-
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Enheten för vårdvetenskap
Studenters upplevelser av handledning
under specialistsjuksköterskeutbildningen
med inriktning anestesisjukvård
Författare: Handledare: Ann Lögde Annika Raiend-Ekfeldt
Vårdvetenskap C 30 hp Adjungerad klinisk adjunkt anestesi
C-uppsats 15 hp Examinator: Vt 2009 Clara Aarts
-
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser
studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård hade av handledning
under verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Som metod valdes
kvalitativ intervju med
fenomenologisk ansats. Tolv studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård intervjuades om sina upplevelser av handledning
under VFU. Intervjuerna
transkriberades och analyserades enligt Giorgios (1985)
analysmetod. Resultatet visade att
studenterna ansåg att välfungerande handledning var viktig för
en lyckad klinisk utbildning.
Handledningen upplevdes som tillfredsställande om student och
handledare lyckades få en bra
kommunikation och god relation till varandra. Självförtroendet
kunde stundtals upplevas som
nedsatt då studenterna upplevde att rollen som student ofta
kolliderade med den tidigare
yrkesidentiteten som sjuksköterska. Många studentkategorier
konkurrerar om utrymmet runt
patienten, och studenterna upplevde det som hindrande i
utbildningen. Genom regelbunden
bekräftelse och feedback från handledaren kunde studenterna
tillägna sig självförtroende, och
därmed öka förmågan till självständigt arbete. Studenterna
upplevde blandade känslor inför
sin kommande ansvarsfulla yrkesroll och utsikten att själva i
framtiden fungera som
handledare.
Slutsats: Studenters upplevelser av handledning under
specialistsjuksköterskeutbildningen
med inriktning anestesisjukvård visar att handledning av god
kvalitet har stor betydelse för en
lyckad klinisk utbildning.
Nyckelord: nursing instructors, clinical educators, nurse
education, critical care, confirming,
students, experience.
-
Abstract
The aim of this study was to learn how students in specialist
nurse education with direction
towards nurse anaesthetist experienced tutorial given during
their specialist placement. The
chosen method of the study was qualitative interview with
phenomenological approach.
Twelve nurse anaesthetist students were interviewed about their
experiences during their
placement at operation wards. The interviews were transcribed
and analyzed according to
Giorgios (1985) analyze method. The result showed that the
students considered that a well
functioned tutorial was essential for a successful clinic
placement. The tutorial considered as
satisfactory if the student and the tutor managed to have good
communication and a good
relation with each other. The students self-confidence could
sometimes feel reduced when
they experienced that the position as a student collided with
their former profession identity as
a nurse. Many different categories of students compete of the
space around the patient, the
student considered that fact as an obstacle in their education.
Through confirmation on a
regular bases and feedback from the tutor the student could gain
self-confident, and thereafter
gain the ability to perform independent. The students
experienced mixed feelings at the
prospect of their upcoming profession and the view of themselves
as future tutors.
Conclusion: The students’ experience of tutoring during
specialist nurse education with
direction towards nurse anaesthetist shows that tutorial of good
quality is essential to a
successful clinic placement.
Keywords: nursing instructors, clinical educators, nurse
education, critical care, confirming,
students, experience.
-
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida
INLEDNING.........................................................................................................
1 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning
Anestesisjukvård…………………………………………………………............ 3 Handledning av
studenter inom specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård…………………………………………………………………. 3 Problemformulering
……………………………… 4 Syfte……………………………………………………………………………... 4
METOD………………………………………………………………………..... 5
Design…………………………………………………………………………… 5
Urval…………………………………………………………………………….. 5
Tillvägagångssätt………………………………………………………………... 6
Datainsamlingsmetod…………………………………………………………… 6
Tillstånd…………………………………………………………………………. 7 Dataanalys och
tolkning…………… 7 Forskningsetiska övervägande…………………………… 7
RESULTAT……………………………………………………………………... 8 Kommunikation och relation
till handledaren…………………………… 9 Engagemang…………………………………………………… 9
Kontinuitet…………………………………………………… 10 Eget
ansvar………………………………………………………… 10 Känslor och upplevelser förknippade
med VFU………………………… 11 Att finna identiteten som
student……………………………………… 11 Andra handledare……………………………………………………… 12
Konkurrens…………………………………………………… 12 Att få
bekräftelse…………………………………………………………… 13 Att bli
sedd…………………………………………………………… 13 Feedback……………………………………………………………………
14 Reflektion………………………………………………………… 14 Ett ansvarsfullt
uppdrag…………………………………………………… 15 Att handleda………………………………………………………………
15 Framtiden som handledare…………………………………………… 15
Handledarutbildning……………………………………………………… 16
DISKUSSION…………………………………………………………………. 16
Huvudresultat………………………………………………………………….. 16
Resultatdiskussion……………………………………………………………... 17 Kommunikation och
relation till handledaren……………………… 17 Känslor och upplevelser
förknippade med VFU………………………… 18
Bekräftelse……………………………………………………………………… 19 Ett ansvarsfullt
uppdrag………………………………………………………… 20
Metoddiskussion……………………………………………………………….. 21
Konklusion…………………………………………………………………….. 22
Användbarhet………………………………………………………………….. 22
REFERENSER………………………………………………………………… 24 BILAGOR Bilaga 1
Intervjuguide………………………………………………… Bilaga 2
Missivbrev………………………………………………………………..
-
1
Inledning
Under hela 1900-talet har företrädare för sjuksköterskeyrket och
sjuksköterskeutbildningen
satsat på en klar strategi för en professionalisering av
sjuksköterskeyrket genom att verka för
längre utbildning och ensamrätt till vissa tjänster för
medlemmar i yrkeskåren (Lindberg-
Sand, 1996). Fram till 1962 räknades sjuksköterskeeleverna in i
arbetsstyrkan, och
utbildningen fördes enligt traditionellt lärlingssystem.
Därefter utformades en modell för
praktiken där eleverna fick status som studerande och lärare
från skolan fungerade som
kliniska lärare och ansvarade för den praktiska undervisningen
(Mogensen, 1994). Varje
avdelning hade en kliniklärare, vilken ansvarade för samtliga
vårdyrkesstuderandes praktiska
undervisning, så kallad vertikal handledning. Klinikläraren
kunde också vara ansvarig för
undervisningen av en specifik grupp studenter, så kallad
horisontell handledning, och var då
knuten till ett större antal avdelningar (Pilhammar-Andersson,
1997). 1977 blev
sjuksköterskeutbildningen en högskoleutbildning vilket innebar
att den skulle vara
högskolemässig och dess innehåll bygga på vetenskaplig grund. I
utbildningsreformen som
skapades 1982 betonades den teoretiska delen av utbildningen,
och det uppstod en klyfta
mellan teori och praktik (Högström & Tolonen, 1989).
Kliniklärartjänsterna avskaffades och
sjuksköterskorna på klinikerna återtog handledningen. Detta
innebar en återgång till en form
av lärlingsskap, men nu utan krav på att studenterna skulle
delta i arbetet som arbetskraft
(Mogensen, 1994). De lärare som enbart haft ansvar för den
teoretiska delen av utbildningen
kom nu att fungera som kontaktpersoner och länkar mellan teori
och praktik. Genom denna
roll kunde teorilärarna följa utvecklingen som skedde inom
verksamheten, och innehållet i
teoriundervisningen kunde uppdateras så de överensstämde med
rådande förhållanden inom
den kliniska verksamheten (Pilhammar-Andersson, 1997). Vid
övergången från vårdhögskola
till universitetet har lärarna avskärmats alltmer från den
praktiska utbildningen då deras
arbetsbörda har ökat. Kliniskt arbetande sjuksköterskor har
återtagit handledaransvaret under
den kliniska utbildningen (Mogensen, 1994).
Handledning är ett begrepp och fenomen som idag förekommer i en
mängd olika
sammanhang (Larsson & Lindén, 2005). Begreppsinnehållet
bestäms därför i hög grad av det
sammanhang där handledningen äger rum. Handledning ska stå för
en viktig och professionell
hjälp i individers och gruppers utveckling. Karaktäristiskt för
handledning som pedagogisk
verksamhet är närheten, omtanken och den personliga relation som
uppstår mellan handledare
och den som blir handledd, och som ligger till grund för ett
positivt lärande. Handledning kan
också beskrivas som en process som avser att beskriva det
praktiska arbetet, känslor,
-
2
reflektioner och handlingar hos den som blir handledd (Gjems,
2008). Genom reflektion kan
individen bli medveten om tidigare kunskap och erfarenheter,
vilket kan ge ökad
självkännedom hos den handledde (Hähhman-Laitila, Eriksson,
Meretoja, Sillanpää &
Rekola, 2007). Under handledning utvecklas förmågan att godta
eller förändra det praktiska
arbetet (Vånar Hermansen, Bruland Vråle & Carlsen, 1994). En
handledare är framgångsrik
när arbetet präglas av ett genuint intresse för andra människors
väl och av tolerans för det
oklara och det ofärdiga (Lauvås & Handal, 2008). I det
människovårdande yrket ska
handledning vara ett praktiskt och pedagogiskt stöd som ges
under utbildning eller praktik för
att vidareutveckla yrkeskunnandet. Handledning som ges
studerande under utbildning syftar
också till att hjälpa en blivande kollega i den praktiska
yrkesutövningen
(Nationalencyklopedin, 2008).
Följande studier gjorda utomlands visar att handledning både i
grupp och individuellt har en
central plats under utbildningen i människovårdande yrken.
Oavsett om handledningen
bedrivs i grupp eller individuellt, framkommer tydligt att
handledarens professionalitet och
personlighet har stor betydelse i mötet med studenter och
handledare. Kunniga handledare
som gav konstruktiv feedback gjorde studenterna medvetna om vad
som var bra, vad som
behövde förbättras, och vad som krävdes för att uppnå detta
(Crooks et al., 2005). Reflektion
är ett viktigt redskap i handledning, och studenterna upplevde
reflektion som ett konkret sätt
att få direkt feedback på sin utveckling, vilket då tydliggjorde
kunskapsbehovet (Mikkelsen
Kyrkjebø & Rokne Handestad, 2003). En av hörnstenarna i
handledning är bekräftelse.
Genom bekräftelse fick studenterna känslan av att de utvecklades
professionellt och personligt
på ett positivt sätt inför sitt kommande yrke (Gillespie, 2002).
Studenter upplevde också stor
osäkerhet då förhållandet till handledaren var stelt och
präglades av ointresse från
handledarens sida. Likaså upplevde studenter det som negativt
när handledaren hade
bestämda åsikter och inte var öppen för att ta studenters
initiativ under övervägande.
Resultatet blev att studenter istället koncentrerade sig på att
formulera sig och agera på det
sätt som de trodde handledaren förväntade sig (Myrick &
Yonge, 2004). Ibland kan studenters
upplevelse av relationen till handledaren vara avgörande för hur
studieresultatet blir
(Gillespie, 2002). Varje handledningstillfälle bör ha väl
tilltagen tid, erbjudas regelbundet och
grupperna bör inte innehålla för stort antal deltagare i de fall
det gällde grupphandledning
(Odonovan, 2007). ). Studier gjorda i Sverige visar att om
studenter upplever trygghet,
säkerhet och förtroende för handledaren, vågade de fråga och bli
ifrågasatta utan att känna sig
osäkra (Löfmark & Wikblad, 2001). Om studenter möttes av
bristande intresse eller irritation
-
3
av sina handledare blev de osäkra och rädda för att ta initiativ
(Löfmark & Wikblad, 2001).
Flertalet studenter beskrev värdet av att handledarna avsatte
rikligt med tid för handledning
(Nylund & Lindblom, 1999). Genom ofta förekommande
handledningstillfällen under
verksamhetsförlagd utbildning, beskrev studenter hur
handledningen hjälpte dem att
samordna sin kunskap, och hur de fick ökad insikt och en
helhetsbild som de saknat
(Severinsson, 1998). Slutligen ansåg studenter att ansvaret för
lyckad handledning även låg på
dem själva, och att det var bra om de gick in i rollen som
student med ett visst mått av
självförtroende (Nylund & Lindholm, 1999).
Dagens sjukvård ställer höga krav på att sjuksköterskan ska vara
flexibel och ha gedigna
grundläggande kunskaper teoretiskt och praktiskt för att kunna
ge en god omvårdnad. För att
få insikt i hur man bäst kan hjälpa en annan människa, krävs den
egna livsförståelsen
(Løgstrup, 1956). Att finna och utnyttja sin livsförståelse är
en grund för att sjuksköterskan
ska utvecklas i sitt arbete (Arman & Rehnsfeldt, 2005).
Möjligheten till utveckling kan
påbörjas om sjuksköterskan redan under utbildningen får tillgång
till kunnig och pedagogisk
handledning.
Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning
anestesisjukvård
För att höja sin kompetens kan sjuksköterskor välja att studera
vidare inom en
specialistsjuksköterskeutbildning. En av de
specialistsjuksköterskeutbildningar som erbjuds är
den med inriktning anestesisjukvård.
Specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård omfattar 40 veckor. Av dessa veckor är 15
avsatta för VFU, vilken är
uppdelad på tre perioder om vardera 5 veckor. Studenten ska
under sin VFU fördjupa sina
kunskaper i medicinska ämnen och farmakologiska principer för
anestesi, analgesi och
sedering, samt tillägna sig kunskap i medicinsk teknik. Det är
under sin VFU som studenten
omsätter inlärd teori till praktik (SFS 1992:1434).
Handledning av studenter inom
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård
Studenter inom specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning
anestesisjukvård bedriver sin
VFU på olika operationsavdelningar på Akademiska sjukhuset i
Uppsala. På flertalet
-
4
avdelningar utses en eller två sjuksköterskor med
specialistsjuksköterskekompetens inom
anestesi, som ska ansvara för studentens individuella
handledning. I handledning under VFU
ingår kontinuerlig bedömning av studentens teoretiska och
praktiska färdigheter. Handledare
och student för en fortlöpande dialog om hur studenten
utvecklas. En mer noggrann
bedömning av studentens färdigheter och kunskapsutveckling görs
med handledaren vid två
tillfällen under en VFU period, en gång i mitten och en gång på
slutet. Handledare och student
bedömer bland annat studentens förmåga att kommunicera med
patienter och personal, att
utföra olika omvårdnadsåtgärder samt att handha medicinteknisk
utrustning.
Problemformulering
På en operationsavdelning utförs avancerad kirurgi i en
högteknologisk miljö. Miljön kan
upplevas stressande då operationsscenariot snabbt kan förändras.
Parallellt med ett säkert och
professionellt omhändertagande av patienten skall
anestesisjuksköterskan bedriva
handledning och undervisning av sin student. Författarens
erfarenhet som huvudhandledare är
att dessa faktorer ställer höga krav på handledande
anestesisjuksköterska, och på student. I
Sverige finns studier gjorda om handledning av studenter i
grundutbildningen, men ingen
funnen som direkt frågar efter hur studenter inom
specialistsjuksköterskeutbildningen med
inriktning anestesisjukvård upplever handledning under sin VFU.
Det är därför av intresse att
studera hur studenterna inom specialistsjuksköterskeutbildningen
med inriktning
anestesisjukvård, upplever handledningen under sin VFU.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser
studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård har av handledning under
sin VFU.
Frågeställningar
Har studenterna några specifika förväntningar på sin handledning
inför sin VFU?
Vilka känslor förknippas med handledning?
-
5
Metod
Design
Föreliggande studie har en deskriptiv design med fenomenologisk
ansats. Fenomenologin
försöker klargöra hur det undersökta fenomenet framträder och på
vilket sätt det framträder.
Undersökaren försöker få en direkt beskrivning av upplevelsen
hos den intervjuade, utan
hänsyn tagen till upplevelsens ursprung eller orsak. Genom att
ha ett öppet och fördomsfritt
förhållningssätt tillåts den intervjuade att beskriva sina
upplevelser såsom de påträffas i
vardagslivet oberoende av eller före några förklaringar.
Fenomenologin innebär inte absolut
frånvaro av förutfattade meningar hos undersökaren, utan snarare
ett kritiskt analyserande av
sina förutfattade meningar (Kvale, 2008).
Urval
De femton personer som tillfrågades var samtliga studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård under läsåret 2008 –
2009 vid Uppsala universitet. Av dessa tackade tolv ja till att
medverka i studien. De var åtta
kvinnor och fyra män. Arbetslivserfarenheten som sjuksköterska
varierade från ett och ett
halvt år till tretton år. Den som hade arbetat tretton år hade
också en
specialistsjuksköterskeutbildning inom operation. Ytterligare en
av de intervjuade hade en
specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård. Samtliga
hade erfarenhet av arbete inom
akutsjukvård.
Inklusionskriterie; studenter under pågående utbildning som
blivit godkända vid tidigare
VFU.
Datainsamlingsmetod
Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, med
hjälp av intervjuguide
(bilaga 1). Den kvalitativa intervjun kännetecknas av en dialog,
där intervjuaren förbehållslöst
får en så detaljerad beskrivning av det undersökta fenomenet som
möjligt av den som blir
intervjuad. Genom att intervjuaren har ett öppet sinne utan
förutfattade meningar, tillåts den
som intervjuas att beskriva sina livsvärden och upplevelser så
oreflekterat som möjligt
-
6
(Giorgio, 1985; Kvale, 2008). Frågorna bör vara öppna och inte
ledande för att ge den
intervjuade möjlighet att utveckla sina svar från oreflekterat
till reflekterat. Det är bra om
intervjusituationen inleds med ett kort förtroligt samtal i
syfte att skapa en trygg atmosfär
innan intervjun börjar (Kvale, 2008).
Den metod som användes för datainsamling är utarbetad av Kvale
(2008). Den består av sju
stadier i en intervjuundersökning som är planering, intervju,
utskrift, analys, tematisering,
verifiering och rapportering.
Tillvägagångssätt
Vid ett gemensamt möte under VFU i vecka 6 för studenterna i
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård gavs muntlig information
om studien och studiens syfte. Vid mötet delades ett missivbrev
ut (bilaga 2). Innan
missivbrevet delades ut, informerades huvudhandledarna på de
olika klinikerna om att
studenterna inom specialistsjuksköterskeutbildningen med
inriktning anestesisjukvård skulle
tillfrågas om att bli intervjuade om deras upplevelse av
handledning under VFU. Samtliga
huvudhandledare samtyckte till studiens genomförande.
Intervjusituationen
Intervjuerna (bilaga 1), genomfördes med ljudupptagning, och
skedde i nära anslutning till
den aktuella studentens praktikplats, exempelvis i avdelningens
konferensrum. Inför varje
intervju hämtades tillstånd till ljudupptagning.
Intervjufrågorna var öppna, och studenterna
ombads att beskriva sina upplevelser av handledning så utförligt
som möjligt. Om något ur
författarens perspektiv föreföll oklart, ombads studenten att
utveckla sitt svar ytterligare.
Samtliga studenter valde att fullfölja intervjuerna. Varje
intervju tog 30 till 40 minuter i
anspråk.
Tillstånd
Tillstånd från universitetet genom kursledaren att intervjua
studerande inom
specialistsjuksköterskeutbildningen men inriktning
anestesisjukvård under deras VFU, har
inhämtats och godkänts.
-
7
Tillstånd från de studerande inom
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård inhämtades då missivbrevet (bilaga2) delades
ut.
Dataanalys och tolkning
Det inspelade materialet transkriberades och granskades för att
sen analyseras. Den
analysmetod som användes är utarbetad av Giorgio(1985), och
innebär analys i fyra steg:
1) En grundlig genomläsning av texten. Den pågår tills
intervjuaren får en klar bild och
helhetskänsla av varje intervju.
2) Meningsbärande enheter urskiljes. Intervjuaren går igenom
intervjuerna flera gånger. Varje
gång texten får en ny innebörd eller förändras, görs en
markering i texten. Genom att ha en
öppen attityd, och vara medveten om att känslighet och
spontanitet är viktiga inslag, kan den
rätta innebörden i texten komma fram.
3) Varje meningsbärande enhet kondenseras. Kondensering innebär
att varje meningsenhet
ska kunna svara på frågan: vad finns i denna mening som avslöjar
något om betydelsen av det
fenomen som studeras?
4) Syntes av de omskrivna meningsenheterna. Syntesen syftar till
att ge en samstämmig
beskrivning av fenomenet som granskas. Detta sker genom att alla
individuella
meningsenheterna slås samman och ges en allmän beskrivning i
innehållskategorier.
Resultatet redovisas i löpande text och med bekräftande citat.
För att göra texten tydligare har
talspråksuttryck bearbetats om till skriftspråk. Vidare har
harklingar och korta uttryck som
”hm” och ”nja”, som inte har någon funktion för innebörden i
meningen uteslutits för att göra
texten mer lättillgänglig. Citaten är indragna i den löpande
texten och skrivna med kursiv stil
inom citationstecken.
Forskningsetiska övervägande
Då denna studie inte innefattar patienter utan beskriver hur
studenter inom
specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning
anestesisjukvård upplever handledning under
sin VFU, har etiska kommittén inte kontaktats. Deltagandet i
studien skedde på frivillig basis,
och kunde när som helst avbrytas. Det inspelade materialet och
de transkriberade texterna
-
8
förvarades på ett låst ställe hos författaren. Allt material
behandlades konfidentiellt.
Resultat
De tolv intervjuerna innehöll likheter och skillnader i
upplevelser av handledning under VFU.
De likheter och gemensamma aspekter som framkom vid analysen
delades in i följande
innehållskategorier med underliggande teman.
Kommunikation och relation till handledaren
Engagemang
Kontinuitet
Eget ansvar
Känslor och upplevelser förknippade med VFU
Att finna identiteten som student
Andra handledare
Konkurrens
Att få bekräftelse
Att bli sedd
Feedback
Reflektion
Ett ansvarsfullt uppdrag
Att handleda
Framtiden som handledare
Handledarutbildning
-
9
Kommunikation och relation till handledaren
När studenterna i specialistsjuksköterskeutbildningen med
inriktning anestesisjukvård
kommer ut på sin VFU har de en lång teoriperiod bakom sig.
Inlärd teorin ska nu omsättas i
praktik och förväntningarna är höga. Förväntningarna består till
stor del i att studenterna
önskar att få en bra kommunikation och en god relation till sina
handledare.
Engagemang
Studenterna uttryckte att en kunnig och engagerad handledare har
stor betydelse för ett
positivt lärande.
”När man frågar märker man med en gång om de är kunniga. Om de
kan svara, eller att
man kan fundera ut tillsammans det är också jättebra. Att man
kan diskutera tillsammans.”
En student påtalade skillnaden i upplevelsen av att ha en
engagerad handledare mot en
handledare som är oengagerad.
”Det är inspirerande och bra med engagerade handledare som
tycker om sitt jobb och tycker
det är roligt att ha någon med sig. Man känner ganska snabbt om
man egentligen inte är
riktigt önskad.”
Studenterna ansåg att det var viktigt att praktiskt få pröva hur
den medicinska utrustningen
fungerade. De ansåg att det inte alls var lika givande om
handledaren visade och de själva
passivt satt vid sidan av och tittade på.
”Att få pröva själv, annars kan jag sitta bredvid handledaren
och bara titta, och det kopplar
inte förrän jag själv får vrida och känna. Man blir ju avbruten
ibland och tappar bort sig.
Men det går mycket bättre om dom kliver lite åt sidan och låter
mig sköta det. Att man får ta
det i sin takt.”
Det händer att relationen mellan student och handledare kan vara
ansträngd utan synbar orsak.
Studenterna ansåg att personkemin stämde när kommunikationen var
god, och det fanns en
ömsesidig respekt och förståelse för varandras
personligheter.
”Och sen är det klart att med vissa handledare så känner jag mig
mer säker och trygg.”
En handledare som trivs med sitt handledarskap kan inspirera sin
student enormt mycket.
Handledaren kan locka fram dold kunskap och få studentens
självförtroende att växa.
-
10
Däremot kan en oengagerad och nonchalant handledare få studenten
att känna sig osäker och
tappa sitt engagemang för undervisningen på avdelningen.
”Det är aldrig bra att tvinga någon att handleda som inte vill
själv. Det är ett straff för båda,
och mest synd om studenten blir det ju.”
Kontinuitet
Mellan student och handledare utvecklas en relation där de lär
känna varandra och det
ömsesidiga utbytet går smidigare och smidigare i takt med att
studenten utvecklar sina
färdigheter. Att få kontinuitet med sin handledare ansåg
studenterna vara viktigt.
”Jag har haft kontinuitet med mina handledare. Att man inte
växlar handledare varje dag, för
då får man ingen koll på vad man kan, och då vågar dom inte
släppa en fri, och då vågar man
inte göra någonting. Det blir ju lite som att börja från början
med varje ny handledare.”
Att ha två handledare ansåg studenterna var idealiskt, därefter
blev det svårare och svårare att
skapa en bra relation till varje ytterligare handledare som
presenterades.
”Negativt om det blir fler handledare, då måste man bevisa igen
att man klarar av saker och
ting. Och då blir det som att man står stilla i sin utveckling.
Då är det bättre att kanske bara
ha två stycken. Blir det för många inblandade tycker jag att det
blir jobbigt för att dom ska
kontrollera en hela tiden. Då blir jag övertydlig istället.”
När miljön på operationsavdelningen började kännas mer bekant
och handhavandet av
medicinsk utrustning inte upplevdes som så främmande längre,
ansåg en student att det inte
var någon nackdel att ta del av flera handledares kunskap.
”Jag tycker det är nyttigt att ha olika handledare. När man är
tryggare kan det vara nyttigt
att se att det kan göras på flera sätt. Det finns inte rätt och
fel, och att man får vara flexibel
på jobbet.”
Eget ansvar
Studenterna hade många åsikter om kommunikationen och relationen
till handledaren, men de
poängterade också nödvändigheten av att som student ta ansvar
för sig själv och sin
utbildning.
-
11
”Kan man inte svara på en väldigt enkel fråga, så ser man till
att man lär sig den. Och man
glömmer aldrig bort den, för situationen var som den var… lite
pinsam. Har man inga mål så
kommer man inte framåt. Höga krav, så kommer man halvvägs.”
Känslor och upplevelser förknippade med VFU
Studenterna gav uttryck för upplevelser av olika känslor under
sin VFU. Känslor som
vilsenhet och frustration var rikligt förekommande. Likaså
uppgav flertalet studenter att de
upplevde sig vara observerade under utförande av arbetsmomenten,
men medgav samtidigt att
det följde med rollen som student, och var av både positiv och
negativ karaktär.
Att finna identiteten som student
Studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård är
legitimerade sjuksköterskor. Under utbildningen kan den tidigare
yrkesrollen kollidera med
rollen som student. Flertalet studenter vittnade om säkerheten i
förfarandet av läkemedel och
blodprodukter när de yrkesmässigt sysslade med det. Som student
kunde samma
arbetsuppgifter plötsligt upplevas som osäkra.
”Det låter konstigt, för vi är ju alla sjuksköterskor innan. Det
är en svår position när man
kommer ut. Helt plötsligt så känner man att man inte kan
någonting. Man får verkligen
påminna sig själv om att jag faktiskt är sjuksköterska.”
Studenterna såg fram emot sin VFU men var även spända och
nervösa. De blandade känslorna
bottnade i att studenterna var oroliga för att känna sig
bortkomna, vilsna och att miljön för de
allra flesta var ny.
”Jag hade många förväntningar och det var väldigt svårt. Kunde
inget, visste inget, utan
hade bara diffus uppfattning om vad man gör som
anestesisjuksköterska.”
Flertalet av studenterna påtalade värdet av att ha en god
teoretisk grund att stå på. När
teorikursen pågick tyckte somliga att det var svårt och
stundtals besvärligt att förstå hur teorin
fungerade i praktiken. När de sen kom ut på avdelningen ansåg
studenterna att kunskaperna
började ta form.
”Jag tycker det är motiverat att läsa så mycket innan man går ut
i praktik. Det är som att byta
disciplin, ett helt annat jobb.”
-
12
Även om upplevelsen av stress och vilsenhet var dominerande i
början ansåg studenterna att
det kändes lättare efter att ha varit på avdelningen ett
tag.
”Man ser en utveckling från vecka till vecka. Två steg fram, ett
steg tillbaka. Det är ju det
bästa som finns, när man märker att… Gud vad jag kan!”
Andra handledare
Den utsedda handledaren som undervisar är anestesisjuksköterska,
men även anestesiologerna
bidrar till handledningen under VFU:n. Många studenter var
positiva till anestesiologernas
bidrag till utbildningen.
”Jättekul när det kommer en doktor som blir jätteglad över att
få berätta, vill bolla. Man
tänker tillsammans och det finns en dialog och ett engagemang.
Det är ju det som är roligt.”
Däremot upplevde studenterna det förvirrande när råden var lika
många som antalet
anestesiologer.
”Det handlar mycket om magkänslan hos anestesiologen. Dom
utvecklar en egen teknik.
Anestesiologen tycker att man ska göra på sitt sätt. Det var som
dom första tre veckorna, det
var tre olika anestesiologer…”
Med ökad kunskap för anestesi medgav studenterna att det inte
fanns en enhetlig mall för hur
anestesi ska utföras. De ansåg att anestesi är ett hantverk som
kan utövas på olika sätt
beroende på ingrepp och patientens allmänna status.
”… man kan resa på olika sätt. Man kan ta bussen, man kan ta
tåget, man kan flyga, och det
tar olika tid och är olika bekvämt.”
Konkurrens
Akademiska sjukhuset är ett universitetssjukhus med många
studenter. Andra
studentkategorier som förekommer på operationsavdelningarna kan
vara läkarstudenter,
studenter i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
intensivsjukvård,
ambulanssjukvård samt sjuksköterskestudenter i
grundutbildningen. Det kan periodvis
upplevas som att utrymmet runt patienten är trångt.
-
13
”… luftvägarna vill alla träna på, och då kommer det där
problemet med samma argument
varje gång med kandidaterna. Men det här ska bli vårt jobb, det
måste vi kunna, medan
läkaren säger, jomen som AT-läkare måste man kunna intubera en
patient på akuten. Men det
är ju inte AT-läkaren som gör, utan anestesin.”
Att studentrollen är en utsatt position vittnade samtliga
studenter om. I konkurrens med andra
studentkategorier upplevs det som värdefullt med en handledare
som står upp för en.
”Ibland tycker jag att handledaren skulle vara snabbare på att
försvara en. Verkligen stå upp
för en. Man behöver någon som håller en om ryggen och kan putta
fram en…”
På de flesta anestesiavdelningarna finns en medvetenhet om
problemet med många studenter
och konkurrens om patienten. Därför försöker anestesiologer och
anestesisjuksköterskor
aktivt att vara så rättvisa som möjligt mellan
studentkategorierna.
”Det här sjukhuset är bra mot studenter. Här behöver man inte
slåss för att komma fram.
Som om en kandidat är med, så ser handledaren till att nu är det
anestesistudentens tur.”
Att få bekräftelse
Bekräftelse har en central roll i all form av handledning. Genom
att få bekräftelse vet
studenten att frågeställningen har tagits emot av handledaren,
bearbetats och bedömts av
handledaren och handledaren har kommit fram till en
slutsats.
Att bli sedd
Att handledaren har en nyckelroll för en lyckad VFU är de flesta
överens om, men övrig
personal på avdelningen har också stor del i skapandet av
trivsel och trygghet som ligger till
grund för en positiv inlärning. Studenterna uppskattade att
känna sig välkomna och att bli
sedda. De upplevde det som en bekräftelse på att de var
accepterade på avdelningen.
”Det är svårt att sätta fingret på vad som gör att man känner
sig välkommen. Men en sån
liten sak som att alla hälsar, det gör jättemycket.”
Att bli sedd kan vara den plötsliga och oväntade lilla
uppmärksamheten som en student
berättade om.
-
14
”Som när dom skulle sätta in en protes, så kom undersköterskan
som passade på salen och
frågade om jag ville ha bruksanvisningen, som att jag slänger
den ändå.”
Feedback
Ett sätt att få bekräftelse på studentens kunskap är metoden där
handledaren ställer frågor och
studenten får fundera ut ett svar. Studenten får omedelbar
feedback på om aktuell kunskap är
inhämtad.
”Så är det bra om dom ligger i och ställer frågor… Om
ventilatorn lägger av, vad gör du då?
Och så tar man fram Rubens blåsa och så är den trasig… och vad
gör du då?”
Studenterna ansåg att det var viktigt att få feedback på att
inlärningsprocessen skedde
tillfredsställande. De önskade få konkreta svar, ett fåtal ville
få feedback omedelbart.
”Jag vill veta redan idag vad dom tycker är bra… och det här kan
du tänka på till nästa
gång. Jag kan ha gått runt i ett par veckor och haft ont i
magen… och tänk om jag inte håller
måttet, och tänk om jag blir underkänd. För kraven höjs ju.”
Reflektion
Under arbetes gång finns det inte alltid utrymme för
undervisning eller reflektion. En akut
situation kan plötsligt dyka upp och måste omedelbart åtgärdas,
undervisningen får komma i
andra hand. Studenterna ansåg att en kort stund för reflektion
med jämna mellanrum och i
lugn och ro var ett bra tillfälle att på ett tidigt stadium reda
ut oklarheter som annars skulle
kunna ligga till hinder för den fortsatta undervisningen.
”Ibland kan det vara bra att i slutet av dagen ha en kort
reflektion tillsammans, summera
ihop dagen. Kort gå igenom vad man har gjort.”
När relationen till handledaren blivit stabil och arbetet så
tillät, uppskattade studenterna att ha
en öppen dialog där de gemensamt kunde reflektera över
anestesins händelseförlopp.
”Att handledaren pratar om de viktiga sakerna… att såg du vad
som hände där? Det är
jättebra om handledaren tänker högt. Att vi reflekterar från
båda hållen.”
-
15
Ett ansvarsfullt uppdrag
Studenterna var unisont eniga om att handledaruppdraget är
ansvarsfullt och ställer stora krav
på handledarens personlighet och professionella kunnande. I
tjänsten som
anestesisjuksköterska på Akademiska sjukhuset ingår handledning
av olika studentkategorier.
Om anestesisjuksköterskor av personliga skäl eller andra orsaker
inte anser sig kunna
handleda på ett tillfredsställande sätt, är det varje avdelnings
val, att befria dem från det
handledande uppdraget. Flertalet anestesisjuksköterskor
handleder efter att ha arbetat en tid
efter specialistsjuksköterskeutbildningen.
Att handleda
Under studietiden har studenterna kunnat bilda sig en
uppfattning om hur det är att vara
handledare. Studenterna berättade om en framtid som blivande
handledare i den nya
yrkesrollen. Flertalet av studenterna hade handlett i sin
tidigare yrkesfunktion, och såg fram
emot den dag då de själva skulle handleda studenter på
specialistsjuksköterskeutbildningen
med inriktning anestesisjukvård.
”Jag älskar att handleda. Jag tycker att det är jätteroligt. Det
är kul att lära ut, att ha någon
med mig och få förklara.”
Studenterna ansåg att handledning är ett ansvarsfullt uppdrag
som kräver eftertanke och
omsorg hos den som handleder.
”Bra handledare ger bra sjuksköterskor.”
En del studenter hade upplevt mindre lyckade handledarskap.
”Min handledare då gjorde så och så, och det var helt åt skogen,
så det ska jag göra
annorlunda.”
Framtiden som handledare
Andra var mer tveksamma inför framtidsutsikten att själva
fungera som handledare. De
studenter som hade kort erfarenhet av att vara färdiga
sjuksköterskor ansåg att handledning
skulle bli aktuellt först efter att ha arbetat som
anestesisjuksköterskor en tid.
-
16
”Just nu som blivande anestesisjuksköterska så har jag
jättesvårt för att tänka mig det. Och
nu ute i praktik, det är ju fruktansvärt långt borta. Jag kan
inte tänka tanken. Jag har svårt
för att se mig sitta där och lära ut.”
En student sammanfattade den slutsats som övriga kurskamrater
kommit fram till.
”Jag handleder nog som jag själv vill bli handledd.”
Handledarutbildning
Ett sätt att utveckla sitt handledarskap och öka sin
undervisningskompetens ansåg studenterna
var att handledarna gick en kurs i handledning.
”Det bör inte vara en självklarhet att man ska handleda, men ska
man handleda bör man ha
gått en kurs i handledning.”
Diskussion
Huvudresultat
Resultatet visade att studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård upplevde handledning under sin VFU som en
viktig del av den kliniska
praktiken. Upplevelsen av handledningens kvalitet var starkt
bundet till handledarens
personlighet och yrkesmässiga kunnande. Gemensamt för samtliga
studenter var att de ansåg
att handledaren skulle vara kunnig i sin profession, vara trygg
i sin roll som
anestesisjuksköterska och handledare, samt vara positivt
inställd till studenter och
handledning. Om bra kommunikation och god relation skapades till
handledaren hade det
avgörande betydelse för studentens upplevelse av en lärorik och
givande VFU. Studenterna
upplevde även att den gamla yrkesrollen som sjuksköterska
kolliderade med rollen som
student. Flertalet studenter uttryckte frustration över täta
handledarbyten. Om studenterna
hade många handledare var, ledde det till osäkerhet och minskad
förmåga att utvecklas som
student. Många studentkategorier konkurerar om utrymmet runt
patienten, och studenterna
upplevde det som negativt ur lärandesynpunkt. Genom en
fungerande dialog kunde studenten
få fortlöpande bekräftelse och feedback av handledaren på att
studieresultaten var
tillfredsställande. Inför framtiden som anestesisjuksköterskor
och det ansvarsfyllda uppdraget
-
17
som handledare uttryckte flertalet av studenterna att det kändes
positivt och skulle bli
stimulerande att handleda. Några studenter önskade bli klara med
utbildningen innan de
började fundera över det ansvarsfulla arbetet som handledare,
och en student kunde inte ens
tänka tanken att handleda. Studenterna var eniga om att innan
anestesisjuksköterskor börjar
handleda, så är det bra med handledarutbildning.
Resultatdiskussion
Kommunikation och relation till handledaren
Resultatet i denna studie visar att studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen med
inriktning anestesisjukvård upplevde att bra kommunikation och
god relation till handledaren
var av yttersta vikt för en lyckad VFU. Det stämmer bra i
relation till övriga studier gjorda om
handledning. När studenterna kände trygghet i relationen, glädje
och gemenskap med sin
handledare upplevdes handledningen som positiv (Gillespie,
2002). Åsikterna delas av
författaren, som även vill poängtera att bra handledning kräver
att handledaren är väl insatt i
handledningens mål. Enligt Pilhammar-Andersson (1997) har
handledning till syfte att göra
den studerande förtrolig med den kliniska verksamheten och
därmed kan bidra till största
möjliga utbyte av de kliniska studierna. Vidare ska handledning
hjälpa den studerande att
utveckla teoretisk förståelse genom den kliniska delen, och
därmed skapa behov för att
tillgodogöra sig ytterligare teori. Handledaren kan genom
uppmuntran ingjuta självförtroende
i studenterna och uppnå målet att studenterna utvecklas i sina
kliniska färdigheter (Crooks et
al., 2005). Författaren har i egenskap av handledare själv
kunnat iaktta utvecklingen
studenterna beskrev från sin första VFU till och med andra
VFU:n. Studenterna beskrev hur
de under sin första VFU upplevde miljön på en
operationsavdelning mest förvirrande och
handledningens inriktning var att få studenten förtrolig med
avdelningen och bli presenterad
för grunderna i generell anestesi. Under sin andra VFU upplevde
studenterna ökad säkerhet
och bättre tillgodogörande av ytterligare teori och genomförande
av praktiska detaljer runt
patienten. Författarens erfarenhet som handledare bekräftar även
studenternas upplevelse av
att täta byten av handledare stör kommunikationen och att
motivationen sjunker drastiskt när
studenten ständigt tvingas börja om från början. Författaren har
inte svårt för att förstå detta,
då byte av handledare uppfattas som ett vanligt problem. En
åtgärd kan vara att uppdraget
som handledare uppmärksammas bättre på avdelningen. Hänsyn tas
till att handledaren har
student. Specialuppgifter som till exempel utarbetning av nya
avdelningsrutiner kan inkräkta
-
18
på handledningen och får utföras när handledningen är avslutad.
Handledaren kan också göra
studenten uppmärksam på att kontinuiteten blir bättre om
studenten följer sin handledares
schema, vilket kan innebära tjänstgöring kvällar, fredagar och
eventuellt även någon helgdag.
Av handledaren krävs det finkänsla och förståelse för att närma
sig en resignerad student. I
sämsta fall kan även motivationen till handledning saknas hos
den tillfällige handledaren.
Känslor och upplevelser förknippade med VFU
Studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård är
sjuksköterskor med olika lång erfarenhet och den tidigare
yrkesrollen kan komma i konflikt
med rollen som student. Studenterna beskrev en regression i
tänkande och handlande som de
inte varit beredda på, och samtidigt fann lite gåtfull. Under
intervjun förklarade författaren att
fenomenet inte var obekant, och ett fåtal studenter medgav att
det till och med kunde upplevas
positivt att få ikläda sig studentrollen. De kunde helhjärtat gå
in för uppgiften att inhämta så
mycket kunskap som möjligt utan att behöva ha det övergripande
ansvaret över situationen.
Att känna förtroende och trygghet är viktiga faktorer i
handledarrelationen för att våga fråga
utan att bli osäkra eller känna sig ifrågasatta (Löfmark &
Wikblad 2001). Flertalet studenter
berättade om värdet av handledning av anestesiologerna.
Studenterna upplevde i de flesta fall
att de kunde fråga anestesiologerna om saker de var osäkra på,
eller tveksamma om utan att
känna sig okunniga eller bli tillrättavisade. Många studenter
upplevde det förvirrande med
olika handledares råd till hur anestesi kan utföras. Generellt
sett är det bra om handledningen
är tydlig, men i vissa fall då det gäller VFU kan praktiska
detaljer vara svårformulerade och
behöver upplevas för att senare fogas in i ett yrkeskunnande
(Mogensen, 1994). Inom
anestesin är så ofta fallet. Som handledare krävs det tålamod
att förklara att generell anestesi
kan utföras på olika sätt och ha förståelse för att studenten
kan finna de olika möjligheterna
förvirrande. Ofta brukar studenterna uppskatta att få höra att
möjligheterna att utföra generell
anestesi på olika sätt handlar om erfarenhet. Studenterna
upplevde det besvärande med övriga
studentkategorier som ska samsas om utrymmet runt patienten.
Mest märkbar är konkurrensen
mellan studenter inom specialistsjuksköterskeutbildningen med
inriktning anestesisjukvård
och läkarstudenter. När både anestesiologer och
anestesisjuksköterskor visar förståelse för
situationen och är angelägna om ett rättvist system mellan
studentkategorierna brukar
studenterna uppleva problemet löst på ett tillfredsställande
sätt. Ett sätt att förebygga
problemet kan vara att redan under operationskonferensen som de
flesta avdelningar håller
-
19
med berörd personal dagen innan operation, fördela studenterna
på de olika salarna. En god
regel är att diskussionen om var studenterna ska vara placerade
bör ha hållits innan patienten
anländer till operationsavdelningen. Det krävs en del av
handledaren att gå in i den här
konflikten, men uppskattades mycket av studenten när handledaren
gjorde det.
Att få bekräftelse
Att få bekräftelse, respons på sina framsteg utgör en central
del i all form av handledning.
Bekräftelse visar om studenten tillgodogör sig undervisningen
(Severinsson, 1998), och ger
handledaren ett pedagogiskt redskap att handleda. Genom att
bekräfta vad som är bra, och vad
som behöver förbättras känner sig studenten tryggare och når
högre självinsikt (Odonnovan,
2007). Känslan av bekräftelse varierade också starkt mellan
studenterna. De studenter som var
nöjda och upplevde att de fick tillfredsställande bekräftelse
hade arbetat längre än de som
ansåg bekräftelsen otillräcklig. När känslan av otillräcklig
bekräftelse förekom uppfattade
författaren att studenten upplevde brist i kommunikation och
tillit till handledaren. Bekräftelse
innebär även att bli sedd och känna sig accepterad av andra på
avdelningen än sin handledare.
Genom en bra relation till övrig personal kände studenterna att
de kunde be om hjälp av andra
än handledaren (Löfmark, 2000). Nämnas bör att bekräftelse kan
betraktas som ett bilateralt
utbyte mellan student och handledare. Fokus ligger ofta på att
bekräfta studenten. Mer sällan
får handledaren av studenten feedback på hur handledningen
upplevs. En orsak kan vara att
studenten upplever sig vara i underläge, och misstänker att
negativ kritik mot handledaren kan
resultera i en icke godkänd VFU. Författarens erfarenhet är att
den lyhörde handledaren med
god självtillit kan tolka den icke verbala feedbacken från sin
student, och därmed få
bekräftelse på hur handledningen uppfattas. En form av
bekräftelse är regelbunden
bedömning av studenterna. Studenterna upplevde de två planerade
bedömningarna som
tillfällen att utan distraktion från övrig verksamhet kunna
diskutera med sin handledare om
sina upplevelser av VFU:n. Studenterna ansåg halvtidsbedömningen
vara ett bra tillfälle att
reflektera och få bekräftelse på att lärandet fortlöpte
tillfredsställande. Ur handledarsynpunkt
upplevs det som positivt att i lugn och ro få möjlighet att
diskutera målen som studenten bör
uppnå vid den aktuella VFU perioden.
-
20
Ett ansvarsfullt uppdrag
Professionalitet uppnås via yrkesidentiteten. Inom vården utgör
kunskap och person, dvs
människan själv det centrala elementet i skapandet av en
yrkesidentitet (Högström & Tolonen,
1990). Har handledningen under utbildningen fungerat väl, bör
förutsättningen till grunden för
en tillfredsställande yrkesidentitet vara lagd. Under
intervjuerna gav studenterna glimtar av
förhoppningar och farhågor inför den kommande yrkesrollen som
anestesisjuksköterska.
Studenterna berättade om känslor kring rollen som blivande
handledare i ett ansvarsfullt yrke.
Enligt en studie av Löfmark (2000) kunde studenter som kommit
till slutet av utbildningen
tänka sig att handleda studenter som befann sig i början av sin
utbildning. De studenter som
handlett tidigare, till och med haft ett visst handledaransvar
såg fram emot den dag de själva
skulle börja handleda studenter. Inte helt oväntat var att
studenter med kort erfarenhet som
sjuksköterska var mer uttalat tveksamma inför framtidsutsikten
som handledare. De ansåg att
den nya yrkesrollen skulle kräva all deras uppmärksamhet som
nyexaminerad
anestesisjuksköterska, och att det inte fanns utrymme för
handledning och ansvar för en
student.
Flertalet studenter ansåg för den kommande yrkesrollen som
handledare att det skulle vara
värdefullt att erbjudas handledarutbildning innan de började
handleda. De ansåg att de skulle
känna sig säkrare och tryggare med en handledarutbildning som
grund till eget handledarskap.
Författaren ställer sig lite frågande till om kravet på
utbildning handlar om att studenterna
ansåg att handledarna som de haft utan handledarutbildning inte
höll måttet? Eller att
osäkerheten hos studenterna bottnade i att handledarutbildning
innan handledarskap skulle få
dem mer självsäkra i rollen som handledare? Akademiska sjukhuset
har som målsättning att
alla huvudhandledare ska gå en kurs i handledningsmetodik som
tillhandahålls av
universitetet. Målsättningen bör dock vara att alla handledare
erbjuds någon form av
utbildning i handledning (Lindberg-Sand, 1997). Numera erbjuds
en tre heldagars
handledarutbildning i Akademiska sjukhusets regi för de
handledare som önskar fortbilning i
handledning. Författaren anser att handledarutbildning är viktig
då undervisningen bland
annat behandlar frågor om hur man hanterar situationen då det
uppstår problem mellan
student och handledare, eller då handledaren befarar att
studenten inte kommer att klara sin
VFU. Genom undervisning och diskussion med andra handledare, får
handledaren redskap för
hur känsliga situationer kan hanteras på ett för studenten
skonsamt sätt. Lika viktig som
utbildning är, anser författaren att den som handleder ska finna
det stimulerande och positivt
att handleda.
-
21
Metoddiskussion
Studiens syfte var att undersöka vilka upplevelser studenter
under
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård hade av handledning
under sin VFU. Genom att använda fenomenologisk ansats önskade
författaren att få
studenternas upplevelser och reflektioner av handledning
beskrivna med deras egna ord.
Metoden att finna intervjupersoner var enkel. I samband med ett
gemensamt möte för
studenter i sjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård besökte författaren
studentgruppen och informerade kort om studiens syfte och mål.
Som huvudhandledare tar
författaren normalt aktivt del i studenternas handledning under
VFU. För att inte försätta de
studenter som gjort och skulle komma att göra sin VFU på
författarens avdelning i en känslig
situation, valde författaren att inte handleda någon student ur
den här kursen. Inför varje
intervju informerade författaren kort om de frågor som skulle
ställas. Samtliga tolv studenter
valde att fullfölja intervjun. Trots författarens ringa
erfarenhet av kvalitativa intervjuer
uppfattas studenternas beskrivning av sina upplevelser av
handledning som öppna och
spontana. Författarens brist på erfarenhet kan ha bidragit till
att vissa frågor blev omedvetet
ledande och att vissa följdfrågor kunde ha ställts annorlunda.
Vid transkribering och analys,
upptäckte författaren att fler följdfrågor hade gett fylligare
svar. Denna brist upplevde
författaren inte inverkade negativt på analysen av resultatet i
sin helhet. Författarens kunskap
om handledning kan ha bidragit till att författaren upplevde
mättnad i sin frågeställning efter
transkribering av den åttonde intervjun.
Författaren transkriberade intervjuerna så snart det var möjligt
efter intervjutillfället. I snitt
tog varje transkribering 4:a timmar i anspråk och resulterade i
8:a sidor utskrivet material.
Efter transkriberingarna följdes Giorgios analysmetod i fyra
steg noggrant. Författaren
urskiljde de meningsbärande enheterna som därefter
kondenserades. Syntesen av de
omskrivna meningsenheterna kunde relativt snabbt inordnas i fyra
innehållskategorier med
underliggande teman. Handledaren tog inte del av det
transkriberade materialet då både
författare och handledare ansåg att det inte var nödvändigt för
studiens resultat. Författaren
upplevde det inte som en nackdel att ensam utföra alla stegen i
analysen. Girgio (1985) menar
att användning av medbedömare i analysen inte nödvändigtvis
behöver framföra något
ytterligare, då kvalitativ intervju med fenomenologisk ansats
bygger på författarens tolkning
av det undersökta fenomenet. En svaghet författaren kan se
angående tolkning av det
undersökta fenomenet är om författarens förkunskaper i ämnet kan
ha haft betydelse för
analysen. Om studenterna påverkades av att författaren är
huvudhandledare vid intervjuerna
-
22
går inte heller att uttala sig om. I negativ bemärkelse kunde
studenterna upplevt författaren
som en auktoritet som skulle kunna missbruka resultaten i
intervjuerna vid senare tillfällen.
Dock upplevde författaren att studenterna såg en möjlighet i
intervjuerna att få ge uttryck för
de tankar och känslor de hade kring handledning under VFU.
Därför anser författaren att
resultatet av studien kan betraktas som tillförlitlig.
Författaren anser även att resultatet av
studien skulle kunna vara överförbar på övriga avdelningar där
handledning utgör en central
del i VFU. Önskan om bra kommunikation och god relation till sin
engagerade och kunniga
handledare som studenterna i sjuksköterskeutbildningen med
inriktning anestesisjukvård ger
uttryck för anser författaren vara universell då det gäller
handledning av god kvalitet.
Konklusion
Denna intervjustudie bland studenter i
specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
anestesisjukvård i Uppsala bekräftar att handledning under VFU
har stor betydelse för en
lyckad klinisk utbildning. Handledningen bör utföras av kunniga
och engagerade handledare
som är intresserade av studenter och handledning. För att
studenten ska känna sig trygg och
harmonisk krävs bra kommunikation och god relation till
handledaren. Studenterna upplevde
övergången från verksam sjuksköterska till student som krävande.
Ofta är utrymmet runt
patienten begränsat på grund av studenttätheten. Speciellt
mellan studenterna inom
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård och läkarstudenterna
upplevdes konkurrensen som besvärande. Genom bekräftelse och
feedback kunde studenterna
få insikt i och kunskap om de färdigheter som krävs för yrket,
och växa in i den kommande
rollen som anestesisjuksköterska. Inför framtiden upplevde
flertalet studenter det positivt att
handleda.
Användbarhet
Resultatet av denna studie visar att en del förändringar skulle
kunna göras inom kliniken. En
början kan vara att lyfta fram och stärka handledande
anestesisjuksköterskors arbetssituation
på avdelningen. Detta skulle kunna låta sig göras genom att ta
hänsyn till handledarens
uppdrag att handleda och inte ålägga handledarna andra
arbetsuppgifter under
handledningsperioden. Vidare bör tid avsättas för handledarna
att undervisa och förevisa
teknisk apparatur utan att samtidigt ha patientansvar.
Huvudhandledare ska redan vid
-
23
terminsstart i samråd med anestesisjuksköterskorna och
avdelningsledningen avdela och
schemalägga de anestesisjuksköterskor som är aktuella som
handledare det kommande året.
Det kan underlätta planeringen för handledare då semestrar och
kurser inte kolliderar med
handledning. En annan möjlighet att stärka handledarnas position
är att erbjuda alla
handledare handledareutbildning som sker i landstingets regi.
Därmed kan handledarna få
bättre handlingsberedskap i besvärliga situationer och mer tyngd
i sitt handledarskap.
Det finns all anledning att i
specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning
anestesisjukvård fortsätta att planera för och utveckla
handledningen under VFU. Genom att
undersöka hur studenterna upplever handledning under sin VFU har
författaren bildat sig en
uppfattning om vad studenterna anser vara viktigt för en
tillfredsställande handledning.
Förslagen till förändringar som författaren presenterat kan vara
svåra att genomföra för den
enskilde handledaren. Därför anser författaren det är av stort
intresse om denna studie kan
följas upp med forskning om hur huvudhandledarna på
anestesiklinikerna uppfattar sina
möjligheter och begränsningar i sitt huvudhandledaruppdrag. Samt
hur de upplever
möjligheten att påverka villkoren för sina handledare i
kliniken.
-
24
Referenser
Armand, M. &Rehnsfeldt, A(2005). Livsförståelseetik och
vittnesbörd- vårdetiska aspekter. Vård i Norden, 77, (25),
19-23.
Crooks, D., Brown, B., Black, M., OMara, L., & Noesgaard, C.
(2005). Development of professional confidence by post diploma
baccalaureate nursing students. Nurse Education in Practice, 5,
360-367.
Gillespie, M. (2002). Students-teacher connection in clinical
nursing education. Journal of Advanced Nursing, 37, (6),
566-576.
Giorgio, A. (1985). Phenomenology and psychological research.
Pittsburg: Duquense university press.
Gjems, L. (2008). Handledning i professionsgrupper. Lund:
Studentlitteratur.
Häggman-Laitila, A., Eriksson, E., Meretoja, R., Sillanpää, K.,
& Rekola, L. (2007). Nursing students in clinical
practice-developing a model for clinical supervision. Nurse
Education in Practice, 7, (6), 381-391.
Högström, M-B. & Tolonen, (1989) Från teori till praktik:
att tänka, känna och handla vård inom vårdutbildningen. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, M. & Lindén, J. (2005). Handledning- perspektiv och
erfarenhet. Lund:Studentlitteratur.
Lauvås, P. & Handal, G. (2008). Handledning och praktisk
yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg-Sand, Å. (1996). Spindeln i klistret: Den kliniska
praktikens betydelse för utveckling av yrkeskompetens som
sjuksköterska, en etnografisk-fenomenologisk studie.
Doktorsavhandling, Lunds universitet, Pedagogiska
institutionen.
Löfmark, A. (2000) Students Nurses in Clinical Practice. Studies
on independence, assessment and performance. Uppsala
universitet.
Löfmark, A., & Wikblad, , K. (2001). Facilitating and
obstruktion factors for development of learning in clinical
practice: a student perpective. Journal of Advanced Nursing, 34,
(1), 43-50.
Løgstrup, K.E. (1956). Det etiska kravet. Göteborg: Diadalos
AB.
Mikkelsen Kyrkjebø, J., & Rokne Hanestad, B. (2003).
Personal improvement project in nursing education: learning methods
and tools for continuous quality improvement in nursing practice.
Journal of Advanced Nursing, 41, (1), 88-98.
-
25
Mogensen, E. (1994). Lära i praktiken. En studie av
sjuksköterskeutbildningens kliniska avsnitt. Doktorsavhandling,
Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
Myrick, F., & Yonge, O. (2004). Enhancing critical thinking
in the preceptorship experience in nursing education. Journal of
anvanced Nursing, 45, (4), 371-380.
Nationalencyklopedin [NE]. (2008, mars).
Nylund, L., & Lindholm, L. (1999). The importance of ethics
in the clinical supervision of nursing students. Nursing Ethics, 6
(4), 278-286.
ODonovan, M. (2007). Implementing reflection: insights from
pre-registration mental health students. Nurse Education Today, 27,
610-616.
Pilhammar-Andersson, E. (1997). Handledning av
sjuksköterskestuderande i klinisk praktik. Doktorsavhandling,
Göteborgs universitet.
Severinsson, E.I. (1998). Bridging the gap between theory and
practice: a supervision programme for nursing students. Journal of
Advanced Nursing, 27, 1269-1277.
SFS 1992: 1434. Högskolelag. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Vånar Hermansen, M., Bruland Vråle, G. & Carlsen, L.B.
(1994). Omvårdnadshandledning. Lund: Studentlitteratur.
-
26
Intervjuguide Bilaga1
Hur länge har du arbetat som sjuksköterska?
Vad har du för arbetslivserfarenhet som sjuksköterska?
Vad var det som fick dig att bli intresserad av
anestesisjuksköterskeyrket?
Inför din första praktik i den verksamhetsförlagda utbildningen,
vilka förväntningar hade du på din handledare?
Beskriv hur du upplever den handledning du haft under dina
praktikperioder i den verksamhetsförlagda utbildningen?
Om det finns något du skulle vilja förbättra i handledningen,
vad skulle det vara i så fall?
Hur ser du på din roll som blivande handledare?
-
27
Bilaga 2
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Enheten för vårdvetenskap
Studie av studenters upplevelser av handledning i den
verksamhetsförlagda utbildningen i sjuksköterskeutbildning med
inriktning anestesisjukvård
Till Dig som är student i specialistsjuksköterskeutbildning med
inriktning mot anestesisjukvård vid Uppsala Universitet läsåret
2008-2009
Jag arbetar som huvudhandledare på thoraxanestesin OTM
divisionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I egenskap av
huvudhandledare är jag engagerad i studenternas kliniska
utbildning. Syftet med min studie, som ska ligga till grund för en
C-uppsats är att studera Din upplevelse av handledning i den
verksamhetsförlagda utbildningen, VFU.
Studien genomförs med hjälp av intervjuer. Intervjun beräknas ta
30-40 minuter, och sker med hjälp av ljudupptagning. Intervjuerna
sker i nära anslutning till Din praktikplats, eller där det
fungerar praktiskt för Dig. Jag är tacksam om Du väljer att delta i
intervjun. Att delta är frivilligt och Du kan när som helst välja
att avbryta Ditt deltagande. Svaren kommer i studien att redovisas
konfidentiellt, och vara av sådan karaktär att Du inte kan bli
igenkänd. Det inspelade materialet med all information kommer
endast att användas i studien och sedan förstöras.
Ann Lögde Handledare:
Huvudhandledare / thoraxanestesin Annika Raiend-Ekfeldt Telefon:
018-6114813 Adjungerad klinisk adjunkt anestesi 0705404816 Telefon:
018-6119055 [email protected]
[email protected]
-
28
