Substitutionsbehandling vård eller underhåll av missbruk · 2015-04-21 · kontrollerad som narkotika. Under tiden ändrade kemister den kemiska strukturen och utvecklade nya droger,

Nr 4/2012

SVENSKA

POL ISFÖREN INGENS T IDSKRIFT

Det vita heroinets återkomst

Nya drogtestmetoder under utveckling

Narkotikabekämpningen fungerar tack vare eldsjälar

Polisen i Rio återtar favelan från knarkligorna

Substitutionsbehandlingvård eller underhåll av missbruk

1SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012

INNEHÅLLLedaren: SNPF har blivit 25 år ............................................................... 2Info från styrelsen .................................................................................... 3Redaktörens spalt.................................................................................... 3Tema: Substitutionsbehandling – vård eller underhåll av missbruk ”SUB” – lösning eller problem ..................................................... 6 Det vita heroinets återkomst ...................................................... 10 SvenskaBrukarföreningenvillökainflytandet ........................... 14 Subutexpatient sålde minst 400 tabletter till unga kvinnor i Lycksele ......................................................... 18 Läkemedelsassisterad behandling måste leda till långvarig drogfrihet ....................................................... 22 Många former av läkemedelsassisterad behandling vid missbruk ............................................................ 26Ungdomar i byggbranschen löper större risk för arbetsskador.............. 30Drogmissbruk på yrkesskolan ............................................................... 31Nya drogtestmetoder under utveckling .................................................. 34Stockholmsveckan i Visby – samverkan gav resultat ............................ 38Dags att utmana HD! ............................................................................. 39MDPV farligare än tidigare känt............................................................. 42MDPV tilltalar heroinister och amfetaminister........................................ 43Irland förbjuder 200 syntetiska droger i ett svep.................................... 46USA lagstiftar om analoga droger.......................................................... 47Rättsrutan: Domstolspraxis vid narkotikabrott i andra nordiska länder . 50Info från SKL: Från pulver till Spice ..................................................... 51Notiser: Världen runt ............................................................................ 54 Landet runt ............................................................................. 55Tolkar som verktyg i narkotikapolisens arbete ....................................... 58Narkotikabekämpningen fungerar tack vare eldsjälar ........................... 59Barnkonventionen kräver att barn skyddas mot narkotika..................... 61Polisen i Rio återtar favelan från knarkligorna ....................................... 64Fängelse för langning via recept ........................................................... 69Bristande läkemedelshantering i Umeå ................................................. 72Boktips .................................................................................................. 76Fem nya internetdroger på väg att förbjudas......................................... 78Stipendierutan ...................................................................................... 80

Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENSTidskrift

ANSVARIG UTGIVARE:Mika Jörnelius

CHEFREDAKTÖR:Gunnar Hermansson (GH)

REDAKTIONSKOMMITTÉ:Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktörChristoffer Bohman (CB)Lennart Karlsson (LK)

ADRESS:SNPF:s TidningPolismyndigheten i Västra GötalandLKP – NarkRBox 429401 26 GöteborgTelefon: 070-751 53 71Webb: www.snpf.org

SVENSKA NARKOTIKA- POLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING:c/o Mediahuset i Göteborg ABMarieholmsgatan 10415 02 GöteborgTelefon: 031-707 59 55Fax: 031-84 86 [email protected]

MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅRAnsökan om medlemskap inges tillstyrelsen Svenska Narkotikapolis-föreningen;Box 429, 401 26 GöteborgTel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.orgPostgiro SNPF 63 73 06-2

ADRESSÄNDRING:Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected]

MANUSSTOPP:20 oktober 2012. Utgivning v.49, 2012. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp [email protected]

OMSLAGET:Substitutionspreparatet Subutex

PRODUKTION OCH TRYCK:Åkessons TryckeriaktiebolagBox 148, 361 22 EmmabodaTelefon. 0471- 482 50www.akessonstryck.se

ISSN 1101-6817

4/12 Årgång 25

Sidan 72-73

Sidan 46-47

46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012 47SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012

Genom introduktionen av ett stort antal syntetiska dro-ger, som substituerade katinoner, på den globala mark-naden blev Irland för några år sedan drabbat av “head shops” (ett slags butiker för droger och drogattiraljer). Dessa började erbjuda ett sortiment med nya kemika-lier under beteckningar som “forskningskemikalier”, “badsalt” eller “växtnäring”, liksom attiraljer för drogkonsumtion. Det var naturligtvis ingen som trodde på de nya beteckningarna, eftersom alla kände till att affärsidén var att gå runt narkotikakontrollen. En del butiker var öppna 24 timmar om dygnet.

Giftiga och beroendeframkallande Situationen utvecklades snabbt bortom kontroll, då de nya drogerna visade sig vara mycket giftiga. Polisen och ambulansverksamheten tvingades köra svårt förgif-tade, oroliga och förvirrade missbrukare till akutmot-tagningar. Människor dog av de nya drogerna.

Till och med butikerna upplevde att de själva drab-bades av de oönskade effekterna av de nya drogerna. Kunder som blivit våldsamma av sina droger gjorde att de måste installera säkerhetsdörrar med luckor.

Det visade sig på kort tid att de nya drogerna, som de syntetiska katinonerna, var höggradigt beroende-framkallande.

Drogdebatten fick snabbt fokus på lagstiftningens och regeringens långsamhet. Med den gamla procedu-ren kunde det ta ett år att få en ny substans formellt kontrollerad som narkotika. Under tiden ändrade kemister den kemiska strukturen och utvecklade nya droger, som formellt skilde sig från de som var klassade eller under övervägande för klassning som narkotika.

Den irländska regeringen fattade till slut problemets omfattning och allvar, särskilt hotet mot unga män-niskor. I maj 2010 utarbetade narkotikaministern Pat Carey och hälsovårdsministern Mary Harney en ny lös-ning när de lade fram Strafflagen om psykoaktiva sub-stanser av år 2010. Irländska medier stödde förslaget. Allmänna opinionen, som drivits på av ett antal frivil-ligorganisationer inom drogområdet, skapade tryck på politikerna att rösta för lagen.

Lagen gjorde det till ett brott i Irland att importera, exportera, producera, tillhandahålla eller inneha dessa substanser.

Bland de 200 substanser som täcks av lagen finns syntetiska katinoner (mefedron etc.), syntetiska can-nibinoider (“spice”), ett antal ecstasy-liknande sub-stanser, som BZP, samt GBL och 1,4-butandiol, båda kända som “Liquid ecstasy”.

Dock var ett antal substanser, som dimetokainer, ej inbegripna i den första lydelsen av lagen. Detta rät-tades till i maj 2012, då de togs med i lagen. Irland känner idag stolthet över att ha det mest vittfamnande förbudet i världen för nya rusmedel.

Butiker stängdaPolisen agerade snabbt för att använda de nya befo-genheterna för att stänga drogbutikerna. Sådana hade öppnats i en takt av en ny per vecka men är nu på väg att stänga. De enda varor som de nu kan sälja lagligen är bongar och pipor.

Lagen förbjuder också innehav av marknadsförings-material.

Den snabba utvidgningen av den irländska lag-stiftningen om narkotikakontroll visar att en grupp engagerade medborgare kan förmå sina politiker att kraftfullt handla mot hotet från de nya drogerna. ■

Gráinne KennyÖvers. JH

I Irland öppnades som mest en ny s.k. “head hop” i veckan för försäljning av nya lagliga droger med stark rusverkan. På grund av att kunderna blev aggressiva tvingades en del buti-ker införa förstärka dörrar, skydd för fönstren m.m. Här ses en lokal demonstration mot en butik. (EURAD)

Irland förbjuder 200 syntetiska droger i ett svepDen snabba utvecklingen och introduktionen av nya syntetiska substanser på drog-marknaden föranledde regeringen att på en gång förbjuda 200 nya droger.

Gráinne (uttalas Gråånja) Kenny har i årtionden varit en förkämpe för en restriktiv narkotikapolitik i Irland. Hon har också varit President för Europe Against Drugs (EURAD), som är en paraplyorganisation för frivilligorganisationer som stöder det fulla genomförandet av FN:s internationella narkotikakonventioner. (EURAD)

Gráinne Kenny får en eloge från en ledande irländsk kolum-nist för sina ansträngningar att skapa en ny lagstiftning nya syntetiska droger. Rubriken kan översättas med ”Låt hurra för Gráinne som spikade igen drogbutikerna!” on Sunday)

USA lagstiftar om analoga droger

USA:s kongress har beslutat att ställa ett stort antal syntetiska droger under nar-kotikakontroll.

I ”2011 års lag om kontroll av syntetiska droger” räk-nas uttryckligen upp 15 syntetiska ”cannabimimetis-ka” substanser (”cannabimimetisk” betyder cannabis-härmande) och 26 syntetiska centralstimulantia. I den senare gruppen ingår bl.a. fenetylaminer av ecstasytyp samt syntetiska katinoner.

De reglerade cannabinoiderna är AM2201, AM694, CP-47,497, CP-47-497-C8-homolog, JWH-018, JWH-019, JWH-073, JWH-081, JWH-122, JWH-200, JWH-203, JWH-250, JWH-398, SR-19 (RCS-4) och SR-18 (RCS-8). Kontrollen omfattar även blandningar innehållande dessa substanser.

De reglerade centralstimulerande medlen är 2C-C, 2C-D, 2C-E, 2C-H, 2C-I, 2C-N, 2C-P, 2C-T-2, 2C-T-4, alfa-PPP, alfa-PVP, butylon, etylon, flefedron, 3-flu-orometkatinon, MDAI, MDPPP, MDPV, mefedron, metamfepramon, metedron, metylon, MOPPP, MPBP, nafyron och N-etylkatinon. Serien 2C tillhör ecstasy-gruppen. Butylon m.fl. är synetiska katinoner.

Många av dessa medel står redan under narkotika-kontroll i Sverige, t.ex. JWH-018 och MDPV. Däremot är t.ex. JWH-019 klassad som hälsofarlig vara.

Även andra varianterDen amerikanska lagen gör det möjligt att även reg-lera andra varianter av syntetiska cannabimimetiska substanser. Lagen räknar upp olika klasser av kemiska strukturer som kan täckas av lagen ifall substansen är agonist (medel som utlöser positiv aktivitet) på can-nabisreceptorn CB1. Det betyder att medlet har neu-ropsykofarmakologiska effekter av samma slag som cannabis (marijuana, haschisch och delta-9-THC). Att man som kriterium för narkotikakontroll anger kapa-citet för bindning till en specifi k receptor torde vara en juridisk innovation. Det innebär att man använder ett verkanskriterium (effekten, i detta sammanhang russti-mulering).

Formellt hamnar de nya substanserna på kontroll-lista (”schedule”) I, vilket motsvaras av vår narkotika-

därmed vara så farliga att sjukvården. ■

Jonas Hartelius

MIL

JÖM

ÄR

KT ÅKESSONS TRYCKERI

LICENSNUMMER 341093

47SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012

täcks av lagen finns etc.), syntetiska can-ecstasy-liknande sub-

och 1,4-butandiol, båda

substanser, som dimetokainer, lydelsen av lagen. Detta rät-

togs med i lagen. Irland det mest vittfamnande

rusmedel.

har i årtionden varit en förkämpe för en restriktiv narkotikapolitik i Irland. Hon har

Against Drugs (EURAD), för frivilligorganisationer

av FN:s internationella

Gráinne Kenny får en eloge från en ledande irländsk kolum-nist för sina ansträngningar att skapa en ny lagstiftning nya syntetiska droger. Rubriken kan översättas med ”Låt hurra för Gráinne som spikade igen drogbutikerna!” on Sunday)

Även andra varianterDen amerikanska lagen gör det möjligt att även reg-lera andra varianter av syntetiska cannabimimetiska substanser. substanser. substanser Lagen räknar upp olika klasser av kemiska strukturer som kan täckas av lagen ifall substansen är agonist (medel som utlöser positiv aktivitet) på can-nabisreceptorn CB1. Det betyder att medlet har neu-ropsykofarmakologiska effekter av samma slag som cannabis (marijuana, haschisch och delta-9-THC). Att man som kriterium för narkotikakontroll anger kapa-citet för bindning till en specifi k specifi k specifi receptor torde vara en juridisk innovation. Det innebär att man använder ett verkanskriterium (effekten, i detta sammanhang russti-mulering).

Formellt hamnar de nya substanserna på kontroll-lista (”schedule”) I, vilket motsvaras av vår narkotika-

därmed vara så farliga att sjukvården. ■

Jonas Hartelius

72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012 73SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012

Chauffören Anders arbetade åt Ragnsells och hämtade varje onsdag medicin på Tamro för vidare distribution till förbränningsstationen Dåvamyran strax utanför Umeå. Tamro distribuerar mediciner till apoteken runt om i Norrland, men ansvarar också för insamling av mediciner som ska destrueras på grund av exempelvis utgånget datum.

Vid spaningen kunde konstateras att Anders varje onsdag stannade till på Tamro samt att han, istället för att köra direkt till Dåvamyran, åkte till en undanskymd plats där han i lugn och ro gick igenom vilka mediciner som skulle förbrännas och där kunde tillgripa det som föll honom i smaken.

Stora brister i säkerheten på TamroNär polisen besökte Tamro visade man stolt upp säker-hetsrummet där all narkotikaklassad medicin förvara-des. Medicinen skulle sedan distribueras ut till de olika apoteken runt om i Norrland och säkerheten kring detta var rigorös.

Kring hanteringen av den kasserade medicinen fanns däremot stora brister, något som polisen kunde konstatera under sin kontroll. Allt från metadon, olika morfinpreparat, fentanylplåster och bensodiazepiner till Alvedon och kanyler förvarades i svarta sopsäckar nedstoppade i en pappkartong. Kartongerna staplades på lastpallar innanför lastbryggan inne på Tamro. Det kunde vara i storleksordningen 6-7 pallar med kar-tonger fulla med olika preparat som Andreas hämtade utan vidare uppföljning eller kontroll.

Chauffören försåg kvinna med tabletterI mitten av mars 2012 beviljade tingsrätten i Umeå åkla-garens Anders Norberg begäran om att bedriva spaning med hemliga tvångsmedel mot chauffören. Under spa-ningarna framgick ganska snart att Andreas inte bara har en förkärlek för att i sitt jobb stjäla narkotikaklas-sade läkemedel - på Ragnsells kommer Anders också i kontakt med annat gods som han tillgriper. Ärendet blir svårspanat med anledning av att det i princip är

omöjligt att se vad Anders har för sig inne i lastbilen när han parkerat.

Under spaningarna fattas misstankar mot en kvinna, Elin, bekant med Anders. Misstankarna gör gällande att Elin möjligen kan vara den som Anders levererar de nar-kotikaklassade tabletterna till. Den 29 mars grips hon och har i samband med gripandet en större mängd narkotikaklassade preparat på sig. Polisen gör också en husrannsakan hemma hos Elin där ytterligare narkotiska preparat samt en handskriven lista över olika preparaten anträffas. Under förhören med Elin berättar hon att Anders under ett halvårs tid försett henne med diverse narkotikaklas-sade tabletter samt att hon sedan en tid blivit

Bristande läkemedels-hantering i UmeåVåren 2012 blev en chaufför som körde mediciner för destruktion från läkemedelsdist-ributören Tamro i Umeå, intressant för polisen. Roteln för grova brott i Umeå fattade misstankar om att chauffören stal narkotikaklassade läkemedel och inledde spaning med hemliga tvångsmedel.

beroende av värktabletter, något Anders har vetskap om. Sedan Elin ett halvår tidigare berättat för Anders att hon mår psykiskt dåligt, har Anders på eget bevåg levererat en mängd narkotikaklassade tabletter, varpå hennes tablettmissbruk eskalerat.

En bit in på 2012 föreslår Anders att Elin ska börja sälja tabletter. Elin, som har det jobbigt ekonomiskt, nappar på Anders erbjudande.

Fler medhjälpare identifieradesVid den tidpunkten har polisen så pass mycket på fötter att man beslutar att Anders skulle hämtas in till för-hör. Han nekar till brottsmisstanken grovt narkotika-brott. Vid husrannsakan i bostaden anträffas en min-dre mängd narkotikaklassade preparat, men inte alls så mycket som polisen hoppats på. Frågan är om Anders har något lager gömt någonstans, om det fi nns någon medgärningsman, eller om Anders inte verkat i så stor skala som polisen misstänkt.

Fredag eftermiddag den 30 mars fattas ett för ären-det mycket avgörande beslut. Under avlyssningen har Anders en hel del kontakt med sin arbetskamrat Stefan. Polisen hämtar honom till förhör samt genomför hus-rannsakan i bostaden. Där anträffas en cannabisodling och en hel del narkotikaklassade preparat. Stefan upp-ger i förhör att han fått preparaten av sin arbetskom-pis Anders som betalning för en mobiltelefon. Anders hade då också sagt till Stefan att han skulle kunna skaffa fram mer tabletter som ”man skulle kunna tjäna pengar på att sälja”.

Stefan nappade enligt egen utsago inte direkt på Anders erbjudande att börja sälja tabletter, men på grund av sin ansträngda ekonomi erbjöd han sig till

slut att kontakta en kille i Hudiksvall vid namn Hans. Hans var intresserad men ville veta vilken typ av prepa-rat det var frågan om. Information om preparaten fick Hans när Stefan kontaktade honom via Skype. Stefan hade innan dess fått en handskriven lista av Anders om vilka preparat som fanns att köpa. Anders hade också skickat ett foto av preparaten till försäljning, som Stefan vidarebefordrade till Hans.

Den 10 mars åkte Stefan och Anders till Hudiksvall för att leverera de narkotikaklassade tabletterna. De skulle få 20 000 kronor när Hans sålt allt. På väg hem från Hudiksvall berättade Anders för Stefan att det skulle finnas tillgång till mer narkotikaklassade tabletter. Efter drygt en vecka kontaktade Hans Stefan via Skype och meddelade att han sålt iväg en del och att han skulle göra en första avbetalning på 5000 kr, pengar som sattes in på Stefans bankkonto.

Den 26 mars i år kontaktade Hans Stefan via Skype för att fråga ifall det fanns tillgång till mer. Stefan hörde i sin tur med Anders som skulle kunna fixa fram mer narkotikaklassade tabletter. Ett par dagar senare åkte Stefan och Anders återigen söderut för leverera det andra partiet tabletter, man skulle mötas halvvägs i Älandsbro. Där överlämnades en kartong fylld med narkotikaklassade läkemedel. Samtidigt betalade Hans de 15 000 kr han dittills sålt för.

Många tekniska bevis ledde till fällande domarVia telefonlistor kunde polisen se att Anders, Stefan och Hans haft telefonkontakter med varandra och var de befunnit sig. Deras datorer togs i beslag och genom-söktes av IT-forensiker som lyckades återskapa vissa chattkonversationer, där de väldigt öppet skrev om vilka preparat som fanns till försäljning.

Den bild Anders hade skickat över till Stefan för vidare befordran till Hans, återfanns på ett minneskort i Stefans bil. Som skriftlig bevisning för att belysa vad Anders och Stefan höll på med, fanns en hel del avlyss-nade telefonsamtal.

Tingsrätten tog genom hela utredningen fasta på att Anders försökt utnyttja sina kompisar för att begå brott, något som kompisarna också känt. De var där-för mycket samarbetsvilliga och vittnesförhören med såväl Elin som Stefan var av stor vikt för att kunna lösa fallet. Elin dömdes till skyddstillsyn och samhälls-tjänst, Stefan till 1 år och 3 månader, Hans 1 år och 8 månader och Anders, hjärnan bakom allt, till fängelse i 2 år och 6 månader – en dom som dock kommer att överklagas.

Med anledning av den stora tillgång till narkotika som Anders haft under lång tid, sex månader såvitt Umeåpolisen känner till, misstänkte och misstänker man fortfarande att Anders har en läkemedelsgömma nedgrävt någonstans. Men trots sökande med femton man, narkotikahundar och andra hjälpmedel, har det misstänkta lagrets inte hittas.

I och med detta fall har spotlighten satts på Tamros bristande hantering av narkotikaklassade läkemedel, något som också är under utredning. Läkemedelsverket, som utfärdar certifikaten för hanteringen, har informe-rats av polisen och kommer eventuellt att vidta åtgär-der. ■

Magnus ForsgrenInspektör

Umeå/Västerbotten Spaning & Utredning Grova brott

Den bristfälliga hanteringen av läkemedel för destruktion på Tamro. Sopsäckar med läkemedel i öppna pappkartonger hämtades av åkeriet för transport till förbränning.Foto: Polisen

Bild på stulna tabletter som återfanns på ett minneskort i Stefans bil och därmed kunde användas som bevisning.

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012

Svenska Narkotikapolisföreningen, som startade upp sin verksamhet i Göteborg 1987, har i sin verksamhet under de gångna 25 åren spridit kunskap om narkotika och narkotikabekämpning till såväl rättsväsendet som samhället i stort. SNPF har kommit att bli den enskilt största aktören i landet vad avser kunskapsförmedling-en om narkotika. Att över 700 personer i maj samlades i Göteborg, varav många på sin fritid för att delta på utbildningskonferens, talar sitt tydliga språk vad gäller engagemanget i en angelägen samhällsfråga. Samtidigt bekräftar det behovet av att ständigt ta in mer kunskap i en så komplex och ständigt föränderlig fråga som den om narkotika. Ständigt nya preparat och ständigt för-ändrat modus hos de vi har att agera mot kräver forum för utbildning och information.

Det var särskilt trevligt att se så många från rätts-väsendets alla myndigheter samlade denna gång i Göteborg. Det är i sig viktigt att vi agerar gemensamt i kampen mot brottsligheten i stort och särskilt vad gäller den grova organiserade och ofta gränsöverskri-dande brottsligheten.

Narkotikan är i regel den gemensamma nämna-ren inom såväl mängdbrottsligheten som den grövre brottsligheten. Det finns ingen av våra myndigheter som ensamt kan påverka den negativa utveckling som pågår. Vi har tydliga mål i våra insatser mot narkotika. Överlåtelser skall vara i fokus. Det är viktigt att vi upprätthåller en balans i våra åtgärder för att uppnå en verklig effekt. Därmed sagt att bekämpningen måste pågå kontinuerligt på de olika nivåerna. Den grova gränsöverskridande brottsligheten med ett utvecklat internationellt samarbete, såväl som nationellt där det är viktigt att vi har ett skarpt öga på de regionala och lokala distributörerna och de aktiviteter som pågår i missbruksmiljöerna.

Ett modernt fenomen är att narkotikalangaren genom internet når direkt in i barnens hemmamil-jö med sina erbjudanden. Spaning på internet och IT-forensisk verksamhet är och förblir en utmaning för att förhindra att yngre lockas in i missbruk och destruktivt beteende.

SNPF:s utbildningskonferens är en unik arena för kontakter över myndighetsgränserna.

Samverkan och samarbete är de framgångsfakto-rer som på senare tid lett till mycket goda resultat i bekämpningen av den grova brottsligheten. Det har under senare år genomförts en hel del åtgärder för att strukturera upp och få mer stringens i både den egna myndighetens verksamhet och i samverkan med andra. Inom polisen är ledningen, styrningen och samverkan tydligare mellan den nationella nivån och ut till myn-dighetsnivån. Vi har identifierat en rad gemensamma problem kring strategiska personer, kriminella organi-sationer och brottsområden som vi har funnit modeller att verka mot. Parallellt finns samverkan med andra myndigheter direkt operativt, men också genom UC på olika nivåer för att samla den gemensamma kunskapen och analysen för insatser och taktisk fördelning av olika ansvar.

Framgångarna har inte låtit vänta på sig. Den orga-niserade brottsligheten och de kriminella gängen har fått rejäla törnar och flera är de av huvudfigurerna som kunnat lagföras och numera inkapaciterats på våra anstalter. Effekterna av en förstärkt lagstiftning vad avser möjligheter till ett utökat förverkande av tillgångar börjar också synas på framgångskontot. Att de kriminella blir fråntagna pengar och statusprylar svider, när det lyckas som bäst, mer i skinnet än den kalkylerade risk de lever med att då och då få spendera tid på anstalt.

En utmaning i våra större städer har varit och är brottsligheten och otryggheten som problemfyllda ungdomar skapat i vissa utsatta bostadsområden. Problematiken i sig är komplex men det finns absolut skäl att nämna narkotika som en direkt faktor som skapat våldsamma situationer mellan rivaliserande gäng eller enskilda kriminella. I våra strävanden att återställa tryggheten är det av största vikt att se till att det inte skapas lokala hjältar med narkotikahandel på sin agenda och som styr och ställer och drar med sig andra i missbruk och våldsbrottslighet.

Vi ser framtiden an med kommande 25 år för SNPF.

Anders StolpeVice ordförande i SNPF

SNPF har blivit 25 årLedaren

Info från styrelsen

Vi är (nästan) i hamn

Tack vare att vi fått in så många e-postadresser till er medlem-mar, kommer vi att spara tid men framförallt pengar vid fram-tida utskick. Pengar som kommer gagna er, våra medlemmar genom vår verksamhet!En del av er har vi inte lyckats nå via SNPF:s mail. Det är framförallt några av er vi velat skicka betalningspåminnelse till och vi vill inte mista er som medlemmar! Men detta blir den sista tidningen ni får om ni inte betalar in 200 kr på postgiro 637306-2 som är årsavgiften för SNPF. SNPF:s styrelse arbetar ideellt och medlemsavgiften är värde-full för att vi ska kunna föra en så bra verksamhet som möjligt. Vi arbetar på vår fritid och det är en krånglig administration med medlemmar som endast betalat vartannat år exempelvis.Gamla och nya medlemmar som vet med er att ni inte med-delat e-postadress som vi kan nå er på externt, skicka den till oss på [email protected] Vi hörs på mejlen och ses framöver hoppas vi i styrelsen!


Redaktörens spaltDet råder ingen brist på narkotika och andra illegala droger i landet. Det vittnar tullens och polisens be-slagssiffror om. Hasch och marijuana toppar, följt av narkotikaklassade lä-kemedel. Den ordningen har vi haft i några år.

För ett tiotal år sedan var ecsta-symissbruket alarmerande och det fanns gott om tabletter i omlopp. Men efterfrågan minskade och ecstas-ytabletter var för att par år sedan sällsynta i Sverige. Nu verkar det ha vänt, kanske beroende på att en ny generation unga missbrukare bara ser fördelarna utan att känna till de allvarliga biverkningarna av MDMA.

Utvecklingen går fort och vi inom SNPF och alla andra som arbetar mot illegal droghandel och missbruk måste hänga med i svängarna och försöka vara uppdaterade.

Ett viktigt område vi inte får glöm-ma är alla legala droger som samhäl-let förser medborgarna med. Många av dessa läkemedel fungerar som ersättningsmedel för heroin, amfeta-min och alkohol. Läckaget till den illegala marknaden är därför bety-dande.

Man ska också komma ihåg att allt fler läkare och sjuksköterskor på beroendemottagningar och behand-lingshem, och många andra i samhäl-let, får sin månadslön genom att han-tera dessa mediciner i sitt arbete. Det kan då vara svårt att se den baksida av myntet som t.ex. narkotikapoliser och andra drogbekämpare får se.

Vi bör därför vara helt klara över hur vi ska förhålla oss till substitu-tionsbehandling och annan behand-ling med narkotiska läkemedel. Artiklarna i tidningens tema kan kan-ske vara till hjälp.

GUNNAR HERMANSSON

070-751 53 71

I detta nummer medverkar följande externa skribenter:

Kenneth Olsson sid 6Robert L. DuPont 18Alex Silow 38Per-Erik Lundberg 42Gráinne Kenny 46Andreas Carlsson 51Teresa Martinez Axén 58Stefan Holgersson 59Katarina Cnattingius 61Camilla Ami Wester 64Magnus Forsgren 72


Jag är ute med min familj på en restaurang. En gammal bekant, Pelle, vinkar och kommer fram. Numera är han en framgångsrik egen företagare och har lämnat det liv som tidigare förde oss samman när jag var polis i en ga-tulangningsgrupp och han var tung narkotikamissbru-kare. Något bekymrar honom dock. Jag har en pojke, ”Danne”, som är missbrukare, började med cannabis förstås, och går nu på Sub, säger han. Jag vet vem han handlar av, säger Pelle vidare och nämner ett välkänt namn, ”Olle” . Pelle har själv sett sonen i en köpsitua-tion med Olle på Vaksala Torg i Uppsala. Det värsta är, säger Pelle, att den här Olle regelbundet får ut sex Sub på Beroendekliniken, behåller två och säljer fyra.

Subutex ingår ofta i blandmissbrukDetta belyser flera olika problem kring Subutex/Sub-uxone med den verksamma substansen buprenorfin, ofta benämnd Sub i missbrukarkretsar. Danne började med cannabis och det är en vanlig kombination i analys-svar att Sub och cannabis följs åt. Ungefär lika vanligt är det att bensodiazepiner ingår. En tidigare uppfölj-ning jag gjorde av 60 provsvar med Sub visade också i 34 fall på cannabis och dito 34 fall av bens samt i 13 fall på amfetamin. Därutöver visade några prov heroin och kokain. Kopplingen cannabis (den vanligaste ille-gala drogen och totalt dominerande bland ungdomar) samt Sub, innebär en snabb ökning av antalet poten-tiella opiatmissbrukare i den gruppen. Cannabisruset upplevs kraftfullare med Sub, man får mer effekt. Bens är en annan obehaglig sida av saken. De kombineras med opiater, som Subutex, för att bl a förstärka och överbrygga ruseffekterna (möjliggjör även langning av fler Sub). Etter värre är att den kombinationen ger ökad risk för överdos/dödsfall. Sådana dödsfall har börjat bli vanligare i Sverige och än mer i Finland, som var tidigt ute med Subutex-behandling.

Beroendeklinikerna läckerSub är numera i vårt län, Uppsala, sedan ett flertal år fjärde största preparat i analyssvar från Rättsmedicinal-verket. För den stadigvarande tillgången, oklart för hur stor del, står substitutionsprogrammen. I Uppsala bl.a.

Beroendekliniken, via sådana som ”Olle”. Det går till så att brukaren hämtar ut sin ranson och drar iväg till en vedertagen mötesplats, t.ex. ett hamburgerställe eller härbärge, där försäljning sker. Ibland har även brukare varit påpassade när de hämtat ransonen och omgående rånats på densamma. Hos oss kan ett normalpris vara ca 200 kr för en 8 mg Sub, men i norra Sverige finns uppgifter om ett flerdubbelt högre pris. I Stockholm finns ”Subtorget” nedanför Maria Beroendeklinik, som bland missbrukare benämns som en öppen marknad. Den blandning av legalitet – illegalitet som blir följden är svårjobbad för polisen.

Risken tonas nerGrunden för spridning av Sub var från början en släpp-hänt hantering då läkare utan specialistkompetens kun-de skriva ut de åtråvärda tabletterna (tidigare beskrivet av Gunnar Hermansson i SNPF-tidningen nr 2-2004). Med detta följde ett omfattande missbruk. När reg-lerna skärptes var skadan redan skedd. Nu vill miss-bruksutredningen ånyo att allmänläkare med särskild kompetens ska kunna förskriva Sub. Beskrivningen av Sub (buprenorfin) i missbruksutredningen beaktar inte de problem som visat sig och påtalats av bl.a. KRIS. I utredningen tonas risken för överdos ner. Man tar inte upp riskerna med blandmissbruk vid illegal använd-ning av Sub och andra dämpande preparat, framförallt bensodiazepiner. Det påstås även att Sub har en begrän-sad risk för att utveckla ett beroende. Dock ger Sub en lång period av abstinenssymtom, mycket jobbig för användaren, vilket gör missbruket svårt att bryta. Då Sub efterhand kommit att bli den största illegala opia-ten i Sverige med ett högt pris, är liten risk för beroende ett märkligt påstående Dessutom påstås att risken för läckage från programmen inte är stor. Poliser och KRIS rön säger något annat.

KRIS-rapport om SubutexmissbrukI rapporten ”Den livslånga avgiftningen” framtagen av KRIS finns intressanta omständigheter. Av 21 intervju-ade subanvändare, varav 8 st i program, så har alla si-domissbrukat mer eller mindre. Ett sidomissbruk inne-

”SUB” – lösning eller problem


bär i det här fallet att användningen av andra droger/läkemedel, främst bens, ihop med Subutex ökar risken för överdos/dödsfall. Erfarenheterna av olika preparat i gruppen tyder också på att utöver målgruppen tunga heroinmissbrukare så har ett tidigare huvudmissbruk av andra preparat, t.ex. amfetamin, funnits hos delta-gare i programmen. Ett inlett illegalt Subutexmissbruk har också lett till att man sedan tagits in i program med Subutex. Avtrubbning och hänsynslöshet vid submiss-bruk påpekas också. Att man ”tänds på” med Sub vid frigivning, efter att ha varit drogfri, synes ännu märkli-gare. En återkommande bild är att köp och försäljning sker utifrån Subprogrammen.

Detta har poliser också upplevt, liksom vi noterat att missbrukare vi kände som amfetaminister plötslig fanns i Subprogram. Något som även socialtjänstens narkotikagrupp sett. Jag pratade själv med missbru-kare intagna för prov, som var med i Subprogram. De uppgav att de aldrig hållt på med heroin men däremot missbrukat amfetamin och Subutex innan de kom med i Subutexprogrammet.

Subhanteringen bör skärpas upp! Naturligtvis smugglas och langas Sub ungefär som an-nan narkotika och går att få tag på via Internet. Den tillgång som sjukvården stadigvarande står för är dock en stor del och triggar missbruk. För några år sedan skulle varianten Subuxone lösa alla problem eftersom den innehöll buprenorfin med tillsats av stoppmedlet naloxon som skulle motverka effekten av injicering. Andra intagssätt påverkas dock inte och även denna form av Sub är eftertraktad. Suboxone har också lett till dödsfall (enligt FASS). Det finns även indikationer på att missbrukare kan manipulera Subuxone så att det går att injicera. Både KRIS och Sv. Brukarföreningen, annars oense, är överens om att detta är möjligt.

Allt talar för att Subhanteringen bör skärpas upp och minimeras. I programmen borde det vara självklart att nedtrappning och utfasning från Sub ingår, något som synes saknas idag. Intag under övervakning borde ökas och medlet ges i annan (mer svårlangad) form än tablett.

Redan 1984 påpekade Bejerot/Hartelius att en förut-sättning för att ett program (då metadon) skall fungera är bl.a. att patienten är utvald enligt stränga kriterier, att medlet aldrig ges patienten i handen utan alltid tas under överinseende, kontrollerade urinprover görs och misskötsamhet leder till att man tas ur programmet. Detta borde naturligtvis i allt väsentligt gälla även Subprogram.

Det finns alternativ till Sub som kan fungera (SBU 2005) och borde prioriteras mer, t.ex. psykosocial behandling och Naltrexone. Vid abstinens kan även Klonidin användas. Naltrexone och Klonidin är inte opioider och inte berondeframkallande.

Vad gäller användning inom kriminalvård och tvångsvård enligt LVM, med förutsättningar för en hög grad av socialt tryck, bör stoppmedlet Naltrexone i första hand komplettera annan behandling. n

Kenneth Olsson, f d narkotikapolis/samordnare, syss- lar nu bl.a. med att utbilda – föreläsa om narkotika samt debattera narkotikafrågor. [email protected]

Slutsatserna av KRIS-rapporten är att 1. Ungdomar missbrukar Subutex!2. Behandlingsprogrammen läcker!3. Det finns inga fungerande Metadon, Subuxone-

och Subutexprogram! Alla deltagare sidomissbru-kar!

4. Alla har upplevt överdoser!Rapporten kan laddas ner på www.kris.a.se


Heroinhandeln i StockholmI Stockholm och stora delar av övriga Mälardalen har det av tradition alltid missbrukats vitt heroin. Så har det varit sedan slutet av 60-talet. Detta skiljer Stock-holm från övriga delar av Sverige. Sedan tidigt 80-tal har gatuhandeln av heroin styrts av löst sammansatta västafrikanska nätverk. Det dominerande ursprungs-landet för aktörerna är Gambia. Heroin säljs och köps i hela Stockholm även om det är Sergels Torg som fort-

farande utgör den enskilt största försäljningsplatsen.Stockholm har sett heroinepidemier förr. Såväl i

slutet på 80-talet som 90-talet var tillgången på heroin mycket god. Försäljarna var flitiga och handeln skedde förhållandevis öppet.

Vid båda dessa tillfällen lyckades dock ett beslut-samt samhälle, med polisen i spetsen, få en hyfsad kon-troll på problemen. Receptet var ett aktivt polisarbete med fokus på lagföring och störning av heroinsäljarna.

Priserna på heroinbollar á 0,3 gram dumpades kraftigt för att få fart på den vikande heroinhandeln i Stockholm.

Det vita heroinets återkomstHalverade priser, aggressiv marknadsföring och gratis varuprover. De västafrikanska heroinnätverken har kommit tillbaka med besked. Det här är en berättelse om vad som händer när samhället tror att man har en bra lösning, slappnar av och tittar åt andra hållet.


Parallellt med detta satsades också resurser på att moti-vera missbrukare till vård. Även om handeln aldrig upphörde så lyckades dock en gemensam ansträngning från samhället bromsa upp och bryta den negativa utvecklingen.

Heroinhandlarna får oväntad konkurrens av StatenI mitten av 2000-talet hände något som förändrade världsbilden för såväl heroinsäljare som missbrukare. Buprenorfinpreparaten gjorde sitt intåg på marknaden. Tillgängligheten av opiatersättning ökade. Detta inne-bar även att fler missbrukare fick möjlighet att delta i substitutionsprogram. Subutex och senare även Sub-oxone öppnade helt nya möjligheter.

Vill man vara raljant så kan man säga att knark-langaren Staten konkurrerade ut de västafrikanska nätverken.

Narkotikapoliser kunde ganska snart märka skill-nad, såväl bra som dålig. Bra var att heroinsäljarna fick det jobbigt. En tydlig effekt på vad som händer när efterfrågan minskar.

Heroinet var plötsligt inte lika eftertraktat. Omkring 2008 och 2009 var antalet heroinsäljare på Sergels Torg nere på ”all time low”. Antalet överdoser lokalt med såväl ickedödlig som dödlig utgång minskade stadigt.

Dåligt var att heroinmarknaden förvandlades till en tablettmarknad. Illegalt insmugglade tabletter och läck-age från den legala marknaden såg nu till att hårdvalu-tan inte längre var heroinbollar utan Subutextabletter. Ett annat orosmoln var att Subutextabletter tycktes tilltala en helt ny kundkrets. Plötsligt fanns en möjlig-het att missbruka potenta opiatpreparat bara genom att stoppa en tablett i munnen. Bra för många att slip-pa all skitig hantering med sprutor och kanyler. Den psykologiska försvarsbarriären ”man är inte knarkare så länge man inte skjuter” gjorde tabletten till ett bra alternativ.

Några år efter buprenorfinpreparatens intåg kunde dessutom poliser vittna om opiatmissbrukare som bör-jat sitt missbruk med Subutex och därefter gått över till heroin. En slags omvänd opiatresa.

Heroinnätverken byter strategiDen som tror att legalisering av narkotika gör den organiserade brottsligheten arbetslös kan titta på vad som hände med heroinnätverken i Stockholm. När opi-atersättningen slog igenom med full kraft föll efterfrå-gan kraftigt. Att sälja heroin blev inte längre lönsamt. De västafrikanska heroinnätverken försökte nu ge sig in på den marknad som fortfarande var intressant och generade pengar, nämligen kokainmarknaden.

Tyvärr, för deras del, var den marknaden redan upp-tagen och delvis mättad. Under åren som efterfrågan på kokain trissades upp, övertogs Stockholmsmarknaden till stora delar av nätverk med ursprung från Balkan. De dominerade och dominerar fortfarande såväl gros-sistledet som gatuhandeln. Heroinnätverken försökte

sig på kokainförsäljning i ett par år men lyckades inte göra något övertagande.

Uppenbarligen bestämde man sig för att byta strate-gi igen. Om det här skedde som en medveten handling eller som en naturlig följd av marknadsekonomiska krafter i knarkhandeln är okänt.

Kraftigt ökad tillgång på heroinI slutet av 2010 började plötsligt underrättelser och beslag lokalt att tala sitt tydliga språk. Heroinet var tillbaka. Det talades om mer än halverade priser och extremt potent heroin. 2011 började också skillnaden märkas rent visuellt på Sergels Torg. Antalet västafri-kanska heroinsäljare på platsen ökade lavinartat. Pro-blemet var nu att alla tycktes vara tagna på sängen.

De kraftuttryck som många gånger använts lite väl slarvigt, ”knarket flödar, priserna minskar”, visade sig för en gång skull vara mer än sant. I slutet av 2011 började problemen vara så uppenbara att det inte längre gick att blunda för dem. Handeln med heroin hade bokstavligt talat över en natt växt sig lika stark som den någonsin var i slutet av 80- och 90-talet. Ett helt nytt inslag var att heroinsäljarna nu tycktes använ-da prissättning och kvalité som sitt främsta vapen. Priserna på en boll innehållande 0,3 gram heroin beta-lades som lägst runt 150 kronor. En tredjedel av priset mot när det var som högst.

Underrättelser talade också om något som för femton år sedan var helt omöjligt. Gratis utdelning av varuprov, vänliga säljare, köp idag men betala i morgon osv.

En tydlig markering från säljare som vet att de måste anpassa sig för att överleva i konkurrensen.

Katastrofala konsekvenserUnder 2011 skedde ett (1) dödsfall genom överdos i Stockholms innerstad. Så här långt under 2012 har det

Subutex har blivit en allvarlig konkurrent till heroin på gatu-marknaden i Stockholm.


skett sju dödsfall genom överdos. Än mer tragisk är att majoriteten av dem som har dött är födda på 80- och 90-talet. Antalet överdoserade missbrukare som har räddats till livet av antingen polis, väktare, ambulans och i vissa fall även privatpersoner har också ökat. An-talet räddade överdoser är dock svårt att visa, eftersom statistiken inte är lätt att finna. Jag ljuger dock inte om jag påstår att det tas om hand ett flertal överdoserade heroinister per vecka i Stockholms innerstad.

I början av 2012 genomförde Citypolisen en första satsning mot de västafrikanska heroinnätverken. Det som vid en första anblick kunde te sig som tämligen slumpartad gatuhandel, visade sig ganska snart vara ett mycket avancerat och vältrimmat system.

Ett system med en tydlig strategi. Alla de värsta farhågorna besannades. I vissa fall var det så absurt att man faktiskt kunde säga att langarna tryckte ner heroinbollar i fickorna på köparna.

Tyvärr tvingades dock poliserna inse att det blir en lång väg att vandra. Vi har till stor del tappat bort de specialkunskaper som krävs för att nå framgång i detta arbete. Lagstiftningen är trubbig. Metoder för att säkra nedsvalda bollar saknas. HD:s nya praxis grinar oss illa i ansiktet. Det är bara att konstatera att det kom-mer att ta tid för samhällsapparaten att ställa om igen.

Kan alla dra åt samma håll?Nu kommer tydliga signaler att polisen är beredd att vara med och ta sin del av ansvaret. Såväl regionalt som lokalt kommer signaler om att en prioritering ska ske av problemet. Tullen är redan på spåret i form av den myndighet som föredömligt nog tycks ha kortast start-sträcka.

Hur är det då med övriga delar av samhället? Enligt mitt förmenande så finns det vissa skäl till oro. För närvarande så tycks diskussionerna snarare handla om tillåtande än om förbud. Fokus tycks ligga på en utök-ning av substitutionsersättning och sprutbytesprogram snarare än frågan hur man ska ge missbrukare vård så att de helt upphör med sitt missbruk. En tillvaro helt fri från narkotika är det enda trovärdiga alternativet.

Om missbrukare enbart sätts i substitutionsbehand-ling utan uppföljning, så blir resultatet enbart en för-längning av problemet. Detta blir särskilt tydligt när man tittar på många av de heroinköpare som förekom-mit i olika spaningsärenden den senaste tiden. Flera av dem köper heroin trots att de står under behandling med antingen metadon eller subutex.

VägvalUnder en av 2012 års spaningsinsatser tvingades City-polisen avbryta pågående spaning. Anledningen var att en av aktörerna i nätverket sålde en heroinboll till Jim-my. Innan polisen hade hunnit ingripa försvann Jimmy undan. Han hittades en halvtimme senare död av en överdos inne på en toalett. Trots att heroinsäljaren såg Jimmys döda kropp bäras iväg på bår så lät han sig inte bekymras. Han fortsatte med sin handel ända in i den stund som poliserna grep honom. Det här visar hur långt säljarna är beredda att gå.

Så länge efterfrågan finns så tycks de kriminella nätverken hitta vägar för att få avsättning för sina produkter. Om samhället tror att det ska kunna strypa efterfrågan med fler ersättningsprogram och mer gratis sprutor så lär det bli en besvikelse.

Vad ska bli nästa steg? Gratis utdelning av heroin? För att få full effekt med en sådan verksamhet måste gratis utdelning ske till alla, även barn och ungdomar. Den organiserade heroinhandeln kommer annars att hitta nya marknader och nya kundgrupper. De har med tydlighet visat att de bokstavligt talat är beredda att gå över lik för att tjäna sina pengar.

Ett anständigt samhälle måste nu vara berett att ta upp kampen på allvar. Polisen vill slå bort och förstöra för knarkprofitörer. Polisen vill hjälpa beroende till vård.

Alla som vill gott måste ställa sig på polisens sida och vara beredd att stå upp för vad vi vill åstadkomma.

Det gäller framförallt de experter på drogberoende och rehabilitering där främsta (och enda?) fokus ligger på fortsatt drogintag i form av substitutionsersättning. Det gäller även olika ideella föreningar som säger sig representera den enskilde missbrukarens rätt att fritt bruka. Dessa aktörer måste på ett tydligare sätt visa att de faktiskt är intresserade av att göra upp med dro-gerna och konsekvenser av drogberoendet. De måste på ett tydligare sätt ta ställning och visa att de också är en del av viljan att göra samhället fritt från droger. n

Lennart Karlsson

Metadon toppar narkotikadödsfall i SkottlandAntalet narkotikarelaterade dödsfall ökade ifjol i Skottland då det registrerades 584 döda, en ök-ning med 20 procent jämfört med året före. Sär-skilt ökar dödsfall där opiatläkemedlet metadon var inblandat.

Statistiken publicerades av skotska regeringen i mitten av augusti och visar att antalet narkotika-relaterade dödsfall ifjol var det högsta någonsin. Av de 584 registrerade döda personerna var 73 procent män.

Dödsfall med heroin/morfin inblandat minska-de till 206, medan metadon-relaterade fall ökade till 275 döda (47 procent), även bensodiazepiner (lugnande narkotikaklassade medel) förekom i fler dödsfall än tidigare, 185 döda.

Centralstimulerande droger som kokain, amfe-tamin och ecstasy förekom i 36, 24, respektive 8 dödfall. Alkohol var inblandat i 129 av de drog-relaterade dödsfallen i Skottland ifjol, enligt NHS Board.

Källa: Drugnews.se

annons_fjardedel.indd 1 2010-08-26 13.42


Svenska Brukarföreningen (SBF), som funnits i tio år, beskriver sig som en ideell organisation av brukare och för brukare. I klartext innebär det en förening som ver-kar för narkotikamissbrukares och narkotikaberoende personers rätt till substitutionsbehandling inom vår-den. Föreningen har idag närmare 2000 medlemmar över hela landet i riksföreningen och ett flertal lokala föreningar.

När SBF bildades 2002 var den huvudsakliga mål-gruppen heroinmissbrukare och man verkade för deras rätt till behandling med metadon och Subutex. I takt med att heroinmissbruket sedan dess mins-kat i Sverige, har istället beroendet av opiatlä-kemedel ökat till följd av dels ett utbrett illegalt missbruk av opiatläkemedel och dels beroendeska-pande behandling inom vården. Dessutom är de flesta narkotikamissbrukare idag blandmissbrukare. SBF inriktar därför sitt arbete till att numera gälla nar-kotikabrukare i stort. Målet är att fler ska få möjlighet till substitutionsbehandling och att brukarna även ska få ett större inflytande över behandlingen.

Svenska Brukarföreningens vision är noll dödlighet inom gruppen narkotikaanvändare. Detta ser man som ett realistiskt mål, samtidigt som den officiella politiska

visionen om ett narkotikafritt samhälle anses vara orealistisk, skadlig och kontraproduktiv.

Narkotikabruk eller missbruk ses snarast som en rättighet för den enskilde, och när problem uppstår är det samhällets plikt att hjälpa.

SBF seminarium 2012Den 14 maj höll Svenska Brukarföreningen för femte året ett heldagsseminarium i Stockholm inför närmare 100 deltagare. Sponsorer var läkemedelsföretagen AB-CUR och Reckitt Benckiser Pharmaceuticals, som till-verkar och säljer metadon och Subuxone.

Årets tema var ”Bryta tabun inför framtiden?” och alla föreläsare gjorde sitt bästa för att argumentera för detta.

Här följer några glimtar från seminariet.

Theo Van Dam, grundare av The Dutch National organization on Drug Users, inledde med att spela Sister Morphine av Rolling Stones. Han berättade bland annat om International Drug Users Day (IDUD), som infaller den 1 november. Då samlas alla och bru-kar olika droger, experimenterar och trivs tillsammans. Han påpekade flera gånger att deltagarna då blev påverkade och nöjda, men inte galna och våldsamma.

Enligt Theo Van Dam förväntar sig folk i allmänhet att missbrukare ska bråka och vara störande. Därför är det viktigt att man hjälper och stöttar varandra i offentliga sammanhang för att undvika onödig upp-märksamhet.

Han var inte nöjd med den holländska regeringens nya restriktioner för droganvändare och inte heller att man nu börjat stänga Coffe-Shops för utlänningar. Däremot var han mycket stolt och närmast rörd när han berättade hur han lärt en ung grabb att injicera heroin på rätt sätt.

Sandra Andersson är ordförande i Dalarnas Brukarförening som bildades för ett år sedan. Hon är heroinmissbrukare men säger sig ha fått ett normalt liv med hjälp av metadonbehandling. Men hon påpe-kade mycket noga att vården ska vara fri från krav. Övervakade urinprover är ett sådant krav som snarare

Svenska Brukarföreningen vill öka inflytandetSubstitutionsbehandling med metadon och buprenorfin (Subutex och Subuxone) måste i större utsträckning ske på narkotikabrukarnas villkor, menar Svenska Brukarföreningen.


kan stjälpa, menade Sandra Andersson. Hon förkas-tade AA och NA och behandling i 12-stegsprogram, eftersom man där ställer krav på drogfrihet och annat som inskränker på friheten.

Erin O´Mara är journalist och skribent från England och medlem i International Network of People who Use Drugs, (INPUD). Hon propagerade för heroin som medicin. Hennes situation har förändrats från ett liv i misär som heroinist, med jakten på droger och pengar, sprutor, hälsorisker och oren miljö, till en ordnad tillvaro med dagliga injektioner av heroin (diamorfin hydroklorid) från apoteket.

Metadon är inget för Erin O´Mara. Det måste vara heroin. Problemet är att då hon ska resa till länder som Sverige, där heroin inte får föras in ens som medicin, måste hon acceptera metadontabletter.

Ted Goldberg, professor och känd legaliseringsföre-språkare, ställde frågan om man bör legalisera narko-tika som är farligt och skadligt för somliga. Inget land legaliserar, enligt Goldberg, men många länder avkri-minaliserar. Han tog Portugal som ett lyckat exempel.

Sverige har en förbudspolitik och nolltolerans mot narkotika. Detta fungerar inte enligt Ted Goldberg, eftersom det är omöjligt att hindra produktion, smugg-ling och langning av droger. Konsumtionen ökar och brottsligheten ökar. Hans förslag till att lösa proble-men är att vi avkriminaliserar alla droger under en tid och därefter utvärderar vetenskapligt hur situationen har förändrats.

Dolf Tops, universitetslektor vid Lunds universitet, ville förklara hur vi hamnade i urinträsket, dvs. hur kriminaliseringen av bruket av droger växt fram i Sverige.

Hans budskap var att missbrukare alltsedan 1960-talet ständigt har jagats av polisen eftersom ”det ska vara besvärligt att vara missbrukare i Sverige!”

Dolf Tops förespråkar avkriminalisering av innehav och bruk av narkotika, men kriminalisering av den svenska narkotikapolitiken, ett uttalande som gick hem hos de flesta deltagarna.

Björn Johnson, statsvetare och docent i socialt arbete vid Malmö högskola, genomför sedan slutet av 2010 en studie av läckage och icke-medicinskt bruk av metadon och buprenorfin. En sådan studie har inte gjorts tidigare.

Sommaren 2011 sköt socialdepartementet till ytterli-gare nästan en halv miljon kronor för en fördjupning av studien. Anledningarna var flera, bl.a. KRIS kampanj ”Statligt knark är också knark” under Almedalsveckan 2011, en artikel i GP om att Subutex läcker ut på gatan och en debattartikel i DN om stor ökning av metadon-dödsfall. Mest oroande var uppgifter om att ungdomar debuterar i missbruk med Subutex och huruvida detta stämmer hoppades man få bekräftat genom inter-vjuer med poliser och personal inom socialtjänsten. Intervjuerna begränsades till södra Sverige, Malmö, Lund, Jönköping, Norrköping och Göteborg.

Det man hittills kommit fram till är att illegalt bruk av metadon och Subutex är vanligt bland lite äldre missbrukare. Däremot är läckaget till ungdomar oklart. I åldersgruppen 15-18 år tycks missbruk av metadon och Subutex vara mycket ovanligt och ses inte som en inkörsport till tyngre droger. Andra läke-medel som tramadol och bensodiazepiner är mycket vanligare.

I studien intervjuas också ett stort antal heroinmiss-brukare och patienter som ingår i behandlingspro-gram. Här har man ett viktigt samarbete med Svenska Brukarföreningen.

Gerhard Larsson, ansvarig utredare bakom den statliga Missbruksutredningen som presenterades våren 2011. Utredningen innehöll en mängd förslag till förbättringar av missbruksvården. Ett av de mest omfattande och diskuterade förslagen var en kraftig ökning av substitutionsbehandling, som i rapporten benämns läkemedelsassisterad behandling.

Gerhard Larsson vill att landstingen ska ta över den läkemedelsassisterade behandlingen av missbrukare, för att underlätta en utökning av antalet patienter. För detta arbete fick Gerhard Larsson SBF:s Brukarvänspris 2011.

Missbruksutredningen ligger fortfarande på reger-ingens bord. Under hösten väntas åtminstone vissa delar behandlas i riksdagen.

Ett bestående intryck av seminariedagen är att brukare av droger ser sig som offer och utsätts för krav och förföljelse från samhället. Man vill ha frihet och stort inflytande över behandling och forskning.

Framtiden får utvisa åt vilket håll vindarna blåser. n

Gunnar Hermansson

Heroin som medicin heter diamorfin hydroklorid. Preparatet kan förskrivas av läkare i England och några andra europe-iska länder.


Den illegala tablettförsäljningen avslöjades en morgon i januari 2012 då en polispatrull i Lycksele skulle verk-ställa ett omhändertagande av en 22-årig kvinna. Hon var i sällskap med en 20-årig kamrat och båda verkade drogpåverkade. 22-åringen bar på ett vadderat kuvert och uppträdde nervöst.

Kvinnorna togs med för urinprovstagning. Det vad-derade kuvertet var adresserat till henne och visade sig innehålla 30 Subutextabletter. 22-åringens mobiltele-fon undersöktes och misstankar om narkotikaaffärer förstärktes.

Kvinnorna berättade för polisen att de kommit i kontakt med en man i Eksjö som sålde Subutex. De hade gjort regelbundna beställningar via sms. Tabletterna kostade 250 kronor styck och betalningar gjordes till mannens bankkonto. Vid beställning av högst 4-5 tabletter var priset 300 kronor styck och det har förekommit att mannen begärt 400 kronor för en tablett då tillgången varit dålig.

Kvinnorna köpte tabletter enbart för eget bruk, för-utom någon gång då en pojkvän eller kompis var med och delade.

Polisen i Eksjö tog över utredningen sedan den 50-årige Subutexförsäljaren gripits. Han var inte villig att medverka i utredningen. Kriminalinspektör Berndt Hansson sammanställde därför alla inbetalningar från Lycksele till mannens bankkonto. Det blev en lista på 58 transaktioner under ett år. Mannen medgav att alla utom två gällde ersättning för Subutex som han skickat iväg efter beställning av de två unga kvinnorna.

Tolv års Subutexbehandling utan slutmål50-åringen berättade att han fått Subutex förskrivet i tolv år. Han har fått två tabletter om dagen hela tiden. I början av behandlingen fick han gå till mottagningen varje dag för att ta sina tabletter. Sedan lång tid till-baka får han nu hämta 42 tabletter var tredje vecka på psykiatriska kliniken i Eksjö. Mannen har haft tre eller fyra läkare under åren, men det har aldrig gjorts några försök att trappa ner dosen.

Mannen berättade vidare att han använt högst en tablett om dagen för egen del. När han varit utomlands har han knappt tagit några alls. Vissa dagar räckte det med en halv tablett och ibland glömde han att ta. Det berodde enligt mannen på hur stort suget var och hur mycket han arbetade. Han är anställd på Långanäs behandlingshem i Eksjö.

Polisen hittade sprutor i mannens bostad. Han med-gav då att han ibland löste upp en del av en tablett och injicerade.

Tingsrätten ifrågasatte den långa behand-lingenEksjö tingsrätt meddelade dom den 2 april 2012 (B-145-12). Man fann att mannen överlåtit åtminstone 400 tabletter till ett snittpris av 300 kronor per tablett. Förtjänsten blev då 120 000 kronor.

Mängdmässigt motsvarar det ett straffvärde på omkring 1,5 års fängelse. Men det fanns försvårande omständigheter som att mannen under ett år bidragit till att vidmakthålla missbruk hos unga människor. Straffet bestämdes därför till två års fängelse.

Tingsrätten reagerade starkt på att den nu 50-årige mannen fått samma dos Subutex under tolv år utan att några försök till avvänjning gjorts. Man skriver i domen att ”det kan starkt sättas ifråga om det verkli-gen varit medicinskt motiverat att han tillhandahållits narkotika på legal väg dels under så lång tid, dels utan att några försök gjorts att få honom fri från bruket. Tanken med en Subutex-behandling måste givetvis vara att patienten efter en tid ska trappa ned dosering-en för att sedan sluta helt. I annat fall har missbruket av narkotika endast ersatts av ett annat missbruk”.

50-åringen fick sparken från sitt arbete efter domen. Han överklagade inte till hovrätten utan förklarade sig nöjd med tingsrättens dom. n

Gunnar Hermansson

Subutexpatient sålde minst 400 tabletter till unga kvinnor i LyckselePolisen i Eksjö har utrett en omfattande försäljning av Subutextabletter. Försäljaren, en 50-årig man i Eksjö, hade under ett år sålt minst 400 tabletter till två unga kvinnor, 20 och 22 år gamla, i Lycksele.

När polisen i Eksjö grep Subutexpatienten hade han ett lager med 33 Subutextabletter. Dagarna före hade han skickat 30 tabletter till Lycksele.


Vid mitten av 1960-talet utvecklades ”metadonunder-hållsbehandling” som en radikalt ny behandling för heroinberoende. Metadonunderhållsbehandling före-byggde överdosdödsfall och främjade avhållsamhet från heroinbruk under den tid patienter var i behand-ling. Buprenorfin har nu också fått vid användning i behandling av opiatnarkomani. Användandet av dessa två läkemedel kallas ”läkemedelsassisterad behand-ling” (LAB) och speglar viktiga farmakologiska skill-nader mellan dessa “substitutionsmedel” resp. heroin och andra opiater som missbrukas i stor utsträckning, även om både metadon och buprenorfin används i stor omfattning vid icke-medicinskt bruk av narkomaner. De är båda verksamma vid intag genom munnen och långtidsverkande, vilket gör det möjligt att stabilisera patienten, något som inte är möjligt med heroin och andra opiater som används flera gånger varje dag, van-ligen genom snusande eller injektion. De senare tillför-selsätten destabiliserar narkotikabrukarens liv.

Som en reaktion på den förödande heroinepidemin i USA under det tidiga 1970-talet, blev jag en tidig till-skyndare av metadon. Idag håller mitt tänkande kring LAB på att utvecklas, och det av två skäl. Det första är att metadonbehandling inledningsvis tänktes vara analogt med insulinbehandling vid diabetes och således skulle användas resten av livet. I själva verket lämnar nästan alla LAB-patienter programmen, ofta mycket snabbt. För det andra fortsätter många LAB-patienter att använda opiater, liksom andra droger inklusive alkohol, när de är i behandling.

Allt eftersom mitt tänkande om behandling vid drog-beroende utvecklades, så gjorde även min förståelse av beroendeprocessen. Jag insåg att narkomaniproblemet inte är substansspecifikt. Det finns praktiskt taget inga opiatnarkomaner som inte har allvarliga problem med andra droger och alkohol. LAB är substansspecifik. Med andra ord är metadon- och buprenorfinbehand-ling farmakologiskt verksam endast vid insatser mot opiatnarkomani, trots att få opiatnarkomaner har pro-blem med endast opiater. Jag såg även att narkomani är livslång, under det att LAB – även när den pågår under förlängd tid – är förhållandevis kort i förhållan-de till patientens risk för återfall under resten av livet.

Av dessa skäl blev jag engagerad i att förbättra ver-kan av LAB genom att fokusera på en bred definition av alkohol- och narkotikabruk, och inte bara inrikta LAB på enbart opiatbruk. Dessutom måste LAB-program anlägga ett livstidsperspektiv. Omständigheten att praktiskt taget alla patienter lämnar behandlingen gör

det än mer angeläget att få till stånd en integration av effektiva strategier inom ramen för LAB över lång tid.

Det står nu klart för mig att det inte bara är så att praktiskt taget alla narkomaniserade patienter, inklu-sive de som går i LAB, önskar drogfrihet som sitt slut-liga mål men även att avhållsamhet från alkohol- och annat drogintag är det enda resultat som är stabilt. Min erfarenhet över de senaste fem årtiondena har övertygat mig om att tolvstegsprogrammen och andra drogfria initiativ syftande till återinträde i samhället är de bästa sätten för de flesta narkomaniserade och alko-holiserade människor att uppnå inte bara avhållsamhet från alkohol- och annat drogintag men också för att åstadkomma den karaktärsutveckling som är nödvän-dig för att uppnå det värdefulla målet med bestående ”tillfrisknande”. LAB måste gå från det nuvarande målet ”att minska opiatbruk under behandling” till målet ”livslångt tillfrisknande”.

Jag vill inte stoppa LAB. I stället vill jag förbättra LAB genom att bredda dess syften. Jag uppmuntrar till ett användande av LAB som hävstång för att kräva avhållsamhet från allt icke-medicinskt drogmissbruk under behandling. Jag uppmuntrar till införlivande av målet ”livslångt tillfrisknande” för alla patienter, så att patienter i LAB lämnar sina program bättre förberedda på att uppnå drogfria liv. n

Robert L. DuPont, MD

Övers. JH

Professor Robert L. DuPont, M.D., är chef för Institute for Behavior and Health, Inc. (www.ibhinc.org) i Rockville, Mary-land, och professor vid Georgetownsuniver-sitets medicinska fakul-tet i Washington, DC. Han var den förste che-fen för USA:s Nationella drogforskningsinstitut (NIDA) och narkotika-rådgivare åt presiden-terna Nixon och Ford.

Amerikansk professor:

Läkemedelsassisterad behandling måste leda till långvarig drogfrihet


Läkemedelsassisterad behandling (LAB) vid drogmiss-bruk omfattar tillförande av läkemedel (på korrekta medicinska indikationer) för att påverka missbruksbe-teende, förgiftning, drogberoende, toleransutveckling, abstinensreaktioner samt kroppsliga eller psykiska störningar i samband med missbruk av droger.

Till LAB räknas vanligen inte farmakologiska meto-der för att diagnostisera missbruk (t.ex. Nalline, 1950-talet) eller metoder för att behandla allmänna kompli-kationer till missbruk (t.ex. antibiotika mot infektioner p.g.a. orena injektionsverktyg).

Under mer än 100 år har en rad metoder använts för läkemedelsassisterad behandling vid missbruk.

Några har blivit obsoleta, t.ex. injektioner med kokain mot morfinberoende (Freud, 1880-talet), Lergigan mot alkoholbakrus (Sverige, 1960-talet), apo-morfin mot heroinberoende (Burroughs, 1950-talet) och legalförskrivning av centralstimulantia (Sverige, 1965 – 1967).

AntidoterAntidoter är specifika motgifter mot enskilda giftiga droger (eller droggrupper). Vid akuta förgiftningar med opiater kan man sätta in Naloxon (Narcanti m.fl.) för att häva förgiftningen. Vid många förgiftningar foku-serar man numera på att hålla igång vitala funktioner som andning och cirkulation och låta kroppen rena sig själv. Det görs vid förgiftning med bl.a. GHB. Insat-serna kan många gånger vara livräddande.

AversionsterapiDisulfiram (Antabus) blockerar den fortsatta nedbryt-ningen av alkohol och leder till en ansamling i kroppen av acetaldehyd, som snabbt framkallar allergiska re-aktioner med bl.a. rodnad, illamående och hjärtklapp-ning. Eftersom alkoholintaget direkt får obehagliga bi-verkningar kommer missbrukaren att avhålla sig från alkohol under en tid (dagar). Genom att tvingas tillföra medlet under en längre tid kan missbrukaren påtvingas nykterhet, vilket kan ge kroppen tid att kurera sig och

familjelivet att lugna ner sig. Disulfiram påverkar ej su-get efter alkohol men kan göra det lättare att leva nyk-ter. Alkoholmissbrukare försöker ofta krångla sig ur olika behandlingsarrangemang för att kunna återgå till alkoholkonsumtion utan disulfiramframkallade biverk-ningar. Kalciumkarbimid (Dipsan) har samma verkan.

Missbrukare måste ha kännedom om att de medi-cineras med dessa medel, annars finns en påtaglig risk för allvarliga reaktioner om de konsumerar alkohol.

Behandling av abstinensreaktionerEn rad substanser kan framkalla obehagliga, farliga el-ler t.o.m. livshotande abstinensreaktioner (utsättnings-symptom) när en rusperiod avklingar. Så kan vara fallet vid missbruk av alkohol, barbiturater, bensodiazepiner, opiater m.fl. Abstinensreaktionerna kan variera i in-tensitet från trötthet till chocktillstånd. Många miss-brukare lär sig att självmedicinera ”landningen” efter en intensiv drogperiod, t.ex. att ta barbiturater för att komma till sömns efter en serie amfetaminrus.

För att behandla delirier och kramper vid exem-pelvis alkoholabstinens ges vanligen bensodiazepiner men även kramplösande medel som Heminevrin eller Tegretol. Periodvis har det förts en diskussion om det medicinskt lämpliga att totalt medicinera bort besvären under alkoholdelirier, eftersom den plågsamma eller skräckartade upplevelsen under ett delirium kan ha en avhållande effekt på fortsatt alkoholkonsumtion.

För opiatabstinens används bl.a. metadon för opi-atmissbrukare. En period på 1990-talet gjordes försök i Tyskland med forcerad ”turboavgiftning” under narkos. Tanken var att missbrukaren skulle slippa bli medveten om de plågsamma reaktionerna under till-nyktringen.

Ett annat sätt att hantera problematiska abstinens-reaktioner är att tillföra originaldrogen i fallande doser för att fasa ut medlets inverkan på kroppen.

Hantering av besvärliga eller livshotande absti-nensreaktioner är en etablerad medicinsk verksamhet. Den påverkar dock inte beroendet, d.v.s. ”suget” efter drogeffekten.

Många former av läkemedelsassisterad behandling vid missbruk


BlockeringBlockering skiljer sig från aversionsterapi genom att ef-fekterna av ett drogintag blir noll (eller närmast noll) i stället för negativa (obehagliga, oönskade). Typ- exemplet är Naltrexon mot opiatberoende. Så länge en missbrukare har tillräckliga doser i kroppen kommer han eller hon att få inga eller svaga effekter av opiat-tillförsel. Metoden används både för att minska risken för överdoser men även för att träna missbrukaren att leva i en tillvaro utan drogrus.

Metoden används främst mot opiater (heroin m.fl.). På 1970-talet gjordes försök i Sverige att utveckla blockeringsmedel mot amfetaminpreparat, men de kom aldrig i allmänt bruk.

LegalförskrivningLegalförskrivning skiljer sig formellt från substitutions-terapi genom att det är originaldrogen som tillförs, t.ex. heroin, och inte en annan substans med likartad ver-kan. Legalförskrivning med heroin har prövats i bl.a. USA (1914 – 1923), England (tidigt 1960-tal) och se-dan 1990-talet i bl.a. Schweiz. Syftet med sådana försök har primärt varit att befria missbrukarna från behovet av att köpa dyr narkotika på den illegala marknaden. Problemen att kontrollera missbrukarna har dock ofta gjort att programmen lett till betydande avdrift av nar-kotika till den illegala marknaden.

I Sverige genomfördes 1965 – 1967 ett storskaligt försök med legalförskrivning av amfetamin m.m. Försöket ledde till en omfattande spridning och stop-pades efter två dödsfall.

UnderhållsbehandlingUnderhållsbehandling (substitutionsterapi) har till syfte att ersätta en missbrukad drog, som ofta inskaffas på den illegala marknaden, med ett läkemedel som däm-par ”suget” efter den ursprungliga drogen och även stabiliserar patienten socialt.

Den första metoden var metadonunderhållsbehand-ling, som utvecklades i USA på 1960-talet. Tanken var att ge metadon i så stora doser att missbrukaren-patienten utvecklade maximal tolerans för opiater. Medlet kan ges en gång per dygn i dryck. Under metadonets verksamma tid kan en maximalt tolerant missbrukare inte få några effekter om han eller hon tillför sig heroin. En del missbrukare lär sig med tiden att de kan minska sina metadondoser för att skapa ett utrymme att ”kicka”. Metadonbehandling påverkar ej missbruk av alkohol, centralstimulantia, kokain etc.

Det senaste årtiondet har man utvecklat Subutex (Buprenorfin) som alternativ vid opiatberoende. Även detta medel kan emellertid missbrukas som rusmedel. För att hindra missbruk av buprenorfin har man fram-ställt ett kombinationspreparat, Subuxone, som inne-håller även naltrexon. Det senare tillsätts för att hindra injektion av upplösta tabletter (naltrexon är motgift mot buprenorfin). Missbrukare kan komma runt detta genom att exempelvis snorta krossat Subuxone-pulver.

”Retoxifikation”Många opiatmissbrukare återfaller direkt efter frigiv-ning från kriminalvården. Då de vanligen har låg opiat- tolerans efter vistelsen i drogfria fängelser riskerar de att överdosera. För att förebygga sådana risker har skotska myndigheter infört ett system med ”retoxifika-tion”. Avsikten är att genom tillförsel av metadon öka missbrukarnas tolerans så att de löper mindre risk att få en överdosreaktion om de intar sitt medel på nytt. I det syftet tillförs exempelvis metadon under den sista perioden i fängelse. Det betyder att kriminalvården av-siktligt bryter klientens tidigare drogfrihet.

Medicinering av psykiska störningar m.m.Missbrukare kan redan före drogdebuten ha betydan-de psykiska störningar, som kan medicineras. De kan också drabbas av psykiska störningar och personlig-hetsförändringar som en konsekvens av sitt drogintag. Många sådana problem, bl.a. sömnsvårigheter eller ångest, kan komma i fråga för medicinering med exem-pelvis bensodiazepiner. Vid dålig uppföljning kan sådan medicinering utvecklas till ett nytt missbruk som ersät-ter eller kompletterar det gamla.

Pågående utveckling En rad nya metoder för LAB befinner sig i olika stadier från experiment till kliniska försök.

Brittiska forskare har utvecklat ett vaccin (TA-CD) mot kokain. Vaccinet binder sig till receptorer i hjär-nan och hindrar kokainet från att starta rus-processer. Det har visat sig avhålla många missbrukare från fortsatt intag. En grupp missbrukare har dock kunnat bryta igenom blockeringen genom att konsumera tio gånger större doser än vid vanliga betingelser. Vaccinet synes ha lång väg till att bli en resurs för storskalig behandling.

Ibogain är en stark hallucinogen som finns i rotbar-ken på T. iboga. Medlet har traditionellt använts som ett slags existentiell eller religiös terapi för att komma i kontakt med gudomliga väsen. Under senare år har ibogain med viss framgång använts i västerländsk med-icin för att behandla drogberoende. Läkemedelsverket har dock avvisat metoden.

Med tanke på de stora samhällskostnaderna för drogmissbruk kan man räkna med betydande politiskt intresse att finna medicinska ”lösningar” på drogre-laterade problem. Läkemedelsindustrin kommer även i fortsättningen att satsa mycket på forskning för att finna nya medel för läkemedelsassisterad behandling. Marknaden har stor potential. n

Jonas Hartelius


Efter att de anmälda arbetsplatsolyckorna bland ung-domar 16-24 år minskat sedan början av 2000-talet, märks sedan 2009 en tydlig ökning. Jämfört med 2009 har antalet anmälningar om arbetsolyckor med sjuk-frånvaro ökat med 17 procent, från 2930 till 3424.

Arbetsmiljöverket presenterar detaljerad statis-tik med fokus på unga i arbete. De flesta olyckor bland unga män (21 %) sker i byggverksamhet. Byggbranschen och transportbranschen är också hår-dast drabbade av dödsolyckor bland unga. Mellan 2006 och 2011 dog 36 ungdomar mellan 16 och 24 år på jobbet. Av dem var 31 män och 6 kvinnor.

De flesta arbetsskadorna bland kvinnor sker annars inom vården där belastningsskador och fallolyckor är vanliga.

En vanlig olycksorsak bland både unga kvinnor och män är att man förlorar kontrollen över något trans-portfordon.

Unga män skadas oftast av att de handskas vårdslöst med handverktyg och tappar kontrollen, en ofta före-kommande olycksorsak i byggbranschen.

Är drogpåverkan en bakomliggande olycksorsak?

I Arbetsmiljöverkets analys av bakomliggande orsa-ker till det ökande antalet arbetsskador bland unga, särskilt inom byggsektorn, säger avdelningschef Håkan Olsson till tidningen Metro att ungdomar är övermo-diga och tar stora chanser. Man vill, enligt Håkan Olsson, visa att man klarar av att göra vissa moment som kanske ses riskfyllda.

Ingenstans nämner man i Arbetsmiljöverkets rap-port att drogpåverkan kan vara en olycksorsak. De senaste tre årens ökning av antalet arbetsplatsolyckor bland unga, är en parallell till den senaste tidens ökning av drogmissbruk. Det är särskilt cannabis, läkemedel och nya internetdroger som förekommer i den åldersgruppen.

Att inte denna fråga diskuteras mer, kan bero på att den är känslig. Misstankar om alkohol- och annat drogmissbruk är svårt att diskutera på många arbets-platser. Men där det finns en tydlig drogpolicy, bör man också tillämpa såväl slumpmässiga drogtester som tester i samband med olyckor. n

Gunnar Hermansson

Ungdomar i byggbranschen löper större risk för arbetsskadorUngdomar löper större risk än äldre att råka ut för arbetsolyckor, konstaterade Arbetsmiljöverket i våras. Under 2011 anmäldes 3800 arbetsskador där ungdomar var inblandade. De flesta arbetsskadorna bland unga män sker i byggverksamhet och bland kvinnorna sker flest arbetsolyckor inom omsorg och social verksamhet.


I början av sommaren träffade jag Micke som är lärare på ett yrkesgymnasium i södra Storstockholm. Elev-erna är i 16-18-årsåldern och undervisas i olika spe-cialinriktningar inom bygg- och fordonsteknik. Micke undervisar i VVS.

Jag passade på att fråga honom om skolan har pro-blem med drogmissbruk bland de 500 eleverna.

-Du, sa Micke, det har vi. Micke berättade att han nyligen överhörde ett sam-

tal mellan två elever. En av dem går i hans klass och den andre tillhör ett gäng elever som lärarna misstän-ker dealar på skolan, troligen cannabis. Han frågade ”sin” elev senare vad det där samtalet handlade om. Eleven berättade att den andre killen blivit lurad på sitt ”stash” (lager med knark, troligen cannabis) och att det var värt 6 lax (6000 kronor).

Lärarna på skolan har på sistone haft ögonen på ett tiotal elever som märker ut sig. En period använde gänget skolans samlingsrum som träffpunkt och deras närvaro skrämde bort andra elever. Det var först när några lärare ständigt började finnas i samlingslokalen som gänget slutade hålla till där.

Man misstänker, enligt Micke, att de säljer droger till andra elever och därför har lärarna ögonen på dem. Lärarna tror sig också veta att en del elever använder droger, men det finns ett mörkertal. Kuratorn på sko-lan har berättat för Micke om alla trick som elever kan ta till för att dölja sitt missbruk under skoltid och även manipulera drogtest.

För en tid sedan misstänktes en kvinnlig elev för att vara drogpåverkad. Hon var en av Mickes elever och han informerade kuratorn. Eleven skickades till skolhälsovården för att lämna urinprov. När analysre-sultatet kom visade det inte att kvinnan haft droger i kroppen, men däremot en mycket låg halt av kreatinin. Det indikerar att hon druckit mycket stora mängder vatten före provtagningen.

Skolledningen krävde då att hon skulle lämna ett nytt urinprov under mer övervakade former. Analysen visade denna gång att hon hade cannabis i sin urin. Eleven blev då avstängd från allt praktiskt arbete i industriprogrammet som hon tillhörde. I den under-visningen ingår bland annat skärande bearbetning av metaller och andra maskinella sysslor. Den unga kvin-nan fick enbart hålla på med teoretiska uppgifter tills urinproven inte längre påvisade cannabis. Hon har nu hoppat av undervisningen på skolan.

Under våren utmärkte sig en manlig elev i fordons-programmet på ett sådant sätt att han fick sluta sko-lan. Det dröjde inte länge förrän han greps av polis, misstänkt för både våldsbrott, missbruk och langning. Killen blev häktad, men rymde från väktarna på väg till domstolen.

Yrkeseleverna tillbringar inte bara sin tid i skolan. En stor del av studietiden är praktiktjänst på byggen och i bilverkstäder. Droganvändning i dessa samman-hang ökar givetvis risken för olyckor. n

GH

Drogmissbruk på yrkesskolan

På yrkesskolans byggprogram får eleverna lära sig att hante-ra bl.a. olika maskiner, svetsutrustning och annan utrustning för skärande bearbetning av metaller.

När yrkeseleverna gör praktiktjänst på byggen är de ute i en ovan och ibland riskfylld miljö.


Farmakologiska laboratoriet, som tillhör Karolinska uni-versitetssjukhuset, utför analyser av narkotika och ana-bola steroider i urin och alkoholmarkörer i både blod och urin åt sjukhus och företagshälsovård. Även hårprover kan analyseras med avseende på drogintag bakåt i tiden. Man tar årligen emot drygt 100 000 prover och utför ca 500 000 analyser av olika drogsubstanser i dessa prover. En tredjedel av proverna kommer från arbetsli-vet och därmed är laboratoriet störst i landet på analys av företagsprover.

Samarbetet med arbetslivet startade 1995 med ana-lysuppdrag från Sundsvalls Ställning AB. Efter indi-kation om missbruk bland företagets anställda, som då arbetade med ställningsbyggande på SCA, ställdes krav på åtgärder. Man genomförde drogtester på alla anställda. Några vägrade att medverka och fallet togs upp i Arbetsdomstolen. AD bedömde att drogtester ska vara tillåtna i arbetslivet, dock på vissa villkor.

Karolinskas farmlab ligger nu i HuddingeLaboratoriet har under det senaste året flyttat från Sol-na till Huddinge sjukhus. Flytten innebär att man fått större, ljusare och väl anpassade lokaler för sin analys-verksamhet, som kommer att växa.

Professor Olof Beck, som är chef för Farmakologiska laboratoriet, är mycket nöjd med den upprustning som skett och de möjligheter som finns till expansion. Redan i höst kommer man att börja drogtesta i saliv och även i utandningsluft. Att detektera narkotika i utandningsluft är en metod som Olof Beck varit med om att utveckla under senare år och som kan bli revo-lutionerande om den godkänns. (Vi återkommer med fylligare reportage om denna testmetod i senare num-mer av tidningen. Red anm.).

Drogtester underlättar upptäcktKunskapen om hur stor andel förvärvsarbetande som missbrukar narkotika eller andra droger är bristfällig i Sverige.

Olof Beck har länge engagerat sig i drogtest-frågan och bland annat skrivit artiklar om detta i Läkartidningen. Han framhåller att det kan vara svårt att upptäcka en medarbetares drogmissbruk på en arbetsplats. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att det kan ta flera år innan kännetecknen på missbruk blir tydliga.

Drogtestning är därför en effektiv metod för att tidigt identifiera påverkan av narkotika eller andra droger, och i förlängningen kunna erbjuda stöd och rehabilitering vid behov.

Uppdragsgivaren bestämmer testets omfattningTvå tredjedelar av de drygt 100 000 proverna som Farmakologiska laboratoriet tar emot per år, kommer från sjukvården och olika beroendemottagningar, hu-vudsakligen i Stockholmsområdet. Resterande tredjedel av urinproverna skickas in från företagshälsovård och andra som utför provtagning åt arbetsgivare från hela landet.

Med proverna följer en blankett där uppdragsgi-varen har fyllt i vilka droger som ska eftersökas vid analyserna. I övrigt är provmaterialet helt anonymt och laboratoriet har därför ingen vetskap om vilken typ av arbetsplats de kommer ifrån.

I de flesta fall har beställaren kryssat för analys av en standardpanel som omfattar cannabis, amfetamin/ecstasy, kokain samt heroin/morfin. I ungefär hälften av alla prover begärs också analys av bensodiazepiner. Ett sådant standardtest kostar 30-90 kronor per sub-stans.

För att laboratoriet ska söka efter alla nya inter-netdroger eller anabola steroider, måste detta särskilt anges på blanketten.

Drogtest genom urinprov kan påvisa sporadiskt intag 1-3 dagar bakåt i tiden och regelbunden använd-ning av droger dagar till veckor efter sista konsum-tionstillfället.

Nya drogtestmetoder under utvecklingAntalet drogtester genom urinprov på arbetsplatser har blivit allt fler och säkrare. Nya testmetoder i saliv och utandningsluft väntar på att godkännas som mindre integri-tetskänsliga alternativ.

På Farmakologiska laboratoriet kan de flesta kända droger analyseras i olika provmaterial .


Provsvar samma dygnI drygt 3 procent av alla arbetsplatsproverna påvisas en förbjuden substans. Tomas Villén, som är kemist och ansvarig för missbruksärendena på laboratoriet, räk-nar med att kanske hälften av fallen kan förklaras med att den testade personen använder narkotikaklassade läkemedel som är förskrivna av läkare. Det är t.ex. vanligt att kodeinpreparat används mot olika smärt-tillstånd och kodein ger utslag på morfin i testet.

Den nya utrustningen som installerats på laborato-riet i Huddinge har medverkat till att korta ner analys-tiderna. Redan samma dag som provet kommit in med posten, kan man leverera ett provsvar när det gäller ett standardtest.

Analyserar även anabola steroiderSedan 2007 utförs också analys av anabola steroider åt företag och sjukvården. Under perioden 2007-2011 analyserade Farmakologiska laboratoriet över åtta-tusen urinprover med avseende på anabola steroider. Spårtiderna kan variera en del beroende på vilken typ av steroid som intagits och om det gäller tabletter eller injektionspreparat. När anabola steroider påvisas i ett

prov hittar man oftast mer än en anabol substans. I företagsproverna var 1,64 procent positiva. Analys av anabola steroider är mer komplicerade är narkotikates-ter och kostar därför 900 kronor.

Kvalitetssäkring av testförfarandet måste krävas Efterhand som alltfler arbetsgivare tillämpar drogtester på anställda, har det uppstått en kommersiell marknad kring drogtesterna. Då är det naturligtvis ett krav att såväl analysmetoderna som genomförandet av prov-tagningar är kvalitetssäkrade. Farmakologiska labora-toriet är därför ackrediterat av Swedac för att genom-föra narkotikaanalyser i arbetslivet.

Eftersom provtagning ska utföras av medicinsk per-sonal, är det i de flesta fall företagshälsovården som gör detta.

Efter utförd analys bedöms resultatet av en specia-listläkare med särskild utbildning. Risken att leverera ett falskt provsvar minimeras då. n

Gunnar Hermansson

Professor Olof Beck är nöjd med Farmakologiska laboratoriets nya lokaler och utrustning, inte minst den sorteringsrobot som syns på bilden. Den sorterar effektivt och snabbt dagens alla inkomna prover så att analysresultat kan vara levereras före kväl-len. Foto: Gunnar Hermansson.


Utanför en av de stora nattklubbarna i Visby ringlar sig kön med förväntansfulla gäster som vill in, långt ut på gatan. Klockan är strax efter tio och det är nu festandet i Visby drar igång på allvar. Två civilklädda narkotikas-panare från Stockholm står på andra sidan gatan och observerar personerna i kön till nattklubben. Plötsligt får de syn på en man i kön som de bestämmer sig för att kontrollera. De har tidigare fått veta av spanare från Gotland att mannen är intressant i narkotikasamman-hang.

Mannen plockas ut från kön och vid kontrollen anträffas kokain på honom. Senare under förhör erkän-ner mannen att han även har brukat kokain under kvällen.

Ingripandet är ett av flera exempel på hur informa-tionsutbyte och samverkan mellan narkotikapoliser från Gotland och narkotikapoliser från Stockholm gav goda resultat under Stockholmsveckan.

Stockholmsveckan infaller under vecka 29 i juli och är partyveckan framför andra på Gotland. Då anländer ett stort antal turister och ökar befolkningen med 125 procent, från 57 000 till 130 000 människor.

Efter tennisveckan i Båstad kommer Stockholms par-tyelit till Visby för en veckas intensivt festande. I släp-tåg kommer även grovt kriminella individer som ser sin chans att visa upp sig i nöjeslivet. Där det är fest finns det narkotika och för att beivra narkotikahanteringen i Visby under Stockholmsveckan skickades en spangrupp från Stockholm för att samverka med de lokala spa-narna på Gotland. Spangruppen från Stockholm bestod av poliser från aktionsgrupp NOVA, RAVE och city-polisens Krogsektion. Gruppen utökades sedan med ett par gotländska spanare och leddes av kriminalinspek-

tör Fredrik Södergren som är chef för nar-kotikaenheten på Gotland och har mer än tjugo års erfaren-het av polisiärt arbete mot narkotika.

Veckan började med att de gotländ-ska poliserna presen-terade hur narkoti-kasituationen ser ut på Gotland. Trots att spanarna är få till antalet och utre-der sina egna ären-den hade de mycket god kännedom om de lokala aktörerna på narkotikamarkna-den. Därefter började spangruppen arbeta. Traditionell narkoti-kaspaning där olika adresser bevakades varierades med offensivt arbete på Visbys krogar.

Den sammansatta spangruppen rapporterade in 35 narkotika- och dopningsbrott under veckan, men allt arbete riktades inte mot narkotika. Ett annat syfte var att minska inflytandet från kriminella grupperingar och förebygga våldsbrott. Här kunde spanarna från Stockholm bistå de gotländska kollegorna med kunskap om vilka personer från kriminella gäng i Stockholm som var på besök i Visby för att visa upp sig tillsam-mans med partyfolket. Denna personkännedom ledde till att ett stort antal förebyggande visitationer kunde genomföras och flera stökiga och berusade personer kunde omhändertas i syfte att förhindra våldsbrott.

När jag lämnade Gotland var det med en känsla av att det var samarbetet som hade legat till grund för resultaten. I stället för att arbeta som separata grup-per arbetade spanarna som en väl fungerande enhet där polisernas olika kompetens togs tillvara. Jag är övertygad om att ett ökat samarbete narkotikaenheter emellan skulle vara till stor nytta för narkotikabekämp-ningen. n

Alex Silow, spanare Stockholmspolisens Krogsektion

Stockholmsveckan i Visby – Samverkan gav resultat

Genom samverkan och informationsutbyte kunde spanare från Stockholm och spa-nare från Gotland rapportera ett flertal personer för narkotikabrott och förhindra att Visby under den s.k. Stockholmsveckan blev en fristad för narkotikabruk och krimi-nella grupperingar.

Stockholmsvecka i Visby och festen kan börja.

Stockholms partyelit dricker gärna champagne under festen i Visby.


Det har nu gått ett år sen Högsta domstolen (HD) gjor-de kovändning i mängdresonemanget och vi blir kon-stant påminda om läget då domar som denna fortsätter att komma. Jag har tagit upp denna heta potatis i flerta-let artiklar och känner precis som ni en frustration över läget samtidigt som jag inte kan låta bli att till viss del hålla med i HD:s resonemang.

Domstolar bör ta i beaktande vilken roll den miss-tänkte haft i hanteringen och en mulåsna skall inte straffas lika hårt som en huvudman. Vi skall se till alla omständigheter och utreda alla rekvisit i lagstiftningen.

Tyvärr har inte Högsta domstolen nöjt sig där utan fört en aggressiv förändringskampanj som får en annan att fundera på vad som underblåst detta. Mängdresonemanget har gått från att vara totalt avgö-rande till att ha väldigt lite betydelse samt att straffvär-det för narkotikabrott nästan har halverats och det är jag ifrågasättande till.

Som praktiker och operativ polis vägrar jag låta detta slå ner mig utan ser det som en utmaning. Jag har hört alltför många säga ”vi kan lika gärna lägga ner verksamheten nu”. Vi är många som arbetar med denna narkotikaproblematik för att vi tror på att arbe-tet hjälper och att det bidrar till en positiv förändring i vårt samhälle.

Om nu Högsta domstolen beslutat att de övriga rekvisiten i § 3 Narkotikastrafflagen, om grovt brott, skall anses mer betydelsefulla i avgörandet om ett brott skall anses vara grovt eller inte och att mängdreso-nemanget inte skall spela lika stor roll, så bör vi väl kunna döma personer för grovt narkotikabrott utan att visa domstolen några större mängder beslagtagen narkotika? Om vi kan påvisa att en person haft vin-ningssyfte av sin hantering, inte sålt för att finansiera sitt missbruk, att hanteringen varit ett led i organiserad brottslighet och yrkesmässig samt sålt i större omfatt-ning, så borde vi inte behöva ha några större beslag.

Detta gör att vi behöver förändra våra arbetsmeto-der en aning då vi istället för att kasta oss över nästa ”underrättelse” efter att vi rapporterat en person, jobbar vidare i ärendet vi startat och börjar nysta i köparleden. Det skulle medföra att vi kan stärka upp misstanken mot den initialt misstänkta personen samt att vi kommer att kunna rapportera flera personer för narkotikabrott.

Vissa jobbar efter detta arbetssätt redan, men fler enheter bör pröva det. Låt oss skaffa oss ett eget pre-judikat på grovt narkotikabrott med en mindre mängd narkotika i beslag.

Har nu denna praxis gjort att fler använ-der ecstasy i Stockholm?Självklart är så inte fallet, då tillgång och efterfrågan ser annorlunda ut i narkotikasammanhang, men den har nog påverkat enskilda individer att börja sälja då risken för långa fängelsestraff minskat markant. Vi har idag en generation unga vuxna som inte gjorde samma resa som den förra generationens ecstasyanvändare gjorde och de vet inte om det katastrofala skadeverk-ningarna drogen ger. De har inte upplevt den gråa var-dagen än utan har den framför sig och det är sorgligt. Denna generation har även varit nyfikna på internet med det stora utbudet av droger som den världen pre-senterat i många år. Sen har vi idag en nattklubbsscen som förändrats där housemusiken och dj-events fått större plats. En scen där ecstasy passar in och alla dessa omständigheter sammantaget gör att vi nu är i början av en ecstasyvåg som kommer att sprida sig i Sverige.

Det är dags att ta sig an en ny generation och utmana den Högsta domstolen! n

Christoffer Bohman

Dags att utmana HD!I ett avgörande i Högsta domstolen (2012-07-11, B 965-12) dömdes en man till 2,5 års fängelse för innehav av närmare 5000 ecstasytabletter. Det anmärkningsvärda i detta fall är inte enbart det låga straffet utan även att han dömdes för brott av normalgraden. I Stockholm har vi det senaste året sett en kraftig ökning av just ecstasy och kan det vara så att den nya praxisen ligger till grund för detta?

Ecstasytabletter har börjat återkomma på den illegala mark-nades.


Krönika

MDPV brukar i missbrukssammanhang räknas till de syntetiska katinonerna, som i övrigt innehåller bl.a. mefedron. MDPV räknas också in bland ”internetdro-gerna”, alltså de rusmedel som utbjuds via internet. Medlet kan fortfarande köpas på nätet som ”forsk-ningskemikalie” (”research chemical”).

Genom en dom i HD i juni 2011 har påföljderna och bevisläget för mefedron och därmed även för andra synetiska katinoner och MDPV ändrats i grunden. Idag bedöms MDPV som lika farligt som amfetamin. De särskilda aspekter på farligheten hos mefedron, MDPV m.fl. som domstolar tidigare tog hänsyn till är därmed utsuddade.

Under det gångna året har vi i Västerås kunnat handgripligen uppleva följderna av denna liberalise-rade syn på MDPV. Den illegala handeln har blivit mycket omfattande, eftersom de straffrättsliga riskerna med att sälja MDPV blivit ganska små.

Förödande konsekvenser Att HD sänkt praxis för narkotikabrott relaterade till MDPV håller på att få förödande konsekvenser ute på fältet. Minskade påföljder har ökat det olagliga utbu-det, vilket lett till ett omfattande missbruk. Det gäller för både missbrukare och de personalgrupper som mö-ter dem i sitt arbete.

Tidigare har riskerna med MDPV varit dokumente-rade endast i mindre omfattning. Det beror på att med-let och dess risker varit kända under kort tid. Under det senaste året har vi med våra polisiära, medicinska och psykiatriska erfarenheter av MDPV-missbruk fått se en rad risker manifestera sig på nära håll. Bilden visar att MDPV är minst lika farligt som sakkunniga uttalat sig om tidigare.

Vi har sett MDPV-missbrukare drabbas av livs-hotande överdoser (ett misstänkt dödsfall utreds just nu). Vi har tagit omhand dem för polisiär transport till psykiatrin efter att det fått blivit helförvirrade och våldsamma i sina psykoser.

Kriserna är givetvis ett problem för missbrukarna själva. Men en aspekt som sällan beaktats är arbetar-skyddet för de personalgrupper som måste ingripa mot eller ta hand om MDPV-påverkade missbrukare när deras tillstånd är som värst.

Inom sjukvården är MDPV-missbrukare särskilt svåra att ha att göra med. För att hantera en enda hög-gradigt påverkad MDPV-missbrukare kan det krävas insatser av sju eller åtta personer. Situationen blir än mer svårhanterlig genom att patienterna kan vara svåra att bedöma kliniskt, eftersom de kan kastas mellan kontaktbarhet och medvetslöshet eller mellan behand-lingsmotivation och våldsam aggressivitet. För att kon-trollera deras förvirring och oro krävs många gånger omfattande doser lugnande medel. De måste därefter övervakas under ett par dygn tills alla eftereffekter av medicineringen klingat av.

Det omfattande MDPV-missbruket i Västerås gör att två eller tre svårt påverkade missbrukare kan komma in på en enda dag. En helg låg sju patienter inne på medicinska akutvårdsavdelningen, som sam-manlagt har 17 platser.

Det ökade missbruket av MDPV har spritt sig till unga vuxna (18 – 25 år) enligt vad socialtjänsten har kunnat observera det senaste året.

Ytterligare en aspekt som gått i dagen allt tydligare det senaste året är hur hastigt beroendeframkallande MDPV verkligen är. Många missbrukare uppvisar s.k. refillbeteende. De tar en ny dos så fort ruset klingat av. Det som skulle bli ett enstaka rus under en helg kan fortsatta okontrollerat ända tills hela det inköpta partiet var konsumerat. Trots sådana obehagliga upp-levelser är det svårt att motivera missbrukarna till att sluta. Rusen kan även framkalla hallucinationer. Missbrukarna kan därigenom utgöra en fara för sig själv och andra.

Måste bedömas strängareVåra erfarenheter från Västerås av MDPV är omfat-tande men inte unika. Av kollegor i Norrköping har jag fått höra om liknande problem.

Vår slutsats är att olovlig hantering av MDPV måste bedömas mycket strängare av svenska domsto-lar. Annars kommer MDPV att spridas långt ut i vida ungdomsgrupper med förödande effekter för både missbrukarna och den personal som skall omhänderta och behandla dem. n

Kriminalkommissarie Per-Erik Lundberg, chef för narkotikaroteln i Västerås

MDPV farligare än tidigare käntMDPV har varit klassat som narkotika i Sverige sedan den 1 februari 2010. Missbruk har dock förekommit lägre tillbaka.


Sedan några år har de nyare internetdrogerna, särskilt syntetiska katinoner, drabbat Norrköping. Det började med mefedron följt av metedron och MDPV. Ytterli-gare några substanser som t.ex. 2-DPMP och 4-MEC har dykt upp ibland, men MDPV är nu en etablerad drog som skapar problem.

Polisens narkotikagrupp i Norrköping har sedan början av 2012 kartlagt och utrett personerna som ligger bakom den illegala narkotikahandeln. Det bör-jade med att tullen tog ett 25-tal försändelser i beslag omkring årsskiftet 2011/2012. De flesta försändelserna innehöll 50 gram MDPV och i några fall 4-MEC, de var avsända från Kina och adresserade till personer i Norrköping.

Polisen identifierade drygt tio personer som var involverade i den illegala importen. De var i åldrarna 36-55 år och kända av polisen som amfetamin- och heroinmissbrukare. Så gott som alla missbrukade också MDPV, men en stor del av pulvret såldes till andra missbrukare.

När samtliga hämtades till förhör och polisen gjorde husrannsakan i deras bostäder, beslagtogs ytterligare några 50-gramsposter av drogerna och en hel del miss-tänkt stöldgods, datorer, mobiltelefoner och annan elektronik, som antas härröra från MDPV-kundernas mängdbrottsliga aktiviteter.

De tre huvudmännen köpte narkotikan från en gemensam leverantör i Kina. Inköpspriset för MDPV är 15-30 kronor per gram och försäljningspris i Norrköping är omkring 1000 kronor per gram.

Potent drog med okända långtidseffekterMikael Kinnå är chef för narkotikagruppen i Norr-köping. Han och kollegan Mikael Rondahl på gatu-langningsgruppen berättar att det beslagtagna MDPV-pulvret i regel håller 90-95 procent renhet, missbrukas som amfetamin men i betydligt mindre doser. 0,1 gram MDPV räcker till minst tre personer och därför är det vanligt att man numera hittar mycket känsliga vågar hos missbrukare.

En MDPV-påverkad person kan vara mycket obe-räknelig. Kinnå och Rondahl berättar om plötsliga van-sinnesutbrott i arresten, då flera poliser har behövts för att övermanna en normalväxt missbrukare. Polisernas erfarenheter från fältet är att drogen ger ett enormt sug efter mer. Tillvänjning går fort och abstinensen verkar vara svårare än av de flesta andra droger. Påverkade personer får vanställd uppfattning om verkligheten, blir misstänksamma och känner sig förföljda.

På Beroendekliniken i Norrköping bekräftar vård-enhetschef Emily Bjerker att MDPV nu verkar vara en etablerad drog bland vuxna missbrukare i stan. Det är

alltså inte en uttalad ungdomsdrog, utan MDPV är till stor del en potent ersättningsdrog för amfetamin och heroin bland tidigare etablerade missbrukare.

Man har sett att MDPV-patienters hälsa påverkas negativt med kraftig viktnedgång, uttorkning och ett allmänt grått och sjukligt utseende. Frågan är vad som händer längre fram i dessa människors missbrukskar-riärer.

Polisen kräver omprövning av straffvärdetDe som misstänks för narkotikabrott i MDPV-härvan åtalades i augusti 2012. På grund av nu rådande rätts-praxis har ingen varit häktad i ärendet och det finns fortfarande god tillgång på MDPV i Norrköping. Tips-flödet till polisen är stort och Kinnå och Rondahl kan konstatera att den för tillfället underbemannade narko-tikagruppen inte hinner med. Möjligheter att använda hemliga tvångsmedel har minskat drastiskt sedan Hög-sta domstolens omdiskuterade ställningstagande i juni 2011.

Poliserna på narkotikagruppen kräver en ompröv-ning av straffvärdet för MDPV och andra syntetiska katinoner. Narkotikastrafflagen bör också ses över och utformas så att en narkotikaklassning av en substans också omfattar alla närbesläktade substanser. I nuläget är drygt ett tiotal syntetiska katinoner narkotikaklas-sade i Sverige, men ett okänt antal är fortfarande oklassade. En av dessa är pentedron som nu är på väg att etableras i Norrköping som en ännu inte förbjuden släkting till MDPV. n

Gunnar Hermansson

MDPV tilltalar heroinister och amfetaminister

Gamla etablerade missbrukare i Norrköping importerar MDPV från Kina.

Narkotikagruppens chef Mikael Kinnå (th) och kollegan Mikael Rondahl ser ett ökat missbruk av internetdroger som en följd av Högsta domstolens sänkning av straffvärdet förra sommaren.


Genom introduktionen av ett stort antal syntetiska dro-ger, som substituerade katinoner, på den globala mark-naden blev Irland för några år sedan drabbat av ”head shops” (ett slags butiker för droger och drogattiraljer). Dessa började erbjuda ett sortiment med nya kemika-lier under beteckningar som ”forskningskemikalier”, ”badsalt” eller ”växtnäring”, liksom attiraljer för drogkonsumtion. Det var naturligtvis ingen som trodde på de nya beteckningarna, eftersom alla kände till att affärsidén var att gå runt narkotikakontrollen. En del butiker var öppna 24 timmar om dygnet.

Giftiga och beroendeframkallande Situationen utvecklades snabbt bortom kontroll, då de nya drogerna visade sig vara mycket giftiga. Polisen och ambulansverksamheten tvingades köra svårt förgif-tade, oroliga och förvirrade missbrukare till akutmot-tagningar. Människor dog av de nya drogerna.

Till och med butikerna upplevde att de själva drab-bades av de oönskade effekterna av de nya drogerna. Kunder som blivit våldsamma av sina droger gjorde att de måste installera säkerhetsdörrar med luckor.

Det visade sig på kort tid att de nya drogerna, som de syntetiska katinonerna, var höggradigt beroende-framkallande.

Drogdebatten fick snabbt fokus på lagstiftningens och regeringens långsamhet. Med den gamla procedu-ren kunde det ta ett år att få en ny substans formellt kontrollerad som narkotika. Under tiden ändrade kemister den kemiska strukturen och utvecklade nya droger, som formellt skilde sig från de som var klassade eller under övervägande för klassning som narkotika.

Den irländska regeringen fattade till slut problemets omfattning och allvar, särskilt hotet mot unga män-niskor. I maj 2010 utarbetade narkotikaministern Pat Carey och hälsovårdsministern Mary Harney en ny lös-ning när de lade fram Strafflagen om psykoaktiva sub-stanser av år 2010. Irländska medier stödde förslaget. Allmänna opinionen, som drivits på av ett antal frivil-ligorganisationer inom drogområdet, skapade tryck på politikerna att rösta för lagen.

Lagen gjorde det till ett brott i Irland att importera, exportera, producera, tillhandahålla eller inneha dessa substanser.

Bland de 200 substanser som täcks av lagen finns syntetiska katinoner (mefedron etc.), syntetiska can-nibinoider (”spice”), ett antal ecstasy-liknande sub-stanser, som BZP, samt GBL och 1,4-butandiol, båda kända som ”Liquid ecstasy”.

Dock var ett antal substanser, som dimetokainer, ej inbegripna i den första lydelsen av lagen. Detta rät-tades till i maj 2012, då de togs med i lagen. Irland känner idag stolthet över att ha det mest vittfamnande förbudet i världen för nya rusmedel.

Irland förbjuder 200 syntetiska droger i ett svepDen snabba utvecklingen och introduktionen av nya syntetiska substanser på drog-marknaden föranledde regeringen att på en gång förbjuda 200 nya droger.

Gráinne (uttalas Gråånja) Kenny har i årtionden varit en förkämpe för en restriktiv narkotikapolitik i Irland. Hon har också varit President för Europe Against Drugs (EURAD), som är en paraplyorganisation för europeiska frivilligorgani-sationer som stöder det fulla genomförandet av FN:s interna-tionella narkotikakonventioner. (EURAD)


Butiker stängdaPolisen agerade snabbt för att använda de nya befo-genheterna för att stänga drogbutikerna. Sådana hade öppnats i en takt av en ny per vecka men är nu på väg att stänga. De enda varor som de nu kan sälja lagligen är bongar och pipor.

Lagen förbjuder också innehav av marknadsförings-material.

Den snabba utvidgningen av den irländska lag-stiftningen om narkotikakontroll visar att en grupp engagerade medborgare kan förmå sina politiker att kraftfullt handla mot hotet från de nya drogerna. n

Gráinne KennyÖvers. JH

I Irland öppnades som mest en ny s.k. “head hop” i veckan för försäljning av nya lagliga droger med stark rusverkan. På grund av att kunderna blev aggressiva tvingades en del buti-ker införa förstärka dörrar, skydd för fönstren m.m. Här ses en lokal demonstration mot en butik. (EURAD)

Gráinne Kenny får en eloge från en ledande irländsk kolum-nist för sina ansträngningar att skapa en ny lagstiftning mot nya syntetiska droger. Rubriken kan översättas med ”Låt oss hurra för Gráinne som spikade igen drogbutikerna!” (Mail on Sunday)

USA lagstiftar om analoga droger

USA:s kongress har beslutat att ställa ett stort antal syntetiska droger under nar-kotikakontroll.

I ”2011 års lag om kontroll av syntetiska droger” räknas uttryckligen upp 15 syntetiska ”cannabimimetiska” substanser (”cannabimimetisk” betyder cannabis- härmande) och 26 syntetiska centralstimulantia. I den senare gruppen ingår bl.a. fenetylaminer av ecstasytyp samt syntetiska katinoner.

De reglerade cannabinoiderna är AM2201, AM694, CP-47,497, CP-47-497-C8-homolog, JWH-018, JWH-019, JWH-073, JWH-081, JWH-122, JWH-200, JWH-203, JWH-250, JWH-398, SR-19 (RCS-4) och SR-18 (RCS-8). Kontrollen omfattar även blandningar innehållande dessa substanser.

De reglerade centralstimulerande medlen är 2C-C, 2C-D, 2C-E, 2C-H, 2C-I, 2C-N, 2C-P, 2C-T-2, 2C-T-4, alfa-PPP, alfa-PVP, butylon, etylon, flefedron, 3-flu-orometkatinon, MDAI, MDPPP, MDPV, mefedron, metamfepramon, metedron, metylon, MOPPP, MPBP, nafyron och N-etylkatinon. Serien 2C tillhör ecstasy-gruppen. Butylon m.fl. är synetiska katinoner.

Många av dessa medel står redan under narkotika-kontroll i Sverige, t.ex. JWH-018 och MDPV. Däremot är t.ex. JWH-019 klassad som hälsofarlig vara.

Även andra varianterDen amerikanska lagen gör det möjligt att även reg-lera andra varianter av syntetiska cannabimimetiska substanser. Lagen räknar upp olika klasser av kemiska strukturer som kan täckas av lagen ifall substansen är agonist (medel som utlöser positiv aktivitet) på canna-bisreceptorn CB1. Det betyder att medlet har neuro- psykofarmakologiska effekter av samma slag som can-nabis (marijuana, haschisch och delta-9-THC). Att man som kriterium för narkotikakontroll anger kapa-citet för bindning till en specifik receptor torde vara en juridisk innovation. Det innebär att man använder ett verkanskriterium (effekten, i detta sammanhang russti-mulering).

Formellt hamnar de nya substanserna på kontroll-lista (”schedule”) I, vilket motsvaras av vår narkotika-förteckning I. Medlen anses därmed vara så farliga att de inte får användas i sjukvården. n

Jonas Hartelius


§ Rättsrutan § § Rättsrutan §

§ Rättsrutan § § Rättsrutan §

Domstolspraxis vid narkotikabrott i andra nordiska länder

Jag avslutade förra Rättsrutan med att kort kom-mentera ärendet med en kurir som i förhör hade uppgett att han hade tagit betalt för risken att avtjä-na fängelse i 5 år för smuggling av 4 kg amfetamin. Detta var helt i enlighet med en tabell som har upp-rättats av hovrätten över Skåne och Blekinge över hållpunkter för bedömning av straffvärde i narko-tikamål. Kuriren har nu dömts till fängelse i 4 år. Domstolen tog hänsyn till att han endast hade varit en utbytbar kurir utan några unika kvaliteter, att han hade medverkat i utredningen om sin inbland-ning (erkänt), att narkotikakoncentrationen hade varit endast 7 procent och att han genom domen utvisades ur riket.

Hur ser det då ut hos våra närmsta nord-iska grannar? Jag har ställt frågan till kollegor i Dannmark, Finland och Norge, där man med spän-ning följer utvecklingen i Sverige. Jämförelsen har kommit att avse smuggling av 1,6 kg kokain, för vilken hållpunkten för straffvärdebedömningen i Sverige numera enligt Skånska hovrätten är fängelse i omkring 6 år (för en ren kurir är värdet förmod-ligen lite i överkant) Före praxisändringen motsva-rade mängden ett straffvärde på fängelse mellan 8 och 9 år.

I Danmark använder man sig inte av tabeller när det rör sig om större kvantiteter narkotika, däre-mot har man en rik rättspraxis som ger tumregler. Smuggling av 1 kg kokain skulle typiskt sett ge fängelse i 5 år och 2 kg skulle typiskt sett ge fäng-else i 6 år. I de flesta fall skulle därför smuggling av 1,6 kg kokain straffas med fängelse i 5 ½ år. Som utgångspunkt skulle det när det är fråga om endast en gärningsman inte vara några större avvikelser från denna tumregel oavsett vilken roll gärnings-mannen har haft. Trots detta finns det vid en kon-kret värdering skillnader mellan kurir, huvudman och andra när en rad personer samtidigt ska dömas efter sin inblandning. Det är alltså möjligt att en kurir skulle kunna komma lindrigare undan om han dömdes tillsammans med andra inblandade med större inflytande i organisationen. Redan detta verkar ju vara ett incitament för kuriren att berätta om andras inblandning i brottet. Det är för övrigt

så, att i Danmark kan en åtalad person komma i åtnjutande av strafflindring just genom att berätta om andras inblandning i brottsligheten.

I Finland använder man sig av tabeller som anger riktvärden efter mängd och slag av narkotika, men förmildrande och försvårande omständigheter ska påverka straffvärdet. Det finns olika uppfattning bland åklagarna. En del menar att normalvärdena ska tillämpas på kurirer, andra att dessa ska ha mildare straff än som framgår av tabellerna och huvudmännen klart strängare straff. I linje med det resonemanget har svaret också varierat bland åklagarna vilket straff som en kurir skulle få för smuggling av 1,6 kg kokain. Någon menade att tabellvärdet, fängelse 6 år, skulle tillämpas. Någon annan menade att kurirstatusen skulle medföra ett lägre straff på ca 5 ½ år. En tredje specialåklagare menade att kurirstatusen skulle påverka straffet rejält och menade att kuriren skulle dömas till fängelse i 4 år. Den som medverkar till utredningen om sitt eget brott kan få strafflindring. Däremot ges ingen strafflindring för medverkan till utredning om annans brottslighet.

I Norge har man sedan många år skilt på de medverkandes roller vid straffmätningen. Det kan skilja flera års fängelse mellan kurir och huvudman. En kurir med 1,6 kg kokain skulle i Norge dömas till fängelse i 3 år. Om en åtalad har lämnat ett förbehållslöst erkännande kan detta beaktas vid straffmätningen och kan leda till en straffreduktion med upp till 1/3 av straffvär-det beroende på i vilken mån erkännande haft betydelse för utredningen eller för att för-enkla domstolsprocessen.

Den här enkla undersökning-en ger vid handen att vi har närmat oss de straffvärden som gäller för narkotikabrott i våra närmsta nordiska grannländer.

Joakim ZanderInternationella

åklagarkammarenMalmö


Info från SKL, Droganalysenheten

Spice är som bekant ett samlingsbegrepp för växt-material där en eller flera syntetiska cannabinoi-der har tillsatts. Vanligen blandas växtmaterialet med de rusgivande ämnena i fast form genom att de löses i ett lösningsmedel som sedan appliceras på växtmaterial genom sprayning eller doppning/dränkning. Denna text syftar till att ge en liten in-blick i hur SKL arbetar med beredningsärenden i samband med Spice.

I beslag som analyseras vid SKL har ett stort antal substanser påvisats i Spice där sammansätt-ningarna skiftat över tid och mellan olika material. I vissa har endast en syntetisk cannabinoid påvi-sats, i andra flera och blandade med andra ämnen t.ex. fenazepam. Förutom växtmaterial förekom-mer substanserna främst som pulver. Sedan några år haltbestämmer SKL på särskild begäran Spice- och pulvermaterial med avseende på de ingående syntetiska cannabionoiderna. Detta arbete är tids- och resurskrävande, men ny teknik och metoder utvecklas ständig för att möta dessa behov. Ofta sker även framgångsrikt myndighetssamverkan med Läkemedelsverket.

Under 2011 och 2012 har förutom haltanaly-ser även ärenden handlagts där omräkning skett från pulvermaterial till färdigt Spice. En sådan omräkning kan ske på flera olika sätt. De första

ärendena som redovisades avsåg JWH-018 som pulvermaterial och baserades på en dosuppgift från klassificeringsdokumentet. Förfarandet är att först haltbestämma materialet för att kunna beräkna hur stor mängd av materialet som utgörs av ren-substans. Exempelvis så är 100g pulver med halten

80 % detsamma som 80 g rensubstans. Mängden rensubstans divideras sedan med dosstorleken, vil-ket ger antalet Spicedoser. Svårigheten utgörs ofta av att få kännedom om dosens storlek.

Ett annat och mer framgångsrikt sätt att beräk-na mängden Spice som kan beredas utifrån ett pul-ver, är att jämföra med ett Spicematerial. Det har vid flera tillfällen i beredningsärenden funnits såväl pulvermaterial som färdig Spice-produkt att tillgå för en sådan undersökning. Detta möjliggör en beräkning där halten av en syntetisk cannabinoid i ett specifikt Spicematerial ligger till grund för hur många gram Spice som kan tillverkas utifrån pulv-ret. Ett fingerat exempel: 100 g vitt pulver skickas till SKL där JWH-122 påvisas. Den efterföljande haltbestämningen visar att 90 g av pulvret utgörs av rensubstans (dvs. 90%-igt material). En haltbe-stämning av tillverkad Spice visar en halt om ca 3 %. Detta innebär att det för varje gram Spice finns 0,03 gram JWH-122. Slutsatsen blir att ca 3000 gram (90 dividerat med 0,03) Spice av samma typ som jämförelsematerialet kan tillverkas från pulvret.

Hur kan man då göra när man saknar tillverkad Spice i ärendet, utan bara har ett pulver att tillgå? Den senaste tiden har andra laboratorier och uni-versitet runt om i världen börjat studerat vilka syn-tetiska cannabinoider som förekommer samt vilka halter de föreligger i (vanligen milligram aktiv sub-stans per gram växtmaterial). Utifrån dessa resultat som publicerats i vetenskapliga tidskrifter kan man på samma sätt som ovan beräkna hur mycket Spice som kan tillverkas av ett pulver. Endast ett fåtal uppgifter finns publicerade i nuläget och arbetet med att ta fram de publicerade resultaten fortgår ständigt men är resurskrävande, vilket gör att SKL i nuläget utför haltbestämningar och beräkningar i begränsad omfattning.

Som sammanfattning kan sägas att de under-sökningar som syftar till att beräkna mängden Spice utifrån pulvermaterial med syntetiska can-nabinoider troligen kommer att öka framöver och nya frågeställningar blossa upp. Bland annat i ärenden där det även finns annan utrustning för tillverkning. Mycket mer finns att säga om Spice, så vi får säkerligen anledning att återkomma till ämnet framöver.

Andreas Carlsson Forensiker Droganalysenheten

SKL

Från pulver till Spice

Exempel på material som kan förekomma där Spice tillverkas.


Världen runt

45 flygplatsanställda misstänks för storskalig kokainsmugglingI början av sommaren åtalades 25 personer i Pu-erto Ricos huvudstad San Juan, misstänkta för att ingå i ett organiserat kriminellt nätverk som smugglar stora mängder kokain till USA.

De påstås ha smugglat kokain i arbetsfordon med tillträde till flygplatsen Luis Munoz Marin International i Carolina, Puerto Rico. Flera av de tilltalade var anställda vid flygplatsen och kunde därför smuggla in kokain i väskor eller på krop-pen. När de kommit in i säkerhetsområdet, läm-nades kokainet över till kurirer som befann sig i väntrum för att gå ombord på flyg till USA.

Man kunde också på samma sätt smuggla in stora summor US-dollar till Puerto Rico, pengar som utgjorde betalning för kokainet i USA.

Ytterligare 20 personer åtalades för att ha leve-rerat resväskor fyllda med kokain till American Airlines område för fraktgods. Ligan hade rekry-terat personal på AA för att se till att väskorna lastades på flygplan till USA.

Källa: Drug Enforcement Administration, DEA.

Stor ökning av drogpositiva på engelska arbetsplatserNära en miljon anställda i Storbritannien jobbar med droger i kroppen, enligt en ny studie genom-förd av alkohol- och narkotikascreeningföretaget Concateno.

Mellan 2007 och 2011 analyserades 1,7 miljoner drogtester som utförts på olika arbetsplatser. An-delen positiva resultat steg från drygt 2,26 procent till drygt 3,23 procent, vilket innebär att en av 30 testade positivt under 2011.

De vanligaste drogerna som påvisades var canna-bis, olika former av opiatläkemedel samt kokain. Därefter kom diverse centralstimulerande substan-ser och bensodiazepiner.

Testerna utfördes inom varierande yrkesområ-den som logistik, transporter, polisarbete, verktyg, detaljhandel, arbetsmiljö, tillverkning, byggnads-arbete, handel och sjukvård.

Klass A-droger, som t.ex. kokain och heroin, förekom oftast i åldersgruppen 25-34 år, och dessa droger tenderade att öka efter några års anställning.

Concatenos laboratoriechef Claire George mena-de att drogtester och program för drogupplysning på arbetsplatser är ett effektivt sätt att identifiera drogproblem och även att motverka drogmissbruk på arbetet.

Källor: Drugnews.se och The Guardian

Christiania omsätter hasch för en miljard

Haschhandeln är tillbaka i full styrka i fristaden Christiania i Köpenhamn efter polisens massiva insats 2004 med bl.a. bulldozers på Pusher Street.

”Haschhandeln försiggår idag lika öppet som 2004 och på samma nivå”, säger Lau Thygesen, chef för kriminalpolisens avdelning mot organise-rad kriminalitet, till Berlingske Tidene.

Han uppskattar att det säljs cannabis för uppe-mot en miljard kronor om året. Antagandet byg-ger på polisens löpande analyser och ett beslag nyligen av 12 ton hasch. Lau Thygesen får stöd i sitt antagande av Kim Möller, som är drogfors-kare på Århus universitet.

Det finns dock en markant skillnad mellan dagens handel på Pusher Street och hur det var 2004. Enligt polisen dominerar Hells Angels (HA) idag haschmarknaden genom hot och våld.

”När det omsätts uppemot en miljard kronor om året, är det inget tvivel om att HA har ett eko-nomiskt intresse”, säger Lau Thygesen, ”och det är vår klara uppfattning att HA finansierar en stor del av verksamheten på Pusher Street”.

Gatan bytte för övrigt namn till Green Light District under hösten 2011, då Christiania firade 40 år. GH

20 ton hasch i beslag i MarockoTullmyndigheten i Marocko har på senare tid gjort flera stora beslag av hasch som varit på väg att skep-pas till andra länder. I april i år togs 9 ton hasch i Casablanca. Drogpartiet var på väg till Frankrike.

Nyligen avslöjades 4 ton hasch som via Casablanca skulle smugglas till Belgien. Några dagar senare i början av augusti beslagtogs 7 ton hasch i en kontainer med frusen fisk på väg till Storbritannien. Detta beslag gjordes i hamnen i Agadir.

Källa: AFP


Landet runt

SNPF utbildar i GävleSvenska Narkotikapolisföreningen arrangerar till-sammans med Gävle kommun en halvdagsutbild-ning den 18 oktober 2012, mellan kl 08.30 och 13.00. Platsen är Clarion Hotel Winn i Gävle.

Utbildningsdagen är som vanligt öppen för anställda inom rättsväsendet och för SNPF:s stöd-medlemmar och stöttepelare. Program och annan information kommer att delges på www.snpf.org.

Tullens beslag av droger ökarTullverket rapporterar en fortsatt ökning av be-slag av narkotika och andra missbruksdroger.Cannabisbeslagen ökar i myrtrafiken bland rese-närer över Öresund och i post-och kurirflödet.

Beslagen av ecstasytabletter har också ökat, både i antal beslag och i mängden tabletter. Denna trend har också polisen noterat i de beslag man gör inne i landet.

En annan ökning gäller narkotikaklassade läkemedelssubstanser i form av pulver och väts-ka. Dessa preparat anträffas främst i postflödet på Arlanda.

Tullkriminalen gjorde ett rekordbeslag av anabola steroider och andra dopningsmedel på några olika platser i Sverige i mitten av maj, vilket förklarar den kraftiga ökningen i halvårs-statistiken.

Även ännu ej klassade droger har omhänder-tagits och förstörts vid 233 tillfällen under årets första fyra och en halv månad. Besluten har Tullverket fattat med stöd av Förstörandelagen från 2011.

Det norska Tollvesenet rapporterar likaledes ett ökat antal och ökade mängder beslag av olika droger under första halvåret 2012. Liksom i Sverige är det hasch, marijuana, narkotikaklas-sade läkemedel (tabletter) och dopningsmedel som ökar mest.

Källor: Tullverket.se och Toll.no

Narkotikadömda får själv betala advokatkostnaderStockholms tingsrätt dömde nyligen några per-soner för delaktighet i insmuggling och försälj-ning av ca 85 kilo hasch fördelat på tre tillfällen. De tre huvudmännen, marockaner varav två bor i Sverige, dömdes för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling till fängelse mellan sex och ett halvt år och två år och tre månader. Mål nr B 17978-11.

För ovanlighets skull blev de också ålagda att betala sina försvarares kostnader på omkring 200 000 kronor vardera. Tingsrätten menar att var och en av de tre inte har lämnat några trovärdiga upplysningar om sina ekonomiska förhållanden. ”Dock måste det på grund av den verksamhet som han ägnat sig åt antas att han har betydande ekonomiska tillgångar. Han ska därför förpliktas att återbetala hela kostnaden för sitt försvar till staten”, skriver tingsrätten i domen. GH

Anmälda narkotikabrott fortsätter att ökaAntalet anmälda narkotikabrott ökade med 5 procent det första halvåret 2012. Narkotika-brotten har i halvårsstatistiken ökat ända sedan första halvåret 2001. Antalet anmälda narkoti-kabrott uppgick till 49 300, varav 27 200 eget bruk, 15 800 innehav, 5 890 överlåtelse och 304 framställning.

– Narkotikabrott tillhör de brottskategorier där antalet anmälda brott i hög grad påverkas av polisens åtgärder för att upptäcka brott. Under 2000-talet har polisens insatser ökat vilket har gett utslag i statistiken, säger Linn Brandelius, statistiker på Brå. Källa: Bra.se

Både i Sverige och i Norge har tullens beslag av dessa preparat ökat mest under första halvåret 2012.


Narkotikahandel är en omfattande verksamhet som be-drivs mellan många länder. Utredning av narkotikabrott innebär ett komplicerat pussel, där det finns bitar som kräver bistånd av språkexperter. För att kunna göra väl underbyggda utredningar behöver polisen samla tillför-litlig information med hjälp av bra och ändamålsenliga verktyg såsom uppdaterade register, tillgång till kun-niga rättstekniker och rättsmedicinare, teknisk utrust-ning, kvalificerade tolkar m.m. Den yrkesgrupp som utgör verktyg för kommunikation, när parterna inte pratar samma språk, är tolkarna.

Finns någon skillnad mellan olika kategorier av tolkar? På sistone har det uppstått en rad olika benämningar på tolkar, förutom de skyddade yrkes-titlarna: auktoriserad tolk med speciell kompetens som rätts- eller sjukvårdstolk och auktoriserad tolk. Tolkförmedlingarna säljer tolktjänster utförda av registrerade tolkar, utbildade tolkar, telefontolkar m.m. och bidrar med detta till en allmän förvirring.

AuktorisationEn auktoriserad tolk har genom skriftliga och munt-liga prov bevisat att han eller hon har grundläggande kunskaper i svenska och tolkspråket samt inom huvud-områdena socialtolkning, sjukvårdstolkning, grundläg-gande juridik och migration. En auktoriserad tolk med speciell kompetens har genom skriftliga och muntliga prov bevisat att han eller hon har fördjupade kunskaper inom juridik eller sjukvård. Dessa två tolkkategorier har också visat att de har kunskap i god tolksed, d.v.s. de etiska regler som auktoriserade tolkar har skyldighet att följa. Kammarkollegiet har ansvar för auktorisatio-nen och utövar tillsyn över tolkarna, och kan återkalla auktorisationen för en tolk. Det utförs också kontroll av belastningsregistret och Kronofogdemyndighetens register över obetalda skulder.

Av dessa tolkar kan man förvänta sig att de:1. Behärskar både svenska och tolksspråket. Man

kan lita på att tolken kommer att överföra budskapet så exakt som möjligt, och fråga om eller slå upp ord, om tolken inte förstår.

2. Har tystnadsplikt i alla situationer i enlighet med lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.

3. Är neutrala och opartiska. De skall meddela tolk-användarna om de upptäcker att det föreligger jäv.

De är medvetna om att för att bibehålla parter-nas tillit är det viktigt att ingen ser tolken som en bundsförvant.

4. Tolkar allt som sägs. Ett samtal mellan tolken och en av tolkanvändar-na, utan att det tolkas, medför att tolken bryter mot plikten att vara opar-tisk.

5. Tolkar i jag- form (första person singularis).

6. Behärskar de speci-fika facktermerna inom juridik om de har speciell kompetens som rättstolk.

Satsa på de bästa verktygenPolisens ökande behov av bistånd med kommunika-tion, uppkomsten av många nya privata tolkförmed-lingar, samt bristen på reglering i denna bransch har medfört att kraven på kunskaper hos de som får tolka hos polisen har urholkats. Inte sällan kan man läsa el-ler höra i media att det är brist på kompetenta tolkar. Detta är delvis sant när det gäller språk som talas av folkgrupper som inte har funnits i Sverige länge. Det är sant att man behöver utbilda fler tolkar och det är ock-så sant att fler tolkar behöver bli auktoriserade. Sam-tidigt är det viktigt att vara medveten om att för att en person skall satsa all den tid och arbete som krävs för att bli auktoriserad måste yrket vara attraktivt. Om det inte finns utsikter att få högre prioritet och hög syssel-sättningsgrad ju mer kvalificerad man är, varför skulle någon satsa på att bli en kompetent tolk?

Polisen har både rättighet och skyldighet att kräva det bästa verktyget som finns när det gäller tolkning. Allt annat fördyrar verksamheten, försämrar resultatet och sätter rättssäkerheten på spel. n

Teresa Martínez AxénAuktoriserad rättstolk i engelska resp. spanskaOrdförande i föreningen Rättstolkarna www.rattstolkarna.se

Tolkar som verktyg i narkotikapolisens arbeteAuktoriserade tolkar ger narkotikapolisen bättre möjligheter att få korrekta och oberoende översättningar.

Teresa Martínez Axén är auktoriserad rättstolk i engelska resp. spanska och ordförande i föreningen Rättstolkarna. Foto: Rättstolkarna.


Klockan är strax efter två på eftermiddagen och jag sit-ter bredvid min kollega i hans privata bil på väg till en friluftsaktivitet. Hans telefon ringer och han får infor-mation om att två personer skall köpa narkotika. Deras tåg skall komma till centralstationen i en annan ort om en timme. Kollegan ringer ett samtal till en polis som jobbar i den aktuella orten. Även han är ledig, men age-rar så att några civila poliser kan följa efter köparna. En stund senare är både köparna och en säljare gripna. Det här är ett exempel i mängden på ambitiösa poliser som jag kommit kontakt med under de 14 år som jag ägnat mig åt forskning. Inte sällan har de arbetat med just narkotika. Den forskning jag bedrivit har visat att det är viktigt att avdela särskild personal som har möj-lighet att koncentrera sig på att arbeta med narkoti-kabrott. Men på många håll i landet verkar denna typ av personalstyrka under senare år ha minskat i omfatt-ning – trots att antal poliser totalt sett har ökat. Några färska siffror som visar personalläget finns inte.

År 2006 fick jag i uppdrag av socialdeparte-mentet (Mobilisering mot narkotika, MOB) att kart- lägga just hur många narkotikapoliser som fanns i Sverige vid detta tillfälle. En tidigare kartläggning hade utförts av polisen, men en hög befattningshavare på Rikspolisstyrelsen hade innan studien presenterades gett order att ändra studiens resultat. Information om detta hade nått ansvariga på MOB. Det var därför jag fick uppdraget, eftersom de räknade med att jag skulle våga redovisa det jag kom fram till. Det visade sig att min forskning skulle motarbetas av högsta polisled-ningen. Polisen skickade bl.a. tillbaka de pengar jag fått från MOB för att täcka logi- och resekostnader. Jag genomförde dock forskningen enligt plan, men login blev lite spartansk och jag använde till stora delar min privata motorcykel för att ta mig runt i landet. Varför denna rädsla för denna forskning? Jo, det har blivit allt viktigare att kommunicera rätt bild av verksamheten. Den forskning jag bedrev riskerade att avslöja att poli-sen inte satsade så stort på narkotikabrott som man ville ge sken av.

Höga chefer inom polisen måste göra priorite-ringar mellan olika verksamhetsgrenar och det kan få till följd att arbetet mot narkotikabrott får stryka på foten. Det finns flera orsaker till att narkotikabrottslig-het riskerar att nedprioriteras i förhållande till annan

verksamhet. Ett är att det inte finns några målsäganden vid narkotikabrott som kan ställa krav. Ett annat är att ouppklarade narkotikabrott redovisas på ett annat sätt än många andra typer av brott. Om polisen får kän-nedom om brott som hör under allmänt åtal upprät-tas normalt en anmälan, men det gäller vanligen inte för narkotikabrott. Om någon ringer in och lämnar information om att en viss person säljer narkotika registreras det i normalfallet inte som ett brott i anmäl-ningssystemet. Då hade det skapats en helt annan press på polisen att agera om så vore fallet. Outredda tips följs nämligen inte upp på samma sätt som outredda anmälningar.

Utfallet av polisens arbete redovisas i antal narkotikabrott. Ett lyckat resultat av en tvåveckors-insats för att komma åt en person som säljer narkotika till ungdomar, värderas med nuvarande redovisnings-system lika högt som att skriva en anmälan om över-låtelsebrott på en gammal missbrukare som har några stavar cannabis på sig. Kvaliteten blir inte synlig med nuvarande redovisningssystem. Det finns ett behov av att på ett helt annat sätt följa upp och utvärdera poli-sens verksamhet. I rapporten ”Polisens arbete mot nar-kotika” berörs dessa frågor och vikten av att utveckla en genomtänkt strategi. Förutsättningarna att få till en väl fungerande verksamhet är goda eftersom det finns en mängd eldsjälar som arbetar med narkotikabrott. Men för att lyckas krävs ett annat förhållningssätt till forskning och att höga chefer förutsättningslöst sätter sig ned och börjar diskuterar nuvarande styrning och uppföljning av verksamheten. n

Stefan Holgersson

Polisforskare:

Narkotikabekämpningen fungerar tack vare eldsjälar

Stefan Holgersson, polis och forskare samt biträdande professor vid institutionen för ekonomisk och indu-striell utveckling vid Linköpings universitet.


Narkotikafrågan har i årtionden varit etiskt laddad med många stridsfrågor om t.ex. drogtester och ingri-panden mot unga människors missbruk. Men det blir konstigt och stundom makabert när allt tal om integri-tet får till konsekvens att samhället underlåter att in-gripa mot unga människors missbruk av narkotika och liknande droger.

Därför har anhöriga till missbrukare i årtionden krävt att politiker och myndigheter skall lyssna på deras erfarenheter av direkt konfrontation med droger-nas alla vedervärdiga konsekvenser. Ett aldrig så litet mått av drogverklighet brukar punktera många högtra-vande resonemang om frihet och frivillighet.

Harm reduction-rörelsen (som anser att narkotika-kontrollen gör mer skada än nytta och att samhällets insatser ska riktas in på vård av skador i stället för att förebygga och hejda missbruk) laborerar nu med att framställa det som en mänsklig rättighet att få exem-pelvis substitutionsterapi – även för omyndiga.

Narkotikakontrollens fasta punktNär flummigheten breder ut sig måste man någon gång ställa kärnfrågan vad narkotikakontrollen handlar om. Finns det något som alla – även narkotikaliberaler – måste erkänna som orubbligt? Till slut kommer man fram till att ingen vill att barn ska dras med i narkoti-kamissbruk och narkotikabrottslighet. Där går gränsen för både anständigheten och debatten.

Här utgör FN:s konvention om barnens rättigheter ett viktigt folkrättsligt skydd. Konventionen (art. 33, se ruta) ålägger de anslutna staterna att skydda barn mot missbruk och indragning i brottslighet med narkotika.

Detta är det enda ställe i en internationell konven-tion som säger något om en narkotikafri uppväxt som en mänsklig rättighet, noterar den svenske juristen Stephan Dahlgren och den rumänska forskarstuderan-den Roxana Stere i en aktuell rapport.

Rapporten kom ut lagom till World Forum Against Drugs i Stockholm den 21 – 23 maj och blev där en av de mest uppmärksammade programpunkterna. Den

pekade skarpt på narkotikapolitikens fasta punkt: skyd-det för barn mot narkotikamissbruk och narkotikahan-del. Rapporten har redan skapat stor oro inom harm-reductionrörelsen, eftersom man inte kan säga emot.

Barnkonventionens krav på att de anslutna staterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftnings-åtgärder, borde innebära att Sverige till slut lagstiftar om drogtester på barn. Ty det finns knappast någon åtgärd som är så viktig som tidig upptäckt för att skyd-da barn mot konsekvenserna av narkotikamissbruk.

För en allmän läsare är rapporten kanske i tyngsta laget. Men den kommer att påminna oss om det orubb-liga åtagandet att skydda barnen mot narkotika. Det är och förblir narkotikakontrollens fasta punkt i en allt mer förvirrad debatt.

Stort tack till författarna för denna imponerande prestation till stor glädje för alla anhöriga. Nu väntar vi bara på en svensk upplaga att sprida till våra politi-ker. n

Katarina CnattingiusReferensDahlgren, Stephan & Stere, Roxanna: The Protection of Children from Illicit Drugs – A Minimum Human Rights Standard, FRI förlag 2012.

Barnkonventionen kräver att barn skyddas mot narkotika

”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åt-gärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, admi-nistrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen.”

Forskarstuderanden Roxana Stere och juristen Stephan Dahlgren har skrivit en rapport om FN:s barnkonvention och dess skydd för barn mot narkotikamissbruk m.m. (SNPF)

Katarina Cnattingius har i mer än 30 år varit engagerad i skolans ANT-arbete och i anhörigverksamhet mot narkotika. (SNPF)

BORTTAGEN ARTIKEL


Inom ett halvår har två manliga läkare i Stockholm dömts till vardera fyra års fängelse för grova narkoti-kabrott. Många av deras patienter håller till på Plattan i Stockholm och de är kända av polisens narkotikaspa-nare.

Den illegala försäljningen av narkotiska läkemedel är mycket omfattande i Stockholms missbruksmiljöer. När polisen ingriper mot överlåtelser av tabletter, är det i de flesta fall tabletter som skrivits ut av en ökänd läkare. Spanarna har namn på 5-6 överförskrivare som missbrukarna anlitar, och de två mest notoriska langarna bakom recepten är nu alltså dömda till fäng-elsestraff.

Doktor Knark nummer 1 (se SNPF-tidningen nr 2-2012) dömdes av Stockholms tingsrätt till fängelse i 3 år och 8 månader. Hovrätten skärpte i april straffet till 4 år, eftersom man såg allvarligt på denna typ av brott.

Doktor Knark nummer 2, som vi kan kalla KB, är en 75-årig allmänläkare som polisen spanat på en tid. Han är naturligtvis också känd av Socialstyrelsens tillsynsenhet, som dock ännu inte har fattat beslut om inskränkningar i KB:s verksamhet.

KB hade cirka 200 kunder (patienter) som per tele-fon eller brev beställde recept på narkotikaklassade läkemedel. KB undersökte inte om det fanns medicin-ska behov utan skrev ut recept på de begärda prepa-raten och skickade receptblanketterna till kunderna i brev. Han bifogade också ett frankerat svarskuvert som kunden returnerade med 400 kronor till KB. Detta var den normala taxan för ett recept och dess-utom skattefritt, eftersom KB inte deklarerade dessa inkomster.

Läkaren tog inte längre emot sina missbrukande patienter i bostaden i centrala Stockholm eftersom grannarna klagat. Istället träffade han ibland sina patienter ute på stan på kaféer eller andra offentliga lokaler. Polisens spanare var ibland på plats och kunde bevittna vilka affärer KB gjorde med sina missbrukare. Man hade också tillstånd att avlyssna läkarens telefon.

Det rådde ingen tvekan om att KB kände till att patienterna var tablettmissbrukare som i många fall också sålde tabletterna vidare på t.ex. Plattan. Ett par av patienterna ingick i Subutexprogram eller var intagna på behandlingshem och några dog av tablettö-verdoser under tiden utredningen pågick.

Den 75-årige KB anhölls och häktades i mit-ten av mars 2012. Tre månader senare åtalades han av kammaråklagare Gunnar Fjaestad för att under 2011 och fram till mars 2012 ha sålt närmare 3000 recept till missbrukare för uttag av lågt räknat 180 000 nar-kotikaklassade tabletter.

De preparat som KB oftast förskrev var Xanor (alp-razolam) och Flunitrazepam, men också stora mängder Iktorivil (klonazepam) och Imovan (zopiklon) och en del andra bensodiazepiner samt smärtstillande opiat-läkemedel. Inte minst förskrev han 210 fentanylplåster som i åtminstone ett fall troligen orsakade en dödlig överdos.

Stockholms tingsrätt hade inga problem att finna att KB:s narkotikabrottslighet var grov med ett straffvärde på sex års fängelse. Men av hänsyn till KB:s relativt höga ålder bestämdes straffet till fyra års fängelse. Domen är överklagad av båda parter.

Motivet för KB:s agerande var pengar. Enligt Gunnar Fjaestad var KB skuldsatt och hade låg pension. Vid avlyssnade telefonsamtal berättade han för missbruka-re att han var billigast och lättast att ha att göra med.

Åtta av KB:s patienter dog under sådana förhållan-den att överdos av tabletter kan misstänkas. Gunnar Fjaestad valde att inte åtala KB för vållande till döds-fallen eftersom det är näst intill omöjligt att övertygan-de bevisa ett orsakssammanhang mellan de förskrivna tabletterna och dödsfallen.

Kriminalinspektör Bert-Ove Bohman vid Citypolisen har ansvarat för båda Dr Knark-utredningarna. Han har namn på ytterligare åtminstone fyra läkare i Stockholm som överförskriver narkotika i sådan omfattning att de skulle kunna bli föremål för polisutredning. Men Bohman har anmält dem till Socialstyrelsen och hoppas att man inte dröjer för länge med att åtminstone dra in deras förskrivningsrätt.

Bohman skulle också vilja se att användningen av de gula receptblanketterna upphör. Seriösa läkare använ-der elektroniska recept och telefonrecept. Blanketterna verkar numera mest komma till användning i samband med överförskrivning och annat fusk. n

Gunnar Hermansson

Doktor Knark nummer två

Fängelse för langning via receptÄnnu en läkare i Stockholm har dömts till ett långt fängelsestraff för att mot betalning förse ett stort antal missbrukare med narkotikaklassade läkemedel.


Chauffören Anders arbetade åt Ragnsells och hämtade varje onsdag medicin på Tamro för vidare distribution till förbränningsstationen Dåvamyran strax utanför Umeå. Tamro distribuerar mediciner till apoteken runt om i Norrland, men ansvarar också för insamling av mediciner som ska destrueras på grund av exempelvis utgånget datum.

Vid spaningen kunde konstateras att Anders varje onsdag stannade till på Tamro samt att han, istället för att köra direkt till Dåvamyran, åkte till en undanskymd plats där han i lugn och ro gick igenom vilka mediciner som skulle förbrännas och där kunde tillgripa det som föll honom i smaken.

Stora brister i säkerheten på TamroNär polisen besökte Tamro visade man stolt upp säker-hetsrummet där all narkotikaklassad medicin förvara-des. Medicinen skulle sedan distribueras ut till de olika apoteken runt om i Norrland och säkerheten kring detta var rigorös.

Kring hanteringen av den kasserade medicinen fanns däremot stora brister, något som polisen kunde konstatera under sin kontroll. Allt från metadon, olika morfinpreparat, fentanylplåster och bensodiazepiner till Alvedon och kanyler förvarades i svarta sopsäckar nedstoppade i en pappkartong. Kartongerna staplades på lastpallar innanför lastbryggan inne på Tamro. Det kunde vara i storleksordningen 6-7 pallar med kar-tonger fulla med olika preparat som Andreas hämtade utan vidare uppföljning eller kontroll.

Chauffören försåg kvinna med tabletterI mitten av mars 2012 beviljade tingsrätten i Umeå åkla-garens Anders Norberg begäran om att bedriva spaning med hemliga tvångsmedel mot chauffören. Under spa-ningarna framgick ganska snart att Andreas inte bara har en förkärlek för att i sitt jobb stjäla narkotikaklas-sade läkemedel - på Ragnsells kommer Anders också i kontakt med annat gods som han tillgriper. Ärendet blir svårspanat med anledning av att det i princip är

omöjligt att se vad Anders har för sig inne i lastbilen när han parkerat.

Under spaningarna fattas misstankar mot en kvinna, Elin, bekant med Anders. Misstankarna gör gällande att Elin möjligen kan vara den som Anders levererar de nar-kotikaklassade tabletterna till. Den 29 mars grips hon och har i samband med gripandet en större mängd narkotikaklassade preparat på sig. Polisen gör också en husrannsakan hemma hos Elin där ytterligare narkotiska preparat samt en handskriven lista över olika preparaten anträffas. Under förhören med Elin berättar hon att Anders under ett halvårs tid försett henne med diverse narkotikaklas-sade tabletter samt att hon sedan en tid blivit

Bristande läkemedels-hantering i UmeåVåren 2012 blev en chaufför som körde mediciner för destruktion från läkemedelsdist-ributören Tamro i Umeå, intressant för polisen. Roteln för grova brott i Umeå fattade misstankar om att chauffören stal narkotikaklassade läkemedel och inledde spaning med hemliga tvångsmedel.

Den bristfälliga hanteringen av läkemedel för destruktion på Tamro. Sopsäckar med läkemedel i öppna pappkartonger hämtades av åkeriet för transport till förbränning.Foto: Polisen


beroende av värktabletter, något Anders har vetskap om. Sedan Elin ett halvår tidigare berättat för Anders att hon mår psykiskt dåligt, har Anders på eget bevåg levererat en mängd narkotikaklassade tabletter, varpå hennes tablettmissbruk eskalerat.

En bit in på 2012 föreslår Anders att Elin ska börja sälja tabletter. Elin, som har det jobbigt ekonomiskt, nappar på Anders erbjudande.

Fler medhjälpare identifieradesVid den tidpunkten har polisen så pass mycket på fötter att man beslutar att Anders skulle hämtas in till för-hör. Han nekar till brottsmisstanken grovt narkotika-brott. Vid husrannsakan i bostaden anträffas en min-dre mängd narkotikaklassade preparat, men inte alls så mycket som polisen hoppats på. Frågan är om Anders har något lager gömt någonstans, om det finns någon medgärningsman, eller om Anders inte verkat i så stor skala som polisen misstänkt.

Fredag eftermiddag den 30 mars fattas ett för ären-det mycket avgörande beslut. Under avlyssningen har Anders en hel del kontakt med sin arbetskamrat Stefan. Polisen hämtar honom till förhör samt genomför hus-rannsakan i bostaden. Där anträffas en cannabisodling och en hel del narkotikaklassade preparat. Stefan upp-ger i förhör att han fått preparaten av sin arbetskom-pis Anders som betalning för en mobiltelefon. Anders hade då också sagt till Stefan att han skulle kunna skaffa fram mer tabletter som ”man skulle kunna tjäna pengar på att sälja”.

Stefan nappade enligt egen utsago inte direkt på Anders erbjudande att börja sälja tabletter, men på grund av sin ansträngda ekonomi erbjöd han sig till

slut att kontakta en kille i Hudiksvall vid namn Hans. Hans var intresserad men ville veta vilken typ av prepa-rat det var frågan om. Information om preparaten fick Hans när Stefan kontaktade honom via Skype. Stefan hade innan dess fått en handskriven lista av Anders om vilka preparat som fanns att köpa. Anders hade också skickat ett foto av preparaten till försäljning, som Stefan vidarebefordrade till Hans.

Den 10 mars åkte Stefan och Anders till Hudiksvall för att leverera de narkotikaklassade tabletterna. De skulle få 20 000 kronor när Hans sålt allt. På väg hem från Hudiksvall berättade Anders för Stefan att det skulle finnas tillgång till mer narkotikaklassade tabletter. Efter drygt en vecka kontaktade Hans Stefan via Skype och meddelade att han sålt iväg en del och att han skulle göra en första avbetalning på 5000 kr, pengar som sattes in på Stefans bankkonto.

Den 26 mars i år kontaktade Hans Stefan via Skype för att fråga ifall det fanns tillgång till mer. Stefan hörde i sin tur med Anders som skulle kunna fixa fram mer narkotikaklassade tabletter. Ett par dagar senare åkte Stefan och Anders återigen söderut för leverera det andra partiet tabletter, man skulle mötas halvvägs i Älandsbro. Där överlämnades en kartong fylld med narkotikaklassade läkemedel. Samtidigt betalade Hans de 15 000 kr han dittills sålt för.

Många tekniska bevis ledde till fällande domarVia telefonlistor kunde polisen se att Anders, Stefan och Hans haft telefonkontakter med varandra och var de befunnit sig. Deras datorer togs i beslag och genom-söktes av IT-forensiker som lyckades återskapa vissa chattkonversationer, där de väldigt öppet skrev om vilka preparat som fanns till försäljning.

Den bild Anders hade skickat över till Stefan för vidare befordran till Hans, återfanns på ett minneskort i Stefans bil. Som skriftlig bevisning för att belysa vad Anders och Stefan höll på med, fanns en hel del avlyss-nade telefonsamtal.

Tingsrätten tog genom hela utredningen fasta på att Anders försökt utnyttja sina kompisar för att begå brott, något som kompisarna också känt. De var där-för mycket samarbetsvilliga och vittnesförhören med såväl Elin som Stefan var av stor vikt för att kunna lösa fallet. Elin dömdes till skyddstillsyn och samhälls-tjänst, Stefan till 1 år och 3 månader, Hans 1 år och 8 månader och Anders, hjärnan bakom allt, till fängelse i 2 år och 6 månader. Han överklagade till hovrätten som höjde straffet till 3 års fängelse.

Med anledning av den stora tillgång till narkotika som Anders haft under lång tid, sex månader såvitt Umeåpolisen känner till, misstänkte och misstänker man fortfarande att Anders har en läkemedelsgömma nedgrävt någonstans. Men trots sökande med femton man, narkotikahundar och andra hjälpmedel, har det misstänkta lagrets inte hittas.

I och med detta fall har spotlighten satts på Tamros bristande hantering av narkotikaklassade läkemedel, något som också är under utredning. Läkemedelsverket, som utfärdar certifikaten för hanteringen, har informe-rats av polisen och kommer eventuellt att vidta åtgär-der. n

Magnus ForsgrenInspektör

Umeå/Västerbotten Spaning & Utredning Grova brott

Bild på stulna tabletter som återfanns på ett minneskort i Stefans bil och därmed kunde användas som bevisning.


Boktips

Narkotikakontroll som finsnickeri

Den svenska narkotikakon-trollen har sedan Narkotika-strafflagens tillkomst 1968 karakteriserats av finsnickeri med paragrafer och gärnings-beskrivningar. En viktig faktor har varit att Högsta Domstolen många gånger funnit att vissa gärningar inte varit straffbara under den aktuella lydelsen.

Därför har Narkotikastrafflagen kompletterats efter hand.

I boken Narkotikakontroll – Administrativa och forensiska aspekter återger Jonas Hartelius en serie av sina artiklar och inlägg om bl.a. vad som bör göras för att täppa till kända hål i narkotikapraxis. Avsnitten har tidigare varit publicerade i bl.a. Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift.

För denna tidnings läsare torde det vara uppenbart att Hartelius gillar juridiskt finsnickeri. I boken får man en påminnelse om detta, bl.a. genom omtrycket av en artikel från 1984 (!) om kriminalisering av missbruk (olovligt bruk) av narkotika. Lagändringen kom 1988.

I mer aktuella avsnitt beskriver Hartelius bl.a. pro-blemen med naturdroger som ej är narkotikaklassade. Han argumenterar utförligt för att mängd och preparat skall sättas i centrum för straffvärdebedömningen i narkotikamål – eftersom det är mängden och arten av narkotika som kommer ut till missbrukarna som är avgörande för hur stor skadan skall bli.

I ett förord skriver f.d. riksåklagaren Torsten Jonsson att boken bör vara ”en probleminventering och en dagordning för en fördjupad diskussion om hur svensk narkotikakontroll kan och bör utvecklas”.

Boken är utgiven av Svenska Narkotikapolisföreningen i samarbete med Svenska Carnegie Institutet.

Författare: Jonas Hartelius Förlag: Mediahuset, 2012.

Gunnar Hermansson

Tusen små bitar

Crackmissbrukaren James vak-nar upp på ett flygplan utan att veta vart han är på väg.

Av flygvärdinnan får han veta att han blev buren ombord av läkare och att han skall till Chicago, staden där han föräldrar bor. Familjen möter honom och han förs till ett behandlingshem i Minnesota. James inser snart att han har

två val, att vara kvar på kliniken och överleva eller ge sig av och dö av droger. Han väljer att vara kvar och det blir en plågsam tid av delirium. När plågorna så småningom börjar lätta är han också redo att lära känna andra på kliniken, som den mystiske Leonard och den ömtåliga Lily.

Boken handlar om James kamp mot begäret som rasar i honom på behandlingshemmet.

Boken illustrerar missbrukets avigsidor och missbru-karens våndor på både ett avståndstagande och fängs-lande sätt. Man får följa stigarna i en människas kamp för att kunna ta sig ur en ständigt pågående mardröm

I slutet av boken får man reda på vad som hände med personerna som han träffade under tiden där. En del klarade sig, andra inte.

Tusen små bitar är James Freys debutbok och den har sålts i miljontal världen över. Sammanfattningsvis kan man säga att det är en intensivt skildrad berättelse om drog- och alkoholmissbruk, om begär och bero-ende och om James kamp att bli frisk och fri !

Boken lanserades som en självbiografi men senare avslöjade internetsajten ”The smoking gun” att förfat-taren James Frey inte varit helt sanningsenlig och att boken snarare var en fiktion och att historien kryddats en del. Janes erkände i TV och stort rabalder utbröt i USA.

Mitt omdöme! En fejkad biografi om en arg, vilsen ung man som checkar in på en drogklinik, han spyr och hatar AA:s metoder!

Författare: James Frey Förlag: Gilla Böcker

Åsa Dahlberg

Kinas opiumhistoriaKina är genom historien det land som drabbats värst av narkotika. Opiumrökningen kom till slut att omfatta tiotals miljoner. Under en period av något mer än 100 år sålde de västliga kolonialmakterna skeppslast efter skeppslast med opium till Kina med förödande resultat för landets ekonomi och folkhälsa.

En fyllig beskrivning av förloppet finns i Julia Lovells stora bok The Opium War. Boken är rikt illustrerad med samtida bilder på bl.a. opiumhålor, bataljer och ledande politiker. Boken har alla förutsättningar att bli en standardreferens.

Författare: Julia LovellTitel: The Opium WarFörlag: Picador, 2011 Jonas Hartelius

Anabola Androgena SteroiderUpplaga 2.1

Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-pre-parat är etablerat och den illegala hanteringen belas-

tar rättsväsendet och sjukvården alltmer.

I skriften Anabola Androgena Steroider ges en oriente-ring om bakgrunden till problemet fram till den aktuel-la situationen, missbruksmönster, effekter och bieffek-ter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethan-del, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.

Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bil-der. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäck-ande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grund-läggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget sam-hällsproblem.

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy MobergUtgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF

ANABOLA ANDROGENA STEROIDER

Anabola Androgena Steroider 2.1

Gunnar Hermansson och Tommy Moberg

Mandom, mod och morske mänEn bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson

Behovet av hjälp och behand-ling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-miss-bruk och våld är ett vederta-get faktum men mörkertalet

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgär-der behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medi-cinskt, rättsligt och socialt.

Den idiotiska klubbenEn bok av Göran Bohlin

Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens ef-

terhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till dro-ger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautveck-lingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m.


Narkotika, dop-ningsmedel och hälsofarliga varorUpplaga 11.1

Narkotika, dopningsme-del och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska miss-brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras samman-

sättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverk-ningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakli-gen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och pro-pagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplys-ningar om viktiga juridiska och medicinska termer.

Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopnings-medel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbrukspro-blem. Den har utgivits även på engelska, estniska, is-ländska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotika-polisföreningen.

Boktips

11.1

385 000 ex.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs:• sammansättning,• ruseffekter, • skadeverkningar,• vanliga missbruksmönster och• russymptom.

I särskilda avsnitt ges översikter över skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Fylliga ordförklaringar redovisar viktiga juridiska och medicinska termer. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer, pro pa gandamaterial och historiska miljöer.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor, som härmed utkommer i sin elfte upplaga, har i 20 år använts i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.

Beställning:[email protected]

ISBN 978-91-87514-36-4

DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARL IGA VAROR

Narkotika

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org

Ny upplaga


Folkhälsoinstitutet (FHI) lämnade den 26 juli ett för-slag till regeringen om klassning av fem nya substanser som säljs på nätet. FHI föreslår klassning som hälsofar-lig vara, inte som narkotika, trots att en av drogerna, 5-IT, har orsakat eller varit inblandad i fjorton över-dosdödsfall på kort tid.

Enligt Sara Wall på FHI är 5-IT en helt ny drog där man saknar tillräcklig information för att föreslå narkotikaklassning. Lagen om förbud mot vissa häl-sofarliga varor infördes 1999 för att möjliggöra en snabbare lagreglering i väntan på underlag för narko-tikaklassning.

Regeringen har (28 augusti) ännu inte fattat beslut i frågan.

De fem substanserna är:5-IT, 5-(2-aminopropyl)indole, även betecknad 5-API, är en substans med stimulerande effekt. Enligt Giftin-formationscentralen kan 5-IT ge följande symtom; sto-ra pupiller, svettningar, motorisk oro, myrkrypningar, förvirring, agitation, ångest, hög puls, högt blodtryck, hög kroppstemperatur.

5-IT har alltså redan orsakat eller medverkat till att fjorton män i 20-30-årsåldern dött av överdoser, vilket indikerar att drogen är svår att dosera.

6-APB, 6-(2-aminopropyl)bensofuran, även kallad Benso Fury på nätet, är tillsammans med de närlig-gande substanserna 5-APB och 4-APB internetdroger med stimulerande effekter. 6-APB är den vanligaste av de tre.

DMAA (1,3-dimetylamylamin) har stimulerande och prestationshöjande effekter. DMAA ingår i kost-tillskotten Jack3D, Spirodex, Napalm och Lipo-6 Black, som alla har sålts av bl.a. Gymgrossisten. DMAA är upptaget på idrottens dopinglista och Riksidrottsförbundet har länge varnat för de olika tillskotten.

Även Livsmedelsverket varnar för tillskott som inne-håller DMAA eftersom substansen kan orsaka hälso-problem som högt blodtryck, huvudvärk och kräknin-gar. Hjärnblödning och stroke har också rapporterats i sammanhanget. n

Gunnar Hermansson

Fem nya internetdroger på väg att förbjudas

Vi är (nästan) i hamnTack vare att vi fått in så många e-post-adresser till er medlemmar, kommer vi att spara tid men framförallt pengar vid framtida utskick. Pengar som kommer gagna er, våra medlemmar genom vår verksamhet!

En del av er har vi inte lyckats nå via SNPF:s mail. Det är framförallt några av er vi velat skicka betalningspå-minnelse till och vi vill inte mista er som medlemmar! Men detta blir den sista tidningen ni får om ni inte be-talar in 200 kr på postgiro 637306-2 som är årsavgiften för SNPF.

SNPF:s styrelse arbetar ideellt och medlemsavgiften är värdefull för att vi ska kunna föra en så bra verk-samhet som möjligt. Vi arbetar på vår fritid och det är en krånglig administration med medlemmar som endast betalat vartannat år exempelvis.

Gamla och nya medlemmar som vet med er att ni inte meddelat e-postadress som vi kan nå er på externt, skicka den till oss på [email protected]

Hjälper ni oss så hjälper vi er! Vi ses i Karlstad 2013.

Nattuggla eller uppe med tuppensurfa – ring – kom inIngen människa är den andra lik. Det som passar bra för vissa passar sämre för andra. Det är därför vår bank ser ut som den gör. Du kan besöka oss via Internet, via telefon eller direkt på

något av våra bankkontor. Du kan få personlig service eller sköta dina ärenden själv med några enkla knapptryckningar. Välj det som passar just dig. Välkommen in!

Surfa: www.swedbank.se Ring: 0771 – 22 11 22 Kom in: 500 bankkontor


SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania.Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org.

Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I KalifornienStyrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org

SNPF:s stipendium för Årets ObservationStipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.

SNPF:s PTN-stipendiumStyrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nord-isk PTN-sambandsman i Europa.

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens

Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tull-tjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkoti-kabekämpning.

Svenska Carnegie Institutets polisstipendiumStipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat.

ResebidragMedlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebi-drag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org

STIPENDIERUTANFöljande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomine-ringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbild-ningskonferenser.

Nr 4/2012

SVENSKA

POL ISFÖREN INGENS T IDSKRIFTI nästa nummer som kommer ut i december Temaartiklar om droger i skolansamt en hel del annat.Trioligen också ett JulkryssVi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 20 oktober 2012.

Documents

Substitutionsbehandling vård eller underhåll av missbruk · 2015-04-21 · kontrollerad som narkotika. Under tiden ändrade kemister den kemiska strukturen och utvecklade nya droger,