SUBstance 1

Branschtidning för underleverantörer nr 1 2010

SUBstance

Exportera smart

Regeringen vs. oppositionen– Om industrins framtid

Diab – i framkantpå fl era marknader

Systrar i ledningen

Din länk till komponentmarknaden

www.esma.se

ESMA företagspres.qxp 10-08-10 19.07 Sida 1

Vi hälsar dig välkommen till oss på Elmia Subcontractor 2010 Monter B01:62.

3SUBstance nr 1 2010

Ansvarig utgivare: Jonas Ekeroth, ElmiaProduktion: Mediaspjuth, JönköpingTryck: Fälth & Hässler, VärnamoOmslagsfoto: Minoo Monazzah

Tidningens materialadress:Mediaspjuth, Brahegatan 46, 553 34 Jönköping.Tel 036-30 36 30. E-post [email protected]: Annonshuset. Tel 08-662 75 00

www.elmia.se/subcontractor

SUBstance ges ut av Elmia Subcon-tractor och utkommer med sex num-mer per år. Tidningen distribueras till mässans svenska utställare och be-sökare samt ledande personer inom svenskt näringsliv.

SUBstance

Branschtidning för underleverantörer

18De är huvudägare till och sitter i styrelsen för familjeföretaget Gnosjö Automatsvarv-ning. För systrarna Anna Sandberg och Linda Fransson har valet av yrkeskarriär alltid varit självklart.

Uttrycket att ha fl era ben att stå på har visat sig vara ett vinnande koncept för

Diab-koncernen. Nedgång i en bransch pareras med uppgång i en annan.

Lågkonjunkturen 2004 öppnade nya vägar till export för Lidhs Verktyg. Fak-

tum var att exportsatsningen blev nödvändig för att säkra företagets framtid.

Försäljningen av Saab var under fl era månader förstasidesstoff. Osäkerheten

om vad som skulle hända var stor för både anställda och underleverantörer.

Nu återvänder fl era underleverantörer och Saab vill se fördjupat samarbete.

Nyckeln till framgång – ett passerkort i trä! Svenska Sustainable Cards affärer

har tagit fart i USA – tack vara miljötänk och Barack Obama.

610

2416

FOtO

: SA

AB

AU

tOM

OB

ILE

AB

4 SUBstance nr 1 2010

I din hand håller du det pinfärska premiärnumret av SUBstance. Vi hoppas att du ska få många läsvärda ögonblick – men också finna inspiration och nya idéer som kan hjälpa till att utveckla din egen verksamhet.

Varför har då Elmia valt att ge ut SUBstance? Tanken att ge ut ett magasin har vi grunnat på ganska länge. Ända sedan 1975 har Elmia Subcontractor för-sökt att vara underleverantörens röst. Varje år strävar vi efter att sätta samman en mässa som visar ny teknik och innovativa produkter eller komponenter, men framför allt sammanför människor och idéer till affärsdrivande möten. Ett lyckat recept då mässan idag initierar affärer till ett värde av 18 miljarder kronor varje år.

Men under dessa år har vi också kunnat observera den osynlighet som omgär-dar underleverantörerna. Och på ett vis är det kanske inte så konstigt. För några år sedan berättade en utställare för mig att ”mina produkter sitter där solen aldrig lyser. Så det spelar ju inte så stor roll vem jag är eller hur mina produkter ser ut”.

Men där tror jag att han hade fel – underleverantörerna står för en tilltagande grad av förädlingsvärdet. De flesta underleverantörer arbetar dessutom med flera olika branscher och kan därför omsätta sin samlade kunskap för att hitta den optimala lösningen på ett problem. Svensk industri präglas av namnkunniga och krävande slutkunder, vilka hjälper till att utveckla underleverantörerna till högsta internationella standard. Och tvärtom – utan underleverantörerna hade dessa, mer kända, företag förmodligen stått sig slätt.

Det faktum att ”produkterna sitter där solen aldrig lyser” är säkerligen en orsak till osynligheten. Under mässan i november står svensk underleverantörsindustri i rampljuset. Men bara i en vecka åt gången. Ett magasin lever längre än så.

Vi vill därför med inspirerande reportage lyfta fram alla de idéer och innovatio-ner, människor och relationer, framgångssagor men också utmaningar som ka-rakteriserar vår fantastiska tillverkningsindustri. Vi börjar som ett magasin knutet till mässan, men har en öppen ambition om att bli något mer än så. Det beror på er läsare, annonsörer och samarbetspartners.

För visst vore det kul om vi tillsammans kunde skapa ”Norra Europas ledande underleverantörsmagasin”, eller hur?!

Bästa hälsningar

Peter ScottAffärsområdeschef Elmias fackmässor

Där solen aldrig lyser

NotERAt

Kinesiska Geelys köp av Volvo Cars har satt fart på spekulationerna. Inte minst hur framtiden kommer att bli för alla svenska underleverantörer.

Nu har Volvos nye ordförande, den ti-digare så tystlåtne bilmagnaten Li Shufu, gett flera intervjuer till svenska medier.

– Fabriken i Sverige ska vara kvar och det gäller inte bara den fabriken. Alla till-verkningsenheter i Sverige och Belgien ska vara kvar och utvecklas, sa Li Shufu till SVT:s Rapport.

– Vi vill stabilisera och stärka Volvos position på marknaden i Europa och USA. Vi vill också etablera Volvo på den inhemska kinesiska marknaden, förkla-rar han vidare.

Ägarföretaget Geely planerar att star-ta en Volvofabrik i Kina, men Li Shufu vill inte berätta när det kommer att ske. Han menar att han inte kan ge något exakt datum för etableringen i Kina, då företa-get måste ta hänsyn till beslut från be-rörda kinesiska myndigheter.

Nu är Volvosnye vd på platsDen 16 augusti tillträdde Volvo Per-sonvagnars nye vd Stefan Jacoby, tidigare vd för Volkswagen Nordame-rika.

– Jag känner mig hedrad över att bli delaktig i ett bolag med Volvos an-seende och tillväxtmöjligheter. Volvos anställda, leverantörer och återförsäl-jare – och framför allt dess kunder – kan vara säkra på att Volvo kommer att behålla sin unika ledarposition inom säkerhet och innovation – även i sin expansion på nya marknader, sä-ger Jacoby i ett uttalande.

Stefan Jacoby efterträder britten Stephen Odell som verkställande direktör för Volvo Personvagnar.

Kina-miljarder positivt försvenska underleverantörer?

En brittisk undersökning visar att fyra av tio chefer känner sig mer stres-sade när de ska börja jobba igen, än vad de gjorde innan de gick på semester. Inströmningen av e-post uppges vara den största stressfak-torn, och 80 procent av cheferna kollade mejlen på semestern. Framför allt är det rädslan att bli av med jobbet, att det är lätt att jobba hemifrån och att det är svårt att varva ner som är orsakerna, enligt undersök-ningen från Institute of Leadership and Management.

Tar över. Tysken Stefan Jacoby rattar nu Volvo Personvagnar.

4 av 10 chefer är mer stressade efter semestern än innan


På bred marknad med fokus på kärnan

Från jättebeställningar till stora delar av världens vindkraftbestånd till små utvecklingsprojekt tillsammans med lokala entreprenörer.

– Vi lever efter devisen att det alltid finns massor att utveckla, säger Anders Paulsson, vd för Diab.


I tuffare tider är det bra att ha fl era ben

att stå på. Då kan man parera nedgång-

ar i en bransch med att utöka satsning-

arna i en annan där förutsättningarna

är bättre. Just så gjorde internationella kon-

cernen Diab, med huvud-

kontor i Laholm.

– Som exempel hade

fritidsbåtsbranschen

svårigheter förra året,

men samtidigt växte

vi med 18 procent på

vindkraftsidan, berättar

Anders Paulsson.

Det är vindkraften som

har varit och är Diabs största marknad. En

tredjedel av alla vindkraftverk i världen har

Diabs kärnmaterial i bladen och 2009 gick

två tredjedelar av företagets försäljning till

just vindkraften. Samtidigt satsar man på att

ta sig in på nya marknader. Flygplansinred-

ningar, husbilar, ambulanser, byggindustri

och husfasader till arkitektritade byggnader

är bara några exempel på nya områden som

Diab börjat leverera till de senaste åren.

– Efterfrågan på våra material fi nns i alla

branscher idag. En produktdel i vår sand-

wichteknik är 20 gånger lättare än sam-

ma produktdel i vanligt stål. I regel

sparar kunden hälften eller

mer i vikt i den färdiga

produkten. Dessutom går

materialet att forma nästan

hur som helst, vilket ger stora möjligheter

inom design, berättar Paulsson.

Alla företagets kunder bygger produk-

ter i så kallad sandwichteknik – två tunna

täckskikt, oftast av glas- eller kolfi ber, med

Att bredda sig och se möjligheter på olika marknader. Att jobba nära och tillsammans med kunden. Det är Diab-koncernens recept på att vara framgångsrik även i tuffare tider.

– Vi jobbar hela tiden för att bredda oss och har gått in på fl era nya mark-nader de senaste 2–3 åren, berättar Anders Paulsson, vd för Diab.

På bred marknad med fokus på kärnan

FOtO

: SA

M S

YLV

Én

FOtO: SAM SYLVÉn


en skumpolymer kärna i mitten. Och det är

kärnmaterialet som Diab tillverkar. Resulta-

tet blir korrosions- och underhållsfritt samt

styvare, starkare och lättare än om man byg-

ger med metall eller stål. Lättheten är extra

viktig eftersom den sparar energi, berättar

Anders Paulsson.

– Slutprodukterna används nästan

uteslutande till att spara eller producera

energi. Det är en stor poäng med hela

vårt jobb, vi spar energi varje dag. Det

går till exempel att göra en husvagn i

stort sett på samma sätt som man gör en

båt idag. Att få ner vikten och skapa en

ännu mer effektiv form så att den drar

ännu mindre bensin ger fina miljöpoäng.

Så sent som för ett år sedan gick fö-

retaget in i byggindustrin för första gången,

med två projekt. Det ena är en kontors-

byggnad i Köpenhamn som ser ut att ha en

stenfasad, men som i själva verket är byggd i

komposit och sandwichteknik.

– Vi har tillsammans med Skandinaviska

Glassystem byggt prefabricerade element

med fönster, som man sedan limmat en tunn

stenskiva på. Upplevelsen blir att det är sten,

på detta sätt effektiviseras byggprocessen av-

sevärt, menar Paulsson.

Det andra byggprojektet är världens hög-

sta klocktorn på 380 meter. Ett gigantiskt

klocktorn, med urtavlor på 40 meter i dia-

meter, som placerats på taket av en skyskrapa

i Mekka. För att huset skulle klara att bära

det nya klocktornet var det nödvändigt att

bygga en så lätt konstruktion som möjligt.

Dessutom var det ett krav att det skulle vara

underhållsfritt.

– Det här är två exempel på något som

inte rör sig, men där det ändå finns fördelar

med sandwichtekniken. Det är absolut en

marknad som vi ser en framtid i och där vi

kommer att stanna, säger Paulsson.

Även om Diab ”bara” är under-

leverantör anser Anders Paulsson

att det är helt nödvändigt att vara

involverad i färdigställandet av

slutprodukten.

– Det är många parametrar där

man måste jobba tillsammans med

kunden för att få fram lösningar

som är effektiva. Det ska vara lön-

samt för alla inblandade, effektivt

och uppfylla det man är ute efter.

Det gör man allra bäst tillsam-

mans, säger han och fortsätter:

– Det gäller ju att försöka förstå vad det

riktiga behovet är hos kunden för att få till

den bästa lösningen. En ständig växelverkan

som måste till.

TexT: KARIN MARKS

”I regel sparar kunden hälften eller mer i vikt”

Anders Paulsson, vd Diab

Stenfasaden på den danska kontorsbyggnaden är egentligen en komposit, klädd med en tunn stenskiva.


2-färg; Vinröd + Silver (PMS202+PMS877)

4-färg; Vinröd + Grå (C15-M100-Y65-K45 + K35)

1-färg; Svart + Grå (C15-M100-Y65-K45 + K35)

1-färg för tex screentryck; Vinröd + Silver + Svart (PMS202 + PMS877 +K100)

Till oss vänder du dig när du behöver fästelement och andra

mekaniska komponenter. Det kan röra sig om detaljer i plåt,

svarvat och fräst, sammanfogat, kallstukat, rör, detaljer i tråd

eller fästelement i standardutförande.

Med fingertoppskänsla väljer vi underleverantör efter uppdragets

karaktär, och optimerar på så sätt beställningen. Det handlar ju

om att så snabbt som möjligt åstadkomma precis det du efter-

frågar. Och naturligtvis till en rimlig kostnad.

Snabbare. Säkrare. Smidigare.

� www.technoskruv.se

Sammanfogat Plåt Svarvat och fräst Rör Kallstukat Tråd Standard

Techno Skruv Annons 210x280.indd1 1 10-08-09 14.36.59

Svag krona öppnade vägen för export– nu satsar Lidhs Verktyg på nya marknader

Export– en väg till framgång?

När kronan blev svagare mot eu-ron passade Lidhs Verktyg på att börja exportera. Idag har företa-get en exportandel på 40 pro-cent och den största han-delspartnern är Tyskland.

– Lågkonjunkturen 2004 öppnade nya vägar för oss. Men istället för att ”flaxa runt” mellan olika länder valde vi att koncentrera oss på ett, säger Harriet Lidh, vd på Lidhs Verktyg i Dalstorp.

Samtidigt som många företag inom un-

derleverantörsbranschen blev tvungna att

lägga ner sin verksamhet eller flytta produk-

tionen till låglöneländer på grund av krisen

2004, valde Lidhs Verktyg att satsa på export.

Det var det enda alternativet som fanns för

att företaget skulle ha en framtid.

– Tittar man tillbaka ser man att produk-

tionen i Sverige under de senaste tio åren har

sjunkit. Hade vi inte tagit tillfället i akt och

utnyttjat våra kontakter i utlandet när vi be-

hövde dem som mest hade vi idag bara varit

hälften så stora, berättar Harriet Lidh.

Familjeföretaget Lidhs Verktyg startades

1969 och är idag ett av Sveriges ledande verk-

tygsföretag. De tillverkar större pressverk-

tyg för bland annat fordons-, elektronik-,

vitvaru- och möbelbranschen. Deras största

kunder i Sverige är Volvo och Scania.

Företagets framgångsrika exportresa

möjliggjordes tack vare den då rådande låg-

konjunkturen och företagets skicklighet när

det gäller tillvägagångssättet. Kontakten med

just Tyskland fick Harriet Lidh genom en av

företagets stora kunder i Sverige.

– I början sålde vi även till Litauen, Dan-

mark och Belgien, men kände att vi ville

koncentrera oss och satsa på en större mark-

nad istället för att ha flera affärer utspridda,

säger Harriet Lidh.

Kontakten med den tyska markna-

den skötte företaget själva, helt utan

hjälp av agenter. De punktmarke-

rade vilka företag de skulle besöka

och åkte ner. Efter många besök och

möten kan Harriet berätta om de

största skillnaderna mellan Sverige

och Tyskland.

– I Tyskland finns det enorma

organisationer som är mycket större

än vad vi är vana vid i Sverige. De är

speciellt duktiga på att skriva avtal och

är väldigt envisa. Vi i Sverige är ärliga och

lite naiva, så samarbetet med våra kunder här

hemma skiljer sig ganska mycket mot samar-

betet med tyskarna.

Men samtidigt har Harriet Lidh lärt sig

väldigt mycket från tyskarna och använder

gärna de nya kunskaperna i Sverige.

– Tyskarna är väldigt duktiga på allt det

tekniska, så vi har lärt oss en hel del. Visst

har startsträckan varit lång, men det har lö-

nat sig. Det har stärkt företaget och vi syns

”Språket är a och onär man ska exportera”

Harriet Lidh, vd Lidhs Verktyg


Att börja exportera produkter eller tjänster till nya marknader kan mycket väl vara den bästa strategin för att utveckla ett företag. Men innan man börjar med export är det en hel del att tänka på för att bli så framgångsrik som möjligt och undvika onödiga misstag och kostnader.

Möt Lidhs Verktyg och Richardssons Verktygsservice som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Anders Ekdahl, ordförande för Undexo, ger tips och råd på hur man bäst lyckas med export.

Svag krona öppnade vägen för export– nu satsar Lidhs Verktyg på nya marknader

mer idag än vad vi gjorde tidigare. Bland an-

nat ställer vi ut på tyska mässor.

Men visst finns det även mindre bra sidor

av export.

– Vi tillverkar stora pressverktyg, så vi

måste alltid åka till kunden och köra igång

maskinen. I det här fallet innebär det att

minst två ur personalen måste åka till Tysk-

land för att installera ett verktyg, vilket tar

mer än två till tre dagar. Dessutom är det

nästan alltid samma personer som får åka

fram och tillbaka då alla inte behärskar eng-

elskan eller tyskan, förklarar Harriet Lidh.

Det viktigaste om man ska lyckas med

sina utlandsaffärer, säger Harriet, är att kun-

na språket, lära sig kulturen i landet och göra

marknadsanalyser innan man tar kontakt

med företagen.

Harriet Lidh ser positivt på framtiden och

planerar redan för en ny satsning på export-

sidan.

– Vi har diskuterat att ta oss an en ny stor

marknad nu när läget är stabilt i Tyskland.

Vilket land det blir vet vi inte än. Just nu tittar

vi på olika förslag och gör marknadsanalyser.

TexT: QITHARA INAL

Harriet Lidh, vd på Lidhs Verktyg, planerar redan för att öka exporten till andra länder.


Richardssons Verktygsservice vill expandera– satsar på den tyska marknaden

Som Sveriges största tillverkare av verktyg för pressgjutning har Richardssons Verktygsservice de flesta stora svenska aktörer i branschen som kunder. Nu vill de expandera och har siktet inställt på Tyskland.

– Efter en noggrann marknads-analys har vi fått bekräftat att det finns ett behov av våra pro-dukter i utlandet, säger Elisabeth Eidersjö, delägare i Richardssons Verktygsservice.

I höstas tog företaget beslut om att börja

exportera och vände sig till Exportrådet för

att få hjälp. Tanken bakom satsningen är att

bredda kundbasen istället för att ha ett fåtal

alltför stora kunder.

– Vi vill sprida våra risker och skapa en

trygghet. I Sverige känner vi att vi i stort

sett har vuxit så gott det går, nu är vi redo

att gå vidare, säger Elisabeth Eidersjö, som

tillsammans med Niklas Eidersjö äger och

driver Richardssons Verktygsservice.

Exportrådet började med att göra olika

marknadsanalyser och sammanställde en

lista på potentiella kunder. Därefter valde

Richardssons Verktygsservice ut tio stycken

som Exportrådet skulle ta kontakt med.

Varför företaget inte själva tog tag i kon-

takterna säger Elisabeth beror på att ingen

på företaget talar flytande tyska och att det

var första gången någonsin som de gav sig

ut på den utländska marknaden. De trodde

även att Exportrådet skulle kunna agera som

”dörröppnare” mot större företag.

– Visst kostar det en hel del pengar att ta

hjälp av olika aktörer, men förhoppningsvis

ger det bra resultat i framtiden.

eftersom siktet var inställt på den tyska

marknaden bestämde sig företaget för att

besöka Euroguss-mässan, med fokus på

gjuteri branschen.

– Fördelarna med att gå på mässa är att

man lär känna deras marknad och ser vad

de har att erbjuda. På så sätt ser man vilken

konkurrens man har att vänta, säger Elisa-

beth Richardsson.

Exportrådet fortsatte sedan sitt arbete

vilket resulterade i att Richardssons vid ett

senare tillfälle återvände till Tyskland och

besökte ytterligare några företag.

Processen att börja exportera är

nu i gång och Richardssons har kontinuer-

lig kontakt med de potentiella kunderna i

Tyskland. Två av dem har redan skickat för-

frågningar som företaget har svarat på.

– Det här är en lång process. Vi förväntar

oss inga order inom den närmaste tiden, det

gäller att ha tålamod helt enkelt. Vi tar ett

steg i taget. Skulle det visa sig att det inte

leder någonvart kan nästa steg vara att ställa

ut på Euroguss, säger Elisabeth.

Varför det blev just Tyskland är dels för

att Richardssons sedan tidigare har haft

kontakter i landet genom sina kunder i

Sverige och dels för att företaget bedömer

Tyskland som den i särklass största och mest

intressanta marknaden för deras typ av pro-

dukter.

TexT: QITHARA INAL

Niklas och Elisabeth Eidersjö driver Richardssons Verktygs-service tillsammans. Inom den närmaste tiden är målet att börja exportera till Tyskland.


Sverige är idag ett av världens mest internationaliserade län-der; samtidigt är det för få min-dre och medelstora företag som direktexporterar. De vanligaste orsakerna är brist på kapital och exportkunskap. Det säger Anders Ekdahl, ordförande för Undexo.

– I Sverige är vi duktiga på att producera men sämre på att sälja. Ökad export skulle göra oss mer säljkraftiga samtidigt som före-tagen skulle minska sina risker.

De viktigaste frågorna man ska ställa sig

innan man börjar exportera är enligt Anders

Ekdahl ”varför ska jag exportera?” och ”har

jag en konkurrenskraftig vara eller tjänst?”.

Det är också viktigt att lyssna på andra med

exporterfarenheter.

– Vanliga misstag som många företag

gör är att de hoppar över hemläxan. De går

för fort fram och tar inte reda på alla förut-

sättningar som finns. Det företagen måste

veta och tänka på är att bakgrundsarbetet

är det mest väsentliga och det som avgör

om man överhuvudtaget kan lyckas, säger

Anders Ekdahl, ordförande för Undexo.

När man har bestämt sig för vilket land

man ska satsa på ska man helst förstå kultu-

ren i landet, språket de talar och vilka pro-

dukter och tjänster som saknas.

– Gå på mässor i landet och se efter vad

som passar för just ditt företag. Det är också

ett alldeles utmärkt tillfälle att hitta partners.

Ett annat råd som Anders Ekdahl ger är

att våga ta kontakt med folk du känner som

kommer från det landet som du är intresse-

rad av.

– Vi har många duktiga entreprenörer med

utländsk bakgrund som kan fungera som en

naturlig brygga mellan våra företag och de nya

exportmarknaderna, förklarar Anders.

Etablerar man sig på en helt ny marknad

ska man inte förvänta sig vinst direkt. Anders

Ekdahl säger att det precis som vid andra in-

vesteringar kan ta tid innan återbetalningen

kommer.

TexT: QITHARA INAL

Anders Ekdahl, ordförande Undexo:

Sprid era risker, börja exportera

UNDEXO – fokus på mindre och medelstora företag

Den relativt nya organisationen Undexo har bildats av Svensk Industriförening, Elmia och stiftelsen IFS. Syftet är att öka exporten bland underleverantörsföretagen. Organisationen hjälper bland annat företag att ta fram exportmentorer som kan hjälpa till vid export till nya marknader, ger stöd till företag som vill genomföra marknadsaktiviteter i utlandet i syfte att öka exporten samt skapar mötesplattformar för utbyte av erfarenheter och kunskap.

Fokus ligger på att göra det enklare för mindre och medelstora företag att exportera, särskilt underleverantörer.

Exporthjälp– hit kan du vända dig

IFS Rådgivningscentrum – Internationella Företagarföreningen i Sverige ger råd till invandrade företagare.

enterprise europe Network– ett europeiskt nätverk av företagar organisationer som arbetar för att ta Europa närmare företagen.

Handelskamrarna – få tips och råd om export hos handelskammaren som ligger närmast din stad.

exportrådet – hjälper svenska företag att växa internationellt.

Undexo – ger bland annat vägledning och hjälper företag att ta fram mentorer som kan hjälpa till vid export till nya marknader.

Bakgrundsarbetet är det mest vä-sentliga och det som avgör om man överhuvudtaget kan lyckas på andra marknader. Det säger Anders Ekdahl, ordförande Undexo.


Vilken roll anser du att svensk underleve-

rantörsindustri spelar?

– Svensk underleverantörsindu-

stri spelar en viktig roll – här finns

världsledande företag och spjutspets-

teknologi. Även om antalet sysselsatta mins-

kat de senaste åren så finns det kompetens

och kunnande som gör det fullt möjligt för

flera av företagen att kunna växa under kom-

mande år.

– Den har en mycket stor betydelse,

både för Sverige som industrination

och som förutsättning för forsk-

ning och utveckling. Det är en tydlig trend

att de stora industriföretagen lägger delar av

utvecklingsarbetet hos underleverantörerna,

inte minst inom fordonsindustrin.

Under värsta finanskrisen, är det något

såhär i efterhand som du anser att reger-

ingen borde ha gjort annorlunda?

– Sverige är ett av de länder som

satsar allra mest på fordonsindu-

strin. Det handlar om långsiktiga,

omfattande forskningsprogram, skatteregler

som gynnar miljöbilsförsäljning, statliga lå-

negarantier för utvecklingslån hos Europeiska

Investeringsbanken, goda villkor för exportfi-

nansiering med mera. Jag är övertygad om att

när olika länders insatser under finanskrisen

kommer att utvärderas så tillhör den svenska

regeringen en av dem som kommer att få det

bästa betyget.

– Ja, absolut! Vi var tillsammans

med underleverantörerna mycket

starkt kritiska till regeringens age-

rande. Flera företag gick i konkurs, flyttade

utomlands och Sverige tappade viktig kom-

petens. I andra länder fick fordonsindustrin

undsättningslån och statliga garantier, men

den svenska regeringen valde att vara passiv.

Vi levererade ett antal program för fordons-

industrin som innebar särskilda satsningar

för forskning, personalutveckling, omstruk-

tureringslån och statliga garantier. Vi ville

också ändra Almis utlåningskrav. Därutöver

föreslog vi skrotningspremier och miljöbils-

premier.

Bör några åtgärder sättas in för att få full

fart på fordonsindustrin inklusive dess un-

derleverantörer igen?

– Vi har förlängt och utökat forsk-

ningsprogrammen, vilket är viktigt

för den långsiktiga utvecklingen.

Vi har infört förmånliga skatteregler för att

underlätta privatpersoners köp av miljöbilar.

Utvecklingen sedan 2006 visar på en närmast

dramatisk ökning av denna försäljning tack

vare regeringens olika program. Och vi har

nu även förstärkt det särskilda underleveran-

törsprogrammet som Tillväxtverket adminis-

trerar.

– Man bör stärka företagens förut-

sättningar att komma ut på export-

marknaden och som jag nämnde

tidigare vill vi bland annat satsa på forskning

och utveckling, skrotbilspremier och miljö-

bilspremier, men även kompetenshöjande åt-

gärder. Kompetensnivån har definitivt bety-

delse för industrin och man måste säkerställa

att det finns välutbildade medarbetare.

Under en högkonjunktur är det ofta stor

brist på medarbetare med rätt kompetens

inom underleverantörsindustrin. Vad vill

ni göra för att komma till rätta med det

problemet?

– Det är viktigt med en långsiktig syn

på kompetensförsörjningen. Där-

för har landets alla län och regioner

fått i uppdrag att utarbeta särskilda strategier

för sådan långsiktig försörjning. Detta följs

även upp av att de centrala myndigheterna på

området fått i uppdrag att stödja det arbetet.

HÄGGLUND

HÄGGLUND

HÄGGLUND

HÄGGLUND

ENEROTH

ENEROTH

ENEROTH

Om bara några veckor går Sverige till val – ett val som

spås bli mycket jämnt mellan de två blocken. Jöran

Hägglund, centerpartistisk statssekretare på Näringsde-

partementet, och Tomas Eneroth, näringspolitisk tales-

man för Socialdemokraterna, ger sin syn på underleve-

rantörsindustrins betydelse för Sverige och hur svensk

industri ska kunna fortsätta att utvecklas.

Hägglund vs. Eneroth– politisk tvekamp om underleverantörsindustrin


Vidare har den särskilt tillsatta Teknikdelega-

tionen fått i uppdrag att föreslå insatser för att

öka intresset för tekniska utbildningar. Re-

geringen genomför även en omfattande sats-

ning och förnyelse av gymnasieprogrammen

och lärlingsutbildning för att öka samverkan

mellan företagen, utbildningsanordnare och

ungdomar.

– När det gäller det generella pro-

blemet att locka rätt kompetens till

industrin vill vi fortsätta utveckla in-

dustrigymnasier, till exempel teknikcollege,

tillsammans med näringslivet.

Vad kan och bör en regering göra för att

hjälpa underleverantörsindustrin att stå

emot konkurrensen från lågkostnadsländer?

– Det handlar i första hand om

det jag nämnt tidigare. Att satsa på

forskning och utveckling. Svenska

underleverantörer ska konkurrera med högt

kunskapsinnehåll och tekniska lösningar i

framkant, inte med låga löner. Samtidigt är

det viktigt att företagen finns etablerade nära

de olika marknaderna. Det kommer att inne-

bära mer närvaro i snabbt växande länder som

Kina, Indien med flera.

– Från politiskt håll bör man agera

för att underlätta för industrin.

Sverige är en industrination som är

starkt beroende av export och då behöver vi

som politiker stimulera forskning och ut-

veckling vilket är avgörande för framtiden.

En tydlig innovationsstrategi behövs. Ett

exempel är utvecklingen av elbilar: det hand-

lar bland annat om att ge forskningsresurser,

bygga teststationer och hjälpa till att skapa en

hemmamarknad för nästa generations elbilar.

Är risken stor att för mycket fokus läggs på

Kina?

– Det tror jag inte. Tvärtom är det

viktigt för svenska företag att se att

Kina nu är världens enskilt största

fordonsmarknad. Den växer snabbt och be-

hoven är enorma. Det är därför viktigt med

närvaro och samarbeten med olika partners

för att dra nytta av denna marknad. Här be-

höver vi snarast göra mera, till exempel genom

särskilda program för att etablera svenska un-

derleverantörer på den kinesiska marknaden.

Genom Zheijang Geely Holdings förvärv av

Volvo Personvagnar och Saab Automobiles

samarbete med Beijing Automotive öppnas

också helt nya möjligheter. Detsamma gäller

även den tunga fordonsmarknaden.

– Nej, det tycker jag inte. Kina är

världens största marknad och vi mås-

te ha tillgång till denna gigantiska

exportmarknad. Sverige är starkt beroende av

fordonsindustrin och därför behöver vi bra

relationer med Kina. Det gäller exempelvis

att dra nytta av att Volvo fått kinesiska ägare.

Samtidigt är det förstås nödvändigt att vi för

en debatt om de förhållande som råder i Kina

när det gäller miljö och de anställda, men ock-

så om patent. Här gäller det att ha täta samtal

inte minst med kinesiska myndigheter.

Vilka mål har ni för svensk industri när

det gäller export i framtiden?

– Svensk export behöver återta

förlorade andelar på viktiga fram-

tidsmarknader. Därför arbetar re-

geringen med en särskild internationalise-

ringsstrategi för att identifiera vilken typ av

insatser som krävs framöver.

– Vi har inte talat om någon särskild

siffra, däremot har vi i våra förslag

dubblerat anslagen till Exportrådet

jämfört med regeringen. Jag är övertygad

om att det är viktigt att ha en tydlig export-

strategi. Vi har även varit kritiska mot de

ambassadnedläggningar som regeringen

beslutat om på viktiga exportmarknader.

Är det rimligt att tro att Sverige kan stå

utanför ett europeiskt valutasamarbete?

– Ja, det är rimligt att tro. Ser man på

de tio år som gått sedan euron blev

gemensam valuta så förefaller det som

om svensk ekonomi klarat sig väl. Vi anser att

det nu är viktigt med en nationell utvärdering

av dessa år och ökad kunskap om för- och

nackdelar av ett svenskt deltagande fullt ut i

eurosamarbetet. Därefter kan frågan om en ny

folkomröstning åter prövas.

– På sikt tror jag att det är viktigt

att Sverige deltar i det europeiska

valutasamarbetet. Valutasamarbetet

stärker Europas konkurrenskraft och trots de

problem som till exempel Grekland brottas

med, har jag inte ändrat mig på den punk-

ten. Sen kan man alltid diskutera den rätta

timingen för när Sverige ska gå med i valuta-

samarbetet.

HÄGGLUND

HÄGGLUND

HÄGGLUND HÄGGLUND

ENEROTH

ENEROTH

ENEROTH

ENEROTH

ENEROTH

Hägglund vs. Eneroth– politisk tvekamp om underleverantörsindustrin


Kjell-Åke Eriksson har tagit över stafettpinnen märkt Saabs in-köpschef från Martin Larsson. Eriksson gläds åt att nygamla le-verantörer med intresse för tek-nisk utveckling kommer tillbaka till Saab.

– Det ligger som en del i min strategi att fördjupa samarbetet med underleverantörerna, säger Kjell-Åke Eriksson.

När Saab separerade från General Motors

öppnades en ny spelplan med nya strategier,

nya samarbeten och nya affärsmöjligheter.

Allt präglat av tillbakagången – från en del av

en stor koncern till ett i sammanhanget litet

företag. För Saabs nya inköpschef Kjell-Åke

Eriksson råder det ingen tvekan om vad som

nu är nödvändigt att prioritera. Tvärfunktio-

nella arbeten inom företaget måste

fungera.

– När vi verkade inom GM:s orga-

nisation hade vi ett globalt ansvar för

inköp. Nu har vi istället ett tvärfunk-

tionellt ansvar, där alla som jobbar

för Saab jobbar enbart för Saab. Alla

måste arbeta närmare varandra, över

gränserna och se helheten, säger Kjell-

Åke Eriksson.

Den 58-årige eriksson tillträder som

inköpschef efter Martin Larsson som istället

blir chef för affärsutveckling. Under Elmia

Subcontractors vårkonferens i Jönköping be-

rättade de båda om de nya vägar som ligger

öppna för Saab.

– Under tiden med GM har vi byggt upp

enorma kompetenser inom vissa områden.

Kompetenser som vi, som litet varumärke,

inte har fullt behov av. Där finns det möjlig-

heter att exempelvis hjälpa underleverantörer

som fått ett uppdrag som är mer ”helbils-

koncept”. Men det här gäller inte bara teknik-

sidan utan samma läge gäller för bland annat

produktionssidan. Tar du presskapacitet som

ett exempel, så har vi en pressverkstad som är

riktigt stark och som kan pressa stora artiklar

med väldigt bra kvalitet säger Martin Larsson.

Kjell-Åke Eriksson menar att det faktum

att man nu är en relativt liten organisation har

sina fördelar.

– Ja. Det ger möjlighet att jobba med före-

tag som tycker att teknisk utveckling är intres-

sant. För många år sedan sa några företag att

Saabs volymer och tekniker gör det intressant

att komma in tidigt i processen och disku-

tera. Man såg kanske en begränsad affärsrisk

att jobba med Saab initialt och den typen av

leverantörer är nu på väg att komma tillbaka.

I den strategi som Kjell-Åke Eriksson ar-

betar efter på sin nya tjänst finns bland an-

nat målet att få fler svenska leverantörer till

Saab. Leverantörerna å sin sida har uttryckt

förhoppningar om att få sitta ned oftare och

tidigare med kunder som Saab och då föra

diskussioner med högt i tak.

– Det ser jag inga problem med alls och

det ligger också som en del i min strategi att

fördjupa samarbetet med underleverantörer-

na. Vi har några företag som vi redan nu har

suttit ned med, där vi är intresserade av en

längre relation och ett öppet samarbete istäl-

let för att vara två olika parter, säger Kjell-Åke

Eriksson.

Vilken leverantör söker du efter i första

hand?

– Den som är intresserad av att följa med på

en spännande resa och som är beredd på att

jobba hårt. Man måste förstå kraven på det

höga tekniska innehållet, komplexiteten,

logistiken och den tekniska utveck-

lingen. I Sverige finns det möjligheter

för många företag om man har den

rätta viljan.

Vad hoppas du att ditt arbete som

inköpschef har lett till om ett år?

– Förhoppningsvis att jag kan gå till

jobbet klockan åtta och gå hem halv

fem, istället för halv nio på kvällen.

Det går ju inte att gå hem förrän jobbet

är färdigt. Det viktigaste är att jag få slå upp

morgontidningen en dag och läsa att Saab

gjorde vinst under tredje kvartalet 2011. Då

är det tidigare än planen!

TexT: ERIK SKÖRDÅKER

Nya vägval för Saab……och gamla leverantörer återvänder

”I Sverige finns det möjlig-heter för många företag om man har den rätta viljan.”

Kjell-Åke Eriksson, inköpschef, Saab


Kjell-Åke Eriksson är ny på posten som inköpschef på Saab.

– Vi söker leverantörer som är intresserade av att följa med på en spännande resa och som är beredda på att jobba hårt, säger han.


Jesper Hedenbergh, Manager,

Condesa Commercial

– Dagen har inte gett några överraskningar,

men det var intressant att höra vilka länder

som man utvecklar sig i nu. Som när Scania

nämnde Brasilien, nordamerika och Kina.

Jag hoppas att den aktuella situationen med

Kina gör att det blir mer jobb i Sverige och

att de inte fl yttar. Styrkan i Sverige är ju att vi

är duktiga på att utveckla bilar. Jag hoppas

att kineserna inser det och att vi kommer att

vara lika duktiga på det även i framtiden.

Elmia Subcontractors vårkonferens blev en uppskattad tillställning. En namnkunnig panel tyckte till om for-donsindustrin, både nuet och framtiden. Dessutom fi ck deltagarna chans att utbyta åsikter och erfarenheter med varandra. Det var ingen tvekan om att industrin nu åter andas positivism.

Surr från vårkonferensen

Peter Claeson, projektledare, SIS – Swedish Standards Institute– En väldigt givande dag. Det är intressant att

få en avstämning från rätt personer om hur lä

get är i branschen. Jag tror att framtiden är

ganska positiv för fordonsindustrin. Kinafrå

gan blir stor och så är det mycket nya tekniker

på gång. Men något som inte kom upp under

konferensen var elektrifi eringen och hur det

kommer att påverka underleverantörer och

vilken beredskap vi har i Sverige för det.

Andreas Forslund, Key Account, Hugema– Det har varit ett bra startfält med intressanta frågeställningar och ämnen idag, även om det var synd att inte Volvo var med.

– Jag tycker inte att det ser lovande ut framöver med tanke på vad som har hänt med både Volvo och Saab. Men visst fi nns det ändå en framtid, jag vägrar att tro något annat. Det verkar positivt både sett till vad som sades under konferensen och om man tittar på marknadens signaler.

Roger Josefsson, marknad,

Kongsberg Automotive– Man var ju lite nyfi ken på vad Saab

hade att förtälja och samtidigt var det

en spännande panel i övrigt. Det posi

tiva var att det var uppenbart att de är

intresserade av svenska leverantörer.

Det andas helt klart optimism i bran

schen och man märker att det har vänt.


Surr från vårkonferensen

Lars-Åke Ramde, produktansvarig för långa produkter, Järnsida– Det är alltid intressant att få information om vad som händer i den bransch som är viktig för en själv. Sen saknade jag kanske lite om kommande satsningar på nya nischer inom fordonsbranschen, exempelvis elbilar. På frågan om framtiden är mitt svar att jag är positiv! Jag tror att vi är duktiga på att utveckla våra företag och hitta nya affärsmöjligheter i Sverige och vi ska säkerligen kunna hålla fordonsindustrin vid liv.

Lars-Åke Ramde, produktansvarig

Mikael Nilsson, marknads-

ansvarig, Kockums Maskin

– Jag tycker alltid att det är intressant att

lyssna till dem som är med där affärerna görs

och där besluten fattas. Vi underleverantörer

har pressats hårt under hela lågkonjunkturen

och kommer att pressas även i framtiden. Jag

skulle vilja se en förbättring med ett närmare

samarbete där parterna kan hjälpas åt mer. I

dag anser vi att ett beslut ofta tas väldigt sent.

Vi önskar att man var med i ett tidigare skede,

tar ett beslut och väljer en leverantör. Därefter

kan man förbättra mycket längs vägen.

Tore Salmi, marknadschef, Permanova Lasersystem– Mina betyg på dagen är: bra, kompetent och positivt! Panelen gav en bra överblick av hur branschen ser på saker. Jag törs inte spå i framtiden, men det verkar vara väldigt gott gry i Scania, Volvo, Saab och de övriga, så jag kan inte se något annat än att det kommer att gå bra.

Lars Gepertz, försäljning och marknad, Kongsberg Automotive– Det var intressant att höra att Saab har en

massa kapacitet inom sin Engineering som

de inte själva behöver och som de vill sälja.

Jag tror att svensk fordonsindustri har en bra

chans. Det som vi märker i vår koncern, är att

vi har många duktiga ingenjörer i Sverige till

ett rimligt pris. Därför har vi ökat vårt tekniska

center i landet, eftersom teknikutveckling för

innovativa produkter är något som jag tror att

Sverige kan bli starka på.

Göran Muszynski, projektledare, Espira – Panelen var väldigt snälla mot varandra och man känner ju till dem sen tidigare. Som leverantör till fordonsindustrin ser man väldigt gärna att man fi ck jobba med Scania för de är lite behagligare än många andra. Jag tror att det kommer att gå ganska bra för fordonsindustrin framöver eftersom vi trots allt är bland de ledande i världen på den tunga fordonssidan. Men vi har ju inga jättevolymer i Sverige och vi måste ut på export och sälja våra produkter. De mindre företagen måste öka sin export och ha kanske 20 procent försäljning i Sverige och 80 procent på export. Då kan vi bli konkurrenskraftiga.


En ovanlig bild. Systrarna Anna Sandberg och Linda Fransson har olika ansvarsområden på företaget och träffas inte så ofta på jobbet.

Anna SandbergTitel: Lageransvarig

Ålder: 34

Familj: Man och en dotter. Plus nio hopp

hästar tillsammans med Linda, mamma

och pappa.

Bor: På en gård i byn Ålaryd utanför

Skillingaryd.

Linda FranssonTitel: Verksamhetssamordnare samt chef

för kvalitet och miljö

Ålder: 36

Familj: Sambo och bebis på väg i novem

ber, hunden Asta och katten Selma. Plus

nio hopphästar tillsammans med Anna,

mamma och pappa.

Bor: På en granngård till systern i Ålaryd.


Redan som 12- och 14-åringar blev

systrarna Fransson majoritets-

ägare i familjeföretaget Gnosjö

Automatsvarvning, ett ägarskap

som till en början förvaltades av en överför-

myndare. Men det var inget de tänkte sär-

skilt mycket på då, företaget har alltid varit

en naturlig del av tillvaron. Det har funnits i

familjens ägo sedan 1974 då det förvärvades

av Solweig och Olle Fransson, som idag är vd

respektive teknikchef.

– Vi var ofta på fabriken efter skolan och

fick följa med på resor i hela Europa och titta

på maskiner, berättar Linda Fransson, som

idag är verksamhetssamordnare och chef för

kvalitet och miljö.

För både henne och systern Anna har det

fallit sig naturligt att göra karriär i företaget,

men det har inte alltid varit helt självklart.

Linda utbildade sig visserligen inom teknik

och maskin, men hade först siktet inställt på

att jobba på ett större företag.

– När jag sedan under min utbildning

gjorde projektarbeten på Gnosjö Automat-

svarvning upptäckte jag att jag fick gehör

för mitt arbete på ett helt annat sätt än mina

kompisar, som var på större företag. Jag kun-

de implementera mina idéer i verkligheten

och hade, genom mamma och pappa, ett

bollplank som är få förunnat.

Anna hade planer på att bli veterinär el-

ler djursjukvårdare, men tog ett sabbatsår

mellan gymnasiet och fortsatta studier.

– Då jobbade jag i företaget och trivdes

så bra att jag blev kvar. Idag känner jag inget

Två systrari industrin”Vad roligt med tjejer som vågar visa att de kan!”

En vanlig reaktion som systrarna Linda Fransson och Anna Sandberg får när de träffar folk i branschen. Men trots mansdomineringen inom industrin har valet alltid känts självklart. Tillsammans är de huvud ägare till och sitter i styrelsen i familjeföretaget Gnosjö Automatsvarvning.

Gnosjö Automatsvarvning har svarvat produkter till industrin sedan 1940-talet.


behov av att börja läsa igen, säger Anna, som

idag är lageransvarig.

Hur är det då att vara både affärspartners

och systrar?

– Vi vet inget annat. Vi kan vara olika, men

är också ganska lika. Syskonbråk kan man

alltid ha och man kan vara irriterad. Men

tack vare att vi har så olika arbetsuppgifter är

det sällan det händer, berättar Linda.

Systrarna har skrivit ett kompanjonavtal,

för att ha allt svart på vitt om till exempel

någon av dem vill sälja av andelar.

– Det kändes konstigt att skriva avtalet.

Frågor som vi aldrig tänkt på innan kom

upp. Hur gör vi om någon av oss blir sjuk,

invalid eller vill åka jorden runt? Hur gör vi

om någon av oss vill sälja? Hade inte exper-

ten från banken varit med hade vi nog skrivit

ett väldigt snällt avtal, erkänner båda två.

Hur är det att vara kvinnor i en så mans-

dominerad industri?

– Vi ser det som en fördel. Vi sticker ut och

får ett annat bemötande än grabbarna, det blir

mer familjärt, berättar Linda och fortsätter:

– Folk som kommer hit reagerar ofta på att

vi har vanliga handdukar på toaletten, mat-

tor, levande växter i fönst-

rena och fiskar i lunchrum-

met. Det är familjärt med

lite kvinnlig touch antar jag.

Hur tänker ni om företagets framtid?

– Vårt mål är inte att växa med en viss

procent om året, utan att jobba för att växa

med de kunder vi har. Det är viktigt att

skapa hållbara relationer, samtidigt får inte

en enskild kund ta överhand i kundstocken.

Vi letar hela tiden efter nya kunder som ut-

vecklar företaget, säger Linda och berättar att

systrarna fortfarande har en del att lära.

– Framöver måste vi skaffa oss mer kun-

skap om processen kring maskininvestering-

ar, vilket inte är helt enkelt. Man måste lära

sig att våga satsa. Där gäller det att våra för-

äldrar – som sitter på stor kunskap – och an-

dra medarbetare står bakom och hjälper till.

en lika viktig investering som maskin-

parken är personalen på företaget. I bygden

kring Gnosjö är det svårt att hitta yrkes-

utbildade personer med rätt kompetens, så

när lågkonjunkturen slog till var det själv-

klart att göra allt för att inte behöva varsla.

– Vi blev till slut tvingade att låta fyra per-

soner gå, men med tanke på att omsättningen

gick ner hela 45 procent klarade vi det väldigt

bra ändå, berättar Linda och tillägger att de

idag har fler anställda än före konjunkturned-

gången.

Lindas och Annas mamma Solweig

Fransson, som är vd, avstod från att ta ut lön

under mer än ett år för att kunna ge peng-

arna till anställda i stället.

– Den filosofin har vi egentligen alltid

haft, men när det blev lågkonjunktur fick vi

bevisa det.

Det är inte bara jobbet som systrarna har

gemensamt. Tillsammans med sina föräldrar

äger de också ett flertal hästar, som de tränar

för hoppning.

– Det är en hobby som vi alltid haft. Det

är roligt, men det får inte bli i för stor skala

för det orkar vi inte med. Ser vi att en ung

häst har potential lämnar vi den till en elit-

hoppare som rider in sig på hästen och tävlar

med den. Men hästen bor i vårt stall och vi

tränar den sex dagar i veckan, berättar Linda.

För några år sedan byggde de ett eget rid-

hus av spillmaterial från företaget. 200-liters

oljefat som plintar att gjuta fast stolpar i och

virke från trälådor som de får material i till

företaget.

– Man tager vad man haver, det blev jätte-

fint, skrattar systrarna.

Men idag skiner solen så de ska passa på

att rida utomhus och kanske blir det en sväng

i skogen.

TexT: KARIN MARKS

”Vi sticker ut och får ett annat bemötande än grabbarna”

Linda Fransson, Gnosjö Automatsvarvning

Det är inte bara företaget som Linda och Anna har gemensamt. Efter jobbet går mycket tid till att träna de nio hopphästarna.


Bilar, textilier, datorer och hud-kräm. Det är bara några produk-ter som i framtiden kan komma att tillverkas av trä – på nanonivå.

– Med bionanofibrer av trä kan vi skapa kompositer med special-designade egenskaper och med en otrolig styrka och styvhet, be-rättar Kristiina Oksman, profes-sor i trä- och bionanokompositer vid Luleå tekniska universitet.

När Kristiina Oksman började sin forskning

i ämnet för åtta år sedan hade hon ett 15-tal

kolleger i hela världen. Sedan dess har in-

tresset för bionanokompositer vuxit enormt

och idag publiceras mängder av artiklar om

ämnet varje år. Inte så konstigt, med tanke

på att det är en miljövänlig, förnyelsebar rå-

vara med oändliga möjligheter.

– I Japan har forskarna till exempel ut-

vecklat en genomskinlig bildskärm i biona-

nokomposit. Och snart kommer man att

kunna tillverka datorer som går att rulla

ihop, berättar Kristiina Oksman.

Den största fördelen med råvaran na-

nofiber är att den alltid finns tillgänglig. Det

spelar ingen roll vilket startmaterial man

har – trä, morötter eller andra växter. När

man bryter ner cellerna till nanonivå blir de

likadana. Alltså kan varje land nyttja sina

befintliga resurser. I Sverige har vi gott om

trä, men forskarna har ändå inte för avsikt

att avverka skog för att få råvara till biona-

nokompositerna. I stället vill man använda

restprodukter från träet.

– Det spelar ingen roll hur råvaran ser ut

från början eftersom man rengör och sepa-

rerar fibrerna. Därför ser vi en stor potential

i spill och rester från industrin, säger Oks-

man och berättar att forskargruppen bland

annat arbetar med spill från etanolföretaget

Sekabs anläggning i Örnsköldsvik.

Kristiina Oksman tror att bionanokom-

positer kommer att användas i industrin i en

inte alltför avlägsen framtid.

– Ju längre fram vi kommer i forskning-

en, desto större blir intresset från industrin

och då är chansen stor att utvecklingen

kommer att explodera, säger hon, men på-

pekar att det finns en del knutar som först

måste lösas.

– Vi måste utveckla industriella process-

metoder för att kunna separera nanofibrer

och tillverka kompositer i stor skala. Sam-

tidigt måste industrin lära sig att inte bara

tänka i stora mängder. Använder man na-

nokompositer kanske man inte behöver

komma upp i samma kvantitet som tidigare,

men ändå få en vinst.

TexT: KARIN MARKS

Bionanofibrer av trä – industrins nästa stora råvara?

Kristiina Oksman var en av bland de första i världen som påbör-jade forskningen kring bionanokompositer.

FOtO

: An

Ett

E A

nD

Er

SS

On



Det började med en hotellnyckel i trä till Barack Obama. Nu är det jämtländska företaget Sustaina-ble Cards på väg att erövra den amerikanska marknaden.

– Vi växer i takt med miljömed-vetandet. Skyltar, hotellnycklar, biljetter och presentkort som ti-digare tillverkats i plast kan vi till-verka i trä. Och i framtiden ser jag helt nya branscher och använd-ningsområden för vår produkt, säger Peo Åkesson, vd och delä-gare i Sustainable Cards.

Har du någon gång sovit på ett Scandic-

hotell har du garanterat fått ett nyckelkort

tillverkat av träfanér. Kortet är en produkt

från jämtländska Hede, där man nu ser ett

allt större intresse från hela världen.

– Alla globala korttillverkare inser att det

traditionella PVC-plastkortet är ett dåligt al-

ternativ. Den årliga konsumtionen är gigan-

tiska 20 miljarder kort. Självklart vore det

bättre om det miljöfarliga plastkortet ersattes

av ett träkort, det inser nog alla parter, säger

Peo Åkesson.

För att inte utgöra ett hot mot de tradi-

tionella plastkortstillverkarna har Sustainable

Cards valt strategin att leverera råvara, inte

helfärdiga kort, på den amerikanska mark-

naden.

– På detta sätt räknar vi med att få snurr

på affärerna snabbare. Vi har nyligen utveck-

lat ett ark som består av långfi brigt cellullosa.

Egenskaperna har visat

sig goda och vi har

fått arken godkända

för så kallade CR80-kort, en kortstandard för

exempelvis tid- och passagesystem, förklarar

Peo Åkesson.

I nuläget har Sustainable Cards fullt fo-

kus på att sälja in sin produkt som ett mil-

jövänligt alternativ för korttillverkare, men

i framtiden ser Peo Åkesson egentligen inga

begränsningar vad gäller användningsområ-

den, branscher eller applikationer.

– Redan i dag används materialet för att

tillverka hotellnycklar, prisskyltar och present-

kort. Nyligen fi ck vi en fråga om att leverera

material för tillverkning av lampskärmar. Men

jag kan tänka mig att vi i framtiden kan bli

underleverantörer till en mängd olika bran-

scher. Bilar eller elektronik kan säkert vara

intressant. Eller varför inte förpackningar?

Hur gick det egentligen till när hotellnyck-

eln hamnade i Barack Obamas hand?

– När Demokraterna höll sitt konvent i

Denver 2008 var temat miljö. Temat skulle

givetvis gå som en röd tråd och från staden

Denver blev det en viktig symbolfråga

att alla hotellnycklar var miljö-

vänliga. Det innebar att vi

fi ck en order på 70 000

kort, varav den blivande

presidenten fi ck ett par

exemplar. Det här var en

uppmärksammad affär för oss,

vilket blev en viktig dörröppnare till

den amerikanska marknaden, säger Peo

Åkesson.

TexT: BENGT SPJUTH

Obamas tränyckel öppnade dörren till gigantisk marknad


Egenskaperna har visat

sig goda och vi har

fått arken godkända

Hur gick det egentligen till när hotellnyck-

eln hamnade i Barack Obamas hand?

– När Demokraterna höll sitt konvent i

Denver 2008 var temat miljö. Temat skulle

givetvis gå som en röd tråd och från staden

Denver blev det en viktig symbolfråga

att alla hotellnycklar var miljö-

vänliga. Det innebar att vi

uppmärksammad affär för oss,

vilket blev en viktig dörröppnare till

den amerikanska marknaden, säger Peo

Åkesson.

TexT: BENGT SPJUTH

Sustainable Cards har ersatt plastkorten med kort av träfanér. Företaget ser även nya användningsområden för sin produkt.


Nygamla trender i butikernaFråga: Vad händer inom sektio-nen Interiör i träindustrin? Svar: en hel del. Nya material med nya funktioner kommer hela tiden fram, men man kan också se en del nygamla favoriter.

– I butiksinredningar, som vi le-vererar, har plywooden fått en re-nässans, berättar Henrik Karlsson, konstruktionschef på Itab.

Trender svänger hela tiden. För några år se-

dan skulle allt vara i vitt och ek, sedan vitt

och valnöt, men idag är det inte alls lika hett

längre.

– Idag har plywooden kommit tillbaka,

många gillar de randiga kanterna. Och så

ska det vara färg, helst många olika färger.

Kanske är det därför som även laminaten

används mycket igen, säger Henrik Karlsson.

Att materialet är flexibelt och kan an-

passas efter specifika önskemål är viktigt

idag. Till exempel vill många ha tryck i sina

inredningar, så kallade ”prints”.

– Tidigare har man jobbat med screen-

tryck, vilket kan bli ganska dyrt. Dagens

prints fungerar i stället som ett stort klister-

märke. Eller så kan man till

exempel lägga en dörr direkt

i skrivaren och skriva ut en

bild på dörrbladet, berättar

Karlsson och tillägger att

detta skapar oändliga möj-

ligheter för arkitekterna.

– Nu kan de skapa egna

mönster eller bilder och

placera dem var de vill i in-

redningen. Gigantiska upp-

förstoringar och inzoomade

detaljer – detta är definitivt

en trend som jag tror är här

för att stanna.

Itab tillverkar butiksinredningar till ett

flertal stora kedjor i Sverige, bland andra Sta-

toil, H&M, Lindex och Coop. Tidigare har

deras listor på material i butikerna bestått av

en metall och några få färger. Idag används

betydligt fler material och färger, för att ska-

pa olika avdelningar och mer liv.

– Det är roligt, men för oss som tillverkare

blir det mindre volym i varje

material. Därför måste vi hålla

stora lager med många olika ma-

terial, för att snabbt kunna leve-

rera olika beställningar.

Till själva materialet kom-

mer sedan ytbehandling. För

tio år sedan var efterfrågan på

högblanka ytor obefintlig. Nu

ska det helst vara spegelblankt.

Eller helmatt. Vad kunderna

kommer att efterfråga om några

år vågar inte Henrik Karlsson sia

om, men det kommer helt klart

att vara andra lösningar än idag.

För i inredningsbranschen svänger trenderna

oavbrutet.

TexT: KARIN MARKS

Itab levererar inredning till flera av landets stora butikskedjor.

– Det kommer en del tek-niska nyheter, som prints. Annars ser vi att flera gamla material kommer tillbaka, säger Henrik Karlsson, kon-struktionschef på Itab.


Den så kallade Duracore-tanden patenterades

för snart tre år sedan och genererade genast

de enskilt största orderna någonsin för Com-

bi Wear Parts: Muddring inför ett gasprojekt

i nordvästra Australien samt muddrandet av

Panamakanalen som beräknas komma igång

innan årsskiftet.

– Man har aldrig tidigare muddrat i så

hårda massor som man ska göra i Panama,

Svensk supertandmuddrar Panamakanalen

Kutterhuvudet för den tuffa muddringen i Panamakanalen är bestyckad med betydligt fler tänder än de cirka 60 som är mest vanligt. För att klara det hårda berget tar det också mindre bitar än vanligt i varje skär.

När de stora muddringsföretagen ute i världen behöver

verktyg för att muddra i extremt hårda berg, levereras

muddringständer från Kristinehamnsbaserade Combi

Wear Parts. Företaget är nämligen ensamt i världen om

att tillverka sina patenterade specialtänder för bergs-

muddring. Det unika är kombinationen av material.


men proverna med vår

nya tand har fallit

väl ut, berättar Per

Quarfordt, produkt-

chef, Combi Wear

Parts.

Förklaringen till att muddringstanden klarar

nästan tre gånger hårdare

berg än någon annan är att en

specialdesignad hårdmetallstav

gjutits in i ståltanden. Detta

gör att tandens livslängd blir

betydligt längre än en vanlig

muddringstand, vilket optimerar

arbetet avsevärt när stora massor

ska muddras bort.

– I ett extremfall var man

tvungen att byta 24 tänder var

35:e minut. Det innebar

tusen tänder på ett dygn.

När man bytte till vår

Duracore -tand gick det

istället åt 220 tänder per

dygn. De är dyrare, men

i sådana här extrema

förhållanden prio-

riteras prestanda.

Kommer man

ifrån täta stille-

stånd ökar

man produk-

tionen avse-

värt, säger Per

Quarfordt.

Utvecklings-

arbetet har inte

bara skett med

praktiska tester.

Lika viktigt har det varit att studera materia-

lens reaktioner med varandra på ett teoretiskt

plan. Företaget har samarbetat med Swerea,

Österby Gjuteri och Högskolan i Halmstad.

– Vi har byggt upp en stor kunskap om

hur man kan göra simuleringar och balansera

mängden hårdmetall mot stål och tempera-

turer, vilket är otroligt viktigt för att få rätt

bindning av de två materialen. De ska i stort

sett smälta ihop, berättar Quarfordt.

När Panamaprojektet drar igång i höst

kommer Per Quarfordt att finnas på plats.

– Vi är inte där på heltid, men vi besöker

alltid våra kunder kontinuerligt under arbe-

tets gång. Behöver de något speciellt åker vi

dit och hjälper till att hitta lösningar och ser

till att allt fungerar.

TexT: KARIN MARKS

Vi gör bra idéer till hållbara succéer Flextronics Special Business Solutions är som ett växthus för medelstora och små företag. Vi hjälper dig att industrialisera idéerna på ett långsiktigt hållbart sätt. Med oss får du en marknadsledande tillverkningspartner. Som kund till Flextronics SBS får du ett eget team i världsklass. Vi hanterar hela kedjan från utveckling till eftermarknad. Alla kan sin sak och är tillgängliga för dig. Speciella kunder ska ha specialservice, så ser det ut i Flextronics värld. Vi ses!

Våra affärsutvecklare berättar gärna mer. Ring Micael 0709-65 1965 eller Magnus på 0702-45 07 61.

Duracore-tanden (övre bilden) ser relativt oanvänd ut jämfört med den konventio-nella efter samma tids användande.


För knappt sex år sedan bildades aktiebolaget CIKAB i Kvänum, ett nätverk där 90 konkurrerande fö-retag samarbetar mot ett gemen-samt mål: att utveckla företagen i bygden.

– I Kvänum har vi glädje och respekt för varandras framgång-ar. Vi är nog ganska unika med att ha konkurrerande företag som samarbetar, säger Per-Olof Ja-kobsson, ordförande i CIKAB.

Satsningen på att bilda ett aktiebolag i syfte att

bygga en samlingsplats i Kvänum blev 2003

verklighet. Alla i samhället var villiga att ställa

upp och sammanlagt köpte 180 företag, för-

eningar och privatpersoner aktieandelar i bo-

laget CIKAB, Centrumutveckling i Kvänum

AB. Med finansieringshjälp lyckades bolaget

bygga ett hotell som idag arrangerar en rad

olika aktiviteter där företagen kan träffas.

– Projektet engagerade hela bygden, alla

ville vara med och bidra till att skapa en sam-

lingspunkt i Kvänum. Det är tack vare den så

kallade Gnosjöandan i Kvänum, ett nätverk

som står för kunnande, kvalitet och modern

industriteknologi, som vi lyckats så bra med

satsningen, säger Per-Olof Jakobsson, som

även jobbar på KL Maskin.

Hotellet Lumber & Karle har konfe-

renslokaler, restaurang och bowling. Något

som alla aktiva i bolaget var överens om.

Lokalerna används främst av företagen och

föreningarna i bygden, men också av olika

grupper och privatpersoner. Bland de 90 fö-

retagen finns bland annat Rotage, Kvänum

kök, Benders och KL Maskin.

– Vi har skapat en mötesplats med akti-

viteter där vi kan träffas både privat och via

företagen. Vissa dagar tar vi en lunch ihop

och andra dagar avslutar vi arbetsdagen med

bowling. Man kan säga att aktiebolaget och

projektet har samlat ihop alla företag i Kvä-

num och fört oss närmare varandra, säger

Per-Olof Jakobsson.

I det stora hela har samarbetet mellan

företagen i Kvänum resulterat i flera hundra

nya arbetstillfällen, bland annat på hotellet

och hos de flesta industrierna. Det har även

lett till högre marknadsvärde på bostäderna

och fått många företag att ta sig igenom låg-

konjunkturen.

– Projektet har gett många ringar på vatt-

net. Att ha ett bra företagsnätverk i kom-

munen ger väldigt mycket. Vi kompletterar

varandra och hjälps åt när det behövs.

Framtidsvisionen för CIKAB är att fort-

sätta hålla liv i företagen i centrum och att

kunna bidra till att ytterligare utveckla byg-

den för ungdomarna.

– Vi har lyckats med projektets syfte. Nu

gäller det att hålla igång verksamheten.

TexT: QITHARA INAL

Konkurrerande företagsamarbetar för bättre näringsliv

Hotellet Lumber & Karle är samlingspunkten för bygdens företagare. Här träffas man både i affärer och privat.


NotERAt

Svenskt Näringsliv rapport ”Uppsäg-ning med förhinder” visar att många företag tappar kompetens med LAS (lagen om anställningsskydd).

– Var tredje företag har i samband med personalneddragningar förlorat nödvändig kompetens för företagets fortsatta verksamhet, i vissa branscher är den siffran 40-45 procent, säger

Björn Lindgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

Enligt rapporten råder det hos arbetsgi-varna osäkerhet om hur lång tid förhand-lingar med facket får ta. Endast 36 pro-cent av företagen har lyckats enas med sin motpart om en så kallad avtalsturlista. Syftet med avtalsturlistor är att underlätta för företagen att behålla nödvändig kom-

petens vid neddragningar, men systemet har visat sig vara ineffektivt.

– Också med en avtalsturlista i hamn har var tredje företag förlorat nödvändig kompetens, säger Björn Lindgren.

Undersökningen visar också att tur-ordningsförhandlingarna drar ut på tiden vilket är en kostsam process för företagen.

Fler och fler personbilarnyregistrerasNyregistreringen av personbilar fortsätter att öka jämfört med 2009, visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Under juli i år nyregistrerades 22 005 personbilar to-talt i hela landet, vilket är en ökning med drygt 38,3 procent jämfört med juli 2009. Även nyregistreringen av lastbilar har ökat med 22,7 procent. Liknande siffror syns för årets alla månader. Av det totala antalet nyregistrerade bilar under juli i år var knappt 20 500 av årsmodell 2008–2010.

En tillbakablick på 2009 visar att nybilsförsäljningen tap-pade stort månad efter månad jämfört med 2008. Det var först i oktober minskningen bromsades in för att sedan vända.

www.emeab.com

Steel Service Center

Precision. Flexibilitet. Kompetens.Laserskärning upp till 8m Klippning upp till 8mFinplasmaskärning upp till 18mBockning upp till 10m Fogberedning

EM Eriksson Steel Service Center

Hejargatan 8 • 781 71 Borlänge

Tel 0243-79 45 00 • Fax 0243-79 45 98

Företagen tappar kompetens med LAS


DET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTAR

För att skapa en starkare grund för lättviktskonstruktioner i fram-tiden planeras en ny plattform för industrin och forskningen på om-rådet.

– Många inom industrin tittar på att mixa olika material. Men en av de stora bromsklossarna är den bristfälliga kunskapen om hur material ska produceras, exem-pelvis kompositer, säger Stefan Gustafsson Ledell, ansvarig för Swerea Lättvikt på forskningsin-stitutet Swerea.

Flyg-, båt-, och fordonsindustrin är bara någ-

ra områden som visar stort intresse för bland

annat kompositer. Men även om mycket

forskning pågår på området fi nns fortfarande

få utbildningar om hur man ska konstruera,

komponera och tillverka produkter i dessa

material. Därför planerar nu Swerea, Innova-

tum Teknikpark och Svenskt Marintekniskt

Forum att tillsammans skapa en nationell

lättviktsarena, LIGHTer.

– Vi vill samla och förmedla en övergri-

pande bild av befi ntlig kompetens och de ak-

tiviteter som pågår inom lättvikt, både i Sve-

rige och internationellt, på ett ställe. Tanken

är att skapa nätverk, driva utvecklingsprojekt

och jobba med kompetensutveckling inom

industrin. Vi ser att behovet av det är stort,

menar Stefan Gus-

tafsson Ledell.

I framtiden tror

han att man kom-

mer att hitta mer

branschöverskri-

dande samarbeten

för att lära sig av

varandra.

TexT: KARIN MARKS

Ny arena för lättvikt planeras

Stefan Gustafsson Ledell är ansvarig för Swerea Lättvikt.


Forskningen kring lätta, brandsäk-ra och värmetåliga bilbatteri lådor närmar sig sitt mål. Bakom den stora satsningen står Lindenstone Innovation, Bollebygds Plast och forskningskoncernen Swerea.

– Med lättare och mer brand-säkra bilbatterilådor kommer elbilarnas framtid att gå en stor framgång till mötes, säger Rikard Bergsten, vd på Lindenstone Inno vation.

För knappt två år sedan tog Lindenstone

Innovation, Bollebygds Plast och Swerea

initiativet till utvecklingsprojektet om att ta

fram mer lättanvända och säkra bilbatterilå-

dor som kan kapslas in i till exempel elbilar.

Kombinationen av de tre företagens special-

områden har resulterat i en lättare, brandsäk-

rare och mer värmetålig bilbatterilåda än det

tidigare har funnits ute på marknaden.

– Vi har varit medvetna om behovet väl-

digt länge och har erfarenhet från bilindu-

strin sedan tidigare. När vi sedan upptäckte

att vi tillsammans har tekniken som krävs för

att göra ett stort framsteg inom området tog

vi tag i saken, säger Rikard Bergsten på Lin-

denstone Innovation, som står bakom bilbat-

terilådans kylningsteknik.

Kylningen används som värmeväxlare och

skapar en så jämn kyleffekt och temperatur

som möjligt genom batterilådans botten.

Bollebygds Plast jobbar med fi berkom-

positmaterial och har beslutat att använda

en termoplastisk komposit i batterilådan.

Tillsammans med lådans uppbyggnad av tre-

skiktsväggar fungerar den som en termos och

bevarar uppkommen temperatur så lång tid

som möjligt, exempelvis då bilen står parke-

rad i en kall miljö.

– I boxens väggar integrerar vi en värme-

funktion som kontrollerar temperaturen och

som dessutom kan leda bort värme. Själva

treskiktsväggen ger boxen dess rätta egenska-

per och består av en unik kombination av tre

material, där även en speciell isolering ingår,

säger Bo Nordkvist på Bollebygds Plast, och

fortsätter:

– Nu när bilföretagen vill ta fram el- och

hybridbilar är tunga batterilådor ett stort

problem. Vår utmaning har varit att ta fram

en batteribox som håller i en kollision, är

brandsäker, tät, har en teknik som skapar rätt

temperatur för batteriet och dessutom väger

så lite som möjligt. Och det är något vi kan

presentera redan i höst.

Batterilådans lättviktsmaterial, håll-

barhet och täthet står Swerea Swecon bakom.

– Vi siktar på närmare halverad vikt jäm-

fört med dagens batteriinneslutningar ge-

nom innovativ konstruktion samt förbättrad

hållbarhet vid kollisioner. Idag väger en bat-

teriinneslutning upp till 100 kilo, och det är

alldeles för mycket, säger Magnus Oldenbo,

projektledare på Swerea Swecom.

Företagen har redan hunnit prata med

fl era stora billeverantörer och intresset för

den nya bilbatterilådan är minst sagt stort.

För bilindustrin innebär det här säkrare och

lättare elbilar, vilket är en utveckling framåt.

TexT: QITHARA INAL

Lätta konstruktioner väcker stort intresse på många håll inom industrin idag. Ju lättare konstruktion, desto mindre bränsle och desto snällare mot miljön. Dess-utom är möjligheterna i det närmaste obegränsade när det handlar om formen på produkterna man kan till-verka i komposit, ett av de populäraste materialen inom lättviktsområdet. Här följer några exempel på produkter och processer som pågår inom området idag.

Brandsäkert bilbatteri med ny metod


Sedan ett par år tillbaka satsar SP, Sveriges

Tekniska Forskningsinstitut, extra på att

stötta svensk sjöfartsindustri och utveckling

av lätta konstruktioner till sjöss. Att Sverige

utmärker sig på området beror till stor del på

försvarets satsning på kompositkonstruktio-

Kompositerna går till sjöss

Valö är världens första snabbgående katamaran, en så kallad ”High Speed Craft”, helt i komposit.

DET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTARDET LÄTTAR

FÖRST MEDINDUSTRINYHTER

www.metal-supply.se

Att bygga i lätta kompositmaterial till sjöss är framtiden. Frågan är inte om utan när fartyg, till stora delar byggda i komposit, börjar trafi kera våra vatten.

– Det händer väldigt mycket nu inom forskningen när det gäller lätta konstruktioner till sjöss och Sveriges redare är bland de ledande i värl-den, säger Tommy Hertzberg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.


ner. Kockums började redan på 70-talet att

tillverka militärfartyg baserade på kompo-

siter. Men nu växer intresset för materialet

även på den civila fartygsmarknaden och ett

första Kockumskonstruerat civilt fartyg sjö-

sätts inom kort.

– Drivkrafterna bakom sjönäringens stora

intresse är skenande oljepriser och hänsyn till

miljön, berättar Tommy Hertzberg, samord-

nare av SP:s verksamhet på området Lätta

material och fartyg, och förklarar:

– Hela fartyget blir lättare och drar därmed

mindre bränsle. Dessutom blir tyngdpunkten

annorlunda när man byter fartygets övre delar,

från stål till komposit, vilket gör att man kan

ersätta ballast med betalande last.

Tekniken med kompositkonstruk-tioner till sjöss är välutvecklad. Bolaget

Stena har redan idag fullständiga ritningar

på en passagerarfärja med hela överbygg-

naden i komposit liggande på brittiska sjö-

fartsmyndighetens bord för principgodkän-

nande. Går ritningarna igenom blir fartyget

världens första större oceangående fartyg att

byggas med komposit. Men i dagsläget finns

det ett hinder.

– Sjöfartsmyndigheter är ofta lite försik-

tiga och drar sig för att vara först med att

släppa igenom helt nya konstruktioner. Om

britterna godkänner Stenas fartyg kommer

beslutet att nagelfaras av andra

flaggstater i världen. Britterna

är kanske rädda att sticka ut

hakan, menar Hertzberg.

Utmaningen för fors-karna och redarna är nu att

bevisa att kompositerna är lika

säkra att bygga med som stål

och andra obrännbara mate-

rial. Det har hittills satsats åt-

skilliga miljoner på försök att

utveckla plastkompositerna till

att bli obrännbara, något man

inte lyckats med. Trots det anser Tommy

Hertzberg att kompositerna kan ge lika säkra

konstruktioner som de traditionella materia-

len.

– Man kompenserar brännbarheten med

andra element, som till exempel mer brand-

isolering, sprinklersystem och obrännbart

glas i fönsterna. Dessutom har kompositerna

fördelen att de är en väldigt bra isolator som

inte leder värme, vilket stål gör i hög grad.

Det gör att risken att en brand ska sprida sig

från ett rum till nästa minskar med kompo-

sit, jämfört med stål.

Tommy Hertzberg tror att

stålfartygen visserligen alltid

kommer att dominera mark-

naden, men att kompositerna

kommer att ta mark.

– Det räcker med att någon

liten promille av världens sjö-

transporter sker med kompo-

sitfartyg för att vi ska ha fullt

upp framöver. Jag tror på att

låta varje material utvecklas

optimalt. Att i framtiden titta

på helt nya konstruktionslösningar och tänka

helt nytt, i stället för som idag bara ersätta det

gamla. I Sverige är vi duktiga på detta och har

alla möjligheter att vara fortsatt ledande på

området.

TexT: KARIN MARKS

Tommy Hertzberg, samord-nare av området Lätta material och fartyg på SP.


Ny på jobbet

Är du ny på jobbet? Eller har du precis anställt nya personer i ditt företag?

Här kan du dela med dig av

nyheten eller presentera dina

nya medarbetare! Besvara

följande frågor och maila till

[email protected].

OBS! Glöm inte foto.

namn:

Ålder:

Har ny tjänst som…

Har tidigare jobbat med…

Kommer senast från…

Det bästa med det nya jobbet?

Helena nordström, 28 år, är ny som mark

nadschef på Destination Jönköping där hon

i huvudsak ska leda det fortsatta byggandet

av varumärket Jönköping. tidigare har hon

varit anställd på konsultbolaget Skill. Hen

nes första uppdrag där var att bygga upp ett

helt nytt kontor i Jönköping.

I slutet på mars tillträdde Ann Gidner, 44 år, som ny marknadschef på rostfria Svetsmekano AB i Landskrona. Senast kommer Ann Gidner från Engineering som konsultchef.

rostfria Svetsmekano AB har även

anställt en ny produktionschef. Mats

Lavin, 47 år, som närmast kommer

från tillverkningsföretaget nimco Con

trols AB. Mats har även jobbat på

Haldex Brake Products AB.

x Egen tillverkningx Global organisationx Egna varumärken

ServiceQualityValue

• Vakuumformade produkter• PUR-förstärkningar• Sömnad av textil och läder• Systemlösningar

PR-plastgruppen är en av de ledande tillverkarna på den svenska marknaden avseende legotillverkning av vakuumformade produkter i termoplast.

Idag tillverkar vi allt från skräddarsydda detaljer till större volymenheter och färdigmonterade

produktertill tillverkningsdustrin. Företagen i gruppen har moderna anläggningar vad avser såväl ändamålsenliga lokaler som maskiner för vakuum- formning och sömnad. Genom ständigt kundfokus, process-förbättringar och kundanpassade lösningar bidrar vi till stärkt konkurrenskraft för våra kunder. Företagen, som finns i Östersund, Jönköping och Olofström har ca 100 anställda.

Din leverantör av:

Monter B04:42

Östersund063-575550www.prplast.se

Jönköping036-387280www.prplasthuskvarna.se

Safeman AB0454-97000www.safeman.se


NotERAt

Bosch lanserar världens första serieproducerade parallellhybriderVolkswagen Touareg och Porsche Cayenne blir först ut med att använda sig av Boschs parallellhybridteknik, vil-ket innebär att bilarna kan drivas av förbränningsmotor och elmotor tillsammans eller var för sig. Fordonen kom-mer att kunna köras i upp till 60 km/h på eldrift. Tekniken inkluderar också ett så kallat ”sailing mode” vilket inne-bär att förbränningsmotorn kan slås av tillfälligt i farter upp till 160 km/h.

Bränsleförbrukningen är kraftigt reducerad trots att prestandan kommer att motsvara en kraftfull V8. En an-nan finess är ”power boost” som tillfälligt kan öka bi-larnas effekt till 380 hästkrafter och 580 Newtonmeter, vilket gör det möjligt att nå 0–100 km/h på 6,5 sekunder.

Ökning av antalet bolagsaffärerDe senaste månaderna har antalet bolagsaffärer i Sverige ökat markant. Enligt siffror från undersökningsföretaget BvD Zephyr gjordes affärer till ett värde av 75 miljarder kronor från januari till och med juni i år, rapporterar Svenska Dagbladet. Det ska jämföras med 55 miljarder under de sista sex månaderna av 2009.

– Intrycket är att många av de affärer som legat på is på grund av lågkonjunkturen nu blir av, säger Clas Nyberg, partner på advo-katfirman Mannheimer Swartling, till tidningen.

Antalet företagsaffärer ökar snabbare i Sverige än i övriga euro-peiska länder. Förklaringen tros vara att den svenska ekonomin har återhämtat sig snabbare. Mannheimer Swartling gör bedömningen att det framför allt är industriföretag som kommer att vara i köpar-tagen framöver.

– De har gott om pengar och måste bestämma sig för om de ska använda dem till att köpa företag, säger Clas Nyberg.

LASERSKÄRNINGStor kapacitet inom plåt- och maskinbearbetning

AB Maskinarbeten Alvesta Tel 0472-453 00 www.maskinarbeten.se

2968Under juli månad varslades 2 968 personer i Sverige.Det är cirka 1 000 personer färre än samma period förra året.


Vi tillverkar högkvalitativa, specialdesignade rörsystem efter Dina behov.Testa oss – vi klarar det mesta!

Uponor ABIndustrial ApplicationsT 0223-380 00F 0223-381 03E [email protected] www.uponorindustrial.com

Besök oss på ELMIA SUBCONTRACTORmonter B06:60

Vi tillverkar högkvalitativa, specialdesignade rörsystem efter Dina behov.Testa oss – vi klarar det mesta!

Uponor ABIndustrial ApplicationsT 0223-380 00F 0223-381 03E [email protected] www.uponorindustrial.com

Besök oss på ELMIA SUBCONTRACTORmonter B06:60

Documents

SUBstance 1