SVENSKA PEDODONTIFÖRENINGENS MEDLEMSBLAD Nummer 1 …spf.nu/wp-content/uploads/2017/06/BTLB_1_2017_hemsida.pdf · enIda polarisering där barn som lever i socioekonomiskt utsatta

BARNTANDLÄKARBLADET SVENSKA PEDODONTIFÖRENINGENS MEDLEMSBLAD

Nummer 1-2017 / Årgång 30 ISSN 2001-9483

Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30

Innehåll

• Styrelsen • Sektionerna • Från redaktionen • Kalendarium • Nästa nummer • Ordföranden har ordet • Sektionerna rapporterar • Hälsovägledare i tandvården • Avhandlingsreferat - LKG • Vårmötet • ST-utbildning i Tromsø • International cleft congress • Kognitiv bettendeterapi • Stipendier att söka • Boktips • Debatt & Synpunkter • Blivande kollegor • Nya kollegor • Nyttiga länkar • Barntandvårdsdagar 2017

BARNTANDLÄKARBLADET

ISSN 2001-9483

Organ sedan 1989 för

Svenska Pedodontiföreningen

Swedish Society of Paediatric Dentistry Ansvarig utgivare: Georgios Tsilingaridis

Omslagsbild:

2

Nu är det för varmt för mig tycker Leo som ligger i gräset

och vilar. Bild tagen när han väntar på mig medans jag sitter

i trädgården i sommarstugan och försöker att passa in insänt

material på sidorna i detta nummer.

Har tagit ut kotletter ur frysen och funderar på att starta

grillen när jag klippt gräset. Leo är en 19 månader gammal

Sibirian Husky som tar det mesta av min fritid när jag inte

hjälper till med BTLB

trevlig sommar Jan


Styrelse

Ordförande:

Georgios Tsilingaridis

Pedodonti Eastmaninstitutet,

Dalagatan 11

113 24 STOCKHOLM

[email protected]

Sekreterare:

Anne Hultgren-Talvilahti, Falun

[email protected]

Kassör:

Catarina Falk Kieri, UMEÅ

[email protected]

Övriga ledamöter:

Pernilla Lif Holgersson, Umeå

[email protected]

Tita Mensah, KARLSTAD

[email protected]

Susanne Brogårdh-Roth, Malmö

[email protected]

3

mailto:[email protected]?subject=Barntandl%C3%A4karbladet









mailto:[email protected]?subject=BTLB_2_2014

mailto:[email protected]

http://www.spf.nu


Sektionerna

Norra sektionen:

Ordf: Åsa Hasselblad Larsson, Luleå

Sekr: Johanna Gyll, Umeå

Kassör: Theres Poulsen, Sundsvall

Ledam: Catarina Falk Kieri, Umeå

Anne Hultgren-Talvilahti, Falun

Södra sektionen:

Ordf: Danijela Toft, (Privat) Malmö

Kassör Sanja Coric, Kristianstad

Sekr: Juliane Kleber, Karlskrona

Ledam: Henrik Berlin, Malmö

Trifa Hedayati, Malmö

Östra sektionen:

Ordf: Maria Reventlid, Växjö

Sekr: Stina Ekström, Stockholm

Kassör: Ida Brännemo, Stockholm

Ledam: Tina Bergman, Västerås

Caroline Skutberg, Stockholm

Västra sektionen:

Ordf: Britta Sillén, Karlstad

Sekr: Marianne Rythén, Mölndal

Kassör Helén Isaksson, Jönköping

Ledam: Carolin Hafström, Göteborg

Nina Sabel, Mölndal

Lisa Jagers, Skövde

4

mailto:[email protected]?subject=BTLB_02-2014


mailto:[email protected]?subject=BTLB_02_14

http://www.spf.nu


Från redaktionen

5

Redaktionen inklusive Jan har återigen lyckats med

ett nytt, trevligt och intressant nummer.

Pedodontister är inte bara trevliga utan också

engagerade och kapabla skribenter. Tack för alla

fina bidrag om vårmötet, hälsovägledare, kongress-

resa till Indien, KBT mot tandvårdsrädsla och ST-

utbildning i pedodonti i Tromsö.

Hit till norr har värmen inte kommit än men de

flera timmar långa, ljusa solnedgångarna förgyller

kvällarna. Det blir aldrig riktigt mörkt, klockan är

nu 23.00 och solen studsar mot horisonten på väg

upp.

Redaktionen önskar er alla en underbar sommar.

Passa på att koppla av för att kunna möta hösten

med nya utmaningar.

Ren som sällskapade mig vid klinikbesök i vackra Vindeln.

Eva Leksell


Kalendarium Konferenser och möten

•Nordiska NFHs 23:e konf. hålles i Reykjavik den 17–18 augusti 2017.

•Barntandvårdsdagar 28-29 september 2017, Conventum i Örebro.

•IAPD Kongress, 4-7 oktober 2017, Santiago, Chile

•Årsmöte Västra sektionen. 11 okt 2017, Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL)

•Rikstämma , 15-17 nov 2017, Stockholm

•SPF Vårmöte, 12-13 april 2018, Kiruna

•EAPD Kongress, 20-23 juni 2018, Lugano, Schweiz

•IADR 25-28 juli 2018, London England

•IADT 16-18 aug 2018, SanDiego USA

6


Nästa nummer planeras till december 2017.

Material till detta nummer bör vara redaktionen

tillhanda senast den 10/11 2017.

Bidrag till tidningen insändes till Eva Leksell

Klicka på brevet

Materialet bör bifogas som bilaga i mail i RTF-

format eller som Word-fil. Redaktionen för-

behåller sig rätten att redigera och ev. korta ner

insända texter.

OBS! Text och bild ska skickas som separata bilagor.

Bilder bör vara i JPG-format med en upplösning

på minst 300dpi och en storlek på ca. 1280x1024

bildpunkter. Ange vem som har tagit bilden och

äger rättigheterna till bilden.

Nästa nummer

I nästa nummer:

• Barntandvårdsdagarna i Örebro

• NFH Reykavik

Skicka in redan nu om du har något som du vill

bidra med. Eller en rolig bild som du önskar att få

med.

Redaktionen

7

mailto:[email protected]?subject=BTLB 1 2017


Ordföranden har ordet

Ja, då har det snart gått sex månader på det nya året.

Man har svårt att förstå hur fort det har gått. Det

som känns bra är att nu börjar den varma delen av

året och så här sista helgen av maj med rekord-

värme känns helt fantastiskt!

Under 2017 har den förlängda avgiftsfria tand-

vården börjat och på vårmötet diskuterades hur det

ser ut i de olika delarna av landet. Vilken effekt

kommer den att få på den specialiserade barn-

tandvården men också på allmäntandvården?

I de flesta delarna i landet så arbetar pedodontin som

tidigare, dvs patienter tom 19 eller yngre remitteras.

I Stockholm så remitteras alla patienter från och med

20 år och i behov av specialisttandvård till pedo-

dontin, trots antalet pedodontister inte ökat. Detta

kan som konsekvens leda till att de barn som är i

behov av pedodonti inte får den hjälp de behöver i

rätt tid.

På samma sätt ser jag problematiken inom den

allmänna barntandvården att barn prioriteras bort för

att unga vuxna ska behandlas. Här måste vi som

förening utvärdera vilka konsekvenser har den för-

längda avgiftsfria tandvården fått och kommer att få.

Styrelsen kommer därför under hösten att på nytt

skicka ut specialistenkäten och det är av stor vikt att

alla klinikchefer fyller i den.

8

Nästa stora händelse innan sommaren kommer att

bli de nya specialiseringstjänstgöringsföreskrifterna

som kommer att komma på remiss när som helst.

Efter att ha arbetat med dessa förskrifter i 1,5 år så

tror jag det är dags att ta upp frågan om nationella

blockutbildningar inom pedodontin. Jag tror att det

kommer att finnas förutsättningar att jobba på detta

sätt för att kvalitetssäkra utbildningen oavsett vart

man går den.

I Stockholm så har hela barntandvården setts över i

en översyn. En viktig del som kommer fram i den

översynen är det interprofessionella samarbetet

mellan de olika tandvårdsyrkena. Idag så ser vi att

många tandhygienister arbetar med barntandvård

och undersöker, diagnosticerar och ibland risk-

bedömer.

Ett stort ansvar som jag tror även de själva tycker.

Vi vet också att tandhygienistutbildningen har lite

barntandvård i framförallt den tvååriga ut-

bildningen. Jag tycker att samarbetet mellan

tandläkare och tandhygienister bör utvecklas där

båda grupperna kan lära av varandra och där

samarbetet kommer till nytta för barnpatientens

tandhälsa.

Vidare så ser vi i Stockholm en kraftig ökning av

barnremisser till den specialiserade tandvården

på sju år så har remisserna ökat med 3000 remisser!

Liknande signaler kommer från flera delar av landet.

Trots detta så är vi i princip samma antal specialister

som arbetar ute på fältet. Etiologin till remissökn-

ingen är multifaktoriell, men en sak som oroar mig

mycket är ojämnheten i barnkompetens i allmän-

tandvården. Många som arbetar med barn vidare-

utbildar sig inte inom barntandvård, det de en gång

fick lära sig under grundutbildningen är den enda

utbildningen de har fått. Är ett krav på regelbunden

obligatorisk utbildning i barntandvård aktuellt?

Vårmötet i år lockade över 50 deltagare och temat

Juvenil protetik var väldigt uppskattat. Även inslaget

med aktuell forskning var väldigt bra, så det

kommer vi att köra vidare på. Mer om Vårmötet får

ni läsa om i ett separat reportage.

Vårmötet 2018 har vi i styrelsen börjat att planera

och vi tänkte att åka norrut, närmare bestämt till

Kiruna. Vi tänkte att det nu gått 16år sedan vi var

där så det är dags igen. Arbetstemat är multidiscipli-

närt omhändertagande av barn och ungdomar.

Barntandläkarbladet 1-2017/ årgång 30 9

Barntandvårdsdagarna i Örebro närmar sig så sprid

informationen i era landsting att jobbar man med

barntandvård är det denna utbildning man måste gå

under 2017, vi behöver er hjälp att nå så många

som möjligt. Föreningens ekonomi baseras på

denna kongress!

Jag vill avsluta med att önska er alla en riktigt

trevlig sommar och passa på att vila och njuta av det

fina vädret med era nära och kära!

Georgios Tsilingaridis

Sorunda, Stockholm



Sektionerna rapporterar

Rapport fran Södra sektionen

I skrivande stund tänker jag på vårmötet och hur

roligt och viktigt det är att träffa pedodontivänner

från olika delar av Sverige. Programmet var mycket

inspirerande och vi hade ju tur med vädret. Njöt av

den fantastiska maten, naturen och utsikten på

Yasuragi Hasseludden.

I södra sektionen har vi hunnit ha flera styrelse-

möten och arbetat intensivt med riksstämme-

programmet och sammanställning av forsknings-

rapporter till riksstämman i november 2017.

Vi har hållit årsmöte i Malmö den 17 maj. Kvällen

började med lite mat och mingel och sen pratade

Julia Davies, professor i oral biologi på Tandvårds-

högskolan i Malmö om ”Fluoranvändning inom

tandvården- var står vi idag?”

Fluorämnet lockade många och årsmötet var

välbesökt. Efteråt kände jag mig betydligt bättre

rustad att bemöta fluorkritiska föräldrar.

På årsmötet valdes en ny ledamot in i styrelsen, Trifa

Hedayati som till vardags arbetar på Centrum för

Specialisttandvård i Malmö, välkommen Trifa!

Önskar alla en härlig vår och sommar från södra

sektionens styrelse!

för Södra sektionen:

Danijela Toft

Ordförande

11


Rapport från Västra sektionen

Senaste halvåret har vi haft lite lägre aktivitet här i

Västra Sektionen, efter fjolårets mer intensiva och

spännande period då vi hade Riksstämmans

program att planera och genomföra.

Vårvärmen har ju låtit vänta på sig men nu har jag

börjat tänka att det inte blir mera nattfrost i alla fall.

Bifogar en bild från en promenad i Stadsparken här

i Karlstad när magnolian var som vackrast.

Höstens årsmöte planeras till Norra Älvsborgs

Länssjukhus (NÄL) den 11 oktober och temat för

dagen blir ”Behandling av barn med cancer”.

Föreläsningen kommer att ingå i programmet för

ST.

Britta Sillén, ordförande

12


Rapport från Norra sektionen

Under höstterminen valdes ny styrelse och

föreningsmöte under våren är satt till 17 maj.

Då kraftsamlas för göra sommarens upplaga av vårt

Barntandläkarblad och att prata Pedodonti i norra

Sverige

Bad på Norrbyskär söder om Umeå

Hälsningar

Åsa H Larsson,

ordförande Norra Sektionen

Rapport från Östra sektionen

Idag har vi strålande sol i Stockholm och det känns

som om våren äntligen har kommit för att snart

övergå i sommar. Körsbärsträden och plommon-

trädet står i full blom.

Årsmötet hölls i februari på Eastmaninstitutet och

professor Svante Twetman lät oss få följa sockrets

väg genom historien.

Mia-Mariana Penttinen och Maria Lundmark

avtackades efter förtjänstfullt arbete i styrelsen och

Tina Bergman och Caroline Skutberg hälsades

välkomna som nya styrelsemedlemmar.

I slutet på april hade den nya styrelsen sitt första

styrelsemöte och planerade för fullt för nästa

föreläsning som blir i höst. Även vårt kommande

ansvar för Barntandläkarbladet diskuteras. Vi

kommer att tillsätta en kommitté som ansvarar för

tidningen och Jan Berdén har sagt sig villig att åter

ställa upp och hålla i trådarna. Tack Jan!

Passar på att önska alla mycket sol och värme

framöver.

Hälsningar från hela styrelsen via

Maria Reventlid, Ordförande

13


Hälsovägledare i tandvården – ett sätt att minska ojämlikheterna i tandhälsa?

Jag började min ST-utbildning med att varje måndag

arbeta med narkostandvård. Efter de här dagarna

kände jag ibland en viss tröstlöshet över att små barn

behöver sövas och få omfattande behandlingar för

en sjukdom – karies – som de ju under rätt förutsätt-

ningar aldrig behöver få. Att i övrigt friska barn

behöver sövas för karies är en signal om att vi inte

når fram till alla grupper i samhället med vårt

budskap om tandhälsa och prevention. Vi ser också

en polarisering där barn som lever i

socioekonomiskt utsatta områden har mångfalt mer

karies.

14

År 2015 och 2016 har jag fått Svenska Pedodonti-

föreningens stipendium för juniora forskare.

Stipendierna har använts för arbetet med mitt

forskningsprojekt om hälsovägledare i tandvården.

Ida Brännemo ST-tdl, doktorand, Avd för barn- och

ungdomstandvård, Karolinska institutet, Stockholm

Forskningsprojektet

Syftet med projektet är att i en randomiserad studie

utvärdera effekten av ett munhälsoprogram där

föräldrar till förskolebarn i socioekonomiskt svaga

områden får tillgång till specialutbildade hälso-

vägledare. De ska genom föräldrautbildning och

stöd öka kunskapen och verka för ett förändrat

beteende kring oral hälsa. Hälsovägledningen utgår

från förhållningsättet i Motiverande samtal (MI)

och sker efter ett personligt möte huvudsakligen

genom telefonkontakter ungefär var 14:e dag under

ett år.

Foto: LuxLucid AB

Foto: LuxLucid AB

Kontakten handlar utöver odontologiska råd mycket

om att locka fram den egna viljan till förändring och

skapa en positiv relation med familjen.

Förhoppningen är att stödet skall stärka föräldrarnas

egen förmåga och leda till en ökad insikt om barnets

tandhälsa. Den närmare kontakten mellan familjen

och tandvården kan också stötta familjen att gå på

planerade tandvårdbesök.

Munhälsoprogrammet vänder sig till föräldrar till

förskolebarn som behandlas under narkos för karies

(projekt 1) samt barn med grav karies innan 3 års

ålder (projekt 2).


Det första projektet påbörjades under 2015 och det

andra planeras att starta under 2018. Interventionen

är tänkt som ett komplement till det befintliga

kariespreventionsprogrammet i landstinget och

kontrollgruppen får sedvanlig prevention.

Hälsovägledarna är fyra tandsköterskor som arbetar

med projektet en dag i veckan.

Tandsköterskorna har kulturella och språkliga

kunskaper inom svenska, engelska, arabiska, polska

och turkiska vilka är bland de största språken i våra

kariesriskområden i Stockholms läns landsting. Fler

språk kan tillkomma vid behov.

De har genomgått utbildning i hälsosamtal och får

kontinuerligt handledning av en psykolog.

Utöver kariesprogression som följs genom ICDAS

efter ett och två år undersöker vi genom enkäter

barnets livskvalitet relaterat till den orala hälsan.

Även föräldrarnas tandvårdsrädsla, förtroende för

tandvården samt stress och belastning i familjen

kartläggs.


Vi hoppas att forskningsprojektet ska ge effekt i

form av färre kariesangrepp, färre akutbesök och

bättre livskvalitet hos barnet samt i förlängningen

minskad påfrestning i familjen.

Projekt 1

Det första projektet som vänder sig föräldrar till

friska förskolebarn som behandlas under narkos för

grav karies påbörjades hösten 2015. Vi planerar att

cirka 200 familjer kommer att erbjudas hälso-

vägledare.

Hittills har 74 familjer tackat ja till deltagande och

knappt hälften av dem kommer till sommaren 2017

vara klara med ettårsuppföljningen. Det är i

dagsläget för tidigt att kunna säga något om

effekten på karies men det är tydligt för oss att de

familjer som får hälsovägledning upplever det

positivt, som en extra trygghet på sitt eget språk.

Avslutningsvis vill jag återge en kommentar till en

av hälsovägledarna. Den kommer från en förälder

som fått hälsovägledning på sitt hemspråk under ett

år efter narkosen:

”Du var mitt ljus i mörkret, du förändrade vårt liv”.

Delrapport forskningsprojekt

Titel forskningsprojekt: Aktiv hälsostyrning, en

telefonbaserad intervention för att förebygga

kariesutveckling hos förskolebarn.

Ida Brännemo ST-tdl, doktorand, Avd för

barn- och ungdomstandvård, Karolinska institutet,

Stockholm

E-post: [email protected]

Handledare:

Georgios Tsilingaridis med dr/ötdl, Avd för barn-

och ungdomstandvård, Karolinska institutet/

Specialiserad barntandvård Eastmaninstitutet,

Stockholm.

Göran Dahllöf prof/ötdl, Avd för barn och

ungdomstandvård, Karolinska institutet, Stockholm

Margaret Grindefjord odont dr/ötdl, specialiserad

barntandvård, Eastmaninstitutet, Stockholm


mailto:[email protected]


Avhandlingsreferat

Den 9 december 2016 försvarade jag min

avhandling ”Children with orofacial clefts –

dental caries and health-related quality of life"

vid Linköpings Universitet.

Läpp-, käk-, gomspalt (LKG) är en vanlig miss-

bildning och varje år föds det mellan 150–200 barn i

Sverige med någon form av LKG. Ökad karies-

förekomst har setts i flera studier hos barn och

ungdomar med LKG.

18

Barn med LKG har ett avvikande utseende och i

vuxen ålder är många missnöjda med sitt utseende.

Barnen får ofta besvär med öron, hörsel och tal.

Utseende och tal är viktiga faktorer när det gäller

livskvalitet. Barn med LKG utsätts dessutom för

många undersökningar och behandlingar.

Sammanlagt har 139 barn med LKG (80 5-åringar

och 59 10-åringar) och 313 kontrollbarn (144 5-

åringar och 169 10-åringar) undersökts.

International Caries Detection and Assessment

System (ICDAS-II) användes för att diagnostisera

karies. Emaljdefekter registrerades som hypo-

mineralisation eller hypoplasi. Mängden biofilm

(plack) undersöktes med modifierat Quigley-Hein

Index.

Frågeformulär gällande kostvanor, munhygien-

vanor och fluoranvändning besvarades. Saliv

analyserades avseende buffringskapacitet, sekre-

tionshastighet, mängden laktobaciller och mutans-

streptokocker.

Cariogram användes för att uppskatta kariesrisk.

Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av

KIDSCREEN-52 och stressvaret skattades med

hjälp av koncentrationen av kortisol i saliv under ett

dygn vid tre olika mättillfällen.

5-åriga barn med LKG hade signifikant ökad

kariesförekomst (36 % respektive 18 %) och

kariesfrekvens (1,2 dmfs respektive 0,9 dmfs) i

jämförelse med jämnåriga kontrollbarn. Hos 10-

åringar hittades ingen signifikant skillnad mellan

barn med LKG och kontrollbarn gällande

kariesförekomst (47 % respektive 38 %) och

kariesfrekvens (0,7 DMFS respektive 0,5 DMFS).

Barn med LKG hade högre förekomst av

emaljdefekter, sämre munhygien och ökad halt av

laktobaciller.

Undersökning med Cariogram visade på en ökad

kariesrisk hos barn med LKG.

Barn med LKG hade i förhållande till kontrollbarnen

en likvärdig hälsorelaterad livskvalitet och

jämförbar koncentration av stressrelaterad

kortisolnivå i saliv.


Avhandlingen visar att förskolebarn med LKG har

en ökad kariesförekomst jämfört med andra

jämnåriga barn. Barn med LKG har ökad förekomst

av emaljdefekter, sämre munhygien, och ökad halt

av laktobaciller i saliv jämfört med barn utan LKG.

Barn med LKG är inte mer stressade än barn utan

LKG och de har en likvärdig hälsorelaterad

livskvalitet i jämförelse med jämnåriga barn.

Barn med LKG har en hög kariesrisk och

förebyggande vård bör erbjudas tidigare än idag.

Vi föreslår att en strukturerad kariesrisk bedömning

görs rutinmässigt på alla barn med LKG för att ge

bästa möjliga prevention och vid behov orsaks-

inriktad kariesbehandling.

Anna Lena Sundell, Odontologiska Institutionen i

Jönköping.



Vårmötet Protetikspecialist Anne Lindunger gav oss basen för

protetiska lösningar inom Barn och Ungdoms-

tandvård och delade med sig av sitt mångåriga

arbete på Eastmans protetikavdelning, ett av

ledorden är att se till att få ordentligt med retention

så att inte t.ex. kronor, onlays etsbroar lossnar. Det

ska vara som att skjuta in en byrålåda när etsbroar

ska sättas på plats.

21

Vårmötet började för tillresande med snö- och

hagelbyar i ett relativt kylslaget Stockholm under

onsdagskvällen.

Kollegor från Tromsö i norr till Skåne i söder hade

samlats för en lättare måltid tillsammans: Salma-lax

i sashimi form till förrätt och sedan kalvkött med ris

till varmrätt smakade alldeles utmärkt.

Torsdagmorgon sken solen på oss och än fler

samlades för att ordentligt börja mötet.

Hon rekommenderar att man använder etsbroar

som är genomborrade (Rochette?) för att underlätta

när broar ska tas bort för ev. mer permanenta

ersättningar. Hennes erfarenhet är god med etsbroar

som förstahandsalternativ i underkäkens front. En

av svårigheterna med protetik är de olika bettfel

som kan begränsa möjligheterna till en god terapi,

te.x. djupbett. En stor variation av olika temporära

lösningar visades upp- hon slog ett slag för "KG-

vingen" som ska göras så den sitter lite i spänn.

Anne pratade sig varm för preprotetisk ortodonti

för att få till bästa resultat och avslutade med "Den

bästa protetiska terapi är den som aldrig blir av"-

dvs den man slipper att göra.

Kristoffer Andersson berättade för oss om hans

forskningsarbete om Osteogenesis Imperfekta och

kopplingen till Dentinogenesis imperfekta. Det finns

4 olika former av osteogenesis imperfekta, de

nedärvs olika och är i grunden en kollagendefekt på

gennivå för COL1A samt COL1B.

Han tackade för vårt samarbete runt om i landet med

att bidra med patienter till hans studier. Det har

kommit ett förslag om ny indelning avseende

Dentinogenesis imperfekta: Dentin Dysplasi typ 1,

Dentin Dysplasi typ 2. Dentinogenesis Imperfekta

ligger då under typ 2.


Forskningtimman:

Shervin Shavanaz

pratade kort om sin

avhandling om KBT i

barntandvården, han

rekryterar nu ytterligare

patienter till framtida

internetbaserade KBT-

forskning och lämnade

ut rekryteringslappar.

Deras analys av anmälningsbenägenheten hos

tandvårdspersonal och anmälningar från andra

instanser visar att det är flera anmälningar per

familj/barn.

Vi kan vara initiativtagare till SIP- en Samordnad

Individuell Plan. Detta är en samverkansplattform

för socialtjänst-vård och skola som gör att man tar

ett helhetsgrepp om det enskilda barnets behov. Om

upprepade uteblivanden pga förälders försummelse

gör att barnet ej får vård- kan då någon person från

kommun/skola gå in och stödja.

Dessa planer följs upp till barnets olika behov

tillgodosetts. Obehandlad karies hos utsatta barn är

försummelse till motsatsen bevisats enligt Therese.


Therese Kvist som gav oss uppmaningen att

fortsätta anmäla barn som far illa och att de

anmälningar vi skickar gör skillnad.

Gunilla Pousette Lundgren gav oss en uppdatering

om det avhandlingsarbete hon gjort för barn med

Amelogenesis Imperfekta och permanent kron-

terapi.

En grundlig genomgång av Amelogenesis imper-

fektas olika former och genetisk nedärvning

inledde hon med. Emax som porslinsmaterial är

bästa alternativet enligt henne och hon råder oss att

påbörja tidigt med kronterapi om patientens besvär

är stora. Ett digert material med nästan 300 kronor

satta hos patienter fr 9 års ålder.

Hon har gjort alla behandlingar i konventionell

Pedodontimiljö- endast en av patienterna sövdes.

Efter djupintervjuer av psykolog i en av studierna så

framkom att besvärsgraden för många av dessa

patienter är större än vi tror, en likställde ilnings-

problematiken med samma smärta som att bryta

armen.

Hälsningar fr Åsa

Övertandläkare Åsa Hasselblad Larsson

Odontologiskt Kunskapscentrum i norr

Specialisttandvården

901 85 Umeå




Specialistutbildning i Pedodonti – typ Tromsø

Universitetsklinikken (UTK) där studenterna får sin

kliniska grundutbildning och Tannhelsetjenestens

Kompetansesenter for Nord Norge (TkNN) som är

Fylkets specialistklinik och där specialist-

utbildningen av pedodontister och ortodontister sker.

TkNN och UTK är en del av Troms Fylke medan

IKO är en del av UiT Norges Arktiske Universitet.

Jag är anställd av universitetet och är ansvarig för

den teoretiska delen av pedodontiutbildningen både

26

Specialistutbildningen i Pedodonti, sådan den

genomförs i Tromsø, har stora likheter med den

svenska utbildningen. Den har till stora delar

byggts upp av Claes-Göran Crossner och det har

har ända sedan starten varit svenska, kliniska

handledare: Eva Edblad, Inger Jönsson och nu

Carina Norberg. Utbildningen är treårig, har 70

procent klinisk tid och avslutas med muntlig

examination där de utvalda (10 i den norska

utbildningen) fallen diskuteras och ett

examensarbetet presenteras.

Hittills har tre pedodontister utbildats i Tromsø, två

av dem arbetar kvar på pedodontiavdelningen och

en är knuten till universitetet i Tromsø men gör sin

phd-utbildning i Oslo. Just nu har vi bara en

kandidat under utbildning, men hoppas kunna

engagera ytterligare en från denna höst.

Specialistutbildningen sker på Tannbygget där

också grundutbildningen av tandläkare och

tandhygienister är placerad. Tannbygget har tre

avdelninger: Instituttet for Klinisk Odontologi

(IKO) där alla vetenskapligt anställda finns,

i grund- och i specialistutbildningarna. Carina Norberg

är anställd av Fylket och då ansvarig för den kliniska

delen av specialistutbildningen.

I Norge så är de tandläkare som går specialist-

utbildning inte anställda av universitetet eller av Fylket

så i flera specialiteter bekostar tandläkaren själv sin

utbildning. Det finns möjlighet att teckna avtal med

Fylken som då betalar ‘stipend’ i form av en

förhållandevis låg lön mot att den blivande specialisten

binder sig att under ett antal år arbeta i Fylket.

När det gäller pedodonti så bekostar ‘Helse og

Omsorgsdepartementet’ utbildningen med en ambition

att få flera pedodontister ute i Fylkena. Det går dock

trögt med att få ut pedodontister i områden utanför de

stora städerna. Inte minst gäller det Nord-Norge där

långa avstånd till specialist-klinikerna gör att det än

mer angeläget att få flera specialister i områden som

Nordland och Finnmark.

Intresset för pedodonti är dock lågt bland många

Fylkes-ansvariga och utbyggnaden går långsamt. Men,

de kliniker som startar upp får ganska snart lång kölista

på remitterade patienter. Jag tror att många känner igen

detta scenario från uppbygg-naden av pedodontin i

Sverige?

När det gäller pedodontiutbildningen så finns det skill-

nader i jämförelse med den svenska modellen. De

veckovis återkommande seminarierna, som många

svenska utbildningar har, har här till stora delar bytts ut

mot seminarieveckor där alla norska specialistkandidater

i pedodonti - och deras handledare - träffas på någon ort

för att under 5 dagar ha föreläsningar med inbjudna

föreläsare.

Det är ett upplägg som har fungerat mycket bra och som

är mycket uppskattat av såväl kandidater som

handledare. Jag har inom den utbildningen varit på

seminarieveckor i bland annat Røros, Asker, Sommarøy,

Bergen och Hafjell.

Bilden från Sommarøy med Ivar Espelid, Monty

Duggal och jag själv – nybadad!


En stor fördel med dessa arrangemang är inte minst

den sammanhållning och det nätverk som åter-

kommande möten skapar för såväl kandidater som

handledare.

Vid seminariet på Sommarøy, som förutom före-

läsningar även innehöll fjällpromenader, norrsken

och salta bad i Ishavet, så deltog flera svenska ST-

tandläkare och en svensk handledare.

Samling på stranden på Sommarøy.

Under det senaste året har Ivar Espelid i Oslo, Marit

Slåttelid Skeie i Bergen och jag byggt upp ett

program med gemensamma videoseminarier som

hålls varannan vecka från Oslo, Bergen eller

Tromsø. Med tanke på de långa avstånden mellan

framförallt Tromsø och de andra utbildnings-

institutionerna så är detta ett bra initiativ. Tekniken

har inte alltid varit perfekt, men det fungerar trots

det mycket bra.

Det finns även skillnader mellan de norska

pedodontiutbildningarna. Att Fylket har ansvar för

den kliniska utbildningen i Tromsø innebär att det är

god tillgång på pasienter med varierande behov av

behandling. Så är det inte i Oslo eller Bergen där

utbildningarna t.ex. saknar både patienter som

behöver kirurgisk behandling och handledare som

kan handleda sådan behandling. Det innebär att

kandidaterna här i Tromsø får en god utbildning i

kirurgi, vilket de inte får i vare sig Bergen eller

Oslo.

Vi arrangerade därför under våren en kirurgivecka i

Tromsø, för alla som är under pedodontiutbildning,

med föreläsningar och med kliniskt arbete både på

fårkäkar och på patient. Ett uppskattat bidrag i den

pedodontiutbildning som de norska kandidaterna får.


Till hösten kommer alla kandidater samt några

handledare och tidigare utbildade pedodontister att

delta i Pediatrik-kursen i Stockholm som Georgios är

ansvarig för. Det svensk-norska samarbetet är på många

plan levande och uppskattat.

Hur är det då att arbeta i Tromsø? Jag känner mig

lyckligt lottad som har fått denna möjlighet att arbeta

och att leva i Tromsø. Det går knappast en dag utan att

jag på väg till arbetet njuter av den fantastiska naturen

och alla de fjäll som omsluter staden. Sedan erbjuder

naturen stora möjligheter till friluftsliv. Detta inte minst

nu, när snön fortfarande finns kvar, värmen och solen

har återkommit och midnattssolen är på plats om en

knapp vecka. Får du chansen så tveka inte!

Att arbeta i Tromsø ger många möjligheter!

Vy på väg till arbetet. Bron går mellan Troms-øya och

fastlandet. Det vita taket som lyser i bilden sitter på

Ishavskatedralen som ligger på fastlandet.

.

Golfströmmen håller vattnet öppet hela året. Bilden från

Kvaløya med Tromsøn i bakgrunden.

Skidspåret som startar 100 meter från min bostad och som

jag utnyttjar så ofta jag kan.

Med hälsningar från Tromsø och Christer Ullbro



International cleft congress – Think, Treat and Teach

30

Här kommer en berättelse från en lärorik och

spännande resa till en internationell spaltkongress i

Chennai, Indien.

Jag började resan från ett kallt och blåsigt Tranås i

början av februari och efter mer än ett dygn på

resande fot landade jag tidig morgon i ett varmt

Chennai. Precis utanför flygplatsens säkerhets-

kontroll väntade Agneta Marcusson, som varit min

huvudhandledare under min forskarutbildning.

Resan till Indien började vi planera redan 2011 då

jag påbörjade mitt forskningsprojekt och nu, 6 år

senare, var målet nått; nybliven doktor på kongress

i Indien för att presentera forskningsresultat.

Från Chennai tog vi oss med buss till

Mahabalipuram, ett av Indiens mest besökta turist-

områden.

Området finns på UNESCO:s världs-arvslista på

grund av de många templen och skulpturerna.

På kongressen var vi över 1 000 deltagare från hela

världen. Första dagen lyssnade jag på Nicola

Rumsey, Kristin Billaud Feragen, Nicola Marie

Stock och Martin Persson när de föreläste om olika

aspekter kring psykosocial anpassning hos

individer med läpp-, käk- och gomspalt (LKG).

Senare under kongressen fick jag möjlighet att

diskutera hälsorelaterad livskvalitet med dem

personligen och det var särskilt spännande då jag

själv har refererat till deras artiklar i en av mina

artiklar. Tidigt andra kongressdagen hade jag en

kort muntlig presentation om just denna artikel.

Operation Smile och Smile Train var två av de

största sponsorerna för denna kongress. De hade

finansierat resa och kongressavgift för deltagare

från länder med begränsade ekonomiska resurser.

Jag lyssnade på Esther Njoroge, Smile Trains vice

ordförande och regionchef för Afrika, som

berättade att många barn med spalt i Afrika dör på

grund av undernäring för att det saknas kunskap om

hur man matar barn med spalt. Det mest

häpnadsväckande föredraget jag lyssnade på var

Michael Carstens fallpresentationer om injektion

med kroppsegna vaskulära celler från fettdepåer för

att påskynda vaskularisering och sårläkning. Visst

skulle det vara bra om man kunde använda kropps-

eget fett till att påverka sårläkning och vasku-

larisering. Kostnaden för detta är låg och finns

tillgängligt för de flesta. Jag passade också på att

lyssna på Scandclefts representanter. Det är ju alltid

intressant att höra hur bra resultat av behandlingen

vi har i Skandinavien.

Här är jag tillsammans med de barntandläkare som var med

på kongressen


Men vi hann se en del av Mahabalipuram också. Vi tog en

tuk-tuk och åkte runt i den ”lilla” staden. Vi handlade te,

kryddor och kläder i de små ”affärerna”.

Under kongressveckan deltog jag i en diskussion

kring ämnet ”Karies hos barn med LKG”. Vi

barntandläkare jämförde kariessituationen i olika

delar av världen. Jag berättade om vår studie där vi

har sett en ökad kariesförekomst hos 5-åriga barn

med LKG jämfört med jämnåriga barn även i

Sverige, där kariesprevalensen är låg. Vi

diskuterade riskfaktorer och jag fick möjlighet att

visa våra resultat där vi har sett att barn med LKG

har en sämre munhygien och ökad förekomst av

laktobaciller i saliv.

Jag hoppas att denna diskus-sion ska fortsätta och

redan nu har jag blivit inbjuden att presentera vårt

arbete på en världskongress.

Huvudhandledaren i min doktorandutbildning,

Agneta Marcusson, deltog också i kongressen. Hon

presenterade mig för några indiska kollegor och vi

diskuterade skillnader och likheter i svensk och

indisk tandvård men vi diskuterade också möjlig-

heterna att göra något gemensamt vetenskapligt

projekt.

Vilken upplevelse! En mycket välordnad och

intressant kongress men det mest spännande var att

få se och uppleva en liten, liten del av Indien. Alla

vänliga människor, korna, ljuden, lukterna och

smakerna. Jag åker gärna tillbaka till Indien för att

se och uppleva ännu mer!

Anna Lena Sundell, pedodontiavdelningen,

Odontologiska Institutionen i Jönköping.



Kognitiv beteendeterapi

Mitt engagemang som psykolog i tandvården

började år 1998. Under många år erbjöd jag vuxna

med tandvårdsrädsla kognitiv beteendeterapi (KBT).

Det goda resultatet av behandlingen fascinerade

både mig och patienterna som upplevde en stark

glädje.

Men det uppstod också en sorg hos patienterna. En

sorg över att de under många hade lidit av en fobi

som med rätt metod var behandlingsbar.

33

Shervin Shahnavaz

Patienterna önskade att de redan som barn hade fått

KBT och hade sluppit allt det lidande, tandbesvär

och kostnader som rädslan hade orsakat. På detta

sätt fick jag uppdraget av vuxna med tandvårds-

rädsla att erbjuda barn och ungdomar KBT i

tandvården. Jag fick möjligheten att göra detta i

samarbete med pedodontister och tandsköterskor på

Easmaninstitutet 2006-2011.

Vi som arbetade med detta upplevde ett starkt

behov av att vetenskaplig pröva och utvärdera

KBT som jag då erbjöd tillsammans med

pedodontister. Detta behov förstärktes i samband

med arbetet med min bok om Tandvårdspsykologi

2012, som gjorde mig ännu mer medveten om

kunskapsluckorna kring evidensbaserade psyko-

logiska behandlingar för barn och ungdomar i

tandvården.

I november 2011, tack vare min huvudhandledares

öppenhet och starka engagemang kunde jag bli den

första psykologen som någonsin har blivit

registrerad på Institutionen för Odontologi vid

Karolinska institutet. Mitt arbete med avhandling

Kognitiv beteendeterapi för barn och ungdomar

med tandvårdsfobi kunde påbörja.

Shervin tillsmmans med sin huvudhandledare Prof Göran

Dahllöf (KI)

Vi planerade och genomförde tre studier. Första

studien var en kvalitativ studie, där barn och

ungdomar (7-19 år) med tandvårdsfobi som hade

genomgått KBT (hos psykolog i samarbete med

pedodntister) och barnens föräldrar intervjuades per

telefon (n=12).

Vi ville undersöka hur deltagarna upplever KBT i ett

tandvårdssammanhang. Detta kändes viktigt för att

få med barn/ungdomar- och föräldraperspektivet

med i vårt arbete från början.


Analysen av intervjuerna (tematisk analys) visade

att undersökningsdeltagarna upplevde ett positivt

perspektivskifte (hos barn och ungdomarna) i rela-

tion till tandvården. KBT leder enligt deltagarna till

reducerad rädsla samt ökad trygghet och hanter-

barhet (bemästra) av tandvården. Under behand-

lingens gång upplevs tandvården som allt mindre

hotfullt. Den gradvisa exponeringen som KBT

innebär, ökade känslan av kontroll och autonomi,

terapeutiska alliansen med psykologen och tand-

vårdsteamet, tillgång till copingsstrategier är bland

de faktorer som leder till den positiva förändringen

och perspektivskiftet. En tonåring berättade till

exempel: ’

”Den (KBT) får en att sätta rädslan i andra perspektiv och

få ett annat sätt att kontrollera situationen. Och det tror jag

är viktigt, att man kan uppleva samma rädsla fast på ett

annat sätt och inse att det faktiskt inte är så farligt. För det

fungerar faktiskt väldigt bra!”

Med studie 2 ville vi gå vidare och vetenskapligt

pröva behandlingseffekten av KBT genom en

randomiserad kontrollerad studie (RCT) som

jämför KBT med en kontrollgrupp där sedvanlig

behandling inom pedodonti ingick (inskolning,

lustgas, pre-medicinering och narkos).

30 barn och ungdomar (7-19 år) inkluderades i

studien. Barn och ungdomar i KBT-gruppen

genomgick en manualbaserad behandling som

bestod av 10 sessioner/timmar hos psykolog.

Behandlingen enligt KBT bestod av psykoedukation

för såväl barn och föräldrar, successiv exponering

för tandvårdsprocedurer, hemövningar, coping-

strategier såsom kontrollerad andning och av-

spänningsövningar, utbildning kring smärthan-

tering, kommunikationsträning samt vidmakthåll-

ande och återfallsprevention.

Besök hos tandläkare på pedodontiklinik parallellt

med psykologbesök startade efter session 6.

Utvärderingar för både KBT och kontrollgruppen

skedde efter 12 veckor samt 1 år efter behandlings-

start.

Huvudmåttet var beteendetest, BAT (antalet moment

som barnet klarar av i tandvården enligt en

standardiserad test). Skillnaden mellan medelvärdet

för KBT-gruppen (16.8) och kontrollgruppen (11.4)

var signifikant vid uppföljningen (P<0.01).

Resultatet visade på en stark behandlingseffekt för

KBT (1.9 enligt Cohen´s D) vid 1-års-

uppföljningen.


Analys av inom-grupps-effekter visade på att även

kontrollgruppen hade en statisk signifikant

förbättring på BAT men inte klarade av den

kliniska signifikantnivån som innebar att deltagaren

kan hantera intraoral injektion . Resultatet utifrån

de sekundära utfallsmåtten var förenliga med

ovannämnda och visade bland annat att 91% i

KBT-gruppen jämfört med 25% i kontrollgruppen

var diagnosfria (uppfyllde inte kriterierna för

diagnosen tandvårdsfobi) vid ett-års-uppföljningen.

Nivån av tandvårdsrädsla enligt CFSS-DS-skalan

minskade i bägge grupperna men mest i KBT-

gruppen. Nivån av självkometens (self-efficacy)

enligt SEQ-SP ökade enbart i KBT-gruppen.

Med studie 3 ville vi gå vidare och påbörja

skapandet av en evidensbaserat psykologisk

behandling som är mer tillgänglig än face to face

KBT för barn och ungdomar med tandvårdsfobi (8-

15 år). Utifrån våra erfarenheter och kunskaper från

studierna 1 och 2 skapade vi en internetbaserad

variant av KBT (IKBT). Samma behandlingsinslag

som fanns i studie 2 ingick även i IKBT men

istället för att träffa psykologer live hade patienter

och föräldrar kontakt med sin psykolog via ett

patientsäkert meddelandesystem.

Deltagarna hade dessutom tillgång till behandlings-

texter, utbildningsfilmer och videofilmer som visade

olika procedurer i tandvård på en internetplattform

med personlig inloggning. Vi skickade också ett

övningspaket med olika instrument som ingår i

tandvård hem till deltagarna. Detta tillsammans med

noggranna anvisningar om hur övningarna på ett

säkert sätt skulle kunna ske hemma i närvaro av

deltagarens förälder. Behandlingslängden var 12

veckor lång och IKBT bestod av 12 moduler/kapitel.

Besök hos tandvårdsteam (i allmäntandvården eller

vid pedodontiklinik) var planerad parallellt med

IKBT efter session 6. Denna studie var en öppen

studie (N=18) där utfallsmåtten användes före, efter

och vid ett-års-uppföljning.

Huvudutfallsmåttet var en bildbaserad version av

beteendetest där barn och föräldrar utifrån foto-

grafier på olika situationer som ingår i tandvården

tog ställning till huruvida barnet skulle kunna klara

av situationen.

Resultatet visade på en stark inom-grupps

behandlingseffekt (1.4 enligt Cohen´s D) och såväl

statiskt (p=0.001) som kliniskt signifikant framsteg

för deltagare enligt huvudmåttet.


Resultatet utifrån de sekundära utfallsmåtten visade

bland annat att 53% av patienterna var helt

diagnosfria (uppfyllde inte kriterierna för diagnosen

tandvårdsfobi) vid ett-års-uppföljningen. Andra

utfallsmått som ingick mätte nivån av:

tandvårdsrädsla (CFSS-DS), självkometens (self-

efficacy), föräldrarnas självkompetens för att hjälpa

sina barn med tandvårdsrädsla samt deltagarnas

negativa tankar i tandvården. Vid jämförelsen av

resultaten före och efter behandlingen samt före

behandlingen och vid ett års-uppföljningen visade

deltagarna på statiskt signifikant framsteg gällande

samtliga av dessa mått.

Slutsatser

Våra studier visar att kognitiv beteendeterapi leder

till stärkt förmåga att klara av olika moment i

tandvården och stärkt självkompetens samt

reducerad tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar

med tandvårdsfobi. Sedvanliga behandlingar mot

tandvårdsrädsla i barntandvården förbättrar också

barn och ungdomars förmåga att hantera

tandvården och minskar rädslan men effekten är

inte kliniskt signifikant.

Dessa barn och ungdomar klarar i mycket mindre

utsträckning än de som fått KBT av t.ex. intraoral

injektion utan sedering, de blir också i mycket

mindre utsträckning befriade från diagnosen

tandvårdsfobi samt inte utvecklar självkompetens i

jämförelse med barn som fått KBT. Självkompetens

är viktig därför att den kan vara en viktig faktor för

vidmakthållande av behandlingseffekten och

långsiktiga resultat.

Det finns en omfattande litteratur som konstaterar att

KBT är en effektiv behandling mot specifika fobier

och KBT rekommenderas som förstahandsval vid

behandling av fobier av både SBU och social-

styrelsen.

Vår randomiserade kontrollerade studie av KBT

bekräftar denna slutsats. Studien visar på att KBT är

tillämpbart och kan erbjudas i tvärdisciplinära team

bestående av psykolog, pedontister, tandläkare och

tandsköterskor. KBT har en stark behandlingseffekt

och borde tillgängliggöras i tandvården för alla barn

och ungdomar med tandvårdsfobi i landet.


Fler RCT-studier genomförda av andra forskarteam

i barntandvården som tillämpar vår behandlings-

manual för KBT är dock önskvärt. Resultatet av vår

IKBT-studie är lovande.

Det visar att IKBT som är lättare att tillgängliggöra

för barn och ungdomar i hela landet jämfört med

face to face KBT kan generera starka

behandlingseffekter.

RCT-studier krävs dock för att kunna vetenskapligt

säkerställa denna effekt. Vårt forskarteam har

startat en sådan studie som pågår. Barn och

ungdomar och deras föräldrar från hela landet kan

anmäla sig till studien via länken

ki.se/dentmed/KBT, där även information för

tandvårdspersonal finns.

Vår ambition med detta och andra projekt vi

planerar är att öka barn och ungdomars tillgång till

evidensbaserade psykologiska bedömnings och

behandlingsmetoder i barn och ungdoms-

tandvården.

Shervin Shahnavaz

Huvudhandledare:

Göran Dahllöf, professor (KI)

Bihandledarna:

Margaret Grindefjord, odontologi dr.

(Eastmaninstiutet). Erik Hedman och Viktor Kaldo,

psykologer och docenter (KI) och Lotta

Reuterskiöld, psykolog, fil. dr, Stockholms

universitet).

Opponent: Magnus Hakeberg, professor (Göteborgs

universitet)

Betygsnämndsmedlemmar:

Tiril Willumsen, professor (Oslo Universitet), Ulla

Wide Boman, psykolog och docent (Göteborgs

universitet) samt Louise von Essen, psykolog och

professor (Uppsala universitet).

Länk till min avhandling finns på:

Ki.se/people/shesha

Anmälan till pågående studie:

Ki.se/dentmed/kbt



Stipendier att söka

Stiftelsen Barntandvårdsdagars

stipendium för nyblivna specialister i

pedodonti

Stipendium på 5000 kronor att användas till resa för

deltagande i kurs eller vetenskaplig kongress med

intresse för specialister i pedodonti.

Stipendiet kan sökas av tandläkare som under det

senaste året erhållit bevis på specialistkompetens i

pedodonti av Socialstyrelsen.

Resan skall genomföras inom en tvåårsperiod efter

stipendiets erhållande. Det åligger stipendiaten att

inom tre månader efter resans genomförande skriva

en reserapport för publicering i Barntandläkarbladet.

Till ansökan skall bifogas bevis om specialist-

behörighet samt den sökandes curriculum vitae.

Stipendiet utdelas i samband med Svenska Pedo-

dontiföreningens Årsmöte.

39

Sista ansökningsdag är den 1 september.

Ansökningshandlingar och stadgar för stipendierna

finns på hemsidan www.spf.nu eller kan rekvireras

från ordföranden

Stiftelsen Barntandvårdsdagars

stipendium för forskning och utveckling

Stipendium på 10000 kronor för forskning och

utveckling inom barn - och ungdomstandvården.

Stipendiet kan sökas av alla inom tandvården som

arbetar med barn och ungdomar och kan utdelas till

en eller flera personer.

Stipendiet utdelas i samband med Barntandvårds-

dagarna.

Det åligger stipendiaten att lämna rapport av forsk-

nings- eller utvecklingsprojekt till Stiftelsen Barn-

tandvårdsdagar samt för publicering i Barntand-

läkarbladet

http://spf.nu/stipendier/





http://www.spf.nu

Årets Pedodontistudent

De odontologiska fakulteterna utser varje år Årets

pedodontistudent vid respektive fakultet.

Utmärkelsen utgörs av ett års medlemskap i IAPD,

vilket också medför ett års prenumeration på

föreningens tidskrift International Journal of

Paediatric Dentistry. Information har skickats till

respektive fakultet.

Arvid Syrrists rese- och forsknings-

stipendium

Rese- och forskningsstipendium på 10.000 kronor

ur Arvid Syrrists fond för Internationellt sam-

arbete. Stipendiet kan sökas av medlemmar i

Svenska Pedodontiföreningen och kan utdelas till

en eller flera personer.

Stipendiet utdelas i samband med Svenska

Pedodontiföreningens Årsmöte vid Riksstämman

Det åligger stipendiat att lämna reseberättelse

alternativt forskningsrapport till Svenska Pedo-

dontiföreningen för publicering

i Barntandläkarbladet.

Svenska Pedodontiföreningens stipendium

för juniora forskare

Stipendium instiftat av Svenska Pedodontiför-

eningen 2010 för att stimulera unga forskare och

därmed främja vetenskaplig forskning, utbildning

och utveckling inom barntandvård förklaras härmed

till ansökan ledigt.

Stipendiet kan sökas av medlem i Svenska Pedo-

dontiföreningen som är inskriven som doktorand

men som ännu inte har disputerat.

Stipendiet utdelas i samband med Barntand-

vårdsdagarna.

Det åligger stipendiaten att lämna rapport av

forsknings- eller utvecklingsprojekt för publicering i

Barntandläkarbladet.

www.spf.nu




Boktips

Världens värsta tandläkare

av David Walliams

Tolvårige Alfie hatar att gå till tandläkaren. Han

har inte varit där på flera år och hans tänder är i så

dåligt skick att de snart kommer att trilla ut.

Så dyker det upp en ny tandläkare i den lilla staden,

som delar ut godis och verkar tycka väldigt mycket

om barn. Samtidigt börjar märkliga saker hända. I

stället för en peng från tandfen ligger det vidriga

saker under huvudkudden när barnen tappat en

tand. En fladdermusvinge, sniglar, kackerlackor,

larver.

Alfie och hans kompis Gabz verkar vara de enda

som inte är helt förtrollade av den nya tandläkaren.

De bestämmer sig för att ta reda på vad hon

egentligen är ute efter, och Alfie sätter sig i

tandläkarstolen för första gången på flera år. Det

skulle han aldrig ha gjort....

Tandläkaren samlar nämligen på barns tänder och

vad Alfie kommer vara med om är spännande

läsning tillsammans med barn eller barnbarn.

David Walliams är komiker, skådespelare och författare – i

Sverige kanske mest känd som ena halvan av humorduon i

Little Britain, tillsammans med Matt Lucas.

Åsa H Larsson

41

http://wahlstroms.se/vaar-utgivning/personer/david-walliams/4329

SÅ LÄR DU DIG ARABISKA PÅ 7 DAGAR

Av Moder Mothanna och Andreas Nilsson

Hur kan vi som svenskar hjälpa till i

flyktingkrisen? För Andreas Nilsson har en nyckel

varit språket. Under ett besök i Egypten lärde han

sig några hälsningsfraser på arabiska.

Hemma i Boliden kunde han använda det lilla han

kunde och hälsa på araber på ICA eller i bussen.

Många blev förvånade, de hade aldrig träffat någon

svensk som försökte prata arabiska.

Genast blev man ”som en av dem”. Språket öppnade

upp människor…

Och hemma i Boliden träffade han Moder

Mothanna, den ”misstänkte terroristen” som greps i

Boliden i höstas men sedan släpptes som oskyldig.

Han bor fortfarande kvar i Boliden ,har just fått

uppehållstillstånd och drömmer om att utbilda sig

till läkare så småningom.

Tanken med den här boken, som kom ut 2016 på

Boliden Media förlag, är att fler ska kunna engagera

sig i integration genom att lära sig arabiska. Att man

ska få hjälp att skapa lite fler konversationer i

vardagen, i kön, i affären eller på bussen. När man

tilltalar någon på sitt hemlands språk visar man ju

också ett intresse för personen i fråga .

Den här boken har Moder Mothanna skrivit till-

sammans med Andreas Nilsson, som är språklärare i

Boliden .Genom gemensamma bekanta lärde de

känna varandra och Moder tog sig an uppgiften att

lära honom arabiska.


Ur lektionerna föddes sedan den här gemensamma

iden att skriva en bok.

Andreas själv har rest mycket och hans språk-

intresse har också gjort att han alltid försökt lära sig

lite av de språk han möter på sina resor för att

lättare få kontakt med ortsbefolkningen. Men när

Andreas och Moder började titta på vad det fanns

för litteratur, då det gällde att lära sig arabiska,

upptäckte de att det mesta var anpassat för resor

eller universitetsstudier. Det saknades helt enkelt en

enkel bok för att hjälpa svenskar att kommunicera

med araber om vardagen. Och en bok skriven med

latinska bokstäver för att läsaren inte skulle behöva

lära sig det arabiska alfabetet först.

Nya idéer poppade upp under skrivprocessen och

till slut blev det en bok med sju kapitel.. I boken

ingår bl.a hälsningsfraser, frågor om ålder, familj

och intressen. Till hjälp finns även glosor, övningar

och ordlistor.

Boken är dessutom skriven på syrisk dialekt. Det

finns många olika dialekter inom arabiskan, men

eftersom många av våra nyanlända kommer från

Syrien skrev man boken utifrån det behovet. Men

alla som talar arabiska kommer att förstå eftersom

det i grund och botten är samma språk.

Sammanfattningsvis, en välkommen bok för alla,

inte bara de som arbetar med nyanlända, utan för

alla som vill engagera sig i integration och ett

positivt bemötande.

Viktigt att tänka på är dock att denna snabbkurs inte

på något sätt kan ersätta kvalificerad tolkhjälp vid

behandlingar, utan att den ska ses som en möjlighet

att välkomna och visa intresse för våra nyanlända i

det dagliga livet.

Två stolta författare

Kjerstin Widman

Bitr. övertdl. Pedodonti Umeå

.


Smärta och smärtbehandling hos barn och

ungdomar, red. S. Lundeberg och G L Olsson.

Intressant och lärorik läsning för oss inom

tandvården med andra yrkesgruppers, (såsom

anestesiologer, neurologer, barnläkare och sjuk-

sköterskor, fysioterapeuter, beteendemedicinare

och psykologer), perspektiv på smärta och smärt-

behandling hos barn och ungdomar

Tandläkaryrket handlar till stor del om att

förebygga och eliminera smärta. Behandlingen

innebär ofta att så kallad ”procedursmärta”

uppkommer.

Med lokalanestesi och moderna läkemedel ska all

tandbehandling kunna vara smärtfri. Tyvärr upplever

inte patienterna det alltid så. Mycket kan upplevas

som obehagligt och smärtsamt. Trots att patienten

fått ta del av alla resurser i form av exempelvis

narkos så kan patienter uppleva att det varit det

värsta de varit med om likaväl som patienter som

egentligen aldrig behövt odontologisk behandling

kan vara tand-vårdsrädda.

Tandläkarprofessionen har med en mängd forskning

försökt reda ut hur patienter i olika åldrar bör

bemötas och behandlas för att undvika tand-

vårdsrädsla. Därför tillför inte de kapitel i boken

som avhandlar procedursmärta så mycket för oss

utan här tycker jag odontologisk litteratur är bättre.

Den neurofysiologiska kunskapen om smärtan ökar

exponentiellt. Första kapitlet i boken ger en bra,

lättillgänglig och kliniskt tillämpbar uppdatering för

oss inom tandvården. Även detta kapitel poängterar

det centrala i bemötandet och vår förmåga att skapa

positiva förväntningar för att lindra patientens

besvär genom att försöka arbeta så att patienter ges

verktyg att försöka stimulera sina smärtinhiberande

nerv-signaler. Odontologin har bidragit med

framstående forskning även här. Bland annat skiljer

sig fort-


-ledningen och omkopplingen av smärt-signaler

från kranialnervsinnerverat område såsom ansikte

och munhåla från övriga kroppens.

Det mest givande kapitlet är enligt min mening det

av Gunnar L Olsson, kallat ”Langvarig smärta hos

barn och ungdomar”. Författaren kan ge kliniska

exempel som bottnar i en lång klinisk erfarenhet

och uppföljning i samarbete med psykologer.

Utredning, uppföljning, behandling och bemötande

av barn och familjer som lever med exempelvis

smärta, tinnitus, nedstämdhet eller oro utan att det

finns något ”organiskt” som kan behandlas.

Med kognitiv beteendeterapi kan perspektivskifte

och acceptans (utan resignation) åstadkommas.

Återigen genom samtalet, interaktivt med patienten,

kanske i form av smärtskola.

Psykiatriska aspekter av långvarig smärta är också

intressant och viktigt för oss att känna till, bland

annat växelverkan personlighet och långvarig

smärta. Fysioterapeutens kapitel, bland annat om

samtalet med barnet för att så småningom kunna

påverka smärtbeteendet var givande.

Eva Leksell


Sommarkänsla från sydspetsen av Sverige 26 maj 2017

Foto Jan Berdén


Debatt och synpunkter Riktlinjer till allmäntandvården: tidbok för

inskolning av barn.

Det bör finnas en tidbok på varje allmäntand-

vårdsklinik där tandläkaren kan boka ett barn för

vänjning och inskolning till tandvårdssituationen.

Gärna hos en tandsköterska med intresse och

förmåga att förstå och tala med barn. När jag arbetat

som pedodontist på olika håll i Sverige har jag

förstått att det är något som kan tappas bort och

något vi pedodontister måste bevaka vid konsulta-

tioner och egentligen i alla våra kontakter med

allmäntandvården.

Ett barn i behov av någon form av sedering bör få

minst ett helst två sådana besök innan sedering och

innan remiss till pedodontist. (Förutom en

tandläkare som tar sig tid att lyssna och förstå.)

All evidens talar för att det är väl investerad tid.

Eva Leksell

Arbetstider för pedodontister:

Kan konstatera att landstingen inte alltid följer de

avtal som tjänstetandläkarna slutit med SKL.

Har sedan tidigare minne av att heltidsmåttet för

pedodontister är 39tim per vecka och inte 40 timmar.

Kollade då upp detta via TT och hittade då på sidan

15 punkt 5a i avtalet (HÖK T) följande:

” För tandläkare vid sjukhus för psykiatrisk vård och

vårdinrättningar för psykiskt utvecklingsstörda

liksom för tandläkare med anställning som särskilt

inrättats för att tillgodoseende av tandvård åt enbart

förskolebarn samt från behandlingssynpunkt svår-

hanterliga barn utgör den ordinarie arbetstiden i

genomsnitt 39 timmar per helgfri vecka”

Hoppas att alla är medvetna om detta!!!

Jan Berdén

46


Blivande kollegor (ST-tandläkare)

Vi frågade våra blivande kollegor följande?

1. Var går du och när blir du klar pedodontist?

2. Har du någon/några dolda talanger?

3. Vad skall du göra i sommar?

Här följer svar:

Lilly Moazzami

1. Örebro, beräknar ta examen 2020

2. Tycker att det är riktigt skoj att spela tv-spel på

retrokonsoler. Jag är rätt bra på Super Mario

från 80-talet.

3. Jobba och ha semester. Kommer att hålla

semestern så oplanerad som möjligt eftersom

vardagen är så strikt schemalagd annars.

Lilly

•

•

•

47

Kristoffer Emgård

1. Tandvårdshögskolan i Malmö. Beräknad

examen hösten 2019.

2. Har en förmåga att komma ihåg väldigt

många olika snapsvisor. Spelar ukulele och

har gröna fingrar.

3. Skriva på ST-fall Men mjukstartar

sommaren tillsammans med Bamse i

Grekland. Under två veckor

”sommarjobbar” jag hemma som byggare,

då det ska fixas med vår gamla villa i

Kristianstad. Källaren ska rensas, renoveras

och inredas. En vecka spenderar vi

förhoppningsvis tillsammans med släkten i

familjens sommarstuga på Bjärehalvön, och

så ska jag försöka hinna vila lite mellan

varven ocksa…

Camilla K Göransson

1. Jag går min utbildning i Malmö, har min

kliniska tjänst i Halmstad och bor i Växjö.

Planerad examen hösten 2016

2. Jag gillar att fotografera

3. Jag ska umgås med familjen, vi ska campa på

öland, och gå på bröllop i Gävle

Kristoffer och Camilla


Nyblivna specialister Johanna Gyll

Så här glad är man när man

klarat sin examen

Johanna heter jag och är nybliven pedodontist från

Umeå. Examen tog jag den tredje mars 2017. Den

där känslan över att äntligen bli färdig är svår att

beskriva, det känns samtidigt overkligt och helt

underbart. Examensdagen var en riktig ego-boost

kryddad med en hel del nervositet. Extern

examinator var Biniyam Wondimu från Karolinska

institutet. Tack Biniyam för fin dag och mycket

givande diskussioner kring mina fall.

Att det skulle bli Pedodonti just för mig var ingen

självklarhet. När jag började min tandläkarbana i

Småland för 10 år sedan tyckte jag just barn-

tandvård var svårt och utmanande. Svårt just för att

det ställde extra höga krav på mig som behandlare

på alla möjliga sätt. Åren rullade på jag lärde mig

det tekniska och mycket i det kliniska arbetet förlöt

på i rutin. Då var det barnen som fortfarande gav

mig utmaningar och samtidigt arbetsgläjde. När jag

blev ombedd att söka till en ST-tjänst i Pedodonti

hade jag själv inte tänkt tanken att det var det här

som skulle fånga mitt hjärta. Så här tre år senare

kan jag berätta att det är just så, jag har världens

roligaste jobb och är så tacksam att jag fick den här

möjligheten.

Det har varit tre mycket lärorika, roliga och

slitsamma år. Hur mycket jag har lärt mig under de

här åren går inte att mäta men ett som är säkert är

att den här resan gör man inte ensam. Ett stort tack

till mina teoretiska handledare Kjertin Carlstedt och

Pernilla Lif Holgersson och mina kliniska hand-

ledare Carin Pilebro och Eva Leksell som har stöttat


och hjälpt mig på vägen. Ett stort tack vill jag också

skicka till käkkirurg Carina Lundqvist har handlett

mig i oralkirurgiska tekniker och stöttat mig i att

vidareutveckla den oralkirurgiska verksamheten på

Pedodontikliniken under min ST-tid. Ett arbete som

efter examen kommer att ta mycket av mitt

engagemang och kliniska tid.

Efter examen kommer jag att fortsätta att jobba på

Pedodontikliniken i Umeå som övertandläkare för

att tillsammans med mina kollegor fortsätta driva

och utveckla barntandvården för barnens bästa. Jag

hoppas också att jag kommer att få chansen att

vidareutvecklas både i den kliniska vardagen men

även inom forskning och ledarskap. Men innan jag

hoppar på nästa utmaning i livet ska jag har

ordentligt med fritid med familjen.

Johanna

Anna-Karin Nilsson

Hej!

Jag heter Anna-Karin och jag är nyligen färdig

pedodontist!

Här är jag tillsammans med min examinator Margaret

Grindefjord och min handledare Helén Isaksson

Jag gick min grundutbildning till tandläkare i

Göteborg där jag blev klar januari 2007. Efter

studierna bar det av till Jönköping där jag arbetat

fram till nyligen. Först som allmäntandläkare på en

centralt belägen klinik och det var där mitt intresse

för barntandvård väcktes. Jag märke att behand-

lingarna på barn och tandvårdsrädda fungerade bra

och jag gick lustgasutbildning 2009. Kliniken låg

också i samma byggnad som specialisttandvården

som det var enkelt att komma i kontakt med.


Christer Ullbro som då var klinikchef på

Pedodonti-avdelningen kom till min klinik och

hjälpte mig med ett par enklare kirurgifall och på

den vägen är det. Jag fick därefter möjlighet att få

en halvtidstjänst på Pedodonti-avdelningen och fick

sedan en ST-tjänst.

ST-tiden var intensiv, lärorik och oftast väldigt

rolig! Det hände mycket under de här åren, både på

kliniken och privat. Första halvan av utbildningen

hade jag Christer Ullbro som teoretisk handledare

och efter att han slutade tog Helén Isaksson över.

Jag fick också en dotter under min utbildning och

sista året arbetade jag deltid. Men till slut blev jag

klar! Som extern granskare och examinator hade

jag Margaret Grindefjord som hjälpte till att göra

min examensdag till en rolig dag och fint avslut på

mina år i Jönköping. Jag saknar inte det konstant

dåliga samvetet som jag hade, att jag kanske borde

läsa fler artiklar etc, däremot kan jag sakna alla

fantastiska kollegor som jag haft under åren.

Efter examen arbetar jag som pedodontist i Borås.

Det är en lite mindre, men mycket trevlig klinik!

Närheten till övriga specialiteter och sjukhuset är

också väldigt bra.

På fritiden är det fullt upp med husbygge, planering

och val, mycket val som skall göras! Så det är vi

mitt uppe i nu. Förhoppningsvis blir det inflytt i

slutet av sommaren, tillbaka till min hemstad

Ulricehamn.

Med en 2-åring hemma är det full fart från tidig

morgon och när det hinns med tycker vi mycket om

att vara ute i naturen, till exempel att plocka bär och

svamp och att vandra. Eller bara påta och fixa i

trädgården eller baka. Sitta still gör vi sällan även

om jag ibland kan längta efter att krypa ner i soffan

och läsa en deckare. Resa och upptäcka nya platser

ligger också varmt om hjärtat. Det har blivit lite

mindre av den biten sedan vår dotter kom men vi

försöker att hitta nya resmål som även passar henne.

Anna-Karin

Här är jag tillsammans med min dotter på skidtävlingar i

vintras, Världscupen i Ulricehamn.



Nyttiga länkar

• SPF (Swedish Society of Paediatric Dentistry)

• IAPD (International Association of Paediatric Dentistry)

• EAPD (European Academy Of Paediatric Dentistry )

• IADR (International Association of Dental Research)

• FDI (Federation Dentaire Internationale)

• IADH (International Association for Disability and Oral Health)

• NFH- Sverige

• NFH- Danmark

• Dental Traumaguide

52

http://www.iapdworld.org/

http://www.spf.nu/

http://www.spf.nu/



http://www.eapd.gr/

http://www.eapd.gr/

http://www.iadr.com/

http://www.iadr.com/

http://www.fdiworldental.org/home/home.html

http://www.fdiworldental.org/home/home.html

http://www.iadh.org/

http://www.iadh.org/

http://www.nfh-sverige.se/





http://nfh-danmark.dk/





http://www.dentaltraumaguide.org/

http://www.dentaltraumaguide.org/

http://www.spf.nu/

Var? Conventum, Örebro

När? Torsdag 28 – fredag 29 september

Program:

Moderator: Göran Stegersjö, tandvårdsdirektör Örebro län

”Utsatta barns och ungas röster” Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen

”Tandvårdsrädsla –Kommunikation” Od. Dr. Annika Gustafsson och docent Kristina Arnrup

”Tillämpning av internetbaserad KBT för behandling av tandvårdsrädsla i barntandvården” Med. Dr. Sherwin Shahnavaz

”Hur kan vi bemöta smärta hos patienterna - varför smärtskattning och hur smärtbehandla?” Od. Dr. Larisa Krekmanova

”Konsten att hantera besvärliga människor” Morgan Alling

”Hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal” Od. Dr. Annika Gustafsson och HR-konsult Eva Nyqvist

”Stress - orsaker, uppkomst och hur vi kan praktiskt arbeta för att lättare hantera stress” Psykolog Carina Svensson

Mer information och anmälan: http://www.spf.nu Sista anmälan 170818.

Mötet med ömtåliga barn

-rädsla, smärta, stress

och kommunikation

Välkomna till

Barntandvårdsdagar 2017

http://www.spf.nu


Hjälp

Hej! Denna hjälpsida är för att underlätta ditt sökande i denna digitala publikation. Lycka till! Jan

”Tidningen” är uppbyggd som en serie av bildsidor anpassade för att läsas pa skärmen. (1024x768 punkter alt

1280x1024 punkter)

All text som är grön och understruken som den här är en klickbar länk till antingen en sida inom tidningen en

sida på nätet eller någonting annat.

Inom publikationen hittar du en del olika knappar med olika funktioner.

Denna knapp tar dig till innehållsförteckningen

Denna knapp till hjälpsidan

Denna knapp till nästa sida

Denna knapp till föregående sida

54

Documents

SVENSKA PEDODONTIFÖRENINGENS MEDLEMSBLAD Nummer 1 …spf.nu/wp-content/uploads/2017/06/BTLB_1_2017_hemsida.pdf · enIda polarisering där barn som lever i socioekonomiskt utsatta