Stöd studenter med funktionsnedsättning en guide för universitetspersonal, ht16

Stöd till studenter med funktionsnedsättning – en guide för universitetspersonal HT16/VT17 1

Stöd till studenter med funktionsnedsättningEn guide för universitetspersonal HT16/VT17

Stöd till studenter med funktionsnedsättning – en guide för universitetspersonal HT16/VT172

Den här guiden innehåller information till dig som kommer i kontakt med studenter med funktionsnedsättning vid Stockholms universitet. Du kan vara lärare, studierektor, studievägledare eller övrig personal.

Studenter med olika funktionsnedsättningar kan möta olika – och likartade – hinder i studiemiljön. Många hinder går att undanröja med god tillgänglighet i såväl den fysiska miljön som i den virtuella miljön, med framförhållning i kursplaneringen och med god pedagogik. Andra hinder kan överbryggas eller minskas genom olika former av pedagogiskt stöd.

Guiden tar upp diskrimineringslagen, plan för lika rättigheter och möjligheter och arbetsfördelningen vid universitetet. Den beskriver också vilka stödformer det finns för studenterna och ger några tips för lärare. Olika funktionsnedsättningar beskrivs kortfattat.

Vi hoppas att guiden ska göra det lättare för dig att möta studenter med olika funktionsnedsättningar och att ge dem det stöd de behöver för att kunna genomföra sina studier på bästa sätt.


Innehållsförteckning

Diskrimineringslagen.........................................................................................................4

Plan för lika rättigheter och möjligheter .....................................................................4

Vägen till stöd och anpassningar ...................................................................................5

Stöd under utlandsstudier ...............................................................................................6

Studentens individuella behov .......................................................................................6

Stöd, anpassningar och hjälpmedel ..............................................................................8

Tips för tillgänglig undervisning ................................................................................. 12

Funktionsnedsättningar .................................................................................................15

Litteratur ........................................................................................................................... 18

Övrigt studentstöd ..........................................................................................................19

Kontakt ...............................................................................................................................19

Produktion: Studentavdelningen, Stockholms universitet, VT2016. Foto Eva Dalin och Niklas Björling.


DiskrimineringslagenDiskrimineringslagen (SFS 2008:567) har som syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Prefekten eller motsvarande har av rektor delegerats ansvaret för arbetsmiljö-, diskriminerings- och likabehandlingsfrågor. Detta innebär att prefekten på varje institution är ansvarig för att förebygga diskriminering.

I diskrimineringslagen står: Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begreppet varaktig ska tolkas i relation till begreppen tillfällig och bestående. Det behöver inte röra sig om en bestående funktionsnedsättning men snabbt övergående skador och tillstånd omfattas inte, till exempel ett armbrott.

I linje med bland andra Diskrimineringsombudsmannen och Handisam används här begreppet funktionsnedsättning för att beskriva begränsningar av en persons funktionsförmåga. Hinder kan uppstå i en miljö som är otillgänglig. I vårt arbete för ökad tillgänglighet är det viktigt att se till människors skilda behov i olika studiesituationer.

Plan för lika rättigheter och möjligheterStockholms universitets långsiktiga plan 2015-2017 slår fast att universitetet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet. Målen för universitetets arbete med lika rättigheter och möjligheter för studenter beskrivs närmare i Plan för lika rättig-heter och möjligheter 2015. Där står att Stockholms universitet ska vara en öppen och tillgänglig studiemiljö som tillvaratar de resurser studenter med olika bak-grund, livssituation och kompetens tillför universitetet. Alla studenter ska bemötas på ett likvärdigt och respektfullt sätt utan att mötas av fördomar och stereotypa föreställningar. Planen finns på: su.se/jamlikhet.


Vägen till stöd och anpassningar

SamordnarenVid Studentavdelningen finns samordnare för studenter med funktionsnedsättning, dyslexipedagoger och en IT-pedagog. Samordnaren/dyslexipedagogen utfärdar intyg om rekommenderade stödåtgärder till de berörda studenterna, beställer passerkort till resursrum med mera. Samordnaren ger också stöd till personal på institutionerna i deras arbete med att göra sin undervisning och examination tillgänglig. Studentavdelningen administrerar lönerna till de personer som ger anteckningsstöd till studenterna, tentamensvakter med flera.

KontaktpersonVid varje institution finns i regel en kontaktperson som har till uppgift att bistå studenten i studiesituationen, vanligen studievägledaren. Studenten rekommenderas att etablera kontakt och samråda om stödet med kontakt-personen redan vid utbildningens början. Om studenten inte tidigare varit i kontakt med samordnaren på Studentavdelningen, bör studenten också hänvisas dit för att få en samlad bedömning och intyg om rekommenderade stödåtgärder.

Intyg om stödåtgärderEn student som behöver individuella anpassningar i sina studier ska kontakta Studentavdelningens samordnare för att få information och för att diskutera sitt behov av stöd. Utifrån samtalet och den dokumentation som studenten har kring sin funktionsnedsättning formuleras ett intyg, där det står vilka stödåtgärder som rekommenderas. Det kan till exempel vara anteckningsstöd, tillgång till resursrum och anpassad examination. Av intyget framgår också vilka skyldigheter studenten har och vad som förväntas av institutionen. Intyget är på så sätt en service till institutionens personal som därigenom inte tar del av studentens läkarintyg, dyslexiutredning och liknande. Studentens integritet skyddas också.

Intyget visas upp av studenten för den institutionspersonal som berörs, vanligen kontaktpersonen. Studenten och kontaktpersonen diskuterar stödet och hur det fungerar praktiskt i utbildningen. Institutionen beslutar om de rekommenderade stödåtgärder som gäller examination och undervisning, och ansvarar för att ordna tentamensvakter för studenter som tenterar enskilt eller har förlängd tentamenstid.


Stöd under utlandsstudierFör utresande studenter som, på grund av en funktionsnedsättning, behöver stöd under sina utbytesstudier är det de internationella handläggarna på Studentavdelningen och den internationella koordinatorn vid studentens institution som kan informera om vilka olika möjligheter till utlandsstudier som finns. Av Studentavdelningens samordnare kan studenten få råd kring hur studenten kan söka information om pedagogiskt stöd vid värduniversitetet. Samordnaren kan skriva ett intyg om rekommenderat stöd vid Stockholms universitet på engelska, som studenten i god tid ska skicka till värduniversitetet.

Stockholms universitet ansvarar i de flesta fall för kostnaderna för det pedagogiska stödet – på samma sätt som vid studierna på hemmaplan.

Studentens individuella behovStudenter med samma funktionsnedsättning kan ha helt olika behov. Varje student måste därför bedömas individuellt och generaliseringar ska undvikas. Studenter som använder rullstol behöver till exempel inte alltid samma typ av anpassningar, och studenter med dyslexi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha olika förmågor att klara läs- och skrivkraven på en kurs. På samma sätt har studenter som stammar olika förutsättningar att klara muntliga kursmål. Hur studenter med olika funktionsnedsättningar interagerar i grupp skiljer sig också från person till person.

Många funktionsnedsättningar syns inte utanpå. En student är inte tvungen att berätta om eller diskutera sin funktionsnedsättning med lärare eller annan personal vid institutionen. De flesta väljer ändå att ha en dialog kring de hinder de möter och de anpassningar de behöver. Tveka inte att ställa frågor om anpassningar till studenten. Han eller hon vet bäst vad som fungerar och vad som inte gör det. Var öppen och lyhörd och tänk på studentens rätt till integritet.

Ömsesidig respekt underlättar kommunikationen mellan student och lärare och är en förutsättning för att studenten ska kunna prestera sitt bästa i studierna.Behandla intygen om rekommenderat stöd och de uppgifter som kommer fram om studentens situation konfidentiellt. Sekretesslagen gäller för uppgifter om hälsa och personliga förhållanden.



Stöd, anpassningar och hjälpmedelI det här avsnittet beskrivs några vanliga stödformer. Listan är alfabetisk.

Anpassningar av inom- och utomhusmiljöVid Stockholms universitet arbetar vi för att lokalerna ska vara tillgängliga. Om universitetets inom- och utomhusmiljö behöver anpassas är du välkommen att kontakta Fastighetsavdelningen, e-post: [email protected].

AnteckningsstödEn student som på grund av sin funktionsnedsättning inte själv kan anteckna under föreläsningar kan få hjälp med det. Studenten kan själv ordna anteckningsstödet genom att fråga någon av sina kurskamrater. Någon gång kan studenten behöva hjälp med att hitta en person och kan då vända sig till studievägledaren som kan fråga studenterna via e-post, annonsera på institutionens hemsida eller i Mondo. Den som antecknar åt någon annan får ersättning för sitt arbete via Studentavdelningen (som endast betalar för en antecknare per kurs).

ExaminationStudenter med funktionsnedsättning kan behöva genomföra examinationen på något annat sätt än det gängse. En student har ibland behov av enskild tentamen och kan då få utföra tentamen i enskilt rum eller tillsammans med en mindre grupp studiekamrater i samma lokal. Detta kan vara aktuellt för dem som till exempel har allergi, behov av att röra på sig under tentamen, koncentrationssvårigheter eller lätt blir störda av andra. Ofta används något av de resursrum som finns på Studentavdelningen. Rum bokas av studenten, som meddelar institutionen i god tid. Tentamensvakt ordnas av institutionen medan dennes lön betalas via Studentavdelningen.

Vid behov kan studenter erbjudas förlängd tentamenstid eller alternativ examination efter samråd med examinatorn, som beslutar om detta. Muntlig komplettering och tentamen med hjälp av dator kan till exempel förekomma.

Kurslitteratur som talbok, e-textbok och punktskriftVissa studenter behöver använda anpassad kurslitteratur som produceras av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). MTM anpassar bara böcker som är obligatorisk kurslitteratur. Det kan ta cirka två till fyra månader att nyproducera en talbok. Produktionstiden för punktskriftsbok och e-textbok är cirka två månader. Mer information om MTM finns på: mtm.se.

Nya talböcker framställs i DAISY-format vilket gör att studenten med ett läsprogram kan läsa strukturerat genom att bläddra, söka och sätta bokmärken. E-textböcker är böcker med digitalt lagrad text. De läses på dataskärm


tillsammans med programmet TextView och anpassningar som talsyntes, skärmförstoring eller punktskriftsskärm. De texter som MTM inte producerar, till exempel kompendier, artiklar och delar av böcker, kan studenten vid behov få inlästa av en lektör via universitetsbiblioteket. Finns texterna i e-format kan studenten ibland läsa texten med hjälp av talsyntes. Stockholms universitet har talsyntesen ViTal installerad i alla datasalar.

För talböcker kontaktar studenten själv universitetsbiblioteket för att få ett nedladdningskonto och information om hur man beställer och laddar ner kurslitteraturen som Daisy-talbok eller som Mp3-fil. Studenten kan boka en tid via e-post: [email protected] eller gå på drop-in tider, se: su.se/biblioteket.

Det finns också möjlighet för institutionen själv att beställa förproduktion av talböcker. Då gäller det obligatorisk kurslitteratur som inte redan finns inläst och beställningen måste gå via biblioteket. Kontakta Ann-Louise Löfgren för mer information på e-post: [email protected].

Om studenten behöver kurslitteraturen i punktskrift (braille), som e-textbok eller behöver skanna in enstaka dokument för att kunna översätta dem till punktskrift eller redigerbar text ska studenten kontakta en samordnare på Studentavdelningen.

ResursrumFör studenter med funktionsnedsättning finns tretton resursrum i Studenthuset. I rummen finns datorer som är utrustade bland annat med talsyntes, rättstavningsprogram, skanner och lexikon. I alla rum finns höj- och sänkbara bord. Rummen kan bokas och användas för studier eller för enskild tentamen. Vid behov ordnar institutionerna en separat tentamenslokal.

För att kunna använda sig av resursrummen behöver studenten tillgång till bokningssystemet och ett passerkort som beställs genom samordnaren. Inför varje ny termin måste studenten aktivera sitt passerkort på nytt. Kontaktpersonen för resursrum hjälper till med detta. Information om rummens utrustning finns på: su.se/funktionsnedsattning.

Även i universitetsbiblioteket finns resursrum för studenter med funktionsnedsättning samt ett allergirum. Dessa resursrum kan dock inte användas för tentamen. Mer information finns på: su.se/biblioteket.

RättstavningsprogramAlla studenter har möjlighet att ladda ner och installera rättstavningsprogrammen StavaRex och SpellRight på sin hemdator utan kostnad via sajten Studentlicenser i Mondo. Licenserna gäller under ett år.



SkrivtolkSkrivtolkning sker simultant från tal till skrift och tolken skriver ner det som sägs antingen på en dator eller på ett snabbskrivande tangentbord.

UtbildningstolkEn student som har behov av teckenspråkstolkning, skrivtolkning eller dövblindtolkning erbjuds tolkservice i alla studierelaterade situationer, t ex föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Studenten påtalar redan i sin anmälan till universitetet behovet av tolk till Studentavdelningen.

För mer information se, su.se/utbildningstolkning eller kontakta Enheten för utbildningstolkning, e-post [email protected].

UppsatshandledningDet finns ibland möjlighet för studenten att få extra uppsatshandledning. Åtgärden diskuteras tillsammans med samordnaren och kontaktpersonen vid berörd institution.

VilrumI Studenthuset finns ett vilrum och nyckel hämtas i Infocenter i Studenthuset. Rummet kan inte bokas i förväg. Det finns också vilrum i Södra huset och för att tillgång till dem kontakta informationsdisken i Frescati, Södra huset, hus B, plan 3, rum B379 (telefon 08-16 24 00).


Tips för tillgänglig undervisning Undervisningen vid Stockholms universitet ska så långt det är möjligt vara tillgänglig för alla studenter. Rådgör gärna med andra lärare och personal med pedagogisk erfarenhet. Samordnarna på Studentavdelningen kan också hjälpa till med att föreslå lösningar för anpassningar av examinationer eller alternativa sätt att genomföra olika kursaktiviteter. För studenter med funktionsnedsättning är det extra viktigt att tänka på följande:

Meddela kursplaner, litteraturlistor och annat material i god tid Kursplanerna behövs för att studenterna ska kunna göra en realistisk planering av sina studier och diskutera eventuella anpassningar. Eftersom planeringstiden för detta ibland är lång, är det bra om kursplanerna är klara och tillgängliga på institutionens hemsida i god tid. Det är också bra om institutionen i förväg beaktar hur kursmoment som exempelvis fältutflykt, studieresa, praktik eller laboration kan genomföras för studenter med olika typer av funktionsnedsättningar.

Institutioner som använder visuellt (inspelat/strömmande) kursmaterial bör också beakta hur detta ska tillgängliggöras för syn- och hörselnedsatta studenter.Studenter som behöver sin kurslitteratur i andra former än som tryckt bok, behöver ha tillgång till litteraturlistan långt i förväg. Produktionen av en ny talbok tar två till fyra månader. Även anpassningar som e-textbok, punktskriftsbok och förstoringar tar tid. För att studenten ska få inläst litteratur i tid till kursen måste den beställas långt före kursstart och studenten är alltså beroende av att litteraturlistorna är fastställda och publicerade på institutionens webbsida.

Det underlättar för många studenter att få tillgång till föreläsningsanteckningar, PowerPoint-presentationer och annat material i förväg. Publicera gärna materialet elektroniskt i lär- och samarbetsplattformen Mondo (eller annan plattform) så att studenter som använder program med talsyntes kan lyssna på det i förväg. Material som skickas direkt till studenterna bör av samma skäl vara i elektronisk form. Om studenten använder teckenspråkstolk behöver tolken ta del av kurs- och föreläsningsmaterial i förväg för att förbereda sig.

Boka tillgängliga lokalerStudenter med rörelsehinder är beroende av att kunna ta sig till och vara i de lokaler där undervisningen sker. Kontrollera därför att undervisningslokalen är tillgänglig för alla. Informera om ändringar av schema, lokaler, kursupplägg och dylikt på ett sätt som når alla berörda. Den som exempelvis är beroende av färdtjänst för resor till och från universitetet, liksom den som är i behov av teckenspråkstolk, behöver tid för planering. För hörselskadade är det viktigt att det är bra akustik i undervisningslokalen. Använd lokaler med hörslinga om du har studenter som använder hörhjälpmedel.


Använd mikrofonAnvänd alltid mikrofon i undervisningslokaler där sådan finns. Detta gäller även studenter som yttrar sig. I alla stora hörsalar (även i några seminarierum) finns en teleslinga/hörslinga som aktiveras av mikrofonen. För att en hörselskadad student ska kunna utnyttja detta hjälpmedel måste alltså mikrofonen vara igång.

Upprepa frågor och stå synligtMed några enkla åtgärder, förutom att använda mikrofon, blir det enklare för hörselskadade att tillgodogöra sig undervisningen. Upprepa gärna alla frågor och kommentarer från studenterna. Tänk på att hörselskadade kanske behöver läsa på läpparna. Undvik därför att tala vänd mot tavlan och om möjligt att stå i motljus.

Ta raster och pauserTa regelbundna raster. En funktionsnedsättning medför ofta att studenten behöver koncentrera sig mer än andra och fortare blir trött och tappar koncentrationen. Andra får besvär av att sitta länge utan att kunna röra på sig. Hoppa därför inte över planerade raster.

Ge information både muntligt och skriftligtAll viktig information bör ges både muntligt och skriftligt. Studenter med dyslexi kan ha lättare att ta till sig muntlig information, medan studenter med neuropsykiatriska tillstånd behöver få den i skrift. Använd institutionens hemsida och/eller Mondo.

Planera inför grupparbeten och redovisningarGrupparbeten och redovisningar bör planeras med tanke på att studenter har olika behov. Här följer tre exempel: För en student med hörselskada fungerar det bäst att arbeta i en mindre grupp i en lokal där hörselmiljön är optimal. Vid redovisning bör gruppen stå framför de andra studenterna eftersom den studenten med hörselskada uppfattar det som sägs lättare när han eller hon också kan se det som sägs. För en student med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan det vara särskilt viktigt att känna sig trygg i gruppen och att det i god tid ges tydliga riktlinjer för grupparbetet och presentationen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att använda alternativa arbetsformer. För en student som stammar kan det i just denna talsituation upplevas besvärligt att redovisa inför hela gruppen, och då kan det vara aktuellt att ge längre redovisningstid alternativt redovisning i mindre grupp eller enskilt.



FunktionsnedsättningarHur en funktionsnedsättning tar sig uttryck varierar stort individer emellan. Behovet av stöd och anpassningar är därför individuellt. Olika diagnoser kan överlappa varandra och det är inte ovanligt att en person kan ha flera diagnoser samtidigt. Många studenter med funktionsnedsättning har utvecklat färdigheter vilket gör att omvärlden kan ha svårt att förstå att hon eller han också har svårigheter. Här beskrivs kortfattat de vanligaste funktionsnedsättningarna.

DyslexiSamlingsdiagnosen dyslexi innebär en varaktig störning av förmågan att avkoda skriftspråket orsakad av en svikt i det fonologiska systemet. Feltolkningarna av skriften skapar i sin tur ofta misstolkningar av innehållet i en text. Avkodningen tar tid och studenter med dyslexi tvingas läsa en text med större noggrannhet och kanske flera gånger för att uppnå god läsförståelse. Även skrivprocessen påverkas. Flertalet studenter med dyslexi har svårt med stavning och satskonstruktion. För mer information, Dyslexiförbundet FMLS: dyslexi.org.

Dövhet och hörselskadorOrdet hörselskada är ett samlingsnamn för till exempel hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Den största gruppen är personer med hörselnedsättning, som kan variera från lätt hörselnedsättning till dövhet. En del personer med hörselnedsättning använder hörseltekniska hjälpmedel som hörapparat eller cochlea-implantat.

Om vissa frekvenser i hörseln är borta kan dock inte en hörapparat kompensera för bortfallet. En hörapparat förstärker alla ljud det vill säga även trafikbuller, skrapljud av stolar, fläktsus från luftkonditionering och dataprojektorer med mera. Många typer av hörselnedsättning försämrar hörandet av vissa ljudfrekvenser vilket medför att vissa röster/ljud är lättare/svårare att uppfatta än andra.

Att inte kunna höra tillfredställande i studiesituationen påverkar studenten negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna och försöka hänga med. Det finns också en risk för missuppfattningar. Förutom stress och trötthet kan anspänningen leda till värk i huvud, nacke och axlar.

En del hörselskadade och döva personer använder sig av teckenspråk. Teckenspråket är både ett gestuellt och visuellt språk som uttrycks med hand, kropps-, mun- och ansiktsrörelser. Det har en egen tematisk och syntaktisk struktur. För mer information, Hörselskadades Riksförbund: hrf.se och Sveriges Dövas Riksförbund: sdr.org.


Neuropsykiatriska funktionsnedsättningarNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en sammanfattande beteckningför olika tillstånd och diagnoser som till exempel ADHD, autismspektrumtillstånd, tvångssyndrom och Tourettes syndrom. Diagnoserna kan ibland överlappa varandra.

Inom autismspektrumtillstånd (AST) ryms bland annat diagnoserna autism och Aspergers syndrom. Valet av ordet spektrum i namnet autismspektrumtillstånd syftar på den stora variation som ryms inom diagnosen AST. Personer med AST kan ha svårt att tolka personer i sin omgivning och att förstå det som inte uttalas, vilket kan leda till svårigheter i kommunikation och samspel. De kan också ha tydligt inriktade intressen som de förvärvar stora kunskaper i.

Symtom för en person med diagnosen ADHD (Attention Deficit and Hyperactivity Disorder) är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma i kombination med varandra eller var för sig. Personen kan till exempel ha lätt för att bli distraherad, glömma att ta med sig saker eller missa möten och information.

För en person som har tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder), är symtomen tvångstankar och tvångshandlingar. Tourettes syndrom yttras genom tics, det vill säga återkommande ofrivilliga reflexliknande rörelser och/eller läten. Många som har Tourettes syndrom utvecklar en förmåga att dölja sina tics när de är bland folk och låter dem bryta ut när de är ensamma. För mer information, Riksförbundet Attention: attention-riks.se och Autism- och Aspergerförbundet: autism.se.

Psykiska funktionsnedsättningarGemensamt för psykiska funktionsnedsättningar är att besvären är långvariga och återkommande. Till dem räknas till exempel tvångssyndrom, psykoser och ångestsjukdomar. Dessa tillstånd kan innebära svårigheter i perioder, både i det dagliga livet och i studiesituationen.

Bipolär eller manodepressiv sjukdom innebär kraftiga svängningar i sinnesstämningen, ofta i distinkta perioder av depression eller mani. Ibland finns symtomfria perioder däremellan. I en manisk period går personen på högvarv och är mycket produktiv men kan ha svårt att hålla koncentrationen på det som ska göras. Vid ett depressivt skov känner sig personen ofta tom och värdelös. Dygnsrytm och sömn störs och periodvis kan personen bli oföretagsam och långsam.

Social fobi innebär att personen har en oproportionerligt stor rädsla för att bli uppmärksammad av andra. Svåra situationer för en student kan till exempel vara när han eller hon ska presentera sig i en ny grupp, delta i seminarier eller tala inför publik. För mer information, Riksförbundet för social och mental hälsa: rsmh.se.


RörelsenedsättningarRörelsenedsättningar är ett samlingsbegrepp för skador eller sjukdomar som på olika sätt påverkar rörelseapparaten. Det kan röra sig om en skada på hjärnan, på det perifera nervsystemet eller på muskler, leder eller skelett.

Cerebral pares (CP) orsakas av en hjärnskada som uppstått under fosterutvecklingen, vid födelsen eller under de första levnadsåren. CP kan variera i omfattning och svårighetsgrad. Ofta förekommer motoriska svårigheter, till exempel spasticitet (ökad muskelspänning) och/eller ofrivilliga rörelser.

Förvärvad hjärnskada innebär att hjärnskadan inte är medfödd. Orsaken till skadan kan vara yttre våld eller sjukdom, till exempel trafikolyckor, fallolyckor, misshandel, syrebrist, stroke, virus, tumör eller exponering för lösningsmedel. Hjärnskadorna kan ge både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar samt beteendemässiga störningar som kan vara både synliga och dolda. Kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära nedsatt förmåga vad gäller till exempel minne, kommunikation, initiativ, vakenhet, inlärning, planering, omvärldsuppfattning, omdöme och koncentration.

Whiplashskador orsakas av stötvåld mot halsryggen. Den vanligaste orsaken är bilolyckor men skadorna kan också orsakas av fall- och dykolyckor. Whiplashskador ger upphov till kroniska smärttillstånd, rörelseinskränkning i lederna och stelhet i muskulaturen. Personer med whiplashskada medicinerar ofta mot smärta, vilket medför att de kan bli mycket trötta. Smärta påverkar också uppmärksamheten och koncentrationsförmågan negativt.

Ryggmärgsskador är ofta orsakade av trafik- eller sportolyckor. Ryggmärgsbråck är dock en medfödd skada. Beroende på var och i vilken grad ryggmärgen är skadad får förlamningarna olika utbredning, allt från total förlamning till en lätt svaghet i fotmuskulaturen. Förflyttnings- och balanssvårigheter är vanliga. För mer information, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder: dhr.se.

SynskadorOrdet synskada omfattar grav synskada och synsvaghet, men gränsen mellan grava och lindriga synskador är flytande. En synnedsättning har alla som, även med glasögon och god belysning, har svårt att läsa tryckt text eller att orientera sig med hjälp av synen. Vissa som är gravt synskadade kan svagt skönja färger och föremål eller ser med ett starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. Lässvårigheterna vid en synskada varierar. Det kan vara möjligt att läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor och om det finns god kontrast och logisk layout som ökar läsbarheten. Andra behöver få texten som punktskrift, talbok eller i elektronisk form för att läsa den med hjälp av dator och talsyntes eller punktdisplay. För mer information, Synskadades Riksförbund: srf.nu.


TalsvårigheterTalsvårigheter är antingen medfödda eller förvärvade och kan orsakas av en mängd olika faktorer. En talsvårighet kan vara en konsekvens av skada eller sjukdom i hjärnan som påverkar muskelfunktionen i talmuskulaturen, till exempel en CP-skada, en förvärvad hjärnskada eller en neurologisk sjukdom. Talsvårigheter innebär att planerandet av vad som ska sägas eller utförandet av yttrandet är påverkat.

Stamning innebär avbrott i det normala talflödet, och dessa avbrott kommer ofta okontrollerade. Stamningsproblemets omfattning för den enskilda individen kan vara mycket större än vad omgivningen uppfattar. En del kan undvika att stamma genom att vara tysta, byta ut ord eller undvika vissa situationer.

Stamning och andra talsvårigheter kan medföra problem för studenten att delta vid diskussioner, muntliga examinationer och presentationer. För mer information, Stamningsförbundet: stamning.se.

Andra funktionsnedsättningarDet finns många andra typer av funktionsnedsättningar utöver de som nämnts ovan, till exempel epilepsi eller multipel skleros, MS. Även allergi kan vara ett svårt hinder i studierna. Alla varaktiga funktionsnedsättningar som påverkar studiesituationen berättigar till stöd. För mer information, Handikappförbunden: hso.se.

Litteratur

• 10 tips för tillgänglighet. Hur er organisation blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, 2013, Sveriges Förenade Studentkårer. Kan beställas på: sfs.se/10-tips-tillganglighet.

• Inkluderande möten i högskolan, 2012, red., Melin, Margareta och Johansson, Elna, Studentlitteratur.

• Undervisa tillgängligt! Pedagogiska strategier för att funktionsnedsättning hos studenter inte ska vara ett hinder för att genomföra studierna, 2012, Henriksson, Ann-Sofie, Uppsala universitet.

• Teachability. Creating an Accessible Curriculum for Students with Disabilities, 2000, The University of Strathclyde. Kan laddas ner: teachability.strath.ac.uk/originalteachabilitypage.html.

• Möjligheter till högre studier - för studenter med psykisk eller neuropsykisk funktionsnedsättning, 2012, Specialpedagogiska skolmyndigheten.


Övrigt studentstöd

Studie- och språkverkstadAlla studenter vid Stockholms universitet kan få stöd i sitt skrivande på svenska och engelska och med sin studieplanering vid Studie- och språkverkstaden som finns i Studenthuset. Mer information finns på: su.se/sprakverkstaden.

StudenthälsovårdStudenthälsan i Stockholm arbetar med hälsovård för studenter, framför allt med studierelaterade problemställningar. Studenterna kan komma till en öppen mottagning i Studenthuset, Universitetsvägen 2 B, entréplan, rum 228-230. Det finns också möjlighet att boka en tid. Basmottagningen finns i Studentpalatset, Norrtullsgatan 2. Där finns läkare, sjuksköterska, psykolog och socionom som erbjuder kortare kontakter individuellt eller i grupp. Personalen har tystnadsplikt och alla besök är avgiftsfria. Mer information finns på: studenthalsanistockholm.se.

Studie- och karriärvägledningEn allmän studie- och karriärvägledning finns i Studenthuset, Universitetsvägen 2 B, plan 3. Dit kan studenter vända sig med allmänna frågor om studier, utbild-ningsval och karriär. Mer information finns på: su.se/studievagledning.

Kontakt Gruppen för särskilt pedagogiskt stöd finns på Studentavdelningen. Besöksadressen är Studenthuset, hus Beta, Universitetsvägen 2 B. För den som kommer med färdtjänst, ange adress Universitetsvägen 10 A.

För direktnummer till samordnare, dyslexipedagog och IT-pedagog, och för mer information, se: su.se/medarbetare/service/undervisning/undervisa-tillgangligt.

AnsökanStudenter med varaktiga funktionsnedsättningar ansöker om särskilt pedagogiskt stöd via Nais, nais.uhr.se.

Drop-inHos samordnare, dyslexipedagog och kontaktperson för resursrum och särskilda programvaror samt för hjälp med ansökan i Nais: tisdagar kl 14–16 rum 234–240, 242.

TelefonTelefonnummer: 08–16 17 80. Onsdagar kl 13–14.

E-postE-post: [email protected]. Frågor om resursrummen: [email protected]

Tiderna för drop-in och telefontid gäller under terminerna. Under sommar och jul gäller andra tider. Se webbsidan för eventuella ändringar och mer information: su.se/funktionsnedsattning.


För mer information besök su.se

Stockholms universitet, 106 91 StockholmTel: 08-16 20 00. E-post: [email protected]

Hur långt vill du nå?

Studentavdelningen

Besökadress: Studenthuset, Hus Beta, Universitetsvägen 2 BTelefon: 08-16 20 00, e-post: [email protected]/medarbetare/tillganglighet

Documents

Stöd studenter med funktionsnedsättning en guide för universitetspersonal, ht16