Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer, del 1–2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11)

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Del 1 – Skolans värdegrund och uppdrag

Genom ett miljöperspektiv får de (eleverna) möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Avsnitt 2.1 – Normer och värden Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Avsnitt 2.2 – Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Kopplingar till de 16 miljökvalitetsmålen och det centrala innehållet i kursplanerna -Lgr 11

Ämne och årskursMiljökvalitetsmål

Begränsad klimatpåverkanEnergins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan påmiljön samt energianvändningen i samhället.

Fysik årskurs 4–6

Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Fysik, centralt innehåll, årskurs 7–9

Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.

Fysik årskurs 7-9

Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Kemi årskurs 4–6

Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.

Kemi, centralt innehåll, årskurs 7–9

Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Samhällskunskap årskurs 1–3

Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

Samhällsorienterande årskurs 1–3

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling

Geografi årskurs 4–6

Avsnitt 2.2 – Kunskaper




Begränsad klimatpåverkanJordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.


Frisk luft

Bara naturlig försurningVatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.

Kemi årskurs 7–9

Giftfri miljöVanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Kemi årskurs 4–9

Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.


Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.


Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

Hem- och konsumentkunskap årskurs 7–9

Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Teknik årskurs 4–6

Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Samhällsorienterande årskurs 1–3

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckl. Geografi årskurs 4–6

Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. Kemi årskurs 7–9

Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. Naturorienterande årskurs 1–3

Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Fysik årskurs 7-9

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbarutveckling. Ekosystemtjänster, t ex nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Biologi årskurs 4–6

Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Fysik årskurs 4-6

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

Kemi årskurs 7–9




Skyddande ozonskiktVal och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.


Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

Teknik årskurs 4–9

Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, t ex inom sjukv. och informationsteknik.

Fysik årskurs 7–9




Giftfri miljöInnehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

Kemi årskurs 7–9

Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.


Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.


Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Hem- och konsumentkunskap årsk. 4–6

Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Kemi årskurs 7–9

Säker strålmiljö

Ingen övergödning



Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.


Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.







Myllrande våtmarkerBiologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.


Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.


Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen.Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.


Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Geografi årskurs 7–9


Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, t ex trafiksystem, vatten och avlopps-system samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.


Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.


Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen.Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Geografi årskurs 7–9Hav i balans samt levande kust och skärgård

Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.


Levande skogar



Levande sjöar och vattendragDjurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t ex för jordbruk och fiske.



Grundvatten av god kvalitetInnehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

Kemi årskurs 7–9

Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt. Kemi årskurs 7–9




God bebyggd miljöFörutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.


Fältstudier av natur- och kulturlandskap, t ex av samhällsplanering i närsamhället. Geografi årskurs 7–9




Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.


Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.


Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Samhällskunskap årskurs 4–6

Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.

Biologi årskurs 7–9Levande skogar

Storslagen fjällmiljöBiologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.


Fältstudier av natur- och kulturlandskap, t ex av samhällsplanering i närsamhället. Geografi årskurs 7–9

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Geografi årskurs 4–6Ett rikt odlingslandskap

Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.



Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Samhällskunskap årskurs 1–3




Exempel på förmågor och kunskapskrav för lägsta godkända nivå,årskurs 9 (E-nivå åk 9) med bäring på miljökvalitetsmålen

Ämne

Lägsta godkändnivå E


Förmågor

Förmågor

Förmågor

Förmågor

Lägsta godkändnivå E Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Hem- och konsumentkunskap

Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Fysik

Förmågan att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Biologi

Förmågan att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

Fysik

Värdera val och handlingar i hemmet som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap

Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

Biologi

Förmågan att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,

Fysik

Ett rikt växt- och djurlivBiologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussionerom biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.




Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Naturorienterande årskurs 1–3

Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t ex för jordbruk och fiske.



Exempel på förmågor och kunskapskrav (E-nivå åk 9) med bäring på miljökvalitetsmålen

Ämne

Förmågor


Lägsta godkändnivå E Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Geografi

Lägsta godkändnivå E Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Samhällskunskap

Lägsta godkändnivå E Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

Geografi

Förmåga att värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö Teknik

Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

Geografi

Lägsta godkändnivå E Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Teknik

Förmågor Förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhälls-frågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

Samhällskunskap


Förmågor


Förmåga att värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Geografi

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

Fysik

Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling

Fysik

Läs mer på: miljömål.se/skolaNaturvårdsverket samordnar, följer upp och utvärderar

arbetet med Sveriges miljömål. Webb: naturvardsverket.se

Documents

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11