Click here to load reader

Svenska Förläggareföreningen | - BOK ... Grafisk form Majbritt Hagdahl Tryckt av Fingraf, Södertälje 2003 Stockholm augusti 2003 ISBN 91-970326-5-4 1. Inledning 5 av Dag Klackenberg

  • View
    1

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Svenska Förläggareföreningen | - BOK ... Grafisk form Majbritt Hagdahl Tryckt av...

  • BOK BRANSCHEN I SVERIGE Utvecklingen mellan1973 och 2003

    Rapport från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen

  • Bokbranschen i Sverige

    Utvecklingen mellan 1973 och 2003

    Rapport från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen

  • Denna rapport är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen. Rapporten har tagits fram med stöd från Stiftelsen Bokbranschens Understöds- och Utbildningsfond.

    Rapporten kan beställas från:

    Svenska Bokhandlareföreningen Svenska Förläggareföreningen Skeppargatan 27 Drottninggatan 97 114 52 STOCKHOLM 113 60 STOCKHOLM tfn 08-663 02 05 tfn 08-736 19 40 [email protected] [email protected]

    © Författarna och Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen

    Grafisk form Majbritt Hagdahl

    Tryckt av Fingraf, Södertälje 2003

    Stockholm augusti 2003

    ISBN 91-970326-5-4

  • 1. Inledning 5

    av Dag Klackenberg och Jonas Modig

    2. Kommissionssystemets epok – svensk bokbransch 1843–1970 8 av Johan Svedjedal

    3. Från branschavtal till fri marknad 14

    av P. Jonas Sjögren

    4. Bokhandelns utveckling 21

    av P. Jonas Sjögren

    5. Bokklubbarna 29

    av Jonas Byström

    6. Andra återförsäljare och förlagens direktförsäljning 33

    av P. Jonas Sjögren

    7. Förlagsbranschens utveckling 38

    av P. Jonas Sjögren och Jonas Hehrne

    8. Branschstöd med kulturpolitiska förtecken 47

    av Thomas Rönström 9. Momsen på böcker 54

    av Kristina Ahlinder

    10. Branschstatistik under trettio år 60

    av Kristina Ahlinder

    11. Bokläsning i det nya medielandskapet 66

    av Ulla Carlsson

    12. Boksektorn i framtiden 72

    av Bengt Brodin

    Innehåll

  • 4

    Kristina Ahlinder direktör, Svenska Förläggareföreningen

    Ulla Carlsson direktör och docent vid Nordicom, Göteborgs universitet

    Bengt Brodin docent i företagsekonomi. Verksam som konsult i strategi-, struktur- och marknadsfrågor bl a inom boksektorn. Med- verkande i EFI-utredningen om Bokbranschens ekonomi och struktur på 1970-talet och utredde (tillsammans med Dan Ahlmark) effekterna av sänkt bokmoms på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen och Föreningen Svenska Läromedelsproducenter

    Jonas Byström controller, Bonnierförlagen AB

    Jonas Hehrne projektledare, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter

    Dag Klackenberg ordförande, Svenska Bokhandlareföreningen

    Jonas Modig ordförande, Svenska Förläggareföreningen

    Thomas Rönström tidigare direktör för Svenska Bokhandlareföreningen

    P. Jonas Sjögren verksam i mer än 25 år inom bokhandel och bokförlag, senast Sverigeansvarig på bokus.com

    Johan Svedjedal professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet

    PreSentAtIon Av FörFAttArnA

  • Svenska Förläggareföreningens beslut att skapa en branschstatistik för trettio år sedan utgick från förvissningen om att branschen stod inför viktiga för- ändringar. Det var därför av stor betydelse att syste- matisera informationen om utvecklingen så att alla kommentarer och försök till analyser skulle få ett till- förlitligt material att utgå från. Branschen höll just på att komma ur den förlagskris som kulminerat några år tidigare. Strukturomvandlingen till fria priser, som formellt börjat gälla 1970, hade påbörjats. I Johan Svedjedals bakgrundsbeskrivning i den rapport vi nu presenterar framgår vilka faktorer som varit avgöran- de för bokbranschens framväxt och hur scenen såg ut när den stora förändringsprocessen tog sin början.

    Det är lätt att konstatera att oerhört mycket har hänt under dessa trettio år. Förändringarna kan iakt- tas på nästan alla områden, i förlagens uppbyggnad och sätt att arbeta, i försäljningskanalernas utveck- ling, i bokhandelns struktur och betydelse, i bokklub- barnas tillväxt och stagnation, i distributionens ratio- nalisering, i författarnas försök att anpassa sig till en mera marknadsorienterad roll. Åtskilligt i denna utveckling kan utläsas ur trettio års branschstatistik, som Kristina Ahlinder kommenterar i ett kapitel, men mycket av förändringarna går inte att redovisa i siff- ror.

    Enligt Bengt Brodin, som i ett avslutande kapitel försöker se in i framtiden, har vi ytterligare betydelse- fulla förändringar framför oss. Vi ser med tillfredsstäl- lelse att varken han eller någon annan av denna rap- ports författare formulerar något som verkar nedslå- ende eller hotfullt. Här finns knappast någonting av de onda aningar om en ny teknik, som skulle slå ut den gammalmodiga boken, som grasserade för några år sedan. I Ulla Carlssons redogörelse för läsvanornas utveckling bekräftas inte heller alls den hotbild med tilltagande läsokunnighet som ofta hålls fram. Tvärt- om iakttas ett vitalt läsintresse i olika grupper, och det stämmer naturligtvis bra med den positiva försälj- ningsutvecklingen. Det ger oss anledning att hoppas att vi kan anpassa oss till och dra nytta av den nya tek- niken på ett mera sansat sätt, så att moderniseringen av bokbranschen blir meningsfull och kan ske utan att vi kastar gamla goda värden över bord.

    I själva verket tycks boken stå starkare än någonsin

    nu i slutet av den trettioårsperiod som belyses i denna rapport. Anledningarna kan vara många, och det är vår förhoppning att en del framgår här. Ska man söka en övergripande förklaring menar vi att den utgörs av en successivt utvecklad affärsmässig professionalise- ring som varit nödvändig för framgångsrikt agerande i ett friprissystem. Det råder knappast någon tvekan om att det hårt reglerade system som rådde före 1970 effektivt hindrade allt det som varit avgörande för den positiva utvecklingen: marknadsmässig kreativitet, förnyelse av utgivningsformer och lanseringsplane- ring, effektivisering i försäljningskanalerna med bok- handelns omvandling till modern fackhandel i spet- sen.

    Vi är medvetna om att detta inte är en okontrover- siell deklaration. Inte sällan har den process vi värde- rat positivt etiketterats som "kommersialisering" och bedömts som negativ från kulturpolitisk synpunkt. De som hävdat sådana synpunkter är inte bara skilda röster i den svenska debatten, utan också branschkol- leger i andra länder – sådana som behållit fastspris- systemet och gör sitt yttersta för att försvara det. Deras argumentation liknar mycket den vi själva använde på 1960-talet och den har inte blivit mera övertygande. Numera vet vi ju faktiskt hur bokbran- schen i ett land utvecklas under en längre tidsperiod med fria priser.

    Föreställningen att ekonomiska och kulturella intressen i grunden är på kollisionskurs har alltid haft en viss utbredning. Att affärsmässighet generellt skul- le vara ett hot mot kulturen kanske ingen på allvar hävdar, men ofta är man beredd att dra för långtgå- ende slutsatser av det behov av stödåtgärder med kul- turpolitiska förtecken som ändå finns. Som framgår av Thomas Rönströms kapitel har de funnit en form som i stort sett är rimligt avvägd. Inget kulturområde, inte heller böcker, klarar sig bra helt och hållet på marknadens villkor, men ingripandena utifrån bör utformas så att de så lite som möjligt ändrar dem. Byg- ger man ut för stora och specialiserade system med subventioner, undantag och privilegier riskerar man att försvåra möjligheten att avläsa den genuina efter- frågan som är den självklara förutsättningen för all affärsmässig verksamhet.

    En stor majoritet av alla dem som arbetar i bok-

    5

    1. Inledning av Dag Klackenberg och Jonas Modig

  • branschen har hamnat där på grund av sitt bokintres- se, också de som fått som huvuduppgift att syssla med de ekonomiska delarna av verksamheten. Branschen uppvisar också en del idealister och entusiaster som söker trotsa ekonomiska realiteter och vill ge ut eller sälja fler och mer avancerade böcker än marknaden klarar av. Vi behöver dem som söker vidga gränserna och satsar på sådant som etablerade kolleger bedömt som omöjligt. Det kan visa sig att gamla sanningar inte alltid håller och att kalkyler som betraktats som orubbliga måste revideras. Men för det mesta gäller ändå att man måste utgå från övertygelsen att affärs- mässighet och kulturambitioner harmonierar i en balans som innehåller ett antal givna poster.

    Utvecklingen i bokbranschen under dessa trettio år har inte kunnat ske utan en del motsättningar och konflikter. I backspegeln kan man nog se dem som naturliga och i vart fall i huvudsak oundvikliga, och som framgår i P. Jonas Sjögrens redogörelser både på förlagssidan och inom återförsäljarleden har de i all- mänhet lett framåt, mot bättre lösningar. En källa till diskussion var i flera år de snabbt växande bokklub- barna, som tog för sig en allt större del av marknaden och därmed oroade bokhandeln. I Jonas Byströms bidrag redovisas kraften och snabbheten i bokklub- barnas etablering, och det är knappast förvånande att man inom bokhandeln blev bekymrad. Men även varuhusens ökade intresse för att bygga upp effektiva bokavdelningar skapade problem. I takt med att dessa företeelser stabiliserades kunde bokhandeln åter stär- ka sin ställning och övertyga både förlagen och omvärlden om att en