1

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND)

Studiehandledning för Självständigt arbete på

grundläggande nivå.

Version: 2013-08-05

2

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................................................... 2  KURSENS SYFTE OCH MÅL .................................................................................................................................... 3  KURSENS UPPLÄGG ................................................................................................................................................. 4  

Förberedelser ........................................................................................................................................................ 4  Kurslitteratur ......................................................................................................................................................... 4  En kommentar om tillgången till skrivare ............................................................................................................. 4  Handledning och obligatoriska moment ............................................................................................................... 5  Kursintroduktion, gruppseminarier och individuell handledning ......................................................................... 5  Kontakt .................................................................................................................................................................. 7  

DET SKRIVNA ARBETET ......................................................................................................................................... 7  Omfattning och format .......................................................................................................................................... 7  Omfattning av empiriskt material .......................................................................................................................... 7  Referenser .............................................................................................................................................................. 8  Disposition och stil ................................................................................................................................................ 8  Dispositionsmall .................................................................................................................................................... 9  

EXAMINATION ........................................................................................................................................................... 9  Ventileringsseminarium ....................................................................................................................................... 10  Slutinlämning ....................................................................................................................................................... 10  Bedömning ........................................................................................................................................................... 10  Utvärdering ......................................................................................................................................................... 10  

UPPGIFTER TILL HANDLEDNINGSSEMINARIER ......................................................................................... 11  Uppgift 1: Att börja konkretisera vad man vill skriva om och varför. ................................................................ 11  Uppgift 2: Att söka litteratur och börja arbeta med sin frågeställning. ............................................................. 11  Uppgift 3: Att läsa en forskningsartikel och skriva i en vetenskaplig genre. ...................................................... 12  Uppgift 4: Utkast till inledning med referenser enligt APA. ............................................................................... 13  Uppgift 5: Reviderat utkast till inledning och metod och opponering på denna ................................................ 14  Uppgift 6: Bearbetning av data för att kunna göra analysen ............................................................................. 15  Uppgift 7: Obligatorisk övningsventilering ......................................................................................................... 16  Uppgift 8: Obligatorisk ventilering ..................................................................................................................... 17  

BETYGSKRITERIER FÖR DET SKRIVNA ARBETET ..................................................................................... 20  BETYGSKRITERIER FÖR OPPONERING .......................................................................................................... 22  

3

Kursens syfte och mål Det självständiga arbetet på grundläggande nivå på 15 hp är en viktig del av din lärarutbildning av flera skäl. Kursen ger dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper inom ett område som du är intresserad av. Det gör du genom att genomföra en mindre studie eller ett utvecklingsarbete som du redovisar i en skriftlig rapport. På ett övergripande plan är syftet att du ska få fördjupa dina didaktiska kunskaper och få redskap för att utvecklas självständigt och tillsammans med andra i din framtida profession. En viktig del av det är att i större utsträckning kunna knyta forskning inom utbildningsvetenskap till skolpraktiken. Du kommer att få lära dig:

1. att söka och välja ut relevant ämnesdidaktisk forskningslitteratur. 2. att identifiera och formulera en problemställning för en didaktisk studie. 3. att samla in och analysera empirisk data för att belysa din problemställning. 4. hur man skriver en vetenskaplig text i akademisk genre. 5. om olika forskningsmetoder och forskningsetik. 6. granska andra students arbete och ge konstruktiva kommentarer. 7. om kunskapsteori och vetenskapsteori.

Det finns flera överlappande syften med att du ska lära dig och träna på dessa saker. Det mest centrala är att du genom att skriva ditt arbete och granska andra studenters arbeten:

1. fördjupar din förmåga att anta ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och lärande.

2. utvecklar din förmåga att undersöka, dokumentera och reflektera över frågor som är kopplade till din yrkesverksamhet.

3. utvecklar din förmåga att kritiskt granska och använda ämnesdidaktisk forskning. 4. utvecklar en grund för att aktivt kunna delta i förskolans och skolans utvecklingsarbete. 5. utvecklar din förmåga att kommunicera genom akademiskt skrivande. 6. utvecklar din förmåga att läsa akademiska texter mer syftesorienterat.

4

Kursens upplägg Kursen ges på helfart och halvfart vilket innebär att du ska räkna med sammanlagt 40 respektive 20 timmars arbetsinsats per vecka. Du förväntas ha tillgång till kurslitteraturen under hela kurstiden och använda student-e-post. Kursen består av fältarbete, handledningsseminarier i grupp, enskild handledning, samt litteraturstudier. I kursen ingår även en obligatorisk introduktionskurs i vetenskapsteori som ges av Naturvetenskapliga Fakulteten (NatFak). Observera att du själv måste anmälan dig till denna kurs (gå in på www.science.su.se » Utbildning » Kurser » Vetenskaplighet 1,5 hp).

Förberedelser Kursen i självständigt arbete betraktas av de flesta studenter som relativt krävande så det är bra om du kan förbereda dig inför kursstarten. Det viktigaste är att du planerar för att kunna arbeta med ditt projekt på ett fokuserat sätt under kursens gång. Studenter som samtidigt jobbar eller läser flera andra kurser brukar få stora problem att avsluta kursen i tid eller uppnå önskade resultat. Vi rekommenderar att ni läser igenom kursboken av Svedner och Johansson (se nedan) inför kursstarten för att få en överblick av vad du förväntas göra och för inspiration till att välja ett ämne att skriva om. Uppgift 1 (se nedan) är också en hjälp för dig att komma igång och vara förberedd för ditt första möte med din handledare. Att välja och avgränsa ett ämne är en viktig del av kursen som alla behöver arbeta mycket med inledningsvis. Din attityd är central här. En bra kombination är att både vara förberedd, dvs. ha tankar och idéer om möjliga ämnen, och samtidigt vara flexibel och öppen för att ändra sitt tema utifrån samtal med handledare och kontakten med ny litteratur. En viktig del av att skriva ett självständigt arbete handlar om att kunna motivera sina frågeställningar utifrån tidigare forskning och skolans styrdokument. Om du t.ex. är intresserad av att fördjupa dig i och undersöka hur laborationer kan användas i NO-undervisningen är det första steget att läsa vad andra redan har undersökt och kommit fram till. Även teoretiska perspektiv på lärande behöver antagligen studeras eller repeteras men nu med fokus på hur de kan användas för att göra lärande begripligt i förhållande till laborativa inslag. Utgå från de kurser du redan läst! Det blir också nödvändigt att studera litteratur om den eller de forskningsmetoder man använder, som t.ex. hur man genomför intervjuer. Till viss del är detta beskrivet i kursboken som sen kompletteras i samråd med handledaren.

Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur är Examensarbetet i lärarutbildningen (2010) av Bo Johansson och Per Olov Svedner. Övrig kurslitteratur bestäms i samråd med handledaren och kan sökas via universitetsbibliotekets databaser (se www.sub.su.se). Till detta tillkommer även litteratur för NatFaks kurs i vetenskaplighet.

En kommentar om tillgången till skrivare Det är centralt att du har tillgång till en fungerande skrivare under kursen. Många studenter blir förvånade över hur mycket de faktiskt behöver skriva ut under kursens gång. Det handlar om artiklar och texter man behöver läsa, olika versioner av sitt eget och andra studenter arbeten, och olika delar av det empiriska material man arbetar med, t.ex. transkriptioner av intervjuer. Vi

5

rekommenderar starkt att du inte snålar med utskrifter under den här kursen eftersom det tenderar att kraftigt begränsar studenter i arbetet på olika sätt.

Handledning och obligatoriska moment Kursen organiseras i form av gruppseminarier och individuell handledning. Varje student har rätt till 10 handledningstimmar varav minst 4 individuellt - vilket inkluderar all handledning som t.ex. att läsa och svara på mail (se Kursplanen). Den huvudsakliga delen av handledningen sker alltså i gruppform vilket betyder att det är viktigt att vara närvarande och bidra till dessa. Obligatoriska moment är kursintroduktionen, övningsventileringen, ventileringsseminariet och kursen i vetenskaplighet som ges separat av NatFak. Vi vill dock understryka att majoriteten av all handledning sker i seminarieform och om man missar seminarier kan man inte räkna med att ta igen det genom individuell handledning. Observera att tider för gruppseminarierna kan variera då dessa fastlås i respektive handledningsgrupp. Begäran om byte av handledare skall göras hos studierektor.

Kursintroduktion, gruppseminarier och individuell handledning Här beskrivs de huvudsakliga delarna av kursen då du får tillfälle att träffa din handledare. Som du kan se är endast två individuella möten med handledaren planerade eftersom den huvudsakliga handledningen sker i gruppseminarier. Utöver det kan viss handledning ske via mail och i övrigt är det upp till varje handledare och student att komma överens om ytterligare individuell träff behövs. Varje gruppseminarium bygger på att deltagarna är förberedda och har gjort de uppgifter som presenteras kort här. Uppgifterna är tänkta att utgöra en ”scaffolding” - eller hjälpstruktur -för ditt skrivande. Uppgifterna är alltså inte något du gör utöver att arbeta på din egen uppsats utan är ett sätt att ge stöd i ditt arbete med din uppsats. Vid varje tillfälle diskuterar vi din frågeställning och hur ditt arbete utvecklas på olika sätt. Man lär sig även mycket av att vara med i diskussionerna kring andra studenters arbeten vilket är huvudanledningen till att handledningen sker i gruppform. Obligatorisk kursintroduktion På kursintroduktionen går vi igenom viktiga moment om hur du kan tänka för att välja och formulera ett tema att skriva om. Vi går igenom hur du söker ämnesdidaktisk forskningslitteratur i databaser och vad man bör tänka på för att lyckas med sitt arbete. Här får du även träffa din handledare och boka tid för en individuell träff. Individuell handledarträff Under kursens första vecka träffar alla sin handledare individuellt enligt tid som bokas med handledaren. Här handlar det i första hand om att diskutera val av tema och hur man kan hitta relevant litteratur om detta. Handledningsseminarium 1 Till detta seminarium ska du har gjort Uppgift 2 ”Att söka litteratur och börja arbeta med sin frågeställning”, samt Uppgift 3 ”Att läsa en forskningsartikel och skriva i en vetenskaplig genre”. Varje typ av forskningsarbete eller utvecklingsarbete börjar med att man läser in sig på vad som är gjort tidigare på ett område. Här börjar vi jobba med att hitta relevant litteratur. Vi granskar en vetenskaplig artikel för att se hur den är uppbyggd, något som kommer hjälpa dig att läsa mer syftesorienterat och som samtidigt ger en förebild för vad akademiskt skrivande innebär.

6

Handledningsseminarium 2 Till detta seminarium gör du Uppgift 4 ”Utkast till inledning med referenser enligt APA”. Redan nu börjar du skriva på ditt arbete. Studenter som inte är vana att skriva den här typen av uppsatser behöver vänja sig vid tanken att skrivandet handlar om en process i många steg och med många revisioner. I början skriver man för att klargöra idéer och tankar för sig själv, men det är samtidigt viktigt att hela tiden tänka på att man skriver för någon – i första hand skriver du för dina studiekamrater i handledningsgruppen som läser och ger kommentarer. Ju mer van du blir att läsa och skriva akademiskt desto mer inser du hur absolut centralt det är med referenser. Därför börjar vi jobba med detta redan tidigt; att vänta med detta till slutet är inte möjligt eftersom det leder till att du får sämre feedback från andra studenter och din handledare under skrivprocessen. Eftersom forskningsetik är centralt i kursen är det viktigt att du läser om detta i Johansson och Svedner innan du har kommit allt för långt i planeringen av din undersökning. Handledningsseminarium 3 Till detta seminarium gör du Uppgift 5 ”Reviderat utkast till inledning och metod och opponering på denna”. Här fortsätter du att utveckla din text baserat på de kommentarer du fick vid förra seminariet samt det du lärde dig av att läsa och kommentera de andra studenternas uppsatser. Vi tränar även inför ventileringen på att ge varandra konstruktiv kritik. Handledningsseminarium 4 Till detta seminarium gör du Uppgift 6 ”Bearbetning av data för att kunna göra analysen”. Här tittar vi tillsammans på exempel på empiriskt material som alla i gruppen har samlat in och diskuterar hur man kan analysera och tolka denna data i förhållande till sin frågeställning och syftet med din studie. Handledningsseminarium 5: Obligatorisk övningsventilering När arbetet börjar ta form är det dags för övningsventilering. Detta seminarium organiseras av handledaren och övningsventileringen sker inom den egna seminariegruppens ram. Som stöd för hur du ska genomföra din opposition har du Uppgift 7 ”Obligatorisk Övningsventilering”. OBS: Utifrån statusen på det arbete som du presenterar vid övningsventileringen avgör din handledare om du får vara med på själva ventileringsseminariet. Anledningen är att vi måste kunna garantera en viss standard för de uppsatser som du senare ska opponera på. Handledaren bedömer från fall till fall om en uppsats håller måttet. Några riktlinjer är dock följande: Alla huvudsakliga delar i uppsatsen finns med: Inledning, Metod, Resultat, Diskussion och Referenser. Dessa behöver inte vara ”färdiga” men de bör innehålla en viss substans och någon typ av röd tråd. Centralt är att någon form av resultat presenteras. Diskussionen är ofta minst utvecklad vid det här stadiet, men några tankar bör finnas med här. Referenslistan är viktig. Omfattningen på arbetet bör inte vara mindre än 5000 ord inklusive allt. Obligatoriskt ventileringsseminarium Efter det att respektive handledare meddelat kursansvarig vilka som blir klara för ventilering görs ett schema för detta upp. Ventileringen kommer inte att ske i samma grupp som handledningen. Instruktioner för ventileringen finns i Uppgift 8 ”Obligatoriskt Ventileringsseminarium”. Examinatorn leder vanligtvis ventileringsseminariet. Eftersom tiden för examination är begränsad kommer inte examinatorn läsa arbetet och ge detaljerade kommentarer vid själva ventileringen. Examinatorn läser sammanfattningen, syfte och frågeställning, samt tittar igenom arbetet

7

översiktligt för att se att alla delar finns med och kan utifrån det ge några mindre kommentarer efter enskild bedömning. Efter ventileringen är det upp till dig att ta till vara på den konstruktiva kritik och de kommentarer som du fått på ditt arbete. Du har nu ca en vecka på dig att förbättra ditt arbete utifrån kommentarerna innan den slutgiltiga inlämningen. Individuell handledarträff Efter ventileringen är det ofta bra att få tillfälle att tala med sin handledare om vilka ändringar man bör fokusera på att arbeta med inför den slutgiltiga inlämningen. Du ansvarar själv för att boka detta möte med handledaren i god tid.

Kontakt Kursansvarig lärare Jakob Gyllenpalm Jakob.gyllenpalm@mnd.su.se

Kursadministratörer Olga Sävehamn 08-1207 6587 olga.savehamn@mnd.su.se Marcus Rostamkhani 08-1207 6557 marcus.rostamkhani@mnd.su.se

Studievägledning Johanna Gravestam 08-1207 6600 johanna.gravestam@mnd.su.se Kristina Bark 08-1207 6548 kristina.bark@mnd.su.se

Det skrivna arbetet Omfattning och format

Det självständiga arbetet utgörs av en mindre studie eller ett utvecklingsarbete med relevans för naturvetenskapämnenas eller matematikämnets didaktik (se Kursplanen). Det självständiga arbetet innebär att du planerar, genomför och rapporterar ett självständigt arbete. För att kunna uppnå de förväntade studieresultaten bör du räkna med en omfattning på 6000-8000 ord inklusive allt (titelsida, referenser, bilagor m.m.) på det skrivna arbetet. Arbeten blir sällan av högre kvalité om de är längre och en allt för lång uppsats betyder oftast att resonemangen behöver skärpas. Kortare arbeten kan i vissa fall motiveras om kvalitén i övrigt är mycket hög. Arbetet ska skrivas i ”SU’s formateringsmall” som finns på kursens Mondo-sida. I den anges hur förstasidan och innehållsförteckning m.m. ska se ut och vilka typsnitt och rubriknivåer som du ska använda. Notera att arbetets titel ska översättas till engelska. Formateringen är viktig för att hjälpa läsaren att orientera sig i texten men alla format i mallen behöver inte användas.

Omfattning av empiriskt material De flesta studenter väljer att göra en undersökning snarare än ett utvecklingsarbete eftersom det oftast innebär större möjligheter inom kursens ganska snäva tidsramar. En ”lesson study” är ett slags mellanting och kan också fungera bra. Här beskrivs några riktlinjer för ungefär hur mycket empiriskt material du bör förvänta dig att samla in och analysera för din undersökning. Olika frågeställningar kräver olika metoder eller kombinationer av metoder men här anges riktlinjer för de två vanligaste förkommande typerna av empiriska metoder; intervjuer och enkäter. Många arbeten kombinerar just dessa metoder. Riktlinjerna är till för dig och din handledare när ni diskutera arbetets upplägg.

8

Kvalitativa intervjuer Här inkluderas både individuella intervjuer, gruppintervjuer eller fokusgrupper. I nästan alla fall då intervjuer görs förväntas du spela in ljudet eller i vissa fall videofilma intervjuerna (ofta vanligare med små barn). Det inspelade materialet ska sedan transkriberas i sin helhet eller i alla fall till största delen. Den dimensionerande faktorn blir därför den totala tiden inspelat material du samlar in. För det här arbetet är riktlinjerna 2-3 timmar inspelat material. Det betyder ca 3 till 6 enskilda kvalitativa intervjuer och ett transkriberat material på ca 15-25 sidor. För någon som är ovan att transkribera intervjuer bör man räkna med 8h för att transkribera 1h inspelat tal – om det går mycket fortare än så slarvar du antagligen för mycket. Enkäter Syftet med att göra en enkät är att få in svar från många respondenter kring ett begränsat tema. En begränsande faktor är i vilken mån enkäten innehåller kvalitativ information (svar på öppna frågor som behöver tolkas) eller kvantitativ information (t.ex. svar på en skala mellan 1-4, som är lättare att bearbeta). Ofta är enkäter en blandning. Praktiskt är en begränsade faktor även bortfall, vilket man måste räkna med. För kvalitativa enkäter kan det räcka med 20 – 30 respondenter om enkäten är väl utformad, dvs. motsvarade en klass. För kvantitativa enkäter bör du räkna med det dubbla. Dessa riktlinjer är mycket grova och behöver diskuteras i förhållande till frågeställning och syfte med studien.

Referenser Referenser ska hanteras enligt APA (America Psychological Association) standard. För detta finns en lathund som hjälp men ofta är det lättare att titta direkt på hur andra författare har gjort som skriver i APA format. Även kursboken av Johansson och Svedner tar upp detta. Referenshantering är viktigt och blir ofta ett återkommande tema under handledningsseminarier.

Disposition och stil För alla typer av texter är det viktigt att tänka på vem man skriver för och i vilket syfte – det kan ofta hjälpa dig att avgöra hur du ska formulera dig och vad som behöver tas med. Dina läsare är i första hand andra studenter och framtida kollegor. Huvudsyftet med att välja en viss typ av disposition och stil är att uppnå en tydlig och klar kommunikation. Förebilden för arbetet är en vetenskaplig artikel inom ämnesdidaktisk forskning. Dispositionen kan variera i olika typer av vetenskapliga publikationer. I den här handledningen presenteras två standarddispositioner som ni kan välja mellan och bör försöka följa. Om ni väljer att avvika från mallen bör ni kunna motivera detta. Två bra komplement är beskrivningen av ett arbetets disposition i kursboken av Svedner och Johansson, samt uppsatsen ”Kompositionen av en vetenskaplig artikel” av Jakob Gyllenpalm (finns på kursens Mondo-sida). Detaljerna i dispositionen av arbete bör utformas i samråd med handledare utifrån innehållet. Med stil menas språket som används i texten. Praxis är att skriva i passiv röst i vetenskapliga publikationer. Syftet är att lyfta fram resultaten, analyser och tolkningarna som görs och inte personen som skriver. I vissa former av forskning där forskaren spelar en mer deltagande aktiv roll i sammanhang som beforskas kan det vara motiverat med en mer aktiv jag-form. En annan anledning till att man inte behöver skriva ”jag tycker” eller ”jag anser” är att texten ändå är din – du står som författare - och allt som står där därför kan antas vara dina tankar och idéer - så länge

9

inte någon referens anges som visar att det är taget från en annan källa. Genom att skriva i passiv form kan du dels välja att lyfta fram ditt personliga ställningstagande eller idéer i de speciella fall då dessa är centrala genom att skriva i aktiv form, och dels visa på när resultat och tankar från andra källor vävs in genom att referera. En annan sak att tänka på är att undvika retoriska frågor i din text eftersom de tenderar att stjäla fokus från din forskningsfråga. Om du inte är van att skriva på det sättet kan det vara en bra idé att studera andra artiklar och imitera stilen i dessa. APA guiden ger också tips om hur man väver in referenser i en text.

Dispositionsmall Här anges två mallar för dispositionen av arbetet. De rubriker i mallen nedan som står i fet stil bör finnas i alla arbeten, övriga är förslag som kan modifieras för att passa ditt arbete. Tänk på att rubriker och underrubriker ska fungera som en hjälp för läsaren att orientera sig i texten. Det står i kontrast till hur rubriker ofta används i vissa böcker och tidningsartiklar där rubriker kan ha som syfte att fånga uppmärksamheten eller väcka nyfikenhet. Rubrikerna i ditt arbete ska beskriva innehållet i texten. I princip ska texten gå att läsa utan rubrikerna så se till att inte referera till rubriker eller inkludera viktig information enbart i en rubrik. Undvik även rubriker som är frågor. Inledning Teoretiskt ramverk (underrubriker speglar det teoretiska innehållet) Syfte och frågeställning Metod - Kvalitativa intervjuer - Urval - Databearbetning och analys - Forskningsetik Resultat (lämpliga underrubriker som ger resultatet en logisk struktur) Diskussion - Sammanfattning av resultat och svar på frågeställningarna - Tillförlitlighet - Resultaten i förhållande till tidigare forskning - Relevans för undervisning och lärande - Förslag på fortsatta studier Referenser Bilagor

Inledning - Tidigare forskning - Skolans styrdokument - Teoretiska utgångspunkter Syfte och frågeställning Metod - Attitydenkätens utformning - Urval - Databearbetning och analys - Forskningsetik Resultat (lämpliga underrubriker som ger resultatet en logisk struktur) Diskussion - Sammanfattning av resultat och svar på frågeställningarna - Tillförlitlighet - Resultaten i förhållande till tidigare forskning - Relevans för undervisning och lärande - Förslag på fortsatta studier Referenser Bilagor

Examination Examination av kursen har tre delar; en skriftlig tentamen i vetenskapsteori, en muntlig och skriftlig opponering på ett annat arbete, samt den skrivna rapporten. Tentan i vetenskapsteori och oppositionen kan ge betyget Godkänt/Icke Godkänt. Den skriftliga delen kan betygen A-F. För godkänt på kursen kärvs godkänt på de två första delarna samt minst betyget E på det skrivna arbetet. Betyget på det skrivna arbetet ger betyget på hela kursen.

10

Ventileringsseminarium Handledaren bedömer vid övningsventileringen om arbetet håller tillräcklig standard för examination och meddelar kursansvarig inför den slutliga ventileringen. Kursansvarig gör ett ventileringsschema och meddelar berörda examinatorer, respondenter och opponenter. Därefter ser studenten till att berörd opponent, examinator och kursansvarig får en elektronisk kopia av arbetet enligt tidsangivelserna på ramschemat. En utsedd person (vanligen examinator) leder ventileringsseminariet. Varje arbete får 45 minuter totalt vid ventileringen (se instruktioner i Uppgifter för detaljerna). Examinatorn behöver inte ge några kommentarer på arbetet vid ventileringen utan fokuserar på bedömning av ventileringen. Studenten förvaltar de synpunkter som lämnas vid ventileringen och kan diskutera dessa med sin handledare om så behövs. Efter ventileringen har studenten ca en vecka på sig att färdigställa arbetet.

Slutinlämning Slutlig version ska lämnas in både digitalt och som paperskopia enligt tidsangivelse på ramschemat. Betyg sätts inte förrän alla dokument har kommit in enligt instruktionerna nedan. Sen inlämning innebär att betyg sätts först i slutet av nästa termin. Digital version laddas upp på din inlämningsmapp på kursens Mondo sida som PDF. Dokumentet är sparat enligt följande exempel: Efternamn_Namn_Slutgiltig. Utskrivna kopior av arbetet lämnas eller skickas till examinatorn på Svante Arrheniusväg 20A, Frescati,106 91 Stockholm. Detta inkluderar:

a) Två papperskopior av arbetet (en för betygssättning, en för arkivering) b) En lös extra titelsida av arbetet för arkivering c) Ifylld betygsblankett (se Mondo).

Bedömning Efter att har granskat arbetet sammankallar examinatorn till en betygskonferens med handledaren. Institutionen tillämpar plagiatkontroll – det inkluderar både en granskning mot källor på nätet, tidigare examensarbeten och arbeten på den aktuella kursen. Examinator meddelar betyget till studenten inom 3 veckor efter den slutgiltiga inlämningen, tillsammans med en skriftlig kommentar.

Utvärdering Kursen i självständigt arbete på grundnivå är under fortlöpande utveckling. Den hjälp som du har fått har informerats av tidigare utvärderingar. Vi som arbetar med kursen uppskattar därför mycket att du besvarar frågorna i utvärderingsenkäten som läggs ut på Mondo.

11

Uppgifter till handledningsseminarier

Uppgift 1: Att börja konkretisera vad man vill skriva om och varför. 1. Vad är du intresserad av att undersöka eller utveckla och skriva om? 2. Varför är du intresserad av just det? 3. Vem, förutom du, skulle vara intresserad av att läsa om det? 4. Vad har du läst tidigare om detta tema? 5. Vilka sökord tror du skulle kunna vara relevanta kring detta tema?

Uppgift 2: Att söka litteratur och börja arbeta med sin frågeställning. Oavsett vad du väljer att skriva om så är det viktigt att du bygger din studie på tidigare forskning. Att utnyttja tidigare forskning i sin problemformulering är en process i flera steg. Ett första steg är att gemomföra litteratursökningar med olika kombinationer av sökord som är relevanta för ditt intresseområde. I nästan alla fall är det nödvändigt att använda engelska sökord (se lathund för litteratursökning på Mondo). 1) Genomför en litteratursökning i ERIC (EBSCO) och i de akademiska tidskrifter som rekommenderas enligt lathunden på kurshemsidan. Pröva olika sökord som du tycker ligger nära ditt intresseområde. Du kan även pröva att använda Google Scholar. 2) Välj ett antal artiklar (minst 5) som verkar intressanta och läs abstrakt för dessa. Försök identifiera i abstrakt a) vad frågeställningen eller huvudtemat är, b) hur det motiveras c) hur författarna har gått tillväga för att undersöka det och d) vad deras viktigaste resultat var. 3) Baserat på din läsning av abstrakt (och kanske en hel artikel om du hittat något särskilt spännande), samt din läsning av Johansson och Svedner ska du nu utveckla det du skrev i Uppgift 1. Svara på följande frågor i ett separat word-dokument och ta med ett utskrivet exemplar till seminariet:

1. Vad är du intresserad av att skriva om och varför? 2. Försök formulera en eller två frågeställningar kring detta tema. 3. Hur kan du motivera att det är viktiga frågor att ställa (att du är intresserad är

underförstått, men varför skulle någon annan vara intresserad, och vem?). 4. Vilka artiklar har du hittat som verkar relevanta för din frågeställning? (Ange referenser

så att vi som handleder kan bedöma deras relevans: författare, årtal, titel, tidskrift)

12

Uppgift 3: Att läsa en forskningsartikel och skriva i en vetenskaplig genre.

Både för att kunna läsa forskningslitteratur på ett effektivt sätt och för att kunna skriva en rapport på ett övertygande sätt så är det viktigt att bli bekant med denna speciella skrivgenre. Ett sätt är att noga analysera andra författares artiklar. I den här övningen studerar vi en artikel av Högström, P., Ottander, C., & Benckert, S. (2005) som finns på Mondo. Du ska vara förberedd att kunna svar på och diskutera följande frågor inför seminariet: 1) a) Vilka är artikelns frågeställningar?

b) Vilka teman behandlas i de olika styckena i inledningen? c) Hur leder dessa teman läsaren mot frågeställningarna? c) Hur använder författarna referenser för att bygga upp inledningen? d) Hur motiveras frågeställningarna (vad är studiens syfte)?

2) a) Vilken empirisk metod har man använt för att söka svar på frågeställningar? b) Vilken analytisk metod har man använt för att analysera empiriska data? c) Vilka är det viktigaste referenserna i metodavsnittet?

3) a) Hur har resultatdelen organiserats med hjälp av underrubriker (vad är logiken här)? b) Hur används citat från intervjuer i texten för att presentera resultaten av analysen? c) I vilken mån tolkar författarna vad informanterna säger i citaten (ge exempel)? d) Det finns inga referenser till tidigare forskning i resultatdelen. Varför, tror du? Skulle man kunna ha det, i så fall i vilket syfte?

4) a) Var i diskussionsdelen sammanfattar författarna sina viktigaste resultat? b) Vilka är studiens centrala resultat? (sammanfatta med egna ord i max tre meningar) c) Vilka referenser från Inledningen återkommer i diskussionen? Används de på olika sätt? d) Vilka nya frågor väcker studien enligt författarna? Och enligt dig?

5) a) Hur många av referenserna är a) artiklar b) böcker c) annat? b) Finns det någon referens här som kan vara av intresse för din studie?

13

Uppgift 4: Utkast till inledning med referenser enligt APA. Syftet med den här uppgiften är att du ska fortsätta arbetet med att formulera din frågeställning och basera denna på tidigare forskning. Du ska skriva en sammanhängande text som leder fram till dina egna frågor. Texten bör likna inledningen i Högströms artikel och alltså vara av följande form: Författare A undersökte X och kom fram till P. Författare B undersökte Y och kom fram till Q. Därför är det intressant att undersöka Z, eller hur Z förhåller sig till R. Det ska inte vara skrivet i stolpar utan en sammanhängande text som går att läsa med flyt. Skriv minst ett stycke om vilken eller vilka metoder du tror kan vara lämpliga för att besvara din frågeställning (ta hjälp av Johansson & Svedner). Inkludera en korrekt formaterad referenslista (se APA-manualen på kurshemsidan, och Högströms artikel). Hela dokumentet ska vara på 700-900 ord inklusive allt och få plats på en A4 (dubbelsidigt är ok). Ta med ett utskrivet exemplar till seminariet. OBS: Glöm inte att hitta på en preliminär titel!! För att kunna göra detta behöver du göra följande:

- Ta fram tre, för ditt arbete, relevanta forskningsartiklar från tidskrifter med peer-review. - Formulera 1-3 egna frågeställningar som utgår från artiklarnas viktigaste resultat. (Ofta kan

t.ex. författarna själva ge förslag på frågeställningar och hur deras resultat kan leda till vidare forskning, ta hjälp av det!)

- Inventera tidigare kurslitteratur som du har studerat och som du tror kan vara relevant att

återvända till för att förankra ditt arbete teoretiskt, t.ex. när det gäller teorier om lärande. Ta gärna med en lista och diskutera denna litteratur med din handledare.

Tips: Ofta behöver man inte läsa en hel artikel för att få användning av den, det kan räcka med att plocka ut vissa delar, t.ex. frågeställningarna och de viktigaste resultaten som brukar sammanfattas i slutet. Det är även bra att återvända till abstract (sammanfattningen). Notera att ”frågeställningen” inte alltid är formulerad som en fråga i alla artiklar.

14

Uppgift 5: Reviderat utkast till inledning och metod och opponering på denna

Nyckeln till en framgångsrik uppsats är att formulera och omformulera sin problemställning. Baserat på den återkoppling du har fått ska du nu skriva en omarbetad version av din text. Du ska även granska en annan students arbete och ge skriftliga kommentarer. Del 1: Reviderat utkast. Det reviderade utkastet ska innehålla minst tre rubriker: Inledning, Metod och Referenser. Inledningen ska skrivas så att den leder fram till och motiverar minst en, och max tre undersökningsbara frågeställningar med referenser till tidigare forskning. Under rubriken ”Metod” ska det klart framgå hur du har tänkt samla in data (var specifik: om du t.ex. tänker göra intervjuer - vilka ska du intervju, vad baserar du urvalet på? Bifoga även en intervjumall samt ett informerat samtyckesbrev). Referenser till relevant metod-litteratur ska vara med. Referenslistan ska vara komplett och korrekt formaterad enligt APA standard. Dokumentet ska skrivas i SU:s uppsatsmall – dvs. med de format som definieras där och ha en komplett titelsida – hitta på en preliminär titel! Omfattningen på hela dokumentet ska vara på 1200-1500 ord inklusive allt. Del 2: Opponering på en annan students arbete. Att ge konstruktiv kritik på andras arbeten är också ett sätt att utveckla sitt eget arbete genom att man lär sig av varandra. Sträva efter att vara så specifik och konkret som möjligt i dina kommentarer. Omfattning ca 300 ord. 1) Vad är särskilt bra eller intressant med texten? 2) Är frågeställningarna formulerade på ett sätt som gör att de är möjliga att svara på inom

ramarna för detta arbete? 3) Är frågeställningarna motiverade utifrån referenser till ämnesdidaktisk litteratur, inklusive

forskningslitteratur? 4) Är metoden relevant för frågeställningarna och beskriven på ett sätt som verkar rimligt att

genomföra och möjlig att ge svar på frågeställningarna? 5) Hur kan författaren utveckla texten? (Är texten lätt att läsa? Logiskt uppbyggd? Är

styckeindelningar tydliga? Definieras teoretiska begrepp? Är någon del onödig? Bör någon del utvecklas mer? Finns det andra oklarheter? Något som är särskilt bra?)

6) Finns alla referenser med och är de korrekt formaterade i referenslistan? 7) Övriga formalia: är titelsidan korrekt? Stavning? Formatering av texten? 8) Övriga synpunkter

15

Uppgift 6: Bearbetning av data för att kunna göra analysen Den här uppgiften går ut på att du ska sammanställa ditt empiriska material, eller urval av material, på ett sådant sätt så att vi på ett seminarium kan diskutera hur detta material kan analyseras för att ge svar på dina frågeställningar. De data du har samlat in behöver först bearbetas till någon form av rå-data som sen kan analyseras. Exakt hur detta görs beror på omständigheterna för varje enskild studie. 1) Sammanställ ditt empiriska material, eller ett urval av det, på ett sätt som gör det möjligt för

alla på seminariet att sätta sig in i det och diskutera möjliga sätt att analysera det. Var tydlig med rubriker, sidnummer och radnummer så att det är lätt att orientera sig i materialet.

2) Förbered en kort muntlig presentation (några min) för att påminna alla på seminariet om ditt

tema, syfte och frågeställningar, samt vad du hittills har ”sett” i ditt empiriska material, och dina tankar om hur du skulle kunna analysera det. För att göra detta behöver du återvända till relevant metodlitteratur (t.ex. Svedner och Johansson) – ta gärna med sådan och förklara hur du tänkt använda den.

Nedan visas ett exempel på hur en transkriberad intervju kan se ut. Notera formateringen och radnummer som gör det lätt att läsa och kommentera texten. En tydligt uppställd transkription är mycket lättare att analysera. Självklart har ni även sidnummer på alla dokument.

123 Intervjuare: Du nämnde här ord som hypotes, är det nånting som dom känner till? 124 Lärare: Ja vi går igenom allt sånt här, med en gång när vi börjar. Och det får vi ta upp

många gånger för vi har ju en slags mall som dom ska försöka följa när det gäller att skriva sina labrapporter.

126 Intervjuare: : mm 127 Lärare: Och vad betyder hypotes? … att det är din kloka gissning. Som i regel nästan

alltid är fel, men det gör ingenting för det är inte den som betygssätts. Men att det är ju därifrån dom har sin förkunskap. Så det är därifrån man kan ta sitt avstånd och se sen ”vad har jag lärt mig av det här?” ”Det här trodde jag…det här kan jag, eller vet jag sen”…eller ”det här tror jag nu då”. Det är inte alltid man kommer till en slutsats.

133 Intervjuare: Just det. 134 Lärare: Men man kan ha kommit en bit. 135 Intervjuare: Ja. Pratar ni sen om då att , i det här fallet som man kan göra på lite olika sätt, ha

lite olika metoder om… kan vara olika noggranna... Och att det är just, eh, om det kommer upp i samtalet, begrepp som vetenskaplig metod…

139 Lärare: mm 140 Intervjuare: …systematisk undersökning…

16

Uppgift 7: Obligatorisk övningsventilering Övningsventileringen följer samma form som ventileringsseminariet med den skillnaden att tid för varje arbete är mindre (vi ger ca 30 min för varje arbete). Du ska förbereda dig på att opponera på två arbeten från studenter i din grupp, samt granska akribi på ett arbete. Handledaren avgör vid seminariet vilken av de två arbetena som du blir huvudopponent på och vilket du blir andreopponent på. Till ventileringsseminariet ska du förbereda två Power Point presentationer men det gör vi inte på övningsventileringen (för att spara tid), men precis som vid ventileringen ska du ge skriftliga kommentarer till din opponent. Skicka arbetet som PDF till handledare och alla deltagare i gruppen enligt tiden på ramschemat. Dokumentet är sparat enligt följande exempel: Efternamn_Namn_Övningsventilering. Rubriken för mailet är: "Efternamn, Namn, Övningsventilering". Om du saknar ett arbete från någon i er ventileringsgrupp ska du omgående kontakta författaren och handledaren. Alla studenter i varje grupp förväntas ha läst alla uppsatser i gruppen och ha med sig utskrivna kopior.

17

Uppgift 8: Obligatorisk ventilering Ventileringen följer samma form som övningsventilering men med några viktiga skillnader. Som opponent ska du förbereda två stycken Power Point presentationer för de två uppsatser du ska vara beredd att opponera på. Ta med dessa på en minnessticka. Inlämning sker enligt angiven tid i din mapp på Mondo. Döp filen Efternamn_Namn_Ventilering. OBS! Felaktigt döpt fil betyder att du inte garanteras plats på ventileringen eftersom det ställer till problem i administreringen av seminariegrupper. Dina skriftliga kommentarer till författaren samt den muntliga delen av opponeringen ligger till grund för bedömning av detta moment. Formen för ventileringen är följande:

1. Författaren ges ordet för att kort kommentera sin text – syftet är att författaren ges tillfälle att korrigera eventuella fel som upptäckts i sista stund och som kan försvåra förståelsen av arbetet.

2. Opponenten sammanfattar kort arbetet på ca 5-10 min med stöd av PP. Alla centrala delar

bör tas med här: frågeställning, syfte, metod, resultat och några slutsatser författaren drar. Uppgiften är här att göra en pedagogisk sammanfattning men utan att värdera och kommentera uppsatsen. Syftet är att visa för författaren att man har uppfattat arbetet korrekt i huvudsak.

3. Författaren får ordet igen för att kommentera i fall han eller hon tycker att opponenten har

missuppfattat eller missat något viktigt.

4. Nu får opponenten ta över igen och diskutera arbetet genom att ställa kritiska frågor till författaren och peka på oklarheter eller delar som kan förbättras (ca 20 min). Att använda PP som stöd är valfritt. Tanken är här att vara en kritisk vän med intentionen att uppmärksamma författaren på hur han eller hon kan förbättra sin text. Sträva efter att vara så specifik och konkret som möjligt i dina kommentarer. Det gäller att försöka prioritera de viktigaste delarna först och inte fastna i detaljer. Som opponent är det även viktigt att tänka på att inte mata på med allt för många synpunkter, kommentarer och frågor utan paus – man måste ge författaren en chans att smälta och kommentera det opponenten har att säga. Som författare är det viktigt att inse att man inte är här för att försvara sin text utan för att försöka förstå hur den kan uppfattas av andra så att man kan utveckla texten och blir tydligare i sin skriftliga kommunikation.

5. Nu får andre opponenten som också förberett kommentarer ta upp aspekter som behöver

förtydligas eller som förste opponenten missade eller inte hann med (5 min)

6. Därefter får övriga i gruppen ställa frågor och kommentera texten och själva opponeringen (ca 5 min).

7. Avslutningsvis kan examinatorn ge kommentarer på arbetet baserat på dennes läsning av

sammanfattning, syfte och frågeställningar och efter att ha bläddrat igenom arbetet under opponeringen och lyssnat till denna.

18

Som opponent ska du ta med tre kopior av dina skriftliga kommentarer till ventileringen: en till författaren, en till examinatorn och en till dig själv för båda de arbeten du opponerar på. Som opponent utgår du från betygskriterierna för det skrivna arbetet. Frågorna nedan visar hur dessa kan konkretiseras i opponeringssituationen. Vissa av frågorna nedan är ställda som ja/nej frågor, men det är underförstått att du förväntas motivera och kommentera dessa mer utförligt än så.

1. Vad är särskilt bra eller intressant med arbetet? 2. Är frågeställningarna formulerade på ett sätt som gör att de är möjliga att svara på inom

ramarna för detta arbete? Frågeställningarna är det mest centrala i texten. Stanna upp här och granska varje ord och nyans i dess formulering. Kan författaren svara på dem? Finns det oklarheter? Används tekniska termer som behöver definieras? Används vardagliga termer med en ny teknisk innebörd? Föreslå ändringar om du kan.

3. Är frågeställningarna motiverade utifrån referenser till ämnesdidaktisk litteratur, inklusive

forskningslitteratur? Blir du övertygad som läsare? Saknas något? Att vara en god kritiker är att vara som en blodhund som spårar upp varje suspekt detalj som kan fälla arbetets trovärdighet. Hjälp författaren att se varje sak som inte är helt kristallklart för dig som läsare. Föreslå ändringar om du kan.

4. Behandlas teoretiska begrepp och idéer som är relevanta för studiens frågor, syfte eller

metod? Vilka är dessa? Ge exempel och berätta för författaren hur du förstår dessa utifrån texten och fråga om det är så författaren avser att använda dem. Föreslå ändringar om du kan.

5. Är metoden relevant för frågeställningarna och beskriven på ett sätt som verkar rimligt att

genomföra och möjlig att ge svar på frågeställningarna? Det här handlar om validiteten. Syna kopplingen mellan frågor och metod. Kan den förbättras? Föreslå ändringar om du kan.

6. Presenteras resultat med både empiriskt material och kommentarer av detta på ett sätt som

bidrar till att besvara frågeställningarna? Finns det en logik i resultatdelen – vad är den? Hjälp författaren att förstå sin egen text genom att kommentera logiken explicit. Föreslå ändringar om du kan.

7. Är de slutsatser och tolkningar (svar på frågeställningarna) som författaren presenterar

trovärdiga utifrån de resonemang som presenteras? Finns det andra möjligheter?

8. Har forskningsetiska aspekter behandlats på ett tillfredställande sätt? 9. Hur kan författaren utveckla texten? Något som saknas? Finns det något som skulle vara

spännande att utveckla? 10. Övriga synpunkter

19

Som akribi-granskare är din uppgift att läsa texten med fokus på de formella delarna. Du ska ge författaren en kopia av texten i vilken du har markerat fel eller oklarheter på den nivån. Kontrollera följande:

1. Är texten på 6000-8000 ord inklusive allt? 2. Finns det en sammanfattning? 3. Är arbetet korrekt formaterat enligt SU mallen? 4. Finns alla referenser med och är de korrekt formaterade i referenslistan? 5. Är stavningen felfri? (alla förväntas använda stavningsprogram) 6. Är titelsidan korrekt? (se mallen nedan för texten i det nedre vänstra hörnet) 7. Ge författaren en kopia av sin text med dina markering i den.

Institution för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Självständigt arbete på grundnivå, UM6002, 15 hp Matematikämnets didaktik (eller Naturvetenskapsämnenas didaktik) Lärarprogrammet 210 hp Höstterminen 2012 Handledare: Jakob Gyllenpalm Examinator: Britt Jakobsson English title: Pupils understanding of self-assessment in mathematics

20

Betygskriterier för det skrivna arbetet

Kvalitativa aspekter

A (utmärkt) C (Bra) E (Tillräcklig) F (Helt otillräcklig)

Problemformulering: Detta kriterium utvärderar hur välformulerade arbetes frågeställningar, hypotes eller motsvarande del är.

Frågeställningarna är formulerade på ett tydligt och precist sätt som gör dem möjliga att behandla inom arbetets ramar.

Frågeställningarna är formulerade på ett bra sätt som går att behandla inom arbetets ramar.

Frågeställningarna är formulerade på ett sätt som kan behandlas inom arbetes ramar men saknar tydlighet och precision.

Frågeställningarna är inte formulerade, eller formulerade på ett sätt som inte går att behandla inom arbetets ramar.

Introduktion och syfte: Detta kriterium utvärderar hur pass väl problemformuleringen är motiverad utifrån tidigare kunskap och dess relevans för professionen är beskriven.

Problemställningen är mycket relevant för NV/MA didaktiska problem och relevansen är tydligt motiverad med hänvisning till relevant litteratur inklusive litteratur med peer-review.

Problemställningen är relevant för NV/MA didaktiska problem och relevansen motiveras med hänvisning till relevant litteratur.

Problemställningen har tveksam relevans för NV/MA didaktiska problem, och/eller relevansen motiveras inte alls eller bristfälligt.

Problemställningen saknar relevans för NV/MA didaktiska problem. Relevansen motiveras inte alls eller bristfälligt.

Teoretisk anknytning: Detta kriterium utvärderar hur pass väl teoretiska resonemang som behövs för studiens problemformulering, metod, eller i övrigt, har skrivits fram i texten och använts.

Teoretiska konstruktioner och begrepp som är relevanta för arbetet behandlas på ett tydligt och insiktsfullt sätt.

Teoretiska konstruktioner och begrepp som är relevanta för arbetet behandlas på ett bra sätt.

Teoretiska konstruktioner och begrepp som används i arbetet behandlas men kan brista i tydlighet, relevans och insikt.

Teoretiska konstruktioner och begrepp som används i arbetet behandlas på ett irrelevant eller felaktigt sätt, eller saknas helt.

Metod: Detta kriterium utvärderar hur pass väl anpassad metoden är för problemformuleringen, samt hur pass väl den är genomförd och beskriven. Detta gäller både empiriska metoder (insamling av data) och analytiska metoder.

Metoder för genomförandet av arbetet är väl anpassade, beskrivna, motiverade och relevanta för arbetets problemställning och teoretiska anknytning.

Metoder för genomförandet av arbetet är beskrivna och relevanta i förhållande till problemformulering och teoretisk anknytning.

Metoder för genomförandet av arbetet har använts och beskrivits men med brister i deras beskrivning, koppling till problemformulering, eller teoretisk anknytning.

Metoder för genomförandet av arbetet är oklart beskrivna, omotiverade, irrelevant, eller saknas helt.

Resultat: Detta kriterium utvärderar hur pass väl resultaten av studiens genomförande är presenterade och gjorda tillgängliga för läsaren, samt om tolkningar som görs är rimliga och övertygande utifrån studiens ramar.

Resultaten är tydligt presenterade på ett logiskt sätt som beaktar både problemställningen, metoderna som använts och den teoretiska anknytningen, samt innehåller relevant primärdata och insiktsfulla kommentarer av dessa.

Resultaten är presenterade på ett logiskt sätt som beaktar problemställningen, metoderna som använts och den teoretiska anknytningen, samt innehåller relevant primärdata och kommentarer av dessa.

Resultaten är presenterade på ett sätt som beaktar problemställningen, metoderna som använts och den teoretiska anknytningen, inklusive primärdata, men med oklarheter i resonemang, tydlighet, organisation och kommentarer.

Resultaten är presenterade på ett bristfälligt sätt utan att beakta problemställningen, metoderna som använts eller den teoretiska anknytningen. Primär data saknas eller är bristfällig. Kommentarer är orimliga eller saknas.

21

Diskussion: Detta kriterium utvärderar hur pass väl resultaten diskuteras i förhållande till studiens problemställning, metoder och teoretiska anknytning, samt dess relevans för professionen och vidare studier.

Diskussionen relaterar på ett tydligt sätt studiens huvudsakliga resultat till problemformuleringen, metoden och den teoretiska anknytningen. Resultatens trovärdighet diskuteras insiktsfullt inklusive möjligheter till att förbättra studien. Resultatens relevans för professionen diskuteras och motiveras på ett specifikt och tydligt sätt. Nya frågor som studien väcker identifieras och diskuteras insiktsfullt.

Diskussionen relaterar studiens huvudsakliga resultat till problemformuleringen, metoden och den teoretiska anknytningen. Resultatens trovärdighet och professionsrelevans diskuteras. Nya frågor som studien väcker identifieras och diskuteras.

Diskussionen relaterar studiens resultat till problemformuleringen, metoden och den teoretiska anknytningen, men på ett otydligt sätt eller med bristande insikt. Trovärdighet, professionsrelevans och nya frågor diskuteras i viss mån.

Diskussionen relaterar studiens resultat till problemformulering, metoden och den teoretiska anknytningen på ett mycket otydligt sätt eller inte alls. Trovärdighet, professionsrelevans och nya frågor diskuteras bristfälligt eller inte alls.

Akademiskt skriftspråk: Detta kriterium utvärderar användningen av referenser till relevant litteratur samt kvalitén på texten i förhållande till sitt syfte i att kommunicera en professionsrelevant studie.

Referenser till relevant litteratur används på ett exemplariskt sätt utan formella felaktigheter. Texten har genomgående hög kvalité och kommunicerar tydligt i en för arbetet relevant genre.

Referenser till relevant litteratur används huvudsakligen på ett bra sätt utan större formella felaktigheter. Texten har en bra kvalité i en för arbetet relevant genre.

Referenser till relevant litteratur används, men med vissa oklarheter formella felaktigheter. Texten har en ojämn kvalité.

Referenser till relevant litteratur används på ett otydligt sätt med flera formella felaktigheter. Texten har en låg kvalité och är genomgående svår att förstå.

Forskningsetiska principer: Detta kriterium utvärderar hur pass väl forskningsetiska principer har beaktats i den mån de är relevanta för arbetet. (Om dessa inte är relevanta eller av mindre vikt för arbetet beaktas de inte i det sammanvägda betyget.)

Forskningsetiska principer har hög relevans för arbetet och har beaktats på ett exemplariskt sätt.

Forskningsetiska principer har relevans för arbetet och har beaktats på ett bra sätt.

Forskningsetiska principer har relevans för arbetet och har beaktats, men med vissa brister.

Forskningsetiska principer har relevans, eller hög relevans för arbetet, men har försummats eller inte kommenterats på ett tillfredställande sätt.

Formalia: Detta kriterium utvärderar hur pass väl formell krav på arbetet är uppfyllda: korrekt titelsida, innehållförteckning, referenslista, formatering, stavning, samt användning av tabeller och figurer.

Inga anmärkningar. Anmärkningar finns som drar ner helhetsintrycket och försvårar läsningen av arbetet.

Ett flertal anmärkningar finns som drar ner helhetsintrycket och försvårar läsningen av arbetet.

Ett oacceptabelt antal anmärkningar finns som drar ner helhetsintrycket och försvårar läsningen av arbetet.

22

Betygskriterier för opponering

Kvalitativa aspekter för utvärdering av den muntliga och skriftliga opponeringen

Godkänt Icke Godkänt

Sammanfattning av arbetet: Detta kriterium utvärderar den muntliga presentationen av det arbete som ska opponeras på.

Arbetet presenteras på ett pedagogiskt tydligt sätt. Alla central delar av arbetet tas upp: problemställning, hur den motiveras, hur den har besvarats (metoden), viktiga resultat och tolkningar som göras, slutsatser och svar på frågeställningarna som presenteras, övriga för arbetet viktiga delar. Opponenten lyfter även fram arbetets styrkor.

Arbetet presenteras på ett pedagogiskt oacceptabelt sätt som gör det omöjligt eller mycket svårt för åhörare att sätta sig in i arbete, eller arbetet presenteras inte alls.

Kritisk granskning av arbetet: Detta kriterium utvärderar den muntliga och skriftliga granskningen av det arbete som ska opponeras på.

Opponentens ställer frågor om och ifrågasätter oklarheter eller delar som kan utvecklas i arbete, låter respondenten besvara dessa och diskutera möjliga förbättringar av arbetet. Opponenten ger förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras och diskuterar dessa med respondenten. Opponentens frågor och förslag visar på att hen har förstått arbetet väl och gör en ansträngning för att bidra med konstruktiv kritik. Opponenten utgår från betygskriterierna för det skrivna arbetet i sin granskning.

Opponenten ställer endast Ja/Nej frågor. Opponenten ger inga förslag på hur arbetet kan förbättras. Opponenten låter inte respondenten kommentera den kritik eller de frågor som presenteras. Opponenten verkar inte ha gjort en ansträngning för att sätta sig in i arbetet och ge konstruktiv kritik. Opponenten har inte gjort en skriftlig kommentar av arbetet till författaren.