Stroke och TIA · FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riksstroke publicerar årligen rapporter om den svenska stroke-vårdens kvalitet. Från och med 2014 är rapporterna för

Stroke och TIARAPPORT FRN RIKSSTROKE UTGIVEN DECEMBER 2015

Riksstrokes rsrapport 2014- TIA- AKUT STROKE

UTGIVEN AV VSTERBOTTENS LNS LANDSTING2015

ISSN 2001-001X

FRORDDet nationella kvalitetsregistret Riksstroke publicerar rligen rapporter om den svenska stroke-vrdens kvalitet. Frn och med 2014 r rapporterna fr TIA och stroke sammanslagna i en och samma rapport: rsrapporten. En webbrapport med data frn 3-mnadersuppfljningen r publicerad under hsten 2015. En slutlig rapport frn 3-mnadersuppfljningen ska enligt vra planer publiceras tillsammans med en tillhrande 1-rsuppfljning under vren 2016.

TIA och stroke ska ses som ett kontinuum med mnga gemensamma frhllanden nr det kommer till handlggning och behandling. TIA innebr hg risk att insjukna i stroke (hjrninfarkt). Nyckeln i handlggningen av TIA r att patienten sker vrd snabbt, fr rtt diagnostik och snabbt fr rtt frebyggande behandling. Det finns en rad insatser som tillsammans kraftigt minskar risken fr patienter med TIA att insjukna i stroke.

De allra flesta handlggnings- och behandlingsprinciperna vid TIA r desamma som vid lindrig stroke. De bda tillstnden r ungefr jmnstora till patientantal. Riksstroke efterstrvar att variab-lerna/ frgorna som registreras i TIA- och strokeregistret ska vara desamma, i s lng utstrckning som mjligt. Dessutom innehller de nationella riktlinjerna fr strokevrd, utver rekommendatio-ner fr stroke, ocks rekommendationer om hur patienter med TIA ska utredas och behandlas.

Samtliga sjukhus registrerar i dag data fr stroke, men fortfarande registrerar inte alla TIA. Vr bedmning r att kvalitetsaspekterna fr TIA r minst lika angelgna som fr stroke, och det r Riksstrokes frhoppning och frvntan r att alla sjukhus inom kort ven kommer att registrera TIA i registret.

Som framgr av rsrapporten har det fortsatt att ske betydande frndringar inom svensk stroke-vrd. Mnga ptagliga kvalitetsfrbttringar har intrffat. Rapporten pekar emellertid p ett flertal omrden dr det fortsatt finns ett tydligt behov av frbttringar och som behver srskilt fokusi kvalitetsarbetet. rsrapporten redovisar helrsdata, men det r angelget att ett frbttrings-kvalitetshjul roterar kontinuerligt under hela ret. Varje sjukhus kan sjlva ta fram egna data ur Riksstrokes statistik modul eller kontinuerligt bestlla data genom Riksstrokes prenumera-tionstjnst. Under 2015 har Riksstroke ocks lanserat en ny modul dr sjukhusen direkt efter inloggning kan f se egna data och riksdata fr ett antal nyckelvariabler som inte behver berknas via statistik modulen. Genom att sjukhusen snabbt fr se och analysera egna resultat frbttras mjligheterna att terfra dem till verksamheten utan frdrjning. Fr bsta funktionalitet br data i Riksstroke matas in direkt utan strre frdrjning projekt kring detta pgr ocks i registret.

Riksstroke omfattar inte subaraknoidalbldningar och ej heller stroke hos barn och ungdomar (under 18 rs lder). En srskild modul fr registrering av stroke hos barn och ungdomar (BarnRiks- stroke) r under utarbetande och frvntas kunna starta registrering under 2016. Planering att starta en registermodul ocks fr subaraknoidalblndningar har pbrjats men tidsplan fr infran-det r nnu inte faststlld.

P Riksstrokes hemsida www.riksstroke.org finns ett antal kompletterande dokument till denna rsrapport: Riksstrokes syfte, organisation

Att tolka data frn Riksstroke

Mlniver

Internationella samarbeten

Publikationer och presentationer baserade p Riksstrokedata.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla som p olika stt medverkat till Riksstrokes rsrapport och som ak-tivt bidrar till att frbttra strokevrden i Sverige s att den kommer patienter och anhriga till nytta.

Fr Riksstrokes styrgrupp

Bo Norrving, ordfrande och registerhllare

Styrgruppen fr RiksstrokeBo Norrving, professor, Lund (ordfrande och registerhllare) Peter Appelros, docent, rebroDaniela Bjarne, patient- och nrstenderepresentant, StockholmMia von Euler, docent, StockholmBirgitta Stegmayr, professor, UmeAndreas Ternt, professor, UppsalaSari Wallin, Nationell RiksstrokekoordinatorPer Wester, professor, UmeWania Wigren, sjukgymnast, TrollhttanMariann Ytterberg, patient- och nrstenderepresentant, Vsters

Riksstrokes sekretariatAnstllda vid Riksstroke (hel- eller deltid)Birgitta Stegmayr, professor, frestndareSari Wallin, sjukskterska, Riksstrokekoordinatorsa Johansson, forskningssjukskterska Fredrik Jonsson, statistikerMaria Hals Berglund, statistikerPer Ivarsson, IT-samordnareMaria Sukhova, statistiker och civilekonom

Riksstroke utser hrmed rets Strokeenhet fr God strokevrd.

Den klinik som utmrkte sig bst fr God strokevrd 2014 var strokeenheten vid Kpings lasarett som nu fr omnmnandet rets Strokeenhet 2014 av styrgruppen fr Riksstroke!

Ytterligare fem sjukhus fr ett omnmnande fr God strokevrd, de r Alingss lasarett, Bollns sjukhus, Halmstads sjukhus, Kullbergska sjukhuset samt Motala lasarett.

rets Strokeenhet 2014

RIKSSTROKEThe Swedish Stroke Register

Bedmningskriterier: ff Tckningsgradff>f85f%f f

ff Andelfuppfljdaf3fmnaderfefterfstroke

ff Andelfvrdadefpfstrokeenhet,fIVAfellerfNKKf

ff Andelfmedfdirektintagfpfstrokeenhet,fIVAfellerfNKKfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff

ff Andelfmedfgenomfrdfsvljtestf f

ff Andelfreperfusionsbehandlade

ff Tidffrnfankomstftillfsjukhusftillftrombolysstart

ff Andelfutskrivnafmedfantitrombotiskfbehandlingffefterfhjrninfarktfutanffrmaksflimmer

ff Andelfbehandladefmedfantikoagulantiafvidfhjrn-infarktfochffrmaksflimmerf

TACK TILL DELTAGANDE SJUKHUS MED KONTAKTPERSONERAkademiska/Uppsala Erika Keller, Anki Hultman

Alingss Brita Eklund, Annika Emilsson, Maria Ekholm, Anna Lindh, Ida Abrahamsson

Arvika Anna Lena Wall

Avesta sa-Lena Koivisto, Else-Marie Larsson, Bitte Pettersson, Ylitalo Taina

Bollns Maj Frjd, Lena Parhans

Bors Elisabeth Arvidsson, Sara Ahlvin, Marianne Hjalmarsson, Maria Jgborn

Capio S:t Gran/Stockholm Pirjo Perduv, Bo Hjeberg, Eva Rosso, Gabriella Strandberg

Danderyd/Stockholm Berit Eriksson, Ann-Charlotte Laska

Enkping Ann-Kristin Kinander

Falun Sandra Persson, Carin Hedlund, Monica Eriksson, Christina Nyln, Joakim Hambraeus

Gllivare Karin Johansson, Barbro Juuso

Gvle Christina Andersson, Maria Smedberg

Halmstad Monica Karlsson, Kerstin Larsson, Jessica Noren, Christine Billfors

Helsingborg Marie Mikkelsen, Annica Fristedt

Hudiksvall Carin Gill

Hssleholm Erika Snygg, Anna Zenthio, Magnus Esbjrnsson

Hglandssjukhuset/Eksj-Nssj Elisabet Olsson, Katarina Andersson

Kalix Karin Nilsson, Maria Frare

Kalmar Kerstin Karlsson, Anette Danielsson, Lotten Berggren

Karlshamn Lidia Nordberg, Carina Larsson

Karlskoga Inger Rosengren, Eva Grohp

Karlskrona Inger Berggren, Katarina Widebrant

Karlstad Anna-Lena Perman, Lena Larsson

Karolinska Huddinge Marie Axelsson

Karolinska Solna Anita Hansson Tyrn

Kiruna Anita Stckel Falk, Marit Edn

Kristianstad Lena Eriksson, Cia Caplander, Anna Hansson

Kullbergska/Katrineholm Britt-Marie Andersson, Christina Petersson

Kunglv Maria Berglund, Eva Eriksson

Kping Ann Hedlund, Lotta Ruin, Therese Kanthergrd, Jan Saaf

Landskrona Eva-Lotta Persson, Birgitta Jeppsson, sa Jnsson

Lindesberg Anette Eriksson, Vigdis Welander

Linkping Gunnie Green, Berith Vikman Johansson, Margarita Callander

Ljungby Elisabeth Nyman, Maria Linner

Lycksele Cecilia lmebck

Mora Marianne Bertilsson, Inger Boije

Motala Anette Grahn, Anette Gunninge, Britt-Louise Lvgren, Ulf Rosenqvist

Mlarsjukhuset/Eskilstuna Yvonne Kent, Camilla Jansson

Mlndal Eva-Britt Giebner, Helen Zachrisson, Linda Alsholm

Norrkping/Vrinnevi Marguerite Berglund, Anna Gransson

Norrtlje Patricia Hilland, Katarina Sjstrm

Nykping Annika Kastenfalk

NL/Norra lvsborgs Lnssjukhus Annika Jgevall, Katarina Sandman, Karina Andersson

Oskarshamn Anita Svensson, Ann-Kristin Persson, Mariette Gustavsson

Pite Ulla Ganestig

Ryhov/Jnkping Mary Lundgren, IzaBella Magyarovari

Sahlgrenska/Gteborg Christina Gullbratt, Lena Wernhamn

SkaS Lidkping Ingrid Roland, Anita Sderholm, Kerstin Bjlkefur, Sofia Wahll

SkaS Skvde Eric Bertholds, Bjrn Cederin, Eva kerhage

Skellefte Helena Olofsson, Ann-Charlotte Johnsson

Sollefte Inger Jonsson

Sunderbyn Ann-Louise Lundgren, Ulla Jarlbring

Sundsvall Barbro Hgvall, Ewa Edin

SUS Lund Karina Hansson, Eva Jonasson, Hlne Pessah-Rasmussen

SUS Malm Penny Baaz, Hlne Pessah-Rasmussen, Elisabeth Poromaa

Sdersjukhuset (SS)/Stockholm Cecilia Schantz-Eyre, Emma Weckstrm-Wadling

Sdertlje Inger Davidsson

Torsby Anna-Lena Halvardsson, sa Valfridsson, Corina de Wijs

Trelleborg Ingela Frjdh, Agneta Kristenssen, Ramona Vuoristo

Ume sa Olofsson, Maria Fransson

Varberg Birgitta Bremberg

Visby Eva Smedberg, Anna Westberg-Bysell, sa Lindblad, sa Lvgren, Susanna Grnborg

Vrnamo Louise Salomonsson, Mats Altesj

Vstervik Maud Lindqvist, Britt-Marie Martinsson

Vsters Sara string, Linda Jakobsson, Elisabeth Norman, Catharina Holmberg, Inger Betshammar

Vxj Helena Otteborn, Linda Nilsson, Annette Borland

Ystad Bengt Jonazon, Caroline Dehman, Gunilla Persson, Marie-Louise Wallin, Gull-Marie Wahlberg, sa Lindstrm

ngelholm Dorit Christensen, Inger Hallenborg

rebro Marie Lokander

rnskldsvik Marie Andersson , Ulrika Westin, Maire Johansson

stersund Kristina Ingvarsson, sa Persson, Sara Magnusson

stra sjukhuset/Gteborg Hengameh Kazemi, Linda Nilsson, Satu Kousmanen

DELTAGANDE SJUKHUS

AB

C

D

E

F

G

HI

KM

N

O

S

T

U

W

X

YZ

AC

BD

Registrerar endast strokepatienter

Registrerar bde TIA och strokepatienter

Deltagande sjukhus

LandstingAB, StockholmAC, VsterbottenBD, NorrbottenC, UppsalaD, SdermanlandE, Region stergtlandF, Region Jnkpings lnG, Region KronobergH, KalmarI, GotlandK, BlekingeM, SkneN, HallandO, Vstra GtalandS, VrmlandT, Region rebro lnU, VstmanlandW, DalarnaX, Region GvleborgY, VsternorrlandZ, Region Jmtland Hrjedalen

INNEHLLSFRTECKNINGRIKSSTROKES RSRAPPORT FR 2014: HUVUDBUDSKAP FR TIA OCH STROKE ........................................................................11

TIA ............................................................................................................. 131.1 SAMMANFATTNING .......................................................................................................................................................................141.2 BAKGRUND ......................................................................................................................................................................................151.3 TOLKNINGAR AV TIA-DATA I RIKSSTROKE ...................................................................................................................................151.4 OM RETS TIA-DATA ......................................................................................................................................................................16 1.4.1 Deltagande sjukhus .................................................................................................................................................................16 1.4.2 Antal registrerade vrdtillfllen fr TIA .................................................................................................................................171.5 PATIENTSAMMANSTTNING ........................................................................................................................................................19 1.5.1 Patienternas kn och lder .....................................................................................................................................................19 1.5.2 Frdelning av TIA-diagnoser .................................................................................................................................................20 1.5.3 Riskfaktorer ............................................................................................................................................................................201.6 AMBULANSTRANSPORT, TID TILL SJUKHUS OCH INLGGNING ...............................................................................................22 1.6.1 Ambulanstransport .................................................................................................................................................................22 1.6.2 Tid till sjukhus .........................................................................................................................................................................23 1.6.3 Vrdtid ....................................................................................................................................................................................251.7 DIAGNOSTISERING AV TIA-PATIENTER ........................................................................................................................................26 1.7.1 Bilddiagnostik av hjrnan .......................................................................................................................................................26 1.7.2 Bilddiagnostik av halskrl ........................................................................................................................................................27 1.7.3 Lngtids-EKG ...........................................................................................................................................................................291.8 LKEMEDELSBEHANDLING FR TIA-PATIENTER ........................................................................................................................31 1.8.1 Blodtryckssnkande lkemedel ..............................................................................................................................................35 1.8.2 Statiner ...................................................................................................................................................................................36 1.8.3 Operation av halskrlen .........................................................................................................................................................371.9 RKSTOPP, BILKRNING OCH VRIGA INSATSER FR TIA-PATIENTER ...................................................................................38 1.9.1 Rd om rkstopp.....................................................................................................................................................................38 1.9.2 Rd om bilkrning ...................................................................................................................................................................40 1.9.3 Bedmning av sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut ...........................................................................................42 1.9.4 Fysisk aktivitet p recept .......................................................................................................................................................421.10 UPPFLJNING EFTER TIA-INSJUKNANDE ..................................................................................................................................46

AKUT STROKE ........................................................................................... 49WEBBTABELLER ...................................................................................................................................................................................512.1 SAMMANFATTNING ......................................................................................................................................................................522.2 MLNIVER .....................................................................................................................................................................................542.3 OM 2014 RS RIKSSTROKEDATA ...................................................................................................................................................56 2.3.1 Frtydligande av sjukhusnamn ..............................................................................................................................................56 2.3.2 Antal deltagande sjukhus och antal registrerade i Riksstroke ...............................................................................................56 2.3.3 Tckningsgrad ........................................................................................................................................................................602.4 PATIENTSAMMANSTTNING .......................................................................................................................................................62 2.4.1 Kn och lder ..........................................................................................................................................................................62 2.4.2 Frhllanden fre insjuknandet .............................................................................................................................................62 2.4.3 Svrighetsgrad vid ankomst till sjukhus .................................................................................................................................63 2.4.4 Stroketyp.................................................................................................................................................................................662.5 BEHANDLING I AKUTSKEDET ........................................................................................................................................................68 2.5.1 Prehospital vrd .....................................................................................................................................................................68 2.5.2 Vrd vid inlggning p sjukhus ...............................................................................................................................................73 2.5.3 Vrd p strokeenhet ngon gng under vrdtiden ................................................................................................................76 2.5.4 Vrdtider .................................................................................................................................................................................79

2.5.5 Test av svljfrmga ...............................................................................................................................................................81 2.5.6 Bilddiagnostik av hjrnan .......................................................................................................................................................84 2.5.7 Utvidgad bilddiagnostik vid hjrnbldning ............................................................................................................................86 2.5.8 Bilddiagnostik av halskrl vid hjrninfarkt .............................................................................................................................87 2.5.9 Lngtids-EKG vid hjrninfarkt ................................................................................................................................................88 2.5.10 Reperfusionsbehandling (trombolys och trombektomi)......................................................................................................88 2.5.11 Trombektomi ......................................................................................................................................................................101 2.5.12 Hemikraniektomi ................................................................................................................................................................104 2.5.13 Sjukgymnastik/fysioterapi och arbetsterapi ......................................................................................................................105 2.5.14 Bedmning av en logoped avseende tal- eller svljfunktion under vrdtiden .................................................................1072.6 SEKUNDRPREVENTION .............................................................................................................................................................108 2.6.1 Rkning ................................................................................................................................................................................108 2.6.2 Trombocythmmande lkemedel hos patienter med hjrninfarkt utan frmaksflimmer ..................................................111 2.6.3 Antikoagulantia vid frmaksflimmer och hjrninfarkt ........................................................................................................113 2.6.4 Blodtryckssnkande lkemedel ...........................................................................................................................................117 2.6.5 Statiner efter hjrninfarkt ....................................................................................................................................................120 2.6.6 Rd om bilkrning .................................................................................................................................................................123 2.6.7 Utskrivning till typ av boende ..............................................................................................................................................124 2.6.8 Planerad rehabilitering efter utskrivningen ........................................................................................................................126REFERENSER ........................................................................................................................................................................................129

11

RIKSSTROKES RSRAPPORT FR 2014: HUVUDBUDSKAP FR TIA OCH STROKE Riksstroke ser trender som kan tala fr att frebyggande tgrder mot stroke i samhllet

och inom sjukvrden successivt frbttras.

Under det kritiska frsta dygnet fr mer n var femte patient med stroke inte tillgng till kvalificerad strokevrd p en strokeenhet eller en intensivvrdsavdelning en av de tydligaste kvalitetsbristerna i strokevrden.

Antalet akutbehandlingar med trombolys fr att terstlla blodfldet till hjrnan fortstter att ka, men mjligheten till behandlingen r inte jmlikt frdelad geografiskt.

Frutsttningarna fr trombolys har ytterligare frbttrats genom fler trombolyslarm och snabbare omhndertagande vid ankomsten till sjukhus. En allt strre andel ldre patienter behandlas med trombolys.

Andelen patienter med frmaksflimmer och TIA eller hjrninfarkt som behandlas med antikoagulantia har kat, men fortfarande finns tydliga geografiska skillnader. Anvndningen av de nya antikoagulantiapreparaten har kat kraftigt.

Det r stora geografiska variationer i planerad rehabilitering efter utskrivningen.

12

13

TIA(Transitoriska ischemiska attacker)

Data frn 2014

14

1.1 SAMMANFATTNINGAntal registreringar och tckningsgrad Under 2014 rapporterades 7 981 vrdtillfllen fr TIA, ngot fler n 2013. Under 2014

registrerades TIA i Riksstroke vid 62 av landets 72 akutsjukhus, tre sjukhus fler n 2013.

Utifrn antalet registrerade TIA i Riksstroke kan totala antalet TIA i Sverige under 2014 uppskattas till cirka 10 000.

Demografi, riskfaktorer, vrdform och vrdtider Ngot fler mn n kvinnor insjuknade i TIA. Medelldern r 73 r, cirka tre r lgre n fr stroke.

TIA-patienterna var ofta tungt belastade av riskfaktorer och hade relativt hg berknad risk att insjukna i stroke (medelvrdet i ABCD2-score var 4,2 p en sjugradig skala). Noterbart r ocks att 20 % av patienterna hade frmaksflimmer och att 11 % var rkare.

Av alla patienter som registrerades utreddes och vrdades 96 % inneliggande. Medianvrdtiden var tre dagar.

Av TIA-patienterna kom 48 % till sjukhus inom tre timmar och 57 % kom in med ambulans.

Diagnostik S gott som alla patienter undersktes med datortomografi, medan 10 % undersktes med en

magnetresonanstomografi (MR) av hjrnan.

Krlunderskning med ultraljud, DT-angiografi eller MR-angiografi genomfrdes hos 70 % av patienterna. Ultraljud var den vanligaste metoden, ven om det varierade mellan sjukhusen. Lngtidsregistrering av EKG fr att upptcka hjrtrytmstrningar genomfrdes hos 59 % av patienterna under det akuta vrdtillfllet, och fr ytterligare 9 % planerades underskningen efter vrdtillfllet. Variationerna avseende i praxis mellan sjukhusen var stora.

Sekundrprevention Av de TIA-patienter som hade frmaksflimmer behandlades 77 % med perorala anti koagulantia,

en ptaglig kning jmfrt med tidigare r. Andelarna som fick sdan behandling varierade geografiskt. Andelen som behandlades med ngon av de nya orala antikoagulantia var 38 %, en tydlig kning.

Blodtryckssnkande lkemedel gavs till 69 % av patienterna och statiner till 74 %, men med ptagliga variationer i praxis utefter geografi.

Den absoluta merparten av rkarna (81 %) rapporterades ha ftt rd om rkstopp och 79 % av de med krkort rapporterades ha ftt rd om sin bilkrning. Uppgifter om rkstopp eller bilkrning saknades i vart fjrde till vart femte fall.

Bland TIA-patienterna var ett terbesk vid en sjukhusmottagning eller i primrvrden planerat fr 91 %.

15

1.2 BAKGRUNDTransitoriska ischemiska attacker (TIA) beror p vergende proppbildning i hjrnan eller i gats artrer. Patienter med TIA lper en mngfaldigt kad risk fr att insjukna i stroke. Risken r srskilt stor de frsta dagarna och veckorna efter en TIA. Behandling ska drfr inledas snabbt efter att patienten ftt en diagnos p sjukhus. tgrderna fr att frebygga stroke efter TIA r i princip desamma som vid sekundrprevention efter hjrninfarkt.

Rapporten baseras p registrerade TIA-diagnoser i Riksstroke. De nu gllande svenska diagnostiska kriterierna r pltsliga fokalneurologiska bortfall med varaktighet upp till 24 timmar (med eller utan synlig hjrninfarkt vid bilddiagnostik av hjrnan).

Fr en fylligare bakgrund till TIA hnvisar vi till Riksstrokes hemsida (www.riksstroke.org).

1.3 TOLKNINGAR AV TIA-DATA I RIKSSTROKERiksstroke har sedan 2010 erbjudit sjukhusen att registrera TIA. Detta fr att kunna flja kvaliteten i hur TIA-patienterna handlggs och jmfra praxis mellan sjukhusen. Av akutsjukhusen deltar nu 62 av 72 i Riksstrokes TIA-rapport.

TIA-registret befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede, dr vi mste gra vissa frbehll nr det gller hur uppgifterna i den hr rapporten ska tolkas. En erfarenhet frn att ha byggt upp Riksstrokeregistret r att det tar ngra r innan samtliga sjukhus har arbetat upp goda rutiner fr att registrera samtliga patienter. Det hr gller sannolikt ven TIA-registret.

Hr listar vi ngra av de punkter den som tolkar Riksstrokes TIA-data br ha i tanke:

1. Sm tal ger stort utrymme fr slumpmssiga variationer. Antalet TIA som registreras r cirka en tredjedel av antalet stroke, vilket medfr att data i TIA-registret p sjukhusniv i regel r mer oskra statistiskt n motsvarande data i strokeregistret.

2. Dlig tckningsgrad kan ge oskra data. Om bortfallet i registrering r systematiskt det vill sga att vissa grupper genomgende registreras i mindre utstrckning n andra pverkar det de siffror som redovisas. Beroende p hur bortfallet ser ut kan siffrorna bli alltfr gynnsamma eller ogynnsamma fr det enskilda sjukhuset. Det r sannolikt att det finns deltagande sjukhus som inte registrerar samtliga patienter med TIA. Vid de sjukhus som handlgger mnga patienter med TIA i ppenvrd kan det vara svrt att identifiera samtliga patienter som ftt diagnosen TIA (eller amaurosis fugax) och registrera dem i Riksstroke.

3. Olika sjukhus har olika patientsammansttning. Det hr r den vanligaste spontana frklaringen till skillnader mellan sjukhusen. lderssammansttningen i patientunderlaget varierar ngot mellan sjukhusen. I de nationella strokeriktlinjerna finns dock inga rekommendationer om att olika patientgrupper med TIA (t.ex. olika ldersgrupper) ska utredas eller behandlas olika. Jmfrt med stroke r patientgruppen med TIA snarare mer homogen eftersom alla patienter med TIA per definition r terstllda efter episoden. Hos patienter med stroke grs ibland stllningstagandet att avst frn vissa insatser eller tgrder om hjrnskadan r mycket uttalad, men motsvarande stllningstagande r inte aktuellt vid TIA.

16

Olika definitioner av TIA (se avsnittet Bakgrund och p www.riksstroke.org) kan pverka antalet rapporterade patienter. Detta borde dock inte pverka uppgifter om utredning och behandling efter-som nationella riktlinjerna anger samma rekommendationer fr TIA som fr lindrig hjrninfarkt.

1.4 OM RETS TIA-DATA

1.4.1 Deltagande sjukhusI den hr rapporten har de flesta sjukhusen namn som anger var de r placerade geografiskt. Vissa sjukhusnamn anger dock inte detta (tabell 1).

Tabell 1. Tabellen visar sjukhus dr den geografiska platsen inte framgr av sjukhusnamnet.

Sjukhusnamn Ort

Akademiska Uppsala

Capio S:t Gran Stockholm

Hglandssjukhuset Eksj

Kullbergska Katrineholm

Mlarsjukhuset Eskilstuna

NL (Norra lvsborgs Sjukhus) Trollhttan/Uddevalla

Ryhov Jnkping

Sahlgrenska Gteborg

SkaS Skvde Skvde, Falkping, Mariestad

Sunderbyn Lule/Boden

Sdersjukhuset Stockholm

Vrinnevisjukhuset Norrkping

stra Gteborg

Jmfrt med 2013 har ytterligare tre sjukhus (Vxj, Enkping, Ljungby) brjat registrera TIA fr 2014. De tio akutsjukhus som 2014 inte deltog i Riksstrokes TIA-register finns i tabell 2.

Tabell 2. Akutsjukhus som under 2014 inte registrerade TIA-patienter i Riksstroke.

Danderyd Sollefte Visby

Karolinska Huddinge Sundsvall stersund

Nykping Sdertlje

Pite Sdersjukhuset

17

1.4.2 Antal registrerade vrdtillfllen fr TIAUnder 2014 registrerades 7 981 vrd- eller beskstillfllen fr TIA vid 62 sjukhus i Riksstroke (tabell 3). Antalet vrdtillfllen r 164 fler n fr 2013. Som jmfrelse kan nmnas att motsvarande siffror fr stroke fr helret 2014 var 23 562 vrdtillfllen vid 72 sjukhus.

Tabell 3. Tabellen visar antal TIA-patienter rapporterade till Riksstrokes register 2014, antal patienter i frhllande till upptagningsomrdets storlek samt patienternas medellder.

Sjukhus Antal regi-strerade

TIA

Antal per 100 000

inv.*

Medel-lder

Akademiska 95 35 71

Alingss 87 90 73

Arvika 85 189 75

Avesta 60 163 74

Bollns 72 114 73

Bors 277 118 73

Capio S:t Gran 312 74 76

Enkping 60 94 72

Falun 174 96 73

Gllivare 50 167 73

Gvle 205 139 72

Halmstad 245 175 76

Helsingborg 156 92 72

Hudiksvall 86 131 76

Hssleholm 101 144 74

Hglandssjukhuset 121 113 78

Kalix 47 133 75

Kalmar 127 98 74

Karlshamn 70 115 75

Karlskoga 84 120 77

Karlskrona 65 70 72

Karlstad 266 142 73

Karolinska Solna 154 128 69

Kiruna 9 39 63

Kristianstad 194 184 74

Kullbergska 62 108 74

Kunglv 118 103 74

Kping 78 93 74

Landskrona 17 31 80

Lindesberg 48 105 71

Linkping 153 89 73

Ljungby 48 92 74

Lycksele 36 94 78

Mora 89 113 74

Motala 153 179 73

Sjukhus Antal regi-strerade

TIA

Antal per 100 000

inv.*

Medel-lder

Mlarsjukhuset 108 84 72

Mlndal** 133 75 74

Norrtlje 51 85 74

NL 450 167 73

Oskarshamn 47 102 74

Ryhov 124 85 72

Sahlgrenska** 259 75 73

SkaS Lidkping 72 88 73

SkaS Skvde 170 106 75

Skellefte 98 129 72

Sunderbyn 149 147 71

SUS Lund 199 76 73

SUS Malm 111 37 73

Torsby 81 184 77

Trelleborg 81 85 75

Ume 214 147 71

Varberg 163 98 74

Vrinnevisjukhuset 119 62 73

Vrnamo 128 151 74

Vstervik 84 142 71

Vsters 196 116 71

Vxj 133 102 76

Ystad 218 233 73

ngelholm 102 108 75

rebro 220 116 72

rnskldsvik 77 131 74

stra** 190 75 73

RIKET 7 981 104 73

* I vissa delar av Sverige, t.ex. i strre stder, r upptagnings-omrdets storlek inte tydligt avgrnsat. Dessa siffror ska d ses som uppskattningar.

** Mlndal, Sahlgrenska och stra och har gemensamt upptagningsomrde; siffran r gemensam fr de tre sjukhusen.

18

Tabell 3 visar allts antalet TIA-registreringar i frhllande till befolkningsunderlagets storlek. Antalet per 100 000 invnare varierade mycket kraftigt mellan sjukhusen. Riksgenomsnittet var 104 per 100 000 invnare, berknat p upptagningsomrden fr de sjukhus som registrerade TIA under 2014.

I vissa delar av landet, exempelvis i strre stder, r upptagningsomrdena inte tydligt avgrnsade. Dr blir siffrorna oskrare. Siffror klart under riksgenomsnittet (antingen sett till antal stroke-registreringar eller relaterat till befolkningsantal) kan tyda p att inte alla TIA-patienter registre-rades vid det sjukhuset.

P sjukhusniv finns det, inte verraskande, ett nra samband mellan antalet registreringarav stroke och TIA (figur 1). Det finns dock sjukhus som proportionellt redovisar fler eller frre TIA-insjuknanden n vad som kan frvntas utifrn antalet strokeinsjuknanden. Fr tio patienter registrerade fr stroke i Riksstroke registreras ungefr fyra med TIA eller amaurosis fugax. Skulle antalet TIA i Sverige uppskattas utifrn antalet strokeregistreringar skulle ungefr 10 000 personer insjukna i TIA rligen.

Sambandet mellan antalet registrerade insjuknanden i stroke respektive TIA

0

100

200

300

400

500

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

Anta

l TIA

Antal stroke

R=0,850

Figur 1. Figuren visar sambandet mellan antalet registreringar av stroke och TIA under 2014.

19

Tolkningsanvisningar fr antal registreringar Med stor sannolikhet bidrar olika tckningsgrad (d.v.s. hur stor andel av samtliga patienter

med TIA som rapporteras till Riksstroke) till variationerna i antal registrerade per 100 000 invnare. Det kan ocks finnas skillnader i incidens (faktiskt antal insjuknade) ver landet och i andelen TIA-patienter som sker vrd.

Andelen inlagda p sjukhus (se srskilt avsnitt nedan) r hg. Det kan innebra att ande-len inlagda faktiskt r hg, men det r ocks mjligt att sjukhusen i huvudsak rapporterar inlagda patienter till Riksstroke.

I vissa delar av landet, till exempel i strre stder, r upptagningsomrdena inte tydligt avgrnsade. Dr blir siffrorna oskrare.

Vid mindre sjukhus kan det finnas spontana variationer frn r till r i antalet registrerade TIA i Riksstroke.

Slutsatser om antal registreringar Sjukhus med lgt antal TIA-registreringar i frhllande till folkmngden br se ver rutiner-

na fr att registrera i Riksstrokes TIA-modul.

Vid sjukhus med mycket hgt antal TIA-registreringar i frhllande till folkmngden kan det vara motiverat att, tminstone genom stickprov, se om TIA mjligen verdiagnostise-ras.

Genom bland annat AKUT-kampanjen kar allmnhetens medvetenhet om symtom p TIA och stroke. Det hr innebr att strokefrebyggande insatser efter TIA kan gras fr lngt fler n vad som tidigare berknats.

1.5 PATIENTSAMMANSTTNING

1.5.1 Patienternas kn och lderNgot fler mn (52 %) n kvinnor (48 %) registrerades under 2014 i TIA-registret. Medelldern var 72 r fr mn och 75 r fr kvinnor (73 r totalt). Medelldern varierade mellan sjukhusen frn 63 till 80 r (tabell 3).

Slutsatser om kn och lder Knsfrdelningen r ungefr densamma vid TIA som vid stroke.

Bland mn r medelldern ett r lgre fr patienter med TIA jmfrt med patienter med stroke. Bland kvinnor r skillnaden tre r.

20

1.5.2 Frdelning av TIA-diagnoser Diagnosen ospecificerad TIA (diagnoskod G45.9) sattes p de allra flesta (85 %) patienter med TIA. Diagnosen amaurosis fugax (vergende blindhet; diagnoskod G45.3) sattes hos 6 % av TIA-patien-terna. Andelen TIA med diagnosen amaurosis fugax varierade frn 019 % mellan sjukhusen. I den hr rapporten redovisar vi patienter med amaurosis fugax tillsammans med vriga TIA-patienter.

Tolkningsanvisning fr frdelningen av TIA-diagnoser De flesta patienter med amaurosis fugax brukar remitteras till en medicin- eller neurolog-

klinik fr utredning och sekundrpreventiva insatser. Det r dock mjligt att det vid en-staka sjukhus finns andra rutiner som gr att bortfallet kan bli relativt stort i just den hr patientgruppen. Detta kan srskilt glla patienter med amaurosis fugax.

En del sjukhus kan ha som rutin att registrera amaurosis fugax som ospecificerad TIA.

1.5.3 RiskfaktorerAv TIA-patienterna hade:

18 % tidigare haft stroke

18 % tidigare haft TIA eller amaurosis fugax

16 % tidigare knt frmaksflimmer

4 % nyupptckt frmaksflimmer

16 % diabetes

Dessutom var 11 % av patienterna rkare. Andelen patienter med olika riskfaktorer r mycket lik andelen fr tidigare r.

ABCD2-score (Age, Blood pressure, Clinical presentation, Duration och Diabetes) r ett mtt som lanse-rats fr att sammanfatta prognosen vid TIA och fr att bedma risken fr stroke ju hgre pong desto strre r risken att insjukna i stroke1, 2. Ingende variabler i ABCD2-score visas i tabell 4.

Tabell 4. Tabellen visar de variabler som ingr i riskbedmningen fr ABCD2-score.

lder 1 = >60 r

0 = 140/90

0 = 60 minuter

1 = 1059 minuter

0 = < 10 minuter

Diabetes 1 = diabetes, tidigare diagnostiserad eller nyupptckt

0 = ingen diabetes

21

Bland de TIA-patienter som rapporterades till Riksstroke lg ABCD2-score i genomsnitt p 4,2 pong (figur 2), vilket r identiskt med vad som redovisades i Riksstrokes tv tidigare TIA-rapporter.

Frdelning av ABCD2-score fr registrerade TIA-patienter

0

500

1000

1500

2000

2500

0 1 2 3 4 5 6 7

Frek

vens

ABCD2-score

Figur 2. Figuren visar frdelningen av pong enligt det prognostiska indexet ABCD2 bland TIA- patienter rapporterade till Riksstroke under 2014.

Slutsatser om riskfaktorerMajoriteten av de TIA-patienter som registrerades i Riksstroke i den hr rapporten har enABCD2-score p 4 pong eller mer, vilket innebr en ptaglig risk att insjukna i stroke om inte tidig behandling stts in.

22

1.6 AMBULANSTRANSPORT, TID TILL SJUKHUS OCH INLGGNING

1.6.1 Ambulanstransport

Om indikatorn Ambulanstransport

Vetenskapligt underlag Skyndsam handlggning och tidigt insatt terapi minskar risken fr stroke3.

Prioritet enligt nationella riktlinjer Omhndertagande i ambulans fr patienter med akuta strokerelaterade symtom: Prio 2.

De nationella strokeriktlinjerna rekommenderar ett skyndsamt omhndertagande av patienter med TIA. Inom ramen fr den pgende AKUT-kampanjen har SOS Alarm rekommenderat ambulanserna att hg prioritera sjukhustransport av patienter med akuta strokesymtom, som inkluderar TIA. Andelen TIA-patienter som anlnde med ambulans redovisas i tabell 5. I hela riket var andelen 57 %, med variation mellan sjukhusen frn 22 % till 80 %. Frgan om ambulanstransport har visat sig vara svr att besvara p ngra sjukhus, eftersom den uppgiften inte framgr av den vanliga journalen. Bortfallet i hela riket var 6 %.

Tabell 5. Tabellen visar andelen TIA-patienter som anlnde med ambulans, andelen som lades in p sjukhus samt medianvrdtid under 2014.

Sjukhus Inkommit med am-bulans, %

Inlagda p sjukhus,

%

Median-vrdtid,

dagar

Akademiska 56 98 3

Alingss 51 100 3

Arvika 63 81 3

Avesta 31 100 4

Bollns 68 100 3

Bors 60 97 3


Enkping 38 87 3

Falun 48 100 2

Gllivare 52 94 4

Gvle 70 100 5

Halmstad 59 100 3


Hudiksvall 77 90 3

Hssleholm 61 82 3


Kalix 47 98 3

Kalmar 65 100 3

Karlshamn 66 100 4

Karlskoga 67 100 3

Karlskrona 52 100 3

Karlstad 58 100 3



Inlagda p sjukhus,

%

Median-vrdtid,

dagar

Kiruna 22 100 3



Kunglv 47 99 3

Kping 67 99 3

Landskrona 41 100 4

Lindesberg 47 100 2

Linkping 54 100 3

Ljungby 68 75 3

Lycksele 79 100 3

Mora 44 89 3

Motala 64 59 2


Mlndal 41 100 4

Norrtlje 53 94 3

NL 67 100 3

Oskarshamn 53 100 4

Ryhov 61 100 4

Sahlgrenska 56 100 3


SkaS Skvde 76 97 2

Skellefte 51 99 2

Sunderbyn 58 100 3

23

1.6.2 Tid till sjukhus

Om indikatorn Tid till sjukhus

Vetenskapligt underlag Skyndsam handlggning och tidigt insatt terapi minskar risken fr stroke3.

Prioritet enligt nationella riktlinjer Omhndertagande i ambulans fr patienter med akuta strokerelaterade symtom: Prio 2.

I riket som helhet kom 48 % till sjukhus inom tre timmar efter symptomdebuten, en kning med 1 % jmfrt med fregende rapport. Siffran fr de som kom senare n 24 timmar efter symtomdebuten var 13 % (en minskning med 1 % jmfrt med 2013). Tidsuppgifter saknades hos 5 % av patienterna.

Andelen patienter som skte vrd inom tre timmar redovisas landstingsvis i figur 3. Variationerna mellan landstingen var mttliga. Andelen patienter som kom till sjukhus inom vissa definierade tidsintervall efter symtomdebut visas sjukhusvis i figur 4. Variationerna var strre p sjukhusniv n p landstingsniv.

Tidsintervall frn symtomdebut till ankomst till sjukhus, per landsting

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %Blekinge

Vstra Gtaland Dalarna

Region Jnkpings ln Skne

Region rebro ln Vrmland

RIKET Vstmanland

Norrbotten Stockholm

Vsterbotten Kalmar

Uppsala Region Gvleborg

Halland Region stergtland

Region Kronoberg Sdermanland Vsternorrland

3 tim 4,5 tim 24 tim > 24 tim

Figur 3. Figuren visar tidsintervall frn symtomdebut till ankomst till sjukhus, per landsting under 2014.


Inlagda p sjukhus,

%

Median-vrdtid,

dagar

SUS Lund 68 100 3

SUS Malm 49 88 2

Torsby 79 85 3

Trelleborg 45 100 4

Ume 48 95 3

Varberg 58 100 4


Vrnamo 59 100 5

Vstervik 56 96 2


Inlagda p sjukhus,

%

Median-vrdtid,

dagar

Vsters 59 96 3

Vxj 45 97 3

Ystad 56 96 3

ngelholm 54 100 3

rebro 52 81 2

rnskldsvik 58 99 4

stra 57 98 3

RIKET 57 96 3

Tabell 5. Forts.

24

Tidsintervall frn sjukdomsdebut till ankomst till sjukhus 3 tim 4,5 tim 24 tim > 24 tim

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Bollns Kullbergska

Kiruna SkaS Lidkping

Enkping Motala

Skellefte rnskldsvik

Karlskrona Vxj

Kalmar Varberg

Kalix Ljungby

Hudiksvall Arvika

Linkping Mlarsjukhuset

Sunderbyn Ryhov

Norrtlje Bors

Lycksele Ystad

Capio S:t Gran Halmstad

Falun Alingss Kunglv

Karlskoga Vsters

SkaS Skvde SUS Lund

RIKET Lindesberg

Vstervik Akademiska

Kping Ume Gvle

Karolinska Solna Karlstad

stra Helsingborg SUS Malm Kristianstad

rebro Trelleborg

Oskarshamn ngelholm

Torsby Hglandssjukhuset

Vrinnevisjukhuset Sahlgrenska

Vrnamo Avesta

Mora Hssleholm

NL Karlshamn

Mlndal Gllivare

Landskrona

Figur 4. Figuren visar tidsintervall frn symtomdebut till ankomst till sjukhus, per sjukhus under 2014.

25

Om indikatorn

Andelen patienter vrdade p sjukhus

Vetenskapligt underlag Skyndsam handlggning och tidigt insatt terapi p sjukhus eller i srskild akut ppenvrdsorganisation minskar risken fr stroke3.

Prioritet enligt nationella riktlinjer Akut utredning och behandling p sjukhus: Prio 1.

Som tabell 5 visar var andelen registrerade TIA-patienter som lades in p sjukhus mycket hg vid nstan alla sjukhus. Sammantaget i riket behandlades 96 % av TIA-patienterna i slutenvrd. Siffrorna liknar de frn nrmast fregende rapport.

1.6.3 VrdtidPatienternas vrdtid berknas inklusive bde inlggnings- och utskrivningsdag. Medianvrdtiden i riket var tre dagar (tabell 5), vilket var ofrndrat jmfrt med fregende r. Medianvrdtiden varierade frn tv till fem dagar.

Tolkningsanvisningar fr akut omhndertagande Att intervallet mellan symtomdebut och ankomst till sjukhus varierar s mycket mellan

landstingen och mellan sjukhusen kan ha flera orsaker, bland annat att: (a) patienter som sker vrd sent efter insjuknandet registreras i mindre utstrckning vid vissa sjukhus (b) patienternas skmnster kan variera, s att de i vissa delar av landet oftare frst sker sig till primrvrden, ngot som frdrjer ankomsten till sjukhus (c) det kan finnas socioekonomiska skillnader, till exempel en stor del ensamboende, vilket bidrar till att patienten sker vrd sent (d) det kan finnas skillnader i befolkningens kunskap om hur de ska agera nr TIA-symtom upptrder. En ptaglig strokerisk freligger om inte tidig behandling stts in.

Den hga andelen vrdade p sjukhus kan avspegla det faktum att TIA-patienter som utreds och behandlas i ppenvrd inte alltid registreras.

Eftersom vrdtiden innefattar bde inlggnings- och utskrivningsdag r det i praktiken svrt att reducera medianvrdtiden till under tv dagar, svida TIA-patienterna inte utreds och behandlas i ppenvrd.

Slutsatser om akut omhndertagande Sjukhusens tycks till hg grad flja de nationella riktlinjerna nr det gller hur de

handlgger patienter med TIA.

Andelen TIA-patienter som sker vrd tidigt (inom tre timmar) r hg.

13 % av TIA-patienterna sker vrd senare n ett dygn efter insjuknandet.

26

1.7 DIAGNOSTISERING AV TIA-PATIENTER

1.7.1 Bilddiagnostik av hjrnan

Om indikatorn Bilddiagnostik av hjrnan

Vetenskapligt underlag Datortomografi och MR r vldokumenterade under-skningar fr att hitta hjrninfarkt, bldningar inne i hjrnvvnaden (intracerebrala bldningar), tumrer med mera hos patienter med TIA3.

Prioritet enligt nationella riktlinjer Datortomografi: Prio 1. MR vid osker diagnos efter klinisk bedmning och datortomografi: Prio 2.

Tabell 6. Tabellen visar andelen patienter under 2014 underskta med datortomografi, MR eller ngon av dessa underskningar, redovisat per sjukhus.

Sjukhus Dator-tomografi,

%

MR hjrna, %

Dator-tomografi eller MR,

%

Akademiska 99 13 99

Alingss 98 6 98

Arvika 89 2 89

Avesta 100 2 100

Bollns 99 1 99

Bors 97 9 97


Enkping 92 8 92

Falun 98 5 98

Gllivare 94 4 94

Gvle 99 12 100

Halmstad 98 3 98


Hudiksvall 100 13 100

Hssleholm 84 58 96


Kalix 94 0 94

Kalmar 100 10 100

Karlshamn 99 13 99

Karlskoga 94 5 94

Karlskrona 100 27 100

Karlstad 97 8 98


Kiruna 100 0 100



Kunglv 99 3 99

Kping 100 6 100


%

MR hjrna, %


%

Landskrona 100 0 100

Lindesberg 98 0 98

Linkping 97 21 98

Ljungby 98 10 100

Lycksele 97 0 97

Mora 98 26 98

Motala 95 2 95


Mlndal 94 7 94

Norrtlje 96 6 96

NL 98 10 99

Oskarshamn 100 0 100

Ryhov 98 23 100



SkaS Skvde 92 6 94

Skellefte 98 0 98

Sunderbyn 99 1 99

SUS Lund 98 34 99

SUS Malm 95 7 95

Torsby 88 4 88

Trelleborg 99 12 100

Ume 93 12 94

Varberg 100 6 100


Vrnamo 98 22 99

Vstervik 98 2 98

Vsters 99 7 99

27

Totalt undersktes de allra flesta TIA-patienterna (97 %) med datortomografi medan 10 % under-sktes med en magnetrntgen (MR) av hjrnan. Andelen underskta med antingen datortomografi eller MR var 98 % (tabell 6). Alla dessa andelar r samma som 2013. Andelen underskta med MR varierade hgst ptagligt mellan sjukhusen, frn 058 %. Av de 738 patienter som undersktes med MR pvisades en frsk infarkt i 11 % av fallen. (OBS att den definition av TIA som anvnds i Riksstroke baseras p tid som symptomen varar och inte p MR fynd; patienter med fullstndig symtomregress inom 24 timmar ska registreras som TIA ven om MR pvisar en akut ischemisk frndring).

1.7.2 Bilddiagnostik av halskrl

Om indikatorn Bilddiagnostik av halskrl

Vetenskapligt underlag Relationen mellan stenosgraden i halskrlen (oavsett underskningsmetod) och strokerisk r vldokumenterad3.

Prioritet enligt nationella riktlinjer Skyndsam ultraljudsunderskning: Prio 2.

vriga metoder fr halskrls-diagnostik: Inget stllnings-tagande i de nationella riktlinjerna.

Av samtliga patienter med TIA undersktes 59 % med ultraljud halskrl, 16 % med DT-angiografi, och 2 % med MR-angiografi. Resultaten r mycket liknande dem i nrmast fregende rapport. Nstan alla halskrlsunderskningar utfrdes inom den frsta veckan efter insjuknandet.

Analyser p sjukhusniv (tabell 7) visar att de flesta sjukhusen oftast anvnde ultraljud halskrl, men vid tta sjukhus anvndes DT-angiografi oftare n ultraljud halskrl. Sammantaget undersktes 70 % av patienterna med ngon av de tre underskningsmetoderna inom den frsta veckan efter insjuknandet (eller inom en mnad innan det aktuella insjuknandet), och sammantaget 72 % om ven underskningar senare n 1 vecka efter insjuknandet inrknas. Bland patienter som undersktes med DT- eller MR-angiografi omfattade underskningen halskrl och intrakraniella krl i 65 %, enbart halskrl i 27 % och endast intrakraniella krl i 8 % av fallen.


%

MR hjrna, %


%

Vxj 99 7 99

Ystad 99 11 100

ngelholm 100 5 100

rebro 92 1 92


%

MR hjrna, %


%

rnskldsvik 99 3 99

stra 95 8 97

RIKET 97 10 98

Tabell 6. Forts.

28

Tabell 7. Tabellen visar andelen patienter under 2014 som undersktes med tidig ultraljud halskrl, DT- eller MR-angiografi respektive med lngtids-EKG, redovisat per sjukhus.

Sjukhus Ultraljud halskrl, inom 7 dagar efter eller en mnad fre

insjuknandet, %

DT-angiografi, inom 7 dagar efter eller en mnad fre

insjuknandet, %

MR-angiografi, inom 7 dagar efter eller en mnad fre

insjuknandet, %

Lngtids-EKG

Ja (Under vrd tiden),

%

Nej, men bestllt till efter utskr.,

%

Akademiska 75 24 2 7 34

Alingss 59 13 1 83 2

Arvika 52 0 0 67 4

Avesta 62 3 0 93 0

Bollns 57 1 0 78 3

Bors 48 14 3 82 1

Capio S:t Gran 72 8 0 73 3

Enkping 35 5 0 82 2

Falun 52 3 1 70 2

Gllivare 38 45 0 8 16

Gvle 69 2 0 76 3

Halmstad 53 24 1 8 40

Helsingborg 76 24 7 47 6

Hudiksvall 64 5 2 84 0

Hssleholm 35 19 1 60 19

Hglandssjukhuset 63 5 0 70 8

Kalix 38 38 0 34 13

Kalmar 77 3 0 79 1

Karlshamn 77 3 0 37 16

Karlskoga 67 2 1 25 12

Karlskrona 70 14 2 15 25

Karlstad 58 4 3 79 1

Karolinska Solna 15 72 1 23 16

Kiruna 33 11 0 89 11

Kristianstad 68 6 2 72 4

Kullbergska 66 2 6 39 8

Kunglv 2 66 2 78 12

Kping 62 13 3 88 1

Landskrona 18 59 0 65 18

Lindesberg 54 0 0 4 8

Linkping 84 12 1 97 1

Ljungby 55 2 0 13 17

Lycksele 49 17 0 69 23

Mora 72 0 0 28 31

Motala 57 4 0 49 5

Mlarsjukhuset 65 6 11 18 6

Mlndal 61 4 1 59 5

Norrtlje 78 2 0 83 2

NL 73 3 4 69 4

Oskarshamn 76 2 2 91 4

Ryhov 47 49 1 82 6

Sahlgrenska 69 10 4 78 1

29

Sjukhus Ultraljud halskrl, inom 7 dagar efter eller en mnad fre

insjuknandet, %

DT-angiografi, inom 7 dagar efter eller en mnad fre

insjuknandet, %

MR-angiografi, inom 7 dagar efter eller en mnad fre

insjuknandet, %

Lngtids-EKG

Ja (Under vrd tiden),

%

Nej, men bestllt till efter utskr.,

%

SkaS Lidkping 65 6 0 50 6

SkaS Skvde 69 1 0 48 11

Skellefte 44 14 0 5 24

Sunderbyn 39 20 1 52 4

SUS Lund 54 41 1 45 18

SUS Malm 71 34 2 54 21

Torsby 41 1 1 21 15

Trelleborg 60 23 1 91 2

Ume 20 62 0 17 13

Varberg 51 15 1 51 9

Vrinnevisjukhuset 83 8 0 83 3

Vrnamo 67 12 2 76 0

Vstervik 77 14 0 70 2

Vsters 74 7 1 77 7

Vxj 72 5 0 72 2

Ystad 61 26 5 50 23

ngelholm 36 46 2 25 28

rebro 55 6 0 52 16

rnskldsvik 3 69 0 44 12

stra 68 5 2 80 1

RIKET 59 16 2 59 9

1.7.3 Lngtids-EKG

Om indikatorn Lngtids-EKG

Vetenskapligt underlag Med hjlp av lngtids-EKG (Holter-EKG) i stllet fr enstaka EKG kan frmaksflimmer identifieras hos ytterligare ca 5 % av TIA-patienterna4,5.

Prioritet enligt nationella riktlinjer Skyndsam ultraljudsunderskning: Prio 2.

vriga metoder fr halskrls-diagnostik: Inget stllnings tagande i de nationella riktlinjerna.

Hos 59 % av TIA-patienterna gjordes lngtidsregistrering med EKG under det akuta vrdtillfllet, en kning med 4 % jmfrt med rapporten fr 2013. Fr ytterligare 9 % gjordes det efter vrdtillfllet. Sjukhusen gr lngtidsregistreringar av EKG fr att upptcka oregelbunden hjrtrytm, framfr allt frmaksflimmer, som r en mjlig orsak till mindre proppar i hjrnan.

Andelen patienter som fick lngtids-EKG r ngot hgre jmfrt med 2013. Variationerna mellan sjukhusen var mycket stora, 497 % under sjukhustiden. Vid nio av sjukhusen var det vanligast med Lngtids-EKG efter att patienten blivit utskriven (tabell 7).

Tabell 7. Forts.

30

Tolkningsanvisningar fr diagnostisering Hos patienter med TIA r det vanligt att det antingen finns klara kontraindikationer mot

halskrloperation eller att patienterna sjlva uttrycker att de inte nskar en operation. Hos dessa patienter finns ingen anledning att genomfra bilddiagnostik av halsartrerna. Dr-fr kan andelen underskta inte n 100 %. Men det r oklart vilken den optimala andelen underskta patienter r.

Vid mindre sjukhus kan slumpmssiga variationer gra att andelen underskta avviker kraftigt frn riksgenomsnittet.

Slutsatser om diagnostisering S gott som alla TIA-patienter undersks med datortomografi av hjrnan, vilket r i enlig-

het med de nationella riktlinjerna.

Riktlinjerna rekommenderar en MR-underskning av hjrnan om det fortfarande finns oskerhet ver diagnosen efter den kliniska bedmningen och datortomografin. Tillmp-ningen av den hr rekommendationen varierar kraftigt mellan sjukhusen.

I Sverige undersks halskrlen med bilddiagnostik hos drygt sju av tio TIA-patienter, dock med stora variationer mellan sjukhusen. Det pgr en viss frskjutning mot frre ultra-ljudsunderskningar och fler DT-angiografier. Samtliga sjukhus anvnder MR-angiografi mycket sparsamt.

Anvndningen av lngtidsregistrering med EKG fr att upptcka frmaksflimmer har kat ngot jmfrt med rapporten fr 2013. Socialstyrelsen ger frmaksflimmerscreening en relativt hg prioritet (prio 4) i sina riktlinjer fr strokesjukvrd.

31

1.8 LKEMEDELSBEHANDLING FR TIA-PATIENTEROm indikatorn

Antitrombotiska lkemedel

Vetenskapligt underlag Trombocythmmande lkemedel minskar risken fr stroke.

Hos patienter med frmaksflimmer har antikoagulantia bttre strokefrebyggande effekter n trombocythm-mare.

Fr patienter utan frmaksflimmer saknas vetenskaplig dokumentation av effekterna av antikoagulantia.

Referenser i3,6.

Prioritet enligt nationella riktlinjer Trombocythmmare hos patienter utan frmaksflimmer: Prio 34.

Antikoagulantia hos patienter med frmaksflimmer: Prio 2.

Antikoagulantia hos patienter utan frmaksflimmer: Icke-gra.

Trombocythmmare hos patient med frmaks flimmer som inte har kontraindikation fr antikoagulantia: Icke-gra enligt preliminrt uppdaterade riktlinjer.

Behandling med antikoagulantia minskar kraftigt risken fr terinsjuknande vid TIA associerat med frmaksflimmer. Denna behandling har en mycket hg prioritet i de nationella riktlinjerna. Dremot har acetylsalicylsyra ingen skerstlld skyddande effekt mot stroke hos sdana patienter. I de kompletterade riktlinjerna frn Socialstyrelsen 2014 fr strokeprevention vid frmaksflimmer graderas behandling med acetylsalicylsyra i denna situation som icke-gra. Dock kan en andel patienter med kontraindikation fr antikoagulantia ha en annan indikation fr acetylsalicylsyra, till exempel kranskrlssjukdom.

Av de TIA-patienter som hade frmaksflimmer fick 77 % behandling med perorala antikoagulantia (tabell 8). Det r en kning med ytterligare 9 % jmfrt med rapporten fr 2013, och en kning med 20 % frn 2012 rs rapport. Fr de olika landstingen/regionerna var variationerna mttliga (figur 5). Fr enskilda sjukhus var talen fr patienter med frmaksflimmer sm och andelarna som skrevs ut frn sjukhuset med antikoagulantia mste tolkas med stor frsiktighet.

Hos patienter under 80 r med TIA och frmaksflimmer behandlades 81 % med antikoagulantia, medan andelen hos patienter ver 80 r var 73 %.

32

Tabell 8. Tabellen visar andelen TIA-patienter med frmaksflimmer som vid utskrivning blev ordinerade (eller redan behandlades med) perorala antikoagulantiabehandling, redovisat per sjukhus under 2014.

Sjukhus Warfarin vid

frmaks-flimmer, %

Nya perorala antikoag-

ulantia vid frmaks-

flimmer, %

Perorala antiko-

agulantia totalt vid frmaks-

flimmer, %

Akademiska 44 44 88

Alingss 33 42 75

Arvika 6 67 72

Avesta 30 22 56

Bollns 77 8 85

Bors 21 70 91


Enkping 79 0 79

Falun 44 33 77

Gllivare 50 0 50

Gvle 60 7 67

Halmstad 52 41 93


Hudiksvall 64 7 71

Hssleholm 67 22 89


Kalix 60 7 67

Kalmar 48 5 52

Karlshamn 67 13 80

Karlskoga 33 11 44

Karlskrona 56 11 67

Karlstad 49 27 75


Kiruna 0 0 0


Kullbergska 17 0 17

Kunglv 42 42 84

Kping 23 46 69

Landskrona 0 0 0

Lindesberg 60 40 100

Linkping 44 50 94

Ljungby 67 11 78

Sjukhus Warfarin vid

frmaks-flimmer, %

Nya perorala antikoag-

ulantia vid frmaks-

flimmer, %

Perorala antiko-

agulantia totalt vid frmaks-

flimmer, %

Lycksele 82 0 82

Mora 71 7 79

Motala 49 30 78


Mlndal 38 31 69

Norrtlje 60 10 70

NL 39 36 76

Oskarshamn 55 18 73

Ryhov 48 30 78



SkaS Skvde 34 45 79

Skellefte 53 11 63

Sunderbyn 70 10 80

SUS Lund 67 17 83

SUS Malm 43 16 60

Torsby 64 5 68

Trelleborg 45 9 55

Ume 46 29 75

Varberg 37 44 81


Vrnamo 55 14 69

Vstervik 50 25 75

Vsters 21 56 76

Vxj 36 48 84

Ystad 63 26 89

ngelholm 40 27 67

rebro 51 20 71

rnskldsvik 57 0 57

stra 41 32 73

Riket 47 29 77

33

Andelen TIA-patienter med frmaksflimmer som behandlades med antikoagulantia, per landsting/region

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Vsternorrland

Kalmar

Region rebro ln

Sdermanland

Region Gvleborg

Norrbotten

Vsterbotten

Vrmland

Region Jnkpings ln

Dalarna

Vstmanland

Blekinge

Skne

Stockholm

RIKET

Vstra Gtaland

Region Kronoberg

Uppsala

Region stergtland

Halland

Warfarin vid frmaksflimmer, % Nya perorala antikoagulantia vid frmaksflimmer, %

Figur 5. Figuren visar andelen TIA-patienter med frmaksflimmer som vid utskrivning blev ordine rade (eller redan behandlades med) perorala antikoagulantia, redovisat per landsting/region under 2014.

Inom gruppen perorala antikoagulantia stod warfarin fr 62 % och nya perorala antikoagulantia fr 38 % av de utskrivna lkemedlen. Detta r en kraftig kning av anvndningen av de nya perorala antikoagulantia:

2013 var frdelningen 84 % respektive 16 %

2012 var den 88 % respektive 12 %.

Andelen patienter som behandlades med nya antikoagulantia varierade mellan sjukhusen. Mnga sjukhus skrev ut lika mycket eller mer av de nya antikoagulantia som warfarin (tabell 8).

I TIA-formulren kan sjukhusen ange orsaken till varfr de inte skrev ut antikoagulantia frTIA-patienter med frmaksflimmer (tabell 9).

34

Tabell 9. Tabellen visar angivna orsaker till att warfarin eller andra perorala antikoagulantia inte skrevs ut fr TIA-patienter med frmaksflimmer.

Andel, %

Planerad insttning efter utskrivning 10

Kontraindicerat (enl. FASS) 16

Interaktioner med andra lkemedel/naturlkemedel (enl. FASS) 1

Frsiktighet (enl. FASS) 5

Falltendens 9

Demens 6

Patienten avstr behandling 5

Annan anledning 17

Uppgift saknas 31

Hos patienter med TIA och tidigare knt frmaksflimmer var det inte ovanligt att TIA-insjuknandet intrffade under pgende antikoagulantiabehandling: 48 % av 1 289 sdana patienter stod p warfarin vid insjuknandet, och 9 % stod p nya perorala antikoagulantia.

Av de patienter med TIA som inte hade knt eller nyupptckt frmaksflimmer skrevs nstan alla (93 %) ut p trombocythmmare. Skillnaderna mellan sjukhusen var sm (tabell 10).

Tabell 10. Tabellen visar andelen TIA-patienter som nr de skrevs ut blev ordinerade, eller redan vid insjuknandet behandlades med, blodtryckssnkande lkemedel, statiner eller trombocyt hmmare. Andelen behandlade med trombocythmmare gller TIA-patienter utan frmaksflimmer. Inrknat i siffrorna r ven planerad insttning vid terbesk inom tv veckor efter utskrivning.

Sjukhus Blodtrycks-snkande

lke medel, %

Statiner, %

Trombocyt-hmmare*,

%

Akademiska 75 65 89

Alingss 64 91 97

Arvika 80 58 92

Avesta 75 83 94

Bollns 73 55 93

Bors 76 89 95


Enkping 78 63 91

Falun 67 76 95

Gllivare 72 74 95

Gvle 65 82 95

Halmstad 70 79 95


Hudiksvall 71 74 87

Hssleholm 65 73 92


Kalix 78 76 81

Kalmar 68 76 94

Karlshamn 73 69 87

Karlskoga 69 67 97


lke medel, %

Statiner, %

Trombocyt-hmmare*,

%

Karlskrona 68 80 91

Karlstad 72 67 96


Kiruna 89 89 89



Kunglv 65 73 91

Kping 71 86 92

Landskrona 47 71 100

Lindesberg 60 56 84

Linkping 76 80 91

Ljungby 69 77 92

Lycksele 94 60 100

Mora 84 78 95

Motala 68 88 91


Mlndal 69 80 94

Norrtlje 67 92 97

NUS Ume 66 71 91

NL 65 65 95

35

1.8.1 Blodtryckssnkande lkemedel

Om indikatorn Blodtryckssnkande lkemedel

Vetenskapligt underlag Blodtryckssnkande lkemedel minskar risken fr stroke och annan hjrt-krlsjukdom oavsett initial blodtrycksniv3.

Prioritet enligt nationella riktlinjer Prio 2.

Majoriteten av TIA-patienterna (69 %) behandlades redan med blodtryckssnkande lkemedel eller fick dem insatta i samband med sin TIA-episod. Det r 1 % mindre n i rapporten fr 2013, och samma andel som fr 2012. Andelen varierade mellan landstingen, frn 6179 % (figur 6), och mellan sjukhusen, frn 4794 % (tabell 10).

Andelen TIA-patienter med blodtrycksbehandling, per landsting/region

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Region rebro ln Stockholm

Skne Vstra Gtaland

Region Gvleborg RIKET

Vsterbotten Halland

Region Jnkpings ln Blekinge

Vstmanland Region stergtland

Norrbotten Dalarna Kalmar

Region Kronoberg Vrmland

Uppsala Vsternorrland Sdermanland 79%

79%76%75%75%74%73%72%72%72%70%70%69%69%69%68%67%65%65%61%

Figur 6. Figuren visar andelen TIA-patienter som ordinerades (eller redan behandlades med) blodtryckssnkande vid utskrivning, redovisat per landsting/region under 2014.


lke medel, %

Statiner, %

Trombocyt-hmmare*,

%

Oskarshamn 79 89 89

Ryhov 73 78 97



SkaS Skvde 75 77 98

Skellefte 67 58 94

Sunderbyn 69 69 92

SUS Lund 65 68 96

SUS Malm 65 86 94

Torsby 82 71 97

Trelleborg 67 83 96

Varberg 68 67 85


lke medel, %

Statiner, %

Trombocyt-hmmare*,

%


Vrnamo 70 75 95

Vstervik 80 90 97

Vsters 72 90 91

Vxj 77 65 90

Ystad 64 54 92

ngelholm 68 77 94

rebro 59 59 87

rnskldsvik 79 79 95

stra 68 80 96

RIKET 69 74 93

Tabell 10. Forts.

* Gller TIA-patienter utan frmaksflimmer

36

1.8.2 Statiner

Om indikatorn Statiner

Vetenskapligt underlag Statiner minskar risken fr stroke och andra all-varliga krlhndelser med ca en femtedel3.

Prioritet enligt nationella riktlinjer Saknas vid TIA (endast statiner efter stroke finns p prioriteringslistan).

Som tabell 10 visar ordinerades 74 % av patienterna statiner efter att de insjuknade i TIA (eller s stod de sedan tidigare p statiner), en uppgng med 1 % jmfrt med rapporten fr 2013. Liksom fr blodtryckssnkande lkemedel var variationerna stora mellan landstingen (6089 %; se figur 7) och mellan sjukhusen (5492 %; se tabell 10). Inget regionalt mnster kunde urskiljas d andelen statinbehandlade kunde variera kraftigt ven inom ett och samma landsting. Stora avvikelser frn riksgenomsnittet, uppt eller nedt, frekom inte bara bland mindre sjukhus, utan ven bland universitetssjukhusen fanns pfallande praxisvariationer.

Andelen TIA-patienter med statinbehandling, per landsting/region

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Region rebro ln Uppsala

Vrmland Vsterbotten

Region Kronoberg Skne

Norrbotten Stockholm

RIKET Blekinge Halland

Region Gvleborg Vstra Gtaland

Region Jnkpings ln Sdermanland

Dalarna Vsternorrland

Kalmar Region stergtland

Vstmanland 89%

85%83%79%

78%77%

76%

75%74%74%74%73%72%72%68%66%66%64%60%

75%

Figur 7. Figuren visar andelen TIA-patienter under 2014 som blev ordinerade (eller redan behand lades med) statiner vid utskrivning, redovisat per landsting/region.

37

Tolkningsanvisningar fr sekundrpreventiva lkemedel Andelen som behandlats med olika lkemedel r ett relativt robust mtt (med undantag

fr antikoagulantia vid frmaksflimmer, dr det vid sm sjukhus kan frekomma slump-mssiga variationer).

Tolkningsanvisningar fr sekundrpreventiva lkemedel Andelen som behandlats med olika lkemedel r ett relativt robust mtt (med undantag

fr antikoagulantia vid frmaksflimmer, dr det vid sm sjukhus kan frekomma slump-mssiga variationer).

Slutsatser om sekundrpreventiva lkemedel Andelen patienter som ordineras ngon form av proppfrebyggande medicinering r hg

vid samtliga sjukhus. Det r i enlighet med de nationella riktlinjerna.

Andelen patienter med frmaksflimmer och TIA som stllts p antikoagulantia har ytterli-gare kat ptagligt, men varierar kraftigt mellan sjukhusen. ven om siffrorna fr mindre sjukhus ska tolkas med frsiktighet, kan det vid sjukhus med lga andelar finnas anledning att se ver rutinerna fr emboliprofylax vid frmaksflimmer. Andelen som behandlas med nya orala antikoagulantia har kat kraftigt.

Andelen TIA-patienter som har blodtryckssnkande behandling vid utskrivningen varie-rar stort mellan olika sjukhus. Mnga sjukhus verkar inte anvnda mjligheten med tidigt insatta blodtryckssnkande lkemedel i ngon strre utstrckning.

Andelen som behandlas med statiner efter TIA varierar kraftigt mellan sjukhusen. Delvis kan det bero p att de nationella riktlinjerna saknar en tydlig rekommendation fr statin-behandling vid TIA (till skillnad frn efter hjrninfarkt).

1.8.3 Operation av halskrlen Mnga TIA-patienter genomgr en operation av halskrlen (karotisoperation) fr att frbygga ett insjuknande i stroke. Kvalitetsdata frn halskrlsoperationer och stentingrepp registreras i registret Swedvasc (www.ucr.uu.se/swedvasc). En samkrning mellan Riksstrokedata och Swedvasc gjordes vren 2015 och kommer att publiceras som en separat webbrapport.

38

1.9 RKSTOPP, BILKRNING OCH VRIGA INSATSER FR TIA-PATIENTER

1.9.1 Rd om rkstopp

Om indikatorn Rd om rkstopp

Vetenskapligt underlag Konsensus (vetenskapliga studier saknas).

Prioritet enligt nationella riktlinjer Inkluderas i livsstilsfrndringar efter stroke (utan egen prioritering).

Av TIA-patienterna angav 11 % (808 patienter) att de var rkare vid insjuknandet. Frgan om rd om rkstopp hade i hg utstrckning lmnats obesvarad (bortfallet var 21 % i hela landet), vilket r samma niv som de tv nrmast fregende rapporterna (dr bortfallet var 2223 %). Dr uppgifter fanns, rapporterades att 81 % fick rd om rkstopp i samband med TIA-insjuknandet, vilket r samma niv som i rapporten fr 2013.

Ett mycket stort bortfall i vissa landsting frsvrar rttvisa jmfrelser mellan landstingen.Drfr redovisar vi andelen TIA-patienter som ftt rd om rkstopp i bokstavsordning i tabell 11.

Tabell 11. Tabellen visar andelen TIA-patienter under 2014 (som var rkare) som fick rd om rkstopp, redovisat per landsting/region.

Landsting/region Information om rkstopp

Ja*, % Uppgift saknas, %

Blekinge 100 57

Dalarna 96 33

Halland 81 18

Kalmar 88 6

Norrbotten 97 8

Region Gvleborg 89 7

Region Jnkpings ln 97 5

Region Kronoberg 88 43

Region rebro ln 88 20

Region stergtland 43 17

Skne 75 22

Stockholm 66 15

Sdermanland 73 27

Uppsala 74 0

Vrmland 82 32

Vsterbotten 95 37

Vsternorrland 67 57

Vstmanland 81 42

Vstra Gtaland 81 22

RIKET 81 21

* Uppgift saknas r exkluderande vid berkning av vriga andelar.

39

Sjukhusjmfrelser redovisas i tabell 12. Vid mnga sjukhus hade frgan lmnats obesvarad hos en s hg andel av patienterna att vi fr de sjukhusen valt att inte redovisa andelen som ftt rd om rkstopp. Dessutom bygger andelen som ftt rd om rkstopp vid mindre sjukhus p sm tal. Det r allts mjligt att variationerna beror p slumpen.

Tabell 12. Tabellen visar andelen TIA-patienter under 2014 (som var rkare) som fick rd om rkstopp eller om terbesk planerats. Fr sjukhus dr frgan lmnats obesvarad fr mer n 25 % av patienterna anges inte andelarna (markeras med --- i tabellen).

Sjukhus Information om rkstopp


Akademiska 83 0

Alingss 57 0

Arvika --- 50

Avesta 100 0

Bollns 100 0

Bors 69 17

Capio S:t Gran 68 8

Enkping 57 0

Falun --- 46

Gllivare 92 8

Gvle 84 11

Halmstad 95 16

Helsingborg 42 7

Hudiksvall 100 0

Hssleholm --- 67

Hglandssjukhuset 83 14

Kalix 100 25

Kalmar 94 6

Karlshamn --- 100

Karlskoga 100 25

Karlskrona 100 25

Karlstad --- 26

Karolinska Solna 65 23

Kiruna 100 0

Kristianstad 79 0

Kullbergska 100 0

Kunglv 100 9

Kping --- 33

Landskrona --- 100

Lindesberg 57 0

Linkping --- 33

Ljungby --- 43

Sjukhus Information om rkstopp


Lycksele 100 25

Mora 100 13

Motala 60 17

Mlarsjukhuset -- 33

Mlndal 64 8

Norrtlje 50 0

NL --- 51

Oskarshamn 75 11

Ryhov 100 0

Sahlgrenska 75 0

SkaS Lidkping --- 33

SkaS Skvde 100 13

Skellefte --- 58

Sunderbyn 100 5

SUS Lund --- 80

SUS Malm 89 0

Torsby 100 25

Trelleborg 67 25

Ume 100 21

Varberg 63 20

Vrinnevisjukhuset 17 0

Vrnamo 100 6

Vstervik 88 0

Vsters --- 46

Vxj --- 43

Ystad 100 4

ngelholm 71 0

rebro --- 26

rnskldsvik --- 57

stra 89 0

RIKET 81 21

* Uppgift saknas r exkluderande vid berkning av vriga andelar

40

Tolkningsanvisningar fr rd om rkstopp Riksstroke har inte validerat svaren p frgan om rd om rkstopp.

Stort bortfall r en tydlig kvalitetsbrist. Frmodligen saknas information i patienternas journaler om rd om rkstopp.

Det kan finnas olikheter mellan sjukhusen i hur den eller de som rapporterat till Riksstroke uppfattat huruvida patienten ftt rd om rkstopp eller inte. Vid vissa sjukhus dokumente-ras inte alltid rd om levnadsvanor i journalen, ngot som kan pverka resultatet.

Vid mindre sjukhus bygger andelen rkare som ftt rd om rkstopp p mycket sm tal och den kan drfr variera kraftigt frn r till r.

En erfarenhet frn strokeregistreringen i Riksstroke r att rkarna inte alltid uppfattat att de ftt rd om rkstopp eller erbjudande om rkavvnjning, trots att personalen uppgav att de hade gett rd.

Slutsatser om rd om rkstopp Sjukhusen br dokumentera i patientens journal huruvida de har gett rd om rkstopp

eller inte, och de br gra det p ett sdant stt att de kan rapportera informationen till Riksstroke.

De allra flesta rkare hade ftt rd om rkstopp. Kvaliteten i den hr informationen kan inte bedmas utifrn Riksstrokedata. Eftersom rdens innehll och kvalitet eller erbjudan-den om strukturerad rkavvnjning inte registreras i Riksstroke, behver varje sjukhus se ver rutinerna fr hur de stdjer rkstopp efter TIA. Rutiner med skriftlig information kan minska praxisskillnaderna.

1.9.2 Rd om bilkrning

Om indikatorn Rd om bilkrning

Vetenskapligt underlag I de nationella strokeriktlinjerna rder konsensus om att avst frn bilkrning frsta mnaden efter TIA (veten-skapliga studier saknas).

Prioritet enligt nationella riktlinjer Det finns en reglering som gr att ingen prioritering behvs (Trafikverkets freskrift om medicinska krav fr innehav av krkort med mera).

Av TIA-patienterna rapporterade 28 % att de saknade krkort eller inte var aktuella fr rdgivning om bilkrning p grund av sitt allmnna medicinska tillstnd. Hos 25 % av de vriga patienterna saknades uppgifter om rd om bilkrning. Dr uppgifter fanns, rapporterade 79 % att de fick rd om bilkrning i samband med TIA-insjuknandet, vilket r p en liknande niv som 2013. Det rdde mycket stora variationer mellan sjukhusen (tabell 13).

41

Tabell 13. Tabellen visar andelen TIA-patienter under 2014 som fick rd om bilkrning (som hade krkort). Fr sjukhus dr frgan lmnats obesvarad hos mer n 25 % anges inte andelarna (markeras med --- i tabellen).

Sjukhus Information om bilkrning


Akademiska 90 4

Alingss 78 0

Arvika --- 42

Avesta 100 2

Bollns 95 25

Bors 87 2

Capio S:t Gran 89 10

Enkping 58 22

Falun 92 18

Gllivare --- 41

Gvle 89 3

Halmstad --- 63

Helsingborg 50 7

Hudiksvall 90 10

Hssleholm --- 57


Kalix 89 10

Kalmar 100 18

Karlshamn --- 49

Karlskoga --- 79

Karlskrona --- 39

Karlstad 75 14


Kiruna 100 0

Kristianstad 45 1

Kullbergska 100 9

Kunglv 83 11

Kping --- 31

Landskrona --- 79

Lindesberg 43 15

Linkping --- 71

Ljungby --- 27

Sjukhus Information om bilkrning


Lycksele 96 16

Mora 68 5

Motala --- 26

Mlarsjukhuset 58 4

Mlndal 53 25

Norrtlje 97 19

NUS Ume --- 38

NL --- 32

Oskarshamn 94 11

Ryhov 100 1

Sahlgrenska --- 49

SkaS Lidkping --- 50

SkaS Skvde 93 9

Skellefte --- 26

Sunderbyn 96 7

SUS Lund --- 79

SUS Malm 94 25

Torsby --- 73

Trelleborg 93 17

Varberg 80 16


Vrnamo 100 2

Vstervik --- 44

Vsters 90 25

Vxj --- 64

Ystad 100 1

ngelholm 76 17

rebro --- 39

rnskldsvik 94 25

stra 91 19

RIKET 79 25

* Uppgift saknas r exkluderande vid berkning av vriga andelar

42

Tolkningsanvisningar fr rd om bilkrning Riksstroke har inte validerat svaren p frgan om rd om bilkrning.

Det stora bortfallet gr att jmfrelser mellan sjukhusen blir synnerligen oskra.

Vissa sjukhus dokumenterar inte alltid rdgivning om bilkrning i journalen, vilket kan pverka resultatet.

Slutsatser om rd om bilkrning Sjukhusen br dokumentera rd om bilkrning efter TIA i patientens journal och de br

gra det p ett sdant stt att de kan rapportera informationen till Riksstroke.

Variationerna mellan sjukhusen i andelen patienter som ftt rd om bilkrning kan delvis bero p att sjukhusen inte alltid uppfattar att Trafikverkets freskrifter ven gller TIA-patienter.

Enligt de nationella strokeriktlinjerna br Trafikverkets freskrifter tolkas s att sjukhusen generellt br avrda frn bilkrning frsta mnaden efter TIA. Det finns de som fre-sprkar en mer individualiserad rdgivning om bilkrning, men ngot vetenskapligt under-lag finns inte. Oavsett vilken av dessa ansatser sjukhusen vljer kan mnga av dem ha anledning att se ver rutinerna fr den hr rdgivningen. Ofta undrar patienterna sjlva hur de ska stlla sig till bilkrning nrmaste tiden efter en TIA.

1.9.3 Bedmning av sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut Bedmning av sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut registreras i Riksstroke vid TIA. tgr-den har dock inte dokumenterats vetenskapligt vid TIA, och ingr inte heller i de nationella riktlinjerna fr strokevrd. Bedmningarna syftar dels till att ytterligare skerstlla att nedsatt rrelsefrmga eller andra funktionshinder inte finns kvar trots att de neurologiska symtomen rapporteras ha gtt ver helt, dels till att kartlgga om sdana funktionshinder fanns innan TIA-episoden och kan moti-vera aktuella insatser (18 % av patienterna med TIA hade till exempel tidigare haft stroke).

Bedmning av sjukgymnast/fysioterapeut gjordes hos 61 % av patienterna med stora variationer mellan landsting (2694 %, tabell 14) och sjukhus (8100 %, tabell 15). Uppgifter saknades i 2 % av fallen. Bedmning av arbetsterapeut gjordes hos 57 % av patienterna med stora variationer mellan landsting (2395 %, tabell 14) och sjukhus (5100 %, tabell 15). Uppgifter saknades i 2 % av fallen.

1.9.4 Fysisk aktivitet p recept Fysisk aktivitets p recept (FaR) registreras i Riksstroke vid TIA. tgrden har inte specifikt doku-menterats vetenskapligt vid TIA men kan ses som en av de allmnna hlsofrmjande ndringarna i livsstilen hos patienter med krlsjukdom. tgrden frskrevs vid 35 av sjukhusen och med stora variationer mellan sjukhus och landsting. Bortfallet var relativt stort, men hos de patienter dr det fanns data fick 2 % frskrivet FaR.

43

Tabell 14. Tabellen visar andelen TIA-patienter bedmda av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut och andel frskrivna FaR p landstings-/regionniv.

Landsting/region Bedmning av sjukgymnast gjort

Bedmning av arbetsterapeut gjort

Frskrivning av FaR

Ja, % Uppgift saknas, %



Stockholm 73 1 66 0 1 4Uppsala 79 1 76 1 2 22Sdermanland 42 0 38 0 3 0Region stergtland 41 0 42 0 0 0Region Jnkpings ln 73 1 68 1 1 2Region Kronoberg 62 0 64 0 2 4Kalmar 26 0 27 0 0 12Blekinge 66 3 61 3 0 21Skne 53 1 49 1 0 2Halland 33 0 23 0 0 0Vstra Gtaland 78 5 75 5 6 8Vrmland 41 0 39 1 1 11Region rebro ln 34 0 31 0 1 2Vstmanland 75 0 62 0 0 26Dalarna 68 0 63 0 1 1Region Gvleborg 94 1 95 1 2 17Vsternorrland 86 0 75 0 0 6Vsterbotten 57 2 54 2 0 11Norrbotten 55 3 54 4 3 12RIKET 61 2 57 2 2 7

44

Tabell 15. Tabellen visar andelen TIA-patienter bedmda av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut och andelen frskrivna FaR p sjukhusniv.

Sjukhus Bedmning av sjukgymnast gjort


Frskrivning av FaR




Akademiska 78 2 76 2 2 36Alingss 90 0 90 0 7 0Arvika 73 0 73 0 1 12Avesta 57 0 52 0 2 0Bollns 89 0 88 0 5 46Bors 89 1 89 1 1 1Capio S:t Gran 88 0 85 0 0 0Enkping 80 0 75 0 2 0Falun 83 0 77 0 1 1Gllivare 78 0 76 0 2 2Gvle 96 0 97 0 2 13Halmstad 27 0 20 0 0 0Helsingborg 32 0 34 0 0 1Hudiksvall 96 2 96 2 0 5Hssleholm 42 0 37 0 1 2Hglandssjukhuset 80 2 74 2 1 6Kalix 77 0 77 0 4 0Kalmar 8 0 6 0 0 0Karlshamn 71 1 62 1 0 0Karlskoga 71 0 64 0 4 0Karlskrona 61 5 60 5 0 43Karlstad 21 1 19 1 0 13Karolinska Solna 38 1 24 1 3 3Kiruna 100 0 100 11 0 22Kristianstad 73 0 63 0 0 0Kullbergska 32 0 21 0 5 0Kunglv 87 0 84 0 29 3Kping 77 0 74 0 0 59Landskrona 8 24 31 6 0 29Lindesberg 46 0 46 0 5 15Linkping 37 0 38 0 1 1Ljungby 60 0 63 0 5 8Lycksele 86 3 86 3 0 3Mora 47 0 45 0 0 0Motala 42 0 44 1 0 0Mlarsjukhuset 48 0 47 0 2 0Mlndal 83 0 71 0 11 0Norrtlje 88 2 80 0 3 29NL 66 14 67 13 0 4Oskarshamn 45 0 47 0 2 0Ryhov 72 0 64 0 0 0Sahlgrenska 77 4 74 6 11 27SkaS Lidkping 86 1 86 0 13 0SkaS Skvde 55 0 40 0 1 0Skellefte 12 0 5 0 0 36Sunderbyn 37 5 36 5 3 18SUS Lund 33 0 18 0 0 0SUS Malm 17 8 24 8 1 15Torsby 73 0 71 2 1 5Trelleborg 96 0 91 0 0 0Ume 73 3 71 3 0 0

45

Tabell 15. Forts.

Sjukhus Bedmning av sjukgymnast gjort


Frskrivning av FaR




Varberg 43 1 28 0 0 1Vrinnevisjukhuset 45 0 45 0 1 0Vrnamo 67 0 68 0 3 0Vstervik 43 0 49 0 0 38Vsters 74 1 57 0 1 13Vxj 62 0 64 0 2 3Ystad 63 0 63 0 0 0ngelholm 82 0 78 0 0 0rebro 16 0 15 0 0 0rnskldsvik 86 0 75 0 0 6stra 91 4 91 6 10 25RIKET 61 2 57 2 2 7

46

1.10 UPPFLJNING EFTER TIA-INSJUKNANDEOm indikatorn

Uppfljning efter TIA

Vetenskapligt underlag Konsensus r att patienter med TIA br fljas upp i ppen-vrd (vetenskapliga studier saknas).

Prioritet enligt nationella riktlinjer Saknas.

I Riksstrokes TIA-formulr ingr en frga om planerad uppfljning.

Sammantaget hade sjukhusen planerat uppfljning fr 91 % av TIA-patienterna (1 % hgre n i rapporten fr 2013). Vid 21 sjukhus lg andelen under 90 %, jmfrt med 22 sjukhus i rapporten fr 2013 (tabell 16).

Tabell 16. Tabellen visar andelen TIA-patienter under 2014 som fick terbesk planerat.

Sjukhus terbesk planerat


Akademiska 76 1

Alingss 100 0

Arvika 62 1

Avesta 100 0

Bollns 97 1

Bors 96 0

Capio S:t Gran 99 1

Enkping 76 3

Falun 98 0

Gllivare 100 2

Gvle 96 0

Halmstad 99 2

Helsingborg 76 3

Hudiksvall 92 0

Hssleholm 100 0


Kalix 89 0

Kalmar 98 1

Karlshamn 93 4

Karlskoga 59 2

Karlskrona 92 8

Karlstad 94 0


Kiruna 100 11

Kristianstad 95 0

Kullbergska 97 2

Kunglv 87 0

Kping 97 0

Sjukhus terbesk planerat


Landskrona 88 0

Lindesberg 73 0

Linkping 95 1

Ljungby 85 0

Lycksele 100 8

Mora 90 0

Motala 100 0

Mlarsjukhuset 74 0

Mlndal 92 0

Norrtlje 76 10

NL 80 3

Oskarshamn 98 2

Ryhov 100 0

Sahlgrenska 100 3

SkaS Lidkping 57 6

SkaS Skvde 100 0

Skellefte 70 2

Sunderbyn 96 6

SUS Lund 91 22

SUS Malm 90 1

Torsby 47 14

Trelleborg 100 0

Ume 91 4

Varberg 88 1


Vrnamo 98 0

Vstervik 96 5

Vsters 96 0

47

Tolkningsanvisningar fr uppfljning Det kan hnda att sjukhusen, trots att de planerat terbesk, inte journalfrt det. Det kan

leda till falskt lga andelar fr terbesk i rapporteringen till Riksstroke.

Att ett terbesk planerats innebr inte alltid att det blir av.

Slutsatser om uppfljning Jmfrt med fregende rapporter har andelen TIA-patienter som planerades fr terbe-

sk inte kat.

Sjukhus dr andelen planerade terbesk r lngt under 100 % kan ha anledning att se ver rutinerna fr hur de fljer upp TIA-patienter.

48

49

AKUT STROKEData frn 2014

50

51

WEBBTABELLER Webbtabellerna finns p Riksstrokes hemsida (www.riksstroke.org, under lnken rsrapporter):

Webbtabell 1 Medellder och andel patienter som inte var medvetandesnkta vid ankomst till sjukhus.

Webbtabell 2 Andel som kommer till sjukhus med ambulans, landsting-/regionjmfrelser.

Webbtabell 3 Andel som kommer till sjukhus med ambulans, sjukhusjmfrelser.

Webbtabell 4 Andel trombolyslarm, rangordnat utifrn frekvens trombolyslarm.

Webbtabell 5 Antalet och andelen trombolysbehandlade patienter av de med hjrninfarkt (1880 r) och ADL-oberoende fre insjuknandet, antalet reperfusionsbehandlade totalt, samt andel av de trombolysbehandlade som inom 36 timmar efter behandling fick symtomgivande intrakraniell bldning. Rangordnat utifrn reperfusions behandlade per sjukhus.

Webbtabell 6 Antalet och andelen trombolysbehandlade patienter av de med hjrninfarkt (1880 r) utan hnsyn till ADL-status fre insjuknandet, antalet och andelen reperfusions behandlade totalt, samt andel av de trombolysbehandlade som inom 36 timmar efter behandling fick symtomgivande intrakraniell bldning. Rangordnat utifrn reperfusionsbehandlade per sjukhus.

Webbtabell 7 Antalet och andelen trombolysbehandlade patienter av de med hjrninfarkt > 80 r, utan hnsyn till ADL-status fre insjuknandet, antalet reperfusionsbehandlade totalt, samt andel av de trombolysbehandlade som inom 36 timmar efter behandling fick symtomgivande intrakraniell bldning. Rangordnat utifrn reperfusionsbehandlade per sjukhus.

Webbtabell 8 Antal trombolys- och trombektomibehandlingar utfrda fr patienter som huvudsakligen vrdats p annat sjukhus.

Webbtabell 9 Antal trombolys- och trombektomibehandlingar som totalt utfrts p varje sjukhus (utfrda fr patienter som vrdats p egna sjukhuset eller huvudsakligen p annat sjukhus).

Webbtabell 10 Mediantiden (i minuter) frn ankomst till sjukhus till behandlingsstart fr patienter som fick trombolys. Sjukhusjmfrelser, rangordnat.

Webbtabell 11 Andelen som blivit bedmd av en logoped eller ron- nsa- halsspecialist avseende tal eller svljfrmga under vrdtiden, sjukhusjmfrelser.

Webbtabell 12 Andelen som givits rd om bilkrning, sjukhusjmfrelser.

Webbtabell 13 Planerad rehabilitering efter akutvrd + eftervrd hos dem som skrevs ut till eget boende.

52

2.1 SAMMANFATTNING Antal registreringar och tckningsgrad r 2014 registrerades 23 562 vrdtillfllen i Riksstroke. Det r 811 vrdtillfllen frre n 2013.

Den svagt nedtgende trenden under de senaste ren fortstter, sannolikt p grund av en reell minskning i insjuknanderisk. Andelen som terinsjuknar har minskat med ytterligare 1 % vilket kan bero p bttre frebyggande insatser efter TIA och stroke.

Tckningsgraden r fortsatt p en mycket hg niv, 90 %, vilket motsvarar en reell tckningsgrad p ca 96 %.

Vrdform och vrdtider Andelen akuta strokepatienter som fick vrd p en strokeenhet ngon gng under vrdtiden

var fortsatt hg, 91 %. Varia tionerna mellan sjukhusen minskar ptagligt. Vid mnga sjukhus vrdades dock mng

Stroke och TIA · FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riksstroke publicerar årligen rapporter om den svenska stroke-vårdens kvalitet. Från och med 2014 är rapporterna för

Text of Stroke och TIA · FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riksstroke publicerar årligen...

Stroke och TIA…rs... · Stroke och TIA WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN JUNI 2016, UPPDATERAD JULI 2016 Riksstrokes årsrapport 2015 - TIA ... Daniela Bjarne, v r}

HUBUNGAN HIPERGLIKEMIA DENGAN INSIDEN STROKE ISKEMIK DAN STROKE

Stroke -Angel – Qualifizierung des Rettungsdienstes mit ... · Stroke -Angel – Qualifizierung des Rettungsdienstes mit dem prähospitalen Stroke -Score 4-item -stroke -scale (4i-SS)

FAMILY INFORMATION LEAFLET: STROKE AND STROKE UNIT · FAMILY INFORMATION LEAFLET: STROKE AND STROKE UNIT Englanninkielinen opas aivoverenkiertohäiriöön sairastuneen

4-STROKE CYLINDER Assembly instructions malossi.com … · 2019. 1. 19. · - 1 - CILINDRO 4-STROKE Istruzioni di Montaggio 4-STROKE CYLINDER Assembly instructions CYLINDRE 4-STROKE

I-STROKE II IMATINIB VID AKUT ISCHEMISK STROKE · 2018. 9. 7. · I-STROKE II IMATINIB VID AKUT ISCHEMISK STROKE Ima5nib vid akut ischemisk stroke –en fas 3, randomiserad, dubbelblind,

AirTAC Malaysia :: WOGS Automation Sdn Bhd€¦ · SDA Series Kid 2—p1 A+Stroke C+Stroke c.stroke A+Stroke A+Stroke x 2 C*Stroke Bore sizev,ltem Stroke Bore sizev,ltem Bore sizehltem

Stroke Stroke

PERBEDAAN FAKTOR RISIKO KEJADIAN STROKE ISKEMIK DAN STROKE …

STROKE – Penuntun untuk memahami Stroke

38698349 Peran Stroke Unit Dalam Penanganan Komprehensif Penderita Stroke

Riset Stroke Didik Stroke Eok Emben

Stroke (CVA)

Heat Stroke

Stroke & Pencegahan Stroke

RIKSSTROKE...7 STROKE Antal registreringar och täckningsgrad • År 2018 registrerades 21 124 vårdtillfällen i Riksstroke (figur 1).Det är 92 vårdtillfällen färre än 2017

Patofisiologi Stroke

Ett år efter stroke...Ett år efter stroke RAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 1-årsuppföljning 2015 – livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens UTGIVEN

Regionalt vårdprogram Cervixdysplasi · laboratorium som levererar data till Processregistret inom Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention (även kallad Cytburken)

Ppt Stroke

Stroke Kul

Peran Stroke Unit Dalam Penanganan Komprehensif Penderita Stroke

Penilaian Stroke-Non Stroke

stroke ( ischemic stroke )

Strukturdata - Riksstroke · 2017. 3. 31. · Körkortsfrågor Enkäten 2016 utvidgades med några frågor om rutiner kring hantering av körförbud efter stroke och TIA. Vid 62 sjukhus

Stroke Iskemikno

STROKE ASSESSMENT POCKET GUIDE - Canadian · PDF fileSTROKE ASSESSMENT POCKET GUIDE. COMMON SIGNS AND SYMPTOMS OF STROKE SYNDROMES Anterior Cerebral Stroke Middle Cerebral Stroke Posterior

Latihan Stroke

Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi

Kuliah Stroke

Documents

Stroke och TIA · FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riksstroke publicerar årligen rapporter om den svenska stroke-vårdens kvalitet. Från och med 2014 är rapporterna för

Text of Stroke och TIA · FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riksstroke publicerar årligen...