T a i M S SIUM - mattliden.fi · Oscar Ryynänen 6 Mattlidens gymnasium – Studieguide 2016–17 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 7 Grupp GrupphandledareRum 16 A Annika Westermarck

ATTM LIDENS

studera i

studie-guide

1617

GYMNASIUM

TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN >

Mattlidens gymnasiumwww.mattliden.fi

Besöksadress

Postadress

Telefon kansli

Vik. rektor Laila Andersson

Bitr.rektor Susanne Björkstén

IB koordinator Annika Lindblom

Skolsekreterare Christel Weiss

Skolsekreterare Minna Hoppania-Koivula

Studiehandledare Tony Valtonen

Studiehandledare Anna Quagraine

Vik. speciallärare Susanna Jürgens

Skolkurator Gunilla Biström

Skolpsykolog Sandra Jääskeläinen

Hälsovårdare Sari Björkroth

Vaktmästare Marco Nordblad

Har dina kontaktuppgifter ändrats?

Kom ihåg att uppdatera förändringar i bostadsadress, epostadress, telefonnummer eller andra relevanta uppgifter. Du kan lätt uppdatera dina uppgifter i Wilma

via Blanketter -> MGy Studerandeuppgifter.Om skolan inte har rätt epostadress kan du gå miste om viktig information. En korrekt

postadress är viktig med tanke på faktureringen av studentprovsavgifterna.

Mattliden 1

Mattlidens gymnasiumPB 334002070 ESBO STAD

(09) 816 430 51Skolans kansli är öppet må–fre kl. 9.00–15.00.

(09) 816 430 50 / 046 877 [email protected]

043 826 [email protected]

(09) 816 430 55 / 043 826 6337 [email protected]

(09) 816 430 [email protected]

(09) 816 430 [email protected]

(09) 816 430 52 / 046 877 [email protected]



(09) 816 430 59 / 050 570 [email protected]



050 462 2091

Studieguide 2016–2017© Mattlidens gymnasium 2016

Pärmbild: Tony ValtonenGrafisk design: MAO Design

54 Mattlidens gymnasium – Studieguide 2016–17

INNEHÅLL

Kontaktuppgifter 3

Lärarkåren 5

Grupphandledare och basrum 6Tutorer . . . . . . . . . . . . . . 6

Läsåret 2016–17 7Perioder och provveckor . . . . . 7Lov och avvikande dagar. . . . . 7Allmänna tentamenstillfällen . . . 7

Studierna 8Allmänt . . . . . . . . . . . . . . 8Ny läroplan . . . . . . . . . . . . 9Studietakt. . . . . . . . . . . . . 9Kursformad undervisning. . . . 10Frånvaro . . . . . . . . . . . . 10Positionssystemet . . . . . . . 11Vitsord . . . . . . . . . . . . . 12Provveckan . . . . . . . . . . 13Flexveckan . . . . . . . . . . . 13Tentamen . . . . . . . . . . . . 13Självstudier . . . . . . . . . . . 14Regler för provtillfällen . . . . . 14GNet – digitala gymnasiekurser 15Plagiat . . . . . . . . . . . . . 15Bedömningsöversikt . . . . . . 16

Datasystem och informationskanaler 18

Wilma. . . . . . . . . . . . . . 18Skolkalendern . . . . . . . . . 19Hemsidan. . . . . . . . . . . . 19

Specialkurser och språkexamina 21

DELF . . . . . . . . . . . . . . 21DSD – Deutsches Sprachdiplom . . 21ECDL – European Computer Driving license . . . . . . . . . . 22Gymnasietdiplom:Bildkonst (GD 02) . . . . . . . . 22Mediekunskap (GD 05) . . . . . 22

Musik (GD 06). . . . . . . . . . 22Gymnastik (GD 04) . . . . . . . 23Kurser vid andra skolor och tillgodoräknande av kurser . . . 23

Studieförmåner 24Buss, tåg och studiekort . . . . 24Studiestöd . . . . . . . . . . . 24Studerandeskåp . . . . . . . . 25Skolmat. . . . . . . . . . . . . 25Stipendier och bidrag . . . . . 25

Studerandevård 26Skolkurator och skolpsykolog . 27Hälsovård i gymnasiet . . . . . 27Tandvård . . . . . . . . . . . . 28Studiehandledning . . . . . . . 28Specialundervisning . . . . . . 28

Studerandekår och studerandekårs styrelse 29

Studerandekårens trivselregler 29

Tutorverksamheten 30

Internationell verksamhet 31MEP, Model European Parliament 31LEAP, Linked European Awareness Project . . . . . . . . 31

Studentexamen 32Gymnasiets avgångsbetyg . . . 32Studentskrivningarna. . . . . . 32Digitalisering . . . . . . . . . . 33Anmälan till studentexamen . . 34Provkostnader . . . . . . . . . 34Studentexamensvitsorden . . . 34Kompensation . . . . . . . . . 35Att ta om studentprov . . . . . 35Komplettering av stud.examen 35Realprov . . . . . . . . . . . . 36Höjning av slutvitsord . . . . . 36Datum för studentexamen . . . 38

Ordningsregler 39

Kurstabeller 40Kursfördelning . . . . . . . . . 40Kursfördelning årskursvis . . . 42

Våningskarta 44

Unicef-skola 50

Ahonen, Kristian AHO ortodox religionAndersson, Laila rektorAndersson, Niklas NA historia, samhällsläraAndersson, Viktor VA historia, samhällsläraAndtfolk, Martina MAA engelskaAuvinen, Fredrika FRA bildkonst, historia Björksten, Susanne SUB biträdande rektor, finskaEklund, Carina CE finskaGinman, Maria MGI ryskaHeinrich, Charlotte CHH spanska, tyskaHentinen, Jutta JHE gymnastikJürgens, Susanna SJ speciallärareKaipainen, Krista KKA franska, engelskaKarlsson, Thomas THK historia, samhällsläraKärki, Merit MEK finska Lahtinen, Johan JOL fysik, matematikLeham, Barbara BL modersmålet och litteraturLindblom, Annika AL IB-koordinatorLindqvist, Birthe BIL biologi, geografiLindroos, Ulf UL religion, psykologiMartin, Ida IDM modersmålet och litteratur Meinander, Mikael MM matematikMertaniemi, Jenny JME engelska Modig, Sari SMO tyskaNordman, Pia PIN matematik Nyberg, Annika ANY kemi Quagraine, Anna ANQ studiehandledningRamm-Schmidt, Erik ERA matematik, ITRamsay, Yu YUR kinesiska Rosas, Melanie MER musikRustén-Bergenwall, Anna ARU filosofi, religion, livsåskådningRyyti-Hänninen Mette MR gymnastikSollberger, Thomas TSO gymnastikStoor, Joakim JOS matematik, kemi, ITSylvin, Emilia EMS biologi, geografi, hälsokunskapValtonen, Tony TOV studiehandledning, finskaWestermarck, Annika ACW modersmålet och litteraturWiik, Hanna HAW modersmålet och litteratur

LÄRARKÅREN 2016–17(nationella programmet)

Lärarnas e-postadresser: [email protected] når lärarna lättast via Wilma

2015–201616ADennis BucherAnna HasselblattJacob KurténGreta Wirén

16BAlexander Johans-sonUlrika OlsioAmanda PorkoEric Welin

16CCalle HasselblattMarcus KavaleffOliver OtterströmFrida Silvander

16DOtto BaltscheffskyMette GerkmanAnton MustonenFrida Oinonen

16ELinnea AganimovAnna Helin Niclas KavaleffSebastian LiljaOscar Ryynänen

6 Mattlidens gymnasium – Studieguide 2016–17 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 7

Grupp Grupphandledare Rum

16 A Annika Westermarck G16 B Annika Nyberg B16 C Anna Rustén-Bergenwall M16 D Pia Nordman R16 E Emilia Sylvin H

15 A Martina Andtfolk E15 B Ulf Lindroos P15 C Barbara Leham S15 D Niklas Andersson N15 E Erik Ramm-Schmidt C

14 A Susanne Björksten Q14 B Birthe Lindqvist A14 C Joakim Stoor D14 D Thomas Karlsson O14 E Carina Eklund F

13 Tony Valtonen K

Studiehandledare och basgrupperTony Valtonen 16ABC, 15ABC, 14ABC, 13Anna Quagraine 16DE, 15DE, 14DE

GRUPPHANDLEDARE

TUTORER

OCH BASRUM(nationella programmet)

Grupphandledaren är den person som följer med ditt studieprogram, din närvaro och hålla kontakt med hemmet. Du träffar din grupphandledare varje tisdag på GHT (grupphandled-ningstimmen), som är insatt i ditt schema kl. 13–13.15. På GHT går grupphandledaren igenom aktuella händelser i skolan och du har möjlighet att föra fram ärenden till grupphandledaren. GHT:n är en viktig informationskanal i skolan och därmed är närvaro obligatorisk.

Perioder och provveckorPERIOD BÖRJAR SLUTAR PROVVECKA1 16 augusti 7 oktober 30.9–7.10

2 10 oktober 30 november 23.11–30.11

3 1 december 3 februari 27.1–3.2

4 6 februari 31 mars 24.3–31.3

Flex-vecka 3 april 7 april

5 10 april 3 juni 23.5–31.5

LÄSÅRET2016 – 17

Allmänna tentamenstillfällenOmtentamina1 november kl. 16–1920 december kl. 16–197 mars kl. 16–192 maj kl. 16–196 juni kl. 9–12

Höjningstentamina10 januari kl. 16–197 juni kl. 9–12

Lov och avvikande dagar

Dagsverkesdag 19.10Höstlov 20–21.10Jullov 23.12–8.1 Bänkskuddardag torsdag 16.2De gamlas dans fredag 17.2Sportlov 20–26.2 Påsklov 14–17.4Första maj 1.5Kristi himmelsfärd 25.5


AllmäntMålet för dina gymnasiestudier är att ge dig en bred allmänbildning och en god grund för studier på högskolenivå. Cirka två tredjedelar av gym-nasiekurserna är obligatoriska och resten kan du välja själv enligt intresse. Huvudreglerna är de här:• Du gör upp ditt eget studieprogram och kan ganska långt bestämma din

egen läseordning och studietakt. Första året är valmöjligheterna ganska få, men de ökar andra och tredje året.

• Ditt studieprogram för hela gymnasiet ska innehålla minst 75 kurser. Av dem ska minst 10 vara fördjupade kurser. Du väljer dock dina kurser endast för ett år i gången.

• Du bör se över ditt schema i god tid före varje periodbyte. Kursbrickan i Wilma är öppen i slutet av varje period och då kan du själv justera ditt schema, sedan låses brickan för ändringar. Du kan inte hoppa på/av en kurs när som helst under periodens lopp. I nödfall kan du kontakta din studiehandledare inom periodens första vecka om du ändrat dig. Märk väl att du samlar på dig frånvaron då du inte går på kursen.

• Kursvalen för följande läsår görs i Wilma i början av period 4. Under vårens lopp görs kursbrickan, du får ett preliminärt schema och sen får du själv justera dina kurser/perioder. Kom ihåg att vissa kurser och positioner kan snabbt bli fulla. Ibland måste din studiehandledare göra ändringar i ditt schema och du kanske inte alltid får en kurs precis där du själv vill ha den. Diskutera med din studiehandledare om du måste gå en kurs på en viss plats på grund av t.ex. studentexamen eller idrottsträningar.

• Med kort matematik har du 48 obligatoriska kurser, med lång matematik 52 obligatoriska kurser. Läser du medellång finska (B) har du 47 eller 51 obligatoriska kurser beroende på din matematiknivå.

• Du kan delta i studentexamensprov både på våren och på hösten. Du kan avlägga studentexamen etappvis under högst tre på varandra följande provtillfällen. Läser du gymnasiet på tre år kan du alltså tidigast börja andra året på våren. De allra flesta skriver dock sina prov på hösten och våren det sista året.

STUDIERNA I GYMNASIET

Studietid 1:a året 2:a året 3:e året 4:e året

3 år 30 30 15 –

3,5 år 25 25 20 5

4 år 20 20 20 15

StudietaktDen normala studietiden är 3 år och dina studier ska vara avklarade inom max 4 år.• Ifall du av någon orsak vill förlänga din studietid till

3,5–4 år, är det viktigt att du diskuterar detta och regelbundet ser över ditt studieprogram med din studiehandledare.

• Schemat nedan visar en rekommenderad kursmängd• per år:

Ny läroplan 2016Hösten 2016 tar skolan i bruk en ny läroplan för gymna-siets förstaårsstuderande (åk 16). De äldre årskurserna fortsätter följa den gamla läroplanen. Detta betyder att vi kommer att köra med två parallella läroplaner under en övergångsperiod på två år. I kursbrickan är de kurser som hör till den gamla läroplanen märkta med ett ”g” framför kursbeteckningen, t.ex. gMO05. Alla tillämpade kurser går redan nu enligt nya läroplanen, så där finns inga kurser med ”g” framför. Åk 16 ska alltså inte välja kurser med ”g” framför och åk 15/14/13 ska i huvudsak ha kurser med ”g” framför. Kolla med din studiehandledare om du är osäker.

Följ regelbundet med skolans infokanaler Wilma och skolkalendern så att du inte missar något viktigt!

följ upp


FrånvaroGrundregeln är att du ska vara närvarande vid alla lektioner och andra evenemang som skolan arrangerar. Om du är borta från lektioner på grund av sjukdom eller annan godtagbar orsak, ska hemmet meddela skolan om detta via meddelande i Wilma till grupphandledaren. Du kan också ta med ett skriftligt intyg då du blivit frisk.

Om du har för mycket frånvaro från en kurs kan du bli obedömd i kursen. Läraren har rätt att inte bedöma dig om du samlat på dig mer än tre frånvarolektioner. Detta gäller också (semester)resor under skoltid – privat resa är inte giltig frånvaro. Privata resor i provveckan bör speciellt undvikas – läs närmare i bedömningsöversikten på sidan 16 om hur frånvaron påverkar bedömningen.

Hur frånvaro och/eller förseningar påverkar kursbedömningen av enskilda kurser är upp till läraren i kursen i fråga. Läraren berättar om sina regler och sin bedömning i början av varje kurs.

Frånvaron bokförs av ämneslärarna i Wilma och kontrolleras regelbundet av grupphandledaren. Vid oroväckande mängd frånvaro kopplas skolans studerandevårdspersonal in.

PositionssystemetLäsordningen är uppbyggd av nio så kallade positioner (P). Kurserna är placerade i positionerna och läses alltså 3 lektioner i veckan (se bilden nedan). I kursbrickan i Wilma ser du vilka kurser som går i vilka positioner. Som en länk på första sidan i Wilma hittar du också en lathund där alla kurser/grupper är uppräknade och i vilka perioder och positioner de går – ett verktyg som är bra då du vill flytta en kurs i ditt schema. Vissa kurser (t.ex. studiehandledningen) kan även ha endast en eller två lektioner i veckan, men det framgår ur ditt schema i Wilma.

L

må

N

on

U

ti

C

to

H

fr

GHT

8.15 9.30

9.40 10.55

8.15 9.30

9.40 10.55

11.05 12.20

11.05 12.20

13.00 14.15

13.00 14.15

13.15 14.30

13.00 13.15

14.30 15.45

14.30 15.45

14.45 16.00

12.20 13.00

12.20 13.00

P 6P 1

P 1P 6

P 5

P 3

P 2

P 8P 9

P 3

P 2

P 4

P 4

P 5

P 7

P 3P 8

P 6

P 8

P 4

P 7

P 1

P 2

P 5

P 7

Kursformad undervisningDe ämnen du läser är indelade i kurser. Kurserna är

antingen obligatoriska, fördjupade eller tillämpade. De kan också vara alternativa, t.ex. matematik lång/kort.

Då du väljer dina kurser ska du gärna se studierna som en helhet och planera för hela din gymnasietid. Du ska förstås också beakta dina yrkesintressen och fram-tidsplaner i samband med kursvalet. Du kan se över ditt studieprogram regelbundet med din studiehandledare och grupphandledare. Se till du har ett hållbart program också efter eventuella förändringar. Följ kursrekommendationerna så långt det går och diskutera alltid med ämnesläraren om du planerar avvika från rekommendationerna. I sista hand är det du själv som är ansvarig för ditt eget studieprogram.

Läsårets alla kurser finns i kursbrickan i Wilma. De flesta kurser undervisas tre lektioner i veckan under en period. Vissa kurser kan dock ha färre lektioner och

gå över flera perioder. Varje period avslutas med en provperiod enligt ett särskilt schema. Ditt schema för alla perioder och provveckor finns i Wilma.

Beskrivningarna för samtliga kurser hittar du som en länk på första sidan i Wilma. I kursbeskriv-ningshäftet förklaras också de olika kurstyperna närmare. Du får även fram kursens beskrivning genom att högerklicka på kursen i kursbrickan. Kurserna i kursbrickan och schemat är färgkodade på följande sätt:

gröna kurser = obligatoriskaröda kurser = fördjupadeblåa kurser = tillämpade


VitsordI slutet av varje kurs får du ett vitsord för kursen i fråga och du ser ditt vitsord i Wilma. Ditt vitsord baserar sig på de bedömningskriterier ämnesläraren presen-terar i början av kursen. I vår skola strävar vi efter en mångsidig bedömning som kan basera sig på flera olika delmoment (t.ex. lektionsaktivitet, inlämningsarbeten, prov, självbedömning). I början av varje kurs ska du få veta vad som krävs av dig under kursen och märk att bedömningsgrunderna kan variera från kurs till kurs, även inom samma ämne. Om du inte gör allt som hör till kursen påverkar det förstås ditt vitsord - du kan få sänkt vitsord och i värsta fall kan du till och med bli obedömd i kursen.• Alla obligatoriska och fördjupade kurser bedöms

med ett siffervitsord (4-10). Tillämpade kurser kan bedömas med siffervitsord eller prestationsanteckning (avlagd/underkänd), bedömningssättet framgår ur kursbeskrivningen. Följande prestationsanteckningar används också:

• P - prestationer saknas. Du har ogjorda/oinlämnade prestationer (t.ex. kursprovet) och måste komplettera senast vid följande omtent för att kunna bli bedömd i kursen. En kurs bedömd med P inte är en avlagd prestation.

• O - obedömd. Läraren har inte kunnat bedöma dig på grund av t.ex. ogjorda uppgifter eller för mycket frånvaro. Vitsordet P blir i regel ett O om du inte kompletterat kursen innan följande omtent. En kurs bedömd med O är inte en avlagd prestation.

Se närmare info i bedömningsöversikten på sidan 16.

ProvveckanPerioderna slutar i en 6 dagar lång provvecka, 4 dagar med ett prov och 2 dagar med 2 prov per dag. Varje position i schemat har sitt eget prov-tillfälle och de flesta positionerna en obligatorisk, förberedande lektion dagen före provet. Provveckans schema finns både i kalendern och på Wilma. Lektionerna i musik och gymnastik följer ett litet annorlunda schema pga gemensamma lärare med högstadiet. Studeranden bör se till att de vet före provveckan börjar vilka lektioner de har och hur de är placerade i schemat.

Provet är klockan 9.00–11.45 (och det eventuella andra provet 12.15–15.00). Matrasten är kl. 11.30–12.15. Man får gå till lunchen tidigast kl 11.00. Ibland kan studeranden hamna ha två tunga prov i läsämnen under en och samma dag och då kan man an-hålla om att få skriva eftermiddagens prov någon annan dag under samma provvecka. Studeranden måste själv organisera detta med ämnesläraren minst 2 veckor före provveckan börjar.

Alla kurser har inte ett slutprov och då kan tiden för provtillfället utnyttjas på annat sätt.

FlexveckaMellan period 4 och 5 (3–7.4) har vi en flexvecka där studerande läser en kurs intensivt under en veckas tid. Flexveckan är ett samarbete med Espoonlahden och Haukilahden lukio och studerande har möjlighet att avlägga en kurs i någondera skola. De flesta kurser som ordnas i f lexveckan är något utöver det vanliga kursutbudet och flera kurser är ämnesövergripande. Flexveckans kursutbud presenteras under hösten och då sker även valet av kurs.

TentamenOm du vill försöka höja vitsordet i en godkänd kurs finns det separata höjningstentamenstillfällen för det ändamålet. Du kan förstås alltid höja vitsordet i en godkänd kurs genom att gå om den. Du anmäler dig till en tentamen elektroniskt, via Wilma. Det ska ske senast torsdagen före provet, försenade anmälningar tas inte emot.

OmtentamenDu har rätt att försöka höja ett underkänt kursvitsord en gång vid något omtentamenstillfälle. Du har bara ett tentförsök – om du blir underkänd i omtenten (eller ute-blir utan giltig orsak) måste du alltså gå om kursen för att bli godkänd i den. Det ordnas fem omtentamenstillfällen per läsår, ett tillfälle efter varje period. Du hittar datumen för omtent på sidan 7 och i skolkalendern. Anmälan sker i Wilma senast torsdagen före provtillfället, sena anmälningar tas inte emot. Observera att du inte kan försöka höja godkända vitsord på omtentamen.

HöjningstentamenDu har rätt att försöka höja ett godkänt kursvitsord

AvgångsbetygPå ditt avgångsbetyg från gymnasiet får du i varje ämne ett slutvitsord som utgörs av medeltalet i alla kurser du avlagt i ämnet. Tillämpade kurser kan bara höja, inte sänka ditt slutvitsord i ett ämne. De ämnen du bara har en kurs i kan du under sista studieåret anhålla om att få ett A (avlgad) istället för ett siffervitsord. Detta gäller även främmande språk du läst max två kurser i samt ämnet gymnastik (oberoende av antalet kurser).


Regler för provtillfällenAll personlig egendom, också mobil-telefoner, tabletter och musikspelare, ska lämnas utanför provutrymmet eller längst fram i klassrummet.

Telefoner ska vara avstängda. Räknarna ska vara av matematiklä-rarna godkända samt ha minnet tömt.

Till sin plats får studeranden endast ha med sig:• skrivdon (pennor, gummi, linjal,

osv.)• dator (om provet är digitalt)• annat material som krävs för det

specifika provet (t.ex. räknare, tabellbok, eller dylikt)

Vi ser allvarligt på all slags fusk vid provtillfällen. Om studerande ertap-pas för fusk eller försök till fusk vid ett kursprov leder det automatiskt till att kursen blir obedömd. Se närmare regler i bedömningsöversikten på sidan 16.

PlagiatGymnasiestudierna strävar till att lära studerandena att söka reda på och analysera kunskap. Det ingår därför i många ämnen självständiga studier, projektarbeten, presentationer, bok- och filmrecensioner m.m.

Internet tillhandahåller information om det mesta, men denna information får INTE kopieras. Studeranden bör alltid uppge källan till kunskap med fotnoter och källförteckning. Dessutom bör informationen man lånar uttryckas med egna ord. Det räcker alltså inte med att man byter ut ett ord här och där mot en synonym utan texten skall vara egenhändigt skriven och återge innehållet i källmaterialet. Man gör sig också skyldig till plagiat om man ordagrant översätter en text. Också i detta fall skall källan anges.

Lärarna har olika sökprogram som spårar internet-fusk. Om en studerande ertappas för plagiat/fusk, påverkar det alltid kursbedömningen. Se noggrannare regler i översikten på sidan 16.

Eftersom det förekommer också oriktig och vilsele-dande information på Internet är det skäl att söka reda på material från många olika källor och kritiskt syna detta material. Sedan baserar man sitt arbete på materialet i de källor som känns trovärdiga. Alla dessa källor skall naturligtvis redovisas för.

Lärarna som ger uppgifterna ger också information om vad som krävs, hur man gör fotnoter och hur man gör upp en källförteckning. Fråga innan du sätter igång och om du är osäker!

SjälvstudierDu kan också tentera kurser, vilket innebär att du avlägger kursen på egen hand. I en tenterad kurs ingår det vanligen ett skriftligt prov som du skriver på ett allmänt tentamenstillfälle. Det kan också ingå andra arbeten i kursen.

Om du vill tenta en kurs ska du diskutera med ämnesläraren. Du fyller i blanketten för ansökan om tenträtt (finns utanför kansliet) och du lämnar in den till ämnesläraren senast två veckor innan periodstarten. Om ämnesläraren godkänner tentanhållan, går den vidare till biträdande rektor.

Alla kurser kan inte tenteras, t.ex. muntliga kurser. Även kurserna i modersmål och engelska är sådana som vi inte rekommenderar att du tentar.

Om du inte blir godkänd i en tenterad kurs måste du delta i kursen. En underkänd tenterad kurs räknas alltså inte som en kurs. Då du fått tenträtt ska du också komma ihåg att anmäla dig till tenttillfället. Det gör du elektroniskt via Wilma senast torsdagen före tentdatumet.

genom att delta i en höjningstentamen, som ordnas i januari och juni. Du hittar datumen för höjningstent på sidan 7 och i skolkalendern. Anmälan sker i Wilma senast torsdagen före provtillfället, sena anmälningar tas inte emot. Observera att det bättre vitsordet alltid blir gällande. Du kan också bättra ditt kursvitsord genom att gå om kursen.

Dina tentmöjligheter redovisas även i bedömningsöversikten på sidan 16.

GNET – digitala gymnasiekurserMattlidens gymnasium är med i det finlandssvenska gymnasie-samarbetet GNET i vi lket elva gymnasier erbjuder en kursbricka med ett 30-tal distanskurser och virtuella kurser samt gemensamma projekt. Distanskurser är kurser där studerande utför uppgifter som bäst passar honom/henne själv och lämnar in dem enligt lärarens direktiv. I kurserna kan också andra element ingå, såsom närstudieträffar, chatsessioner, videokonferenser o.s.v.

Läsåret delas in i tre terminer samt en termin under sommaren. Detta betyder alltså att distanskurserna avläggs i långsammare takt än vanliga kurser. De kurser som erbjuds via GNet är dels nationella kurser och dels skolvisa kurser som berikar utbudet i olika ämnen.

Mer info: http://www.gnetkurser.com

http://www.gnetkurser.com

http://www.gnetkurser.com


BEDÖMINGS-ÖVERSIKT


Mattlidens gymnasium finns också på Facebook och Instagram. Gilla oss och följ med vad som pågår!

www facebook com/mattlidensgymnasium

Instagram: @mattlidensgymnasium

Då du studerar i Mattlidens gymnasium har du tillgång till flera olika datasystem. De ska hjälpa dig i dina studier, ge dig information om kurserna du går på och aktuella händelser i skolan. De viktigaste systemen är:

DATASYSTEMoch

INFORMATIONSKANALER

Wilma

Det här är skolans viktigaste infokanal och du är skyldig att regelbundet logga in för att läsa dina meddelanden. I Wilma hittar du en hel del information om dina studier. Det finns även en Wilma-app som du lätt kan skicka/läsa meddelanden via.

I Wilma kan du:• se dina kursval och scheman samt justera dessa• se dina vitsord i kurserna • anmäla dig till om- och höjningstent samt studentskrivningarna• vara i kontakt med lärare, personal och andra studerande• se lärares scheman och läsa meddelanden de skickar dig• hitta kursbeskrivningar, lathund, studieguide och annat viktigt som

länkar på första sidan• fylla i blanketter, t.ex. din skrivningsplan och uppdatera dina kontakt-

uppgifter

Skolkalendern

Skolan använder en digital skolkalender som du hittar på adressen mattliden.skolkalender.fi.I skolkalendern kan du:• hitta viktig info om vad som händer i skolan (anmälningstider, aktuella

händelser, provtillfällen m.m.)• lägga in ditt schema från Wilma• hitta instruktioner för hur du aktiverar din kalender, hur du kan använda

den t.ex. i din telefon och synka den med din egna digitala kalender• få tillgång till info och material som läraren lägger in under de kurser

du går

Hemsidan

Hemsidan är i huvudsak vår infokanal till allmänheten utanför skolan. På hemsidan hittar du också dokument som studieguiden och kursbeskrivning-arna. Här finns också ett forum som kan användas i vissa kurser. Hemsidan har en svensk och en engelsk (IB) variant. Innehållet varierar något beroende på språkvalet och de engelska sidorna är närmast avsedda för dem som studerar på IB-linjen.

Lösenord. För att komma åt Esbo stads trådlösa nätverk behöver du ett lösenord. Du får ett från skolan då du påbörjar dina gymnasiestudier. Du får ett separat lösenord för Wilma, men då Wilma ställer extra höga krav på säkerheten, måste du börja med att ändra ditt lösenord då du loggar in första gången. Till den digitala skolkalendern skapar du själv lösenord.

http://mattliden.skolkalender.fi

http://mattliden.skolkalender.fi


DELF En gång om året, på våren, har studerandena möjlighet att delta i det internationella språkprovet DELF (Diplôme d’Études en Langue Française). Provet består av hör-förståelse, läsförståelse, skriftligt och muntligt prov och kan avläggas på 4 olika nivåer:

A1 (nybörjare)A2 (fortsättare)B1 (avancerade)B2 (mycket avancerade)

Efter avklarat prov får studeran-den ett officiellt diplom som kan användas för att bestyrka franska kunskaperna t.ex. vid ansökan om studieplats eller jobb eller för att få språktillägg i serviceyrken. För att studera vid ett franskt universitet krävs nivå B2. Diplomet är ett bra intyg över de faktiska kunskaperna i franska eftersom språkprovet be-tonar studerandens förmåga att kommunicera.

SPECIALKURSERoch

SPRÅKEXAMINA

DSD – Deutsches SprachdiplomDSD är språkprov som utfärdas av den tyska staten och är internationellt erkända. De kan avläggas på två olika nivåer (DSD I och DSD II) och är gratis för studerandena. Både DSD I och DSD II utgör ett bevis på uppnådda kunskaper i tyska enligt fastslagna och definierade nivåer, som gäller i alla EU-länder.

DSD I, som skrivs på våren, är den lägre nivån. Det rekommenderas att man gör det provet på våren under andra året i gymnasiet, helst efter avlagd DSD-förberedelsekurs, som ordnas i skolan. Utgående från studerandens resultat i de olika delmomenten, som beskrivs nedan, kan man i DSD I komma upp till antingen A2- eller B1-nivå i tyska. Båda dessa nivåer är fullt uppnåbara för studereande som läser B2- och B3-tyska.

DSD II skrivs på hösten. I det provet kan man baserat på sina prestationer uppnå antingen B2- eller C1-nivå, varav den sistnämnda kräver språkkunskaper på nästintill modersmålsnivå. DSD II är med andra ord ett mycket krävande prov, som rekommenderas för studerande som läser A-tyska (på hösten under sista läsåret i gymnasiet), eller som har mycket goda kunskaper i tyska. Om man klarar DSD II på C1-nivå behöver man inte avlägga ett speciellt språkprov om man vill studera vid ett tyskt universitet, eftersom DSD II-diplomet anses räcka som belägg för tillräckliga språkkunskaper.

Både DSD I och II består av fyra delmoment: läs- och hörförståelse, uppsats och ett muntligt prov. Läs- och hörförståelseprovet samt uppsatsen skrivs under en dag,


medan det muntliga provet hålls vid ett annat tillfälle. Läs- och hörförståelsen brukar upplevas som relativt lätta av studeranden på båda nivåer, medan uppsatsen och det muntliga provet kräver lite mer övning. Om man går DSD-förberedelsekursen är man dock väl rustad inför provet och dessutom kommer man efter avklarad kurs att ha lärt sig uttrycka sig mycket bättre på tyska, både i tal och i skrift. Alla delar av provet ordnas i skolan.

Båda språkdiplomen är till stor nytta t.ex. då man vill söka arbets- eller praktikplats i ett tyskspråkigt land. Mattliden är den enda svenskaspråkiga skolan i Finland där man kan avlägga DSD.

ECDL – European Computer Driving License ECDL är ett europeiskt datakörkort. Det är ett mångsidigt intyg på dina kunskaper i datateknik, och kan vara användbart då du söker arbete. För att få datakörkortet ska du kunna filhantering, Internet och epost, ordbehandling, presentationsgrafik, tabellhantering och bildbehandling. Du kan få körkortet genom att delta i IT-kurserna IT1 och IT2, och klara av de tenter som kurserna avslutas med.

Gymnasiediplom i bildkonst (GD 02)Gymnasiediplomet i bildkonst är ett självständigt konstnärligt prov som genomförs under handled-ning av bildkonstläraren, under en period. Arbetet består av ett verk och en portfolio. Det finns minst fem alternativa uppgifter varav den studerande väljer en. Diplomuppgif-terna bygger på de obligatoriska och fördjupade kurserna i bildkonst. För att göra diplomarbetet bör man ha avlagt fyra kurser i bildkonst. Mera info fås av bildkonstläraren.

Gymnasiediplom i mediekunskap (GD 05)Mediadiplomet är ett självständigt prov som görs inom det media-området som den studerande valt. Arbetet utförs under handledning av en lärare. För att få avlägga diplomet skall den studerande ha fullgjort minst fyra kurser som anknyter till medier: HI08, IT02, KO03 och MO12.

Gymnasiediplom i musik (GD 06)Diplomarbetet i musik är antingen ett musikprojekt med portfolio eller en provportfolio över arbeten från gymnasietiden. För att göra diplomarbetet bör man ha avlagt fyra kurser i musik. Mera info fås av musikläraren.

Gymnasiediplom i gymnastik (GD 04)Diplomarbetet i gymnastik innefattar fysisk presta-tionsförmåga, specialkunnande, gymnastikkunskaper, intresse och samarbetsfärdigheter samt en portfolio. Mera info fås av gymnastikläraren.

Kurser vid andra skolor och till-godoräknande av kurserDu kan avlägga kurser vid andra gymnasium och yrkes-instut och få med dem i ditt studieprogram. Du måste förstås visa upp ett intyg över de avklarade kurserna. Du kan också avlägga en hel utbytesperiod i ett annat gymnasium. Ta kontakt med din studiehandledare om du är intresserad av ett periodbyte.

Kurser vid till exempel Arbis kan också räknas till godo. Esbo finskspråkiga arbis ordnar t.ex. vissa kurser specifikt för gymnasiestuderande. För att vara säker på att du får en kurs för dina prestationer kan det vara skäl att först diskutera med din studiehandledare. Exempelvis bilkörkortet, första hjälp-kurs, hygienpass och musikstudier är sådant som kan tillgodoräknas som gymnasiekurser. I sista hand är det alltid biträdande rektor Susanne Björkstén som beslutar om tillgodoräknande av studier avlagda utanför skolan.

Detsamma gäller också för studerande som tillbringat ett läsår utomlands. Det är skäl att diskutera utbytesårets studier med studiehandledaren/biträdande rektor redan innan du reser. Det är ytterst viktigt att du sparar alla betyg, intyg, studieguider och kursinformation så att biträdande rektor kan bedöma de prestationer du avklarat.

Du som t.ex. idrottar på FM-nivå kan också få kurser tillgodoräknade i gymnasiet. Det finns en speciell blankett för tillgodoräknande av idrottande och du hittar den utanför kansliet. Det lönar sig att fylla i blanketten i slutet av läsåret eller när du ev. avbryter ditt idrottande.


Busskort inom huvudstadsregionenStuderande under 17 år åker med barnbiljett. Studerande som fyllt 17 år och som är fast bosatt i Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo får studeranderabatt på resorna. När du fyller 17 år, får du på skolans expedition en blankett som berättigar dig till rabatt på dina skolresor. Med en blankett som är stämplad och undertecknad på skolans kansli och iden-titetsbevis besöker du sedan antingen trafikverkets kundservice eller Esbo stads serviceställen för att köpa ett smartkort som du laddar enligt eget behov.

Ansökan skall förnyas varje läsår, senast den 31.8. Besluten angående storleken av studeranderabatt (25% eller 50%) gör varje kommun för egen del och därför varierar rabatten i olika kommuner. De som är tillfälligt bosatta i dessa kommuner har tyvärr inte rätt att få rabatt på sina bussresor, men kan få ett stamkort om de har intyg från skolan att de är studerande.

Studerande bosatta utanför ovannämnda kommuner kan ansöka om skolresestöd från Folkpensionsanstalten (FPA). För att få ett köpintyg skall studeranden ansöka om skolresestödet med blankett som finns på FPAs hemsida och fylls i elektroniskt.

Information om stipendier och bidragWebbtjänsten FYRK hjälper dig att navigera i stipendie- och understödsdjungeln: http://fyrk.fi.

STUDIE-FÖRMÅNER

Studiekort och rabatt på långfärdsbuss och tågRabatt på buss- och tågresor utanför huvudstadsregionen kan fås med studieintyg från skolan.

Både Suomen Lukiolaisten Liitto och Finlands Svenska Skol ungdoms-förbund r.f. har egna studiekort som studeranden kan ansöka om direkt av dem. Dessa studiekort gäller även för rabatt på tåg och långfärdsbussar. Mera information finns på www.lukio.fi eller www.skolungdom.fi

StudiestödPå Folkpensionsanstaltens sidor finner du utmärkt information om alla olika former av studieförmåner, bl.a. studiepenning, bostadsbidrag, räntestöd för studielån och stöd för skolresor www.fpa.fi (klicka på Studerande). Blanketterna finns också där och fylls i elektroniskt.

Med hjälp av programmet för kalkylering av studiestöd kan du ta reda på om du har möjlighet att få studiestöd och beräkna studiestödets belopp.

StuderandeskåpSkolan har både sk. nyckelskåp och kombinationsskåp. För ett nyckel-skåp betalar du en nyckelpant medan kombinationsskåpen fungerar utan nyckel. Kombinationsskåpen inne-has av två studerande gemensamt medan nyckelskåpen innehas av bara en person. Det är i regel vaktmästa-ren som har hand om skåpen och som ska vidtalas om du behöver ett skåp, tappat din nyckel, din kod eller inte längre vill ha ett skåp. Du får inte överlåta ditt skåp åt någon annan.

Några av nyckelskåpen är bredare och är avsedda för studerande som kommer till skolan med moped eller motorcykel och behöver en plats för sin hjälm. Meddela vaktmästaren om du behöver ett större skåp.

Skåpen bör tömmas till sommaren, även om du fortsätter i skolan nästa höst. Var snäll och ta hänsyn till den du eventuellt delar ditt skåp med och håll ordning på dina saker.

SkolmatI motsats till många andra länder erbjuder skolorna i Finland sina elever och studerande gratis lunch. I Mattlidens skolcentrum serveras dagligen lunch åt ca 1200 personer. För att köket ska kunna servera tillräckligt med mat åt var och en och få det hela att löpa krävs att alla kommer och äter vid rätt tidpunkt. Även om du själv är ledig när det serveras lunch är det inte tillåtet att äta annat än vid gymnasiets egen lunchtid, alltså 12.20–13.00. Under provveckorna äter gymnasiet 11.30–12.15.

Allergier, intoleranser och ve-getariansk mat. Studerande som önskar vegetarisk mat eller har mat allergier / mat intoleranser ska fylla i en blankett på kansliet. Det krävs läkarintyg för alla allergiers del. Bara dessa studerande får ta mat vid disken för specialdieter.

http://fyrk.fi

http://www.lukio.fi

http://www.lukio.fi

http://www.skolungdom.fi

http://www.fpa.fi


Studerandevården omfattar allt det arbete som hela skolsamfundets personal gör för att stöda och främja de studerandes välbefinnande. Var och en gör detta som en del av sina egentliga arbetsuppgifter.

Studerandevårdens centrala mål är att skapa en sund och trygg inlärnings- och skolmiljö, värna om den mentala hälsan, motverka utslagning samt främja välbefinnandet i skolgemenskapen. Det här innebär såväl stödande insatser för hela skolsamfundet som individuellt stöd. Målet är att främja en skolkultur med fokus på omsorg, omtanke och positiv växelverkan. Studerandevårdens insatser är ägnade att främja studerandes inlärning och en balanserad utveckling i deras liv i stort. Den centrala målsättningen är därför att förebygga olika problem och upptäcka hinder för inlärningen.

Kontakten med studerandes vårdnadshavare är ofta av central betydelse inom studerandevården.

Studerandevården koordineras av en yrkesövergripande studerandevårdsgrupp. Den ansvarar för planering, utveckling, genomförande och utvärdering av den gemen-samma studerandevården samt den allmänna trivseln i läroanstalten. Studerandevårdsgruppen främjar också de studerandes och vårdnadshavares delaktighet i gymnasiets verksamhet. Enskilda studerandes ärenden behandlas inte

STUDERANDE-VÅRD

Skolkurator och skolpsykologSkolkuratorn stöder handleder och ger råd till stu-derande i ärenden som gäller det sociala och psykiska välbefinnandet, studier och livssituation.

Under besöken diskuterar skolkurator och studerande om vilka behov studerande har av förändring, åtgärder, stöd och vård. Studerande kan erbjudas fortsatt samtalsstöd hos kuratorn. Kuratorn vägleder och informerar också studerande om möjligheter till stöd och vård utanför skolan.

Föräldrar kan ta kontakt om det finns oro för den ungas situation. Samarbete med föräldrar sker enligt överenskommelse med studerande och med beaktande av ett fortsatt förtroende i kontakten med studerande.

Skolkurator Gunilla Biström har sitt arbetsrum i skolans övre våning. Ingång även direkt från gården invid B-ingången. Gunilla nås per telefon 050 570 58 30 eller epost ([email protected]).

Skolpsykologen stöder, vägleder och ger råd till studeranden i frågor gällande det psykiska välmåendet samt studier och livssituation. Skolpsykologen gör även psykologiska bedömningar och utredningar vid behov. Skolpsykolog Sandra Jääskeläinen nås per telefon 046 877 3924 eller epost ([email protected]).

i läroanstaltens studerandevårdsgrupp. Rektor är ordförande för gruppen och ansvarar för att den sammankom-mer regelbundet. Förutom rektor hör skolkurator, skolhälsovårdare, studiehandledare, speciallärare och ämneslärare till studerandevårds-gruppen. Vid behov kallas också studerande, vårdnadshavare och utomstående sakkunniga.

Den individuella studerande-vården finns till för enskilda stude-rande eller studerandegrupper. Med individuell studerandevård avses skolhälsovårdstjänster, psykolog- och kuratorstjänster som ges den studerande, samt yrkesövergripande studerandevård som gäller en enskild studerande eller studerandegrupp. En yrkesövergripande grupp sam-mankallas vid behov och med den studerandes, samt eventuellt vård-nadshavares, samtycke.

Hälsovård i gymnasietStuderandehälsovården främjar studerandenas hälsa. En hälsounder-sökning hos hälsovårdaren utförs under det första skolåret och en läkarundersökning under det andra skolåret. Läkarundersökningen är samtidigt en förhandsundersökning inför uppbåd. Övriga studerande kan få en hälsoundersökning vid behov. Vid läkarundersökningen kan studerande få ett nytt hälsointyg för ungdom, om de behöver det. Intyget duger som läkarintyg för körkort och arbetsplatser.

Hälsovårdaren kan kontaktas i ärenden som gäller vaccinering, sexual- och preventivrådgivning, rusmedel och mentalfrågor samt i andra ärenden som anknyter till hälsan. Hälsovårdaren har också öppen mottagning då studerandena kan söka hjälp i akuta ärenden utan tidsbokning.

Studerande som vill boka en tid hos studerandehälsovårdens läkare kan göra det via hälsovårdaren. Vid


behov hänvisas studeranden till ytterligare undersökningar eller den specialiserade sjukvården.

Vid olycksfall ger skolhälsovården första hjälpen tillsammans med skolans övriga personal. I situationer där studeranden fått första hjälpen har vårdnadshavaren ansvar för att han eller hon hänvisas till fortsatt vård.

Skolhälsovårdare Sari Björk-roth är på plats måndag–torsdag (dejour kl. 12.30–13.00) och nås även per telefon (046 877 23 68) eller epost [email protected].

TandvårdAlla gymnasiestuderande i Esbo har rätt till munhälsogranskning inom den kommunala tandvården, obe-roende av vilken hemort studerande har. Tandvården är gratis för under 18-åringar.

Studerandena kallas inte til l granskning, utan bör själva boka tid via telefon 09 816 30300 (mån–fre kl. 7.45–16.00). Mera info på Esbo stads hemsida: http://www.esbo.f i/sv-FI/Social_och_halsovard/Sjuk_och_halsovard/Munhalsovard

Alla studerande i Mattlidens gymnasium hör till studerandekåren, eller mera bekant elevkåren. I början av ett läsår väljer studerandekåren en ordförande och 18 studerandekårsstyrelsemedlemmar. Ordförande, sekre-terare och kassör kan genom aktivt deltagande få en kurs för ett års arbete, medan man som vanlig medlem får en kurs efter två års aktivt arbete. Ordförande i studerande-kårsstyrelsen sitter med i skolans ledningsgrupp medan vice ordförande sitter med i studerandevårdsgruppen.

Alla i styrelsen får ett intyg över sitt arbete. Studerandekårsarbetet kan räknas som en merit i en CV. Styrelsen ger bidrag till abiturienterna och gammeldansen och har en mikrovågsugn och vattenkokare för stude-randena. Styrelsen gör anskaffningar som studerandena vill ha och ansvarar för t.ex. konditionssalen. Styrelsen ordnar spelkvällar, fester och Mattnatten med talangjakt. Styrelsen arbetar aktivt för ökad samhörighet och trivsel i skolan och ger studeranden möjlighet att påverka beslut som görs i skolan. Styrelsen handleds av lärarna Martina Andtfolk och Merit Kärki.

StudiehandledningSkolans studiehandledare, Tony Valtonen och Anna Quagraine handleder studerandena i frågor som berör både gymnasiestudier och fortsatta studier. I mera tidskrävande ärenden kan det vara skäl att boka en tid hos studiehandledaren genom att föreslå en tidpunkt via Wilma.

Studiehandledarna har delat upp studerandena sinsemellan så att Tony handleder basgrupperna A–C och Anna basgrupperna D–E och IB. Du ska i huvudsak kontakta din egen studiehandledare. Förutom tillgång till individuell handledning har du studiehandledning i klass med din studiehandledare under vissa perioder.

Kontaktinformationen hittar du på sidan 3 och grupp indelningen på sidan 6 i denna studieguide.

SpecialundervisningSpecialundervisningen i gymnasiet går främst ut på individuell handledning kring studieteknik och hjälpmedel. Studerande som vill bli testad för läs- och skrivsvårigheter kan vända sig till specialläraren. Intyg inför studentskrivningar görs klara i samråd med speciallärare och rektor senast då den studerande går på åk 2 i gymnasiet.

Specialläraren hör till skolans studerandevårdsteam.

Vikarierande speciallärare Susanna Jürgens har sitt arbetsrum på andra våningen mittemot läsesalen. Susu är anträffbar alla dagar och kan nås via Wilma, per telefon 046-877 2854 eller epost ([email protected]).

STUDERANDEKÅR ochSTUDERANDEKÅRSSTYRELSE

Studerandekårens trivselregler• Respektera andras arbetsro! • Bete dig sakligt mot andra i sko-

lans alla utrymmen. Ett leende kan rädda någons dag! Kom också ihåg att hälsa på lärare och med-studeranden.

• Var rol lmodel l för de yngre eleverna och studerandena! Vi använder inte alkohol eller röker på skolans område.

• Städa efter dig vid mikrovågsug-nen och sofforna och håll också resten av skolan ren. Städa efter dig i konditionssalen, som stude-randena själva har planerat och skaffat pengar till. Sätt tomflaskor och -burkar i klassrummens in-samlingskärl. Pengarna används för att förbättra trivseln i skolan.

http://www.esbo.fi/sv-FI/Social_och_halsovard/Sjuk_och_halsovard/Munhalsovard



Tutorerna 2016–1716 ADennis BucherAnna HasselblattJacob KurténGreta Wirén

16 BAlexander JohanssonUlrika OlsioAmanda PorkoEric Welin

16 CCalle HasselblattMarcus KavaleffOliver OtterströmFrida Silvander

16 DOtto BaltscheffskyMette GerkmanAnton MustonenFrida Oinonen

16 ELinnea AganimovAnna Helin Niclas KavaleffSebastian LiljaOscar Ryynänen


Den övergripande målsättningen med tutorverksamheten är att utveckla vår skola och skapa en bättre anda. Syftet är att tutorstuderandena skall fungera som stöd för nya studeranden men också varandra. Tutorerna skall även kunna hjälpa till med att lösa frågor som har anknytning till skolan. Den handledning som tutorerna erbjuder till skolans nya studerande är viktig men det är inte huvudmålsättningen med tutorverksamheten. Grupphandledarna innehar fortsättningsvis ansvaret för att informera sin grupp.

MEP – Model European ParliamentMattlidens gymnasium deltar tillsammans med Etelä-Tapiolan lukio, Kauniaisten lukio, SYK och Gymnasiet Grankulla samskola i Model Euro-pean Parlianent. Två gånger om året ordnas i något EU-land ett simulerat EU-parlamentsmöte. Då får var skola skicka en representant att delta i diskussioner och debatter i en veckas tid. Deltagarna bor hos värdfamiljer och jobbar i kommittéer tillsammans med ungdomar från andra EU-länder. De sista två dagarna samlas alla till plenum för att rösta om olika förslag som arbetats fram under hela veckan. Deltagarna betalar för sin egen resa och egna fickpengar. Skolan står för deltagaravgiften. Det är en garanterat givande men samtidigt också krävande uppgift. Årets båda deltagare utses i allmänhet genast i början av höstterminen. I första hand väljs delegaterna från årskurs 2. För mera information kan du vara i kontakt med handledande lärare Anna Martikainen på IB.

LEAP – Linked European Awareness Projectär ett samarbetsprojekt mellan fem skolor från olika europeiska länder: Ita-lien (Cuneo), Polen (Warsawa), Norge (Stavanger), Skottland (Lockerbie) och Mattlidens gymnasium. LEAP började som ett Comeniusprojekt 1993 och Mattlidens har redan hunnit stå värd för projektet fyra gånger. En gång per år träffas tio studeranderepresentanter och en lärare från varje skola, i något av länderna för en konferens med ett gemensamt tema. Inkvarteringen sker i värdfamiljer. Hösten 2016 ordnas konferansen i Finland. Kontaktperson är Fredrika Auvinen (bildkonstläraren).

TUTOR- INTERNATIONELLVERKSAMHETEN VERKSAMHET

Tutorerna avlägger ett utbildningsprogram under vårterminen. Programmet är indelat i fyra separata delar:

1) Studerandena utarbetar gruppens målsättningar och handlingsplan, 2) Frågor kring kommunikation, gruppdynamik och värderingar behandlas genom dramaövningar och små-gruppssamtal, 3) Studiehandledning under ledning av grupphandledarna och studiehandledarna. 4) ’Teamtrivselseminarium’ – 2 dygn ute i naturen. Olika övningar och lekar. Genomgång av tutorernas Högsand-uppgifter.

Skolstarten och Högsand-dagarna planeras med målsätt-ningarna att skapa en vi-anda och en bra start i gymnasiet.

De studerande som fungerar som tutorer erhåller en kurs i studiehandledning. För IB-studerande kan tutorverksamheten utnyttjas för att uppfylla CAS-kvoten.

Valet av nya tutorer ordnas i början av vårterminen så att själva utbildningen kommer igång under marsmånad.


STUDENT-EXAMEN

Gymnasiets avgångsbetygFör att få avgångsbetyg från gymnasiet krävs att studerande avlagt minst 75 kurser, varav 47-52 är obligatoriska och minst 10 fördjupade. Därtill måste den studerande vara godkänd i varje läroämne, dvs. ha minst 2/3 av sina kurser godkända i varje läroämne.

På avgångsbetyget finns inte enskilda kursvitsord, utan endast ämnesvisa slutvitsord som baserar sig på vitsorden i de obligatoriska och fördjupade kurserna. Läraren som bedömer lärokursen kan höja vitsordet, om hen anser att den studerandes kunskaper och färdigheter i slutskedet av studierna är bättre än medelvitsordet av kurserna. Observera att inga avlagda kurser kan raderas från avgångsbetyget.

det sig att sprida examen på 2–3 gånger och göra ämnesvalet därefter så att tillräckligt antal kurser är avlagda vid skrivningstillfället. Samma sak gäller om man vill skriva flera främmande språk. Det är möjligt att under samma examenstillfälle avlägga endast två realprov, ett dag I och ett dag II. Se fördelning av realproven på sidan XXXX.

För att en studerande skall erhålla studentbetyg krävs att han/hon även får ett avgångsbetyg från gymnasiet. Studentexamen är avlagd då examinanden erhållit godkänt vitsord i sina fyra obligatoriska ämnen, men studentbetyget skickas till skolan först efter att också skolans avgångsbetyg är klart.

DigitaliseringStudentexamen kommer att digitaliseras fr.o.m. hösten 2016 enligt följande tidtabell:

HÖSTEN 2016 geografi, filosofi och tyska.VÅREN 2017 franska, samhällslära och psykologi HÖSTEN 2017 finska, religion, livsåskådning, hälsokunskap och historia.VÅREN 2018 engelska, spanska och biologi.HÖSTEN 2018 modersmålet, ryska, fysik, kemi.VÅREN 2019 matematik.

Det faktum att studentexamen digitaliseras innebär naturligtvis att också undervisningen förbereder studerandena inför de digitala proven. Studerandena skriver proven på egen bärbar dator och Esbo stad uppmanar studerandena att skaffa sig en bärbar dator redan i ett tidigt skede av studi-erna. Närmare information på följande sida: http://www.ylioppilastutkinto.fi/se/studentexamen/digabi-se

StudentskrivningarnaStudentexamen kan avläggas etappvis genom att avlägga proven under 1–3 på varandra följande examenstillfällen (t.ex. höst–vår eller vår–höst–vår). Med en treårig studietakt kan man alltså tidigast delta i studentskrivningarna under tvåans vår. För att få delta i ett studentexamensprov måste man ha avlagt alla obligatoriska kurser i ämnet i fråga. I de valfria språken bör minst tre kurser ha avlagts innan skrivningarna inleds.

I studentexamen är provet i modersmål alltid obligatoriskt och därtill bör ingå tre andra obligatoriska prov ur följande ämnesgrupper:

• det andra inhemska språket (A- eller B-nivå)• ett främmande språk (A- eller C-nivå)• ett realprov • matematik (lång eller kort)Av de obligatoriska proven bör minst ett vara på den mera krävande nivån.

Examinanden avgör själv vilka prov han/hon avlägger som obligatoriska. Valet är bindande i anmälningsskedet och kan inte ändras vid följande examenstillfälle. Utöver de obligatoriska proven kan examinanden skriva valfritt antal extra prov. Om examinanden vill skriva flera realprov lönar

Studentexamensnämndens hemsida:https://www.ylioppilastutkinto.fi/se/

mera info

http://www.ylioppilastutkinto.fi/se/studentexamen/digabi-se

http://www.ylioppilastutkinto.fi/se/studentexamen/digabi-se

https://www.ylioppilastutkinto.fi/se/


Anmälan till studentexamenDu ska personligen anmäla dig till varje skrivningstillfälle du tänker delta i. Anmälan görs via en blankett i Wilma och du anmäler dig endast till de prov du tänker skriva inkommande skrivningstillfälle. Blanketten skrivs ut via Utskrifter i Wilma, undertecknas med kulspetspenna och lämnas in till kansliet inom utsatt tid. När du deltar första gången ska du dessutom lämna in en utskrift på din skrivningsplan. Anmälan sker enligt den tidtabell som skolan meddelar, i slutet av november till vårens skrivningar och slutet av maj till höstens skrivningar.

Anmälan är bindande och kan inte återtas efter anmälan. Ett prov man anmält sig till men inte deltar i räknas som underkänt. Senast under andra året gör du under handledning av studiehandledaren upp en skrivningsplan, där du planerar in vilka skrivningar du planerar delta i och när. Då du anmäler dig första gången till studentexamen avgör du vilka prov du avlägger som obligatoriska och vilka som extra. Detta val kan inte ändras efter anmälan. Du avgör också (i språk och matematik) på vilken nivå du avlägger provet. Också detta val är bindande. Om du blir underkänd i ett obligatoriskt prov på A-nivå har du dock rätt att förnya provet på lägre nivå, förutsatt att du har minst ett annat prov på den mera krävande nivån bland de obligatoriska proven i din examen.

ProvkostnaderGrundavgift 14 €Provspecifik avgift 28 €Avgift för kontrollbedömning / prov 50 €Grundavgiften betalar du varje gång du deltar i ett examenstillfälle (höst/vår). Därtill betalar du den provspecifika för varje enskilt prov du deltar i. Kostnaderna faktureras av Esbo stad och skickas hem per post. Se till att du har uppdaterat din postadress i Wilma!

StudentexamensvitsordenLaudatur L = 7 poängEximia cum laude E = 6 poängMagna cum laude M = 5 poängCum laude approbatur C = 4 poängLubenter approbatur B = 3 poängApprobatur A = 2 poängImprobatur I = 0 poäng

KompensationOm en examinand har underkänts i ett obligatoriskt prov kan studentexa-mensnämnden ändå godkänna dennes examen på basen av kompensation. För varje godkänt prov i examen ges kompensationspoäng (1–7) enligt skalan ovan. 12 poäng kompenserar vitsordet i+, 14 p. vitsordet i, 16 p. vitsordet i-, 18 p. vitsordet i=. Kompensationen sker automatiskt om inte examinanden skriftligen meddelar nämnden att denne motsätter sig kompensationen.

Att ta om ett underkänt provEtt underkänt obligatoriskt prov får tas om två gånger under de tre examens-tillfällen som följer omedelbart på det tillfälle då provet blivit underkänt. Ett underkänt obligatoriskt prov i lång lärokurs kan tas om som kort lärokurs.

Om ett underkänt obligatoriskt prov har kompenserats får det tas om två gånger utan tidsgräns. Också ett underkänt extra prov får tas om två gånger utan tidsgräns.

Att ta om ett godkänt provEtt godkänt prov i studentexamen får förnyas en gång utan tidgräns. Det bästa vitsordet blir alltid gällande. Om provet höjs efter avlagd examen utfärdas ett skilt betyg över prestationen.

Komplettering av examenEfter avlagd studentexamen är det möjligt att komplettera den med nya ämnen eller med prov på en annan nivå än den som ingår i studentexamen. Detta kan man göra vid vilket skrivningstillfälle som helst och man kan anmäla sig till vilket gymnasium som helst som ordnar skrivningar på ens modersmål.


RealprovEna provdagen Andra provdagenPsykologi ReligionFilosofi LivsåskådningHistoria SamhällsläraFysik KemiBiologi Geografi Hälsokunskap

Råd med tanke på kursplanering Eftersom uppgifterna i speciellt realprovet grundar sig på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna är det viktigt att du läst alla dessa kurser i de realämnen du planerar att skriva i studenten. Fundera över vilket/vilka realämnen du är mest intresserad av och vilka du tror du har mest nytta av med tanke på fortsatta studier efter studenten. Följ ämnets rekommendationer för när och i vilken ordning du avlägger kurserna. Diskutera gärna med ämnesläraren angående enskilda studentprov och med din studiehandledare hur du bygger upp hela din examen.

Höjning av slutvitsord på avgångsbetygetStuderande som önskar höja slutvitsordet i ett ämne bör anmäla sig till ett skilt tentamenstillfälle, där studerande tenterar alla kurser i det valda läroämnet. Denna tentamen bör ordnas inom april månad och anmälan sker senast innan sportlo-vet i februari.

infotillfällenGymnasiets rektor ger information om student-skrivningarna i auditoriet inför både höstens och vårens skrivningar. Närmare tidpunkt meddelas i skolkalendern. Obligatorisk närvaro för alla delta-gande skribenter!


Datum för studentexamen

Examensdagar hösten 2016

Hörsförståelseprovmån 12.9 främmande språk, lång lärokurs, engelskatis 13.9 det andra inhemska språket, lång (A) och medellång (B) lärokurs, finskaons 14.9 främmande språk, kort lärokurs (C), franska, spanska, engelska, ryska/italienska

Skriftliga provfre 16.9 modersmålet, svenska och finska, textkompetensmån 19.9 religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi (elektroniskt prov), hälsokunskapons 21.9 främmande språk, lång lärokurs (A), engelskafre 23.9 det andra inhemska språket, lång (A) och medellång (B) lärokurs, finskamån 26.9 modersmålet, svenska och finska essäprovons 28.9 matematik, lång och kort lärokursfre 30.9 psykologi, filosofi (elektroniskt prov), historia, fysik, biologimån 3.10 främmande språk, kort lärokurs (C), franska, spanska, engelska, ryska, italienska, portugisiska, latin, samiska

Examensdagar våren 2017

Skriftligt prov:fre 10.2 modersmålet, svenska och finska, textkompetens

Hörförståelseprovmån 13.2 det andra inhemska språket, lång (A) och medellång (B) lärokurs, finskatis 14.2 främmande språk, lång lärokurs (A), engelskaons 15.2 främmande språk, kort lärokurs (C), spanska, engelska, ryska, italienska

Skriftliga provmån 13.3. modersmålet, svenska och finska, essäprovons 15.3. psykologi (elektroniskt prov), filosofi (elektroniskt prov), historia, fysik, biologifre 17.3. främmande språk, lång lärokurs (A), engelskamån 20.3. det andra inhemska språket, lång (A) och medellång (B) lärokurs, finskaons 22.3. matematik, lång och kort lärokursfre 24.3. religion, livsåskådningskunskap, samhällslära (elektroniskt prov), kemi, geografi (elektroniskt prov), hälsokunskapmån 27.3. främmande språk, kort lärokurs, engelska, franska (elektroniskt prov), spanska, tyska (elektroniskt prov), ryska, italienska, portugisiska, latin, samiska

Alla har rätt till trivsel, trygghet och arbetsro i skolan.

• Lektionerna inleds och avslutas på angivna tidpunkter. Försenad stude-rande antecknas i kursdagboken. Studerandena tar kontakt med kansliet om läraren inte infinner sig.

• Studerande som stör undervisningen kan utvisas ur undervisningsutrymmet.

• Studerande som insjuknar under skoldagen får avlägsna sig efter att ha meddelat hälsovårdaren eller den lärare från vars lektion han avlägsnar sig.

• Studerande som uppträder störande i matsalen kan förvägras skolmat under en viss tid. Varje studerande för själv sin bricka med kärlen till för dessa avsedd plats.

• Skolbyggnaden och skolgården bör hållas snygga och prydliga.

• Studerande är skyldig att ersätta skada som han åsamkat skolans eller annans egendom. Rektor, någon av lärarna eller vaktmästaren bör genast underrättas om skadan.

• Vid olycksfall underrättas hälsovårdaren, någon av lärarna eller vaktmästaren.

• Cyklar och motorfordon bör parkeras på av skolan angiven plats.

• Tobaksrökning är förbjuden på skolområdet.

• Det är förbjudet att uppträda under påverkan av rusmedel i skolan eller vid av skolan anordnade fester, utfärder, exkursioner eller andra undervisnings- eller studietillfällen. Att uppbevara rusmedel i skolan är förbjudet.

• Vistelse i ämnesrummen får ej förekomma utan tillstånd av ämnesläraren.

Den som överträder ordningsreglerna ställs till svars för detta.

ORDNINGS-REGLER


KURS-FÖRDELNING

Läroplanen för Åk 14 & 15 Kursfördelning, nya läroplanen (Åk 16)

Ämne Obligatoriska Fördjupade Tillämpade

Modersmålet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Finska, A och mofi 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Finska, B 1 2 3 4 5 6 7 8

Engelska, A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

B 2-språken 1 2 3 4 5 6 7 8 9

B 3-språken 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Matematik A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Matematik B 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fysik 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Kemi 1 2 3 4 5 6 7

Geografi 1 2 3 4 5

Biologi 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Historia 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Samhällslära 1 2 3 4 5 6

Religion 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Livsåskådning 1 2 3 4 5 6 7

Psykologi 1 2 3 4 5 6 7 8

Filosofi 1 2 3 4 5 6 7

Hälsokunskap 1 2 3 4

Musik 1 eller 2 3 4 5 6 7

Bildkonst 1 eller 2 3 4 5 6 7

Gymnastik 1 2 3 4 5 6

Studiehandledning 1 2 3 4 5 6

IT 1 2 3 4 5 6 7 8

Temastudier 1 2 3 4 5

Tvärvetenskapliga 1 2

Ämne Obligatoriska Fördjupade

Modersmålet 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Finska 1 2 3 4 5 6 7 8

Engelska 1 2 3 4 5 6 7 8

B 2-språken 1 2 3 4 5 6 7 8

B 3-språken 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Religion 1 2 3 4 5

Livsåskådning 1 2 3 4 5

Psykologi 1 2 3 4 5

Filosofi 1 2 3 4

Historia 1 2 3 4 5 6

Samhällslära 1 2 3 4

Biologi 1 2 3 4 5

Geografi 1 2 3 4

Fysik 1 2 3 4 5 6 7 8

Kemi 1 2 3 4 5

Ma A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Ma B 1 2 3 4 5 6 7 8

Gymnastik 1 2 3 4 5

Hälsokunskap 1 2 3

Bildkonst 1 eller 2 3 4 5

Musik 1 eller 2 3 4 5

Studiehandledning 1 2


Kursfördelning 2016–17, gammal läroplan 2016–17, ny läroplan

FGH

IJK

L M

BK

N

Andra våningen

Kurator

Studio

Hiss

Studerande-lounge

Lågstadium

WCSpeciallärare

WC

Tyst läsesal

Läsesal för grupparbete Bildkonst

Hiss

PIngång

MIngång


VÅNINGS-KARTA

A

B

C

DE

NOP

Q R S T

Första våningen

”Röda sidan”

Grundskolan

Amfiteater

Idrottsplan

Gatan på denna sida: Mattliden / Matinsyrjä

Gatan på denna sida: Gräsadalen / Gräsanlaakso

WC

GrundskolanRektor

Bitr. rektor

Studiehandl.IB-koord.

KansliWC

LärarrumLäkare

Hälso-vårdare

Atrium

WC

Studie-handl.

BibliotekMatsal

Röda matsalen

Stora gymnastiksalenA

Huvudingång

KIngång

JIngång

Auditoriet

Hiss

HIngång

HissVaktmästare

Hiss

Parkering

Hiss


U V Z

MU

Bottenvåningen

Hiss

I

”Röda sidan”

Hiss

WCGym

Omklädningsrum

Lilla gymnastiksalen

Ingång

WC

Auditorium

GIngång

EIngång

Musik

Parkering

Idrottsplan

Basketplan


Mattlidens gymnasium har utsetts till UNICEF-skola för tidsperioden 2013–2016.

Vi kommer således att koncentrera vår hjälpverksamhet till olika av Unicef stödda projekt. Vi ordnar Studia Generalia-föreläsningar om Unicef och dess verksamhet och lyfter fram denna verksamhet i alla de undervisningsämnen där det naturligt passar in. Vi kommer bl.a. att ordna penning-insamling på FN-dagen både i skolan och i köpcentret Iso Omena, vår Dagsverkesinsamling går till Unicef, studeran-dena tillverkar och säljer Unicef-dockor, bakverk, smycken mm. till förmån för Unicef.

På detta sätt vill vi i Mattlidens gymnasium göra våra studerande medvetna om människorättigheter, också barnrättigheter, och ge dem kunskap om andra länder ur social, ekologisk och ekonomisk synvinkel.

UNICEF-skola

Documents

T a i M S SIUM - mattliden.fi · Oscar Ryynänen 6 Mattlidens gymnasium – Studieguide 2016–17 < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 7 Grupp GrupphandledareRum 16 A Annika Westermarck