Svenska språkets struktur:

fonetik konsonanter + fonologi

Helen Winzell (rum 4315, Key-huset)

013-28 69 28

helen.winzell@liu.se

Att beskriva konsonanter

Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:

1. stämbandston

2. artikulationsställe (vilka delar som skapar förträngning)

3. artikulationssätt (förträngningens eller avspärrningens art)

Konsonanttyper

Klusil

Frikativa

Lateral

Nasal

Tremulant

explosionsljud

väsljud

sidan av tungan

luftströmmen genom näsan

vibrationsljud

Att beskriva konsonanter

Artikulationsställen som adjektiv • labial läpparna

• labio-dental underläpp mot framtänderna

• dental tungan mot tänderna

• alveolar tungan mot tandvallen

• palatal tungan mot hårda gommen

• velar tungan mot mjuka gommen

• faryngal svalget

Fortis- och leniskonsonanter

[fIska] [vIska]

[fo:r] [vo:r]

[pha:ra] [ba:ra]

När vi viskar blir alla ljud tonlösa. Trots det hör vi skillnad på normalt tonade och tonlösa fonem.

Svenskans konsonantfonem

artikulationssätt

Art

iku

lati

on

sstä

lle klusiler frikativor lateraler tremulant nasaler

labialer p b m

labio- dentaler f v

dentaler t d s l n

alveolarer r

palataler ç j

velarer k g ɧ ŋ

faryngaler h

fonologi

Handlar om hur språkljuden bygger upp betydelsebärande

• morfem

• ord

• uttryck

• fraser

• yttranden

fonologi

• vetenskapen om språkljudens och prosodins funktion

• identifierar bl.a. vilka ljud som är betydelseskiljande för ett specifikt språk

Minimala par

Huruvida ljud är betydelseskiljande eller inte kan visas med hjälp av minimala par – ord som enbart skiljer sig åt vad gäller ett enda ljud.

[bi:l] [mi:l] [si:l] [fi:l]

Fonem/allofon = språkspecifikt

Ljudskillnader som är fonematiska i ett språk (och därmed betydelseskiljande) kan I ett annat språk vara uttalsvarianter (det vill säga allofoner.)

Svenskans 27 fonem

• 9 vokaler

• 18 konsonanter

• Svenskan har ett relativt komplicerat vokalsystem.

• Vi har främre rundade vokaler, vilket är ovanligt – och därmed svårt att lära.

Antalet fonem

• Vad blir följden om ett språk endast har två fonem?

• Vad blir följden om ett språk har hundra fonem?

Ljudens samspel i talet

• reduktion – att hoppa över vissa ljud

• assimilation – närliggande ljud färgar av sig på varandra och blir mer lika

• avaspirering – luftpuffen efter tonlösa klusiler försvinner efter [s] samt mellan vokaler

Reduktion

Det är faktiskt oerhört viktigt.

natuts Östesjön nittnanittinie

råsspiff jografi nas

tangkräm brätta

rässåstor fresten

fasna pangkaka

Manifestationsregler

Assimilation

• Tonassimilation

• Nasalassimilation

• Supradentalisering/retroflexering

Tonassimilation

Ett tonande fonem mister sin ton i mötet med ett tonlöst fonem.

<tvål> [tvo:l] <kväll> [kvεl] <rytm> [rYtm]

<knapp> [knap] <tisdag> [thi:sda]

<havs> [havs] [hafs] <pjäxa> [pjεksa]

o o o

o o

o o

Nasalassimilation

Nasalen byter uttalsställe för att underlätta uttalet vid vissa ljudmöten.

[m] labial <anbud> [àmbɯ:d]

<en boll> [εm'bɔl]

<handboll> [hàmbɔl]

[ɱ] labiodental <anföra> [àɱfœ:ra]

<banvall> [bàɱval]

Nasalassimilation

Nasalen byter uttalsställe för att underlätta uttalet vid vissa ljudmöten.

[ɲ] palatal <konjak> ['khɔɲjak]

<han ljuger> [haɲ'ju:ger]

[ŋ] velar <en katt> [εŋ'khat]

Avaspirering/avaspiration

Tumregel: Ordinitiala tonlösa klusiler är aspirerade. Aspirationen försvinner efter [s] inom samma stavelse.

[kha:ka] [sk=a:ka] [sga:ka]

[pha:r] [sp=a:r] [sba:r]

[tha:r] [st=a:re] [sda:re]

[kha:r] [sk=a:r] [sga:r]

Avaspirering/avaspiration

lätta tankar [lεta thaŋkar]

lättat ankar [lεtat aŋkar]

[kha:ka] [sk=a:ka] [sga:ka]

[pha:r] [sp=a:r] [sba:r]

[tha:r] [st=a:re] [sda:re]

[kha:r] [sk=a:r] [sga:r]

Supradentalisering/retroflexering

Dentala konsonanter blir alveolara efter /r/. De båda ljuden smälter samman och realiseras som ett segment.

/r/ + /t/ [ʈ] <svart> [svaʈ]

/r/ + /d/ [ɖ] <bord> [bu:ɖ]

/r/ + /s/ [ʂ] <färs> [fæʂ]

/r/ + /l/ [ɭ] <sorl> [so:ɭ]

/r/ + /n/ [ɳ] <korn> [khu:ɳ]

Svenskans konsonantfonem + allofoner

artikulationssätt

Art

iku

lati

on

sstä

lle klusiler frikativor lateraler tremulant nasaler

labialer p b m

labio- dentaler

f v ɱ

dentaler t d s l n

alveolarer ʈ ɖ ʂ ɭ r ɳ

palataler ç j ɲ

velarer k g ɧ ŋ

faryngaler h