inledningsvis ges en kort beskrivning av vad som visas på respektive utbildningssida.33 Prognosresultat för sjuksköterskor och ingenjörer redovisas i separata kapitel

DAGSLÄGET PÅ ARBETSMARKNADENDen enda skillnad mellan tillgång och efter-frågan som kan mätas i utgångsläget är arbets-lös heten. Efterfrågan kan i utgångsläget så ledes aldrig vara större än tillgången. Därför utgår prog nosen alltid utifrån ett visst överskott (arbets löshet), oavsett hur det faktiskt för håller sig av seende brist, balans eller överskott på ut bildade. I prognosen antas också att de som idag är arbetslösa står till den aktuella arbets-marknadens förfogande.

I vissa fall görs bedömningar om det i ut-gångsläget råder brist, god tillgång eller balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med en given utbildning. För att göra dessa bedömningar används resultaten från SCB:s årliga Arbetskraftsbarometer i kombination med Arbetsförmedlingens Yrkeskompass. Arbetskraftsbarometern omfattar ett urval av utbildningar och för vissa utbildningsgrupper

saknas därför bedömning av utgångsläget. Resultaten redovisas endast för riket som helhet och regionala skillnader kan givetvis förekomma. För att fånga upp de regionala skillnaderna används Yrkeskompassen. Yrkes-kompassen syftar dock till att beskriva jobb-möjligheterna för ett visst yrke och inte för en viss utbildning, därför används den endast då överensstämmelsen mellan yrke och utbild-ning är relativt god

Även nivån på andelen arbetslösa i kom-bination med andelen som arbetar i ett yrke som stämmer överens med utbildningen kan säga något om dagsläget. En hög andel arbets-lösa i kombination med en relativt låg andel som arbetar i ett matchande yrke kan tyda på en låg efterfrågan på utbildade och eventuellt ett visst överskott i dagsläget. Om andelen som arbetar i ett matchande yrke dessutom har minskat de senaste åren kan det tyda på att efterfrågan på denna grupp har minskat.

anols

Markering

80

PROGNOS TILL 2025

Diagrammet Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraftDiagrammet innehåller två kurvor som inne-fattar: • Det faktiska antalet förvärvsarbetande34 i

åldern 16–74 år (2009–2013) samt den be-räknade framtida efterfrågan på arbetskraft i åldern 16–74 år (2014–2025)

• Den faktiska tillgången på arbetskraft35 i åldern 16–74 år (2009–2013) samt den be-räknade framtida tillgången på arbetskraft i åldern 16–74 år (2014–2025)

För vissa utbildningsgrupper visas även en alternativ tillgångskurva: • För förskollärarutbildning, lärarutbildning

för grundskolans tidigare år samt special-lärar- och specialpedagogutbildning syftar den alternativa tillgångskurvan till att beskriva effekten av en utökning av antalet utbildningsplatser enligt 2015 års budget.

• För datautbildade visar den alternativa kurvan vad som händer om det från och med 2016 inte antas några personer till yrkeshögskolans datautbildningar och framtida examination enbart kommer från högskolan.

• För tandsköterskeutbildade visar den alternativa tillgången på vad som händer om antalet nybörjare från och med 2016 återgår till samma nivå som innan det blev en prioriterad utbildning inom yrkeshög-skolan.

• För läkare anger den alternativa tillgångs-kurvan vad som händer om invandrings-överskottet av läkarutbildade uteblir.

34 Enligt SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

35 I arbetskraften ingår förvärvsarbetande (enligt RAMS) samt arbetslösa (enligt Arbetsförmedlingens register över arbetssökande)

Osäker efterfrågeutveckling inom skola och hälso- och sjukvårdDen officiella befolkningsstatistiken, som ligger till grund för beräkningarna, utgår från den folkbokförda befolkningen i Sverige. Under senare år, och framförallt under hösten 2015, har det varit många som sökt asyl i Sverige. Då även asylsökande har rätt till bland annat skola och vård riskerar efterfrågan av dessa tjänster kortsiktigt att underskattas, framförallt kanske efterfrågan inom förskola och skola.

Läs mer om beräkningarnaBeträffande de förutsättningar som ligger till grund för beräkningen av den framtida tillgången respektive efterfrågan på arbetskraft hänvisas till avsnitten Tillgången på utbildade respektive Efterfrågan på utbildade i bilaga Modellen som finns att hämta på www.lanssty-relsen.se/stockholm/publikationer.

81

ÖVRIGA UPPGIFTER SOM REDOVISAS I TEXTEN

Antal förvärvsarbetande Antal förvärvsarbetande i åldrarna 16–74 år i respektive utbildningsgrupp. Avser för värvs-arbetande med arbetsställe inom regionen.

Andel utrikes föddaAndelen utrikes födda av de förvärvsarbetande i åldrarna 16–74 år i respektive utbildnings-grupp.

Antal examinerade och flyttareObservera att prognosen över antalet examine-rade och antal som flyttar till och från respek-tive region avser perioden 2015–2025. Första prognosår är dock 2014 då de senast tillgäng-liga uppgifterna över antalet förvärvsarbetande och antalet i arbetskraften är för 2013.

PensionsavgångarDe antalsuppgifter som nämns i texten avse-ende andelen som är 55 år eller äldre avser de i arbetskraften i åldern 16–74 år.

ÖVRIGA TABELLER OCH DIAGRAM

FörvärvsfrekvensDiagrammet innehåller tre olika uppgifter: • andel förvärvsarbetande i utbildnings-

gruppen för riket

• andel förvärvsarbetande i utbildnings-gruppen för regionen

• andel av anställda som arbetar i ett yrke som matchar deras utbildning (matchad förvärvsgrad) för regionen

Samtliga uppgifter avser personer i åldern 20–64 år och åren 2009–2013.

ArbetslöshetAntal arbetslösa36 i procent av arbetskraften 20–64 år. År 2009 och 2013.

KönsfördelningUppgifterna avser andelen män respektive kvinnor i arbetskraften i åldern 16–74 år för åren 2009, 2013 och prognos för 2025

Genomsnittlig månadslönUppgifterna avser genomsnittlig månadslön37 2014 för kvinnor respektive män i åldern 18–66 år.

De vanligaste yrkena 2013 • Uppgifterna avser de förvärvsarbetande i

åldern 16–74 år.

Åldersfördelning i arbetskraftenUppgifterna redovisar antalet personer i arbets kraften i åldrarna 16–74 år, för åren 2013 och prognos för 2025.

36 Som arbetslös definieras personer som var inskrivna på Ar-betsförmedlingen som öppet arbetslösa eller som sökande i program med aktivitetsstöd sista dagen i mätmånaderna september, oktober och/eller november.

37 Enligt SCB:s lönestatistik

82

STOCKHOLMSREGIONENS UTBILDNINGSSYSTEM (2015)

Universitet 18

Yrkeshögskolor 101

Grundskolor 505

Gymnasieskolor 220

STOCKHOLMS LÄNS ANDEL (%) AV SVERIGES….

Befolkning 23 %

Sysselsatta 24 %

Högutbildade 30 %

BNP 32 %

Lönesumma 29 %

Nyföretagande 36 %

Näringslivets FoU 38 %

FÖRVÄRVSARBETANDE (20–64 ÅR), MÄN OCH KVINNOR I STOCKHOLMS LÄN

Samtliga 79 %Män, inrikes födda 84 %Kvinnor, inrikes födda 84 %Totalt inrikes födda 84 %Män, utrikes födda 69 %Kvinnor, utrikes födda 62 %Totalt utrikes födda 65 %

Mellan 2013 och 2025 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län öka med20 procent. Tillgången på arbets-kraft beräknas samtidigt öka med 18 pro-cent. Efterfrågan ökar på både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Däremot fortsätter efterfrågan att minska på personer med enbart folk- eller grundskoleutbildning. Utvecklingen mot allt färre förvärvsarbetande med enbart obligatorisk skolutbildning (folk- och grundskola) har pågått under de senaste decennierna samtidigt som utbildningskraven har ökat på arbetsmarknaden.

Efterfrågan på arbetskraft med gymnasial utbildning bedöms öka med drygt 16 procent. I Stockholms län beräknas den största efter-frågetillväxten fram till 2025 bli på eftergym-nasialt utbildade drygt 150 000 personer, eller cirka 27 procent. Störst är efterfrågan på eftergymnasialt utbildade med examen.

Efterfrågan för dessa beräknas öka med drygt 128 500 personer fram till 2025 sam-tidigt som efterfrågan på eftergymnasialt utbildade utan examen beräknas öka med nästan 24 500 personer. Gruppen eftergymna-sialt utbildade utan examen utgörs av personer som har minst 30 högskolepoäng, men ej någon examen. Prognosen visar att match-ningen på arbetsmarknaden fortsätter vara en stor utmaning för regionen.

Till prognosen hör ett antal bilagor som innehåller bland annat innehåller prognosmo-dellen, beskrivning av de utbildningsgrupper, näringsgrensindelningen, yrkesklassificeringen samt yrkesgrupperna i prognosen. Bilagorna hittas på www.lansstyrelsen.se/stockholm/publikationer

83

84

FOLK- OCH GRUNDSKOLEUTBILDNING

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)

Andel förvärvs-arbetande (%) Riket Stockholm

Utfall Prognos

0

50 000

100 000

150 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

MÄN OCH KVINNOR HAR SKILDA ARBETSMARKNADERÅr 2013 var det totalt drygt 111 300 personer med enbart folk- och grundskoleutbildning som förvärvsarbetade i Stockholms län. Under senare år har andelen förvärvsarbetande i de mest yrkesaktiva åldrarna 20–64 år legat på cirka 60 procent och arbetslösheten varit i

snitt cirka 14 procent. Valet av yrke är till stor del könsbundet. Närmare 30 procent av kvin-norna arbetar som vård- och omsorgspersonal och ytterligare drygt 20 procent arbetar som städare eller som försäljare inom detaljhandel. Männen är mer spridda på olika yrken och arbetar bland annat som fordonsförare, bygg-

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Vård- och omsorgspersonal 27Städare m.fl. 11Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 10

Fordonsförare 8Byggnads- och anläggningsarbetare 7Byggnadshantverkare 6

FÖRVÄRVSFREKVENSAndel förvärvsarbetande 2013, procent

01Z+02Z FOLK- OCH GRUNDSKOLEUTBILDNING

85

nads och anläggningsarbetare samt byggnads-hantverkare.

Idag är drygt sex av tio med enbart folk- eller grundskoleutbildade män och så väntas vara fallet även 2025. Andelen utrikes födda är 33 procent vilket är betydligt högre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

ÖVERSKOTT VÄNTAS UNDER HELA PROGNOSPERIODENEn av fyra är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna under prognosperioden väntas därmed bli måttliga. Tillskottet väntas samtidigt bli litet då de allra flesta ungdomar idag skaffar sig en utbildning på minst gym-nasial nivå. Det blir inte heller något tillskott via inflyttning från övriga landet då det är fler med högst folk- och grundskole utbildning som flyttar från länet än till. Totalt handlar det om 2 200 personer under hela prognos-perioden. Ett tillskott väntas dock via invand-ringen då antalet invandrare med motsvaran-de folk- och grundskoleutbildning beräknas överstiga antalet som utvandrar med i genom-

snitt cirka 1 700 personer årligen, vilket innebär totalt cirka 18 600 personer under prognos perioden. Sammantaget beräknas tillgången på folk- och grundskoleutbildade enligt prognosen vara i stort sett oförändrad fram till 2025.

Även efterfrågan förväntas vara oförändrad fram till 2020 för att därefter minska något de sista fem åren. På sikt väntas således ett fortsatt överskott på folk- och grundskole-utbildade i Stockholms län.

KÖNSFÖRDELNING, PROCENT2009 2013 2025

Kvinnor 40 39 38Män 60 61 62

ARBETSMARKNADSSITUATION 2025

Överskott + 20 803 personer, + 19 %

ÅLDERSFÖRDELNING I ARBETSKRAFTEN

86

BARN- OCH FRITIDSUTBILDNING

Andel anställda som arbetar imatchade yrken, Stockholms län

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

ANDELEN MÄN ÖKARSamtliga tre inriktningar på gymnasieskolans barn- och fritidsprogram ingår i utbildnings-gruppen; fritid och hälsa, socialt arbete och pedagogiskt arbete. År 2013 var det cirka 18 300 personer med barn- och fritidsutbild-ning som förvärvsarbetade i Stockholms län.

Av dessa arbetade cirka 35 procent inom barn-omsorgen, cirka 10 procent inom grundskolan och cirka 15 procent inom äldreomsorgen eller övrig vård och omsorg. Närmare hälften av kvinnorna och 20 procent av männen arbetar exempelvis som barnskötare. Utbildningen är kraftigt kvinnodominerad men andelen

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Barnskötare m.fl. 49Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 7Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 4

Barnskötare m.fl. 20Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 6Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 5

FÖRVÄRVSFREKVENSAndel förvärvsarbetande och andel anställda i matchande yrken 2013, procent

73B BARN- OCH FRITIDSUTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

87

män har ökat och väntas fortsätta öka för att år 2025 uppgå till cirka 20 procent. Andelen utrikes födda är 19 procent vilket är något lägre än genomsnittet för samtliga förvärvs-arbetande i Stockholms län.

Andelen förvärvsarbetande är 83 procent och arbetslösheten är 4,9 procent. Drygt sex av tio arbetar inom ett yrke som överensstäm-mer med deras utbildning. Enligt Arbetsför-medlingen är jobbmöjligheterna i Stockholms län medelgoda för barnskötare.

RISK FÖR BRIST I FRAMTIDENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt närmare 340 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras från gymnasie-skolans barn- och fritidsprogram varje år. Det motsvarar drygt 3 700 personer under hela prognosperioden. Därtill beräknas ytterligare totalt 4 600 personer utbildas via komvux. Ut-över examinationen beräknas cirka 4 500 med denna utbildning flytta till Stockholm under prognosperioden samtidigt som ungefär lika många, 4 900, väntas flytta därifrån. Pensions-avgångarna väntas bli måttliga då cirka 20

procent idag är 55 år eller äldre. Sammantaget beräknas antalet examinerade och inflyttare bli något fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbildar sig vilket innebär att tillgången ökar något till 2025.

Efterfrågan beräknas under samma period öka i betydligt större omfattning, med närmare 40 procent. Efterfrågeökningen beror dels på att branscherna barnomsorg och grundskolor väntas växa till 2025. Till viss del beror det även på en ökad efterfråga inom äldreomsorgen, där många barn- och fritids-utbildade arbetar. Ytterligare en sak som bidrar till efterfrågeökningen är att en större andel av de som kommer att arbeta som barn-skötare i framtiden antas ha barn- och fritids-utbildning jämfört med de som i dag arbetar inom yrket. Då efterfrågan på barn- och fritidsutbildade beräknas öka mer än tillgång-en finns risk för att en bristsituation uppstår i Stockholms län under prognosperioden.

ARBETSLÖSHET, PROCENT2009 2013

Stockholms län 4,7 4,9

Riket 7,9 6,3


Kvinnor 88 87 80Män 12 13 20

GENOMSNITTLIG MÅNADSLÖN2014

Kvinnor 25 000Män 29 400Totalt 25 700


Brist - 4 717 personer, - 19 %


88

GODA JOBBMÖJLIGHETER IDAGUtbildningsgruppen omfattar förutom gym-nasieskolans bygg- och anläggningsprogram även inriktningen mot fastighet på gymnasie-skolans VVS- och fastighetsprogram. År 2013 var det närmare 24 000 personer med en byggutbildning på gymnasial nivå som förvärvsarbetade i Stockholms län. Det är en ökning med cirka 15 procent sedan 2009. Av

BYGGUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

10 000

20 000

30 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

dessa arbetade närmare sex av tio inom bygg-industrin. Byggbranschen är mycket mans-dominerad då 97 procent av de utbildade är män.

Andelen förvärvsarbetande är 87 procent och arbetslösheten är 4,3 procent. Närmare 75 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Enligt Arbets-förmedlingen är jobbmöjligheterna i Stock-

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Vård- och omsorgspersonal 22Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 17Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 13

Byggnads- och anläggningsarbetare 35Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 10Byggnadshantverkare 8


53B BYGGUTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

89

holm goda för nästan alla yrken inom bygg och anläggning. Grovarbetare, som inte kräver ett yrkesbevis, är det enda byggyrket där det bedöms vara mindre goda jobbmöjligheter.

RISK FÖR TILLTAGANDE BRIST I FRAMTIDENIntresset för byggprogrammet har minskat de senaste fyra åren. Enligt prognosen beräk-nas i genomsnitt cirka 480 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras till utbildningsgruppen från gymnasieskolan varje år. Det motsvarar drygt 5 300 personer under hela prognosperioden. Därtill beräknas ytterligare drygt 2 400 utbildas via framförallt komvux men även via AMU. Utöver exami-nationen beräknas 4 600 byggutbildade flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som ungefär lika många väntas flytta därifrån. Pensionsavgången väntas bli liten till 2025 då knappt 15 procent idag är 55 år eller äldre.

Sammantaget beräknas antalet exami-nerade och inflyttare bli fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbildar sig. Det innebär att tillgången beräknas öka med

drygt 15 procent till år 2025. Det är dock svårt att få en heltäckande bild av tillgång-en på byggutbildade. Dels har många med byggutbildning lämnat branschen vid tidigare konjunkturnedgångar, dels sker en inpendling av arbetskraft från övriga Europa.

Efterfrågan på byggutbildade beräknas öka betydligt mer under prognosperioden, drygt 35 procent. Orsaken till efterfrågeökningen beror bland annat på att byggbranschen vän-tas växa något samtidigt som fler av dem som år 2025 kommer att arbeta inom byggyrken såsom exempelvis bygg- och/eller anläggnings-arbetare antas ha en byggutbildning.

Enligt beräkningarna väntas en tilltagande brist uppstå i slutet av prognosperioden. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut för de byggutbildade beror bland annat på framtida konjunkturläge och vilken utbildningsinrikt-ning man har.



Riket 5,9 4,9


Kvinnor 2 3 5Män 98 97 95






90

SJU AV TIO ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGÅr 2013 var det cirka 32 700 personer med data-, el- och energiteknisk utbildning på gymnasial nivå som förvärvsarbetade i Stock-holms län. Det är en ökning med drygt 10 procent sedan 2009. Av dessa arbetade cirka 25 procent inom byggindustrin, drygt

DATA-, EL- OCH ENERGITEKNISK UTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

10 000

20 000

30 000

40 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

10 procent inom parti- och provisionshandel och 7 procent inom programvaruproducenter och datakonsulter. Utbildningen är kraftigt mansdominerad då 97 procent av de ut-bildade är män. Andelen utrikes födda är 11 procent vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Vård- och omsorgspersonal 10Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 9Säkerhetspersonal 7

Byggnadshantverkare 20Ingenjörer och tekniker 10Datatekniker och dataoperatörer 7


53E DATA-, EL- OCH ENERGITEKNISK UTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

91

Andelen förvärvsarbetande är 86 procent och arbetslösheten är 4,1 procent. Drygt 65 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Enligt arbets-givarnas bedömning i Arbetskrafts barometern 2015 är det idag totalt sett i landet ett visst överskott på nyutexaminerade inom dator- och kommunikationsteknik men viss brist på utbildade med inriktning mot elteknik och automation. Regionala skillnader kan före-komma.

BALANSERAT LÄGE UNDER PROGNOSPERIODENGymnasieskolans el- och energiprogram har idag tre större inriktningar: automation, dator- och kommunikationsteknik. Enligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 760 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras från gymnasieskolan varje år. Det motsvarar närmare 8 400 personer under hela prognosperioden. Ytterligare beräknas totalt 1 400 utbildas via framförallt komvux men även via AMU. Utöver examinationen beräknas 6 900 med denna utbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden

samtidigt som något fler, 7 200 väntas flytta därifrån. Pensionsavgångarna väntas bli mått-liga då drygt 15 procent idag är 55 år eller äldre. Sammantaget beräknas antalet exami-nerade och inflyttare bli något fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbil-dar sig vilket innebär att tillgången väntas öka med drygt 5 procent till 2025.

Efterfrågan beräknas öka i ungefär samma omfattning som tillgången. Orsaken till efter-frågeökningen är bland annat att branscherna byggindustri, parti- och provisionshandeln och programvaruproducenter och datakonsulter beräknas växa något till 2025.

Prognosen visar totalt sett på ett balanserat läge mellan tillgång och efterfrågan på gymna-sialt utbildade inom data, el och energiteknik i Stockholms län. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut beroende på utbildningsinriktning.



Riket 6,6 5,4






Överskott + 196 personer, + 1 %


92

TRE AV FYRA ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNING Gymnasieskolans fordons- och transport-program har flera inriktningar. Inriktning-arna mot karosseri och lackering, lastbil och mobila maskiner samt personbil ingår i det som här benämns fordonsutbildning. År 2013 var det cirka 17 100 personer med fordonsutbildning på gymnasial nivå som förvärvsarbetade i Stockholms län. Det är en

ökning med cirka 10 procent sedan 2009. Av dessa arbetade cirka 25 procent inom handel med motor fordon, närmare 15 procent inom transport- och magasineringsföretag och drygt 10 procent inom byggindustrin. Utbildningen är kraftigt mansdominerad då 98 procent av de utbildade är män. Andelen utrikes födda är 16 procent vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

FORDONSUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Vård- och omsorgspersonal 13Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 10Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 7

Maskin- och motorreparatörer 20Fordonsförare 8Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 7


53F FORDONSUTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

93

Andelen förvärvsarbetande är 87 procent och arbetslösheten är 4,4 procent. Närmare tre av fyra arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Denna andel har ökat de senaste åren vilket tyder på att det är en efterfrågad grupp på arbetsmarknaden. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbets-kraftsbarometern 2015 är det idag totalt sett i landet en viss brist på nyutexaminerade med fordonsutbildning. Enligt Arbetsförmedlingen är jobbmöjligheterna i Stockholms län goda för exempelvis lastbils- och bilmekaniker.

RISK FÖR BRIST I FRAMTIDENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 340 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras från gymnasieskolan till utbildningsgruppen varje år. Det motsvarar närmare 3 700 personer under hela prognos-perioden. Därtill beräknas ytterligare totalt drygt 200 personer utbildas via komvux eller AMU. Utöver examinationen beräknas när-mare 3 200 med denna utbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden sam-tidigt som något fler, 3 700, väntas flytta där-ifrån. Pensionsavgångarna väntas bli måttliga

då drygt 15 procent idag är 55 år eller äldre. Sammantaget beräknas antalet examinerade och inflyttare bli något fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbildar sig vilket innebär att tillgången ökar med några procent till 2025.

Efterfrågan beräknas under samma period öka betydligt mer, med cirka 30 procent. Att efterfrågan ökar beror bland annat att branscherna handel med motorfordon samt transport- och magasineringsföretag väntas växa något. Det beror även på att de som arbetar som maskin- och motorreparatörer, fordons-förare eller maskinoperatörer i framtiden i större utsträckning än idag antas ha en for-donsutbildning.

Prognosen pekar på viss brist på fordons-utbildade i Stockholms län under prognos-perioden. Observera att arbetslösheten i utgångsläget är relativt hög bland de fordons-utbildade. Står dessa arbetslösa inte längre till den aktuella arbetsmarknadens förfogande kommer den beräknade bristen bli än större i framtiden.



Riket 6,9 5,5






Brist - 3 250personer, - 15 %


94

STOR YRKESSPRIDNINGÅr 2013 var det cirka 53 800 personer med en handels- och administrationsutbildning som förvärvsarbetade i Stockholms län vilket är något färre än 2009. Utbildningsgruppen innefattar såväl den nya gymnasieskolans handels- och administrationsprogram som

äldre motsvarande utbildningar. Av de för-värvs arbetande arbetar 11 procent inom detaljhandel, 9 procent inom parti- och provisionshandel och 7 procent inom civila myndigheter. Yrkesspridningen är stor. Vanliga yrken bland både män och kvinnor är olika

HANDEL- OCH ADMINISTRATIONS-UTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Vård- och omsorgspersonal 14Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.

10

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 9

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 16Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 10Fordonsförare 5


33H HANDEL- OCH ADMINISTRATIONSUTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

95

försäljningsyrken och bland kvinnor är även arbete som vård- och omsorgspersonal samt som redovisningsekonom och administrativ assistent vanligt.

Idag är 65 procent av de utbildade kvinnor men könsfördelningen förväntas bli något jäm-nare vid prognosperiodens slut. Andelen ut-rikes födda är 19 procent vilket är något lägre än genomsnittet för samtliga förvärvs arbetande i Stockholms län. Andelen förvärvsarbetande är 80 procent och arbetslösheten 6,7 procent. Drygt hälften arbetar inom ett yrke som över-ensstämmer med deras utbildning.

BÅDE TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN VÄNTAS MINSKAEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 400 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras från gymnasie-skolans handels- och administrationsprogram varje år. Det motsvarar drygt 4 400 personer under hela prognosperioden. Därtill beräknas ytterligare drygt 2 100 utbildas via framförallt AMU men även via komvux. Utöver exami-nationen beräknas drygt 15 000 personer med

handel- och administrationsutbildning på gymnasial nivå flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som drygt 13 000 flyttar därifrån. Pensionsavgångarna väntas bli måttliga då drygt en av fyra idag är 55 år eller äldre. Sammantaget beräknas antalet exami-nerade och inflyttare bli färre än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbildar sig. Det innebär att tillgången på handels- och administrationsutbildade minskar med cirka 15 procent till år 2025.

Efterfrågan beräknas också minska i unge -fär samma omfattning som tillgången. Efter-frågeminskningen beror till stor del på att de som går i pension under prognosperioden till viss del antas ersättas av personer med hög re formell kompetens. Sammantaget under prognos perioden väntas ett relativt balanserat läge på arbetsmarknaden för handels- och administ rationsutbildade i Stockholms län.



Riket 7,2 7,3


Kvinnor 67 65 61Män 33 35 39






96

STOR YRKESSPRIDNINGÅr 2013 var det totalt cirka 170 000 personer med en högskoleförberedande gymnasie-utbildning som förvärvsarbetade i Stockholms län. Andelen förvärvsarbetande i de mest yrkes aktiva åldrarna 20–64 år var 78 procent och arbetslösheten 5,6 procent. I utbildnings-gruppen ingår ekonomi-, naturvetenskaps och samhällsvetenskapsprogrammen, estetiska och

humanistiska programmet samt motsvarande äldre utbildningar1. Som följd av den breda sammansättningen av gruppen är spridningen över branscher stor. Drygt var tionde arbe-tar inom detaljhandel, många arbetar också

1 Teknikprogrammet inom gymnasieskolan är numera ett högskoleförberedande program och hör hemma inom denna utbildningsgrupp. Den framtida examinationen från teknik programmet har dock lagts utanför redovisningen efter som ingen efterfrågan har kunnat beräknas för detta nytillskott..

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE UTBILDNING

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

50 000

100 000

150 000

200 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Vård- och omsorgspersonal 17Försäljare, detaljhandeln; demonstratörer m.fl. 12Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 10

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 12Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 9Vård- och omsorgspersonal 6

FÖRVÄRVSFREKVENSAndel förvärvsarbetande 2013, procent

03A+03N+23E+33E HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE UTBILDNING

97

inom parti- och provisionshandel och hotell och restauranger.

Utbildningsgruppen består av ungefär lika många kvinnor som män och så väntas det även vara framöver. Bland kvinnor arbetar närmare en av fem som vård- och omsorgs-personal. Det är även vanligt att kvinnorna arbetar inom försäljningsyrken. Männen är något mer spridda inom olika yrken men arbetar främst som säljare och inköpare. Andelen utrikes födda är 16 procent vilket är något lägre än genomsnittet för samtliga förvärvs arbetande i Stockholms län som är 22 procent.

RELATIVT BALANSERAT ARBETS-MARKNADSLÄGE I FRAMTIDENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 13 900 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras från något av de högskoleförberedande programmen varje år. Det motsvarar cirka 153 000 personer under hela prognosperioden. Därtill väntas totalt cirka 11 700 personer utbildas via komvux. Utöver examinationen beräknas cirka 87 000 med denna utbildningsbakgrund flytta till

Stockholms län under prognosperioden sam-tidigt som drygt 80 000 väntas flytta därifrån. Pensionsavgången väntas bli liten då knappt 15 procent idag är 55 år eller äldre. Samman-taget beräknas antalet examinerade och in-flyttare bli fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbildar sig. Det innebär att tillgången beräknas öka med närmare 20 procent till 2025.

Efterfrågan beräknas under samma period öka i ungefär samma omfattning som tillgång-en. Under prognosperioden väntas därmed ett relativt balanserat läge på arbetsmarknaden för personer med högskoleförberedande utbild-ning i Stockholms län. Efterfrågan kan dock komma att bli väsentligt större då det inom exempelvis äldreomsorgen väntas en stor brist på personal med rätt kompetens. Om denna kompetens inte går att få kan personer med en högskoleförberedande gymnasieutbildning komma att efterfrågas.


Kvinnor 53 52 49Män 47 48 51




98

DRYGT HÄLFTEN ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNING Gymnasieskolans industritekniska program har idag fyra inriktningar. Inriktningarna mot processteknik, produkt- och maskinteknik samt svetsteknik ingår i det som här benämns industriutbildning. Dessutom ingår inrikt-ningarna mot finsnickeri och övrigt hantverk på hantverksprogrammet. År 2013 var det cirka 20 900 personer med en industriutbild-ning på gymnasial nivå som förvärvsarbetade i Stockholms län. De förvärvsarbetande åter-

finns inom många olika branscher. Cirka 20 procent arbetar inom tillverkningsindustrin där metallindustrin är den vanligaste bran-schen. Utöver det arbetar cirka 15 procent inom byggindustrin.

Utbildningen är mansdominerad och an-delen män väntas öka ytterligare under prog-nosperioden. Kvinnor med denna kompetens återfinns många gånger inom andra branscher. Andelen utrikes födda är 17 procent vilket är lägre jämfört med genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

INDUSTRIUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Vård- och omsorgspersonal 20Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 10Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 5

Byggnads- och anläggningsarbetare 8Fordonsförare 7Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 6


53I INDUSTRIUTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

99

Andelen förvärvsarbetande är 81 procent och arbetslösheten är 5,3 procent. Yrkes-spridningen är stor och 55 procent arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är det idag totalt sett i landet brist på nyutexaminerade med industriteknisk utbildning. Regionala skillnader kan förekomma.

RISK FÖR VISS BRIST I FRAMTIDENDet är ett svagt intresse för utbildningen och enligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 100 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras från gymnasieskolan till utbildningsgruppen varje år. Det motsvarar närmare 1 100 personer under hela prognos-perioden. Därtill beräknas ytterligare drygt 200 personer utbildas via komvux eller AMU. Utöver examinationen beräknas drygt 5 100 med denna utbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som något fler väntas flytta därifrån. Pensions-avgångarna väntas bli måttliga då cirka 30 procent idag är 55 år eller äldre. Samman-taget innebär det att antalet examinerade och inflyttare beräknas bli färre än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbildar sig.

Tillgången beräknas således minska med cirka 25 procent till 2025.

Efterfrågan beräknas under samma period minska med cirka 15 procent. Efterfråge-minskningen beror till viss del på att tillverk-ningsindustrin väntas minska till 2025 men framförallt på att matchningen mellan yrke och utbildning antas förbättras. Exempelvis antas de industriutbildade som idag arbetar inom byggyrken såsom exempelvis byggnads- och anläggningsarbetare och byggnadshantver-kare ersättas av personer med en byggutbild-ning i framtiden. Dessutom antas de som går i pension i viss utsträckning ersättas av arbets-kraft med eftergymnasial yrkesutbildning.

Då tillgången beräknas minska i större ut sträckning än efterfrågan finns risk för viss brist på industriutbildade i slutet av prognos perioden. Observera att arbetslös-heten i ut gångsläget är relativt hög bland de industriutbil dade. Står dessa arbetslösa inte längre till industri arbetsmarkadens förfogan-de kommer den beräknade bristen bli något större i framtiden.



Riket 9,1 7,5


Kvinnor 16 15 12Män 84 85 88






100

KNAPPT HÄLFTEN ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNING År 2013 var det cirka 6 600 personer med naturbruksutbildning på gymnasial nivå som förvärvsarbetade i Stockholms län. De vanligaste branscherna är byggindustri och detaljhandel där sammanlagt närmare 20 pro-

cent arbetar. Endast 8 procent arbetar inom jordbruk eller skogsbruk. Andelen kvinnor är idag något större än andelen män och år 2025 antas närmare sex av tio utbildade vara kvinnor. Naturbruksprogrammet har fyra inriktningar: djur, lantbruk, skog och trädgård och det är framförallt inriktningen mot djur som flickorna väljer. Andelen utrikes födda är

NATURBRUKSUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

2 000

4 000

6 000

8 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Vård- och omsorgspersonal 23Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 12Djuruppfödare och djurskötare 4

Växtodlare inom jordbruk och trädgård 9Byggnads- och anläggningsarbetare 7Fordonsförare 7


63Z NATURBRUKSUTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

101

11 procent vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 81 procent och arbetslösheten är 5,8 procent. Knappt 45 procent av de anställda arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning, en andel som dock kan vara något under-skattad då många av de naturbruksutbildade är företagare för vilka det saknas yrkesuppgift.

VISST ÖVERSKOTT ÅR 2025Enligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 380 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras från gymnasieskolans naturbruksprogram varje år. Det motsvarar drygt 4 100 personer under hela prognosperi-oden. Därtill beräknas ett litet tillskott på totalt 55 personer från komvux och AMU. Utöver examinationen beräknas cirka 3 100 med denna utbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som unge fär lika många, 3 400, väntas flytta där-ifrån. Pensionsavgången väntas bli liten då knappt 15 procent idag är 55 år eller äldre.

Sammantaget beräknas antalet examinerade och inflyttare bli fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbildar sig. Det leder till att tillgången ökar med närmare 25 pro-cent fram till år 2025.

Efterfrågan beräknas under samma period öka med närmare 20 procent. Ökningen beror bland annat på att fler av de som år 2025 kommer att arbeta inom utbildningens målyrken såsom exempelvis växtodlare och djurskötare antas ha en naturbruksutbildning jämfört med hur det ser ut idag. Samman taget finns risk för ett visst överskott på naturbruks-utbildade i Stockholms län mot slutet av prognos perioden.



Riket 6,2 5,5


Kvinnor 50 56 58Män 50 44 42






102

DRYGT HÄLFTEN ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGÅr 2013 var det cirka 19 200 personer med restaurang- och livsmedelsutbildning som förvärvsarbetade i Stockholms län. Av dessa arbetade cirka 30 procent inom hotell och restauranger, 10 procent inom detaljhandel

och 5 procent inom parti- provisionshandel. Köns fördelningen bland de restaurang- och livsmedelsutbildade i Stockholms län är rela-tivt jämn och väntas vara det även framöver. Andelen utrikes födda är 19 procent, jämfört med genomsnittet för samtliga förvärvsarbe-tande i Stockholms län som är 22 procent.

RESTAURANG OCH LIVSMEDELSUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Storhushålls- och restaurangpersonal 20Vård- och omsorgspersonal 19Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 12

Storhushålls- och restaurangpersonal 28Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 7Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 6


83R RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSUTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

103

Andelen förvärvsarbetande är 82 procent och arbetslösheten är 6,1 procent. Cirka 55 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Enligt arbets-givarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är det totalt sett i landet viss brist på nyutexaminerade med restaurangutbildning. Regionala skillnader kan förekomma.

RISK FÖR BRIST PÅ SIKTEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 160 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras från gymnasieskolans restaurang- och livsmedelsprogram varje år. Det motsvarar drygt 1 700 personer under hela prognosperioden. Därtill väntas ungefär lika många, drygt 2 000, utbildas via fram-förallt komvux men även via AMU. Utöver examinationen beräknas cirka 7 700 med denna utbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som cirka 7 000 väntas flytta därifrån. Pensionsavgången väntas bli liten då endast 10 procent idag är 55 år eller äldre. Sammantaget beräknas an-talet examinerade och inflyttare bli något fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller

vidareutbildar sig vilket innebär att tillgången på restaurang- och livsmedelsutbildade ökar med några procent till 2025.

Efterfrågan beräknas under samma period öka med närmare 30 procent. Ökningen beror bland annat på att branschen hotell och restauranger väntas växa samt att fler av dem som år 2025 kommer att arbeta som stor-hushålls- och restaurangpersonal antas ha en restaurang- och livsmedelsutbildning jämfört med idag. Då efterfrågan beräknas öka mer än tillgången pekar prognosen på viss brist på restaurang- och livsmedelsutbildade i Stock-holms län.



Riket 9,1 7,7


Kvinnor 46 46 48Män 54 54 52






104

CIRKA SEX AV TIO ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGGymnasieskolans fordons- och transportpro-gram har flera olika inriktningar. Inriktning-arna mot godshantering och transport ingår i det som här benämns transportutbildning. År 2013 var det cirka 4 800 personer med transport utbildning som förvärvsarbetade

i Stockholms län. Av dessa arbetade cirka 40 procent inom transport- och magasinerings-företag och cirka 15 procent inom byggindu-strin. Utbildningen är mansdominerad och väntas vara det även framöver. Andelen utrikes födda är 22 procent vilket är desamma som genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län.

TRANSPORTUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

2 000

4 000

6 000

8 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

Alt. tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Fordonsförare 28Vård- och omsorgspersonal 14Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 5

Fordonsförare 39Maskinförare 6Byggnads- och anläggningsarbetare 5


83T TRANSPORTUTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

105

Andelen förvärvsarbetande är 81 procent och arbetslösheten är 6,2 procent. Cirka 60 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Enligt arbets-givarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är det totalt sett i landet viss brist på nyutexaminerade med transportutbildning. Regionala skillnader kan förekomma.

RISK FÖR VISS BRIST I FRAMTIDENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 170 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras från gymnasieskolan till utbildningsgruppen varje år. Det motsvarar cirka 1 900 personer under hela prognosperi-oden. Därtill väntas än fler, totalt cirka 2 300 personer, utbildas via framförallt AMU men även via komvux. Utöver examinationen beräknas cirka 2 100 med transportutbildning flytta till Stockholms län under prognos-perioden samtidigt som närmare 19 800 vän-tas flytta därifrån. Pensionsavgångarna väntas bli måttliga då cirka 25 procent idag är 55 år eller äldre. Sammantaget beräknas antalet examinerade och inflyttare bli betydligt fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller

vidareutbildar sig. Tillgången på transportut-bildade beräknas därmed öka med cirka 45 procent till 2025.

Efterfrågan beräknas under samma period öka med närmare 70 procent vilket framförallt beror på att en större andel av de som kom-mer arbeta som fordonsförare och maskin-förare i framtiden antas ha en transportutbild-ning jämfört med idag. Då efterfrågan ökar mer än tillgången visar prognosen på risk för viss brist mot slutet av prognosperioden.



Riket 7,1 6,4


Kvinnor 10 10 8Män 90 90 92




Brist - 643 personer, - 8 %


106

SJU AV TIO ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNING Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram har fyra inriktningar. Inriktningarna mot kyl- och värmepumpsteknik, ventilations-teknik och VVS ingår i det som här benämns VVS-utbildning. Dessutom ingår de som går industritekniska programmet med inriktning mot driftsäkerhet och underhåll. År 2013 var

det cirka 5 600 personer med VVS-utbildning på gymnasial nivå som förvärvsarbetade i Stockholms län. Av dessa arbetade cirka 45 procent inom byggindustrin, närmare 10 procent inom parti- och provisionshandel och 5 procent inom transport- och magasinerings-företag. Utbildningen är kraftigt mansdomi-nerad då 98 procent av de utbildade är män. Andelen utrikes födda är 6 procent vilket är

VVS-UTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

2 000

4 000

6 000

8 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Fastighetsskötare 10Vård- och omsorgspersonal 9Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 7

VVS-montörer m.fl. 34Ingenjörer och tekniker 8Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 5


53R VVS-UTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

107

betydligt lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 89 procent och arbetslösheten är 3,4 procent. Cirka sju av tio arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är det idag totalt sett i landet brist på ny-utexaminerade med VVS-utbildning men en mer balanserad situation på nyutexaminerade med utbildning inom kyl, värmepumps- och ventilationsteknik. Regionala skillnader kan förekomma.

RISK FÖR VISS BRIST PÅ SIKTEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 190 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras från gymnasie-skolan till utbildningsgruppen varje år. Det motsvarar drygt 2 000 personer under hela prognos perioden. Därtill beräknas ett litet tillskott från AMU på totalt cirka 150 perso-ner. Utöver examinationen beräknas närmare 1 000 med denna utbildning flytta till Stock-holms län under prognosperioden samtidigt

som något fler, 1 100, väntas flytta därifrån. Pensionsavgången väntas bli liten då cirka 15 procent idag är 55 år eller äldre. Samman-taget innebär det att antalet examinerade och inflyttare beräknas bli fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbildar sig. Tillgången beräknas således öka med närmare 25 procent till 2025.

Efterfrågan beräknas under samma period öka med cirka 45 procent. Efterfrågeökningen beror främst på att en större andel av de som på sikt kommer att arbeta som VVS- och kyl-montörer samt rörmokare antas ha en gym-nasial VVS-utbildning jämfört med de som idag arbetar inom dessa yrken. Vidare väntas byggindustrin växa fram till år 2025 vilket medför att efterfrågan på VVS-utbildade ökar något. Då efterfrågan beräknas öka mer än tillgången finns det på sikt risk för viss brist på VVS-utbildade i Stockholms län.



Riket 4,4 4,1




Kvinnor ...Män 33 700Totalt 33 500




108

GODA JOBBMÖJLIGHETER FÖR UNDERSKÖTERSKORÅr 2013 var det cirka 30 600 personer med en vård- och omsorgsutbildning på gymna-sial nivå som förvärvsarbetade i Stockholms län. Av dessa arbetade drygt 30 procent inom äldreomsorgen, drygt 20 procent inom hälso- och sjukvård och närmare 15 procent

inom övrig vård och omsorg. Utbildningen är kraftigt kvinnodominerad och väntas vara det även framöver. Andelen utrikes födda är 32 procent vilket är betydligt högre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Idag förvärvsarbetar 82 procent och arbets lösheten är 5,3 procent. Cirka två av tre

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 44Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 14Skötare och vårdare 9

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 26Skötare och vårdare 15Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 11


73O+73X VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING, GYMNASIAL NIVÅ

109

arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning. Enligt Arbetsförmed-lingen är jobbmöjligheterna i Stockholms län mycket goda för undersköterskor men mindre goda för vårdbiträden eftersom kommunerna i första hand efterfrågar undersköterskor.

RISK FÖR BRIST I FRAMTIDENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 430 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram varje år. Det mot svarar närmare 4 800 personer under hela prognos perioden. Därtill beräknas ytterliga-re totalt cirka 13 700 personer utbildas via framförallt komvux men även till viss del via AMU. Utöver examinationen beräknas cirka 8 500 med denna utbildning flytta till Stockholm under prognosperioden samtidigt som ungefär lika många väntas flytta däri-från. Pensionsavgångarna väntas bli måttliga då cirka 25 procent idag är 55 år eller äldre. Sammantaget beräknas antalet examinerade och inflyttare bli något fler än antalet som flyttar ut, går i pension eller vidareutbildar sig

vilket innebär att tillgången ökar med cirka 15 procent till 2025.

Efterfrågan beräknas under samma pe-riod öka i betydligt större omfattning, med cirka 45 procent, vilket dels kan förklaras av den förväntade relativt stora ökningen av äldreomsorg och hälso- och sjukvård till 2025. Efterfrågeökningen beror även på att en större andel av de som kommer att arbeta som vård- och omsorgspersonal i framtiden antas ha en vård- och omsorgsutbildning jämfört med de som idag arbetar inom dessa yrken. Samman-taget innebär detta att tillgången på vård- och omsorgsutbildade inte kommer kunna möta efterfrågan varvid det finns risk för brist som tilltar i slutet av prognosperioden.



Riket 5,0 5,0


Kvinnor 87 86 84Män 13 14 16






110

STOR YRKESSPRIDNINGI utbildningsgruppen ingår personer med agro-nom- eller hortonomexamen samt de med en kandidat-, magister- eller master examen inom lantbruk och trädgård. År 2013 var antalet för värvsarbetande med utbildningen i Stock-holms län knappt 900, vilket är ungefär sam-ma antal som år 2009. Närmare 20 procent ar-betar inom branschen civila myndig heter, drygt

5 procent inom parti- och provisions handel och lika stor andel inom personliga tjänster och an-nan service. Idag är andelen kvinnor och män inom utbildnings gruppen ungefär lika stor, men andelen kvinnor har ökat och beräknas fortsätta öka. År 2025 antas cirka 60 procent av de agronom- och hortonomutbildade vara kvinnor. Andelen utrikes födda är 24 procent


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


AGRONOM OCH HORTONOMUTBILDNING

Utfall Prognos

0

200

400

600

800

1 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Administratörer i offentlig förvaltning 15Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

9

Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 7

Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

9

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 7Administratörer i offentlig förvaltning 7


65J AGRONOM- OCH HORTONOMUTBILDNING

111

vilket är en något högre andel än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län.

Andelen förvärvsarbetande är 86 procent och arbetslösheten är 5,0 procent. Yrkessprid-ningen är stor och endast cirka 40 procent som arbetar inom ett yrke som överensstäm-mer med deras utbildning. Det finns ingen regional bedömning hur arbetsmarknadsläget är idag för agronomer och hortonomer. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbaro-metern 2015 är det, totalt sett för hela riket, balans mellan tillgång och efterfrågan på ny-utexaminerade agronomer. Regionala skillna-der kan förekomma.

BALANSERAT LÄGE UNDER PROGNOSPERIODENÄven om agronomer och hortonomer inte utbildas i Stockholms län beräknas cirka 125 personer folkbokförda i länet examineras fram till år 2025. Utöver examinationen beräknas närmare 450 utbildade flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som drygt 300 utbildade beräknas lämna länet.

Lite drygt 30 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna kommer därmed att bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare något överstiga antalet som flyttar ut eller som går i pension. Tillgången på utbildade agrono-mer och hortonomer kommer därmed enligt prognosen att öka med några få procent fram till år 2025.

Efterfrågan på agronom- eller hortonom-utbildade beräknas samtidigt öka med cirka 10 procent. Efterfrågan ökar framförallt på grund av att branschen civila myndigheter, där många agronom- och hortonomutbildade ar-betar, väntas växa till 2025. Då efterfrågan be-räknas öka måttligt samtidigt som tillgången i stort sett förväntas ligga kvar på dagens nivå beräknas arbetsmarknadsläget bli relativt ba-lanserat för agronom- och hortonom utbildade i Stockholms län under hela prognosperioden.



Riket 2,8 3,5


Kvinnor 49 53 60Män 51 47 40






112

SJU AV TIO ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR UTBILDNINGEN Antalet förvärvsarbetande med apotekar-utbildning i Stockholms län var år 2013 cirka 1 700, vilket är en ökning med cirka 25 procent sedan 2009. Cirka 35 procent arbetar inom detaljhandel, 20 procent inom parti- och provisionshandel och drygt 10 pro-

cent inom läkemedelsindustri. Merparten av de apotekarutbildade är kvinnor och andelen antas öka. År 2025 beräknas cirka tre fjärde-delar vara kvinnor. Närmare 30 procent av de apotekarutbildade är utrikes födda, jämfört med genomsnittet för samtliga förvärvsarbe-tande i Stockholms län som är cirka 22 pro-cent. Andelen förvärvsarbetande är 93 procent

APOTEKARUTBILDNING

Utfall Prognos

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Apotekare 29Drift- och verksamhetschefer 7Receptarier 7

Apotekare 24Chefer för särskilda funktioner 10Drift- och verksamhetschefer 9


75A APOTEKARUTBILDNING

113

och arbetslösheten 1,1 procent. Närmare 70 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med den utbildning de har. Enligt Arbetsförmedlingen har apotekare goda jobb-möjligheter i Stockholms län.

PROGNOSEN PEKAR PÅ RISK FÖR ÖVERSKOTT PÅ APOTEKARUTBILDADE Trots att apotekarutbildning inte ges i Stock-holms län beräknas nära 700 personer som är folkbokförda i länet ta en apotekarexamen fram till år 2025. Utöver examinationen beräknas närmare 900 utbildade apotekare flytta till Stockholms län under prognosperi-oden samtidigt som närmare 600 utbildade lämnar länet. Närmare 20 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna kom-mer därmed att bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som flyttar ut eller som går i pension. Tillgången kommer därmed enligt prognosen att öka med cirka 45 procent fram till år 2025.

Efterfrågan på apotekarutbildade beräknas under samma period öka med drygt 15 pro-cent. Efterfrågeökningen beror bland annat på att branscherna parti- och provisionshandel samt detaljhandel, där många med apotekarut-bildning arbetar, väntas växa något till 2025. Då tillgången antas öka betydligt mer än efterfrågan visar prognosen på risk för över-skott på apotekarutbildade i Stockholms län vid slutet av prognosperioden.



Riket 2,2 1,2


Kvinnor 71 72 76Män 29 28 24






114

FÅ UTBILDADE ÄR MÄNAntalet förvärvsarbetande med arbetsterapeut-utbildning i Stockholms län var år 2013 cirka 1 700, vilket är en ökning med cirka 10 procent sedan 2009. Närmare 45 pro-cent av de förvärvsarbetande arbetar inom hälso- och sjukvård, närmare 20 procent inom äldreomsorg och drygt 10 procent inom

övrig vård och omsorg. Kvinnodominansen är mycket stor och kommer vara så fram-över även om männens andel av de utbildade antas öka något. Yrkesspridningen för den här gruppen är liten då merparten av de utbildade arbetar som arbetsterapeuter. Andelen utrikes födda är 10 procent jämfört med genom -


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


ARBETSTERAPEUTUTBILDNING

Utfall Prognos

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Arbetsterapeuter 70Drift- och verksamhetschefer 4Vård- och omsorgspersonal 4

Arbetsterapeuter 65Drift- och verksamhetschefer 7Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 6


75B ARBETSTERAPEUTUTBILDNING

115

snittet för samtliga förvärvsarbetande i Stock-holms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 93 procent och arbetslösheten 1,0 procent. Cirka 80 pro-cent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med den utbildning de har. Enligt Arbetsförmedlingen har arbetsterapeuter medelgoda jobbmöjligheter i Stockholms län.

VISST BRIST ÅR 2025Enligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 70 personer, folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket motsvarar närmare 780 personer under hela prognosperioden. Utöver examinationen beräknas cirka 500 utbildade arbetsterapeuter flytta till Stock-holms län under prognosperioden samtidigt som drygt 400 beräknas lämna länet. Cirka 25 procent är idag 55 år eller äldre och pensions-avgångarna antas därmed bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som flyttar ut eller går i pension. Tillgången beräknas enligt prognosen att öka med cirka 15 procent fram till år 2025.

Efterfrågan på utbildade arbetsterapeuter beräknas under samma period öka med cirka 25 procent. Orsaken till efterfrågeökning är den relativt kraftiga befolkningsökningen fram till 2025, vilket medför en ökad efter-frågan på tjänster inom äldreomsorg och inom hälso- och sjukvård. Då efterfrågan bedöms öka något mer än tillgången visar prognosen på en viss brist på arbetsterapeututbildade i Stock-holms län vid slutet av prognosperioden.



Riket 1,9 1,2




Kvinnor 30 800Män ...Totalt 30 800




116

ÅTTA AV TIO ARBETAR INOM ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGAntalet förvärvsarbetande med arkitektutbild-ning i Stockholms län var år 2013 cirka 2 500, vilket är en ökning med 10 procent sedan 2009. Drygt 65 procent arbetar inom bran-schen tekniska konsulter och närmare 10 pro-cent inom civila myndigheter. Idag är andelen

kvinnor och män bland utbildade arkitekter lika stor. Andelen kvinnor beräknas dock öka något fram till 2025. Andelen utrikes födda är 17 procent vilket är en lägre andel än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 90 procent och arbetslösheten är 2,6 procent. Cirka 80 procent arbetar inom ett yrke som överens-

ARKITEKTUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

1 000

2 000

3 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Arkitekter och stadsplanerare 69Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 6Drift- och verksamhetschefer 4

Arkitekter och stadsplanerare 68Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 5Drift- och verksamhetschefer 5


55A ARKITEKTUTBILDNING

117

stämmer med deras utbildning. Enligt Arbets förmedlingen har arkitekter medelgoda jobb möjligheter i Stockholms län.

BALANSERAT LÄGE UNDER PROGNOSPERIODENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt drygt 100 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras varje år vilket innebär cirka 1 100 personer under hela prognosperi-oden. Utöver examinationen beräknas drygt 700 med arkitektutbildning flytta till Stock-holms län under prognosperioden samtidigt som drygt 500 beräknas lämna länet. Cirka 35 procent är idag 55 år eller äldre och pensions-avgångarna antas därmed bli relativt stora fram till år 2025. Samtidigt kan noteras att en relativt stor andel arbetar efter 65 års ålder. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pen-sion eller flyttar ut. Tillgången på utbildade arkitekter i Stockholms län beräknas öka med närmare 25 procent under prognosperioden.

Efterfrågan på utbildade arkitekter beräk-nas under samma period öka med drygt 30

procent. Det beror till stor del på att bran-schen tekniska konsulter väntas växa relativt kraftigt till 2025 bland annat som följd av byggbranschen expansion. Vidare väntas en större andel av de som på sikt kommer att arbeta som arkitekter och stadsplanerare att ha en arkitektutbildning jämfört med de som idag arbetar inom dessa yrken. Då tillgången och efterfrågan beräknas öka ungefär lika mycket under prognosperioden innebär det sammantaget en balanserad arbetsmarknads-situation för utbildade arkitekter i Stockholms län under hela prognosperioden.



Riket 3,8 3,3


Kvinnor 47 50 55Män 53 50 45






118

BIOLOGUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

2 000

4 000

6 000

8 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

SEX AV TIO ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGAntalet förvärvsarbetande med biologutbild-ning i Stockholms län var år 2013 knappt 5 300, vilket är en ökning med drygt 25 procent sedan 2009. Cirka 20 procent arbetar inom skolor för eftergymnasial utbildning, cirka 15 procent inom civila myndigheter och cirka 5 procent inom parti- och provisionshandel res-

pektive forsknings- och utvecklingsinstitutioner. Idag är 65 procent av de biologutbildade kvin-nor och den andelen beräknas öka något till år 2025 då sju av tio biologutbildade väntas vara kvinnor. Det är relativt vanligt att man arbetar som universitets- och högskolelärare. Andelen utrikes födda är 20 procent vilket är ungefär som genomsnittet för samtliga förvärvs-arbetande i Stockholms län.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Universitets- och högskolelärare 11Administratörer i offentlig förvaltning 10Ingenjörer och tekniker 7

Universitets- och högskolelärare 16Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m.

9

Administratörer i offentlig förvaltning 9


45B BIOLOGUTBILDNING, HÖGSKOLEUTBILDNING (MINST 3 ÅR)

119

Andelen förvärvsarbetande är 86 procent och arbetslösheten är 3,7 procent. Närmare sex av tio arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Det finns ingen regional bedömning av arbetsmark-nadsläget för biologutbildade. Enligt arbets-givarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är tillgången på biologutbildade, totalt sett över landet, relativt balanserad.

RISK FÖR ÖVERSKOTT UNDER PROGNOSPERIODENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt 200 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär cirka 2 300 personer under hela prognosperio-den. Utöver examinationen beräknas 2 250 med biologutbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som nästan lika många beräknas lämna länet. Drygt 15 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli mått-liga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pension eller flyttar ut.

Tillgången på utbildade biologer i Stockholms län beräknas enligt prognosen öka med cirka 35 procent.

Efterfrågan på utbildade biologer beräknas under samma period öka med drygt 10 pro-cent. Efterfrågeökningen beror framförallt på att branscherna civila myndigheter och skolor för eftergymnasial utbildning, där många biologutbildade arbetar, väntas växa till 2025. Då efterfrågan inte beräknas öka lika mycket som tillgången innebär det risk för överskott på biologutbildade i Stockholms län under prognosperioden.



Riket 4,4 4,0


Kvinnor 64 65 70Män 36 35 30






120

BIOMEDICINSK ANALYTIKERUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

GODA JOBBMÖJLIGHETER IDAGAntalet förvärvsarbetande med biomedicinsk analytikerutbildning i Stockholms län var år 2013 cirka 2 600, vilket är en minskning med 6 procent sedan 2009. Närmare 60 procent arbetar inom hälso- och sjukvård och närma-re 10 procent inom skolor för eftergymnasial utbildning respektive läkemedelsindustri. Idag

är cirka nio av tio utbildade kvinnor och den andelen beräknas minska något under prognos perioden. Yrkesspridningen är liten då de flesta arbetar som biomedicinska analyti-ker. Cirka 23 procent är utrikes födda vilket är ungefär detsamma som genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Biomedicinska analytiker 66Laboratorieingenjörer 5Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4

Biomedicinska analytiker 51Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 8Dataspecialister 4


75D BIOMEDICINSK ANALYTIKERUTBILDNING

121

Andelen förvärvsarbetande är 90 procent och arbetslösheten 1,3 procent. Cirka 75 pro-cent arbetar inom ett yrke som överensstäm-mer med deras utbildning. Enligt Arbetsför-medlingen har biomedicinska analytiker goda jobbmöjligheter i Stockholms län.

TILLTAGANDE BRIST UNDER PROGNOSPERIODENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt närmare 75 personer som är folkbokförda i regionen examineras varje år vilket innebär cirka 800 personer under hela prognosperi-oden. Utöver examinationen beräknas drygt 500 med utbildningen flytta in till länet under prognosperioden samtidigt som närmare 600 beräknas lämna länet. Cirka hälften är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli stora fram till år 2025. Tillsam-mans beräknas antalet examinerade och inflyt-tare understiga antalet som flyttar ut eller går i pension. Tillgången beräknas enligt prognosen därmed minska med drygt 20 procent fram till år 2025.

Efterfrågan på biomedicinska analytiker-utbildade beräknas under samma period öka med närmare 15 procent. Orsaken till efter-frågeökning är den relativt kraftiga befolk-ningsökningen fram till 2025, vilket medför en ökad efterfrågan på tjänster inom hälso- och sjukvård. Då tillgången beräknas minska betydligt samtidigt som efterfrågan antas öka finns risk för tilltagande brist på utbildade biomedicinska analytiker i Stockholms län under prognosperioden.



Riket 1,5 1,4


Kvinnor 90 89 83Män 10 11 17






122

DATAUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

Alt. tillgång

SJU AV TIO ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGUtbildningsgruppen omfattar högskoleut-bildning inom data- och systemvetenskap, informatik och informationsteknik. Här ingår också yrkeshögskoleutbildningar inom Data/IT motsvarande minst ett års heltidsstudier. År 2013 var antalet förvärvsarbetande med datautbildning i Stockholms län cirka 13 100 vilket är en ökning med närmare 20 procent sedan 2009. En tredjedel arbetar inom bran-

schen programvaruproducenter och datakon-sulter och närmare 10 procent inom banker och andra kreditinstitut. Övriga är spridda över stora delar av arbetsmarknaden. Andelen kvinnor har minskat något och idag är när-mare en tredjedel kvinnor, fram till år 2025 väntas andelen kvinnor ytterligare minska något. Cirka 20 procent av de datautbildade är utrikes födda vilket är ungefär samma andel som genomsnittet för samtliga förvärvsarbe-tande i Stockholms län.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Dataspecialister 49Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

7

Datatekniker och dataoperatörer 6

Dataspecialister 52Datatekniker och dataoperatörer 11Chefer för särskilda funktioner 5


45D DATAUTBILDNING, EFTERGYMNASIAL NIVÅ

123

Andelen förvärvsarbetande är 89 procent och arbetslösheten är 3,9 procent. Cirka 70 procent arbetar inom ett yrke som över-ensstämmer med deras utbildning. Enligt Arbetsförmedlingen varierar jobbmöjligheter för datautbildade beroende på inriktning. Exempel vis har mjukvaru- och systemutveck-lare goda jobbmöjligheter i Stockholms län medan helpdesktekniker/supportteknikers jobbmöjligheter bedöms som medelgoda.

KRAFTIG EFTERFRÅGEÖKNING TILL 2025Enligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 880 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär närmare 9 700 personer under hela prognosperioden. Av dessa beräknas drygt 60 procent ha tagit sin examen vid yrkeshög-skolan. Utöver examinationen beräknas cirka 4 600 med datautbildning flytta till Stock-holms län under prognosperioden samtidigt som närmare 3 700 beräknas lämna länet. Cirka 15 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas anta-let examinerade och inflyttare överstiga antalet

som går i pension eller flyttar ut. Tillgången på datautbildade i Stockholms län beräknas öka med cirka 55 procent fram till 2025.

Efterfrågan på datautbildade beräknas un-der samma period öka med drygt 85 procent. Till stor del kan efterfrågeökningen förklaras av att en större andel av de som i framtiden kommer att arbeta som dataspecialist, datatek-niker eller dataoperatör väntas ha en dataut-bildning jämfört med de som idag arbetar inom dessa yrken. Till viss del beror ökningen även på att branschen programvaruproducenter och datakonsulter väntas växa relativt kraftigt till 2025. Eftersom efterfrågan beräknas öka mer än tillgången finns det risk för viss brist på datautbildade i Stockholms län under slutet av prognosperioden.

Om inga från och med 2016 skulle antas till yrkeshögskolans datautbildningar skulle tillgångsökningen fram till 2025 stanna vid cirka 20 procent, se alternativ tillgångskurva. Detta skulle kraftigt förstärka den nu bedöm-da bristsituationen.



Riket 4,7 5,0


Kvinnor 34 32 30Män 66 68 70






År 2013År 2025

124

EKONOMUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

20 000

40 000

60 000

80 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

SJU AV TIO ARBETAR INOM ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGUtbildningsgruppen består till största delen av de med en kandidat- eller magisterexam en inom ekonomi, men omfattar även per soner med en civilekonomexamen, master- eller forskarexamen. År 2013 var antalet för-värvs arbetande med ekonomutbildning i Stock holms län cirka 51 000, vilket är en ökning med drygt 20 procent sedan 2009. Av de för värvs arbetande arbetar närmare

15 procent inom branschen banker och andra kredit institut och cirka 10 procent inom parti- och provisionshandel respektive bran-schen företags konsulter. Kvinnornas andel av de ekonom utbildade väntas fortsätta öka och år 2025 beräknas andelen kvinnor och män vara lika stor. Störst andel, av både kvinnor och av män, arbetar som företags ekonomer, marknads förare etc. Cirka 20 procent av de ekonom utbildade är utrikes födda vilket är ungefär som genomsnittet för samtliga

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

32

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 14Chefer för särskilda funktioner 9


28

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 18Chefer för särskilda funktioner 11


32E EKONOMUTBILDNING, HÖGSKOLEUTBILDNING (MINST 3 ÅR)

125

förvärvs arbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 88 procent och arbetslösheten 2,9 procent. Cirka 70 pro-cent av de med en ekonomutbildning arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är det totalt sett för hela riket god tillgång på nyutexaminerade ekonomutbildade. Regionala skillnader kan förekomma.

RELATIVT BALANSERAT ARBETSMARKNADSLÄGE UNDER PROGNOSPERIODENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt lite närmare 1 500 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär cirka 16 100 personer under hela prognosperioden. Flyttströmmarna bland utbildade ekonomer är särskilt stora. Utöver examinationen beräknas cirka 30 700 eko-nomutbildade flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som betydligt färre, cirka 19 100, beräknas lämna länet. Det innebär ett relativt stort positivt flyttnetto under prognosperioden. Närmare 15 procent

är idag 55 år eller äldre och pensionsavgången antas därmed bli liten fram till år 2025. Till-sammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pension eller flyttar ut. Tillgången på utbildade ekono-mer i Stockholms län beräknas öka med cirka 40 procent fram till år 2025.

Efterfrågan på utbildade ekonomer beräk-nas under samma period öka lika mycket. En bidragande orsak till efterfrågeökningen är att andelen högskoleekonomer väntas öka kraftigt inom vissa yrkesgrupper där kompetenskraven höjts såsom exempelvis säljare, inköpare och mäklare samt redovisningsekonomer, adminis-trativa assistenter. En viss svårighet finns i att beräkna efterfrågan då ekonomutbildade inom många områden konkurrerar med andra hög-skoleutbildade, som exempelvis samhällsveta-re. Då tillgången och efterfrågan beräknas öka lika mycket innebär det ett relativt balanserat arbetsmarknadsläge för ekonomutbildade i Stockholms län under prognosperioden.



Riket 3,5 4,0


Kvinnor 46 48 50Män 54 52 50






126

GODA JOBBMÖJLIGHETER IDAGÅr 2013 förvärvsarbetade cirka 2 500 per-soner med en fritidspedagogutbildning2 i Stockholms län. Det är en minskning med 8 procent sedan 2009. Drygt 50 procent av de förvärvsarbetande arbetar inom grundskolan och 13 procent inom barnomsorgen. Idag är

2 Personer med dubbel kompetens (fritidshem och grund-skolans tidigare år) i den tidigare lärarexamen redovisas i historiska data under grundskollärarutbildning, tidigare år.

drygt 70 procent av de utbildade kvinnor, till år 2025 väntas andelen minska något. Andelen utrikes födda är 7 procent vilket är betydligt lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

FRITIDSPEDAGOGUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Förskolelärare och fritidspedagoger 58Drift- och verksamhetschefer 5Vård- och omsorgspersonal 5

Förskolelärare och fritidspedagoger 43Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4Chefer för mindre företag och enheter 4


15F FRITIDSPEDAGOGUTBILDNING

127

Andelen förvärvsarbetande är 91 procent och arbetslösheten 1,5 procent. Drygt 65 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Enligt arbets-givarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är det idag en påtaglig brist på utbildade fritidspedagoger totalt sett i landet. Enligt Arbetsförmedlingen är jobbmöjligheterna för fritidspedagoger i Stockholms län mycket goda.

OFÖRÄNDRAD SITUATION FRAMÖVERAntalet nybörjare på utbildningen har ökat under senare år. Enligt prognosen beräknas i genomsnitt drygt 150 personer som är folk-bokförda i Stockholms län examineras varje år. Det innebär närmare 1 700 personer under hela prognosperioden. Utöver examinatio-nen beräknas närmare 400 utbildade fritids-pedagoger flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som närmare 500 flyttar därifrån. Pensionsavgångarna väntas bli

stora då 43 procent är 55 år eller äldre. Trots stora pensionsavgångar beräknas antalet exa-minerade och inflyttare bli fler än antalet som flyttar ut eller går i pension. Samman taget innebär det att tillgången ökar med drygt 20 procent till år 2025.

Efterfrågan på utbildade fritidspedagoger beräknas öka i ungefär samma omfattning. Orsaken till efterfrågeökningen är framför allt att antalet elever i de tidiga grundskoleåldrar-na antas öka kraftigt fram till 2025. Då till-gång och efterfrågan beräknas öka lika mycket väntas dagens bristsituation på arbetsmarkna-den vara oförändrad under prognosperioden.



Riket 1,9 1,5


Kvinnor 72 71 67Män 28 29 33






128

FYSIKERUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

500

1 000

1 500

2 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DRYGT HÄLFTEN ARBETAR INOM ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGAntalet förvärvsarbetande med fysiker-utbildning i Stockholms län var år 2013 drygt 1 600, vilket är en ökning med cirka 25 pro-cent sedan 2009. Cirka 20 procent arbetar inom skolor för eftergymnasial utbildning, drygt 10 procent inom branscherna maskinindustri

respektive programvaruproducenter och data-konsulter. Många arbetar som universitetslära-re men även inom ett civilingenjörsyrke eller som dataspecialister. Bland de fysikerutbildade är cirka fyra av fem män och så väntas det även vara år 2025. Av de fysikerutbildade är 26 procent utrikes födda vilket är en något högre andel än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 21Universitets- och högskolelärare 20Dataspecialister 7

Universitets- och högskolelärare 16Dataspecialister 16Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 16


45F FYSIKERUTBILDNING, HÖGSKOLEUTBILDNING (MINST 3 ÅR)

129

Andelen förvärvsarbetande är 86 procent och arbetslösheten är 3,8 procent. Cirka 55 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Det finns ingen regional bedömning hur arbetsmark-nadsläget är idag för fysikerutbildade. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskrafts-barometern 2015 är tillgången på utbildade fysiker, totalt sett över landet, balanserad.

RELATIVT BALANSERAT ARBETSMARKNADSLÄGE 2025 Enligt prognosen beräknas i genomsnitt närmare 25 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär cirka 250 personer under hela prognos perioden. Utöver examinationen beräknas drygt 550 med fysikutbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som lika många beräknas lämna länet. Cirka 25 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare bli lika många som antalet som går i pension eller

flyttar ut. Tillgången på utbildade fysiker i Stockholms län beräknas därmed inte föränd-ras under prognosperioden.

Efterfrågan på utbildade fysiker beräknas under samma period öka med cirka 10 proc-ent. Ökningen beror på att branscherna skolor för eftergymnasial utbildning samt program-varuproducenter och datakonsulter, där många med en fysikerutbildning arbetar, väntas växa till 2025. Sammantaget visar prognosen på ett relativt balanserat arbetsmarknadsläge för utbildade fysiker i Stockholms län under prognosperioden.



Riket 4,7 4,3


Kvinnor 19 20 22Män 81 80 78






130

LITEN YRKESSPRIDNINGFrån och med februari 2014 upphörde exa-mensbenämningen sjukgymnastexamen och ersattes av fysioterapeutexamen. Cirka 3 100 personer med en fysioterapeut-/sjukgymnast-utbildning förvärvsarbetade i Stockholms län år 2013 vilket är något fler än 2009. Majorite-

ten, cirka 55 procent, arbetar inom hälso- och sjukvård och 10 procent inom äldreomsorg. Andelen män har ökat och är idag cirka 20 procent, år 2025 beräknas andelen ha ökat till drygt 30 procent. Yrkesspridningen är liten då merparten av de utbildade arbetar

FYSIOTERAPEUT-, SJUKGYMNASTUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

1 000

2 000

3 000

4 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Sjukgymnaster m.fl. 65Drift- och verksamhetschefer 4Vård- och omsorgspersonal 4

Sjukgymnaster m.fl. 56Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 8Vård- och omsorgspersonal 3


75L FYSIOTERAPEUT-/SJUKGYMNASTUTBILDNING

131

som sjukgymnaster. Andelen utrikes födda är 11 procent vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 93 procent och arbetslösheten 0,8 procent. Drygt 70 procent arbetar inom ett yrke som över ens - stämmer med deras utbildning. Enligt Arbets - för medlingen är jobbmöjligheterna för sjuk- gym naster/fysio terapeuter medelgoda i Stock-holms län.

RISK FÖR VISS BRIST PÅ SIKTEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 120 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras varje år vilket innebär närmare 1 300 personer under prognos-perioden. Utöver examinationen beräknas drygt 1 300 med utbildningen flytta in till länet under prognosperioden samtidigt som närmare 1 100 beräknas lämna länet. Cirka 25 procent är idag 55 år eller äldre och pensions-avgångarna antas därmed bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare knappt överstiga

antalet som går i pension eller flyttar ut och tillgången beräknas öka med några få procent under prognosperioden.

Efterfrågan på utbildade fysioterapeuter/sjukgymnaster beräknas under samma period öka med cirka 20 procent. Orsaken till efter-frågeökning är den relativt kraftiga befolk-ningsökningen fram till 2025, vilket medför en ökad efterfrågan på tjänster inom såväl hälso- och sjukvård som inom äldreomsorg. Då tillgången beräknas ligga kvar på i princip samma nivå under prognosperioden samti-digt som efterfrågan väntas öka innebär det sammantaget en risk för viss brist på fysiotera-peut-/sjukgymnastutbildade i Stockholms län vid slutet av prognosperioden.



Riket 1,3 1,0


Kvinnor 83 79 68Män 17 21 32






132

FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

Alt. tillgång

EFTERFRÅGAD GRUPP PÅ ARBETSMARKNADENÅr 2013 var det cirka 11 000 personer med en förskollärarutbildning som förvärvsarbetade3 i Stockholms län vilket är något färre än 2009. Cirka 55 procent av de förvärvsarbetande arbe-tar inom barnomsorgen och drygt 20 procent inom grundskolan. Så mycket som 94 procent av de utbildade är kvinnor och denna domi-nans beräknas kvarstå under prognosperioden.

3 Personer med dubbel kompetens (förskola och grund-skolans tidigare år) redovisas i historiska data under grund-skollärarutbildning tidigare år.

Andelen utrikes födda är 12 procent vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvs-arbetande i Stockholms län som ligger på 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 90 procent och arbetslösheten 1,1 procent. Närmare 75 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Den andelen har ökat den senaste tiden vilket indikerar att det är en efterfrågad grupp på arbetsmark-naden. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är det idag en

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Förskolelärare och fritidspedagoger 70Drift- och verksamhetschefer 4Chefer för mindre företag och enheter 4

Förskolelärare och fritidspedagoger 45Drift- och verksamhetschefer 7Chefer för mindre företag och enheter 5


15B FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING

133

påtaglig brist på utbildade förskollärare totalt sett i landet. Enligt Arbetsförmedlingen är jobbmöjligheterna för förskollärare mycket goda i Stockholms län.

RISK FÖR TILLTAGANDE BRIST FRAMÖVERAntalet nybörjare på utbildningen har ökat under senare år. Enligt prognosen beräknas i genomsnitt 590 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket motsvarar närmare 6 500 personer under hela prognosperioden. Utöver examinationen beräknas 1 700 utbildade förskollärare flytta till Stockholm under prognosperioden sam-tidigt som ungefär lika många beräknas flytta därifrån. Pensionsavgångarna väntas bli stora då närmare hälften idag är 55 år eller äldre. Trots stora pensionsavgångar beräknas antalet examinerade och inflyttare bli något fler än antalet som flyttar ut eller går i pension. Sam-mantaget innebär det att tillgången ökar med drygt 5 procent till år 2025.

Efterfrågan på förskollärare beräknas under samma period öka med cirka 25 procent. Orsaken till efterfrågeökningen är framför allt att antalet barn inom barnomsorgen väntas öka relativt kraftigt och kommer att vara som

störst kring 2025. Då efterfrågan ökar betyd-ligt mer än tillgången finns, med nuvarande utbildningsdimensionering, risk för tilltagan-de brist på utbildade förskollärare i Stock-holms län.

ALTERNATIVT SCENARIOI 2015 års budget angavs en planerad ut bygg-nad av antalet nybörjarplatser på för skol lärar-utbildningen. Om denna utbyggnad sker be räk nas tillgången på förskollärare istället öka med närmare 15 procent fram till år 2025, se alter nativ tillgångskurva. Inte heller detta räck-er till för att möta den framtida efterfrågan.

OSÄKER EFTERFRÅGEUTVECKLINGI beräkningarna har inte någon hänsyn kun-nat tas till krav på lärarlegitimation. Skulle även dessa krav på ämneskompetens ställas skulle efterfrågeökningen bli än större. Inte heller har någon hänsyn kunnat tas till beho-vet av förskola som finns bland asylsökande barn. Det är en annan faktor som gör att efterfrågan, i alla fall kortsiktigt, riskerar att underskattas.



Riket 1,2 1,0








134

LÅG ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN UTBILDNING OCH YRKEUtbildningsgruppen omfattar personer med en generell examen på minst kandidatnivå inom bland annat främmande språk, svens-ka, historia, filosofi och konstvetenskap. Antalet förvärvsarbetande med humanistisk utbildning i Stockholms län var år 2013 cirka 11 400, vilket är en ökning med cirka 10

procent sedan 2009. Av de förvärvsarbetande arbetar drygt 10 procent inom branschen enheter för kultur, nöje och fritid och ungefär lika stor andel inom civila myndigheter samt skolor för eftergymnasial utbildning. Cirka två tredjedelar av de med humanistisk utbildning är kvinnor och andelen beräknas bli ungefär densamma år 2025.

HUMANISTISK UTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 11Vård- och omsorgspersonal 7Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.

7

Universitets- och högskolelärare 11Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 10Arkivarier, bibliotekarier m.fl. 7


25H HUMANISTISK UTBILDNING, EFTERGYMNASIAL NIVÅ (MINST 3 ÅR)

135

Avsaknaden av tydliga målyrken leder till olika yrkesvägar och därmed till stor yrkes-spridning. Ungefär 10 procent av kvinnorna respektive männen arbetar som journalister, konstnärer, skådespelare med flera. Lika stor andel av männen arbetar som universitets- och högskolelärare. Andelen utrikes födda bland humanistutbildade är 32 procent vilket är en betydligt högre andel än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Bland utbildade humanister i Stock-holms län är andelen förvärvsarbetande 79 procent och arbetslösheten är förhållandevis hög 5,9 procent. Knappt 45 procent arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning.

RISK FÖR VISST ÖVERSKOTT PÅ SIKTEnligt prognosen beräknas i genomsnitt närmare 440 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär drygt 4 850 personer under hela prog-nosperioden. Utöver examinationen beräknas cirka 7 500 med humanistisk utbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden

samtidigt som cirka 4 900 beräknas lämna länet. Cirka 25 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pension eller flyttar ut. Tillgången på utbildade humanister i Stockholms län beräknas enligt prognosen öka med cirka 25 procent.

Efterfrågan på utbildade humanister beräknas under samma period öka med cirka 20 procent. Efterfrågeökningen beror bland annat på att branschen enheter för kultur, nöje och fritid väntas växa kraftigt till 2025. Även ökningen inom civila myndigheter, där många humanistutbildade arbetar, bidrar till efterfrå-geökningen. Då tillgången beräknas öka något mer än efterfrågan under prognosperioden innebär det på sikt risk för visst överskott på humanistutbildade i Stockholms län.



Riket 8,0 7,9


Kvinnor 67 67 68Män 33 33 32






136

JOURNALISTIK OCH MEDIEVETENSKAPLIG UTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

GOD TILLGÅNG PÅ UTBILDADE IDAGUtbildningsgruppen omfattar personer som har examen i journalistik och medievetenskap på eftergymnasial nivå. Antalet förvärvsar-betande med utbildning journalistik och medievetenskap i Stockholms län var år 2013 cirka 5 900, vilket är en ökning med cirka 30 procent sedan 2009. Cirka 25 procent ar-

betar inom branschen förlag; film-, radio- och TV-bolag m.m. och närmare 10 procent inom civila myndigheter respektive enheter för kultur, nöje och fritid. Idag är två tredjedelar kvinnor, en andel som beräknas bli något större under prognosperioden. Närmare hälften av män-nen och cirka 40 procent av kvinnorna med utbildningen, arbetar som journalister. Endast

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 42Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

10

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 5

Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 47Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

6

Chefer för särskilda funktioner 4


35M JOURNALISTIK OCH MEDIEVETENSKAPLIG UTBILDNING, EFTERGYMNASIAL NIVÅ

137

cirka 10 procent av de med journalistik och medievetenskaplig utbildning är utrikes födda vilket är under genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 91 procent och arbetslösheten är 2,3 procent. Närmare 70 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. I Arbetskrafts-barometern 2015 uppger närmare 70 procent av arbetsgivarna att det är, totalt sett i landet, god tillgång på nyutexaminerade journalist-utbildade. Enligt Arbetsförmedlingen är det mycket hård konkurrens om jobben för jour-nalister. Inga regionala bedömningar finns.

RISK FÖR VÄXANDE ÖVERSKOTTEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 380 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär närmare 4 200 personer under hela prognosperioden. Av dessa beräknas cirka två tredjedelar komma från högskolan. Utöver examinationen beräknas cirka 3 400 personer med utbildning inom journalistik och medie-vetenskap flytta till Stockholms län under

prognosperioden samtidigt som närmare 2 200 beräknas lämna länet. Drygt 15 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångar-na antas därmed bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare kraftigt överstiga antalet som går i pension eller flyttar ut. Tillgången på utbil-dade inom journalistik och medievetenskap i Stockholms län beräknas öka med 75 procent under prognosperioden.

Efterfrågan på utbildade inom journalistik och medievetenskap beräknas under samma period öka med cirka 40 procent. Efterfråge-ökningen beror till stor del på att en större andel av dem som på sikt kommer att arbeta som journalister väntas ha en journalistutbild-ning jämfört med idag. Då tillgången beräknas öka betydligt mer än efterfrågan finns risk för växande överskott på utbildade inom journa-listik och medievetenskap i Stockholms län.



Riket 4,1 3,5


Kvinnor 64 66 68Män 36 34 32






2,0 1,5 1,0 0,5 0,5 2,01,51,00

16−19

20−24

25−29

30−34

35−39

40−44

45−49

50−54

55−59

60−64

65−69

70−74Ålder

Antal (1000-tal)

År 2013År 2025

138

JURISTUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

20 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

HÖG ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN UTBILDNING OCH YRKE Antalet förvärvsarbetande med jurist utbild-ning i Stockholms län var år 2013 cirka 16 500, vilket är en ökning med 10 procent sedan 2009. Av de förvärvsarbetande arbetar 35 procent inom branschen civila myndig-heter och 25 procent inom branschen juridiska

och ekonomiska konsulter. Kvinnornas andel av de jurist utbildade väntas fortsätta öka och år 2025 beräk nas närmare 60 procent vara kvinnor. An delen utrikes födda är närmare 10 procent vilket är en betydligt lägre andel än genom snittet för samt liga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Jurister 54Administratörer i offentlig förvaltning 10Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

6

Jurister 55Administratörer i offentlig förvaltning 7Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

6


35J JURISTUTBILDNING

139

Andelen förvärvsarbetande är 94 procent och arbetslösheten är låg, 0,9 procent. Cirka 85 procent av de juristutbildade arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning. Enligt Arbetsförmedlingen har jurister idag medelgoda jobbmöjligheter i Stockholms län.

EN ARBETSMARKNAD I BALANS FRAM TILL 2025Enligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 600 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras varje år vilket innebär närmare 6 600 personer under hela prognos-perioden. Utöver examinationen beräknas cirka 5 300 med juristutbildade flytta till Stockholms län under prognosperioden sam-tidigt som drygt 4 400 beräknas lämna länet. Drygt 20 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas anta-let examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pension eller flyttar ut. Tillgången på utbildade jurister i Stockholms län beräk-nas öka med cirka 30 procent fram till 2025.

Efterfrågan på utbildade jurister beräknas under samma period öka med nästan lika mycket. Efterfrågeökningen beror till stor del på att branscherna juridiska och ekonomiska konsulter samt civila myndigheter, där många juristutbildade är verksamma, väntas växa till 2025. Då tillgången och efterfrågan beräknas öka lika mycket innebär det ett balanserat arbets marknadsläge för juristutbildade i Stockholms län under prognosperioden.



Riket 1,4 1,3


Kvinnor 50 52 58Män 50 48 42






0 11 22 33

16−19

20−24

25−29

30−34

35−39

40−44

45−49

50−54

55−59

60−64

65−69

70−74Ålder

Antal (1000-tal)

År 2013År 2025

140

KEMISTUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

LIKA MÅNGA KVINNOR SOM MÄN MED UTBILDNINGEN Antalet förvärvsarbetande med kemistutbild-ning i Stockholms län var år 2013 cirka 2 700, vilket är ungefär samma antal som år 2009. Drygt 15 procent arbetar inom branschen läkemedelsindustri, lika stor andel inom skolor för eftergymnasial utbildning och cirka 10 pro-

cent inom forsknings- och utvecklingsinstitutio-ner. Idag är andelen kvinnor och män bland de kemistutbildade lika stor, men andelen kvinnor beräknas öka och 2025 antas cirka 60 procent vara kvinnor. Kemistutbildade kvinnor arbetar ofta inom ett ingenjörsyrke eller som kemister. Männen arbetar vanligen som kemister men även som universitetslärare.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Ingenjörer och tekniker 20Kemister 12Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 11

Kemister 18Universitets- och högskolelärare 13Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 11


45K KEMISTUTBILDNING, HÖGSKOLEUTBILDNING (MINST 3 ÅR)

141

Cirka 22 procent är utrikes födda vilket är samma andel som genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län.

Andelen förvärvsarbetande är 87 procent och arbetslösheten 4,1 procent. Cirka 65 pro-cent arbetar inom ett yrke som överensstäm-mer med deras utbildning. Det finns ingen regional bedömning hur arbetsmarknadsläget är idag för kemistutbildade. Enligt Arbets-kraftsbarometern 2015 är det totalt sett i landet ett balanserat läge mellan tillgång och efterfrågan på utbildade kemister.

RISK FÖR BRIST PÅ SIKTEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 25 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär cirka 270 personer under hela prognosperioden. Utöver examinationen beräknas cirka 630 med kemistutbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som cirka 860 beräknas lämna länet. Cirka 25 pro-cent är idag 55 år eller äldre och pensionsav-gångarna antas därmed bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet exami-

nerade och inflyttare understiga antalet som går i pension eller flyttar ut. Tillgången på utbildade kemister i Stockholms län beräknas därmed minska med cirka 20 procent under prognosperioden.

Efterfrågan på kemistutbildade beräknas under samma period öka med cirka 5 procent. Den kraftiga tillgångsminskningen gör att det på sikt finns risk för brist på kemistutbildade i Stockholms län.



Riket 4,1 4,3


Kvinnor 50 50 59Män 50 50 41






142

KONSTNÄRLIG UTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

LÅG ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN UTBILDNING OCH YRKEÅr 2013 var antalet förvärvsarbetande med konstnärlig utbildning på eftergymnasial nivå i Stockholms län cirka 10 500, vilket är en ök-ning med 25 procent sedan 2009. Av de för-värvsarbetande arbetar cirka 20 procent inom branschen enheter för kultur, nöje och fritid och

drygt 5 procent inom detaljhandel respektive branschen förlag; film-, radio- och TV-bolag. Idag är andelen kvinnor bland konstnärligt utbildade 56 procent och andelen beräknas öka något fram till år 2025. Svårigheten att få jobb inom det område man utbildat sig till gör att spridningen över arbetsmarknaden är stor. Andelen utrikes födda bland konstnärligt

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 22Vård- och omsorgspersonal 14Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 8

Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 26Vård- och omsorgspersonal 8Universitets- och högskolelärare 5


25K KONSTNÄRLIG UTBILDNING, EFTERGYMNASIAL NIVÅ

143

utbildade är 27 procent vilket är något högre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetan-de i Stockholms län som är 22 procent.

Bland de konstnärligt utbildade i Stock-holms län är andelen förvärvsarbetande 78 procent och arbetslösheten är förhållandevis hög, 6,5 procent. Närmare 40 procent arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning, en andel som dock kan vara något underskattad då många av de konstnärligt utbildade är företagare för vilka det saknas yrkesuppgift.

OFÖRÄNDRAD SITUATION PÅ ARBETSMARKNADENEnligt prognosen beräknas i genomsnitt närmare 380 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär drygt 4 100 personer under hela prognos perioden. Av dessa har cirka tre av fyra en examen från högskolan. Utöver examina-tionen beräknas närmare 8 500 med konstnär-lig utbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som drygt 6 100 beräknas lämna länet. Cirka 20 procent är

idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli måttliga fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pen-sion eller flyttar ut och tillgången på konstnär-ligt utbildade i Stockholms län beräknas öka med 30 procent under prognosperioden.

Efterfrågan på konstnärligt utbildade beräknas under samma period öka ungefär lika mycket. Efterfrågeökningen beror dels på att branschen enheter för kultur, nöje och fritid väntas växa kraftigt, men också på antaganden om ökad efterfrågan på konstnärlig utbildning inom de konstnärliga yrkena. Då tillgång och efterfrågan beräknas öka i samma omfattning väntas dagens arbetsmarknadsläge för konst-närligt utbildade i Stockholms län vara oför-änd rat under prognosperioden.



Riket 8,8 8,7


Kvinnor 55 56 59Män 45 44 42






1 0 12 2

16−19

20−24

25−29

30−34

35−39

40−44

45−49

50−54

55−59

60−64

65−69

70−74Ålder

Antal (1000-tal)

År 2013År 2025

144

LÄKARUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

Alt. tillgång

GODA MÖJLIGHETER TILL ARBETE IDAGAntalet förvärvsarbetande med läkarutbild-ning i Stockholms län var år 2013 cirka 11 400, vilket är en ökning med cirka 10 procent sedan 2009. Av de förvärvsarbetan-de arbetar cirka 80 procent inom hälso- och sjukvård och cirka 5 procent inom skolor för

eftergymnasial utbildning. Idag är andelen kvinnor och män lika stor bland de läkar-utbildade. Kvinnornas andel beräknas dock fortsätta öka något fram till 2025. Närmare 30 procent är utrikes födda, genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län är 22 procent.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Läkare 89Drift- och verksamhetschefer 4Universitets- och högskolelärare 2

Läkare 82Drift- och verksamhetschefer 5Universitets- och högskolelärare 5


75H LÄKARUTBILDNING

145

Andelen förvärvsarbetande är 93 procent och arbetslösheten är förhållandevis låg, 1,3 procent. Cirka 90 procent arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning. Enligt Arbetsförmedlingen har läkare goda jobbmöjligheter i Stockholms län.

OFÖRÄNDRAD SITUATION PÅ ARBETSMARKNADEN FRAM TILL 2025Enligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 380 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras varje år vilket innebär cirka 4 200 personer under hela prognos-perioden. Utöver examinationen beräknas närmare 7 500 med läkarutbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som närmare 5 500 beräknas lämna länet. Närmare 40 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli relativt stora fram till år 2025. Samtidigt är det en relativt stor andel som arbetar efter 65 års ålder. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pension eller flyttar ut. Tillgången

på utbildade läkare i Stockholms län beräknas öka med cirka 25 procent fram till 2025.

Efterfrågan på utbildade läkare beräknas under samma period öka med drygt 20 pro-cent. Efterfrågeökningen beror till stor del på att efterfrågan inom hälso- och sjukvård väntas öka som en följd av att befolkningen växer. Då tillgången och efterfrågan beräknas öka i princip lika mycket innebär det ett oförändrat arbetsmarknadsläge för läkarutbildade i Stock-holms län under prognosperioden.

I beräkningen av tillgången ingår ett årligt invandringsöverskott av personer med läkar utbildning. En del av dessa är svenska medborgare som utbildat sig till läkare i andra länder. Om detta invandringsöverskott uteblir kommer arbetsmarknaden fortsatt vara relativt oförändrat jämfört med idag, se alternativ tillgångskurva.



Riket 1,2 1,1


Kvinnor 48 50 52Män 52 50 48






146

LÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS TIDIGARE ÅR


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

20 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

Alt. tillgång

GODA JOBBMÖJLIGHETER IDAGUtbildningsgruppen omfattar de som idag tar en examen inom grundlärarprogrammets in riktningar förskoleklass och grundskolans års-kurs 1–3 och grundskolans årskurs 4–6 samt mot svarande äldre lärarutbildningar. År 2013 fanns det cirka 13 100 förvärvsarbetande i Stock holms län med lärarutbildning mot grund skolans tidigare år. Närmare 65 procent av dessa arbetade inom grundskolan och cirka 20 procent inom barnomsorgen. Kvinnodomi-n ansen är stor och väntas vara det även fram-

över. Andelen utrikes födda är 12 procent vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 95 procent och arbetslösheten mycket låg, 0,6 procent. Drygt 80 procent arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskrafts-barometern 2015 är det totalt sett i landet idag brist på utbildade grundskollärare mot tidigare år. Enligt Arbetsförmedlingen är

Not: Personer med dubbel kompetens (förskola och grund-skolans tidigare år) i den tidigare lärar-examen redovisas i historiskt data under grundskollärar-utbildning, tidigare år.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Grundskollärare 57Förskolelärare och fritidspedagoger 23Gymnasielärare m.fl. 3

Grundskollärare 46Gymnasielärare m.fl. 11Förskolelärare och fritidspedagoger 9


15G LÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS TIDIGARE ÅR

147

jobbmöjligheterna för lärare i grundskolans tidigare år goda i Stockholms län.

RISK FÖR TILLTAGANDE BRIST FRAMÖVEREnligt prognosen beräknas i genomsnitt 400 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket motsvarar drygt 4 400 personer under hela prognosperioden. Utöver examinationen beräknas cirka 2 800 lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som ungefär lika många, cirka 3 000, flyttar därifrån. Pensions-avgångarna väntas bli måttliga då 25 procent idag är 55 år eller äldre. Sammantaget be-räknas antalet examinerade och inflyttare bli något fler än antalet som flyttar ut eller går i pension vilket innebär att tillgången ökar med drygt 5 procent till år 2025.

Efterfrågan på utbildade lärare mot grund-skolans tidigare år beräknas öka med cirka 35 procent under samma period. Orsaken till efterfrågeökningen är framför allt att antalet elever i grundskoleåldrarna antas öka kraftigt fram till 2025. En annan orsak är att de idag verksamma lärarna utan pedagogisk examen på sikt antas ersättas av personer med pedago-

gisk examen. Då efterfrågan ökar betydligt mer än tillgången visar prognosen, med nu-varande utbildningsdimensionering, på att det finns risk för en tilltagande brist på grund-skollärare mot tidigare år i Stockholms län.

ALTERNATIVT SCENARIOI 2015 års budget angavs en planerad utbygg-nad av antalet nybörjarplatser. Om denna utbyggnad sker beräknas tillgången öka med ytterligare några få procent till 2025, se alter-nativ tillgångskurva. Inte heller detta räcker till för att möta den framtida efterfrågan.

OSÄKER EFTERFRÅGEUTVECKLINGI beräkningarna har inte någon hänsyn kunnat tas till krav på lärarlegitimation. Skulle även dessa krav på ämneskompetens ställas skulle efterfrågeökningen bli än större. Inte heller har någon hänsyn kunnat tas till behovet av skolundervisning som finns bland asylsökande barn. Det är en annan faktor som gör att efterfrågan, i alla fall kortsiktigt, riskerar att underskattas.



Riket 0,9 0,7


Kvinnor 88 88 89Män 12 12 11




Brist - 3 357personer, - 19 %


148

UTBILDNING INOM MEDIEPRODUKTION


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

2 000

4 000

6 000

8 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

CIRKA HÄLFTEN ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGUtbildningsgruppen omfattar personer med en generell examen inom medieproduktion. Här ingår också yrkeshögskoleutbildningar inom medieproduktion motsvarande minst ett års heltidsstudier. Antalet förvärvsarbetande med utbildning inom medieproduktion var

år 2013 i Stockholms län cirka 4 500, vilket är en ökning med cirka 40 procent sedan 2009. Av de förvärvsarbetande arbetar drygt 20 procent inom branschen förlag; film-, radio- och TV-bolag m.m. och cirka 10 pro-cent inom reklambyråer o.d. respektive diverse företagstjänster.

Könsfördelningen är idag relativt jämn och väntas vara så även 2025. Drygt 20 pro-

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 23Tecknare, underhållare, professionella idrotts-utövare m.fl.

11

Vård- och omsorgspersonal 9

Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 22Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhus-tekniker m.fl.

11

Tecknare, underhållare, professionella idrotts-utövare m.fl.

11


25M UTBILDNING INOM MEDIEPRODUKTION, EFTERGYMNASIAL NIVÅ

149

cent av både männen och kvinnorna arbetar inom yrkesgruppen journalister, konstnärer, skådespelare med flera. Andelen utrikes födda är 10 procent vilket är betydligt lägre än genom snittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent. Andelen förvärvsarbetande är 88 procent och arbets-lösheten är 3,7 procent. Cirka hälften arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning, en andel som dock kan vara något underskattad då många av de utbildade inom medieproduktion är företagare för vilka det saknas yrkesuppgift.

RISK FÖR ÖVERSKOTT PÅ SIKTEnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 210 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras varje år vilket innebär cirka 2 300 personer under hela prognos-perioden. Merparten, cirka 80 procent, av dessa examineras från yrkeshögskolan. Utöver examinationen beräknas cirka 2 900 personer med utbildning inom medieproduktion flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som lite drygt 1 900 beräknas lämna

länet. Endast 10 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgången antas därmed bli liten fram till år 2025. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pension eller flyttar ut och tillgången på utbildade i medieproduktion beräknas öka med cirka 55 procent fram till år 2015.

Efterfrågan på utbildade inom mediepro-duktion beräknas under samma period öka med cirka 40 procent. Efterfrågeökningen beror till stor del på att en större andel av de som i framtiden kommer att arbeta inom medieproduktionsyrken antas ha en relevant utbildning. Efterfrågeökningen kan till viss del även förklaras av att branscherna reklam-byråer och diverse företagstjänster, där många utbildade arbetar, väntas växa till 2025. Då tillgången ökar mer än efterfrågan finns det risk för ett överskott på utbildade i medie-produktion i Stockholms län.



Riket 7,5 5,4


Kvinnor 46 46 47Män 54 54 53






150

PERSONAL- OCH BETEENDEVETARUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

STOR SPRIDNING PÅ ARBETSMARKNADENI utbildningsgruppen ingår personer som har en generell utbildning på minst kandidatnivå, där inriktningarna mot psykologi, sociologi och personaladministration är de största. Merparten är beteendevetare. Antalet för-värvsarbetande med personal- och beteende-

vetarutbildning i Stockholms län var år 2013 cirka 7 900, vilket är en ökning med när-mare 35 procent sedan 2009. Personal- och beteende vetarna är spridda över stora delar av arbetsmarknaden. Cirka var femte arbetar inom branschen civila myndigheter och cirka var tionde inom företag inom arbetsförmedling och bemanning. Idag är drygt tre fjärdedelar

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

24

Administratörer i offentlig förvaltning 8Chefer för särskilda funktioner 8


18

Administratörer i offentlig förvaltning 8Chefer för särskilda funktioner 7


35F PERSONAL- OCH BETEENDEVETARUTBILDNING, HÖGSKOLEUTBILDNING (MINST 3 ÅR)

151

kvinnor, en andel som inte beräknas föränd-ras till 2025. Cirka 14 procent av de med personal- och beteendevetarutbildning är utrikes födda vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 91 procent och arbetslösheten är 2,2 procent. Cirka 65 procent av de utbildade inom personal- och beteendevetenskap arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning.

RISK FÖR STORT ÖVERSKOTT Enligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 560 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras varje år vilket innebär nära 6 200 personer under hela prognosperi-oden. Utöver examinationen beräknas drygt 4 100 med personal- och beteendevetar-utbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som ungefär 2 800 beräknas lämna länet. Endast cirka 10 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgången antas därmed bli liten fram till år 2025. Till-sammans beräknas antalet examinerade och inflyttare kraftigt överstiga antalet som går i

pension eller flyttar ut. Tillgången på utbilda-de personal- och beteendevetare i Stockholms län beräknas öka med cirka 80 procent under prognosperioden.

Efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare beräknas under samma period öka med cirka 35 procent. Efterfråge-ökningen beror dels på att andelen med utbildningen antas öka inom yrken såsom exempelvis personal tjänstemän, yrkesvägled-are, organisations utvecklare, platsförmedlare och arbets vägledare. Till viss del förklaras också ökningen av att branscherna företag inom arbetsförmedling och bemanning samt civila myndigheter, där många personal- och beteendevetare arbetar, väntas öka till 2025. Då den kraftiga ökningen av tillgången inte kommer kunna mötas av en lika stor efterfrå-geökning innebär det risk för stort överskott på utbil dade personal- och beteendevetare i Stockholms län.



Riket 3,9 3,1


Kvinnor 76 77 77Män 24 23 23






152

PSYKOLOGUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

1 000

2 000

3 000

4 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

GODA MÖJLIGHETER TILL JOBB IDAGAntalet förvärvsarbetande med psykologut-bildning i Stockholms län var år 2013 cirka 2 700, vilket är en ökning med 10 procent sedan 2009. Av de förvärvsarbetande arbetar drygt 50 procent inom hälso- och sjukvård och cirka 10 procent inom civila myndigheter.

Idag är sju av tio psykologutbildade kvinnor och andelen kvinnor beräknas fortsätta öka något fram till 2025. Cirka 15 procent av de psykolog utbildade är utrikes födda vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsar-betande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 94 procent och arbetslösheten är förhållandevis låg,

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Psykologer, socialsekreterare m.fl. 77Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

4

Universitets- och högskolelärare 4

Psykologer, socialsekreterare m.fl. 62Universitets- och högskolelärare 7Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

6


35P PSYKOLOGUTBILDNING

153

1,4 procent. Ungefär 85 procent arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning. Andelen som arbetar inom ett matchande yrke har ökat de senaste åren vilket tyder på att efterfrågan har ökat. Enligt Arbetsförmedlingen har psykologer goda jobbmöjligheter i Stockholms län.

RISK FÖR VISST ÖVERSKOTT ÅR 2025Enligt prognosen beräknas i genomsnitt närmare 180 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär cirka 2 000 personer under hela prognos perioden. Utöver examinationen beräknas cirka 1 200 med psykologutbildning flytta till Stockholms län under prognosperio-den samtidigt som närmare 900 beräknas läm-na länet. Cirka 35 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli relativt stora fram till år 2025. Samtidigt är det en relativt stor andel som arbetar efter 65 års ålder. Tillsammans beräknas antalet ex-aminerade och inflyttare överstiga antalet som går i pension eller flyttar ut. Tillgången på ut-

bildade psykologer i Stockholms län beräknas öka med cirka 45 procent fram till 2025.

Efterfrågan på utbildade psykologer beräk-nas under samma period öka med 30 procent. Efterfrågeökningen beror till stor del på att efterfrågan inom hälso- och sjukvård väntas öka som en följd av att befolkningen växer. Dessutom antas andelen psykologer inom hälso- och sjukvården fortsätta öka. Samman-taget visar prognosen på risk för visst över-skott på psykologutbildade i Stockholms län mot slutet av prognosen.



Riket 1,4 1,0


Kvinnor 71 70 73Män 29 30 27






154

RECEPTARIEUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

GODA JOBBMÖJLIGHETER IDAGAntalet förvärvsarbetande med receptarie-utbildning i Stockholms län var år 2013 cirka 950, vilket är en minskning med drygt 10 procent sedan 2009. De flesta, drygt 70 procent, arbetar inom detaljhandel och drygt 5 procent inom läkemedelsindustri. Idag utgör kvinnorna 95 procent av de utbildade

men andelen män beräknas öka något under prognosperioden. Yrkesspridningen är liten då närmare 70 procent av kvinnorna arbetar som receptarier eller som chefer. Cirka 20 pro-cent är utrikes födda vilket är något under genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Receptarier 60Drift- och verksamhetschefer 8Apotekare 7

Receptarier 44Drift- och verksamhetschefer 17Apotekare 12


75J RECEPTARIEUTBILDNING

155

Andelen förvärvsarbetande är 92 procent och arbetslösheten 1,2 procent. Cirka 80 pro-cent arbetar inom ett yrke som överensstäm-mer med deras utbildning. Andelen har ökat de senaste åren vilket tyder på att det är en efterfrågad grupp på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingen är jobbmöjligheterna goda för receptarier i Stockholms län.

RISK FÖR FORTSATT BRIST UNDER PROGNOSPERIODENÄven om receptarieutbildning inte ges i Stock-holms län beräknas närmare 400 personer som är folkbokförda i länet examineras under prognosperioden. Utöver examinationen be-räknas lite drygt 250 med utbildningen flytta in till länet under prognosperioden samtidigt som närmare 200 beräknas lämna länet. Cirka 40 procent är idag 55 år eller äldre och pensions avgångarna antas därmed bli stora fram till år 2025. Samtidigt är det relativt många som fortsätter att arbeta efter 65 år. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pen-sion eller flyttar ut. Tillgången på utbildade

receptarier beräknas öka med cirka 10 procent under prognosperioden.

Efterfrågan på receptarieutbildade beräk-nas under samma period öka med 15 procent. Efterfrågeökningen beror till stor del på att detaljhandel, inom vilken de flesta arbetar idag, väntas växa. Då efterfrågan beräknas öka något mer än tillgången innebär det samman-taget en risk för fortsatt brist på receptarieut-bildade i Stockholms län under hela prognos-perioden.



Riket 1,2 0,8








156

SAMHÄLLSVETAR- OCH FÖRVALTNINGSUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

20 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

BRED ARBETSMARKNADUtbildningsgruppen omfattar både de med utbildning inom samhällsvetenskap/stats-kunskap och de med förvaltningsutbildning. Samtliga har en generell utbildning på minst kandidatnivå, av vilka en mindre del har en utbildning inom administration och för valt-

ning. Antalet förvärvsarbetande med sam-hällsvetar- och förvaltningsutbildning i Stock-holms län var år 2013 cirka 13 900 vilket är ungefär lika många som år 2009. Cirka 30 procent arbetar inom civila myndigheter och närmare 10 procent arbetar inom branschen företagskonsulter. Övriga är spridda över stora

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Administratörer i offentlig förvaltning 22Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

14

Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.

6

Administratörer i offentlig förvaltning 17Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

15

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 6


35S SAMHÄLLSVETAR- OCH FÖRVALTNINGSUTBILDNING, HÖGSKOLEUTBILDNING (MINST 3 ÅR)

157

SAMHÄLLSVETAR- OCH FÖRVALTNINGSUTBILDNING delar av arbetsmarknaden. Idag är 54 procent

kvinnor, år 2025 väntas den an delen ha ökat till 61 procent. Cirka 15 procent av de med samhällsvetar- och förvaltningsutbildning är utrikes födda vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 85 procent och arbetslösheten 3,2 procent. Cirka 65 pro-cent arbetar inom ett yrke som överensstäm-mer med deras utbildning

RELATIVT BALANSERAT ARBETSMARKNADSLÄGEEnligt prognosen beräknas i genomsnitt drygt 500 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras varje år vilket innebär cirka 5 900 personer under hela prognosperi-oden. Utöver examinationen beräknas cirka 8 300 med samhällsvetar- och förvaltnings-utbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som drygt 5 200 beräknas lämna länet. Drygt 35 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli relativt stora till år 2025. Samtidigt är det idag cirka 15 procent som är

kvar i arbetet efter fyllda 65 år. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare överstiga antalet som går i pension eller flyttar ut. Tillgången på samhällsvetar- och förvalt-ningsutbildade i Stockholms län beräknas öka med närmare 25 procent fram till år 2025.

Efterfrågan på samhällsvetar- och förvalt-ningsutbildade beräknas under samma period öka med 20 procent. Efterfrågeökningen be-ror främst på att branschen civila myndig heter, där många av de utbildade är verksamma, väntas växa till 2025. En viss svårighet finns i efterfrågeberäkningarna då samhällsvetare inom många områden konkurrerar med andra högskoleutbildade, såsom exempelvis ekono-mer. Då tillgången och efterfrågan beräknas öka i ungefär samma takt, kommer arbets-marknadsläget för samhällsvetar- och förvalt-ningsutbildade i Stockholms län bli relativt balanserat under prognosperioden.



Riket 3,5 3,9


Kvinnor 51 54 61Män 49 46 39






158

SPECIALLÄRAR- OCH SPECIALPEDAGOGUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

1 000

2 000

3 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

Alt. tillgång

BRIST IDAGÅr 2013 förvärvsarbetade drygt 2 100 per-soner som hade en speciallärar- eller special-pedagogutbildning i Stockholms län. Det är en minskning med 10 procent sedan 2009. Drygt hälften av de förvärvsarbetande arbe-tar inom grundskolan och närmare 10 pro-cent inom vardera barnomsorgen respektive gymnasie skolan. Kvinnodominansen är stor och väntas vara det även framöver. Andelen utrikes födda är 9 procent vilket är betydligt

lägre än genomsnittet för samtliga förvärvs-arbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 94 procent och arbetslösheten mycket låg, 0,6 procent. Cirka 90 procent arbetar i ett yrke som över-ensstämmer med deras utbildning. Andelen har ökat senare år vilket tyder på att det är en efterfrågad grupp på arbetsmarknaden. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskrafts baro-metern 2015 är det totalt sett i landet brist på utbildade speciallärare/specialpedagoger.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Andra pedagoger med teoretisk specialist-kompetens

34

Speciallärare 30Grundskollärare 10

Speciallärare 33Andra pedagoger med teoretisk specialist-kompetens

20

Gymnasielärare m.fl. 9


15S SPECIALLÄRAR- OCH SPECIALPEDAGOGUTBILDNING

159

Enligt Arbetsförmedlingen är jobbmöjlig-heterna för specialpedagoger mycket goda i Stockholms län.

RISK FÖR TILLTAGANDE BRIST FRAMÖVEREnligt prognosen beräknas i genomsnitt 150 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket motsvarar drygt 1 600 personer under hela prognosperioden. Utöver examinationen beräknas närmare 400 utbildade speciallärare/specialpedagoger flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som ungefär lika många, cirka 330, flyttar därifrån. Att utbildningarna är påbygg-nadsutbildningar påverkar åldersstrukturen och närmare 70 procent av de förvärvsarbe-tande är idag 55 år eller äldre vilket innebär att merparten av dessa kommer att ha gått i pension vid prognosperiodens slut. Samman-taget beräknas antalet examinerade och in-flyttare bli något fler än antalet som flyttar ut eller går i pension vilket innebär att tillgången ökar med cirka 10 procent till år 2025.

Efterfrågan på utbildade speciallärare/specialpedagoger beräknas öka betydligt mer, med närmare 55 procent. Orsaken till den kraftiga efterfrågeökningen är framförallt

ökade krav på speciallärarutbildning bland verksamma speciallärare och att antal elever i grundskolan beräknas öka kraftigt under prognosperioden. Med nuvarande utbild-ningsdimensionering visar prognosen på risk för en tilltagande brist på utbildade special-lärare/specialpedagoger i Stockholms län.

ALTERNATIVT SCENARIOI 2015 års budget angavs en planerad utbygg-nad av antalet nybörjarplatser. Om denna utbyggnad sker beräknas tillgången istället öka med 25 procent till 2025, se alternativ tillgångskurva. Inte heller detta räcker till för att möta den framtida efterfrågan.




Riket 0,6 0,5


Kvinnor 89 90 92Män 11 10 8






160

TANDHYGIENISTUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

200

400

600

800

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

VAR FJÄRDE ÄR UTRIKES FÖDDAntalet förvärvsarbetade med tandhygienist-utbildning i Stockholms län år 2013 var cirka 700 vilket är ungefär lika många som 2009. Drygt 75 procent arbetar inom hälso- och sjukvård och cirka 5 procent inom parti- och provisionshandel. Så mycket som 96 procent av de utbildade är kvinnor, och andelen

antas inte förändras under prognosperioden. Yrkesspridningen är liten då det stora flertalet arbetar som tandhygienister. Cirka 25 procent är utrikes födda vilket är något högre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län.

Andelen förvärvsarbetande är 89 procent och arbetslösheten 1,5 procent. Cirka 65 pro-

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Tandhygienister 69Vård- och omsorgspersonal 13Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4

Tandhygienister 58Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 8Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 8


75T TANDHYGIENISTUTBILDNING

161

cent arbetar inom ett yrke som överens stäm-mer med deras utbildning. Enligt Arbets-förmed lingen är jobbmöjligheterna för tand hygienister i Stockholms län medelgoda.

RISK FÖR BRIST FRAMÖVEREnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 35 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär närmare 400 personer under prognosperioden. Utöver examinationen beräknas cirka 150 personer med utbildningen flytta in till länet under prognosperioden samtidigt som drygt 200 be-räknas lämna länet. Cirka 35 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli relativt stora fram till år 2025. Under prognosperioden beräknas antalet som går i pension eller som flyttar ut bli något fler än antalet som examineras och flyttar in. Tillgången på utbildade tandhygienister i Stockholms län väntas därmed minska med cirka 5 procent fram till 2025.

Efterfrågan på utbildade tandhygienister beräknas under samma period öka med cirka 20 procent. Orsaken till efterfrågeökning är

den relativt kraftiga befolkningsökningen fram till 2025, vilket medför en ökad efter-frågan på tjänster inom hälso- och sjukvård. Då tillgången under prognosperioden beräk-nas minska något samtidigt som efterfrågan beräknas öka finns det på sikt risk för brist på utbildade tandhygienister i Stockholms län.



Riket 1,7 1,9








162

TANDLÄKARUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

ANDELEN KVINNOR ÖKARAntalet förvärvsarbetade med tandläkarut-bildning i Stockholms län var år 2013 drygt 2 200 vilket är en ökning med drygt 5 procent sedan 2009. Närmare 85 procent arbetar inom hälso- och sjukvård och cirka 5 procent inom skolor för eftergymnasial utbildning. Andelen

kvinnor ökar och vid prognostidens slut an tas kvinnornas andel överstiga 60 procent. Yrkesspridningen är liten då det stora flertalet arbetar som tandläkare. Cirka 34 procent av de tandläkarutbildade är utrikes födda vilket är en betydligt högre andel än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Tandläkare 81Universitets- och högskolelärare 4Drift- och verksamhetschefer 3

Tandläkare 77Universitets- och högskolelärare 6Drift- och verksamhetschefer 2


75V TANDLÄKARUTBILDNING

163

Andelen förvärvsarbetande är 88 procent och arbetslösheten 2,9 procent. Närmare 80 procent arbetar inom ett yrke som över-ensstämmer med deras utbildning. Enligt Arbetsförmedlingen är jobbmöjligheterna för tandläkare i Stockholms län medelgoda.

RISK FÖR BRIST PÅ SIKTEnligt prognosen beräknas i genomsnitt närmare 90 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär cirka 950 personer under prognospe-rioden. Utöver examinationen beräknas drygt 1 400 personer med tandläkarutbildning flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som drygt 1 500 beräknas lämna länet. Cirka 45 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna antas därmed bli stora fram till år 2025. Samtidigt är det relativt många som fortsätter arbeta efter 65 års ålder. Tillsammans beräknas antalet examinerade och inflyttare bli lägre än antalet som går i pension eller flyttar ut. Tillgången på utbildade tandläkare i Stockholms län be-

räknas därmed minska med några få procent under prognosperioden.

Efterfrågan på utbildade tandläkare beräk-nas under samma period öka med närmare 20 procent. Efterfrågeökningen beror på att branschen hälso- och sjukvård till följd av befolkningsökningen väntas växa till 2025. Då tillgången beräknas minska samtidigt som efterfrågan antas öka finns på sikt risk för brist på tandläkarutbildade i Stockholms län.



Riket 1,8 2,2


Kvinnor 55 57 63Män 45 43 37






164

TANDSKÖTERSKEUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

Alt. tillgång

GODA JOBBMÖJLIGHETER IDAGTidigare var tandsköterskeutbildningen en gymnasial utbildning. Den lades ner under 1990-talet och under några år examinerades inga nya tandsköterskor. Idag är tandsköterske-utbildningen en eftergymnasial utbildning inom yrkeshögskolan. År 2013 var det cirka 1 700 personer med en tandsköterskeutbild-

ning som förvärvsarbetade i Stockholms län. Av dessa arbetade drygt sex av tio inom hälso- och sjukvård. Utbildningen är kraftigt kvinno-dominerad och väntas vara det även framöver. Andelen utrikes födda är 26 procent vilket är något högre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Tandsköterskor 64Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 4Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 4

Tandsköterskor 16Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 12Säkerhetspersonal 8


73T TANDSKÖTERSKEUTBILDNING

165

Andelen förvärvsarbetande är 88 procent och arbetslösheten 3,2 procent. Cirka sex av tio arbetar inom ett yrke som överensstämmer med deras utbildning. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är det totalt sett i landet viss brist på nyutex-aminerade tandsköterskeutbildade och enligt Arbetsförmedlingen är jobbmöjligheterna i Stockholms län goda för tandsköterskor.

RISK FÖR TILLTAGANDE BRIST UNDER PROGNOSPERIODENOm antalet nybörjare väntas ligga kvar på 2014 års relativt höga nivå beräknas i genom-snitt 50 tandsköterskor som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år. Det mot-svarar cirka 550 personer under hela prognos-perioden. Utöver examinationen beräknas cirka 270 tandsköterskor flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som cirka 320 väntas flytta därifrån. Pensions-avgången väntas bli relativt stora då drygt 35 procent idag är 55 år eller äldre.

Sammantaget beräknas antalet examine-rade och inflyttare bli färre än antalet som

flyttar ut eller går i pension vilket innebär att tillgången väntas minska med cirka 15 procent till 2025.

Efterfrågan beräknas under samma period öka med drygt 30 procent vilket till stor del beror på att branschen hälso- och sjukvård väntas växa till 2025. Ytterligare en anledning till efterfrågeökningen är att de som i fram-tiden arbetar inom tandsköterskeyrket i större utsträckning än idag förväntas ha en formell tandsköterskeutbildning. Sammantaget visar prognosen på risk för tilltagande brist på utbildade tandsköterskor i Stockholms län under prognosperioden.

Om antalet nybörjare från och med 2016 istället skulle återgå till samma nivå som innan den blev en prioriterad utbildning inom yrkes-högskolan skulle tillgången minska med drygt 25 procent och bristen bli än större 2025.



Riket 3,0 3,0








166


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


VETERINÄRUTBILDNING

Utfall Prognos

0

100

200

300

400

500

600

700

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

TRE AV FYRA ARBETAR I ETT YRKE SOM MATCHAR DERAS UTBILDNINGAntalet förvärvsarbetande med veterinär utbild-ning i Stockholms län var år 2013 cirka 480, vilket är en ökning med närmare 15 procent sedan 2009. Cirka 60 procent arbetar inom branschen diverse företagstjänster ink lu sive veterinärkliniker, drygt 10 procent inom civila

myndigheter och cirka 5 procent inom skolor för eftergymnasial utbildning. Merparten av de veterinärutbildade är kvinnor och andelen väntas fortsätta öka. År 2025 beräknas drygt åtta av tio veterinärutbildade vara kvinnor. Yrkesspridningen är liten framförallt bland kvinnorna då de flesta arbetar som veterinärer. Andelen utrikes födda är 19 procent vilket är

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Veterinärer 74Administratörer i offentlig förvaltning 4Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 3

Veterinärer 54Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 5Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl. 4


65V VETERINÄRUTBILDNING

167

en något lägre andel än genomsnittet för samt-liga förvärvsarbetande i Stockholms län.

Andelen förvärvsarbetande är 91 procent och arbetslösheten 2,1 procent. Cirka 75 pro-cent arbetar inom ett yrke som överensstäm-mer med deras utbildning. Det finns ingen regional bedömning hur arbetsmarknadsläget är idag för utbildade veterinärer i Stockholms län. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbets-kraftsbarometern 2015 är det, totalt sett för hela riket, god eller balanserad tillgång på nyutexaminerade utbildade.

BALANSERAT ARBETSMARKNADS-LÄGE UNDER PROGNOSPERIODENTrots att veterinärutbildning inte ges i Stock-holms län beräknas drygt 100 personer som är folkbokförda i länet examineras fram till år 2025. Utöver examinationen beräknas cirka 370 veterinärutbildade flytta till länet under prognosperioden samtidigt som ungefär 290 beräknas lämnar länet. Närmare 30 procent är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna kommer därmed att bli måttliga fram till år

2025. Tillsammans beräknas antalet examine-rade och inflyttare överstiga antalet som flyttar ut eller som går i pension. Tillgången kommer därmed enligt prognosen att öka med cirka 25 procent fram till år 2025.

Efterfrågan på veterinärutbildade beräknas under samma period också öka med cirka 25 procent vilket främst beror på en ökad efterfrågan inom branschen veterinärkliniker. Då både efterfrågan och tillgången beräknas öka ungefär lika mycket visar prognosen på ett relativt balanserat arbetsmarknadsläge för veterinärutbildade i Stockholms län under hela prognosperioden.



Riket 0,6 1,0


Kvinnor 69 73 82Män 31 27 18






168

YRKESLÄRARUTBILDNING


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


Utfall Prognos

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

GODA JOBBMÖJLIGHETER IDAGÅr 2013 fanns det cirka 2 200 förvärvsar-betande i Stockholms län med yrkeslärarut-bildning. Det är en minskning med drygt 10 procent sedan 2009. Dessa lärare undervisar bland annat inom gymnasieskolans yrkes-förberedande program och inom komvux. Närmare 45 procent av de förvärvsarbetande

arbetar inom utbildningsväsendet och då framförallt inom gymnasieskolan (där även komvux ingår). Många av de utbildade yrkes-lärarna arbetar således utanför utbildnings-väsendet. Idag är 64 procent av de med en yrkeslärarutbildning kvinnor, år 2025 väntas andelen ha minskat något. Andelen utrikes födda är 10 procent vilket är betydligt lägre än

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Gymnasielärare m.fl. 30Sjuksköterskor (totalt) 19Administratörer i offentlig förvaltning 6

Gymnasielärare m.fl. 45Grundskollärare 5Ingenjörer och tekniker 4


15V YRKESLÄRARUTBILDNING

anols

Markering

169

genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 91 procent och arbetslösheten 1,3 procent. Cirka 50 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras pedagogiska utbildning. Det råder idag brist på yrkeslärare med formell ämnesbehörighet totalt sett i landet. Enligt Arbetsförmedlingen är jobbmöjlig-heterna för gymnasielärare i yrkesämnen goda inom de flesta yrkesämnen i Stockholms län. Exempelvis efterfrågas yrkeslärare i länet inom bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet samt inom vård- och omsorgs programmet.

RISK FÖR TILLTAGANDE BRIST FRAMÖVEREnligt prognosen beräknas i genomsnitt drygt 75 personer som är folkbokförda i Stockholms län examineras varje år vilket innebär närmare 850 personer under hela prognosperioden. Utöver examinationen beräknas drygt 450 utbildade yrkeslärare flytta till Stockholms län under prognosperioden samtidigt som ungefär

lika många flyttar därifrån. Pensionsavgångar-na väntas bli mycket stora då drygt sex av tio idag är 55 år eller äldre. De stora pensions-avgångarna medför att antalet examinerade och inflyttare beräknas bli betydligt färre än antalet som flyttar ut eller går i pension. Sam-mantaget innebär det att tillgången minskar med närmare 20 procent till år 2025.

Efterfrågan på utbildade yrkeslärare beräk-nas under samma period öka med drygt 10 procent. Den främsta orsaken till efterfråge-ökningen är att de verksamma yrkeslärarna på sikt, i större utsträckning än idag, antas ha en yrkeslärarutbildning. Prognosen visar på risk för tilltagande brist på utbildade yrkeslärare i Stockholms län. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut beroende på inriktning. Det bör även poängteras att tillgången och efterfrågan avser hela arbetsmarknaden och inte enbart utbildningsväsendet.



Riket 1,5 1,6


Kvinnor 69 64 60Män 31 36 40






170


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)


ÄMNESLÄRARUTBILDNING

Utfall Prognos

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2010 2015 2020 2025

Förvärvsarbetande

Efterfrågan

Tillgång

ÄMNESINRIKTNINGEN AVGÖRANDE FÖR ARBETSMARKNADSLÄGETUtbildningsgruppen omfattar lärare med utbildning i allmänna ämnen och/eller i praktiska-estetiska ämnen för undervisning i grundskolans senare år eller inom gymna-sieskolan. Idag utbildas dessa på ämneslärar-programmet. År 2013 fanns det cirka 18 100 förvärvsarbetande i Stockholms län med ämneslärarutbildning, vilket är något fler än år 2009. Drygt 35 procent av dessa arbe-tar inom grundskolan och cirka 25 procent inom gymnasieskolan. Idag är drygt sex av tio

kvinnor och så beräknas även vara fallet år 2025. Andelen utrikes födda är 15 procent vilket är lägre än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län som är 22 procent.

Andelen förvärvsarbetande är 94 procent och arbetslösheten 1,5 procent. Närmare 80 procent arbetar inom ett yrke som överens-stämmer med deras utbildning. Enligt arbets-givarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2015 är ämnesinriktningen avgörande för hur tillgången på dessa lärarkategorier upplevs totalt sett i landet. Det är exempelvis brist på

DE VANLIGASTE YRKENA 2013, PROCENT Gymnasielärare m.fl. 34Grundskollärare 32Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens

5

Gymnasielärare m.fl. 39Grundskollärare 21Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens

5


15H+15P ÄMNESLÄRARUTBILDNING

171

grundskollärare matematik/no samt gymnasie-l ärare inom matematik/naturvetenskap och relativt god tillgång på nyutexaminerade gymnasielärare inom historia/samhällsveten-skap. Enligt Arbetsförmedlingen är jobb-möjligheterna för lärare i grundskolans senare år och gymnasielärare i allmänna ämnen goda i Stockholms län. Jobbmöjligheterna för lärare i praktiska/ estetiska ämnen är medelgoda.

RISK FÖR BRIST FRAMÖVEREnligt prognosen beräknas i genomsnitt cirka 680 personer som är folkbokförda i Stock-holms län examineras varje år vilket motsvarar drygt 7 500 personer under hela prognos-perioden. Utöver examinationen beräknas närmare 5 000 utbildade ämneslärare flytta till Stockholms län under prognosperioden sam-tidigt som ungefär lika många, cirka 4 500, flyttar därifrån. Pensionsavgångarna väntas bli måttliga då cirka 30 procent idag är 55 år eller äldre. Sammantaget beräknas antalet examinerade och inflyttare bli fler än antalet som flyttar ut eller går i pension. Det innebär att tillgången ökar med drygt 15 procent till år 2025.

Efterfrågan på utbildade ämneslärare beräknas under samma period öka med

närmare 40 procent. Orsaken till den kraftiga efter frågeökningen är framför allt att antalet i gymnasie åldrarna och de senare grundsko-leåldrarna antas öka kraftigt fram till 2025. Ytterligare en viktig orsak till den ökande efterfrågan är att idag verksamma lärare utan pedagogisk examen på sikt antas ersättas av personer med pedagogisk examen. Då efter-frågan ökar mer än tillgången visar prognosen på risk för brist på utbildade ämneslärare i Stockholms län. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut inom utbildningsgruppen för olika typer av ämneskompetenser.




Riket 1,6 1,3


Kvinnor 62 63 64Män 38 37 36






172

8

173

SJUKSKÖTERSKEUTBILDADE – NULÄGE OCH PROGNOSI detta kapitel beskrivs hur situationen på arbets-marknaden ser ut för olika typer av sjuksköterske-utbildade i Stockholms län och hur tillgång och efterfrågan väntas utvecklas fram till år 2025.

I rapporten redovisas tio olika grupper av sjuksköterskor.4 Tabell 8.1 på nästa sida visar vilken typ av sjuksköterskeutbildningar som ingår i de olika grupperna. Sjuksköterske-utbildade kan ibland ha mer än en specialist-utbildning. Här avses den senast genomförda utbildningen.

ANTAL SJUKSKÖTERSKEUTBILDADEÅr 2013 fanns det totalt 25 560 sjuksköterske-utbildade sysselsatta i Stockholms län. Cirka 54 procent av dem var grundutbildade sjuk-sköterskor, 36 procent specialistsjuk sköter-skor, 3 procent röntgensjuksköterskor och 7 procent barnmorskor. Cirka 89 procent av de sjuksköterskeutbildade är kvinnor, men ande-len varierar mellan de olika grupperna. Bland barnmorskeutbildade är i stort sett samtliga utbildade kvinnor, medan mot svarande andel bland sjuksköterskor med en specialistutbild-ning mot psykiatri är cirka 80 procent. Under perioden 2009 till 2013 ökade andelen män bland sjuksköterskeutbildade i Stockholms län med mindre än 1 procent enhet.

Mellan år 2009 och 2013 ökade det totala antalet sjuksköterskeutbildade i Stockholms län med cirka 7 procent. Den procentuella ökningen var störst inom den antalsmässigt

4 Redovisningen baseras på SCB:s utbildningsklassificering SUN2000 (Svensk utbildningsnomenklatur).

minsta gruppen Geriatrisk vård. Bland de större grupperna ökade antalet mest inom gruppen Barn- och ungdom. I grupperna Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi och Övriga sjuksköterskor minskade antalet betydligt under perioden. Det beror framförallt på att dessa grupper främst avser utbildningar där anta-let studieplatser minskat markant eller helt försvunnit i samband med omläggningarna av sjuksköterskeutbildningen som genomfördes 1993 och 2001. I dessa grupper är pensions-avgångarna stora och väntas förbli så framöver.

SJUKSKÖTERSKOR PER 100 000 INVÅNAREDet totala antalet sjuksköterskor har ökat i Stockholms län, men samtidigt har länets be-folkning ökat. Eftersom en större befolkning behöver fler sjuksköterskor relateras antalet sjuksköterskor till befolkningens storlek. Ett sätt att göra detta är att beskriva antal sjuk-sköterskor per 100 000 invånare.5

År 2013 var antalet sjuksköterskor per 100 000 invånare i Stockholms län 1 182, jämfört med 1 180 år 2009. Antalet sjuk-

5 Antal sjuksköterskor i förhållande till folkmängden är ett mått som används av flera internationella organisationer så-som OECD, Världshälsoorganisationen (WHO) och EU:s statistikbyrå Eurostat liksom nationellt av Socialstyrelsen, som ett förenklat mått för att jämföra sjukvården mellan olika länder och regioner.

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

174

TABELL 8.1 Utbildningar och redovisningsgrupper för sjuksköterske utbildade i Stockholms län.

Utbildning Redovisningsgrupp Grundutbildning Grundutbildade sjuksköterskorDiagnostisk radiologi och onkologi

RöntgensjuksköterskorDirektutbildning för röntgensjuksköterskorBarnmorska BarnmorskorSpecialistsjuksköterskeutbildningarAllmän hälso- och sjukvård, ospecificerad*(äldre utbildning påbörjad före 1993)

Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi

Medicinsk sjukvårdKirurgisk omvårdnadOnkologisk omvårdnadAkutsjukvård, ospecificerad(äldre utbildning påbörjad före 1993)

Anestesi, intensiv, operation, ambulans

AmbulanssjukvårdAnestesisjukvårdIntensivvårdOperationssjukvårdHälso- och sjukvård för barn och ungdom Barn- och ungdomVård av äldre Geriatrisk vårdPsykiatrisk vård Psykiatrisk vårdDistriktssköterska DistriktssköterskorAnnan specialisering (inkl. oftalmologassistentutbildning och ortoptistutbildning)**

Övriga sjuksköterskor

* De som under perioden 1982–1993 läste med inriktning mot allmän hälso- och sjukvård anses av Socialstyrelsen vara grundutbildade sjuksköterskor och inte specialistsjuksköterskor. Många av de som är klassificerade inom Allmän hälso- och sjukvård och har en sjuksköterskeexamen från denna tid har i prognosbearbetningarna flyttas över till Grundutbildade sjuksköterskor.

** Utbildningar som helt utgått eller som i dagsläget enbart förekommer i mycket begränsad omfattning.

TABELL 8.2 Antal förvärvsarbetande i Stockholms län år 2013 efter utbildningsgrupp, kön samt förändring av antal förvärvsarbetande mellan åren 2009 och 2013.

Utbildningsgrupp Antal kvinnor Antal män Totalt Förändring 2009–2013,

procentGrundutbildade sjuksköterskor 12 105 1 658 13 763 10,0

Röntgensjuksköterskor 670 160 830 -1,2

Barnmorskor 1 811 13 1 824 9,9

Specialistsjuksköterskor

Anestesi, intensiv, operation, ambulans 2 558 643 3 201 15,2

Barn- och ungdom 1 065 24 1 089 19,7

Distriktssköterskor 2 247 55 2 302 4,1

Geriatrisk vård 126 3 129 43,3

Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi 1 069 85 1 154 -18,4

Psykiatrisk vård 669 183 852 -2,4

Övriga sjuksköterskor 386 30 416 -2,5

Totalt 22 706 2 854 25 560 7,3

Källa: Utbildningsregistret, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik SCB

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

175

sköterskor i förhållande till folkmängden har alltså ökat något, men ökningen är inte lika kraftig som ökningen av antalet sjuksköter-skor (när befolkningsutvecklingen lämnas utanför beräkningarna).

Motsvarande beräkningar för Skåne, Västra Götalandsregionen och för hela riket visar att det förekommer betydande regionala skillna-der. Rikssnittet för antalet sjuksköterskor per 100 000 invånare var 1 299 år 2013. Av de tre storstadsregionerna är det Västra Götalands-regionen som ligger närmast rikssnittet med 1318 sjuksköterskor per 100 000 invånare. Skåne ligger något lägre med 1 253 sjuksköter-skor per 100 000 invånare. Stockholms län har alltså 1 182 förvärvsarbetande sjuksköterskor per 100 000 invånare, vilket är lägst bland de tre storstadsregionerna och också lägre än rikssnittet.

Variationerna mellan regionerna när det gäller de olika utbildningsgrupperna följer i stor utsträckning det generella mönstret för samtliga sjuksköterskor. I de flesta fall är så-ledes antalet sjuksköterskor i förhållande till folk mängden högst i Västra Götalandsregionen och lägst i Stockholms län. Skåne placerar sig i en mellanposition. Det finns emellertid några undantag. I förhållande till övriga regi oner är antalet barnmorskeutbildade rela tivt högt i Stockholms län. Bland flertalet av specialist-sjuksköterskegrupperna är antalet per 100 000 invånare lägre i Stockholms län jäm fört med de övriga storstadsregionerna och riket.

LÖNDen tilltagande bristen på sjuksköterskor de senaste åren har medfört ett ökat fokus på sjuksköterskornas lönenivåer. Media har rappor terat om hur den ökade konkurrensen om arbetskraften drivit upp lönenivåerna, framförallt under semestertider. Det är vanligt att sjuksköterskor i Sverige väljer att arbets-pendla till Norge, där löneläget är högre.

Bland de olika sjuksköterskegrupperna i Stockholms län är medellönen lägst bland grundutbildade och högst i gruppen Anestesi, intensiv, operation, ambulans. En viktig förkla-ring är att gruppen grundutbildade innehåller en stor andel yngre som har kort arbetslivs-erfarenhet. En delförklaring till att lönenivån ligger högt inom Anestesi, intensiv, operation, ambulans är att rörliga tillägg, såsom OB, jour och beredskapsersättning, ingår i månads-lönen. Dessa typer av tillägg är sannolikt mer vanligt förekommande i denna grupp, jämfört med exempelvis Distriktssköterskor.

När lönenivåerna jämförs mellan stor-stadsregionerna framkommer att medellönen i de flesta fall är högst i Stockholm län, följt av Skåne och Västra Götalandsregionen. Inom sju av de nio grupper där uppgifter finns för alla tre regioner ligger medellönen i Stockholm län mer än 1 000 kronor över motsvarande grupp i de andra länen. Det är endast inom grupperna Barn och ungdom och Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi som skillnaden i medellönerna jämfört med Skåne är mindre än 1 000 kronor. Inom den senare gruppen är medellönen högre i Skåne än i Stockholms län.

NULÄGE PÅ ARBETSMARKNADENBedömningen av arbetsmarknadsläget för sjuksköterskeutbildade utgår från ett antal olika källor. SCB genomför årligen enkät-undersökningen Arbetskraftsbarometern, där ar-betsgivarna bedömer det aktuella rekryterings -läget för olika utbildnings grupper. Resultaten redovisas på riksnivå och visar för år 2015 att arbetsgivarna bedömer att det råder brist både på nyutexaminerade och yrkes erfarna inom samtliga sjuksköterske grupper.

Arbetsförmedlingen genomför å sin sida varje år undersökningen Yrkeskompassen. Under sökningen baseras på arbetsförmedlar-nas bedömningar av konkurrensläget för olika

anols

Markering

176

TABELL 8.3 Antal sjuksköterskor per 100 000 invånare i de tre storstadsregionerna och riket, 2013 samt procentuell förändring från 2009 i Stockholms län.

Utbildningsgrupp

Stockholms län

Skåne Västra Götalands- regionen

Riket

Förändring 2009–2013,

procentAntal per 100 000 invånare

Grundutbildade sjuksköterskor 2,6 636 647 665 670

Röntgensjuksköterskor -7,8 38 37 35 39

Barnmorskor2,6 84 64 83 75



7,5 148 166 174 164

Barn- och ungdom 11,7 50 57 54 47

Distriktssköterskor -2,8 106 135 145 150

Geriatrisk vård 33,8 6 7 9 7

Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi -23,8 53 62 73 71

Psykiatrisk vård -8,9 39 51 54 49

Övriga sjuksköterskor -26,7 19 27 26 27

Totalt 0,2 1 182 1 253 1 318 1 299

Not: Avser alla sjuksköterskeutbildade som klassificerats som förvärvsarbetande, således även de som inte arbetar som sjuksköterska.

Källa: Utbildningsregistret, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB

TABELL 8.4 Genomsnittlig månadslön* i kronor för olika utbildningsgrupper i de tre storstadslänen. År 2014.

Utbildningsgrupp Stockholms län

Skåne Västra Götalands- regionen

Grundutbildade sjuksköterskor 34 100 32 300 30 900

Röntgensjuksköterskor 36 300 32 400 33 100

Barnmorskor 37 800 35 700 34 800


Anestesi, intensiv, operation, ambulans 38 300 35 300 34 900

Barn- och ungdom 35 700 35 100 33 600

Distriktssköterskor 36 100 34 200 33 200

Geriatrisk vård 38 000 .. 34 200

Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi 38 200 38 900 34 200

Psykiatrisk vård 38 000 35 400 34 600

Övriga sjuksköterskor 35 100 32 400 32 400

.. För få observationer för att kunna redovisas * Med månadslön avses anställningens sammanlagda grundlön plus rörliga tillägg knutna till arbetstidens förläggning, t.ex. OB, jour och beredskapsersättning samt förmåner. Övertidsersättning ingår ej. Källa: Lönestatistiken, SCB

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

177

typer av arbeten. Resultaten redovisas både på regional nivå och på riksnivå. För Stock-holms län bedömer Arbetsförmedlingen att det råder mycket liten konkurrens om jobben inom samtliga sjuksköterskeyrken, undantaget barn morskor och röntgensjuksköterskor där konkur rensen om jobben bedöms vara något större.

ARBETSLÖSHETArbetslösheten är generellt mycket låg inom samtliga sjuksköterskegrupper i Stockholms län. Inom flertalet grupper är arbetslösheten lägre än 1 procent. Bland grundutbildade är nivån något högre, men överstiger inte i något fall 2 procent. Även skillnaderna mellan Stockholms län och riket som helhet är små.

Den låga arbetslösheten bland sjuksköter-skegrupperna pekar på att efterfrågan på dessa utbildningar på arbetsmarknaden är hög.

ANDEL I FÖRVÄRVSARBETEAndelen förvärvsarbetande är generellt mycket hög bland samtliga sjuksköterskegrupper och ligger i intervallet 91–97 procent. Högst är den inom grupperna Barn- och ungdom samt Anestesi, intensiv, operation, ambulans och lägst bland Grundutbildade sjuksköterskor och Röntgensjuksköterskor. I sex av de åtta grupper som ingår i redovisningen är andelen förvärvs-arbetande i Stockholm län något lägre än i riket som helhet, skillnaderna är dock små och understiger i samtliga fall 1 procentenhet.

MATCHAD FÖRVÄRVSGRADEtt annat mått som används för att bedöma efterfrågan på en kompetens är matchad förvärvsgrad. Matchad förvärvsgrad visar hur stor andel som är sysselsatta inom ett yrke som ”matchar” den utbildning som indivi-den har. I fallet med sjuksköterskeutbildade anses naturligtvis sjuksköterskeyrkena vara matchande, men även ledningsyrken och vissa

lärartjänster. Den matchade förvärvsgraden bland sjuksköterskeutbildade i Stockholms län är generellt hög och ligger inom de flesta grupper över 80 procent. En jämförelse med riket visar att skillnaderna i matchningsgrad är små och det är svårt att se en tydlig avvikelse från värden för riket. Liksom arbetslösheten och förvärvsgraden indikerar den matchade förvärvsgraden att efterfrågan på sjuksköter-skeutbildade är hög i Stockholms län.

Matchad förvärvsgrad lämpar sig särskilt för att bedöma hur efterfrågan på en kompe-tens har utvecklats under en period. Data för åren 2009 till 2013 visar att efterfrågan ser ut att ha ökat inom sjuksköterskegrupperna Röntgensjuksköterskor samt Psykiatrisk vård i Stockholms län. Inom dessa grupper har en högre andel fått jobb som matchar utbild-ningen. På riksnivå är det inte någon grupp som haft en så tydlig positiv utveckling av den matchade förvärvsgraden.

Sammanfattningsvis pekar samtliga indika torer på att det i Stockholms län råder brist på sjuksköterskeutbildade idag. Både arbetslöshets talen och förvärvsgraden ger in-dikationer på att efterfrågan skulle kunna vara något lägre på grundutbildade sjuksköterskor än i riket som helhet, men nivåskillnaderna är för små för att kunna utgöra underlag för säkra tolkningar. Den matchade förvärvsgra-den pekar på att efterfrågan ser ut att ha ökat inom vissa sjuksköterskegrupper i Stockholms län under åren 2009 till 2013.

FAKTORER SOM PÅVERKAR TILLGÅNGENTillgången på vård- och omsorgsutbildade bestäms i första hand av hur många som examineras, in-och utpendling samt in- och utflyttning till och från regionen, hur många som vidareutbildar sig samt slutligen av hur många som går i pension.

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

178

DIAGRAM 8.1 Arbetslöshet bland sjuksköterskegrupper, Stockholms län och riket, 2013. Procent.

Not: Med arbetslös avses inskriven på Arbetsförmedlingen som arbetslös eller som sökande i program med aktivitetsstöd sista dagen i september, oktober och/eller november aktuellt år.

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Utbildningsregistret, SCB, samt Arbetsförmedlingen.

DIAGRAM 8.2 Andel förvärvsarbetande inom olika sjuksköterskegrupper i Stockholms län och riket 2013. Procent.

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB

179

EXAMINATIONUtbildning av grundutbildade och specialist-utbildade sjuksköterskor i Stockholms län sker på Karolinska Institutet, Sophiahemmet högskola, Röda korsets högskola och Ersta Sköndal högskola.

Antalet examinerade som är folkbokförda i Stockholms län skapar underlag för nyrekry-tering inom de olika sjuksköterskegrupperna. Hur många som examineras hänger samman med antalet nybörjare på de olika utbildning-arna några år bakåt i tiden samt hur många av dem som genomför hela utbildningen. Under den senaste femårsperioden har det totala antalet nybörjare på de olika sjuk-sköterskeutbildningarna ökat. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan de olika utbildning-arna. Mellan läsåren 2010/11 och 2011/12 minskade exempelvis antalet nybörjare på specialistutbildningen mot Anestesi, intensiv, operation, ambulans och inom de antals-mässigt mindre utbildningarna mot Psykiatrisk vård samt Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi har antalet nybörjare fördubblats vissa läsår. Generellt visar sammanställningen att för-delningen av antalet nybörjare mellan de olika utbildningarna speglar fördelningen av det totala antalet utbildade sjuksköterskor i Stockholms län. Det innebär att utbildnings-grupper där antalet förvärvsarbetande är stort, såsom Grundutbildade sjuksköterskor, Anestesi, intensiv, operation, ambulans samt Distriktsskö-terskor, också har det högsta antalet nybörjare.

Vid beräkningarna av den framtida exa-minationen av sjuksköterskor antas att antalet nybörjare på respektive program under hela prognosperioden förblir detsamma som anta-let nybörjare läsåret 2014/15. Även andelen av dem som påbörjat utbildningen som också tar examen, examensfrekvensen, antas under prognosperioden vara densamma som för de senaste åren.

Givet detta antas att det årligen kommer att examineras 760 grundutbildade och 360 specialistutbildade sjuksköterskor folkbok-förda i Stockholms län.

INRIKES OCH UTRIKES FLYTTNINGAREn typ av rörlighet på arbetsmarknaden som påverkar tillgången på arbetskraft utgörs av de sjuksköterskeutbildade som flyttar till och från Stockholms län. Prognosen för antalet inrikes in- och utflyttare under perioden 2015 till 2025 baseras på flyttmönstret under de senaste tre åren, medan utbildningsför-delningen bland utrikes in- och utvandrare antas vara densamma som den genomsnittliga fördelningen de senaste 10 åren.

Nettotalen för flyttningen bli positiva fram till 2025, eftersom det under prognosperioden väntas flytta in cirka 1 760 fler sjuksköterske-utbildade till Stockholms län än antalet som flyttar ut. I prognosen är nettoflyttningen positiv inom grupperna Grundutbildade sjuk-sköters kor, Anestesi, intensiv, operation, ambu-lans samt Psykiatrisk vård. I övriga grupper väntas flyttnettot vara negativt.

Flytt till och från utlandet sker i första hand inom gruppen Grundutbildade sjuk-sköterskor. Under prognosperioden väntas immigrationen av sjuksköterskor i denna grupp överstiga emigrationen med drygt 540 personer.

ARBETSPENDLING INOM SVERIGEArbetspendling kan ha både positiv och nega-tiv inverkan på tillgången på sjuksköterske-utbildade i en region. Nettopendlingen visar antalet som pendlar in i förhållande till antalet som pendlar ut.

Antalet i de olika sjuksköterskegrupperna som väntas arbetspendla under prognosperi-oden bygger på uppgifter för hur de senaste årens pendling sett ut. Nettopendlingen fram

180

TABELL 8.5 Antal nybörjare på yrkesprogram mot sjuksköterska, röntgensjuksköterska, barnmorska samt specialistsjuksköterska läsåren 2010/11–2014/15. Uppgifterna avser folkbokförda i Stockholms län vid läsårsmitt nybörjar året.

Program mot 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15

Grundutbildade sjuksköterskor 909 929 949 925 1058

Röntgensjuksköterskor 50 63 56 56 50

Barnmorskor 75 68 77 79 98

Anestesi, intensiv, operation, ambulans 121 105 124 160 159

Barn- och ungdom 74 75 64 78 55

Distriktssköterskor 105 119 105 106 99

Geriatrisk vård 25 27 27 36 36

Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi 17 28 52 35 26

Psykiatrisk vård 19 31 77 69 46

Totalt 1 395 1 445 1 531 1 544 1 627

Källa: Utbildningsregistret, SCB

TABELL 8.6 Antal examinerade folkbokförda i Stockholms län.

UtbildningsgruppPrognos årlig examination

2015–2025Totalt antal examinerade

2015–2025Grundutbildade sjuksköterskor 760 8 400

Röntgensjuksköterskor 30 350

Barnmorskor 90 980


Anestesi, intensiv, operation, ambulans 160 1 800

Barn- och ungdom 50 560

Distriktssköterskor 90 960

Psykiatrisk vård 30 280

Specialistutbildade totalt* 360 3 900

* I gruppen ingår även grupperna Geriatrisk vård, Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi och Övriga sjuksköterskor Källa: Prognosinstitutet, SCB

TABELL 8.7 Prognos över totalt antal sjuksköterskeutbildade som flyttar till respektive från Stockholms län 2015–2025, samt flyttnetto för perioden.

Inflyttare Utflyttare Flyttnetto

Grundutbildade sjuksköterskor 6 700 4 800 1 900

Röntgensjuksköterskor 200 260 -60

Barnmorskor 320 360 -40



Barn- och ungdom 150 170 -20

Distriktssköterskor 400 410 -10

Psykiatrisk vård 150 140 10

Specialistutbildade totalt* 1 590 1 640 -50

* I gruppen ingår även grupperna Geriatrisk vård, Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi och Övriga sjuksköterskor Källa: Prognosinstitutet, SCB

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

181

till 2025 beräknas vara positiv under samtliga år. Vid slutåret 2025 beräknas drygt 1 400 fler sjuksköterskeutbildade arbetspendla till Stockholms län än från regionen. Mer än hälften av de som arbetspendlar till eller från Stockholms län tillhör gruppen Grundut-bildade sjuksköterskor, men Anestesi, intensiv, operation, ambulans är den grupp där andelen av de förvärvsarbetande som arbetspendlar väntas vara störst.

PENSIONSAVGÅNGARÅldersfördelningen bland sjuksköterskeutbil-dade varierar något mellan de olika grupper-na. I flera av specialistgrupperna är andelen som är 55 år eller äldre hög, vilket gör att pen-sionsavgångarna kommer att bli stora fram till år 2025. Bland grundutbildade sjuksköterskor är andelen som är yngre förhållandevis hög, i denna grupp är drygt 30 procent yngre än 35 år och cirka 15 procent är 55 år eller äldre.

Huvuddelen av de som är 55 år eller äldre vid prognosperiodens början väntas ha gått i pension år 2025. Nästan 80 procent av specialistsjuksköterskorna i gruppen Medi-cinsk/kirurgisk vård, onkologi var 55 år eller äldre år 2013. Den främsta förklaringen till det stora antalet äldre i denna grupp är att utbildningsvolymerna sjunkit drastiskt inom de specialistinriktningar som ingår i gruppen i samband med omläggningar av sjuksköter-skeutbildningen under 90- och 00-talet. Inom grupperna Övriga sjuksköterskor, Psykiatrisk vård och Distriktssköterskor ligger andelen som är 55 år eller äldre strax över 50 procent. Det innebär att en stor andel av specialistsjuk-sköterskorna i dessa grupper väntas ha gått i pension vid prognosens slutår 2025. Inom grupperna Anestesi, intensiv, operation, ambu-lans, Barn- och ungdom samt Geriatrisk vård ligger andelen som är 55 år eller äldre kring 30 procent.

FAKTORER SOM PÅVERKAR EFTERFRÅGANEfterfrågan på sjuksköterskeutbildade styrs av utvecklingen inom sjukvården och äldre-omsorgen. Den demografiska utvecklingen är en avgörande faktor.

DEMOGRAFISK UTVECKLINGDet finns många faktorer som påverkar efter-frågan på vård. Två avgörande faktorer är be folkningens hälsa och den demografiska ut-vecklingen. Trenden är att befolkningens hälsa förbättras och sjukligheten minskar. Samti-digt växer befolkningen och andelen äldre väntas öka. Den demografiska utvecklingen väntas leda till ett ökat behov av vård och omsorg, vilket i sin tur kommer öka behovet av personal.

Stockholms läns befolkning förväntas öka från 2 163 000 till 2 593 000 personer mellan 2013 och 2025. Det är en ökning med drygt 430 000 personer, eller cirka 20 procent. Antalet som är 80 år eller äldre väntas öka med nästan 50 procent under samma period. För riket som helhet beräknas motsvarande ökning bli närmare 40 procent.

När åldersstrukturen i Stockholms län år 2013 jämförs med prognosen för 2025 framkommer att antalet äldre väntas öka mest i åldrarna 75–84 år. Ökningen i denna grupp beräknas bli cirka 75 procent. I landet som helhet väntas ökningen bli drygt 55 procent inom denna åldersgrupp.

Den mest betydande ökningen av antalet äldre väntas ske under efterföljande tioårs-period då gruppen 85 år eller äldre, som är den mest vårdkrävande åldersgruppen, kommer att öka kraftigt. En effekt av detta är att trycket på hälso- och sjukvården väntas öka ännu mer efter 2025, både inom äldre -omsorgen och inom hälso- och sjukvård.

182

DIAGRAM 8.4 Befolkningen i Stockholms län efter ålder. År 2013 och prognos för 2025, antal per ettårsklass.

Källa: SCB:s befolkningsstatistik 2013 samt Stockholms läns befolkningsprognos 2015–2025

DIAGRAM 8.3 Åldersfördelning bland sjuksköterskeutbildade i Stockholms län 2013. Procent.

Källa: Utbildningsregistret, SCB

183

TABELL 8.8 Prognos för arbetspendling, sjuksköterskor i Stockholms län 2025. Antal.

Utbildningsgrupp Utpendling 2025 Inpendling 2025 Nettopendling 2025

Grundutbildade sjuksköterskor 300 1 050 750

Röntgensjuksköterskor 30 70 40

Barnmorskor 30 130 100



Barn- och ungdom 20 70 50

Distriktssköterskor 60 160 100

Psykiatrisk vård 20 80 60

Specialistutbildade totalt* 220 890 670

* I gruppen ingår även grupperna Geriatrisk vård, Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi och Övriga sjuksköterskor


TABELL 8.9 Branschfördelning per utbildningsinriktning. Sjuksköterskeutbildade i Stockholms län år 2013. Procent.

Utbildningsgrupp Hälso- och sjuk-

vård

Äldre- omsorg

Övrig vård och

omsorg

Civila myndigheter

m.m.

Grund- skolor

Övriga närings-

grenarGrundutbildade sjuksköterskor 69 11 2 2 1 15

Röntgensjuksköterskor 82 2 1 1 0 14

Barnmorskor 84 2 3 2 0 9


Anestesi, intensiv, operation, ambulans 78 2 0 3 0 16

Barn- och ungdom 70 2 1 4 13 11

Distriktssköterskor 67 7 1 5 7 12

Geriatrisk vård 36 43 6 5 1 9

Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi 59 16 1 3 1 20

Psykiatrisk vård 73 5 5 5 0 11

Övriga sjuksköterskor 57 10 2 4 1 26

Specialistutbildade totalt 70 6 1 4 4 15

Källa: Utbildningsregistret, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB

TABELL 8.10 Prognos för procentuell utveckling av sysselsättningen per näringsgren under perioden 2013–2025.

Branschnamn Stockholms län Skåne Västra Götalands- regionen

Hälso- och Sjukvård 24 12 13

Äldreomsorg 32 16 20

Övrig vård och omsorg 17 6 5

Grundskolor 29 19 17

Civila myndigheter m.m. 20 9 9


anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

184

UTVECKLING INOM BRANSCHER DÄR SJUKSKÖTERSKEUTBILDADE ARBETARDe sjuksköterskeutbildade i Stockholms län arbetar idag i huvudsak inom följande fem branscher: hälso- och sjukvård, äldreomsorg, övrig vård och omsorg, grundskolor samt civila myndigheter m.m. Merparten arbetar inom branschen hälso- och sjukvård. Grupperna Geriatrisk vård, Distriktssköterskor, Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi, Övriga sjuksköterskor samt Grundutbildade sjuksköterskor arbetar också i relativt stor utsträckning inom äldre-omsorgen. Cirka 13 procent av specialistsjuk-sköterskorna i gruppen Barn- och ungdom jobbar inom grundskolan.

Inom alla de fem vanligaste branscherna väntas sysselsättningen öka fram till år 2025. Sysselsättningen inom hälso- och sjukvård beräknas öka med cirka 25 procent. Inom äldreomsorg väntas antalet sysselsatta öka med drygt 30 procent. Sysselsättningen inom branschen övrig vård och omsorg, som bland annat avser boende för personer med funktionsnedsättning, väntas öka med drygt 15 procent under prognosperioden.

Branschutvecklingen i Stockholms län är kraftig och överstiger den beräknade syssel-sättningsökningen i motsvarande branscher i Västra Götalandsregionen och Skåne. Inom flera av branscherna väntas sysselsättning-sökningen vara mer än dubbelt så stor i Stockholms län som i de två övriga storstads-regionerna.

Den framtida efterfrågan på sysselsatta inom en utbildningsgrupp styrs dels av hur efterfrågan utvecklas inom de näringsgrenar där utbildningsgruppen förekommer och dels av hur efterfrågan utvecklas för de yrken där de utbildade förvärvsarbetar. Här kan en förändring av yrkessammansättningen inom en näringsgren påverka efterfrågan på ett yrke

För de yrkesgrupper som är vanligast bland de sjuksköterskeutbildade väntas yrkenas andel inom olika branscher inte ändras under prognos perioden, vilket innebär att utvecklingen av efterfrågan inom dessa yrken motsvarar utvecklingen av efterfrågan inom närings grenarna.

PROGNOS FÖR TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN FRAM TILL 2025I följande avsnitt presenteras beräkningar över hur tillgång och efterfrågan på olika sjuk-sköterskegrupper väntas utvecklas fram till år 2025 i Stockholms län. Prognosberäkningar redovisas för följande grupper: Grundutbilda-de sjuksköterskor, Röntgensjuksköterskor, Barn-morskor, Specialistutbildade sjuksköterskor i grupperna Anestesi, intensiv, operation, ambu-l ans, Barn-och ungdom, Distriktssköterskor, Psykiatrisk vård samt Specialistutbildade totalt.

För specialistgrupperna med inriktning mot Geriatrik, Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi samt Övriga sjuksköterskor redovisas inga prognosberäkningar då grupperna är för små och beräkningarna därmed är för osäkra. Dessa inriktningar ingår dock i gruppen Specialist utbildade sjuksköterskor totalt, där även inriktningarna Anestesi, intensiv, opera-tion, ambulans, Barn-och ungdom, Distrikts-sköterskor samt Psykiatrisk vård ingår.

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

185

GRUNDUTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR

I stort sett oförändrat läge år 2025Givet att antalet programnybörjare och exa-mensfrekvenser ligger kvar på motsvarande nivåer som idag beräknas antalet examinerade, folkbokförda i Stockholm län, till cirka 760 personer årligen. Det innebär att närmare 8 400 personer kommer att examineras under prognosperioden.

Under prognosperioden beräknas drygt 6 700 grundutbildade sjuksköterskor flytta till Stockholms län och drygt 4 800 flytta däri-från. Det är den relativt stora inflyttningen från andra delar av landet som gör att antalet som flyttar in till Stockholm län överstiger antalet som flyttar ut.

Cirka 15 procent av de i arbetskraften är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna kommer därmed bli små fram till år 2025.

Då antalet examinerade och antalet som flyttar in till Stockholms län tillsammans antas bli större än antalet som går i pension och antalet som flyttar ut beräknas tillgången öka med cirka 30 procent fram till år 2025.

Samtidigt beräknas efterfrågan på grund-utbildade sjuksköterskor öka med cirka 25

procent. Ökningen beror på en beräknad ökad efterfrågan inom hälso- och sjukvård och äldrevård, där flertalet av de grundutbildade sjuksköterskorna återfinns. Ökningen inom dessa branscher är en följd av den väntade befolkningsökningen.

Då efterfrågan förväntas öka i ungefär samma takt som tillgången beräknas arbets-marknadsläget för grundutbildade sjuksköter-skor vara relativt oförändrat jämfört med idag fram till år 2025.

Alternativt scenarioI 2015 års budget angavs en planerad utbygg-nad av antalet nybörjarplatser inom grund-utbildningen, specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningen. Eftersom en ökning av antalet nybörjarplatser på specialistsjuk-sköterske- och barnmorskeutbildningarna innebär att grundutbildade vidareutbildar sig i något större omfattning än annars beräknas den sammanlagda effekten av utbyggnaden, avseende det framtida antalet grundutbildade sjuksköterskor, bli marginell.



anols

Markering

186

RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEUTBILDADE

Risk för tilltagande brist under prognosperiodenGivet att antalet programnybörjare och examens frekvenser ligger kvar på motsvarande nivåer som idag beräknas antalet examinera-de, folkbokförda i Stockholms län, till drygt 30 personer årligen. Det innebär att drygt 350 personer kommer att examineras under prognosperioden.

Under prognosperioden beräknas cirka 200 röntgensjuksköterskeutbildade flytta till Stock-holms län och knappt 260 flytta därifrån.

Cirka 40 procent av de i arbetskraften är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna kommer därmed bli måttliga fram till år 2025.

Då antalet examinerade och antalet som flyttar in till Stockholms län tillsammans antas vara ungefär lika många antalet som går i pen-sion och som flyttar ut från Stockholms län beräknas tillgången vara i stort sett oförändrad fram till år 2025.

Samtidigt beräknas efterfrågan på röntgen-sjuksköterskeutbildade öka med närmare 25 procent. Ökningen beror på en beräknad ökad efterfrågan inom hälso- och sjukvård, där flertalet av de röntgensjuksköterskeutbildade återfinns. Ökningen inom denna bransch är en följd av den väntade befolkningsökningen i Stockholms län.

Sammantaget innebär detta att bristen på röntgensjuksköterskeutbildade väntas öka under prognosperioden.



anols

Markering

187

BARNMORSKEUTBILDADE

Fortsatt brist om utbildningen inte byggs ut Givet att antalet programnybörjare och examens frekvenser ligger kvar på motsvarande nivåer som idag beräknas antalet examinera-de, folkbokförda i Stockholms län, till cirka 90 personer årligen. Det innebär att drygt 980 personer kommer att examineras under prognosperioden.

Under prognosperioden beräknas cirka 320 barnmorskeutbildade att flytta till Stock-holms län och cirka 360 flytta därifrån.

Närmare 40 procent av de i arbetskraften är idag 55 år eller äldre och pensionsavgång-arna kommer därmed bli måttliga fram till år 2025.

Då antalet examinerade och antalet som flyttar in till Stockholms län tillsammans antas bli större än antalet som går i pension och antalet som flyttar ut, beräknas tillgången öka med cirka 20 procent fram till år 2025.

Samtidigt beräknas efterfrågan på barn-morskeutbildade öka med drygt 25 procent. Ökningen beror på en beräknad ökad efter-frågan inom hälso- och sjukvård, där flertalet av de barnmorskeutbildade återfinns.

Sammantaget innebär detta att arbets-marknadsläget väntas vara relativt oförändrat jämfört med dagens situation för barnmorske-utbildade fram till år 2025.

Alternativt scenarioI 2015 års budget angavs en planerad utbygg-nad av antalet nybörjarplatser från och med läsåret 2015/16. Om denna utbyggnad sker beräknas tillgången öka med 45 procent till 2025 och den brist på barnmorskeutbildade som råder i nuläget mildras väsentligt, se alter-nativ tillgångskurva.



anols

Markering

188

SPECIALISTUTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR (TOTALT)

Risk för ökad brist år 2025I samlingsgruppen Specialistutbildade sjuk-sköter skor ingår specialistutbildade sjuksköter-skor med inriktning mot: Anestesi, intensiv, operation, ambulans, Barn- och ungdom, Distriktssköterskor, Geriatrisk vård, Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi, Psykiatrisk vård samt Övriga sjuksköterskor.

Givet att antalet programnybörjare och examensfrekvenser ligger kvar på motsvarande nivåer som idag beräknas antalet examinerade, folkbokförda i Stockholms län, till närmare 360 personer årligen. Det innebär att cirka 3 900 personer kommer att examineras under prognosperioden.

Under prognosperioden beräknas cirka 1 600 specialistutbildade sjuksköterskor flytta till Stockholms län och ungefär lika många därifrån.

Cirka 45 procent av de i arbetskraften är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna kommer därmed bli stora fram till år 2025.

Då antalet examinerade och antalet som flyttar in till Stockholms län tillsammans antas

bli något större än antalet som går i pension och antalet som flyttar ut från Stockholms län beräknas tillgången öka med cirka 5 procent fram till år 2025.

Samtidigt beräknas efterfrågan på specialist -utbildade sjuksköterskor öka med drygt 25 procent. Ökningen beror på en beräknad ökad efterfrågan inom hälso- och sjukvård och äldrevård, där flertalet av de specialist-utbildade sjuksköterskorna återfinns. Ökning-en inom dessa branscher är en följd av den väntade befolkningsökningen.

Sammantaget innebär detta att bristen på specialistutbildade sjuksköterskor väntas öka under prognosperioden.

Alternativt scenarioI 2015 års budget angavs en planerad utbygg-nad av antalet nybörjarplatser. Utbyggnaden innebär att tillgången beräknas öka med cirka 10 procent till 2025, se alternativ tillgångs-kurva. Inte heller detta räcker till för att möta den framtida efterfrågan.



189

SPECIALISTUTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR; ANESTESI, INTENSIV, OPERATION OCH AMBULANS

Oförändrat läge på arbetsmarknaden jämfört med idag Givet att antalet programnybörjare och exa-mensfrekvenser ligger kvar på motsvarande nivåer som idag beräknas antalet examinerade, folkbokförda i Stockholms län, till cirka 160 personer årligen. Det innebär att närmare 1 800 personer kommer att examineras under prognosperioden.

Under prognosperioden beräknas cirka 700 specialistsjuksköterskeutbildade inom anestesi, intensiv, operation, ambulans att flytta till Stockholms län och cirka 650 flytta därifrån.

Cirka 30 procent av de i arbetskraften är idag 55 år eller äldre och pensions avgångarna kommer därmed bli måttliga fram till år 2025.

Då antalet examinerade och antalet som flyttar in till Stockholms län tillsammans antas bli större än antalet som går i pension och antalet som flyttar ut från Stockholms län

beräknas tillgången öka med cirka 30 procent fram till år 2025.

Samtidigt beräknas efterfrågan på specialist utbildade mot anestesi, intensiv, operation, ambulans öka med cirka 25 pro-cent. Ök ning en beror på en beräknad ökad efterfrågan inom hälso- och sjukvård där flertalet av de ut bildade åter finns. Ökningen inom denna bransch är en följd av den vänta-de befolkningsökningen i Stockholms län.

Då efterfrågan förväntas öka i ungefär samma takt som tillgången beräknas arbets-marknadsläget vara i stort sett oförändrat 2025 jämfört med idag för specialistutbildade sjuksköterskor mot anestesi, intensiv, opera-tion, ambulans.



190

SPECIALISTUTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR; BARN OCH UNGDOM

Viss brist väntas år 2025Givet att antalet programnybörjare och examens frekvenser ligger kvar på motsvarande nivåer som idag beräknas antalet examinera-de, folkbokförda i Stockholms län, till cirka 50 personer årligen. Det innebär att cirka 560 personer kommer att examineras under prognos perioden.

Under prognosperioden beräknas 150 specialistutbildade mot barn- och ungdom flytta till Stockholms län och något fler flytta därifrån.

Cirka 30 procent av de i arbetskraften är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna kommer därmed bli måttliga fram till år 2025.

Då antalet examinerade och antalet som flyttar in till Stockholms län tillsammans antas bli större än antalet som går i pension och antalet som flyttar ut, beräknas tillgången öka med drygt 20 procent fram till år 2025.

Samtidigt beräknas efterfrågan på speci-alistutbildade mot barn- och ungdom öka med cirka 35 procent. Ökningen beror på en beräknad ökad efterfrågan inom hälso- och sjukvård och grundskolan, där flertalet av de specialistutbildade mot barn- och ungdom återfinns. Ökningen inom dessa branscher är en följd av den väntade befolkningsökningen.

Sammantaget innebär detta att det väntas råda viss brist på specialistutbildade mot barn- och ungdom under prognosperioden.



191

SPECIALISTUTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR; DISTRIKTSSKÖTERSKA

Risk för tilltagande brist under prognosperiodenGivet att antalet programnybörjare och exa-mensfrekvenser ligger kvar på motsvarande nivåer som idag beräknas antalet examinerade, folkbokförda i Stockholms län, till närmare 90 personer årligen. Det innebär att cirka 960 personer kommer att examineras under prognosperioden.

Under prognosperioden beräknas drygt 390 utbildade distriktssköterskor flytta till Stockholms län och ungefär lika många flytta därifrån.

Närmare 55 procent av de i arbetskraften är idag 55 år eller äldre och pensionsavgång-arna kommer därmed bli mycket stora fram till år 2025.

Då antalet examinerade och antalet som flyttar in till Stockholms län tillsammans antas bli något mindre än antalet som går i pension

och antalet som flyttar ut beräknas tillgången minska med några procent fram till år 2025.

Samtidigt beräknas efterfrågan på utbilda de distriktssköterskor öka med cirka 20 procent. Ökningen beror på en beräknad ökad efter-frågan inom hälso- och sjukvård och äldrevård, där flertalet av de utbildade distrikts sköters-korna återfinns. Ökningen inom dessa bran-scher är en följd av den väntade befolkning-sökningen.

Sammantaget innebär detta att bristen på utbildade distriktssköterskor väntas öka under prognosperioden.



192

SPECIALISTUTBILDADE SJUKSKÖTERSKOR; PSYKIATRISK VÅRD

Bristen väntas öka kraftigt under prognosperiodenGivet att antalet programnybörjare och exa-mensfrekvenser ligger kvar på motsvarande nivåer som idag beräknas antalet examinera-de, folkbokförda i Stockholms län, till cirka 25 personer årligen. Det innebär att cirka 280 personer kommer att examineras under prognos perioden.

Under prognosperioden beräknas cirka 150 specialistutbildade sjuksköterskor mot psykiatrisk vård flytta till Stockholms län och nästan lika många flytta därifrån.

Cirka 55 procent av de i arbetskraften är idag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna kommer därmed bli mycket stora fram till år 2025.

Då antalet examinerade och antalet som flyttar in till Stockholms län tillsammans an-tas bli mindre än antalet som går i pension

och antalet som flyttar ut beräknas tillgången minska med cirka 15 procent fram till år 2025.

Samtidigt beräknas efterfrågan på specialist utbildade mot psykiatri öka med cirka 30 procent. Ökningen beror på en beräknad ökad efterfrågan inom branscherna hälso- och sjukvård, äldrevård och övrig vård och omsorg där flertalet av de specialistutbil-dade mot psykiatri återfinns. Ökningen inom dessa branscher är en följd av den väntade befolkningsökningen.

Sammantaget innebär detta att bristen på specialistutbildade mot psykiatri väntas öka kraftigt under prognosperioden.



193

FLER NYBÖRJARE KRÄVS FÖR ATT UNDVIKA ATT DAGENS BRIST FÖRVÄRRASI beskrivningen av den väntade utvecklingen av tillgång och efterfrågan i Stockholms län framgår att det väntas en ökad brist inom grupperna Röntgensjuksköterskor, Barn- och ungdom, Distriktssköterskor, Psykiatrisk vård samt Specialistutbildade totalt år 2025. Även inom gruppen Barnmorskor väntas efterfrågan överstiga tillgången på utbildade vid prognos-periodens slut. Inom övriga grupper väntas situationen vara relativt oförändrad jämfört med idag i Stockholms län år 2025.

Den faktor som i första hand avgör till skottet på utbildade är hur många som examineras. Hur många som examineras är i sin tur beroende av antalet nybörjare inom utbildningen och hur stor andel av dem som tar examen.

En åtgärd för att motverka bristen på utbildade är således att öka antalet nybörjar-platser på utbildningen. För att undvika att dagens underskott på utbildade barnmorskor förvärras krävs att antalet nybörjarplatser ökar med 15 procent. För att motverka att bristen i gruppen Specialistutbildade totalt förvärras krävs att 300 fler påbörjar utbildningen år-ligen fram till 2025, proportionellt fördelat mellan de ingående specialistutbildningarna. Det motsvarar en ökning på drygt 75 procent.

Observera att en eventuell brist i utgångs-läget inte kan kvantifieras, vilket innebär att beräkningarna endast kan göras för att visa hur många fler nybörjarplatser som behövs för att upprätthålla dagens situation. Är det således brist på utbildade idag behöver utbild-ningarna byggas ut ytterligare utöver vad som här anges för att erhålla balans mellan tillgång och efterfrågan.

TABELL 8.10 Skillnad mellan tillgång och efterfrågan 2025 samt antal extra nybörjarplatser som årligen krävs från läsåret 2016/17 för att undvika att bristen ökar fram till år 2025.

Utbildningsgrupper Skillnad mellan tillgång och

efterfrågan 2025

Antal extra nybörjar-platser som krävs årli-gen** för att undvika

brist

Förändring (procent) av antalet nybörjar-

platser** som krävs för att undvika brist

Grundutbildade sjuksköterskor 930 - -

Röntgensjuksköterskor -170 40 105

Barnmorskor -120 16 15



180 - -

Barn- och ungdom -140 19 36

Distriktssköterskor -490 74 75

Psykiatrisk vård*** -400 95 240

Specialistsjuksköterskor totalt* -2 100 300 77

* I gruppen ingår även grupperna Geriatrisk vård, Medicinsk/kirurgisk vård, onkologi och Övriga sjuksköterskor

** Från läsåret 2016/17 till läsåret 2024/25

*** Anledningen till att det krävs en så stor ökning av nybörjarplatserna inom psykiatrisk vård är att examensfrekvensen är låg.


anols

Markering

anols

Markering

anols

Markering

194

9

195

INGENJÖRSUTBILDADE – NULÄGE OCH PROGNOSDetta temakapitel inleds med en beskrivning av ingen jörerna i Stockholms län – hur många de är, vad de arbetar med och inom vilka yrken. De senaste årens arbetsmarknadssituation tas också upp. Andra halvan av kapitlet ägnas åt utvecklingen fram till 2025 – dels faktorer som påverkar tillgången och efterfrågan på ingenjörsutbildade, dels arbetsmarknadsprognoserna för de olika ingenjörsgrupperna. Kapitlet avslutas med en sammanfattning samt en genomgång av några faktorer som skulle kunna motverka en eventuell ingenjörsbrist.

Ingenjörsutbildade – det vill säga personer med gymnasie-, högskole- eller civilingenjörs-examen – arbetar inom vitt skilda verksamhe-ter, som data och IT, läkemedelsindustri och myndigheter, och inte bara som ingenjörer utan även som chefer, dataspecialister och företagssäljare. Prognoser över tillgången och efterfrågan på ingenjörsutbildade rör därför den framtida kompetensförsörjningen inom många olika delar av arbetsmarknaden.

INGENJÖRERNA I STOCKHOLMS LÄN – VILKA ÄR DE?Totalt sett fanns det år 2013 drygt 106 000 ingenjörer i Stockholms län6, oavsett utbild-ningsnivå och ämnesinriktning. Det innebär att närmare 7 procent av befolkningen i åldern 16–74 i Stockholms län har en ingenjörs -

6 Alla uppgifter i avsnittet kring nuläget gäller 2013 om inget annat anges.

utbildning av ett eller annat slag, och att an talet ingenjörs utbildade är ungefär lika stort som det samman lagda antalet utbildade ekon omer, journalister, jurister, psykologer och samhälls vetare i länet7.

Civilingenjörer och gymnasieingenjörer är de största grupperna: Av det totala antalet på 106 000 är drygt 50 000 civilingenjörer och ungefär 41 000 gymnasieingenjörer. Högskole ingenjörerna är den minsta gruppen med knappt 15 000 personer.

De senaste åren har det totala antalet ingenjörsutbildade i Stockholms län varit mer eller mindre oförändrat. Däremot har det, precis som i övriga Sverige, skett en växling från gymnasieingenjörer till högskoleingen-jörer och civilingenjörer.

7 I storleksjämförelsen ingår utbildningsgrupperna 35E, 35J, 35M, 35P och 35S.

196

TABELL 9.1 Högskole- och civilingenjörsexamina som har utfärdats vid Kungliga Tekniska högskolan de senaste åren (urval), samt vilka av prognosens utbildningsgrupper som de ingår i.

Utbildningsgrupp i rapportCivilingenjörsexaminaBioteknik Kemi-, bio-, material- och geoteknikCivilingenjör och lärare Övrig eller okänd inriktningDatateknik Teknisk fysik, elektro- och datateknikElektroteknik/elektronik Teknisk fysik, elektro- och datateknikFarkostteknik Maskin-, fordons- och farkostteknikIndustriell ekonomi Industriell ekonomiInformationsteknologi/IT Teknisk fysik, elektro- och datateknikKemiteknik Kemi-, bio-, material- och geoteknikLantmäteri Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteriMaskinteknik Maskin-, fordons- och farkostteknikMaterialdesign Kemi-, bio-, material- och geoteknikMedicinsk teknik Övrig eller okänd inriktningMedieteknik Teknisk fysik, elektro- och datateknikMikroelektronik Teknisk fysik, elektro- och datateknikSamhällsbyggnadsteknik Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteriTeknisk design/prod.framtagn Maskin-, fordons- och farkostteknikTeknisk fysik Teknisk fysik, elektro- och datateknikVäg- och vattenbyggnadsteknik Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteriHögskoleingenjörsexamina och motsvarandeByggteknik Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteriByggteknik och design Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteriData-/datorteknik Teknisk fysik, elektro- och datateknikElektroteknik/elektronik Teknisk fysik, elektro- och datateknikKemi/kemiteknik Kemi-, bio-, material- och geoteknikMaskinteknik Maskin-, fordons- och farkostteknikMedicinteknik Övrig eller okänd inriktning

Källa: Universitetskanslerämbetet

TABELL 9.2 Generell examen bland högskole- och civilingenjörsutbildade 16–74 år i Stockholms län, efter inriktning. År 2013. Antal och procent.

Antal AndelHögskoleingenjörsutbildade, alla inriktningar 3 680 25

Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri 1 020 36Maskin, fordons- och farkostteknik 820 24Teknisk fysik, elektro- och datateknik 1 470 22Kemi-, bio-, material- och geoteknik 180 23

Civilingenjörsutbildade, alla inriktningar 2 050 4Industriell ekonomi 130 3Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri 390 5Maskin, fordons- och farkostteknik 310 3Teknisk fysik, elektro- och datateknik 830 5Kemi-, bio-, material- och geoteknik 210 4

Källa: Utbildningsregistret, SCB.

197

MÅNGA OLIKA ÄMNESINRIKTNINGARExamensinriktningarna bland Stockholms läns högskole- och civilingenjörsutbildade varierar stort, och omfattar både utbildningar som upphört och sådana som ges idag. I länet är det framförallt Kungliga Tekniska hög-skolan som utfärdar högskole- respektive civil-ingenjörsexamina. I tabell 9.1 ges en översikt över de examina som utfärdats de senaste åren och vilken utbildningsgrupp de räknas till i denna rapport.

Enligt den gruppering av ämnesinriktning-ar som används i rapporten8, är civilingenjörer i teknisk fysik, elektro- eller datateknik den största gruppen, se diagram 9.1 och 9.2. Indu-striell ekonomi är den minsta gruppen bland civilingenjörsutbildningarna. Bland högskole-ingenjörer är det också vanligt att vara inrik-tad mot teknisk fysik, elektro- och datateknik, medan det finns relativt få högskoleingenjörer i kemi-, bio-, material- och geoteknik.9.

I de olika högskole- och civilingenjörs-grupperna inkluderas även personer som har tagit en generell examen, det vill säga inte en yrkesexamen som högskoleingenjör eller civil-ingenjör, utan en kandidat-, magister- eller masterexamen i motsvarande ämnen. Skälet till detta är att dessa examina antas ge i stort sett motsvarande kompetens. De som har tagit en kandidat- eller magisterexamen ingår bland de högskoleingenjörsutbildade och de som har tagit en masterexamen bland de civilingenjörs-utbildade.

8 I redovisningen läggs olika inriktningar samman till totalt tolv grupper: Sex civilingenjörsgrupper, fem högskole-ingenjörs grupper en gymnasieingenjörsgrupp Prognos-resultaten redovisas dock inte för högskoleingenjörer med uppdelning på inriktning, och inte heller specifikt för civil-ingenjörer med övrig/okänd inriktning, eftersom resultaten är för osäkra.

9 Gymnasieingenjörer redovisas inte efter ämnesinriktning eftersom det saknas uppgifter för en stor andel av dem.

I civilingenjörsgrupperna är andelen med generell examen ganska låg, 3–5 procent av alla utbildade, se tabell 9.2. I hög skole-ingenjörs grupperna är andelen med generell examen desto större: Totalt sett är det ungefär en av fyra utbildade som har en kandidat- eller magisterexamen, men som alltså ändå räknas in bland de högskoleingenjörsutbildade.

MÄN OFTAST I MAJORITETIngenjörer är en relativt mansdominerad grupp på arbetsmarknaden. Särskilt gäller det de gymnasieingenjörsutbildade, där cirka 92 procent av arbetskraften var män år 2013, se tabell 9.3. Också bland högskole- och civilingenjörer i teknisk fysik, elektro- och datateknik är andelen män hög. Bland hög-skoleingenjörer i kemi-, bio-, material- och geoteknik är dock förhållandet det omvända, och i Stockholms län precis som i många an-dra regioner är ungefär sex av tio med denna utbildning kvinnor.

ÄLDRE GYMNASIEINGENJÖRER, YNGRE HÖGSKOLEINGENJÖRERGymnasieingenjörer, högskoleingenjörer och civilingenjörer är utbildningsgrupper med väldigt olika åldersfördelning, se diagram 9.3. I förlängningen påverkar det antalet pensions-avgångar och därmed arbetsmarknadsprogno-serna för dessa grupper, vilket tas upp längre fram i kapitlet. I korthet kan dock sägas att gymnasieingenjörer är en grupp med många äldre – sex av tio är över 50 år – medan civil-ingenjörer och inte minst högskoleingenjörer är ganska unga grupper på arbetsmarknaden.

198

DIAGRAM 9.1 Antal personer 16–74 år med högskoleingenjörsutbildning i Stockholms län, efter inriktning. År 2013.

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Utbildningsregistret, SCB.

DIAGRAM 9.2 Antal personer 16–74 år med civilingenjörsutbildning i Stockholms län, efter inriktning. År 2013.

TABELL 9.3 Andel kvinnor och män i arbetskraften 16–74 år i Stockholms län, efter typ av ingenjörsutbildning. År 2013. Procent.

Kvinnor MänGymnasieingenjörsutbildade, totalt 8 92

Gymnasieingenjörsutbildning 2–3 år 5 95Gymnasieingenjörsutbildning 4 år 11 89

Högskoleingenjörsutbildade, samtliga inriktningar 25 75Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri 34 66Maskin-, fordons- och farkostteknik 24 76Teknisk fysik, elektro- och datateknik 17 83Kemi-, bio-, material- och geoteknik 61 39

Övrig eller okänd inriktning 27 73Civilingenjörsutbildade, samtliga inriktningar 24 76Industriell ekonomi 28 72Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri 34 66Maskin-, fordons- och farkostteknik 17 83Teknisk fysik, elektro- och datateknik 15 85Kemi-, bio-, material- och geoteknik 45 55Övrig eller okänd inriktning 26 74


199

DIAGRAM 9.3 Åldersfördelning för arbetskraften 20–74 år i Stockholms län bland personer med gymnasie-ingenjörsutbildning, högskoleingenjörsutbildning, civil ingenjörsutbildning respektive totalt. Procent. År 2013.


TABELL 9.4 Förvärvsarbetande 16–74 år i Stockholms län efter typ av ingenjörsutbildning och bransch. År 2013. Procent samt totalt antal personer.

Gymnasie- ingenjörsutb.

Högskole- ingenjörsutb.

Civil- ingenjörsutb.

Tillverkningsindustri 16 20 21Konsultverksamhet (exkl. data-) 13 17 20Parti- och provisionshandel 13 8 6Programvaruproducenter och datakonsulter m.m. 9 13 14Byggindustri 10 5 3Civila myndigheter 4 5 5Fastighetsbolag o.dy. 3 3 3Skolor för eftergymnasial utbildning 0 1 4Övriga branscher 31 27 24Totalt 100 100 100Totalt antal personer 32 500 13 700 44 300

Not: Tillverkningsindustri omfattar SNI-koderna 10–33 och konsultverksamhet är en sammanslagning av juridiska, ekonomiska, företags- och tekniska konsulter, SNI-koderna 69–71 (SNI 2007).


200

TABELL 9.5 Förvärvsarbetande 16–74 år med högskole-ingenjörsutbildning i Stockholms län efter utbildnings inriktning och bransch. År 2013. Procent samt totalt antal personer.

Väg- och vatten, byggnads teknik,

lantmäteri

Maskin-, fordons-,

farkostteknik

Teknisk fysik, elektro- och

datateknik

Kemi- bio-, material- och

geoteknik

Övrig/ okänd

Tillverkningsindustri 3 32 20 33 15Därav läkemedelsindustri 0 1 1 16 1Därav maskinindustri 1 10 15 3 7Därav transportmedelsindustri 0 15 3 2 3

Konsultverksamhet (exkl. data-) 40 15 11 10 11Parti- och provisionshandel 2 12 7 15 9Programvaruproducenter och datakonsulter

1 6 23 2 7

Byggindustri 19 2 2 1 6Civila myndigheter 10 4 4 4 3Fastighetsbolag o.dy. 7 1 2 1 0Skolor för eftergymnasial utbildning

1 1 1 3 1

Övriga branscher 16 27 30 31 48Totalt 100 100 100 100 100Totalt antal personer 2 600 3 200 6 500 740 670



TABELL 9.6 Förvärvsarbetande 16–74 år med civilingenjörsutbildning i Stockholms län efter utbildningsinriktning och bransch. År 2013. Procent samt totalt antal personer.

Industriell ekonomi

Väg- och vatten, byggnadsteknik,

lantmäteri

Maskin-, fordons-,

farkost-teknik

Teknisk fysik, elektro- och

datateknik

Kemi-, bio-, material- och

geoteknik

Övrig/ okänd

Tillverkningsindustri 17 3 28 25 26 18Därav läkemedelsindustri 1 0 1 0 8 0Därav maskinindustri 8 2 12 21 5 13Därav transportmedels-industri

5 0 12 2 3 2

Konsultverksamhet (exkl. data-) 22 33 23 13 17 17Parti- och provisionshandel 10 1 8 6 10 6Programvaruproducenter och datakonsulter

15 4 11 24 5 14

Byggindustri 2 13 1 0 1 5Civila myndigheter 2 13 4 4 5 3Fastighetsbolag o.dy. 1 12 1 0 1 1Skolor för eftergymnasial utbildning

1 3 3 4 11 5

Övriga branscher 31 18 20 24 24 31Totalt 100 100 100 100 100 100Totalt antal personer 4 600 6 800 8 900 14 800 5 000 4 100



201

Att grupperna har olika ålderssamman-sättning hänger samman med förändringar i utbildningssystemet. Den tidigare gymnasie-ingenjörsutbildningen inrättades på 1960-talet men lades ner 1996, vilket förklarar den höga genomsnittsåldern bland dagens gymnasiein-genjörer. Från och med 2015 är det återigen möjligt att studera till gymnasieingenjör ge-nom ett fjärde år på gymnasieskolans teknik-program, men få har tagit examen ännu10. Högskoleingenjörsutbildningen infördes först läsåret 1993/94, bland annat i syfte att ersätta den gamla gymnasieingenjörsutbildningen. Det gör att en majoritet av högskoleingen-jörerna är mellan 25 och 45 år gamla. Civil-ingenjörsutbildningen, slutligen, har expande-rat successivt de senaste decennierna, vilket bidragit till att ålderssammansättningen bland civilingenjörer är jämnare.

FÅ UTRIKESFÖDDA GYMNASIEINGENJÖRERAndelen av de ingenjörsutbildade som är födda i ett annat land än Sverige är något lägre än motsvarande andel bland de förvärvsarbe-tande i Stockholms län. År 2013 var 22 pro-cent av de förvärvsarbetande i Stockholms län i åldern 16–74 år utrikes födda; motsvarande andel bland högskole- och civilingenjörerna var 20 respektive 18 procent. Bland gymna-sieingenjörerna är andelen utlandsfödda lägre: 8 procent av Stockholms läns gymnasieingen-jörer är födda utanför Sveriges gränser.

ARBETE INOM MÅNGA OLIKA VERKSAMHETERIngenjörer är efterfrågade inom många olika branscher och verksamheter. Bland de utbil-dade civil- och högskoleingenjörerna i Stock-

10 Den nya gymnasieingenjörsutbildningen föregicks av par års testverksamhet, vilket gör att det har examinerats ett fåtal gymnasieingenjörer även på 2010-talet.

holms län är det relativt vanligt att arbeta i tillverkningsindustrin, inom konsultverksam-het, inom handeln och på företag inom data och IT, men det finns stora skillnader mellan olika examensinriktningar, se tabell 9.4–9.6.

Av högskole- och civilingenjörer i Stock-holms län med examen inom väg- och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri är det till exempel 30–40 procent som arbetar inom konsultverksamhet. Bland högskole- och civilingenjörer i teknisk fysik, elektro- och datateknik senare är det istället vanligare att arbeta inom branschen Programvaruproducen-ter och datakonsulter, men även inom maskin-industrin.

Civilingenjörer i kemi-, bio-, material- och geoteknik är i större utsträckning än andra civilingenjörer anställda vid länets högskolor och universitet. Vidare är det vanligare att arbeta på myndigheter och på fastighetsbolag bland högskole- och civilingenjörer med in-riktning mot väg och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri.

INGENJÖRER ARBETAR INTE BARA SOM INGENJÖRERHittills har beskrivningen av ingenjörerna i Stockholms län handlat om personer som är utbildade till gymnasie-, högskole- eller civil-ingenjörer. I vilken utsträckning de utbildade verkligen arbetar som ingenjörer, alltså har det som yrke, är en delvis annan fråga. Bland samtliga med en ingenjörsutbildning är det, utöver att vara civilingenjör eller ingenjör till yrket, även vanligt att arbeta som chef, data-specialist eller företagssäljare/-inköpare, se diagram 9.4.

202

DIAGRAM 9.4 Förvärvsarbetande 16–74 år i Stockholms län efter ingenjörsgrupp (civilingenjörsutbildade efter inriktning) och yrkesgrupp. År 2013. Procent. Se även nästa sida.

Not: Staplarna visar i tur och ordning SSYK-grupperna 214, 311, 121–131, 213, 241, 341, 231.

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Yrkesregistret och Utbildningsregistret, SCB.

Civ. ing: Teknisk fysik, elektro- och datateknik Civ. ing: Maskin, fordons- och farkostteknik

Civ. ing: Övrig/okänd inriktning Civ. ing: Kemi-, bio-, material- och geoteknik

203

Personer med högskoleingenjörsutbildning Personer med gymnasieingenjörsutbildning

Civ. ing: Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri Civ. ing: Industriell ekonomi

204

Gymnasieingenjörerna är spridda bland många olika yrken på Stockholms läns arbets-marknad, men ungefär 40 procent arbetar som ingenjör, civilingenjör eller chef. Också bland civilingenjörerna är det vanligt att ha en chefsfunktion, inte minst bland civil ingenjörer i industriell ekonomi, maskin teknik, fordons- och farkostteknik respektive väg- och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri. Bland civil-ingenjörerna i teknisk fysik och datateknik är det vanligare att vara anställd som dataspe-cialist än som civilingenjör. Slutligen ingår ungefär en av fyra civil ingenjörer i industriell ekonomi i yrkesgruppen företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän, som även rymmer organisationsutvecklare.

Sammantaget är det minst vanligt att arbe-ta som just ingenjör eller civilingenjör bland civilingenjörerna i industriell ekonomi respek-tive bland gymnasieingenjörerna, se tabell 9.7. Bland de som utbildat sig till civilingenjörer inom väg och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri är andelen som arbetar som ingen-jörer istället som högst: av dem har 44 procent ett ingenjörs- eller civilingenjörsyrke11.

Ingenjörslöner i Stockholms länIngenjörsutbildade är generellt sett högre avlönade än många andra utbildningsgrupper på arbetsmarknaden, men nivåerna skiljer sig åt mellan olika utbildningsinriktningar och också regionalt, se tabell 9.8.

Lönenivåerna bland gymnasie- och högskoleingenjörer ligger överlag lägre än bland civilingenjörer. När det gäller högskole-ingenjörerna får man dock väga in att det är en ganska ung grupp på arbetsmarknaden. Bland civilingenjörerna är lönerna som högst bland de med inriktning mot industriell eko-nomi, vilket sannolikt hänger samman med att många av dem arbetar som chefer.

11 I uppgiften ingår även tekniker.

En jämförelse mellan de tre storstads-regionerna visar att lönerna för de ingenjörs-utbildade är högst i Stockholms län. Mer långt gående slutsatser än så skulle dock kräva att man även tar hänsyn till sådant som de utbildades ålder och vilken sektor de arbetar i.

NULÄGET PÅ ARBETSMARKNADENHur har arbetsmarknadsläget sett ut de senaste åren för ingenjörerna i Stockholms län? Nedan beskrivs hur arbetslöshetsnivåerna, andelen som förvärvsarbetar samt andelen som förvärvsarbetar i matchande yrken har utvecklats bland ingenjörsutbildade i Stock-holms län åren 2009–201312.

ArbetslöshetBland både gymnasie- och civilingenjörer i Stockholms län är arbetslösheten relativt låg: Andelen utbildade som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen ligger runt 2 procent, se tabell 9.9. Andelarna har heller inte förändrats nämnvärt under åren 2009–2013.

Bland högskoleingenjörerna är arbets-lösheten något högre, 3,0 procent år 2013, men den är fortfarande lägre än bland samt-liga personer med eftergymnasial utbildning i Stockholms län (3,6 procent). Arbetslös-hetstalen visar därför en generellt sett positiv arbetsmarknadssituation för Stockholms läns utbildade ingenjörer.

Andel som förvärvsarbetarUtöver låga arbetslöshetstal är det även höga andelar som förvärvsarbetar i de olika ingen-jörsgrupperna, något som också tyder på ett allmänt positivt arbetsmarknadsläge. Cirka 90 procent av Stockholms läns utbildade gym-nasie-, högskole- och civilingenjörer förvärvs-arbetade år 2013 – ännu högre andelar för ett antal civilingenjörsinriktningar – vilket är

12 Hela avsnittet om nuläget på arbetsmarknaden gäller åldersgruppen 20–64 år.

205

TABELL 9.7 Andel som arbetar som civilingenjör, ingenjör eller tekniker bland förvärvsarbetande 16–74 år i Stockholms län, efter typ av ingenjörsutbildning. År 2013. Procent.

Utbildning Andel som arbetar som civilingenjör, ingenjör

eller teknikerGymnasieingenjörsutbildade 25Högskoleingenjörsutbildade, samtliga inriktningar 39Civilingenjörsutbildade, samtliga inriktningar 35

Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri 44Maskin-, fordons- och farkostteknik 40Kemi-, bio-, material- och geoteknik 38Övrig/okänd inriktning 34Teknisk fysik, elektro- och datateknik 33Industriell ekonomi 15

Not: Med civilingenjör, ingenjör och tekniker avses yrkesgrupperna 214 respektive 311 (SSYK96).


TABELL 9.8 Genomsnittlig månadslön för olika ingenjörsgrupper i de tre storstads-länen. År 2013. Kronor.

Utbildning Stockholms län

Västra Götalands-regionen

Skåne

Gymnasieingenjörsutbildning 44 900 41 000 41 000Högskoleingenjörsutbildning 43 100 39 600 39 400Civilingenjörsutbildning i...

Industriell ekonomi 60 300 50 900 50 100Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri 52 600 49 200 46 300Maskin-, fordons- och farkostteknik 53 900 51 300 48 200Teknisk fysik, elektro- och datateknik 57 100 46 300 47 500Kemi-, bio-, material- och geoteknik 49 200 47 200 50 400

Not: Med månadslön avses sammanlagd grundlön plus rörliga tillägg knutna till arbetstidens förläggning, till exempel OB-, jour- och beredskapsersättning samt förmåner. Övertidsersättning ingår inte.

Källa: Lönestatistik, SCB.

TABELL 9.9 Andel arbetslösa av arbetskraften 20–64 år i Stockholms län efter typ av ingenjörsutbildning. År 2009 och 2013. Procent.

2009 2013Gymnasieingenjörsutbildade 2,1 2,2Högskoleingenjörsutbildade, samtliga inriktningar 3,3 3,0Civilingenjörsutbildade, samtliga inriktningar 1,8 1,8Samtliga i arbetskraften 20–64 år 4,9 5,5

Not: Med arbetslös avses inskriven på Arbetsförmedlingen som arbetslös eller som sökande i program med aktivitetsstöd sista dagen i september, oktober och/eller november aktuellt år.

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Utbildningsregistret, SCB, samt Arbetsförmedlingen.

206

betydligt högre än den genomsnittliga för-värvsgraden i länet.

Sedan 2009 har andelen som arbetar ökat något bland länets utbildade gymnasie- och högskoleingenjörer (drygt 1 procentenhet). Omvänt var det en något lägre andel av civil ingenjörerna i teknisk fysik, elektro- och data teknik som förvärvsarbetade 2013 jämfört med 2009. Det beror på att antalet personer med dessa ut bildningar ökat mer än antalet som har fått arbete.

Andelen som arbetar i matchande yrkenEtt ytterligare sätt att studera efterfrågan på utbildningar är att se på andelen som arbetar i ”matchande yrken”, det vill säga yrken som stämmer överens med utbildningen. Om andelen förvärvsarbetande är mer eller mindre konstant över tid samtidigt som andelen som arbetar i matchande yrken minskar kan det tyda på att de utbildade visserligen får jobb, men inte i yrken som de är utbildade för.

Bland civilingenjörer i teknisk fysik, elektro- och datateknik respektive kemi-, bio-, material- och geoteknik har andelen som arbetar i matchade yrken sjunkit i Stockholms län sedan 2009, se diagram 9.5. Detta skulle kunna tolkas som att arbetsgivarnas efter-frågan på utbildningarna har minskat något under perioden. Men även om andelen i matchande yrken har sjunkit bland personer med dessa två utbildningar, så har det fort-farande varit ett relativt stort antal som fått jobb i matchande yrken varje år. Det gör det vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser i båda dessa fall.

Matchningen bland gymnasie- och högskole ingenjörer ligger betydligt lägre än matchningen bland civilingenjörer. Skälet till det är till exempel att en gymnasieingenjörs-examen bedöms som formellt otillräcklig inom civilingenjörsyrkena, som flertalet gym-nasieingenjörer arbetar inom idag (istället har

många av dagens gymnasieingenjörer troligen fått motsvarande kompetens genom erfaren-het eller genom att utbilda sig utanför det ordinarie utbildningssystemet). Det går inte att se något tydligt mönster för hur match-ningen för dessa grupper har utvecklats över tid, och av det skälet är det svårt att bedöma om och hur efterfrågan på dessa utbildningar har förändrats sedan 2009.

Sammanfattningsvis verkar arbetsmark-nadsläget för de ingenjörsutbildade vara positivt i Stockholms län, med förhållandevis låg arbetslöshet och höga andelar som för-värvsarbetar. Utvecklingen över tid indikerar heller inte att efterfrågan på arbetskraft med ingenjörsutbildningar har förändrats nämn-värt de senaste åren.

FAKTORER SOM PÅVERKAR TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGANI detta avsnitt redovisas faktorer som påver-kar den framtida tillgången och efterfrågan på ingenjörsutbildade. Tillgången på utbil-dade ingenjörer styrs framförallt av antalet examin erade från olika ingenjörsutbildningar, pensionsavgångar, in- och utflyttning samt in- och utpendling till och från länet. Efter-frågan beror i huvudsak på utvecklingen för de branscher som anställer många ingenjörer, och vilka yrken och utbildningar som be-hövs och efterfrågas inom dessa branscher. I avsnittet behandlas dessa olika faktorer i tur och ordning.

Nybörjare och examineradeEn första faktor som spelar roll för antalet utbildade i en region är antalet som exami-neras årligen. I prognosen är det antalet som tagit examen av de folkbokförda i Stockholms län som räknas. Det antagande som görs är att antalet nybörjare under prognosperioden är det samma som läsåret 2014/15. Antalet av dessa som tar examen uppskattas sedan utifrån

207

DIAGRAM 9.5 Förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad bland utbildade 16–74 år i Stockholms län, efter ingenjörs grupp (civilingenjörsutbildade efter inriktning). Jämförelse med förvärvsgrad riket. År 2013. Procent.

Civ. ing: Teknisk fysik, elektro- och datateknik

Civ. ing: Maskin, fordons- och farkostteknik

Personer med högskoleingenjörsutbildning

Civ. ing: Kemi-, bio-, material- och geoteknik

Personer med gymnasieingenjörsutbildning

Civ. ing: Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri

Civ. ing: Industriell ekonomi

208

de senaste årens examensfrekvenser, alternativt utifrån det faktiska antalet examinerade de senaste åren.

Enligt dessa antaganden kommer det i Stockholms län vara närmare 600 personer per år som tar examen som högskoleingen-jör och drygt 1 900 personer per år som tar examen som civilingenjör under perioden 2015–2025, se tabell 9.10. Flest personer antas liksom tidigare ta civilingenjörsexamen inom ämnesområdet teknisk fysik, elektro- och datateknik. Om det uppskattade antalet examinerade relateras till det totala antalet utbildade som idag är folkbokförda i länet, sker det procentuellt sett största tillskottet av nyutexaminerade bland civilingenjörer i industriell ekonomi.

Som nämnts tidigare startade den nya gymnasieingenjörsutbildningen (ett fjärde år på det tekniska programmet) först år 2015. Det betyder att det inte finns några nyutexa-minerade att inkludera i den ordinarie prog-nosen. I en alternativ prognos för tillgången på gymnasieingenjörer antas antalet nyutexa-minerade vara lika med antalet platser som i nuläget finns inplanerade för gymnasie ingen-jörsutbildningen i Stockholms län. Enligt detta alternativ skulle det från och med läsåret 2016/17 vara ungefär 230 personer som tar examen som gymnasieingenjör varje år.

PensionsavgångarAv de utbildade ingenjörer som finns på länets arbetsmarknad idag är ungefär 13 800 av gymnasieingenjörerna, 8 500 av civilingen-jörerna och 900 av högskoleingenjörerna 55 år eller äldre. Det gör att de största pensions-avgångarna, antalsmässigt men även andels-mässigt, väntas bland gymnasieingenjörerna. Bland civil ingenjörer i industriell ekonomi och bland högskoleingenjörerna – båda unga grupper på arbetsmarknaden – förväntas

pensionsavgångarna däremot inte bli så om-fattande. Bland övriga civilingenjörsutbildade bedöms pensionsavgångarna bli måttliga.

In- och utflyttning från länetFlyttströmmarna till och från Stockholms län påverkar även tillgången på ingenjörsutbilda-de. Sammanlagt väntas in- och utflyttningen till Stockholms län göra att det totala antalet ingenjörsutbildade ökar med mer än 3 000 personer fram till 2025.

Även om Kungliga Tekniska högskolan ex-aminerar ett relativt stort antal högskole- och civilingenjörer varje år, är det inte alla som stannar i länet efter avslutade studier13. Det bidrar till att ett antal av civilingenjörsgrup-perna beräknas ha ett negativt flyttnetto under prognosperioden, det vill säga att fler flyttar från än till länet. Civilingenjörer i industriell ekonomi samt civilingenjörer med övriga eller okända inriktningar – en grupp som många civilingenjörer med utländska utbildningar räknas till – beräknas dock flytta till Stock-holms län i större omfattning än därifrån. Det gör att flyttnettot för det totala antalet civil-ingenjörsutbildade väntas bli positivt.

Högskoleingenjörsutbildade väntas också flytta till länet i större utsträckning än om-vänt. Däremot antas det bland de gymnasie-ingenjörsutbildade ske en större ut- än inflyttning under prognosperioden. Progno-serna bygger i samtliga fall på de senaste årens observerade flyttströmmar.

De ingenjörsutbildade som flyttar till och från Stockholms län kan göra det både från andra länder och från andra delar av Sverige. Från andra länder beräknas det invandra drygt 800 utbildade civilingenjörer, knappt 200 högskoleingenjörer och ett 100-tal gymnasie-ingenjörer per år under perioden.14

13 Prognosen omfattar endast folkbokförda examinerade.14 Befolkningsprognosen som ligger till grund för denna

rapport är utarbetad under år 2014.

209

TABELL 9.10 Antal examinerade läsåret 2013/14 samt prognos för 2015–2025. Stockholms län.

Examinerade 2013/14

Examinerade årligen

2015–2025

Totalt antal utbildade

2013

Examinerade enligt prognos/

totalt antal utbildade*

Gymnasieingenjörsutb., ordinarie prognos 0 0 41 300 0,0

Gymnasieingenjörsutb., alternativ prognos 0 230** 41 300 0,6

Högskoleingenjörsutbildade, alla inriktningar 710 600 14 500 4,1

Civilingenjörsutbildade, alla inriktningar 1 800 1 900 50 500 3,8

Industriell ekonomi 280 290 4 700 6,0

Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri 320 350 7 600 4,6

Maskin, fordons- och farkostteknik 420 420 10 000 4,1

Teknisk fysik, elektro- och datateknik 480 610 16 400 3,7

Kemi-, bio-, material- och geoteknik 140 170 5 900 2,8

Not: Antalet examinerade gäller personer som är folkbokförda i länet.

* Antal examinerade årligen 2015–2025 enligt prognos dividerat med totalt antal utbildade 2013.

** Från och med läsåret 2016/17.

Källa: Prognosinstitutet, SCB.

Under samma period väntas det dock ske en ungefär lika stor utvandring till andra länder bland det totala antalet civilingenjörer, högskoleingenjörer och gymnasieingenjörer. Som nämndes ovan beräknas det i och för sig invandra ett betydande antal civilingen-jörer med övriga/okända ämnesinriktningar, men utvandringen i de andra civilingenjörs-grupperna väntas bli än större. Det så kall-lade migrationsnettot i prognosen är därför försumbart.

Det positiva flyttnettot för Stockholms läns ingenjörsutbildade beräknas därför främst bero på en fortsatt inflyttning av ingenjörs-utbildade till Stockholm från andra delar av Sverige. Inrikes flyttar antas resultera i ett tillskott på drygt 3 000 utbildade civilingen-jörer respektive 1 800 högskoleingenjörer under perioden. Med hänsyn tagen till grup-pernas storlek 2013, väntas den procentuellt sett största inflyttningen ske bland högskole-ingenjörer.

In- och utpendlingEn ytterligare faktor som spelar roll för till-gången på ingenjörsutbildade i Stockholms län är hur många som arbetspendlar till och från länet. I nästan alla ingenjörsgrupper är det idag fler som pendlar till än från länet dagtid, och detta pendlingsmönster väntas bestå till 2025. I förhållande till utbildnings-gruppernas storlek är det vanligast att arbets-pendla till länet bland gymnasieingenjörer. Civilingenjörer i kemi-, bio-, material- och geoteknik är den enda ingenjörsgruppen där det både idag och 2025 beräknas vara fler som arbetspendlar till andra regioner än omvänt.

Utvecklingen för branscher som sysselsätter många ingenjörerSom beskrevs tidigare arbetar många gym-nasie-, högskole- och civilingenjörsutbildade inom tillverkningsindustrin, inom konsult-verksamhet och inom branschen Programvaru-producenter och datakonsulter. Enligt prog-

210

nosen utvecklas sysselsättningen positivt i de flesta branscher där många ingenjörsutbildade arbetar, se diagram 9.6 och 9.7, medan den minskar i tillverkningsindustrin.

Inom tillverkningsindustrin i Stockholms län väntas ungefär 6 800 färre personer arbeta år 2025 jämfört med idag, vilket motsvarar en nedgång med 9 procent. Nedgången omfattar inte minst maskinindustrin, där många av länets civil- och högskoleingenjörer i teknisk fysik, elektro- och datateknik arbetar idag.

Sysselsättningen inom konsultverksamhet och Programvaruproducenter och datakonsulter beräknas i gengäld att öka mer än genom-snittet. År 2025 väntas till exempel konsult-verksamheterna (exkl. datakonsulter), som syssel sätter många av Stockholms läns utbil-dade högskole- och civilingenjörer i väg- och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri, att omfatta drygt 23 000 fler förvärvsarbetande. Likaså väntas ungefär 16 000 fler personer ar-beta inom branschen Programvaruproducenter och datakonsulter, vilket är en ökning med 33 procent jämfört med idag.

YrkesutvecklingenMinst lika viktig som branschutvecklingen är utvecklingen av de yrken som efterfrågas inom de olika branscherna. En viss bransch kan till exempel ha en prognostiserad sysselsättning-sökning på noll procent över tid, men ändå efterfråga civilingenjörer i ökad utsträckning (och då på bekostnad av andra yrkesgrupper i branschen).

Överlag beräknas antalet förvärvsarbe-tande, oavsett bransch eller yrke, öka med närmare 20 procent i Stockholms län fram till 2025. Antalet civilingenjörer, ingenjörer och tekniker väntas inte öka lika mycket, men med 14–15 procent. Dataspecialister samt företagsekonomer, marknadsförare och

personal tjänstemän– två andra yrkesgrupper som många ingenjörsutbildade ingår i – ökar istället mer än genomsnittet enligt prognosen. År 2025 beräknas det till exempel finnas drygt 11 000 fler dataspecialister i länet än idag.

Ändrade utbildningskravEn sista faktor som påverkar den framtida efterfrågan är vilka utbildningar som arbets-givarna kommer att efterfråga när de nyanstäl-ler inom olika yrken. I prognosberäkningarna görs det ett generellt antagande om att match-ningen mellan yrke och formell utbildning ska förbättras. Applicerat på ingenjörerna innebär det till exempel att de som är civilingenjörer till yrket i större utsträckning än idag förvän-tas ha en civilingenjörsutbildning. På samma sätt utgår prognosen från att ingenjörsyrkena i högre grad än idag kommer att kräva en formell högskole- eller gymnasieingenjörs-examen.

211

DIAGRAM 9.6 Förändring av antalet förvärvs-arbetande 16–74 år i Stockholms län efter bransch (urval utifrån vanligaste branscherna bland ingenjörs utbildade). Prognos för år 2013–2025.


DIAGRAM 9.7 Procentuell förändring av antalet förvärvsarbetande 16–74 år i Stockholms län efter bransch (urval utifrån vanligaste branscherna bland ingenjörsutbildade). Prognos för år 2013–2025.

Källa: WSP Analys & Strategi.

DIAGRAM 9.8 Förändring av antalet förvärvs-arbetande 16–74 år i Stockholms län efter yrke (urval utifrån vanligaste yrkesgrupperna bland ingenjörsutbildade). Prognos för år 2025 jämfört med år 2013. Antal.


DIAGRAM 9.9 Procentuell förändring av antalet förvärvsarbetande 16–74 år i Stockholms län efter yrke (urval utifrån vanligaste yrkesgrupperna bland ingenjörsutbildade). Prognos för år 2025 jämfört med år 2013.


212

PROGNOS FÖR TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN FRAM TILL 2025I detta avslutande avsnitt redovisas progno-ser över tillgången och efterfrågan på olika ingenjörsutbildningar i Stockholms län. Först beskrivs de förväntade arbetsmarknadslägena år 2025 för gymnasie-, högskole- respektive civilingenjörer totalt sett, därefter görs samma sak för de fem civilingenjörsinriktningar som redovisats tidigare i kapitlet. Avsnittet avslutas med en sammanfattning och en diskussion kring hur den prognostiserade bristen på gymnasieingenjörsutbildade skulle kunna motverkas.

GYMNASIEINGENJÖRSUTBILDNING

Den gymnasieingenjörsutbildning som finns idag består i att elever på gymnasieskolans tek-niska program har möjlighet att läsa ett fjärde år. Fram till 2015 fanns utbildningsformen endast som försöksverksamhet på ett antal skolor runtom i Sverige, vilket gör att det endast finns ett mindre antal personer med en gymnasieingenjörsexamen i Stockholms län.

Prognosens första alternativ över tillgången på gymnasieingenjörer bygger på det faktiska antalet examinerade fram till och med läsåret 2014/15. Med andra ord inkluderar den inte de elever som började på gymnasieingenjörs-utbildningen från och med läsåret 2015/16. I detta alternativ utexamineras det därför i stort sett inga nya gymnasieingenjörer fram till 2025.

Som illustrerats tidigare i kapitlet är dagens gymnasieingenjörer en äldre grupp på arbets-marknaden. Av dagens arbetskraft är mer än 40 procent 55 år eller äldre, vilket gör att det samtidigt är stor risk för omfattande pensions-avgångar fram till 2025.

Flyttströmmar till och från länet bedöms också bidra till att minska den totala tillgång-en på gymnasieingenjörsutbildade år 2025. Under prognosperioden uppskattas drygt 3 700 gymnasieingenjörer flytta till länet och lite mer än 5 000 därifrån.

Enligt prognosens första scenario skulle framförallt de stora pensionsavgångarna leda till att antalet gymnasieingenjörer minskar med 40 procent i Stockholms län under prognos perioden – från 33 100 år 2013 till knappt 20 000 år 2025.

Efterfrågan på gymnasieingenjörer väntas också minska. Jämfört med år 2013 beräk-nas arbetsgivarna efterfråga cirka 2 300 färre gymnasieingenjörer år 2025, vilket motsvarar en minskad efterfrågan på 7 procent. Som

213

Alternativ prognosSom nämndes ovan bygger den ordinarie prognosen på det i stort sett obefintliga antalet examinerade fram till och med läsåret 2014/15. Från och med vårterminen 2016 ut-examineras dock nya gymnasieingenjörer från ett antal av de tekniska gymnasieprogrammen i Stockholms län. Om prognosen tar hänsyn till den förväntade examinationen från dessa gymnasieingenjörsutbildningar uppskattas det finnas ungefär 1 100 fler gymnasieingenjörer i länet år 2025 än i det första prognosalternati-vet. Antalet motverkar dock endast marginellt det underskott på gymnasieingenjörer som antas uppstå mot slutet av prognosperioden.

beskrevs tidigare arbetar gymnasieingenjörer i ett stort antal yrken, och när de går i pension väntas arbetsgivarna i många fall kräva högre formell utbildning när de nyanställer. Inte minst gäller det de gymnasieingenjörer som idag arbetar som civilingenjörer och data-specialister – när de i framtiden ska ersättas antas arbetsgivarna i större utsträckning än idag anställa exempelvis utbildade civilingen-jörer, högskoleingenjörer och programmerare.

Efterfrågan på gymnasieingenjörer väntas alltså minska framöver, men tillgången beräk-nas minska än mer. Mot prognosperiodens slut är det därför risk för brist på gymnasie-ingenjörer i Stockholms län.



214

HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING

Under perioden 2015–2025 beräknas uppe-mot 600 folkbokförda personer per år ta en högskoleingenjörsexamen i Stockholms län, oavsett ämnesinriktning. Det totala antalet nyutexaminerade högskoleingenjörer väntas därmed uppgå till ungefär 6 600 under hela perioden. Samtidigt kommer antalet pen-sionsavgångar vara lågt, i och med att hög-skoleingenjörer är en väldigt ung grupp på arbetsmarknaden. Endast 7 procent av dagens förvärvsarbetande är 55 år eller äldre.

Inflyttningen till Stockholms län bedöms också bidra till att antalet utbildade högskole-ingenjörer ökar. Under åren 2015–2025 be-räknas ungefär 7 300 högskoleingenjörer flytta till länet och 5 600 flytta därifrån.

Det relativt höga antalet nyutexaminerade, de få pensionsavgångarna och det positiva flyttnettot gör att det totala antalet högskole-ingenjörer väntas öka med drygt 5 600 perso-ner, eller 40 procent till 2025.

Efterfrågan på högskoleingenjörer be-döms öka i ungefär samma omfattning som

tillgången under tidsperioden. Jämfört med idag väntas arbetsgivarna i Stockholms län anställa ungefär 5 500 fler högskoleingenjörer fram till 2025. Den ökade efterfrågan beror bland annat på att arbetsgivarna i större ut-sträck ning än tidigare antas kräva avslutad högskoleingenjörsutbildning vid nyanställ-ning inom ett flertal ingenjörsyrken, såsom högskoleingenjörsexamen i byggteknik bland byggnadsingen jörer, respektive högskole-ingenjörsexamen i elektroteknik/elektronik bland elektronikingenjörer.

Sammantaget pekar därför prognosen på att tillgången och efterfrågan på högskole-ingenjörer i Stockholms län kommer vara i balans år 2025.



215

CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: TOTALT

Under perioden 2015–2025 uppskattas cirka 1 900 civilingenjörer att examineras årligen bland Stockholms läns folkbokförda befolk-ning, oavsett utbildningsinriktning. Det ger ett totalt antal examinerade på drygt 21 000 under perioden 2015–2025. Pensionsavgång-arna bland samtliga civilingenjörsutbildade väntas samtidigt bli måttliga: Ungefär en av fem av arbetskraften är idag 55 år eller äldre.

Flyttströmmarna till och från Stockholms län bedöms öka det totala antalet civilingen-jörsutbildade i länet. Mellan 2015 och 2025 beräknas drygt 20 000 civilingenjörer flytta till länet och något färre, drygt 17 000, lämna länet. Det ger ett så kallat positivt flyttnetto på knappt 3 000 personer. Inflyttningen av civilingenjörsutbildade sker både från andra länder och från andra delar av Sverige, men det är framförallt den senare som bidrar till att tillgången ökar.

Sammantaget väntas det totala antalet civil ingenjörsutbildade i Stockholms län att öka med ungefär 14 700 personer fram till

2025, vilket motsvarar en ökning på 33 pro-cent jämfört med idag.

Arbetsgivarnas efterfrågan på civil-ingenjörs utbildade bedöms öka ungefär lika mycket som tillgången under perioden. Jämfört med i dagsläget beräknas de efterfråga ungefär 13 000 fler utbildade civilingenjö-rer år 2025, vilket är en efterfrågeökning på knappt 30 procent. Det ökande antalet dataspecialister i länet förmodas till exempel delvis rekryteras bland civilingenjörer i teknisk fysik, elektro- och datateknik. Likaså antas den förväntade uppgången i konsultbranschen öka efterfrågan på civilingenjörer inom till exempel väg- och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri.

Eftersom den prognostiserade ökningen av tillgång respektive efterfrågan är av ungefär samma storlek, bedöms den totala tillgången på civilingenjörsutbildade i Stockholms län vara relativt balanserad år 2025.



216

CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: INDUSTRIELL EKONOMI

Under åren 2015–2025 beräknas närmare 300 personer per år ta civilingenjörsexamen i in-dustriell ekonomi i Stockholm län. Totalt ger det ett tillskott på drygt 3 100 personer med denna utbildning under perioden. Samtidigt väntas få pensionsavgångar eftersom mindre än en av tio utbildade är 55 år eller äldre.

Under samma period beräknas cirka 1 900 civilingenjörer i industriell ekonomi flytta till Stockholms län, antingen från övriga Sverige eller från andra länder. Antalet som flyttar från Stockholms län väntas bli lägre än så, ungefär 1 500 personer, vilket sammantaget ger ett så kallat positivt flyttnetto.

I och med att antalet examinerade och in flyttare totalt sett bedöms överstiga anta-let pensionsavgångar och utflyttare, väntas tillgången på civilingenjörer i industriell ekonomi öka med närmare 3 400 personer till år 2025, vilket är en ökning med 74 procent. År 2025 beräknas det därmed finnas drygt 8 000 civilingenjörer i industriell ekonomi i Stockholms län.

När det gäller efterfrågan på civilingen-jörer med denna inriktning beräknas arbets-givarna anställa närmare 3 300 fler utbildade än i dagsläget. Det motsvarar en ökning av efterfrågan på drygt 70 procent. Efterfråge-ökningen beror bland annat på att yrkes-gruppen företagsekonomer, marknadsförare och personal tjänstemän väntas växa fram till 2025, och som beskrivits tidigare arbetar ungefär en av fyra civilingenjörer i industriell ekonomi inom ett yrke i den gruppen.

Eftersom tillgång och efterfrågan ser ut att växa i ungefär samma takt, pekar prognosen på ett balanserat arbetsmarknadsläge för civil-ingenjörer i industriell ekonomi i Stockholms län år 2025.



217

CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: VÄG OCH VATTEN, BYGGNADSTEKNIK, LANTMÄTERI

Fram till 2025 beräknas cirka 350 personer årligen ta en civilingenjörsexamen inom väg- och vatten, byggnadsteknik eller lantmäteri i Stockholms län. Det ger ett totalt tillskott på cirka 3 800 examinerade. Pensionsavgångarna bland de som har dessa utbildningar upp-skattas samtidigt bli måttliga fram till 2025: Ungefär en av fyra i arbetskraften är 55 år eller äldre.

Under prognosperioden väntas det vara fler personer med dessa utbildningar som flyttar från än till Stockholms län, vilket ger ett så kallat negativt flyttnetto. Drygt 1 800 personer med civilingenjörsutbildning i väg- och vatten, byggnadsteknik eller lantmäteri bedöms flytta till länet, medan cirka 2 100 personer beräknas flytta därifrån.

Den totala effekten blir att antalet civil-ingenjörer inom väg- och vatten, byggnads-teknik och lantmäteri beräknas öka med drygt 2 400 personer eller cirka 35 procent fram till 2025.

När det gäller efterfrågan på civilingenjörer med dessa inriktningar bedöms den öka unge-fär lika mycket som tillgången under samma period. Närmare bestämt väntas arbetsgivarna efterfråga ungefär 2 200 fler civilingenjörer inom väg- och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri år 2025 än de gör idag. En bidra-gande orsak till det är att den prognostiserade uppgången i konsultbranschen antas öka efterfrågan på civilingenjörer inom bygg och anläggning.

I och med att tillgången på civilingenjörer med dessa inriktningar bedöms öka ungefär lika mycket som efterfrågan, pekar prognosen på ett balanserat arbetsmarknadsläge för civil-ingenjörer i väg- och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri i Stockholms län år 2025.



218

CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: MASKIN, FORDONS OCH FARKOSTTEKNIK

Drygt 400 personer per år beräknas ta civil-ingenjörsexamen i maskin- eller farkostteknik i Stockholms län under perioden 2015–2025. Det ger ett totalt tillskott på nyutexamine-rade till utbildningsgruppen på lite mer än 4 500 personer. Under samma period väntas pensionsavgångarna bland de som idag har en civilingenjörsutbildning i maskin-, fordons- eller farkostteknik bli måttliga, då ungefär 20 procent av dagens arbetskraft är 55 år eller äldre.

Precis som för många andra civilingen-jörsinriktningar bedöms fler civilingenjörer i maskin-, fordons- eller farkostteknik flytta från än till Stockholms län. Under prognos-perioden uppskattas runt 2 600 personer med dessa utbildningar flytta till länet, medan 3 100 beräknas flytta därifrån.

Antalet examinerade och inflyttare be-döms bli större än antalet pensionsavgångar och utflyttare, vilket innebär att det totala antalet civilingenjörer i maskin-, fordons- och

farkostteknik förutspås öka med nästan 2 600 fram till 2025.

Efterfrågan på civilingenjörer med de aktuella inriktningarna bedöms öka något mindre än tillgången. År 2025 kommer det enligt prognosen efterfrågas ytterligare cirka 1 900 civilingenjörer i maskin-, fordons- och farkostteknik jämfört med idag. Den prog-nostiserade uppgången i konsultbranschen om fattar till exempel relativt många civil-ingenjörer i maskinteknik.

Även om tillgången väntas bli något större än efterfrågan, bedöms det sammanlagda arbetsmarknadsläget för civilingenjörer i maskin-, fordons- och farkostteknik bli rela-tivt balanserat i Stockholms län år 2025.



219

CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: TEKNISK FYSIK, ELEKTRO OCH DATATEKNIK

Fram till 2025 uppskattas drygt 600 perso-ner årligen ta ut examen som civilingenjör inom områdena teknisk fysik, elektroteknik och data teknik i Stockholms län. Det totala antalet nyutexaminerade civilingenjörer med dessa inriktningar beräknas därmed uppgå till nästan 6 800 under hela prognosperio-den. Pensionsavgångarna bedöms inte bli så om fattande under samma period, eftersom mindre än en femtedel av de förvärvsarbet-ande idag är 55 år eller äldre.

På samma sätt som för många andra civil-ingenjörsinriktningar bedöms fler civilingen-jörer i teknisk fysik, elektro- och datateknik flytta från än till Stockholms län under peri-oden: Drygt 4 500 civilingenjörer beräknas flytta till länet och ungefär 5 500 därifrån.

Den sammanlagda effekten av examina-tioner, pensionsavgångar samt in- och utflytt-ningar gör att det väntas finnas drygt 3 300 fler civilingenjörer i teknisk fysik, elektro-teknik och datateknik i länet år 2025 än idag.

Efterfrågan på civilingenjörer inom dessa områden beräknas under perioden vara unge-fär lika stor som tillgången. År 2025 väntas arbets givarna i Stockholms län efterfråga unge fär 3 700 fler civilingenjörer i teknisk fysik, elektroteknik och datateknik. Efter-fråge ökningen beror bland annat på den för-vän tade ökningen av antalet dataspecialister i länet – av dessa antas en dryg tiondel rekryte-ras bland civilingenjörer med dessa ämnesin-riktningar.

Sammantaget pekar prognosen på att tillgången på civilingenjörer i teknisk fysik, elektroteknik och datateknik kommer att vara i balans i Stockholms län år 2025.



220

CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: KEMI-, BIO-, MATERIAL- OCH GEOTEKNIK

Fram till år 2025 beräknas ungefär 170 per-soner per år ta ut en civilingenjörsexamen i kemi- eller bioteknik i Stockholms län. Det ger ett totalt tillskott på drygt 1 800 nyutex-aminerade inom dessa utbildningar för hela perioden 2015–2025. Pensionsavgångarna bland de som arbetar idag väntas samtidigt bli måttliga.

Det bedöms vara ungefär lika många civil ingenjörer i kemi-, bio-, material- och geo teknik som flyttar till som från länet under perioden. Antalet inflyttare beräknas uppgå till unge fär 1 900 personer, och antalet utflyt-tare till drygt 2 100.

Sammantaget uppskattas antalet civil-ingenjörer i kemi-, bio-, material- och geo-teknik öka med närmare 500 personer till år 2025 i Stockholms län. Det är en ökning av tillgången med 9 procent.

Efterfrågan på civilingenjörer med dessa ämnesinriktningar bedöms öka något mer än tillgången under samma period. Totalt sett

spås arbetsgivarna i länet efterfråga runt 900 fler civilingenjörer i kemi-, bio-, material- och geo teknik år 2025 än idag. Efterfrågeök-ningen antas ske i en rad olika branscher och verksamheter.

Även om efterfrågan på civilingenjörer i kemi-, bio-, material- och geoteknik upp-skattas öka något mer än tillgången, väntas det totala arbetsmarknadsläget för dessa ut-bildningar att vara relativt balanserat i länet år 2025.



221

SAMMANFATTNING AV PROGNOSERNA FÖR INGENJÖRSUTBILDNINGARNAEnligt prognosen kommer tillgången och efterfrågan på både högskole- som civil-ingenjörer att öka ungefär lika mycket fram till 2025. Det gäller även för de olika civil ingenjörsinriktningar som redovisats. Däremot finns det risk för brist på gymnasie-ingenjörer: Visserligen väntas efterfrågan på gymnasieingenjörsutbildade minska, men tillgången beräknas minska ännu mer. Detta gäller även om det planerade antalet platser på Stockholms läns gymnasieingenjörsutbild-ningar tas med i prognosberäkningarna.

En viktig aspekt av prognosen är att den inte helt tar hänsyn till eventuella obalanser mellan tillgång och efterfrågan i dagsläget.

TABELL 9.11 Några nyckeltal från prognoserna för olika ingenjörsgrupper i Stockholms län. Antal och procent.

Utbildning Antal exam. 2015–

2025

Andel 55+

2013%

Pensions-avgångar

Flyttnetto 2015–2025

Tillgång 2025

Efter-frågan

2025

Skillnad

Gymnasieingenjörsutbildning, ordinarie prognos

0 42 Stora -1 300 19 800 30 300 -10 500

Gymnasieingenjörsutbildning, alternativ prognos

2 200 42 Stora -1 300 20 900 30 300 -9 300

Högskoleingenjörsutbildning, alla inriktningar

6 600 7 Små 1 700 19 700 19 300 500

Civilingenjörsutbildning, alla inriktningar

21 300 19 Måttliga 2 900 59 700 57 300 2 500

Industriell ekonomi 3 200 9 Små 400 8 000 7 900 160Väg- och vatten, byggnads-teknik, lantmäteri

3 800 24 Måttliga -300 9 300 9 000 300

Maskin-, fordons- och farkost-teknik

4 600 21 Måttliga -540 11 600 10 800 730

Teknisk fysik, elektro- och datateknik

6 800 17 Måttliga -900 18 300 18 500 -230

Kemi-, bio-, material- och geoteknik

1 800 21 Måttliga -210 5 600 6 000 -380

Not: Antal examinerade gäller personer folkbokförda i länet. Andel 55+ avser andelen personer i arbetskraften som är 55 år eller äldre.

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Prognosinstitutet, SCB.

Om det finns utbildade som är arbetslösa visas det visserligen genom en tillgång som är större än efterfrågan, men om det är brist på utbil-dade redan i utgångsläget finns det risk för att efterfrågan underskattas.

Den låga arbetslösheten, de höga an delar-na som förvärvsarbetar och den relativt höga yrkes matchningen tyder på att ingen jörs-utbild ningarna är efterfrågade i Stockholms län. Enbart utifrån hur dessa arbetsmarknads-tal har utvecklats över tid är det dock svårt att veta om det även råder brist på ingenjörsut-bildade i länet. Till exempel har andelen som arbetar i yrken som matchar utbildningen inte ökat i någon av civilingenjörsgrupperna sedan 2009. Om så vore fallet hade det kunnat vara en indikation på brist redan i prognosens utgångsläge.

222

Andra grupper som kan täcka bristen på gymnasieingenjörerI det andra prognosalternativet för gymnasie-ingenjörsutbildade inkluderas det inplanerade antalet platser på teknikprogrammets fjärde år i beräkningarna15. Enligt detta alternativ kommer det att finnas ett underskott på drygt 9 000 utbildade gymnasieingenjörer i Stock-holms län år 2025. Pensionsavgångarna väntas bli omfattande, och även om arbetsgivarna i viss utsträckning antas ersätta de tidigare gymnasieingenjörerna med högskoleingen-jörer, civilingenjörer och programmerare, ser den framtida tillgången inte ut att matcha efterfrågan.

En relevant fråga är därför om det finns andra grupper av utbildade som kan gå in i gymnasieingenjörernas ställe. Två grupper som inte har tagits upp hittills i kapitlet, men som har eftergymnasial utbildning inom teknik området är

a) personer som har minst 120 hög skole poäng inom teknik och tillverkning men som inte tagit examen16, respektive

b) personer som har en övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning (och som inte ingår i ingenjörsgrupperna).

Den första gruppen, minst två års högskole-studier inom teknikområdet men utan examen, omfattar idag cirka 14 000 förvärvs-arbetande i Stockholms län. År 2025 beräknas gruppen ha växt till ungefär 23 500 personer.

15 Beräkningarna bygger på antalet platser som Skolverket har beviljat statsbidrag för (Dnr 2014:772) och att dessa antal ligger fast under hela prognosperioden.

16 I detta avsnitt kallas denna grupp lite förenklat för teknik-utbildade utan examen, även om den enbart omfattar hög skoleutbildade. Skälet till att personer som läst 1–3 terminer i motsvarande ämnen inte tas med i analysen är dels att många av dem inte antas ha tillräckliga kunskaper, dels att en högre andel av dem fortfarande studerar och därför inte står till arbetsmarknadens förfogande i samma utsträckning.

I och med att dessa personer har fått anställ-ning trots att de saknar examen beräknas det finnas viss efterfrågan på gruppen både idag och år 2025. Ökade krav på formell utbild-ning gör dock att efterfrågan inte förutspås öka lika mycket som tillgången. Sammantaget beräknas det därför bli ett överskott på 6 400 teknikutbildade utan examen i Stockholms län år 2025.

För att uppskatta i vilken mån dessa 6 400 personer skulle kunna vara relevanta att anställa istället för gymnasieingenjörer går det att studera vilka yrken som gruppen har idag.17 Det visar sig då att de teknikutbilda-de utan examen i viss utsträckning arbetar i samma yrken som de gymnasieingenjörsutbil-dade, se diagram 9.10. Andelen som arbetar som ingenjörer och tekniker är något lägre – 13 jämfört med 18 procent – och istället är det vanligare att vara dataspecialist eller ha ett civilingenjörsyrke.

Den andra gruppen, de som har en övrig eftergymnasial utbildning inom teknikområ-det, består idag av 11 900 personer i Stock-holms län. År 2013 var 61 procent födda i ett annat land än Sverige, vilket speglar att många som ingår i denna grupp har invandrat med en teknikutbildning som inte har kunnat klassificeras. Till år 2025 beräknas antalet ha ökat till drygt 19 400 personer, samtidigt som efterfrågan på personer med dessa övriga ut-bildningar inte bedöms stiga lika mycket. Det innebär att det i Stockholms län finns risk för ett överskott på närmare 5 400 personer med övrig eftergymnasial utbildning inom teknik år 2025.

De utbildade i denna grupp arbetar i ett större antal olika yrken än de gymnasieingen-jörsutbildade, se diagram 9.11. Det är en näs-tan lika hög andel som arbetar som ingenjörer

17 Av de i gruppen som arbetar idag, är det ungefär 13 pro-cent som även är inskrivna i studier.

223

DIAGRAM 9.10 Förvärvsarbetande 16–74 år i Stockholms län, bland personer med gymnasie ingenjörs-utbildning respektive med minst två års eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning, utan examen, efter yrke. År 2013. Procent.

Not: Staplarna visar i tur och ordning SSYK-grupperna 311, 121–131, 341, 213, 214, 312 och 241. Namnen på yrkesgrupperna har förkortats något utifrån de vanligaste yrkena bland ingenjörs utbildade.


DIAGRAM 9.11 Förvärvsarbetande 16–74 år i Stockholms län bland personer med gymnasie ingenjörs-utbildning respektive med övrig minst tvåårig eftergymnasial utbildning i teknik och tillverkning efter yrke. År 2013. Procent.

Not: Staplarna visar i tur och ordning SSYK-grupperna 311, 121–131, 341, 213, 214, 312 och 241. Namnen på yrkesgrupperna har förkortats något utifrån de vanligaste yrkena bland ingenjörs utbildade.


Personer med gymnasieingenjörsutbildning Minst två års eftergymn. teknikstudier, utan examen

Övrig eftergymn. utbildning i teknik och tillverkningPersoner med gymnasieingenjörsutbildning

224

och tekniker – 16 jämfört med 18 procent – men det inte lika vanligt att arbeta som till exempel företagssäljare/-inköpare. Totalt är det 22 procent som arbetar i de tre gymnasiala yrkesgrupperna ingenjörer och tekniker, säljare/inköpare, datatekniker och dataoperatörer, jämfört med 35 procent bland dagens gymna-sieingenjörsutbildade.

År 2025 beräknas det alltså finnas ett över-skott på 6 400 teknikutbildade utan examen, respektive 5 400 personer med övrig efter-gymnasial utbildning inom teknikområdet. Person erna i dessa två utbildningsgrupper verkar delvis arbeta i samma yrken som de gymnasieingenjörsutbildade idag. Mot denna bakgrund går det att sätta upp ett antagande om att exempelvis hälften av personerna i de prognostiserade överskotten skulle kunna anställas istället för personer med gymnasie-ingenjörsexamen i framtiden. Det skulle i så fall innebära en reducering av den förutspåd-da bristen på gymnasieingenjörsutbildade i Stockholms län med drygt 60 procent, från 9 300 till 3 500 personer. Om de två grupper-na klarar av att ersätta gymnasieingenjörerna i högre grad än så, mildras bristen naturligtvis ytterligare.

Balans genom att fler läser till gymnasieingenjörEn annan möjlig åtgärd för att motverka det uppskattade underskottet på gymnasieingen-jörer är att utöka antalet utbildningsplatser på den nya gymnasieingenjörsutbildningen. Om det vore den enda faktorn för att mot-verka bristen skulle det, allt annat lika, i så fall krävas att drygt 2 200 personer per år examinerades från teknikprogrammets fjärde år på gymnasieskolor i Stockholms län18. Be-räkningen bygger på att antalet platser utökas redan läsåret 2016/17. För läsåret 2016/17 fanns det drygt 230 inplanerade platser på ut-bildningen i länet, vilket gör att en utökning till 2 200 platser skulle motsvara en expansion på närmare 900 procent.

18 Den alternativa beräkningen bygger på att övriga faktorer – könsfördelningen bland nybörjare, andelen som vidareut-bildar sig osv. – är oförändrade.

225

226

10

227

SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE MELLAN FYRA REGIONERI detta kapitel görs en jämförelse avseende prognos-utfallet för Stockholms län, Skåne, Västra Götalands-regionen (totalt) och totalt för de fyra länen Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland.

10 procent i Skåne, 9 procent i Västra Göta-landsregionen och 7 procent i Östra Mellan-sverige. I Västra Götalandsregionen varierar ökningen kraftigt mellan delregionerna, där efterfrågan i Göteborgsregionen beräknas öka med 14 procent medan efterfrågan beräknas vara i stort sett oförändrad i Skaraborg och Fyrbodal och öka med 5 procent i Sjuhärad. I Östra Mellansverige beräknas utvecklingen av efter frågan i de fyra länen variera mellan 6 och 8 procent.

Efterfrågan på arbetsmarknaden påverkas av befolkningsutvecklingen. När det gäller de demografidrivna branscherna barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård och äldreomsorg är utvecklingen direkt kopp-lad till befolkningsutvecklingen. Befolknings-tillväxten i Stockholms län beräknas till cirka 20 procent mellan 2013 och 2025. I de tre övriga regionerna beräknas tillväxten till cirka 9 procent.

Andra viktiga faktorer för efterfrågeutveck-lingen är antaganden om den ekonomiska ut-vecklingen, eventuella kompetensförskjutning-ar inom olika branscher samt antaganden om för ändrade utbildningskrav inom olika yrken.

FYRA SAMTIDA RAPPORTERUnder 2016 publiceras fyra rapporter kring framtida regional kompetensförsörjning. Detta är en av dessa fyra rapporter. En av rapporterna avser kompetensförsörjningen i Stockholms län, en annan behandlar kom-petens försörjningen i Skåne, ännu en rapport situ ationen i Västra Götalandsregionen och dess fyra delregioner: Göteborgs regionen, Skara borg, Sjuhärad och Fyrbodal och ytter-ligare en rapport situationen i Sörmlands, Öster götlands, Örebro och Västmanlands län.

De sistnämnda länen ingår tillsammans med Uppsala län i Östra Mellansverige. Inom ramen för detta arbete kring framtida regional kompetensförsörjning ingår dock inte Uppsala län. För enkelhetens skull används här ändå beteckningen Östra Mellansverige för de fyra länen Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland.

EFTERFRÅGEUTVECKLINGEN UNDER PROGNOSPERIODENSett till hela arbetsmarknaden beräknas efter frågan1 på arbetskraft mellan 2013 och 2025 öka med 20 procent i Stockholms län,

1 I utgångsläget 2013, det sista året med faktiska uppgifter, representeras efterfrågan av antalet förvärvsarbetande.

228

UTVECKLINGEN AV TILLGÅNGEN UNDER PROGNOSPERIODENTillgången på arbetskraft beräknas mellan 2013 och 2025 öka med 18 procent i Stock-holms län, 8 procent i Skåne, 7 procent i Västra Götalandsregionen och 5 procent i Östra Mellansverige.

Tillgångsutvecklingen påverkas främst av det beräknade antalet som examineras, som flyttar in i och ut ur regionen, som arbets-pendlar in i och ut ur regionen, som vidare-utbildar sig och som går i pension.

När det gäller utbildning finns samtliga gymnasiala utbildningar liksom flertalet hög-skole utbildningar representerade i de fyra regionerna. På läns-/delregional nivå saknas dock ett antal högskoleutbildningar.

Den regionala kompetensförsörjningen påverkas, förutom av examinationen inom region en, även av flytt- och pendlings-strömmar till och från regionen.

För samtliga regioner beräknas inflyttning-en till regionen vara större än utflyttningen. Av inflyttarna till Stockholms län och Skåne beräknas cirka 40 procent vara immigranter. Motsvarande för Västra Götalandsregionen är drygt 25 procent och för Östra Mellansverige cirka 20 procent. För flertalet utbildningar där inflyttningen till regionen är stor är även utflyttningen stor. Bakom flyttnettot (antalet som flyttar in i regionen minus antalet som flyttar ut) finns således stora bruttoströmmar in i och ut ur regionerna, detta gäller samtliga regioner.

När det gäller arbetskraftspendlingen är antalet som pendlar in större än antalet som pendlar ut enbart i Stockholms län.

FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA UTBILDNINGSGRUPPERI detta kapitel jämförs resultaten mellan de olika regionerna inom olika ämnesområden med fokus på utbildningsgrupper som är väl representerade i samtliga län och delregioner.

Tolkning av resultaten för olika utbildningsgrupperUtfallet för olika utbildningsgrupper kommer här att redovisas som skillnaden mellan beräk-nad framtida tillgång och beräknad framtida efterfrågan. Denna skillnad uttrycks här som ett balansläge. Balansläget visar skillnaden mellan tillgång och efterfrågan som andel av efterfrågan. Balansläget +15 innebär att tillgången ligger 15 procent över efterfrågan (överskott på utbildade), medan balansläget -15 innebär att tillgången ligger 15 procent under efterfrågan (brist/underskott på ut-bildade).

Underlag saknas för att uppskatta storleken på den eventuella bristen eller överskottet i ut-gångsläget. Den enda skillnad mellan tillgång och efterfrågan som kan mätas i utgångsläget är arbetslösheten, vilket innebär att efter-frågan i utgångsläget aldrig kan vara större än till gången. Detta medför att situationen i ut gångs läget för prognosen alltid redovisar ett visst överskott (arbetslöshet) oavsett hur det faktiskt förhåller sig avseende brist, balans eller över skott på utbildade.

Om det redan i utgångsläget råder brist eller överskott på en viss kompetens bör fram-tidsbedömningarna således ses i ljuset av detta och det är så resultaten ska tolkas. Om det exempelvis råder brist på en viss kompetens i utgångsläget och prognosberäkningarna anger brist på sikt bör prognosresultaten tolkas som förstärkt brist.

229

TABELL 10.1 Årlig examination från högskolan, yrkeshögskolan, gymnasieskolan, komvux och arbets-marknads utbildning (AMU), genomsnitt under prognosperioden 2015–2025. Antal.

Högskolan Yrkeshögskolan Gymnasieskolan Komvux

Stockholms län 13 800 2 700 19 700 2 900

Skåne 7 100 1 400 11 300 1 500

Västra Götaland 9 300 2 200 15 300 2 100

Östra Mellan sverige 5 900 1 400 11 800 1 700

Not: Regiontillhörighet efter examinerades folkbokföring. Källa: Prognosinstitutet, SCB

TABELL 10.2 Årligt flyttnetto genomsnitt under prognos-perioden 2015–2025, personer 16–74 år, samt pendlingsnetto, arbets kraften 16–74 år 2025. Antal.

Flyttnetto Pendlingsnetto

Stockholms län 16 000 71 600

Skåne 6 200 -10 900

Västra Götaland 4 800 -3 700

Östra Mellansverige 3 400 -21 100


DIAGRAM 10.1 Befolkningen per region 2013–2025, prognos från och med 2014. Antal.

Källa: Respektive regions befolkningsprognos

230

Balanskurvans lutning visar utvecklingen av tillgången i förhållande till utvecklingen av efterfrågan jämfört med dagens situation. En kurva som stiger innebär således att tillgången under prognosperioden beräknas öka snabbare än efterfrågan och vice versa.

PEDAGOGIK OCH LÄRARUTBILDNING

Brist på personer med pedagogisk examenRedan idag är det, generellt över hela landet, brist på flertalet kompetenser inom det peda-gogiska området. Enligt beräkningarna över framtida tillgång och efterfrågan beräknas denna brist generellt tillta under prognos-perioden fram till 2025.

I beräkningarna har inte någon hänsyn kunnat tas till krav på lärarlegitimation. Skulle även detta krav på ämneskompetens ställas skulle efterfrågeökningen bli än större. Inte heller har någon hänsyn kunnat tas till behovet av skolundervisning som finns bland asylsökande barn, då dessa inte är folkbok-förda i landet och därmed inte finns med i befolkningsstatistiken. Även detta är en faktor som gör att efterfrågan, i alla fall kortsiktigt, riskerar att underskattas.

I 2015 års budget angavs en planerad ut byggnad av antalet nybörjarplatser på ett fler tal lärarutbildningar. Om denna utbygg-nad sker kommer dagens bristsituation inte att förs tärkas i samma omfattning som annars skulle vara fallet.

FörskollärarutbildningEfterfrågan på utbildade förskollärare beräk-nas öka i samtliga regioner, störst beräknas ökningen bli i Stockholms län och i Västra Götalandsregionen, där efterfrågan beräknas öka med cirka 25 procent fram till år 2025.

Även tillgången beräknas öka men i de flesta fall i lägre takt än efterfrågan. I Östra Mellan-sverige beräknas tillgången i stort sett vara oförändrad under prognosperioden.

Sammantaget innebär detta, med dagens dimensionering av förskollärarutbildningen, att den brist som idag råder på utbildade för-skollärare beräknas förstärkas i flera av regio-nerna fram till år 2025. Detta gäller främst i Östra Mellansverige och i Stockholms län. Sett till läns-/delregionnivå kommer bristen att för-stärkas framförallt i Östergötlands och Örebro län samt i Skaraborg och Sjuhärad. I övriga län/delregioner och i Skåne beräknas relatio-nen mellan tillgång och efterfrågan vara i stort sett oförändrad relativt dagens situation.

Ovanstående beräkning bygger på oför-ändrat antal nybörjarplatser på förskollärar-utbildningen jämfört med läsåret 2014/15. Om utbyggnaden av antalet nybörjarplatser på för skollärarutbildningen sker enligt plan-erad utbyggnad i 2015 års budget kommer bristen inte att förstärkas under prognosperi-oden i samma omfattning som annars skulle vara fallet.

Lärarutbildning för grundskolans tidigare år Den brist som idag råder på utbildade lärare för grundskolans tidigare år beräknas förstär-kas i samtliga regioner fram till år 2025. Sam-tidigt som efterfrågan beräknas öka med cirka 35 procent i Stockholms län och med mellan 20 och 25 procent i övriga regioner beräknas tillgången öka med som mest cirka 10 procent i Östra Mellansverige. Orsaken till den starka efterfrågeökningen är framför allt att antalet elever i grundskoleåldrarna antas öka kraftigt fram till 2025. Antalet barn i åldern 6–15 år beräknas öka med cirka 30 procent i Stock-holms län, med cirka 20 procent i Skåne

231

DIAGRAM 10.2 Balansläge 2013–2025 för utbildade förskollärare. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


DIAGRAM 10.3 Balansläge 2013–2025 för utbildade lärare för grundskolans tidigare år. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


232

och Östra Mellansverige och med drygt 15 procent i Västra Götalandsregionen. En annan orsak är att de idag verksamma lärarna utan pedagogisk examen på sikt antas ersättas av personer med pedagogisk examen.

Även om utbyggnaden av grundlärarut-bildningen sker enligt plan i 2015 års budget kommer bristen att förstärkas i samtliga regio-ner under prognosperioden.

Speciallärar-/SpecialpedagogutbildningDen brist som idag råder på utbildade special-lärare/ specialpedagoger beräknas kraftigt förstärkas i samtliga regioner fram till år 2025. Starkast är trenden i Östra Mellansverige och i Stockholms län. Skälet till utvecklingen i Östra Mellansverige är att tillgången beräk-nas minska något samtidigt som efterfrågan beräknas öka med drygt 40 procent. I Stock-holms län är orsaken till utvecklingen att en mycket kraftig efterfrågeökning på närmare 55 procent möter en beräknad tillgångsökning på cirka 10 procent. I Skåne och Västra Göta-landsregionen beräknas efterfrågeökningen bli något lägre, cirka 25 respektive närmare 30 procent. Orsaken till den kraftiga efterfråge-ökningen är framförallt ökade krav på speciall-ärarutbildning bland verksamma special lärare och att antalet elever i grundskolan beräknas öka kraftigt under prognosperioden.

I Östra Mellansverige avviker Östergötland genom att inte ha en lika kraftigt negativ ut-veck ling som de tre övriga länen.

Även om utbyggnaden av speciallärar-utbildningen sker enligt plan kommer bristen att förstärkas under prognosperioden i samt-liga regioner undantaget Skåne. Särskilt gäller detta i Östra Mellansverige (totalt) och i Stockholms län.

Andra lärarutbildningarÄven avseende yrkeslärarutbildningen visar beräkningarna av framtida tillgång och efter-frågan på en tilltagande brist under prognos-perioden i samtliga regioner, län och del-regioner. Bland yrkeslärarna är det framförallt allt den minskade tillgången som skapar den förstärkta bristsituationen. Tydligast är detta i Göteborgsregionen där tillgången beräknas minska med drygt 35 procent under prognos-perioden.

När det gäller ämneslärare beräknas efter-frågan öka kraftigt fram till 2025 i samtliga regioner. Störst beräknas ökningen bli i Stockholms län med närmare 40 procent, ökningen i Östra Mellansverige beräknas till närmare 30 procent och i Skåne och Västra Götalandsregionen till cirka 25 procent. Under samma period beräknas tillgången öka med cirka 15 procent i Stockholms län, cirka 10 procent i Skåne och med några få procent i Västra Götalandsregionen. I Östra Mellan-sverige beräknas tillgången minska med några procent. Sammantaget innebär det risk för brist på utbildade ämneslärare i samtliga fyra regioner, där bristen riskerar att bli störst i Östra Mellansverige. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut inom utbildningsgruppen för olika typer av ämneskompetenser.

Vad gäller utvecklingen för fritidspedagog-utbildade så varierar den mellan de fyra regi onerna. Medan utvecklingen i Östra Mellan sverige pekar på en tilltagande brist under prognosperioden pekar utvecklingen i Stock holms län på att dagens situation på arbets marknaden beräknas bli oförändrad under prognos perioden. I Skåne och Västra Götalands regionen antas dagens bristsituation förstärkas, men inte i samma omfattning som i Östra Mellansverige. Efterfrågan på fritids-pedagoger ökar i likartad omfattning i samt-liga regioner, det är utvecklingen av tillgången som skiljer regionerna åt.

233

DIAGRAM 10.5 Balansläge 2013–2025 för humanistutbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


DIAGRAM 10.4 Balansläge 2013–2025 för utbildade speciallärare/special-pedagoger. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


234

HUMANIORA OCH KONST

Risk för överskottInom det humanistiska och konstnärliga området redovisas tillgångs- och efterfråge-beräkningar för tre utbildningsgrupper: humanistisk respektive konstnärlig efter-gymnasial utbildning och eftergymnasial ut-bildning inom medieproduktion. För samtliga tre utbildningsgrupper beräknas tillgången fram till år 2025 överstiga efterfrågan, vilket riskerar att leda till överskott på dessa grupper. Vad gäller konstnärligt utbildade i Stockholms län och utbildade inom medieproduktion i Skåne beräknas situationen dock vara relativt oförändrad jämfört med dagens situation. För eftergymnasial utbildning inom medie-produktion redovisas inga resultat för Västra Götalandsregionen.

Humanistisk utbildningBland humanistutbildade är arbetslösheten i utgångsläget 2013 den näst högsta (endast konstnärligt utbildade ligger högre) av samt-liga eftergymnasiala utbildningar som redo-visas i rapporterna. Detta gäller för samtliga fyra regioner.

Såväl tillgång som efterfrågan på huma-nistutbildade beräknas öka under prognospe-rioden. Undantaget Stockholms län beräknas dock tillgången öka mycket kraftigare än efterfrågan. Detta trots att antalet högskole-nybörjare inom historisk-filosofiska och språk-vetenskapliga ämnen minskat med mellan 15 och 25 procent sedan toppåret 2009/10. På sikt finns risk för relativt stort överskott på humanistutbildade i samtliga regioner undan-taget Stockholms län.

SAMHÄLLSVETENSKAP, JURIDIK, HANDEL, ADMINISTRATION

Ingen brist på utbildade inom det samhällsvetenskapliga områdetInom utbildningsområdet samhällsvetenskap, juridik, handel, administration beräknas såväl tillgång som efterfrågan öka under prognos-perioden inom samtliga eftergymnasiala utbildningsgrupper i samtliga regioner. Med något enstaka undantag beräknas tillgångs-ökningen vara större eller lika stor som efter-frågeökningen.

För den gymnasiala gruppen inom utbild-ningsområdet, handels- och administrations-utbildade, beräknas däremot såväl tillgång som efterfrågan minska fram till 2025 i samtliga regioner. Då tillgången fram till 2025 antas minska i samma omfattning som efter-frågan beräknas situationen på arbetsmarkna-den för handels- och administrationsutbildade förbli oförändrad jämfört med idag i samtliga fyra regioner. Efterfrågeminskningen på gym-nasialt utbildade beror till stor del på att de som går i pension under prognosperioden till viss del antas ersättas av personer med högre formell kompetens.

EkonomutbildningEfterfrågan på utbildade ekonomer beräknas öka med närmare 40 procent i Stockholms län och med cirka 30 procent i övriga regioner. En bidragande orsak till efterfrågeökningen är att andelen högskoleutbildade ekonomer beräknas öka inom vissa yrkesgrupper där kompetenskraven höjts, som till exempel inom Säljare, inköpare mäklare m.fl. och Redovisnings ekonomer, administrativa assis-tenter m.fl. Tillgången beräknas öka i samma omfattning som efterfrågan i Stockholms län och i Västra Götalandsregionen medan den beräknas öka något mindre än efterfrågan i Skåne och något mer än efterfrågan i Östra Mellansverige.

235

DIAGRAM 10.6 Balansläge 2013–2025 för ekonomutbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


DIAGRAM 10.7 Balansläge 2013–2025 för samhällsvetar- och förvaltnings-utbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


236

Ekonomer är den grupp eftergymnasialt utbildade som tillsammans med civilingen-jörer i störst utsträckning flyttar in i och ut ur regionerna, men det är endast i Stockholms län som flyttnettot ger ett större bidrag till kompetensförsörjningen.

Sammantaget beräknas situationen på arbets marknaden i samtliga fyra regioner för-bli relativt oförändrad jämfört med idag.

Samhällsvetar- och förvaltningsutbildningTillgången på samhälls- och förvaltnings-utbildade beräknas öka något mer än efter-frågan inom samtliga fyra regioner. Störst beräknas skillnaden mellan utvecklingen av tillgång och av efterfrågan bli i Skåne och det är följakt ligen främst i Skåne som det på sikt finns risk för överskott på samhällsvetar- och förvaltningsutbildade. I Stockholms län beräk-nas situationen vara relativt balanserad under prognosperioden.

På läns-/delregionnivå beräknas tillgången på samhälls- och förvaltningsutbildade minska i Örebro län och i Fyrbodal. För Örebro län medför detta att det på sikt finns risk för viss brist på samhällsvetar- och förvaltnings-utbildade.

Andra utbildningar inom områdetFör Stockholms län, Skåne och Västra Göta-landsregionen finns det på sikt risk för över-skott på personal- och beteendevetare, för de två förstnämnda regionerna till och med risk för stort överskott. Tillgången i Östra Mellan-sverige beräknas däremot öka i samma takt som efterfrågan, vilket för denna region ger en mer balanserad utveckling.

För de med utbildning inom journalistik och medievetenskap väntas på sikt risk för överskott i samtliga fyra regioner och till och med risk för stort överskott i Stockholms län och Västra Götalandsregionen.

För juristutbildade i Stockholm län och i Skåne ser arbetsmarknaden under den kommande prognosperioden mer balanse-rad ut då tillgång och efterfrågan beräknas utvecklas i ungefär samma takt. Även i Västra Götalandsregionen antas situationen bli relativt balanserad medan ett visst överskott på jurist utbildade kan väntas i Östra Mellan-sverige som beräknas ha en något svagare efter frågeutveckling än övriga regioner.

NATURVETENSKAP, MATEMATIK OCH DATA

Svag efterfrågeutveckling för naturvetareInom utbildningsområdet naturvetenskap, matematik och data redovisas den beräknade utvecklingen av tillgång och efterfrågan för eftergymnasialt utbildade inom data, för biolog-, kemist- och fysikerutbildade.

DatautbildningEfterfrågan på eftergymnasialt datautbildade beräknas öka kraftigt i samtliga fyra regioner. Kraftigast beräknas ökningen bli i Stockholms län där efterfrågan beräknas öka med drygt 85 procent. I Skåne och Västra Götalands-regionen beräknas ökningen till cirka 55 procent och i Östra Mellansverige till drygt 40 procent. Till stor del kan efterfrågeökning-en förklaras av att en större andel av de som i framtiden kommer att arbeta som data-specialister, datatekniker eller dataoperatörer väntas ha en datautbildning. Till viss del beror ökningen även på att branschen programvaru-producenter och datakonsulter m.m. väntas växa relativt kraftigt till 2025.

Även tillgången beräknas öka kraftigt under prognosperioden, från närmare 40 procent i Östra Mellansverige till närmare 70 procent i Skåne. Den kraftiga tillgångsökning som med nuvarande dimensionering och flytt mönster

237

DIAGRAM 10.8 Balansläge 2013–2025 för datautbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


DIAGRAM 10.9 Balansläge 2013–2025 för industriutbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


238

beräknas i Skåne leder till risk för överskott på datautbildade i Skåne, medan den kraftiga efterfrågeökningen i Stockholms län gör att det blir risk för viss brist på data utbildade i länet. I Västra Götalandsregionen och Östra Mellansverige beräknas situationen totalt sett vara mera balanserad under prognosperioden.

Även på delregional nivå beräknas tillgång och efterfrågan balansera varandra i Västra Götalandsregionen. I Östra Mellansverige beräknas det däremot bli viss brist på data-utbildade i Sörmlands och Västmanlands län medan det väntas bli visst överskott i Östergöt lands och Örebro län.

Eftergymnasial utbildning inom dataom-rådet sker inte enbart inom högskolan. Ett stort bidrag till att antalet utbildade inom data området beräknas öka kraftigt är att datautbildningar även ges inom yrkeshög-skolan. Utan bidraget från yrkeshögskolan skulle bristen i Stockholms län bli betydligt större och ett underskott riskeras i såväl Västra Götalandsregionen som Östra Mellansverige.

Andra utbildningar inom områdetNär det gäller utbildade biologer, fysiker och kemister beräknas efterfrågeökningen fram till 2025 ligga på mycket blygsamma nivåer jämfört med efterfrågan på andra efter gymnasiala grupper. Detta gäller för samt liga regioner, men med en antydan till högre efterfrågan i Stockholms län. Samtidigt beräknas tillgången på biologer öka relativt kraftigt i flera av regionerna vilket beräknas leda till överskott inom samtliga fyra regioner och stort överskott i Östra Mellansverige. För kemister beräknas däremot tillgången minska under prognos perioden i samtliga regioner undan taget Östra Mellansverige där tillgången beräknas öka. Detta leder till risk för brist på kemist utbildade i Stockholms län, risk för viss brist i Västra Götalandsregionen, ett relativt balanserat läge i Skåne och risk för överskott i Östra Mellansverige.

TEKNIK OCH TILLVERKNING

Brist på gymnasialt utbildadeInom teknikområdet beräknas efterfrågan på personer med gymnasial utbildning inom flera områden öka mer än tillgången under prognosperioden. För industriutbildade är förhållandet att tillgången beräknas minska kraftigare än efterfrågan, det samma gäller för gymnasieingenjörer. För civil- och högskole-ingenjörer beräknas, med några undantag, tillgång och efterfrågan utvecklas mer i takt med varandra.

IndustriutbildningTillgången på industriutbildade beräknas minska med mellan 20 och 30 procent fram till 2025. Det svaga intresset för utbildningen medför att de måttliga pensionsavgångar som är att vänta under prognosperioden inte kan matchas av nytillskottet från gymnasieskolan. Men även efterfrågan på industriutbildade be-räknas minska något under prognosperioden. Minskningen är störst i Stockholms län och Östra Mellansverige där efterfrågan beräknas minska med närmare 15 procent, i Skåne beräknas minskningen stanna vid cirka 5 pro-cent. Den beräknade minskningen av efter-frågan beror delvis på att antalet sysselsatta i tillverkningsindustrin beräknas minska under prognosperioden och delvis på att de som går i pension i viss utsträckning antas ersättas av personer med eftergymnasial yrkesutbildning.

Sammantaget väntas det bli viss brist på industriutbildade i Skåne och Stockholms län medan situationen beräknas bli mer balan-serad i de övriga regionerna. Observera dock att arbetslösheten i utgångsläget är relativt hög bland de industriutbildade, såväl i Skåne och Västra Götalandsregionen som i Östra Mellansverige, samtidigt som tre fjärde-delar av arbetsgivarna säger att det är brist på industriutbildade. Står dessa arbetslösa med

239

DIAGRAM 10.10 Balansläge 2013–2025 för industriutbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.

Om de i utgångsläget arbetslösa inte längre står till industriarbets marknadens förfogande


DIAGRAM 10.11 Balansläge 2013–2025 för byggutbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


240

DIAGRAM 10.12 Balansläge 2013–2025 för utbildade gymnasieingenjörer. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


DIAGRAM 10.13 Balansläge 2013–2025 för utbildade civilingenjörer. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


241

en industriutbildning inte längre till industri-arbetsmarkandens förfogande kommer den beräknade bristen i Stockholms län och i Skåne bli än större och den mer balanserade situationen i Västra Götalandsregionen och Östra Mellansverige övergå till en bristsitua-tion, se diagram 10.10.

ByggutbildningEfterfrågan på byggutbildade beräknas fram till 2025 öka med cirka 35 procent i Stock-holms län och med cirka 25 procent i de öv riga regionerna. Orsaken till efterfråge-ökningen är främst att fler av de som kommer att arbeta som bygg- och anläggningsarbetare 2025 beräknas ha en byggutbildning än vad som är fallet idag. Även byggbranschens till-växt under prognosperioden väntas få viss betydelse för efterfrågeutvecklingen. Bran-schen beräknas växa med omkring 10 procent i samtliga fyra regioner. Tillgången beräknas under samma tid öka med 25 procent i Östra Mellansverige och med mellan 15 och 20 pro-cent i de övriga regionerna. Det innebär att efterfrågan beräknas utvecklas något snabbare än tillgången i samtliga regioner, undantaget Östra Mellansverige där tillgång och efter-frågan beräknas utvecklas i samma takt. Fram till 2025 finns risk för tilltagande brist på byggutbildade i Stockholms län medan situa-tionen ser ut att bli mer balanserad för övriga regioner. Observera att arbetslösheten är relativt hög bland de byggutbildade i utgångs-läget, framförallt i Skåne. Står de arbetslösa inte till byggarbetsmarknadens förfogande kommer bristen bli något större i Stockholms län och situationen i Skåne på sikt inte vara lika balanserad som den annars skulle vara. En motverkande kraft till detta är den inpendling av byggarbetskraft från övriga Europa som inte syns i statistiken.

GymnasieingenjörsutbildningFram till 2025 beräknas tillgången på gymnasie ingenjörer minska med cirka 40 pro-cent i Stockholms län och Västra Götalands-regionen och med cirka 50 procent i Skåne och Östra Mellansverige. Detta även när det i beräkningarna har antagits att det antal nybörjarplatser som det beviljats statsbidrag för i och med återinförandet av gymnasiein-genjörsutbildningen permanentas under hela prognos perioden. Den nuvarande dimensio-neringen av gymnasieingenjörsutbildningen kommer således inte alls att räcka till för att täcka de stora pensionsavgångar som är att vänta fram till 2025. Detta gäller samtliga regioner.

Även efterfrågan beräknas minska under prognosperioden, dock i mycket mindre om-fattning än tillgången. Störst beräknas efter-frågeminskningen vara i Östra Mellansverige, med en nedgång med cirka 20 procent, och minst i Stockholm med en nedgång på drygt 5 procent. En bidragande orsak till att efter-frågan på gymnasieingenjörer beräknas mins-ka på sikt är att en del av de gymnasieingen-jörer som idag arbetar inom civilingenjörs-, högskoleingenjörs- och teknikeryrken på sikt väntas ersättas av personer med en civil- eller högskoleingenjörsutbildning. Sammantaget innebär detta att det är risk för stor brist på gymnasieingenjörer inom samtliga regioner. På länsnivå beräknas bristen bli som störst i Sörmland där tillgången beräknas minska med cirka 60 procent under prognosperioden.

CivilingenjörsutbildningTillgången på civilingenjörsutbildade beräknas öka i ungefär samma omfattning som efter-frågan i samtliga fyra regioner, i Stockholms län dock på en något högre nivå än i övriga regioner. Detta innebär en relativt balanserad

242

arbetsmarknad för civilingenjörsutbildade under prognosperioden. Detta gäller samtliga fyra regioner. På delregionnivå finns dock risk för viss brist på civilingenjörsutbildade i Skara borg och Fyrbodal. Orsaken är att tillgången här beräknas minska något under prognosperioden.

Går man ned på olika inriktningar inom utbildningen så finns det något större regi-onala skillnader avseende relationen mellan tillgång och efterfrågan.

Andra utbildningar inom teknikområdetFör högskoleingenjörer beräknas tillgång och efterfrågan öka i samma omfattning både i Stockholms län och i Skåne. Det innebär ett relativt balanserat läge på arbetsmarknaden för högskoleingenjörsutbildade i dessa två regioner. I de två övriga regionerna växer till gången något snabbare än efterfrågan, främst gäller det Västra Götalandsregionen där detta leder till risk för visst överskott på hög skoleingenjörs utbildade. På läns-/delregion nivå beräknas överskottet bli störst i Skaraborg, Fyrbodal och Örebro län. Samti-digt finns ett kraftigt underskott på gymnasie-ingenjörer, vars arbetsmarknad till vissa delar bör vara utbytbar med högskoleingenjörernas.

För fordonsutbildade finns det risk för viss brist i Stockholms län och i Skåne medan läget är mer balanserat i Västra Götalands-regionen och Östra Mellansverige. Även här är arbetslösheten relativt stor och står de arbets-lösa inte längre till förfogande för den aktuella arbetsmarknaden riskerar bristen att förstärkas i Stockholms län och Skåne och det balanse-rade läget i Västra Götalandsregionen riskerar att övergå i viss brist.

LANT- OCH SKOGSBRUK, DJURSJUKVÅRD

Relativt balanserad situation för gymnasialt utbildadeInom utbildningsområdet lant- och skogsbruk, djursjukvård finns utbildnings grupperna natur bruksutbildade på gymnasial nivå, agro-nom- och hortonomutbildade och veterinär-utbildade. Av dessa är det endast naturbruks-utbildade som redovisas för samtliga fyra regioner.

NaturbruksutbildningTillgången på naturbruksutbildade beräknas öka något snabbare än efterfrågan i Stock-holms län, medan det omvända förhållandet gäller i de tre övriga regionerna. I Stockholms län finns därmed risk för visst överskott på naturbruksutbildade medan det i övriga regioner på sikt beräknas bli en relativt god balans mellan tillgång och efterfrågan. Det förutsätter dock att de som i utgångsläget är arbetslösa står till den aktuella arbetsmarkna-dens förfogande. Är så inte fallet (sju av tio arbetsgivare uppger att det idag är brist på naturbruksutbildade) finns risk för viss brist på naturbruksutbildade i Skåne.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIAL OMSORG

Risk för fortsatt brist inom många olika områden Inom utbildningsområdet hälso- och sjukvård, social omsorg beräknas det inom flera regioner bli brist på utbildade arbetsterapeuter, bio-medicinska analytiker, receptarier, fysiotera-peuter, barnmorskor, specialistsjuksköterskor, tandhygienister, tandsköterskor och tand-läkare samt gymnasialt utbildade barn- och fritidsutbildade och vård- och omsorgsutbil-dade. Det som främst driver efterfrågan för dessa grupper är utvecklingen inom hälso- och

anols

Markering

243

DIAGRAM 10.14 Balansläge 2013–2025 för naturbruksutbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


DIAGRAM 10.15 Balansläge 2013–2025 för vård- och omsorgs utbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


244

sjukvården och inom äldreomsorgen, vilken i sin tur drivs av befolkningsutvecklingen och av att antalet äldre i befolkningen ökar. Inom flera områden är det redan idag brist på utbildade vilket innebär att beräkningarna i många fall pekar på fortsatt eller till och med tilltagande brist.

Vård- och omsorgsutbildningEfterfrågan på gymnasialt vård- och omsorgs-utbildade beräknas öka med cirka 45 procent i Stockholms län och med mellan 20 och 25 procent i övriga regioner. En orsak till den stora efterfrågeökningen är att en större andel av de som 2025 kommer att arbeta som vård- och omsorgspersonal beräknas ha en vård- och omsorgsutbildning jämfört med idag. En annan orsak är utvecklingen av äldre-omsorgen och hälso- och sjukvården under prognos perioden. Äldreomsorgen beräknas öka med drygt 30 procent i Stockholms län, cirka 25 procent i Östra Mellansverige, 20 procent i Västra Götalandsregionen och cirka 15 procent i Skåne. I Stockholms län beräknas tillgången öka med cirka 15 procent medan tillgången i övriga regioner, trots måttliga pensionsavgångar, beräknas minska något. Samman taget ger detta en likartad bild i samtlig a regioner med risk för brist på sikt.

TandsköterskeutbildningOm antagningen till tandsköterskeutbild-ningen ligger kvar på samma nivå som 2014, då den var en prioriterad utbildning inom yrkeshögskolan, kommer tillgången på tandsköterskor att minska med cirka 15 procent i Stockholms län och i Skåne och ligga kvar på ungefär nuvarande nivå i övriga regioner. Efterfrågan beräknas samtidigt öka med drygt 30 procent i Stockholms län, med cirka 20 procent i Västra Götalandsregionen och Östra Mellansverige och med drygt

15 procent i Skåne. Sammantaget innebär detta, om dimensioneringen av utbildningen inte förändras, allt från risk för stor brist på tandsköterskor i Stockholms län till risk för viss brist i Östra Mellansverige. På länsnivå är skillnaderna stora, det är risk för stor brist i Sörmland medan läget i Östergötlands län beräknas bli relativt balanserat.

Biomedicinsk analytikerutbildningEfterfrågan på biomedicinska analytiker ökar relativt svagt med mellan cirka 5 och knappt 15 procent under prognosperioden. Samti-digt beräknas tillgången sjunka med cirka 20 procent i Stockholms län och Västra Göta-landsregionen och med drygt 10 procent i Skåne. Den nuvarande dimensioneringen av utbildningen kommer således inte att räcka till för att täcka de stora pensionsavgångar som är att vänta fram till 2025 i dessa tre regi-oner. I Östra Mellansverige beräknas däremot tillgången öka i samma omfattning som efter-frågan vilket innebär en relativt balanserad situation sett till hela regionen, det finns dock stora skillnader mellan länen.

LäkarutbildningEfterfrågan på läkare beräknas fram till 2025 öka med drygt 20 procent i Stockholms län och inom Västra Götalandsregionen. I Östra Mellansverige och Skåne beräknas ökningen stanna vid cirka 15 procent. Den främsta or-saken till att efterfrågan ökar är utvecklingen inom hälso- och sjukvård, som i sin tur hänger samman med befolkningsutvecklingen. Hälso- och sjukvården beräknas öka med cirka 25 procent i Stockholms län och med mellan 10 och 15 procent i de tre övriga regionerna. I samtliga fyra regioner beräknas tillgången utvecklas i takt med efterfrågan vilket inne-bär en relativt balanserad arbetsmarknad för läkare under prognosperioden.

245

DIAGRAM 10.16 Balansläge 2013–2025 för tandsköterskeutbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


DIAGRAM 10.17 Balansläge 2013–2025 för utbildade biomedicinska analytiker. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


246

DIAGRAM 10.19 Balansläge 2013–2025 för receptarieutbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


DIAGRAM 10.18 Balansläge 2013–2025 för utbildade läkare. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


247

En starkt bidragande anledning till det numera balanserade läget på arbetsmarknaden för läkare är utbyggnaden av läkarutbild-ningen under det senaste decenniet. De senaste tio åren har antalet nybörjarplatser på läkar utbild ningen i landet ökat med drygt 50 procent. Trots detta är läkarförsörjning-en fort farande beroende av ett överskott av läkare från utlandet. Om lika många läkare skulle flytta ut ur som in i landet skulle den nu prognos tiserade balans situationen bytas ut mot viss brist på sikt inom såväl Västra Göta-landsregionen som Östra Mellansverige.

På delregionnivå finns dock, redan under nuvarande förutsättningar, risk för brist på personer med läkarutbildning. Det gäller främst Skaraborg, där ett oförändrat flytt-mönster på sikt ger en minskad tillgång på läkare.

Receptarieutbildning Pensionsavgångarna bland receptarieutbilda-de antas under prognosperioden bli stora i samtliga regioner, då mellan 40 och 50 pro-cent av dem i arbetskraften idag är 55 år eller äldre. I Stockholms län och i Skåne matchas detta relativt väl av nytillskottet av utbildade. I övriga regioner är så inte fallet och i Östra Mellansverige beräknas tillgången minska med cirka 25 procent medan den beräknas minska med drygt 10 procent i Västra Götalandsre-gionen. Efterfrågan på utbildade receptarier beräknas samtidigt ligga kvar på dagens nivå i Östra Mellansverige och öka med 10–15 procent i de övriga regionerna. Sammataget innebär detta att en redan ansträngd situation, där 80 procent av arbetsgivarna anger att det idag är brist på nyutexaminerade receptarier, beräknas förvärras ytterligare under prognos-perioden, framförallt i Östra Mellansverige och Västra Götalandsregionen.

Tandläkarutbildning Efterfrågan på personer med tandläkarutbild-ning beräknas öka med närmare 20 procent i Stockholms län och med närmare 10 procent i övriga regioner fram till 2025. Efterfrågeök-ningen hänger samman med den beräknade ökningen inom hälso- och sjukvård, som i sin tur hänger samman med befolkningsut-vecklingen. Under samma period beräknas tillgången öka något i Östra Mellansverige medan den beräknas minska något i övriga regioner. Tillgången beräknas således minska i flera regioner trots att antalet nybörjarplatser på landets tandläkarutbildning byggts ut rejält under den senaste tioårsperioden. En anled-ning är att pensionsavgångarna beräknas bli stora i samtliga regioner, då cirka 45 procent av dem i arbetskraften idag är 55 år eller äldre. Sammantaget innebär detta på sikt risk för brist på tandläkare i Stockholms län och i Västra Götalandsregionen och risk för viss brist i Skåne medan läget ser mer balanserat ut på totalnivå för Östra Mellansverige.

SpecialistsjuksköterskeutbildningEfterfrågan på specialistutbildade sjuksköter-skor beräknas under prognosperioden öka med drygt 25 procent i Stockholms län och i Västra Götalandsregionen och med mellan 15 och 20 procent i Skåne och Östra Mellansve-rige. Den främsta orsaken till att efterfrågan ökar är utvecklingen inom hälso- och sjukvård. Starkast är sambandet mellan sysselsättning-sökningen inom hälso- och sjukvård och ökad efterfrågan på specialistsjuksköterskor i Stock-holms län, Östra Mellansverige och Skåne. Under samma period beräknas tillgången öka något i Stockholms län och minska med cirka 5–10 procent i övriga regioner. Pensions-avgångarna under prognosperioden väntas bli stora i samtliga regioner, då cirka 45 procent av dem i arbetskraften idag är 55 år eller äldre. Sammantaget innebär det att dagens brist

248

DIAGRAM 10.21 Balansläge 2013–2025 för specialistutbildade sjuksköterskor. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


DIAGRAM 10.20 Balansläge 2013–2025 för tandläkarutbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


249

på specialistutbildade sjuksköterskor under prognos perioden riskerar att förstärkas i samt-liga regioner.

I 2015 års budget angavs en planerad ut bygg nad av antalet nybörjarplatser på specialist sjuksköterskeutbildningen. Även med denna utbyggnad beräknas dagens brist-situation förstärkas i samtliga regioner, dock i mindre omfattning än vad som annars skulle vara fallet.

Utvecklingen beräknas skilja sig åt mellan olika specialistinriktningar. I Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Östra Mellan-sverige antas bristen som andel av efterfrågan bli störst på specialistutbildade med inriktning mot psykiatri, medan detta i Skåne gäller för distriktssjuksköterskor.

DIAGRAM 10.22 Balansläge 2013–2025 för restaurang- och livsmedels-utbildade. Skillnad mellan tillgång och efterfrågan. Procent av efterfrågan.


Barnmorskeutbildning I Stockholms län beräknas efterfrågan på barn morskor öka med drygt 25 procent och i övriga regioner med 12–15 procent under prognosperioden. Under samma period be räknas tillgången öka med 20 procent i Stockholm och med drygt 5 procent i Skåne. I Östra Mellansverige beräknas tillgången ligga kvar ungefär på dagens nivå medan den i Västra Götalandsregionen beräknas minska med cirka 10 procent. Sammantaget innebär detta att dagens brist på barnmorskor på sikt beräknas vara relativt oförändrad i Stockholms län och i Skåne, samtidigt som bristen riskerar att kraftigt förstärkas framförallt i Västra Göta landsregionen, men även i Östra Mellansverige.

anols

Markering

250

Byggs antalet nybörjarplatser på barn-morskeutbildningen ut enligt den plan som angavs i 2015 års budget kommer bristen i Stockholms län och i Skåne att väsentligt mildras under prognosperioden. I Östra Mellansverige kommer bristen inte längre att förstärkas och i Västra Götalandsregionen till-tar inte bristen alls i samma omfattning som annars skulle vara fallet.

Grundutbildade sjuksköterskor Efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor beräknas öka med cirka 25 procent i Stock-holms län, med cirka 10 procent i Skåne och Östra Mellansverige och med drygt 5 procent i Västra Götalandsregionen fram till 2025. Under samma period beräknas tillgången öka med cirka 30 procent i Stockholm, närmare 25 procent i Östra Mellansverige och med cirka 20 procent i de två övriga regionerna. Sammantaget innebär detta, i de fall det i dag råder brist på grundutbildade sjuksköterskor, att denna brist på sikt kommer att mildras eftersom utvecklingen av tillgången är starkare än utvecklingen av efterfrågan. Framförallt gäller detta utanför Stockholms län.

TJÄNSTER

Restaurang- och livsmedelsutbildning Efterfrågan på restaurang- och livsmedels-utbildade på gymnasial nivå beräknas öka med närmare 30 procent i Stockholms län, med närmare 20 procent i Skåne och med cirka 15 procent i de två övriga regionerna. Efterfrågeökningen beror delvis på att fler av de som kommer att arbeta som storhushålls- och restaurangpersonal 2025 beräknas ha en restaurang- och livsmedelsutbildning, men även till viss del på att hotell- och restaurang-branschen växer. Hotell- och restaurangbran-schen beräknas växa med cirka 25 procent i Stockholms län och i Östra Mellansverige, med cirka 20 procent i Skåne och strax under 20 procent i Västra Götalandsregionen. Tillgången beräknas under samma tid inte öka i riktigt samma takt som efterfrågan, främst gäller detta i Stockholms län. Samman-taget innebär det på sikt risk för viss brist på restaurang- och livsmedelsutbildade i Stock-holms län, medan situationen ser ut att bli mer balanserad i övriga regioner.

Observera att arbetslösheten är relativt hög bland restaurang- och livsmedelsutbildade i ut gångsläget, framförallt i Skåne och Östra Mellan sverige. Står de arbetslösa inte till för-fogande för den arbetsmarknad utbildningen syftar mot kommer bristen bli något större i Stockholms län och det relativt balanserade läget i Skåne riskerar att övergå i en brist-situation.

anols

Markering

KOMPETENSPLATTFORM STHLM

Documents

STOCKHOLM 2025 - Vårdfokus · under 2015. Ineffektiv matchning yttrar sig inte bara i arbetslöshetsstatistiken. I Länssty-relsens medborgarundersökning 2015 uppger till exempel