Sveriges ungskogar i haveri- utredning · 2020. 6. 17. · Bitzer Productions AB 070–3540977 [email protected] Redaktör Elin Fries Bitzer Productions AB 072-719 45 40 [email protected]

� �

� �

� �

� �

� �

� �

� �

LEDER�HÅLLBAR�UTVECKLING

L � �

Nr 2 | 2020

haveri-utredning

Sveriges ungskogar i

En bra affär kräver dialog

resultat som gör skillnad10

leder hållbar utveckling Vision | 2 | 2020 | 3

Kvartalstidning från Skogforsk om forskning

för framtidens skogsbruk.

ISSN 2000-8988

Ansvarig utgivareCaroline Rothpfeffer

ProduktionSverker Johansson

Bitzer Productions AB 070–3540977

[email protected]

RedaktörElin Fries

Bitzer Productions AB072-719 45 40

[email protected]

Art directorJan Reinerstam

Pagarango

PrenumerationInger Karlsson

Tel: 070–366 99 [email protected]

TryckGävle Offset AB

FSC®-märkt papper

SkogforskUppsala Science Park

751 83 UppsalaTel. 018–18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

NR 2 | 2020

� �

� �

� �

� �

� �

� �

� �


� �

ChARloTTe BengTSSon | VD Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

� �

� �

� �

� �

� �

� �

� �


� �

Nr 2 | 2020

haveri-utredning

Sveriges ungskogar i

En bra affär kräver dialog

resultat som gör skillnad10

»Skogsbruket talar mycket om att öka produktionen. Att bevaraproduktionen vore ett bra första steg. «

Urban Nilsson | SIDAN 9

FOtO: Sverker JOhanSSOn/bitZer

2 | Vision | 2 | 2020 leder hållbar utveckling

Vi är många som längtarefter ”coronafri” tillvaro. Samtidigt blir det allttydligare att skogens nyttor är avgörande i återhämtningen efter corona-pandemin och för omställning till hållbar samhällsutveckling. Tänk attdet ska behövas en pandemi med råd om social distansering och uppma-ning att träffas utomhus för att fler ska upptäcka skogens storhet ochmöjligheter! Det är min förhoppning att allt fler nu vill veta mer om skogen – och om

hur brukande och bevarande kan gå hand i hand för att bidra till FN:ssamtliga globala mål för hållbar utveckling.

Under våren har vi på Skogforsk blickat framåt för att revidera denforsknings- och innovationsstrategi som lägger grunden för vår verk-samhet. Detta gör vi naturligtvis tillsammans med partnerföretag och sam-arbetspartners i vår styrelse och våra olika rådgivande grupperingar.Våra huvudområden står sig över tiden men kommer att ha nya inslag eftersom teknikutveckling, digitalisering, klimatförändringar och för-ändrade arbetssätt/beteenden påverkar allt vi forskar om.

I vår och skogsbrukets närhet pågår ett flertal processer och utred-ningar som kommer att påverka oss. EU:s gröna giv, EU:s strategi för bio-logisk mångfald, utredningen om Artskyddsförordningen, Skogsutred-ningen och regeringens forsknings-proposition är några exempel.Forskning som möjliggör flergröna investeringar, ökad till-gång på skogsbiomassa, effektivnaturvård och digitaliserade vär-dekedjor – prioriterade områdenför Skogforsk – är samtliga avgö-rande för nyss nämnda utredningar och processer. Det är därför extraviktigt att våra framtida forskningsprioriteringar kan möta pågåendeoch kommande samhällsprocesser.

Under rådande pandemi förändras våra samarbetsformer snabbt. Antalet fysiska möten och exkursioner har naturligtvis minskat, mensamtidigt upplever vi att tiden som är tillgänglig och intresset för attjobba med utvecklingsfrågor är på uppgång. Så ska det vara i vår framtids-bransch!

Jag hoppas att ni finner både lite ny kunskap och en stunds avkopplingdå ni läser detta nummer av Vision, och jag önskar er en fin och frisksommar!

VISION | ledAreVISION | INNehåll

Forskning och samhälle

ChARlOTTE BENGTSSON, vd

4 | Det här är nya ABSE!

5 | Testar 5G för bättre fjärrstyrning

5 | Fler tyngre transporter på vägarna

6 | Mer forskning om försvunna plantor

8 | Svenska ungskogar i haveriutredning

10 | Dåliga föryngringar – sämre tillväxt. Eller?

14 | Nytt beslutstöd hittar bästa avlägget

16 | Dialog lyfter Holmens verksamhet

1 8 | Bristande traktdirektiv – ett symptom pånågot annat?

20 | Fult, men nödvändigt. Markägare ommarkberedning

22 | 10 forskningsresultat som gjort skillnad!

26 | Låg brandrisk – ändå tänder det…

18 26

6

Intresset för att jobba med utveck-

lingsfrågor är på upp-gång. Så ska det vara ivår framtidsbransch!’’

FOtO

: Six

ten

JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

8

leder hållbar utveckling Vision | 2 | 2020 | 54 | Vision | 2 | 2020 leder hållbar utveckling

VISION | NyheterVISION | Nyheter

Nyhetsredaktör: SVeRKeR JohAnSSon | [email protected]

är jag skriver dettahar jag jobbat på Skogforsk iexakt 100 dagar. Det är första gången jag jobbarinom skogssektorn, så det är nästan överväldi-gande med allt nytt. Massor av nya människor att

lära känna, ny terminologi och ett nytt nätverk.

Jag jobbar som programchef för Skogsträdsförädlingenoch just förädling är inte nytt för mig eftersom jag jobbatmed växtförädling hela mitt yrkesliv, fast på jordbruks-sidan. All förädling har en gemensam grund i de reglerkring nedärvning som Mendel upptäckte och som sedanHerman Nilsson-Ehle vidareutvecklade när han ladegrunden för den moderna växtförädlingen för ungefär100 år sedan. På den tiden var Sverige världsledande inomforskning kring växtförädling men sedan dess har vi blivitfrånsprungna av länder som Tyskland, Holland, Frank-rike och USA.

Undantaget är skogsträdsförädlingendär vi fortfarandeär världsledande och där forskningen istället har ökat desenaste åren. Detta är något som vi ska vara stolta över.Det känns som en ynnest att få vara en del av denna spän-nande och viktiga verksamhet.

Jag har även tidigare stött påengagerade medarbetare,men det är ändå något extra med det personliga engage-mang som jag ser här påSkogforsk. Det handlarinte bara om att lyckasmed sina arbetsuppgif-ter och att det ska gå braför organisationen, utandet finns något mer, ochjag tror att detta extra är just skogen. Jag är själv uppvuxenute på landet, mer eller mindre ”mitt i skogen”, och det ärnågot som har präglat mig på många sätt. När jag är i sko-gen känner jag mig hemma och det är något speciellt medhur skogen påverkar oss människor.

Det är en underlig tid just numed alla inställda resor ochmöten, och ett ständigt iakttagande av social distansering,vilket inte gjort det lättare för migsom ny att lära känna organisatio-nen och verksamheten. Men närman då kommer ut i skogen så för-svinner mycket av detta. Naturen harsin gång och bryr sig inte om virussom sprids över globen. Så vi kankänna oss lyckligt lottade som fårjobba med skog – och vi ska kännaoss stolta över det stora personligaengagemang som finns inom Skog-forsk.

MedArbetArkröNIkA

I skogen kännerjag mig hemma

N

ThomAS KRAFT, förädlingschef

FOtO

: Sv

en t

egel

MO

, SkO

gFO

rSk

Skogforsk tar ännu ett kliv iutvecklingen mot fjärrstyrdaskogsmaskiner när Troëds-sons forskningsfond anslår 1,2 miljoner kronor till försökmed 5g-baserad tele-kommunikation.– Nu kan vi förhoppningsvisöka räckvidden, säger MartinEnglund som är specialist pådriftsystem på Skogforsk. Hit-tills har vi kört testmaskinenöver radiolänk på nära håll,där maskinen i princip synsfrån fjärrstyrningslabbet.Men på större avverknings-trakter och på längre distan-ser krävs andra lösningar – tillexempel att sätta upp ett till-fälligt, lokalt 5G-nät.Skogforsk ska även under-

söka vilka arbetsuppgiftersom är möjliga att utföra pådistans: handlar det enbartom maskiner som arbetar påett hygge med fri sikt ellerockså om maskiner som arbe-tar i stående skog?– Vi tittar på alla typer av

fjärrstyrningsapplikationer iskogen. I dagsläget ligger

markberedningsmaskinernärmast till hands. Men i taktmed att automation och förar-stöd utvecklas blir teknikenapplicerbar på de flesta ma-skiner och arbetsmoment,säger Olle Gelin, projekt-ledare inom driftsystem påSkogforsk.

KontaKt: Martin englund, 070-282 16 42, [email protected]

Till årsskiftet hade Trafik-verket godkänt drygt 20 pro-cent av de allmänna vägarnaför 74-tonsbilar, visar en färskanalys av Skogforsk.Omklassningen från BK1(max 64 ton) till BK4 (max 74ton) har därmed tagit fartefter en trög start. Runt 2029 räknar Trafik-

verket med att 70–80 procentav de viktigaste statliga vä-

garna är klassade som BK4.Vid utgången av 2019 var endast 0,33 procent av detkommunala vägnätet BK4-klassat. Det motsvararknappt en femtedel (19 pro-cent) av behovet.Men även här går utvecklingen framåt.

Allt fler vägar godkända för 74 ton

Fjärrstyrt med lokalt 5g-nät

FOtO

: Sv

erke

r JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

FOtO

: Sv

erke

r JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

Skogforsks tekniklabb,Troëdsson Forestry Tele-operation lab utanförUppsala, finansieras medmedel från Stiftelsen Nilsoch dorthi Troëdssonsforskningsfond.

KontaKt: henrik von hofsten, 070-528 85 51,[email protected]

”Naturen har singång och bryr sig inteom virus som spridsöver globen.”

Spelreglerna för affärer mellan beställare och entre-prenörer i skogsbranschenblir tydligare. Det står klartsedan parterna gemensamtutvecklat nya allmänna bestämmelser för skogsentre-prenad, ABSe 20.– De nya allmänna bestäm-melserna är mer balanseradenu än för 11 år sedan, sett urett entreprenörsperspektiv.De har fler skrivningar somställer krav på både beställareoch entreprenör, säger AnnaBjörk, företagsutvecklare påbranschorganisationenSkogsentreprenörerna ochvice ordförande i APSE-kom-mittén.

Bättre balansErik Viklund, skogsvårdschefpå Mellanskog och ordfö-rande i APSE-kommittén, ärav samma uppfattning. De all-männa bestämmelserna blirnu bättre balanserade mellanparterna. – De nya skrivningarna har

ett tydligare fokus på både be-ställarens och entreprenö-rens ansvar. Ambitionen frånbåda parter har varit att få till

bestämmelser som är merprofessionella och lättjob-bade och det tycker jag att vihar lyckats med, säger ErikViklund.

Ansvarsfördelningen tydligareArbetet med avtalspaketetkoordineras av Skogforsk ochAnders Mörk, forskare påSkogforsk, är sekreterare iAPSE-kommittén. Han under-

stryker vikten av att de all-männa bestämmelserna nuuppdaterats och förtydligats. – Det är viktigt att parterna

i en affärsuppgörelse vet vil-ket ansvar var och en har ochatt man på det sättet känneren trygghet och får lättare attfatta beslut i vardagen. Resul-tatet blir i praktiken färremisstag. Och när misstag trotsallt begås blir det lättare att

utreda och klargöra ansvars-frågan, säger Anders Mörk. ABSE 20 lanseras den 3 juni

och ersätter då föregångarenABSE 09. Under hösten 2020startar arbetet med att upp-datera övriga delar i APSE,som bland annat rymmerkontraktsmallar, specifiktframtagna för markbered-ning, föryngring, röjning ochdrivning.

här är de viktigaste nyheterna i ABSe 20 jämfört med före-gångaren ABSe 09:l Entreprenören ska, om inteannat överenskommits, få stille-ståndsersättning under vissa för-utsättningar, men blir samtidigtskyldig att utföra andra arbets-uppgifter åt beställaren understilleståndsperioden. Bestäm-melsen är ny.

l Entreprenören och beställarenska ersätta varandra för skadasom uppkommit på grund avvårdslöshet. Tidigare gälldedetta enbart entreprenören. l lönekostnader vid exempelvisutbildning hos beställaren skatas av entreprenören i den ut-sträckning som parterna kommeröverens om. Tidigare skulle kost-naden tas av entreprenören iupp till fem arbetsdagar. l Samråd ska hållas vid särskildahändelser och dessutom vid fler

händelser än skogsbrand. l Entreprenören ska kunna lita påuppgifter som lämnats av beställa-ren och därmed inte ha skyldighe-ten att granska lämnade uppgifter.l vilka brandskyddsåtgärdersom ska vidtas flyttas från ABSEtill APSE. därmed kan parternasjälva anpassa åtgärderna ochhur ansvaret ska fördelas. l Entreprenören är skyldig attteckna trafikförsäkring också försådana maskiner där det inte ärett lagkrav.

ABSE utgör grunden i APSEsom står för Avtalspaket förskogsentreprenad. Avtalspake-tet ägs av APSE-kommittén medrepresentanter från 14 bolag ochorganisationer i beställar- ochentreprenörsled. Tillsammanshanterar de cirka hälften av Sve-riges årliga virkesskörd. det ärAPSE-kommittén som beslutarom förändringar och uppdate-ringar av avtalspaketets olikadelar.

Tydligare spelregler för affärer inom skogsentreprenad

ABSE 20 ersätter ABSE 09:

Nytt i ABSE 20

FOtO

: Sv

erke

r JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

hurra – ABSe20 är här! Bilden är från 2019 när skogsbruket firade 10 år av kvalitetssäkrade affärsrelationer inom APSe – AvtalsPaket för Skogsentreprenad. Päronläsk i glasen förstås.


SkOgSSkötSel

Få plantor och stora förädlingsförluster. Det visar flera inventeringar av föryngringsytor runt om i landet. Den senaste tiden har flera inventeringar visat att färre

plantor än man trott överlever i det långa loppet. Istället har självföryngrad skog tagit dess plats. Nu kraftsamlar SLU och Skogforsk i föryngringsfrågan.

Text och foto: elIn FRIeS [email protected]

Hur säkrar viöverlevnaden?

Ny teknik har gjort det möjligt att positio-nera och följa enskilda träd under enlängre tid. Planteringar som sett lyckadeut i det korta perspektivet visade sig habetydligt sämre överlevnad än förväntat – med betydande bortfall av förädlings-vinsterna. Nästa steg blir att ta reda påvarför. – Plantornas överlevnad och tillväxt

från plantering fram till röjning är bero-ende av många samverkande faktorer ochdet finns påfallande lite forskning kringämnet, säger Jonas Öhlund, skötselfors-kare vid Skogforsk. För att hitta sambanden har Skogforsk

och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)för första gången gått ihop för att kraft-samla runt föryngringsfrågor. – Sammantaget bidrar arbetet till att

lägga en viktig grund för en mer utveck-lad och precisionsbaserad skogsföryng-ring, med potential att kraftfullt kunnaöka tillväxten i våra framtida skogar sam-tidigt som miljöpåverkan kan minimerassäger Annika Nordin, professor på SLU.Först ut i kraftsamlingen är ett försök

som går under namnet Samspelsförsöketsom kommer löpa under fyra år. Därstuderas samspelet mellan plantstorlek,planteringspunkt, planteringstidspunktoch tillförsel av gödsel vid planteringen.Både tall- och granplantor ingår i försö-ken som i ett första steg kommer att löpafrån plantering fram till dess att plan-torna har etablerat sig på hygget.– Vi misstänker att det finns en stor

variation i hur väl markberedningenlyckas skapa de planteringspunkter someftersträvas och att detta kan ha en storpåverkan på plantornas tidiga överlev-nad och förmåga att snabbt etablera sig.Därför kommer planteringspunkternas

kvalitet noga att beskrivas i försöket ochkopplas mot registrerad plantöverlevnadoch tillväxtparametrar, säger JonasÖhlund. Fler projekt ligger i startgroparna. Bland

annat hoppas Jonas Öhlund och hans kol-legor på att snart kunna dra igång ett om-fattande inventeringsprojekt i utslumpadepraktiska föryngringar. Fokus kommer attligga på plantvitalitet och tillväxt under deförsta tre åren efter planteringen tillsam-mans med detaljerade beskrivningar avplanteringspunkternas kvalitet. – Det är ett mycket ambitiöst och re-

surskrävande arbete men skulle kunna geoss ett värdefullt ”nolläge” för att bättreförstå var vårt fokus bör ligga. Vårt mål äratt på effektivast möjliga sätt kunna för-bättra de svagaste länkarna i föryng-ringskedjan, säger Jörgen Hajek, forskarevid Skogforsk. Andra kunskapsluckor som skötsel-

forskarna vill fylla är samspelseffektermellan olika typer av snytbaggeskydd ochgödsling samt förbättrad ståndorts-anpassning med hjälp av mer detaljeradebeskrivningar av skogsmarken genomskanning och smartare flygbilder.

Att plantera i omvänd torvaanses ge den bästa överlevna-den och tillväxten. men undertorra somrar är det en riska-bel metod!

En vanlig instruktion tillplantörer är att prioriteraplantering i omvända torvor.Om det dessutom finns mine-raljord ovanpå är det en riktighöjdare till planteringspunkt.En omvänd torva skapar enkomposteffekt – med högremarktemperatur och ökad näringstillgång jämfört medplantering i mineraljord. Den

extremt torra sommaren 2018visade dock att plantering iden omvända torvan kan ledatill mycket höga plantav-gångar – i alla fall vid sen vår-och högsommarplantering. Försök utförda av Skog-

forsk med sen vår- och hög-sommarplantering i norraSverige visar att plantor i om-vända torvor kan få allvarligaproblem med vattentillförseln. – Plantering i mineraljords-

punkter är ett säkert alterna-tiv sett till överlevnad ochtrots de extremt torra förhål-landena 2018 kunde inga

högre avgångar registrerasefter den första sommaren.Stigande kapillärt bundetmarkvatten ger plantan ensäker vattenförsörjning ävendå sommarregnen uteblir,säger forskaren Jörgen Hajeksom står bakom studien. Men för att undvika upp-

frysning bör plantering i mi-neraljord inte utföras på fin-jordsrika marker. Den låganäringstillgången i mineral-jorden riskerar också att med-föra en försämrad långsiktigtillväxt hos plantorna.

Omvänd torva – inte alltid bäst!

— För att undvika framtida avgångartill följd av uppfrysning är det viktigtatt man planterar plantorna högt iharvfåran och håller sig till väldräne-rad mineraljord utan finsediment,menar Jörgen hajek, Skogforsk.

»Vårt mål är att på effektivast möjliga sätt kunna förbättra de svagaste länkarna i föryngringskedjan. «

FOtO

: SkO

gFO

rSk.


SkOgSSkötSel


ungskogarnaSvenska

i uselt skick

Inte baraälgen…

ÄBIN genererar stora mängder data omvåra ungskogar. På provytor i hela riketräknas antalet stammar av gran, tall,björk och andelen betesskadade barr-träd. Det här ger en blixtbelysning avframtidens skogar.Urban Nilsson och hans forskarteam

från SLU:s Sydsvensk skogsvetenskap påAlnarp har fördjupat sig i ÄBIN-materia-let och resultatet visar att ungskogarnaöver hela landet är i dåligt skick.–För att få ett talldominerat bestånd

krävs drygt tusen tallar per hektar i röj-ningsfasen, menar Urban Nilsson. Men iÄBIN-materialet ser vi att max 60 procentav landets unga tallbestånd kommer attleverera det resultatet. Och eftersom deflesta träden i ÄBIN-inventeringarna in-venteras innan de nått älgsäker höjd kanvi räkna med ytterligare bortfall! Det ärstor risk att många av de provytor somhade mer än tusen tallar vid invente-ringen kommer att ramla ned i klassenmed max tusen tallar.I huvudsak är det ungskogarna av tall

som har så här få stammar av huvudträd-slaget, men det gäller även 15-20 procentav granföryngringarna. Dessutom är detbara hälften av granföryngringarna somhar mer än 1 500 granar per hektar.

mycket tillväxt går förlorad– Det kommer att bli väldigt mycket merblandskogar än vad skogsägarna tänktsig, säger Urban Nilsson. Främst är detsjälvföryngrad björk och i viss mån gransom ersätter tallen när den betas, hamnarpå efterkälken och sedan förtvinar, röjseller gallras bort.– Det ger förstås positiva effekter i form

av högre mångfald och bättre risksprid-ning, men ur produktionssynpunkt är detbeklagligt. Inte minst med tanke på attnya forskningsresultat tyder på att tallenstillväxt är lika bra eller bättre än granenspå de flesta ståndorter utom de allra bör-digaste.Vilka produktionseffekter det i prakti-

ken ger har forskarna inte analyserat än,men de kan konstatera att ungskogarnablivit annorlunda än vad skogsägarnatänkt sig.– Vi har inga tidigare inventeringar att

jämföra med och provytorna är relativt

små, men tendensen är ändå väldigt tydlig.Tallen minskar drastiskt i ungskogarna.

går att minska tappetMen, menar Urban, det finns fortfarandetid att ändra på det här. Data från Riks-skogstaxeringen visar ännu ingen minsk-ning av andelen tallbestånd i den mognaskogen. Om föryngringarna förbättras nukommer åren av dåliga tallföryngringarinte ge något större avtryck i framtidensskogar.Enligt studien går det dåligt för tallen

i hela Sverige, men allra sämst går den iGötaland. Där har andelen föryngringarav tall minskat påtagligt under de senaste30 åren. Är det den ensidiga satsningenpå gran som slår igenom?

– Ja delvis, på många ställen har manutan tvekan planterat gran på fel mark.Men den här studien visar också enannan sak: vi brukar säga att grandomi-nerade bestånd ersätter tall i framtidensskogar, men det blir i själva verket ofta enblandskog av olika lövträd med inslag avbarr, konstaterar Urban Nilsson.

Svårt att vända utvecklingen?Hur går det då om man verkligen försökergöra rätt? I Kalmar län, med en stor andeltallståndorter – och där skogsbruket bedriver upplysningskampanjen ”MeraTall” – är en tredjedel av ÄBIN-provytornaföryngrade med tall.Det motsvarar den historiska nivån.

Ambitionen hos skogsägarna är alltså attbehålla andelen tall i landskapet – menändå: av provytorna i Kalmar är det baraen tjugondel som håller mer än tusen oskadade tallar per hektar.– I bästa fall kommer förstås en del av

de betade träden att bilda bestånd, sägerUrban Nilsson. Men även om häften avdessa räknas in blir ändå huvuddelen avbestånden i den här regionen någon formav blandskog. Detta trots ”Mera Tall”-satsningen. Och då tas inte markens pro-duktionspotential till vara – inte ens därman kraftsamlat.

Data från älgbetesinventeringen ÄBIN visar att våra ungskogar inte kommer att leverera varesig de volymer eller de trädslag vi tänkt oss.– Skogsbruket talar mycket om att öka produktionen. Att bevaraproduktionen vore ett bra

första steg, konstaterar Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU. Text och foto: SVeRKeR JohAnSSon, [email protected]

40

30

20

10

0

Östergö

tland

And

el p

rovy

tor (

%)

Kalmar

Jönkö

ping

Västergö

tland

Kronoberg

Hallan

dSkå

ne

Blekinge

Östergö

tland

Kalmar

Jönkö

ping

Västergö

tland

Kronoberg

Hallan

dSkå

ne

Blekinge

■ Tall ■ Tallföryngr ■ Historisk

Bara oskadade Oskadade + häl�en skadade

haveriutredningen som skrämmer:

»Vi brukar säga attgranen ersätter tal-len, men enligt denhär studien blir detofta en blandskogav olika lövträd medinslag av barr. «

»Skogsbruket talar mycketom att öka produktionen.Att bevara produktionenvore ett bra första steg.«

Andel tallföryngringar och andel ytor med mer än 1 000 tallar/ha

Värst i götaland. I figuren till höger räknar man med att även hälften av de skadade tallarna kanbilda bestånd, trots en dålig start. orange visar andel tallföryngringar idag. Blått visar andel föryngringar med minst 1000 oskadade tallar.

– man kan inte geälgen skulden för alltelände med låga plan-tantal, fel ståndorter,klen markberedning,sena röjningar, frostoch törskate...listan ärlång och skadornasamverkar, sägerUrban nilsson.


SkOgSSkötSel

SLU konstaterar i sin ÄBIN-studie (se före-gående uppslag) att vi inte alls får den väl-växande ungskog som vi tänkt oss. Resulta-tet blir mest blandskogar med stora inslagav självföryngrade lövträd. Det har förståsmånga goda sidor: riskspridning både påvirkesmarknaden och vad gäller skogsska-dor. Högre biologisk mångfald. Men…lägrevirkesproduktion.Hur mycket lägre? Analysen är svår att

göra för det beror på hur länge vi tänkerfortsätta anlägga dåliga föryngringar. Omskogsvården skulle förbättras drastisktkommer vi att se ganska lite av tappet iframtidsskogarna. Men om det fortgår slårdet rejält mot virkesbalansen. Låt oss räknapå två exempel.

Anta att självföryngrad björk har cirka 40procent av den planterade tallens och gra-nens tillväxt (Ekö et al.) Vi föryngrar cirka200 000 hektar varje år. Om 20 procent avden arealen domineras av naturligt föryng-rad björk i stället för planterad tall eller

gran kommer 40 000 ha varje år att få en 60-procentig tillväxtnedsättning. Om vi antaratt ungskogens kvalitet haltat i 30 år (sedan1990), har vi nu 1,2 miljoner hektar där detväxer med 2.4 m3sk istället för 6 m3sk perhektar och år. Det ger 4,3 miljoner m3sk iårlig tillväxtnedsättning. Vi kan också titta på år 2050, när vi ska ha

fasat ut all fossil energi. Många hoppas attskogen ska hjälpa oss med det! Då produce-rar de nu medelålders bestånden i exemplet(som föryngrades mellan 1990–2020) somallra bäst. Låt oss räkna med 10 m3sk/ha ochår för planterad gran och tall, samt 4 m3sk/haoch år för naturligt föryngrad björk. Detskulle ge en tillväxtnedsättning på 6 miljo-ner m3sk per år.

I en modellering från Skogforsk år 2006(Karlsson et al.) – i spåren av diskussio-nerna om förändrad skötsel och trädslags-byten efter stormen Gudrun – beräknadesett scenario med omställning från 30 pro-cent av arealen planterad gran till självför-yngrad björk i genomsnitt sänka tillväxtenmed tre miljoner m3sk per år och den årligaavverkningen med en miljon m3sk för pe-rioden 2060–2100. Motsvarande effekt av60 procent areal självföryngrad björk var sex miljoner m3sk respektive fyra miljonerm3sk för samma period.

Dåliga föryngringar:

Vad händer med tillväxten?Skogforsks och SLU:s färska analyser av plantavgångar, röjningsresultat och ungskogsinventeringar visar på stora kvalitetsbrister i våra ungskogar. Vad innebär det egentligen för tillväxten? Text och foto: SVeRKeR JohAnSSon [email protected]

1

2

Vad innebär det försämrade ung-skogstillståndet?


SkOgSSkötSel


Var fjärde planta är försvunnen tre årefter planteringen, visar en färsk lands-omfattande hyggesinventering från Skog-forsk. I medeltal står bara 1 600plantor/ha kvar – och sedan väntar tuffaår med hårt viltbete och andra orsakertill plantavgångar. Särskilt för tallföryng-ringarna.Siffrorna oroar de forskare och skogs-

vårdschefer vi talat med (se Vision1/2020). Men vilken roll spelar egentligenavgångarna för den framtida skogspro-duktionen? Förutom att vi vaskar 25 pro-cent av plantorna och planteringskostna-derna?

Det beror påSkogforsks studie visar inte om bortfalletskapar luckiga föryngringar. Om avgång-arna är hyfsat jämnt distribuerade kanantalet snarare ge en bra kombination avekonomi och produktion.Detsamma gäller Skogforsks studie av

SCA:s ungskogar. Efter röjningen står

cirka 1 240 planterade träd per hektarkvar. Och, ur ett nuvärdesperspektiv ger1 200-1 500 plantor per hektar efter enstark slutröjning den bästa avkastningen,enligt tidigare utvärderingar av olika röj-nings- och gallringsprogram från Skog-forsk*. Volymproduktionen påverkasmycket lite av det lägre stamantalet. Ochman skapar stabila bestånd med god mot-ståndskraft.

Riskfylld metodMed en sådan målbild öppnar man förmöjligheten att sänka kostnaden för plan-teringen genom att sätta färre plantor perhektar. Dessutom ges handlingsfrihetenatt välja om man vill gallra eller inte. Pris-och kostnadsutvecklingen talar för ettbegränsat gallringsuttag i framtiden,menar forskarna.– Men … och det är ett stort men! … när

betestrycket är stort är det förstås mycketriskfyllt att jobba med så låga stamantal,säger Helena Gålnander som arbetar i

Skogforsks skogsskötselprogram. Blir av-gångarna stora och luckiga har man ingenbuffert.Och mycket talar för att avgångar ger

just luckiga föryngringar. Frosten är svårpå vissa partier av hygget och markbered-ningen är sällan alldeles jämnt distribuerad.Inte heller viltet orsakar jämnt distribue-rade skador:– Nej, våra studier visar tvärtom att vil-

tets bete är ojämnt fördelat på alla plan: ilandskapet, mellan bestånden och i be-stånden, säger Märtha Wallgren som ärviltexpert vid Skogforsk. Är ett träd betatär chansen stor att grannträdet också ärbetat, och bete fungerar verkligen intesom någon slags röjning. Viltet gör aktivaval, baserade på kostsammansättning,jordmån och läge. Och då blir det luckigt.Fast det finns exempel på jämnt bete:– Jo, när i princip allt är betat, som på

vissa vinterbetslokaler, säger MärthaWallgren.Skogforsk kommer att studera den rums-liga aspekten under sommaren 2020 i sinauppföljande studier av plantöverlevnad.

*) Pettersson et al. Ekonomisk utvärderingav olika röjnings- och gallringsprogram.ARBETSRAPPORT 948-2017.

Hur slår de låga

plant- och stamantalen?

16 | Vision | 1 | 2020 LEDER HÅLLBAR UTVECKLING

Vart tar alla plantor vägen?


Planteras detför få plantor– och är ståndorts-anpassningen död

?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR�

Text: SVERKER JOHANSSON� [email protected]


För att nå en hög tillväxt spelar förädladeplantor en nyckelroll. Redan i dag har för-ädlade plantor betydligt högre tillväxt ochöverlevnad än de naturligt föryngrade,och skogsbruket räknar med att tillväx-tvinsten i framtiden ligger runt 20–25 pro-cent högre än i den oförädlade skogen.Men – den förhoppningen bygger på att deplanterade plantorna står för den abso-luta huvuddelen av framtidens bestånd.

En vedertagen sanning som blir rejältomruskad i en ny studie från Skogforsk.Bara 60 procent av de planterade plan-torna finns kvar efter röjningen.

– Dessutom står röjningen bara för enliten del av hur många planterade plantorsom försvinner, resten dör utan att vi vetorsaken, säger Helena Gålnander, pro-jektledare vid Skogforsk.

För skogsbruket innebär det årligenstora investeringar i dyra förädlade plan-tor som aldrig kommer nå slutdestinatio-nen. Helena Gålnander tror att mångaskogsägare och skogsföretag kommer bliförvånade över resultaten.

– Ja, absolut. Skogsbolagens internupp-följningar registrerar hur många stam-mar det finns i de röjda bestånden – intehur många av de planterade träden somstår kvar. Och att avgöra om ett träd i röj-ningsfas härstammar från naturlig för-yngring eller plantering är närapå omöj-ligt i efterhand.

Men tack vare skogsbolaget SCA:s sats-ning på bättre uppföljning, där man nog-grant positionerat plantorna, har fors-karna för första gången lyckatsgenomföra en större inventering där manslagit fast hur stor andel av de planteradeplantorna som bildar den framtida sko-gen. Resultatet är ganska nedslående: 60procent av de planterade träden blir kvar.

– Just nu följer vi upp liknande försök-

För första gången har skogs-forskningen kunnat visa hurmånga planterade plantorsom når gallringsfasen, ochresultatet är sämre änmånga trott. Bara 60 procentav de förädlade tall- ochgranplantorna finns kvarefter röjningen

Text: ELIN FRIES [email protected] JOHANSSON [email protected]

av plantorna60 %

kvar efterröjningen

FOTO

� JA

N M

AST

NIK

märtha Wallgren: ”Viltbetefungerar verkligen inte somnågon slags röjning.”.

Att sätta 25 procent mer plantor än vad man egentligen villha, verkar förstås onödigt. Men finns det något annat sätt attskapa en buffert mot kalamiteter? Och spelar stamantaletnågon roll för tillväxten? Text och foto: SVeRKeR JohAnSSon [email protected]

»Pris- och kostnads-utvecklingen talar för ett begränsat gallringsuttag i framtiden.«

Helena Gålnander:”Det är riskfyllt medlåga stamantal vid ett högt betestryck.”


lOgIStIk

– Nu är det snabba ryck och ibland hinnerman inte riktigt med planeringen, sägerTomas Johannesson på Skogforsk. Tem-pot kan medföra att en hel del virkesupp-lag längs de allmänna vägarna blir trafik-farliga eller svårhanterliga.

Utvecklar kartbaserat stödDärför jobbar Skogforsk för att utvecklaett kartbaserat beslutsstöd. Med hjälp avgeodata om vägarna och terrängen identi-fierar beslutsstödet ytor som passar föravlägg längs de allmänna vägarna.Metoden är att först skapa en avläggs-

zon längs vägarna i form av rutor medsidan 12 x 12 meter. Kravet på zonensbredd är att den ska kunna rymma envälta och en skotare som lossar, samt attterrängen och höjdskillnaden mellanvägbana och avläggsområde medger lagring och lastning.

många parametrarDessutom tillkommer ett stort antal be-gränsningar: vägens hastighetsbegräns-ning, mitträcken, hur avlägget ligger i för-hållande till backar, krön och innerkurvor(för att inte skymma sikten) samt kors-ningar, ledningar, busshållplatser, vilt-stängsel, vattendrag och kulturmiljöer.Det är lätt att tänka på vältorna som

den stora faran vid avåkningar, men detfinns också risker med fordon som lastarvirke utmed trafikerade vägar.– Här har planeringen av upplagsplatsen

en avgörande betydelse. Alla aktörer behöver samarbeta för att säkerställa entrygg och bra arbetsmiljö, säger TomasJohannesson.– Det finns alltså mycket att ta hänsyn

till, konstaterar Tomas kollega Aron Davidsson, som står för projektledningen

Nya beslutsstöd kan

minska trafikfaranBrådskan att få ut bark-borreskadat virke kan ledatill trafikfarliga virkesupp-lag längs våra allmännavägar. Nu utvecklar Skog-forsk ett beslutsstöd somska minska riskerna.

Text och foto: SVeRKeR [email protected]

Snabba ryck. Tomas Johaneson varnar för att stressen runt det skadade virket kan ge farliga trafiksituationer.

Ett första test. Färgkodernavisar den klassificering somvarje vägzon givits eftergIS-analysen. De gröna väg-zonerna passar för avlägg.

»Planeringen av upplagsplatsen har en avgörande betydelse. «

Aron Davidsson, Skogforsk.

när beslutsstödet ska konstrueras. Men vi har gjort något liknande för avläggs-planering längs skogsbilvägar och troross kunna lösa det här.

Kan ge fler nyttorBeslutsstödet har också en annan fördel:

det kan kombineras med de beslutsstödför terrängtransport som används iskogsbruket, till exempel Bestway, Tim-berTrail och Skotaroptimering.– När man väl utsett lämpliga avlägg kanman också planera in effektiva basvägarsom ansluter dit, säger Aron Davidsson.

1

Oktober 2016

Upplag av virke och skogsbränsle vid allmän och enskild väg

I samråd med Riksförbundet Enskilda vägar har Trafikverket,tillsammans med skogsbruket och Skogforsk, tagit fram en in-struktion för upplag av virke och skogsbränsle vid allmän väg.Och den främsta anledningen till att virket läggs upp felaktigtvid allmänna vägar är okunskap om gällande regelverk, trorTomas Johannesson. han påpekar att det alltid, enligt vägla-gen, krävs tillstånd från Trafikverket för att få lägga upp virkelängs allmän väg.

– Säkerheten är alltid det viktigaste. virket får inte läggas såatt det skapar faror för trafikanterna. Man måste följa de anvis-ningar som finns för att minimera riskerna, säger Tomas Johan-nesson.

Instruktionen kan du till exempel ladda ned här: https://skogsstyrelsen.se/globalassets/bruka-skog/avverkning/upplag-av-virke-folder.pdf

Läs instruktionen!


VerkSAMhetSUtVeCklINg


Dåliga, bristfälliga traktdirektiv har variten lika återkommande som svårlöst hu-vudvärk för skogsbranschen. Kan det för-klaras med ny personal? Många variableri skogen? Tidsbrist? Eller är dåligatraktdirektiv snarare symtomet på ettannat problem? På Holmen Skog kom ettframsynt initiativ att utveckla dialogenmellan entreprenörer och tjänstemän attkasta nytt ljus på ett välkänt problem; dengoda dialogen med entreprenören förut-sätter att vi även har den med varandrainternt, mellan funktioner.

ledde till frustration– Träningen i feedbacksamtal mellanproduktions- eller skogsvårdsledare ochentreprenör kom ofta att handla om bris-ter i traktdirektivet och den frustrationdet ledde till. En gemensam upplevelse avett sedan länge känt problem har fram-kommit tydligare i den nya funktionellaorganisationen, säger Bodel Norrby, orga-nisations- och ledarskapsutvecklare påSkogforsk som tränar och handleder detolv cheferna som leder dialogarbetet isina respektive avdelningar.

en väckarklocka Den andra väckarklockan blev företagets

senaste medarbetarundersökning. – Vi såg ett behov av ökad samverkan

bland medarbetarna, framförallt på pro-duktions- och skogsvårdssidan, konstate-rar Magnus Aretorn. Då traktdirektiven på Holmen, likt

många andra organisationer, ofta görs isamband med virkesköpet hamnar pro-duktion och skogsvård i ett läge där deställs till svars inför entreprenören, fören arbetsinstruktion de själva inte utfor-mat, för en trakt de själva oftast inte sett.Kvaliteten på traktdirektivet kan varaskillnaden mellan en smidig arbetsdagoch en fullständig katastrof. Då traktdirektivet utgör själva rit-

ningen för arbetets utförande är det av-görande för entreprenörsföretagets lönsamhet.–En av våra bästa entreprenörer anser

att det är mer värt att få bra traktdirektivän en höjning av ersättningen, säger Mag-nus Aretorn.

Funktionella organisationers akilleshälIntressekonflikter mellan olika funktio-ner inom en organisation är vanliga, enligtDianne Staal Wästerlund, lektor iarbetsvetenskap vid SLU. Till saken hör attHolmen 2018 tog det slutliga steget att gå

från en geografisktuppdelad organi-sation till en funk-tionell indelningav köp, logi-stik,produktion/skogs-vård samt egenskog. En funktionell

organisation ut-märks av speciali-sering av arbets-uppgifter ochmedarbetare har lättare att bli experterinom ett specifikt område. Modellen används numera av nästan alla skogs-företag. Men en funktionell organisation ställer

höga krav på kommunikation och sam-ordning, visar forskning och samlad erfa-renhet.– När man kommer längre ned i hierar-

kin och ska koordinera mellan olika funk-tioner kan det uppstå olika idéer om vadsom är viktigt, och att man tänker i olikabanor. Man förstår inte varandra och detkan uppstå kommunikationsproblem. Dehär problemen är klassiska, säger DianneStaal Wästerlund.Hon fortsätter:

– Utmaningar med funktionella organi-sationer inom skogsbruket konkretiseraslängst ned i hierarkin – i just traktdirektiven.

nya samverkansytor Generellt har omorganiseringen tagitsväl emot av Holmens medarbetare, medde förändringar den inneburit. – När vi hade en areell funktion löste vi

alla frågor inom distrikten, på kontoren.Med en stuprörsorganisation måste vihitta nya samverkansytor, säger Hans Ångman, produktionschef vid region Mitt. En lösning skulle vara att använda

samma metodik som tidigare funnits mel-

lan enteprenörer och tjänstemän. All per-sonal inom skogsvård, produktion och lo-gistik har gått igenom utbildningen. I re-gion Mitt har man även involveratköpavdelningen i utbildningssatsningen.Redan nu börjar skillnader i förståelseför varandras verksamheter synas mellanolika funktioner. Anders Svensson, logistik-chef tar upp ett klassiskt irritationsmo-ment i traktdirektiven – trångt avlägg. – I en sådan här situation är det lätt att

tänka att om jag varit ansvarig hade jaggjort på ett annat sätt. Men ofta har maninte hela bilden. Det kan vara så att dethelt enkelt inte fanns något avlägg någonannanstans, att alla markägare runt-omkring blivit kontaktade men att detändå inte gått att hitta en annan lösning.Men det vet vi aldrig om vi inte talar medvarandra, säger han.Dialogarbetet har gett resultat för sam-

arbetet i stort. – Jag märker en klar attitydförändring.

Det finns en kraft idag, och en positivitetkring arbetet. Det känns väldigt bra att vipå kort tid ser effekter, även om detta ärett långsiktigt arbete, säger Hans Ångman.

Köpare belönas också för kvalitet Inför 2020 definierades kvalitativa mål

för vireksköpareden årliga verk-samhetsplanen.Dessa följs konti-nuerligt undermånadssamtalmed varje medar-betare. Det bety-der att utöverkvantitativa mål,som inköptvolym, inklude-rar samtalen ävende kvalitativamålen: samarbete och traktdirektiv. – Dialogen är jättebra för att identifiera

vilka som är de viktiga överlämnings-punkterna, säger Fredrik Bäckström Nilsson som är köpchef i Uppland ochfortsätter: – Ett bra verktyg för att nå våra mål är

just samtalsstrukturen för utvärderingoch feedback på utfört arbete som vi använder vid våra månadssamtal.Arbetsgrupper har startats med fokus

på bättre traktdirektiv och Magnus Aretorn ser positivt på framtiden. – Det känns hoppfullt och jag hoppas

det vänder nu. Även i praktiken, säger han.

Det framgångsrika dialogarbetet mellan entreprenörer ochtjänstemän gav kraft att på nytt ta tag i den välbekanta frå-gan om bristfälliga traktdirektiv.– Det blev katalysatorn där vi insåg att det råder en intern

kommunikationsbubbla. Nu börjar vi städa framför egendörr! säger Magnus Aretorn, skogsvårdschef Holmen Skog.

Text: elIn FRIeS [email protected]

Dialogenlika viktig somdirektivet

»Utmaningar med funktionella organisationerinom skogsbruket konkretiseras längst ned i hierarkin – i just traktdirektiven «

Bodel norby, organisations- och ledarskaps-utvecklare på Skogforsk tränar och handleder tolvchefer på holmen som leder dialogarbetet i sina respektive avdelningar.

Dianne Staal Wästerlund, lektor i arbetsvetenskapvid SlU.

magnus Aretorn, skogs-vårdschef holmen Skog.

FOtO

: SkO

gFO

rSk/

Slu

/SkO

gen

bil

d

18 | Vision | 2 | 2020 leder hållbar utveckling leder hållbar utveckling Vision | 2 | 2020 | 19

VerkSAMhetSUtVeCklINg

Grundtanken bakom Holmens dialog-arbete, ett samarbete med Skogforsk somstartade redan 2014, var att utveckla rela-tionen mellan entreprenörer och skogs-vårds- och produktionsledare samt logis-tiker. Skogforsk har i sin forskning påeffekterna av Holmens utvecklingsinsat-ser – i ett pilotskede - haft gott stöd iChrister Sandahl, psykolog och professoremeritus, som ett vetenskapligt bollplanki organisationspsykologi. Han har undersitt yrkesliv forskat på hur grupper fun-gerar, främst inom sjukvården, och hanmenar att likheterna är stora med skogs-branschen. – Uppgifterna inom sjukvård och skogs-

bruket är olika, men den mänskliga kom-munikationen är likadan. Framgångsrikateam kännetecknas av att ha gemen-samma mål, förståelse för helheten ochför varandras roller. De sätter också av tid till dialog och reflektion, säger ChristerSandahl. I ett bra team är man också medveten

om det ömsesidiga beroendet av varandra,och värnar det. Inom skogsbruket finnsännu inga större studier publicerade avhur gruppdynamiken påverkar resultat.Inom sjukvården har man däremot setthur bättre samarbeten resulterat i ökadpatientsäkerhet, större nöjdhet hos patien-terna och lägre personalomsättning.–Det lönar sig att stämma av hur det går,

att reflektera över vad som går bra ochvad vi kan göra åt det som inte funkar,säger Christer Sandahl.

Utanför Björklinge i Uppland markbere-der Krycklinge skogstjänst med ViktorPettersson i hytten.– På grund av coronakrisen har vi fått

färre ordrar än vanligt och varit tvungnaatt låta skördarna stå. Egentligen gör vifrämst gallringar och slutavverkning,men nu fick vi möjlighet att ägna oss åtmarkberedning istället. Man tar de möj-ligheter som ges! Maskinen är egentligen till för mindre

gårdsarbete och ergonomin är långt ifrånvad förarna är vana vid från skördaren. – Normalt arbetar vi åtta timmar, nu kör

vi max sex på grund av påfrestningarnapå kroppen, säger Johan Matsson.

Han har arbetat i skogen sedan han vartjugo år gammal. Sedan tio år tillbaka driver han Krycklinge Skog AB med sex anställda. Han tycker att relationen tillskogsbolagen förändrats genom åren. – Jag skulle säga att det var en bättre vi-

känsla för tio år sedan. Fast nu i slutet harden börjat komma tillbaka i och med dia-logarbetet och det känns bra, säger han. Ett sätt att utveckla dialogen är att ha

strukturerade möten. Johan Matsson harnyligen varit med på ett seminarium föratt öva på metodiken. Det blev två inten-siva dagar. – Skogforsks processledare Bodel

Norrby och Malin von Essen var fantas-

tiskt inspirerande och strukturerade ochdet var jättebra och krävande. I en övning sitter entreprenörerna på

stolar i en ring och samtalar med va-randra om den nulägeskartläggning manjust genomfört gemensamt. Utanförringen sitter kunderna och lyssnar utanatt bli tilltalade. Därefter byts rollerna. – Det är en övning som kräver förtro-

ende från bägge håll, konstaterar JohanMatsson. Ett förtroende som inte alltid är själv-

klart. – Det har historiskt sett varit mycket

”vi och dom”, men i och med dialogarbetetkänns det som att det börjar ändras.

Har du något konkret exempel på vad du togmed dig? –Istället för att tala om för oss entrepre-nörer hur det gått, ger det bättre förutsätt-ningar för ett bra samarbete att be utföra-ren i fråga att först berätta hur det gått.

Pilotprojektet i holmenEgen Skog i Norrköping star-tade under våren 2016 medBodel Norrby som process-ledare och coach. Genomstrukturerad återkopplingoch fördjupade relationermellan tjänstemän och en-treprenörer ville man ökaverksamhetens effektivitetoch lönsamhet. Projektet,som löpte under arton må-nader, följdes och dokumen-terades av lotta Woxblom,forskare vid Skogforsk.

– vi har sett att dialogpro-jektet gett klara positiva effek-

ter i samtalsklimat och hurman bemöter varandra. Ennyckel för bättre dialog är attentreprenörer och produk-tionsledare förstår varandrasverksamheter bättre, vilket resulterar i mer öppenhet ochmindre prestige, säger hon.

I de strukturerade feed-backsamtalen tränar del-tagarna på att lyssna på varandra och att uttrycka sig,genom att analysera utförtarbete och utvärdera vadsom gått bra och vad som börutvecklas. En grundbult i dia-logen är att utföraren är

experten, tar ansvar för sittresultat och initierar utvärde-ringen.

”Teamkänslanpå väg tillbaka”

”Framgångsrikateamhargemensamma mål!”

l Öka förståelsen för den gemsammahelheten

l Tydliga, uppdelade mål l Tydligare rollerl Öka dialogkompetens och

kommunikationl Systematisk återkopplingl Regelbundna möten för utvärdering

och förbättring

Om Dialogprojektet

lotta Woxblom, forskare vidSkogforsk.

viktiga komponenter för framgångsrika relationer6

Flera chefer på Holmen berättade att detagit med sig feedbackmetoden till den egnaarbetsgruppen. Har du själv använt detinom ditt eget företag?– Jo, till viss del men vi hade redan ett lik-nande sätt att ge feedback på. Det är inteheller samma roller. Som liten företagarejobbar vi väldigt nära varandra. För att fåarbetet att gå runt är vi nog mer beroendeav varandra och att vi ställer upp när detkör ihop sig.Från Holmens sida kommer man fort-

sätta utveckla dialogarbetet med entre-prenörerna. – Vi är bara i början av en viktig föränd-

ringsresa. Genom bättre dialog, konstruk-tiv feedback och ömsesidig respekt vill viförsöka realisera nya värden i uppdra-gen. Värden som hittills varit dolda. Detbehöver vi göra tillsammans och tankenär att det i slutänden ska gynna både en-treprenören och Holmen, säger JanÅhlund, skogsbrukschef.

»Vi-känslan har börjat komma till-baka i med dialog-arbetet och detkänns bra «

FOtO

: Sv

erke

r JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

FOtO

: SkO

gFO

rSk

– Visst, traktdirektiven har otroligt ojämn kvalitet – men Holmen jobbar ändå med att lösa det och skapa en teamkänsla med oss entreprenörer, säger Johan Matsson,Krycklinge Skog. Text och foto: elIn FRIeS [email protected]


– Många markägare vi pratat med, speci-ellt äldre, tycker att markberedning till-hör ”paketet” vid avverkning. De flestatycker inte markberedning är vackert,utan ser det som en nödvändig del för enbra föryngring, säger Linnea Hansson,forskare vid Skogforsk som tillsammansmed Victoria Forsmark står bakom rap-porten.

Positiv inställning Generellt har skogsägare en positiv synpå markberedning och 79 procent tyckteatt det var självklart att markbereda efterutförd föryngringsavverkning. Fem pro-cent tyckte dock att det var så pass fult attman valde att inte markbereda alls. Att såfå markägare är negativa till markbered-

ningen framgår inte i den allmänna de-batten i övriga samhället, menar VictoriaForsmark. – De som är starkt kritiska mot markbe-

redning hörs ofta mycket, men vår under-sökning visar att de som äger mer än 40hektar skog oftast är positiva till mark-beredning, säger hon.

Första attitydundersökningenDet är första gången markägares attitydertill markberedning studeras. Undersök-ningen gjordes på uppdrag av Skogstek-niska klustret och är en förstudie införframtida forskning. Än finns inga störreundersökningar om allmänhetens attity-der till markberedning. – Det hade varit önskvärt att göra en

liknande studie om vad allmänhetenegentligen tycker, säger Victoria Fors-mark. Av markberedningsmetoderna var

harvning och högläggning de populä-raste. Om kostnaden inte styrde, skullefler välja högläggning med grävmaskinframför en dragen högläggare. Men detfanns även ett intresse för helt nya meto-der och ny teknik. – Bland annat nämner flera att det vore

bra med ett markberedningsaggregat somman kunde hyra och montera på sin sko-tare eller jordbruksmaskin, säger Victoria. Intresset för teknik som innefattar

både maskinell markberedning och plan-tering kan få sig ett upp-sving då det de senasteåren blivit allt svårare attfå tag på arbetskraft tillskogsvård.Läs mer om bristen på

arbetskraft inom skogs-vård i Vision 3/19 .

Tidigare års satsning på mekaniseringav skogsvårdsarbetet, framförallt plante-ring, har satts på paus under ett antal årdå man kunnat förlita sig på utländsk ar-betskraft. Det är nu tydligt att arbets-kraftsbrist är en starkt drivande orsak föratt återuppta en satsning på mekanise-ring av skogsvård.Olle Gelin, forskare på Skogforsk ser

flera möjligheter. Skogforsk har fått an-slag för att skissa på hur framtidens plan-tering kan se ut. Projektet går under nam-net Autoplant och startade våren 2019.– Målet är precisionsplantering. Vi vill

ta fram alternativ som inte bökar runthygget lika mycket som dagens konven-tionella markberedningsmetoder, sägerOlle Gelin. Först ut att testa är ett planterings-

aggregat som går att koppla på ett skogs-fordon med bra terränggående förmåga.Tanken är att planteringsaggregatet en-bart markbereder fläcken där plantansedan ska planteras.

enkäten skickades ut till 800 slumpvis utvalda privata markägare med ett skogsmarksinne-hav på över 40 ha och med minst en utförd avverkning under 2016–2018. För att få en jämn

spridning över landet och mellan könen slumpades 100 kvinnor och 100 män fram från varje region (baserat på var skogsmarken fanns, inte på bostadsadressen). markägarna kunde svara på enkäten anonymt via ett webbformulär eller i form av en telefonintervju. Svarsfrekvensen var 18 procent (147 svar) och av de svarande var andelen män något högre än andelen kvinnor.

Markägaretycker till om markberedning

Fult men nödvändigt. Så kan skogsägares uppfattning ommarkberedning sammanfattas. Fler efterfrågar också nyametoder – något som snart kan bli verklighet.

Text: elIn FRIeS [email protected] | Foto: SVeRKeR JohAnSSon [email protected]

markberedning. några skogsägare uppgav att deföredrog raka markberedningsrader så att detskulle bli enklare att plantera.

� �

� �


� �

� �

� �

� �

� �

� �

Nr 3 | 2019

Skogsbruketskostnaderfortsä�er stiga

Fjärrstyrning– nästa tekniksteg?

Skogsvårdenbehöver

akutvårdDe sista plantörerna?

V

”En maskin som kanvariera utförandet.”

”Endast utförd dagtid.”

”Så lite markberedning som möjligt.”

”Skonsammare och inte så storagropar och påverkan på hygget.”

”Jämnt fördelade möj-liga planteringspunkteröver hela hygget – även i branter och där det ärlösa stenar.”

”Med gräftyxa (spade med vinklat blad).”

”Det är fint som detär idag – den kost-naden är ok. På femår har marken åter-hämtat sig.”

– Genom att markbereda så pass lokaltsker en energibesparing jämfört med attexempelvis harva hygget. Dessutom börman kunna få till högkvalitativ planteringmed bättre överlevnad än i dag, säger OlleGelin. Mindre energi betyder även att storle-

ken på maskinerna skulle kunna krympa.I dag ligger en markberedningsmaskin påuppemot 20 ton. – De alternativ vi ser på är snarare runt

1–8 ton, och förutom mindre risker förkörskador är de lättaste varianterna till-

räckligt lätta för att kunna lastas efter enpickup och köras med ett vanligt B-körkort,säger Olle Gelin. De senaste årens snabba teknikfram-

ryckning gör det också möjligt i framtidenatt använda självgående planterings-robotar. Genom att kombinera befintligastöd som vattenkartor, PlantVal, sensor-system och autonom hänsyn till forn- ochkulturlämningar är det möjligt att skapamodeller som tar fram den optimala plan-teringspunkten.

Så utfördesenkäten

Så vill vi mark-bereda

Markägare svarar på frågan vilken markberedning de vill ha, om de inte behöver tänka på kostnader.


fOrSkNINgSNyttA


Framsteg i förädlingenl Plantagematerial kan växaupp till 25 procent bättre änträd från vanligt betåndsfrö.TreO-plantagerna – dentredje omgångens fröplanta-ger – levererar just detta superfrö.

l I ett decennium harsvenska och finska trädför-ädlare jobbat tillsammansför att ta fram modeller förförädlade tallplantor i ettframtida klimat. Plantval ärett gratis verktyg som hjälperskogsägare att välja rätt plan-tor inför planteringen. Sedantidigare omfattar verktygettall, gran, björk och contorta-tall från svenska fröplanta-ger. Men nyligen blev det möj-ligt att även välja plantor frånfinska fröplantager.Uppdateringen är ett resul-

tat av ett samarbete mellanSkogforsk och dess finskamotsvarighet Luke.

Skogforsk fröservice arbetarmed analys, rådgivning, be-handling och utveckling avnya fröbehandlingsmetoder.Fröna analyseras med gro-ningsbord, röntgen och mät-ning av fukthalt, samt av-vingas, rensas och sållas föroptimal renhet. Vissa partier IDS-behand-

las också för jämnare sådd-resultat.I dag behandlas och analy-

serar Skogforsk fröservicemerparten av skogsbruketstotala fröbehov. – Vi behandlar frö både för

plantskoleodling och skogs-sådd, till nytta för branschen.Till exempel, om vår behand-

ling kan höja grobarhetenmed en procent innebär detför en medelstor plantskolasom producerar 10 miljonerplantor att man får 100 000

fler plantor att sälja utan attodlingskostnaden påverkas,säger Karin Strömgren, platschef, Sävar Forsknings-service.

resultat som gjort skillnad10Ett viktigt mål för skogsbrukets och statens engagemang i Skogforsk är att kunskapen kommer till praktisk användning. Här är tio resultat som gjort skillnad under den senaste ram-

programsperioden 2017–2020!Text: elIn FRIeS [email protected] SVeRKeR JohAnSSon [email protected]

Under de senaste åren harflera av Skogforsks logistik-produkter implementerats.här är två forskningsresul-tat som används dagligen iskogsbruket.

Bestway.Beslutsstöd sompekar ut den bästa basvä-gen. Planeraren får förslagpå basvägens placeringredan vid förarbetet påkontoret, ett förslag somsedan kan justeras i fält. Beslutsstödet kombinerardata om terräng, vatten, virkesvolym och hänsynsta-

ganden till natur och kultur.SCA och Södra har vidare-utvecklat modellen. – En stor fördel är att mo-

dellen tar fram skotnings-avstånd och lutning, vilketgår att använda som objek-tivt underlag för bortsätt-ning i samtal med entrepre-nörerna, säger MariaJohansson som planerar påSCA Skog.Krönt vägval. I verktygetKrönt Vägval identifierasden effektivaste körsträckanfrån avlägg till industri. Detobjektiva transportavstån-

det fungerar som underlagför ersättning till åkaren. Idag görs mellan 20–30 000dagliga anrop till systemet.Verktyget, som förvaltas avBiometria, har tilldelatsbåde Schweighofer-prisetsamt Wagner Prize for Excellence in OperationsResearch Practice. I motiveringen lyfts håll-

barhetsaspekten fram – för-utom att optimera rutten tarverktyget också hänsyn tillsociala aspekter som trafik-miljö och arbetsmiljö för förarna.

Tunga resultat rullar utFör 20 år sedan presenteradeSkogforsk den första utred-ningen om fördelarna medtyngre lastbilar. Sedan dess har institutet

varit ledande i tillämpadforskning kring tunga trans-porter, bland annat med optimeringsförsök i vind-tunnlar. Projekten En TraveTill (ETT) och Större Travar(ST) visade att både klimatoch ekonomi har mycket attvinna på att öka bilarnas nyttolast. Fokus ligger numera på att

effektivisera fordonen,bland annat med tester avvindavvisning i vindtunnlar.En förutsättning för tyngretransporter är att andelenvägar med bärighetsklass 4(BK4) tillåts öka.

1

5

4

3

Fröservice ökar grobarheten2

Utbildningar i viltanpassad skogsskötselUnder perioden 2017–2019 har Skogforsk hållit i webbutbild-ningar, exkursioner och webbseminarier om viltanpassadskogsskötsel. Ungefär 160 personer har deltagit på exkur-sioner och i genomsnitt 700 personer har sett Skogforskswebbseminarier om viltanpassad skogsskötsel på Youtube.

Smarta beslutsstöd

” En stor fördel är attmodellen tar framskotningsavståndoch lutning, vilketgår att använda somobjektivt underlagför bortsättning i samtal med entreprenörerna.”

Skogsbrukets blodomlopp: flödet avbiomassa längs det svenska vägnätetår 2018. linjernas tjocklek är propor-tionella mot transporterad mängd.

FOtO

: eli

n F

rieS

/bit

Zer

FOtO

: eli

n F

rieS

/bit

Zer

FOtO

: Sv

erke

r JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

maria Johansson, SCA Skog.

Två produkter som indirektdagligen används av skogs-bruket är VägRust och Flow-opt. Bägge används av Skog-forsk på uppdrag för lång-siktiga optimeringsanalyser.

VägRust. Upprustning av vägarhar blivit enklare med hjälp avvägRust. verktyget används

främst inom skogsforskningenför att räkna ut vilka vägar somska rustas – till lägsta kostnad. I en vidareutveckling har Skog-forsk undersökt potentialen attkombinera vägRust med heu-reka så att avverkning och upp-rustning av vägar samplaneras.Resultatet? Mer flexibilitet och lägre kost-nader.

Flowopt. Ett verktyg som varitmed ett tag, men vars storagenomslagskraft gör det värtatt nämna. verktyget räknar utvilka virkesflöden som ska gåtill vilken industri, vilka möjlig-heter till returflöden det finnsoch om man till exempel börvälja båt eller järnväg.


fOrSkNINgSNyttA


HetariktlinjerEfter storbranden i Västman-land 2014 har skogsbranschentillsammans med berördamyndigheter utvecklatriktlinjer för att minska riskenför brand. Skogforsk samord-nade arbetet. Under den extremtorra sommaren 2018testades riktlinjerna skarpt.Tomas Johannesson vid Skog-forsk har med siffror frånMSB kartlagt de senaste 20årens bränder och brand-orsaker och konstaterar attdet förebyggande arbetet gav effekt under den torra som-maren. – Vår analys visar att det

ytterst sällan är skogsmaski-ner som orsaker bränder. För-klaringen är till stor del bran-schens nya gemensammariktlinjer mot bränder och attalla aktörer har ökad förstå-else för brandriskerna, sägerhan.

En ökad avverkning ger störreklimatnytta, så länge som till-växt och virkesförråd upp-rätthålls. Det visade professorRolf Björheden i sin mycketuppmärksammade syntes-rapport Det svenska skogsbru-kets klimatpåverkan.Växandeskog tar upp koldioxid och detavverkade virket kan ersättafossilbaserade produkter ochdärmed minska tillförsel avkoldioxid till atmosfären.

– Det svenska skogsbruketär ett otroligt klimatredskap,men det bygger på att skogenbrukas aktivt. Att lämna sko-gen orörd skulle öka lagret avkol men även utsläppen avkoldioxid från nedbrytning. I en fullmogen skog sker ingennettoinbindning av kol efter-som nedbrytningen av dödträdbiomassa balanserar denårliga tillväxten, säger RolfBjörheden.

Rapporten visar att Sverigesskogar årligen binder likamycket CO2som vi svenskarvarje år släpper ut inom Sveri-ges gränser. Samt att mängdenvirke i skogen under de senaste hundra åren har ökat ien omfattning som motsvarartvå miljarder ton koldioxid.Skogsbrukets egnautsläpp avkoldioxid ligger omkring enmiljon ton per år.

Nytta: Rapporten har gene-rerat nya beräkningar påläns- och regionnivå, nor-diska sammanställningar och även ett liknande upptagmed Kanada pågår. Ett stort antal föredrag

samt framträdanden i tv- och radioprogram är andraringar på vattnet av dennarapport.

Standardsom användsöver helavärldenSkogsmaskinerna styrs i storutsträckning med digitala in-struktioner och informationom produktionen lagras i maskindatorn. De flesta dataflöden till, från och mellanskogsmaskiner sker enligtStanForD, skogsbrukets egenstandard.StanForD är idag en global

standard som ger flexibel produktionsstyrning, produktionsrapportering,kvalitetssäkring och drifts-uppföljning.Applikationernaär många och viktiga, till exem-pel automatisk gallringsupp-följning där föraren hela tidenhar koll på gallringsstyrkanoch kan kalibrera sig.

Industrin kräver allt bättrekoll på de inre virkesegenska-perna. Sågverken röntgen-skannar stockarna och posi-tionerar dem föroptimerat sågutbyte.Även massabrukenär intresserade avdeklarerade råva-ruegenskaper försina leveranser iform av till exempeldensitet och andra fiberegenskaper. Detkan skogsbruket snart leverera i form av utbytesprog-noser för planerade avverk-ningar. De bygger på utfallfrån historiska skördardataför liknande bestånd, på be-ståndets ålder samt egenskaps-modeller.– Vår uppgift är att öka net-

tot för hela SCA, vi kan inteoptimera enskilda industri-beställningar, säger Per

Österberg på SCA Skog. Medde här prognoserna kan vihitta en bra mix av lämpligabestånd och vi kan på samma

sätt minska andelen bestånd med egenska-per som vi just nu intehar efterfrågan på.Svartkvistig skog apteras på ett sätt,bestånd med mycketkärnved på ett annat.Behövs högre massa-vedsvolym? Kan vi i så fall göra det

utan att SCA:s totalnettominskar?– Det här är vår utmaning

och den blir enklare om ochnär vi kan koppla ihop indu-strins önskemål med kunskapom skogslagrets inre egenska-per – och inte minst vår kun-skap om vad leveransen i såfall kostar i förhållande tillproduktvärdet.

Digital information från laser-skanning är värdefullt förskogsbruket, men för att varafortsatt användbara behöverdata uppdateras och utveck-las. 2018 startade en ny laser-skanning som kommer attpågå flera år framöver. – Skogforsks roll var att

som representant för skogs-företagen se till att det blev enny nationell laserskanning,säger Erik Willén, Skogforsk. Laserskannade data an-

vänds bland annat för att undvika påverkan på forn-och kulturlämningar i skogen.Fortfarande skadas en del avde kända lämningarna avskogsbruket men laserskan-ningen har blivit ett viktigtunderlag för att kartera forn-minnen. Skogforsk har tagitfram ett beslutsstöd för det. – Om man ser intressanta

formationer kan man kolla

dem lite extra vid planlägg-ningen, säger Erik Willén vidSkogforsk. När Mats Karlsson, dåva-

rande planerare på Billerud-Korsnäs, utvärderade laser-skanning 2017 för att hittafornminnen, var han mesta-dels positiv: – Vi tycker bilderna är rik-

tigt bra, de ger bra detaljeroch är utmärkta på våra sedimentmarker. På morän-marker med lite ytblockighethar de inte tillfört så mycketnär det gäller lämningar, menleta vägar inför drivningenduger de bra till.

6

7 8

Skogsbrukets klimatnytta

Laserskanning som stöd för fornminnestolkning

– Skogforsk har fått till detgrymt bra, säger Jocke Lars-son som tillsammans med kol-legan Jakob Magnusson an-vänder hprGallring. Det ärklart att med ”slutavverk-ningen” i stickvägarna så får

man i praktiken rejäl provytai varje bestånd. Då blir det braskattningar. Men det är ingetprogram man sitter och styrmot. Det blir en kalibrering avvarje förare för olika typeroch bestånd.

lasern har hittat en mystisk 30-meters ring. och här är samma vy från drönaren. Ser du ringen?

Skogen möter industrins krav9

10

Per Österberg, SCA.

”Det svenska skogsbruket ärett otroligt klimat-redskap, men det bygger på attskogen brukas aktivt.”

”Vi tycker bildernaär riktigt bra, de gerbra detaljer och ärutmärkta på våra sedimentmarker.”

”Skogforsk har fåtttill det grymt bra.”

FOtO

: tt

FOtO

: Sv

erke

r JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

FOtO

: Sv

erke

r JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

FOtO

: Sv

erke

r JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

FOtO

: Sv

erke

r JO

ha

nSS

On

/bit

Zer

Håll utkik!

I nästa nummer fortsätter temat "Forsk-ningsnytta". Bland annatgörs en djupdykning om

hur de senaste årensskogsteknikforskningen

påverkat skogs-bruket.


FOtO

: iSt

Oc

k

SkOgSbräNder

Efter branden i Västmanland för sex årsedan tog skogsbranschen fram nya ge-mensamma riktlinjer för att förhindraframtida bränder. En av de viktigasteriktlinjerna är att dagligen följa brand-riskindex vid förhöjd brandrisk. Vidmycket hög risk följs indexet varje timme. – Generellt är skogsbranschen fram-

gångsrika i sitt arbete mot skogsbränder,konstaterar Tomas Johannesson på Skog-forsk. Trots den extremt torra sommaren2018 orsakades bara en procent av brän-derna av skogsmaskiner. Vad som sticker utär att så många skogsbränder startar vidlågt brandriskindex, och ofta tidigt på sä-songen. Så det går inte att lita blint på att ettlägre index innebär lägre risk.Det vanligaste skogsbruksindex som

används är FWI-index*, som beräknas utifrån meteorologiska data från SMHI.Nyligen sammanställde Skogforsk skogs-

brukets brandtillbud under år 2019, sombörjade dramatiskt.– Förra försommaren skedde flera blå-

ljusutryckningar och våren var hektisk.Under sommaren lugnade det ned sig. Omvi får en varm sommar är det bra att varamedveten om fenomenet med antänd-ningar även vid låga brandriskindex,säger Tomas Johannesson. Det är första gången brandtillbud orsa-

kade av skogsmaskiner och brandrisk-prognoser sammanställs, och det behövsstörre datamängder för att kunna drasäkra slutsatser. I samtal med företrädarefrån branschen nämns ofta tre tänkbaraanledningar till fenomenet.

Skogsbruket larmar tidigareEfter en sommar med mycket hög brand-risk låg riskmedvetenheten färskt i min-net för många inom skogsbruket.

– Entreprenörerna var på tå och ringdehellre en gång för mycket, vilket var bra.Bränderna var oftast små på runt 30–40m2, säger Per-Anders Smedhs, produk-tionstekniker på Mellanskog.

Prognosen missar lokala skillnader Upplösningen på brandriskindex FWI är11*11 kilometer och förutsättningarnakan variera stort beroende på till exem-pel vegetation, blockighet och lutning. På Stora Enso testar man lokala väder-

stationer. – Vi ser tydligt att luftfuktigheten är

otroligt viktig, vid under 35 procents rela-tiv luftfuktighet bör man överväga att inteköra. Här har lokala väderstationer varittill stor hjälp, säger Andreas Appelbring,produktionsledare vid Stora Enso. På nationell nivå finns även funde-

ringar kring hur FWI-prognosen kan för-bättras. Till exempel gör modellen inte skillnad

på höst och vår – trots att fjolårsgräsetunder våren utgör en betydande brand-risk.

Lovande, men kräver stress-test för att ge säkert svar. Detmenar Stora Enso som förrasommaren testade lokala vä-derstationer på samtligaegna avverkningslag.

För att få bättre koll på den lokala brand-risken har Stora Enso testat om det går attanvända lokala väderstationer på hygget.Brandriskprognosen från SMHI uppda-teras fyra gånger per dag och tanken äratt de lokala väderstationerna kan ge enbättre här-och-nu-bild. – Generellt överensstämmer väder-

stationens mätningar med brandriskprog-nosen rätt så bra. Men de extra mätning-arna ger bättre beslutsunderlag vid högrebrandriskindex, säger Andreas Appelbring,processutvecklare vid Stora Enso. Luftfuktigheten är den parameter som

visat sig vara viktigast för brandrisken.Under förra sommaren genomförde StoraEnsos egna avverkningslag, tester påbrandsäkert underlag för att se hur lätt-antändligt markens förna var. Snartkunde man se ett tydligt mönster. – Vid runt 40 procents relativ luftfuk-

tighet ligger en brytpunkt. Vid lägre luft-fuktighet, 30–35 procent, brann det väl-digt intensivt och var lättantändligt. Runt50–60 procent fick man kämpa för att detskulle brinna, säger Andreas Appelbring. Han understryker att än så länge har

ingen av väderstationerna testats i skarptläge. Men testerna verkar ändå lovandeför högre precision, och behöver dessu-tom inte vara en kostsam åtgärd. Väder-stationerna köptes in från den vanligabygghandeln och kostar runt 1 000–1 500

kronor styck. Än så länge har 20 styckenväderstationer testats av Stora Ensosegna lag, men i framtiden kan det bli aktu-ellt även för entreprenörerna. Parallellt med testning av väderstatio-

ner arbetar Stora Enso med att ta framnya arbetssätt under förhöjd brandrisk. – På exempelvis stora trakter kommer

vi ha flera lag samtidigt. På så sätt mins-kar behovet av brandvakter och vi fårbättre förutsättningar att snabbt upp-täcka och samordna släckning av eventu-ella bränder, säger Andreas Appelbring.

Lokala väderstationer testas brett

14121086420

0 1 2 3 4 5 6

Antal tillbud vid olika FWI-index

Ant

al ti

llbud

Många skogsbränder startar vid låg brandrisk, visar ny statistik från Skogforsk. Hur tillförlitligt är brandriskindexpå lokal nivå? Text: elIn FRIeS [email protected]

erfarenheter av lokala väderstationerStora Enso har testat att komplettera sitt brandförebyggande arbete med lokala väderstationer. väderstationerna användes under sommaren 2018. Andreas Appelbring, processutvecklare vid Stora Enso listar tre lärdomar.

luftfuktigheten otroligt viktig. Under 35 procents relativ luftfuktighet bör man inte köra.

Placera väderstationen på en representativ plats på hygget, luftfuktig-heten kan skilja sig mycket från skogsbilvägen och hygget.

vid de samråd som genomförs vid högre brandriskindex har de lokala väderstationerna varit värdefulla för att bestämma om och när man ska köra.

3

”Lita inte blint påbrandriskindex”

ger dagens avtal en ökad brandrisk?De avtal som skrivs i dag bygger på att en-treprenörerna obehindrat ska kunnaproducera sina avtalade volymer ellerarealer. Detta påverkar entreprenörer-nas körsätt, menar Anna Björk som är företagsutvecklare vid Skogsentreprenö-rerna. Prissättningen är på ackord ochlönsamheten baseras på full produktion. – Ska man köra lugnare även vid lägre

indexnivåer behöver priset regleras moten lägre produktion. Då måste entrepre-nörerna vara superskärpta nästan helatiden, säger hon.Hon lyfter även upp en annan viktig

parameter: – Ett stenigt område har en högre risk

för att antända och det är ofta de trak-terna man flyttar till när det är lägrebrandrisk. Det kan också vara en del avförklaringen, säger hon.

*FWI står för Fire weather index. Ju högre index, desto högre brandrisk.

varför tänder det vid 2:or och

3:or?

Andreas Appelbring, processutvecklare vid Storaenso.

»Vi ser tydligt attluftfuktigheten är otroligt viktig,under 35 procentsluftfuktighet börman överväga attinte köra «

1

2

3

Skogsbränder trots låg risk. Brandriskindexet gårfrån låg risk till mycket hög risk. många tillbud skertrots det redan vid så låg risk som 2:or och 3:or.

Anna Björk, företagsutvecklarevid Skogsentreprenörerna.

Nyfiken grön?Kolla våra skogsfilmer!youtube.com/skogforsk

Documents

Sveriges ungskogar i haveri- utredning · 2020. 6. 17. · Bitzer Productions AB 070–3540977 [email protected] Redaktör Elin Fries Bitzer Productions AB 072-719 45 40 [email protected]