Strategisk plan för kvalitets · tydliga underlag för uppföljning av resultatkvalitet, strukturkvalitet och processkvalitet. Strategiskt initiativ: Det systematiska kvalitetsarbetet

STRATEGISK PLAN FÖR KVALITETSHÖJNING

OCH VERKSAMHETSUTVECKLING 2019

1

Strategisk plan för kvalitetshöjningoch verksamhetsutveckling av Norrköpings skola 1-20 år

facebook.com/Norrkopingskommun

norrkoping.se

instagram.com/norrkopings_kommun

InnehållInledning ............................................................................ 3Kunskap............................................................................ 5 Undervisningskvalitet.......................................................... 5Flerspråkiga barns och elevers utbildningsvägar ................. 6 Resultatuppföljning och analys............................................ 7 Digital kompetens och digitaliseringsstrategi....................... 8Trygghet............................................................................11Elevhälsa............................................................................. 11Trygg och stimulerande miljö.............................................. 12 Främjande närvaroarbete................................................... 13 Ledarskap......................................................................... 15 Chefers förutsättningar....................................................... 15Ekonomisk styrning............................................................ 16Planeringsförutsättningar och utveckling av lokalprocessen .............................................. 17Delaktighet, tillit och kommunikation................................. 18Strategisk kompetensförsörjning.................................. 20Attraktiv arbetsgivare och rekrytering................................. 20Arbetsbelastning och arbetsmiljö........................................ 21Arbetsgång och utvärdering.......................................... 23



3

Inledning

Norrköpings skola 1-20 år och utbildningskontoret har tre gemensamma och tydligt uttalade övergripande uppdrag • ökade resultat• ökad likvärdighet• hållbar arbetsmiljö

Det innebär att alla vi som arbetar inom utbildningskontorets verksamheter har ett uppdrag att tillsammans arbeta aktivt och målmedvetet för att fler barn och elever ska lära sig mer i våra verksamheter. En tydlig målbild för mig är att varje barn och elev kan och vill lyckas och att de ska ha möjlighet till det i vår förskola och skola – alla elever ska ges förutsättningar och stödjas att nå målen i alla ämnen samt utvecklas så långt som möjligt. Resultaten i Norrköpings skola har varit låga och utvecklingen har gått åt fel håll. Men den senaste betygsstatistiken visar att trenden är bruten. Det är med stor stolthet jag kan konstatera att resultaten utvecklas positivt och kunskapsresultaten ökar. Bakom denna positiva utveckling ligger mycket arbete i att utvecklas kollegialt, utveckla undervisning, analyser och fokusera på rätt saker.

Att arbeta med resultatutveckling innebär att vi systematiskt och kritiskt måste granska vår verksamhet i syfte att ständigt förbättra och prioritera. För att uppnå ökad likvärdighet måste stöd, kompetensutveckling och utvecklingsprocesser riktas efter behov och se olika ut på olika enheter. I utvecklingsarbetet måste vi också vara uppmärksamma på hur vi prioriterar och prioriterar bort. Vi kan inte bara addera utan måste också våga se på aktiviteter eller insatser som vi ska sluta genomföra om de inte ger den önskade effekt vi är ute efter. Detta så att organisationen och alla medarbetare upplever att man inom utbildningskontoret har en hållbar arbetsmiljö.

Utbildningskontorets ledning och verksamhetsstöd leder och samordnar majoriteten av alla stora stödprocesser vilka direkt eller indirekt påverkar enheterna, våra chefer, medarbetare, barn elever och vårdnadshavare.

När dessa processer flyter på märks de knappast i verksamheten och bidrar till verksamhetsutvecklingen, men när de inte fungerar effektfullt kan de upplevas mer som något som skapar mer jobb än för oss framåt.

I den strategiska planen för kvalitetshöjning och verksamhetsutveckling synliggörs det prioriterade arbetet vi har framför oss, våra strategiska initiativ och insatser för att nå de övergripande uppdragen och vara ett reellt stöd för verksamheten. Planen är en del i arbetet att skapa tydligare och effektivare processer och rutiner.

Inom utbildningskontoret har vi ett 1-20 års perspektiv. Detta innebär att vi ser på vår verksamhet som en helhet - från första mötet med barnet och dess vårdnadshavare i förskolan till tillfället då eleven lämnar gymnasiet. Alla medarbetare, oavsett var på barnets eller elevens utbildningsresa man tar vid, så har man en lika viktig roll.

Sofie Lindén, Utbildningsdirektör

Kvalitetshöjning och verksamhetsutveckling

Förväntade effekter:

• Utveckling och ökat lärande för barn och elever – ökade resultat och ökad likvärdighet

• Hållbart medarbetarskap och hållbart ledarskap

• Tydligare och effektivare processer och rutiner

• Målen i uppdragsplanen för utbildningskontoret nås liksom kommunens övergripand mål

4





5

KunskapUndervisningskvalitetBakgrund: Undervisningskvalitet och framgångsrika undervisningsmetoder måste sättas högst upp på agendan, från förskolan till gymnasiet.

Strategiskt initiativ: Att öka elevernas kunskapsutveckling och på det sättet höja våra betygsresultat är ett av våra viktigaste övergripande uppdrag. För att nå detta behöver vi, genom hela verksamheten och på varje enhet, lägga ett stort fokus på att diskutera och reflektera kring likvärdig utbildning och undervisning av hög kvalitet. Utbildningen organiseras för mesta möjliga måluppfyllelse genom till exempel tjänstefördelning utifrån behörighet.

Varje pedagog behöver ständigt reflektera över sin undervisning för att i den mån det behövs utveckla den med hjälp av individuella mål, kollegialt lärande, beprövad erfarenhet, forskning, analys och utvärdering samt genom att vi gemensamt synliggör god undervisning. Varje barn och elev måste mötas av en verksamhet som präglas av en tydlig struktur, progression i lärandet och stimulerande undervisningsmetoder samt professionell bedömning.

Vi bör gemensamt stärka övergångar och utveckla den bank av verktyg som behövs för att möjliggöra, utmana och synliggöra varje individs lärande samt medvetet undervisa eleverna i tankesätt om sitt eget lärande. Stort fokus behöver ligga på att ett gott lärande ska ske och barn och elever behöver mötas av hög kompetens, en trygg studiemiljö, undervisning som skapar motivation och väcker kunskapslust. Goda grunder för lust att lära och för en god kunskapsinhämtning ska läggas tidigt och genom hela utbildningsverksamheten är en stark relation mellan barn/elev och den undervisande läraren viktig. Vi arbetar aktivt med att lägga en grund för fortsatta studier genom ett stort fokus på metoder inom läsa och skriva, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt på grundläggande taluppfattning och problemlösning i matematik. Det internationella arbetet bidrar också till högre måluppfyllelse genom att stärka yrkesprofessionen bland lärare, elevers anställningsbarhet och språkkunskaperna hos både elever och lärare.

Undervisningskvalitet

• Undervisningsbegreppet inom förskolan definieras och implementeras

• Vidareutveckla och implementera metoder för att tidigt säkra och följa upp läsförståelse samt grundläggande kunskaper i matematik hos alla elever

• Tjänstefördelning för hållbarhet som minimerar lärarbyten och stödjer utveckling av god undervisning

• Sprida framgångsrika och forskningsbeprövade undervisningsmetoder inom verksamheten genom kollegialt lärande och observationer av undervisningen

• Undervisning, det pedagogiska ledarskapet och hur det kan utvecklas och bli ännu bättre är i fokus på chefsmöten och i kvalitetsdialoger

• Säkerställa en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning

• Utveckla skolbiblioteken

• Utveckla studie-och yrkesvägledningen

Flerspråkiga barns och elevers utbildningsvägarBakgrund: Vi måste säkra att vi har ett helhetsperspektiv på flerspråkiga1 barns och elevers utbildningsväg genom vår verksamhet samt se till att denna är effektiv för varje individ.

Strategiskt initiativ: Varje barn och elev behöver bemötas individuellt utifrån sin tidigare skolerfarenhet, sina förkunskaper, behov och förutsättningar – det gäller alla barn och elever, och är extra viktigt för elever med en kort och/eller bristfällig skolbakgrund. Vi behöver lyfta goda exempel på hur den lokala organisationen anpassas utifrån faktorer som är gynnsamma för varje flerspråkigt barns och elevs fortsatta lärande, samt fortsätta att höja kompetensen hos alla pedagoger kring att arbeta språk- och kunskapsutvecklande på ett kvalitativt sätt.

Varje barn och elev får en snabb placering i vår verksamhet. Detta för att vi vet att varje dag gör skillnad och ju tidigare vi möter barnet och eleven och dess vårdnadshavare desto större möjligheter har eleven att senare uppnå behörighet till vidare studier. För barn i förskoleåldern är det viktigt att de kommer till och deltar i vår verksamhet. För elever i skolan grundar sig planeringen av skolgången sig på den inledande kartläggningen av elevens tidigare erfarenheter och kunskaper, och att dessa tas tillvara i elevens fortsatta lärande.

Därför behöver vi bland annat stärka kompetensen kring kartläggning steg 1-3 samt säkra elevens fortsatta kunskapsprogression genom informativa överlämningar från mottagningsenheten till den skola eleven placeras på.

Vi ska också skapa förutsättningar för varje elev att så snart som möjligt delta i den ordinarie undervisningsgruppen och få stöd genom bland annat studiehandledning på modersmålet eller på elevens kunskapsspråk. Rektorer och lärares förståelse för och kunskap om hur man integrerar studiehandledningen i ämnesplaneringen behöver utvecklas för att bli det reella stöd för eleverna som de har rätt att få. Introduktionsprogrammens strategiska planering ser till helheten och skapar en organisation för framtiden på varje gymnasieskola. Studie- och yrkesvägledning stöttar kring bland annat överväganden vad gäller prioriterad timplan eller ytterligare skolår i grundskolan. Centrala elevhälsan har en viktig funktion i handledning av personal kring flerspråkiga elever. Vi arbetar medvetet för att skapa ett transspråkande förhållningssätt i våra verksamheter. Det bidrar till att skapa interkulturella förskolor och skolor, där samtliga barn och elever ges förutsättningar att utvecklas och lära på bästa sätt.

Flerspråkiga barns och elevers utbildningsresa

• Stärka dialogen med vårdnadshavare till barn i förskoleålder, för att sprida information, skapa tillit och erbjuda förskoleplats till dem som söker

• Synliggöra framgångsrika arbetssätt som stärker inkludering och framgångsrik undervisning

• Översyn vad gäller undervisningstid och utbildningstid för alla elever

• Utveckla studiehandledningen genom utbildningsinsatser på samtliga nivåer (skolledning, lärare, studiehandledare)

• Utveckla arbetet mellan mottagningsenheten och mottagande skolenhet med fokus på snabb skolstart, kvalitativ kartläggning och individuellt mottagande utifrån det resultat mottagningsenheten överlämnar

• Utveckla och genomföra en strategisk plan för god genomströmning på IM

• Omorganisera IKSE och Mottagningsenheten i syfte att öka styrning och ledning samt utveckla verksamheten till ökad effekt och bästa kvalitet

Resultatuppföljning och analysBakgrund: En god grund för strategisk verksamhetsutveckling ligger i en genomarbetad och välgrundad analys. För det behövs tydliga underlag för uppföljning av resultatkvalitet, strukturkvalitet och processkvalitet.

Strategiskt initiativ: Det systematiska kvalitetsarbetet och uppföljningen av våra betygsresultat har kommit långt och är ett viktigt stöd i verksamhetsutveckling. Detta möjliggör för enheterna och dess chefer att göra mer fördjupade analyser. Vårt analysarbete behöver framåt breddas och fördjupas utifrån ett antal parametrar som rör personalområdet samt skillnader i måluppfyllelse mellan till exempel flickor och pojkar, olika ämnen och olika lärare. Utöver resultatkvalitet behöver vi också arbeta med uppföljning av strukturkvalitet och processkvalitet samt synliggöra andra kvaliteter och framgångsfaktorer. I det systematiska kvalitetsarbetet läggs stor vikt på att analysera och prioritera så att varje enhet ges förutsättningar att lägga fokus på just de utvecklingsområden man behöver utifrån aktuellt nuläge och uppsatta mål.

Kompetensen kring processen rörande det systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsätta att utvecklas genom hela organisationen, både i syfte att möta upp nya chefer samt fördjupa arbetet för befintliga chefer. Kompetensutveckling och kollegialt lärande fortsätter vara en punkt på agendan både i chefsgruppen och på enhetsnivå. Kvalitets-/verksamhetsdialogor, verksamhetschefens uppföljning och enkätresultat är en naturlig del i verksamhetsutvecklingen och i dialogen mellan verksamhetschef och enhetschef.

Resultatuppföljning och analys

• Formerna för den pedagogiska dokumentation som sker utifrån ett barn och elevperspektiv vidareutvecklas i syfte att bli effektivare

• Bidra till att öka den samlade kompetensen inom systematiskt kvalitetsarbete

• Bredda underlag för att möjliggöra mer välgrundade och fördjupade analyser

• Översyn av våra källdata- och kvalitetssystem

• Utveckla kvalitetsrapporter på verksamhetsnivå ur ett huvudmannaperspektiv

• Utveckla strukturer för att sprida framgångsrikt arbete vad gäller delaktighet av barn och elever i utvecklingsarbetet

1. I den strategiska planen använder vi oss av begreppet flerspråkiga barn/elever. I detta begrepp inkluderas både barn/elever som har kommit hit som

nyanlända men också barn som är födda i Sverige och som lever i hem där man använder ett eller flera andra språk än svenska som huvudsakligt språk.

Vi har valt begreppet flerspråkiga barn/elever för att det inrymmer samtliga dessa barn/elever och för att det signalerar flerspråkighet som en viktig positiv

resurs in i den svenska skolan.

8



Digital kompetens och digitaliseringsstrategiBakgrund: Vår digitala riktning i och med den nationella digitaliseringsstrategin och utvecklingen av det digitala samhället behöver utvecklas, synliggöras och implementeras.

Strategiskt initiativ: Det digitala utvecklingsprogrammet ”Nya generationens digitala skola” startade upp under 2018 och syftar till att stärka vår digitala bas, skapa förutsättningar för innovation samt skapa förutsättningar inför framtiden. Grunden för en effektiv och framgångsrik digital utveckling är en digital bas som är stabil, säker och skalbar för framtiden. Det gäller till exempel infrastruktur som trådlösa nätverk, inloggnings- och användarhantering samt integrationer. De digitala innovationer och digitala verktyg vi arbetar med syftar alla till att stötta och förstärka lärandet för barn och elever samt effektivisera administrativa uppgifter för medarbetarna. Digitala verktyg och ett effektivt utnyttjande av tekniken erbjuder både stöd och nya möjligheter i arbetet med att ge alla barn och elever förutsättningar att utveckla sitt lärande. Effekten för ett ökat lärande beror på lärarens undervisningsmetoder och förmågan att utnyttja digitaliseringen för att skapa ett förändrat sätt att till exempel samarbeta, synliggöra lärandet, utmana och återkoppla. Alternativa lärverktyg, språkstöd och inlästa läromedel ger alla barn och elever bästa möjlighet att ta till sig undervisningen utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Digitala lärresurser i form av digitala läromedel, kvalitetssäkrade referensverk och undervisningsfilm, ger eleverna ytterligare en dimension i sitt kunskapsutvecklande.

Digital kompetens och digitaliseringsstrategi

• Färdigställa, implementera och verkställa utbildningskontorets strategi Digital Förskola och skola 2019

• Fortsätta kompetensutveckling och spridning av metoder för lärande med stöd av digitala verktyg

• Utvärdera, prioritera och prioritera bort digitala lärverktyg

• Effektivisera administrativa uppgifter och systemstöd för att frigöra tid

• Upphandling av elevadministrativt system samt av verksamhetssystem för elevhälsan

• Fortsätt innovationsutveckling inom ramen för ”Nya generationens digitala skola”

• Inventering av digital kompetens



9

10





11

ElevhälsaBakgrund: En väl fungerande barn- och elevhälsa främjar barnets och elevens utveckling, ger eleverna förutsättningar att nå utbildningens mål samt bidrar till verksamhetsutvecklingen.

Strategiskt initiativ: Varje enhet inom grundskola och gymnasieskola ska ha en välfungerande elevhälsa. Elevhälsans professioner ska bidra med sin specifika kompetens som ett stöd i skolans pedagogiska verksamhet. Elevhälsan ska ha särskilt fokus på elever med inlärningssvårigheter, hälsoproblem, skolfrånvaro samt identifiera elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsan ska samverka med skolans personal, vårdnadshavare, elev och externa aktörer som till exempel socialtjänst och hälso- och sjukvården. Elevhälsans organisation och arbetsstruktur behöver vara tydlig och välförankrad. Detta så att arbetsfördelning och ansvar mellan pedagoger och elevhälsopersonalen är synliggjord. Ett väl fungerande samarbete syftar till att varje elev i behov av stöd tidigt identifieras, kartläggs, erbjuds insatser som följs upp, utvärderas och dokumenteras. En välfungerande lokal elevhälsa ska säkerställa att elevhälsokompetens finns nära eleven. Elevhälsans arbete ska också ges förutsättningar att arbeta både förebyggande och hälsofrämjande.

Inom förskolan har vi idag ingen lokal barnhälsa vilket behöver planeras för inför framtiden.

Den centrala elevhälsan bidrar till att utveckla den lokala elevhälsan och bidrar med specialpedagogisk spetskompetens och psykologisk kompetens till förskolor och skolor. Den centrala elevhälsan erbjuder handledning, konsultation, utbildning, nätverk för kollegialt lärande med syfte att bidra till ökad kompetens i specialpedagogiska anpassningar och utveckling av lärmiljön samt bemötande av elev med särskilda behov. Den centrala elevhälsan bidrar med kompetens i skolors utvecklig av elevhälsoarbetet och förskolors utvecklingsarbete. Den centrala elevhälsan är en viktig del i den gemensamma kompetensutvecklingen för att uppnå en likvärdig elevhälsa av god kvalitet. Den medicinska elevhälsan som utgörs av skolläkare och skolsköterskor är centralt organiserad och erbjuder insatser enligt författningar och nationella riktlinjer. Skolsköterskan och skolläkaren bidrar med medicinsk kompetens i skolans hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. Skolsköterskan har sin arbetsplats på skolan.

Elevhälsa

• Vidareutveckla stödet kring arbetet med organisationsutveckling inom den lokala elevhälsan

• Utbilda personal för att skapa förutsättningar samt erfarenhetsutbyte gällande att forma lärmiljöer för barn och elever med Neuropsykiatriska funktions-nedsättningar, NpF

• Effektivisera dokumentation kring barn och elever inom området elevhälsa

• Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte kring hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ger effekt

• Utveckla former för barnhälsa i en mindre skala

Trygghet

12



Trygg och stimulerande lärmiljöBakgrund: En trygg och stimulerande lärmiljö ska erbjudas varje barn och elev så att en god kunskapsinhämtning är möjlig. Inget barn eller elev ska uppleva sig bli kränkt, diskriminerad eller trakasserad i vår verksamhet.

Strategiskt initiativ: Pedagogen och läraren behöver bygga en nyfiken, respektfull, professionell och personlig relation till barn och elever för att lägga den nödvändiga grunden för lärande. Utveckling av relationen pedagog – barn/elev är därför alltid ett viktigt fokus i vårt utvecklingsarbete.

Alla barn och elever har rätt till en trygg och stimulerande lärmiljö där var och en har de bästa förutsättningar att utvecklas och känna sig trygg. Alla barn och elever ska bemötas med respekt för den de är och i alla verksamheter ska ett aktivt värdegrundsarbete bedrivas. Trygghet handlar i vår verksamhet om både fysik miljö, psykosocial miljö och lärmiljö. I undervisning så väl som andra aktiviteter måste varje pedagog och lärare skapa en trygg miljö där varje barn och elev ges möjlighet att delta samt inkluderas i arbetet och i gruppen. Varje barn och elev ges möjlighet att utvecklas och stärkas i sin självkänsla och bygga en inre trygghet.

I en värdegrundad verksamhet följs rutinerna kring hur man agerar vid kränkningar. Det innebär att varje medarbetare ska agera tydligt, omgående och förebyggande på alla former av kränkningar. Det ska vara tydligt för alla – både barn, elever, vårdnadshavare och medarbetare vad som gäller. Att anmäla och följa upp är en självklarhet men vi behöver utveckla det förebyggande arbetet så att färre kränkningar sker. Analys och åtgärder både på enhetsnivå och på huvudmannanivå behöver bli en synligare del av arbetet så att man kommer till rätta med grunden till problemen.

Inom trygghetsområdet ingår allt från utemiljön, utformning av lokaler, inredning av lokaler och lärmiljö, till sammansättning av elevgrupper och stöd. I de fall en enhet inte helt lyckas åstadkomma en trygg och stimulerande lärmiljö finns möjlighet till stöd via centrala elevhälsan som kan bistå både med specialistkompetens samt med kompetens kring utformning av lokalerna. Arbetet med att skapa en trygg miljö är förebyggande, tydligt, kravställande samt innefattar fokus på ordning och reda.

Trygg och stimulerande lärmiljö

• Utveckla arbetet med att sätta fokus på starka relationer

• Effektivisera rutiner kring det förebyggande arbetet med både elever/barn, vårdnadshavare och medarbetare

• Förankra värdegrundsarbete och arbetet med värdegrundad verksamhet

• Utredning kring och framtagande av underlag för strategisk riktning vad gäller särskilda studiegrupper, Inkludering och en skola för alla

• Stärka stödet kring inkluderande lärmiljöer

• Arbeta aktivt med ett drogförebyggande arbete



13

Främjande närvaroarbeteBakgrund: En ökad medvetenhet och kompetens kring det främjande närvaroarbetet är en viktig grund för kvalitetsutvecklingen av verksamheten inom förskola och skola.

Strategiskt initiativ: En grund för att ta till sig kunskap och utveckla förmågor är hög närvaro och ett aktivt deltagande i verksamheten och i undervisningen. En god, respektfull och nyfiken relation mellan barn/elev och den undervisande läraren är viktig för närvaron och för att se signalerna kring frånvaromönster. Redan tidig frånvaro kan sända en signal om att vi behöver vara uppmärksamma och problematisk frånvaro måste vara ett välkänt begrepp och något varje medarbetare känner till. Ett närvarofrämjande arbete handlar om tidig upptäckt och agerande i god tid för att förebygga problematisk frånvaro senare. I detta arbete är även orsakerna till frånvaron viktig att kartlägga tidigt så att rätt åtgärder sätts in för att öka närvaron, bryta mönster eller utanförskap, ge rätt stöd i undervisningen eller på andra sätt arbeta med ökad motivation.

Hela kedjan av rutiner behöver ses över och förenklas. Mer kompetens kring hur man ser tidiga signaler och hur man ger rätt stöd snabbt behöver utvecklas, liksom stödet på enhetsnivå om närvarofrämjande arbete.

Främjande närvaroarbete

• Förtydliga rutiner för allt från systematisk ströfrånvaro till oroande frånvaro

• Utvecklingsprojekt kring ett aktivt närvarofrämjande arbete

• Se över vilka yrkesgrupper eller funktioner som på en enhet arbetar med att främja elevers studiemotivation, öka närvaron och kunskapsinhämtningen

• Förbered för de nationella förändringar som kommer inom området garanterad undervisningstid

• Samla utbildningskontorets organisation för samverkansprojekt inom centrala elevhälsan

• Kompetensutvecklings- och kompetensspridningsinsatser med fokus på närvaro

14





15

Chefers förutsättningarBakgrund: Vi ska fortsätta att utvecklas för att vara det självklara valet av arbetsplats för varje chef och rektor - man ska både vilja söka sig till oss, utvecklas och ha hållbara förutsättningar.

Strategiskt initiativ: För en stark verksamhetsutveckling är vi beroende av professionella och erfarna chefer som söker sig till oss från den egna organisationen eller utifrån, samt som stannar på sin enhet och i vår organisation. Det finns flera faktorer som skapar attraktiva chefstjänster och dessa måste vara tydligt definierade och uppfyllda. Fokus utifrån perspektivet ledarskap och central organisation är bland annat en närvarande och stödjande överordnande chef, utvecklande samarbete med kollegor, en bra introduktion, samt ett tydligt och rimligt uppdrag med matchande ansvar, befogenheter och resurser. På enhetsnivå ligger fokus på att bland annat säkra att alla enheter har en fungerande stödorganisation kring verksamhetsutveckling respektive elevhälsa med tydliga uppdrag och rutiner, samt engagerade medarbetare med adekvat utbildning som stannar på sin arbetsplats.

Varje chef måste ha rimliga organisatoriska förutsättningar för att klara av och kunna genomföra sitt uppdrag. Antalet medarbetare är viktig parameter. Även de fysiska förutsättningarna i form av fysisk miljö väl anpassad för den verksamhet som bedrivs behöver vara på plats. Vid rekrytering och tillsättning av ny chef är också matchning en viktig parameter där driv, erfarenhet och fallenhet måste matcha enhetens utvecklingsfas i så stor utsträckning som möjligt.

Chefers förutsättningar

• Strategi för chefsorganisation och förbättrade förutsättningar för chefer på individbasis

• Stärka styrkedjan och stödet till chefer kring chefsuppdraget

• Säkerställa att stödprocesserna ger reellt stöd till varje chef så att fokus kan ligga på det pedagogiska ledarskapet, verksamhetsutveckling och möjligheten att utöva ett gott ledarskap för sina medarbetare

• Synliggöra utvecklingsmöjligheter och karriärvägar

• Utveckla underlag för personaluppföljning för att kunna följa upp, analysera och utvecklas vad gäller bland annat sjukfrånvaro, heltidsanställningar och jämställdhetsfrågor

• Stärka varumärket och marknadsföra utbildnings-kontoret och kommunen som en attraktiv arbetsgivare

Ledarskap

16



Ekonomisk styrningBakgrund: Vi behöver fortsätta skapa förutsättningar för en tydlig och välfungerande ekonomisk process, vilket är en grundförutsättning för varje chef i att ta ansvar, leda och styra sin verksamhet så att undervisning och pedagogisk verksamhet prioriteras.

Strategiskt initiativ: En tydlig och välfungerande ekonomisk process är en grundförutsättning för varje chef att styra sin verksamhet, ha möjlighet till verksamhetsutveckling och kunna fatta kloka medvetna beslut. Ju tydligare budget- och uppföljningsprocesser och ju mer kända förutsättningar vad gäller intäkter och kostnader varje chef har, desto större möjligheter till en god planering och en budget i balans. Varje chef ska ges möjlighet att ta ansvar fullt ut för sin egen budget och sin enhets ekonomiska styrning samt ha verktyg för en god ekonomisk hantering av de kommunala resurserna. Detta utvecklingsområde handlar om att skapa förutsättningar för att utbyta erfarenheter kring organisation och prioriteringar, samt utveckla den ekonomiska processen och förtydliga denna.

En väl balanserad ekonomisk styrmodell för fördelning av resurser till enheter inom utbildningsverksamhet är en fråga för många kommuner och under året tas steg mot en förändrad ekonomiskfördelning som skapar likvärdiga förutsättningar på enhetsnivå att bedriva verksamhet med kvalitet.

Ekonomisk styrning

• Utveckla tydligt och likvärdigt underlag för enheternas budgetarbete

• Vidareutveckla stödet kring ekonomisk uppföljning både genom utökade resurser och bättre verktyg

• Kompetensutveckling inom ekonomi för chefer och administrativ personal

• Förtydliga årsprocessen för ett ökat ägandeskap och möjlighet till framförhållning för chefer

• Utveckla och förtydliga den ekonomiska fördelnings-modellen



17

Planeringsförutsättningar och utveckling av lokalprocessenBakgrund: Vi behöver skapa förutsättningar för god planering och framförhållning vad gäller placeringar av barn och elever genom en långsiktig lokalförsörjning och utveckling av lokalprocessen.

Strategiskt initiativ: För vårdnadshavare till barn och elever i Norrköping ska framförhållning och transparens vara en självklarhet vad gäller skolval, placering och övergångar. Man ska veta hur man gör aktiva val eller veta på vilken enhet man troligtvis kan förvänta sig en plats. Arbetet med placeringar och flöden vid övergångar mellan enheter och stadier behöver utvecklas till att bli strategiskt och långsiktigt.

En viktig del i chefernas arbete och i budgetarbetet är planering och framförhållning vad gäller barn- och elevantal. I detta arbete behöver samband mellan demografiutveckling, områdesplanering, lokalplanering, skolval med mera tydliggöras. Grunden för verksamhetens planering är tydlighet vad gäller varje enhets verksamhetsorganisation (till exempel antal avdelningar, antal paralleller osv). Detta måste ses ur ett områdesperspektiv istället för en enhet i taget och demografi och stadsutveckling är faktorer som måste få en större vikt i arbetet.

Våra lokaler är av olika standard och vi står inför fortsatt stora behov av både renoveringar, lokalanpassningar samt nybyggnationer. Tydliga och prioriterade beslut kommer vara viktigt framöver så att ekonomi och framtida lokalbehov går ihop.

Planeringsförutsättningar och utveckling av lokalprocessen

• Kartläggning av demografiutveckling inom förskolan

• Kartläggning av demografiutveckling och elevflöden inom grundskolan

• Kartläggning av strategiska programplaceringar och profiler inom gymnasieskolan

• Ta fram en tydlig plan för strategisk lokalplanering ur ett 1-20 års perspektiv

• Områdesstrategier för lokalernas verksamhetsnyttjande och utveckling, utifrån kapacitet och demografi

• Tydliga och välavvägda beslutsunderlag i lokalprocessen

• Stärkta fokus på framtida lokalkostnader genom strategisk avveckling av paviljonger där det är möjligt

• Skolval införs inklusive ett digitalt stöd för hantering av skolvalet

18



Delaktighet, tillit och kommunikationBakgrund: Varje medarbetare och chef inom utbildningskontoret ska uppleva att de är en viktig del av utbildningskontoret som helhet samt att det finns en ömsesidig tillit, närhet och god kommunikation inom organisationen.

Strategiskt initiativ: Motivation, möjlighet att vara delaktig och att påverka driver verksamhetsutveckling, ökad kvalitet, arbetsglädje, låga sjukskrivningstal och tillit. Det är viktigt att kommunikation och kommunikationsvägar är tydliga och tillgängliga i alla riktningar. Detta för att känna tillhörighet och delaktighet i den stora organisation som utbildningskontoret är. Budskap och verksamhetens uppdrag måste hitta vägar att nå fram och samtidigt måste delaktigheten och de goda idéerna få flöda i på varje arbetsplats och i organisationen som helhet.

Under 2018 har initiativ tagits för en ökad delaktighet genom bland annat öppna workshops och enhetsdeltagande kring arbetsbelastningsfrågan, deltagande av ledningsgruppen på enheternas arbetsplatsträffar, projektgrupper kring lönekriterier m.fl. Detta har varit en start som framåt behöver vidareutvecklas och hitta möjliga och effektfulla former.

Ökad tillit inom organisationen är ett uppdrag som hela Norrköpings kommun kommer att jobba med framöver. Hur detta kommer att ske inom utbildningskontoret arbetar vi gemensamt vidare med under 2019. Att detta arbete ska ske är dock både välkommet och viktigt. Ökad tillit skapar både motivation, arbetsglädje och tilltro till att det är man själv som kan och behöver göra skillnad – allt i syfte att få medarbetare som trivs på sina arbetsplatser och i organisationen och därmed också aktivt bidrar till den gemensamma verksamhetsutvecklingen.

Kommunikation, delaktighet och tillit

• En aktiv blogg från utbildningsdirektören

• Alla processer och rutiner som uppdateras innehåller även ett arbete och en form för intern- och/eller extern kommunikation och implementering

• Referensgrupper är en naturlig del i alla viktiga processer

• Ett aktivt arbete kring ökad tillit inom utbildnings-kontorets hela verksamhet påbörjas



19

20



Attraktiv arbetsgivare och rekryteringBakgrund: Det råder redan idag stor brist på personal med rätt behörighet till både skolor och förskolor. Bristen förväntas bestå och öka de närmaste åren. Vi behöver stå rustade och möta dessa utmaningar vad gäller kompetensförsörjning.

Strategiskt initiativ: Vi behöver erbjuda våra medarbetare attraktiva arbetsplatser, attraktiva uppdrag och attraktiv arbetssituation på varje enhet så att de vill stanna kvar hos oss. Vi behöver också identifiera våra framtida medarbetare, nå dem via olika rekryteringskanaler samt kommunicera vårt erbjudande till dem.

Alla nya medarbetare, både erfarna och oerfarna, har en uppstartsperiod på jobbet. Genom en god introduktion för medarbetare och chefer lägger vi grunden för hög kvalitet i verksamheten och också för ett hållbart medarbetarskap – både hos den som går introduktionen och hos kollegorna. Både den centrala och lokala introduktionen behöver utvecklas för att ge likvärdiga förutsättningar och den behöver riktas mot olika målgrupper i form av erfarna respektive nya, utbildade respektive outbildade. Vi måste också skapa förutsättningar för handledare att vara en bra mentorskollega på enheten.

Lön är en grundläggande och viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Ingångslönen och lönenivån per yrkeskategori ska vara konkurrensmässig. Löneutvecklingen för befintliga medarbetare ska vara tydlig och motiveras på ett transparent och konstruktivt sätt. Detta skapa genom en långsiktig lönestrategi och väl förankrade lönekriterier, där våra förväntningar på våra medarbetare är tydliga och underlättar samtalet mellan medarbetare och chef vid löneöversyn.

Attraktiv arbetsgivare och rekrytering

• Vidareutveckla central och lokal introduktion

• Identifiera och nå framtida medarbetare

• Skapa goda förutsättningar för enheterna att ta emot och handleda praktikanter och studenter inom våra yrkeskategorier

• Synliggöra utbildningskontoret som en attraktiv arbetsgivare

• Vidareutveckla en modell för karriärutveckling

• Ta fram lönekriterier för fler yrkeskategorier

Strategisk kompetensförsörjning



21

Arbetsbelastning och arbetsmiljöBakgrund: Vi behöver steg för steg bygga en tydlig arbetsorganisation och arbetsfördelning på varje enhet för att på så sätt skapa en hållbar arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning för våra medarbetare.

Strategiskt initiativ: Var och en som arbetar inom vår verksamhet behöver ges förutsättningar för en hållbar arbetssituation. Arbetsbelastningen hos våra medarbetare är ett välkänt och, redan vid flera tillfällen, utrett problemområde. Vi har också tagit nästa steg och identifierat tydliga och konkreta åtgärder som kan minska arbetsbelastningen. Nu är det från ord till handling som gäller och ett par åtgärder för minskad arbetsbelastning ska utprövas.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren arbeta systematiskt för att förbättra arbetsmiljön. Det handlar om att årligen kartlägga arbetsförhållandena, bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet och vidta åtgärder. Genom att arbeta förebyggande och systematiskt minimeras arbetsmiljörisker, minskar sjukskrivningar, ökar trivseln och engagemanget i arbetet och attraktionen i rekryteringar. Inom utbildningskontoret finns ett behov av att utveckla strukturen för uppföljning och samverkan av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsbelastning och arbetsmiljö

• Ta fram en handlingsplan för ett aktivt arbete för en hållbar arbetsbelastning

• Utveckla modell för uppföljning och samverkan av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom utbildningskontoret

• Arbeta med att svara upp mot arbetsgivareuppdragets områden; minskad sjukfrånvaro, hållbart ledarskap, heltidstjänster som norm, delaktighet och inflytande

22





23

Den strategiska planen utgår från utbildningsnämndens uppdragsplan, kommunens övergripande mål och det nationella uppdraget. Utbildningsnämndens uppdragsplan 2019 har tre utvecklingsområden; Kunskap – Trygghet – Ledarskap. Varje område har mål som omfattar samtliga verksamheter. För år 2019 finns dessutom utvecklingsområdet Strategisk kompetensförsörjning. Det är inom dessa områden vi ska lägga vårt fokus.

Det strategiska och kvalitetshöjande arbetet är långsiktigt och de strategiska initiativen som beskrivs i planen kommer att behövautvecklas under flera år. Fokus ligger på områden som leder till utveckling och ökat lärande för barn och elever. Det är viktigt attutvecklingsarbetet inte sker utan fokus på ökad likvärdighet och hållbar arbetsmiljö. Ytterligare ett syfte med denna plan är att våraprocesser och rutiner blir tydligare och effektivare.

Den strategiska planen riktar sig i huvudsak till tjänstepersoner inom utbildningskontorets ledning och verksamhetsstöd vilka är de somska arbeta med att utveckla de strategiska initiativen som beskrivs. Målgrupper i form av läsare och intressenter kan också vara vårapolitiker samt chefer och medarbetare inom utbildningskontorets hela verksamhet.

Planen utger sig inte för att vara heltäckande och beskriver inte det ordinarie arbetet som genomförs i verksamheten eller det utvecklingsarbete som bedrivs på en enskild förskoleenhet/skolenhet.

Arbetsgång och implementering av strategier: Utbildningskontorets ledningsgrupp och chefsgrupp har varit delaktiga i urval av de strategiska initiativen liksom medarbetarna inom utbildningskontorets organisation för ledning och verksamhetsstöd. Varje chef har utifrån denna strategiska plan i ansvar att ta fram en verksamhetsplan för sin avdelning eller sitt verksamhetsområde.

Kommunikation: Under året kommer utbildningsdirektören att kommunicera kring kvalitetsarbetet, de olika strategiska initiativen och hur kvalitetsarbetet går framåt på sin blogg, som medarbetare kan följa på intranätet. Den strategiska planen för verksamhetsutveckling finns att ta del av på intranätet.

Kvalitetsarbetet kommer även att kommuniceras internt och externt vid valda tidpunkter och i olika former, genom exempelvis pressmeddelanden, sociala medier, på chefsmöten och genom nyheter på intranätet.

Utvärdering och justering: Planen och de strategiska initiativen följs upp kontinuerligt av ledningsgruppen. I samband med att ny uppdragsplan tas fram omprövas också vilka områden som fortfarande är av strategisk stor vikt att fortsätta fokusera på samt om något nytt område bör lyftas fram.

Utvecklingsgrupperna för respektive verksamhetsområde ges möjlighet till utvärdering och delaktighet årligen. Utvärderingen syftar till att få svar på om planerade strategier och strategiska initiativ fått önskad effekt.

Frågor om dokumentet och dess innehåll besvaras av Sofie Lindén, utbildningsdirektör, e-post: [email protected].

Arbetsgång och utvärdering

UTBILDNINGSKONTORET

Adress: S:t Persgatan 95, 602 33 NorrköpingTel: 011-15 00 00E-post: [email protected]

År 2035 är Norrköping en av landets främsta miljö kommuner med 175 000 invånare. Här har alla barn och ungdomar framtids tro. I en innovativ miljö stimuleras entreprenörskap och näringsliv som med bredd och spets attraherar talanger och studenter. Helt enkelt ett näringsliv och universitet i toppklass.

Här skapar vi livskvalitet genom upplevelser och stolta miljöer. Vi är en ledande kulturstad och Sveriges musikhuvudstad.

Med respekt för stadens själ och med mod och kreativitet skapar vi vårt färgstarka Norrköping tillsammans.

FRAMTIDSTRO I ETT FÄRGSTARKT NORRKÖPING

Vision 2035

Documents

Strategisk plan för kvalitets · tydliga underlag för uppföljning av resultatkvalitet, strukturkvalitet och processkvalitet. Strategiskt initiativ: Det systematiska kvalitetsarbetet