Svensk Idrot tsforskning n r 4 D 1 9 9 8

^

^^tidrottaren är ambitiös, viljestark och målinriktad.Iregel vill de dessutom vara bra på allt de företar sig,t exinomarbete^studierBdrott, familj, övrigfrit id ochsocialtumgängel^ed den västerländska k u l t u r e n i r ^ gen,^snabba framgångar ocb kortsiktiga lösningar och e t t ib land överambitiöst beteende, tenderar idrot tåren att bara fokusera på belastning ocb utövandeOenna inställning kan leda till överansträngningar,över ^ ^ ^ d o c b utbrändbet, vilket resulterariatt prestationsförmågan minskar. Oärav föreslår Artur Forsberg (1996) att prestationsutvecklingen inom elitidrotten bör kännetecknas av en belbetssyn ocb utvecklandet av en livsstil som är anpassad till elitidrottandet.

^ D P n väl fungerande vardag är en förutsättning, kanske det viktigaste, för attindivider ska kunna utvecklas från talang till elit, hålla sig där under många år samt att vara har moxxiska och trygga som xnänniskor under och efter elitidrottskarriären.

x^erike Basket harutvecklats från en bottenpositionidivision 1,19^9 till ett av Sveriges bästa elitlag inom dambasketenunder 90-talet. Laget harvunnitSM-GL!LDx995,i996och

199^genomfördeArbetslivstjänsti t^rebroettprojektilagetTvåpsyko loger gjorde djupintervjuer med spelare, ledare och styrelse Intervjuerna sammanställdes och presenterades för samtliga berörda. Resultatet angav en tydlig satsxxing på grupprocesser och på individen! gruppen som en förutsättning att nå topprestationer.

^y f t eochmål

Projektet har syftat till att skapa en väl fungerande vardag för elitidrot-tåren så att hon kan ^ utvecklas från talaxxg till elit ^ hävda sig internationellt D uppleva sig trygg och harmoxusk

som människa

Projektets mål har varit att utveckla ett ^livsstilskoxxcept inom ramen för dexx svenska idrottsmodellen ett koncept som skapare ^ balans och harmoni mellan

ixxdi^id, lag och klubb ^ balans och harmoniilivssituatio

^ förutsättningar för topprestatio-

I^ent Lindahl

projektledare, Örebro läns idrottsförbund ^tiksidrottsförbundet, coach, l^erike basket

Cro^ektets betydelse

L^mett livsstilsprojekt kan få indi viderna att känna sig trygga och må bra kan det antas att skador och sjukdomar minskar samtidigt som prestationsförmågan ökar . ldag har elitidrottarnapå damsidan för kort karriärför att hinna utvecklas ochnå sin optixnala idrottsförmåga. Bort­fallet är för stort och koxnmerallde les för tidigt.

IVIetod

Projektet har utforxnats så att det skall ge känsla av sammanhangide olika helheterna (individ, lag och klubb), samt att livsstilen anpassas till elitidrottens krav utifrån de gemensamma värderingarna (lag koxxtrakt, sömn, kost, träning, etc).

^reste^sraketen

Utgångspuxxkter,arbete och resultat -livsstilen utvecklasientrestegsra ket. Raketen har e n y och en^a^e l . På y-a^eln kan man utläsa tre delar:

Vilar på: Utgåxxgspunkterna för ix^divid, lag och klubb.

Arbeten De processer och arbeten som genomförs.

ResxxltaLVadsomskaxxppnåsmed arbetet.

På^-a^eln,livsstilenientrestegsra ket kan man utläsa tre delar:

Invid: Det trygga och harmoniska bassteget som ger kraft åt laget.

Lag:Llrledar ochspelarfilosofin skapas en spelidé som ska ge lagan da och spelglädje.

Klubb: Paraplytillhörighet som ska ge enbonusi form av tävlingar och resor samt verka som förebilder inför andra verksamheter.

Oet första steget. Individen

^ Utgångspunkter.lndividenbär själv ansvaret för sitt liv och sin utvecklixxglxxdividenärunikoch hänsyn tas till dennes livssitua tion och livserfarenhet. Den för söker utveckla ixxdividens själv ständighet genom en god själv-kännedoxn, karaktär, etik och moral.

^ Arbete. Ixxdividen försöker se hela sin livssituation och lära sig begripa den, hantera den och utveckla den xneningsfullt, vilket bör ge:

^ Resultat.lform av livsglädje, balans och harmoni.

Oet andra steget, la^et

^ Utgångspunkt. Coachteamet bär ansvaret för laget och dess utveckling. Laget består av coa-cher,spelare och medarbetare. Axxsvar,roller och verksamheten tydliggörs genom en spelidé och en ledarfilosofi. Lagets grundläg­gande värderix^gar består av vän-

Svensk Idrot tsforskning n r 4 D 1 9 9 8 ^ ^

skap,saxnarbete och lojalitet. ^ Arbete. Coachteaxnet försöker att

sehelhetenisinplaxxerixxgoch gexxomförax^deavtränix^gar,täv-lixxgarochiverksaxnhetex^över huvud taget. Pxj balans skapas också mellan utxnaxxixxgar och fär­digheter för att optimeraupple velserna genom ex̂ i stark motiva tion, vilket bör ge:

^ Resultat.lformavlagaxxdaoch spelglädje samt möjligheter att uppleva floxvtillstånd.

Oet tredje steget, klubben

^ Utgångspunkt. Styrelsen bär ansvaret för klubben och dess utveckling, klubben består av spelare, ledare och styrelse.

^ Arbete. Styrelsen genomför arbe te för att på bästa sätt xnöjliggöra verksamhet på högsta möjliga nivå vad gäller ekox^omi, mat charxangemang,marknadsförix^g ochsponsorverksaxnhet,vilket bör ge:

^ Resultat, l^lubbfraxngångar, upp levelserochmål

När individerna förstår helhetexx, leverinuet, genomför ett arbete och deltager i processer utvecklas eliti­drottarens livsstil.

^ä^en är målet

Vägen kanbeskrivas som det för hållxungssätt som människan har till livet och sättet att leva livet. Pn bra

väg förelitidrottaren är xxär denne begriper och förstår sin situation, kan hantera dexx både fysiskt och emotioxxellt, samt känner exx stor xnexxingsfullhet.

Att finna vä^en

Ledarfilosofi Pt tavNerikeBasketshuvxxdmålär att skapa en miljö där persox^lig och social utveckling kaxx förenas xned prestatiox^smål. Ledarna ser ett klart samband mellan persoxxlig utveck­ling, goda relatioxxer och bättre pre statioxxer. Ledarna vill att spelarxxa känner att de inte offrar utaxx ägnar tid till sitt elitidrottande. Idrotten ska vara medlet till att nå högre xnål. Spelarna ska efter avslutad karriär kxxnxxasäga:

Mitt idrottande har hjälpt mig att utvecklas som människa. Det gav xnig värderingar, tankar, idéer och erfarenheter som jag kommer att ha ax^vändnixxgförirestenavmittliv. Tack idrotten för vad d u g a v m i g som spelare och xnänniska!

Ledarna utgår från de gemex^samxna grundläggande psykologiskabeho-venvi har som människor: att få bli sedd, att få beröm, att få göra någon­ting, att få tycka om någon, att vara omtyckt, att få ge och att känna sig behövd.

Spelidé Laget har ett gruxxdspel som

axxväxxds största delen av xnatchen. Det bygger på ett lagspel med sxxab baxxppspel, rörligt anfallsspel, offen-sivt försvarsspel och kvicka över gångar. Igrux^dspeletligger trygg h e t e n o c h d e t ska ilängdexx vixxna matcherxxa.

Det haxxdlar om att skapaett lagar b e t e d ä r a l l a h a r olikaroller vilket sammaxxtaget skapar ett spel som är mycket bättre än om var och en gör somdenvi l l .Måle t är att speladet perfekta spelet xxtifrån spelidén. Att bara se tillvixxstexx är som att spela med blicken fäst på resultattavlani stället för på bollexx och spelet.

Spelaranalyser Varje säsong inleds med att alla spe lare får göra en egen spelaranalysav sina starka och svaga^utvecklixxgs bara sidor, sätta upp individuella xnålinomdetmexxtala, fysiska och tekniska oxnrådet. Defår också ge förslag på lagmål för dexx komman­de säsongen.

Utvecklingssamtal Ledxxixxgexx träffar sedan varje spela re och har en genoxngåx^g av analy­sen. Samtalet och kommunikationen är enavgörandefaktor för a t t lära känna människan bakomvarje spe lare och för att förstå hexmes behov, tankar, önskexnål etc. Självkäxxxxe domen, förmågan att kunxxaaxxalyse ra sina starka och svaga sidor är exx grundförutsättning för att kuxuxa sätta upp relevanta mål.Pttavledar-

^ r ^ e t e o c ^ r e s ^ l t a t - l l ^ s s t ^ e ^ ^ t v e c k l a s ^ e ^ t r e s t e ^ s r a k e t

Li^s^dl^^alaxx^ o^lxharmor^

Stöd, behov

INDIVID Livssituation Livserfarenhet Självständighet Karaktär Etik och moral

Taktiskt Tekniskt Fysiskt Mentalt

Ansvar

Laganda och spelalädie

Spelidé Ledarflosofi VAnskap Samarbete Lojalitet

Taktiskt Tekniskt Fysiskt Mentalt

Ansvar

Klubbframgångar, upplevelser och mål

BONU& Tåvling

Resultat % ^ Förebilder

"Uvmmtlle koncept"

Styrelse Sponsorer Värderingar Utveckling

Ansvar

Svensk Idrottsforskning nr4D1998

^

skåpets viktigaste uppgifter är att lärakäxmavarjespelares inresam-Detgällerattkomxnaåtdexxnestaxx kevärld för att lära sig förstå vad somligger bakom individexxs sätt att vara och prestera. Plär ligger också grux^den till att kunna påverkamän niskor till föräxxdrixxg och utveck­ling, l̂ oxxxxnuxxikationen mellan spe lareochledareärenavnycklarnatill framgång och konsten är inte att ge svaren utan att ställa de rätta frågor

Lagkontrakt Ledningen sätter lagetigrupper av tredär deixxbördes får presentera sina förslagpå gemensamma mål och överexxskoxnmelser för laget. De får sedan prioritera och koxnxna med ett gemexxsamt förslag fstorgrupp diskuterar spelarna vad de olika smågrupperna kommit fram till. Laget diskuterar, funderar och prio riterar för att kommafram till en gemensam svnpåhurkomxnaride säsong ska gexxomföras. Det är vik tigt att alla får komma till tals och känna att var och en har möjlighet att påverka inxxehålletiverksamhe ten. ^oxxtraktet bygger på mexxtala, sociala, teknisktBtaktiska, fysiska ochresultatinriktadexnålsättnixxgar. Det ska betonas att det inte bara är mål utan också gemensamma över-enskoxnxnelser för hur laget ska verka tillsammans.

Utvärdering Varje säsongavslutasmed enper-sonlig utvärdering. Det är viktigt att spegla varje spelares upplevelse av verksamheten. Det samxnanfattaxxde resultatet redovisas senareför sty­relse och tränare och blir en gemen sam plattform för nästkoxnxnande års verksamhet.

Veckobrev Pör att öka möjligheterna till en effektivkommunikatkmenfår spe larna ett veckobrev.Detta innehåller hur veckans träxxingar är förlagda! tiden, dess innehåll och pulsering.

IB^n^n^^nå^^ani^nd^ar^in^. ^ a ^ s ^ n ^ i ^ r ^ ^ ^ n d ^ ^ - o ^ i

Svensk Idrottsforskning nr4D1998 ^ ^

Det innehåller ocksåmålsättnirigar som är aktuella utifrån var laget befixmersigilagbyggandetiförsvar respektive anfallsspelet, reflektioner eller repetition från tidigare träning­ar eller matcher samt informatioxx av allmän praktisk karaktär.

Träningar Laget följer en i^-^u-i5 modell vil ket innebär att spelarxxa måste vara ombytta och klara för uppvärmning x^minuterföreträningsstart.Detta för att möjliggöra att vara upp värmd både fvsiskt och psykiskt. Den första kvarten inleds med att varje spelare mentalt går igenom dagens tränix^gsåatt varje spelare kanprograxnmerasigsjälvmed de rätta känslorna, bilderria och tankar­na. Det är viktigt att hamnaiett bra känslomässigt tillstånd där man också kan lämna arbete och studier bakom sig.lveckobrevet finns infor­mation om vad respektive träning kommer att innehålla. Det ger spela ren möjlighet att repetera vad som gjordes sistsamtattförberedavad som komma skall. Dessa kvartar före och efter träning fyller också en social funktion, xxämligen att var och en får möjlighet att kommunicera vardagens olika händelser. Det vik-

tigastemomentetienutvecklings process är att skapa kvalitéiträning. Detmåstealltid vara enutmaning att gå till träningen där det optimala tillståndet infixxner sig när uppgiften är avvägd mot lagets färdighetsnivå.

^rbl l rvä^enrol l^are7

Vägen kan bli roligare och mer menix^gsfull genom att spelarna för­utom ett deltagande i processer krixxg sig själv och laget ^individuel­la mål, lagmål etc.̂ får ett större ansvarstagande för egen träning genom att själv exempelvis få lägga upp sin egen individuella sommar, för- och tävlingssäsongstränixxg. Ansvarspridningen kan ökas genom att olika spelare får ta ett större ansvar inom ett specifikt område, målsättningen är att få självständiga individeritanke och handling, som styr och utvecklar sig själva.

^esidtat

dubben är på väg frånett system och organisationstänkande till att sätta individenochlageticentrum för verksamheten. Utvecklingspro-cessengårviamänniskornaiklub bem spelare, ledare och styrelse.

Dennaprocess har pågått under ett antal år och för varje säsong har laget tagit väsentliga kliv framåt.

^ommunikationsinstrumenten ^tre-stegsraketenochlagkontraktet^kan ha lett till större förståelse,hanter-barhet och xnexnngsfullhet xnellan individen, laget och klubben som därmed skapat en harmonisk och balanserad total verksamhet.

Det rika kommunikationsflödet har sannolikt ökat den sociala harmoxun ochfungeratsomettkitt mellan de olika delarna ^spelare, ledare och klubba samt knutit samman olika kompetenser och erfarenheter.

^enom ett grundläggande arbete med de processer som ledde fram till lagkontraktet ^målochöverens-koxnmelser^ har laget utvecklat en stark sammanhållningskraft med få produktiox^sförluster.Allex^ergihar kurmat inriktas på att förverkliga individuella måloch lagmål, vilket inneburit en stor möjlighet att fokxx sera på vägen fram till målet.

Idag finns en stark kontinuitetispe-lartrupp, ledning och styrelse vilket kännetecknas av en liten omsätt

Lagkontrakt säsongen 1997-1998 j

MÅLSÄTTNINGAR

Alentok

J. T rw^äo j j

jr)wifW0c6akf

2. Ey* o/"A&f

ffggr-ÄåfwÅz

j . %p6wg/i*av # W io»Av//

MEDEL Pgrron/fg wfwo6-

/ ; »g oc6 &f^f A/-

f OÄ%JfW ^ gg-

»o%»/%hzndkf.

Hormon; oc6 &*-

& w % twrakgM

Seriöst och re

J. J(o/fgy f//6am-

mw%f ̂ a oc6 &Azn)%r

^Å«M%

2. Bn% ÅfgÄzmA*

j . A / & fmv

Bry au om, wp&t-

f *n*oc6^0a

wzran^rg.

An^ra gwww^wTM

<&6f«/;##%

ligt - inte allvarligt locka t i l l oss publiken.

Tekniskt

7. TeémuÅ/maM 6d&6gf

/ma/ gm6A* /öjnf ngar gg-

nw» Åog jpg/)%rr&2g/rg

2. ^A^gr)%rMW

j . ff6g AfgjAZÄMW

; dkf _/rw jpg/pf

Trwzz ngJÅ%w/f fff jm%

jj^gryGf^for

NöÄ% oc6 Ågr n#a

yjr f jpg/ ; 6ögf fgmpo. Ta7gn«k/

och tungt. Stil, styrka, f Det är vägen mot målet

Fysiskt

7. f rwÅ* oc6

jÅadf/najpgÅn*

2. jAjrÄzr? oc6

jnaMere

j . j^åwffgarg ocÅ

&fÅJ//;gang

Eggf annwr^ r

jfyr^gfnzn/nggn.

P«Agrr«g.

Kojf, w & oc6 äfgrAånzfn/ng

Resuftot

7. F/yzng o n W

2. To^-^wAzr/on

^ J Aäy//ng

j . JAf-CAÅ/

A/^J 6ar vanorna &g;nJ/

oc6 jfnAwr g/̂ gr aff nä

dk ggwgwamnza mz/gn

AnJtwa J#r gggn fnzwng

oc6^ir%w^/;ga gnga %%a7

ArAgfa jfgnÅarf f;//-

janwmanj

ness som skrämmer motståndarna och som gör resan mödan värd!

Svensk Idrot tsforskning n r 4 D l 9 9 8

^

ning, hela xi av 1̂ spexare kommer att fortsätta att spela för laget näst­kommande säsoxxg med samma led ningskonstellationochstyrelsesam-mansättxxing.

1m av lagets spelare, ^mal^ersman ^u t t r ycke r sig så härif^erikes Allehanda^

Trots tidigare ^-x^uld och ^uropacupfinalspeltycker jag idag att basketen är roligare än någonsin

motsatser

l̂ n strävan mot målsättningar som livsglädje, balans och harmoni, lag­anda och spelglädje samt attuppträ da som förebilder kan leda tilb

^ mentalt, tro på oss själva och det

^ socialt, roligt tillsammans på och utanför planen.

^ TeknisktBtaktiskt, snabb basket med enkla lösningar genom hög spelförståelse.

^ fysiskt friska och skadefria spelare.

^ resultat, ett optimalt genoxnfö rande av spelidén.

l^agkontraktet har uppkommit ur alla spelares individuella synpunk ter, önskningar, mål och förvänt­ningar, vilket stärkt sammanhåll­ningskraften ochresulteratiattlaget kunnatpresterapå en mycket hög

l^erike basket är ett lag somkommit långtiarbetet med den mentala och sociala utvecklingen,vilket tillsam maxxs med den fysiska, tekniska och taktiska biten är de komponenter som påverkar det optimalapresta tionsklimatet. Inte minst interaktio nen och balansen mellan dessa kom ponenter är avgörande för både individen ochlagets totala resultat

ni^ki^sslon

blälsoperspektivetärgrundläggan-de för att utveckla topprestationer.l begreppet hälsa avses här ett psy­kiskt, fysiskt och socialt välbefin­nande. Under lång tid har prestatio-nenis ig och resultatet varit vägle dande.lett ledningsperspektiv har den tekniska kompetensen värde­rats högt och till den en uppgiftsori-enteradledare. Idagkan v i s e e t t paradigmskifteiden grundläggan­de synen på den idrottande männis­

kan, l^edningsperspektivetharför-äxxdrats till att bli mer processinrik tat och den sociala kompetensen värderas allt högre Den moderna elitidrottstjejen ses som exx psykoso cial varelse med helt andra behov än att bara prestera.

1m fråga är hurvi inom den svenska modellen kan arbeta för att bedriva prestationsutveckling och stå oss bättreidetinternationeHa perspekti­vet, l̂ ör att kunxxa motstå och hante ra omgivningens krav finns ett behovav välutbildade spelare som förstår sig själva och den värld de lever i. Utbildningen kommer då att avse inte bara fysiskaoch mentala aspekterutan även filosofiska, peda gogiska och rent sociala frågor.

frågan är om våra ansatser också är ett utslag för hur föreningslivet kommer att organiseras ixxför̂ uOO talet, kommer vi att arbeta mer häl sobefrämjande för individen, laget och klubbenisin helhets som en för utsättning att utveckla prestationers

Referenser

Antonovsky, A. (1992). Hälsans Mysterium. Stockholm, Natur och Kultur.

Arbetslivstjänst i Örebro. (1993). Djupintervjuer och utvärdering av Nerike Basket

Csfkszentmihalyi, M. (1992). Flow - Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm, Natur och Kultur

Forsberg, A. (1996). Tema Overträning. Svensk Idrotts Forskning, nummer 2

Gardner, H. (1983). De sju intelligenserna. Jönköping, Brain Books AB.

Goleman, D. (1995). Känslans intelligens. Stockholm, Wahlström & Widstrand.

Högg. J. (1995). Mental Skills for Swirn Coaches. Sport Exel Publishing Inc.

Orlick, T. (1990). In Pursuit of Excellence. Champaign, IL: Human Kinetics.

Robbins, A. (19B7). Din gränslösa styrka. Stockholm, Svenska Dagbladets Förlag AB

Rosenberg, N4E. (1997). Idrottens mentala träningslära. Örebro, OSC.

Their, S. (1997). Det pedagogiska ledarska­pet. Mariehamn, Mermerus Ab Oy.

UnehstäL L-E. (1994). Självkontroll genom mental träning. Örebro, Veje förlag AB.

FÖRNYA DIN PRENUMERATION!

Inbetalningskort medföl jer som bilaga i det ta

nummer