Svensk Mykologisk Tidskrift - svampar.se · den. Det blir härliga fjällvandringar i lagom takt i den höga, rena fjälluften. Rena hälsokuren! Vi kommer att ha korta, lätta vandringar

Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 26 · nummer 3 · 2005

Svensk Mykologisk Tidskriftinkluderar tidigare:

JordstjärnorMIKAEL JEPPSON

OOmmssllaaggssbbiillddKamjordstjärna Geastrum pectinatum Pers. Slovakien, Strázovskévrchy, Durdove, 200510-06. Foto Jörgen Jeppson.

KKaammjjoorrddssttjjäärrnnaa GGeeaassttrruumm ppeeccttiinnaattuumm PPeerrss..

Kamjordstjärnan är en liten till medelstor jord-stjärna (2–10 cm) med ett ytterhölje (exoperi-dium) som spricker upp stjärnformigt i 6–10 fli-kar. Exoperidiets köttiga skikt är först ganskatjockt och ljust beige, på helt nyutsprungnafruktkroppar med ett mjölliknande gråbruntytskikt. Sporbollen (endoperidiet) har en mesta-dels mjukt avsatt underkant (apofys), som oftastär radiärt strimmig (kammad) och övergår i ettsmalt skaft. På unga fruktkroppar döljs oftaskaftet av det tjocka och köttiga exoperidiet.Sporbollen är på unga fruktkroppar täckt av ettgråbrunt, mjölaktigt ytskikt som med åldernvittrar bort och exponerar en slät, gråsvart-grå-blå yta. Mynningsporen är tydligt fårad ochsticker ut som en pip. På unga fruktkroppar kanmynningsporens fåror ibland vara täckta av grå-brunt "mjöl" och därför svåra att se (jfr om-slagsbilden).Arten förekommer oftast i barrmattor undergran men fynd har också gjorts i lövskog, underenebuskar och i öppen gräsmark. Oftast påträff-fas den på rikare mark, ibland i anslutning tillmyrstackar. Den är kalkgynnad men förekom-mer, till skillnad från flera andra jordstjärnor,även utanför landets kalkområden.Kamjordstjärnan är en av våra vanligaste jord-

stjärnor. Den har många fyndplatser i södraSkandinavien, tunnar av mot norr men harspridda förekomster ända upp till Troms iNorge, ett gott stycke norr om polcirkeln.

LLiitttteerraattuurrBohlin, K. Sarcosphaera coronaria och

Geastrum pectinatum i Nord-Norge.Blekksoppen 60:13-16.

Sunhede, S. 1989. Geastraceae (Basidio-mycotina). Morphology, ecology and syste-matics with special emphasis on the NorthEuropean species. Synopsis Fungorum 1.Oslo.

Kamjordstjärna Geastrum pectinatum Pers. Bohuslän,Tanum, Resö, 2004-03-20. Foto Jan Nilsson.

RReeddaakkttiioonnRedaktör och ansvarig utgivareMikael JeppsonLilla Håjumsgatan 4,461 35 TROLLHÄ[email protected]

Hjalmar CroneborgMattsarve Gammelgarn620 16 [email protected]

Jan NilssonSmultronvägen 4457 31 [email protected]

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:3 (2005) 1

I detta nummer nr 3 2005MMYYKKOOLLOOGGIIVVEECCKKAA2 Mykologivecka i Härjedalens stor-

slagna fjällvärldJan-Olof Tedebrand

7 Bland grevar, bokar och pugge-hattar i SkåneJan-Olof Tedebrand

Mykologiveckan i Skåne bjöd på många fina slott och herresäten, som exempelvis Christinehof. Det ska blispännande att se vad “Härjedalsarrangörerna” kontrar med. Foto Jan Nilsson.

Xylaria longipes (långhorn), Skåne,Bara,Torup, 2000-11-13. SMF:s CDSveriges svampar 2000:1

2 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:3 (2005)

KKlliimmaatt oocchh ssvvaammppfflloorraa äännddrraassHelagsglaciären är en viktig källa till studiet avklimatförändringar. Glaciären smälter undan pågrund av allt varmare klimat. Det har blivit nära1 grad varmare i Härjedalens fjällvärld under desenaste hundra åren (Kullman 2003). Undersamma period har trädgränsen klättrat 100-200längre upp på fjällsluttningarna. För förstagången sedan värmetiden för 8000 – 10000 årsedan börjar nu även ädla lövträd som alm ochlönn visa sig i fjällskogen. På Åreskutan iJämtland har skogsalm etablerat sig på 970m.ö.h. Många fjällväxter t. ex. isranunkel(Ranunculus glacialis) har sin svenska sydgränsi västra Härjedalen och är exempel på fjällväx-ter som på lång sikt riskerar att trängas bort omvåra sydliga fjäll blir skogklädda. SMF:s inven-tering av fungan i Härjedalens fjällvärld år 2006kan på sikt bli särskilt intressant mot bakgrundav ett allt varmare klimat.

FFuunnäässddaalleenn -- hhuuvvuuddoorrttÄlven Ljusnan går som en pulsåder genomHärjedalen. Årsnederbörden i exkursionsområ-det i västra Härjedalen är cirka 680 mm per år,på fjällhöjderna mer än 1000 mm per år.Funäsdalen är huvudort i västra Härjedalen. Härfinns livsmedelshallar, apotek, vårdcentral,systembolag och kyrka. I Funäsdalen finns ävenHärjedalens prisbelönta Fjällmuseum som ärvärt ett besök. Vi bor i moderna lägenheter ocharbetar och har utställning i Hamra Wärdshusnedanför slalombackarna i Hamra, som liggercirka 1,5 mil väster om Funäsdalen.

LLaarrss LLuunnddbbeerrgg oocchh SSttiigg JJaaccoobbssssoonnVästra delen av Härjedalen är kalkrik vilket gerupphov till en intressant flora och funga.

Mykologivecka i Härjedalens storslagnafjällvärld

JAN-OLOF TEDEBRAND

Östersunds Mykologiska Förening och med-lemmar i Sundsvalls Mykologiska Sällskap bju-der in till mykologiveckan 2006 i västraHärjedalen. Vår förläggning ligger i Hamraväster om centralorten Funäsdalen. Vi bor imoderna lägenheter med två eller tre tvåbädds-rum i varje lägenhet. Tvåbäddsrummen användsäven som enkelrum. Mykologiveckan startarmed middag och information måndag den 14augusti och avslutas med frukost söndagen den20 augusti.

““DDeett äärr ssåå hhäällssoossaammtt oocchh ssttäärrkkaannddee ii ffjjäälllleenn!!”” Det är första gången under SMF:s snart trettio-åriga historia som mykologiveckan äger rumuppe i den storslaget vackra, svenska fjällvärl-den. Det blir härliga fjällvandringar i lagom takti den höga, rena fjälluften. Rena hälsokuren! Vikommer att ha korta, lätta vandringar för demsom inte vill gå så högt upp på fjällsidorna. Menvi har även lite längre vandringar upp till gamlaidylliska fäbodmarker och till karga, vindpinadefjällhedar där utsikten är vidunderlig. Vi kom-mer även att "fjällvandra med bil" t. ex. överFlatruets nästan golvplana hedar och på fjälletSvansjökläppen vid Hamra. Under bilturernabör vi tänka på att vi rör oss i sameland. Renarkorsar ständigt vägarna i området.

LLaannddeettss ssyyddlliiggaassttee hhööggffjjäällllssoommrrååddeeHärjedalen är beläget mitt i Sverige och är lan-dets högst belägna landskap. Fyra femtedelar avytan ligger mer än 500 m. ö. h. Ett fyrtiotalfjälltoppar når över 1000 m. ö. h. Helags ärområdets högsta fjäll (1797 m. ö. h.). Här finnsäven landets sydligaste glaciär.

Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (3): 2-6 2005MMYYKKOOLLOOGGIIVVEECCKKAA

3

MMYYKKOOLLOOGGIIVVEECCKKAA

Hamrafjällets naturreservat som ligger på pro-menadavstånd från vår förläggning är t. ex. ettvälkänt, klassiskt toppobjekt bland botanister.Men lite är känt om svampfloran i västraHärjedalen. Lars Lundberg och Stig Jacobssonhar lett flera svampveckor på Fjellnäs anrikahögfjällshotell. Stig har skrivit en artikel omskivlingfloran i området i tidskriften Windahlia(Jacobsson 1984). Östersunds MykologiskaFörening och dess ordförande Maj-Britt Såthehar även haft flera svampinventeringar i områ-det. Lars Erik Kers har samlat röksvamparbland västra Härjedalens fjäll, t. ex. nordiskäggsvamp (Bovista cretacea) och arktisk rök-svamp (Calvatia cretacea). År 1992 bjöd CarinSjelin in SMF:are till en inventeringshelg kringVemhån i nedre Härjedalen då bl. a. BirgittaGahne, Karl Soop och Håkan Lindström deltog.Anita och Leif Stridvall har inventerat svamp iHärjedalen under flera höstar. Men i SMF:sdatabas finns totalt bara 2349 noteringar avsvampfynd från Härjedalen.

BBeennggtt PPeetttteerrssssoonn oorrddnnaarr kkaarrttoorrDet är en stor fördel vid mykologiveckor att fåhjälp av kunniga biologer vid länsstyrelserna.Vid länsstyrelsen för Jämtlands län finns BengtPettersson som även är floraväktare i länet. Hanhåller kontroll på lokaler med hotade kärlväxter.Bengt har under senare år blivit mycket intres-serad av marksvampar, särskilt av den jämtskakalkbarrskogens mykorrhizaarter. Till mykolo-giveckan i Härjedalen kommer Bengt att ta framsnygga kartor åt oss som vi trycker upp i denexkursionsguide som alla deltagare får vidankomsten. Bengt kommer även att vara en avexkursionsguiderna under veckan. En annan avvåra exkursionsguider, Lars Thure Nordin, harlett många blomsterveckor i området tillsam-mans med bl. a. framlidne Rolf Lidberg. Underförberedelserna inför mykologiveckan har vihaft stor hjälp av svampkonsulenten JanSandström i Funäsdalen.

HHjjaallmmaarr CCrroonneebboorrgg hhåålllleerr fföörreeddrraaggDet blir även några föredrag under mykologi-

veckan. Hjalmar Croneborg kommer t. ex. attpresentera kommande satsningar på svampinom det internationellt uppmärksammadeSvenska Artprojektet.

HHjjöörrddiiss LLuunnddmmaarrkk vviissaarr ssvvaammppffäärrggnniinnggHans Marklund och Hjördis Lundmark är i slut-fasen på arbetet med en praktfull bok omsvampfärgning. En utställning ordnas om tekni-ken vid svampfärgning och en del fantastisktläckra svampkreationer kommer att visas uppunder mykologiveckan. Förhoppningsvis haräven Hans och Hjördis nya bok utkommit.

KKuullttuurrllaannddsskkaappeett ii eexxkkuurrssiioonnssoommrrååddeettBofasta bönder fanns i området redan på 600-talet, säkerligen utlöpare från bygder i södraTröndelag i Norge. Tusen år gamla gravhögarfinns t. ex. högt uppe i fjällbjörkskogen och ianslutning till sentida fäbodar. Vid en fäbod-mark på Hamrafjället fann östersundsmykolo-ger i augusti 2005 den pampiga och vackra blå-rödlingen (Entoloma madidum). Det mestkända föremålet från Härjedalens vikingatid ärden världsberömda Överhogdalsbonaden, enmycket bildrik tygvävnad. Under hela medelti-den hörde Härjedalen till Norge och flera pil-grimsleder till Nidaros (Trondheim) passeradegenom fjällområdet. Efter freden i Brömsebro1645 kom Härjedalen att tillföras Sverige. Menvästra Härjedalen har även idag livliga kontak-ter med sin närmaste stad, Röros, på norskasidan. Denna gamla gruvstad med sina välhåll-na 1600-talshus hör numera till Unescos världs-arv. Under mykologiveckan ordnas självklart enguidad tur till det fantastiska världsarvet Rörossom bara ligger fem mil bort från vår förlägg-ning i Hamra.

FFääbbooddaarr Skogsbete i utmarker, slåtter på myrar och fjäll-sluttningar var grunden i bondehushållningen.Varje bondgård hade förr en eller flera fäbodaruppe i fjällen. Exkursionsområdet hyser ävenmånga ännu relativt välhävdade fäbodar sombetats och slåttrats in i sen tid. Gräset stagg har

SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:3 (2005)



FFjjäällllhheeddeennEn vegetationsgräns finns vid ungefär 1000meter över havet där fjällbjörken upphör.Vandrar man längre uppåt längs fjällsidorna såvidtar gräs, viden och fjällblommor av olikaslag t. ex. den ljuvliga fjällviolen (Viola biflo-ra). Sedan når man kalfjällets hedar som nor-malt är bevuxna med bärris, viden och örter. Dekalkrika fjällhedarna på t. ex. Grönfjället,Hamrafjället, Mittåkläppen, Torkilsstöten ochandra fjäll i området brukar benämnas fjäll-sippshedar (dryashedar). Fjällsippan (Dryasoctopetala) är vanlig liksom nätvide (Salix reti-culata). Här finns även speciella svampsam-hällen med t. ex. rödskivlingar (Entoloma),riskor (Lactarius), trådingar (Inocybe), kremlor(Russula), och navlingar (Omphalina). StigJacobsson uppger bl. a. följande arter frånHamrafjällets fjällsippshed: Omphalina alpina(kantarellnavling), O. velutipes, Laccaria altaica,Clitocybe lapponica (lapptrattskivling), Corti-narius favrei, C. pauperculus, C. subtorvus(dryasspindling) och Russula norvegica (nord-kremla).

BBrräännddaa sskkooggaarrVid midsommartid 1799 reste två unga män upplängs Ljusnans dalgång. Den ene var JohanWilhelm Schmidt och den andre Carl GustafGillberg. Schmidt skrev dagbok och Gillbergtecknade (Nääs 1996). De blev djupt tagna avde förbrända barrskogarna längs älven Ljusnan.Hårda skogsbränder härjade nästan varje år iHärjedalsskogen. Mil efter mil färdades degenom brända skogar. Byarna var avfolkade vidmidsommartid eftersom byfolket dragit iväg tillfjällens fäbodar. Landskapsblomman, mosippa(Pulsatilla vernalis), växte ymnigt i sandhedar-nas brandfält.

GGoolliiaatthheeddaarr oocchh ccaannaabbaarrbbaasskkooggaarrVår kände svenske mykolog Karl Soop har till-bringat många svamphöstar i Härjedalen. Karlhar studerat svampfloran bl. a. på de fina lav-tallhedarna vid Hede, ett resultat av hårda brän-der under tidigare århundraden. Här kan man

av gammalt folk alltid kallats "häran" och ärdominant på gamla sätrar och i vissa delar avfjällbjörkskogen. Landskapsnamnet "Härje-dalen" anses komma från just ordet "häran".Nedanför fjället Mittåkläppen finns ett fäbod-område. En fäbodtur på 5 km går genom dessafäbodmiljöer där vi bör kunna finna intressantaängssvampar. Under mykologiveckan gör viäven en tur in till Sølendets naturreservat pånorska sidan. Här finns på kalkmorän inte min-dre än 300 hektar delvis slåttrade ängar ochrikkärr med en mycket spännande svampflora.Nämnas kan att vi har med oss bl. a. hollända-ren Machiel Noordeloos som behärskar röd-skivlingar och andra svåra släkten.

MMaattssvvaammppaarr ii ffjjäällllbbjjöörrkksskkooggeennUngefär vid nivån 750 m. ö. h. vidtar fjällbjörk-skogar som förr användes till slåtter och bete.På mager mark domineras björkskogen avenbuskar och blåbärsris. Men i västraHärjedalens grönskande kalkfjäll finns ljuvligahögörtsängar. Undertecknad vandrade t. ex. isomras i Hamrafjällets frodiga sydsluttning därnordisk stormhatt (Aconitum septentrionale)växte två meter hög, orkidéängar prydde rikkär-ren och den ljuvligt vackra gullbräckan(Saxifraga aizoides) växte vid källsprång ochbäckar. I fjällbjörkskogen finns även en rike-dom av fina matsvampar bl. a. olika strävsoppar.Vissa år kan kantarell (Cantharellus cibarius),blek taggsvamp (Hydnum repandum) och ryn-kad tofsskivling (Rozites caperatus) finnas istora mängder. Sonja Kuoljok har i Jordstjärnanskrivit om matsvampar i fjällskogen (Kuoljok2000). Men även floran i övrigt av kremlor(Russula) och spindlingar (Cortinarius) är rik.Anmärkningsvärt är att många svamparter somi övriga landet vanligtvis växer med barrträdhär även växer med fjällbjörk, t. ex. luktmusse-ron (Tricholoma inamoenum), gallmusserron(Tricholoma virgatum), umbraspindling (Cor-tinarius brunneus), svedkremla (Russulaadusta), tegelkremla (Russula decolorans) ochblek taggsvamp (Hydnum repandum).



vissa goda svampår finna goliatmusseron(Tricholoma matsutake) Men här finns ävenfuktiga och frodiga ängsbjörkskogar längs älvenLjusnan. Kring Funäsdalen och längre ner längsLjusnan finns även rikare granskogar där bl. a.den nordliga vargspindlingen (Cortinariuscanabarba) är vanlig. Dessa granskogar benäm-ner Karl Soop "canabarbaland"! Vi får ävenmed oss andra nordiska kännare av släktetspindlingar, t. ex. Håkan Lindström.

LLiitttteerraattuurr Danielsson, B. 1994. Härjedalens kärlväxtflora.

LundJacobsson, S. 1984. Notes on the agarics in sub-

alpine och alpine areas of western

Härjedalen, central Sweden. Windahlia14:43-64.

Kullman, L. 2003. Förändringar i fjällens växt-värld - effekter av ett varmare klimat. SvenskBotanisk Tidskrift 97:210-221.

Kuoljok, S. 2000. Matsvamp i fjällets närhet.Jordstjärnan 21(1):32-37.

Nääs, R. 1996. Härjedalens fjällvärld. Jamtli,Jämtlands läns museum.

JJaann--OOllooff TTeeddeebbrraannddSilje 128855 90 Sundsvall

[email protected]

Frågor om boendet besvaras av:Hjördis Lundmark, 0612-23130, [email protected]

Övriga frågor besvaras av:Maj-Britt Såthe, [email protected]

Siw Muskos, [email protected]

Jan-Olof Tedebrand, [email protected]

AAnnmmääll DDiigg ttiillll mmyykkoollooggiivveecckkaann!!Passa på att resa i landet, besök nya platser ochträffa gamla som nya vänner. Du vet aldrig vemsom dyker upp och vilka tillfällen som erbjuds.Under senaste mykologiveckan fick de somville träffa Fritiof Nilsson “Piraten”.Anmäl dig med anmälningsblanketten på nästasida. Samma anmälningsblankett finns ocksåtillgänglig på SMF:s hemsida www.svampar.sedär den kan hämtas hem i pdf-format (dåbehöver du inte klippa sönder tidningen).Anvisningar finns på blanketten.Har du frågor eller funderingar kring arrange-manget så är du välkommen att kontakta nedan-stående personer.

En rapport omCortinariusveckan iBorgsjö 2003 finns

utlagd på www.myko.se

Den innehåller kom-menterade artlistor,uppgifter om svampoch naturvård, svamp-färgning, m. m.



AANNMMÄÄLLNNIINNGGSSBBLLAANNKKEETTTTMykologivecka i Hamra, Härjedalen, 14-20 augusti 2006

KKuurrsslleeddnniinnggStig Jacobsson och Jan Vesterholt

TTiiddeerrMykologiveckan inleds med middag måndag kväll 14/8 kl. 18 och avslutas med frukost söndag 20/8.

AAnnmmäällnniinnggssaavvggiifftt ((kkuurrssaavvggiifftt iinnkkll.. eexxkkuurrssiioonnssrreessoorr))Anmälningsavgift på 1000 kr insättes på Östersunds Mykologiska Förenings postgiro 44332222229999--11senast 1 maj 2006. Ange "Mykologiveckan 2006" samt namn och adress.

Namn:

Adress:

Postadress:

Telefon:

E-post:

HHeellppeennssiioonn ((kkrryyssssaa aalltteerrnnaattiivv))Helpension i enkelrum, 2700 kr per person

Helpension i dubbelrum, 2200 kr per person

Vill gärna dela rum med:

BBeettaallnniinngg fföörr hheellppeennssiioonn sskkaallll sskkee sseennaasstt 11//88 ((eefftteerr mmoottttaaggeenn iinnffoorrmmaattiioonn))..

Kryssa alternativJag kommer i egen bil

Jag vill ha mentor tisdag-torsdag(följer med på exkursioner, hjälper till med bestämningar)

Jag vill ha mikroskoperingshjälp

SÄND DENNA ANMÄLNINGSBLANKETT SENAST 1/3 2006 TILL:Siw Muskos, Klövervägen 13, SE-864 33 MatforsTelefon/fax 060-24020, E-post: [email protected]



SMF:s årliga mykologiveckor är ett utmärkt sättatt lära känna naturtyper och svampflora i olikasvenska landskap. Genom sitt stora artantal ochmånga arters bundenhet till speciella naturtyperoch ekologiska nischer är svamparna bättreindikatorer på natur- och miljötillståndet i vårtavlånga land än de kärlväxter som hittills mestinventerats. Glädjande är därför att alltfleryngre biologer och jägmästare från länsstyrelseroch skogsvårdsstyrelser börjar dyka upp påmykologiveckorna. Mykologiveckorna är ävenutvecklande för den sociala mykologin.Mykologer är väl så intressanta att studera ochlära känna som svamparterna!

ÖÖppppnnaa llaannddsskkaapp nnäärraa hhaavveettMykologiveckan 2005 ägde rum i Österlens"öppna landskap" som ligger "nära havet." Härbor många kulturkändisar sommartid t. ex. UlfLundell. Nedan följer några personliga minnes-glimtar från Skåneveckan. Ulf Olsson, ordfö-rande i Puggehatten, hälsade välkommen ochpresenterade övriga medlemmar i planerings-gruppen: Gunilla Gustafsson, Kerstin Bergelin,Sven-Åke Hanson och Sigvard Svensson.Skånegänget stod för välordnade arrangemang.Kerstin Bergelin höll en kort minnesstund överMats Elfström, mångårig ordförande i SMF ochredaktör för tidskriften Jordstjärnan. Deltagarnahedrade hans minne med en tyst minut.

CChhrriissttiiaann LLaannggee oocchh SSttiigg JJaaccoobbssssoonn lleeddddeessppäännnnaannddee ggeennoommggåånnggaarrKursledare var Stig Jacobsson från Göteborg,vår främste svenske kännare av skivlingar, ochden mångsidige danske mykologen ChristianLange. Många av oss mindes Christian frånmykologiveckan på Gotland där han bl. a.berättade om fjällskivlingar och tryfflar. Stig

och Christian valde ut intressantare fynd somlyftes fram vid genomgångar kvällstid. Dessalärorika kvällslektioner brukar vara höjdpunktervid mykologiveckorna. Under Skåneveckankorades även varje kväll "dagens fynd", ettpopulärt initiativ. En av kvällarna blev en med-lem i Puggehatten, som råkat gå lite vilse i sko-gen, utsedd till "dagens fynd"!

KKeerrssttiinn WWiikkiinngg oorrddnnaaddee ffiikkaattDe mer än 80 deltagarna bodde i genuin skåne-miljö i byn Skåne Tranås. Arbetslokaler fanns i

Bland grevar, bokar och puggehattar iSkåne

JAN-OLOF TEDEBRAND

Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (3): 7-12 2005

Kerstin Wiking (som ordnade fikat). Foto J. Nilsson.


en stor sal i ett korsvirkeshus intill kuller-stenstorget i den skånetypiska, pittoreska ochvälskötta bykärnan. Det är alltid en stor fördelvid mykologiveckor om man kan sitta tillsam-mans i samma lokal och inte splittras upp i flerasmårum. Då underlättas spontana kontakter ochgivande åsiktsutbyte om svampfynd och myko-logi. Matsalen var belägen i samma byggnaddär även föredrag och kvällsgenomgångar ägderum. Kerstin Wiking stod för gott fikabrödunder veckan. Hon hade bakat i månader ochfryst in godsaker till oss fikasugna deltagare.

SSvveenn--ÅÅkkee HHaannssoonn ssaammllaarr ssmmååssvvaammppaarrDe skånska mykologerna ligger i svenska tätlin-jen vad gäller att inventera och kartläggasvampfloran i sitt hemlandskap. Till dags datohar man inventerat och noterat fler än 4000stora och små svamparter i skånsk natur.Småsvamparna är väldigt många till antalet ochbidrar till det höga antalet funna arter. I skåne-gruppen ingår t. ex. den skojfriske ascomycet-kännaren Sven-Åke Hanson, som finner många

nya "pyttesvampar" varje år. Till traditionen vidmykologiveckor hör att första kvällen få lyssnapå föredrag om exkursionsområdets natur. Denspeciella naturen och kulturen på Österlen pre-senterades nu i ord och bild av en inbjuden lokalnaturkännare. Lagom inför mykologiveckanutkom även ett specialnummer av SvenskMykologisk Tidskrift om Skånes svampar ochsvampbiotoper.

BBeerrnntt HHäägggg sskkööttttee ssvvaammppuuttssttäällllnniinnggeennSjälva svamputställningen ordnades i ett särskilttält ute på kullerstenstorget med starkt skånsk-talande Bernt Hägg som ansvarig och entusi-astisk kommissarie. Fördelen var bl. a. att svam-parna inte torkade ut så fort som ofta sker vidutställningar inomhus. Svamptillgången undermykologiveckan var under normal på grund avde ihärdiga, nederbördsfattiga veckorna föremötet. Men när 80 svampentusiaster ger sig ut iskogar och marker hittas ändå tillräckligt medintressanta svampar. Bristen på stora mark-svampar ledde till ökad insamling av svampar


Exkursion till Christinehofs slottspark 2005-09-24. Exkursionsledare Ulf Olsson tillsammans med svenska ochutländska mykologer. Foto J. Nilsson.



Lactarius romagnesii. Den nor-ske kremlekännaren Per Mar-stad kunde glädja sig åt fynd avsolkremla (Russula solaris) ochtätskivig svedkremla (Russuladensifolia). Den senare arten ärovanlig norr om Dalälven. Menhär gavs tillfälle till närmarestudium av flera stora grupperav denna hårda kremla i adusta-gruppen. Hinnskivling (Bolbi-tius reticulatus) är exempel påen bokskogsart som även ärfunnen så långt norrut som iMedelpad (den är funnen av

skotten Roy Watling på en vedbacke vid ettgårdstun i Granboda by i Borgsjö). Lömsk flug-svamp (Amanita phalloides) och den vackracinnoberspindlingen (Cortinarius cinnabari-nus) trivdes även under bokarna i ravinen.

HHaarree ii HHaarrllöössaa ssoocckkeenn!!Skånemykologerna hade tagit fram en impone-rande fin exkursionsguide med färgkartor. Flerautflykter förlades till Borstbäcken som rinner uti Vombsjön. Denna fina bäckmiljö finns beskri-ven av Claes Ingvert i skånenumret av SvenskMykologisk Tidskrift. Här fann vi bl. a. skarprökriska (Lactarius acris), en brun riska somblir vackert rosaröd i saften vid brytning.Grönpucklig tråding (Inocybe corydalina) blevföremål för sniffstudier. Doft av päron sadenågon medan andra sade doft av kogödsel.Rosenkremla (Russula velutipes) och citron-kremla (Russula raoultii) hittades även i bäck-dalen, liksom ringskinn (Trechispora fastidio-sa). Den senare arten utnämndes till dagensfynd. Författaren till dessa rader stod länge ochfilosoferade bakom en grov bok då en hareskuttade fram, ställde sig bara tio meter bort ochmumsade på gräs och örter. Vid hemkomstentill utställningslokalen visade sig Borstbäckenligga i Harlösa socken!

Skåne-Tranås, en idyll som invade-rades av mykologer. Här diskuterasdet svamp. Foto Joachim Krumlinde.

på ved och av små skålsvampar i fuktiga bäck-miljöer. Christian Lange kunde t. ex. kvällstidmed videokanon demonstrera flera för landetnya ascomyceter från bl. a. Borstbäcken.

PPeerr MMaarrssttaadd ssaammllaaddee kkrreemmlloorr iiFFoorrssaakkaarrssrraavviinneennForsakarsravinen är en märklig istidsbildningpå Linderödsåsens östra sluttning ut motHanöbukten. En bäck rinner längst ner i ravinenoch formar flera vattenfall. Flera av oss hadehärliga minnen från besök i den djupa, bok-skogsklädda ravinen under tidigare mykologi-veckor då vi bodde i Degeberga. Saffranshätta(Mycena crocata) med dess flödande röda saftvar då som nu en stark upplevelse för oss allasom kom från nordligare skogar. Den sydligasottickan (Ischnoderma resinosum) växte rikligtpå död ved intill bäcken. Exkursionsledarenberättade att hjortar gärna äter av tickans frodi-ga, mjuka fruktkroppar. Vackert skimrandesidentickor (Trametes versicolor) prydde ävenlövved längs bäcken. Den raggludna fjällsoppen(Strobilomyces strobilaceus) växte här och var iravinen och väckte förtjusning.

Vi fann även en rökriska som var lite räfflad ihattkanten och angavs ha det latinska namnet


MMäärrkklliiggaa ssaannddssttääppppeerrFlera utflykter ägde rum i de sandiga, kalkpå-verkade ängsmiljöer som brukar anges som"sandstäpper". Det handlar om en av vårt landsmest hotade och skyddsvärda miljöer som när-mast har sin motsvarighet i sydöstra Europa. Enav utflykterna gick till en sådan sandstäppsmil-jö, Söndre klack, som ligger utanför Degebergasamhälle. Märkligt höga, betade sandkullarhöjde sig över det i övrigt platta landskapet.Kullarna var delvis terrasserade av kreaturensupptrampade stigar. Just sådan erosion är troli-gen gynnsam och nödvändig för många avsandstäppens kärlväxter och svampar. I ensvacka nedanför kullarna rann en bäck omgivenav ask och andra lövträd. Herbert Kaufmannfann iriskremla (Russula ionochlora) medanBirgitta Wasstorp stolt uppvisade blågrön krem-la (Russula parazurea), en blågrön kremla medviolett ton. Till följd av torkan så var svamptill-gången dålig uppe i de sandiga hedarna. Menunder veckan hittades ändå flera intressantaarter i magra ängar och sandstäppsmiljöer.

SSiiggvvaarrdd SSvveennssssoonn gguuiiddaaddee ttiillll FFyylleeddaalleennssbbookklluunnddaarrUnder veckan besöktes även gamla kalkrikabokskogar i Fyledalen med omgivningar.Fyledalen är flera hundra meter bred och cafemtio meter djup på vissa ställen. Dalen sträck-er sig från Sjöbo mot Tomelilla och vidare motsöder. Fyledalen är mest känd som en av debästa lokalerna i norra Europa för vinterstudierav rovfåglar t. ex. kungsörn. Sigvard Svenssonledde vandringen genom bokskogarna iFyledalen där solljuset sakta strilade ner genomboklöven.Vi passerade fuktiga gropar med ler-gyttja där vildsvinen hade sitt spa!

SSaammttaall oomm bbookksskkooggeennss sskkööttsseellTove Thomasson som sysslar med biotopskyddvid skogsvårdsstyrelsen i Skåne berättade i sko-gen om skydd och skötsel av bokskog. De allrafinaste bokskogarna blir reservat eller biotop-skydd. Andra skogar sköts med naturvårdsshän-syn. Bok kan avverkas från 120 års ålder.

Fröträd lämnas och markberedning sker, vilketger ny bokskog. Mykologiveckor får onekligenett mervärde om kunniga biologer från skogs-vårdsstyrelse och länsstyrelse medverkar idiskussioner på detta sätt. Under Sigvards led-ning hade vi sedan genomgång i fält av fynden,bl. a. boksillkremla (Russula faginea) och denmärkliga rödskiviga granatfjällskivlingen(Melanophyllum echinatum). Ringbitterskivling(Gymnopilus junonius) var ett skojigt fynd påen stor bokstubbe.

RRäävvssppiinnddlliinngg,, eenn ttyyppiisskk sskkåånneeaarrttRävspindling (Cortinarius vulpinus) samladespå många bokskogslokaler under veckan. Blandandra mer intressanta spindlingsfynd i boksko-gar kan nämnas kejsarpindling (Cortinarius ele-gantissimus), slottsspindling (Cortinariusrufoolivaceus), silkesspindling (Cortinarius


Utställningsgeneral Bernt Hägg i typisk exkursionspo-se. 2005-09-22. Foto J. Nilsson.



turgidus) och fjällig spindling (Cortinariushumicola). Bland kremlor som noterades i bok-skogarna kan nämnas beskkremla (Russulaveternosa), gräddkremla (Russula galochroa),violfotskremla (Russula violeipes) och denvackra rosenkremlan (Russula velutipes).Många fjällskivlingar samlades även bl. a. mörkspärrfjällskivling (Lepiota hystrix) som eftersniffövningar konstaterades dofta kattpiss!Bland andra mer intressanta fynd i bokskog kannämnas gulbrämad flugsvamp (Amanita fran-chetii) och mörkfjällig sprödling (Psathyrellamaculata). Röksvampen Bovista graveolenssamlades vid Dunderbäcken. Det var andra fyn-det i landet och det första skånefyndet.

GGrraanneennss ddaaggaarr ii SSkkåånnee rrääkknnaaddee!! En av kvällarna kom en riktig skånsk greve påbesök. Carl Piper kom tillsammans med sinekolog, Charlotte Lindström. Greven har ettdjupt och äkta engagemang för natur- och mil-jövård. På de gods och gårdar som släkten Piperäger sker nu ett successivt byte av trädslag, från70 procent granskog till 70 procent ädellöv-skog, vilket är till stor fördel för naturvård och

biologisk mångfald. Granens dagar i Skåne ärräknade, var grevens sammanfattning. Dagensmilda vintrar i Skåne passar inte heller för gra-nen som lätt blåser omkull i otjälad mark.Granen vill helst ha vintervila. Dessutom blirdet allt torrare i Skåne. Våtmarker i landskapetrestaureras även på grevens gods. Hela inneha-vet av skog och jord brukas med de svenskamiljömålen som ledstjärna. Vid festkvällen islutet av veckan kom grevens kock inkörandemed traktor till korsvirkesgården där vi höll till.I grävskopan fanns ett helstekt vildsvin somserverades under kvällen.

ÄÄddeellllöövvsskkooggeennss ssjjuukkddoommaarrCarl Piper berörde i sitt tal problemen med ädlalövträd som till synes oförklarligt dör bort.Almsjukan går fram som en farsot och slår hårtmot almbestånd. Under veckan besöktes denspöklika, döda Örups almskog. Bengt Nihlgårdoch Ulrika Jönsson är två Lundaforskare somträngt djupare in i orsakerna till att ek och bokfått nedsatt vitalitet i Europa och Nordamerikaunder de senaste decennierna. Vad som nu skermed bokar är att toppskotten skadas och träd-

Genomgång i fält. Från vänster Birgitta Wasstorp,Tony Foucard, Annchristin Nyström, Sigvard Svensson, RagnhildBengtsson och Carl-Gustav Bengtsson. Foto J. Nilsson.



kronorna glesas ut. Tänkbara orsaker är mildareklimat, högt kvävenedfall och angrepp av bok-sköldlus. Ulrika hade även specialstuderat alg-svampsläktet Phytophtora vars mest kända artär bladmögel på potatis (Phytophtora infestans).Men under senare år har forskare klarlagt attflera arter inom släktet är skadegörare påskogsträd t. ex. Phytophtora quercina på ek ochPhytophtora alni på alträd. Dessa algsvampar"äter upp" trädens finrötter. Trädens vitalitet gårned och andra svampar, främst honungsskivling(Armillaria mellea) gör processen kort.Skogsvårdsstyrelsens provytor tyder på vissåterhämtning för eken under de senaste åren.Föredraget gav upphov till en intressantdiskussion. Ölandsmykologen TommyKnutsson berättade att merparten av askträdenpå Öland är döda eller döende."Askskottsjukan" drabbar nu även ask påGotland och i mellersta Skåne. Plantskolorangavs som en spridningskälla för algsvamparinom släktet Phytophtora. Undvik ensartademonokulturer var ett av forskarnas råd tillskogsnäringen.

AAnnddrraa fföörreeddrraaggLennart Söderberg höll föredrag med bilder omde stora gula fingersvamparna inom släktet

Ramaria. De är utmärkta indikatorer på bördigaoch skyddsvärda gamla skogar. Han hade namnpå mer än tjugo olika arter inom detta svårakomplex. Herbert Kaufmann visade bilder ochberättade om kremlor i Colorado (USA) ochjämförde med vår svenska kremleflora. JörgenJeppson visade en diabildserie över svamparsfascinerande liv och leverne. Jörgens föredragvar egentligen riktat till nybörjare men lockademånga andra åhörare.

NNyy hheellttääcckkaannddee nnoorrddiisskk sskkiivvlliinnggfflloorraa Dansken Henning Knudsen berättade en kvällom en kommande bok som skall behandla nor-diska skivlingar och soppar. Det handlar omrevision av skivlingsdelen i "NordicMacromycetes" som utkom 1992. Henninglovade att alla kända skivlingar och soppar i denordiska länderna kommer att ingå i den nyaboken. Pengar har influtit som bl. a. medger tvåårs heltidslön åt Jan Vesterholt som blir utgivare(editor) tillsammans med Henning. I varje nor-diskt land kommer nationella koordinatorer attutses som har visst ansvar för att alla kända upp-gifter om förekomst, utbredning och frekvenskommer med i floran. Ett intrikat problem bliratt ta ställning till alla nybeskrivna arter undersenare år. Redan i början av år 2006 publicerasen checklista över alla kända nordiska skivlingaroch soppar på hemsidan www.botanical.muse-um.dk

JJaann--OOllooff TTeeddeebbrraannddSilje 128855 90 Sundsvall

[email protected]

Elsa Bohus-Jensen vid en storvuxen tårticka, Inonotusdryadeus. Stenshuvuds Nationalpark. Foto J. Nilsson.

SSttyyrreellsseeKKeerrssttiinn BBeerrggeelliinn ordförandeBovetevägen 10, 260 40 VIKEN042-238232, [email protected]

AArrnnee RRyybbeerrgg kassörBoafallsvägen 10, 293 72 JÄMSHÖG0454-49208, [email protected]

JJaann--OOllooff TTeeddeebbrraanndd vice ordförandeSilje 128, 855 90 SUNDSVALL sekr.060-563294, [email protected]

JJaann NNiillssssoonnSmultronvägen 4, 457 31 TANUMSHEDE0525-20972, [email protected]

MMiikkaaeell JJeeppppssoonnLilla Håjumsgatan 4, 46135 TROLLHÄTTAN0520-82910, [email protected]

JJaann--ÅÅkkee LLöönnqqvviissttFrödingvägen 5, 293 33 OLOFSTRÖM0454-40205, [email protected]

MMaattttiiaass AAnnddeerrssssoonnGustavslundsvägen 35, 144 63 RÖNNINGE08-7681967,[email protected]

RReevviissoorrMMaattss EEllffssttrröömm (†)

MMaaggnnuuss KKäällllbbeerrggTränggatan 5, 582 28 LINKÖPING013-241713

RReevviissoorrssssuupppplleeaanntteerrCCaarriinnaa JJuuttbbooTallvägen 9A, 854 66 SUNDSVALL060-569235

EErriikk SSuunnddssttrröömmHavregränd 1, 811 62 SANDVIKEN026-250291

VVaallbbeerreeddnniinnggAAnnnncchhrriissttiinn NNyyssttrröömm sammankallandeTinglabacken Borlanda, 360 40 ROTTNE0470-93000, [email protected]

AAnnnn--SSooffiiee KKaarrllssssoonnpl 6888 A, Greby, 450 81 GREBBESTAD0525-10448

AAllff NNiillssssoonnOlsagårdsgatan 4, 511 62 SKENE0320-47820

wwwwww..ssvvaammppaarr..ssee

Sveriges Mykologiska FöreningBotaniska InstitutionenGöteborgs Universitet

Box 461405 30 Göteborg

Svensk Mykologisk TidskriftVolym 26 · nummer 3 · 2005

INNEHÅLL

Tedebrand, Jan-Olof: Mykologivecka i Härjedalens storslagna fjällvärld . . . . . . . . . . . . . . . .2Tedebrand, Jan-Olof: Bland grevar, bokar och puggehattar i Skåne . . . . . . . . . . . . . . . . . .7

Tryck: Affärs-Tryckeriet, Västerås december 2005Repro: Affärs-Tryckeriet, VästeråsOmslag: Silverblade silk 250Inlaga: Silverblade silk 100

Stenshuvuds Nationalpark. En av många vackra exkursionslokaler under mykologiveckan i Skåne-Tranås 2005.Foto J. Nilsson.

Documents

Svensk Mykologisk Tidskrift - svampar.se · den. Det blir härliga fjällvandringar i lagom takt i den höga, rena fjälluften. Rena hälsokuren! Vi kommer att ha korta, lätta vandringar