36
Mirryenheten Svenska Riida Korsets nationella arbete till stiid fiir flyktingar frin Bosnien-Hercegovina Rickard Olseke Svenska Roda Korsets Flyktingenhet Rapportserie 2l9B l RiidqKorset

Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Rapportserie 2/98

Citation preview

Page 1: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

Mirryenheten

Svenska Riida Korsets nationella arbete tillstiid fiir flyktingar frin Bosnien-Hercegovina

Rickard OlsekeSvenska Roda Korsets Flyktingenhet

Rapportserie 2l9B

l

RiidqKorset

Page 2: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

Fiirord

N6r det gbller konflikten i Fd Jugoslavien pist6r jag att vi, generellt sett, i Sverige ochjag formodar i hela Europa inte har insett vidden av tragedin, Det galler inte minstunder de 6r di konflikten var som intensivast i Bosnien-Hercegovina.

Vi mbnniskor har en formiga att ft)rtrlnga och v6gra se det fruktansvarda 6ven om detfalctiskt hiinder nlra vir egen trygga vardag. Men det har kommit m&nga flyltingar tillv6rt land och 6ven om det Zir minga av oss svenskar som inte vill (vigar) ta till oss vadde har varit med om si finns de hlr med sin historia. Alla som arbetar med flyktingarhar dock konfronterats med detta, tvingats ta till sig att fordrivning, forfoljelse ochforintelse har pigitt i vir absoluta n6rhet, i vir tid.

Kriget i det forna Jugoslavien har i stor utstrZickning p6verkat Svenska Roda Korsetsnationella arbete och di i forsta hand i form av krav pA stdd till alla de flyktingar somsdkt sig till v6rt land. Under de 6r som denna rapport beror var kraven phvhrainsatserstcirre 6n nigonsin under efterkrigstiden. Det var m6nga enskilda medarbetare som fickarbeta h6rt for attklaru av situationen och det var minga som gjorde omfattandeinsatser. I denna rapport vill vi lyfta fram dessa insatser men ocksfr utvlrdera v6rt egetarbete. Rapporten Zir ett levande bidrag till att synliggdra krigets och flyktenskonsekvenser for den enskilda miinniskan samtidigt som den iir en viktig tidsskildring.

Jag vill hlir tacka alla inom Svenska Roda Korset som arbetar for att ge stod tillflyktingar som kommer till virt land. Dessutom vill jag framfora min stora belitenhetmed rapportens utformning och innehill och diirmed ocks6 mitt varma tacka tillRickard Olseke som skrivit den.

Stockholm

Chef for flyktingenheten

Page 3: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

3.1

I nnehil I

Mdnniskor tvingas fly undan kriget....... ............3

Nationellt arbete till stcid fcir flyktingar frin Bosnien-Hercegovina...4Syfte och avgrdnsningar................. ................ 5Metod och material...... ............... 5Disposition. .............. 6

Svenska Rcida Korsets insatser -frin beliigringen av Sarajevo till fredsfrirhandlingar i Dayton........... 6

1gg2 - Kriget kommer till Bosnien-Hercegovina ......... ......6...hiiftiga strider i Bosnien-Hercegovina... ......................... 6...tyviirr mdste jag svara att vi inte kan hjiilpa din man ut ur 9arajevo..................... 7...mamma och barn i Sverige, pappa i Tyskland... .............7..."garantiintyg"...?........ ..............7

1993-Viseringstvingochfamiljeiterfcirening.. ................8...vi fiiresl&r att kiirnfamiljer skafd dtertiirenas i Sveruge under vdntetiden.............8...fiirst niir konflikten dr iiver kan man biirja efterforska............. ......... 9...jag beklagar att vi inte kan gdra si mycket mer............. .................... 9...frivilliggrupper fiir traumatiserade asylsiikande frin Bosnien-Hercegovina.......... 9...Sverige stdnger ddrren fiir flyktingar friln Bosnien-Hercegovina........................ 10...det enda ni kan giira just nu dr att skicka riidakorsmeddelanden till er man.,.... 11

...nya uppgifter om "gatantiintyg"........ ....... 11

...matpakettill sliiktingar och viinner i Sarajevo... .......... 11

...soka tillstAnd fiir medlemmar i kiirnfamiljen som finns kvar i Bosnien-Hercegovina ......,....12...bosniska flyktingar skaffar kroatiska pass... .................. 12

1994 - Kroatiska pass och transitviseringar...... ...............12...K9-blankeffer?............ ............ 12...uppehdllstillstdnd fiir'iivriga anhiiriga'... ..................... 13...mdnga fiirfrdgningar om dtertiirening av familjer som splittrats ...... 13...bilder pi losip Tito filr ej bifogas riidakorsmeddelanden. ................ 13...utresetillstdnd fiir mdn... ...,.... 14...bosniskaflyktingarmedkroatiskapasskanavvisas... ......................14...efterforskning av fiirsvunna persons inleds?... ............ 15...lnvandrarverket skickar uppehdllstillstind till ICRC i Banja Luka... ................... 15...transitvisum fiir Kroatien ........ 15...en resa till Kroatien var niidviindig. ........... 16...man blir tvungen att giira sig av med alla iigodelar. ..... 17

1995 - Tillfelliga uppehillstillstind och tempordrt itervindande.... 17...stoppa alla avvisningar till Kroatien!... ............ ............. 17...nu gdr det att efterforska mdnniskor i Bosnien-Hercegovina.... ....... 20...UNHCR fiirsiiker hjiilpa de rnest utsafta... ................... 20...tempordrt irtervdndande av bosnisk sjukvilrdspersonal... ................ 21

...detta fiirfaringssiift iir inte iindamdlsenligt fiir att friimja dterfiirening av niiraanhdriga..... ............22...beredskap infiir en dtervandring i stiirre skala... ......... 22...frin krig tiil fred............. ........22

3.2

3.3

3.4

Page 4: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

3.5 Efter Dayton............ .......22

Svenska Rcida Korsets insatser - i siffror.. ........23Familjedterfiirening och asyl ...... ................. 23Efterforskning och riidakorsmeddelanden. ...................... 24

Svenska Rcida Korsets insatser - verklighetens exempe|........... ........25...vuxen son i Sverige, gamla fdrdldrar i flyktingliiger i Kroatien.. ...... 25...pojke tre ir eskorteras tiil Svenge via Belgrad.. ............ 26...dofter med farbror i flyktingliiger i Kroatien, pappa i Sverige... ......26...pappa vill Aterfiirenas rned sonen som bor hos farfar och farmor... ................... 26...sysfer i Sverige, minderdrig bror i flyktingliiger i Libyen..... .............27...gammal mamma i Srebrenica itertiirenas med vuxen son i Stockholm... ...........28...medicinsk eskort frin Kroatien till Malmii... ................ 29

...min bror iir fiingslad i Sanski Most... .........29

En tillbakablick - insatser under fyra krigsir.............. .....30lnformation ........... 30

Flexihilitet.. ...........30Nationellt och internationellt.............. ......... 31

Figurer

Fig 1. F d Jugos1avien................. ............4Fig 2. Enskilda drenden f d Jugoslavien 1990'1997 ...........'....'..' 24

Fig3. Riidakorsmeddelanden 1990'1997. .............. 25

Fcirkortningar

Federationen ............lnternationella riidakors- och rtidahalvminefederationenICRC ......... .........lnternationella riidakorskommitt6nICTY ......... lnternationella brottmilsdomstolen frir f d lugoslavienIOM ......... lnternational Organization for MigrationUCE ..Unaccompanied Children in Exile

UNHCR...... ..... FN:s flyktingkommissariat

Page 5: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

"Djupt f6rtvivlad, med en kinsla av fullstiindig hoppl6shet, vdnder jag mig till Er i Guds,miinsklighetens och humanismens namn, eftersom jaghar Er som den sista strimman av hoppsom jag tar sisom den som drunknar tar i sista halmstriet." (Brev till Roda Korset 1993)

Svenska Rtida Korsets nationella arbete tillsfod fiir flyktingar frdn Bosnien-Hercegovina- frd.n Sarajevo tiil Dayton

1 Miinniskor tvingas fly undan kriget

Vd.rm 1992 korn kriget till Bosnim-Hercegooina. Sarajevo beLigrades ocb krypsfo,t-

tarna intog sina positioner. Strider och byar runt orn i landet tioerfolk och utsattes

for artilleri- och stridsoagnsbesh.jutning. Egmdom konfisherades. Forfdljelse, miss-

bandel ocb mord blev oardag. Koncentrationslciger upprtittades. Internerade aarrit-tades, ad.ldtogs ocb fick utstd sexuella daergrepp och torryr. Hundratusentals, sd

smd.ningom miljoner^ , miinniskor toingades p,iflykt. Md.nga av dem till Sverige.

Redan innan vardagen slogs sonder i Bosnien-Flercegovina kom minga f d jugo-

slaver till virt land, de flesta frin Kosovo i nuvarande Forbundsrepubliken Ju-goslavien (Serbien och Montenegro). Under 1991 registrerades t3.226 asylsci-

kande som medborgare i Jugoslavien; 11..817 av dessa kom under perioden julitill december. Under sommarminaderna fyrdubblades antalet personer som

sokte asyl per minad.

I april 1992 erkinde EG-linderna, med Sverige i bakhasorna, Bosnien-

Hercegovina som en sjilvstindig stat. Av de 69.355 asylsokande som under iretangavs som medborgare i f d jugoslaviska delrepubliker registrerades 9.658 som

bosnier, men hir ir det tydligt att statistiken ljuger; minga medborgare i den

nya bosniska statsbildningen rapporterades alltjlmt som "jugoslaver". Toppno-teringen i Invandrarverkets statistik niddes i juli di 12.388 personer frin den

fore detta jugoslaviska socialistiska federationen s6kte asyl i Sverige.

Den srora tillstromningen av bosniska krigsflyktingar fortsatte fram till ochmed juni 19%, de den svenska regeringen inforde viseringstving for medborgarei Bosnien-Hercegovina; i juni anlinde 5.556 personer, i juli 292. Sammantagetsokte 25.L10 bosnier asyl under iret.

Under 1994 registrerades endast 2.649 asylsokande som bosniska medborgare.

Samtidigt inrapporterades dock 5.204 asyls6kande frin Kroatien, en stor majori-rer under forsta halv&ret. Viseringstving mot kroatiska medborgare infordes av

* S"*-"rrr"get har hittills nara tre miljoner mlnniskor ryckts upp frin sina hem under 1990-

talets Balkankrig, varav cirka2,3 miljoner i Bosnien-Hercegovina.

Page 6: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

regeringen i maj 1995. Bosnienkrigets sista ir lyckades 1.059 bosniska respektive240 kroatiska medborgare ta sig till Sverige.

Sammanlagt sokte runt 125.000 personer fri.n det forna Jugoslavien asyl i Sverige under ilren 1991, till tggS. Av dessa beriknas ungefdr 44.000 ha varit hemma-

horande i Bosnien-Hercegovina.

2 Nationellt arbete till stttd ftir flyktingar frin Bosnien-Hercegovina

Under krigets forsta ir utsattes en ovan svensk flyktingmottagning fcir stora

prdvningar. Statens invandrarverk vinde sig till frivilligorganisationerna och

vidjade om hjilp. A,r.tt Svenska Roda Korset tvingades anta nya utmaningar iarbetet med att ge stod till de minniskor som lyckats fly undan kriget i hemlan-

det och tagit sig till Sverige. Stiindigt nya problem efterfrigade nya losningar.

Aktuell information inhimtades och formedlades. Inldgg gjordes i en stundtals

anstrdngd flyktingpolitisk debatt.

Tillsammans med Roda Korsets flyktingkonsulenter runt om i landet arbetade

centralstyrelsens flyktingenhet med asylr&dgivning, efterforskning och roda-landet arbetade

Fig 1. FdJugoslavien

korsmeddelanden, familjeiterforening och information om situationen i Bosnr-

Page 7: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

en-Flercegovina. Psykosocial stodverksamhet startades och information spredspi flyktingforliggningar. I krigets slutskede piborjades stod till itervandring.

Syfte och avgrdnsningar

Denna rapport 1r frdmst eff f6rsok att skildra hendelseutvecklingen, de problemoch de dareker funna losningar som flyktingenheten, tillsammans med flyk-tingkonsulenterna, hade att hantera under kriget. Rapporten inriktar sig frlmstmot flyktingenhetens arbete med familjeiterforening och asyl, flyktingpolitiskainsatser, efterforskning och formedling av rodakorsmeddelanden. Nedslag gors idistriktens stodverksamhet. I tid stricker sig redovisningen frin viren 1992 tillDaytonavtalets undertecknande i december 1995.

Genom Internationella rodakorskommitt6ns (ICRC) forsorg utforde rodakors-r6relsen dven omfattande humanitira insatser pi plats i Bosnien-Hercegovinafor personer som isolerats genom striderna eller som, ibland upprepade ginger,tvingades fly inom landet. Minniskor evakuerades, medicin, sjukv8.rdsmateriel,livsmedel, kllder och rodakorsmeddelanden distribuerades och internerade be-

soktes. Dessa insatser berors i foreliggande rapport enbart i den min de direktanknyter till Svenska R6da Korsets nationella arbete till stod for krigsflyktingari Sverige och deras anhoriga.

Inte heller berors varken nationella eller internationella insatser till stod forflyktingar i och frin Kroatien eller Forbundsrepubliken Jugoslavien. Som note-rats ovan kom minga asylsokande under perioden frin Kosovo, men stodet tilldessa behandlas alltsi ej i foreliggande rapport. De lr dock viktigc

^tr komma

ihig att ett omfanande arbete ocksi riktades mot dessa grupper. Men i det fol-jande behandlas foljaktligen, som titeln anger, enbart insatser for flyktingar frinkrigets Bosnien-Hercegovina.

Metod och material

Det forsok till skildring av Svenska Roda Korsets nationella arbete till stod forflyktingar frin Bosnien-Hercegovina som hir foljer bygger dels pi bevarade

dokument frin unders6kningsperioden, dels pi samtal med medarbetare pi Ro-da Korsets flyktingenhet och tvi distriktskontor. Rapporten ir skriven underviren och sommaren 1998.

Bland det skriftliga materialet mlrks brevsvar i enskilda irenden, skrivelser,informationsmaterial, utredningar, pressmeddelanden m.m. hirrorande frdmstfrin flyktingenheten, ICRC, Statens invandrarverk, Utldnningsnimnden ochden svenska regeringen. Detta material finns arkiverat pi flyktingenheten, hu-vudsakligen i en diirfcir avsedd pirm mirkt "svenska Roda Korsets nationellaarbete till stod for flyktingar frin Bosnien-Hercegovina L992-1995" (internt).

De uppgifter om utvecklingen i Bosnien-Hercegovina och Kroatien som redovi-sas utgir foretridesvis ifrin Noel Malcolms Bosnia: A Short History samt doku-ment fren Internationella brottmilsdomstolen for f dJugoslavien (ICT\].

Page 8: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

Disposition

I det foljande ir skildringen indelad i tre delar: Forst gors en genomging av vadRoda Korset kunde och inte kunde g6ra och hur mojligheterna att "gcira nigot"forendrades under de fyra krigsiren. Ddrefter redovisas Roda Korsets arbetsin-satser mdtt i antalet enskilda irenden som handlagts av flyktingenheten och an-

talet vidarebefordrade r6dakorsmeddelanden. Detta leder i sin tur vidare till en

redovisning av ett antal exempel ur den verklighet som enheten och flykting-konsulenterna befann sig i. Avslutningsvis gor en dllbakablick diir nigra viktigainsikter diskuteras.

3 Frin beliigringen av Sarajevo till fredsfcirhandlingar i Dayton

Hifciga strider i Bosnien-Hercegovina. Under nistan {yra ir, 1992-7995, pigick ivir nirhet ett krig utan synbart slut. Familjer splittrades och forlorade kontak-ten med varandra. Hur iterspeglade sig detta i Svenska Roda Korsets nationellaflyktingverksamhet? Aterigen' Vad kunde Roda Korset gora? Vad kunde RodaKorset inte goraT Hade "den sista strimman av hopp" nigon trost att erbjuda?

Och hur forindrades mojligheterna att "hjilpa" under krigets linga ir?

3.1 1992 - Kriget kommer till Bosnien-Hercegovina

I en folkomrdstning riistade en majoritet aa Bosnim-Hercegoztinas befolkning forsjrilztsttindighet. Det bosnimserbiska partiet SDS - Serbiska demokratiska partiet -

bojkottade och fr)rsokte forhindra omrdstningen. Niir resuhatet offmtliggjordes satte

bosnimserbiska sryrkor upp barrikader och placerade ut krypskyttar i nrirheten an

parlarnmtsbyggnadm i Sarajeoo. Den 5 april, dagm innan EGJrinderna erkrinde

Bosnim-Hercegoztinas sjtibstd.ndighet, vAr beltigringen av Sarajeoo verklighet.

Nd,gra dagar tidigare hade serbisha styrkor anliint till den muslirnskt dominerade

staden Bijeljina. [Jnder de foljande pechoma tztingades mrinniskor pd. flykt i ostra

Bosnim-Hercegoztina. Den 30 april tog bosnimserbiska styrhor kontroll 6aer staden

Prijedor i den nordoristra delm a'u landet. I slutet av maj gick bosnimkroatiskt led-

dafarband till motoffensio. Dm 16 juni ingick Bosnim-Hercegovinas och Kroatimspresidmter m formell militdrallians.

...hiiftiga strider i Bosnien'Hercegovina...

"ICRC (Internationella rodakorskommitt6n) meddelar att p g a de briftiga stri-dema i omrd.det Bosnien-Hercegovina si kan kommitt6n inte utfora nigra e{ter-

forskningsuppdrag eller vidarebefordra familjemeddelanden". Detta kunde RodaKorsets flyktingkonsulenter ldsa i juninumret av "Flyktingnltt", flyktingenhe-tens informationsblad. "Nu ir solen och vdrmen hir och vi onskar Er en riktigtskon sommarl",l:it en forhoppningsfull redaktor samtidigt halsa pi bladets fors-tasida.

Page 9: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

...tyvdrr mdste jag svara att vi inte kan hjiilpa din man ut ur Sarajevo...

Under sommaren barjade telefonerna ringa pi flyktingenheten och hos flyk-tingkonsulenterna. Oftast fortvivlade och ibland gritande mdnniskor som flyttundan striderna och terrorn i hemlandet ville nu ha hjiilp med att ridda slik-tingar och vlnner som limnats kvar i krigets Bosnien-Hercegovina. Forfrig-ningar om Roda Korset kunde uddrda och vidarebefordra "garantiintyg" tillsliktingar i Bosnien-Hercegovina b6rjade si sminingom komma i stor mingd.

Det f6r de anhoriga djupt otillfredsstdllande svaret blev dock att R6da Korsetinte hade nigon hjiilp att erbjuda. ICRC hade nyligen, efter att p3. grund av stri-derna och bristande respekt for rodakorssymbolen ha ansett sig tvingade attlimna landet i slutet av maj, kunnat iteruppta sitt arbete i vissa delar av Bosni-en-Hercegovina, men hade ingen mojlighet att hjdlpa enskilda mdnniskor ut urlandet. Det enda ridet som kunde ges var dirfor att de kvarvarande i Bosnien-

Hercegovina var och en sjilva miste frirscika ta sig till Sverige och soka asyl.

Eventuella intyg med garantier for de anhorigas uppehille fick sliktingarna iSverige skriva och forsoka f6rmedla pi egen hand; fax rekommenderades.

...mamma och barn i Sverige, pappa i Tyskland...

Det forekom ocksi att familjer splittrats i samband med flykten och darforhamnat som asylsokande i olika europeiska ldnder. Familjeiterforening i Sverige

omojliggjordes di Invandrarverket inte fatrade beslut om uppehillstillstind iawakran pi anvisningar frin politisk nivi och irendena istlllet lades pi hog.

Flyktingenheten kontaktade SIV redan i juli, men kunde si sent som i mitten av

september inte fi nigot besked om hur problemet skulle hanteras. I det ridandeliget fanns det darf6r inget enheten kunde gora for de familjer som splittrats.

...'garanti intyg'... ?

Med hinvisning till att landet inte kunde ta emot fler flyktingar stengde Kroatien under hosten sina grdnser mot Bosnien-Hercegovina. I vissa fall kunde dockert "garanriintyg" mojliggora inresa i Kroatien. Dessforinnan hade bosniska

medborgare kunnat fly mot norra Europa med hjelp av "gamla" jugoslaviska

pass. I oktober upphorde dock den svenska viseringsfriheten for medborgare t

det som iterstod av Jugoslavien (vilket drabbade frimst minoriteter i Serbien)

samridigt som viseringsfrihet infordes for medborgare i den nya staten Bosnien-

Hercegovina.

Fram till dess att viseringsfriheten infordes var frigorna om "garantiintyg"minga. Svaret stod dock fast; "R6da Korset kan varken uddrda eller vidarebe-

fordra intyg". Anledningen dll det stora intresset fcir dessa s k intyg var enligtflyktingenhetens bed6mning dels att det normalt krdvdes sliktingar med uppe-

hillstillstind i Sverige for att visum skulle beviljas, dels som ndmnts ovan att

nigon form av garanti for uppehdllet kunde underldtta inresa i Kroatien.

Page 10: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

Det fanns ocksi forhoppningar hos anhoriga om att ett intyg skulle kunna okam6jligheterna for personer som isolerats genomFlyktingenheten tvingades dementera rykten omfor att hjelpa minniskor ut ur krigsomridena.

I oktober meddelade si ICRC att de nu itog sig att formedla "garantiintyg" sombifogats ett r1dakorsmeddelande f.rin sldktingar utanfor Bosnien-Hercegovina,men att detta inte innebar nigot itagande frin ICRCs sida att evakuera de per-soner ett intyg avsig. ICRC hade fortsatt inte heller n&gra mojligheter att efter-forska f<irsvunna anhoriga (distributionen av rodakorsmeddelanden innebardock i praktiken att personer eftersoktes). Dess insatser vid denna tidpunkt in-riktades mot att, enligt bedomningar pA plats i Bosnien-Hercegovina om varbehoven var som st6rst och vad som var mojligt att gora, evakuera sirade, sjukaoch andra utsatta personer frin stridszonerna. Flyktingenhetens rid var darforatt anhoriga i Bosnien-Hercegovina sjilva kunde uppsoka ICRC och be omhjelp. Atttr,, i slutet av iret hade ICRC dock inte tillging till alla omriden i lan-det.

3.2 1993 - Viseringstving och familieiterftirening

Under vdrm utbrot strider mellan regeringsarmen och kroatledda styrkor i centrala

Bosnim-Hercegoztina. Bosnienserbisha frirband gick till fornyad ffinsiv mot nTus-

limska mkla,uer i de tistra delama ao landet. I maj och junifattade FNs srikerhetsrdd

beslut onx att upprtitta s k "stikra omrfr.den". Hostm sd.g regeringsarmdn konfronte-

ras med Fikret Abdic' anhiingare i Bihac i landets nordvtistra horn. I november

forstdrdes dei "Gamla bron" i Mostar av bosnienkroatiskt artilleri.

...vi fiireslir att kiirnfamiljer ska fd dterfiirenas i Svenge under vdntetiden..,

I januari overlimnade Invandrarverket ett antal bosniska irenden till regeringen

for vigledning.

I mars skrev Roda Korset till regeringen, Utldnningsnimnden och Invandrar-verket och forklarade att "Rcida Korsets 24 distrikt runt om i Sverige har underden senasre tiden mirkt att allt fler bosnier kontaktar oss pi grund av att deras

familjer har splitrats och finns i olika lender. Ofta ror det sig om foreldrar ochbarn som blivit itskilda". Under rubriken "Roda Korsets forslag till losning"anfordes att

Roda Korset vi]l i forsta hand protestera mot att krigsflyk-tingar behandlas annorlunda An ovriga asylsokande. Enligt ve-dertagen tillAmpning av utlAnningslagen faller krigsflyktingarunder UtlL 2 kap. 4 S 2. punkten. Det torde dock finnas en del-Arenden bland dessa dAr den 'etniska rensningen' varj-t av denart att man kan overvAga om inte dessa flyktingar borde fakonventionsstatus. Roda Korset vAdjar att rAdande praxis skal1Andras och att Invandrarverket skall behandla bosniernas iiren-den. Som elt alternaEiv eller ett komplement foreslAr vi aLLkArnfamiljer skall fi Aterf6renas i Sverige under vAntetiden.

striderna att bli evakuerade.att ICRC skulle krdva intyg

Page 11: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

...fiirst ndr konflikten dr iiver kan man biirja efterforska...

Samma minad kunde flyktingenheten informera om atr "genom att ICRC grad-vis byggt upp ett ndtverk i Bosnien-Hercegovina kan man ni i stort sett allaomriden utom de som ir direkt inblandade i stridigheter". Angiende efter-forskning gavs nu tydligt besked: ICRC har "ingen mojlighet

^tt Ah sig sidana

irenden. Forst nir konflikten ir over kan man brirja efterforska de som for-svunnit. Det enda sdttet att hilla kontakt 1r f n genom familjemeddelanden".

...iag beklagar att vi inte kan gdra si mycket mer...

Vintern och viren gick, men de asylsokande fcirblev asylsokande och hade ddr-med ingen rdtt till familjeiterfcirening. Den enda iterforeningsmojligheten be-

stod alltjimt i att de anhoriga sjilva lyckades ta sig ut ifr&n Bosnien-Hercegovinaoch vidare till den svenska grdnsen f<ir att vid ankomsten soka asyl. Flyktingen-hetens tydliga rid var nu att familjemedlemmarna i Sverige kunde skriva ett"garantiintyg" for att underldtta grinspassagen mellan Bosnien-Hercegovina ochKroatien och att intyget skulle forses med stimpel av Notarius Publicus fcir attsedan skickas med ett r6dakorsmeddelande. Samtidigt betonades dock att"garantiintyget" varken garanterade evakuering eller mojlighet aft lamna Bosni-en-Flercegovina.

I fall d?ir familjemedlemmarna fanns i olika asyllinder var anvisningen "enkel":Si linge viseringsfriheten giller och personerna har bosniska passhandlingar,kan dven de resa vidare tiil Sverige och soka asyl. Flyktingenheten gav dockrekommendationen att de anhciriga i Sverige skulle mote de nyanlinda vid grln-sen for aff infor myndigheterna intyga sliktskapet och sin existens som asylso-

kande i Sverige. Annars fanns risken for awisning till fcirstaasyllandet och fort-satt familjesplittring.

I borjan av juni varnade flyktingenheten anhoriga for att det kan "hlnda attviseringsplikt infors fcir bosnier" och att "det forekommer ... att bosnier skickastillbaka till forsta asyllandet om de kommer frin ett sikert land. Polen har junumera skrivit pi flyktingkonventionen och ir dirfor ett 'sikert land'." In-vandrarverket hade redan hosten 1992 foreskrivit att man forutom Polen dvenbetraktade bl a Tjeckoslovakien, LJngern och Makedonien (FYROM) som"sikra forsta asyllinder".

..,frivilliggrupper fiir traumatiserade asylsdkande frdn Bosnien-Hercegovina,..

Under virminaderna hade det vdxt fram en insikt om att minga bosniska flyk-tingar var i behov av psykosocialt st6d. Flyktingenheten kunde konstatera att"de som har varit her lite ldngre mir relatiw bra medan de som anhnt under1993 dr i veldigt dilig kondition bide psykiskt och fysiskt". Familjemedlemmartvingades leva itskilda; i Sverige och i Bosnien-Hercegovina; i Sverige och andraasyllinder. Ndra anhciriga var forsvunna. Minniskor hade drivits pi flykt ge-

Page 12: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

nom den "etniska rensningens" strategi med overgrepp, avrdttningar och be-

skjutning.

Runt om i landet startade Roda Korset derfor olika former av stodverksamhet.RSda Korset blev en organisation dit flyktingar kunde, och vigade, vinda sigf6r att fi nigon utomsteende att prata med om sina upplevelser och oro for an-

horiga. Och man visste att Roda Korset hade tillging tiil pe[t[g och uppdateradinformation om situationen i hemlandet.

...Sverrge stiinger diirren f6r f I ykti n gar frin Bosni en-H ercegovi n a...

Den 2l juni fattade regeringen med invandrarminister Birgit Friggebo i spetsen

beslut om att iterinfcira oiseringstoing for bosniska medborgare; under virenhade det kommit i genomsnitt runt 5.000 personer per minad, nu reducerades

antalet till drygt 200. De som anlint till Sverige "i tid" beviljades permanentauppehillstillstind efter ett vigledande beslut i ett irende som overlimnats av

Invandrarverket. Milnniskor som limnat Bosnien-Hercegovina "fcir sent" ochfortfarande befann sig pi flykt mot Sverige stoppades pi vigen och tvingadess6ka asyl i det land dir de befann sig. Familjer splittrades under ling tid.

Regeringen aviserade ocksi att bosniska flyktingar skulle tas emot "inom ramenfor en visentligt utokad flyktingkvot". En proposition om detta overlimnadestill riksdagen i oktober; sammanlagt skulle upp till cirka 7.300 skyddsbehovan-de frin f d Jugoslavien kunna <iverforas till Sverige under budgetiret t993-94.

Invandrarverket ldt efter regeringens vigledande beslut meddela att asylansok-

ningar frin personer med anhoriga inom kirnfamiljen kvar i nd.got land i det f dlugoslavim skulle behandlades med fortur. Dessutom gavs de kvarvarande anho-

riga mojlighet att ansoka om iterforening redan innan familjemedlemmarna iSverige fitt sina uppehillstillstind.

Roda Korset hade redan under 1992 off.entligt kritiserat forslag om att inforaviseringstving for flyktingar f.rin f.ornaJugoslavien och tog i ett pressmeddelan-

de "avsrind frin awisningar och visumtving for flyktingar frin krigsdrabbade

linder".

Efter regeringens 2l-junibeslut uttalade Roda Korset att kravet pi visering

kommer leda ti1l att muslimerna fAr det mycket svArt, aLt ldmnaBosnien. r princip Ar den enda mojligheten for en muslim somvitL liimna Bosnien att Aka via Kroatien. De musfimer som inlehar ett fSrdj-gt inresetillstAnd til} annat. l-and har fatt tasig over grAnsen till Kroatien endast om de haft for avsiktatt resa vidare till nAgot av de ldnder som ej begAr visum.Den m6jligheten blir betydligt begrAnsad hArmed.

Slutsatsen blev att "vad som sker idag ir att Europa helt stenger dorren for mus-

limerna frin Bosnien". Samtidigt v?ilkomnades beskedet om att de bosniska

flyktingar som fanns i Sverige nu skulle fi sina asylansokningar behandlade.

10

Page 13: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

...det enda ni kan giira just nu dr att skicka riidakorsmeddelanden till erman...

Atskilliga anhoriga i Bosnien-Hercegovina befann sig i fingliger. ICRC arbeta-de for att fi till stind en frigivning av alla krigsfingar och besokte fdngslade piolika platser i landet, men hade inga mojligheter att forhandla fram frisldppandeav enskilda internerade. Den enda service flyktingenheten kunde erbjuda dehlrvarande var att vidarebefordra rodakorsmeddelanden. Fingarna forblev till-vidare flrngar.

...nya uppgifter om "garantii ntyg'...

"Vi har fitt viildigt minga forfrigningar om garantibrev och dylikt som skallmojliggora en evakuering" forklarade flyktingenheten i bSrjan av hcjsten.

I slutet av juli hade enheten fitt information om att ICRC barjat hjelpa till medevakuering i familjeiterforeningsirenden i de fall den anhorige i Bosnien-Hercegovinavarr under 15 eller over 60 ir. For att komma ifrigafor evakueringkrdvdes att den kvarvarande kunde visa att han eller hon beviljats uppehillstill-stind i ett annat land. ICRC fordrade darfor ett "guarantee lerrer", vilken forsvenska forhillanden alltsi visade sig avse ett bevis om uppehillstillstind."Garantiintyg': hade siledes fitt ytterligare en innebord.

HIr fanns dock ett problem. I Bosnien-Hercegovina fanns ingen svensk be-

skickning. For att bli evakuerad med hjnlp av ICRC krdvdes uppehillstilistind,men for aff kunna ansoka om uppehillstillstind miste man foljakrligen forst tasig till ett ldnd med svensk ambassad. Inom Invandrarverket diskuterades hurfrigan skulle losas. Flyktingenhetens svar pi frigor frin anhoriga i Sverige blevallt llngre, samtidigt som besked som innebar en fcirendring av de kvarvarandessituation alltjimt uteblev.

For att fors6ka 16sa problemet skrev flyktingenheten i mitten av september tillICRC med en for{rlrgan om det vore mojlig att btfoso ansr)kningsformuLir tillett rodakorsmeddelande och, efter att den anhorige i Bosnien-Hercegovina fyllti formuliret, vidarebefordra detta till svensk ambassad i Zagreb eller Belgrad.Invandrarverket hade dessforinnan godtagit ett sidant forfarande for karnfa-miljsmedlemmar. Som vi snart kommer att se indrade dock samma invandrar-verk bara nigra veckor senare sina regler for hur ansokan om familjeiterfore-ning skulle gi till.

...matpaket till sldktingar och vdnner i Sarajevo...

Under hosten kunde flyktingenheten vidarebefordra information frin Adven-tistsamfundets "Development and Relief Agency" (ADRA), som mot betalningerbjod sig att packa och transportera matpaket till "vinner eller sldktingar i Sa-

rajevo".

11

Page 14: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

...siika tillstdnd fiir medlemmar i kiirnfamiljen som finns kvar i Bosnien-Hercegovina...

I oktober konstaterade Invandrarverket att det dr "praktiskt omojligt for perso-ner i Bosnien-Hercegovina att komma i kontakt med svenska myndigheter" ochldt dirfor meddela att bosnier med permanenta uppehillstillstind i Sverige nufick soka tillstind for mediemmar i hamfamlljm som fanns kvar i Bosnien-Hercegovina. En sirskild ansokningsblankett utformades. Ovriga anhoriga hin-visades dock dven forcsdttningsvis till svensk utlandsmyndighet.

Invandrarverket aviserade vidare aft det "med tanke pi den svira situationen iBosnien-Hercegovina forutsdtts att exempelvis ICRC kan ni kirnfamiljernainne i Bosnien-Hercegovina med besked om beviljat tillstind i Sverige och dven

hjalpa dem ut ur Bosnien-Hercegovina".

Efter ett m6te mellan flyktingenheten och Invandrarverket den L7 november,kunde Invandrarverket i december upplysa om att "mojlighet finns for den an-

horige i Sverige att genom ett s k rodakorsmeddelande forsoka f3, fram informa-tionen till den beslutet giller. Ytterligare information om sidana meddelanden

ldmnas av Roda Korsets distriktskontor".

... bos n i ska f I ykti n gar skaff ar kr o ati s ka pass...

Under hosten hade det borjat dyka upp bosniska flyktingar som med hjdlp av

nyligen inforskaffade kroatiska pass lyckats kringgi det svenska visumkravet formedborgare i Bosnien-Hercegovina. Invandrarverket lade iterigen asylansok-

ningar pi hog och overldmnade i februari t994 tvit irenden till regeringen.

3.3 1994 - Kroatiska pass och transitviseringar

Dm 5 februari dodades sextiodtta md.nniskor i m granatatack. mot Sarajeao. Debosnienserbiska beltigringsstyrkoma ningades flytta tillbaks sina positioner efter hotom flyganfall frd.n NATO. Stridema mellan regeringsarmdn och de kroatledda

sryrhoma upphorde ocb m "muslimsk-kroatisk" federation bildades. I augusti beseg-

rade regeringsarmdn Abdic' sryrkor; i sEtember gick bosnimserbiska trupper tillffinsia i Bihac; i slutet aa oktober gick regeringsarmm till rnotattack; i nooember

sam.lade sig de bosnimserbiska sryrkoma dter till anfall. Samtidigt gich regerings-

arm&t och bosnienkroatiska styrkor till gemensam offmsio i cmtrala Bosnim-

Hercegooina.

...K9-blanketter?...

Under vintern kom frigor om "K9-blanketter". Anhoriga i Sverige uPPgav attICRC krdvde en "K9-blankett" for att en evakuering skulle kunna genomforas.

Det visade sig snart - likhet med den senaste versionen av "garantiintyg" - attvad som avsigs var ett bevis om uppehillstillstind i Sverige. "K9" var Invand-rarverkets beslutsklass for anhciriga till bosniska medborgare.

t2

Page 15: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

... u p peh dl I sti I I stdn d f ii r' iiv ri ga anh ii ri ga'...

I mars meddelande Invandrarverket att mojligheten for bosniska flyktingar iSverige att soka uppehillstillstind fdr anhciriga i Bosnien-Hercegovina nu ut-stricktes till att omfatta aven oztriga anbririga, d v s ensamstiende forildrar medvuxna barn i Sverige, forlldrapar i vissa fall samt personer med samtliga narasldktingar i Sverige ("sista llnken"). En ny ansokningsblankett togs ocksi fr1m.

...mdnga fiirtrdgningar om ilertiirening av familjer som splittrats....

I marsnumret av "Flyktingnytr" klargjorde flyktingenheten Roda Korsets moj-ligheter att bisti vid iterforening av splittrade familjer:

Svenska Roda Korset vidarebefordrar enbart rodakorsmeddeLandentil-l vil-ka man kan bifoga besked om en anhorigs uppehAllsLi-ll-stAnd i Sverige. I meddelandet kan man ocksA uppmana mottaga-ren att soka upp ICRC i Bosnien-Hercegovina.

ICRC kan j- vj-ssa speciella faIl hjAlpa til1 med evakuering ochfamilj eAterforening .

Det Ar viktigt att skilja mellan dessa Atgirder. EvakueringinnebAr enbart att man hjAlper minniskor att forflytta sigfrAn den direkta stri-dszonen ti1l en sAkrare plats i nAromrA-det.

NAr det gAtler familjeALerforening kr5vs att ICRC kontaktas pAplats och atL de inblandade familjemedlemmarna uttryckligensAger aLt de vill Aterforenas.

Det Ar p g a sAkerhetsproblem mycket svArt att evakuera mAnni-skor ut ur Bosnien-Hercegovina.

ICRC mAste forhandla om transit i varje enskilt fal1. Det geil-1er sAvAl land- som flygvigen. Ibland stoppas transporterna avde inblandade parterna.

Bosniska pass gAr att f& pi bosniska ambassaden i Zagteb Iundantagsfall sA kan det finnas en mojlighet att utfdrda RodaKorsets resedokument i KroaLien och rest-.fugoslavien.

ICRCs kriterier for familjeiterforening specificerades: barn under 15 ir; en-

samma lldre personer over 60 &ri ensamma kvinnor med eller utan minderirigabarn. Inom denna grupp gjordes prioriteringar utifrin levnadsforhillanden.ICRC sig till att illa nodvindiga tillstind och handlingar fanns och organisera-

de resan frin konfliktomridet till en siker plats. Utover detta gdllde en slrskildordning for f d krigsfingar.

...bilder pd losip Tito fdr ej bifogas riidakorsmeddelanden...

Pi forekommen anledning och efter att ha blivit uppmirksammade av ICRC,forklarade flyktingenheten i ett separat informationsblad att varken fotografiermed "flaggor, emblem, parcisymboler eller andra symboler, minniskor i uni

t3

Page 16: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

form eller minniskor som bir vapen etc" eller pengar kunde bifogas roda-korsmeddelanden. Under den gi.ngna hosten hade ICRC mottagit etr srorr anralmeddelanden frin Sverige dir pengar hade bifogats. Senare hade ICRC dvenitersint nyirskorc och i ett irende hade enheten kunnat konstatera att bilderdir Josip Titos portdtt syntes i bakgrunden ansigs utgora en fara for mottaga-ren.

...ufresefi//s tdnd fiir mdn,.

I maj kunde flyktingenheten upplysa anhoriga att "enligt vad vi ertarit behoveralla min utresetillstind av de lokala myndigheterna fdr afi fA llmna Bosnien-Hercegovina och personer i 'militirilder', d v s mellan 16 och 60, kan inte rorasig overhuvudtaget". Att fi utresetill$ind for min i dessa ildrar bed6mdes som

"ytterligt svirt".

A'rren for andra grupper krdvdes utresetillstind. I Sarajevo beviljades normaltutresa for familjeiterforening och sldktbesok utomlands efter ansokan hos loka-la myndigheter. Senare under iret nodgades dock flyktingenheten konstatera att"det blir allt svirare" att f2, tillstind, men att "kontakter eller mutor" kundeunderldtta. I Banja Luka tvingades minniskor att betala en "skatt" pi 100 DMoch tilldts, mot betalning, enbart medfora tvi resviskor i bagage.

...bosniska flyktingar med kroatiska pass kan avvisas...

Den 26 maj fastslog regeringen genom tvi vlgledande beslut att "det inte finnsnigot som hindrar att bosnier som fitt kroatiskt medborgarskap sdnds tillbakatill Kroatien". Bland andra FNs flyktingkommissariat (LINHCR) gjorde docken annan bedomning; flyktingar tidigare hemmahorande i kroatkontrolleradeomriden i Hercegovina ansigs lopa stor risk att bli itersinda dit frin Kroatien.Efter att en "delegation" (lis: eff departementsrid) skickats till Kroatien med

uppgift atr "urrcina det berdttigade i detta ifrigasdttande" ldt dock Invandrarver-ket i b6rjan av augusti meddela att "det saknas anledning att g3. ifrin den hittiilstillimpade praxisen".

Flyktingenheten kontaktade ddrfor Internationella rodakors- och rodahalvmi-nefederationen ffederationen) i Genlve om mojligheten for rodakorspersonalatt vid ankomsten till Kroatien mota personer som awisats frin Sverige.

I oktober genomforde Invandrarverket och Utlinningsnlmnden en utrednings-resa till Kroatien och overldmnade ddrefter <iver nya irenden till regeringen.

Motivet angavs vara ^tt

"den nya regeringen bor prova om den tidigare rege-

ringens praxis skall gdlla, detta sett dven mot bakgrund av den stora uppmlrk-samhet som frigan har fitt i massmedia och bland flyktingintressenter". Invand-rarverkers egen bedomning i sak var dock dven fortsatt att "den hittillsvarandepraxisen bcir besti".

I borjan av december konstaterade Uthnningsnlmnden att "den kroatiska ar-

m6n har mindre enheter av elitforband i Bosnien-Hercegovina" och beslutade

t4

Page 17: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

derfor att "tills vidare inte prova" overklagade irenden gillande vapenfora min iildern 17-6Q &r med kroatiskt medborgarskap.

I november var det si flyktingenhetens tur att bescika Kroatien for att underso-ka sivdl situationen for bosnier med kroatiska pass, som frigor med anknytningtill familjeiterforening (Reserapport frin Kroatim, Rapportserie 2/9a). I denresulterande rapporten, som publicerades i slutet av december, gavs stod tillUtldnningsnimndens bedomning:

sRK anser att bosniska mAn i vapenfor Alder som 5.r innehavareav kroatiska pass ska]1 fA stanna I Sverige. Detta pA grund avrisken att inkallas tiI1 krigstjAnstgoring i Bosnien-Hercegovina.

Vidare kunde Rdda Korset konstatera att

De villkor de kroatiska mlmdigheterna stAller pA bosnier somawvisas tilI Kroatien dr sA orimliga att vissa ti11 och medser sig tvingade aLL atervAnda Eill Bosnien-Hercegovina. DettainnebAr att Sverige indirekt awuisar personer frAn Bosnien-Hercegovina till-baka dit. Detta kan inEe anses accepLabelt.SRK anser dirfor aEL dessa i nulAget, skall fA stanna i Sverigeav humanitAra skAl.

... efte rf o r skn i n g av f ii r sv u n n a per so n e r i n I ed s ?...

Den 2! juni ldt Roda Korset meddela att ICRC "frin och med nu" kommer "attta sig an enskilda efterforskningslrenden". Denna uppgift dementerades dockbara nigra dagar senare och uppgavs enbart gilla "i vissa speciella fall". Samti-

digt inleddes genom ett samarbete mellan ICRC och BBC \(orld Service radio-

siindningar der "de som inte genom rodakorsmeddelanden eller pi annat sdtt

hittills fitt kontakt" fick mojlighet efterlysa sina anhoriga. Returnerade roda-

korsmeddelanden skulle itfoljas av en blankett for efterforskning via "Radio

Link" som den nya tjensten doptes till. Sindningarna kom att pigi till den 31

mars L997.

...lnvandrarverket skickar uppehdllstillstend fill ICRC i Bania Luka...

I slutet av juli inkom ett brev frin ICRC med anledning av att kommitt6ns de-

legation i Banja Luka de senaste veckorna mottagit ett stort antal brev innehil-lande bevis om uppehillstillstind i Sverige och ansokningar till ICRC om famil-jeiterforening/evakuering. De flesta angavs ha Invandrarverket och Hissle-holms kommun som avsindare. Flyktingenheten ombads informera dessa omden korrekta proceduren for familjeiterf6rening: Uppehillstillstind skickas

med rodakorsmeddelande till den anhorige som i sin tur sjllv kontaktar ICRC.

...transitvisum fiir Kroatien...

Efter an Kroatien infon krav pi transitvisering for bosniska medborgare, utfdr-dade flyktingenheten i september anvisningar fior hur ans6kan om transitvise-

L5

Page 18: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

ring f6r Kroatien skulle gi till. Det blev den hirvarandes sliktingens uppgift atrrekvirera ansokningsblankett frin Kroatiens ambassad och sedan skicka dennaifylld tillsammans med den anhcjriges uppehillstillstind och kvitto p& avgiftbetald genom utrikes postanvisning, till Kroatien.

I slutet av november ldt dock Kroatiens ambassad meddela att de tog emot an-

sokningar i Stockholm och att avgiften - 220 kr for en person - skulle betalas tillbankkonto eller postgiro i Sverige. Beslut om att bevilja visering togs emellertidalltjdmt i Zagreb, varfor varje irende dven fortsdttningsvis befordrades mellanSverige och Kroatien tur och retur, nu med ambassaden som mellanhand, f.or attddrefter via Svenska Roda Korset och ICRC i Zagreb sindas med ett rcida-

korsmeddelande till den anhorige i Bosnien-Hercegovina.

...en resa till Kroatien var niidviindig...

"Mojiigheterna till iterforening har ... varit begrinsade och en mingd svirighe-ter har uppkommit. For att ti en si klar bild av liget som mojligt och for attkunna ge inforrnation om vad Roda Korset kan och inte kan gora ansig vi att en

resa till Kroatien var nodvlndig", skriver flyktingenhetens chef i reserapponens

fo rord (R e s e r app o rt fr in Kr o ati m, Rapp o rtse r ie 2 / 9 4) .

Forutom att samla in och kontrollera information vilka mojligheter som gavs

att hjdlpa anhoriga att lemna Bosnien-Hercegovina och vilka restriktioner som

fanns, kom man pi plats overens med ICRC och IOM (International Organiza-tion for Migration) om rutiner och ansvarsfordelning i familjeiterforeningsl-renden. Innehillet i denna overenskommelse och organisationernas insatser iovrigt redovisas utforligt i reserapporten.

"Vad kan SRK gora fcir att underldtta iterforening av bosniska familjer?" frigarsig forfattarna i rapportens slutsatser. Tvi problem tas upp: ICRC kan inte eva-

kuera personer som inte har logi ordnad under transittiden i Kroatien; det tarling tid att fi transitvisum. Konklusionerna blev hir att

Personer som ICRC har for avsikt at.t evakuera och som inte harnAgonstans att bo under transittiden i Kroatien och som kanskedessutom behover vArd ell-er Lillsyn kan inte evakueras.

SRK har for avsikE att uppmArksamma problematiken for svenskamyndigheter och se om en losning pA denna kan finnas.

SRK har ocksA for avsikt att ta konLakt med kroatiska ambassa-den och undersoka om vi tillsammans kan fi-nna mindre omstAnd-liga vigar for transitvisumet.

* G.no* IOM bokades flygresor i familjeiterforeningsdrenden for sjuka, gamla och ensamma

barn (personer som var alltfor f<ir sjuka eller ridda fcj,r att flyga fick sedermera mojlighet att resa

med Invandrarverkets bussar for kvotflyktingar). IOM ombesorjde dven kontakterna med Sve-

riges ambassadiZagreb, vilket medforde att transittiden i Kroatien fcirkortades, och hade viss

kontakt med organisationen "Overleva vintern" (med tysken Mr Fischer i spetsen), som var

valkand i "Republika Srpska" och drev ett flyktingiiger i Kroatien dit gamla och sjuka fdrdes.

L6

Page 19: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

...man blir tvungen att gdra sig av med alla dgodelar...

I november meddelades i "Flyktingnytt" att ICRC hade "begrinsade mojlighe-ter att evakuera nya fall frin Banja Luka-omridet pi grund

^v att de redan har

en si stor drendemingd". Flyktingenheten anvisade att

De som vi1l prova mojligheten tiIl evakuering bor soka uppICRC med uppehAllstillstAnd t,ill- Sverige och transitvisum ti}lKroatien. Forst nir ICRC gjort en bedomning av att. man kanhjAlpa till bor man soka uLreseti]lstAnd. Eftersom man blirtvungen att gora sig av med alla Agodelar for att fA utrese-tillstAnd dr det sAkrast att vint.a med att soka det,ta tiI1fCRC har gett klartecken.

Senare kunde flyktingenheten ocksi rapportera att TINHCR "inte kan goranigot om det inte giller minniskor som ir extra utsatta i en allmdnt svir situa-tion eller direkt hotade till livet". Detta mot bakgrund av att minoritetsbefolk-ningarna uppgavs leva "under mycket svira forhillanden": Minnen hade arbets-plikt och tvingades bira lik och grdva gravar i frontlinjen; medicinsk vird for-vigrades systematisk; barnen riskerade att misshandlas psykiskt och fysiskt av

och frontlinjen;

sina klasskamr^ter i skolan. LTNHCR bad dirfor Roda Korset att "medverka tillatt inte skapa falska forhoppningar om att de ska kunna hjelpa minniskors an-

horiga i omridet".

3.4 1995 - Tillfalliga uppehellstillstind och temporart itervfrndande

I april och maj intensifi.erades striderna; attackema rnot Bihac okade i styrka ocb

Sarajeao fi,cb utstd upptrappad artilleribesjkutning. Den 25 maj bombade NATObosnienserbiska ammunitionsforrdd; over 350 FN-ansttillda togs softt gisslan och iett "motanfall" rnot Tuzla dodadu sjuttioen personer. I juli intog bosnienserbiska

trupper enh.laoema Srebrmica och Zepa, tad. ir tidigare aa FN utropade som "siikra

omrd.dm". Till dessa hrjrde riven Bihac. Enligt ICRC saknas fortfarande riaer 7.000

p ersoner frd.n Sr ebrmi c a.

Efter m granatattack i slwtet ar.) augusti dd trettiosju mrinniskor dtidadu i Sarajerto,

inledde NATO omfattande flyganfall mot bosnimserbiska militriranLiggningar.Sarntidigt och efter att kroatiska regeringsstyrkor tagit kontrollen 6oer Krajinaom-rd.det i Kroatien, med resultatet att minst 150.000 mdnniskor flydd, in i Bosnien-

Hercegoaina, gick kroatisha och bosniska regeringssryrkor till offensio i nordoiistraBosnien-Hercegoaina; Drztar, Mrkonic Grad, Sipozt, Jajce ocb Sanski Most intogs.

Dm 11 oktober trcidde en slutgihig vapmuila ikraft; efter tre veckors intmsiaa for-handlingar i Dayton undertecknades det resuherande fredsavtalet i Paris dm 14

december.

...stoppa alla avvisningar till Kroatien!...

Den 16 februari beslutade regeringen iterigen, som den nye invandrarministernLeif Blomberg nu uttryckte det, att "bosnienkroater med kroatiskt medborgar-

lik

T7

Page 20: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

skap inte har skyddsbehov". Den kroatiska regeringen uppgavs ha "garanteratatt Kroatien tar emot alla sina medborgare oavsett var de har eller har haft sinhemvist".

Den 8 mars skrev Roda Korset tillsammans med Redda Barnen, Svenska flyk-tingridet och Svenska kyrkans forsamlingsnimnd ett 6ppet brev till invandrar-ministern. I brevet anfcirdes att personer friln Bosnien-Hercegovina med kroa-tiska pass inte erholl "fullvdrdigt" kroatiskt medborgarskap och var utsatta dis-kriminering, att de enda alternativet fcir minga var ett itervindande till Bosni-en-Hercegovina och att min i vapenfor ilder lopte en "overhdngande risk" attbli inkallade till krigstjinstgoring. Organisationerna krivde darfor atr

- Regeringen stoppar all-a awisningar til1 Kroatien ti1ls vi-dare pA grund av risken for nya stridigheter.

- Regeringen omgAende omprovar besluten rorande personer frAnBosnien-Hercegovina som endast innehar ett nominellt medbor-garskap.

Redan tv& dagar senare kom ett svar per f.ax f.rin Arbetsmarknadsdepartementetdar det konsraterades att "inget av vad Ni framfort dr nya omstdndigheter som

regeringen inte kinde till vid beslutstillfdllet". Invandrarministern ldt till dettaframfora atr "om det visar sig att Kroatien dras in i krig eller att bosnienkroater,trots garantier om motsatsen, med tving vidaresinds till Bosnien-Hercegovinasi fir ansvariga myndigheter, Statens invandrarverk och Utlinningsnimnden, tamed dessa omstindigheter i sina fortsatta pr6vningar av asylansokningar" .

Dm 12 mar! utlopade Kroatims presidmt att nd.got anfall ntot serbkontrollerade

omrd.dm i Kroatien inte skulle ske,fdrutsatt att dessa dterbdrdades pd.fredligztAg.

Tvi veckor efter ankomsten av departementets fax kungjordes genom ettpressmeddelande att "det ir enligt R6da Korsets uppfattning helt orimligc att inuliget awisa de bosnienkroater som kommit till Sverige tillbaka till Kroatien... Ur humanitir synpunkt kan tidpunkten for awisningarna knappast vara

simre vald". I meddelandet, utformat som ett uttalande av ordforanden Christina Magnuson, betonades att "risken for krig i Kroatien ... 1r uppenbar":

De garanLier som har givits den svenska regeringen om att bos-nienkroaterna inEe skall tvingas tillbaka ti11 Bosnien-Hercegovina el-ler bti inkallade har givits i en given situa-tion. Men om KroaLien drabbas av krig 5r situationen en helLannan. Vem kan dA overhuvudtaget garantera nigonting?

Arren i distrikten gjordes flyktingpolitiska insatser. I den lokala pressen iter-fanns rubriker som "Lltvisade bosnier tvingas ut i kriget", "Absurt skicka tillba-ka 5.OOO bosnier till Kroatien" och "Roda Korset skirper tonen mot invand-rarministern".

Den 18 aprit inbjods Roda Korset och andra organisationer till Arbetsmark-nadsdeparrementet for att "diskutera frigan om bosnienkroater i hela sin vidd".

18

Page 21: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

Invandrarministern erbj6d pengar for stodinsatser i Kroatien, men trots atruppgifter om pigiende mobilisering i Kroatien framfordes vidholl ministern attskyddsbehov saknades; det fanns inte n&gon anledning att ifrigasdtta den kroa-tiska regeringens " gara;ntier" .

Efter overliggningar i slutet av april med fciretridare for den kroatiska regering-en ldt regeringen iterigen annonsera att "Kroatien kommer atttaemot sina egna

medborgare och ge dem skydd i sitt land, oavsett registrerad tidigare hemvist".

Den 1 och 2 maj intog kroatiska regeringssryrkor ztdstra Slaztonim i Kroatien och

ningad.e de lokala zttipnade sryrkoma till retrritt. Zagreb beskots med splitterbomb-smissiler och md.nniskor i Banja Luka-omrfrdet drezts pd flyb frAn sina hern. Densista stridm bade inletts.

Roda Korset reagerade snabbt och redan under de nya stridigheternas andra dag

krdvde generalsekreterare Peter Orn i ett pressmeddelande att

Nu mAste den svenska regeringens beslut om att awisa de fem-tusen bosnienkroaterna omedelbart skrJ-nlAggas Det vore cy-niskts atL sAnda tillbaka mAn, som riskerar att tas ut tillkrigstjAnst, och att med berAtt mod awvisa kvinnor och barntill- ett omrAde dAr de nir som helst kan bl-i utsatta for kri-gets fasor.

meddeladeTvi dagar senare, den 4 maj, meddelade regeringen att Utlinningsnimnden be-

slutat att overlemnafyra irenden till regeringen "gillande de kroatiska medbor-Utlinningsnimnden be-

gare som sokt uppehillstillstind i Sverige" eftersom "liget i Kroatien har for-indrats". Dalen efter beslutade regeringen att bevilja tillfdlliga uppehillstillstindtill den 1 december 1995. Samtidigt inf6rdes viseringstving for kroatiska med-

borgare. "Mot bakgrund av den dramatiska och svirbedomda handelseutveck-

lingen i Kroatien var det nodvindigt att gcira en ny provning", uttalade invand-rarministern.

I slutet av november itervinde flyktingenheten till Kroatien for att "folja uppsituationen for de ca 3.300 bosnienkroaterna med tillfdlliga uppehiilstillstindsom befinner sig i Sverige" (Uppfaljning aa situationm for flyktingar i Kroatien,Rapportserie L/95). Slutsatsen blev dven denna ging att bosnier med kroatiskapass inte borde utvisas tiil Kroatien:

Svenska Roda Korsets slutsatser av resan Ar att Sverige mAsteawakta med &tersAndandet av bosnienkroaterna till Kroatien.

Bosnienkroaterna kan inte rAkna med att fA stanna i Kroatien,trots medborgarskapet. vAr slulsats Ar att hemvistorten ipraktiken har storre relevans in medborgarskapet.

I anslutning till att de dllfalliga uppehillstillsti.nden lopte ut, knappt sju mina-der efcer regeringens beslut, fick "berorda utllnningar", som Invandrarverketuttryckte saken, "p& nytt ansoka om uppehillstillstind". Di piborjades en pro-cess som i november 1997 resulterade i att Utllnningsnimnden genom fem vdg-

79

Page 22: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

ledande beslut beviljade barnfamiljer permanenta uppehillstillsdnd av humani-tdra skdl. Men det dr lingt in i framtiden i forhillande till foreliggande rapport,ndstan tvi ir efter fredsoverenskommelsen i Dayton.

...nu gdr det att eftertorska mdnniskor i Bosnien-Hercegovina...

I april kunde si flyktingenheten till slut tillkdnnage att efter{orskning nu varmojligt i Bosnien-Hercegovina:

I nulAget giller det familjemedlemmar som inte har haft kon-Lakt med varandra under minst fyra mAnader. ICRC behover myck-et informaLion om omstdndigheterna kring forsvinnandet och harutarbetat blankeLLer som skall fyllas i sA noggrant. som moj -ligt.

...UNHCR fiirsiiker hjiilpa de mesf ufsatfa...

Samma minad redogjorde flyktingenheten i ett "mallbrev" (standardbrev tillanhoriga i Sverige, som successiw blev allt mer uttommande och fyllda med

tydliga anvisningar) utfarligt for de aktuella mojligheterna till familjeiterfore-ning. Under rubriken "Allmdnt" redogjordes nu dven for IJNHCRs insatser:

FN:s Flyktingkommissarie (UNHCR) arbetar inte specifikt medfamiljeAterforening i BiH. UNHCR:s frAmsta mandat Ar skydd avflyktingar som flytt over en grAns till- ett annat Iand, vilketinte Ar fal1et i BiH. UNHCR overvakar situationen i Bosnienoch forsoker hjAlpa de mest utsatta. UNHCR kan inte gora nAgotom det inte gAller mdnniskor som Ar extra utsatta i en svArsituation e11er direkt hotade till livet. Aven nAr det gAllerfamiljeAterforening mAste vederborande vara extra utsatt en-ligL organisationens kriterier. Anhoriga som har en besvdrligsiLuation i BiH mAste sjAlva kontakta UNHCR i BiH, dAr de har14 kontor.

Nir det gdllde ICRCs mojligheter att bisti vid evakuering ur Bosnien-

Hercegovina angavs samtidigt foljande:

TCRC:s delegaLer kan evakuera personer som ir under 16 ochover 50 Ar frAn BiH bara om de har fAtt tillstAnd i ett annatland samt transitvisum for Kroatien. De kan ocksA i vissa faIIhj;ilpa ensamma kvinnor (med e1ler uLan barn), invalider ochmenLalsjuka.

Personen i BiH mAste sjaitv kontakta ICRC eller dess delegateri BiH och be om hjAlp for att evakueras. Detta giiller dock in-te smA barn. I dessa faIl kan man kontakta n5rmaste rodakors-distrikt i Sverige.

om den anhorige i Bosnien-Hercegovina fAtt uppehAllstillstAnd[i sverigeJ bor foljande goras:1) uppehAllstillstAndet skickas i original til1 den anhorige igilt med ett rodakorsmeddelande

20

Page 23: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

2) transitvisum sokes for den anhorige via den kroatiska am-bassaden i stockhorm och skickas sedan via rodakorsmedderandentill den anhorige. (Vj- har detaljerad information).3) NAr a1lt annat Ar klart sokes utresetil-lstAnd av den anh6-rige hos de lokaLa myndigheterna i BiH.

InLernatj-oneLla rodakorskommitt6n har stora svArigheter attgenomfora dessa iterforeningar frAmst beroende pA sAker-heUsskAf. En av Roda Korsets principer Ar att inte anvAnda sigav vApnad eskort. DArfor Ar det endast mojligt att evakuerapersoner om man kan fa till stAnd en overenskommel-se me1lansamtliga parter.

Som ett exempel pi alldor "stora svirigheter" tvingades ICRC i mitten av m 1

meddela att evakuering for familjeiterforening for nirvarande inte ldngre varmojlig i Banja Luka-omridet.

...tempordrt itervdndande av bosnisk sjukvirdspersonal,..

Samtidigt som Zagreb utsattes for missilbeskjutning besokte en representant forflyktingenheten bland andra Federationen, ICRC, LINHCR och IOM pi plats iKroatien och dessforinnan i Genlve. Syftet med resan var att "samla materialoch information om repatrieringsfrigor samt ... klargora vissa frigor rorandedet medicinska programmet for frivilliga Lrewdndare till Bosnien-Hercegovina"Arr.tt situationen for "bosnienkroaterna" undersoktes (iterigen).

Samma minad inleddes pilotprojektet for "Temporirt itervd.ndande av bosnisksjukvirdspersonal", tillkommet efter begiran av den bosniska regeringen ochmed Sverigis regering som uppdragsgivare. Bakgrunden var "att den stora flyk-tingstrommen iderlitit sjukvirden i landet p& kompetent personal". SvenskaRoda Korsets roll inom projektet blev att koordinera, informera och driva pro-jektet i Sverige, att ge individuell ridgivning och ordna researrangemang. Sam-

arbetsparcners blev LINHCR och regeringen i Bosnien-Hercegovina.

Svenska Roda Korsets medverkan hade sitt urspnrng i en forfri.gan frin detsvenska utrikesdepartementet. tID tog forst kontakt med centralstyrelsens sek-

retariats internationella avdelning, som avbojde deltagande i projektet, och dir-efter med flyktingenheten, dit bosniska flyktingar redan tidigare vdnt sig medfrigor om mojligheter att "gora en insats for hemlandet".

Flyktingenheten, dagligen.rlyktmgenheten, som ctaglrgen genom sln verKsamhet Konlronteracles med be-

hoven i Bosnien-Hercegovina, sig en mojlighet att ge krigets flyktingar en roll iverksamhet konfronterades med be-s1n

lindrandet av lidandet; att se dem som en resurs i bistindsarbetet. Efrer mingadiskussioner bide internt och med blivande samarbetspartners, och med tydligakrav gentemot den bosniska regeringen (de itervindande fick ej tas ut tillkrigstjilnstgoring och skulle varatria aft lamna landet nir som helst), sikradesRoda Korsets deltagande.

Under hosten reste tvi grupper med sjukv&rdspersonal, sammanlagt femtonpersoner, till Bosnien-Hercegovina. En forsta uppfoljning av projektet gjordes i

21

Page 24: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

februari och mars 1996 (Reserapport fr,in uppfoljningsrua titt Bosnien-Hercegoaina, flykringenheten 96031,5). Projektet skulle komma att foljas av f7e-ra.

...detta fiirfarande iir inte dndamilsenligt f6r att friimja dterfdrening avndra anhiiriga...

I juni kungjorde Invandrarverket att mojligheten for bosnier i Sverige att sokauppehillstillstind for anhoriga i Bosnien-F{ercegovina nu upphorde; "Bosnierbor som andra utlinningar hlnvisas till att sjdlva soka uppehillstillstind vidsvenska utlandsmyndighet". Det tidigare arrangemanget ansigs inte langre vara"indamilsenligt for att framla iterforening av nira anhoriga".

Enligt flyktingenheten var orsaken till Invandrarverkets beslut att "bosnier harsokt fcir alla sldktingar (syskon m.m.) och ans<ikningarna har i nd.stan 100o/o avfallen blivit avslag ... SIV har nu dragit slutsatsen att det inte fungerar lingre". Ipraktiken visade det sig dock att Invandrarverket fortsatte att avgora drendenefter anscikan av anhorig i Sverige i fall dir forutsdttningar for uppehillstillstindtrots allt forelig.

...beredskap infiir en dtervandring i stiirce skala...

Fem dagar efter fredsforhandlingarnas avslutande i Dayton, begav sig tre perso-ner frin flyktingenheten till Kroatien. Syftet med resan var dels, som redovisatsovan, att "folja upp situationen" for bosnierna med kroatiska pass, dels att"inom ramarna for flyktingenhetens pilotprojekr, rorande tempordrt itervin-dande av bosnisk sjukvirdspersonal, folja upp olika aktorers beredskap infor enitervandring i storre skala till Bosnien-Hercegovina". Resultatet av den senareansatsen iterfinns i en intern promemoria (Olika aktorers beredskap infor end.tercandring till Bosnim ocb Herzegoaina, flyktingenheten 199 5).

...frdn krig tiil fred...

Den 14 december trii.dde Daytonaatalet ikrafi. IFOR marscberade in i Bosnien-Hercegovina och i Sarajet;o installerade sig Carl Bildt som omztrirldens "High Re-presentatizte".

3.5 Efter Dayton...

Krigsslutet gav nya mojligheter till familjeiterforening. Asylsokande fortsatteatt komma; mdnniskor frin s k "majoritetsomriden" awisades; f d internflyk-tingar som inte ansigs kunna itervinda till sina tidigare hemorter beviljadesflyktingstatus. Sommaren 1996 publicerade ICRC den forsta fcjrteckningen <iversaknade personer (den senaste upplagan innehiller d.ygt 18.000 namn). Bosni-erna med kroatiska pass levde ldnge (vissa Innu 1998) i osikerhet om sin fram-tid; hdr agerade Roda Korset med upprepade skriveiser till regeringen. Insarser-na kring frivillig itervandring fortsatte och forstdrktes.

22

Page 25: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

I skrivande stund, efter tvi och ett halw ir av fred i Bosnien-Hercegovina, pigirstrider i Kosovoprovinsen i Forbundsrepubliken Jugoslavien. Federala jugosla-viska (serbiska) styrkor ster mot "Kosovas befrielsearm6", UQK. Stider ochbyar beskjuts. Minniskor isoleras i "befriade" omriden eller tvingas pi flykt tillMontenegro, Makedonien (FYROM), Albanien och Bosnien-Flercegovina. Kri-gets verklighet ir iter pi Balkan.

Samtidigt gir utvecklingen i Bosnien-Hercegovina mot integrering. Krigsirenblir sakta historia. For Svenska Roda Korset ir det dominerande temat idag fri-villig itervandring. Alltj?imt saknas dock tusentals personer och varje minadanlinder nya asyisokande till Sverige, frimst mdnniskor som tidigare vistats iTyskland med "Duldung" (tidsbegrlnsade uppehillstillstind). F<jr dessa vlntaritersindande dll Tyskland i enlighet med Dublinkonventionen. For nyanlindaasylsokande som varit internflyktingar i Bosnien-Hercegovina ir praxisllgetoklart. Klart Ir emellercid att Bosnien-F{ercegovina lven forcsdttningsvis kom-mer att engageraRoda Korsets flyktingkonsulenter och dess flyktingenhet.

Svenska Rtida Korsets insatser - i siffror

Siffrorna - antalet drenden som registrerats pi flykdngenheten - visar tydligtBosnienkrigets kvantitativa konsekvenser for enhetens arbetsinsatser och ger en

6vergripande bild av flyktingkonsulenternas situation. Men de visar dndi intehela den kvantifierbara sanningen; for besok pi distriktskontoren och telefon-samtal frin asylsokande och anhoriga finns ingen statistik. Frigorna som stell-des vara minga och kunde gdlla allt frin medicinsk hjelp till sldktingar i hem-landet, till information om forhillandena "pi marken" efter att nya hemska

bilder visats pi TV kvillen innan (oticka bilder pi nyheterna fick omedelbarakonsekvenser i distriktskontorens vdntrum och i antalet telefonsamtal).

Eker att ha uppmirksammat detta forbehill, lfu oss si ta en titt pi den tillging-liga statistiken. Under 1994 vidarebefordrades nirmare 100.000 rodakorsrnedde-

landen mellan Sverige och det forna Jugoslavien; 1997 lig motsvarande siffra pi150 meddelanden. Registreringen av enskilda asyl- och familjeiterforeningsi-renden nidde sin topp 1995; 1202 drenden varav 346 avseende Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Forbundsrepubliken Jugoslavien. Under 1997 varantalet irenden sammanlagt 33 stycken for dessa tre linder; totalt registrerades809 enskilda irenden under iret.

Familjeiterfdrening och asyl

1989 registrerade flyktingenheten ett (1) familjeiterforeningslrende avseende

Jugoslavien; iret ddrefter registrerades 16 asylirenden. For 1991 finns nio asyli-renden bokforda. 1992 registrerades 13 drenden gillande asyl och tre avseende

familjeiterforening. Totalt registrerades drygt 1.000 irenden per ir under dennaperiod.

23

Page 26: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

1993 registrerades 51 irenden, varav 34 gdllde familjeiterforening, under dennya kategorin "Bosnien-Hercegovina"l ett asylirende henfordes till Kroatien.Femtionio irenden - 39 asyl och 11 familjeiterforening - bokfordes forJugosla-vien. Sammantaget registrerades 959 irenden under iret.

Under 1994 klassificerades 172 arenden - 1.20 under familjeiterforening - sombosniska; sex som kroatiska, varav fyra avseende asyl. Femtiofem drenden re-gistrerades som jugoslaviska, trettioetta av dessa var asyldrenden. A..tr total-summa uppgick tiII952.

Bosnienkrigets sista ir registrerades totalt 324 bosniska drenden - 198 familjei-terforenings- och itta asylarcnden - , tvi kroatiska irenden och 22 jugoslaviska.

1995 registrerades totalt 1202 arenden.

1W2

Fig 2. Enskilda i)renden f d Jugoslaaien 1990-1997

Minga irenden under bide 1994 och 1995 involverade kontakter medLINHCR. Den storsta delen av familjeiterforeningsirendena inbegrep stod vidbokning av flygresan till Sverige (via IOM).

For 1996 henfordes 67 arenden till Bosnien-Hercegovinai 1997 var antalet nere i23 stycken. Sammantaget registrerades d.ygt 800 irenden per ir.

Efte rfo rskni n g och rdd akorsm edd el an den

1990 registrerades 524 efterforskningsirenden och 687 rcidakorsmeddelanden;1997var siffrorna 1.339 respektive 1.394.

Under t992 vidarebefordrades 5.835 rodakorsmeddelanden. 1993 var antaletuppe i over 38.000 varav 35.917 g:illde "Ex-Jugoslavien". Toppnoteringen nid-des 1994 da99.420 meddelanden skickades mellan Sverige och "Ex-Jugoslavien";i februari och mars noterades over 6.000 per minad. 1995 sjonk totalantalet till44.812; en tydlig nedging kunde observeras under irets andra helft (da post och

1W5

24

Page 27: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

telefon efter hand borjade fungera). A,r"tt detta ir var antalet som storst i febru-ari och mars, runt 6.000.

1996 registrerades 6.146 rodakorsmeddelanden avseende "Ex-Jugoslavien". Ftjr1997 var motsvarande siffra 150.

'1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 I

i

Nlr det giller efterforskning finns sammanlagt 616 nya irenden registrerade for7992, 926 for 1993, 2.673 for 1994, 7.408 for 1995,71,1, {or 1996 och 456 for1997. Frin och med 1994 finns drenden klassificerade som gdllande

Jugoslaviei"; 1.879 for detta &r,729 for 1995,345 for 1996 och94 for 1997.

5 Svenska Rrida Korsets insatser - verklighetens exempel

Bakom siffrorna doljer sig i de enskilda irendena de hjilpsokande - flyktingar iSverige och deras anhoriga i Bosnien-Hercegovina och i andra asylldnder - ,

flyktingenhetens handllggares och flyktingkonsulenternas dagliga kontaktermed dessa, enhetens samarbete med ICRC, IOM och andra organisationer ochmyndigheter. I det faljande redovisas kortfattat ett antal mer, och ibland mind-re, representativa exempel ur denna verklighet.

...vuxen son i Sverige, gamla fdrdldrar i flyktingliiger i Kroatien...

Det dr vir och iret dr 1993. Uppehillstillstind for forildrarna ir beviljat efterans6kan via Sveriges ambassad iZagreb. Flyktingenheten beslutar om egeninsats

for resan till Sverige. Efcer att pengarna inkommit bokas flygresa genom IOM.Tre veckor senare ankommer forildrarna till Stockholm. Flyktingenheten be-

kriftar ankomsten till IOM. Efter tre minader mottas faktura frin IOM ochirendet kan avslutas.

25

Page 28: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

...pojke tre 6r eskorferas till Sverige via Belgrad fiir att dterfiirenas med sinmor...

I februari 1994 beslutar flyktingenheten om egeninsats fcjr resa till Sverige. So-nen, tre ir, bor hos sin mormor i en stad i nordcistra Bosnien-Hercegovina ochskall med hjilp av en morbror ta sig till Belgrad for vidare transport till Stock-holm och iterforening med modern. Uppehillstillstind har beviljats efter anso-kan frin Sverige.

Efcersom pojken saknar pass ber flyktingenheten ICRC i Belgrad utfdrda rese-

dokument (rodakorspass). Svenska ambassaden forvarnas om att pojken dr pitv?ig till Belgrad och att han kommer ltt inneha ett rodakorspass dir svensktuppehillstillstind skall inforas.

Efter att egeninsatsen inkommit kontaktar flyktingenheten IOM for bokning av

buss frin Belgrad till Budapest och sedan flyg. I slutet av mars meddelar IOMatt allt dr klart. Frin Belgrad till Budapest eskorteras pojken av morbrodern;frin Budapest till Stockholm av en flygvdrdinna. Flyktingenheten meddelarankomsttid till mamman i Sverige som skall mota pi flygplatsen. Sonen anlin-der och detta bekriftas dll IOM. I slutet av augusti fir flyktingenheten en faktu-ra{rrSrnIOM och irendet kan avslutas.

...dotter med farhror i flyktinglliger i Kroatien, pappa i Sverige...

I mitten av april 1994 inkommer egeninsatsen for dotterns resa frltn Zagreb trllMalmo. Flyg bokas via IOM, Det visar sig dock att dottern vill awakta d3^ far-brodern dnnu inte beviljats uppehillstillstind. Tvi minader senare tas farbro-dern ut pi flyktingkvoten och fir dirmed resan till Sverige betald av Invandrar-verket. Genom kontakt med Invandrarverket samordnas resorna. Efter treveckor anlinder dotter och farbror tillsammans med buss (fadern betalar flick-ans resa direkt till Invandrarverket). Flyktingenheten iterbetalar egeninsatsen

och meddelar IOM. Arendet kan avslutas.

..,pappa vill dterfiirenas med sonen som bor hos farfar och farmor...

Det ir en dag i slutet av april L994. Uppehillstillstind for sonen i Bosnien-Hercegovina dr sokt, beviljat och skickat med ett rddakorsmeddelande. Efcer-som det ror sig om ett barn kan evakuering begiras frin Sverige (normalt misteden anhorige i Bosnien-Hercegovina sjilv ta kontakt med ICRC). Flyktingenhe-ten skickar darfor ett forfragan till ICRC i Zagreb. Eker {yra dagar kommersvar per telefon; fadern ombeds skriva ett rodakorsmeddelande till farfadern ochefi rill sonen. Detta for att en delegat skall kunna besoka dem utan att tilldra sig

myndigheternas intresse. Flyktingenheten underrdttar den kommunala flyk-tinghandliggare som har kontakt med fadern. Tvi dagar senare inkommermeddelandena och vidarebefordras omglende till Zagreb.

Den 20 maj meddelar ICRC att de har besokt pojken och farfordldrarna. Farfaroch farmor vill inte lita barnbarnet resa ensamt. ICRC skall gora ett nytt besok.

26

Page 29: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

Flyktingenheten meddelar fadern i Sverige. Tvi veckor senare iterkommerICRC per telefon och berdttar att f.arforildrarna fortfarande vdgrar lita pojkenresa ensam till Sverige. ICRC kan derfor tills vidare inte gora nigot. Flykting-enheten informerar iterigen fadern om ldget.

Sommaren gir. I september iterkommer flyktinghandliggaren och uppger attfarforildrarna nu har gitt med pi att "slippa" pojken. Flyktingenheten medde-

lar samma dag ICRC per fax. Efter {yra dagar rapporterar ICRC att transitvise-ring fcir Kroatien saknas. Flyktingenheten instruerar flyktinghandldggaren omhur ansokan om transitvisering gir till (se sidan 15 fcir anvisat forfaringssdtt).

Tvi veckor senare ringer flyktinghandldggaren och uppger att ICRC har kon-taktat fadern och frigat om han har nigot bekant i Zagreb. Det har han inte.

Informationen vidarebefordras till ICRC och IOM (som ansvarar for resan frinKroatien till Sverige). Organisationen UCE - flnaccompanied Children in Exile- kan dock ordna uppehille iZagreb, men di krdvs ett skriftligt godklnnande av

fadern. Flyktinghandliggaren ser till att blanketter fylls i och dessa skickas vida-

re av flyktingen'heten till ICRC.

Efter tre veckor - det ir nu den 31 oktober - kornmer en bekrdftelse frin ICRCom att UCE tar hand om pojken vid ankom$ tili Zagreb. Ett nytt problemdock dykt upp; det svenska uppehillstiilstindet har gitt ut. Flyktinghandligga-ren informeras och skall se till att tillstindet forlangs. En vecka senare kan ett

beslut frin Invandrarverket skickas till ICRC.

November och december passerar. I januari 1995, nio minader efter att lrendetregistrerades pi flyktingenheten, ringer flyktinghandldggaren och siger art poj-

ki i.nte aill limna Bosnim-Hercegooina. Arendet avslutas och den egeninsats forresan rill Sverige som inkommit frin forildrarna iterbetalas. Slutligen informe-ras ICRC och IOM.

...syster i Sverige, minderdrig bror i flyktingliiger i Libyen...

Den 4 maj 1994. Brodern, som vistas i flyktinglegret "Gala Buli" i Libyens hu-

vudstad Tripoli, har tvi veckor tidigare beviljats uppehillstillstind i Sverige

(efter ansokan av systern). Beslutet om uppehillstillstind har av Invandrarver-

ket skickats till Svenska generalkonsulatet i Tripoli.

Systern vinder sig till ett distriktskontor f.or att fa hjelp med att ansoka omekonomiskt bidrag for iterforeningen. Efter att ansokan inkommit beslutar

flyktingenheten om egeninsats for resan: bit Tripoli-Malta for vidare transportmed flyg till Sverige. Efter kontroll via berord flyktingkonsulent att uppehills-tillstind ir beviljat och att pojken sjiilv vill iterforenas med systern i Sverige och

egenavgift inkommit, bokar flyktingenheten resan via IOM.

Efter kontakt med ligerchefen i Tripoli dndras resplanerna; eskorc skall ske

landvigen till Tunis och via IOM bokas nu istillet flyg derifrin till Stockholm.

Drygr en vecka senare - det har hunnit bli juli - bekriftar ldgerchefen eskorten

27

Page 30: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

och meddelar *t han lven ordnar och betalar resan vidare till Sverige. En mi-nad senare ankommer brodern till Sverige. Egeninsatsen iterbetalas och denplanerade IOM-resan avbokas.

...gammal mamma i Srebrenica ifierfiirenas med vuxen son i Stockholm...

Oktober 1994.Mamman befinner sig i ett beligrat Srebrenica. Hon har beviljatsuppehillstillstind i Sverige, men detta har redan hunnit gi ut. Sonen, som harkontakt med en flyktingkonsulent, ordnar forlengning av tillstindet och tran-sitvisum for Kroatien.

Innan flyktingenheten kan boka resan behcivs ocksi en kontaktadress i Kroati-en. Flyktingkonsulenten ordnar detta. Samtidigt mottas egeninsatsen. Di allt dr

klart - det har nu hunnit bli december - bokas resan via IOM. ICRC och Sveri-

ges ambass ad i Zagreb meddelas for kennedom och uppehillstillstind och visumskickas med ett rodakorsmeddelande till ICRC for utdelning till mamman.

Efter diverse turer di det till en borjan bland annat ir oklan om rodakorsmed-delandet har kommit fram eller inte, ringer sonen i borjan av maj till flykting-enheten och berdttar

^tt han fitt ett rodakorsmeddelande frin mamman som

bekriftar art uppehalstillstind och visum har kommit fram och att hon med

hj?ilp av en granne kontaktat ICRC. ICRC skall dock har uppgett att det innuinre var klarc for evakuering. Ansvarig handliggare forklarar for sonen afi det ar"oerhcirt svirt" att evakueraf.r&n Srebrenica och uppmanar honom att skicka ettrodakorsmeddelande dar han ber mamman att med hjdlp av grannen hilla kon-takten med ICRC:s delegation pi plats.

En vecka senare kontaktas flyktingkonsulenten direkt av IOM som meddelar

art mamman skall tas till Kroatien och frigar om Roda Korset kan betala kost-naden for hotel i Zagreb. Sonen forklarar sig villig att betala. Flyktingenhetenfaxar svar till IOM. Ytterligare tio dagar senare bekriftar ICRC brevledes att

evakuering kommer att ske.

Juni minad gick men nigon evakuering kom trots klarcecken inte till stind.Efrer fem dagars beskjutning intogs Srebrenica den 11 juli av bosnienserbiska

styrkor. Den L3 juli var staden tomd pi sin befolkning.

I borjan av augusti meddelar flyktingkonsulenten att mamman nu befinner sig

som flykting i Tuzla (sonen har fitt ett rodakorsmeddelande). Flyktingenheteninformerar ICRC och IOM. ICRC i Zagreb svarar en vecka senare och medde-

lar att dess delegationen iTuzla har rapporterat att mamman finns ddr.

I mitten av oktober kan flyktingenheten vidarebefordra IOM:s bokningsbekrdf-telse till sonen. En vecka senare ankommer mamman till Stockholm. Ankoms-ten meddelas IOM.

28

Page 31: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

...medicinsk eskort frdn Kroatien till Malmii...

Infor den slutgiltiga vapenvilan i oktober 1995 fordrevs minga ildre kvarvaran-de minniskor ifrin Banja Luka-omridet. De fick nigra timmar pi sig afi lemnasina hem och hamnade si sminingom i kroatiska flyktinglnger. Atskilliga avdessa hade nira sliktingar i Sverige och hade redan beviljats uppehillsdllstind.Med hjelp av IOM och eskorrerade av unga kroatiska likare kom de snabbt tillSverige i mindre grupper. Till Malmo, derifrin nedanstiende scen ir hdmtad,kom cirka 30 personer pi detta sdtt. Vi ankomsten fanns Roda Korset pi plats.Ibland tvingades man overtyga en misstinksam passpolis om att de ankomman-de faktiskt hade rdtt att resa in i Sverige.

En hostdag vintade flyktingkonsulenten utanfor svlvarterminalen i Malmoshamn. De anhoriga stod i klungor. Si kom de. Nigra i rullstol. En man gicksjdlv med stod av en eskoterande ldkare. Den knappt giende mannens familjrusade fram till honom; han tittade pi deras ansikten. De foste borc honom tillen bink dir fick han smaka en kopp kaffe for forsta gingen pi flera ir. Familjenvar iter samlad, denna ging i Sverige.

...min bror dr fdngslad i Sanski Most...

Sommaren 1995 kom en frusrerad och arg man till distriktskontoret. Han be-

rdttade att hans bror, bosatt i Sanski Most, hade blivit gripen av bosnienserbiskasoldater. Brodern hade varit aktiv i den bosniska hjilporganisationen"Merhamet" och tillfingatagits under ett uppdrag.

Vad kunde Roda Korset gora? Flyktingkonsulenten tog kontakt med flykting-enheren, som redan klnde till att bosniska hjilparbetare blivit tillfingatagna.Arr.n ICRC kunde konfirmera uppgifterna; tio min hade gripits under pigien-de arbete och forts bon. ICRC hade formedlat vissa hjdlp via "Merhamet" efter-som de ansigs ha god kunskap om de lokala hjiilpbehoven och hade nu utanframging vint sig till de bosnienserbiska myndigheterna och krdvt tillging tillf.ingarna.

Det visade sig si sminingom att den fdngslade brodern iven var forfattare ochpoet. Brodern i Sverige hade d;rfor dven tagit kontakt med PEN-klubben ochAmnesty International. PEN drev frigan genom sitt ndtverk, Amnesty utfdrda-de en blixtaktion. Genom Roda Korset skickades stindigt nya rodakorsmedde-landen for 6verlemnande till brodern om ICRC skulle tillitas besoka fdngelset.

Men inget mirkbart hinde.

Det blev ett nyct ir och plotsligt dok mannen iter upp pa distriktskontoret.Denna ging med en bukett tulpaner och med nyheten att brodern frislippts.ICRC hade innan dess kunnat genomfora tvi besok. Nigra minader senare

kom han iterigen tillbaka och berdttade denna ging att han hade varit pi besoki Sanski Most och hade med sig ett tackbrev.

29

Page 32: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

En tillbakablick - insatser under fyra krigsir

"Pi ett ir och tre minader hade jag inte fitt nigra nyheter frin min stad och mina anhoriga. Jaghade f6rlorat hoppet och viljan att leva. Ndr rcidakorsmeddelandet kom formidde jag inte ldsa

det. En man frigade om nigon var dod och en kvinna tog meddelandet och ldste. Sen sa hon alltlr bra Emina. Allt 2ir bra. Jag har ldst det 1000 ginger sedan dess."

av rddakorsmeddelande)

Roda Korsets trovirdighet bygger pe att vi finns "pi plats", att vi vet "vad som

hinder" och atr vi ddrfor kan formedla korrekt och uppdaterad information.Genom tillgiinglighet och professionalitet dr vi en organisation dir minniskor, idet personliga motet med engagerade medarbetare, kan fi relevant information,vilgar prata om sina upplevelser och kan kdnna sig trygga. Om, och dir, dessa

"egenskaper" saknas riskerar vi att inte kunna leva upp till det humanitira uPP-

dragets kategoriska imperativ: aft forbdttra situationen for och tillsammans med

"de mest utsatra" (i detta fall konkretiserade i form av mdnniskor som flytt un-

dan krig, trakasserier, overgrepp och forfoljelse).

Information

Ledordet under krigsiren var information. Den primdra uppgifcen for flykting-enheten blev att alltid vara uppdaterad for att via flyktingkonsulenterna och

direkt kunna ge korrekt och aktuell information till anhoriga i Sverige om situ-

arionen i Bosnien-Hercegovina och mojligheterna till hjelp. Mojligheten att in-

himta upplysningar frin ICRC och andra organisationer och myndigheter iBosnien-Hercegovina och niromridet och att genomfora egna utredningsresor

for att samla in och verifiera information, var vdsentlig for att denna uppgiftskulle kunna fullgoras. Det var ocksi utifrin denna grund som ett effektiw opi-

nionsbildningsarbete gentemot svenska myndigheter kunde genomforas

(ddrmed inte sag, som vi har sett, afi det alltid gav onskat resultat).

I en diskussion om information har iven vidarebefordrandet av rodakorsmedde-

landm en sjilvklar plats; det var endast pi detta sdtt anhoriga kunde fi veta vad

som hdnt just deras ndrmaste, som de kunde upprdtthilla den iteretablerade

kontakten och kanske, i ett senare skede, bifoga ett svenskt uppehillstillstindoch dirmed piborja en process med en iterforening i Sverige som slutmil. Ar-betet med rodakorsmeddelanden mi vara en forhillandevis anonym del av Roda

Korset, men dr i det hir fallet en helt avgorande komponent'

Flexibilitet

Behovet av flexibilitet i ttllgLngen till resurser i form av personal och frivilligamanifesteras tydligt under Bosnieniren: Antalet registrerade enskilda irenden

gdllande f d Jugoslavien okade tjugofallt mellan 7992 och 1995 (med storst uPP-

gang for familjeiterforeningsirenden); mellan 1992 och 1993 va*e antalet f6r-

L"Jl"d. rodakorsmeddelanden med over 50Oo/o, mellan 1993 och 1994 med

knappt 200o/o.

JU

Page 33: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

Det siger sig sj2ilvt att en si kraftigt okande arbetsbelastning inte kan hanterasinom for en enhet, och en verksamhet, tilldelade resurser. Detta sett i perspek-tivet av att det dr avg<irande for verksamheten att vi snabbt kan formedla ade-kvat information och alltid finnas tillg:ingli$ f<;r anhoriga i Sverige, visar att detfinns behov av att skyndsamt kunna omfordela resurser inom sivil centralsty-relsen sekretariat som respektive distriktskontor. Det miste finnas en god be-redskap i detta avseende for att vi utan drojsmil skall kunna mota den utsatthethrindelser i pd.r omaiirld ger uppbon till i odrt eget land.

Under ett pigiende krig dir minga mdnniskor tagit sin tillflykt till Sverige,miste det framforallt pi distriktskontoren dven finnas beredskap for att p& ettindamilsenligt sdtt kunna hantera en mer tillfalligt okad besoksfrekvens i sam-band med hindelser som piverkar anhoriga i hemlandet

I det i denna rapport behandlade exemplet - kriget i Bosnien-Hercegovina - togflyktingenheten hjiilp av frivilliga frin det omgivande distriktet och av personalfrin andra enheter och avdelningar pi sekretariatet som hade "tid cjver". Deegna resurserna.for efterforskning och vidarebefordrande av rodakorsmeddelan-den utokades successiw. Samtidigt avskaffade emellertid flera distriktskontorsina fl yktingkonsulenttj dnster.

N ati on el It och i nter n ati on el It

Av vad som redan har sagts, och som iven torde framgi av redovisningen i sinhelt, dr en indelningi "nationell" respektiae "intemationell" zterksamhet foga in-damilsenlig i arbetet med att ge stod till mlnniskor som tvingats ldmna sitthemland pi grund av krig och sokt skydd i Sverige. Stod till krigsflyktingar ochderas anhoriga handlar, som vi sett, om sivil kontakter med flyktingarna sjllva,i vissa fall med deras anhoriga i andra linder, med svenska myndigheter (i Sveri-ge och utomlands), som med internationella organisationer, med ICRC, Federa-

tionen och UNHCR. Insatser for flyktingar dr i detta avseende grinsoverskri-dande.

Den "traditionella" verksamhetsindelningen forefaller In mer orimlig i efter-krigsperspektivet: En framgingsrik strategi for dteruandring i storre skala till ettkrigshirjat land miste med nodvindighet innefatta bide forberedande insatser iSverige och iteruppbyggnad och forrroendeskapande itgdrder i hemlandet.

Att forsoka dra en grdns ddr det nationella slutar och det internationella tar vidsynes derfor osvikligen leda till att Roda Korsets arbete - fullgorandet av dethumanitira uppdraget - forsviras. Utgingspunkten for hur vi vdljer att i framti-den organisera Svenska Roda Korsets "flyktingrelaterade" verksamhet(er) boristdllet vara hur oi kan ge brista mojliga stod rill de flyktingar som befinner sig ivirt land och deras anhoriga i hemlandet.

3l

Page 34: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

Roda korsets centralstyrelseFlyktingenhetenRapportserie om flyktingfrigor

Svenska roda korset bedriver sedan minga 6r verksamhet for flyktingar ochasylsdkande. Virt engagemang omfattar sivll nationellt som internationelltflyktingarbete pi olika nivier.

Som ett led i vir strEvan att bidra till 6kad kunskap om flyktingfrigor producerarvi en rapportserie, som pi olika siitt belyser flyktingskapets problematik.

Rapporterna kan bestiillas genom Flyktingenheten till en kostnad av 60 kr/st.

Foljande rapporter har utkommit 1993-1998:

1998

1. Riitten till familjeiterftirening fiir anhiiriga utanftir kiirnfamiljenefter 1 januari 1997Svenska Roda Korsets FlyltingenhetRapportserie nr 1/98, 52 sidor + klillfrirteckning

2. Svenska Rtida Korsets nationella arbete till stiid ftir flyktingar frinBosnien-Eercegovina - frin Sarajevo till DaytonSvenska ROda Korsets FlyktingenhetRapportserie nr 2/98, 3 1 sidor

1996

1. EnkonjunkturkiinsligflyktingdebattVad fbr solidariteten kosta?Frirfattare : Gunilla RehnbergRapportserie w 7/96,20 sidor + litteraturftirteckning

2. Analys av principen om s k siikert ftrsta asyllandFdrfattare: Ann-Christine GullesjriRapportseri e w 2196, 24 sidor

3. Rapport frin Al Tash - ett flyktingliiger i IrakFdrfattare : Asa JanssonRappodserie nr 3196,19 sidor

Page 35: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

1995

1. Uppfiiljning av situationen ftir flyktingar i KroatienUtedningsresa till Kroatien hcisten 1995Fdrfattare: Ingnd KrogiusRapportseriew 1195,16 sidor + bilagor

1994

1. Reserapport frin KroatienUtedningsresa till Kroatien hdsten i994Frirfattare: Lena Aronsson, Rolf NilssonRapportserie w 2194,33 sidor + bilagor

1993

1. Ensamhet, isolering och familjevild i flyktingfamiljerEn ftirstudie om misshandlade invandrade kvinnorFdrfattare: Birgit Arellano, Ctraryna MisiowiecRapportserie w 1193,36 sidor

2. Slutrapport OpinionbildningsprojektetFdrfattare: Birgitta FriesRapportseriew 2193,14 sidor + Delrapport II, 19 sidor + bilagor

3. Flyktingbarn utan laglig vflrdnadshavarel deras bakgrund, tankar ochlivssituationForfattare : J6na Kristj 6nsd6ttirRapportserie nr 3193

4. The Rights of Asylum Seekers and Accepted Refugees in Sweden 1993Forfattare: Kjell Jrinsson, Sten De GeerRapportseriew 4193

Samtliga rapportff kan rekvireras fren

Svenska rOda korsetFlyktingenhetenBox27316IO2 54 STOCKHOLMTel 08-665 56 00

Lars CarlssonChef Flyktingenheten

Page 36: Svenska Röda Korsets nationella arbete till stöd för flyktingar från Bosnien-Hercegovina

RiidoKorsel

Central styrel sens sekretariatFlyktingenheten, Box 27316, 102 54 Stockholm (Osthammarsgatan 70)

Tel 08-665 56 00 Fax 08-667 36 42E-mail : postmaster@redcross. se