STUDENTBAROMETERN 2015 - DiVA portalhb.diva-portal.org › smash › get › diva2:908389 › FULLTEXT02.pdfDet är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas

erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden.

Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar

där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön redovisas.

I föreliggande rapport, som är den sjätte i en trendstudie, redovisas

aggregerade resultat för hur cirka 1 750 studenter upplever kvaliteten

på utbildningsinnehållet samt hur studie-och arbetsmiljön upplevs.

Nöjdhetsindexet (NSI) visar för sjätte året i rad en förbättring för

Högskolan i Borås. NSI-indexet mäter elva enskilda kvalitetsindex.

En minskning av såväl upplevd diskriminering som upplevda

trakasserier, i jämförelse med föregående års studentbarometer,

framgår av årets studie.

BESÖKSADRESS: ALLEGATAN 1 * POSTADRESS: HÖGSKOLAN I BORÅS, 501 90 BORÅS

TEL: 033- 435 40 00 * WEBB: WWW.HB.SE

STU

DE

NTB

AR

OM

ETE

RN

20

15

P

eter Sigrén

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:1

STUDENTBAROMETERN 2015

Peter Sigrén

ISB

N:

97

8-9

1-8

75

25

-98

-8 (

tryc

k)

I

SB

N:

97

8-9

1-8

75

25

-99

-5 (

pdf)

IS

SN

: 1

40

0-0

25

3

Peter Sigrén

FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2016:1 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag.

Högskolan i Borås

Besöksadress: Allégatan 1, 501 90 Borås

e-post: [email protected]

Grafisk form PETER SIGRÉN

Omslagsbild

COLOURBOX

Tryck

RESPONSTRYCK, BORÅS 2016

NR 2016:1

ISSN:1400-0253

ISBN: (TRYCK): 978-91-87525-98-8

ISBN: (PDF): 978-91-87525-99-5

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-8921

I RAPPORTSERIEN

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

2003:1 Alonzo, Y., & Holmqvist, H. (2003). Högskolan i Borås region-ala betydelse – ur ett näringslivsperspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2005:1 Nilsson, K. S. (2005). At the Core. Undervisning och lärande vid ett amerikanskt liberal arts college sett ur svenskt utbildnings-perspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2007:1 Lööf, S. (2007). Costa Rica januari 2007 – en resa för att under-söka möjligheter till samarbete. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2007:2 Högberg, I., & Holmeros Skoglund, K. (2007). Studentsupport vid Högskolan i Borås. Orsaker till ofullständiga studieresultat bland förstaårsstudenter – kan vi göra något åt detta? Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2014:1 Sigrén, P. (2014). Studentbarometern HT 2013. Studie- och arbets-miljö. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2014:2 Sigrén, P. (2014). En studie om utbildningskvalitet – kvalitets-bedömning inom den högre utbildningen. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2014:3 Sigrén, P. (2014). Boråsakademiker 2014. Etableringsgrad och utbildningskvalitet – 2008 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2015:1 Sigrén, P. (2015). Studentbarometern 2014. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2015:2 Sigrén, P. (2015). Boråsakademiker 2015. Etableringsgrad och utbildningskvalitet – 2009 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2015:3 Sigrén, P. (2015). Kvalitet i högskolan. Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2015:4 Sigrén, P. (2015). Är högskoleutbildningar anpassade för arbets-livet? En studie om alumners upplevelser av måluppfyllnad under utbildningen. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2016:1 Sigrén, P. (2016). Studentbarometern 2015. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS INNEHÅLL | Rapport 2016:1

SAMMANFATTNING ...................................................................... 9 INLEDNING ....................................................................................... 9

Nyckeltal ..................................................................................... 10

1 INLEDNING OCH BAKGRUND ............................................ 13 KVALITET SOM BEGREPP ................................................................. 13 SYFTE ............................................................................................... 15 STUDIENS DISPOSITION .................................................................. 15

2 METOD ..................................................................................... 17 INLEDNING ..................................................................................... 17

Faktoranalys som metod .............................................................. 17 Val av extraherings- och rotationsmetod ............................................ 18

Ett dataunderlags lämplighet ....................................................... 20 Internt bortfall ............................................................................. 22 Variansanalys ............................................................................... 24 Indexering av variabler ................................................................. 25 Mätinstrumentets validitet ........................................................... 26 Tillförlitlighet av mätningar ......................................................... 27

3 RESULTAT I ............................................................................. 31 INLEDNING ..................................................................................... 31

Enkätens genomförande .............................................................. 33 Population och urvalsprocess ....................................................... 33 Svarsfrekvens och bortfallsanalys .................................................. 35 Åldersstruktur .............................................................................. 36 Nybörjare vid lärosätet? ............................................................... 37

3.1 ANALYTISKA FÖRMÅGOR ........................................................ 38 Högskolan totalt .......................................................................... 38 Akademier ................................................................................... 39 Sektioner ..................................................................................... 40 Program ....................................................................................... 44

3.2 INFÖR KURSSTART ................................................................. 49 Högskolan totalt .......................................................................... 49 Akademier ................................................................................... 50 Sektioner ..................................................................................... 51 Program ....................................................................................... 55

3.3 PEDAGOGISKT INNEHÅLL ...................................................... 60 Högskolan totalt .......................................................................... 60 Akademier ................................................................................... 61 Sektioner ..................................................................................... 62 Program ....................................................................................... 66

3.4 KURSVÄRDERINGAR ............................................................... 71 Högskolan totalt .......................................................................... 71 Akademier ................................................................................... 72 Sektioner ..................................................................................... 73 Program ....................................................................................... 77

3.5 EXAMINATION ....................................................................... 82 Högskolan totalt .......................................................................... 82 Akademier ................................................................................... 83 Sektioner ..................................................................................... 84 Program ....................................................................................... 88

3.6 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN .................................. 93 Högskolan totalt .......................................................................... 93 Akademier ................................................................................... 94 Sektioner ..................................................................................... 95 Program ....................................................................................... 99

3.7 ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER ............................... 104 Högskolan totalt ........................................................................ 104 Akademier ................................................................................. 105 Sektioner ................................................................................... 106 Program ..................................................................................... 110

3.8 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN ........................................... 115 Högskolan totalt ........................................................................ 115 Akademier ................................................................................. 116 Sektioner ................................................................................... 117 Program ..................................................................................... 121

3.9 SAMARBETET MELLAN AKADEMIERNAS ADMINSTRATIVA

PERSONAL OCH STUDENTER ............................................... 126 Högskolan totalt ........................................................................ 126 Akademier ................................................................................. 127 Sektioner ................................................................................... 128 Program ..................................................................................... 132

3.10 SAMARBETET MELLAN LÄRARE OCH STUDENTER .............. 136 Högskolan totalt ........................................................................ 136 Akademier ................................................................................. 137 Sektioner ................................................................................... 138 Program ..................................................................................... 142

3.11 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER ...................... 147 Högskolan totalt ........................................................................ 147 Akademier ................................................................................. 148 Sektioner ................................................................................... 149 Program ..................................................................................... 153

3.12 TOTALT NÖJDHETSINDEX ................................................. 157 Högskolan totalt ........................................................................ 157 Akademier ................................................................................. 158 Sektioner ................................................................................... 160 Program ..................................................................................... 164

SAMMANFATTNING AV RESULTAT I ............................................... 169 Inledning ................................................................................... 169

Nöjdhetsindex (NSI) ....................................................................... 169 Analytiska förmågor ......................................................................... 170 Pedagogiskt innehåll ........................................................................ 170 Kursvärdering .................................................................................. 170 Att kunna påverka utbildningen ....................................................... 171

4 RESULTAT II .......................................................................... 173 INLEDNING ................................................................................... 173

Enkätens genomförande ............................................................ 173 Population och urvalsprocess ..................................................... 174 Svarsfrekvens och bortfallsanalys ................................................ 174 Åldersstruktur ............................................................................ 175

4.1 HÅLLBAR UTVECKLING ........................................................ 176 Inledning ................................................................................... 176

Högskolans webbsida för hållbar utveckling ..................................... 176 Hållbar utveckling inom utbildning och forskning .......................... 177 Upplevs begreppet hållbar utveckling som viktigt för studenterna? ... 178

4.2 LIKA VILLKOR ....................................................................... 180 Inledning ................................................................................... 180

Diskriminering ................................................................................ 181 Trakasserier ...................................................................................... 182 Sexuella trakasserier ......................................................................... 183 Mobbning ....................................................................................... 183 Stödfunktion ................................................................................... 184

4.3 STUDENTHÄLSAN ................................................................ 185 Inledning ................................................................................... 185

Hälsoparametrar .............................................................................. 186 Stress ............................................................................................... 186

4.4 HÖGSKOLANS BIBLIOTEK ..................................................... 189 Inledning ................................................................................... 189

Biblioteksfunktioner ........................................................................ 189 Kundnöjdhet ................................................................................... 190 Undervisning i informationssökning ................................................ 191

4.5 STUDENTKÅREN VID HÖGSKOLAN I BORÅS ......................... 192 Inledning ................................................................................... 192

Informationsflöde ............................................................................ 193 Studentkårsarrangemang .................................................................. 193

4.6 MOTIV TILL ATT STUDERA ................................................... 194 4.7 ÖVRIGA RESULTAT ............................................................... 196

Renommé .................................................................................. 196 Högskolans regionala betydelse .................................................. 196 Studietakt .................................................................................. 197 Nybörjare vid lärosätet? ............................................................. 197 Arbetar under studietiden .......................................................... 198 Framtidsvisioner ........................................................................ 199 Var studerar studenterna helst? .................................................. 200 Studietid per vecka .................................................................... 200

5 AVSLUTANDE KOMMENTARER ........................................ 201 Studentbarometrar som kvalitetssäkringsinstrument .................. 201

REFERENSER ................................................................................ 205

BILAGA NYCKELTAL ........................................................................................ I

Grafer över index ............................................................................... IV

HÖGSKOLAN I BORÅS 9

SAMMANFATTNING

INLEDNING

Det har uppmärksammats att den ursprungliga enkäten tenderat att bli allt för omfattande. Bland annat beror detta på att allt fler verksamheter vill delta i undersökningen. Därigenom mäts kvalitetsindexen, elva till antalet, (61 frågeställningar) i en enskild enkät1 medan övriga priorite-rade områden mäts genom ytterligare en enkät. Enkäterna bjöds ut (webbaserade) mellan den 24 november 2015 och den 11 januari 2016 (inkluderar tre påminnelser).

Urval

Enkät I och II. 3 141 respondenter (avser resultat I)

Enkät III. 2 105 respondenter (avser resultat II)

Svarsfrekvenser

Enkät I och II. 40 procent

Enkät III. 38 procent

Kvalitetsindex

Resultaten visar på bra resultat för lärosätet, på nio av elva index. Två index, kursvärderingar samt att kunna påverka utbildningen bör beaktas och diskuteras ute på akademier och sektioner. Dessa två index särskiljer sig åt (negativt) från övriga index.

Renommé

Renomméet för Högskolan i Borås är fortsatt högt (m = 3,5). 4-gradig ordinalskala.

1 Enkäten bjuds ut på svenska samt engelska.

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 10

Hållbar utveckling

Resultaten visar på att studenter upplever det som viktigt att perspektivet hållbar utveckling lyfts fram inom utbildning och forskning. Det framgår dock att området kan uppmärksammas mer inom programmen. Stu-denterna anser området vara ganska- respektive mycket viktigt (90 procent) som är något högre än vid 2014 års barometer (87,5 procent).

43,5 procent av respondenterna anger att området lyfts in i undervis-ningen, i ganska stor utsträckning alternativt i mycket stor utsträckning, vid 2014 års studie var det 34 procent som angav dessa två alternativ.

Lika villkor

Ett område som är prioriterat vid lärosätet är arbetet med lika villkor som innebär förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier, mobbning och kränkning. Det framgår, sett över flera års studier, att nivåerna på diskriminering och trakasserier av olika slag visar på låga nivåer. Resulta-ten visar på att en minskning skett jämfört mot 2014 års studie.

Motiv för att studera

Studien visar på att arbetsrelaterade frågeställningar är mycket viktiga för studenterna. Två av frågeställningarna studierna gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden och utbildningen ökar chanserna att jag får ett arbete jag kommer att trivas med hamnar högt i mätningen.

Nyckeltal2

Fortsatt högt renommé för Högskolan i Borås (m = 3,5)

Totalt upplevd kvalitet [NSI] (index 83)

Positiva framtidsvisioner (index 98)

Biblioteket totalt (index 89)

Bra bemötande på biblioteket (index 94)

Implementering av hållbar utveckling i undervisning (i ganska stor utsträckning "28 procent"; i mycket stor utsträckning "15 pro-cent")

Stress (index 37) 2 Maximalt index är 100.


Diskriminering (minskat)

Trakasserier (minskat)

Studenter under 26 år (62 procent)

Studerat mindre än två terminer (45 procent)

Regional rekrytering (57 procent)

Läser på en programutbildning (samtliga respondenter)

Studerar på hel fart (78 procent)

Studerar på Campus (75 procent)

Studerar på distans/uppdrag (25 procent)

Lägger mer än 21 timmar/vecka på studier (78 procent)

Arbetar upp till 10 timmar/vecka (35 procent)

Har studiemedel från CSN (89 procent)

Träffat någon studentkårsrepresentant (ja, 40 procent + osäkra, 17 procent)


1 INLEDNING OCH BAKGRUND

Föreliggande studie är den sjätte studentbarometer som genomförts vid lärosätet, i enlighet med nuvarande analysmodell, och kan ses som en verksamhetsinriktad studie, som har till syfte att dokumentera och för-ankra (1) kvalitetsdimensioner inom utbildningsverksamheter samt (2) områden som uppdragsgivaren anser vara prioriterade. Exempel på såd-ana områden är hållbar utveckling och lika villkor.

Studien ingår i ett större projekt, en s.k. trendstudie, som påbörjades vid lärosätet hösten 2010. Till dags datum (2015/16) finns empiri för cirka 6 000 studenter fördelade på sex respondentdatabaser.3

Högskolan omorganiserades4 under 2014 och enkäten har omarbetats något. Det har dessutom uppmärksammats, under åren som gått, att enkäten har blivit allt mer omfattande och den ursprungliga enkäten har delats upp i två mindre omfattande enkäter.

Frågeställningar som mäter kvalitet (elva index) har lyfts ur och mäts i en enskild enkät. Analysmetoden, för kvalitetsindexen, som används i före-liggande studie följer den tidigare modell som introducerades 2010. En skillnad finns dock, i föreliggande redovisning, av kvalitetsindexen i och med att även variansanalys genomförts, se t.ex. (Sigrén, 2014a).

KVALITET SOM BEGREPP

Kvalitet är begrepp som kan vara svårt att mer explicit definiera. Det skulle t.ex. kunna avse värdet av egenskaper som objekt, subjekt eller aktiviteter har (det inre värdet av t.ex. en utbildningsverksamhet). Kvalitetsuppföljningar blir en allt mer viktig faktor för lärosäten bl.a. på grund av att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ställer dessa krav på utbildningsanordnare inom den högre utbildningen. Att mäta kvalitet på ett eller flera utbildningsområden är dels för att kunna utföra förbätt- 3 Dessa respondentdatabaser är i sin tur uppdelade, beroende på vad som skall

analyseras. 4 Högskolan i Borås har tidigare bestått av sex utbildningsinstitutioner. Från

och med 1 juli 2014 består högskolan av tre akademier. Akademin för textil, teknik och ekonomi (A1); Akademin för vård, arbetsliv och välfärd (A2) samt Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT (A3).


ringsåtgärder inom verksamheter, som i sin förlängning leder till att stu-denter får med sig den kunskap, färdigheter och kompetenser som efter-frågas av näringslivet och dels för att kunna se hur kvalitén kan förbätt-ras, över tid, i enlighet med uppställda mål i examensbeskrivningar. Det har visat sig i tidigare studier att kvaliteten, för blivande studenter, är något som rankas högt på utbildningar.

Goda jämförelser kräver att vi jämför jämförbara utbildningar med avseende på samma kvalitetsaspekt. Oavsett om vi jämför en viss utbildning vid ett litet och ett stort lärosäte måste vi kunna jämföra dem med fokus på samma typ av kvalitetsaspekt, annars är jämförelsen irrelevant. Exempelvis bör lärarledd undervis-ningstid vid ett lärosäte gå att jämföra med just lärarledd under-visningstid vid ett annat, även om lärosätena har olika profiler i övrigt. Vi behöver också kunna tolka olika nivåer inom samma kvalitetsaspekt, för att förstå vilken kvalitet en viss nivå indikerar. Ett medelvärde är exempelvis inte alltid ett bra mått på att hög kvalitet är uppnådd. Det är också viktigt att veta hur skillnader i praktiken – till exempel antal lärarledda timmar – bör tolkas som skillnader i utbildningskvalitet. Med andra ord behövs empiriska definitioner av utbildningskvalitet. (Lilliefeldt, 2013:36)

Kvalitetsindex som mäts i lärosätets studentbarometrar är:

analytiska förmågor inför kursstart pedagogiskt innehåll kursvärdering examination att kunna påverka utbildningen att kunna ge kritiska synpunkter hur kravnivån på utbildningen upplevs samarbetet mellan lärare och student

samarbetet mellan akademiers administrativa personal och student

tillgång och utformning av lokaler


SYFTE

Syftet med lärosätets studentbarometrar är att belysa kvalitetsaspekter inom grundutbildningen med fokus mot studenternas studie- och arbets-miljö. Resultaten skall kunna jämföras över tid,5 mellan akademier, sekt-ioner samt program och ligga till grund för kvalitativa förbättringsåtgär-der inom organisationen.

STUDIENS DISPOSITION

Studien inleds med en inledning och bakgrundsbeskrivning. Därefter redovisas teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Urvalsprocess och bortfallsanalys redovisas under respektive resultat (olika urvals-populationer). Studien avslutas med ett diskussionsavsnitt.

Resultatredovisning

Resultaten redovisas under två kapitel enligt följande:

Resultat I redovisar elva kvalitetsindexen samt ett nöjdhetsindex (NSI).

Resultat II redovisar bl.a. fem prioriterade områden:

Hållbar utveckling Lika villkor Studenthälsan Biblioteket Studentkåren vid Högskolan i Borås

Bilagor

Bilaga I. Nyckeltal och grafer över index.

5 I och med att föreliggande studie är den första som ner på programnivå blir

studien också en referenspunkt inför de kommande studentbarometrar. En mer korrekt jämförelse kan tidigast ske vid nästkommande mätning, hösten 2016, även om en jämförelse sker på vissa områden mot 2014 års studie.


Referenslitteratur

Referenslitteratur vid metodutveckling och analys har varit:

Borg & Westerlund, 2006; Bryman & Cramer, 2011; Djurfeldt & Barmark, 2009; Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2003; Edlund, 1995; George & Mallery, 2013; Hair, Black, Babin, Anderson, & Tatham, 2006; Kerlinger & Pedhazur, 1973; Loehlin, 2004; Miller, Vandome, & McBrewster, 2010; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991; Wilson, 2005.


2 METOD

INLEDNING

Analysmetoden följer den modell som introducerades 2010, när projektet "studentbarometern" initierades, se t.ex. (Sigrén, 2012a, 2012b). Studi-erna är av formativ karaktär som innebär att “fenomen” mäts i nutid. Initialt vid databearbetning används, avser samtliga genomförda studier, Exploratory Factor Analysis (EFA) och inom ramen för EFA används Prin-cipal Axis Factoring (PAF). Den rotationsmetod som valts är Direct Oblimin som då innebär att faktorerna tillåts korrelera.

Faktoranalys som metod

Teorin bakom faktoranalys är väl beprövad t.ex. genom C. Spearman´s, (Spearman, 1904) och L. L. Thurstone´s (Thurstone, 1933) såväl tidiga som klassiska studier. Thurstone utvecklade en teori om att gruppfak-torer, på ett säkrare sätt, kunde mäta underliggande fenomen till skillnad från Spearman´s teori där en enskild faktor påstods kunna mäta en enskild dimension.

En faktoranalys (FA) kan vara eller är snarare ett värdefullt verktyg vid en analys av ett större statistiskt datamaterial och kan i sin förlängning leda till en mer teoretisk förståelse för materialet. Det kan naturligtvis vara ett mål i sig men ofta finns flera mål med en faktoranalys. Det kanske viktig-aste med en faktoranalys är att kunna förbättra och utveckla ett mätin-struments validitet. Begreppet innebär att forskaren erhåller en kontroll av trovärdigheten (giltigheten) i en analys som genomförs. Styrkan eller avsaknad av validitet, i den empiri som föreligger, är en viktig aspekt att förvissa sig om och samtidigt kunna göra en korrekt bedömning av resultaten i slutfasen av en studie.

Vid ett frågeinstrument med ett stort antal variabler som är tänkta att mäta liknande fenomen t.ex. kvalitet kan det uppstå problem med multi-kollinearitet som innebär att inbördes variabler blir korrelerade. Det är inte ett helt ovanligt fenomen när ett mätinstrument är i sin första fas av utvecklingen och antalet variabler kan reduceras genom faktoranalys och därigenom skapa en regressionsmodell som blir mer hanterbar.


Multipla indikatorer är i sig ofta komplexa och svåra att på ett mer teo-retiskt plan tyda. Det är önskvärt att erhålla en god validitet i undersök-ningar och därför är det ett inte helt ovanligt fenomen att ställa fler frå-gor till (eller runt) ett fenomen som forskaren önskar undersöka närmare. Ambitionen är att täcka in fler dimensioner av det som skall undersökas och samtidigt minimera problem med inflytandet av mätfel som beror på att variabler i sig är behäftade med mätfel. Genom att väga samman vari-abler t.ex. vid en indexering kan s.k. mätfel utjämnas och därmed mini-mera risken att ett snedvridet resultat uppstår, se t.ex. (Barmark, 2009; Borg & Westerlund, 2006; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:413ff) jmf (Loehlin, 2004:152ff).

För att faktoranalys ska vara lämplig som metod krävs generellt ett rela-tivt stort antal variabler. I vanlig ordning finns inga exakta regler för hur många som krävs, men det är bra om minst 3-5 variabler (för varje enskild faktor) är starkt ”associerade” med varje identifierad faktor (Barmark, 2009:79). Faktorladdningar bör ha en laddning på minst 0,4 för att indi-kera en godtagbar intern konsistens (Sharma, 1996) jmf (Hair et al., 2006).

En faktoranalys avgör t.ex. en diskrepans mellan faktorer som eventuellt kan säkerställas statistiskt – alltså att diskrepanser inte beror på slump-mässiga faktorer. Det är viktigt att klargöra att faktoranalys, som metod, är ett sätt att kombinera variabler och samtidigt reducera antalet för att synliggöra bakomliggande fenomen. En faktor innebär således att ”sätta ihop” variabler som tillsammans visar på något bakomliggande (latent) som är gemensamt för själva faktorn. Vidare bör det klargöras att en faktoranalys inte avgör om ett resultat är bra eller mindre bra. Den ger snarare indikationer på om forskaren är på rätt väg. Vid faktoranalyser i föreliggande studie används de starkt associerade variablerna, i respektive faktorer, till att skapa ett antal index, se t.ex. (Loehlin, 2004:152ff; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:592 ff). Dessa index används i sin tur till jämförelser mellan akade-mier, sektioner och programutbildningar såväl genom grafer och tabeller som genom multivariat variansanalys och linjär regressionsanalys.

Val av extraherings- och rotationsmetod

Analysen sker genom explorativ faktoranalys (EFA) med efterföljande indexering. För att vara mer explicit används Principal Axis Factoring (PAF) med rotationsmetod Direct Oblimin. En förklaring till valet är att frågorna som ställs berör närliggande fenomen, nämligen utbildnings-


relaterade. En oblik rotation (spetsvinklig) har dessutom inget krav på sig att faktorerna skall vara okorrelerade sinsemellan. De grundkrav som ställs för att kunna genomföra EFA kan anses vara uppfyllda men för att krångla till det ytterligare finns ett antal olika metoder för extrahering när en faktoranalys genomförs och som är knutna mot syftet för att genom-föra en sådan.

Figur 2.1 Oblik faktor rotation. Från Hair et al. (2006), p. 108.

Innebörden av en oblik rotation blir att faktorerna anpassar sig till variabelklustrets faktiska position. Faktorlösningen blir tydligare och mer följsam i och med att en enskild faktor kommer att korrelera starkt med några få variabler och svagare med övriga.

De två förekommande metoderna är Exploratory Factor Analysis (EFA) samt Common Factor Analysis (CFA) och en diskussion om vilken av dessa som lämpar sig bäst finns. Skillnaden är att i den först nämnda baseras beräkningarna på den totala spridningen i variablerna medan beräkningarna i CFA baseras på den andel av spridningen som är gemen-sam och som innebär att korrelationer mellan variabler synas närmare. Kortfattat kan sägas att CFAn lämpar sig bättre om syftet främst är teo-retiskt. EFAn däremot är bättre lämpad om empirin skall ligga till grund för efterföljande regressions- och variansanalyser och därigenom kunna


maximera modellens prediktiva förmåga (Djurfeldt & Barmark, 2009:82-83). Utfallen från de tidigare studiernas resultat (2010-2014) har visat på ett antal bakomliggande "fenomen" och det bör vara tillräck-ligt med att utföra endast en EFA i föreliggande studie. Utfallet från EFAn är dessutom något mer lättolkad än utfallet från CFAn.

Ett dataunderlags lämplighet

Ett dataunderlags lämplighet för att genomföra faktoranalys bör testas innan en sådan genomförs. Det finns några olika metoder för att testa underlagets lämplighet. En metod är att utföra ett test i form av Kaiser-Meyer-Olkin Measure of Sampling Adequacy (KMO) som mäter dataun-derlagets lämplighet för att genomföra faktoranalys. Kortfattat kan sägas att KMO undersöker om det finns variabler som inte samvarierar med andra. Variabler som inte samvarierar med andra kan inte bidra till att identifiera faktorer och KMO varnar för förekomst av sådana, se t.ex. (Barmark, 2009:92). Testet skall visa på "icke signifikant". Även om KMO inte är ett statistiskt test finns framtagna rekommendationer för hur högt värde KMO bör visa på för att dataunderlaget skall passa för att genomföra faktoranalys. Ett KMO värde ligger mellan 0 och 1 och där ett värde över 0,90 anses som excellent. Föreliggande studies KMO upp-visar ett värde på 0,937.

När KMO väljs, i SPSS, erhålls även Bartlett´s Test of Sphericity som är ett statistiskt test för att kontrollera om det finns någon korrelation mel-lan variabler (Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:596ff). Värdet för denna analys leder oss till huruvida en s.k. nollhypotes skall för-kastas (r=0). Är resultatet signifikant finns samband mellan variablerna i materialet. Det dataunderlag som här föreligger visar på att resultatet är signifikant (p < 0,000) och därigenom kan slutsatsen dras att det finns samband i dataunderlaget som är lämpligt för att genomföra faktorana-lys. Problemet med detta test är att det nästan undantagslöst blir signifi-kant, framförallt vid stora dataunderlag. Vad som mäts eller anges är att bland samtliga bivariata korrelationer, i korrelationsmatrisen, åtminstone finns någon som är signifikant (Barmark, 2009:92). Det vore högst osan-nolikt, med tanke på dataunderlagets storlek, att H0 inte skulle uppnås (förkastas) i föreliggande dataunderlag.


Pedhazur & Pedahzur Schmelkin anger att:

Bartlett´s sphericity test is affected by sample size. When N is large, as it should be in factor analytic studies, the null hypothesis will almost always be rejected. This is why the application of Bartlett´s test should be "used" as a lower bound to the quality of the matrix.

(Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:596ff)

Ytterligare en bedömning utöver dessa redan nämnda statistiska tester som bör utföras av den variabeluppsättning som skall ingå i faktorana-lysen är att se om underlaget ger partiell korrelation. Denna mätning är relativt enkel att utföra genom att det anges, vid datakörningen (faktor-analysen), att "vi" önskar att se på hur anti-image-matrisen faller ut. I matrisen framgår flera mått som ger en möjlighet till att kunna avgöra om en faktoranalys är möjlig att genomföra. Vad som bl.a. kan utläsas, i korrelationsmatrisen, är den andel av de parvisa korrelationer som inte är korrelerade med övriga variabler. Dessa koefficienter bör vara låga på grund av att matrisen inte enbart består av parvisa korrelationer utan även av en hög grad av multivariat samvariation. Av utrymmesskäl kan inte ett exempel på en sådan matris visas här. Matrisen visar på kovarian-ser och korrelationer mellan de ingående variablerna (i två enskilda matri-ser).

Med hjälp av matriserna kan det avgöras om eventuellt någon variabel bör uteslutas från analysen. Det finns en fördel med att leta efter variabler som kan ligga i gränstrakten för att inte inkluderas i analysen och som i sin förlängning leder till att övriga kan förklaras med hjälp av ett mindre antal faktorer och bidrar därigenom till att faktorlösningen blir tydligare. Det finns ytterligare ett mått, som framgår, i matrisen Measure of Sampling Adequacy (MSA) som kvantifierar graden av inter-korrelationer mellan variabler och lämpligheten att utföra en FA. MSA har ett värde på mellan 0 och 1 där 1 anger att variabeln är perfekt förut-sagd (utan några fel mot de övriga variablerna). Värdet på MSA bör inte understiga 0,7 för respektive variabel, se Hair et al. (2006:99). Utfallet av datakörningen visar på att tre variabler uppvisar ett något lågt MSA (0,725-0,792) men som helhet kan uttryckas att samtliga variabler inter-korrelerar i hög utsträckning.

Slutligen kan Root Mean Square Error of Approximation (RMSEA) beräk-nas, även om måttet främst används när CFA eller SEM skall utföras. Det är ett mått som är relativt lätt att tolka och har därigenom fått en dominerande ställning. Enligt praxis har en modell med mycket god


anpassning ett RMSEA lägre än 0,05. Ett värde på högst 0,08 indikerar en acceptabel modell (Gustafsson, 2009:293). RMSEA för föreliggande studie ligger på 0,09 och kan anses vara något högt.

Internt bortfall

Det interna bortfallet är sparsamt förekommande men valet blir ändå att använda möjligheten till multipel linjär regressionsimputation av data. Imputerade värden är kvalificerade gissningar eller uppskattningar som visserligen kan ha empiriskt stöd, men som är baserade på olika antagan-den som ofta inte kan verifieras. Värden som saknas kan uppskattas med olika metoder, s.k. imputationsmetoder. Den kompletta uppsättningen data, efter en sådan process, analyseras sedan med statistiska standard-metoder, se t.ex. (Bassam, 2012:320; Reuterberg, 2001).

Strukturellt eller slumpmässigt internt bortfall

Det interna bortfallet kan delas upp i två typer: a) systematiskt/struk-turellt; b) slumpmässigt. Det strukturella bortfallet beror på att de stu-denter som angav att de inte studerade vid campus inte haft möjlighet att besvara två frågeställningar (13 variabler). Det strukturella bortfallet kodas som standard till missing values med bortfallskoden 999.

Vid den andra typen av internt bortfall (det slumpmässiga) innebär det, i förekommande fall, att det har skett något inmatningsfel till databasen alternativt att respondenten avstått från att besvara en fråga. Det har skett i ett fåtal fall och där kan en beräkning ske utifrån hur responden-ten besvarat övriga variabler i frågeinstrumentet. Vanligtvis kodas även detta bortfall som missing values t.ex. med koden -9.

Samtidigt som databasen kodas, enligt ovan, skiftas variablerna till inter-vallskalenivå och därigenom erhålls ett exakt och korrekt värde vid en imputation. Kortfattat kan tilläggas (i anslutning till förfarandet med imputation av data) att en del av de statistiska standardmetoderna förut-sätter kompletta datamatriser och analyserna blir mer komplicerade om data saknas, se t.ex. (Reuterberg, 2001).

Andra tillvägagångssätt, när faktoranalys genomförs, är att vid extra-heringen välja ett kommando som exkluderar s.k. missing values t.ex. Exclude Cases Listwise (det finns ytterligare några metoder att välja på) som innebär att samtliga individer som helt saknar data, för variabler, utesluts oavsett analys (s.k. missing values med koden 999). När kom-mandot Exclude Cases Listwise används är det viktigt att ha kontroll över


det interna bortfallet, eller mer konkret, är det interna bortfallet struktu-rellt eller slumpmässigt? Ett problem, som kan uppstå, med kommandot Exclude Cases Listwise är att om det interna bortfallet är högt kan det uppstå en situation där det inte finns några respondenter kvar att analy-sera - speciellt vid små undersökningsgrupper. Finns det då en komplett datamatris att tillgå underlättas analysen av resultatet avsevärt. Viktigt är dock att forskaren har kontroll över vad som sker i analysen eller snarare vilka respondenter som kommer att ingå i analysen samt på vilka premis-ser respondenter utesluts.

Reuterberg (2001) klargör att:

Imputationsmetoderna har den fördelen framför uteslutning av individer att de leder fram till en komplett datamatris varigenom man kan utnyttja all den information som faktiskt finns insamlad. Dock har de vissa brister och den allvarligaste av dessa är att de leder till underskattningar av varianser och kovarianser.

(Reuterberg, 2001:177)

Vidare menar Reuterberg att:

I och med denna underskattning av varianserna kommer också medelfelen att underskattas vilket ökar risken för Typ I-fel vid sig-nifikansprövningar. Allra mest påtaglig blir underskattningen givet-vis om vi imputerar totalmedelvärdet, då samtliga personer med bortfall tilldelas ett och samma imputationsvärde. Dock medför även regressionsimputationerna en viss underskattning eftersom de individer som har identisk kombination av värden på de oberoende variablerna i regressionsekvationen tilldelas identiska värden i bort-fallsvariabeln. För att undvika en underskattning av varianser och kovarianser har Rubin (1987) föreslagit multipel regressionsimpu-tation. Med detta menas att man beräknar de värden som skall imputeras på flera olika stickprov av personer och att man tar hän-syn till den osäkerhet som imputationsmetoden medför genom att väga in också den varians som gäller för de upprepade imputation-erna. Ett alternativt sätt att ta hänsyn till denna osäkerhet är att man till varje imputerat värde adderar ett slumpmässigt valt värde med en på förhand bestämd variation och med ett medelvärde lika med noll. En sådan funktion finns t ex i SPSS:s statistikpaket. (ibid., sid. 177-178)


Vid en multipel linjär regressionsimputation ges även möjligheten att jämföra originaluppsättningen av variabler med den imputerade uppsätt-ningen. Det framgår, i föreliggande studie, en ytterst liten skillnad, i faktorers laddningar, när utfallet av originalet och den imputerade jäm-förs.

Variansanalys

Analysis of Variance (ANOVA) är en samling statistiska metoder för hypotesprövning. ANOVA kan användas för att undersöka skillnader i variansen mellan två eller fler populationer. I föreliggande studie under-söks diskrepanser, mellan akademiers medelvärden, på de elva index som ingår i studien. Denna diskrepans säkerställs således statistiskt dels genom variansanalys och dels genom linjär regressionsanalys. Konfidensinterval-let beräknas för en given konfidensgrad. Exempelvis kan ett konfi-densintervall bestämmas för konfidensgraden 95 procent, vilken bestäms i förväg av användaren. Mer konkret innebär detta att den verklighet som är avsedd att mätas befinner sig innanför konfidensintervallet vid 95 procent av fallen). Detta innebär således att om sampels (stickprov) tas från andra studentpopulationer vid lärosätet är risken mindre än 5 på 100 att ett s.k. typ 1 fel uppstår – alltså att H0 förkastas (om den vore sann). Resonemanget förutsätter att ett statistiskt korrekt urval av respondenter skett samt att svarsfrekvensen är något högre än i förelig-gande studie (vid en generalisering).

Vid sambandsanalyser (regressionsanalyser) bör reliabiliteten närma sig en gräns som generellt ligger i spannet 0,7-0,9 (Djurfeldt et al., 2003; Edlund, 1995; Smithson, 2000:286ff). Cronbach’s alpha är den mest använda metoden för att mäta reliabilitet och som även används i förelig-gande studie. Mätmetoden kan beskrivas som ett mått på hur mycket en variabel är associerat med andra (t.ex. inom en faktor). Utifrån faktor-analysens utfall kan även begrepp som validitet och intern konsistens (jmf engelskans internal consistency) analyseras. Begreppet kan förklaras som att den ömsesidiga korrelationen i faktorns extraherade variabler tillsammans är tillräckligt starkt korrelerad (Barmark, 2009:100). Samt-liga faktorer som ingår i mätningen har ett högt Cronbach´s alpha som indikerar på en god intern konsistens.


Indexering av variabler

En teoretisk diskussion kan föras huruvida det är bättre, mätmässigt, att konstruera index istället för att välja ut en representativ variabel för varje enskild faktor. Barmark (2009) diskuterar såväl för- som nackdelar vid dessa båda metodval. Väljs den variabel som laddar högst i faktorn bör den även på ett teoretiskt plan vara representativ för det latenta fenomen som faktorn är tänkt att representera.

En hög faktorladdning innebär att variabeln är den som empiriskt ligger närmast faktorn och den borgar också för att residualen (mät-felet och den unika spridningen hos denna variabel i relation till den latenta) är relativt liten. (Barmark, 2009:100)

Orsaken till detta är att faktorerna är baserade på en faktorlösning som är unik för varje material och inte kommer att bli exakt lika-dant i en upprepad mätning av samma variabler. (ibid., sid.101)

Ett problem som uppstår, om en enskild variabel får representera faktorn, är att det kan vara svårt att välja ut en sådan om det finns fler som laddar högt. Risken blir att ingen enskild variabel representerar hela faktorn och således blir tillförlitligheten i mätningen lidande. Fördelen med EFAn tenderar ändå att överväga genom att ha ett högre förklaringsvärde i jämförelse med ett index som skapats utan faktoranalys, framförallt när sambandsanalyser skall utföras. Varje enskild variabel är behäftade med slumpmässiga mätfel som till viss del faktorerna är befriade från. Gene-rellt, innan beslut tas, bör det övervägas om att testa båda varianterna för att konstatera hur diskrepansen ser ut. I samtliga studier, och även i före-liggande, har index skapats utifrån variabler som associerar väl med respektive faktor.

Vid en sådan indexering skall det finnas en teoretisk förankring för ända-målet. Brukligt är att reliabilitetsmåttet används för att avgöra om en indexering av faktorers enskilda variabler är möjlig att utföra, ur ett teoretisk vetenskapligt perspektiv. Rent praktiskt bör ett alfa på minst 0,7 erhållas, men hellre uppåt 0,9 för att det skall anses som ett godtagbart mått på intern konsistens. Reliabiliteten för tre index befinner sig på nivåer över 0,90, sex index befinner sig inom spannet 0,81-0,89 samt två index strax över 0,70. Slutsatsen blir att den interna konsistensen är acceptabel för samtliga elva faktorer och reliabiliteten är hög för de elva index som skapats.


Till skillnad mot multipla linjära regressionsanalyser (MRA) behöver inte kategorier dummykodas, i föreliggande studie, när de enkla linjära regres-sionsanalyserna utförs. Som en förberedelse inför regressionsanalyserna kodas kvinnor som 1 och män som 0, se t.ex. (Djurfeldt & Barmark, 2009:110ff; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:464ff). När en del av resultaten skall säkerställas statistiskt sker dessa mätningar genom ANOVA med tillägget Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey HSD).6

Mätinstrumentets validitet

Mätinstrumentets validitet har analyserats och bearbetats under ett flertal år och den interna konsistensen har visat sig vara godtagbar vid faktorana-lysens extrahering samt att variabler inom respektive faktor varit relativt konstanta under, i vart fall, de fyra närmast genomförda undersökning-arna (Sigrén, 2013, 2014b, 2015a, 2015b).

När faktorerna synas något närmare kan det, om möjligt, vara på så sätt att några eventuellt kan slås ihop. För att kunna avgöra om ett sådant beslut skall tas bör mer djupgående analyser ske där confirmatory factor analysis (CFA) tillsammans med t.ex. structural equation modeling (SEM)7 kan ge ytterligare hjälp på vägen, huruvida en sammanslagning av fak-torer kan utföras. Den sist nämnda metoden gör det möjligt att på en och samma gång analysera fler index (multipel analys). Kortfattat kan det förklaras som att det konstrueras en flerdimensionell modell. Gustafsson (2009) klargör att ”i vissa sammanhang är det också möjligt att under-söka variablers ömsesidiga påverkan av varandra” (Gustafsson, 2009:269).

När regressions- och variansanalyser utförs bör en intervallskala ligga till grund för bearbetningen av empirin (avser den beroende variabeln). Många analystekniker är konstruerade på ett sätt där det "räknas" på medelvärden och/eller medianer (exempel på sådana kan vara ANOVA och regressionsanalys). Resonemanget leder till att svarsalternativen för en beroende variabel måste/bör utformas som ett intervall.

6 Testet innebät att det i en och samma körning kan avgöras om skillander är

signifikanta för fler än två latenta variabler. 7 Muthén & Muthén´s ekvationsmodelleringsprogram Mplus är t.ex. ett pro-

gram för denna typ av analyser. R-Console är ett annat exempel på program-vara för SEM analyser (Open Source).


Tillförlitlighet av mätningar

Tillförlitligheten i ett mätinstrument är inte enkel och helt oproblema-tisk men samtidigt går reliabilitet att hantera på ett annat sätt än proble-matik som avser en mätnings validitet se t.ex. (Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:81-118). En hög reliabilitet är inte synonymt med en hög validitet. Det kan vara att fel fenomen mäts men det erhålls ett likvärdigt resultat vid återupprepade mätningar och då håller, i vart fall, mätinstrumentet en hög reliabilitet. Det går således att påstå att en låg reliabilitet för ett instrument ger även en låg validitet däremot kan det inte påstås att en hög reliabilitet med automatik skulle innebära en hög validitet. Om något eller några variabler skall exkluderas framgår först när en faktoranalys har utförts och analyserats. En sådan exkludering, av en variabel, bör även vara teoretiskt förankrad. T.ex. kan det vara att en enskild variabel laddar någorlunda starkt inom flera faktorer (oftast inom två faktorer).

Ett smidigt sätt att kontrollera reliabilitet är att ta ett slumpmässigt urval av ”urvalet” och sedan jämföra resultatet mot originalet. Det kan även utföras en s.k. Test-Retest Reliabilitet där det utförs upprepade mätningar som utgår ifrån samma mätmetod och genomförande. Utifrån dessa mätningar beräknas sedan korrelationen från respektive mättillfälle. Det kan avse en respondents svar på ett formulär, vilket är en typ av Test-Retest Reliabilitet, eller en bedömares skattning.

Ytterligare metodologiska angreppsätt att mäta reliabilitet på är Split-Half metoden, som innebär att frågorna delas i två hälfter och därigenom beräknas sedan korrelationen mellan dessa hälfter. I föreliggandes studie används Cronbach´s alpha som ett mått på reliabilitet och det bör tilläg-gas att i ett teoretiskt perspektiv är Cronbach's alpha ett mått på alla Split-Half utförda på en och samma gång – kan även ses som ett utfall av faktorers Internal Consitency Reliability.

Validitet i frågeställningar är däremot svårare att ha kontroll över. Wol-ming (1998) anger bl.a.

Något som är gemensamt för alla dessa instrument och dess til-lämpningar är att inget av dem är perfekta i sin strävan att visa på en med verkligheten överensstämmande bild. När vi försöker att erhålla en bild av ett fenomen eller företeelse, kan en mätning aldrig vara något som ger en till fullo sann och överensstämmande bild av verkligheten. Resultatet av mätningen är alltid indikationer på det man vill mäta. (Wolming, 1998:81)


Messick (1998) diskuterar att både empiriska och teoretiska resonemang och belägg är väsentliga delar i en validering (Wolming 1998:94). När Messick beskrev begreppet validitet använde han två aspekter som avsåg mätningars utfall och motiv för mätningen. Mätningars utfall avser de tolkningar som görs och nyttan av mätningen. Motivet blir en fråga som styrs mot syftet för studien/mätningen – en slags värdering (Messick, 1989).

Brister i deskriptiva mätningar förekommer som bl.a. kan förklaras hur instrumentet hanteras t.ex. mätningars noggrannhet, se t.ex. (Linn, Baker, & Dunbar, 1990). För att undvika feltolkningar är en bra hjälp på vägen att använda sig av faktoranalys som metod. Utifrån en faktoranalys kan även validitetsbegreppet diskuteras. En klassisk förklaring till vad validitet innebär är att validitet är ett begrepp som används för att besk-riva mätningars kvalitet. Kort och gott: vad skall mätas och hur väl lyckas det med hjälp av instrumentet "fånga upp" fenomenet? se t.ex. (Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:52-80).

Validiteten i undersökningen kan ytterligare kontrolleras genom att utföra (dock inte i föreliggande studie) Confirmatory Factor Analysis (CFA) där ansatsen är att pröva den faktorstruktur som erhållits – speci-fikt för att säkerställa validiteten i materialet. Om det t.ex. visat sig vid EFAn att vissa frågeställningar, i en eller fler frågematriser, mäter samma grundläggande förmåga eller egenskap kan det genom CFAn testas i hur hög grad detta verkligen stämmer, se t.ex. (Barmark, 2009; Gustafsson, 2009; Elazar J. Pedhazur & Kerlinger, 1982; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:631-694).

Skillnaden mellan explorativ och konfirmatorisk faktoranalys är att i den sist nämnda specificeras en modellstruktur i förväg och testar dess lämp-lighet för ett visst givet datamaterial (Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:631)”. EFAn i sin tur extraherar strukturer i empirin i form av faktorer som identifierats som lämpliga för att visa på fenomen (i föreliggande studie benämns dessa som index) jmf (Hair et al., 2006:117ff).

Genom att applicera CFAn som en ”submodel” i den mer generella metoden Structural Equation Modeling (SEM) kan antaganden om vali-diteten, i såväl föreliggande som föregående års studier, ytterligare för-stärkas/bekräftas, se t.ex. (Gustafsson, 2009:269-321; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:695-740).


Som ett tillägg och ett förtydligande till Wolming´s citat ovan går det inte att bortse ifrån att faktorer och index är empiriska konstruktioner och resultaten är, som alltid, tolkningsbara beroende på tolkarens refe-rensramar.


3 RESULTAT I

INLEDNING

Under kapitel tre redovisas samtliga av batteriets frågeställningar (61) som har indexerats till elva kvalitetsindex. Som tidigare nämnts genomförs explorativ faktoranalys (EFA) dels för att se vilka variabler som extraheras och dels för att avgöra om den interna konsistensen, i respektive faktor, är tillräcklig hög. Det redovisas även ett totalt nöjdhetsindex (NSI) som omfattar det totala frågebatteriet.

Den förklarade variansen är 59,3 procent som kan ses som ett mått på instrumentets förklararingsvärde av de extraherade faktorerna (kan ses som ett mått på validitet). En tumregel är att den förklarade variansen bör överstiga 60 procent (Barmark, 2009). Den extraheringsmetod som används är Principal Axis Factoring med rotationsmetod Direct Oblimin.

Resultaten redovisas genom tabeller och figurer där akademierna hålls konstanta mot en manifest (ett index) variabel. Resultaten redovisas för lärosätet totalt, lärosätets tre akademier, akademiernas 14 sektioner samt 64 programutbildningar. Vad gäller resultatredovisningen för program-utbildningar redovisas samtliga program. Program med minst 20 stu-denter är, ur ett statiskt perspektiv, relevanta att diskutera.

Problemet blir dock att en svarsfrekvens på minst 20 studenter, per pro-gram, är en svår uppgift att uppnå. I föreliggande studie är det 15 av 64 program som uppfyller kravet på minst 20 respondentsvar och där aka-demi 3 har 13 av dessa program. Mer relevant är att se till sektioners svarsfrekvenser och "snegla" något på programmen samtidigt. Tolv av fjorton sektioner uppfyller önskemålet om minst 20 respondentsvar.

Jämförelser mellan akademier, sektioner samt programutbildningar kan utläsas i resultaten och de diskrepanser som föreligger på de elva indexen, mellan akademierna, är statistiskt säkerställda genom variansanalys.

Vid resultatredovisningen görs ett försök att på ett strukturerat, meto-diskt och tydligt sätt redovisa ett index åt gången. I redovisningen av respektive index ingår faktorer, index, reliabilitetsmått, medelvärde, stan-dardavvikelse, positiv opinion samt utfallet från variansanalysen.


En kort sammanfattning av resultaten sker i slutet av kapitlet. Redovis-ningen är omfattande och en rekommendation är att använda innehålls-förteckningen, för att snabbt hitta de resultat som är intressanta för den egna verksamheten.

Akademier – som anges med förkortningar är:

A1 Akademin för textil, teknik och ekonomi

A2 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

A3 Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Sektioner – som anges med förkortningar är:

A1S1 Sektionen för resursåtervinning och hållbart samhällsbyggande

A1S2 Sektionen för ingenjörsvetenskap

A1S3 Sektionen för företagsekonomi och textilt management

A1S4 Sektionen för textilteknologi

A1S5 Sektionen för design

A2S1 Sektionen för arbetsliv och välfärd

A2S2 Sektionen för vårdvetenskap

A2S3 Sektionen för vårdvetenskap samt sexuell och reproduktiv hälsa

A2S4 Sektionen för akut- och prehospital vård samt medicinsk teknik

A3S1 Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap

A3S2 Sektionen för förskollärarutbildning

A3S3 Sektionen för lärarutbildning

A3S4 Sektionen för informationsteknologi

A3S5 Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning


Enkätens genomförande

Enkäten bjöds ut (webbaserad) den 24 november 2015 till 3 141 studen-ter. Tre påminnelser utfördes under perioden 4 december till och med den 28 december. Enkäten stängdes den 11 januari 2016. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska (internationella studenter).

Population och urvalsprocess

Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval som innebär att samtliga individer, inom den totala populationen, skall ges möjlighet till en lika-dan inklusionssannolikhet. Respondenterna är dragna, med ett intervall, enligt formeln K=N/n. K representerar urvalets intervall, se t.ex. (Djurfeldt et al., 2003:105ff).

I studien inkluderas även studenter som studerar på distans.8

N = 5 391 inkluderat de internationella studenterna (N = 113). Urvalet (n) bestämdes till 3 141 (cirka 58 procent) se tabell 3.1.

K bestämdes till två som innebar att varannan student valdes ut. Start-punkten valdes slumpmässigt till ett. Fördelar med denna urvalsprocess är att den är enkel, billig och objektiv.

Nio strata har skapats utifrån tre stratifieringsvariabler (akademi, ålder och kön) samt två ytterligare två stratum - ett för de internationella stu-denterna samt ett för studenter på distans (inget urval utfördes inom dessa två grupper). Underlaget utgick ifrån registrerade studenter (på ett program) hösten 2015.9

Att det inte utfördes något urval i grupperna "internationella studenter" beror på att antalet är lågt och att det finns en risk för att svarsfrekvensen inte blir tillräcklig hög.

Vad gäller "studenter på distans" togs beslutet att samtliga skulle ges en möjlighet att delta i undersökningen med ett undantag. Akademi tre har en hög andel studenter som studerar på distans och/eller uppdragsutbild-

8 Frågeformuläret är omarbetat från tidigare år och därmed kan även distans-

studenter inkluderas. Distansstudenter svarar på samma frågeställningar, som campusstudenterna, exkluderat två frågeställningar som berör högskolans lokaler och akademiernas administrativa personal.

9 Från lärosätets administrativa system LADOK.


ningar och där utfördes ett urval, se tabell 3.1. Eftersom distansstudenter inte tidigare kunnat delta i undersökningen fanns en osäkerhet om hur svarsfrekvensen skulle bli för denna grupp och därav valet att inkludera en större andel av dessa studenter.

Tabell 3.1 Urval per akademi. Andel i antal och procent.

REG.STUDENTER URVAL KVINNOR MÄN

N N N % N %

A1

CAMPUS 2018 979 565 58 414 42

DISTANS 149 149 99 66 50 34

TOTALT 2167 1128 664 59 464 41

A2

CAMPUS 906 450 378 84 72 16

DISTANS 149 149 142 95 7 5

TOTALT 1055 599 520 87 79 13

A3

CAMPUS 1023 623 476 76 147 24

DISTANS 1146 791 679 86 112 14

TOTALT 2169 1414 1155 82 259 18

TOTALT(A1-A3) 5391 3141 2339 74 802 26

INTERNATIONELLA10 113 113 73 65 40 35

10 De internationella studenterna ingår i respektive akademis totala antal, avser

campusstudenter. Dessa studenter är dock kodade och kan särskiljas vid ana-lysen.


Svarsfrekvens och bortfallsanalys

En aspekt som är svårhanterlig att få kontroll över är studenter (s.k. ny-börjare) som tidigt ”hoppar av” sina studier. Dessa studenter finns (av olika anledningar) fortfarande registrerade i LADOK när föreliggande studie genomförts. Det finns studier som påvisar att så pass många som var tredje student, som per definition, är nybörjare avslutar sina studier redan under första läsåret se t.ex. (Forsman & Andersson, 2010).

I föreliggande resultat anger 47 procent av studenterna att de inte tidi-gare studerat vid en högskola eller ett universitet. UKÄ:s årsrapport redo-visar att 53 procent (beräknat på helårsstudenter), av den totala populat-ionen, är nybörjare vid Högskolan i Borås, läsåret 2013/14 varav 66 pro-cent av dessa finns kvar under år två (Universitetskanslersämbetet, 2015:145).

Det bör innebära att en viss andel, av urvalet, troligtvis redan avslutat studierna men ändå finns kvar i systemet. Det påverkar naturligtvis svarsfrekvensen negativt och kan vara värt att ta i beaktande. Samtidigt visar diskussionen ovan på hur svårt det är att analysera data, statistiskt korrekt, med tanke på att det finns ett "dolt" bortfall som i sin tur drar ner svarsfrekvensen och som leder till att trovärdigheten i resultaten blir lidande.

I föreliggande studie innebär det att cirka 1 500 studenter, av urvalet, är s.k. nybörjare och av dessa har ett antal studenter avslutat sina studier redan under första terminen.

Ytterligare en andel av urvalet har avslutat studierna under den andra terminen. Resonemanget leder till, på matematisk grund, att svarsfre-kvensen bör ligga runt 40 procent men kan troligen vara något högre än så.

Det finns ett flertal studier som påvisar svårigheter med ett erhålla en hög svarsfrekvens vid webbaserade enkätundersökningar, se t.ex. (Bassam, 2012; Hansson, 2006; Reuterberg, 2001) jmf (Forsman & Andersson, 2010).


Tabell 3.2 Urval, svarsfrekvens och kön. Andel i antal och procent.

AKADEMI URVAL SVARSFREKVENS KVINNOR MÄN

A1 N N % N % N %

CAMPUS 979 313 32 211 67 102 33

DISTANS 149 41 28 33 80 8 20

TOTALT 1128 354 31 244 69 110 31

A2

CAMPUS 450 146 32 117 80 29 25

DISTANS 149 65 44 63 97 2 3

TOTALT 599 211 35 180 85 31 15

A3

CAMPUS 623 198 32 157 79 41 21

DISTANS 791 319 40 280 88 39 12

TOTALT 1414 517 37 437 85 80 15

TOTALT(A1-A3) 3141 1082 34 861 80 221 20

INTERNATIONELLA 113 55 49 40 73 15 27

Åldersstruktur

Tabell 3.3 Svarsfrekvens per akademi och ålderskategorier. Andel i procent (inom akademier – samt HB totalt). N = 1 082.

ÅLDER A1 A2 A3 HB

KVINNOR MÄN

UNDER23ÅR 55,9 28,9 33,3 39,8 32,6 7,3

24-26ÅR 25,7 12,3 14,5 17,7 13,4 4,3

27-37ÅR 16,1 33,3 30,9 26,5 20,2 6,3

38ÅROCHÄLDRE 2,3 25,6 21,3 15,9 13,4 2,5


Nybörjare vid lärosätet?

47 procent av studenterna anger att de är s.k. ”nybörjare”. 44 procent har studerat mindre än två terminer. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) anger en högre andel nybörjare vid Högskolan i Borås dock använder UKÄ fler stratifieringsvariabler i sin beräkningsmodell, se t.ex. (Universitetskanslersämbetet, 2014:121).

UKÄ diskuterar även vad som skall räknas som en nybörjare (a.a., s. 100). Definitionen, enligt UKÄ, är att en student som påbörjar sina studier vid ett specifikt lärosäte räknas som en nybörjare.

Tabell 3.4 Antal terminer för studier. Andel i procent i förhållande till akademi. N = 1 082

AKADEMI

HURLÄNGEHARDUSTUDERATPÅHÖGSKOLANIBORÅS?

<1TERM. 1-2TERM. 3-4TERM. 5-6TERM. >7TERM.

A1 35,6 12,1 28,5 17,8 5,9

A2 29,4 16,6 24,6 20,9 8,1

A3 32,3 8,9 29,6 19,3 9,5

HBTOTALT 32,8 11,5 28,3 19,1 8,0


3.1 ANALYTISKA FÖRMÅGOR

Högskolan totalt

Tabell 3.1.1 Frågeställning: i vilken grad tycker du att studierna utveck-lar din förmåga när det gäller följande?

7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rang-ordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082.

FAKTOR-VARIABLER(ALPHA0,888) MEDELVÄRDE SD LADDNING

UTFÖRASKRIFTLIGAPRESENTATIONER 5,12 1,39 -0,701

SÖKAINFORMATION 5,11 1,42 -0,680

TÄNKAKRITISKT 5,07 1,32 -0,705

VÄRDERAINFORMATION 4,98 1,37 -0,764

SJÄLVSTÄNDIGTLÖSAPROBLEM 4,98 1,41 -0,634

ANALYSERAPROBLEM 4,92 1,33 -0,781

UTFÖRAMUNTLIGAPRESENTATIONER 4,61 1,54 -0,641

UTVECKLAMINKREATIVITET 4,56 1,59 -0,602

MEDELVÄRDE-INDEX 4,92 1,06

Gender

Tabell 3.1.2 Koefficientmatris för gender.

UNSTANDARDIZED

COEFFICIENTS STANDARDIZED

COEFFICIENTS

VARIABLE B SE. BETA T SIG.

MÄN 4,634 0,071 65,306 0,000

KVINNOR 0,358 0,080 0,136 4,501* 0,000

* significant at the 0,05 level


Akademier

Tabell 3.1.3 Dependent variable Analytiska förmågor. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).

AKADEMI AKADEMI MEANDIFFERENCE

(I) (J) (I-J) SE. SIG.

A1 A2 -0,226* 0,092 0,038

A3 -0,122 0,073 0,219

A2 A1 0,226* 0,092 0,038

A3 0,104 0,087 0,451

A3 A1 0,122 0,073 0,219

A2 -0,104 0,087 0,451


Figur 3.1.1 Positiv opinion11 för respektive population. Andel i procent

över medelvärdet 4,0.

11 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett

givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent.

77,184,8

78,7 79,4

0

20

40

60

80

100

AKADEMI1 AKADEMI2 AKADEMI3 HBTOTALT

ANALYTISKAFÖRMÅGOR


Sektioner

Tabell 3.1.4 Redovisning per akademi och sektion. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter.

AKADEMI SEKTION M SD N

A1

A1S1 SEKTIONENFÖRRESURSÅTERVINNINGOCHHÅLLBARTSAMHÄLLSBYGGANDE 4,82 1,06 52

A1S2 SEKTIONENFÖRINGENJÖRSVETENSKAP 4,43 1,21 70

A1S3 SEKTIONENFÖRFÖRETAGSEKONOMIOCHTEXTILTMANAGEMENT 4,86 1,05 166

A1S4 SEKTIONENFÖRTEXTILTEKNOLOGI 5,04 0,99 46

A1S5 SEKTIONENFÖRDESIGN 5,32 0,98 20

TOTALT-A1 4,82 1,09 354

A2

A2S1 SEKTIONENFÖRARBETSLIVOCHVÄLFÄRD 5,11 0,98 47

A2S2 SEKTIONENFÖRVÅRDVETENSKAP 5,07 0,90 86

A2S3 SEKTIONENFÖRVÅRDVETENSKAPSAMTSEXUELLOCHREPRODUKTIVHÄLSA 5,07 1,03 66

A2S4 SEKTIONENFÖRAKUT-OCHPREHOSPITALVÅRDSAMTMEDICINSKTEKNIK 4,46 0,97 12

TOTALT-A2 5,04 0,97 211

A3

A3S1 SEKTIONENFÖRBIBLIOTEKS-OCHINFORMATIONSVETENSKAP 5,01 1,07 210

A3S2 SEKTIONENFÖRFÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,91 1,00 177

A3S3 SEKTIONENFÖRLÄRARUTBILDNING 5,01 1,19 75

A3S4 SEKTIONENFÖRINFORMATIONSTEKNOLOGI 4,73 1,18 53

A3S5 SEKTIONENFÖRPEDAGOGISKUTVECKLINGOCHFORSKNING 3,69 0,09 2

TOTALT-A3 4,94 1,08 517

TOTALTA1-A3 4,92 1,06 1082


Akademi 1

Figur 3.1.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervall-skala. Referensvärde 100.

79,4

77,1

76,9

65,7

79,5

80,4

90,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1



Akademi 2


79,4

84,8

87,2

88,4

81,8

66,7

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2



Akademi 3


* A3S5 - endast två respondentsvar.

79,4

78,7

80,0

79,1

77,3

77,4

0,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3



Program

Akademi 1

Tabell 3.1.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter.

LADOK AKADEMI1 M SD N

A1S1 SEKTIONENFÖRRESURSÅTERVINNINGOCHHÅLLBARTSAMHÄLLSBYGGANDE

KMAKB MASTERUTBILDNINGIENERGI-OCHMATERIALÅTERVINNING-INDUSTRIELLBIOTEKNIK 6,38 - 1

KMARE MASTERUTBILDNINGIENERGI-OCHMATERIALÅTERVINNING-HÅLLBARATEKNISKASYSTEM 5,47 1,24 3

KMREC MASTERPROGRAMIRESURSÅTERVINNING 5,27 0,99 7

KMBYG MAGISTERUTBILDNINGIBYGGTEKNIK-HÅLLBARTSAMHÄLLSBYGGANDE 5,03 1,03 4

TGENI ENERGIINGENJÖR 4,80 0,91 15

TKGEB KEMIINGENJÖR-TILLÄMPADBIOTEKNIK 4,58 0,71 10

TGBYI

BYGGINGENJÖR 4,44 1,39 12

TOTALTMEDELVÄRDEFÖRSEKTIONEN 4,82 1,06 52

A1S2 SEKTIONENFÖRINGENJÖRSVETENSKAP

KININ INDUSTRIELLEKONOMI-INTERNATIONELLAFFÄRSINGENJÖR 6,38 0,88 2

TGIEA INDUSTRIELLEKONOMI-AFFÄRSINGENJÖR 4,53 1,48 15

KITEK IT-TEKNIKER 4,46 0,47 6

TGIAL INDUSTRIELLEKONOMI-ARBETSORGANISATIONOCHLEDARSKAP 4,46 1,23 9

KBAST TEKNISKTBASÅR 4,43 1,22 11

TGIEL INDUSTRIELLEKONOMI-LOGISTIKINGENJÖR 4,32 1,33 8

KMASK MASKININGENJÖR-PRODUKTUTVECKLING 4,18 1,09 11

KENEP HÖGSKOLETEKNIKERIENERGI-OCHPROCESSTEKNIK 4,16 1,03 8


A1S3 SEKTIONENFÖRFÖRETAGSEKONOMIOCHTEXTILTMANAGEMENT

SAFMA MASTERUTBILDNINGITEXTILTMANAGEMENTMEDINRIKTNINGFASHIONMANAGEMENT 5,42 1,16 13

TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTTEXTILOCHMODE 5,31 0,99 18

TAFMA MAGISTERUTBILDNINGITEXTILTMANAGEMENTMEDINRIKTNINGFASHIONMANAGEMENT 5,19 1,45 8

TASTE MASTERUTBILDNINGITEXTILTMANAGEMENTMEDINRIKTNINGSTYRNINGAVTEXTILA

VÄRDEKEDJOR5,18 0,83 10




ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,95 0,71 9

TASTA MAGISTERUTBILDNINGITEXTILTMANAGEMENTMEDINRIKTNINGSTYRNINGAVTEXTILA


ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 4,85 0,83 37

KGIMI AFFÄRSINFORMATIKMEDINRIKTNINGMOTINTERNATIONELLMARKNADSFÖRINGOCHIT 4,72 1,08 14

SGEMA EVENTMANAGEMENT 4,59 1,07 33

DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,22 1,00 18


A1S4 SEKTIONENFÖRTEXTILTEKNOLOGI

TATET MAGISTERUTBILDNINGITEXTILTEKNIK 6,31 0,97 2

TGDEP TEKNISKTBASÅRFÖRSÖKANDETILLTEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 5,07 1,03 18

DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,99 0,97 13

TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 4,90 1,08 9

TATEX MASTERUTBILDNINGITEXTILTEKNIK 4,59 0,30 4


A1S5 SEKTIONENFÖRDESIGN

DMODE MODEDESIGN 5,44 0,79 11

DTDES TEXTILDESIGN 5,40 1,40 6

DMAMT KONSTNÄRLIGTMASTERPROGRAMIMODE-OCHTEXTILDESIGNMEDINRIKTNINGMOT

MODEDESIGNELLERTEXTILDESIGN5,13 0,18 2

KMAMT KONSTNÄRLIGTMASTERPROGRAMIMODE-OCHTEXTILDESIGNMEDINRIKTNINGMOT

MODE-OCHTEXTILDESIGN3,93 - 1



Akademi 2



A2S1 SEKTIONENFÖRARBETSLIVOCHVÄLFÄRD

SAMAR MAGISTERUTBILDNINGMEDINRIKTNINGARBETSVETENSKAP 5,88 - 1

SGOPS ORGANISATIONS-OCHPERSONALUTVECKLAREISAMHÄLLET 5,26 0,89 25

SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 4,89 1,06 21


A2S2 SEKTIONENFÖRVÅRDVETENSKAP

VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTDISTRIKTSSKÖTERSKA,HALVFART 5,20 0,83 8

GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTDISTRIKTSSKÖTERSKA,HELFART 5,13 0,81 28

GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,03 0,94 43

GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTPSYKIATRISKVÅRD 4,90 1,22 7


A2S3 SEKTIONENFÖRVÅRDVETENSKAPSAMTSEXUELLOCHREPRODUKTIVHÄLSA

VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 5,10 0,94 22



A2S4 SEKTIONENFÖRAKUT-OCHPREHOSPITALVÅRDSAMTMEDICINSKTEKNIK

VATEK MASTERPROGRAMIVÅRDVETENSKAPMEDINRIKTNINGMOTVÅRDANDEIHÖGTEKNOLOGISK

OCHPREHOSPITALMILJÖ5,50 1,41 2

GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTINTENSIVVÅRD 5,25 - 1

GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTAMBULANSSJUKVÅRD 4,14 0,75 9



Akademi 3



A3S1 SEKTIONENFÖRBIBLIOTEKS-OCHINFORMATIONSVETENSKAP

NGWEK WEBBREDAKTÖR 5,20 0,83 13

BMDD1 MASTERPROGRAMIBIBLIOTEKS-OCHINFORMATIONSVETENSKAP,DIGITALABIBLIOTEKOCH

INFORMATIONSTJÄNSTER5,17 0,92 21

NGBID BIBLIOTEKARIE,DISTANSUTBILDNING 5,15 1,12 67

BMBD1 MASTERPROGRAMIBIBLIOTEKS-OCHINFORMATIONSVETENSKAP,DISTANSUTBILDNING 5,07 0,87 20

NGWDK WEBBREDAKTÖR,DISTANSUTBILDNING 4,94 1,07 51

KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,71 1,16 37

ÖBINF BIBLIOTEK-OCHINFORMATIONSVETENSKAP,HELFART 2,91 - 1


A3S2 SEKTIONENFÖRFÖRSKOLLÄRARUTBILDNING

LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNINGFÖRPEDAGOGISKTVERKSAMMA 4,99 0,97 24

LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,89 1,04 153


A3S3 SEKTIONENFÖRLÄRARUTBILDNING

LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTARBETEIFRITIDSHEM 5,38 1,65 7

LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNINGFÖRGRUNDSKOLANSÅRSKURS7-9:SVENSKA,ENGELSKA,SVENSKASOMANDRASPRÅK

4,99 1,63 10

LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTARBETEIFÖRSKOLEKLASSOCH

GRUNDSKOLANSÅRSKURS1-34,98 1,14 40

LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTARBETEIGRUNDSKOLANSÅRSKURS4-6 4,95 0,86 18




A3S4 SEKTIONENFÖRINFORMATIONSTEKNOLOGI

NIMAS MASTERUTBILDNINGIINFORMATIK 5,88 - 1

SASIK MAGISTERUTBILDNINGISTRATEGISKINFORMATIONOCHKOMMUNIKATION 5,08 1,42 12

NAINF MAGISTERUTBILDNINGIINFORMATIK 4,88 - 1

ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,73 0,75 16

ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 4,57 0,99 10

ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,41 1,56 13


A3S5 SEKTIONENFÖRPEDAGOGISKUTVECKLINGOCHFORSKNING

EMSPA MASTERPROGRAMIPEDAGOGISKTARBETE 3,69 0,09 2



3.2 INFÖR KURSSTART

Högskolan totalt

Tabell 3.2.1 Frågeställning: i vilken grad tycker du att...



KURSPLANFINNSTILLGÄNGLIGTIGODTID 5,34 1,56 -0,864

LITTERATURLISTAFINNSTILLGÄNGLIGTIGODTID 5,01 1,66 -0,860

SCHEMAFINNSTILLGÄNGLIGTIGODTID 4,86 1,77 -0,787

STUDIEGUIDE/HANDBOKFINNSTILLGÄNGLIGTIGODTID 4,62 1,63 -0,712


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 4,992 0,095 52,335 0,000

KVINNOR -0,043 0,107 -0,012 -0,401 0,689


Akademier

Tabell 3.2.3 Dependent variable Inför kursstart. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 -0,273 0,123 0,069

A3 -0,177 0,098 0,165

A2 A1 0,273 0,123 0,069

A3 0,095 0,116 0,687

A3 A1 0,177 0,098 0,165

A2 -0,095 0,116 0,687





70,3 72,5 72,2 71,6

0

20

40

60

80

100


INFÖRKURSSTART


Sektioner



A1






TOTALT-A1 4,82 1,46 354

A2





TOTALT-A2 5,09 1,38 211

A3






TOTALT-A3 5,00 1,40 517

TOTALTA1-A3 4,96 1,42 1082


Akademi 1


71,6

70,3

71,2

72,9

70,5

80,4

35,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1

INFÖRKURSSTART


Akademi 2


71,6

72,5

72,3

82,6

68,2

25,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2

INFÖRKURSSTART


Akademi 3

Figur 3.2.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3.

Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervall-skala. Referensvärde 100.


71,6

72,2

72,9

77,3

65,3

81,1

0,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3

INFÖRKURSSTART


Program

Akademi 1









TGBYI















































Akademi 2
















VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 4,27

1,18 22









Akademi 3























4,55 1,66 10
















3.3 PEDAGOGISKT INNEHÅLL

Högskolan totalt

Tabell 3.3.1 Frågeställning: i vilken utsträckning tycker du att ...

7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg utsträckning; 7 = i mycket hög utsträckning. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt relia-bilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082.


LÄRARNAÄRKUNNIGA-MERGENERELLT 5,62 1,25 0,639

LÄRARNAÄRKUNNIGAISINAÄMNEN 5,50 1,32 0,800

DUHARBLIVITVÄLMOTTAGENPÅUTBILDNINGEN 5,48 1,44 0,369

LÄRARNAÄRVÄLFÖRBEREDDA 5,06 1,44 0,623

UNDERVISNINGENÄRSTIMULERANDE 4,71 1,47 0,480

LÄRARNAÄRPEDAGOGISKA 4,54 1,51 0,557

LÄRARNABRYRSIGOMSYNPUNKTERDEFÅRPÅUNDERVISNINGEN

4,46 1,60 0,309

UNDERVISNINGENÄRVÄLORGANISERAD 4,26 1,58 0,419

LÄRARNAINTRESSERARSIGFÖRHURDUKLARARDINASTUDIER 3,95 1,72 0,307


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 4,714 0,078 60,522 0,000

KVINNOR 0,165 0,087 0,057 1,887 0,059


Akademier

Tabell 3.3.3 Dependent variable Pedagogiskt innehåll. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 -0,334* 0,100 0,003

A3 -0,094 0,080 0,462

A2 A1 0,334* 0,100 0,003

A3 0,239* 0,094 0,031

A3 A1 0,094 0,080 0,462

A2 -0,239* 0,094 0,031



över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100.



74,3

85,8

75,4 77,1

0

20

40

60

80

100


PEDAGOGISKTINNEHÅLL


Sektioner



A1






TOTALT-A1 4,73 1,20 354

A2





TOTALT-A2 5,07 1,08 211

A3






TOTALT-A3 4,83 1,15 517

TOTALTA1-A3 4,84 1,16 1082


Akademi 1


77,1

74,3

76,9

60,0

74,1

87,0

90,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1



Akademi 2


77,1

85,8

80,9

91,9

80,3

91,7

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2



Akademi 3



77,1

75,4

74,3

78,5

72,0

73,6

100,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3



Program

Akademi 1









TGBYI















































Akademi 2




















VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK


GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGMEDINRIKTNINGMOTAMBULANSSJUKVÅRD 4,42 1,23

9



Akademi 3




BMDD1 MASTERPROGRAM:BIBLIOTEKS-OCHINFORMATIONSVETENSKAP,DIGITALABIBLIOTEKOCH
















4,96 1,19 10



















3.4 KURSVÄRDERINGAR

Högskolan totalt

Tabell 3.4.1 Frågeställning: i vilken grad är tycker du att...



KURSENAVSLUTASALLTIDMEDENKURSUTVÄRDERING 5,50 1,65 0,393

LÄRARNAVISARINTRESSEFÖRSTUDENTERNASKURSUTVÄRDERINGAR 4,59 1,70 0,496

KURSUTVÄRDERINGARNAPRESENTERASFÖRSTUDENTERNA 3,52 1,98 0,815

FÖRÄNDRINGAREFTERTIDIGAREKURSUTVÄRDERINGARÄRTYDLIGT

UTTALADE3,45 1,83 0,726


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 4,164 0,096 43,180 0,000

KVINNOR 0,130 0,108 0,037 1,201 0,230


Akademier

Tabell 3.4.3 Dependent variable Kursvärderingar. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 -0,724* 0,122 0,000

A3 -0,497* 0,097 0,000

A2 A1 0,724* 0,122 0,000

A3 0,226 0,115 0,121

A3 A1 0,497* 0,097 0,000

A2 -0,226 0,115 0,121






42,4

60,755,7 52,3

0

20

40

60

80

100


KURSVÄRDERINGAR


Sektioner



A1






TOTALT-A1 3,89 1,50 354

A2





TOTALT-A2 4,61 1,43 211

A3






TOTALT-A3 4,39 1,33 517

TOTALTA1-A3 4,27 1,43 1082


Akademi 1


52,3

42,4

51,9

45,7

34,3

50,0

55,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1

KURSVÄRDERINGAR


Akademi 2


52,3

60,7

23,4

84,9

56,1

58,3

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2

KURSVÄRDERINGAR


Akademi 3



52,3

55,7

56,2

58,2

60,0

39,6

50,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3

KURSVÄRDERINGAR


Program

Akademi 1







KMBYG MAGISTERUTBILDNINGIBYGGTEKNIK-HÅLLBARTSAMHÄLLSBYGGANDE 4,56 1,34

4

TGBYI

























TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA























Akademi 2

























Akademi 3






















4,35 0,88 10

















3.5 EXAMINATION

Högskolan totalt

Tabell 3.5.1 Frågeställning: i vilken grad är tycker du att...

7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse samt reliabilitet. Rangordnat efter medel-värde. HB totalt. N = 1 082.15

FAKTOR-VARIABLER(ALPHA0,702) MEDELVÄRD

SD

TIDERFÖREXAMINATIONERMEDDELASIGODTID 5,36 1,49

PROVRESULTATENBEDÖMSPÅETTRÄTTVISTSÄTT 5,03 1,52

EXAMINATIONERNAKÄNNSMENINGSFULLA 4,75 1,44

TENTAMENSRESULTATANSLÅSALLTIDINOMTREVECKOR 4,57 1,92

DETGESALLTIDTILLFÄLLETILLGENOMGÅNGAVTENTAMENOCHKRITERIERFÖR

BETYGSSÄTTNING3,76 1,89


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 4,685 0,076 61,976 0,000

KVINNOR 0,012 0,085 0,004 0,140 0,888

15 Indexet är skapat manuellt. Det beror på att extraheringen, vid faktorana-

lysen, inte var tillräckligt tydlig.


Akademier

Tabell 3.5.3 Dependent variable Examination. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 -0,277* 0,097 0,013

A3 0,027 0,077 0,935

A2 A1 0,277* 0,097 0,013

A3 0,304* 0,091 0,003

A3 A1 -0,027 0,077 0,935

A2 -0,304* 0,091 0,003






68,978,7

66,2 69,5

0

20

40

60

80

100


EXAMINATION


Sektioner



A1






TOTALT-A1 4,65 1,08 354

A2





TOTALT-A2 4,93 1,13 211

A3






TOTALT-A3 4,63 1,14 517

TOTALTA1-A3 4,69 1,12 1082


Akademi 1


69,5

68,9

71,2

60,0

71,1

71,7

70,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1

EXAMINATION


Akademi 2


69,5

78,7

74,5

96,5

59,1

75,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2

EXAMINATION


Akademi 3



69,5

66,2

71,4

62,2

66,7

58,5

50,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3

EXAMINATION


Program

Akademi 1







TGBYI














































MODEDESIGNELLERTEXTILDESIGN3,733,70 0,99 2



Akademi 2

























Akademi 3





















4,56 1,09 10


















3.6 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN

Högskolan totalt

Tabell 3.6.1 Frågeställning: i vilken utsträckning anser du att det finns möjlighet att påverka din utbildning?

7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg utsträckning; 7 = i mycket hög utsträckning. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reli-abilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082.


GENOMKURSVÄRDERINGAR 4,45 1,68 -0,656

GENOMLÄRARE 4,27 1,60 -0,519

GENOMSTUDENTKÅREN 4,06 1,70 -0,594

GENOMSOCIALAMEDIER 3,11 1,75 -0,411


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 3,850 0,083 46,608 0,000

KVINNOR 0,154 0,093 0,051 1,663 0,097


Akademier

Tabell 3.6.3 Dependent variable Att kunna påverka utbildningen. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 -0,130 0,107 0,445

A3 0,051 0,085 0,817

A2 A1 0,130 0,107 0,445

A3 0,181 0,100 0,169

A3 A1 -0,051 0,085 0,817

A2 -0,181 0,100 0,169





46,9 50,745,5 47,0

0

20

40

60

80

100


ATTKUNNAPÅVERKAUTBILDNINGEN


Sektioner



A1






TOTALT-A1 3,97 1,29 354

A2





TOTALT-A2 4,10 1,19 211

A3






TOTALT-A3 3,92 1,20 517

TOTALTA1-A3 3,97 1,23 1082


Akademi 1


47,0

46,9

53,9

44,3

41,6

54,4

65,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1

PÅVERKAUTBILDNINGEN


Akademi 2


47,0

50,7

34,0

57,0

56,1

41,7

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2



Akademi 3



47,0

45,5

47,6

48,6

38,7

35,9

50,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3



Program

Akademi 1

Tabell 3.6.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medel-värde, standardavvikelse och antal respondenter.








TGBYI















































Akademi 2

























Akademi 3























3,00 1,36 10
















3.7 ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER

Högskolan totalt

Tabell 3.7.1 Frågeställning: om du för fram kritiska synpunkter och resonemang, i vilken grad tror du då att du riskerar att...

7-gradig intervallskala. 1 = i mycket hög grad; 7 = i mycket låg grad. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning, samt reliabilitet. Rang-ordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082.


FÅORÄTTVISTBEDÖMDATENTOR 5,73 1,45 0,725

BLISÄMREBEMÖTTAVSTUDENTER 5,50 1,72 0,397

BLISÄMREBEMÖTTAVEXAMINATORER 4,92 1,73 0,943

BLISÄMREBEMÖTTAVLÄRARE 4,84 1,75 0,884


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 5,293 0,090 58,766 0,000

KVINNOR -0,057 0,101 -0,017 -0,560 0,576


Akademier

Tabell 3.7.3 Dependent variabel Att kunna ge kritiska synpunkter. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 0,018 0,117 0,987

A3 0,029 0,092 0,948

A2 A1 -0,018 0,117 0,987

A3 0,011 0,109 0,995

A3 A1 -0,029 0,092 0,948

A2 -0,011 0,109 0,995





75,7 74,9 75,2 75,3

0

20

40

60

80

100


ATTKUNNAGEKRITISKASYNPUNKTER


Sektioner



A1






TOTALT-A1 5,27 1,36 354

A2





TOTALT-A2 5,25 1,29 211

A3






TOTALT-A3 5,24 1,35 517

TOTALTA1-A3 5,25 1,34 1082


Akademi 1


75,3

75,7

76,9

75,7

74,1

87,0

60,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1



Akademi 2


75,3

74,9

78,7

76,7

71,2

66,7

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2



Akademi 3



75,3

75,2

81,4

73,5

70,7

66,0

0,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3



Program

Akademi 1





TGBYI

























A1S3 SEKTIONENFÖRFÖRETAGSEKONOMIOCHTEXTILTMANAGEMENT M SD N

























Akademi 2

























Akademi 3



















5,38 1,43 10














NIMAS MASTERUTBILDNINGIINFORMATIK 2,00

- 1






3.8 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN

Högskolan totalt

Tabell 3.8.1 Frågeställning: hur bedömer du att kravnivån, på din utbildning, är avseende...

7-gradig intervallskala. 1 = alldeles för låga krav; 7 = alldeles för höga krav. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082.


ARBETSBELASTNINGENUNDERSTUDIERNA 4,78 1,22 0,804

KURSLITTERATURENSOMFATTNING 4,70 1,12 0,571

EXAMINATIONSUPPGIFTERNA 4,62 1,08 0,788

KURSENSINNEHÅLL 4,45 1,14 0,796


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 4,472 0,062 71,634 0,000

KVINNOR 0,207 0,070 0,090 2,962* 0,003



Akademier

Tabell 3.8.3 Dependent variable Kravnivån på utbildningen. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 -0,319* 0,081 0,000

A3 -0,105 0,064 0,224

A2 A1 0,319* 0,081 0,000

A3 0,213* 0,076 0,014

A3 A1 0,105 0,064 0,224

A2 -0,213* 0,076 0,014






62,7

74,466,5 66,8

0

20

40

60

80

100


KRAVNIVÅNPÅUTBILDNINGEN


Sektioner



A1






TOTALT-A1 4,52 0,90 354

A2





TOTALT-A2 4,84 0,99 211

A3






TOTALT-A3 4,63 0,92 517

TOTALTA1-A3 4,64 0,93 1082


Akademi 1


66,8

62,7

55,8

65,7

56,6

78,3

85,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1



Akademi 2


66,8

74,4

57,5

79,1

81,8

66,7

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2



Akademi 3



66,8

66,5

61,9

71,2

76,0

58,5

0,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3



Program

Akademi 1








TGBYI
















































Akademi 2























9



Akademi 3






















4,41 1,7 10

















3.9 SAMARBETET MELLAN AKADEMIERNAS ADMINSTRATIVA PERSONAL OCH STUDENTER

Högskolan totalt

Tabell 3.9.1 Frågeställning: i vilken utsträckning anser du att följande påståenden stämmer för akademins administrativa personal? den administrativa personalen är...

7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg utsträckning; 7 = i mycket hög utsträckning. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning, samt relia-bilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 657.20


KUNNIGA 5,38 1,35 -0,660

TILLMÖTESGÅENDE 5,26 1,34 -0,844

STÖDJANDE 4,94 1,40 -0,850

TILLGÄNGLIGA 4,74 1,40 -0,681

FLEXIBLA 4,73 1,39 -0,708

ÖPPNAFÖRKRITISKASYNPUNKTER 4,65 1,54 -0,651


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 4,990 0,090 55,370 0,000

KVINNOR -0,054 0,105 -0,020 -0,515 0,606

20 Studenter som angett distansstudier har inte kunnat svara på frågeställningen.

N = 425.


Akademier

Tabell 3.9.3 Dependent variable Samarbetet - administration mot student. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 -0,042 0,118 0,934

A3 0,116 0,107 0,523

A2 A1 0,042 0,118 0,934

A3 0,158 0,129 0,438

AKADEMI3 A1 -0,116 0,107 0,523

A2 -0,158 0,129 0,438





78,3 77,4 74,2 76,9

0

20

40

60

80

100


SAMARBETET-ADMINISTRATIONMOTSTUDENT


Sektioner



A1






TOTALT-A1 4,98 1,17 313

A2





TOTALT-A2 5,02 1,22 146

A3






TOTALT-A3 4,86 1,17 198

TOTALTA1-A3 4,95 1,18 657


Akademi 1


76,9

78,3

76,9

69,4

79,0

87,0

85,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1



Akademi 2


76,9

77,4

78,7

86,1

72,7

58,3

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2



Akademi 3



76,9

74,2

78,0

77,4

73,1

68,3

50,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3



Program

Akademi 1









TGBYI






























TATET MAGISTERUTBILDNINGITEXTILTEKNIK 6,67 0,47

2















Akademi 2





















Akademi 3













4,70 1,35 10















3.10 SAMARBETET MELLAN LÄRARE OCH STUDENTER

Högskolan totalt

Tabell 3.10.1 Frågeställning: i vilken utsträckning anser du att följande påståenden stämmer för lärarna? lärarna är...

7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg utsträckning; 7 = i mycket hög utsträckning. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning, samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082.


TILLMÖTESGÅENDE 5,00 1,37 0,344

STÖDJANDE 4,60 1,50 0,432

DETÄRLÄTTATTFÅKONTAKTMEDLÄRARE 4,59 1,64 0,648

FLEXIBLA 4,54 1,48 0,565

TILLGÄNGLIGA 4,54 1,54 0,820

ÖPPNAFÖRKRITISKASYNPUNKTER 4,53 1,52 0,351


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 4,658 0,085 54,563 0,000

KVINNOR -0,031 0,096 -0,010 -0,322 0,748


Akademier

Tabell 3.10.3 Dependent variable Samarbetet - lärare mot student. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 -0,251 0,110 0,058

A3 0,085 0,087 0,591

A2 A1 0,251 0,110 0,058

A3 0,336* 0,103 0,003

A3 A1 -0,085 0,087 0,591

A2 -0,336* 0,103 0,003


Figur 3.10.1 Positiv opinion22 för respektive population. Andel i pro-

cent över medelvärdet 4,0.



78,3 77,4 74,2 76,9

0

20

40

60

80

100


SAMARBETET-LÄRAREMOTSTUDENT


Sektioner



A1






TOTALT-A1 4,63 1,22 354

A2





TOTALT-A2 4,88 1,22 211

A3






TOTALT-A3 4,54 1,31 517

TOTALTA1-A3 4,63 1,27 1082


Akademi 1


66,3

66,7

71,2

54,3

67,5

73,9

75,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1



Akademi 2


66,3

72,0

74,5

80,2

60,6

66,7

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2



Akademi 3



66,3

73,6

74,8

55,9

48,0

66,0

100,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3



Program

Akademi 1







TGBYI

















































Akademi 2

























Akademi 3





















4,42 1,58 10


















3.11 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER

Högskolan totalt

Tabell 3.11.1 Frågeställning: i vilken grad är du nöjd med följande?

7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rang-ordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 657.23


TILLGÅNGTILLUNDERVISNINGSLOKALER 5,52 1,33 0,559

UTRUSTNINGENIUNDERVISNINGSLOKALER 5,00 1,36 0,615

UTFORMNINGENAVUNDERVISNINGSLOKALER 4,85 1,33 0,603

TILLGÅNGTILLSTUDENTARBETSPLATSER 4,75 1,59 0,662

TILLGÅNGTILLUPPEHÅLLSUTRYMMEN 4,68 1,56 0,703

TEMPERATURENIUNDERVISNINGSLOKALER 4,24 1,64 0,447

TILLGÅNGTILLMATPLATSER(MEDHAVDMAT) 4,19 1,76 0,542


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 4,874 0,080 61,166 0,000

KVINNOR -0,171 0,093 -0,072 -1,839 0,066

23 Studenter som angett distansstudier har inte kunnat svara på frågeställningen.

N = 425.


Akademier

Tabell 3.11.3 Dependent variable Tillgång till och utformning av lokaler. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 0,146 0,105 0,345

A3 0,132 0,095 0,349

A2 A1 -0,146 0,105 0,345

A3 -0,014 0,114 0,991

A3 A1 -0,132 0,095 0,349

A2 0,014 0,114 0,991

Figur 3.11.1 Positiv opinion24 för respektive population. Andel i pro-

cent över medelvärdet 4,0.



74,1 76,0 72,7 74,1

0

20

40

60

80

100


TILLGÅNGOCHUTFORMNINGAVLOKALER


Sektioner


AKADEMI SEKTIONER M SD N

A1






TOTALT-A1 4,82 1,09 313

A2





TOTALT-A2 4,67 0,93 146

A3






TOTALT-A3 4,69 1,05 198

TOTALTA1-A3 4,75 1,05 657


Akademi 1


74,1

74,1

71,2

71,0

73,7

78,3

85,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1



Akademi 2


74,1

76,0

70,2

76,7

79,6

83,3

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2



Akademi 3

Figur 3.11.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3.

Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervall-skala. Referensvärde 100.


74,1

72,7

70,0

71,7

76,9

70,4

100,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3

TILLGÅNGOCHUTORMNINGAVLOKALER


Program

Akademi 1










TGBYI












































Akademi 2



















9



Akademi 3
















4,54 0,98 10













3.12 TOTALT NÖJDHETSINDEX

Högskolan totalt

Tabell 3.12.1 Visar totalt tio kvalitetsindex (sammanslagna till ett nöjd- hetsindex NSI). NSI-indexet innehåller 61 enskilda fråge- ställningar.

7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082.

INDEX M SD ALPHA

ATTKUNNAGEKRITISKASYNPUNKTER25 5,25 1,34 0,818

INFÖRKURSSTART 4,96 1,42 0,878

SAMARBETETMELLANAKADEMIERSADMINISTRATIVAPERSONALOCHSTUDENT

4,95 1,18 0,920

ANALYTISKAFÖRMÅGOR 4,92 1,06 0,888

PEDAGOGISKTINNEHÅLL 4,84 1,16 0,920

TILLGÅNGOCHUTFORMNINGAVLOKALER 4,75 1,05 0,816

EXAMINATION 4,69 1,12 0,702

KRAVNIVÅNPÅUTBILDNINGEN 4,64 0,93 0,832

SAMARBETETMELLANLÄRAREOCHSTUDENT 4,63 1,27 0,916

KURSVÄRDERINGAR 4,27 1,43 0,812

ATTKUNNAPÅVERKAUTBILDNINGEN 3,97 1,23 0,707

TOTALT-NSI 4,74 0,78 0,952

25 Anm. svarsskalan är vänd. 7-gradig intervallskala. 7 = i mycket låg grad; 1 = i

mycket hög grad.


Gender


UNSTANDARDIZED


COEFFICIENTS


MÄN 4,680 0,053 89,028 0,000

KVINNOR 0,069 0,059 0,036 1,169 0,243

Akademier

Tabell 3.12.3 One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey).



A1 A2 -0,215* 0,068 0,004

A3 -0,028 0,054 0,858

A2 A1 0,215* 0,068 0,004

A3 0,186* 0,064 0,010

A3 A1 0,028 0,054 0,858

A2 -0,186* 0,064 0,010



Figur 3.12.1 Positiv opinion26 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0.



82,289,6

81,2 83,2

0

20

40

60

80

100


NÖJDHETSINDEX(NSI)


Sektioner



A1






TOTALT-A1 4,68 0,78 354

A2





TOTALT-A2 4,89 0,74 211

A3






TOTALT-A3 4,71 0,79 517

TOTALTA1-A3 4,74 0,78 1082


Akademi 1


83,2

82,2

84,6

77,1

80,7

87,0

95,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1

NÖJHETSINDEX(NSI)


Akademi 2


83,2

89,6

89,4

94,2

84,9

83,3

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2

TOTALTNÖJDHETSINDEX(NSI)


Akademi 3



83,2

81,2

81,4

83,1

78,7

77,4

100,0*

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3

NÖJDHETSINDEX(NSI)


Program

Akademi 1








TGBYI
















































Akademi 2

























Akademi 3





















4,60 0,80 10


















SAMMANFATTNING AV RESULTAT I

Inledning

Vad gäller statistiskt utfall är det en avvägningsfråga om hur mycket av empirin som skall redovisas. Som tidigare nämnts är det den första stu-dien/barometer som redovisar ner på programnivå som då genererat betydligt mer statistisk data jämfört med tidigare års studentbarometrar. Lärosätet påbörjar en ny femårsperiod (HT 2015) av studentbarometrar som mäter utifrån den nya organisationen som lärosätet gick över till den 1 juli 2014. De fem studentbarometrar som utförts mellan 2010-2014 har sammanfattats i en rapport under 2015 (Sigrén, 2015a).

En skillnad mot tidigare studentbarometrar är att det införts en bredare svarsskala bl.a. för att öka variationsbredden. En annan förändring är att mätningar sker ner på programnivå. Ytterligare en skillnad, mot tidigare år, är hur det slutgiltiga nöjdhetsindexet (NSI) beräknas. Det finns några olika sätt att gå tillväga på när ett index beräknas beroende på vilken typ av skala som används. I föreliggande studie används en sjugradig intervallskala som innebär att det finns ett neutralt alternativ på skalan. Vid de föregående studentbarometrarna har det använts en fyrgradig ordinalskala.

I föreliggande studie skapas indexens utfall utifrån hur respondenternas träffbild ser ut över skalans mittpunkt som är 4,0. Om det samtidigt "sneglas" något på de enskilda indexens medelvärden och standardavvi-kelser ges en bra översikt över relevansen i redovisningsmetoden. En träffbild på mellan 60-70 procent kan anses som godkänt. Över 70 pro-cent är mycket bra. Håller vi oss till dessa mått framgår det att tre index hamnar i det lägre spannet och sex i det övre. Två index hamnar dock i närheten av 50 procents träffbild. Högskolans totala nöjdhetsindex visar på 83,2 procent.

För att nämna några index såväl ur positiv som negativ synvinkel blir det följande fem:

Nöjdhetsindex (NSI)

Totalt sett över de 61 frågeställningar som ingår i indexet ser det bra ut för lärosätet totalt, akademier, sektioner samt program. Dock innebär ett "bra" NSI inte med automatik att resultatet är tillfredsställande på


enskilda index men samtidigt är måttet relativt lättförståeligt. Indexet har konstruerats utifrån frågebatteriet och bygger på elva enskilda index.

Analytiska förmågor

Indexet är ett av de starkaste av totalt elva enskilt uppmätta index. En träffbild på 79,4 procent kan anses som mycket bra. Det har visat sig att specifikt detta index har hållit sig konstant på en hög nivå under samtliga genomförda studentbarometrar som är sex till antalet, se t.ex. (Sigrén, 2015a:87ff).

Pedagogiskt innehåll

Indexet har under tidigare år visat på en ojämn fördelning mellan "institutioner". I årets undersökning finns en diskrepans dock inte lika tydlig som tidigare mer än att en av akademierna intar en särställning (positivt). Indexet mäter frågeställningar om undervisning och lärarens pedagogiska förmåga.

Kursvärdering

Ett av de index som särskiljer sig (negativt) gentemot andra index är kursvärderingar. Lärosätet totalt uppvisar en "träffbild" på 52,3 procent som får till innebörd att nästan hälften av populationen har använt ska-lans nedre del (under 4,0). Det är naturligtvis inte tillfredsställande. Det som däremot är tillfredsställande är att på frågeställningen, kursen avslutas alltid med en kursvärdering, uppvisas ett medelvärde på 5,50. Ses det till "träffbilden" är den mycket ojämnt fördelad över akademier samt sekt-ioner.

Det har påtalats vid varje tidigare rapport att något bör ske vad gäller hur kursvärderingar genomförs, följs upp, om det har skett några föränd-ringar utifrån tidigare kursvärderingar samt hur kursvärderingar redovisas (offentligt) för studenterna. Det finns egentligen inget, i resultaten, som tyder på att en förbättring skett förutom ett undantag som bör nämnas. Resultatet för sektionen för vårdvetenskap (A2S2) visar på att det kan fun-gera utmärkt att genomföra och följa upp kursvärderingar. Sektionen visar upp en träffbild på 84,9 procent som får anses som ett mycket bra resultat. Frågor som kan lyftas är: Hur ser deras modell ut som används vid kursvärderingsarbetet? Kan modellen kopieras av andra sektioner?


Högskoleförordningen är tydlig med att kursvärderingar skall genomfö-ras (SFS, 1993:100).

14 § kapitel 1, i högskoleförordningen, klargör att:

Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och syn-punkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av hög-skolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. (SFS, 2000:651)

Högskolan i Borås har ett väl genomarbetat dokument för hur kursvärde-ringar skall genomföras och därför blir resultatet i föreliggande studie än mer anmärkningsvärt. Enligt det beslut om kursvärderingar som finns vid lärosätet skall kursansvarig utföra: (Högskolan i Borås, 2005)

Sammanfattning av kursens examinationsresultat.

Sammanfattning av kursvärdering från studenter respektive med-verkande lärare.

Beskrivning av hur och för vilka delaktighetskravet tillgodosetts.

Eventuella förslag till förbättringar avseende mål, innehåll, arbets-former, litteratur, examination och organisation av kursen.

Den sammanfattande rapporten skall hållas offentlig men också aktivt ges till berörda parter.

Att kunna påverka utbildningen

Ett faktum, negativt sådant, som kan konstateras är att indexet uppvisar det lägsta värdet av de elva index som analyserats. Lärosätet totalt uppvisar en träffbild på 47 procent som får anses som mycket lågt. Det som ändå kan ses som positivt är att studenterna upplever att en viss påverkan kan ske genom kursvärderingar och lärare. Medelvärdena för dessa två frågeställningar är 4,45 respektive 4,27.

Enligt högskolelagens kapitel 1, 4a § (SFS, 1992:1434) skall:

studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

Lag (2000:260)


Till sist

Högskolepedagogisk forskning visar på att det går, till viss del, att kom-pensera för kvalitetsbrister genom t.ex. mer lärarledd tid och undvika allt för stora undervisningsgrupper. Det förutsätter dock att det finns resur-ser, att de pedagogiska inslagen är välplanerade, tydligt studentcentrerade och därigenom skapa förutsättningar för s.k. djupinlärning, se t.ex. (Bowden & Marton, 1998; Marton, Hounsell, & Entwistle, 2000; Ramsden, 2003). Att förändra en verksamhets kvalitativa innehåll, från något mindre bra till något bättre, kan vara en svår process men samti-digt visar en del av resultaten på att några områden bör förbättras.

Därmed sätts det punkt för resultatredovisningen rörande 2015 års stu-dentbarometers kvalitetsindex.


4 RESULTAT II

INLEDNING

Under resultat II redovisas ett antal frågeställningar som berör följande områden:

Hållbar utveckling Lika villkor Studenthälsan Biblioteksverksamheten Studentkåren vid Högskolan i Borås Motiv för studier Arbete under studier Framtidsvisioner

Enkätens genomförande

Enkäten bjöds ut (webbaserad) den 24 november 2015 till 2 105 studen-ter. Tre påminnelser utfördes under perioden 4 december till och med den 28 december. Enkäten stängdes den 11 januari 2016. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska (internationella studenter).


Population och urvalsprocess

Urvalsprocessen har redovisats under resultat I.

Tabell 4.1 Urval per akademi. Andel i antal och procent.

REG.STUDENTER URVAL KVINNOR MÄN

AKADEMI N N N % N %

A1

CAMPUS 1877 985 568 58 417 42

TOTALT 1877 985 568 58 417 42

A2

CAMPUS 906 453 380 84 73 16

TOTALT 906 453 380 84 73 16

A3

CAMPUS 1023 667 473 71 194 29

TOTALT 1023 667 473 71 194 29

TOTALT(A1-A3) 380627 2105 1421 67 684 33

Svarsfrekvens och bortfallsanalys

En aspekt som är svårhanterlig att få kontroll över är studenter (s.k. ny-börjare) som tidigt ”hoppar av” sina studier. Dessa studenter finns (av olika anledningar) fortfarande registrerade i LADOK när föreliggande studie genomförs. Det finns studier som påvisar att så pass många som var tredje student som är, per definition, nybörjare och avslutar sina studier redan under första läsåret se t.ex. (Forsman & Andersson, 2010).

I föreliggande resultat II anger 44 procent av studenterna att de inte tidi-gare studerat vid en högskola eller ett universitet. UKÄ:s årsrapport redo-visar att 53 procent (beräknat på helårsstudenter), av den totala populat-ionen, är nybörjare vid Högskolan i Borås, läsåret 2013/14 varav 66 pro-cent av dessa finns kvar under år två (Universitetskanslersämbetet, 2015:145).

27 Distansstudenter och annan form av uppdragsutbildning samt de internation-

ella studenterna är exkluderade. Dessa grupper ingår i urvalet under resultat I.


Det bör innebära att en viss andel, av urvalet, troligtvis redan avslutat studierna men ändå finns kvar i systemet. Det påverkar naturligtvis svars-frekvensen negativt och kan vara värt att ta i beaktande. Samtidigt visar diskussionen ovan på hur svårt det är att analysera data, statistiskt kor-rekt, med tanke på att det finns ett "dolt" bortfall som i sin tur drar ner svarsfrekvensen och som leder till att trovärdigheten i resultaten blir lidande. I föreliggande resultat innebär det att cirka 900 studenter, av urvalet, är s.k. nybörjare och av dessa har ett antal studenter avslutat sina studier redan under den första terminen. Resonemanget leder till, på matematisk grund, att svarsfrekvensen bör ligga runt 38 procent men kan faktiskt vara något högre än så.

Tabell 4.2 Urval, svarsfrekvens och kön. Andel i antal och procent.

AKADEMI URVAL SVARSFREKVENS KVINNOR MÄN

A1 N N % N % N %CAMPUS 985 285 29 199 70 86 30

TOTALT 985 285 29 199 70 86 30

A2

CAMPUS 453 160 35 132 82 28 18

TOTALT 453 160 35 132 82 28 18

A3

CAMPUS 667 214 180 84 34 16

TOTALT 667 214 32 180 84 34 16

TOTALT(A1-A3) 2105 659 31 511 78 148 22

Åldersstruktur

Tabell 4.2 Svarsfrekvens per akademi och ålderskategorier. Andel i procent (inom akademier – samt HB totalt). N = 659.

ÅLDER A1 A2 A3 HB

KVINNOR MÄN

UNDER23ÅR 57,2 31,3 44,9 46,9 36,9 10,0

24-26ÅR 23,5 20,6 23,8 22,9 17,3 5,6

27-37ÅR 16,1 34,4 22,9 22,8 16,9 5,9

38ÅROCHÄLDRE 3,2 13,8 8,4 7,4 6,5 0,9


4.1 HÅLLBAR UTVECKLING

Inledning

Tre frågeställningar ställdes rörande begreppen hållbar utveckling samt miljöledningssystem och redovisas nedan. De enskilda frågeställningarna hålls konstanta mot respektive akademi och dess sektioner. Därigenom kan diskrepanser, på ett tydligare sätt, urskiljas dels mellan lärosätets tre akademier och dels mellan akademiernas fjorton sektioner.

Högskolans webbsida för hållbar utveckling

Tabell 4.1.1 Har du tagit del av information om hållbar utveckling och miljöledningssystem på högskolans hemsida för hållbar utveckling? Andel i procent. N = 659. 3-gradig skala. Hög-skolan totalt.

SVARSALTERNATIV 2015 2014

JA 8,3 7,2TILLVISSDEL 28,7 28,1

NEJ 63,0 64,6

Tabell 4.1.2 Redovisning per akademi och sektion av frågeställningen i tabell 4.1.1. Andel i medelvärde, standardavvikelse samt antal.


A1






TOTALT-A1 1,47 0,65 285

A2





TOTALT-A2 1,42 0,64 160



A3






TOTALT-A3 1,46 0,64 214

TOTALTA1-A3 1,45 0,66 659

Hållbar utveckling inom utbildning och forskning

Tabell 4.1.3 Har du i din utbildning fått tillfälle att i kurs/kurser disku-tera kring begreppet hållbar utveckling? Andel i procent. N = 659. 5-gradig ordinalskala.


INTEALLS 17,0 31,1

IMYCKETLITENUTSTRÄCKNING 16,7 13,5

IGANSKALITENUTSTRÄCKNING 22,8 21,3

IGANSKASTORUTSTRÄCKNING 28,2 24,3

IMYCKETSTORUTSTRÄCKNING 15,3 9,8



A1






TOTALT-A1 3,42 1,29 285



A2





TOTALT-A2 2,89 1,25 160

A3






TOTALT-A3 2,77 1,30 214

TOTALTA1-A3 3,08 1,32 659

Upplevs begreppet hållbar utveckling som viktigt för studenterna?

Tabell 4.1.5 Hur viktigt anser du att det är att perspektivet hållbar utveckling lyfts fram i utbildning och forskning vid Högskolan i Borås? Andel i procent. N = 659. 4-gradig ordinalskala.


INTEVIKTIGTALLS 2,0 3,3

MINDREVIKTIGT 8,0 9,1

GANSKAVIKTIGT 42,0 45,9

MYCKETVIKTIGT 48,0 41,6




A1






TOTALT-A1 3,48 0,72 285

A2





TOTALT-A2 3,22 0,72 160

A3






TOTALT-A3 3,30 0,68 214

TOTALTA1-A3 3,36 0,71 659

Kommentar:

Det framgår genom tabellerna ovan att resultaten, generellt sett, uppvisar något högre värden för 2015 års studentbarometer jämfört mot 2014 års undersökning. 35 procent av studenterna anger att de vet att Högskolan i Borås är miljöcertifierade (32 procent - 2014).


4.2 LIKA VILLKOR

Inledning

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen (SFS, 2008:657) trädde i kraft 2009-01-01. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och trakasserier och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöver-skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Direkt diskriminering

Direkt diskriminering kan sammanfattas som att lika fall behandlas olika. Det innebär att en enskild student missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identi-tet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering innebär att en enskild student missgynnas genom tillämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer av ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funkt-ionshinder.

Trakasserier

Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel på trakasserier kan vara stötande och förlöjligande kommentarer och skämt, eller andra uppträdande som av den enskilde uppfattas som krän-kande. Det är den enskildes uppfattning som är avgörande för i vad mån ett uppträdande är att uppfattas som kränkande.


Diskriminering

Tabell 4.2.1 Frågeställning: har du under din studietid blivit diskrimine-rad på grund av? Två svarsalternativ: ja; nej. Tabellen avser svar ja. Flervalsfråga. Andel i antal. N = 644-652. Inom parentes – 2014 års resultat. Högskolan totalt.

VARIABLER KVINNOR MÄN

KÖNSTILLHÖRIGHET 15(20) 4(6)

KÖNSIDENTITETELLERKÖNSUTTRYCK 5(9) 0(1)

ETNISKTILLHÖRIGHET 8(13) 3(5)

RELIGIONELLERANNANTROSUPPFATTNING 7(7) 2(5)

FUNKTIONSHINDER 11(8) 0(1)

SEXUELLLÄGGNING 0(3) 0(0)

ÅLDER 19(18) 2(7)

TOTALT 65(78) 11(25)

Tabell 4.2.2 Redovisning per akademi av frågeställningen i tabell 4.2.1. Avser akademier uppdelat på kvinnor och män. Andel i antal.

VARIABLER A1-K A1-M A2-K A2-M A3-K A3-M

KÖNSTILLHÖRIGHET 9 1 2 2 4 1

KÖNSIDENTITETELLERKÖNSUTTRYCK 2 0 1 0 2 0

ETNISKTILLHÖRIGHET 3 1 3 0 2 2

RELIGIONELLERANNANTROSUPPFATTNING 2 2 1 0 4 0

FUNKTIONSHINDER 4 0 1 0 6 0

SEXUELLLÄGGNING 0 0 0 0 0 0

ÅLDER 6 1 7 1 6 0

TOTALT 26 5 15 3 24 3


Trakasserier

Tabell 4.2.3 Frågeställning: har du under din studietid upplevt dig trakasserad på grund av? Tabellen avser svar ja, vid flera tillfällen och (ja, vid något enstaka till-fällen). Flervalsfråga. Andel i antal. N = 648-55.

KVINNOR KVINNOR MÄN MÄN

VARIABLER 2015 2014 2015 2014

KÖNSTILLHÖRIGHET 2(18) 6(12) 0(2) 1(8)

KÖNSIDENTITETELLERKÖNSUTTRYCK 0(0) 1(5) 0(0) 0(1)

ETNISKTILLHÖRIGHET 1(13) 1(9) 0(2) 3(2)

RELIGIONELLERANNANTROSUPPFATTNING 2(8) 1(8) 0(1) 1(3)

FUNKTIONSHINDER 4(5) 2(3) 0(0) 1(0)

SEXUELLLÄGGNING 0(1) 1(3) 0(1) 0(1)

ÅLDER 5(17) 5(14) 0(3) 1(5)

TOTALT 14(62) 17(54) 0(9) 7(20)

Om du svarade ja på föregående fråga (tabell 4.2.3). Är det personal och/eller studenter som du blivit trakasserad av? anges: personal (n = 28); andra studenter (n = 35).28

28 2014 års studie: personal (n = 40); andra studenter (n = 42).


Sexuella trakasserier

Med sexuella trakasserier avses ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens eller studentens integritet i arbetet och i studierna.

Tabell 4.2.4 Frågeställning: har du under din studietid blivit utsatt för sexuella trakasserier? Inom parentes – 2014 års resultat. Andel i antal. N = 647.

VARIABLER KVINNOR MÄN

JA,VIDNÅGOTENSTAKATILLFÄLLE 6(6) 0(0)

JA,VIDFLERATILLFÄLLEN 2(2) 1(0)

TOTALT 8(8) 1(0)


Mobbning

Tabell 4.2.5 Frågeställning: har du upplevt dig kränkt eller utsatt för mobbning under din studietid och som inte har att göra med någon av föregående diskrimineringsgrunder som du nyss svarat på? Andel i antal. N = 398.

KVINNOR KVINNOR MÄN MÄN

VARIABLER 2015 2014 2015 2014

JA,VIDNÅGOTENSTAKATILLFÄLLE 37 40 1 7

JA,VIDFLERATILLFÄLLEN 6 6 2 1

TOTALT 43 46 3 8


29 2014 års studie: personal (n = 4); andra studenter (n = 5). 30 2014 års studie: personal (n = 26); andra studenter (n = 36).


Högskolans webbsida om Lika villkor

Tabell 4.2.6 Frågeställning: har du tagit del av informationen om lika villkor på högskolans hemsida? Andel i procent. N = 584.

VARIABLER 2015 2014

JA 6,0 6,6

TILLVISSDEL 21,9 21,9

NEJ 72,1 71,5

Stödfunktion

Frågeställningen rörande: om studenter känner till vart de skall vända sig, när behov uppstår inom nedan nämnda områden, visar att det inte är helt klarlagt var de kan få hjälp. En stor andel av studenterna anger ”tveksamt” eller ”nej”.

Tabell 4.2.7 Frågeställning: känner du till...

Fyra svarsalternativ: Andel i procent. N = 650-654. Inom parentes – 2014 års resultat.

VARIABLER JA,ABSOLUT JA,KANSKE TVEKSAMT NEJ

VEMELLERVILKASOMFÖRETRÄDERDIGSOM

STUDENTREPRESENTANT

16(17) 22(26) 31(24) 30(33)

VEMPÅHÖGSKOLANDUVÄNDERDIGTILLOMDUFÅR

PROBLEMSOMRÖRDINSTUDIEMILJÖ

18(20) 35(30) 30(28) 17(22)

HURDUKOMMERIKONTAKTMEDSTUDENTKÅREN 49(51) 30(30) 10(5) 11(13)

VARTDUSKALLVÄNDADIGFÖRATTFÅSTÖDOMDU

BEHÖVERDET

30(28) 36(33) 22(23) 12(16)

ATTSTUDENTHÄLSANFINNSPÅHÖGSKOLAN 76(66) 14(17) 4(6) 6(10)


4.3 STUDENTHÄLSAN

Inledning

Resultaten som följer nedan visar på att kvinnor känner en högre grad av stress (avser samtliga akademier).

I allmänhet upplevs ”hälsoläget” som bra (självskattning av studenterna). Ett medelvärde på 3,6 (3,7) för kvinnor och 3,8 (3,6) för män (5-gradig ordinalskala där 5 motsvarar mycket god). Inom parentes 2014 års studie.

Tabell 4.3.1 Är du… andel i procent. (Flera svarsalternativ är möjliga)

VARIABLER JA

ENSAMSTÅENDE 38,9

GIFT 15,7

SAMBO 39,6

SÄRBO 10,7

ANNANFORMAVFÖRHÅLLANDE 19,9

Tabell 4.3.2 Studiemedel samt arbete under studietiden. N = 659 (CSN) samt N = 656 (arbetar).

VARIABLER PROCENT

CSN 89,1

ARBETAR 56,3


Hälsoparametrar

Tabell 4.3.3 Frågeställning: har du någon gång under de senaste veck-orna…

4-gradig ordinalskala med alternativen: väldigt ofta (4); ofta (3); sällan (2); aldrig (1). Medelvärde och standardavvikelse. N = 658.

VARIABLER HB

SD KVINNOR MÄN

HAFTSVÅRTATTSLÄPPATANKARNAPÅSTUDIERNÄRDUÄR

LEDIG3,04 0,92 2,91 3,08

KÄNTDIGNÖJDOCHTILLFREDS 3,01 0,73 3,00 3,01

HAFTLÄTTFÖRATTKÄNNATRÖTTHET 2,95 0,97 2,70 3,02

KÄNTTENTAMENSÅNGEST,VIDFLERATILLFÄLLEN,INFÖREN

EXAMINATIONSUPPGIFT2,92 0,90 2,71 2,98

KÄNTORO/ÅNGEST 2,56 0,91 2,37 2,61

KÄNTDIGLEDSENOCHNEDSTÄMD 2,35 0,75 2,11 2,42

HAFT/LIDITAVHUVUDVÄRK 2,32 0,88 2,04 2,40

HAFT/LIDERAVSÖMNSVÅRIGHETER 2,32 0,96 2,23 2,35

HAFTÅTERKOMMANDEMAGBESVÄR 2,01 0,95 1,76 2,08

UNDVIKITSOCIALAUMGÄNGEN/SAMMANHANG 1,92 0,86 1,84 1,95

Stress

Tabell 4.3.4 Visar på stressrelaterade frågeställningar. 4-gradig ordinalskala med alternativen: väldigt ofta (4); ofta (3); sällan

(2); aldrig (1). Medelvärde och standardavvikelse. N = 658. Extraherat genom explorativ faktoranalys (EFA).

VARIABLER(ALPHA0,827) HBTOTALT SD KVINNOR MÄN

HAFTLÄTTFÖRATTKÄNNATRÖTTHET 2,95 0,97 2,70 3,02

KÄNTORO/ÅNGEST 2,56 0,91 2,37 2,61

KÄNTDIGLEDSEN/NEDSTÄMD 2,35 0,75 2,11 2,42

HAFT/LIDITAVHUVUDVÄRK 2,32 0,88 2,04 2,40

HAFT/LIDITAVSÖMNSVÅRIGHETER 2,32 0,96 2,23 2,35

HAFTÅTERKOMMANDEMAGBESVÄR 2,01 0,95 1,76 2,08

UNDVIKITSOCIALAUMGÄNGEN/SAMMANHANG 1,92 0,86 1,84 1,95

MEDELVÄRDEINDEX 2,35 0,61 2,40* 2,15

* significant at the 0,05 level (sex). Kvinnor uppvisar en högre grad av stress.


Figur 4.3.1 Visar positiv opinion för index ”stress” när kriteriet är ett medelvärde > 2,5. Andel i procent. Akademier, HB totalt vs sex.

Figur 4.3.2 Visar positiv opinion för index ”stress” när kriteriet är ett medelvärde > 2,5. Andel i procent. Akademi 1.

AKADEMI1 AKADEMI2 AKADEMI3 HBTOTALTKVINNOR 39,7 35,6 41,7 39,3MÄN 31,8 17,9 20,6 26,5

0

10

20

30

40

50

ANDE

LIP

ROCE

NT>

MED

ELVÄ

RDET

2,5

INDEXSTRESS

36,5

37,3

46,9

33,3

31,6

44,2

52,2

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI1TOTALT

A1S1

A1S2

A1S3

A1S4

A1S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I1

INDEXSTRESS


Figur 4.3.3 Visar positiv opinion för index ”stress" när kriteriet är ett medelvärde > 2,5. Andel i procent. Akademi 2.

Figur 4.3.4 Visar positiv opinion för index ”stress" när kriteriet är ett medelvärde > 2,5. Andel i procent. Akademi 3.

36,5

38,3

33,3

38,8

39,7

62,4

50,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3

INDEXSTRESS

29,2

30,8

29,6

34,3

29,3

30,3

0,0

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI3TOTALT

A3S1

A3S2

A3S3

A3S4

A3S5

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I3

STRESS

36,5

32,5

36,2

37,0

28,9

22,7

0 20 40 60 80 100

HBTOTALT

AKADEMI2TOTALT

A2S1

A2S2

A2S3

A2S4

SEKT

IONER

-AK

ADEM

I2

INDEXSTRESS


4.4 HÖGSKOLANS BIBLIOTEK

Inledning

Inför 2013 års studentbarometer togs beslut om att högskolans biblio-teksverksamhet skulle inkluderas i utvärderingen. Bibliotekets frågeställ-ningar har utarbetats av kundrådet vid högskolans bibliotek. På sedvan-ligt sätt redovisas resultaten genom tabeller och diagram.

Det finns en del positiva resultat. Två av dessa är: besöker du bibliotekets lokaler och användandet av e-böcker. Det finns ytterligare några men dessa två nämnda sticker ut något, jämfört med 2014 års studie.

Biblioteksfunktioner

Tabell 4.4.1 Frågeställning: Hur ofta… Andel i procent. N = 623-656. Inom parentes – 2014 års resultat.

VARIABLER

ALDRIG NÅGONGÅNG

PER

TERMIN

NÅGONGÅNGI

MÅNADEN

NÅGONGÅNG

IVECKAN

FLERAGÅNGERI

VECKAN

VARJEDAG

BESÖKERDUBIBLIOTEKETSLOKALER 0,3(11) 8(8) 22(21) 30(24) 35(31) 6(5)

UPPLEVERDUATTDETÄRSVÅRTATTHITTADETDUSÖKERIBIBLIOTEKETSLOKALER

38(39) 32(28) 19(20) 8(9) 2(2) 1(2)

BESÖKERDUBIBLIOTEKETSWEBBPLATS 8(16) 15(13) 24(22) 28(25) 22(22) 3(3)

UPPLEVERDUATTDETÄRSVÅRTATTHITTADETDUSÖKERPÅBIBLIOTEKETS

40(40) 29(23) 19(20) 9(12) 3(3) 1(2)

ANVÄNDERDUBIBLIOTEKETSSÖKTJÄNST

(SUMMON)16(26) 20(16) 29(24) 20(20) 42(12) 1(2)

HITTARDUDETDUSÖKERIBIBLIOTEKETSSÖKTJÄNST(SUMMON)

15(24) 22(18) 24(23) 18(20) 15(10) 6(5)

ANVÄNDERDUBIBLIOTEKETSE-BÖCKER 55(63) 24(18) 12(10) 5(5) 4(3) 0,6


Kundnöjdhet

En hög grad av nöjdhet uppmäts för en del utvalda funktioner vid biblio-teket. Studenterna är mycket nöjda med det bemötande och den hjälp de erhåller i bibliotekets informationspunkt. Indexmåttet är framtaget efter hur träffbilden ser ut över ett medelvärde på 2,5 som indikerar skalans mittpunkt. Ses det till ett nöjdhetsindex (NSI)31 hamnar index för bemö-tande på 93,6 procent. Indexet som benämns som tillgång till teknik och kurslitteratur visar på ett NSI om 88,5 och index benämnd som webbase-rad teknik på 84,2.

Tabell 4.4.2 Frågeställning: Hur nöjd är du med… 4-gradig ordinalskala med alternativen: mycket nöjd (4); ganska nöjd (3); något missnöjd (2); mycket missnöjd (1). Medelvärde och NSI. Analys genom explorativ faktoranalys (EFA).

M2015

M2014

NSI

2015NSI

2014

FAKTOR-VARIABLERALPHA0,824(WEBBASERADTEKNIK)

BIBLIOTEKETSWEBBPLATS 3,23 3,15

BIBLIOTEKETSSÖKTJÄNST(SUMMON) 3,15 3,03

DETEKNISKALÖSNINGARNAKRINGBIBLIOTEKETSE-BÖCKER 2,96 2,82

BIBLIOTEKETSUTBUDAVE-BÖCKER 2,91 2,84

MEDELVÄRDEINDEX 3,06 2,98 84,2 78,0

FAKTOR-VARIABLERALPHA0,862(BEMÖTANDE)

DETBEMÖTANDEDUFÅRIBIBLIOTEKETS

INFORMATIONSPUNKT/SÖKSUPPORT3,43 3,36

DENHJÄLPDUFÅRIBIBLIOTEKETSINFORMATIONSPUNKT/SÖKSUPPORT 3,39 3,34


FAKTOR-VARIABLERALPHA0,644(TILLGÅNG-TEKNIKOCH

KURSLITTERATUR)

TILLGÅNGTILLDATORER 3,32 3,18

TILLGÅNGTILLKOPIATORER 3,29 2,96

ATTOBLIGATORISKKURSLITTERATURFINNSTILLGÄNGLIG 3,16 3,07


31 Maximalt NSI = 100.


Figur 4.4.1 Visar positiv opinion för de tre indexen (för akademier och HB totalt) när kriteriet är ett medelvärde > 2,5.

Undervisning i informationssökning

Tabell 4.4.3 Frågeställningarna avser undervisning i informationssök-ning. Andel i procent. HB totalt samt akademier.

VARIABLER-HBTOTALT JA N

HARDUERBJUDITSBIBLIOTEKETSUNDERVISNINGIINFORMATIONSSÖKNING 82,2 541

HARDUDELTAGITIBIBLIOTEKETSUNDERVISNINGIINFORMATIONSSÖKNING 88,5 425

HARUNDERVISNINGENIINFORMATIONSSÖKNINGUNDERLÄTTATDINASTUDIER 75,3 292

VARIABLER-AKADEMIER A1 A2 A3

HARDUERBJUDITSBIBLIOTEKETSUNDERVISNINGIINFORMATIONSSÖKNING 68,8 92,5 92,5

HARDUDELTAGITIBIBLIOTEKETSUNDERVISNINGIINFORMATIONSSÖKNING 82,9 91,5 92,0

HARUNDERVISNINGENIINFORMATIONSSÖKNINGUNDERLÄTTATDINASTUDIER 70,8 81,1 75,2

Av de 541 studenter, som anger, att de erbjudits bibliotekets undervis-ning i informationssökning har 425 deltagit (79 procent). 292 studenter (69 procent), som deltagit, anger att utbildningen har underlättat deras studier. 96 studenter (23 procent) svarar att det inte har underlättat för deras studier (37 studenter har avstått ifrån att besvara frågeställningen).

AKADEMI1 AKADEMI2 AKADEMI3 HBTOTALTWEBBASSERADTEKNIK 83,8 93,0 93,3 84,2BEMÖTANDE 87,0 93,8 82,5 93,6TILLGÅNG-TEKNIK,KURSLITTERATUR 82,7 94,4 86,5 88,5

70

80

90

100

ANDE

LIP

ROCE

NT

KUNDNÖJDHET


4.5 STUDENTKÅREN VID HÖGSKOLAN I BORÅS

Inledning

43 procent av studenterna, som besvarat enkäten, anger medlemskap i Studentkåren vid Högskolan i Borås. Vid 2014 års studie angav 42 pro-cent medlemskap i kåren. Studenternas engagemang, genom studentkå-ren, ligger på en låg nivå.

Informationsflödet, från kår till student, visar ungefär liknande resultat som vid 2014 års undersökning.

Studien visar även på att besök på olika studentkårsarrangemang, i stort sett, är obefintligt. Skulle alternativen aldrig och någon gång per termin slås ihop motsvarar detta över 90 procent av studenterna – avser samtliga frågeställningar (tabell 4.5.2).

En stor andel av studenterna engagerar sig inte i studentkårsarbetet. Sex procent har varit engagerade det senaste halvåret samt fem procent har varit engagerade för mer än ett halvår tillbaks. Dessa procentsatser ligger relativt konstant när jämförelser sker mot tidigare utförda studentbaro-metrar.

21 procent anger dock att de skulle kunna tänka sig att vara mer engage-rade i studentkårsarbetet. 29 procent anger tveksamhet till engagemang.

På frågeställningen

Har du under HT 2015 träffat någon studentkårsrepresentant som infor-merat om och/eller diskuterat studentkåren och studentkårsarbete?

Svarar 43 procent nej; 40 procent ja medan 17 procent anger alternativet ”osäker”. Resultatet är i paritet med 2014 års studie.


Informationsflöde

Tabell 4.5.1 Frågeställning: Har du fått någon information från student-kåren vid Högskolan i Borås – hur fick du informationen först?

Flervalsfråga. Andel i procent. N = 657. Inom parentes 2014 års resultat.

VARIABLER PROCENT

GENOMAFFISCHERINGPÅINSTITUTIONEN 81(77)

GENOMSTUDENTKÅRSREPRESENTANTERVIDKURSSTART 51(54)

GENOMUTSKICKINNANKURSSTART 45(52)

PÅANNATSÄTT 31(38)

VIDSTUDENTKÅRSREGISTRERING 30(37)

Studentkårsarrangemang

Tabell 4.5.2 Frågeställning: Hur ofta besöker du arrangemang anord-nade av din studentkår? Andel i procent. N = 659. Inom parentes – 2014 års resultat.

SVARSALTERNATIV MÖTEN SOCIALA

AKTIVITETER

FÖREDRAG ANNAT

ALDRIG 82(86) 64(62) 78(82) 84(82)

NÅGONGÅNGPERTERMIN 12(8) 28(24) 18(13) 12(11)

NÅGONGÅNGIMÅNADEN 3(3) 5(7) 3(4) 3(4)

NÅGONGÅNGIVECKAN 2(2) 3(4) 1(1) 1(1)

FLERAGÅNGERIVECKAN 1(1) 1(1) 0,3(0) 0,3(1)


4.6 MOTIV TILL ATT STUDERA

Inledning

Studenterna har fått svara på: Varför de valt att läsa ett program alternativt en kurs?

De frågeställningar som rankas högst (beräknat på medelvärde) i före-liggande resultat har även så gjort vid de tidigare studierna. Frågeställ-ningar som är arbetsrelaterade (vad händer efter studierna) har visat sig vara/är viktiga för studenterna.

Redovisningen av dessa 24 frågeställningar sker såväl för akademier som för lärosätet totalt.

Tabell 4.6.1 Tabellen visar på hur motiven till studier ser ut. 7-gradig intervallskala med alternativen: stämmer i mycket låg

utsträckning (1); stämmer i mycket hög utsträckning (7). Medelvärde, standardavvikelse. N = 658.

VARIABLER A1 A2 A3 HBTOT. SD

UTBILDNINGENÖKARCHANSERNAATTJAGFÅRETTARBETEJAGKOMMERATTTRIVASMED 6,43 6,34 6,53 6,44 1,07

STUDIERNAGÖRMIGMERATTRAKTIVPÅARBETSMARKNADEN

6,44 6,29 6,36 6,38 1,17

STUDIERNALEDERFRAMTILLENEXAMEN 6,21 6,37 6,43 6,32 1,34

STUDIERNALEDERFRAMTILLETTYRKESOMJAGVILLÄGNAMIGÅT 6,12 6,30 6,43 6,27 1,23

FÖRATTJAGÄRINTRESSERADAVÄMNET 6,08 6,26 6,27 6,19 1,26

JAGANSERATTUTBILDNINGENVIDGARMINAVYER 5,75 5,80 5,62 5,72 1,52

JAGVILLARBETAINOMUTBILDNINGSOMRÅDET 5,48 5,53 5,85 5,61 1,94

JAGSTUDERARFÖRATTMINSKARISKENATTBLIARBETSLÖSIFRAMTIDEN

5,54 4,99 5,73 5,47 1,96

JAGHARHÖRTATTHÖGSKOLANIBORÅSÄRBRA 4,48 5,08 4,76 4,72 2,00

UTBILDNINGENÖKARMINAMÖJLIGHETERATTFÅARBETEUTOMLANDS 5,21 4,21 3,28 4,34 2,19

JAGVISSTEATTJAGKUNDEKOMMAINPÅDENHÄRUTBILDNINGEN 4,17 4,06 4,27 4,18 2,15

JAGVILLELÄSAIBORÅS 3,43 4,70 4,50 4,09 2,28


VARIABLER A1 A2 A3 HBTOT. SD

JAGHADEERFARENHETINOMÄMNESOMRÅDET 3,71 4,07 3,66 3,78 2,30

JAGBORINÄRAHÖGSKOLANIBORÅS 3,19 2,99 3,69 3,31 2,39

UTBILDNINGENFANNSBARAIBORÅS 4,32 2,00 2,44 3,14 2,56

JAGVILLBLIBEHÖRIGTILLANDRAUNIVERSITETS-/HÖGSKOLESTUDIER 3,06 2,98 2,81 2,96 2,15

JAGVILLORIENTERAMIGOMHÖGSKOLESTUDIER 2,74 2,71 2,66 2,71 1,96

JAGVILLFORTSÄTTAMEDFORSKARUTBILDNING 2,50 2,62 2,62 2,57 1,87

JAGVISSTEINTERIKTIGTVADJAGVILLEUTBILDAMIGINOM 2,71 2,26 2,42 2,51 2,01

JAGKOMINTEINPÅDENKURSELLERDETPROGRAMSOMJAGÖNSKADE

2,46 2,60 2,27 2,43 2,31

JAGHAMNADEHÄRAVENTILLFÄLLIGHET 2,36 2,17 2,26 2,28 1,19

STUDIERNAINGÅRIMITTNUVARANDEARBETE 1,89 2,64 2,41 2,24 2,06

JAGKOMINPÅENANNANHÖGSKOLAMENVALDEHÖGSKOLANIBORÅS 2,19 2,16 2,10 2,15 2,19

JAGSKULLEVILJAGÅENANNANUTBILDNINGMENBETYGENRÄCKERINTETILL

2,51 2,19 1,80 2,20 2,08


4.7 ÖVRIGA RESULTAT

Renommé

Högskolan i Borås upprätthåller sitt goda renommé. Tidigare studier har påvisat att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte när de väl har påbörjat sina högskolestudier (Högskoleverket, 2007a; Sigrén, 2015b).

Ett medelvärde om 3,5 (3,6 - 2014) på en 4-gradig ordinalskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för Högskolan i Borås.

Högskolans regionala betydelse

Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en vik-tig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2015b). 57 procent av högskolans studenter kommer från närregionen (57 procent 2014). Samtidigt visar resultatet på att en stor andel studenter kommer från ”annan del av Sverige” – 39 procent.

Tabell 4.7.1 Visar på var studenter kommer ifrån. Andel i procent. N = 659.

UPPVÄXT 2015 2014 EFFEKT

BORÅSMEDOMNEJD 26,7 29,3 -2,6

GÖTEBORGMEDOMNEJD 29,9 27,5 +2,4

ANNANDELAVSVERIGE 39,2 38,0 +1,2

ANNANDELAVNORDEN 0,3 0,8 -0,5

ANNATLANDIEUROPA 1,5 1,2 +0,3

ANNATLANDUTANFÖREUROPA 2,4 3,2 -0,8


Studietakt

98 procent av studenterna bedriver studier på hel fart (distansstudenter ej inkluderade i redovisningen av resultat II).

Drygt 98 procent av studenterna läser ett program (86 procent – 2014) alternativt en kombination av program och fristående kurser 1,8 (2,9 procent – 2014). Det kan tilläggas att undersökningen avser endast pro-gramstudenter.

Tabell 4.7.2 Korstabulering mellan studietakt och hur (var) studenter studerar. Andel i procent. N = 656.

STUDIEFART CAMPUSSTUDIER N

STUDERARDUPÅ? HELFART 97,7 641

HALVFART 2,0 13

ANNANSTUDIETAKT 0,3 2

TOTALT 100 656

Nybörjare vid lärosätet?

44 procent av studenterna anger att de är s.k. ”nybörjare”. 46 procent har studerat mindre än två terminer. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) anger en högre andel nybörjare vid Högskolan i Borås dock använder UKÄ fler stratifieringsvariabler i sin beräkningsmodell, se t.ex. (Universitetskanslersämbetet, 2014:121).

UKÄ diskuterar även vad som skall räknas som en nybörjare (a.a., s. 100). Definitionen, enligt UKÄ, är att en student som påbörjar sina studier vid ett specifikt lärosäte räknas som en nybörjare.

Tabell 4.7.3 Antal terminer för studier. Andel i procent i förhållande till akademi. N = 656

AKADEMI

HURLÄNGEHARDUSTUDERATPÅHÖGSKOLANIBORÅS?

<1TERM. 1-2TERM. 3-4TERM. 5-6TERM. >7TERM.

A1 37,3 9,5 21,8 26,8 4,6

A2 26,3 20,0 26,3 24,4 3,1

A3 36,9 6,5 27,1 19,6 9,8

HBTOTALT 34,5 11,1 24,6 23,9 5,9


Arbetar under studietiden

Ett mönster, som även framgått vid tidigare studier, visar på att en stor andel studenter arbetar under sin studietid (Högskoleverket, 2007b; Sigrén, 2015b:95).56 procent anger att de arbetar under sin studietid.

Tabellen visar en översikt över den genomsnittliga arbetstiden per vecka och studiernas omfattning. Tendensen är att studenter arbetar, i liknande omfattning, som vid 2014 års studie. Av de som anger att de arbetar (n = 369) har 316 svarat på följdfrågan som avser hur många timmar de arbetar per vecka. Resultaten visar på att det är fler studenter som arbetar upp till 20 timmar i veckan än vid 2014 års studie. Angående heltids-arbete beror säkerligen resultatet på att distansstudenter är exkluderade från denna del av redovisningen.

Tabell 4.7.4 Matrisen redovisar arbete, studietakt och arbetstid per vecka. Andel i procent. N = 316. Inom parentes 2014 års studie.

ARBETSTID

STUDERARDUPÅ? JA

<10TIM. HELFART 69,8(58,9)

HALVFART 0,6(0,4)

ANNANSTUDIETAKT 0,0(0,8)

TOTALT 70,4(60,1)

11-20TIM. HELFART 20,6(15,1)

HALVFART 0,0(0,4)


TOTALT 20,9(15,7)

>20TIM.MENEJHELTID HELFART 3,4(2,9)

HALVFART 1,6(3,3)


TOTALT 5,3(7,4)

HELTID HELFART 2,2(1,6)

HALVFART 1,2(4,3)


TOTALT 3,4(16,7)


Framtidsvisioner

Tabell 4.7.5 Tabellen redovisar studenters visioner om framtiden.

4-gradig ordinalskala med alternativen: stämmer inte alls (1); stämmer inte särskilt bra (2); stämmer delvis (3); stämmer helt och hållet (4). Medelvärde, reliabilitet, standardavvikelse samt effekt. N = 644.

VARIABLER(ALPHA0,760)

2015

SD

2014

EFFEKT

MINUTBILDNINGGERENBRAGRUNDFÖRMITTKOMMANDE

YRKESLIV3,70 0,55 3,66 +0,04

EFTERAVSLUTADESTUDIERKOMMERJAGATTARBETAINOMDET

YRKESOMRÅDEJAGUTBILDATSFÖR3,69 0,57 3,63 +0,06

MINKOMPETENSKOMMERATTVARAEFTERFRÅGADPÅ

ARBETSMARKNADEN3,62 0,60 3,57 +0,05

MEDELVÄRDEINDEX 3,66 0,47 3,62 +0,04

Figur 4.7.1 Visar positiv opinion för dimensionen framtidsvisioner när kriteriet är ett medelvärde > 2.5.

96,0 98,1 99,1 97,5

0

20

40

60

80

100


ANDE

LIP

ROCE

NT

FRAMTIDSVISIONER


Var studerar studenterna helst?

Tabell 4.7.6 Frågeställning: i vilken utsträckning använder du någon/ några av följande platser för att göra instuderingsuppgifter, grupparbeten etc.?

5-gradig ordinalskala med alternativen: i mycket stor utsträckning (5); i ganska stor utsträckning (4); i ganska liten utsträckning (3); i mycket liten utsträckning (2); inte alls (1). Medelvärde och effekt. N = 659.

VARIABLER 2015

2014

EFFEKT

BOSTADEN 3,98 3,98 0,00

HÖGSKOLANSBIBLIOTEK 3,80 3,49 +0,31

INSTITUTIONENSLOKALER 3,35 3,22 +0,13

ANNANPLATS 2,17 2,32 -0,15

CAFÉER 2,16 2,14 +0,02

Studietid per vecka

Tabellen visar på andelen timmar som studenter, på helfartsstudier, av-sätter per vecka på sina studier. Hur mycket tid en student bör lägga på en helfartsutbildning kan diskuteras men samtidigt får det inte innebära att kraven sänks på grund av att studenter upplever för högt ställda krav om/när studenter inte avsätter tillräckligt med tid för sina studier. Ten-densen, jämfört mot 2014 års studie, är att studenterna avsätter mer tid för studierna 2015.

Tabell 4.7.7 Hur mycket tid lägger helfartsstudenter på studier, i genomsnitt, per vecka. Andel i procent. N = 659.

AKADEMI <10TIMMAR 11-20 21-30 31-40 >40TIMMAR

A1 6,3 14,4 28,4 29,5 21,4

A2 4,4 15,6 25,6 31,3 23,1

A3 2,3 22,0 29,0 31,3 15,4

HBTOTALT 4,6 17,1 27,9 30,5 19,9


5 AVSLUTANDE KOMMENTARER

Studentbarometrar som kvalitetssäkringsinstrument

En studentbarometer ger en omedelbar kvalitetsuppföljning, upplevd sådan, av studenters studie- och arbetsmiljö och resultaten bör därför kunna användas för att öka kvaliteten inom programutbildningar. Stu-dentbarometrar skall inte jämföras med program- alternativt kursvärde-ringar även om vissa paralleller kan göras. Kursvärderingar mäter ner på en mikronivå där innehållet i kursen synliggörs medan studentbaromet-rar mäter utifrån ett makroperspektiv där helheten blir mer framträ-dande. I årets studentbarometer ges det dock möjligheter att analysera ner på programnivå, framförallt på de elva kvalitetsindexen som redovisas under resultat I. Redovisningen under den del som benämns som resultat I sker ner på programnivå.

Ett kontrollinstrument till studentbarometrar kan vara s.k. etablerings-utvärderingar (alumnutvärderingar) där effekter av programutbildningar mäts i efterhand. Dessa resultat kan återkopplas mot studentbarometrar och därigenom kan effekter analyseras mer kontrollerat. Tidigare har Högskoleverket utfört två rikstäckande studentspeglar som syftat till att fånga studenternas erfarenheter av hur förmågor, färdigheter och kom-petenser utvecklas (Högskoleverket, 2002, 2007a). Dessa utvärderingar var ett bra riktmärke, där jämförelser mot universitet och högskolors egna genomförda barometrar kunde utföras.

En reflektion blir att en del av lärosätens resultat av studentbarometrar skulle kunna vara en del av deras självvärderingar såtillvida barometrar visar/mäter hur/om studenterna har nått de mål som framgår av exa-mensbeskrivningar. Ytterligare en reflektion är att en kombination av studentbarometrar, programutvärderingar, kursvärderingar och alumn-undersökningar kan vara ett bra tillvägagångssätt för att få fram relevanta nyckeltal som mäter kvalitet. Samtidigt kräver en sådan mix av empiri att denna typ av undersökningars frågeställningar delvis styrs mot mål i exa-mensbeskrivningar.

Som resultaten påvisat ser det bra ut på lärosätet rörande såväl de en-skilda indexen som för det totala nöjdhetsindexet. Två index, kursvärde-ringar och att kunna påverka utbildningen bör beaktas och diskuteras på akademier och sektioner.


Lika villkor

Ett område som är prioriterat vid lärosätet är arbetet med lika villkor som innebär förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier, mobbning och kränkning. Det kan tilläggas att sedan 2012 har lärosätet haft en samordnare som aktivt arbetat med frågor som berör området. Det fram-går också att, sett över flera års studier, nivåerna är låga vad gäller såväl upplevd diskriminering som trakasserier. 2015 års barometer visar på lägre grad av diskriminering och upplevda trakasserier i jämförelse med 2014 års studie. Området är viktigt och en förbättringspotential finns ständigt, även om nivån skulle vara noll.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ytterligare ett område som är prioriterat vid läro-sätet. Som ett av få lärosäten i Sverige, som är miljöledningscertifierade (enligt internationell standard ISO 14001), ställs också höga krav på implementering av hållbar utveckling i program och kurser. Lärosätet har, under flera år, haft en del problem i själva implementeringsfasen inom utbildningsprogrammen (upplever studenterna). Studenterna anser om-rådet vara viktigt men upplever i allt för liten grad att hållbar utveckling integreras i deras utbildning. Ett liten positiv utveckling mot 2014 års barometer kan skönjas men samtidigt borde implementeringen i utbild-ningar på ett tydligare sätt kunna framträda i mätningarna.

Ett sätt som lärosätet använder sig av är att diplomera kurser som inte-grerar hållbar utveckling i kurser och examinationer. En del frågeställ-ningar som lärosätet kan ställa sig är: räcker detta? Eller bör andra åtgär-der sättas in för att synliggöra området hållbar utveckling?

Till sist

Högskolan i Borås har ett fortsatt gott renommé där studenterna anger att de mycket väl skulle kunna tänka sig att rekommendera andra att studera vid lärosätet. Ett uttalat mål för Högskolan i Borås är naturligtvis bl.a. att upprätthålla högsta möjliga kvalité såväl på programutbildning-ars innehåll som på det organisatoriska som tillhör en universitetsutbild-ning. Frågor som kan ställas är: ligger lärosätet bra till eller sämre till? Utifrån svaret kan nya frågeställningar utarbetas t.ex. vilka förbättringsåt-gärder bör sättas in.


Som tidigare nämndes har årets studentbarometer, delvis, analyserats ner på programnivå. Dock uppstår problem med att få tillräckligt många studenter, på enskilda program, att besvara en enkät. Högskolan Väst har haft problem vid de programutvärderingar som utfördes under 2012 och 2013.32 Högskolan Väst utförde 63 programutvärderingar, under dessa två år, varav 43 av utvärderingarna hade en svarsfrekvens på nio (eller färre) respondenter. Endast en handfull av programmen erhöll en svars-frekvens på över 20 respondenter. Det är värt att ta detta i beaktande eftersom resultaten vid låga svarsfrekvenser blir relativt svårhanterligt.

Det framträder liknande problem, som Högskolan Väst uppvisade, vid föreliggande studie. 33 program med färre än 10 respondenter, 16 pro-gram med 11-19 respondenter samt 15 program med fler än 20 respon-denter. Totalt ingår 64 program i årets studentbarometer.

En studentbarometer ”kanske” är avsedd till att mäta t.ex. kvalitet på en mer övergripande nivå och en programutvärdering mäter något annat. Det kan dessutom vara svårt att dra slutsatser, i vart fall på låga svars-frekvenser, om inte de grundläggande förutsättningarna (inom pro-grammen) är likvärdiga (Lilliefeldt, 2013:36). Tendenser framgår men kan dessa säkerställas vid så låga svarsfrekvenser?

Slutligen kan tilläggas - att det är mer fördelaktigt för ett lärosäte att själv förbättra en verksamhet, utifrån resultat som påvisar brister, än att Universitetskanslersämbetet talar om för ett lärosäte att det finns bris-tande kvalitet. Det är bl.a. därför lärosätet utför studentbarometrar som då är ett av flera sätt att mäta ”temperaturen” ute i verksamheten. Bilaga I (tabell 3 & figur 1-4) visar ”temperaturen” exakt nu (november 2015 till januari 2016).

Därmed sätts det punkt för 2015 års studentbarometer vid Högskolan i Borås.

Peter Sigrén

32 http://www.student.hv.se/sv/studier/utvarderingar/programutvarderingar?

searchstatisticsId=9639


REFERENSER

Bandura, A. (2006). Guide for constructing selt-efficacy scales. In F. Pajares & T. Urdan (Eds.), Selt-Efficacy: Beliefs of Adolescents (pp. 307-337). Green wich, Connecticut: Information Age Publishing.

Barmark, M. (2009). Faktoranalys. In G. Djurfeldt & M. Barmark (Eds.), Statistisk verktygslåda 2 : multivariat analys (1. uppl. ed., pp. 69-103). Stockholm: Studentlitteratur.

Bassam, M. (2012). Att hantera bortfall. In K. Sundell (Ed.), Att göra effektutvärderingar (pp. 320-335). Göteborg: Gothia förlag.

Borg, E., & Westerlund, J. (2006). Statistik för beteendevetare. Stock-holm: Liber.

Bowden, J., & Marton, F. (1998). The university of learning : beyond quality and competence in higher education. London: Kogan Page.

Bryman, A., & Cramer, D. (2011). Quantitative Data Analysis with IBM SPSS 17, 18 & 19 - A guide for Social Scientists. London and New York: Routledge.

Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 : multi-variat analys (1. uppl. ed.). Stockholm: Studentlitteratur.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygs-låda : samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Stockholm: Studentlitteratur.

Edlund, P.-O. (1995). SPSS för Windows : multipel regressionsanalys. Lund: Studentlitteratur.

Forsman, J., & Andersson, S. (2010). Två teoretiska modeller för studentavhopp från universitetsutbildning. In B.-I. Johansson (Ed.), Att undervisa med vetenskaplig förankring - i praktiken! (1 ed., pp. 81-90). Uppsala universitet: Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling.

George, D., & Mallery, P. (2013). IBM statistics 21 step by step : A Simple Guide and Reference (Thirteenth edition. ed.): Pearson.

Gustafsson, J. E. (2009). Strukturella ekvationsmodeller. In G. Djurfeldt & M. Barmark (Eds.), Statistisk verktygslåda 2 : multivariat analys (1. uppl. ed., pp. 269-321). Stockholm: Studentlitteratur.


Hair, J. F., Black, B. J., Babin, R. E., Anderson, R. E., & Tatham, R. T. (2006). Multivariate data analysis (6. ed.). Upper Saddle River, N.J.: Pearson Prentice Hall.

Hansson, J. (2006). Tillvägagångssätt för att höja svarsfrekvensen - en kartläggning av webbaserade enkätundersökningar. Umeå universitet: Centrum för utvärderingsforskning.

Högskolan i Borås. (2005). Policy för kursutvärderingsarbetet vid Högskolan i Borås. (Dnr 56-01-10). Borås: Högskolan i Borås.

Högskoleverket. (2002). Studentspegeln 2002. (Vol. 2002:21R). Stock-holm: Högskoleverket.

Högskoleverket. (2007a). Studentspegeln 2007. (Vol. 2007:20R). Stock-holm: Högskoleverket.

Högskoleverket. (2007b). Universitet & högskolor : Högskoleverkets års-rapport 2007 (Vol. 2007:33). Stockholm: Högskoleverket.

Kerlinger, F. N., & Pedhazur, E. J. (1973). Multiple regression in behavioral research. New York ; London: Holt, Rinehart and Winston.

Lilliefeldt, E. (2013). Kvalitet i högskolevalet. Går det att välja utbildning utifrån kvalitet? Stockholm: Saco.

Linn, R., Baker, E., & Dunbar, S. (1990). Complex performance-based assessment: Expectations and validation criteria. Retrieved from Colorado:

Loehlin, J. C. (2004). Latent variable models : an introduction to factor, path, and structural equation analysis (4th ed.). Mahwah, N.J.: L. Erlbaum Associates.

Marton, F., Hounsell, D., & Entwistle, N. (2000). Hur vi lär (3. uppl. ed.). Stockholm: Prisma.

Messick, S. (1989). Validity. In R. Linn (Ed.), Educational measurement. New York: MacMillan.

Miller, F. P., Vandome, A., & McBrewster, F. J. (2010). Missing Values: Expectation-Maximization Algorithm. Listwise Deletion, Imputation, Regression Estimation, MCR. Memphis Tennessee: Book LLC.


Pedhazur, E. J., & Kerlinger, F. N. (1982). Multiple regression in behavioral research : explanation and prediction (2nd ed. / Elazar J. Pedhazur. ed.). New York ; London: Holt, Rinehart and Winston.

Pedhazur, E. J., & Pedhazur Schmelkin, L. (1991). Measurement, design, and analysis : an integrated approach. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.

Ramsden, P. (2003). Learning to teach in higher education (2. ed.). London: RoutledgeFalmer.

Reuterberg, S.-E. (2001). Hantering av bortfall i longitudinella studier. Ett exempel. Pedagogisk Forskning i Sverige, 6(3), 173-194.

Rubin, D. B. (1987). Multiple imputation for nonresponse in surveys. New York: Wiley.

SFS. (1992:1434). Högskolelagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS. (1993:100). Högskoleförordningen (Vol. 1993:100). Stockholm: Regeringen.

SFS. (2000:651). Förordning om ändring i högskoleförordningen. Stockholm: Regeringen.

SFS. (2008:657). Diskrimeringslagen. Stockholm: Sveriges riksdag.

Sharma, S. (1996). Applied multivariate techniques. New York: J. Wiley.

Sigrén, P. (2012a). Studentbarometern HT 2010. Studie- och arbetsmiljö (Vol. 15). Högskolan i Borås: Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Sigrén, P. (2012b). Studentbarometern HT 2011. Studie- och arbetsmiljö (Vol. 16). Högskolan i Borås: Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Sigrén, P. (2013). Studentbarometern HT 2012. Studie- och arbetsmiljö (Vol. 18). Högskolan i Borås: Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Sigrén, P. (2014a). En studie om utbildningskvalitet - kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen (Vol. 2014:2). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

Sigrén, P. (2014b). Studentbarometern HT 2013. Studie- och arbetsmiljö (Vol. 2014:1). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.


Sigrén, P. (2015a). Kvalitet i högskolan: Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet (Vol. 2015:3). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

Sigrén, P. (2015b). Studentbarometern 2014 (Vol. 2015:1). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

Smithson, M. (2000). Statistics with confidence. London: SAGE.

Spearman, C. (1904). General Intelligence. Objectively determinded and measured. The American Journal of Psychology, 15(2), 202-259.

Thurstone, L. L. (1933). The Vectors of Mind. Psychological Review, 41(1), 1-32.

Universitetskanslersämbetet. (2014). Universitet och högskolor. Årsrapport 2014 (Vol. 2014:7). Stockholm: UK-ämbetet.

Universitetskanslersämbetet. (2015). Universitet och högskolor. Årsrapport 2015 (Vol. 2015:8). Stockholm: UK-ämbetet.

Wilson, M. (2005). Constructing measures : an item response modeling approach. Mahwah, N.J. London: Lawrence Erlbaum Associates.

Wolming, S. (1998). Validitet - Ett traditionellt begrepp i modern tillämpning. Pedagogisk Forskning i Sverige, 3(2), 81-103.

(Rubin, 1987)

HÖGSKOLAN I BORÅS I

BILAGA

NYCKELTAL

Reliabilitet – totalt för instrumentet samt enskilda index

Tabell 1 Reliabilitet för instrumentet (totalt) samt för enskilda index. N motsvarar antalet frågeställningar som ingår i respektive index.

RELIABILITET N

FRÅGEBATTERIET 0,952 61

INDEX

NÖJDHETSINDEX(NSI) 0,952 61

PEDAGOGISKTINNEHÅLL 0,920 9

SAMARBETETMELLANADMINISTRATIONOCHSTUDENTER 0,920 6

SAMARBETETMELLANLÄRAREOCHSTUDENTER 0,916 6

ANALYTISKAFÖRMÅGOR 0,888 8

INFÖRKURSSTART 0,878 4

KRAVNIVÅNPÅUTBILDNINGEN 0,832 4

ATTKUNNAGEKRITISKASYNPUNKTER 0,818 4

TILLGÅNGOCHUTFORMNINGAVLOKALER 0,816 7

KURSVÄRDERINGAR 0,812 4

ATTKUNNAPÅVERKAUTBILDNINGEN 0,707 4

EXAMINATION 0,702 5

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS II

Deskriptiv data för index

Tabell 2 Översikt index. Antal respondenter, medelvärde och standardavvikelse. HB totalt. Rangordnat (medelvärden).

INDEX

N

MISSING

MEAN

SDATTKUNNAGEKRITISKASYNPUNKTER 1082 0 5,25 1,34

INFÖRKURSSTART 1082 0 4,96 1,42

SAMARBETETMELLANADMINISTRATIONOCHSTUDENTER 65733 425 4,95 1,18

ANALYTISKAFÖRMÅGOR 1082 0 4,92 1,06

PEDAGOGISKTINNEHÅLL 1082 0 4,84 1,15

TILLGÅNGOCHUTFORMNINGAVLOKALER 65734 425 4,75 1,05

EXAMINATION 1082 0 4,69 1,12

KRAVNIVÅNPÅUTBILDNINGEN 1082 0 4,64 0,93

SAMARBETETMELLANLÄRAREOCHSTUDENTER 1082 0 4,63 1,27

KURSVÄRDERINGAR 1082 0 4,27 1,43

ATTKUNNAPÅVERKAUTBILDNINGEN 1082 0 3,97 1,23

33 Distansstudenter och uppdragsutbildningar exkluderade. 34 Distansstudenter och uppdragsutbildningar exkluderade.

HÖGSKOLAN I BORÅS III

Medelvärden för respektive akademi och HB totalt samt NSI

Tabell 3 Redovisar medelvärden för akademier och högskolan totalt på respektive index för 2015 års studentbarometer. 7-gradig intervallskala. Andel i medelvärde och (NSI).35 Rangordnat för HB totalt.

KVALITETSINDEX A1 A2 A3 HBTOTALT

ATTKUNNAGEKRITISKASYNPUNKTER 5,27 5,25 5,24 5,25INFÖRKURSSTART 4,82 5,09 5,00 4,96

SAMARBETETMELLANADMINISTRATIONOCHSTUDENTER 4,98 5,02 4,86 4,95

ANALYTISKAFÖRMÅGOR 4,82 5,04 4,94 4,92

PEDAGOGISKTINNEHÅLL 4,73 5,07 4,83 4,84

TILLGÅNGOCHUTFORMNINGAVLOKALER 4,82 4,67 4,69 4,75

EXAMINATION 4,65 4,93 4,63 4,69

KRAVNIVÅNPÅUTBILDNINGEN 4,52 4,84 4,63 4,64

SAMARBETETMELLANLÄRAREOCHSTUDENTER 4,62 4,88 4,54 4,63

KURSVÄRDERINGAR 3,89 4,61 4,38 4,27

ATTKUNNAPÅVERKAUTBILDNINGEN 3,97 4,10 3,92 3,97

TOTALTMEDELVÄRDE 4,68 4,89 4,71 4,74

NÖJDHETSINDEX(NSI)-2015 82,2 89,6 81,2 83,2

NÖJDHETSINDEX(NSI)-2014 75,5 89,7 84,6 82,8

35 Nöjdhetsindexet är beräknat på positiv opinion som innebär hur hög andel av

populationens svar som ligger över skalans mittpunkt (4,0) på en 7-gradig intervallskala (avser 2015 års studie). Referensvärdet är 100. På grund av att Högskolan i Borås har omorganiserats under 2014 (akademier fanns inte tidi-gare utan lärosätet bestod av sex institutioner) kan inte ett NSI redovisas på akademinivå (avser tidigare år än 2014).

Vid 2014 års studentbarometer utgick analysen utifrån en 4-gradig ordinal-skala som innebar att ett neutralt värde saknades på skalan som kan, till viss del, påverka träffbilden något positivt. Värdet för 2014 års studie är baserat på en positiv opinion > 2,5. Ett inte helt ovanligt fenomen är att en högre andel svar tenderar att hamna på en skalas mittpunkt, om en sådan finns att tillgå, se t.ex. (Bandura, 2006).

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS IV

Grafer över index

Figur 1 Visar en grafisk bild över samtliga elva index (samt NSI) och

träffbilden över ett givet medelvärde om 4,0. Referensvärde 100. Avser högskolan totalt.

HÖGSKOLAN I BORÅS V


träffbilden över ett givet medelvärde om 4,0. Referensvärde 100. Avser akademi 1.

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS VI



HÖGSKOLAN I BORÅS VII



Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas

erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden.

Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar

där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön redovisas.

I föreliggande rapport, som är den sjätte i en trendstudie, redovisas

aggregerade resultat för hur cirka 1 750 studenter upplever kvaliteten

på utbildningsinnehållet samt hur studie-och arbetsmiljön upplevs.

Nöjdhetsindexet (NSI) visar för sjätte året i rad en förbättring för

Högskolan i Borås. NSI-indexet mäter elva enskilda kvalitetsindex.

En minskning av såväl upplevd diskriminering som upplevda

trakasserier, i jämförelse med föregående års studentbarometer,

framgår av årets studie.

BESÖKSADRESS: ALLEGATAN 1 * POSTADRESS: HÖGSKOLAN I BORÅS, 501 90 BORÅS

TEL: 033- 435 40 00 * WEBB: WWW.HB.SE

STU

DE

NTB

AR

OM

ETE

RN

20

15

P

eter Sigrén

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:1

STUDENTBAROMETERN 2015

Peter Sigrén

ISB

N:

97

8-9

1-8

75

25

-98

-8 (

tryc

k)

I

SB

N:

97

8-9

1-8

75

25

-99

-5 (

pdf)

IS

SN

: 1

40

0-0

25

3

Peter Sigrén

Documents

STUDENTBAROMETERN 2015 - DiVA portalhb.diva-portal.org › smash › get › diva2:908389 › FULLTEXT02.pdfDet är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas