LINKÖPINGS UNIVERSITETInstitutionen för kultur och kommunikation

LitteraturvetenskapGrunduppsats

SCUM Manifest

av

Valerie Solanas-

Ska vi ta texten på allvar?

VT 2012

Författare: Kajsa Lidfors

Handledare: Maria Wahlström

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Syfte och frågeställning

3. Metod

4. Bokstavligt talat

4.1 Hotbild?

5. Symboler och metaforer

5.1 Symboliskt våld

5.2 Män som skriver om kvinnor

5.3 Symboliskt kön

6. Satir eller ej?

6.1 Kvinnor och satir

7. Sverige och SCUM

7.1 Bakgrund

7.2 Nuläge

8. Sammanfattande diskussion

9. Litteraturförteckning

2

1. Inledning

SCUM Manifest är (som titeln avslöjar) ett manifest. Verket presenterar vad som är fel med

samhället och vad som bör göras åt problemet, och målar upp ett idealsamhälle, ett mål att sträva

mot. Det dröjde länge innan SCUM Manifest av Valerie Solanas (1967) översattes till svenska. Hela

36 år, vilket är ganska förvånande då vi trots allt pratar om ett verk som både är kontroversiellt och

vida diskuterat. Med tanke på att Det andra könet av Simone de Beauvoir (1949) inte fick en

oavkortad svensk översättning förrän 2002, så det kanske inte är ovanligt för böcker som behandlar

feministiska frågeställningar.

Många andra tolkningar och tidigare forskning av SCUM Manifest har fokuserat på Valerie

Solanas liv och bakgrund. Man har pratat mycket om hennes mordförsök på Andy Warhol, hennes

liv som prostituerad och hennes tid på mentalsjukhus, i ett försök att rationalisera och förklara

SCUM Manifest. Jag vill försöka att undvika detta och istället fokusera på texten som sådan,

eftersom de läsningar av texten som vi gör nu (2012) känns viktigast. Källor som diskuterar vad

Solanas menade egentligen och ifall hon menade allvar eller ej, har jag sålunda valt bort.

Denna uppsats kommer att bearbeta Solanas text med fokus på läsaren, eftersom tolkningen

av texten beror till väldigt hög grad på det budskap läsaren väljer att se i den. Detta gör alla andra

texter också i varierande grad, förstås, men SCUM Manifest har en utomordentlig förmåga att

kompromisslöst provocera, attackera och raljera, vilket gör att den av vissa läsare (särskilt män)

uppfattas som hotfull, medan andra ser satir eller humor. Tolkningarna är mycket vitt skilda, vilket

jag finner intressant.

Slutligen vill jag resonera kring den genomslagskraft och påverkan manifestet haft i Sverige

sen översättningen kom 2003.

3

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att visa olika tolkningar av SCUM Manifest som gjorts vid läsning av

texten. Jag kommer att göra en bokstavlig tolkning, då jag går igenom olika stilistiska grepp

Solanas använder, hennes ordval och argumentation. Detta kommer jag att sedan jämföra med en

symbolisk tolkning av texten, då jag redogör för de teorier som kan tänkas ligga till grund för

hennes resonemang. Slutligen vill jag också diskutera och exemplifiera den uppenbart satiriska

aspekten av SCUM Manifest, och eftersom en satir oftast har ett syfte, vill jag resonera kring vad

det syftet i så fall skulle kunna tänkas vara?

Precis som jag nämnde i inledningen så är SCUM Manifest en kontroversiell text vars

översättning och publicering (och framförallt dramatisering) inte har gått obemärkt förbi i Sverige.

Jag anser att en anledning till detta är att läsningarna skiljer sig åt i så hög grad. Varför uppfattas

texten som så hotfull? Martin Halldin kallar SCUM Manifest för ”en av världens mest hatade

texter, som fortfarande används som ett exempel på hur elaka feminister är och hur synd det är om

män” i sin recension av pjäsen.1 Vad beror det på? Bör vi ta SCUM på allvar? Den frågan är inte så

lätt att besvara eftersom svaret blir båda ja och nej, ett ”det beror på” är väl närmast sanningen.

3. Metod

Det är svårt att hitta böcker om Solanas utifrån ett svenskt perspektiv, men det finns uppsatser

skrivna om den svenska översättningen, vilket jag använt mig av. Ludvig Moritz har i sin

kandidatuppsats från Lunds Universitet valt delvis samma frågeställning som jag, vilket gör

uppsatsen mycket användbar.2 Liksom Katherine Harrison, har även han den svenska

översättningen och dess mottagande som utgångspunkt.3 När det gäller diskussionen om huruvida

SCUM Manifest är en satir eller ej, har jag valt att stödja mig på Mavis Hauts artikel i tidskriften

4

1 Halldin, Martin ”Hatat manifest lockar till skratt” ETC 111109

2 Moritz, Ludvig. ”Klippa sönder deras världsbild” -Om den svenska utgåvan av Valerie Solanas SCUM Manifest. Centrum för Genusvetenskap, (kandidatuppsats, Lunds Universitet. 2008)

3 Harrison, Katherine ”Sometimes the meaning of the Text is Unclear”: Making Sense of the SCUM Manifesto in a Contemporary Swedish Context” Gender delight: Science Knowledge, Culture and Writing....: For Nina Lykke, s 341-355. 2009

Feminist Theory.4 Även Pierre Bourdieus teorier om symboliskt våld, från hans bok Den manliga

dominansen har visat sig mycket användbara.5

Eftersom jag också vill diskutera svenska förhållanden och den uppståndelse texten orsakat i

Sverige efter 2003, så har jag valt att uteslutande använda mig av den svenska översättningen av

Sara Stridsberg. De källor jag har använt mig av är dock delvis baserade på originaltexten på

engelska.

Ibland kommer jag att referera till SCUM utan kursiv markering, och då är det inte titeln

som avses, utan jag använder SCUM mer som ett namn, en slags ”huvudperson” i texten. En

representant för de åsikter som uttrycks i SCUM Manifest.

5

4 Haut, Mavis ”A salty tongue: At the margins of satire, comedy and polemic in the writing of Valerie Solanas” Feminist Theory 2007 8:27 (Sage 2007)

5 Bourdieu, Pierre. Den manliga dominansen (Daidalos/ Göteborg 1999)

4. Bokstavligt talat

I förordet till SCUM Manifest, skriver Sara Stridsberg: ”Vi kan läsa det bokstavligt. Vi ska läsa det

bokstavligt. SCUM är en helt allvarlig och bokstavlig affär. [...] SCUM har ingen anledning att vara

konstruktivt och rimligt. Patriarkatet är inte rimligt.”6 Stridsberg fortsätter med att föreslå även

andra , minst lika angelägna, läsningar av texten (som jag kommer in på senare), men att inleda med

att säga att man ska läsa den bokstavligt är intressant.

Texten är orimlig för att verkligheten är det? Om man som läsare är av åsikten att

verkligheten inte alls är orimlig, så blir SCUM en provokation. Jag vill i detta kapitel visa på varför

en bokstavlig tolkning kan göra att texten uppfattas som hotfull.

4.1 Stil och språk

SCUM Manifest är en politisk text, i det att den kritiserar samhället, försöker att förklara vad

bristerna består i och visar på ett tydligt mål att eftersträva. Det som förvånar när man läser SCUM

Manifest är skillnaderna i stilnivå Solanas använder. Språket är å ena sidan högtravande och

idealistiskt: ”Det finns ingen anledning till att ett samhälle som består av rationella, fullständiga

varelser i stånd att känna empati och utan naturliga orsaker att konkurrera skulle ha vare sig

regering, lagar eller ledare.” men är å andra sidan grovt, äckligt och smutsigt, med ett effektivt

bildspråk: ”Mannen är icke desto mindre besatt av att knulla; han simmar genom en flod av snor,

vadar till näsan i en flod av spyor, om han tror att det finns en vänlig fitta som väntar på honom.”. 7 8 Till och med min stavningskontroll känner av att det är skillnad mellan dessa två citat, och den

bild som målas upp fyller troligen läsaren med äckel.

Vad uppnår man med svordomar och fula ord? Vad blir effekten av växlandet mellan högt

och lågt, fint och fult? Uppmärksamhet framförallt. Vi må vara mer eller mindre vana vid fula ord i

vår vardag, men att stöta på ord som knulla, fitta och spyor i en politiskt text gör att men definitivt

inte kan låta det passera obemärkt. Man reagerar. Man upplever även texten (författaren) som arg.

Det finns ett ursinne i SCUM Manifest som inte går att missa. Svordomarna är ett tecken på ilska,

men det finns andra exempel.

6

6 Solanas, Valerie. SCUM Manifest (Modernista/ Stockholm, 2003) s. 21

7 Ibid., s. 54

8 Ibid., s. 35

Solanas använder sig vid flera tillfällen av listor, repetition och allitteration som ett

stilverktyg vilket följande citat illustrerar väl:

”Fria från egendom, trevligheter, takt och finess, fria från allmänna opinionen och »moral«, fria från »respekten« för arselhålor och alltid coola, låga och skitiga drar

SCUM runt runt runt...SCUM har sett hela showen, varje del av den, knullscenen, sugscenen, flatscenen - SCUM har varit i alla hamnområden, under varje kaj och pir,

PetterNiklaspiren, fittpiren. Du måste gå igenom en massa sex för att komma till antisex, och SCUM har varit igenom allt och är nu redo för en ny show; SCUM vill

kräla ut ur hamnbassängen, sätt igång, dra iväg, störta ut. Men SCUM härskar inte än; SCUM är fortfarande i rännstenen av vårt »samhälle«, vilket om det inte viker

från sin nuvarande kurs, om de inte släpper bomben, kommer att knulla sig självt till döds.”

Enligt Harrison skapar detta ”a gradually increasing rhythm and speed as the text progresses,

leaving the reader breathless and overwhelmed”, och det understryker ytterligare känslan av ilska

och upproriskhet, eftersom bruk av sexuellt laddade ord är en medveten provokation. 9 Solanas

framstår även samtidigt språkligt oförutsägbar, då hon så tydligt växlar i stilnivå. Att göra så, och

inte hålla sig till en enhetlig stilnivå, är traditionellt sett ”fult”, något som gör en text dåligt skriven.

I SCUM Manifest är detta en medveten strategi som istället, enligt mig, ökar läsupplevelsen.

Som jag tidigare påpekat, uppfattar man ilska i texten, men är det samma sak som att den är

hotfull?

4.3 Hotbild?

”Att kalla en man ett djur är att smickra honom; han är en maskin, en vandrande dildo.”10 Detta är

kanske en av de mer välkända meningarna i SCUM Manifest, och kanske den enda det stora flertalet

faktiskt har läst och baserar sina åsikter om SCUM på. Det är också lätt att fastna i akronymen

SCUM: Society for Cutting Up Men, och välja att ta även det bokstavligt. Vad SCUM står för finns

det ingen egentlig enighet kring, förutom att den inte var Solanas som skapade ”förkortningen”,

utan snarare hennes förläggare som troligen försökte få boken att sälja bättre.11

7

9 Harrison

10 Solanas, s. 35

11 Haut, s.33

Det finns gott om åsikter om SCUM, men bara få av dem kommer från folk som faktiskt läst

texten. Väljer man att läsa texten så hittar man ilska och kompromisslöshet, särskilt eftersom

Solanas inleder med att deklarera sin vilja att ”utrota det manliga könet”.12 Självklart kan det

uppfattas som hotfullt, särskilt om man är man och synnerligen om det är det man väljer att

fokusera på. Det är även en fråga om perspektiv. Moritz skriver i sin uppsats att ”När kvinnor

skriver om män som ’det andra’ väcker det mycket starkare känslor än när män skriver om kvinnor

på samma sätt”, så en del av det ”hotfulla” ligger eventuellt i det faktum att det är en förbannad

kvinna som har skrivit en text om män, där män utmålas som det avvikande.13

En arg kvinna är hotfull, någonting riktigt otäckt för många. ”Jag blir en häxa och en hora

när jag läser Valerie” skriver Stridsberg i sitt förord och kanske är det det som gör texten hotfull:

tanken att ilskan ska smitta av sig, att SCUM ska bli verklighet, att kvinnor ska förena sig i hat mot

det manliga könet, förgiftade av SCUM.14 Det finns en annan aspekt av detta. Mavis Haut citerar

Kathleen Rowe när hon säger att ”Angry women...are dangerous...because their anger unsettles

ideologies about gender”.15 Våra uppfattningar om genus utmanas av arga kvinnor, då ilska anses

vara en manlig känsla. Man kan också se det som att ilska är uttryck som män ”äger”, då det är ett

maktverktyg, ett sätt att dominera. Kvinnor utmanar därigenom patriarkatet genom att vara arga.

Med andra ord är det inte texten som sådan som är hotfull, utan det faktum att kvinnan som skrev

texten är arg, mycket arg till och med, och det gör texten farlig.

Men det är något man missar i texten om man resonerar så: det är det manliga könet Solanas

agiterar mot, inte män. Det manliga beteendet, med andra ord. Man väljer i det läget också att bortse

från andra saker Solanas skriver, för om man ska se texten bokstavligt kan man inte heller bortse

från följande citat: ”En kvinna tar inte bara sin identitet och individualitet för given, hon vet också

instinktivt att det enda som är fel är att skada andra och att meningen med livet är kärlek.”16 Det

finns ett tydligt fredsbudskap i SCUM Manifest, en strävan mot det perfekta samhället, en god vilja

bortom ilskan och hatet.

Trots detta skriver Rosenberg att ”The patriarchy has every reason to fear it, because

it is a dangerous text” och det kan jag hålla med om. SCUM utmanar och provocerar.17 SCUM hotar

8

12 Solanas, s. 33

13 Moritz, s.10

14 Solanas, s. 7

15 Haut, s. 31

16 Solanas s. 56

17 Rosenberg, s 533

och förlöjligar manligheten, därför uppfattas texten som farlig. Men patriarkatet är inte en man eller

ett kollektiv av män, det är ett system. Varför blir då män så upprörda av SCUM? Till att börja med

så finns det ju gott om män som hävdar att patriarkatet inte ens existerar, men det är är en annan

diskussion. Jag tror att mycket av förklaringen ligger i det Moritz pekar på, att när män kritiseras är

det inte i sin roll som privatpersoner, utan i egenskap av sin offentliga roll, sin roll som man.18 Om

jag ska försöka besvara frågan om SCUM Manifest är en hotfull text blir svaret nej. Visst skriver

Solanas om att hon vill utrota det manliga könet, men hon säger också att det är destruktiviteten i

manligheten som kommer att göra detta på egen hand, genom att förgöra sig själva, inte att

kvinnorna ska ta till vapen. I Solanas text är det kvinnorna som spelar med i männens

”teater” (manskvinnorna) som är det största hotet mot SCUMs idealsamhälle, inte männen.

5. Symboler och metaforer

Efter att ha följt Stridsbergs uppmaning att titta på texten bokstavligt, kan man konstatera att det

inte räcker för att förstå texten. Det finns så mycket mer. Till att börja med de olika teorier kring vad

SCUM är och betyder. Society for Cutting Up Men? Det är att göra det enkelt för sig själv att

föreställa sig ett gäng kvinnor som hackar män i småbitar. Varken realistiskt eller troligt. Det finns

flera teorier om vad det skulle kunna vara istället. ”To cut”, att skära eller klippa, kan givetvis vara

en fysisk handling, men kan lika gärna ses symboliskt: att man plockar isär, klipper sönder,

ifrågasätter, kritiserar, i det här fallet en uppfattning, världsbild eller samhälle. Det som män har

skapat.

Man kan också se SCUM som ett ord och översätta det med avskum eller bottenskrap, de

med lägst status. SCUM Manifest blir då ”de lägstas manifest”, ett upprop för de som inte har något

att säga till om. 19

5.1 Symboliskt våld

SCUM Manifest är en våldsam text på flera sätt, och Solanas ber inte om ursäkt för det heller.

Kompromisslös är ett ord jag har använt flera gånger för att beskriva texten och det gäller även

våldet i den. Det man inte får glömma är dock att våld kan vara många saker och visa sig på många

9

18 Moritz, s. 9

19 Ibid., s. 5

sätt. Om man lämnar beskrivningar av fysiskt våld åt sidan, så innebär textens politiska budskap en

uppmaning till våld på vårt samhälle, att omstrukturera, riva ner och bygga upp på nytt. Det är en

våldsam idé i sig, men det Solanas gör är att bruka våld på ytterligare en nivå, symboliskt våld.

Begreppet symboliskt våld innebär att utöva makt genom kommunikation, genom

erkännande och misskännande.20 Bourdieu beskriver vidare hur patriarkatet utövar symboliskt våld

som ett medel att bibehålla makt, detta genom att kvinnor ”utsätter sig själva för ett slags

systematiskt förringande och nedsvärtande [..., vilket består...] mer allmänt i kvinnors bifall till en

nedvärderade bild av kvinnor”. 21 Det är precis de strukturer som Solanas vänder sig emot. Hon

förespråkar våld som ett svar på det symboliska våld som utövas mot henne. Som Solanas

försvarsadvokat skulle man kunna påstå att hon handlar i självförsvar, inget annat. Hon slår tillbaka

utan att följa spelreglerna.

Enligt Solanas så ligger männens makt i just det faktum att de får kvinnor att tro att de inte

är självständiga och starka. Eftersom Solanas med sin text så kaxigt utmanar en grundförutsättning

för patrikarkatets makt, uppfattas det våld på samhället hon agiterar för som extra grovt och

provocerande. Enligt Bourdieu ligger det, med andra ord, i patriarkatets natur att motsätta sig allt

som utmanar de synbart naturliga regler vårt samhälle följer. SCUM är inte naturligt, SCUM är ett

monster.

5.2 Män som skriver om kvinnor

Något som återkommer när jag läser det andra skrivit efter att ha läst SCUM Manifest är

reflektionen: Det är ju så här män skriver om (och ser på) kvinnor i vanliga fall. Tittar man på

reklam, en film eller läser en veckotidning så är objektifieringen och sexualiseringen av

kvinnokroppen överväldigande. Läser man kvällstidningarnas kommentarsfält är misogyna

kommentarer mer regel än undantag (batikhäxa, genustaliban, feminazist bara för att ge några få

exempel). Allt detta som exempel på det symboliska våld som omger oss. Googlar man orden ”fitta

hora feminist” tillsammans får man 577 000 träffar (jag räknar in engelska träffar på motsvarande

ord). Kombinerar man dem, får man ännu fler träffar. Även om detta givetvis helt saknar

vetenskaplighet, så är resultatet ändå intressant, eftersom det är tre ord som inte borde återfinnas i

samma text. Misogyni är en del av vår nutid, men även en del av vår historia. Även Stridsberg

10

20 Bourdieu, s.11

21 Ibid s. 48

nämner detta i sitt förord. Hon kallar SCUM Manifest en text full av referenser.22 Aristoteles skriver

om kvinnan som en ofullkomlig varelse, outvecklad i jämförelse med mannen. Nietzsche diskuterar

kvinnans naturliga brist på intelligens, likaså Luther. Rousseau skriver om kvinnan som roten till

civilisationens fördärv.23

Det Solanas gör är att använda samma metoder, hon vänder på den världsbild vi har matats

med genom historien. Hon vänder Freuds penisavund till ”fittavund”, hon tar Marx tankar om klass

och revolution och ger dem till kvinnorna som helt avskaffar pengar, eftersom pengar och arbete är

något som män har skapat som ett medel för förtryck. SCUM vänder på världen på samma sätt som

Gerd Brantenberg i Egalias Döttrar (1977), fast med brinnande ilska, fula ord och utan nåd.

Stridsberg summerar: ”Historien är hjärntvätt. SCUM är en avprogrammering. Valerie kan sina

Manstänkare, hon kan sin Manshistoria. Valerie skojar med dem alla.”24

5.3 Symboliskt kön

För att förstå det Solanas skriver om män, kvinnor och kön, så måste man sätta sig in i vad hon

lägger i begreppen. Solanas blandar kön och genus, vilket kan göra läsningen förvirrande, och för

att krångla till det ytterligare myntar hon egna begrepp, som ”manskvinnor” och Daddy’s Girls och

Mama. Jag ska göra ett försök att reda ut begreppen. En man är någon av manligt kön och manligt

beteende, en misslyckad, ofullkomlig varelse med ”ett negativt Midas-drag - allting han rör vid blir

till skit” (för övrigt ett utmärkt exempel på den humor som genomsyrar texten).25 Homosexualitet

och transpersoner ser Solanas som ett förmildrande drag hos män, att de åtminstone försöker bli

kvinnor och göra sig oförargliga.

En kvinnokvinna är någon av kvinnligt kön och kvinnligt beteende (alltid coola), till skillnad

från en manskvinna eller Daddy’s Girl, som är av kvinnligt kön som lever oupplyst på mannens

villkor. En Daddy’s Girl är en hjärntvättad kvinna som tror på Daddy (Gud/Fadern) och vill vara

honom till lags och motarbetar SCUM. Mama är en symbol för det behov av vägledning och

omvårdnad männen kräver av Daddy’s Girls, det kvinnan reduceras till: ”en själlös administratör av

11

22 Solanas s. 21

23 Ibid., s. 22

24 Ibid., s. 23

25 Ibid., s. 46

fysiska behov; vyssjare av gnällspiken, apansiktet, peppare av det ynkliga egot, uppskattare av den

vidrige; en varmvattenflaska med tuttar.”26

Dessa begrepp visar att det är inte så enkelt som att vara man eller kvinna för att få SCUMs

gillande eller förakt, SCUM har krav på (och hotar) kvinnorna också. Solanas, som jag nämnt

tidigare, ser männen som ett problem som kommer att lösa sig självt, då män är destruktiva varelser.

SCUM hotar inte männen eftersom de redan är bäst på att döda andra män. Kvinnorna däremot

behöver uppfostras: ”Om männen elimineras kommer kvinnor att skärpa sig. Kvinnor är

utvecklingsbara, män är det inte även om deras beteende är det. När SCUM kommer efter deras

arslen kommer de att skärpa sig fort”.27 För att återgå kort till det hotfulla i SCUM: det är män som

uppfattar texten som hotfull, trots att det i mångt och mycket är kvinnor är måltavlan. Paradoxalt,

om man inte tar med ett kränkt patriarkat i beräkningen, då blir reaktionen logisk.

6. Satir eller ej

Vad är mest provocerande: att äta barn eller att utrota män? Jag skulle vilja påstå att båda förslagen

är minst lika provocerande och hotfulla, båda reducerar människor till djur (och utgör därmed en

god grund för jämförelse) men det som skiljer Swifts A Modest Proposal (1729) och SCUM

Manifest åt är inte nivån av provokation, utan läsningen. ”The similarities between the satires of

Solanas and Swift are striking”, men trots det kan ingen modern läsare av Swift kan undgå att känna

igen textens ironi, dess kritik av ett hjärtlöst samhälle, satiren över ett förtryck.28 Ingen rasar

numera över denna gamla text och klassar den som ”farlig” att läsa, trots att svältande människor

inte på något sätt tillhör det förflutna. Detta är inte självklart vid en läsning av Solanas text.

SCUM Manifest är också en gammal text, en produkt av sin tid. Texten sätter fingret på ett

problem och ett förtryck som också, precis som svält, fortfarande existerar. Men till skillnad från

Swifts anspråkslösa förslag skapar SCUM Manifest ilska, då som nu. Många vägrar att se den som

satir, kan inte (eller vill inte) se det absurda, humorn och ironin. Varför?

6.1 Kvinnor och satir

12

26 Ibid., s. 47

27 Ibid., s. 85

28 Haut, s. 28

Enligt Mavis Haut är satir en genre som traditionellt sett varit förbehållen män, vilket leder till att

när ”a woman writes such savage, unyielding satire, its humour seems to evade many readers and

can provoke more disgust than enlightenment”.29 Män kan med andra ord provocera för att få sin

röst hörd, men kvinnor kan det inte. Givetvis så finns det kvinnor som uppfattas som humoristiska,

men det finns tydligen regler som bör åtföljas. Solanas följer dom inte.

Den mest accepterade formen av kvinnlig humor är att göra sig lustig på sin egen bekostnad.

Det finns det gott om exempel på bara man slår på sin TV. Den sortens humor behandlar

traditionellt kvinnliga ämnen och problem som relationer, övervikt och utseende. Politisk satir

bryter mot denna standard, och blir därför inte rolig, eller som Haut formulerar det: ”If a male

comedian attacks the values of his own sex, the establishment may grudgingly tolerate him; a

woman who pours out rage and ridicule upon the masculine is not so easily pardoned. [...] Her

criticisms are strident, too harsh to be a joke: therefore Solanas must be mad, not funny”.30

Rosenberg håller med, då hon säger att ”Angry women are [...] generally not well recieved”.31

Att avfärda Solanas som galen, att till exempel jämföra SCUM Manifest med Anders Bering

Breiviks manifest, (vilket finns det flera exempel på om man läser det som skrivits i dagspress i

Sverige sedan översättningen 2003 fram tills nu) är ett tydligt tecken på oviljan att erkänna texten

som satir. Man använder metoder som att till exempel peka på att om man byter ut ordet ”man” i

SCUM Manifest mot ”jude” eller ”invandrare” så skulle texten räknas som hets mot folkgrupp. Det

görs även jämförelser med Hitler, då man kallar SCUM för feminismens Mein Kampf.

Man glömmer gärna att män inte är en folkgrupp och att patriarkatets förtryck av kvinnor

genom historien inte heller räknats som hets mot folkgrupp, även om det kanske hade underlättat

reformarbetet. Det som blir tydligt är precis det Haut säger: att det finns vissa saker kvinnor inte

kan skämta om. En arg kvinna är inte rolig, en kvinna som skriver feministisk satir uppfattas som

galen och farlig.

Är SCUM Manifest en rolig text? Satir ska ju innehålla humor. Ja, den är rolig! Den är full

av det absurda, det vridna och tillspetsade och det oväntade. SCUM är helt orimligt vilket ökar på

humorn i texten. Solanas frekventa bruk av listor har jag nämnt tidigare, men som ett exempel på

absurd humor vill jag citera följande lista:

13

29 Ibid., s. 29

30 Ibid., s. 30

31 Rosenberg, s 532

”de mest motbjudande och farliga manstyperna är: våldtäktsmän, politiker och alla som tjänar dem [...]; dåliga sångare och musiker; orföranden i styrelser; familjeförsörjare; hyresvärdar;

ägare till skitiga syltor och restauranger som spelar Muzak; »Stora konstnärer«; billiga snåljåpar och waelsare; snutar; magnater; forskare som jobbar med döds- och

förstörelseprogram eller i den privata industrin (praktiskt taget alla forskare); lögnare och fåntrattar; diskjockeys; män som på minsta vis stör en främmande kvinna; fastighetsägare;

börsmäklare; män som talar när de ingenting har att säga; män som driver omkring sysslolösa på gatorna och vanställer landskapet med sin närvaro; bedragare; låtsaskonstnärer;

nedskräpare”

Solanas fortsätter sin lista vidare, men man kan inte låta bli att undra vad befolkningen i Wales och

fåntrattarna som spelar dålig musik har gjort för att hamna på listan?

Oviljan att erkänna SCUM Manifest som en satir kan ha fler orsaker. Satir används

traditionellt sett för att visa på brister i samhället. Att erkänna Solanas text som en satir skulle då

följaktligen leda till att man erkänner att de brister i samhället som hon raljerar mot fortfarande

existerar. Om bristerna existerar blir man kanske tvungen att göra något åt dem. Det är med andra

ord mycket lättare att avfärda Solanas som galen ”tok-feminist” istället för seriös satiriker.

7. Sverige och SCUM

Vad har SCUM Manifest med det politiska klimatet i Sverige att göra? Översättningen av en liten

tunn bok från slutet av 60-talet borde gå helt obemärkt förbi, kan man tycka. Inte riktigt. SCUM har

påverkat Sverige mer än de flesta små böcker från 60-talet någonsin skulle kunna hoppas göra, och

den har i allra högsta grad påverkat synen på vad det innebär att vara feminist i det här landet.

7.1 Bakgrund

Ser man på Sverige utifrån och jämför med andra länder, så är Sverige världens mest jämställda

land. Vi har en utmärkt föräldraförsäkring, vi har gott om kvinnor i regeringen, löneglappet mellan

män och kvinnor är försumbart (jämfört med andra länder), gott om förskoleplatser och så vidare.

När SCUM Manifest översattes 2003 hade alla partiledare, utom KD och M, deklararat att de var

feminister. Inför valet 2005 var feministiska frågor på agendan, i allra högsta grad i och med

Feministiskt Inititativs bildande. Min första tanke var att SCUM Manifest skulle ha goda

förutsättningar att bli väl mottaget, att ilskan skulle vara mindre stark.

14

Översättningen 2003 fick goda recensioner och ett mestadels positivt mottagande. En artikel

om översättningen publicerades i ROKSs (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i

Sverige) tidning. 2005 gjordes en dokumentär kallad ”Könskriget” där dåvarande ordföranden för

ROKS, Ireen von Wachenfeldt intervjuades angående artikeln. Under intervjun gjorde journalisten

upprepade försök att få von Wachenfeldt att dra likhetstecken mellan SCUMs och ROKSs

värderingar, vilket von Wachenfeldt motsatte sig. När intervjun sedan klipptes och redigerades lades

stort fokus på det faktum att von Wachenfeldt sa att ”män är djur”. Hon citerade SCUM, hon

uttryckte inte en personlig åsikt, vilket inte framgick av dokumentären. Den mediacirkus som följde

på detta uttalande resulterade i von Wachenfeldts avgång och blev troligen orsaken till att

Feministiskt Initiativ misslyckades med att ta sig in i riksdagen.32 Innan ”Könskriget” hade FI höga

opinionssiffror.

”Män är djur”-debatten fick som resultat att många feminister kände sig tvungna att

distansera sig från all sammanblandning med mer radikala feministiska idéer. Det blev mycket

mindre accepterat att kalla sig feminist, och man begränsade sig politiskt. Den politiska debatten

undvek att tala om mäns våld mot kvinnor och fokuserade istället på diskussioner om representation

i bolagsstyrelser och lika lön. Dessa frågor är inte lika kontroversiella eller provocerande, och man

kan se en tydlig ”urvattning” av jämställdhetsdebatten.

7.2 Nuläge

Har SCUM haft en negativ eller positiv effekt på feminismen i Sverige? Det står utom tvivel att

feminism har fått dåligt rykte. Inte ens vår jämställdhetsminister kallar sig feminist. Rosenberg gör

en tillbakablick: ”Looking back on that time now, it becomes clear that what took place was a

political misunderstanding in which mainstream gender-equality politics was mistaken for

feminism.”33 Man skulle kunna tolka det som att alla de partiledare som sa att de var feminister, nog

inte var det egentligen. När viktiga feministiska frågor kommer upp till diskussion (som mäns våld)

så uppfattas det fortfarande som hotfullt. Män känner sig påhoppade och kränkta och det dröjer inte

länge förrän man ser kommentarer i stil med ”jaha, så du anser att män är djur?”. Detta visar att

SCUM lever i svenskars medvetande, många gånger utan att de vet om det. Solanas text är hotfull

och skrämmande för många, och den används nästan på samma sätt som när man skrämde små barn

15

32 Harrison

33 Rosenberg, s. 532

med trollen och Näcken förr i tiden. Detta är politiskt hämmande och har gjort

jämställdhetsdebatten polariserad.

Hade situationen sett annorlunda ut utan SCUM? Troligtvis inte. Enligt Bourdieus teorier

om hur patriarkatet försvarar sin makt (som jag nämnt tidigare) med symboliskt våld, så hade vi nog

sett liknande reaktioner och försvarsmekanismer i stil med ”Könskriget” i alla fall. Men SCUM var

en tacksam måltavla, ett effektivt slagträ att använda. Det man får tacka SCUM, och den intensiva

debatten, för är att mycket av det som fanns i skymundan (åksikter, attityder, ilska, värderingar,

missnöje) kom ut i ljuset, bristen på jämställdhet blev synlig i Sverige, det mest jämställda landet i

världen. Ett yrvaket patriarkat visade tänderna och tvingades att visa vilka kort det spelar med.

8. Sammanfattande diskussion

SCUM Manifest är en satir som förtjänar att tas på allvar, inte en text som bokstavligt bör tas på

allvar. Däri ligger skillnaden. Satir är ett viktigt politiskt verktyg, ett ypperligt sätt att skapa debatt,

och det är det Solanas gör. Det är en mycket rolig satir också. Jag skrattade både när jag läste

texten, såväl som när jag såg pjäsen (männen i salongen skrattade också kanske bör tilläggas). Att

begränsa sin tolkning till det enbart bokstavliga är att göra texten (och sig själv) orätt. Jag anser att

SCUM Manifest är en viktig text. Vi behöver den för att den skakar om vår världsbild och tvingar

oss att konfrontera saker som vi annars lätt förnekar. Vi behöver det absurda, det galna, det orimliga

och vridna som är SCUM, för den patriarkala värld vi lever i är, precis som Stridsberg påpekar,

också absurd och orimlig! SCUM Manifest beskriver kvinnligt våld mot män, och det faktum att

detta upplevs som så mycket mer provocerande än motsatsen (som vi lever med varje dag) bevisar

behovet av texten. Givetvis är den en produkt av sin tid, vilket lyser igenom. I Solanas text ser man

till exempel 60-talets oro för kärnvapenkrig, och även en överdriven tillförsikt gällande

teknologiska framsteg, vilket kanske inte känns så aktuellt idag. Trots detta är texten aktuell. Det

patriarkat som attackeras och vänds ut-och-in på i texten lever kvar även idag. Om SCUM gick att

bortse ifrån, om det gick att bagatellisera, skulle inte reaktionerna på innehållet bli så starka. SCUM

Manifest engagerar läsaren, på gott och ont, så därför förtjänar den att tas på allvar.

16

9. Litteraturförteckning

Källor

Solanas, Valerie. SCUM Manifest (Modernista/ Stockholm, 2003)

Litteratur

Bourdieu, Pierre. Den manliga dominansen (Daidalos/ Göteborg 1999)

Halldin, Martin ”Hatat manifest lockar till skratt” ETC 111109 (www.etc.se/noje/hatat-manifest-

lockar-till-skratt) 120503

Harrison, Katherine ”Sometimes the meaning of the Text is Unclear”: Making Sense of the SCUM

Manifesto in a Contemporary Swedish Context” Gender delight: Science Knowledge, Culture and

Writing....: For Nina Lykke, s 341-355. 2009

Haut, Mavis ”A salty tongue: At the margins of satire, comedy and polemic in the writing of Valerie

Solanas” Feminist Theory 2007 8:27 (Sage 2007)

Moritz, Ludvig. ”Klippa sönder deras världsbild” -Om den svenska utgåvan av Valerie Solanas

SCUM Manifest. Centrum för Genusvetenskap (kandidatuppsats, Lunds Universitet, 2008

Rosenberg, Tiina ”Still Angry after All These Years, or Valerie Solanas under Your Skin” Theatre

Journal 62 (The Johns Hopkins University Press 2010)

17