Embed Size (px)
Citation preview
1
Systematiskt kvalitetsarbete
för Centralskolan
läsåret 2017/2018
Kvalitetsrapport
2
BEGREPP .......................................................................................................................................................... 4
FÖRKORTNINGAR ............................................................................................................................................. 4
INLEDNING ....................................................................................................................................................... 5
GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................................................................ 6
2.1 STYRNING OCH LEDNING ...................................................................................................................................... 6
2.2 BARN/ELEVER ................................................................................................................................................... 7
2.3 PERSONAL ........................................................................................................................................................ 7
2.4 MODERN TEKNIK................................................................................................................................................ 8
2.5 LOKALER .......................................................................................................................................................... 8
2.6 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR.......................................................................................................................... 8
NORMER OCH VÄRDEN .................................................................................................................................... 9
LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ............................................................ 12
TRYGGHET OCH STUDIERO ......................................................................................................................................... 9
KUNSKAPER ................................................................................................................................................... 14
MÅL ................................................................................................................................................................... 14
BEDÖMNING OCH BETYG ............................................................................................................................... 16
BEDÖMNING OCH ELEVENS ANSVAR ........................................................................................................................... 16
MÅLUPPFYLLELSE/BETYG ......................................................................................................................................... 17
NATIONELLA PROV ................................................................................................................................................. 20
RELATIONEN MELLAN NATIONELLA PROV OCH SLUTBETYG ÅK 9 I SVENSKA, MATEMATIK OCH ENGELSKAFEL! BOKMÄRKET ÄR INTE
DEFINIERAT.
ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE .......................................................................................................... 23
SKOLA OCH HEM ............................................................................................................................................ 25
ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN ....................................................................................................................... 27
SKOLAN OCH OMVÄRLDEN ............................................................................................................................ 28
ELEVHÄLSA ..................................................................................................................................................... 30
REKTORS ANSVAR OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP ....................................................................................... 33
SYSTEMATISKT ARBETMILJÖARBETE .............................................................................................................. 35
ALLMÄNT ............................................................................................................. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
MEDARBETARENKÄT............................................................................................................................................... 36
3
BRANDSYN OCH UTRYMNINGSPLAN ........................................................................................................................... 37
SKYDDSRONDER..................................................................................................................................................... 37
TILLBUDSRAPPORTERING OCH ANMÄLAN OM OLYCKSFALL .............................................................................................. 12
ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING OCH/ELLER DISKRIMINERING ............................................................................. 13
KOMPETENSUTVECKLING ............................................................................................................................... 38
SAMMANSTÄLLNING – FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG ........................................................................................... 40
4
BEGREPP
Elev De som går i förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola
Grundskola Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1 till 9. Från
och med läsåret 2018/2019 är även förskoleklass obligatorisk.
Nationella prov Genomförs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan för att stödja en likvärdig och rättvis
bedömning och betygssättning. Ger underlag för en analys av i vilken
utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå på huvudmannanivå och på
nationell nivå.
Utbildning Enligt skollagen ”den verksamhet inom vilken undervisning sker mot bestämda
mål”
Undervisning Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare
syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av
kunskaper och värden
Uppföljning Att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar,
genomförande och resultat.
Utvärdering Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen och
analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.
Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt
utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och tillvaron. Att
ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor.
Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket innebär
att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för att delas med andra. Den
ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara granskad utifrån kriterier som är
relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.
FÖRKORTNINGAR
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Schoolsoft Webbverktyg för mål, planer, dokumentation och kvalitet i skolan. Synliggör
elevens utveckling. Underlättar information och kontakt med föräldrarna
SALSA Analysverktyget SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala
SambandsAnalyser) är en statistisk modell som jämför kommuners och skolors
betygsresultat. Det betyder att kommunernas och skolornas resultat räknas
fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal
bakgrundsfaktorer.
SIRIS Står för Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets-
InformationSystem.
5
INLEDNING
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och
kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det
planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.1
På enheten har rektorn eller förskolechefen ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska
medverka. Även barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska delta i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr
verksamheten.
I Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Utbildningsplan 2016-2018” för Storumans kommuns skolor och
förskolor, har huvudmannen gett riktlinjer och mål för hur det systematiska kvalitetsarbetet kan genomföras:
Storumans kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten.
I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar för att verksamheten
genomförs enligt de beslut som fattas av riksdag och regering.
Vår lokala utbildningsplan lyfter fram områden som gynnar ett livslångt hållbart lärande.
Verksamheterna har stor frihet att välja innehåll och arbetssätt för att nå de mål som finns
uppsatta i styrdokumenten, nationella såväl som lokala. Det är viktigt att lärare och elever
tillsammans tolkar målen och tar ställning till hur arbetet ska läggas upp för att målen ska
nås.2
Således, kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver, analyserar, reflekterar och föreslår förbättringsåtgärder
enligt följande struktur:
Mål
Genomförande
Resultat
Analys
Förbättringsförslag
1 Skollagen 4 kap. 3§ 2 Storumans kommuns webbplats, den 12 juni 2018. http://www.storuman.se/globalassets/utbildning-och-barnomsorg/fkun_2015_124-utbildningsplan-2016-2018-antagen-av-kf-2016-02-23--16.pdf
6
GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR
Centralskolan bedriver undervisningen i åk 4-6. Under läsåret har vi haft parallella klasser i årkurs 4, men inte i
årskurs 5 och 6.
Centralskolans lärare bildar ett lärarlag och har ett gemensamt arbetsrum. Undervisningen bedrivs dels i
huvudbyggnaden, men även i lokaler som ligger kring skolgården som exempelvis idrott och slöjd.
2.1 STYRNING OCH LEDNING
Centralskolans verksamhet styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag,
diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga
verksamheten.
Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk omsorg,
förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun. Nämnden beslutar i
frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem.
För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan och skolan finns en
förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga tjänsteman är
förvaltningschefen. Rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet för att eleverna ska nå en hög
måluppfyllelse och ansvarar för ekonomi och personal på Centralskolan.
Rektorer, förskolechefer och förvaltningschefen i Storumans kommun, har gemensamma skolledarmöten
varannan vecka.
Centralskolans personal består av rektor, lärare, elevcoacher, kurator, skolsköterska, SYV, speciallärare och
expeditionspersonal. Organisationen styrs av rektor men i samverkan med berörda parter.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Utveckla arbetet i den nya skolledarorganisationen med förvaltningschef, skolledare och
utbildningsstrateg.
7
.2 BARN/ELEVER
Läsåret 2017/18 har det varit 74 elever inskrivna på Centralskolan. Under läsåret har vi haft parallella klasser i åk
4. Gruppstorleken på klasserna har varit jämna, åk 4A 17 st, 4B 17st, åk 5 20 och åk 6 20st. Antalet elever har
under de senaste året ökat och kommer ökas ytterligare.
Prognosen ser ut så här:
18/19 19/20 20/21 21/22
27 31 19 33
33 27 31 19
21 33 27 31
81 91 77 83
.3 PERSONAL
Vid skolenheten tjänstgör nio lärare. Fem av dessa lärare har heltidstjänster vid enheten, övriga fyra har del av
tjänst på andra enheter, en av lärarna har en tidsbegränsad anställning. Skolan har i samarbete med Röbroskolan
legitimerade lärare i alla ämnen.
Vid skolenheten finns också skolbibliotikarie, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska och
speciallärare, elevcoach och studiehandledare. Dessa tjänster delas med bl.a. Parkskolan och Röbroskolan.
Heltidstjänster
Totalt
lärare o.
rektor
Lärare Lärare,
kvinnor,
(%)
Lärare, m.
ped.
högskole-
examen
(%)
Elever
per
lärare
Elever
per
SYV
Helt.tj. Helt.tj. Helt.tj. Helt.tj. Helt.tj. Helt.tj.
Storumans kommun (totalt) 56,5 52,4 78,2 86,6 9,1 736,9
Turism- och besöksnäringskommuner totalt
(jämförelsemått)
2 359,6 2 235,8 79,2 87,3 11,0 1 178,0
Centralskolan 6,4 5,9 90,0 12.5
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- SVA-kompetens
- Utökad specialläraretjänst
- Utökad elevcoachresurs
8
.4 MODERN TEKNIK
Alla elever på grundskolan har inte tillgång till egna datorer. På Centralskolan finns en datasal med närmare 20
datorer som klasserna delar på. Elever i behov av särskilt stöd har tillgång till datorer via skoldatateket. Samtliga
lärare har egna arbetsdatorer och ipads, alla klassrum är utrustade med projektorer och högtalare. I tre klassrum
finns smartboardtavla. Datorer används alltmer av pedagogerna i det dagliga arbetet för planering,
genomförande, uppföljning och dokumentation av verksamheten. Vi använder Schoolsoft som
dokumentationsplattform.
Den pedagogiska användningen av modern teknik är ett utvecklingsområde och under året har våra
accesspunkter utökats, samt att delar av personal har arbetat med ett modularbete kring digitalisering, vilket
framöver möjliggör vårt arbete. Rektor har tillsammans med en arbetsgrupp påbörjat en utvecklingsplan kring
digitalisering.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Detta kommer att framkomma i vår lokala digitaliseringsplan som håller på att utarbetas tillsammans
med personalen.
2.5 LOKALER
Skolan bedöms ha ändamålsenliga lokaler med ämnesspecifika salar i hem- och konsumentkunskap, musik- och
slöjd, samt att idrottshallar och simhall är i nära anslutning till skolbyggnaden.
I närliggande skolbyggnad finns kurator och skolsköterska samt ett stort skolbibliotek med både
referenslitteratur, faktaböcker och skönlitteratur. Där finns även några datorer och sittgrupper. Vi har för
närvarande en 50 % tjänst kopplad till biblioteket som möjliggör öppethållningen och beställning av nya böcker
etc. Biblioteket har en egen budget på skolan och har även samarbete med kommunbiblioteket ifråga om
fortbildning och bokinköp.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Centralskolans lokaler behöver bli bokningsbara på Schoolsoft.
- Önskemål om att se över Lärarförbundets lokaler. Kan skolan ev läsåret 2019/2020 få tillgång till det
rummet då skolans alla klassrum blir upptagna av klasser.
- Centralskolan behöver tillgång till att boka ”tolkningsrummet” på Röbroskolan. I dagsläget finns även
tolkningstelefon i Lärarförbundets rum som Centralskolan har använt sig av.
- Ämnesspecifika salar på Röbroskolan i bild och NO används i större utsträckning av Centralskolans
elever.
- Centralskolans lokaler anpassas utifrån elever med särskilda behov
2.6 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Skolan har under läsåret haft en budget i balans
9
NORMER OCH VÄRDEN3
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till yttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr11)
MÅL
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 4
”Människors olikhet ska ses som en tillgång. Oavsett kön, varifrån Du kommer, vilken sexuell läggning
Du har eller om Du är ung eller äldre ska Du ha samma möjligheter att utvecklas i våra verksamheter.
Att visa respekt och ta hänsyn till varandra i alla situationer ska vara självklart och helt naturligt” 5
TRYGGHET OCH STUDIERO6
MÅL
Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av
trygghet och studiero.7
GENOMFÖRANDE & RESULTAT
Lärarna strävar i sitt arbete efter ett tillåtande och positivt klimat både i klassrummet och på rasterna och
ambitionen är att eleverna ska känna sig trygga, för då kan de ta del av kunskaper och värden i den dagliga
undervisningen och samvaron. Personalen vill ge eleverna möjlighet att tillsammans med andra göra
övervägande, komma till tals och lyssna på varandra. Skolans ordningsregler har utarbetats i samarbete med
klassråden och elevrådet med fokus på rättigheter och skyldigheter. Reglerna har implementerats hos elever och
lagts ut på Schoolsoft. Dessa utvärderas och revideras i början av läsåret. I den dagliga verksamheten pågår en
ständig dialog kring vilka goda förutsättningar för lärande och arbetsro är och hur lärare och elever tillsammans
kan skapa och bidra till denna miljö.
Under detta läsår har elevhälsoteamet genomfört gruppkonferenser i strukturerad modell, där vi tillsammans
med skolpersonalen runt eleverna ringar in utmaningar och möjligheter långt innan arbetsinsatserna blir enbart
av åtgärdande karaktär.
3Rubrik ur Lgr11, 2.1 Normer och värden 4 Skollagen 1 kap 4§ 5 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 6 Rubrik ur Skollagen, Kap 5 7 Skollagen 5 kap. 3 §
10
Lärarna har målmedvetet arbetat med värdegrunden och jobbat med lågaffektivt bemötande för att öka
elevernas trygghet och studiero.
Tillsammans med EHT har lärarna överfört Pulspassens färger till ”Fokus och Energi-färger i klassrummet. Detta
för att öka elevens fokus och medvetenhet. Att eleven jobbar utifrån sig själv, fokuserar på uppgiften och bidrar
till studiero. Både på individnivå och på gruppnivå. Därtill har även EHT bidragit med ”Brainbreaks” till alla elever.
De har fått små lappar med olika tips ”Brainbreaks” som de själva kan göra när de känt att de haft behov av det.
Utifrån förra årets förbättringsförslag har personalen under året arbetat i två kollegiala lärlag och haft utlagt tid
tillsammans 1 ggr/v, duschbås har byggt i Röbohallens omklädningsrum, pulspass har genomförts 2 ggr/vecka á
20 min och gemensamma temadagar har genomförts.
Skolan har en utarbetad likabehandlingsplan som beskriver hur man arbetar kontinuerligt med att främja
likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vid höstens
föräldramöte uppmärksammades likabehandlingsplanen, samt att rektor visade rutiner för synpunkter och
klagomål.
Under läsåret 2017/2018 har följande identifierats som utvecklingsområden:
Område Aktivitet Ansvar Uppföljning
Förtydliga
elevinflytande. Vad
begreppet ”påverka”
innebär.
Lektioner
Arbetsmiljön
Jobba med begreppet
”påverka” under
klassråden i
samarbete med
elevrådet.
Mentorer
Rektor
LB-enkät Ht -18
Elevrådsmöten
Matsituationen
Påverka matsedeln
Ljudnivån
Stress när andra går ut
på rast.
Eleverna får svara på
en enkät från
kostrådgivaren.
Matrådsrepresentant
er från alla klasser.
Tillåtelse att ”flytta
ihop” när många har
gått ut på rast.
All personal LB-enkät Ht-18
Rastvakten –
tydlighet
Det är svårt för eleverna
att se vem/vilka som är
rastvakter.
Det köps in
reflexvästar som
rastvakterna bär.
Rastvaktsscheman
sätts upp utanför
klassrummen och vid
entréerna
Rektor och mentorer LB-enkät
Kränkningar
Vem kan man
kontakta?
Tydlighet vad en
kränkning är.
Kontaktuppgifter till
olika organisationer
sammanställs och
sätts upp på skolans
anslagstavlor.
Samtal i
grupper/klasserna.
Kurator
Mentorerna
LB-enkät Ht-18
11
ANALYS
Det var bra att ha en genomgång av likabehandlingsplanen på föräldramötet. Att förtydliga den och tala om var
den finns att läsa - Schoolsoft.
Pulspassen har varit bra och uppskattade av eleverna. Pulspassen för år 5 och 6 har varit med Flextid. Hallen har
varit öppen från kl 8.00 och eleverna har haft möjlighet för ”dropp in”. En del av eleverna har kört längre pass än
20 min. Flextiden har även gett möjlighet till duschning i lugn och ro.
Ordningsreglerna måste aktualiseras under hela året, framförallt för år 4 behöver de påminnas om. För år 5 och
6 som gått på skolan ett tag, finns det en större igenkänningsfaktor och eleverna ”kan” reglerna för skolan. Det
viktigt är att de uppdateringar som görs varje läsår förtydligas för de klasser som gått hos oss, år 5-6. Vi funderar
på om det kan vara bra att även visa ordningsreglerna på föräldramötet också. Det har inte funnits tid till att
implementera ordningsreglerna på utvecklingssamtalen som stod som ett förbättringsförslag.
Minifalken har under året jobbat med två turneringar. Under dessa turneringar har de sammanställt regler och
jobbat med att förankra respekt för de regler som satts upp. De har även jobbat med att under turneringar ska
man visa hänsyn till varandra, att alla i laget är viktigt och att vi ska stötta varandra.
Vi behöver bli bättre på öka samhörigheten ute på rasterna mellan klasserna. Vi önskar att vi kunde ”lämna
skolans område” och ta med eleverna, i blandade grupper, till andra ytor där vi kan ha prestationsfria aktiviteter
för att stärka samhörigheten ytterligare. Temadagarna som eleverna har varit med och bestämt har varit
uppskattade och de bidrar till dialog och samhörighet mellan alla årskurser.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Föräldrasamverkan kring ordningsregler, utvecklingssamtal, föräldramöten
- Kontinuerligt påminna och förtydliga ordningsreglerna för eleverna
- Elevcoacherna står för rastvärdskapet
- Öka samhörigheten ute på rasterna - Följa upp ombyggnaden av duschbåsen
- Uppstart av trygghetsteamet
12
LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Centralskolan har en upprättad likabehandlingsplan som utgår från Skolverkets krav och riktlinjer.
Likabehandlingsplanen är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller resultat från kartläggningar, förebyggande arbete,
åtgärder under året samt en uppföljning av tidigare års plan.
Centralskolan arbetar kontinuerligt med att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som man arbetar med i den dagliga verksamheten och som
utvärderas vid flera tillfällen per år av elevhälsan, elevråd och arbetslag. Även vårdnadshavare och elever ges
möjlighet att delge synpunkter och nödvändiga justeringar görs utifrån uppkomna behov.
Kvalitetsredovisningarna ger exempel på olika aktiviteter för att främja arbetet med likabehandling som
trygghetsvandringar som elever årligen genomför med sina lärare. Synpunkter på förbättringar och åtgärder som
kommer fram, leder till nya mål och konkreta utvecklingsåtgärder.
Trivselenkäter genomförs med samtliga elever, för att få en bild av hur eleverna uppfattar sin skolvardag. Det
som framkommer kan då orsaka direkta åtgärder för att ge en högre trivsel. I elevenkäterna framkommer ett
antal områden där det finns ett behov av förbättring, men även områden som har ett bättre resultat än året
innan. Enkätsvaren har lyfts med elevrådet och de identifierade förbättringspunkterna har skrivits in i
likabehandlingsplanen.
Lärarnas ansvar och uppdrag innebär att hålla en god och förtroendefull relation till sina elever. Vid behov
kontaktas föräldrarna och tillsammans med vårdnadshavare arbetar pedagogen mestadels förebyggande.
Händelserapporter skrivs vid konfliktsituationer. När dessa skrivs skall alla inblandade parter i konflikten, samt
någon i skolans personal vara närvarande samt också skriva under händelserapporten. På händelserapporterna
skall det också formuleras huruvida det finns ett uppföljningsbehov.
TILLBUDSRAPPORTERING OCH ANMÄLAN OM OLYCKSFALL
När personalen uppmärksammar ett tillbud eller olycksfall rapporteras detta enligt våra rutiner, blankett ifylls
utan dröjsmål och lämnas till rektor. Rektor avgör sedan vilka instanser och personer som behöver få ta del an
anmälan.
Under läsåret har vi haft tre inkomna ärenden, där alla varit olycksfall. Olyckorna har inträffat på rast, prao och
skolgård. Inga anmälningar är gjorda utifrån olycksfallen och inga ytterligare instanser har tagit del av anmälan.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Systematisk uppföljning i elevhälsoteamet 3-4 ggr/läsår.
13
ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING OCH/ELLER DISKRIMINERING
Under detta läsår så har vi implementerat ny arbetsgång när det gäller anmälan till huvudman. De nya rutinerna
finns i skolans likabehandlingsplan.
Vi har under läsåret förtydligat arbetsgången och uppföljning av ärenden tillsammans med personal.
Under läsåret har det förekommit kränkande behandling som hanterats enligt rådande rutiner i
likabehandlingsplanen.
Åtgärder har vidtagits på organisation-, grupp och individnivå.
Organisation
Rastvärd
Elevcoach, arbetar i klasser
Samverkan med andra enheter vid behov/händelser
Klassindelning till nästa år, gäller inför år 7.
Elevhälsan lägger ut information och kontakt uppgifter på Schoolsoft.
Skolkurator har gjort en lathund för tips till agerande vid kränkningar till eleverna, samt vart kan vända
sig.
Grupp
- Uppstart av gruppkonferenser. Insatser på gruppnivå utifrån varje klass och de upprättade
spindeldokumenten
- Vid händelser sker information om extra observation till övriga pedagoger.
Individ
- Enskilda samtal med inblandade elever av den som hanterar ärendet och respektive mentor. Ibland med
stöd av skolkurator.
- Samtal med aktuella föräldrar
ANALYS
De åtgärder som satts in på organisation, grupp och individ nivå har gett effekt i och med att det upphört. Elever
som kränkt andra och förekommit fler gånger har vi bokat in nätverksträff med socialtjänsten alt. orosanmälan.
Vid behov har vi även använt oss av vår skolpsykolog.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Anmälan till huvudman, via Draftit.
- Fortsatt arbete med rutiner.
14
KUNSKAPER
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga
för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska
utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning
under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen
balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr11)
MÅL
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.8
”Personliga utmaningar ökar din lust att lära. Skolan ska utgå från Dina erfarenheter och förutsättningar
för att Du ska kunna nå goda resultat. Skolan ska vara lyhörd för Din nyfikenhet, initiativförmåga och
hjälpa Dig at utveckla Ditt självförtroende.”9
”Att kunna skriva, läsa och räkna är grunden för ett livslångt lärande och ska genom lek grundläggas
redan i förskolan.”10
Entreprenörskap i skolan ska prioriteras och skolan ska använda sig av varierande arbetssätt som gör
att Ditt inflytande och Din möjlighet att ta ansvar för Ditt lärande blir tydligt.”11
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är ett fokusområde för alla lärare
GENOMFÖRANDE OCH ANALYS
Rektors verksamhetsbesök visar på att det formativa lärandet genomsyrar undervisningen, lärarna följer upp
elevernas förståelse och deras arbeten, ger dem konstruktiv kritik och uppgiftsorienterad feedback. Lärarna har
ett positivt och uppmuntrande bemötande och skapar en välkomnande atmosfär.
Lektionerna är genomtänkta från början till slut. Lektionerna har ett logiskt flöde där uppgifterna tydligt hör ihop
med inledande genomgångar. Eleverna är aktiva i de olika momenten och undervisningen är mycket varierande.
Lärarna fångar upp elevernas förståelse på olika sätt bl.a. genom utvecklande frågor. Avslutet på lektionerna görs
på ett planerat sätt och man knyter oftast till nästa lektion, däremot görs det sällan en sammanfattning av
innehållet.
Ett inkluderande och delaktighetsskapande synsätt genomsyrar de lektioner jag besökt. När det gäller
tankemässig utvecklande arbete, så skapar lärarna många olika variationer på detta. De ställer öppna frågor,
anpassar innehållet, ser till att utmana eleverna utifrån deras förutsättningar. Eleverna får prova på olika
8 Skollagen 3 kap 3§ Eeve 9 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 10 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 11 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun
15
arbetssätt och arbetsformer och extra anpassningar görs till elever som är i behov av detta. De extra anpassningar
som genomförs behöver dock synliggöras för såväl elev och vårdnadshavare. Digitala verktyg används i viss mån,
men är något lärarna uttrycker de skulle vilja arbetat mera med och efterfrågar kompetensutveckling och
hårdvara.
Formativ bedömning sker fortlöpande i arbetet med eleverna, t.ex. med hjälp av whiteboardtavlor, summativ
bedömning sker vid slutprov. Undervisningen i engelskan använder sig av förtest och eftertest i deras nya
material Happy.
Omdömesblanketten används på utvecklingssamtalen, men lärarna behöver hjälp med att förstå hur de ska
använda sig av Schoolsofts uppgifter/prov och att klicka i måluppfyllelse.
Lärarna har suttit i ämneslag tillsammans med högstadiets lärare och diskuterat elevernas kunskapsutveckling,
ämnets svårigheter och utmaningar.
Under höstens reflektionsdag arbetade lärarna gemensamt och gjorde analyser för Centralskolans
kunskapsutveckling. Detta arbete fortgick under våren i ämneslagen sv, ma och eng där analyser och reflektioner
har gjorts kring bedömningar/betyg och arbetssätt i respektive ämne.
Under läsåret har det genomförts flera läs- och skrivutredningar och under nästa läsår behöver vi komma igång
med de åtgärder som hjälper eleverna framåt i deras kunskapsutveckling.
Personalens upplever att ämneslag på enheten har varit bra. De resultatanalyser som gjorts av
verksamheten/elevgrupperna har varit givande. Ämneslagen har kunnat ge varandra tips på hur man kan jobba
strategiskt i klasserna.
De anser även att det har varit värdefullt att ha mötestider för ämneslärarna. Både med gemensamma träffar
Röbro/Central men även möjlighet till egna ämnesträffar på den egna enheten.
Inför nästa läsår önskar lärarna att ledningen tar beslut om att det INTE ska vara något modularbete. De önskar
däremot att de ska få FÖRVALTA deras kunskaper som vi har. Centralskolan behöver arbeta vidare och utveckla
den systematiska resultatuppföljningen utifrån analyser av kunskapsresultaten enskilt och i lärlag.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Vi behöver hjälp med att förstå hur vi ska använda oss av Schoolsofts uppgifter/prov och att klicka i
måluppfyllelse.
- Utbildning till våra föräldrar med annat modersmål gällande Schoolsoft.
- Fortsatt arbete med att tydliggöra målen för eleverna
- Samtala med eleverna om arbetsprocesser och utvärdera undervisningen och deras eget lärande.
- Fortsätta vår systematiska resultatuppföljning utifrån analyser av kunskapsresultaten enskilt och i
ämneslag.
16
BEDÖMNING OCH BETYG
Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns
för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika
betygssteg.(Lgr11)
MÅL
Att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i
relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna
Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i
förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
BEDÖMNING OCH ELEVENS ANSVAR
GENOMFÖRANDE & RESULTAT
Formativ bedömning sker fortlöpande i arbetet med eleverna, t.ex. med hjälp av whiteboardtavlor, utvecklande
frågor, EPA, eleverna är lär-resurser till varandra, exit tickets, kamratbedömning. Undervisningen i engelska
använder sig av förtest och eftertest i deras nya material Happy.
Lärarna arbetar med att skapa tillgängliga lärmiljöer och ett exempel på detta är att lärarna överfört Pulspassens
färger till ”Fokus och Energi-färger i klassrummet. Detta för att öka elevens fokus och medvetenhet. Att eleven
jobbar utifrån sig själv, fokuserar på uppgiften och bidrar till studiero. Både på individnivå och på gruppnivå.
Därtill har även EHT bidragit med ”Brainbreks” till alla elever. De har fått små lappar med olika tips ”Brainbreaks”
som de själva kan göra när de känt att de haft behov av det.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Läxhjälp i Studiehörnan i samarbete med Röbroskolan
- Studiehandledning erbjuds kvällstid under vissa perioder
- Fortsätta vår systematiska resultatuppföljning utifrån analyser av kunskapsresultaten enskilt och i
ämneslag
- Ämneslag införs på konferensschemat
17
MÅLUPPFYLLELSE/BETYG
GENOMFÖRANDE
Personalen har både i ämneslag och enskilt arbetat systematiskt med att analysera sin undervisning och
elevernas kunskapsresultat. Under läsåret har kärnämnena prioriterats.
Under läsåret har speciallärarna vid konferens haft en genomgång av arbetet med stödinsatser, tillgängliga
lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd. Det har utarbetats ett stödmaterial till lärarna som har funnits
tillgängligt på vårt intranät, speciallärarna ha även under läsåret handlett lärarna vid behov.
Rutiner av införts kring ansökan av studiehandledning på modersmål, samt att alla lärare lyssnat till en
föreläsning av Tamar Ucar för att skapa förståelse för studiehandledarnas arbete.
RESULTAT
På Centralskolan har vi en bra spridning av betygen. Här nedan ser man en sammanställning av samtliga betyg i
alla ämnen.
18
Den samlade betygsbilden i åk 6 är att de flesta elever når minst E i alla ämnen. En liten del av eleverna når de
högsta betygen A och B, och övervägande delen ligger på C och D
Nedan är en analys utifrån flickors och pojkars betygsresultat.
GBP= genomsnittligt betyg per ämne E=10p, D=12,5p C=15p, B=17,5p, A=20p
BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA MU RE SH SL SV SVA TK
GBP
flickor 13,61 15,83 11,39 14,72 13,61 14,17 13,33 15 13,89 12,78 14,17 10 0 13,89 15,63 12,5 13,89
pojkar 10,91 12,73 11,36 11,82 11,14 11,14 12,95 15,23 11,14 11,82 12,27 10 0 12,05 14,38 4,17 13,41
I kärnämnena ser vi ingen tydlig differens i betygen, förrutom i SVA. I NO och SO ämnen ser vi däremot en större
skillnad till flickorna fördel. Idrott är det enda ämnet där pojkarna har ett högre genomsnittsligt poäng.
Utifrån resultaten kan man även utläsa att svenska är det ämne som har högst GBP.
19
Efter att en närmare analys gjorts i de olika ämnena kan man utläsa att andelen F-betyg är störst i engelska och
matematik. I musik, idrott, religion, hkk, slöjd och sv har ingen elev F. De ämnen man finner flest A och B i är
idrott, teknik, historia, engelska och fysik.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Erbjuda studiehandledning på onsdag em, samt en kväll i veckan.
- Studiegården Skeppet
- Specialpedagogerna tydliggör våra rutiner vid stödinsatser
- Specialpedagogerna stöttar och handleder lärarna i deras arbete kring tillgängliga lärmiljöer
- Analyser av kunskapsresultaten bör prioriteras i NO och SO- ämnena.
20
NATIONELLA PROV
GENOMFÖRANDE
De nationella proven är obligatoriska för skolan och genomförs i årskurserna 3, 6 och 9. Proven ska ge läraren
stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan
dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen.
Nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och ge underlag för en analys
av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.
I årskurs 3 ges ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk. I årskurs 6 ges proven i
ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk, naturorienterande- och
samhällsorienterande ämnen.
Elever i gymnasieskolan gör nationella prov i ett antal kurser i ämnena engelska, matematik, svenska och svenska
som andraspråk. Sedan den 1 januari är det enbart nationella prov i den högsta avslutande kursen som är
obligatoriska. Regeringen har tagit det här beslutet mot bakgrund av betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och
effektivt som visade att många lärare och elever upplever att proven tar mycket tid och bidrar till stress.
Rektor har gett lärarna förutsättningarna för genomförandet av de nationella proven, vilket i stora drag innebär
att all behörig och undervisande personal i ett ämne ska vara delaktig i rättningen av proven för att kontinuerligt
vara ajour, samt att de som kollegie har ett gemensamt ansvar vad gäller organisationen kring NP. Utifrån dessa
riktlinjer har lärarna gemensamt utarbetat ett dokument kring arbetat med proven, utsett huvudansvariga och
gjort en plan för genomförande och rättning. Sambedömning har skett i ämneslagen på enheten, samt
tillsammans med övriga grundskolor i kommunen.
RESULTAT OCH ANALYS Engelska del A Engelska del B Engelska del C Engelska provbetyg Kommentar
Medelpoäng/fördelning B
3 st
(15%)
C
5 st
(25%)
D
4 st
(20%)
E
3 st
(15%)
F
5 st
(25%)
A
5 st
(25%)
B
1 st
(5%)
C
4 st
(20%)
E
4 st
(20%)
F
6 st
(30%)
A
2 st
(10%)
B
5 st
(25%)
C
2 st
(10%)
D
4 st
(20%)
E
4 st
(20%)
F
3 st
(15%)
A
3 st
(15%)
B
3 st
(15%)
C
3 st
(15%)
D
4 st
(20%)
E
2 st
(10%)
F
5 st
(25%)
Utifrån årets resultat i engelska konstaterar vi att hörförståelsen (del B) upplevdes svår av många av våra elever.
Vid samrättningen framkom att samtliga undervisande lärare på olika enheter i kommunen upplevde att målen,
enligt rättningsdirektiven för del C (writing), var lättare att nå för eleverna. Med detta i åtanke arbetar vi
fortsättningsvis med tyngdpunkten på hör- och läsförståelse.
21
Nationellt prov: SV, Svenska År 6 Elev Svenska del A Svenska del B Svenska del C Svenska provbetyg Kommenta
r
Medelpoäng/fördelni
ng A
1 st
(5%)
B
15 st
(75%
)
D
2 st
(10%
)
E
1 st
(5%)
F
1 st
(5%)
Ej deltagi
t
1 st
(5%)
A
3 st
(15%
)
B
3 st
(15%
)
C
6 st
(30%
)
D
2 st
(10%
)
E
3 st
(15%
)
F
2 st
(10%
)
Ej deltagi
t
1 st
(5%)
A
1 st
(5%)
B
2 st
(10%
)
C
5 st
(25%
)
D
8 st
(40%
)
E
1 st
(5%)
F
2 st
(10%
)
Ej alla delpro
v
1 st
(5%)
A
1 st
(5%)
B
3 st
(15%
)
C
9 st
(45%
)
D
3 st
(15%
)
E
1 st
(5%)
F
2 st
(10%
)
Under läsåret har lärarna arbetat mycket med att modellera texter för eleverna, genom att visa på olika
kvalitétsexempel, eleverna har fått arbeta med gamla nationella prov, uppmuntrandet av en ”läskultur”, eleverna
hade fått träna på att göra uppgifter på tid. En framgångsfaktor under provtillfällena var även att vi
omprioriterade resurser så att vi kunde dela in eleverna i två grupper. Med tanke på resultaten på NP visar det
sig att detta gett resultat då endast tre av eleverna inte klarade kravnivån för E och 13 av 20 lever fick ett
sammanvägt provbetyg C-A.
22
Nationellt prov: MA, Matematik År 6 Elev Matematik del
A
Matematik del
B
Matematik del
C
Matematik del
D
Matematik del
E
Matematik
provbetyg
Komm
entar
Medelpoäng
/fördelning Ej deltagit
1 s
t
(5
%)
Deltagit
19
st
(95
%)
Ej deltagit
1 s
t
(5
%)
Deltagit
19
st
(95
%)
Ej deltagit
1 s
t
(5
%)
Deltagit
19
st
(95
%)
Ej deltagit
1 s
t
(5
%)
Deltagit
19
st
(95
%)
Ej deltagit
1 s
t
(5
%)
Deltagit
19
st
(95
%)
Ej alla
delprov
1 s
t
(5
%)
A
2 s
t
(10
%)
B
3 s
t
(15
%)
C
5 s
t
(25
%)
D
2 s
t
(10
%)
E
5 s
t
(25
%)
F
2 s
t
(10
Vi har en bra spridning på provbetygen, men vi vill ha fler lever i provbetygskolan C-A. Framgångsfaktorer
behöver hittas och fundera vidare på vilka förmågor som vi behöver fokusera på.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Skolbibliotikarie på heltid
- Ämneslag
- Varierande arbetssätt i matematik; våga släppa boken, mer laborativt arbete, integrerat arbete i andra
ämnen, använda olika verktyg, programmering.
RELATIONEN MELLAN NATIONELLA PROV OCH BETYG ÅK 6 I SVENSKA, MATEMATIK OCH
ENGELSKA
RESULTAT
Ingen statistik finns att tillgå för tillfället. När den officiella statistiken på siris blir tillgängligt kommer detta att
analyseras i ämneslagen.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
23
ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla
elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i
arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.
Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras
inflytande över utbildningen. (Lgr11)
MÅL
”Du, som barn och elev, ska ges inflytande över din utbildning. Detta innebär att Du ska hållas
informerad och delta aktivt i skolarbetet.”12
”Elevråd är viktiga forum för att lyfta frågor som rör det som händer i skolan. Du som är elevföreträdare
ska erbjudas kompensation för den undervisningstid som Du går miste om på grund av Ditt uppdrag.”13
GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS
Det formella inflytandet sker via klassernas klassråd under lärares ledning. Under läsåret har vi haft elevråd, där
elevrepresentanter, personalrepresetanter och rektor deltagit. Klassrådens ärenden ska vid behov mynna ut i
elevrådet där elevrådsrepresentanter deltar. Klass- och elevråd har sett över ordningsregler och uppdaterat dem
utifrån behov. På Centralskolan är eleverna delaktiga i planerandet och genomförandet av många av de
gemensamma aktiviteterna som turneringar, uppträdanden och friluftsdagar. I undervisningen deltar eleverna i
den pedagogiska planeringen av arbetsområden.
Minifalken har träffats och planerat upp två turneringar. Intresserade elever från år 6 har fått gå en
domarutbildning och fått ansvar för dömning under bandyturneringen. Representanterna har haft ansvar för
spelschema, iordningsställande inför turneringar, ansvar för prisutdelning, ansvar för att från samtliga klasser
samla in elevernas egna val av musik till de musiklistor som spelats under turneringarna, vilket gett både ansvar
och inflytande.
Eleverna i år 5 och 6 har haft elevledda utvecklingssamtal där de fått inflytande över utv-samtalet och deltagit
aktivt.
Lärarna arbetar fram sin undervisningsplanering med elevinflytande. Det kan se olika ut i olika ämnen och lärare,
men vi har under de två senaste åren hela tiden lyft begreppet elevinflytande då eleverna befinner sig i en
situation där de har reellt inflytande. De saker som eleverna har mest inflytande över är t.ex. redovisningsformer,
arbetsformer och innehållet på lektionerna. Alla elever är med i arbetet med skolans likabehandlingsplan och
skolans trivselregler. Resultatet på LBP-enkäten visade att eleverna har svårt att riktigt veta vad de kan ha
inflytande på.
12 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 13 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun
24
Utdrag från elevrådsprotokollet:
Likabehandlingsplan:
o 8 st elever har svarat att de inte vet om de kan påverka lektioner.
o 10 st elever har svarat att de inte vet om de kan påverka arbetsmiljön.
o 16 st vet inte om man har kränkt någon.
o 5 st vet inte var man kan få hjälp
Åtgärdsförslag: Samtal i kollegiet/klassråden om hur vi kan bli bättre på att ”att veta”.
Elevrådets analys är att det kan bero på att man är blyg, att man inte törs fråga eller säga hur man vill påverka
lektion eller arbetsmiljön.
Eleverna har under året haft många arenor för ansvar och inflytande. Klassråd/elevråd, Minifalken och Matråd.
Lärarna på skolan jobbar med representativ demokrati i dessa arenor. Representanterna får ta ansvar för det
som kommit fram i klassråden. De tränar även på att ta ansvar för att återkoppla till klassen efter de möten de
varit på.
Vi behöver fortsätta att förtydliga vad begreppet ”elevinflytande” innebär och vad eleverna kan ha inflytande i.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Fortsätta belysa möjligheterna till elevinflytande i vardagssituationer och speciella aktiviteter. Lyfta
själva begreppet elevinflytande och arbeta med en förståelse av begreppet.
25
SKOLA OCH HEM14
MÅL
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa
förutsättningarna för barn och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr11)
GENOMFÖRANDE OCH ANALYS
Centralskolan har olika typer av samverkansformer med hemmen, bl.a. utvecklingssamtal en gång per termin,
där mål och utvecklingsplan skrivs, kontinuerlig kontakt tas vid behov både skriftligt och muntligt, föräldramöten
och numer kan även föräldrarna använda sig av Schoolsoft för att hålla sig uppdaterad om skoldagen. Föräldrar
är välkomna när som helst.
Föräldrar kommer nästan alltid på utvecklingssamtalen. Vid läsårsstart träffar rektor alla föräldrar på ett
gemensamt föräldramöte.
Kollegialt lärande har under terminen skett kring användandet av Schoolsoft t.ex. hur man kan lägga ut uppgifter
och hur man kan använda sig av planeringsverktyget. Lärarna har kommit olika långt i användandet av de verktyg
som finns tillgängliga i Schoolsoft.
Föräldrar har också kommit olika långt när det gäller användandet av Schoolsoft och statistiken visar att vi har
föräldrar som inte är inne på Schoolsoft och tar då inte del av den informationen som läggs ut där.
I åk 4:s och åk 5:s IUP:er har vi skrivit in vad skolan, eleven och föräldrarna kan göra för att bidra till för att ge så
bra förutsättningar man kan för en bra skolgång för eleverna.
I åk 5 och åk 6 har eleverna haft elevledda utvecklingssamtal vilket vi tycker har bidragit till att både elever och
föräldrar känner att skolan har förväntningar på att eleven själv ska kunna berätta om hur skolarbetet går. Vad
som går bra och vilka utvecklingsmöjligheter eleven har. Eleven måste själv vara aktiv och insatt i sin skolgång.
Föräldrarna måste lyssna aktivt och bidra till dialog under samtalen.
Lärarna behöver mer tid för att lära sig Schoolsofts funktioner. Lärarna fortsätter att vara varandras lärresurser.
Framgångsrika elevledda samtal där dialogen mellan elev/förälder påbörjas redan i åk 5 och fortsätter i åk 6.
Under utvecklingssamtalen i åk 4 har eleverna fått berätta om ”Energi och fokus”-skylten. De har fått beskriva
hur de arbetar med ”färgerna” vid pulspassen och hur de använder sig av dem när de jobbar i klassrummen. De
får självkännedom om sin egen arbetsmotor och sitt fokus. Eleverna sätter ord på vad de måste förbättra/tänka
på beroende på hur deras energi och fokus ser ut, men även sätta ord på det som de hanterar bra och vilka
framgångsfaktorer de då når. Detta planeras fortsätta under nästa läsår.
14 Läroplanen 2 kap, 2.4 Skola och hem
26
Föräldraenkäten har genomförts under våren i samband med utvecklingssamtalen, endast 47 av 74 förväntade
svar har inkommit vilket är en minskning mot förra året. Svarsalternativen har varit stämmer helt och hållet,
stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls och vet ej.
Utifrån de inkomna svaren blir det således svårt att analysera resultaten. Men resultatet utifrån de inkomna
svaren beskrivs nedan:
100 % (stämmer ganska bra/helt och hållet) upplever att barnet känner sig tryggt i skolan och 100 % upplever att
lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, 97,9,% upplever att skolan hjälper barnet om han/hon behöver det.
Påståendet ”skolarbetet gör mitt barn så nyfiket så det får lust att lära mer” visar 93,6 % positivt resultat och 4,3
% tycker att det stämmer ganska dåligt/inte alls och 2,1% svarar vet ej.
När det gäller informationsbiten till hemmen så upplever 100 %, att de får veta hur det går för eleven i skolarbete.
97,6% upplever att lärarna har höga förväntningar på elevernas måluppfyllelse, samt att de upplever att deras
barn vet vad han/hon ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Eftersom vi under året arbetat med elevinflytande är vi positiva åt resultatet att föräldrarna upplever att lärarna
tar hänsyn till elevernas åsikter.
Jag upplever att lärarna i mitt barns skola tar hänsyn till elevernas åsikter
Namn Antal %
Stämmer helt och hållet 27 57,4
Stämmer ganska bra 20 42,6
Stämmer ganska dåligt 0 0
Stämmer inte alls 0 0
Vet ej 0 0
Total 47 100
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Remissomgång av frågorna till föräldraenkäten centralt.
- Tydlighet angående att föräldrarna ska svara på enkäten för alla sina barn.
- Utveckla användandet av Schoolsoft, vi är varandras läsresurser.
- Fortbildning i Schoolsoft för föräldrar med annat modersmål.
27
ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN15
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs
mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt
perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt
de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål
och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Lgr11)
MÅL
Kvalitativa överlämningar mellan skolor/stadier med fokus på elevernas styrkor och lärares arbetssätt
ifråga om vad som är bäst lämpat i mötet med eleven för att denna ska utvecklas så långt som möjligt.
GENOMFÖRANDE OCH ANALYS
Överlämningarna och övergången mellan skolor har genomförts enligt kommunens gemensamma riktlinjer.
Rektor är sammankallande till överlämningarna och håller i mötet. Rektors närvaro känns meningsfull och viktig,
man får en helhetsbild av de elever som kommer till enheten. Mottagande mentorer deltar. Lärarens goda
strategier, förhållningssätt och bemötande är i fokus, vilket rektor tydliggör vid uppstarten, samt under pågående
överlämning.
Överlämningar åk 6-7.
Överlämningar har skett skriftligt, både på grupp och individnivå. Hela Klärlaget bidrog med i det arbetet. Mentor
fyllde på med annan värdebärande info. Den muntliga överlämningen gick bra och var övergripande.
Överlämningar åk 3-4
Mentorer har fyllt i en mall på individnivå och på gruppnivå. Det har varit bra. Den muntliga överlämningen
behöver blir mer effektiv och sammanfattande.
Vi tänker att det kan vara så att överlämningen mellan åk 6-7 kan gå smidigare då vi har ett samarbete mellan
Röbro och Central. Vi har samma rektor och samma EHT. Det kan vara så att överlämningen från Park behöver
ta längre tid men att den ändå kan effektiviseras från nuläget.
Rutiner angående klassindelning och mentorskap har utarbetats och information till klasserna och
vårdnadshavarna har genomförts likvärdigt på de olika skolorna.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Implementera rutinerna angående överlämning, klassindelning och mentorskap med personalen under
kommande läsår.
15 LGR11 – punkt 2.5
28
SKOLAN OCH OMVÄRLDEN
Eleverna ska få en utbildning av högsta kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja
fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de
gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Detta förutsätter också en samverkan med
arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lgr11)
MÅL
Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden förväntas att särskilt prioritera fördjupat samarbete med
näringsliv, föreningsliv och övriga.16
GENOMFÖRANDE
Studie- och yrkesvägledning (SYV) på närliggande skolenhet Röbroskolan är integrerad del av utbildningen och
sker kontinuerligt under hela läsåret. Skolan har en utbildad studie- och yrkesvägledare som är anställd på 60 %.
SYV på Röbroskolan arbetar utifrån mål beskrivna i Skollagen (2010:800) och skolförordningar. Under läsåret har
en ny SYV-plan utarbetats. För att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val inleds arbete mellan SYV och
elever redan i slutet av åk 6 vid överlämning till åk 7.
Gällande Centralskolan har skolan själv ordnat prao. Prao har genomförts för åk 6 under 2 dagar och åk 5 under
1 dag.
Eleverna har varit på studiebesök på kommunhuset och på kommunbiblioteket. Vi har även haft besök av:
en pensionär som berättat om ”Livet förr”.
en lokal författare som berättat om sin bok, sina kommande böcker och om skrivprocesserna.
polisen, personal från soc och en medialärare som talade om sociala medier.
kommunens konsumentrådgivare, polisen och kommunens trafikplanerare ang trafiksäkerhet.
kommunens fiskevårdskonsulent som pratat om fiske och fiskevård.
Eleverna tycker om sin prao. Innan praon behövs en tydlighet om vad en praktikplats innebär och hur man skaffar
en plats. Speciellt viktigt är det att våra Sva-elever förstår informationen de får kring prao:n så att inte
missförstånd sker. Detsamma gäller informationen kring av försäljningen av Majblomman.
Det är utvecklande att vara på studiebesök och att bjuda in andra aktörer till skolan.
SYV:ens arbete gällande att informera elever och personal har varit språkvalet enligt Skolverkets riktlinjer att det
ger extra meritpoäng. Utifrån SYV-planen är det viktigt med underlag för eleverna för att kunna välja fortsatt
utbildning och detta är också bra att börja med tidigt. Så behörighet och vidare studier och yrkesval ses som hela
skolans ansvar och mål: Skolan har som mål att ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan
göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (Utdrag från 2.2 Kunskaper)
16 Strategisk plan 2014 – 2020, Storumans kommun (antagen av KF, 2013-02-26)
29
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Det går att börja i de tidigare åldrarna med att informera kring olika yrken och jämställdhet.
- Visa på hur arbetsmarknaden ser ut i dag och fundera på hur framtiden arbetsmarknad kommer att se
ut.
- Schemalägga en egen tid på Centralskolan där eleverna har möjlighet att träffa Studie- och
yrkesvägledaren.
30
ELEVHÄLSA
MÅL
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska
stödjas.17
”Skolan ska jobba aktivt för att Du ska må bra både psykiskt och fysiskt. Varje skola ska kontinuerligt
upprätta en likabehandlingsplan.”18
”Musik och kultur ska användas som ett verktyg för att Du ska kunna värdera och förstå omvärlden. Att
få förståelse och ha möjlighet att påverka stärker Din identitet och Ditt välbefinnande.”19
”Fysisk aktivitet i olika former ska vara givna inslag under skoldagen.”20
”En näringsrik kost ska erbjudas och skolan ska jobba aktivt med det alkohol-, tobak- och
drogförebyggande arbetet.”21
GENOMFÖRANDE
Elevhälsan arbetar förebyggande på organisations-, grupp- och individnivå. Elevhälsan omfattar medicinska,
psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Specialpedagogen (som har rektorsdelegation på uppgiften) ansvarar för att en kartläggning görs för att beskriva
hur lärandemiljön och skolsituationen ser ut för elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen ansvarar för de
utredningsinsatser och kontakter som skolan bedömer som nödvändiga för att göra en allsidig kartläggning. Om
det visar sig att eleven har behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram enligt skollagen (2010:800) 3 kap
9 §. Exempel på stödinsatser är specialpedagogstöd, särskild undervisningsgrupp, konsultation och handledning
till personal och anpassning av undervisning och miljö.
Elevhälsoteamet och den övriga personalen på Centralskolan har eleven i fokus, vi arbetar hela tiden för att
individen ska må bra och lyckas med skolarbetet. Elevhälsoteamet håller effektiva och strukturerade möten,
arbetar lösningsfokuserat i nära samarbete med hemmen och eleven. Elevärenden följs hela tiden upp och inget
ärende faller mellan stolarna även om alla problem inte har en snabb lösning. Sammantaget har vi ett
elevhälsoarbete där lärare, coacher och elevhälsoteam samarbetar för att skapa ett skyddsnät kring våra elever,
både på ett studierelaterat plan men också på ett socialt och psykosocialt plan. Teamet samarbetar också med
BUP, socialtjänst och polis i elevärenden i förekommande fall. Lärarna har ett nära samarbete i arbetslagen och
kollegiet i stort och det finns en stor öppenhet och vilja att ta emot stöttning från rektor och kolleger i alla frågor.
17 Skollagen (SFS 2010:800) kap2, 25§ 18 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 19 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 20 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 21 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun
31
Ett lokalt elevhälsoteam som träffas en gång i veckan finns på skolan. Teamet består av specialpedagog,
speciallärare, kurator, skolsköterska, rektor samt studie- och yrkesvägledare och elevcoacher. Skolpsykolog köps
in vid behov. Där gås aktuella elevärenden igenom och strategier för dessa läggs upp. På skolan finns rutiner kring
hur man arbetar kring elevhälsan, dessa beskrivs bl.a. i skolans likabehandlingsplan. På personalkonferensen som
genomförs en gång per vecka så har vi en stående punkt med elevärenden. Där tas olika elevärenden upp, t.ex.
nya åtgärdsprogram, överenskommelser med hemmen, om det finns nya diagnoser och hur man i så fall bemöter
eleven på bästa sätt etc. Här kan även andra frågor tas upp, t.ex. pedagogiska tips, frågor om hur enskilda elever
verkar må i skolan eller om man har märkt något avvikande som ger anledning till oro etc.
Detta läsår har tätare systematiska närvarokontroller gjorts (2 ggr/termin) av specialpedagog (utöver den
kontrollen som görs dagligen av mentor/undervisande lärare). Elevhälsoteamet ser enbart positivt på detta.
Elever med ströfrånvaro och/eller hög frånvaro har kunnat fångas upp tidigt och tidiga insatser har kunnat göras.
Gemensamma rutiner för start och avslut på lektioner har genomförts. Detta har följts upp och kollats när rektorn
varit ute och besökt lärarna i deras undervisning. Gemensamma rutiner har skapat en trygghet och minskad oro
hos eleverna vid start och slut av lektionerna. Ger även en trygghet hos lärarna. Alla vet att alla lärare gör lika.
Under vårterminen har Centralskolan deltagit i Luspie 2.0 och har arbetat med att utveckla våra rastaktiviteter.
En elevcoach har aktivt arbetat med detta utvecklingsprojekt och kommer att fortsatta arbetet under nästa läsår.
Förra våren införde vi ett gemensamt elevhälsoteam för Central- och Röbroskolan. Elevhälsoteamet har under
året jobbat ihop sig till ett mycket väl fungerande team, där ett gemensamt förhållningssätt har etablerats och
ett årshjulhar utarbetats och gjorts tillgängligt för samtlig personal. Under läsåret har även en ny elevhälsoplan
för kommunen utarbetats, planen har presenterat för personal och implementeringen med rutiner för
kränkningar och stödinsatser har påbörjats.
Elevhälsoteamet har under året arbetat med att göra elevhälsoarbetet transparant i den mån som föreskrifterna
tillåter. Vi har bjudit in mentorer vid behov, medverkat vid läger, föräldramöten, pedagogiska luncher och minglat
med elever i korridorer och på raster. Under vårterminen har vi även infört gruppkonferenser med syftet att
mötet ska vara vårt forum för samverkan och lärande, slå våra kloka huvuden ihop, ta vara på varandras
kompetenser för att komma längre och vidare i vårt arbete med att möta och stödja elever. Vår övertygelse är
att vi genom dessa främjande och förebyggande åtgärder bygger och skapar relationer med såväl personal som
elever.
Övriga stödåtgärder som satts in är, kartläggningar, elevcoacher, Skeppet, observationer, handledning,
dokumentation, insatser på individnivå-gruppnivå.
ANALYS
En väl fungerande elevhälsa är en förutsättning för att eleverna utvecklas, lär, trivs och mår bra i skolan.
Elevhälsoteamet arbetar direkt med elever med pedagogiska och sociala insatser.
Centralskolan har rutiner kring hur man arbetar kring elevhälsan. På lärarkonferensen en gång per vecka, har de
en stående punkt med elevärenden t.ex. nya åtgärdsprogram, överenskommelser med hemmen, om det finns
nya diagnoser och hur man i så fall bemöter eleven på bästa sätt. Här tar man även upp t.ex. pedagogiska tips,
frågor om hur enskilda elever verkar må i skolan eller om man har märkt något avvikande som ger anledning till
oro etc. Elevhälsoteamet har eleven i fokus och att man hela tiden arbetar för att eleven ska må bra och lyckas
med skolarbetet.
32
Mötena är strukturerade, effektiva och arbetssättet lösningsfokuserat i nära samarbete med hemmen och
eleven. Elevärenden följs upp och man samarbetar för att skapa ett skyddsnät kring eleverna, både på ett
studierelaterat plan men också på ett socialt och psykosocialt plan. De samarbetar också med BUP, socialtjänst
och polis i elevärenden i förekommande fall.
Våra främjande och förebyggande stödgärder har gett resultat, våra elever har mår bättre. Resursanvändningen
på det öppna skeppet har inte gett önskad effekt, vilket däremot resursanvändningen i cafeét, korridorerna och
rasterna gett, tryggheten har ökat.
Tidpunkten för elevinformationen har diskuterats och utvärderats, så under nästa läsår provar vi att återgå till
onsdag eftermiddag. Rutiner kring att all personal nås av informationen behöver ses över.
Personalen känner att de har en större närhet till EHT än tidigare. De har fått hjälp med olika planer och
strukturer. De har träffat EHT varje vecka och fått uppföljningar pågående ärenden. De har upplevt en kontinuitet
i elevvårdsarbetet. Gruppkonferenserna tillsammans med EHT har varit utvecklande.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Utveckla den påbörjade systematiska dokumentationen och datummärka våra insatser
- Tydliggöra syftet med att bjuda in mentorerna samt ge mentor en frågeställning inför träff.
- Hitta rutiner för överföring av information till samtlig personal.
- Tydlighet på föräldramöte angående frånvaro. Tydliggöra vad vi förväntar oss av mentorerna. Vi
behöver vara mer observant över giltigt och ogiltigt frånvaro.
- Årshjulet omarbetas och systematiseras.
- Tider för gruppkonferenser planeras i god tid av elevhälsan.
- Elevhälsan deltar vid elevensval dagar kring t.ex. sömn, motion, kost, sex- och samlevnad.
33
REKTORS ANSVAR 22 OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP
MÅL
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det övergripande
ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektor ansvarar för att
skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven.
[…] (Lgr11)
SYFTE/DEFINITION
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skola ledas och samordnas av en rektor. Rektor ska också
särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Om rektors ansvar står det i läroplanen,23 ”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan
har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.
Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och
kunskapskraven.”
Enligt Lgr 11 är den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar förutsättningar
för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver vidare att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och
att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal
och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.24
Skolinspektionens definition är att ”pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva
aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans
resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. det betyder att rektor måste ha
kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt
skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.”
22 Lgr11 23 Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar 24 Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag/Varje skolas utveckling).
34
GENOMFÖRANDE
I början av ett nytt läsår genomför rektor kortare s.k. uppdragssamtal med lärarna. Meningen med samtalen är
att uppdraget skall specificeras, för att medarbetaren ska veta vad som förväntas av honom/henne och för att
de ska kunna sätta gränser för sitt eget arbete.
Minst en gång per år genomför rektor s.k. Resultat- och utvecklingssamtal med lärarna. Samtalet utgår från en
kommungemensam mall med samtalspunkterna Kunskap om uppdraget, Värdegrund, Pedagogroll,
Barns/elevers/studerandes inflytande, Arbetslagsarbete, Enhetsansvar, Samverkan med hem och
Kompetensutveckling.
Under läsåret gör rektor minst ett planerat klassrumsbesök till respektive lärare rektor bl.a. tittar på
lektionsstrukturen, bemötandet till elever, grad av elevaktiv lektionstid etc. Rektor utgår från Skolinspektionens
observationsschema för klassrumsbesök. Detta dokumenteras och i så snar anslutning till lektionen som möjligt
så har rektor och medarbetaren ett kortare samtal om lektionen rektor besökte och läraren får i uppdrag att
fundera över om de skulle vilja gjort något annorlunda. Verksamhetsbesöket följs upp på resultat- och
utvecklnigssamtalet.
För varje lärare och annan personal i skolan upprättas sedan en utvecklingsplan där respektive lärares
utvecklingsbehov dokumenteras. I planen framgår också hur och när dessa mål ska följas upp av rektor.
Utöver dessa planerade lektionsbesök så gör rektor även spontanbesök där rektor ibland tittar på inledningen av
lektionen, ibland avslutningen. Fokus kan också ligga på bemötande i klassrummet och tydlighet och struktur i
undervisningen. Rektor samtalar också med elever både på lektioner och på raster om hur de upplever
undervisningen i skolan.
Rektors observationer i klassrummen och samtalen med elever ger rektor möjlighet att göra riktade
utvecklingsinsatser mot hela personalen eller mot enskilda medarbetare. Att lyfta avidentifierade scenarier till
samtal i personalgruppen och skapa pedagogiska diskussioner hör också till arbetet med att utveckla lärares
undervisning. Om rektor upptäcker att resultaten för en enskild elevgrupp eller ämne avviker så lyfter rektor
detta till diskussion med berörda och gör även själv flera besök i klassrummet för att kunna stötta lärandet hos
eleverna på olika sätt.
ANALYS
Rektor följer upp det pedagogiska arbetet på skolan på olika sätt och är drivande i utvecklingsfrågor. Rektor har
en systematik i sitt arbete som gör att saker inte ”faller mellan stolarna”.
Rektor möjliggör pedagogisk utveckling på skolan genom att schemalägga mötestider där pedagogiska frågor
diskuteras.
Rektors ansvarsområde är att leda det systematiska kvalitetsarbetet på enheten och att se till att enheten har en
för läsåret aktuell kvalitetsredovisning. Rektor upprättar en kvalitetsredovisning för skolans verksamhet varje år.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Utveckla enhetens måldokument till en lokal utvecklingsplan och skapa en systematik i
kvalitetsutvärderingen.
35
SYSTEMATISKT ARBETMILJÖARBETE
MÅL
”Den psykiska och fysiska arbetsmiljön påverkar alla som vistas i skolan. Relationer är en faktor som har
stor påverkan på arbetsmiljön. Engagemang från föräldrar och vårdnadshavare har stor betydelse för
Din utveckling och Ditt lärande. Skolan och förskolan ska därför aktivt arbeta för att utveckla
förtroendefulla relationer med sin omgivning”.25
”Arbetsmiljön ska erbjuda möjligheter att utvecklas, möjligheter för reflektion och återhämtning. Ett
systematiskt arbete ska pågå för att säkerställa att den psykiska och fysiska arbetsmiljön gynnar ett
aktivt och välmående lärande.”26
GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS
Varje lärare har ett uppdragssamtal i början av höstterminen där respektive individs enskilda uppdrag under året
diskuteras och dokumenteras. Skolan har gemensamma prioriterade målsättningar, arbetstids- och
lokalstrukturer som möjliggör samarbete i hela kollegiet och över ämnesgränserna, gemensamma veckovisa
möten och en rektor vars målsättning är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att t.ex. lärare ska
kunna utveckla och genomföra sitt huvuduppdrag, att möta eleven och främja deras utveckling som människor
och mot nya kunskaper och förmågor.
Höstterminen startades upp i Källan tillsammans med all personal från de båda enheterna. Syftet med
uppstarten var:
Personalbefrämjande - Umgås i annan miljö – stärka gemenskapen
Utveckla samarbetsformer – ämneslag, enheter emellan, Skeppet
Årsplanering
Planera upp första skolveckan och andra aktiviteter
Under höstterminen åkte även personalen iväg på en personalfrämjande resa. Utifrån förra årets resultat på
medarbetarenkäten hade personalen på Centralskolan besök av previa i oktober och uppföljning har skett
tillsammans med rektor.
Rektor har under läsåret utsett en enhetssamordnare på respektive enhet som deltagit i veckovisa möten med
rektor. Enhetssamordnarna har haft nedsättning i tjänst.
Inför arbetsplatsträffar och vid behov har rektor bjudit in de fackliga ombuden till samverkansträff.
Skyddsombuden har varit delaktig i skyddsronderna.
25 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 26 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun
36
Konferensschema har samverkats på arbetsplatsträffar och lagts ut terminsvis, rutiner för vikarieanskaffning har
upprättats, forum och ansvarsgrupper har samverkats, samt att rutiner för överlämning, klassindelning och
mentorskap har utarbetats. Tillsammans med personalen har vi även arbetat med begreppet medarbetarskap.
Personalen på Centralskolan uttrycker att de upplevt stor trygghet och struktur i ledarskapet, vilket gjort att de
känt sig sedda och lyssnade på. De upplever ett medarbetarskap.
MEDARBETARENKÄT
Medarbetarenkäten 2018 är en webbenkät till samtliga anställda i kommunen. Den mäter medarbetarnas
upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap, arbetsmotivation, information, uppdrag och
kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap, utvecklingssamtal, lön och hälsa. Rektor är ansvarig för genomförande,
uppföljning, utvärdering och åtgärder. Skattningsskalan är 1-6 där 6 står för ”instämmer helt”. Enkäten
genomförs under vårterminen.
Enkäten genomfördes under vårterminen 2018 och svarsfrekvensen var 100%.
Resultaten visar på ett bättre medel på samtliga områden i jämförelse med föregående år. Medelvärdet på hälsa
har förbättrats sedan förra året, men behöver återigen lyftas i personalgruppen.
Resultatet har presenterats för personalen samt att rektor tillsammans med skyddsombud har påbörjat ett
förslag på handlingsplan
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Handlingsplan upprättas tillsammans med personalen vid terminsstart ht 18.
37
BRANDSYN OCH UTRYMNINGSPLAN
Vid läsårsstart utvärderades förra årets brandplan tillsammans med brandgruppen och en ny brandplan
påbörjades. Brandövningar är genomförda enligt planen och utvärderingar har skett. All personal har läst igenom
förra årets brandplan för att säkerställa att ev utrymning fungerar tills ny brandplan utarbetats.
Rektor delegerade detta uppdrag till utbildningstrategen som har arbetat vidare med uppdraget och har under
hela läsåret väntat på nya utrymningskartor från fastighetsbolaget.
Brandsynen genomfördes den 1 juni av räddningschefen, rektor hade delegerat uppdraget till
utbildningsstrategen och representant från brandgruppen.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Brandplan upprättas under höstterminen
SKYDDSRONDER
Skyddsrond har genomförts tillsammans med representanter från Umluspen och skyddsombuden under juni
månad. Personalen har haft möjlighet att skicka in risker till enhetssamordnaren, som sedan sammanställts och
skickats till rektor.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Rektor går igenom rutinerna för felanmälan och verksamhetsbeställning med personalen vid
terminsstart.
38
KOMPETENSUTVECKLING
Storumans kommuns skolor och förskolor har under läsåret 2017/2018 haft tre gemensamma fokusområden:
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Bemötande
Digitalisering
Centralskolan har även haft hälsofrämjande arbete som ett fokusområde.
MÅL
Lärare får kunskap om vetenskapligt grundade metoder och beprövade arbetssätt för att utveckla
elevers språk-, läs- och skrivförmåga och kan tillämpa den i den egna undervisningen.
Elever utvecklar sina språk-, läs- och skrivförmågor och lässtrategier.
Att öka medvetenheten hos personalen om vikten av att arbeta språkutvecklande.
Att öka tillämpningen av språkutvecklande metoder i arbetet med barnen.
Alla barn/elever ska känna sig väl bemötta
Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens.
Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och
resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.
GENOMFÖRANDE OCH ANALYS
Till dessa områden har olika aktiviteter genomförts:
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
- SKUA- handledare har utbildats
- NO/SO handledarutbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
- Föreläsning av Umit Dag
- Föreläsning av Tamar Ocar – studiehandledarens arbete
Digitalisering
- Pedagogiskt cafe-smartboard,
- Digitalisering i undervisningen – blivande IT-pedagog,
- Utbildning i fjärrundervisning – moderna språklärare
- Modularbete i digitalisering
Bemötande/Hälsofrämjande arbete
- Modularbete i inkludering och delaktighet
- Aktiva klassrum- Martin Lossman
- Att möta elever med psykiskt ohälsa
- Friluftsutbildning
Övrigt: Kulturspår i undervisningen (3-års projekt),
39
Under läsåret har vi haft flera lärare under utbildning och kunskaper har förvärvats. Under nästa läsår är det tid
att förvalta alla våra kunskaper och skapa arenor för detta.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
- Skapandet av en lärbokhylla, utifrån kommande fokusområden
- Skapa individuella fortbildningsplaner, SKUA, digitalisering, bemötande
- Gemensam fortbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
***
40
SAMMANSTÄLLNING – FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
2.1 STYRNING OCH LEDNING
- Utveckla arbetet i den nya skolledarorganisationen med förvaltningschef, skolledare och
utbildningsstrateg.
2.3 PERSONAL
- SVA-kompetens
- Utökad speciallärartjänst
- Utökad elevcoachresurs
2.4 MODERN TEKNIK
- Detta kommer att framkomma i vår lokala digitaliseringsplan som håller på att utarbetas med
personalen.
2.5 LOKALER
- Centralskolans lokaler behöver bli bokningsbara på Schoolsoft.
- Önskemål om att se över Lärarförbundets lokaler. Kan skolan ev läsåret 2019/2020 få tillgång till det rummet
då skolans alla klassrum blir upptagna av klasser.
- Centralskolan behöver tillgång till att boka ”tolkningsrummet” på Röbroskolan. I dagsläget finns även
tolkningstelefon i Lärarförbundets rum som Centralskolan har använt sig av.
- Ämnesspecifika salar på Röbroskolan i bild och NO används i större utsträckning av Centralskolans elever.
- Centralskolans lokaler anpassas utifrån elever med särskilda behov
TRYGGHET OCH STUDIERO
- Föräldrasamverkan kring ordningsregler, utvecklingssamtal, föräldramöten
- Kontinuerligt påminna och förtydliga ordningsreglerna för eleverna
- Elevcoacherna står för rastvärdskapet
- Öka samhörigheten ute på rasterna - Följa upp ombyggnaden av duschbåsen
- Uppstart av trygghetsteamet
TILLBUDSRAPPORTERING OCH ANMÄLAN OM OLYCKSFALL
- Systematisk uppföljning i elevhälsoteamet 3-4 ggr/läsår.
ANMÄLAN OM KRÄNKNANDE BEHANDLING OCH/ELLER DISKRIMINERING
- Anmälan till huvudman, via Draftit.
- Fortsatt arbete med rutiner.
41
KUNSKAPER
- Vi behöver hjälp med att förstå hur vi ska använda oss av Schoolsofts uppgifter/prov och att klicka i
måluppfyllelse.
- Utbildning till våra föräldrar med annat modersmål gällande Schoolsoft.
- Fortsatt arbete med att tydliggöra målen för eleverna
- Samtala med eleverna om arbetsprocesser och utvärdera undervisningen och deras eget lärande.
- Fortsätta vår systematiska resultatuppföljning utifrån analyser av kunskapsresultaten enskilt och i
ämneslag.
BEDÖMNING OCH ELEVENS ANSVAR
- Läxhjälp i Studiehörnan i samarbete med Röbroskolan
- Studiehandledning erbjuds kvällstid under vissa perioder
- Fortsätta vår systematiska resultatuppföljning utifrån analyser av kunskapsresultaten enskilt och i
ämneslag
- Ämneslag införs på konferensschemat
MÅLUPPFYLLELSE/BETYG
- Erbjuda studiehandledning på onsdag em, samt en kväll i veckan.
- Studiegården Skeppet
- Specialpedagogerna tydliggör våra rutiner vid stödinsatser
- Specialpedagogerna stöttar och handleder lärarna i deras arbete kring tillgängliga lärmiljöer
- Analyser av kunskapsresultaten bör prioriteras i NO och SO- ämnena.
NATIONELLA PROVEN
- Skolbibliotikarie på heltid
- Ämneslag
- Varierande arbetssätt i matematik; våga släppa boken, mer laborativt arbete, integrerat arbete i andra
ämnen, använda olika verktyg, programmering.
ELEVENS ANSVAR OCH INFLYTANDE
- Fortsätta belysa möjligheterna till elevinflytande i vardagssituationer och speciella aktiviteter. Lyfta
själva begreppet elevinflytande och definitionen av detta begrepp.
SKOLA OCH HEM
- Remissomgång av frågorna till föräldraenkäten centralt.
- Tydlighet angående att föräldrarna ska svara på enkäten för alla sina barn.
- Utveckla användandet av Schoolsoft, vi är varandras läsresurser.
- Fortbildning i Schoolsoft för föräldrar med annat modersmål.
42
ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN
- Implementera rutinerna angående överlämning, klassindelning och mentorskap med personalen under
kommande läsår.
SKOLAN OCH OMVÄRLDEN
- Det går att börja i de tidigare åldrarna med att informera kring olika yrken och jämställdhet.
- Visa på hur arbetsmarknaden ser ut i dag och fundera på hur framtiden arbetsmarknad kommer att se
ut.
- Schemalägga en egen tid på Centralskolan där eleverna har möjlighet att träffa Studie- och
yrkesvägledaren.
ELEVHÄLSAN
- Utveckla den påbörjade systematiska dokumentationen och datummärka våra insatser
- Tydliggöra syftet med att bjuda in mentorerna samt ge mentor en frågeställning inför träff.
- Hitta rutiner för överföring av information till samtlig personal.
- Tydlighet på föräldramöte angående frånvaro. Tydliggöra vad vi förväntar oss av mentorerna. Vi
behöver vara mer observant över giltigt och ogiltigt frånvaro.
- Årshjulet omarbetas och systematiseras.
- Tider för gruppkonferenser planeras i god tid av elevhälsan.
- Elevhälsan deltar vid elevensval kring t.ex. sömn, motion, kost, sex- och samlevnad.
REKTORS ANSVAR OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP
- Utveckla enhetens måldokument till en lokal utvecklingsplan och skapa en systematik i
kvalitetsutvärderingen.
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
- Handlingsplan upprättas tillsammans med personalen vid terminsstart ht 18
BRANDSYN OCH UTRYMNINGSPLAN
- Brandplan upprättas under höstterminen
SKYDDSRONDER
43
- Rektor går igenom rutinerna för felanmälan och verksamhetsbeställning med personalen vid
terminsstart.
KOMPETENSUTVECKLING
- Skapandet av en lärbokhylla, utifrån kommande fokusområden
- Skapa individuella fortbildningsplaner, SKUA, digitalisering, bemötande
- Gemensam fortbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Denna kvalitetsrapport för Centralskolan, läsåret 2017/2018 är sammanställd av rektor.
/Annelie Fjellström 2018-06-29
E-mail: [email protected]
Telefon: 0951-141 33
