Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Barn- och utbildningsförvaltningen
Barn- och utbildningsförvaltningen, 593 80 Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel 0490-25 40 00 E-post: [email protected] Webbplats: www.vastervik.se
2019–10-28 Dnr 2019/639-609
Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson
Barn- och utbildningsnämnden
Systematiskt kvalitetsarbete - rapport för
området kunskap, utveckling och lärande
Bakgrund och beskrivning av ärendet
Det systematiska kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i nationella och kommunala dokument som styr verksamheternas arbete mot målen. Avstämningar sker i form av delsårsbokslut och bokslut samt verksamhetsplan. Arbetet följer läsåret och avstämningar mot de nationellt och lokalt uppställda målen sker regelbundet, både på
verksamhets‐ och förvaltningsövergripande samt politisk nivå. Utöver nämnda avstämningar följs verksamhetens resultat upp vid tre temadagar då
förvaltningsledning, förskolechefer och rektorer träffas tillsammans med barn‐ och utbildningsnämnden för gemensam analys av verksamhetens resultat. Det systematiska kvalitetsarbetet genererar tre avstämningsrapporter som delges nämnden och som utmynnar i verksamhetsberättelse och kommande verksamhetsplan. Föreliggande rapport omfattar området kunskap, utveckling och lärande.
Förslag till beslut
Barn‐ och utbildningskontoret föreslår barn‐ och utbildningsnämnden besluta att godkänna rapporten för området kunskap, utveckling och lärande. Magnus Bengtsson Barn- och utbildningschef
2019-11-07 2019/639-609
Systematiskt kvalitetsarbete
Delrapport: Kunskap, utveckling och lärande 2019
Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet, lust att lära, rätt
att lyckas. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att öka barn och elevers måluppfyllelse. I Västerviks
kommuns arbete med att följa skollagen och nå läroplanernas mål fokuseras utveckling av
kompetens för livet samt barns och elevers lust att lära och rätt att lyckas.
Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara de mål som finns i
skollag, föreskrifter och läroplaner, och arbetet ska dokumenteras. Samma skyldighet råder också på
förskole- och skolenhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet ska garantera att barn och elever får
en likvärdig utbildning oavsett på vilken förskola eller skola de går på i landet.
Systematiskt kvalitetsarbete i Västerviks kommun Skollagens (2010:800 4 kap 3§) krav på systematiskt kvalitetsarbete (SKA) innebär att huvudman,
förskole- skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i
förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen.
I Västerviks kommun är kommunfullmäktige huvudman men barn- och utbildningsnämnden fullgör
huvudmannens ansvar. Nämnden ansvarar för samtliga skolformer. De nationella målen för dessa
2019-11-07 2019/639-609
skolformer finns förutom i skollagen i läroplanerna. I skollagens inledande kapitel beskrivs syfte och
utformning av utbildningen inom de olika skolformerna:
Syftet med utbildningen inom skolväsendet enligt Skollagens 1 kap:
4 § ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång
lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och
stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i
barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till
att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva,
kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare”.
Utformningen av utbildningen inom skolväsendet enligt Skollagens 1 kap:
5 § ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar
och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka
alla former av kränkande behandling”.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Styrdokument Nationella
• Skollag
• Förordningar
• Läroplaner
• Allmänna råd
Lokala
• Vision för Västerviks kommun med tillhörande målområden
• Vision och verksamhetsidé för barn och utbildningsnämnden.
• De kommunala målen för barn- och utbildningsnämnden i verksamhetsplanen
• Enheternas systematiska kvalitetsarbete
Det systematiska kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i dokumenten ovan och styr arbetet mot
målen. Avstämningar sker i form av delårsbokslut och bokslut samt verksamhetsplan. Arbetet följer
läsåret och avstämningar mot de nationellt och lokalt uppställda målen sker regelbundet, både på
verksamhets- och förvaltningsövergripande samt politisk nivå.
Utöver de avstämningar som nämnts ovan följs verksamhetens resultat upp vid tre temadagar då
förvaltningsledning, förskolechefer och rektorer träffas tillsammans med barn- och
utbildningsnämnden för gemensam analys av verksamhetens resultat. Temadagarna berör
områdena; Samverkan, inflytande och delaktighet, Normer och värden samt Kunskap, utveckling och
lärande. Dessa områden analyseras och bedöms av tjänstemän och nämndsledamöter i relation till
vad forskning och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt. Utifrån de områden som
2019-11-07 2019/639-609
analysen genererar fattas beslut om utvecklingsinsatser både på huvudmanna- och enhetsnivå. Det
systematiska kvalitetsarbetet genererar tre avstämningsrapporter som delges nämnden och som
utmynnar i verksamhetsplanen. Föreliggande rapport omfattar alltså området kunskap, utveckling
och lärande.
Förskola Att mötas av välkomnande och spännande miljöer som sätter igång barnens tankar och frågor, där
barn och pedagoger får vara i ett fördjupat undersökande tillsammans med både analoga och digitala
verktyg, har präglat årets innehåll. Det har varit ett fantastiskt, ihärdigt och strävsamt arbete av
pedagoger och rektorer för att hitta former för att dokumentera ett projekterande arbetssätt. Flera
olika insatser på lokal och central nivå har bidragit till alla förskolors utveckling.
Barnen säger att knopparna behöver
vatten.
-Hur ska knopparna få vatten då frågar
pedagogen?
- knopparna sitter ju fast. Dom får ju regn
på sig, då får dom ju vatten.
Så kanske ett projekterande undersökande
börjar på en förskola…………….
Att undersöka naturen i sin närmiljö har
varit många förskolors projektarbeten
under året. Ett arbete som nu fördjupas
under kommande år.
2019-11-07 2019/639-609
Insatser under året
Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på undervisningen och utbildningen Fokus har legat på att stärka arbetet med att dokumentera, följa upp och utvärdera verksamhetens
måluppfyllelse i relation till läroplanens målområden. Följande insatser har genomförts:
● Förskolorna har haft ett särskilt fokus på processkvalitet där ett kommungemensamt
pedagogisk årshjul har implementerats som ett stöd för förskollärarna att leda det
pedagogiska arbetet tillsammans med arbetslaget. De flesta förskolorna har haft ett ”provår”
i det pedagogiska året och process mallen. Årshjulet är framtagen av rektorerna tillsammans
med Per Alnervik.
● Två halvdagar med Per Alnervik för rektorsgruppen runt “Terminsutvärdering”
● Två halvdagar med Per Alnervik för rektorsgruppen, nätverkspedagogerna och ateljeristorna
runt dokumentation av lärandet i gruppen och det enskilda barnets lärande
● Grundkurs i pedagogisk dokumentation ledd av utvecklingsledaren för förskolan för 35
pedagoger
● Det centrala nätverket med Per Alnervik för förskollärare med fokus på projekterande
arbetssätt och pedagogisk dokumentation, där man har arbetet med bl.a. iscensättning
● Arbete i rektorsgruppen runt systematiskt kvalitetsarbete, likvärdig förskola mm.
● Litteraturläsning på alla förskolor
Analys
I utvärderingarna kan förvaltningen utläsa att det pedagogiska året med sin struktur och
processkrivningen i Powerpoint har understött mer undersökande och reflekterande tillsammans
med barnen. Det pedagogiska året beskrivs skapa struktur och framförhållning och den pedagogiska
dokumentationen börjar synliggöra barnens lärande och gör barnen mer delaktiga i den. I analyserna
beskrivs att man idag ser en djupare reflektion i arbetslagen kring utbildningen och barnens lärande,
tack vare en starkare struktur i processkrivningarna där man tagit fram olika mallar med
frågeställningar veckovis, månadsvis, terminsvis och årsvis. Strukturen beskrivs också som ett stöd att
hålla projektet levande under en längre tid av dagen. Genom rikare lärmiljöer och en mer
strukturerad och reflekterad undervisning ser vi också en ökad förståelse kring målstyrda processer
där barnens språkliga aktiviteter blir rikare. I analyserna lyfts att man bara är i en början av att arbeta
med pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt och ser att förskolan behöver fördjupa
det arbetet så att den pedagogiska dokumentationen än mer blir barnens och bildar underlag för
samtal och reflektion tillsammans med barnen.
Förskolorna har byggt upp ett digitalt dokumenterande på Driven där alla kan dela varandras arbeten
och ge varandra feedback i projekten. Rektorerna lyfter att vi är i början av vårt arbete och behöver
vara i ett mer fördjupat lärande kring projekterande arbetssätt och att dokumentera utbildningen
och undervisningen för att också få en ökad förståelse för på vilket sätt språket vidgas och breddas
hos barnen. Plattformens ställningstaganden måste levas, det är först då vi får en hållbar
undervisning och utbildning.
Några förskolor har idag förskollärare som utbildats genom Reggio Emilia institutet till ateljerista och
pedagogista och har till uppgift att stödja, utveckla och utmana arbetslagen i sitt arbete med barnen.
Ateljeristans roll innefattar bland annat att utveckla miljö, material och uttryckssätt på en skola eller
förskola. Framförallt behövs ateljeristan för att stimulera det projekterande arbetssättet och att
stödja arbetslagen i reflektion och planering. Ateljeristautbildningens utgångspunkt är att estetiken
är en viktig del av vår mänskliga tankestruktur och att den därför borde vara närvarande i alla ämnen
2019-11-07 2019/639-609
inom förskolan och skolan. Estetiken är betydelsefull för allt lärande eftersom den skapar ingångar
och förbindelser inom och mellan olika ämnesområden samt fördjupar läroprocesser.
Pedagogistan har en stark teoretisk och praktisk kunskap att utveckla en organisation i förskola och
skola som utgår från att de ställningstaganden som verksamheten bygger på är förbundna med barns
utforskande och lärande. Pedagogistans uppgift är också att utveckla och vara en del av den
dokumenterande och reflekterande organisationen med respekt för barn som kompetenta
medborgare och där barn, föräldrar och pedagoger är i ett gemensamt utforskande. Flera rektorer
efterlyser dessa kompetenser och kunskaper på sin förskola för att utveckla en förståelse för både
läroplanens och Västerviks plattforms intentioner.
Några förskolor beskriver att man har börjat göra studiebesök hos varandra där man får inspiration
och nya verktyg för att utveckla sina miljöer och sin organisation.
Resultat
När pedagogerna arbetar projekterande och stannar upp i ett mer fördjupat arbete så understödjer det ett mer undersökande och reflekterande tillsammans med barnen, och i reflektionen utvecklas barnens olika språkliga förmågor. Förskolorna beskriver att arbetet med att erbjuda rikare lärmiljöer både med analoga och digitala verktyg än mer stärker barns olika språkliga förmågor. Som resultat beskriver förskolorna att:
• Barnen utvecklar faktakunskaper, men också förmågan att ställa hypoteser, fantisera om teorier och hitta olika vägar till att hitta kunskaper.
• Fler barn har fått möjlighet att mötas i meningsfulla, spännande och roliga sammanhang kring ett gemensamt projekt.
• Barnen har fått vara med om att bygga på olika sätt, vi har byggt musik, bilder, dans, sekvenser av olika slag (programmering), film och konstruktion utifrån ritningar.
• Barnen blir mer delaktiga genom att de använder dokumentationen som underlag för samtalen.
• Fler barn har fått tillgång till ostrukturerat material i miljön för lek och i skapandet.
• Den pedagogiska dokumentationen har under läsåret bidragit till att organisera för möten i mindre grupper där barn och pedagoger har fokus på det gemensamma projektet.
• De digitala verktygen har använts i större utsträckning där barnen möts av miljöer där upplevelsen med hela kroppen är i fokus. Barnen har på så sätt blivit mer delaktiga i sitt eget lärande efter hand som de lärt känna materialet. Det har också varit tydligt att barnen utvecklats i att lära av varandra och visa/inspirera varandra. När nya barn introduceras på våra avdelningar så har de av både barn och pedagoger bjudits in till en tydlig, genomtänkt miljö som är lätt att “delta” i.
Några rektorer har utvecklat ett starkare och tydligare lokalt systematiskt arbetsmiljöarbete. Man beskriver att ett mer strukturerat arbetsmiljöarbete under året gör att man kan fokusera mer på det pedagogiska innehållet.
Implementera den nya läroplanens delar kring digitaliseringen
I arbetet med att implementera Lpfö 18 kring digitaliseringen har förvaltningen initierat ett nätverk
med ca 35 IKT-inspiratörer. Under året har ett antal nätverksträffar anordnats. Innehållet i träffarna
har varit:
• Kartläggning runt: Vad gör vi idag? Vilken teknik har vi idag? Vilken kompetens har vi idag?
Vad vill vi utveckla framåt?
• Ställningstaganden kring digitaliseringen i den pedagogiska plattformen
2019-11-07 2019/639-609
• Litteraturläsning/ ”Mediepedagogik på barnens villkor”/ inköp en bok till varje IKT inspiratör
samt några extra ex till förskolorna.
• Olika workshops kring programmering/ I-Movie och uppbyggnad av sådana lärmiljöer
praktiskt.
• Urval och kvalitetssäkring av appar till alla förskolor
• Föreläsning av Botkyrka Kommun kring hur de arbetat med digitalisering i sin kommun.
• Rektorsgruppen, IKT inspiratörerna och förskoleteamet har besökt Världsutställningen från
Reggio Emilia, Border Crossing i Örebro om barns analoga och digitala arbete.
Centralt avsattes pengar för förskolorna att köpa digitala verktyg.
Temadag
I utvärderingen av förra årets temadag framkom att upplägget där vi varvade workshop och teori bidrog till en djupare förståelse och ett ökat gemensamt lärande för de processer vi är inne i just nu. Utifrån den analysen valde vi att fortsätta med det upplägget i årets temadag och utveckla det. I årets temadag fördjupade vi oss i fysiska lärmiljöer kring digitaliseringen i förskolan och digitala verktygens betydelse för barns lärande och utveckling. Områden som berördes under dagen:
• Oron för skärmtid och stillasittande, spel och våldsspel, vad blir då förskolan som komplement.
• Digitala verktyg ska användas där de tillför ett mervärde. Att man förstärker den verklighet som redan finns.
• Digitala verktyg kan underlätta för lärande och kommunikation för barn med funktionsvarianter.
• Hur digitaliseringen blir på förskolan är helt beroende av pedagogers kunskap både kring att använda teknik och att använda dem i utbildningen tillsammans med barnen.
• Vikten av ställningstaganden kring vad digitaliseringen ska vara i Västerviks förskolor. Förskolans rektorer berättade om arbetet med ställningstagandet kring digitaliseringen i Västerviks förskolor och att den skall skrivas in i plattformen. Vi samtalade kring forskning och hur vi arbetar med att stärka pedagogers kunskaper kring digitaliseringen genom nätverk och särskilt ansvariga IKT- inspiratörer på förskolorna. Vi konstaterade att det är viktigt att följa forskning så att arbetet med digitaliseringen vilar på vetenskaplig grund, eftersom det finns många ovetenskapliga myter inom området. Tillsammans hade vi en workshop kring några digitala miljöer där utforskande och undersökande möjliggjordes. I en avslutande reflektion kunde vi konstatera att det idag är skillnader mellan förskolorna både när det gäller tillgång till digitala verktyg och också kunskaper hos pedagoger. Förskolornas rektorsgrupp påtalade vikten av en satsning framåt på tekniken samt på kontinuerlig utbildning av pedagogerna för att utjämna skillnaderna utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Att varva temadagarna med teori och praktik har varit ett positivt upplägg som också ökat förståelsen för förskolans utbildning och undervisning.
Analys
Förvaltningen ser att ett stort arbete pågår på alla förskolor med att bygga upp digitala miljöer för
barnen. Vi är i början av ett arbete framåt där vi just nu ser en stor variation på både tillgång till
digitala verktyg samt på pedagogernas kunskap kring på vilket sätt de digitala verktygen används
tillsammans med barnen. Rektorerna lyfter att nätverket för IKT inspiratörerna och workshops på
Stenhamra har haft stor betydelse för utvecklingen av digitala miljöer på förskolorna. Det finns dock
2019-11-07 2019/639-609
en osäkerhet runt GDPR på många förskolor. I utvärderingarna blir det tydligt att det nystartade
centrala IKT-nätverket har blivit ett viktigt forum för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och
kvalitetssäkring och att det utifrån den analysen blir viktigt att det arbetet fortsätter under
kommande år.
Utveckla Stenhamra som ett nav för hela konkretiserings arbetet med plattformen samt
kemikaliesmart materialanskaffning En handlingsplan är framtagen under året kring en giftfri förskola som stöd för det lokala arbetet
med materialanskaffning och uppbyggande av goda lärmiljöer för barnen.
De två ateljeristornas totala arbetstid på Stenhamra har utökats från 40 % till 50 % för att stärka det
framgångsrika arbete som framkom i föregående års utvärdering. Genom den ökningen har
Stenhamra under året kunnat utveckla och bredda sin verksamhet än mer och haft följande arbete i
gång:
• Stödjande arbete med förskolans projektarbeten vid tre förskolor
• Workshop i Landart vid två tillfällen för 40 pedagoger
• Workshop med grundskolans rektorer “Att bilda en ring runt barnen”
• Gröna nyanser vid två tillfällen för 30 pedagoger
• Arbete med fanér för 30 pedagoger
• Arbete med papper för 30 pedagoger
• Arbete med digitala verktyg för 45 pedagoger
• Barnskötarutbildningen Komvux
• Delaktiga i de centrala nätverken med olika workshops
• Workshop med den Centrala barn- och elevhälsan runt den pedagogiska plattformen
• Studiebesök från Oskarshamn, Hultsfred och Vimmerby
• Nätverk med återbruk i andra kommuner
• Påbörjat uppsökande verksamhet på förskolorna
Analys
Förvaltningen kan se att Stenhamras verksamhet har haft stor betydelse för i stort sett alla
förskolor i arbetet med att utveckla sina miljöer och att skapa förståelse för på vilket sätt
materialet har betydelse för barns lärande och utveckling, både analogt och digitalt. Genom
Stenhamra har pedagogerna fått kunskaper och förståelse för den barn- och kunskapssyn vi
har tagit ställning för i den pedagogiska plattformen.
Stenhamras styrgrupp som består av representanter från Socialförvaltningen, Barn- och
utbildningsförvaltningen, rektorer, pedagogista och ateljeristor har under året utvärderat
och analyserat sin verksamhet och kan idag se ett stort behov av större lokaler. För att
Stenhamra ska kunna bli ett nav i det pedagogiska arbetet med materiallagring, större
grupper i workshops och fortbildning och ett fortsatt samarbete med Socialförvaltningen
behöver man se över möjligheten till större lokaler. Större lokaler för Stenhamras
verksamhet skulle kunna vara ett svar på den lokalbrist som finns både för nätverk,
chefsmöten och pedagogmöten.
2019-11-07 2019/639-609
Språkutvecklande insatser tillsammans med Förskoleteamet Den Centrala barn- och elevhälsan har varit ett stort stöd i förskolornas hälsofrämjande och
förebyggande arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå. Under året har man haft ett särskilt
fokus på handledning av pedagoger i allmän språkutveckling samt kunskaper runt ett
språkutvecklande förhållningssätt. Under läsåret 2018/19 har förskoleteamet haft 60 uppdrag i
förskolan och ⅔ av dem har handlat om sen språkutveckling. Analysen visar att det finns behov av en
bredare kunskap om hur man kan stödja barns språk- och kunskapsutveckling framåt.
Förskoleteamet ser att det finns en koppling till hur SALSA-pengarna är fördelade och ser ett
samband mellan efterfrågan och de områden som har flera socioekonomiskt svaga familjer.
Förskoleteamet ser också att de förskolor som aktivt använder tecken och bildstöd får en bättre
kommunikation med barnen.
Utifrån förskoleteamets rapport finns det anledning att framöver se över hur man kan rikta än mer
utbildningsinsatser till de förskolor som har hög efterfrågan på språkutvecklande stödinsatser.
Förskoleteamet har ett nära samarbete med biblioteken och Öppna förskolorna som också blir
särskilt viktiga utifrån ett socioekonomiskt perspektiv att nå familjerna. Utifrån förskoleteamets
analys av att förskolor som aktivt använder tecken- och bildstöd får en bättre kommunikation med
barnen så kan förvaltningen se att en utbildningsinsats under året behövs så att alla förskolor har
kunskap att använda tecken- och bildstöd tillsammans med barnen.
Sammanfattning och resultat Ett intensivt och ihärdigt arbete med att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning i förskolan
har pågått under året på alla förskolor. Föreläsningar och litteraturläsning har varit viktiga inslag för
att arbetet ska vila på vetenskaplig grund.
Efter två år med den pedagogiska plattformen ser vi att den börjar göra skillnad för förskolebarnen,
pedagoger och rektorer. Plattformens pedagogiska helhetsidé hjälper kommunens förskolor att hålla
en gemensam riktning i utvecklingsarbetet och underlättar dialogen om barns rätt till omsorg,
utveckling och lärande i hela styrkedjan. Plattformen har blivit ett viktigt dokument att hålla sig i och
utgå ifrån.
Att skapa strukturer för dokumentationen genom pedagogiskt årshjul och processkrivning och
därigenom skapa möjligheter för ett kvalitativt innehåll för undervisningen genom ett projekterande
arbetssätt har haft ett särskilt fokus hela året. Det blir tydligt i utvärderingarna och analyserna att
reflektionen blir djupare när den också styrs med en tydlig struktur. Under året som gått har vi ökat
vår gemensamma förståelse för läroplanens uppdrag och den målrelationella undervisningen som vi
har tagit ställning för i Västerviks kommun.
Sammantaget ser vi att arbetet med att konkretisera plattformen har bidragit till en allmän ökning av
kvalitén i undervisningen och utbildningen och en större professionalitet och yrkesstolthet bland
pedagoger. Likvärdigheten i undervisningskvalitén har ökat samtidigt som förskolorna har kommit
olika långt i sina processer. Någons nuläge blir den andres vision, någons vision blir den andres
“då”läge och så ser det oftast ut i ett ständigt pågående utvecklingsarbete.
Ur ett likvärdighetsperspektiv blir det viktigt att skapa en lärandekultur tillsammans där vi delar hur
vi organiserar vår förskola. Vi kommer alltid att stå på olika platser i det kvalitetsarbetet, men med
stöd av varandra så får fler, fler verktyg i sin verktygslåda som på sikt minskar avståndet mellan
2019-11-07 2019/639-609
förskolorna. Ur ett likvärdighetsperspektiv blir det också viktigt att förvaltningen har kunskaper att
göra olika riktade, ibland tillfälliga insatser för att uppnå en större likvärdighet. Under året har
riktade insatser gjorts såsom förstärkt chefs- och ledarskap samt riktade insatser av den centrala
utvecklingsledaren.
Utvecklingsområden framåt Förskolan har historiskt sett en tradition av att arbeta tematiskt. Tidigare har det oftast varit utifrån de vuxnas initiativ och man har planerat projektet med olika aktiviteter kopplat till mål i Läroplanen. I detta arbetssätt sker det ganska lite reflektion och samtal med barnen, utan det blir mer en aktivitetsstyrd undervisning. I ett projekterande arbetssätt behöver man lyssna in processerna och det barnen är nyfikna på och lyfta frågeställningar, tankar och teorier barnen själva har kring det man arbetar med, för att utifrån det ta nya steg och planera och utmana barnen. Det blir nu viktigt att fortsätta utveckla och fördjupa de processer som är under utveckling så att en meningsfull utbildning och undervisning blir starkare. Då krävs det både långsamhet, bredd och djup på olika sätt. En stor genomgripande insats för den fördjupningen blir nu att binda ihop projekterande arbetssätt med språk- och kunskapsutveckling. Projektet Nyanländas lärande som genomförs av Barn- och utbildningsförvaltningen med stöd av Skolverket är en viktig sådan insats under kommande år. Insatser är framtagna utifrån en åtgärdsplan i samtliga verksamheter, från förskolan hela vägen upp till vuxenutbildningen. Ett arbete som kommer att genomsyra alla förskolor under kommande år och som ligger i linje med att konkretisera både Lpfö 18 och förskolornas plattform. Specialpedagogerna i Förskoleteamet är med i kommunens satsning kring SKUA ht-19 till vt-20 vilket vi ser kommer att stärka det arbetet. Under året kommer en förskollärare från i stort sett alla förskolor att genomgå en utbildning genom Jönköpings universitet som stärker kunskaperna kring ett rikt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan. På vilket sätt deras kunskap också kommer fler till del på förskolan blir en organisationsfråga lokalt på enheterna och som förvaltningen behöver följa och följa upp under året. Centrala insatser såsom fortsättning av IKT-nätverk och Stenhamras verksamhet blir viktiga stödjande insatser under året.
Utvecklingsområden 2020
• Utveckla den pedagogiska dokumentationen, dvs. använda dokumentationen tillsammans
med barnen, utveckla processmallar med regelbundna “nedslag”, få en ökad förståelse för
pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och verktyg för pedagogens egen roll i
mötet med barnen
• Fördjupa och förbinda det projekterande arbetssättet med språk- och kunskapsutveckling för
att öka verksamhetens måluppfyllelse inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
• Undersöka möjligheter att utöka Stenhamras verksamhet i större lokaler
• Konkretisera den “digitala” plattformen
Aktiviteter 2020
• 35 pedagoger utbildas av Jönköpings universitet som handledare inom SKUA.
• Genom Skolverkets stödjande medel erbjuda språkförstärkande insatser genom föreläsningar
till all personal.
• Utbilda alla pedagoger i text- och bildstöd för barns språkliga utveckling och lärande.
2019-11-07 2019/639-609
• IKT-nätverk
• Tillsammans med Socialförvaltningen aktivt bedriva ett undersökande för att hitta lokaler för
Stenhamras verksamhet.
• Erbjuda pedagogiska caféer kring förskolornas olika projekt
• I rektorsgruppen ta fram ett gemensamt årshjul kring det systematiska kvalitetsarbetet som
omfattar både processkvalitet, strukturkvalitet och arbetsmiljökvalitet.
Grundskola och fritidshem I Västerviks kommuns grundskolor går ca 3700 elever, från förskoleklass till årskurs 9, 1525 av dessa
går på fritidshem, fritidsklubb eller annan pedagogisk verksamhet.
Insatser under året. Årets temadag kopplat till kunskap, utveckling och lärande handlade om varje rektors bild av sin
verksamhet kopplat till området. Varje rektor beskrev något som hen var stolt över eller ville berätta
om kopplat till området. Här gavs nämndens ledamöter tillfälle att ställa frågor. Ett axplock av det
som beskrevs var konceptklassrum, rastaktiviteter, särskilt stöd och extra anpassningar, tillgängliga
lärmiljöer och rektorsuppdragets skiftande innehåll. Det som framför allt kom fram och som
nämndsledamöterna lyfte var rektorernas engagemang för uppdraget som de upplevde som väldigt
påtagligt och positivt.
Utifrån verksamhetsplanens mål för 2019 finns nedanstående områden framskrivna kopplat till de
mål som grundskolan har lyft fram, och som varit i fokus under året avseende kunskap, utvecklig och
lärande. Det handlar framför allt om följande delmål: Utveckla övergångarna, genomföra insatser
inom ramen för nyanländaprojektet, öka medarbetarnas bedömarkompetens, ökande
kunskapsresultat och att arbeta för att eleverna ska känna lust att lära. Nedan redovisas de områden
som fokuserats:
Språk- och kunskapsutvecklande arbete i grundskolan Under 2018/19 har arbetet med språk- och kunskapsutvecklande (SKUA) arbete tagit fart. Arbetet
initierades genom det nyanländaprojekt som förvaltningen fick möjlighet att delta i genom
Skolverkets försorg. Grundskolans rektorer identifierade området tillgängliga lärmiljöer i
verksamhetsplanen för 2019. SKUA är ett arbetssätt som gynnar alla elevers lärande genom att skapa
tydliga stödstrukturer. Under 2019 har SKUA-handledare utsetts på skolorna. De har påbörjat en
utbildning som ges av Högskolan i Jönköping under 2019/20. Varje skola har gjort en plan för hur det
språk- och kunskapsutvecklande arbetet ska initieras och implementeras. Skolorna har valt att gå in i
projektet i lite olika takt, några skolor har startat arbetet fullt ut under hösten 2019, andra har valt
att avvakta till 2020. Kommunens språk- läs- och skrivutvecklare följer skolornas arbete och finns
som stöd.
Ett språk- och kunskapsutvecklande arbete innebär att:
• läraren betonar läsning och skrivande
• läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
• läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
• läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
• läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
• läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
2019-11-07 2019/639-609
• läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika
lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer
Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kräver att man som lärare har ett bredare, didaktiskt
perspektiv på sin undervisning vilket innebär att man som lärare behöver ställa sig frågorna:
• Vem eller vilka är de som ska lära sig och vad kan de?
• Vad ska de lära sig? Varför väljs just detta innehåll och dessa mål?
• Vilka allmändidaktiska teorier lämpar sig för just detta planerade ämnesstoff?
• På vilka sätt engageras och utmanas eleverna språkligt och hur kan elevernas mångkulturella
erfarenheter tas tillvara i undervisningen?
• Hur kan man lägga upp den konkreta undervisningen och bearbeta ämnesstoffet så att alla elever
ska ha möjlighet att utveckla såväl faktakunskaper, förståelse, färdigheter som förtrogenhet?
Vikten av att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen är centralt för att utveckla
elevernas lärande. Genom arbetssättet stimuleras också elevernas delaktighet vilket är en
framgångsfaktor för att eleverna ska känna lust att lära och därigenom nå målen i högre utsträckning.
Fortbildning i förskoleklass Utifrån förskoleklassens förändrade uppdrag i och med Lgr 11:s nya skrivningar och den analys som
gjorts kring språk och matematik i yngre år i kommunen har en satsning på yrkesgruppen
förskollärare initierats. Högskolan i Jönköping genomför under 2019/20 en utbildningsinsats kopplat
till läroplanens syfte. Fokus ligger på språk- och kunskapsutvecklande arbete och matematik.
Kartläggningsmaterialet i förskoleklass är också en del i fortbildningssatsningen. Kommunens språk-,
läs- och skrivutvecklare ansvarar för genomförandet på plats i Västervik.
Ledarutveckling Under 2018/19 har en ledarskapssatsning genomförts med grundskolans och på gymnasiets rektorer.
Arbetet har skett i dialog- och seminarieform vid ett antal träffar under året. Litteratursamtal kring
böckerna Att organisera för skolframgång av Jarl et al samt Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk
ledning av Lars Svedberg. Detta har tillsammans med föreläsning av Lars Svedberg har skapat
förutsättningar för rektorerna att samtala om sitt uppdrag och hur de kan skapa ännu bättre
förutsättningar för skolutveckling. Genom kollegiala samtal, workshops och kollegahandledning har
rektorerna fått fortbildning kopplat till pedagogiskt ledarskap.
Fritidshemmets dialogmöten Fritidshemmet har fortsatt med dialogmöten under läsåret 2018/19. Vid ett tillfälle varje termin ses
samtliga pedagoger på fritidshemmet för att samtala om frågor som är centrala för uppdraget. Under
året har fokus legat på språk- och kunskapsutvecklande arbete. Under hösten 2018 identifierades ett
antal områden som man arbetar med på fritidshemmen. I dessa samtal blev det tydligt att det språk-
och kunskapsutvecklande arbetet inte alltid är så välplanerat och strukturerat som uppdraget
stipulerar, utan att det sker i olika sammanhang under dagen. Självklart gynnar det elevernas lärande
att pedagogerna arbetar språk- och kunskapsutvecklande arbete i alla situationer, men utifrån
uppdraget i Lgr 11 behöver det språk- och kunskapsutvecklande arbetet bli mer strukturerat även på
fritidshemmen. Under hösten 2019 har arbetet med detta fortsatt, och samtliga fritidshem har
påbörjat arbetet med att planera för ett arbetsområde kopplat till SKUA.
2019-11-07 2019/639-609
Några av kommunens skolor har också valt att anmäla sig till Skolverkets fortbildning kring att leda
samtal med kollegor. Dessa medarbetare leder Skolverkets modul Fritidshemmets uppdrag på sina
skolor och är med och planerar för de kommungemensamma träffar som sker.
Särskolan Särskolan har under året arbetat med kommunikation på olika sätt. SPSM har varit en del i
satsningen och har haft fortbildningsinsatser kring exempelvis ögonpekning. Träningsskolan har
under året fortsatt sitt arbete med att utveckla undervisningen så att fokus ligger på både lärande
och omsorg. För de individintegrerade eleverna har specialpedagogen för särskolan insatser
kopplade till individ på de olika enheterna. Genom handledning och stöd i metodval ges
verksamheten större möjlighet att utveckla undervisningen kopplat till elevgruppen.
Tillgängliga lärmiljöer och elevhälsa Arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer har varit en stor och central del i grundskolornas arbete. Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Källa DATE-materialet från SPSM
I arbetet med tillgängliga lärmiljöer har ett arbete med att utveckla skolornas lokala elevhälsa initierats. Elevhälsomötet som modell har implementerats på flera skolor i kommunen. I det arbetet har central barn- och elevhälsa varit en aktiv del, genom föreläsningar och workshops för rektorer och specialpedagoger. Även övrig kompetens inom elevhälsan har varit delaktig i arbetet. Den SKUA-satsning som görs hänger också den samman med tillgänglig lärmiljö.
Digitalisering Under läsåret har IST:s nya elevadministrativa system Administration samt IST Lärande införts i
grundskolan. Implementeringsarbetet har gått långsamt beroende dels att alla utlovade funktioner
inte finns på plats och att det har varit tekniska problem med tjänsterna, bl a olika
synkroniseringsproblem. Dessa digitala system har därför inte fungerat för medarbetare, elever och
vårdnadshavare på det sätt som utlovats och planerats för.
Samtliga elever på mellan- och högstadiet har tillgång till Chromebook. I åk 1-3 finns både
Chromebooks och Ipads och här är tillgången 1 enhet på två elever. I den digitala
utbildningsplattformen finns förutom IST:s system även G Suite for Education och en del digitala
2019-11-07 2019/639-609
lärresurser som t ex Inläsningstjänst, Begreppa (studiestöd på modersmål), Digilär 7-9 och 4-6,
Softogram, ChromEx (digitala prov), Claroread (talsyntes), Creaza (digitalt berättande), Stava Rex och
Spellright. Utöver de digitala enheter och digitala lärresurser som samordnas centralt, kan skolorna
skaffa egna resurser vilket har skett under året.
Det grundskolegemensamma digitaliseringsarbetet diskuteras tillsammans med verksamheterna, bl a
genom träffar med IT-ombud, Skoldatateket och IKT-arbetsgruppen med rektorer. Implementeringen
och digitaliseringsarbetet har kommit olika långt på olika skolor. IKT-samordnare och Skoldatatek har
besökt lärargrupper, skolor, klasser och rektorer för att hjälpa till med implementeringsarbetet.
Övergångar Den plan för övergångar som introducerades under föregående läsår har i år används. Planen bygger
på Skolverkets blanketter och den beskriver när och var olika steg i övergångarna ska ske. Inför nästa
läsår behöver den återigen ses över med ett särskilt fokus på överlämning av nyanländas lärande och
hur detta ska lämnas över mellan stadier och skolformer. Här kommer det underlag som tas fram
inom projektet nyanländas lärande att användas.
Resultat
Förskoleklass Under 2018/19 har Skolverkets kartläggningsmaterial använts i förvaltningen. Resultatet visar att ca
25 % av eleverna har svårigheter att nå målen i alla delar. Materialet analyseras på enhetsnivå och
ligger till grund för hur det fortsatta arbetet sker i klasserna. Det är framför allt ett formativt underlag
för hur den fortsatta undervisningen ska gå till, men också ett underlag som används för att följa upp
hur det går för eleverna i åk 1. Utifrån det bedömningsstöd som används i åk 1 sker också arbetet
med den statliga garantin för läsa, skriva, räkna. Arbetet leds av förvaltningens språk-, läs- och
skrivutvecklare.
Fritidshem Under 2018/19 har arbetet med att fortsätta implementera de mål som är framskrivna för fritidshemmet fortsatt. Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna enligt Lgr 11 ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, • ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila, • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt
förhållningssätt, • kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften, • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, • utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt • röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.
Arbetet på fritidshem har haft fokus Rörelse och kommunikation. Utifrån de långsiktiga syftesmålen
har förvaltningen under 2018/19 valt att fokusera på området som handlar om att kommunicera
med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för olika syften. Bakgrunden är den satsning
som sker kopplat till SKUA och som identifierats som ett utvecklingsområde på fritidshemmet.
Ytterligare ett område som ett flertal fritidshem har arbetat för att utveckla är rastverksamheten. Här
har fritidspedagogerna en stor och viktig roll. Ett flertal skolor har under året deltagit i egen
fortbildning kring hur rastverksamheten kan utvecklas. Även rörelseaktiviteter har initierats på ett
2019-11-07 2019/639-609
flertal skolor genom t ex röris. Raster som har ett tydligt syfte och innehåll har positiva effekter på
eleverna. Eleverna upplever det positivt att de vet vad som händer på rasten, att det finns vuxenstyrd
aktivitet och att det finns ett varierat utbud att välja mellan.
Måluppfyllelse - Åk 1-5 Måluppfyllelse innebär här andelen elever som visar godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper.
I år har rapporteringen skett i ett nytt system, IST Lärande, och kopplat till detta finns en
analysmodul. När denna statistik togs fram kunde förvaltningen inte se resultat gällande
måluppfyllelse könsuppdelat, därför visas bara totalresultatet för statistiken. Statistiken kring
måluppfyllelse i årskurs 1-5 är heller inte riktigt lika tillförlitlig som t ex betygsstatistiken. Det finns,
speciellt tidigare år, vissa skolor, eller ämnen/klasser på skolor, som har missat att rapportera. Det
har blivit färre de två senaste åren som har missat detta. Statistiken ger dock en bild av
kunskapsläget i olika ämnen på kommunnivå. I de kvalitetsdialoger som genomförs på samtliga skolor
har också resultatet kunnat följas upp på enhetsnivå.
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
2019-11-07 2019/639-609
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
2019-11-07 2019/639-609
Generellt sett är det högre måluppfyllelse i de lägre årskurserna (1-3) än i de högre årskurserna. Det
skiljer sig lite åt mellan årskurser och ämnen avseende vilka som ökar respektive minskar i
måluppfyllelse. I de flesta årskurser, förutom årskurs 2, ökar dock måluppfyllelsen i fler ämnen än
den sjunker.
Måluppfyllelsen i praktisk-estetiska ämnen ligger generellt högt i alla årskurser. SvA är det ämne som
har lägst måluppfyllelse i nästan alla årskurser, i årskurs 4 och 5 ökar dock måluppfyllelsen väldigt
mycket. Matematik är det ämne som, efter SvA, har den lägsta måluppfyllelsen. Även svenska har
lägre måluppfyllelse än andra ämnen. I engelskan finns en tydlig trend att ju högre årskurs, desto
lägre måluppfyllelse och i årskurs 4 och 5 är måluppfyllelsen i engelska lika hög som i matematik.
Måluppfyllelsen i engelska sjunker även i alla årskurser förutom i årskurs 4.
Betygsstatistik, Åk 6-9
Nyckeltal
Förvaltningen använder några olika nyckeltal och de som används är de nyckeltal i Hypergene som
Skolverket använder i den officiella statistiken. Dessa är:
• Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen
Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).
• Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen)
Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval. Elevens betyg omvandlas till betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17,5 och A=20) och de bästa 16 ämnena summeras. Har eleven godkänt betyg i ett modernt språk som språkval är det ett 17:e ämne i meritvärdet. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 och för elever som läst 16 ämnen 320. Även om eleven fått betyg i färre ämnen än 16 kan betyget i moderna språk som språkval läggas till meritvärdet, men då kan eleven inte komma upp i det maximala meritvärdet 340 poäng. Lägsta möjliga värde är 0, dvs. ej godkänt betyg F, underlag saknas (-) eller anpassad studiegång i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne, meritvärde 10. Elevernas sammanlagda meritvärde divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs elever som saknar godkänt slutbetyg, ingår inte. Förvaltningen tittar på meritvärdet i alla årskurser, även om Skolverket endast redovisar meritvärdet för åk 9. Ett problem med Skolverkets nyckeltal är att de räknar bort elever som saknar betyg i alla ämnen. Det gör att vissa elever inte räknas med. Vidare kan resultatet sjunka om någon elev som inte har betyg något ämne i exempelvis åk 8 får betyg i något ämne i åk 9.
• Genomsnittlig betygspoäng
Den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne visar elevernas genomsnittliga betyg omräknat till poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för elever som fått betyg A-F. Betygssteg F ger 0 poäng, E ger 10 poäng, D ger 12.5, C ger 15, B ger 17.5 och A ger 20
2019-11-07 2019/639-609
poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 poäng och den lägsta är 0 poäng i respektive ämne.
• Andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram (Gymnasiebehörighet)
För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i fem ytterligare ämnen, totalt åtta ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).
Årskurs 6
Andelen som nått kunskapskraven i alla ämnen, Genomsnittligt meritvärde, Andel behöriga till
yrkesprogram
Källa: Hypergene
Källa: Hypergene
2019-11-07 2019/639-609
Källa: Hypergene
Andelen elever som har nått kunskapskraven i alla ämnen har sjunkit något läsåret 18/19. För
gruppen flickor ligger resultatet på samma nivå, det är gruppen pojkar som har sänkt resultatet
något, sett till detta mått. Det genomsnittliga meritvärdet för både gruppen pojkar och flickor har
dock ökat, vilket beror på att eleverna har i åk 6 fått betyg i moderna språk för första gången. Det gör
att det är ett ytterligare betyg som räknas med. Det genomsnittliga meritvärdet för 16 ämnen
(istället för 17 som är med i Skolverkets definition) har sjunkit något. Totalt sett från 206,1 läsåret
17/18 till 205,9 läsåret 18/19. Nyckeltalet andel behöriga till gymnasieprogram har dock ökat i åk 6
från 77,7% (pojkar 74,7%, flickor 80,2%) till 78,8% (pojkar 77,3%, flickor 80,4), även om andel elever
med betyg i alla ämnen har minskat.
Ämnesstatistik
Källa: Hypergene
2019-11-07 2019/639-609
Källa: Hypergene
Skillnaden mellan gruppen pojkar och flickors resultat märks mest på det genomsnittliga
betygspoänget i ämnena. Där har flickor bättre resultat i samtliga ämnen, vilket innebär att flickor i
större utsträckning når de högre betygsstegen. Ämnen med störst skillnad mellan pojkars och flickors
resultat är de praktisk-estetiska ämnena, moderna språk samt svenska. De ämnen som har minst
skillnad mellan pojkar och flickors resultat är engelska och matematik. Engelska har ett högre
genomsnittlig betygspoäng, det är ett av de ämnen, förutom hem- och konsumentkunskap,
modersmål och moderna språk, som har högst genomsnittlig betygspoäng. Ämnena med lägst
betygspoäng är SvA, följt av matematik och därefter några av NO- och SO-ämnena.
Källa: Hypergene
2019-11-07 2019/639-609
Källa: Hypergene
Även om pojkarna har lägre måluppfyllelse i de flesta ämnen, så har deras måluppfyllelse i flera
ämnen ökat jämfört med flickorna. Flickornas måluppfyllelse har sjunkit i matematik, teknik samt i
NO- och SO-ämnena. Pojkarnas måluppfyllelse har sjunkit i bild, historia, idrott och hälsa och slöjd.
Årskurs 7
Andelen som nått kunskapskraven i alla ämnen, Genomsnittligt meritvärde, Andel behöriga till
yrkesprogram
Källa: Hypergene
2019-11-07 2019/639-609
Källa: Hypergene
Källa: Hypergene
Resultaten i åk 7 sjunker totalt sett, vad gäller andel som når kunskapskraven i alla ämnen,
genomsnittligt meritvärde och andelen behöriga till yrkesprogram. Detta beror på att gruppen
pojkars resultat sjunker och skillnaden mellan pojkar och flickor ökar. Gruppen flickors resultat ökar
något gällande genomsnittligt meritvärde.
2019-11-07 2019/639-609
Ämnesstatistik
Källa: Hypergene
Källa: Hypergene
De praktisk-estetiska ämnena är de ämnen med bäst resultat sett till andelen elever med A-E. Sett
till genomsnittligt meritvärde är resultaten bäst i hem- och konsumentkunskap samt modersmål. SvA
är det ämne som har lägst resultat, därefter engelska och matematik. Resultatet skiljer sig en del
mellan gruppen pojkar och gruppen flickor, där flickor har högre resultat i samtliga ämnen. I åk 7 är
det generellt sett stor skillnad mellan pojkars och flickors resultat och de ämnena med störst skillnad
är SvA, praktisk-estetiska ämnen och moderna språk.
2019-11-07 2019/639-609
Årskurs 8
Andelen som nått kunskapskraven i alla ämnen, Genomsnittligt meritvärde, Andel behöriga till
yrkesprogram
Källa: Hypergene
Källa: Hypergene
2019-11-07 2019/639-609
Källa: Hypergene
Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen och andelen behöriga till yrkesprogram har
sjunkit för årskurs 8 läsåret 18/19 jämfört med 17/18. Resultatet gällande andelen elever som når
kunskapskraven i alla ämnen har sjunkit för både gruppen pojkar och flickor. Skillnaden mellan dessa
gruppers resultat är ungefär samma som tidigare, flickor har bättre resultat. Andelen behöriga till
yrkesprogram har resultatet sjunkit mer för gruppen flickor än för gruppen pojkar. Gällande
genomsnittligt meritvärde så har det sjunkit för gruppen pojkar, men resultatet för gruppen flickor
ligger på ungefär samma nivå läsåret 18/19 som det gjorde läsåret 17/18. Det innebär att skillnaden
mellan pojkar och flickors resultat har ökat, sett till det genomsnittliga meritvärdet. Eleverna i
årskursen har dock totalt sett ökat resultatet sett till genomsnittligt meritvärde och andelen behöriga
till yrkesprogram, jämfört med gruppen resultat i åk 8.
Ämnesstatistik
Källa: Hypergene
2019-11-07 2019/639-609
Källa: Hypergene
De praktisk-estetiska ämnena, modersmål samt moderna språk är de ämnen som har högst resultat,
speciellt för gruppen flickor. De ämnena med lägst resultat är SvA, följt av matematik och engelska.
Flickor har generellt bättre resultat än pojkarna och skillnaden är tydligast gällande genomsnittligt
meritvärde. Skillnaden mellan pojkar och flickors resultat är störst i bild, hem- och
konsumentkunskap, moderna språk och svenska. Skillnaden är minst i ämnena engelska matematik,
fysik och idrott och hälsa.
Årskurs 9
Genomsnittligt meritvärde
Källa: Skolverket
2019-11-07 2019/639-609
Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 stiger för andra året i rad, från 217,4 till 237,9, och det ökar för
både pojkar och flickor. Det genomsnittliga meritvärdet för gruppen flickor är fortfarande högre,
ökningen är dock större för gruppen pojkar vilket gör att skillnaden mellan pojkar och flickors
genomsnittliga meritvärde minskar. Gruppen flickor ökar det genomsnittliga meritvärdet med 11,1
poäng och pojkar ökar det genomsnittliga meritvärdet med 20,5. Det genomsnittliga meritvärdet
ökar på alla skolor, ökningen är störst på Östra Ringskolan och Ankarsrums skola årskurs 7-9. Det
genomsnittliga meritvärdet i åk 9 har ökat mycket om vi ser till gruppens resultat VT-18 när de gick i
årskurs 8. Då var det genomsnittliga meritvärdet för gruppen, enligt Västerviks kommuns egna
statistikverktyg Hypergene, 217,2.
Källa: Skolverket
Vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund påverkar det genomsnittliga meritvärdet. Gruppen elever
med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning har fortfarande ett högre genomsnittligt
meritvärde än gruppen elever med vårdnadshavare med förgymnasial eller gymnasial utbildning.
Vårdnadshavares utbildningsbakgrund är den bakgrundsfaktor, förutom nyinvandrade elever/elever
med okänd bakgrund, som har störst påverkan på resultatet. Det genomsnittliga meritvärdet har
ökat för båda grupperna, det har ökat mer för gruppen elever med vårdnadshavare med
förgymnasial eller gymnasial utbildning. Detta är också ett trendbrott då resultatet för gruppen
elever med vårdnadshavare med förgymnasial eller gymnasial utbildning har under några år sjunkit.
2019-11-07 2019/639-609
Källa: Skolverket
Det genomsnittliga meritvärdet har ökat, totalt sett (dvs inklusive nyinvandrade elever och elever
med okänd bakgrund) och exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund. Enligt
Skolverkets statistik är det inte så stor skillnad på resultatet totalt sett, jämfört med resultatet
exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund.
Källa: Beräkningar utifrån Skolverkets statistik
Resultatet för gruppen nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund har ökat de senaste två
åren och det senaste läsåret har gruppen nyinvandrade elever och elever med okändbakgrund
minskat med ca 2,9 procentenheter
2019-11-07 2019/639-609
Källa: Skolverket
Läsåret 18/19 ökade det genomsnittliga meritvärdet för grupperna elever med svensk bakgrund och
elever med utländsk bakgrund födda utomlands. För gruppen elever med utländsk bakgrund, födda i
Sverige sjönk det genomsnittliga meritvärdet något. Det är dock fortfarande den grupp som har
högst genomsnittligt meritvärde. Gruppen elever med utländsk bakgrund, födda utomlands, har de
senaste två läsåren ökat resultatet mycket.
Andel som når kunskapskraven i alla ämnen och Behörighet till yrkesprogram
Källa: Skolverket
Andelen som når kunskapskraven i alla ämnen samt andelen behöriga till yrkesprogram ökar även
detta läsår får båda pojkar och flickor. Gruppen pojkar har, likt förra läsåret, en lite större andel
elever som är behöriga till yrkesprogram och gruppen flickor har en lite större andel som når
kunskapskraven i alla ämnen. Resultatet gällande andelen som når kunskapskraven i alla ämnen,
samt andel behöriga till yrkesprogram, är dock väldigt lika för de båda grupperna
2019-11-07 2019/639-609
Källa: Skolverket
Andelen som når kunskapskraven i alla ämnen samt andelen behöriga till yrkesprogram ökar både för
elever med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning och för gruppen elever med
vårdnadshavare med förgymnasial eller gymnasial utbildning, ökningen är störst i den senare
gruppen. När det gäller andelen behöriga till yrkesprogram är skillnaden mellan de olika grupperna
mindre än när det gäller andelen som når kunskapskraven i alla ämnen.
Källa: Skolverket
Källa: Beräkningar utifrån Skolverkets statistik
2019-11-07 2019/639-609
Andelen som når kunskapskraven i alla ämnen och andelen behöriga till yrkesprogram har ökat såväl
inklusive som exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund. Skillnaden mellan
resultatet inklusive och exklusive dessa elevgrupper har minskat, dels då nyinvandrade elever och
elever med okänd bakgrund har allt högre resultat, men även utifrån att den gruppen minskat i
andel.
Källa: Skolverket
Andelen som når kunskapskraven i alla ämnen och andelen behöriga till yrkesprogram har ökat
oavsett bakgrund, svensk eller utländsk. Den grupp som har ökat andelen som når kunskapskraven i
alla ämnen och andelen behöriga till yrkesprogram mest, är gruppen elever med utländsk bakgrund
födda utomlands. Detta är också den grupp som har lägst andel som når kunskapskraven i alla ämnen
och andel behöriga till yrkesprogram.
Nationell kartläggning i förskoleklass Eleverna i förskoleklass har under året genomfört den obligatoriska kartläggning som tagits fram av
Skolverket. Även eleverna i åk 1 har genomfört bedömningsstödet som Skolverket har tagit fram.
Utifrån dessa resultat har en analys genomförts av språk-, läs- och skrivutvecklaren tillsammans med
grundskolechef och elevhälsochef. Resultatet visar att ca 25 % av förvaltningens elever behöver
någon form av stöd i sitt lärande för kopplat till tidiga insatser. Utifrån detta har skolornas
specialpedagoger tillsammans med språk-, läs- och skrivutvecklaren fått i uppdrag att gå igenom
varje skolas resultat för att göra en bedömning av vilka insatser som krävs för att eleverna ska
utvecklas mot målen. Resultatet är på en sådan nivå som man ser internationellt i länder där man
kartlägger eleverna i unga år.
Bedömningsstöd åk 1
Matematik
Taluppfattning – muntliga uppgifter
Sammanlagt 306 elever har genomfört denna del. Två skolor har inte genomfört hela den muntliga
delen med samtliga elever i årskursen och finns därför inte med i statistiken.
Av de elever som genomfört den muntliga delen ser resultatet som följer:
• 5 % klarar ej alla uppgifter på Lägre nivå
• 15 % klarar alla uppgifter på Lägre nivå eller ligger på gränsen
2019-11-07 2019/639-609
• 16 % klarar nästan alla uppgifter på Mellannivå
• 46 % klarar alla uppgifter på Mellannivå
• 18% klarar alla eller nästan alla på Högsta nivå
Den rekommenderade kravnivån för åk 1 på vårterminen är Mellannivå och 64 % av eleverna klarar
den nivån eller en högre nivå. 20 % ligger klart under det som betraktas som kravnivån.
Taluppfattning – skriftliga uppgifter
Sammanlagt 353 elever har genomfört den skriftliga delen. Alla skolor har rapporterat in resultat för
alla elever.
Av de elever som genomfört den skriftliga delen ser resultatet ut som följer:
• 8 % klarar ej alla uppgifter på Lägre nivå
• 17,5 % klarar alla uppgifter på Lägre nivå eller ligger på gränsen
• 20 % klarar nästan alla uppgifter på Mellannivå
• 45,5 % klarar alla uppgifter på Mellannivå
• 9% klarar alla eller nästan alla uppgifter på Högre nivå
Några skolor har inte prövat den Högre nivån när det gäller den skriftliga delen. Den
rekommenderade kravnivån för åk 1 på vårterminen är Mellannivå och 54,5 % av eleverna klarar den
nivån eller högre. 25,5 % av eleverna ligger klart under det som betraktas som kravnivån.
Svenska
Läsutveckling
Sammanlagt 350 elever har genomfört denna del. En skolas resultat är svårtydd och därmed kan det
finnas viss osäkerhet i det statistiska materialet, men det är ett fåtal elever det gäller. Alla skolor har
heller inte prövat på den C-nivån och då blir det osäkert om det finns fler elever som klarar den
nivån.
Av de elever som genomfört delen Läsutveckling ser resultatet ut som följer:
• 21,5 % klarar inte alla avstämningspunkter på A-nivån är det 5 % som nästan klarar alla
punkter
• 47 % klarar alla avstämningspunkter på A-nivån
• 25,7 % klarar nästan alla eller alla avstämningspunkter på B-nivån
• 5 % klarar nästan alla eller alla avstämningspunkter på C-nivån
Den lägsta kravnivån för åk 1 vårterminen är A-nivån och där kan urskiljas 15 % av eleverna som inte
når den nivån.
Skrivutveckling
Sammanlagt 353 elever har genomfört denna del. En klass har inte registrerat alla nivåer därav kan
det finnas viss osäkerhet i det statistiska materialet även här. Osäkerhet också om alla skolor har
gjort bedömningar på C-nivån.
Av de elever som genomfört delen Skrivutveckling ser resultatet ut som följer:
• 21 % klarar inte alla avstämningspunkter på A-nivån
2019-11-07 2019/639-609
• 10,7 % klarar alla förutom en avstämningspunkt på A-nivån
• 32 % klarar alla avstämningspunkter på A-nivån
• 35,5 % klarar nästan alla eller alla avstämningspunkter på B-nivån
• Andelen elever som klarar C-nivån är osäker
Nationella prov, Åk 3, 6, 9 I år är första året förvaltningen använder det nya elevadministrativa systemet IST Administration.
Tjänsten IST Analys som är kopplat till detta har i nuläget inte med all data till de nationella
ämnesproven i åk 6 och 9. Detta gör att vi i nuläget inte kan se statistik på delprovsnivå på
ämnesproven, utan endast resultat gällande det samlade provbetyget
Årskurs 3
Andel elever som nått kravnivån för samtliga delprov
Källa: IST Analys/Hypergene
Andelen elever som når kravnivån för samtliga delprov i matematik har ökat något läsåret 18/19
jämfört med de två tidigare läsåren. Det är beror på att gruppen flickor har ökat andelen som klarat
alla delprov. För gruppen pojkar har en lägre andel nått målen än föregående år.
Källa: IST Analys/Hypergene
2019-11-07 2019/639-609
Andelen elever som når kravnivån för samtliga delprov i svenska har ökat något läsåret 18/19 jämfört
med de två tidigare läsåren, totalt sett och sett till både gruppen pojkar och gruppen flickor.
Delprovsresultat
Svenska
I svenska finns följande delprov
• A - Muntlig gruppuppgift
• B - Läsa – berättande text
• C - Läsa – faktatext
• D - Enskild högläsning
• E - Enskilt textsamtal
• F - Skriva – berättande text
• G - Skriva – stavning och interpunktion
• H - Skriva – faktatext
Källa: IST Analys/Hypergene
Delprov A, den muntliga gruppuppgiften är det delprov i svenska som störst andel elever klarar, och
delprov F (skriva en berättande text) och G (stavning och interpunktion) är de som flest elever har
svårt med. Flickor klarar samtliga delprov i större utsträckning än pojkar, delprov C (läsa faktatext) är
det delprov som det är minst skillnad mellan pojkar och flickors resultat.
Matematik
I nationella provet i matematik läsåret 18/19 finns följande delprov
• Delprov A – Muntlig kommunikation
• Delprov B – Tals inbördes relation, positionssystemet
• Delprov C – Förståelse för räknesätt
• Delprov D –Tid, volym
• Delprov E – Enkla problem
• Delprov F1 – Skriftliga räknemetoder
• Delprov F2 – Skriftliga räknemetoder
• Delprov G1 – Mönster, matematiska likheter
• Delprov G2 - Huvudräkning och likhetstecknets betydelse.
2019-11-07 2019/639-609
Källa: IST Analys/Hypergene
I matematik är det delprov A, G1 och G2 där störst andel elever klarar delproven. Delprov F2 och E
som flest elever har svårt med. I matematik klarar flickor vissa delprov (A, F1, F2, G1) i större
utsträckning än pojkar och, pojkar klarar vissa delprov (B, C, D E) i större utsträckning
Årskurs 6
Andel som nått kravnivån
Källa: IST Analys/Hypergene
Andelen elever som når kravnivån har ökat i samtliga ämnen. Ökningen är störst i engelska och i
engelska och svenska är resultaten liknande. Matematik är det ämne som har lägst resultat,
skillnaden mellan pojkar och flickor är dock inte så stor. Engelskan har tidigare inte haft så stor
skillnad mellan pojkars och flickors resultat, skillnaden har dock ökat i år. Både flickor och pojkar har
förbättrat resultaten, men flickornas resultat har ökat mer
2019-11-07 2019/639-609
Genomsnittlig betygspoäng
Källa: IST Analys/Hypergene
Resultaten har ökat, sett till genomsnittlig betygspoäng, i engelska och svenska. I matematik är det
ungefär samma resultat som läsåret 17/18. Engelska är det ämne med högst genomsnittlig
betygspoäng och matematik är det ämne med lägst genomsnittlig betygspoäng. Svenska är det ämne
där det är stört skillnad mellan pojkar och flickors resultat, flickor når i större uträckning de högre
betygen.
Årskurs 9
Översikt – Engelska, Matematik och Svenska
2019-11-07 2019/639-609
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
Svenska är det ämne som har bäst resultat sett till andel som når kravnivån, engelska är det ämne
som har bäst resultat sett till genomsnittlig betygspoäng. Det är alltså fler elever som klarar
svenskan, men de som klarar proven i engelska får högre betyg. Matematik är det ämne med lägst
resultat, skillnaden märks mest vid genomsnittliga betygspoängen. Det innebär att de som klarar
proven, i lägre utsträckning når högre resultat. Svenska är det ämne där det är störst skillnad mellan
pojkars och flickors resultat. I både matematik och engelska är resultatet läsåret 18/19 ganska jämt,
gruppen pojkar har dock högre resultat.
Källa: IST Analys/Hypergene
I matematik sätts det i betydligt större utsträckning högre betyg i slutbetyg jämfört med resultatet på
nationella prov än i svenska och engelska. Engelska är det ämne med minst andel elever med högre
2019-11-07 2019/639-609
betyg i slutbetyg, och störst andel elever med lägre betyg i slutbetyg, jämfört med betyget på det
nationella provet
Engelska
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
Andelen som har nått kravnivån och den genomsnittliga betygspoängen har läsåret 18/19 ökat
jämfört med läsåret 17/18. Andelen som nått kravnivån är nästan i samma nivå som läsåret 16/17
men den genomsnittliga betygspoängen är högre än 16/17, vilket innebär att de som klarar proven
har högre betyg. Gruppen flickor har i engelska ökat sina resultat mest, gruppen pojkar har dock
högre resultat.
2019-11-07 2019/639-609
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
I engelska får en lägre andel pojkar än flickor högre betyg i slutbetyg jämfört med resultatet på det
nationella provet och en högre andel pojkar än flickor får lägre resultat i slutbetyg än resultatet på
det nationella provet. Sett över tid så har andelen elever som får lägre betyg i slutbetyg än betyget
på nationella provet ökat. Andelen som får högre betyg har ökat något.
2019-11-07 2019/639-609
Matematik
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
Andelen som har nått kravnivån och den genomsnittliga betygspoängen har läsåret 18/19 ökat
jämfört med läsåret 16/17. För läsåret 17/18 finns inget registrerat resultat då man genomförde
ersättningsprov. Gruppen pojkar har förbättrat sina resultat mest och har nu bättre resultat än
gruppen flickor.
2019-11-07 2019/639-609
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
I matematik får en något lägre andel pojkar än flickor högre betyg i slutbetyg jämfört med resultatet
på det nationella provet. Sett över tid så har andelen elever som får lägre betyg i slutbetyg än
betyget på nationella provet ökat. Andelen som får högre betyg har ökat också ökat.
2019-11-07 2019/639-609
Svenska
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
Andelen som har nått kravnivån och den genomsnittliga betygspoängen har läsåret 18/19 ökat något
jämfört med läsåret 17/18. För läsåret 16/17 finns inget registrerat resultat då vi använde oss av
ersättningsprov. Gruppen flickor har förbättrat sina resultat mest och har även, likt tidigare år, bättre
resultat än gruppen pojkar.
2019-11-07 2019/639-609
Källa: IST Analys/Hypergene
Källa: IST Analys/Hypergene
I svenska får en något lägre andel pojkar än flickor högre betyg i slutbetyg jämfört med resultatet på
det nationella provet Sett över tid så har andelen elever som får lägre betyg i slutbetyg än betyget på
nationella provet öka något.
Analys
Kvalitetsdialoger Att göra en helt tillförlitlig övergripande analys av resultaten på förvaltningsnivå är svårt då det är
insatserna och det elevnära arbetet på varje enhet som ger effekt på elevernas lärande. Genom
kvalitetsdialoger med rektorerna får förvaltningen en god bild över hur resultat, analys och insatser
sker på respektive enhet. Här följer grundskolechefen resultaten på individ, grupp och
organisationsnivå. Utifrån dessa resultat sker sedan insatser, dels på enhetsnivå dels
förvaltningsövergripande. Rektorerna har ett större och bredare underlag från pedagogerna och
2019-11-07 2019/639-609
arbetet är mer levande och pågående. Rektorerna beskriver de insatser som görs från tidiga åldrar
hela vägen genom grundskolan. Varje rektor beskriver också sitt kvalitetsarbete i Hypergene.
Ökade resultat Resultaten för vårterminen 2019 visar på att samtliga elevgruppers resultat ökat i åk 9. Om man tittar
på det genomsnittliga meritvärdet har det ökat för:
• Pojkar från 202,9 till 229,6
• Flickor från 234,7 till 245,8
• Nyinvandrade/okänd bakgrund från 127,5 till 186,2
• Elever med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning från 255,9 till 261
• Elever med vårdnadshavare med förgymnasial utbildning från 192,8 till 209,2
• Elever med svensk bakgrund från 225,1 till 242,2
• Elever med Utländsk bakgrund födda utomlands från 179 till 212,5
På vissa skolor har meritvärdet ökat, på andra skolor har andelen elever som når målen ökat. Det är
alltså olika typer av förbättringar som har skett över tid. Det är glädjande eftersom nästan 90% av
eleverna i åk 9 är behöriga till ett yrkesprogram inför hösten 2019. Dessutom ligger meritvärdet på
237,9 poäng vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Det är också en förbättring sedan
betygen i samma elevgrupp från åk 6, 7, 8 samt de julbetyg elevgruppen hade i december 2018. Det
visar att arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse under dessa år har varit ett pågående och
intensivt arbete hos elever, pedagoger, rektorer och vårdnadshavare. Även om resultatet har sjunkit
får årskurs 7 och årskurs 8, jämfört med föregående läsår, har dessa grupper ökat resultatet VT-19
jämfört med HT-18
Läxhjälp och lovskola är insatser som görs utanför ordinarie skoltid och som har varit gynnsamt för
eleverna. Lovskola erbjuds för de äldre eleverna på högstadiet. Den organiseras centralt, för elever
på mellanstadiet har ett flertal skolor haft lovskola under läsåret. På några skolor har man också
erbjudit spetsmatte som en extra utmaning kontinuerligt under läsåret.
Skillnad mellan slutbetyg och resultat på nationellt prov Skillnaden mellan slutbetyget och resultatet på nationellt prov visar på att man inte har satt högre
betyg i årskurs 9 i större utsträckning än tidigare, snarare sätts det lägre betyg jämfört med nationellt
prov i större utsträckning i ämnena. På de skolor där Skolinspektionen genomfört ombedömning av
nationella prov ser förvaltningen att sambedömningen har gjort skillnad. I de prov där
sambedömning skett är korrelationen mellan provbetygen satta av lärare och ombedömare hög.
Arbetet med sambedömning har därför fått extra utrymme i det kalendarium som tagits fram kopplat
till detta i förvaltningen
Rastverksamhet, en viktig förutsättning Rastverksamhet och arbetet med att skapa raster med ett meningsfullt innehåll har utvecklats på
skolorna. Dels genom de dialogmöten som genomförts, dels genom fortbildningsinsatser på
respektive skola. Samtliga skolor erbjuder rastverksamhet vilket leder till att rasterna blir lugnare och
att färre konflikter uppstår. Ett flertal skolor erbjuder också olika typer av pulsaktiviteter på rasterna.
Det skapar också bättre förutsättningar för lärande hos eleverna menar rektorerna.
2019-11-07 2019/639-609
Olika bakgrundsfaktorer Resultatet i åk 9 ökar för alla elevgrupper, resultatet för pojkar är dock fortsatt lägre än den för
flickor. Skillnaden är större sett till det genomsnittliga meritvärdet än för andel elever som når
kunskapskraven i alla ämnen och andel behöriga till yrkesprogram. Rektorernas bild är att det arbete
som görs på skolorna kopplat till undervisningen, och att eleverna får visa vad de kan, måste
fortsätta. Eleverna måste få visa vad de kan på flera olika sätt och lärarnas bedömarkompetens
behöver fortsätta öka. Genom att fortsätta utveckla den formativa undervisningen kan elevernas
lärande förmodligen utvecklas ytterligare. Även arbetet med SKUA förväntas öka pojkarnas
måluppfyllelse då forsning visar att arbetsformerna gynnar pojkars lärande.
Rektorerna lyfter arbetet med att undervisningen måste utgå från de elever vi har i klassrummet.
Den planering som görs behöver göras för hela gruppen, men utifrån de behov som finns. En större
andel speciallärare och speciallärare på våra skolor har gjort att arbetet med att tillgängliggöra
lärmiljön har utvecklats, vilket kan ha påverkat resultat. Även SPSM:s lyft och Skolverkets
specialpedagogiska lyft har varit värdefulla insatser på skolorna. Här har elevhälsolag och lärare getts
förutsättningar till att lära mer om hur vi på bästa sätt möter alla elever. Även förstelärare, lärare i
förskoleklass och fritidspedagoger har fått mer kunskap om hur lärmiljön kan tillgängliggöras. Några
skolor har fått konceptklassrum och alla skolors elevhälsoarbete utgår från hur vi kan främja och
förebygga utifrån lärmiljön. Några av skolorna provar på puls-pass för att skapa bättre
förutsättningar för lärande. De skolor som infört det menar att eleverna uppskattar detta och att de i
hög utsträckning ger uttryck för att det hjälper dem. Det är framför allt pojkarna som ger uttryck för
att de lättare koncentrerar sig när de fått anstränga sig fysiskt först. Ett mer språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt kommer förmodligen gynna alla elever i klassrummet och
underlättar för lärarnas planering och genomförande av lektioner
Det totala resultatet påverkas av mer än elevernas resultat Förvaltningen ser också att det finns fler parametrar än enbart elevernas lärande och resultat som
spelar en viktig roll för det totala resultatet. Även hur elevfördelningen ser ut som exempelvis hur
stor andel pojkar/flickor, nyanlända elever och elever med okänd bakgrund, elever med annat
modersmål, elever med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning som finns. Detta synliggörs i
resultaten i åk 6 och åk 9 ovan.
Resultatet i åk 9, som tidigare nämnts, har ökat mycket läsåret 18/19, från 217,4 läsåret 17/18 till
237,9 och resultatet har ökat för samtliga elever. Samtidigt kan man också se att de grupper som
ofta har ett högre resultat har ökat i andel, exempelvis:
• Andelen elever med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning har ökat med 10,6 %-enheter (från 43,3% till 53,9%)
• Andelen elever exklusive nyinvandrade/okänd bakgrund har ökat med 2,9%-enheter (från 91,5% till 94,3%)
• Andelen flickor har ökat med 5,6%-enheter (från 45,6% till 51,2%)
Detta innebär att det totala resultatet ökar ännu mer, om förvaltningen t ex skulle ha haft samma
fördelning elever med vårdnadshavare med eftergymnasial och elever med vårdnadshavare
förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning läsåret 18/19 som läsåret 17/18, skulle det
genomsnittliga meritvärdet varit 231,6. Detta är fortfarande en stor ökning av det genomsnittliga
meritvärdet. Ökningen beror mycket på insatserna som görs på de enskilda skolorna, bland annat
syns det i och med att resultatet har ökat mycket under årskurs 9 jämfört med elevgruppens betyg
höstterminen i åk 9.
2019-11-07 2019/639-609
I åk 6 har det genomsnittliga meritvärdet för både gruppen pojkar och flickor ökat, vilket beror på att
eleverna har i åk 6 fått betyg i moderna språk för första gången. Det gör att det är ett ytterligare
betyg som räknas med. Om man tittar på det genomsnittliga meritvärdet för 16 ämnen (istället för 17
som är med i Skolverkets definition) ser man att meritvärdet har sjunkit något totalt sett från 206,1
läsåret 17/18 till 205,9 läsåret 18/19. Utifrån detta ser resultaten ut att sjunka. Gruppen pojkar har
dock ökat resultatet från 191,1 till 191,7 och gruppen flickor har ökat resultatet från 219,6 till 221,1.
Att det totalt genomsnittliga meritvärdet sjunker lite, trots att resultatet för både pojkar och flickor
ökar är att andel pojkar har ökat från 47,3% till 51,7%. Det innebär att gruppen pojkar, som har ett
lägre meritvärde, får en större inverkan på det totala resultatet
Tittar man på resultatet för elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål i
åk 6 så har resultatet öka för båda grupperna. Elever med svenska som modersmål har ökat det
genomsnittliga meritvärdet från 212,8 till 213,3. För elever med annat modersmål har meritvärdet
ökat från 181,3 till 181,4. Inom gruppen elever med annat modersmål har resultatet ökat för gruppen
pojkar från 154,8 till 181,3 för gruppen flickor har resultatet minskat från 206,5 till 199,5. Gruppen
elever med annat modersmål än svenska har ökat från 21,3% till 23,1% vilket gör att deras resultat
har en större inverkan på det totala resultatet
Det ämne som har lägst andel elever med godkända betyg är svenska som andraspråk. Resultatet i
ämnet har dock ökat i åk 6 läsåret 18/19. Andelen elever med betyg har ökat från 51,2% till 54,3%
och det genomsnittliga betygspoänget har ökat från 6 till 6,4. Andelen elever som läser SvA har ökat
från 11,0% till 12,8%, vilket gör att denna grupps inverkan på det totala resultatet ökar.
I åk 6 har andelen elever med A-E i alla ämnen har minskat, speciellt hos gruppen pojkar. Totalt sett
har andelen elever med A-E i alla ämnen minskat från 72,0% till 70,9%. Hos flickor har resultatet ökat
från 76,6% till 77,9%, och för pojkar har resultatet sjunkit från 66,9% till 64,3%. Det är andelen pojkar
som inte uppnått kunskapskraven i ett ämne som har ökat, från 11,8% till 14,6%. Andelen pojkar som
inte uppnått kunskapskraven i flera ämnen har minskat marginellt, från 21,3% till 21,1%. I år fick
årskurs 6 betyg i moderna språk för första gången och detta påverkar nyckeltalet. Det är dels en
större andel pojkar som ej fick A-E i moderna språk och av dessa var moderna språk det enda ämnet
som de inte nådde A-E för, ca 71,4%. Detta är givetvis inte hela förklaringen till att andelen elever
med A-E i alla ämnen minskar, men det står för ca 2% totalt sett och ca 2,7% för gruppen pojkar.
I Västerviks kommuns system för statistik, Hypergene, räknas även gymnasiebehörigheten för alla
årskurser fram. Andelen elever med gymnasiebehörighet har ökat, från 77,7% (flickor 80,2%. Pojkar
74,9%) till 78,8% (flickor 80,4%, pojkar 77,3%). Ökningen för flickor är marginell, för pojkar har dock
detta resultat ökat med 2,4 procentenheter.
Bedömningstödet åk 1 Ur materialet gällande Taluppfattning - muntliga uppgifter går inte att urskilja någon eller några
uppgifter som eleverna klarar sämre än andra. Andelen elever som inte klarar uppgifterna ligger
mellan 10 – 15 % jämnt spridda över de flesta uppgiftstyperna. Den uppgift som eleverna tycks klara
är antalskonstanten dvs att förstå att det är samma antal oavsett om föremålen är samlade eller
utspridda.
De uppgifter som tycks orsaka svårigheter i Taluppfattning - skriftliga uppgifter för eleverna är:
• 14,5 % av eleverna klarar inte alla uppgifter som har att göra med Tallinjen
2019-11-07 2019/639-609
• 14,5 % av eleverna klarar inte alla uppgifter som handlar om Likhetstecknets betydelse
• 11 % av eleverna klara inte alla uppgifter som handlar om subtraktion. Då är det också 25 %
av eleverna som inte heller har prövats med denna typ av uppgifter. Totalt kan det alltså vara
36 % som har svårighet med att klara av beräkningar med subtraktion.
De skriftliga uppgifterna som ställer till bekymmer kan delas in följande kategorier:
• Talföljd, tallinjen, storleksordna tal
• Dela upp tal och likhetstecknets betydelse
Kritiska punkter när det gäller läsning är den egna läsningen av enkla ord och enkla meningar och
förstå vad eleven läst. Det är cirka 15 % som behöver utveckla detta mer.
När det gäller skrivutvecklingen är det att koppla bokstavsljud till rätt bokstav där 15 % av eleverna
har någon form av svårighet. Att bilda meningar är 24 % av eleverna som inte klarar och att ha
mellanrum mellan orden 19 %.
Denna sammanfattning gäller på kommunnivå, när det gäller de enskilda skolornas resultat och vilka
de kritiska uppgifterna är kan det skilja från det som har uppmärksammats på kommunnivå. Därför
behöver varje enskild skola göra en övergripande kartläggning av vilka uppgifter som är kritiska för
varje grupp och göra en analys kring vilka insatser som behöver göras på grupp- resp individnivå.
Resultatet behöver då också följas upp på organisations- och gruppnivå när det gäller gruppstorlek,
resursfördelning och lärartäthet. Här finns underlaget på skolorna och den analysen behöver göras
där.
I Bedömningsmaterialet finns också frågor att ställa kring undervisning, elevernas delaktighet mm
som också behöver tas med i analysarbetet på skolorna. Ett utvecklingsområde är att göra en plan för
arbetet, ett årshjul som strukturerar arbetet med genomförande och uppföljning med analys av
resultatet. Även implementeringen av det nya skollagen om Garanti för tidiga insatser är något som
behöver satsas på. Tillsammans med skolornas specialpedagoger och grundskolechefen, arbetar
kommunens språk- läs- och skrivutvecklare vidare med ovanstående.
Matematik och engelska Resultaten i matematik fortsätter att vara låga, här är det inte så stor skillnad mellan pojkar och
flickors resultat. Detta har identifierats tidigare och Västerviks kommuns grundskolor har deltagit i
den nationella fortbildningen Matematiklyftet. Det är svårt att dra slutsatsen att Matematiklyftet har
påverkat resultatet i så stor utsträckning, samtidigt som det finns en osäkerhet hur resultatet hade
varit om pedagogerna inte hade deltagit i fortbildningsinsatsen. När matematiklyftet utvärderades
var lärarna väldigt nöjda med insatsen. Det har nu gått några år sedan dess och samtal behöver föras
kring hur undervisningen påverkas idag utifrån insatsen. Lärarna i matematik som har deltagit i
sambedömningen till de nationella proven för åk 9 reflekterar över att kravnivån på de nationella
proven har höjts. De låga resultaten i matematik är något som behöver fortsatt analys tillsammans
med lärare och rektorer.
Resultaten i engelska sjunker i en del årskurser. Engelskan är ett område som flera F-6 skolor har
svårt att rekrytera behöriga lärare till. Det leder till att man har obehöriga lärare som undervisar i
nybörjarspråket. Rektorernas bild är att det är en av anledningarna till att elevernas måluppfyllelse
inte blir så hög. När man som lärare inte är trygg i sin undervisning håller man sig ofta i ett läromedel,
vilket kan leda till att undervisningen inte blir så nära elevernas intressen som man kan önska. Det
2019-11-07 2019/639-609
kan i sin tur leda till att undervisningen inte sker på målspråket samt att man har svårare att väcka
elevernas nyfikenhet och lust att lära.
Utifrån ovanstående ser förvaltningen att insatser, förutom den satsning som nu görs inom språk-
och kunskapsutvecklande arbete, behöver ske i engelska och matematik. Förvaltningen kommer
under 2020 att se över vilka behov som finns och utifrån detta planera för insatser.
Övergångar Övergångarna är centrala. En noggrann analys av elevgrupperna inför nya klasser på högstadiet är
centralt för att skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Även de övergångar som sker från övriga
stadier och mellan förskola och fritidshem är viktiga för att ge elever och lärare bästa möjliga
förutsättningar. Tydligare direktiv från Skolverket har kommit som pekar på vad en överlämning ska
innehålla och detta behöver arbetas vidare med.
Fritidshemmens resultat Fritidshemmets resultat är svårt att följa upp med statistik utan det blir en mer kvalitativ analys gjord på de underlag som samlas in vid kvalitetsdialoger samt vid de dialogmöten som sker. Varje skolas underlag ligger också till grund för detta. Under våren 2019 genomfördes en kartläggning av hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande på fritidshemmet. Kartläggningen visade på att det arbetet skedde spontant och i stunden i stor utsträckning. Fritidspedagogerna arbetar utifrån detta med att ta fram tydligare planeringar som har ett språk- och kunskapsutvecklande fokus under läsåret 2019/20. I de kvalitetsdialoger som planeras på fritidshemmen under våren 2020 kommer arbetet att följas upp på enhetsnivå.
Gymnasium och gymnasiesärskolan
Västerviks gymnasium och gymnasiesärskola har all utbildning och verksamhet samlad vid
Östersjövägen 6. Sedan juli 2019 finns också vuxenutbildningens verksamhet samlad i samma
byggnader. För närvarande finns fyra högskoleförberedande program, sju yrkesprogram, fem
inriktningar på Introduktionsprogrammen och inom gymnasiesärskolan finns tre program.
Gymnasieskolan ansvarar också för kommunalt aktivitetsansvar. Elevernas antal och fördelning på
program isas i nedanstående bild:
2019-11-07 2019/639-609
Under hösten 2019 ser vi en ökning av antalet elever som väljer annan skolhuvudman. Förutom
Naturbruksprogrammet och Fordonsprogrammet är det stor spridning på vad för utbildningar
eleverna väljer hos annan huvudman. Under hösten 2019 har skolinspektionen genomfört
regelbunden kvalitetsgranskning i Västerviks kommun. Vid Västerviks gymnasium var det RO1 och
RO3 som var föremål för granskningen. Beslut från Skolinspektionen efter genomförd granskning
väntas under hösten. Under hösten 2019 påbörjas också en översyn och utvecklingsarbete av
gymnasiesärskolan med särskilt fokus på systematiskt kvalitetsarbete, programutbud och
organisation. Gymnasiesärskolan har kommande läsår en betydande elevökning.
Insatser under året Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan innehåller en stor variation av utbildningar och elevernas
resultat kan skifta inom och mellan de olika programmen. Trots att de olika programmen arbetar
utifrån olika examensmål och timplaner så genomförs ett antal övergripande insatser för hela
verksamhetsområdet med syfte att ha effekter på Kunskaper, Utveckling och Lärande. Ett urval av de
insatserna redovisas i det följande.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Under hösten 2019 har en kompetenshöjande insats påbörjats inom ramen för Skolverkssatningen
”Nyanländas lärande”. Hela barn- och utbildningsförvaltningen deltar i detta arbete. Inom varje
verksamhetsområde finns utsedda handledare för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
(SKUA). Inom gymnasieskolan finns fem SKUA-handledare med varierande ämnesbakgrund. Lärarna
är organiserade i lärgrupper under ledning av rektorer och förestelärare. Lärgruppsarbetet utgår från
Skolverkets modul ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Syftet med modulen ”Språk- och
kunskapsutvecklande arbete” är att ge lärare didaktisk förståelse för hur de kan öka förutsättningar
2019-11-07 2019/639-609
för att alla elever ska nå målen i skolans olika ämnen. Ett annat syfte är att lärare genom att läsa,
reflektera, pröva och utvärdera olika arbetssätt tillsammans med sina kollegor ska utveckla en
språkdidaktisk kompetens och skapa en samsyn kring hur undervisningen kan bedrivas. För barn- och
utbildningsförvaltningen finns ” Åtgärdsplan för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn
och elever och barn och elever med annat modersmål än Svenska”. I den åtgärdsplanen står under
rubriken Mål och effekter följande: Målet är att genom ett språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt öka kunskapsutvecklingen och måluppfyllelsen för nyanlända barn och elever. Ett delmål
är att alla pedagoger ska förstår varför ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är centralt för
att utveckla elevernas kunnande i alla ämnen och vara väl förtrogna med hur man använder sig av ett
språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i den verksamhet eller i det ämne som hon eller han
undervisar i. En effekt av insatsen blir att barn- och utbildningsförvaltningen får en gemensam bild av
vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är och blir medvetna om i vilken utsträckning
pedagogerna använder sig av detta i undervisningen. En förväntad effekt av de kompetenshöjande
insatserna blir att det kontinuerligt sker ett systematiskt kollegialt lärande avseende språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt inom alla verksamheter. Vidare förväntas effekten av insatsen bli att
de flerspråkiga barnen och elevernas erfarenheter och språk används som resurs i undervisningen i
större utsträckning än idag och att flerspråkigheten syns i förskolans miljö och material
Kollegialt lärande kring att Organisera för skolframgång Under vårterminen genomfördes lärgruppsarbetet med alla medarbetare inom gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan med syfte att skapa en gemensam bild av vad som kan vara framgångsfaktorer för
goda elevresultat, nöjda och delaktiga medarbetare. Det kollegiala lärande bestod i läsning av boken
”Att organisera för skolframgång”, författad av Ulf Blossing med flera. Textläsning och samtal kring
framgångsfaktorer i grupperna skedde vid fem tillfällen under vårterminen. Med utgångspunkt i
litteraturläsningen lades fokus på följande områden:
• Samarbete med fokus på undervisning
• Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper
• Anpassning av undervisningen
• Lärarledarskap i klassrummet
Syftet och de förväntade effekterna av de kollegial lärandet kan sammanfattas i följande punkter:
En gemensam grund för förståelse av framgångsfaktorer för framgångsrika skolor
Ge förutsättningar för kollegial samverkan med arbete mot kollektivt lärande
Verksamhetsplan och arbete med verksamhetsmål Påminnelse om att vi alla arbetar i en pedagogisk verksamhet och alla olika roller bidrar till vårt
främsta mål: elevernas lärande, trivsel och trygghet.
Arbetsplatsförlagt lärande En viktig del i kvalitetsarbetet på yrkesprogram är arbetet med arbetsplatsförlagt lärande (APL).
Under året har ett antal lärare påbörjat kompetensutvecklingsinsatser kopplat till Linköpings
universitet. Under läsåret 19–20 kommer gymnasieskolan samverka med Skolverket kring insatser
som utvecklar och säkerställer kvalitet när det gäller arbetsplatsförlagt lärande.
Gymnasieförordningen ställer stora krav på såväl huvudman som skolenhet kring planering,
genomförande och uppföljning av APL.
2019-11-07 2019/639-609
Ung Företagsamhet Under många år har det bedrivits ett framgångsrikt arbete kring Ung Företagsamhet (UF) inom
gymnasieskolan. Arbetet har det senaste året riktats mot att engagera lärare och elever på
yrkesprogrammen och introduktionsprogrammet (IM). Vid ingången av hösten 2019 kan vi se att ett
stort antal elever, inte minst på IM, läser kurser kring entreprenörskap och entreprenörskap och
företagande. Den förväntade effekten att bredda deltagande av elevgrupper har uppfyllts.
Elevhälsoarbete Hösten 2018 initierades ett översynsarbete kring att utveckla kvaliteten i elevhälsoarbetet. Barn- och
utbildningsnämnden beslutade i början av 2019 att gymnasieskolans elevhälsoarbete ska ske dels
genom systematiska hälsosamtal i årskurs 1, dels enligt modellen Elevhälsomöten (EHM). EHM-
modellen bygger på en struktur med följande delar: Nuläge, reflektion, fördjupning, planering och
avslutning. Fokus i arbetet är att på ett salutogent sätt genomföra åtgärder på framförallt grupp- och
organisationsnivå. Under våren och tidig höst genomfördes kompetensutvecklingsinsatser för
medarbetare kopplat till EHM. Under hösten 2019 arbetar alla enheter inom gymnasieskolan med
EHM.
Matematikutveckling med fokus på anpassningar och stöd Ett mönster som har identifierats är att många elever på de flesta programmen upplever
matematikkurserna som svåra. Särskilt svåra anses kurserna Matematik 2a och 2b vara. För att möta
upp dessa upplevelser hos eleverna så har gymnasieskolan avsatt särskilda resurser för att en
förstelärare i matematik har ett särskilt uppdrag att analysera och tillsammans med övriga lärare
göra särskilda och relevanta insatser kring anpassningar och stöd i matematikämnet. Den förväntade
effekten av denna insats är att elever i högre utsträckning ska klara matematikkurserna med minst
betyget E och att lärare ska bli tryggare i anpassningar och stöd i ordinarie undervisning.
Digitalisering Gymnasieskolan har under flera år gjort riktade insatser kring de läroplansmål, kursplanemål och mål
i verksamhetsplanen som rör digitalisering och lärande. Medarbetarna och eleverna förfogar idag
över en stor uppsättning digitala verktyg som syftar till lärande och utveckling. Gymnasieskolan
deltar i partnerskap med RISE där ett flertal Vinnovaprojekt ger utvecklingsmöjligheter kring
innovation, testmiljöer på kursnivå och lärande. Verktyg såsom Classroom, Digiexam och
kunskapsmatrisen (matematik) skapar möjligheter för lärare till formativ undervisning och
bedömning. Sedan ett par år tillbaka genomför gymnasieskolan en särskild digitaliseringsdag i
augusti. I år var temat digitalisering, forskning och beprövad erfarenhet där frågor kring skärmtid,
distraktion och kvalitetssäkring av såväl digital som analoga läromedel stod i fokus. Lärarna gavs
också en modell som syftar till att avgöra i vilka undervisningsmoment det digitala eller det analoga
lämpligtvis används.
Källkritik och nätetik Vi lever i en tid då skillnaden mellan fakta och åsikter suddas ut och där algoritmer i sociala medier
starkt påverkar vårt sätt att tänka, uttrycka oss och förmågan att ta ställning i en långa rad olika
frågor. Inom gymnasieskolan har vi hög kompetens kring frågor som rör källkritik och nätetik bland
medarbetarna som arbetar i biblioteket. Det som har utvecklats är samarbete mellan medarbetarna i
biblioteket och lärarna. Ett värdefullt tillsammansarbete pågår i det dagliga där våra elevers
kunskaper och förmågor ges möjlighet att utvecklas kring frågor som rör källkritik och nätetik.
2019-11-07 2019/639-609
Ämneslag För att utveckla kompetensen hos våra medarbetare och i förlängningen måluppfyllelsen på elevnivå
behöver lärare tillsammans med skolledning också fördjupa sig i och analysera det pedagogisk-
didaktiska arbetet inom ramen för olika ämnen. Under hösten 2018 har ett arbete initierats för att
utveckla och säkerställa detta arbete. Den förväntade effekten är att detta kollegiala lärande stärker
lärare och ger en gemensam grund för vad vi behöver göra för insatser inom respektive ämne så att
det inom gymnasieskolan går att tala om en likvärdig utbildning inte minst inom de
gymnasiegemensamma ämnena.
Resultat/kommentarer I denna rapport kommer varje nationellt program, introduktionsprogrammen och gymnasiesärskola
redovisas var för sig. Statistikunderlaget är hämtat från kommunens beslutsstödsystem Hypergene.
Beslutsstödsystemet ger i alla delar idag inte tillräckligt med önskad information. Det är bra att vara
uppmärksam på att Hypergene bryter axlar på diagrammen, vilket gör att skillnader ibland ser större
ut i diagrammen än vad det egentligen är. I några grafer har uppgifter hämtats från Kolada, men de
uppgifterna har ett års fördröjning i relation till årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för
barn- och utbildningsnämnden.
Programvisa resultat
Ekonomiprogrammet
Andel elever med högskoleförberedande examen
Andel elever med högskoleförberedande examen, pojkar och flickor lå 18-19
2019-11-07 2019/639-609
Genomsnittlig betygspoäng
Genomsnittlig betygspoäng, pojkar och flickor lå 18-19
Kommentarer:
Resultaten på Ekonomiprogrammet har sedan programmets återkomst i samband med Gy 11 varit
mycket goda. Avgångseleverna 2019 bryter trenden på ett tydligt sätt. Prognoserna för nuvarande
årskurser på programmet och då särskilt åk 2 och åk 1 visar att resultaten kommer att återgå till den
höga andelen elever som får examen. För avgångseleverna 2019 var det en stor andel elever som
inte klarade betyget E i gymnasiearbetet. Utan det godkända betyget E i gymnasiearbetet kan man
inte få högskoleförberedande examen. Ett arbete har påbörjats där rektor och berörda lärare ser
över vad som behöver förändras i det pedagogiska arbetet så att eleverna klarar av gymnasiearbetet.
Fler flickor än pojkar når examen, vilket är ett mönster på flesta av programmen. Det kan finnas
många förklaringar till varför flickor lyckas bättre än pojkar. På en generell nivå vet vi att läsförmågan
och attityden till läsning ser olika ut mellan könen. God läsförmåga är en viktig förutsättning för att
klara av gymnasieskolans kurser såsom kunskapskraven är utformade.
Mentorerna för avgångsklasserna genomförde samtal med elevgruppen med anledning av resultaten
och fick där en blandad bild av elevernas förklaring till de osedvanligt låga resultaten: fel val av
program, håltimmar i schemat som ledde till att elever inte gick på lektionerna, bristande struktur i
2019-11-07 2019/639-609
det pedagogiska arbetet i framförallt gymnasiearbetet, för mycket eget ansvar för studierna,
skoltrötthet, hög frånvaro.
Prognosen för den genomsnittliga betygspoängen är att den kommer att öka framförallt när
nuvarande åk 2 och åk 1 avslutar sina gymnasiestudier.
Samhällsvetenskapsprogrammet
Andel elever med högskoleförberedande examen
Andel elever med högskoleförberedande examen, pojkar och flickor lå 18-19
Genomsnittlig betygspoäng
2019-11-07 2019/639-609
Genomsnittlig betygspoäng, pojkar och flickor läsåret 18-19
Kommentarer:
Andel elever med högskoleförberedande examen sjönk på programmet 2019. En förklaring är att ett
stort antal elever inte klarade betyget E i gymnasiearbetet. I likhet med Ekonomiprogrammet
behöver struktur i det pedagogiska arbetet ses över när det gäller gymnasiearbetet. I målen för
gymnasiearbetet anges att eleven ska genomföra arbetet på ett självständigt sätt. Rektor och lärare
kommer att definiera vad ordet självständighet betyder i det vardagliga pedagogiska arbetet.
Flickorna lyckas bättre än pojkarna med sina studieresultat. Den generella orsaken till den
resultatbilden kan nog sägas vara densamma som för ekonomiprogrammet.
Estetiska programmet
Andel elever med högskoleförberedande examen
Andel elever med högskoleförberedande examen, pojkar och flickor lå 18-19
2019-11-07 2019/639-609
Genomsnittlig betygspoäng läsåret 18-19
Genomsnittlig betygspoäng, pojkar, och flickor läsåret 18-19
Kommentar:
Resultaten på Estetiska programmet är goda. Elevgruppen är inte stor men samtliga elever klarade
sin högskoleförberedande examen. Den genomsnittliga betygspoängen sjönk och bland
avgångseleverna 2019 hade pojkarna en högre genomsnittliga betygspoäng.
Naturvetenskapsprogrammet
Andel elever med högskoleförberedande examen
2019-11-07 2019/639-609
Andel elever med högskoleförberedande examen, pojkar och flickor lå 18-19
Genomsnittlig betygspoäng läsåret 18-19
Genomsnittlig betygspoäng, pojkar och flickor läsåret 18-19
Kommentar:
Eleverna på Naturvetenskapsprogrammet har oftast de högsta ingångsvärden från grundskolan i
form av genomsnittligt meritvärde. Under gymnasieåren bibehålls de goda resultaten. Det är ytterst
2019-11-07 2019/639-609
få elever som inte klarar högskoleförberedande examen och den genomsnittliga betygspoängen är
hög sett till de alla flesta program inom gymnasieskolan. Även på detta program har flickorna högre
betyg. Elever med annat modersmål än svenska tillhör den elevgruppen på programmet med de
lägsta betygsresultaten. Det sistnämnda har ansvarig rektor identifierat och kommer att tillsammans
med lärargruppen att analysera det resultatet ytterligare. På programmet finns ofta en stress bland
många högpresterande elever. Elevhälsoarbetet på programmet behöver fortsätta att analysera den
situationen och arbeta med riktade insatser för att minska stressen hos eleverna.
Bygg- och anläggningsprogrammet
Andel elever med examen
Andel elever med examen, pojkar och flickor lå 18-19
Genomsnittlig betygspoäng läsåret 18-19
2019-11-07 2019/639-609
Genomsnittlig betygspoäng, pojkar och flickor läsåret 18-19
Kommentarer:
Andelen elever med examen är fortsatt hög på programmet. Under våren 2019 var det många elever
i åk 3 som hade hög frånvaro med risk för att eleverna inte skulle klara examen. Rektor och mentor
förde samtal med eleverna om närvarons betydelse. I slutändan var det två elever som inte fick
examen. Av resultaten framträder inget tydligt mönster kring kurser som eleverna inte klarar och
därmed inte uppnår examen.
El- och energiprogrammet
Andel elever med examen
Genomsnittlig betygspoäng
2019-11-07 2019/639-609
Kommentarer:
Över tid så är det många elever på programmet som klarar examen. Bland avgångseleverna 2019 var
det tre av tjugo elever som inte klarade examen. Av de tre eleverna så var det två som inte klarade
betyget E i gymnasiearbetet. Hög frånvaro framkommer som orsak till att de tre eleverna inte klarade
examen. Den genomsnittliga betygspoängen ökade. På programmet finns inga flickor.
Handels- och administrationsprogrammet
Andel elever med examen
Andel elever med examen, pojkar och flickor läsåret 18-19
Genomsnittlig betygspoäng
2019-11-07 2019/639-609
Genomsnittlig betygspoäng, pojkar och flickor läsåret 18-19
Kommentarer:
Andel elever med examen är hög. På Handels- och administrationsprogrammet har det under många
år bedrivits ett systematiskt arbete med att lärarna ska ha höga förväntningar på eleverna. Bland
avgångseleverna 2019 var det fler pojkar än flickor som klarade examen medan flickorna har en
högre genomsnittlig betygspoäng.
Hantverksprogrammet
Andel elever med examen
Andel elever med examen, pojkar och flickor lå 18-19
2019-11-07 2019/639-609
Genomsnittlig betygspoäng lå 18-19
Genomsnittlig betygspoäng, pojkar och flickor lå 18-19
Kommentarer:
På Hantverksprogrammet finns två inriktningar; frisör och finsnickeri. I den redovisade statistiken är
inriktningarna sammanförda. På finsnickeri finns många elever som går yrkesintroduktion vilket
innebär att de inte kan få yrkesexamen. Eleverna är efterfrågade på arbetsmarknaden och många
elever får arbete efter avklarade gymnasiestudier. Sammantaget är andelen elever med examen hög.
Inriktningarna har dimensionerats så att det på respektive inriktning finns 8 platser i varje årskurs. En
förklaring till resultaten är motiverade elever och lärare som både i undervisningen och i
mentorskapet arbetar nära eleverna med noggranna uppföljningar av såväl undervisningssituationen
som elevens studiesociala situation.
Industritekniska programmet
Andel elever med examen
2019-11-07 2019/639-609
Genomsnittlig betygspoäng
Kommentarer:
Statistik från Hypergene visar att samtliga elever klarade examen, men de siffrorna stämmer inte. På
industritekniska programmet erhöll sju av åtta elever examen. Den genomsnittliga betygspoängen
sjönk. Rektors och lärarnas analys är att många elever till viss del saknar motivation för flera
gymnasiegemensamma ämnen såsom historia, idrott och hälsa och religionskunskap. Lärare och
rektor ser att s.k. infärgning av dessa ämnen mot programmet examensmål behöver göras för att
höja elevernas motivation.
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
Andel elever med examen
Andel elever med examen, pojkar och flickor
2019-11-07 2019/639-609
Genomsnittlig betygspoäng
Genomsnittlig betygspoäng, pojkar och flickor lå 18-19
Kommentarer:
Andelen elever med examen är hög på detta program där ingångsvärden från grundskolan inte alltid
är höga. Lärarna på programmet är skickliga i att tillsammans med elevhälsan möta eleverna med
anpassningar och stöd i undervisningen och vara noggranna med uppföljningar av elevernas
studiesociala situation. Den genomsnittliga meritpoängen har sedan 2017 sjunkit marginellt.
Vård- och omsorgsprogrammet
Andel elever med examen
2019-11-07 2019/639-609
Andel elever med examen, pojkar och flickor lå 18-19
Genomsnittlig betygspoäng
Genomsnittlig betygspoäng, pojkar och flickor läsåret 18-19
Kommentarer:
Andelen elever med examen är hög och den genomsnittliga betygspoängen får anses vara god.
Flickornas genomsnittliga betygspoäng är högre än pojkarnas. Noterbart är att för pojkar på
programmet med annat modersmål än svenska så har de något bättre resultat än pojkar med
2019-11-07 2019/639-609
svenska som modersmål. Överlag tycks inte elevernas modersmål spela samma roll för resultaten
som på andra program.
Introduktionsprogrammen
2019-11-07 2019/639-609
Annan statistik av värde
Kommentarer:
Arbetet på Introduktionsprogrammet har under året fokuserat på implementering av EHM,
säkerställa det nya lagkravet på att eleverna på IM får minst 23 timmar garanterad undervisningstid,
organisera stöd för eleverna som inte klarat betyget E på grundskolenivå i svenska, svenska som
andraspråk, matematik och engelska. Vidare har arbetet på programmet kännetecknats av ett
utvecklingsarbete kring den nya inriktningen programinriktat val samt implementera Ung
Företagsamhet i studieplanerna för elever i första hand på språkintroduktionen. En stor del av
kvalitetsarbetet på programmet handlar om att säkerställa elevernas studiesociala situation.
Gymnasiesärskolan
Inom gymnasiesärskolan ges betyg på programmet för hotell, restaurang och bageri samt på
programmet för fastighet, anläggning och byggnation. På individuella programmet ges inga betyg
utan på det programmet syftar utbildningen till att eleverna ska få sådana kunskaper som eleven kan
använda för att få ett så självständigt och aktivt liv som möjligt.
Under hösten 2019 påbörjas en översyn och ett utvecklingsarbete av gymnasiesärskolan med särskilt
fokus på systematiskt kvalitetsarbete, programutbud och organisation. Gymnasiesärskolan har
kommande läsår en betydande elevökning. Inom gymnasiesärskolan beskriver medarbetarna att
eleverna utvecklar sitt språk via diskussioner, samtal, tecken istället för talat språk där det
behövs och att använda spel och sång i med hjälp av Ipads och Smartboards. Hela skolvardagen och
inte bara lektionerna handlar om att använda begrepp och utveckla språket oavsett vad som görs just
för att individen ska utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Individanpassad
2019-11-07 2019/639-609
undervisning och undervisning som förbereder eleverna för ett liv efter skolan är viktiga inslag I
elevernas lärande.
Lärargruppen arbetar systematiskt med elevernas självbild av vad det innebär att ha en
funktionsnedsättning. Detta gäller inte minst de elever som varit inkluderade i grundskolan. Ett
viktigt inslag i elevernas lärande är arbetsplatsförlagt lärande (APL). Inom gymnasiesärskolan ska
eleven genomföra minst 22 veckors APL. I flera fall genomför eleverna APL inom andra branscher än
inom vald studieinriktning för att ge eleverna ökade valmöjligheter kring vägar vidare efter avslutade
studier. Medarbetare inom gymnasiesärskolan samverkar inom ramen för nätverksmöten med en
lång rad aktörer såsom daglig verksamhet och enheten för Arbete och kompetens för att skapa
möjligheter för sysselsättning för eleverna.
Gymnasieövergripande resultat
Relation Nationella prov och kursbetyg
2019-11-07 2019/639-609
Relation NP och kursbetyg Engelska 5
Relation NP och kursbetyg engelska 6
2019-11-07 2019/639-609
Relation NP och kursbetyg Matematik 1
Relation NP och kursbetyg Matematik 2
Relation NP och kursbetyg Matematik 3
2019-11-07 2019/639-609
Relation NP och kursbetyg Matematik 4
Relation NP och kursbetyg Svenska 1
Kommentarer:
Statistiken för korrelation mellan resultat på nationella prov och kursbetyg visar att det är en
betydande andel elever som får högre betyg än provbetyget på de nationella proven. Vid
Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning av verksamheten vid Västerviks gymnasium
ställdes frågor kring den bild som framträder. I dagsläget är vi inte färdiga med analysen utan ett
stort arbete återstår för skolledning tillsammans med ämnesgrupper att analysera resultaten. I de
reviderade Allmänna råden för betyg och bedömning, som ges ut av Skolverk, ska läraren särskilt ta
hänsyn till resultaten på de nationella proven vid betygsättning. Det är möjligt att den nya skrivelsen i
de allmänna råden inte har slagit igenom i lärares betygsättning ännu. En annan förklaring kan vara
att lärarna tar hänsyn till den specifika provsituationen som de nationella proven utgör. Många
elever upplever stress i den provsituationen. En ytterligare förklaring kan vara att lärare vill göra
helhetsbedömning av det betygsunderlag som finns i en kurs. Underlaget kan visa på högre
kunskaper än vad NP-resultatet visar.
2019-11-07 2019/639-609
Gymnasielever med examen inom tre år – jämförelse med hela riket
Källa: Kolada
Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning
Källa: Kolada
Kommentarer:
De båda graferna visar att det sammantagna resultatet för examen inom tre år och betygspoäng vid
Västerviks gymnasium (blå markör) i relation till riket tillhör gruppen de tjugofem procenten bästa
kommunerna.
Komvux Komvux, vuxenutbildningen består av flera verksamheter: den kommunala vuxenutbildningen (där
utbildning på grundläggande- och gymnasial nivå och även utbildning i svenska för invandrare (SFI)
ingår) och Särskild utbildning för vuxna. Verksamheterna har just nu ca 580 inskrivna elever, varav ca
180 på SFI och 4 inom särskild utbildning för vuxna.
Vi arbetar utifrån individuella studieplaner som skapas gemensamt med eleven med utgångspunkt i
deras målsättning, förutsättningar och behov. Kurser erbjuds i olika studieformer som exempelvis
2019-11-07 2019/639-609
dag, kväll, distans och helg. Tack vare medarbetarnas fantastiska fokus och stora engagemang för att
hjälpa eleverna att nå sina mål har vi generellt en hög måluppfyllelse.
Insatser under året
Utbildning och kompetens i toppklass Arbeta för elevers delaktighet
Vi kommer att fortsätta att fokusera på arbetet med kartläggningssamtal och naturliga kontaktytor
tillsammans med vår specialpedagog för att förebygga ohälsa i den mån det går.
När det gäller elevers mående kan det ibland vara svårt att fånga upp i ett tidigt skede av olika
anledningar. Kurserna är intensiva, korta med mycket eget arbete. En del kurser är på distans vilket
också försvårar det.
Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status
Tidig kartläggning med specialpedagog
Emma Sohlman 2019-01-01 2019-12-31
Vi har fortsatt att utveckla och genomföra tidiga kartläggningssamtal med specialpedagog med de
elever som lyfter detta i sin ansökan eller på annat sätt har uttryckt behov av extra hjälp/stöd.
Kompetensutveckling för personal
Öka kunskapen kring olika faktorer som påverkar elevernas hälsa och mående och hur vi kan arbeta
för att förebygga och underlätta i det gemensamma arbetet.
Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status
Ökad kunskap om hur man kan arbeta med undervisningen för att möta olika funktionsnedsättningar och funktionshinder
Emma Sohlman 2019-01-01 2019-12-31
Kommentar
Deltagit i SPSMs (specialpedagogiska specialmyndigheten) endagsutbildning kring olika
funktionsnedsättningar och olika verktyg som kan användas i undervisningen för att möta dessa.
Utbildningen genomfördes i mars 2019.
Utveckla arbetet med CSN frågor
Vi arbetar för att ha en tydlig struktur för att kunna hjälpa elever med inrapporteringar och CSN-
beslut för att kunna underlätta i ett tidigt skede.
Kommentar
Arbetet påbörjades under våren 2019, men lades på is eftersom flytten tog mycket tid och fokus i
anspråk. Arbetet planeras att fortsätta under hösten 2019.
Öka undervisningens kvalitet
Utveckla kollegialt lärande och även olika forum för detta. Fokus på formativ bedömning och
formativ undervisning
Skapa forum för pedagogerna och arbeta med fokusområden.
2019-11-07 2019/639-609
Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status
Utveckla konferensplanen
Emma Sohlman 2019-01-01 2019-12-31
Kommentar
Konferensplanen är förändrad utifrån att den nu innehåller minst tre pedagogiska/didaktiska tillfällen
samt minst två ämnesdidaktiska/pedagogiska tillfälle per halvår. Lärarna inom grundläggande och
gymnasiala kurser har på dessa forum hitintills arbetat med formativ bedömning och undervisning
genom kollegialt arbete med Dylan Williams bok om formativ bedömning och utvald litteratur kring
formativ undervisning, både teori och praktik. Lärarna inom SFI har bland annat arbetat med att
synliggöra kunskapskrav och strukturer för att öka elevers medvetenhet kring mål med kurser och
moment.
Kompetensutveckling av digitala verktyg
Främst för pedagoger med syfte att kunna använda olika verktyg anpassade till individers behov och
förutsättningar.
Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status
IT utbildningar Emma Sohlman 2019-01-01 2019-09-26
Kommentar
Utbildning i Word/Excel samt ipads/interaktiva tavlor har genomförts under juni/juli och under
juli/augusti. Dessa hade högst prioritet utifrån personalens kompetensutvecklingsbehov. Ytterligare
utbildningar ska planeras under hösten och genomföras höst 2019/vår2020.
Nytt distansavtal grundläggande och gymnasial nivå
Ny distansavtalsupphandling. En upphandling med fokus på att teckna avtal med ny leverantör och
samtidigt säkerställa kvaliteten i distansutbildningen. Den nya upphandlade leverantören av
distansutbildning är MoA Lärcentrum. Avtalet började att gälla 2019-09-30.
Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status
Teckna ett nytt avtal om distansutbildning
Emma Sohlman 2019-09-26 2019-09-26
Utveckla lärplattformer och studieformer
Utveckling med syfte att skapa tydlighet och struktur och samtidigt öka kvaliteten i undervisningen.
Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status
Lärplattformar och studieformer
Emma Sohlman 2019-01-01 2019-12-31
Kommentar
Kortare genomgångar av olika lärplattformar har skett under våren 2019. Dock behövs mer
genomgång och en tydlig strategi för hur det fortsatta arbetet ska ske. En tanke har varit att arbeta
utifrån Teams i Office 365, men det är inte säkerställt att det möter våra behov. Just nu används
främst it´s Learning och Google Chrome i undervisningen.
Fokus på struktur för systematisk uppföljning och analys av verksamheterna
För att kunna utveckla undervisningen och verksamheten är den systematiska kvalitetssäkringen
viktig. Detta för att synliggöra behov och utvecklingsområden.
Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status
2019-11-07 2019/639-609
Arbeta med strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet
Emma Sohlman 2019-09-26 2019-09-26
Kommentar:
En workshop har genomförts för att skapa delaktighet och samsyn kring när, var och hur olika delar
av det systematiska kvalitetsarbetet ska/kan genomföras. Både avseende elevenkät och
gemensamma analyser/utvärderingar av kurser och resultat.
En gemensam analysdag kring resultat och utvärderingar har genomförts och har delvis utvärderats,
men kommer att utvärderas och förändras med en uppföjningsdag i augusti inför verksamhetsåret
2020. Detta för att få en tydlig koppling till förändringar i planeringar och genomförande av olika
kurser/organisatoriska moment utifrån analyserna.
Arbeta med riktade insatser inom Skolverkets satsning kring nyanländas lärande
Arbete med rutiner för mottagande samt kompetensutvecklingsinsats inom språk och
kunskapsutvecklande arbetssätt är påbörjad.
Titel Ansvarig Startdatum Slutdatum Status
Skapa rutiner för mottagande
Emma Sohlman 2019-01-01 2019-12-31
SKUA - språk och kunskapsutvecklande arbetssätt
Emma Sohlman 2019-09-01 2020-06-30
Resultat Jämförelsetalen som brukar anges i Skolverkets kommunblad är klara för 2018. De jämförelsetal som
brukar omnämnas i denna rapport är andelen elever som har slutfört respektive avbrutit kurs. Under
2018 var det 69,9% av eleverna på gymnasial nivå som slutförde kurs. Det kan jämföras med
kommungruppen på 70,4% och riket på 70,1%. Detta samtidigt som siffrorna för elever som avbryter
kurs endast är 13,2% för Västervik. Jämfört med 14,5% för kommungruppen och 18,4% för riket. För
SFI är motsvarande siffror 61% som slutfört kurs (72% för kommungruppen och 62% för riket).
Andelen elever som avbrutit SFI är 21% jämfört med kommungruppen på 16% och riket på 24%.
Eftersom många kurser som påbörjas i augusti 2018 avslutas i januari kommer även dessa
kursresultat med i rapporteringen för perioden jan-juni 2019. Det var på motsvarande sätt även i
rapporten för 2018. Detta försvårar uppföljningen eftersom genomförande av kurserna har pågått
från aug-juni, men resultatet för kurser som slutar i januari räknas till 2019, men inte de som pågick
under hösten men som avslutades hösten 2018.
2019-11-07 2019/639-609
Nedanstående statistik är för perioden 2019-01-01 - 2019-06-30.
Totalt antal betyg grundläggande/gymnasienivå
Ämne F E D C B Totalt
Grundläggande nivå 45 118 82 86 52 383
Gymnasienivå teoretiska kurser 122 119 86 140 106 573
Gymnasienivå yrkeskurser 37 71 110 125 53 396
Totalt 204 308 278 351 211 1352
Gymnasiearbeten högskoleförberedande
2 8
Gymnasiearbeten yrke 2 10
Tabell 1, Betygsstatistik procentuellt fördelat/nivå under perioden 2019-01-01 -2019-06-30,
skolans egna underlag.
Grundläggande nivå
Grundläggande nivå, antal betyg fördelat per ämne inkluderat alla delkurser
Ämne Totalt
Engelska 78
Matematik 69
Samhällskunskap 43
Svenska som andraspråk 194
Svenska som andraspråk, kväll (hela kursen) 15
Svenska 3
Totalt 402
Tabell 2, Antal betyg per ämne som utfärdats på avslutat kurs på grundläggande nivå under perioden
2019-01-01 -2019-06-30., skolans egna underlag.
2019-11-07 2019/639-609
Tabell 3, Betygsstatistik engelska, grundläggande nivå, procentuellt fördelat/kurs under perioden
2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag.
Tabell 4, Betygsstatistik matematik, grundläggande nivå, procentuellt fördelat/kurs under perioden
2019-01-01 -2019-06-30., skolans egna underlag.
Tabell 5, Betygsstatistik samhällskunskap, grundläggande nivå, procentuellt fördelat under perioden
2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag.
2019-11-07 2019/639-609
Tabell 6, Betygsstatistik svenska som andraspråk, grundläggande nivå, procentuellt fördelat/kurs under
perioden 2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag.
Tabell 7, Betygsstatistik svenska som andraspråk, grundläggande nivå kvällstid, procentuellt fördelat/kurs
under perioden 2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag.
Tabell 8, Betygsstatistik svenska, grundläggande nivå, procentuellt fördelat/kurs under perioden 2019-01-01 -
2019-06-30, skolans egna underlag.
2019-11-07 2019/639-609
Gymnasienivå teoretiska kurser
Gymnasienivå engelska, betyg fördelat per kurs och studieform
Kurs Antal betyg
ENGENG05 Dist upph 2
ENGENG05 Dag 33
ENGENG05 Dist flex 4
ENGENG06 Dist upph 2
ENGENG06 Dag 27
ENGENG06 Dist flex 27
ENGENG07 Dist upph 4
ENGENG07 Dist flex 12
111
Tabell 9, Betygsstatistik engelska, procentuellt fördelat/kurs/studieform under perioden
2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag.
Gymnasienivå matematik 1a/b/c, betyg fördelat per kurs och studieform
Kurs Antal betyg
MATMAT01a Dist upph 3
MATMAT01a Dag 3
MATMAT01a Dist flex 1
MATMAT01b Dag 17
MATMAT01c Dist flex 1
25
Tabell 10, Betygsstatistik matematik 1a/b/c, procentuellt fördelat/kurs/studieform under perioden
2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag
2019-11-07 2019/639-609
Gymnasienivå matematik 2a/b/c, betyg fördelat per kurs och studieform
Kurs Antal betyg
MATMAT02a Dist upph 1
MATMAT02a Dag 9
MATMAT02a Dist flex 6
MATMAT02b Dag 17
MATMAT02b Dist flex 2
MATMAT02c Dist flex 1
36
Tabell 11, Betygsstatistik matematik 2a/b/c, procentuellt fördelat/kurs/studieform under perioden
2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag
Gymnasienivå matematik 3a/b/c, betyg fördelat per kurs och studieform
Kurs Antal betyg
MATMAT03b Dag 8
MATMAT03c Dag 5
MATMAT03c Dist flex 2
15
Tabell 12, Betygsstatistik matematik 3a/b/c, procentuellt fördelat/kurs/studieform under perioden
2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag
2019-11-07 2019/639-609
Gymnasienivå samhällskunskap 1a1/1a2/1b, betyg fördelat per kurs och studieform
Kurs Antal betyg
SAMSAM01a1 Dag 4
SAMSAM01a1 Dist upph 1
SAMSAM01a1 Dist flex 1
SAMSAM01a2 Dag 2
SAMSAM01a2 Dist upph 1
SAMSAM01a2 Dist flex 9
SAMSAM01b Dag 22
SAMSAM01b Dist upph 1
SAMSAM01b Dist flex 5
46
Tabell 13, Betygsstatistik samhällskunskap 1a1/1a2/1b, procentuellt fördelat/kurs/studieform under
perioden 2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag
Gymnasienivå svenska som andraspråk 1/2/3, betyg fördelat per kurs och studieform
Kurs Antal betyg
SVASVA01 Dag 48
SVASVA01 Dist flex 15
SVASVA02 Dist upph 4
SVASVA02 Dag 40
SVASVA03 Dag 27
134
2019-11-07 2019/639-609
Tabell 14, Betygsstatistik svenska som andraspråk 1/2/3, procentuellt fördelat/kurs/studieform under
perioden 2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag
Gymnasienivå svenska 1/2/3, antal betyg fördelat per kurs och studieform
Kurs Antal betyg
SVESVE01 Dag 9
SVESVE01 Dist flex 1
SVESVE01 Dist upph 1
SVESVE02 Dag 13
SVESVE02 Dist flex 2
SVESVE02 Dist upph 2
SVESVE03 Dag 16
SVESVE03 Dist upph 3
47
Tabell 15, Betygsstatistik svenska 1/2/3, procentuellt fördelat/kurs/studieform under perioden 2019-01-01 -
2019-06-30, skolans egna underlag
Gymnasienivå yrkeskurser
Barnskötarutbildningen
Kurs Antal betyg
PEDKOU0 Kommunikation 23
PEDLÄR0 Lärande och utveckling 23
PEDMÄI0 Människors miljöer 23
PEDPED0 Pedagogiska teorier och praktiker 23
PEDPEG0 Pedagogiskt ledarskap 24
PEGDRA0 Dramapedagogik 23
PEGSKP0 Skapande verksamhet 23
162
2019-11-07 2019/639-609
Tabell 16, Betygsstatistik barnskötarutbildningen, procentuellt fördelat/kurs under perioden 2019-01-01 -2019-
06-30, skolans egna underlag
Vård- och omsorgsutbildningen
Kurs Antal betyg
GERVÅR0 Geriatrik 11
HALHAL0 Hälsopedagogik 26
ITIITI0 IT i vården 1
MEDMED01 Medicin 1 16
MÄNETI0 Etik och livsvillkor 15
PEAVÅD0 Vårdpedagogik och handledning 26
PSYPSY01 Psykiatri 1 23
PSYPSY02 Psykiatri 2 5
SJUAKU0 Akutsjukvård 6
SPCSPE01 Specialpedagogik 1 23
VÅRVÅR01 Vård- och omsorg 1 23
VÅRVÅR02 Vård- och omsorg 2 18
193
Tabell 17, Betygsstatistik vård- och omsorgsutbildningen, procentuellt fördelat/kurs under perioden 2019-01-01
-2019-06-30, skolans egna underlag
2019-11-07 2019/639-609
Svenska för invandrare inom kommunal vuxenutbildning (SFI)
Kurs Antal betyg
SFI A-kurs SFIKUA91 5
SFI B-kurs, stv 1 SFIKUB91 2
SFI B-kurs, stv 2 SFIKUB92 16
SFI C-kurs SFIKUC9 2
SFI C-kurs, stv 2 SFIKUC92 21
SFI C-kurs, stv 3 SFIKUC93 12
SFI D-kurs SFIKUD9 1
SFI D-kurs, stv 2 SFIKUD92 19
SFI D-kurs, stv 3 SFIKUD93 22
100
Tabell 18, Betygsstatistik SFI, kurserna A, B, C och D, procentuellt fördelat/kurs under perioden
2019-01-01 -2019-06-30, skolans egna underlag
Särskild utbildning för vuxna (särvux) En verksamhet som omfattar 4 elever. De flesta inom ramen av träningsskolan på grundläggande
nivå där målet inte är betyg. Ett par elever läser kurser på grundläggande nivå med betygskriterier.
Analys
Grundläggande nivå Under perioden utfärdades 407 betyg. Det är fortsatt många utifrån Skolverkets ändring kring
delkurser. Det som framför allt utmärker sig är att många elever klarar sig mycket bra alla
delkurserna i ämnet svenska som andraspråk, medan en större andel elever inte når målen i delkurs
2 och 3 i ämnet engelska.
Matematik
På grundläggande nivå fanns inga alarmerande avbrott. Nivåtester verkar placera in i eleverna på rätt
nivå. Lärarnas analys visade också att gruppstorleken hade stor betydelse för resultaten. Vi tror
också det är bra att följa en grupp under fler terminer.
2019-11-07 2019/639-609
Engelska
Delkurs 1 och 4 har bra resultat. Delkurs 2 och 3 utmärker sig genom att flertalet elever inte klarar
målen. Det finns även en hel del avbrott från dessa kurser där elever inte slutför kurs. Vi kan
konstatera att engelska är ett ämne som många tycker är svårt och där vi även ser att flera försöker
att kombinera det med arbete, och har därför svårt med närvaron. Det är svårt att läsa denna kurs på
distans och många elever arbetar även kvällstid och även om den skulle kunna erbjudas då kan de ha
svårt att delta (utifrån tidigare samtal med elever).
Svenska som andraspråk
Här visar resultaten på god kunskapsutveckling hos eleverna. Motsvarande period förra året visade
också på goda resultat. Viss negativ påverkan har det varit denna period utifrån att en av kurserna
hade vikarie under halva kursperioden vilket påverkade elevernas studier negativt.
Gymnasial nivå Totalt är det 1472 betyg på gymnasial nivå utfärdade under perioden 2019-01-01 – 2019-06-30.
Detta är 440 fler än motsvarande period 2018. Vi ser en ökning både på grundläggande, men även
på gymnasial nivå.
Matematik
När det gäller matematik på gymnasienivå är det väldigt få elever som läser distans som nådde
godkänt betyg under perioden. Distans har under flera perioder haft ett lägre resultat. Oftast på
grund av att elever arbetar samtidigt och inte hinner med, alternativt tänker att det är enklare med
distans, fast det är det omvända. Vi har inför hösten 2019 anställt en ny lärare i matematik, vilket vi
hoppas kommer att förbättra förutsättningarna något.
De kurser som har förbättrat sitt resultat bäst sedan föregående period är kursen 1b och kursen 2b.
Matematik kommer även fortsatt att vara ett fokusområde. Det som också sticker ut var att det
skedde väldigt många avbrott under perioden. Det känns som något vi behöver jobba vidare med.
Vad beror det på och hur ska vi jobba för att få eleverna att avsluta kurserna. Några frågeställningar
som kom upp. Kvällskurs? Arbete mellan lektionerna? Avsaknad av förkunskaper? Förstå vad som
krävs? Fler lektionstimmar? Hur får man elever att vilja ta emot hjälp.
Barnskötarutbildningen
Generellt har eleverna goda studieresultat. Det är kurserna pedagogiskt ledarskap och drama som
några elever har haft lite svårare för. Studietakten är fortfarande hög, men de flesta eleverna har
med en lärarassistents hjälp fått en bättre studieteknik. Men det finns några elever som släpar efter
med tester och närvaro. Vi har försökt att göra olika individuella lösningar och extra chanser för
dessa elever ska kunna fullfölja kursen. Detta har inte lyckats fullt ut för alla. I dramakursen ingår
vissa mål som genomförs på APL (arbetsplatsförlagt lärande). De elever som inte fullföljer sin APL får
inte heller betyg i kursen Dramapedagogik.
Det är generellt en utmaning i att möta olika kulturer inom utbildningen och i verksamheterna. Vi
kommer att utöka inslagen av information om kulturmöten/etik på de handledarutbildningar som
genomförs med syfte att ytterligare höja kvaliteten på den arbetsplatsförlagda delen.
2019-11-07 2019/639-609
Vård- och omsorgsutbildningen
Tidigare har Medicin 1 varit den kurs som många elever inte har nått godkänt resultat i. Statistiken
visar på att det har förbättrats avsevärt. Det hade förbättrats redan föregående period. Det har varit
ett pågående fokusarbete kring detta för att finna pedagogiska strukturer som fungerar. Denna
period är det kursen Vård- och omsorg 2 som flera elever inte nått målen i. Anledningen till detta är
inte helt klart och vi kommer att ha fokus på det i det kommande arbetet. Det har varit lite svårt att
rekrytera nya lärare och därför kommer det att påverka kurserna under den kommande perioden
eftersom vi då behöver köpa in fler kurser utifrån, via andra kommuner och via distans.
Svenska för invandrare inom kommunal vuxenutbildning (SFI) Under perioden 2019-01-01 - 2019-06-30 har 100 betyg utfärdats i SFI kurserna A, B, C och D. Det är
67 betyg färre än motsvarande period 2018. Minskningen beror framför allt på färre elever, men
också i skillnader mellan olika personers tidigare studiebakgrund. Vissa behöver ännu längre tid på
sig, medan andra kan gå vidare till högre kurser direkt.
Svenska som andraspråk inom ramen av kommunal vuxenutbildning
A-kursen
Även om det är flera som har klarat kursen under denna period finns det elever som gått kurs A
under långt tid och även elever som går väldigt länge på SFI i samma kurs. Lärarna önskar
gemensamma tydliga rutiner som alla lärare arbetar utifrån och som alla elever vet om. Till exempel
att när en elev har studerat på SFI ett visst antal timmar och inte gör framsteg så följer vi en viss
handlingsplan, t.ex. trepartssamtal, åtgärdsplan och tid för utskrivning (om utveckling inte sker).
Många elever utvecklas inte därför att de inte studerar hemma på egen hand. Det kanske skulle
behövas en kurs i studieteknik och då samla språk så att de kan översätta till varandra, ”få kursen på
sitt språk”.
B-kursen
Det kan konstateras att många av eleverna hade låga betyg (E och D) i B-kursen när den avslutades.
Det bör utvärderas om det inte är bättre att de får gå kvar längre så att de får chansen att utveckla
bättre kunskaper i svenska och därmed också får en starkare grund att stå på i C-kursen. Lärarna
anser dock att de har blivit mer återhållsamma med att släppa iväg eleverna för tidigt men att det
kan bli ännu bättre.
Kartläggningen som görs av eleverna idag bör ses över om den kan förbättras och att den borde bli
ett fokusområde. En grundlig kartläggning skulle säkerställa att eleverna hamnar i rätt grupp från
början och göra det lättare att individanpassa undervisningen då man har kartläggningen att utgå
från.
Lärarna pratade också om möjligheten att bedriva undervisning i lite andra mer praktiska former,
vilket kanske skulle kunna gynna vissa elevers språkutveckling och i förlängningen öka deras
motivation. En mer omfattande kartläggning skulle också kunna synliggöra vilka elever som denna
typ av undervisning skulle passa bättre.
C och D-kurserna
Vi kan konstatera att det är fler elever än tidigare som klarar C-nivån med ett högre betyg. Många
klarar ett C i betyg. Däremot ser vi att ännu fler än tidigare (om man ser det procentuellt sätt) endast
når ett E i betyg i D-kursen. Statistiken är dock i procent och inte i antal vilket kan innebära att
2019-11-07 2019/639-609
antalet mellan åren inte skiljer sig så mycket. Ett E i betyg i D-kursen kan innebära att det kan ta
längre tid att klara efterföljande kurs om inte baskunskaperna tillräckligt inarbetade. Detta är något
som vi får ta med i det fortsatta arbetet när vi bedömer om eleverna är redo för test eller inte.
Särskild utbildning för vuxna (särvux) Eleverna läser endast ett fåtal timmar vid ett tillfälle i veckan. Lärarna arbetar för att individanpassa
utifrån deras förutsättningar. Detta är en verksamhet som präglas av trygghet och små grupper där
det är en viktig del att få vara integrerade med övriga verksamheter utanför lektionstid för att skapa
en vi-känsla.
Det behövs en avstämning för att säkerställa att alla system är uppdaterade utifrån det som eleverna
läser. Vi kommer att säkerställa att planer och papper uppdateras och stämmer med kurser och
studietider samt även att försöka ändra på arbetssättet lite så att syfte och mål för kurserna kan
både genomföras och dokumenteras.
Modersmålsenheten På modersmålsenheten arbetar 29st lärare som tillhandahåller 23 olika språk i hela kommunen från
förskolan till gymnasiet.
Insatser under året Vi har under året arbetat i nära samarbete med kommunens läs- och skrivutvecklare samt
Skoldatateket. Vi har också haft till gång till en IT pedagog
Läsförståelse och läsutveckling i ämnet modersmål Målet var att utveckla lärarnas kompetens och att de ska känna sig trygga att arbeta med
språkutvecklande åtgärder
Kompetensutveckling inom IT. Vi har arbetat med i första hand G-Suite for Education. Individuell handledning i IT för all personal.
Under hösten läser flera av modersmålslärarna Skolverkets webbkurs om fjärrundervisning.
Bedömning i ämnet modersmål Vi har arbetat med att diskutera olika värdeord och kunskapskraven samt med att skriva omdömen,
träna och diskutera hur ett välformulerat omdöme kan se ut.
Resultat Vi ser att arbetsgruppen modersmål har utvecklat sitt arbetssätt och vågar prova nya vägar att
kommunicera med eleverna. Man har också en möjlighet att fånga fler elever. Man har djupa
pedagogiska diskussioner och vill gärna använda sin kunskap för att kunna vara delaktiga i elevernas
utveckling i andra ämnen.
Analys Vi har under flera år haft till gång till It pedagog och detta har hjälpt lärarna att utveckla sin kunskap i
IT. Genom att inkludera IT i arbetet kan man fånga fler elever. Detta gör att deras lektioner kan
dokumenteras på ett bra sätt och delas mellan olika grupper och elever.
2019-11-07 2019/639-609
Genom mer förståelse om sitt uppdrag blir lärarna tryggare i sin arbetsroll och vågar utveckla sitt
arbete mer.