TA HAND OM DITT VATTEN

2

T a hand om ditt regnvatten!Över Stockholm faller 650 millimeter neder-börd varje år. Det betyder 650 liter vatten på

varje kvadratmeter. När vattnet transporteras bort i led-ningar för det med sig föroreningar från vägar, tak ochandra hårda ytor. Föroreningarna rinner ut i sjöar ochvattendrag eller hamnar i reningsverken. Och när detregnar mycket finns risk för att ledningsnätet överbelas-tas. Då översvämmas källare och lågt liggande byggna-der. Nederbörden bör därför tas om hand och infiltreras imarken där den faller, som en del av vattnets naturligakretslopp. Det löser problem och skapar möjligheter.

LOD – lokalt omhändertagande av dagvatten

Villaägare, fastighetsförvaltare, byggare och stadsplanera-re bör skapa förutsättningar för och ta hand om sitt egetregnvatten. Begreppet ”lokalt omhändertagande av dag-vatten, LOD” är viktigt. Som dagvatten räknas regn-,spol-, och smältvatten som rinner på gator och andrahårdgjorda ytor och i diken eller ledningar till sjöar, vat-tendrag eller reningsverk.

För att stimulera villaägare och andra fastighetsägareatt ta hand om sitt eget dagvatten infördes en ny va-taxaden 1 september 2000. Taxan påverkas av hur mycket

Nu ska stockholmarna ta hand omsitt eget regnvatten

3

regnvatten som rinner till ledningsnätet och hur mycketvatten man lyckas ta hand om själv.

LOD ska vara en självklar del vid planering av ny be-byggelse. Men även i befintlig bebyggelse kan en betyd-ligt större del av dagvattnet tas om hand på gården ochi bostadsområdet. Ofta kan man nå långt med ganskasmå medel.

På följande sidor visar vi exempel på lösningar på lo-kalt omhändertagande av dagvatten och beskriver ävenvarför det är viktigt att låta vattnet cirkulera i sitt natur-liga kretslopp.

Av de 650 liter regn som faller över varje kvadratmeteri Stockholm blir 230 liter dagvatten, vatten som trans-porteras bort, tar med sig föroreningar och som kan ska-pa översvämningar när ledningsnätet blir överbelastat.

Dagvattnet från innerstaden hamnar i Henriksdals re-ningsverk. Det mesta av dagvattnet från ytterområdenarinner orenat ut i sjöar eller vattendrag.

Stockholms stads policy för LOD

Stockholms stad har en policy för LOD. Där sägs att dag-vatten i första hand ska hanteras lokalt, helst infiltreras imarken på platsen där nederbörden faller. Och om dettainte är möjligt ska vattnet kunna samlas upp så att flödetutjämnas och fördröjs. Förorenat dagvatten från störrevägar, parkeringsplatser, industriområden och från kop-partak ska först renas innan det rinner vidare.

Inom Stockholm Vatten och Stockholms stads för-valtningar pågår arbete med att kartlägga förorenings-källor och klassificera dagvatten och att stimulera åt-gärder för LOD.

I naturen finns inget dagvatten. Där infiltreras störredelen av nederbörden och förs via markvatten ochgrundvatten ut i sjöar och vattendrag.

Marken har i de flesta fall förmåga att ta emot och in-filtrera stora nederbördsmängder. Därför bör man se tillatt det finns bevuxna ytor som kan ta emot vattnet.Hårdgjorda ytor, belagda med asfalt, betong eller annatogenomsläppligt material, kan luta mot den genomsläpp-liga marken så att vattnet rinner i den riktningen.Vattnets väg från hustak och andra hårda ytor kan ävenbli en tillgång för stadsmiljön. I befintlig bebyggelse kanman till exempel koppla bort stuprörens anslutning tilldagvattennätet och istället leda ut vattnet i ett kanalsys-tem på gårdsplanen.

LOD erbjuder många möjligheter. Olika lösningarkan bidra till en rikare närmiljö, ett naturligare krets-lopp, mindre föroreningar till vattenmiljön och mindrebelastning på ledningar och reningsverk.

LOD sänker va-taxaSedan september 2000 har Stockholm Vatteninfört en ny taxa som stimulerar till LOD.Tidigare ingick kostnaden för hantering avdagvatten i den rörliga avgiften. Nu redovisasavgiften separat i räkningen.

Fastighetsägare som tar hand om sitt egetdagvatten kan bli helt eller delvis befriad fråndagvattenavgift.

4

och vattendrag. Regnvatten som normalt skulle ha infil-trerats i marken och långsamt blivit rent markvattenoch grundvatten forsar nu istället i slutna ledningar raktut i sjöar och vattendrag. Onödigt mycket föroreningar,som annars hade renats eller fastnat i marken, kommerpå så sätt ut i vattnet.

Därför vore det mycket bra om villaägare, bostadsbo-lag, stadsplanerare och byggföretag tar hand om ochinfiltrerar sitt eget regnvattnet eller åtminstone utjäm-nar flödet så att avloppsledningar, reningsverk och na-turens vatten avlastas.

Nästan hälften av vattnettill Henriksdal är regnAVLOPPSRENINGSVERKET I HENRIKSDAL tar emot av-loppsvattnet från 650 000 människor. Men till re-ningsverket kommer nästan lika mycket vatten frångator och torg; 40 procent av flödet till reningsverketär nederbörd från Stockholms innerstad.

Regnmängder ökar föroreningarna

Allt renat avloppsvatten som lämnar reningsverken in-nehåller en liten resthalt av näringsämnena fosfor ochkväve. Halten är densamma oavsett vilka volymer

som rinner genom verket.När stora mängder regnvat-ten passerar genom renings-verket minskar inte mängdenper liter. Därför ökar total-mängden fosfor, kväve ochandra föroreningar som kom-mer ut i recipienten, Öster-sjön, när regnvattnet passe-rar Henriksdals reningsverk.Föroreningar från dagvattnetblir också kvar i renings-verkets slam och kan göraslammet olämpligt att återan-vända och sprida på åkrarna.Det är förstås dyrare att dri-va reningsverket ju mer vat-ten som måste passera. Drif-ten försvåras också av storasvängningar i flödet.

Ormen under Stockholm fungerarsom en jättelik regntunna

Under Stockholm ringlar en orm. Den jättelikaormen kan svälja 35 miljoner liter vatten.

Ormen är en sprängd tunnel mellan Roslagstulloch Karlavägen, ett gigantiskt projekt som var färdigt1994. Ormen byggdes för att ta emot allt vatten sominnerstadens avloppsnät inte klarar av när det regnarkraftigt. Tidigare svämmade ledningsnätet över ochfyllde fastigheternas källare med avloppsvatten. Nu rin-ner vattnet istället över från ledningsnätet till Ormen.När regnet slutat och ledningarnas nivå sjunker pumpasvattnet från Ormen till ledningsnätet och Henriksdalsreningsverk.

Ormen kan därför jämföras med en regntunna undervillans stuprör, regntunnan fungerar som ett utjäm-ningslager för att samla vattnet under flödestopparna.

Regnvatten bekymmer

Dagvattnet, är ett bekymmer för Stockholms avlopps-system, för avloppsreningsverket i Henriksdal och försjöar, vattendrag och Östersjön. Verket i Henriksdal taremot dagvattnet från innerstaden och måste vara dimen-sionerat för 10 000 liter vatten i sekunden, trots atthushållens avlopp ”bara” tillför mellan 1 000 och 3 000 li-ter i sekunden. Ändå tvingas reningsverket i vissa ex-trema lägen att släppa förbi orenat vatten när det regnaroch vattenflödet till verket blir alltför kraftigt.

Utanför Stockholms innerstad leds dagvattnet van-ligtvis i separata ledningsnät som mynnar direkt i sjöar

5

stor del av vattnet infiltreras under sin väg genom syste-met. Det vatten som ändå rinner hela vägen breddaröver till brunnar som är kopplade till underjordiskastenkistor, perkolationsmagasin, där vattnet får mer tidpå sig att sjunka ner i marklagren.

Regnvattnet rinner vackert neri marken

➤

Vattnet rinner från stuprörets utkastare till ettränndalssystem med genomsläpplig yta. Så kal-las de fördjupningar i gårdsplanen där vattnet

rinner fram i öppen dager, innan det leds ner i en sten-kista för att infiltreras i marken.

Meningen är inte att vattnet ska stå kvar någon längretid i ränndalarna vid kvarteret Cigarren på norra stran-den av Hammarby Sjöstad. Men sådana lösningar ärockså möjliga, där man använder små vattensamlingarmed kvarvarande regnvatten som arkitektoniska inslagi miljön.

Gamla tiders rännstenar

Ränndalarna, som kan vara byggda av gatsten, är en va-riant på gamla tiders rännstenar.

Nutidens ränndalar är enbart till för regnvattnet, somett led i det lokala omhändertagandet av dagvatten.Skillnaden i förhållande till många andra dagvatten-lösningar är att man här har gjort vattnets väg frånstuprör till infiltration till ett synligt och förskönande in-slag i gårdsbilden.

Kvarteret Cigarren i Hammarby Sjöstad har rännda-lar som går i en cirkel över gårdsplanen. Regnvattnetfrån taken kastas via stuprören ut i ränndalssystemet.Det första vattnet infiltreras direkt i fördjupningen ned-anför stuprörets utkastare. När fördjupningen fylls påmed mer vatten börjar det svämma ut i ränndalarna. En

I kvarteret Cigarren får vattnet rinna ut i ränndalar och infiltrera i marken.

6

Någon ingående beräkning av hur mycket vatten helasystemet sväljer vid extrema regn är inte gjord. Det vär-sta som kan hända är att ränndalarna svämmar överoch att brunnarna till stenkistan fylls upp till brädden.Men om detta sker vart tionde år eller vart femtionde århar inte ansetts vara av väsentlig betydelse för anlägg-ningen.

De som bor i bostadsområdet ska till exempel kunnavattna växter med sitt regnvatten och njuta av att se hurregnvattnet återförs till marken istället för att föras borti en osynlig dagvattenledning. På detta sätt tillförs mar-ken och dess växtlighet och dess grundvatten det regnsom faller och som tillhör just den platsen.

Vattnets väg kan göras vacker. Vattnet leds ut över markenför att infiltreras till markvatten och grundvatten.

7

Marken kan ta emot mycket vattenInfiltrationen bör inte ske för nära husväggarna eller

där det finns risk för att vattnet rinner ner mot en hus-vägg.

Är infiltrationen dålig eller den infiltrerande mark-ytan liten i förhållande till den sammanlagda avrin-ningsytan från hustak och asfalt, kan man istället anläg-ga underjordiska stenkistor eller andra perkolations-magasin som hjälper till att utjämna höga flöden. Vatt-net leds via brunnar ner i magasinet där det sedan såsmåningom fortsätter ner i grundvattnet. Sådana un-derjordiska stenkistor har anlagts under gatorna viddet nybyggda S:t Eriksområdet på Kungsholmen.

Även enklare täckta dräneringsdiken kan avlasta enmark med dålig infiltration. Ytterligare ett alternativkan vara att samla vattnet i små dammar för att för-länga tiden för infiltrering.

➤

INFILTRATION I MARKEN ÄR det mest självklara sättetatt ta hand om regnvattnet lokalt. Ytligt infiltreratvatten gynnar växtligheten. Vatten som fortsätter nergenom marklagren tillförs grundvattnet där ocksåstörre träd hämtar sitt vatten. En stor del av alla föro-reningar fastnar i marken eller tas om hand av mar-kens mikroorganismer.

Grundvattnets nivå

De flesta jordarter har mycket stor förmåga att infil-trera vatten. Om marken består av täta lerlager kandet dock vara svårt att infiltrera vattnet. Man måstealltså undersöka markens jordarter, geologi och topo-grafi innan man styr för mycket nederbörd till en be-gränsad markyta. Även grundvattnets nivå är viktigtatt känna till; det bör vara minst en halv meter ner tillgrundvattnet för att infiltrationen ska fungera.

8

Även hårda ytor kan släppa igenom vattenVATTEN KAN ÄVEN infiltrera genom hårda ytor. I stäl-let för asfalt eller betong kan parkeringsplatser, gångaroch mindre trafikerade vägar beläggas med genom-släppliga rasterplattor. Plattorna har egenskaper som

tillåter trafik och släpper samtidigt igenom vatten ochluft. Rasterplattorna är lämpliga där det är ont omytor för infiltration av nederbörd.

Parkering med rasterplattor

Parkering med betonghålsten Dagvattenränna med gatsten

9

➤

Det finns många exempel på lokalt omhändertagande av dagvatten, frånränndalar och regntunnor till större kanaler.

10

Vattnets väg kangöras mycketvacker med litekreativt tänkande.

11

Små gula och vita blommor lyser från radhustaketvid Kristinebergs strand på Kungsholmen i Stock-holm. När det regnat mycket dominerar den grö-

na färgen. Efter en längre torrperiod skiftar vegetatio-nen mer i gulbrunt.

Elva radhus med ungefär 600 kvadratmeter takytahar varken plåt eller tegel på taket. Istället är hela taketbevuxet med fleråriga växter, främst fetbladiga lågvuxnasedum-arter.

Långsträckt kulle i landskapet

Radhusen ligger i ett nytt bostadsområde med samman-lagt 258 lägenheter, varav många har utsikt över denöppna innergården där radhusen ligger som en förtät-ning i området. Uppifrån ger radhuset intryck av enlångsträckt kulle i landskapet.

Dagvattnet från det lågt liggande området skulle an-nars eventuellt ha behövt pumpas upp till dagvatten-ledningar i högre liggade kvarter, om man inte funnitlösningar för lokalt omhändertagande av dagvattnet.Det gröna taket är en del av helhetslösningen.

När det regnar suger vegetationen och det tunna jord-lagret upp den första vätan. Först efter ett rejält regnlämnar taket ifrån sig en del vatten som då rinner denvanliga vägen ner i stuprännor och stuprör. 75 procentav årsnederbörden beräknas bli kvar på taket och dun-sta bort genom växternas aktivitet.

Blommor på taket tar hand om det mesta av årets nederbörd

Nu blommar det på taket

De gröna taken vid kvarteret Kräftan i Kristineberg. 75 procent av nederbörden tas upp av växterna och dunstar bort.

12

Man får alltså både en fördröjning av flödesmaxi-mum vid regn och en magasinering av vatten med efter-följande avdunstning från taket.

På radhuset vid Kristinebergs strand är dräneringenoch vegetationen sammanlagt 50 millimeter tjockt. Detförekommer bevuxna tak med vegetationsmatta på upptill 120–150 millimeter, till exempel om man vill hablandad vegetation med både sedum, örter och gräs.

Både platta och lutande tak

Vegetationen passar både platta och lutande tak och detfinns flera olika vegetationstyper att välja på. I vatten-mättat tillstånd väger ett 50 millimeter tjockt bevuxettak drygt dubbelt så mycket som betongpannor. Medgenomsnittlig fukthalt är vegetationstaket lättare änbetongpannor.

Någon extra förstärkning av takstommen eller andraförberedelser behövs vanligtvis inte för ett bevuxet tak.På brädtaket klistras en gummimatta som tätskikt. Där-med skyddas brädtak och stomme mot fukt. Mattanhar lång livslängd eftersom den skyddas från UV-strål-ning av vegetationen. På gummimattan ligger ettdräneringsskikt och därpå läggs själva vegetations-mattan. Mattan hålls på plats med en oljad eklist.

Bevuxet tak kan spara energiETT BEVUXET TAK ÄR ungefär tre gånger så dyrt i in-vestering som ett konventionellt tak. Priset är mellan350 och 500 kronor per kvadratmeter. I gengäld kantaket sannolikt spara energi eftersom det isolerar motkyla på vintern och mot värme på sommaren. Vege-tationsmattan är även bullerdämpande och trevlig atttitta på.

Gröna tak gör störst nytta för lokalt omhänderta-gande av dagvatten där infiltrationen i marken inteär tillfyllest, till exempel där den infiltrerande mark-ytan är för liten i förhållande till avrinningsytan ellerdär jorden består av tät lera.

Byte av takmaterial kan i vissa fall vara bygglovs-pliktigt.

Martinskolan i Hökarängen har växter på taket.

13

Oljor och rester från däck och asfaltska inte hamna i Stockholms sjöar

Från Stockholms vägar slits 6 000 ton beläggningbort varje år. Däckens dubbar är effektiva slip-maskiner. Även däckens slitytor nöts ner.

Äldre bilar läcker olja. Från bromsbeläggens koppar-ytor lossnar partiklar vid varje inbromsning. Mot halkasprids sand och salt på vägarna. Partiklar från avgaserfastnar i snö och på vägbeläggningen.

Alla dessa partiklar och ämnen som hamnar på ochintill vägarna spolas bort med regnvattnet och hamnar idagvattnet. Ungefär en fjärdedel är organiska rester frånoljor, däck eller vägbeläggningen

Ta om hand lokalt

Via dagvattnet förs tusentals ton föroreningar vidare tillsjöar, havet eller till reningsverken. För att minska flö-det av föroreningar måste så mycket som möjligt av det-ta vatten tas om hand lokalt. Ett exempel är Kyrk-dammen i Huddinge som tar emot dagvattnet från ensträcka på några hundra meter av Huddingevägen. Dag-vattnet leds via en olje- och slamavskiljare ner i dammen.

Partiklarna från vägtrafiken blir sediment. Sedimentetlagras och blir kvar på dammens botten om vattenflödetgenom dammen är tillräckligt långsamt. På så sätt mins-kas belastningen på sjöar och vattendrag.

Efter en tid måste man lyfta upp och föra bort sedi-menten. De behandlas då som farligt avfall. I vissa fallkan man lägga sedimenten på vanlig deponi, men detfinns risk för att föroreningarna därifrån åter läcker ut iomgivningen. Den enda långsiktigt hållbara lösningenär att minska källorna till föroreningarna, till exempelgenom att byta till mindre miljöskadliga material.

Dagvattnet från parkeringsplatser och mindre trafike-rade vägar kan infiltrera direkt i diken eller omgivandebevuxna ytor. Parkeringsplatsen bör då luta svagt åt dethåll vattnet ska rinna. Om det behövs kan man låta

Mest föroreningar i ”first flush”Regn som faller på trafikerade vägar, koppartak,förorenade industriområden eller bilvårdsanläggnin-gar kommer i kontakt med föroreningar av olikaslag. Från tio meter motorväg kommer lika mycketföroreningar som från två hektar villaområde.

Den första avrinningen när det börjar regna efteren längre torrperiod innehåller alltid mest förore-ningar, ”first flush”.

vattnet rinna genom en oljeavskiljare och vidare genomen anläggning för infiltration och perkolation.

En medelstor parkeringsplats för en genomsnittlig bil-park behöver vanligtvis numera inte ha någon oljeavskil-jare. Vilka åtgärder som krävs beror bland annat på när-heten till känsliga recipienter och markens beskaffenhet.

Lagar och föreskrifter

Områden med miljöfarlig verksamhet, till exempel ben-sinstationer, verkstäder och andra industrier, omfattas avmiljölagstiftningen i miljöbalken och plan- och byggla-gen kan tillämpas. Dagvattnet från områden med miljö-farlig verksamhet omfattas av lagarna.

Numera föreskrivs också i Stockholm att alla om- ochnybyggnader av vägar där trafiken överstiger ett visstantal fordon per dygn, beroende på den omgivande mil-jöns känslighet, måste rena sitt dagvatten.

Särskilda förberedelser krävs för att kunna ta emotutsläpp vid olyckor. Av det skälet kan man behöva olje-avskiljare i närheten av känsliga recipienter, även omden normala trafiken inte motiverar detta.

14

Kyrkdammen ligger vid Huddinge centrumunder den hårt trafikerade Huddingevägen. Idammen mynnar Fullerstaån som rinner öppen

intill villatomterna genom flera bostadsområden i väs-tra Huddinge. På sin väg passerar ån våtmarken vidFullersta kvarn, med sitt nya dämme, och Källbrinks-dammen med sina låga slänter och fuktiga strand-partier.

Vattensystemet är först och främst anlagt för att jäm-na ut dagvattenflödet genom bostadsområdena ner motHuddinge centrum. Tidigare kunde lågt liggande villa-källare översvämmas vid häftiga regn därför att vattnetinte hann rinna undan i dagvattenledningarna. Det varskälet till att Stockholm Vatten satsade sju miljoner kro-nor på lokalt omhändertagande av dagvatten i Ful-lerstaån.

Rekreationsområde på köpet

På köpet fick man ett rekreationsområde med fårbete,ett rikt fågelliv och vegetationsrika strandängar. Dam-marna fungerar också som fälla för kväve och fosforgenom att vegetationen i det långsamt genomström-mande vattnet tar upp näring. Därmed hamnar närings-ämnena inte i nedströms liggande sjöar och till slut hel-ler inte i Östersjön.

Dammar och åar är ofta en bra lösning för att ut-jämna och ta hand om dagvattenflödet i tätorternasytterområden. Vattnet som tidigare varit ett problem

kan bli ett positivt inslag i landskapsbilden och föränd-ringen blir en aktiv miljöåtgärd.

När man anlägger ett system med dammar är det vik-tigt att beräkna nederbörd och vattenflöden och att tahänsyn till jordarter och andra geologiska och topogra-fiska förhållanden.

Fullerstaån och dess dammar är dimensionerade eftertillflödet av vatten vid kraftig nederbörd. Ån kan föraallt mellan 900 liter per sekund och noll, alltså vara helttorr. Årsmedelflödet är 55 liter per sekund.

Gömmaren

Fullerstaån börjar i sjön Gömmaren, en populär fiske-sjö som omges av ett naturreservat. Ån passerar Fuller-sta kvarn med en långsträckt våtmark som åtminstonesedan 1600-talet försörjt kvarnen med vatten. Vid res-taureringen av vattensystemet 1998 höjdes dammensyta så att ån nedströms dammen inte torkar ut lika ofta.

Vid Källbrinksskolan, ungefär halvvägs ner till Hud-dinge centrum anlades ett område med svagt sluttandeöversilningsängar ner mot den meandrande och utvid-gade ån. Källbrinksdammen kan ta emot mycket vattenefter kraftiga regn. Med slåtter och bete hålls landska-pet öppet kring ån.

Åns nedre flöde rinner i huvudsak som ett stort öppetvägdike mellan Åvägen och intilliggande villatomter. Tilloch från diskuteras riskerna med öppna diken för småbarn. Men i huvudsak tycker både föräldrar och förs-

”Vattnet inte problem, utan tillgång”

15

kolepersonal att det finns stora pedagogiska fördelarmed öppet vatten, och att man får lära sig att umgås medvatten på säkert sätt. På många andra håll växer barnupp intill öppet vatten. För att minska riskerna börstrandbrinkarna inte slutta för brant ner mot vattnet.

Fullerstaån tar längs hela sin väg emot dagvatten frånvägar och bostadsområden. Ån mynnar till sist nere iKyrkdammen som omringar de kraftiga fundamentenoch pelarna till Huddingevägen. Bortsett från bullretfrån vägtrafiken är sjön och dess omgivande park en le-vande oas alldeles intill centrum.

Från Kyrkdammen leds vattnet vidare i en kulvert un-der Huddinge centrum till sjön Trehörningen.

Kyrkdammen tar även emot vatten från Huddinge-vägen, som då leds via en olje- och slamavskiljare ner idammen.

Fullerstaån fungerar som ett levande reningsverk.Varje år skördas vegetationen både i och kring vatten-systemet för att på så sätt föra bort näringsämnen ochavlasta nedströms liggande sjöar och till slut Östersjön.

Stor våtmark renar dag-vattenI Huddinge finns en stor våtmarksanläggning vidFlemingsbergsviken. Där renas dagvatten från områ-det kring Huddinge sjukhus, bostadsområdet vid Fle-mingsberg och småhusområdet Glömsta. Tillrinnings-området är cirka nio kvadratkilometer och flödet ge-nom anläggningen är två miljoner kubikmeter dag-vatten per år. Anläggningen byggdes i mitten av 90-talet och kostade 4,5 miljoner kronor. Syftet med an-läggningen är att minska näringsflödet till sjön Orlån-gen och att även binda tungmetaller och andra skad-liga ämnen, som tagits upp av vattnet på dess väg, ivåtmarkens bottensediment.

Anläggningen har ett rikt växt- och djurliv ochvåtmarken har blivit ett välbesökt utflyktsområde.

En liknande stor våtmark är anlagd 2001 vid Årsta-fältet i Stockholm. Våtmarken omfattar dammar ochöversilningsängar.

Flemingsbergsviken i Huddinge

För mer information:www.miljoporten.stockholm.se

GATU- OCH FASTIGHETSKONTORETwww.gfk.stockholm.seTel. 08-508 26 000

MILJÖFÖRVALTNINGENwww.miljo.stockholm.seTel. 08-508 28 800

STADSBYGGNADSKONTORETwww.sbk.stockholm.seTel. 08-508 26 000

STOCKHOLM VATTENwww.stockholmvatten.seTel. 08-522 120 00

Denna informationsskrift har tagits fram av en arbetsgruppmed representanter från Stockholm Vatten AB, Gatu- ochFastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskonto-ret och stadens stadsdelsförvaltningar företrädd av Kungs-holmens SDF.Skriften är utgiven av Stockholms Stad och finansieras viadet Lokala investeringsprogrammet.Foto: Thomas Henrikson/Mikael Ullén, Orange AV-produk-tion (s. 1-3, 13-15), Klas Öster (s. 4), Torbjörn Johansson,Göran LundbergProduktion: VetenskapsjournalisternaText: Lars KrögeströmGrafisk form: Cecilia Witt-Brattström