Embed Size (px)
DESCRIPTION
Läs vårt magasin "Tänk vidare" Ett magasin om att studera på Högskolan i Halmstad
Citation preview
angela kläddesigner och entreprenör– i Halmstad är allt möjligt
Ett magasin om att studera på Högskolan i Halmstad
andreas läste en termin i
Florida
tänk
2009vidare
skolstartläs emilies dAgBok
ljiljana
förverkligAde sin dröm
Tänk om det inte funnits människor med drömmar och visioner. Då hade den mesta av utvecklingen aldrig gjorts och världen hade inte alls sett ut som den gör i dag. Förmodligen hade livet på jorden, i det stora hela, varit väldigt tråkigt.
På Högskolan i Halmstad har vi alltid stöttat människor med idéer och stora planer. Vi har förstått att människor mår bra av att drömma och att de som gör verklighet av sina drömmar mår ännu bättre. Därför ägnar vi varje dag åt att uppmuntra fler att våga tro på sina idéer och tänka vidare.
Denna tidning är till för dig som vågar ta steget eller funderar på att göra det. Du får här en inblick i hur vår värld ser ut.
Välkommen!
korta Fakta om Högskolani Halmstad
10 000 studenter550 anställda50 program500 fristående kurserC:a 40 professorerC:a 80 forskarstuderande
Högskolan i Halmstad har utbildning och forskning inom tre styr-keområden: verksamhet produkter och livskva-litet.
Utbildningarna präglas av samarbete över ämnesgränser och samverkan med företag, föreningsliv och övriga samhället.
Kreativitet och innova-tion är viktiga ledord för Högskolans verksamhet. Det innebär bland an-nat att många av pro-grammen är utformade så att studenterna ska bli vana att driva projekt, tänka vidare och utveckla produkter färdiga att användas på marknaden.
2 • Förord
”Tänk vidare – ett magasin
om att studera på Hög-
skolan i Halmstad” ges ut
av Högskolan i Halmstad,
produceras av Informa-
tionsavdelningen och trycks
på Svanen-licensierat
tryckeri.
På omslaget...
... är angela alexandersson som läste entreprenörskap och förnyelse. På si-dan 4 kan du läsa om hennes väg mot den ekologiska modebutiken.
Nollningens kulturkung
4
30
22
6
29
10
2012
24
kläddesigner, student och entreprenör ................................................4Andreas läste en termin i florida ...........................................................6Utlandsstudier .............................................................................................8fredrik pluggade musikproduktion under sommaren .....................10skolstart ......................................................................................................12högskolans programutbud .....................................................................16Avhandlingen blir som körkortet .........................................................18ljiljana förverkligade sin dröm och började läsa ..............................20en nollas bekännelser ..............................................................................22Byggde vindkraftverk av gamla cyklar .................................................24vad blir man?..............................................................................................26kåren – för nytta och nöje ....................................................................28ola – leg. sjuksköterska ..........................................................................29välkommen till halmstad .......................................................................30in
ne
Hå
ll
Innehåll • 3
– Detta har jag producerat själv! – jag älskar den känslan, säger Ang-ela Alexandersson, som har sytt och designat kläder så länge hon kan minnas. Det började hemma i Hyl-tebruk, på mammas maskin. I dag är hennes arbetsplats ett långt, långt bord med flera symaskiner i rad, en för varje sorts söm.
– Det ska gå fort, jag har inte lust att sitta och trä om maskinen hela tiden. Jag har för många projekt på gång för att slösa tid på sånt!
kreativt kaosAteljén är ett kreativt kaos. Kläd-ställningen är full av plagg, från flot-taste balklänning till roliga strand-utstyrslar.
– Då skulle du sett den häromda-gen. Då var den verkligen proppad. Nu har jag lämnat 16 plagg till en av stans boutiquer. En klänning såldes på direkten, första dagen!
Att det är en utmaning att ge sig ut på marknaden förstår man av Angelas glädje när hon berättar om det första plagget som sålts i en rik-tig butik. Utmaningar verkar annars vara som livsluft för henne.
– Hela entreprenörsutbildningen var full av dem. Den första var ett 48-timmars race. Vi jobbade fyra och fyra i projekt. Vi sov inte, vi åt knappt, men när racet var över var vår produkt klar och vårt fejkade fö-retag skapat. Produkten? En baby-overall i klimatsmart material, väl-sydd och fin med fiffiga detaljer. Jag sprang hem och sydde den medan de andra i gruppen fixade med af-färsplanen.
Fel men rättSitt företag har hon döpt till a&a. Som sina initialer, men det står för ”atractive and adoreable”. Felstavad engelska, javisst. Men det ska vara så, säger Angela.
– Allting måste inte vara precis som det ska vara! Det som sticker ut, det märks. Så det så. Och visst märks hennes kläder – de är färgstar-ka och egensinniga. Men också eko-logiska och rättvisemärkta, en själv-klarhet för Angela.
– Också partypinglor vill vara justa, mot naturen och mot jordens folk! Så det så!
Den där säkerheten, var har hon fått den ifrån? Svaret kommer blixtsnabbt:
– Högskolan! Vi hade riktigt duk-tiga lärare! Och efter ett tag fattade jag hur viktigt det är med feed-back.
Men det tog ett tag. Första elddo-pet var när studenterna skulle delta i ”Venture Cup”, en affärsplanstävling där man blir bedömd av en proffsju-ry. Angelas idé grillades.
– Jag blev sågad nere vid tårna, uj, uj, uj! Men det var bara att gå tillba-ka, göra om och komma igen.
känner skillnadenEntreprenörsutbildningen är flexibel med flera valbara kurser. Angela sat-sade på projektledning, juridik och ekonomi. Är det då någon skillnad på Angela före och efter året på ”En-treprenörskap och förnyelse”?
– Jag känner skillnaden. Jag är mer laddad, mer fokuserad. Jag är helt enkelt mer företagare, säger Angela. Och ett stort steg närmare mitt mål: den ekologiska modebutiken.
stUdent och entreprenör
modevisning På UteXPo
Angelas kläder visades under Högskolans stora examensmässa Utexpo. De finns nu till försäljning i butik.
4 • Livet som student
Har du en affärsidé? Vill du satsa på den? Är du beredd att satsa benhårt? Gör som Angela! Välj ”Entreprenörskap och förnyelse”, ett ettårigt program för dem som drömmer om att starta eget.
entrePrenörskaP oCH FörnYelse 60 hp
programmet anpassas för just dina behov utifrån din tidigare utbildning och erfarenhet. du får relevant kunskap om hur det är att driva eget företag. resurspersoner har knutits till utbildningen från högskolans olika kunskapsområden liksom företag och organisationer för att du ska få ut det mesta möjliga av utbildningen.
Livet som student • 5
Andreas har gått Arbetsvetenskapligt pro-gram på Högskolan i Halmstad. Under sin sista termin åkte han som utbytesstudent till universitetet i Fort Myers, Florida.
– Jag var sugen på att läsa utomlands och ville till solen och värmen. Under vår valfria termin bestämde jag mig för att läsa kurser i ledarskap, ”Human Resources” och orga-nisation i Florida, säger han.
tog över bil oCH lägenHetSå när Sverige är som mörkast, i början av januari, tog Andreas flyget till varma Florida tillsammans med tre andra utbytesstudenter från olika program på Högskolan.
– Vi tog över en lägenhet som ”gått i arv” mellan olika Halmstadstudenter i några år, det var bekvämt. Vi köpte även en bil på samma sätt. När vi åkte tillbaka till Sverige sålde vi den vidare till nästa gäng som kom, säger Andreas.
I bostadsområdet bodde mest andra stu-denter och i hyran ingick fri tillgång till gym, tennis- och beachvolleybollplaner och en stor pool där Andreas tillbringade mycket tid. Vid lägenheten fanns en anlagd damm med alligatorer.
– Men de är inte farliga, fick jag lära mig, inte som krokodilerna. Såvida de inte blir attackerade.
kostYmkrav På redovisningarnaAndreas valde att läsa kurser inom ledar-skap, ”Human Resources” och organisa-tion, som ligger i linje med hans utbildning till arbetsvetare. Han var den enda utbytes-studenten i klassen och tycker att undervis-ningen på flera sätt påminde om hur det är i Sverige, med föreläsningar, gruppövningar och redovisningar.
– Men det var en del spännande skill-nader som ”1X2-prov” och kostymtvång.
– Ta chansen att åka utomlands om du kan – det är mitt råd till andra studenter. Det säger Andreas Börjesson, som under en termin läste på ett universitet i Florida. Med sig hem fick han upplevelser för resten av livet.
Andreas läste en termin i
6 • Utlandsstudier
Utlandsstudier • 7
Ibland när vi hade redovisningar i klassen var vi tvungna att ha kostym. Amerikanska kostymer är inte de snyggaste och det kän-des lite fånigt att stå där med tredubbla ax-elvaddar, men det var så det skulle vara.
Han upplevde att lärarnas krav var ojäm-na men ibland ganska höga, särskilt på de muntliga presentationerna.
– Det var bra – det är bättre att utsättas för prövningar under utbildningen och göra misstagen där än att vänta tills man kommer ut i arbetslivet, säger han.
”sPringbreak” oCH vaPensHowUnder vårlovet bilade Andreas och en kom-pis runt i USA.
– Vi tog 200 mil på tio dagar, från New Orleans i norr till Key West i söder. Det var en upplevelse.
Andreas berättar om hur det mest bisar-ra var när de besökte en vapenshow. En stor gympasal var full med pistoler och automat-vapen av alla de sorter.
– Försäljarna försökte pracka på oss allt från kaststjärnor till pistolhölster som ”läm-pade sig bra till kontoret”. Det var sjukt men jag fick prova på att hålla i alla vapen jag har sett på film.
Personlig UtmaningAndreas är glad över sitt val att åka som ut-bytesstudent, inte minst för att det har bred-dat hans utbildning.
– När jag har sökt jobb efteråt har jag märkt att arbetsgivarna ser det som ett plus att jag har varit iväg. Det visar att man är någorlunda driftig och kan ta vara på sig själv.
Han rekommenderar varmt andra stu-denter att ta chansen att åka om de får möj-lighet.
– Det är en personlig utmaning att ge sig iväg och plugga utomlands, det mesta är nytt och man kanske inte känner nå-gon till en början. Men man utvecklas och jag ångrar inte en sekund att jag åkte. Det var otroligt spännande att verkligen upple-va den amerikanska kulturen och colle-gelivet, säger han.
Wayne Smaridge Clearwater Beach Daily Photo
stUdera UtomlandsSom student på Hög-skolan i Halmstad har du möjlighet att tillbringa en del av studietiden i ett annat land. Högskolan har flera utbytesavtal och samarbeten med universitet runt om i världen, men det går även att söka på egen hand. På många program finns även möjlighet att göra praktik utomlands.
Läs mer på www.hh.se
8 • Utlandsstudier
Pawel var UtbYtesstUdent i nederländernaHur var din utlandsvistelse?– Det var helt klart det bästa jag har gjort! Jag fick vänner från hela världen som jag fortfarande umgås med – de har hälsat på mig i Sverige efteråt och jag har precis varit på semester med några av dem.
Har du haft nytta av din utlandsvistelse efteråt?– Absolut. Jag fick mitt jobb tack vare att jag har varit iväg. Jag hade ingen arbetslivs-erfarenhet och tiden utomlands fick min ut-bildning att utmärka sig. Företaget där jag
arbetar har mycket samarbete med andra länder, bland annat Indien. Jag ansvarar för drift samt utveckling av företagets samtliga databaser och programmerar en hel del. Jag har haft stor nytta av de kunskaper som jag har med mig både från Nederländerna och Högskolan i Halmstad.
Ulrika gjorde sitt eX-jobb På nYa Zeeland
adam Praktiserade i brasilien
Pawel goralczyk, 26 årHar läst: valfritt informa-tikprogram.arbetar som: systemut-vecklare på ett mjukvaru-företag i malmö
adam svensson, 22 årläser: marknadsförings-programmet.
Ulrika kjellberg, 35 årHar läst: lärarutbildningen – inriktning barn och ma-tematik/naturorienterande ämnen.arbetar som: lärare i årskurserna 4–6.
Varför valde du att göra din praktik i Brasilien?– I programmet ingår en utlandspraktik och jag tyckte att Brasilien verkade vara ett spän-nande land. Jag fick också en bra praktik-plats på ett företag. Vi var sex från min klass som åkte till samma stad, Blumenau. Prak-tikplatserna fick vi genom Högskolan, som har ett samarbete med universitetet där.
Var gjorde du din praktik?– Jag var på marknadsavdelningen på Syd-amerikas största skjorttillverkare, Dudalina, och jobbade med reklam, skyltfönster och
kataloger över kommande kollektioner. Jag var också med på modemässor och mode-shower och tog bilder till företagets hem-sida.
Vilka erfarenheter gav det dig?– Praktiken betydde mycket – genom den fick jag använda teorierna vi har lärt oss på Högskolan. Jag har också fått erfarenheter av modeindustrin, det är en bransch där jag gärna skulle jobba i framtiden.
Vad gjorde du på Nya Zeeland?– Jag och en klasskompis gjorde vårt exa-mensarbete där. Det gick ut på att jämfö-ra hur skolorna arbetar med läsinlärning på Nya Zeeland och i Sverige. Vi gjorde också vår slutpraktik på en nyzeeländsk skola.
Har du tips till andra studenter som är sugna på att göra en liknande grej?– Kolla upp vilka kontakter du kan använ-da dig av. Vi ordnade resan genom egna kontakter, men annars kan man få hjälp av
Högskolan. Ett annat tips är att lusläsa ”sti-pendieboken”. Resan kostar och CSN-peng-arna räcker inte. Vi finansierade en del med hjälp av stipendier men det blev även att ta ur egen ficka.
Det är också viktigt att börja planera i god tid. Vi började med de praktiska förbe-redelserna ett år innan vi åkte.
Utlandsstudier • 9
Att studera på Högskolan i Halmstad kan innebära ett steg ut i världen. Som student här har du goda möjligheter att förlägga en del av din utbildning i ett annat land.
varför studera utomlands?
Att studera, bo och leva i ett annat land innebär en erfa-renhet för livet. Genom att ta del av en annan kultur och möta nya människor får du chans att lära dig en massa, inte bara om omvärlden utan också om dig själv. Utlandsstudier ger inte bara erfarenhet och minnen för livet, utan även viktiga meriter för framtiden. Kun-skaper i språk och förståelse för andra kulturer blir mer och mer eftertraktat i arbetslivet. Genom att läsa utom-lands i några månader kan du få en internationell profil på din utbildning, och göra dig mer attraktiv på arbets-marknaden både i Sverige och i andra länder. Du har också möjlighet att ta en utländsk examen. Ett annat skäl till att läsa utomlands är att dina val-möjligheter ökar markant. På utländska universitet kan du hitta en mängd spännande kurser som inte finns i Sverige. Dina chanser ökar att hitta den kurs som passar just dig.
var kan man studera?
Högskolan i Halmstad har utbyten med länder både i och utanför Europa. Högskolan deltar i EU:s utbytespro-gram Erasmus, men har även samarbete med universitet i till exempel USA, Nya Zeeland, Australien och Mexi-ko. Att åka inom något av Högskolans utbytesprogram underlättar på många sätt. Det blir lättare att tillgodo-räkna sig det man har läst och man får hjälp med prak-tiska detaljer, som exempelvis bostad. Men du kan välja att söka på egen hand och studera vid just det universi-tet som du alltid drömt om. Utbudet blir i så fall större, men det innebär också mer arbete och högre kostnader för din del.
var kan jag få hjälp?
Om du vill veta mer om möjligheterna till utlandsstudier är du välkommen att vända dig till Högskolan i Halm-stads internationella avdelning. Här kan du få vägled-ning, tips, information och hjälp med viktiga kontak-ter. Du har också möjlighet att kika i kurskataloger från universitet världen över.
Är Du nyFikEn På VÄrlDEn?
10 • Sommaruniversitet
läs en sommarkUrs i en sommarstad
Högskolan i Halmstad har ett 30-tal sommar-kurser. De flesta kur-ser omfattar fem eller tio veckors studier på heltid och ger 7,5 eller 15 högskolepoäng. Kursen ”Introduktion till musikproduktion” hölls för första gången sommaren 2006. Några andra av de mest populära kur-serna är ”Kost, fysisk aktivitet och hälsa”, ”Juridisk översiktskurs” och ”Retorik – lär dig övertyga”.
Sista dag för anmälan till en sommarkurs är den 15 mars.
Fredrik läser vanligtvis samhällsvetenskap i Uppsala men passade på att återvända till hemstaden Halmstad över sommaren. Han inledde sommaren med att läsa 7,5-po-ängskursen ”Introduk-tion till musikproduk-tion” på Högskolan i Halmstad.
– Uppsala töms på folk på sommaren och jag har flera gamla kompisar som också är i Halmstad sommar-tid – att träffa dem är halva grejen med att komma tillbaka. Att jag sedan kan ägna mig åt något jag verkligen tycker är intressant är perfekt, säger han. vill Ha egen mUsikstUdioFredrik spelar gitarr och sjunger i ett britt-rockband i Uppsala. Han skriver även en hel del egen musik.
– Vi ska snart spela in en ep och jag kände att jag ville ha lite bättre koll på tekniken. Jag har också planer på att skaffa mig en egen musikstudio i framtiden, säger han.
Fredrik är en av 13 studenter som läste kur-sen i musikproduktion, som pågick under fem veckor. De hade lektioner tre dagar i
veckan, två dagar med teori och en dag med praktiska övningar. Utöver det innebar kursen en del egna studier och uppgifter.
– Jag har inget sommarjobb och det är skönt med lite fasta rutiner. Nu kan jag dessutom bo hemma
hos föräldrarna ett tag och spara pengar, sä-ger Fredrik.
olika erFarenHeterHögskolan i Halmstad ger varje år ett 30-tal sommarkurser inom olika ämnesområ-den. Kursen i musikproduktion arrangera-des 2008 för tredje året i rad och lärare Ola Strömberg berättar att det är stor spridning på deltagarna – både ålders- och erfarenhets-mässigt.
– En del har hållit på mycket med mu-sik och en del ingenting. Det fungerar vilket som. Det krävs inga speciella förkunskaper men man bör naturligtvis ha ett musikintres-se och lyssna mycket på musik, säger han.
Kursen innehåller dels populärmusikhis-toria, framför allt inriktat på pop- och rock-musik, dels mer praktiska kunskaper om musikproduktion och teknik. Studenterna får lära sig datorprogrammet Pro Tools, som är ett standardprogram inom branschen.
– Vi använder färdiginspelat material som studenterna får bearbeta. Uppgifterna går till exempel ut på att arrangera om, ta bort eller lägga till ljud och på så vis sätta sin egen personliga prägel på musiken, säger Ola.
Fredrik PlUggade
mUsikProdUktion Under sommaren
Jag ska snart spela in en ep och kände att jag ville ha bättre koll på tekniken.
Sommaren kan vara ett ypperligt tillfälle att hinna med sådant som inte blir av i vanliga fall. Som att läsa roliga kurser på Högskolan, till exempel.– Jag hade flax som hittade den här sommarkursen i Halmstad. Jag spelar i ett band och har länge velat lära mig mer om musikpro-duktion, säger Fredrik Wedar, en av Högskolans sommarstudenter.
lärare ola strömberg arbetar van-ligtvis som musikpro-ducent och ljudtekniker.
Fredrik PlUggade
mUsikProdUktion Under sommaren
Under kursen får studen-terna bland annat mixa musik i ett datorprogram.
Fredrik wedar är en av de 13 studenter som ägnade sommaren åt att lära sig grunderna i musikproduktion.
Sommaruniversitet • 11
12 • Livet som student
Kl. 8.15 börjar allvaret, leken är slut. Satte mobillarmet på 7.15, det borde vara lagom. Kvällen före har jag och Rutan, eller Ru-tan, bakat scones, vi dricker te och tittar på Poirot. Vuxenpoängen bara ramlar in. Runt elva snåret kommer vi ändå fram till att det är dags att tacka för i dag. Skolan börjar ju trots allt i morgon. Hem till min lägenhet som det blir mer och mer ordning på för var dag. Speciellt nu när nollningen är över. Min ”knarkarkvart” har nu fått gardiner, en liten hylla, två pallar och några kuddar. För mig är skillnaden enorm. Fast kanske inte för den som kommer på besök för första gången...
YoU snooZe YoU loose?Ligger i ”sängen”, ja, en säng bestående av två madrasser. Måste ha internet innan jag kan fixa säng, och någon med bil. Försö-ker sova, men det är så många tankar som
far genom huvudet. Hur vill jag att min lä-genhet ska se ut? Har jag fyllt i överlåtelse-blanketten för mitt nya mobilnummer rätt? När skulle jag betala hyran? Kommer det att vara svårt i morgon? Somnar till slut i alla fall och vaknar av solen som skiner in i lägenheten (mina nya gardiner är något ge-nomskinliga). Tar mig upp efter två tryck på snoooze-knappen. Mammas müsli och va-niljyoghurt och en kopp te blir det till fru-kost. Klär på mig min fantastiska ”första dagen på skolan”-outfit som jag så fint fan-tiserat ihop kvällen före. Den var inte alls så fantastisk på. Lika bra att ta ett säkert kort, jeans, vit tröja och svarta skinnjackan. Fit for fight, nu kör vi!
PoPUlär FöreläsningJag och Rutan rullar in på Högskolan och hittar vår sal. Det är smockat med folk. Ska alla vi in i den lilla? Hejar på alla nya klass-
Att flytta till en ny stad och börja plugga på högskola kan vara ett stort steg att ta. Vi fick följa med vår studentbloggare Emilie som flyttat från Stockholm under hennes första skoldag i Halmstad.
SKOLSTART!”Kl. 8.15 börjar
allvaret, leken
är slut.”
kompisar som jag nollats med, och även någ-ra tvåor som nollat mig. Den sociala biten känns inte alls jobbig. Nollningen gav all den säkerheten. Ser riktigt bra ut. Första da-gen är ju ganska viktig för första intrycket, och det vet folk om!
De flesta ser också ut att vara i min ål-der. Inte alls som mina kompisars klasser i Stockholm, där blandas lattemorsorna med nyutexaminerade studenter. Passar i stället på att spana in resten av ekonomklasserna.
Dörrarna öppnas och jag kämpar för att få en plats. Får en, men efter 15 minuter ska vi byta till Malcussalen, den frivilliga kursen matte för ekonomer var populärare än väntat. Väl i Malcussalen är det fortfarande rätt så trångt. Ingen hör vad läraren säger. Lektio-nen avbryts efter en kvart. Allt måste pla-neras om.
ska jag lära mig allt detta?Tar chansen att använda internet innan näs-ta föreläsning börjar om en timme. Kollar mejlen, lägger upp lite bilder på bloggen. Timmen flyger iväg. Dags för min första ”riktiga” föreläsning, E-business and Internet-marketing med Christer Rehnström. Chris-ter berättar att han kommer från Varberg och han verkar väldigt sympatisk. Han går igenom vad vi ska göra under kursen och lite hur allt fungerar. Vi har redan fått vår första uppgift. Vi ska utvärdera tre hemsidor inom samma område ur design-, kommuni-kation- och marknadsföringsperspektiv. Vi diskuterar också vår bok. Jag ska låna min av en tvåa, skönt att bli av med det proble-
met i alla fall. Men den är tjock. Ska jag lära mig allt detta? Christer lugnar oss, vi ska få alla bilder och anteckningar från tavlan och PowerPoint-presentationer på papper.
dags För PannkakorEfter cirka två timmar är första föreläsning-en över. Och det känns faktiskt riktigt bra. Det här ska nog gå vägen, jag valde rätt! Pra-tar lite senare med några tvåor som säger att E-business and Internetmarketing varit en av de roligaste kurserna hittills.
Men det märks att man har varit igång se-dan tidigt imorse, magen kurrar redan! Dags att trampa hem och laga pannkakor. Det finns ju definitivt anledning till att fira!
”De flesta ser
också ut att
vara i min
ålder. Inte
alls som mina
kompisars klas-
ser i Stockholm,
där blandas
lattemorsorna
med nyutexa-
minerade stu-
denter.”
Livet som student • 13
Följ Emilies fortsatta liv som studentpå studentbloggen på www.hh.se.
14 • Egna lyan
tiPs För dig som letar bostad
• Var ute i god tid.
• Var aktiv.
• Ställ dig i bostadskö i Halmstads kommunala bostadsbolag, HFAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbe-sked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se.
• Kontakta Kåren, telefon 035-16 71 70, och anmäl ditt intresse för Kårens student-bostäder.
• Håll koll på webb-platser som studentlya.nu, lgh.se, halmstadtorget.se och blocket.se.
• På Kårens webbplats, karen.hh.se, finns en lista på privata bo-stadsbolag som du kan kontakta.
• Kolla annonser i lo-kaltidningen Hallands-posten och sätt själv ut en annons.
HITTA DIN
stUdentlYaEgen lägenhet, kompiskollektiv, inneboende eller en stuga vid havet. I Halmstad finns det flera boendealternativ, och de flesta ligger på bekvämt avstånd från både campus och centrum.
Det bästa du kan göra när du letar bostad är att vara aktiv och att i god tid kontakta bostadsbolag och Kåren. Men först kan det vara klokt att fundera ut hur du vill bo.
Att bo i studentlägenhet kan vara ett sätt att snabbt lära känna andra studenter. Du har då i regel eget kök och badrum. Bor du i student- lägenhet får du tillgång till gemensamma trivselutrymmen. Nya och fräscha student-lägenheter hittar du bland annat på Bol-mensgatan, Nyhem och Gamletull. Vill du
bo med några kompisar kan ni dela en större lägenhet, eller kanske en villa. Det kommu-nala bostadsbolaget HFAB förmedlar flerta-let av Halmstads lägenheter. Det finns även privata fastighetsägare med hyresrätter. Ett alternativ till rum och lägenheter är att hyra en liten stuga på Östra stranden. Då har du havet alldeles invid knuten, och dessutom Högskolan inom gångavstånd.
tobias PerssonnÄTVErkSDESiGn OCH
DATOrDriFT
Egen lägenhet i student-hus passar mig bra. Man behöver inte vara trevlig varje gång man ska laga mat. Det är skönt att kunna stänga dörren om sig, samtidigt som det är bra att bo bland andra studenter.”
HITTA DIN
stUdentlYaEgen lägenhet, kompiskollektiv, inneboende eller en stuga vid havet. I Halmstad finns det flera boendealternativ, och de flesta ligger på bekvämt avstånd från både campus och centrum.
NäR DU LETAR
bostad
• Var ute i god tid.
• Var aktiv.
• Ställ dig i bostadskö i Halmstads kommunala bostadsbolag, HFAB. Du behöver inte vänta på ditt antagningsbe-sked utan kan anmäla dig redan när du söker till Högskolan, se www.hfab.se.
• Kontakta Kåren, telefon 035-16 71 70, och anmäl ditt intresse för Kårens student-bostäder.
• På Kårens webbplats, karen.hh.se, finns en lista på privata bo-stadsbolag som du kan kontakta.
• Håll koll på webb-platser som studentlya.nu, lgh.se, halmstadtorget.se och blocket.se.
• Kolla annonser i lokaltidningen Hallandsposten och sätt själv ut en annons.
amanda trossing kYleSOCiAlPSykOlOGiSkT PrOGrAM
joHn löFströmiT-EkOnOMPrOGrAMMET
Hälsa på hemma hos Tobias,John och Amanda på: www.HH.se/villblistUdent
Vi delar en lägenhet på stan. Det blir mycket bil-ligare att bo tillsammans – då har man råd att äta ute för det mesta.”
Jag bor i studentkorridor, men har egen toalett och dusch, som tur är. Och plats för både säng, soffa och skrivbord. Och två minuter till stan!”
Nyhem
tiPs
Egna lyan • 15
VAD Vill DU Bli?Vill du bli hälsorådgivare, personalchef, lärare eller kanske starta eget företag? På Högskolan i Halmstad kan du få hjälp att förverkliga dina drömmar.
16 • Utbildning
Vi HAr OCkSå DryGT 500 kurSEr…… och påbyggnadsutbildningar.
Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på arbetsmarknaden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men den skapar nya möjligheter och många av de arbeten som utannonseras kräver en examen.
Utbildningarna vid Högskolan i Halmstad kännetecknas av nära samarbete med övriga samhället. Ge-nom praktik, fadderföretag och projekt i samarbete med näringsliv, organisationer och föreningar varvas teorin med nyttiga praktiska erfarenheter. Det innebär att den kunskap du får med dig knyts till den verk-lighet du kommer att jobba i.
VÄlJ BlAnD CirkA 50 PrOGrAMgrun
d-
Ovan visas utbudet av grundprogram på Högskolan i Halmstad läsåret 09/10, med reservation för ändringar som kan ha gjorts efter tryckning av detta magasin.
Beställ vår utbildningskatalogoch läs mer på www.hh.se
data, informatik och mediaAffärssystemprogram – inr. informatik 180 hpinformationslogistik 180 hpmultimediadesign 180 hpprogrammet för medier och kommunikation i teori och praktik 180 hpvalfritt informatikprogram 180 hpWebbdesign 60 hp
EkonomiAffärssystemprogram– inriktning företagsekonomi 180 hpBygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hpekonomprogrammet 180 hpenergiekonomprogrammet 180 hpentreprenörskap och förnyelse 60 hpeuropaekonomprogrammet 180 hpmarknadsföringsprogrammet 180 hpvalfritt ekonomiskt program 180 hp
humaniorahållbar turismutveckling 120 hpkultur- och kommunikationsprogram 180 hpspråkprogram – engelska 180 hpspråkprogram – franska 180 hpspråkprogram – svenska 180 hp
ingenjör och teknikBiomekanikingenjör – inriktning innovation och sport 180 hpByggingenjör – byggkonstruktion och projektering 180 hp – byggproduktion och projektledning 180 hp– fastighet och energi 180 hp – nY!– internationell byggproduktion och projektledning 180 hp
ingenjör och teknik forts.cAd-tekniker 120 hpdataingenjör 180 hpel- och nätverksentreprenör 60 hpelektroingenjör 180 hpenergiingenjör - förnybar energi 180 hpit-forensik och informationssäkerhet 120hpmaskiningenjör – datorstödd produktframtagning 180 hp– produktionsutveckling 180 hp– teknisk design 180 hpmekatronikingenjör 180 hpnätverksdesign och datordrift 60 hpprogrammering 60 hpUtvecklingsingenjörsprogrammet 180 hpöppen ingång 90 hp
lärarelärarprogram – språk, kommunikation och skapande processer 210/240 hp– Barn och matematik/naturorienterande ämnen 210/240 hp– lek, rörelse, idrott och hälsa 210/240 hp– engelska 270/300 hp– matematik 270/300 hp– naturvetenskap, människa och miljö 270/300 hp– samhällskunskap med medievetenskap 270/330 hp– svenska: språk, kultur och litteratur 270/330 hp
Utbildningsvetenskap/Allmänt utbildningsområde 90 hp (AU90)– grundskolans senare år (helfart/halvfart)– grundskolans senare år och gymnasieskolan (helfart/halvfart)– gymnasieskolans yrkesförberedande program (helfart/halvfart)
naturvetenskap och matematikBiologiprogrammet 180 hpBiomedicin – inriktning fysisk träning 180 hpmiljö- och hälsoskydd 180 hpmiljövetare 180 hpnaturvård och artmångfald 180 hp
samhälls-, beteendevetenskap och vård
Arbetsvetenskapligt program 180 hpfolkhälsovetenskapligt program 180 hpidrottsvetenskapligt program 180 hpinternationella relationer och nationalekonomi 180 hp – nY!professionellt idrottsutövande – inr. golf 120 hppsykologiprogrammet - inriktning arbete och idrott 180 hp – nY!sjuksköterskeprogrammet 180 hpsjuksköterskeprogrammet för sjuksköterskor med utländsk examen 120 hp – nY!socialpsykologiskt program 180 hpsocialt arbete – ledning och organisering i en föränderlig välfärd 180 hp – nY!sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hpstatsvetenskapligt program med inriktning mot politisk kommunikation 180 hp
övrig utbildningcollegeåret Distansutbildningarintroduktionstermin 20 veckorky-utbildningarTekniskt och naturvetenskapligt basår
Utbildning • 17
Behöver du studievägledning?Boka tid med en av våra studievägledare via Högskolans växel: 035-16 71 00.
Lika villkorAlla ska ges förutsättningar för att kunna läsa på så lika villkor som möjligt.Du kan därför få extra hjälp och stöd under studietiden för att kompensera de svårigheter du har. Stödet varierar och planeras utifrån ditt behov. Kontakta eller boka tid med studievägledaren som har särskilt ansvar för detta.
Läs mer: www.hh.se
frågor till en stUdie-vägledare4
vilka är de största skillnaderna mellan att läsa på högskola och gymnasium?
– Framför allt förväntas man ta mycket större eget ansvar på högsko-lan. Det är mindre lärarledd under-visning och mer litteratur att läsa på egen hand. En annan skillnad är att man på gymnasiet läser flera olika ämnen samtidigt och på högskolan bara ett eller ett par ämnen i taget.
Har du något tips på hur man lyckas med sina studier?
– Planera din tid. I början är det lätt att tro att man är ledig jättemycket, men du förväntas lägga ner myck-et tid på självständigt arbete. Gå på alla föreläsningar, även om de inte är obligatoriska, det vinner du mycket på. Man kan också gå på de infor-mationspass om studieteknik som vi studievägledare regelbundet håller.
– Det är också viktigt att det stu-diesociala fungerar och att man mår
bra. Umgås med vänner, motionera och gör sådant du tycker är roligt!
vad kan ni studievägledare hjälpa till med?
– Alla som har funderingar eller frågor om utbildningar eller yrken kan vända sig till oss. Vi kan be-rätta om olika alternativ och fung-era som bollplank i funderingarna. Vi får även besök av studenter som känner sig osäkra på om de gjort rätt studieval eller behöver hjälp att lägga upp en studieplan. Vi erbju-der karriärvägledning, till exempel stöd när det är dags att skriva ansök-ningsbrev eller gå på intervju.
Har du något generellt tips om man inte vet vad man vill bli?
– Fundera över vad du tycker är roligt och vad du är duktig på. Ta reda på vilka olika yrken som finns inom de områden som intresserar dig. Och ta reda på vad de innebär. Man har ofta bilder av olika yrken och dessa bilder stämmer inte alltid överens med verk-ligheten. Sök information och prata med yrkesverksamma.
Pia Fager, studievägledare på Högskolan i Halmstad
kUrs eller Program?På högskolan kan du antingen läsa ett program eller en fristående kurs. Ett program består av ett färdigt paket av kurser som leder fram till en examen. När du antas till ett program är du ga-ranterad plats på de kurser som ingår i programmet. Fristående kurser väl-jer du oftast en termin i taget och du kombinerar själv din examen.
HUr söker man?Du anmäler dig via www.studera.nu, senast den 15 april för höstens utbild-ningar och senast den 15 oktober för vå-rens. För sommarkurser gäller 15 mars.
18 • Forskning
När Carina Ihlström Eriksson blev arbetslös började hon plugga. Hon var 33 år och hade åren med småbarn bakom sig. Utbildning-en gav henne inriktningen: IT i människors vardag. Första jobbet fick hon på Hallands-postens webbavdelning. Hon började intres-sera sig för tidningars digitala utveckling. Alla vet vi att papperstidningens dagar är räknade. Men vad kommer i stället?
– E-papperet, den mjuka tunna skärmen. Den är böjbar och bygger på elektrostatiskt laddade pigmentpartiklar. Upplösningen blir densamma som i en papperstidning och du kan läsa den mitt i flödande solsken, be-rättar Carina, som numera är filosofie dok-tor och ledare för forskargruppen Media IT vid Högskolan i Halmstad.
samarbete med indUstrinCarinas forskargrupp klurar också på andra innovationsprocesser.
– Just nu jobbar vi med hälsoteknik. Smarta lås till exempel. Trygghetslarm för äldre. Vi arbetar mycket med användare när det gäller idégenerering för nya produkter och tjänster. Den tillämpade IT-forskning-en är länken mellan användaren och tek-niken, och vi jobbar i nära samarbete med industrin.
ge oCH ta kritikNär man pratar med Carina står det klart: bilden av forskaren som sitter med glasögo-nen på näsan och borrar sig ner i en hög dam-miga böcker – den bilden är just dammig.
avHandlingen Att forska, skriva sin avhandling och doktorera. Förr var det livs-verket. nuförtiden är det en utbildning. Och själva doktorsavhand-lingen, ja, den är som körkortet. när du väl har det kan du börja ditt race.
”Man måste
vara nyfiken.
Fast allra vik-
tigast är nog
att man lär
sig att lyssna. ”
nYFiken?Högskolan i Halmstad bedriver framstående forskning där flera områ-den håller nationellt – och ofta internationellt – hög nivå. Forskning bidrar till den allmänna kunskapsut-vecklingen och Högskolans engagemang i samhällsut-vecklingen är starkt genom omfattande samverkan med näringsliv och offent-lig sektor, både i regionen och i landet i stort. en stor del av Högskolans forsk-ning sker i nätverk med företag och organisationer.
Forskning • 19
– Men man måste vara nyfiken. Fast allra viktigast är nog att man lär sig att lyssna.
Dessutom läser, bedömer och kommen-terar forskaren andras resultat – det är så forskningen kommer framåt. Det handlar mycket om att kunna ge och ta kritik.
– Och att ta till sig kritiken, tillägger Ca-rina. Det var svårt i början. Men efterhand lär man sig att tänka: om det jag skriver upp-fattas så här, då kanske jag skulle… Sedan vill man bara ha mer kritik! Och då tänker man i stället: ge mig ännu mer! När jag får nya tankar blir det bättre. Och bättre…..
konFerenser i Hela världenForskaren publicerar sina rön i vetenskapliga tidskrifter och på internationella konferen-ser. Där har man vanligtvis 20 minuter på sig att presentera sina idéer och resultat, se-dan är det 10 minuters diskussion.
– Min första konferens var på Ha-waii, berättar Carina. Då var jag 40 och hade aldrig varit utanför Europa. Så ner-vös jag var! Jag hade tränat på mitt anfö-rande i veckor här hemma. Sedan stod jag där, ensam, med min knaggliga engelska. Carina skrattar när hon tänker på det åtta år gamla minnet. Nu har hon deltagit på kon-ferenser i samtliga världsdelar. Engelskan fly-ter av sig själv och numera vågar hon släppa sitt manus.
– Jag vet ju att jag kan det jag pratar om. Mitt liv som forskare har öppnat en hel värld för mig.
Vad har då Carina för råd att ge till den som skulle vilja bli forskare?
– Hitta nåt som är kul att fördjupa dig i. När du väl har ämnet kommer du att träffa massor av spännande människor. Och ingen dag kommer att vara den andra lik. • 15
körkortetBlir som
20 • Livet som student
lJilJAnA FörVErkliGADE Sin DröM OCH BörJADE lÄSAFör vissa är vägen till högskolestudier spikrak. För andra, som ljiljana Markovic, är vägen lång och långt ifrån självklar. 1995 lämnade hon sitt hemland, Serbien, för att leva tillsammans med sin pojkvän i Sverige. Tio år senare var det dags för ett nytt avgörande uppbrott. Då flyttade hon från sin hemort Anderstorp för att börja läsa på Högskolan i Halmstad.
– Jag och min man sade upp oss från våra fasta jobb på en industri, sålde vårt hus och flyttade med barnen till Halmstad för att börja läsa. Det var en dröm vi hade och för-verkligade, säger hon.
I dag läser Ljiljana biomedicin på Hög-skolan i Halmstad.
– Jag är så stolt över att jag tog steget. Det var ett tufft beslut men jag är så myck-et mera nöjd med livet och mig själv nu. Jag gjorde något jag trodde på. Jag är var-ken yngst eller bäst i klassen men det spelar ingen roll, jag har en stark vilja och livets erfarenhet, säger hon.
Från serbien till anderstorP1995 flyttade Ljiljana från Serbien till Sve-rige för att leva med sin pojkvän. Då var hon 22 år och följde efter pojkvännen som flytt från kriget i Bosnien-Hercegovina ett år tidigare. Efter att ha bott en tid i Jönkö-ping och lärt sig svenska fann de sig tillrätta i Anderstorp i Småland. De fick båda fas-ta heltidsjobb på en industri, investerade i ett hus och fick två underbara döttrar. Åren gick och materiellt sett hade de allt de kun-de önska sig.
– Men vi kände allt starkare att det var något som saknades. Vi ville något mer och
Livet som student • 21
vid sidan av våra heltidsjobb började vi läsa in gymnasiet på kvällarna.
Innan de valde att bryta upp diskutera-de de mycket fram och tillbaka. Vad hade de att förlora? Visst, huset och sin materi-ella standard, men vad betydde det, egent-ligen?
– Vi hade klarat oss förr – min man kom till Sverige med bara en liten väska. Folk omkring oss tyckte att vi var galna när vi valde att flytta, men lika gärna som att in-vestera i materiella saker ville vi satsa på oss själva och vår utbildning, berättar Ljiljana.
Har ovanlig skelettsjUkdom 2005 gick flyttlasset till Halmstad och strax därefter började Ljiljana läsa biomedicin och hennes man till energiingenjör. I dag har hennes man gått klart utbildningen och fått jobb. Ljiljana har däremot några terminer kvar eftersom hon på grund av en ovanlig skelettsjukdom inte kan läsa programmet på ordinarie studietakt. Högskolan har utformat en speciallösning som innebär att hon läser på halvfart.
Ljiljanas sjukdom, som kallas Multipla Exostoser, innebär att hon har små extra benutväxter i skelettet. De kan förändras ib-land och i värsta fall måste de opereras bort. De kan även trycka på nerver och framkal-la en smärta och stelhet som påminner om reumatism.
Förutom att hon har en långsammare stu-dietakt innebär hennes funktionshinder att hon har möjlighet att skriva tentor i ett en-skilt rum. Hon får också tillgång till talböck-er och kan få litteraturen inläst på band.
– I perioder har jag mycket värk och får svårt att koncentrera mig. Då betyder det mycket med starkt stöd från både familjen och Högskolan, säger hon.
vill arbeta med reHabiliteringSjukdomen har gett Ljiljana ett stort intres-se för hur kroppen fungerar och i framti-den skulle hon gärna arbeta med rehabilite-ring. Sjukdomen har också påverkat henne på andra sätt.
– På sätt och vis har den nog inspirerat mig och gjort mig starkare. Jag känner tyd-ligt att jag inte vill låta sjukdomen styra mitt eller mina barns liv. Ur den känslan har det fötts en strävan att hela tiden utvecklas.
som en askUngesagaLjiljana älskar sitt nya liv i Halmstad och att vara student. Hon känner stor tacksamhet över att hon får chansen att studera och lära sig en massa om det som intresserar henne mest. Det innebär en personlig utveckling men också mer energi till familj och vänner.
– Visst, det är tufft ibland, särskilt eko-nomiskt, men man lär sig prioritera. Nu har vi mycket mera tid med familjen än när vi jobbade olika skift på fabriken. Att efter stu-dierna packa en picknickkorg och ge sig ut till havet med familjen – det är en värdefull lyx som man kan ha varje dag och som dess-utom är gratis.
Ljiljana berättar hur hennes man bru-kar jämföra deras nya liv med den kända askungesagan.
– Vi arbetade hårt, liksom Askungen. En dag blev vi bjudna på bal – vi kom in på Högskolan. Där fick vi möjligheten till ett bättre liv, berättar Ljiljana och fortsätter:
– Jag kan bara säga till andra som funde-rar på att bryta upp eller förändra livet. Var inte rädd för att ta tag i ditt liv och för för-ändringar. Men var alltid rädd om din fa-milj och dina vänner – utan dem kommer du inte långt.
”Jag kan bara
säga till andra
som funderar på
att bryta upp
eller förändra
livet: Var inte
rädd för att ta
tag i ditt liv
och för föränd-
ringar.”
TOR SDAGZiP ZaP, blaCk oUtMed två gigantiska väskor traskade jag ge-nom Halmstad. Nämen! Det började regna, vad ovanligt, och på snedden också. Jag be-stämde mig då för att vara förberedd på noll-ningens första dag. Snabbt åkte röda gum-mistövlar fram och regnkappa och paraply trycktes ner i väskan (senare blev det sol – lagen om livets jävlighet) Tvåorna hade sto-ra peruker som docksvall, ännu större sol-glasögon som man inte kunde urskilja deras ögon igenom, entoniga röster som jag an-tagligen kommer att drömma mardrömmar om. Undrar om de går en kurs för att prata så där?
FR E DAGboHemia oCH nolle-FeelgoodJag hittar inga handdukar eller lakan, så i morse fick jag efter duschen använda det som rimmade lika med handduk. Så jag tor-kade mig med morgonrocken, sover i sov-säck och äter ståendes. Mm ”bohemia”.
Som sagt, det är fullt ös för oss nollor och i dag sprack rösten på de vackra tonerna. Så nu sjungskriker jag från magen som symfo-nisnubben gör. Det var invigning på Amfi-teatern i dag, alla nollor från alla program samlades och skrek på varann. Som en duell, fast utan svärd, fast mycket roligare.
L ÖR DAGeast beaCH Frukost – en halstablett, två huvudvärksta-bletter, ett glas läskeblask, fyra rutor mörk choklad och så var jag sen till beachen. Bloggnolla står det nu på min t-shirt, så nu
är jag också benämnd. Allting som står i re-lation till en nolla är ju mycket mer än bara en nolla liksom.
Östra stranden och nice väder, sandslotts-bygge, vattenballongskastning, hinderlopp och ett himla spexande. Det är sju dagar kvar. Lär dig powernappa eller meditera medan du gör andra saker, du lär behöva det.
SÖN DAGnollkoll oCH smarta ställenI går kväll var jag tom på energi, men så hade vi så grymt kul när vi utmanade andra klasser i en massa varierande lekar i sport-hallen. Bara roligt. Så även om jag inte hade energi så fick jag mer energi av att delta.
Varenda gång jag stiger in i min stöki-ga lägenhet så tänker jag: Här, jag lägger nycklarna här, ett riktigt smart ställe. Smar-ta ställen är aldrig det, de är bara mycket svårare att komma ihåg. Jag behöver ett av-lastningsbord.
M Å N DAGsnooZeeFFektenI dag vaknade jag med solen i ansiktet. Jag tänkte varför ligger jag här med mobilen i handen? Snoozat utan att veta om det. Shit vad är klockan, time för inskrivning och alla som sade ”inte missa, inte missa”. Men ja, man kan ju inte vara Lena utan att vara just Lena så det blev snabbaste frukosten i sunk-bunken (plastlådan jag äter ur) och raggar-dusch (inget ont om det, väldigt behändigt och smidigt) Och ja, jag hann in i salen där vi hade upprop precis innan dörrarna klapp-ade igen.
En n0llas bekännelser 22 • Nollning
under två intensiva veckor i augusti pågår nolleperioden där alla nya studenter får en rejäl lektion i studentlivets alla aspekter. lena Carlsson från Jönköping delade med sig av sina upplevelser i Högskolans studentblogg. Här är ett utdrag:
– om raggarduschar, halstabletter och svettiga t-shirtar
namn: Lena Carlssonålder: 28
Pluggar: biomedicin – inriktning fysisk träning.
Nollning • 23
”Det var invig-
ning på Amfi-
teatern i dag,
alla nollor från
alla program
samlades och
skrek på varann...”Följ våra bloggande studenter på studentbloggen på www.hh.se.
– om raggarduschar, halstabletter och svettiga t-shirtar
T ISDAGstrUlig bloggnollaMed ett nytt adjektiv på tröjan så gick jag från bloggnolla till strulig bloggnolla. Stru-lig bloggnolla är bra, det betyder att man får dispens för att passa tider... för att man bloggar.
I dag har vi spexat på Amfiteatern, så him-la roligt. Måste jag påpeka att vi vann spex-tävlingen? Självklart vann TBI och kanske gjorde vi tvåorna stolta för en liten stund.
ONSDAGFeeling blUeEftersom jag sprungit runt, bloggat, snap-pat bilder, cyklat omkring för att hinna med allt så missade jag att betala finsittningen, så nu finns det inga biljetter kvar. Snyft, gråt och lip. Grr...
Vid Nissan var det M-slaget, vilket bety-der att man står på små flytande fyrkanter med jättetops och försöker peta ner varandra i vattnet. Riktigt rolig lek.
TOR SDAGFrUkostbingo, ansikten kraCkelerarInget napp på biljett till finsittningen än. Tänkte kanske klä upp mig och stassa om-kring på stan, dricka bubbel i ett glas som hänger runt halsen. Fira den vackra staden
Halmstad och att jag faktiskt är i den. Så ser ni mig i en park pratandes med statyer och blommor, visa mig vägen till efterfesten el-ler säg att jag är jättefin. I morse hade vi fru-kostbingo. Vi har garvat gott och det lägger ribban för i kväll.
FR E DAGoH HaPPY daYJag har fått finsittningsbiljett. Jag är så gla’ trallalalala la.
I går var det nollepub, mycket trevligt. Vi dansade oss svettiga (mm våra beiga t-shir-tar luktar mycket gott nu). Försökte dränka t-shirten i parfym men det hjälpte föga.
L ÖR DAGnUmmer ett är början På alltPå eftermiddagen var det dags för oss nol-lor att dubbas till ettor i Kapsylparken. Vi fick gå ner på knä, insupa de härliga heliga orden av en viss hand och sedan kasta våra smutsiga, sunkiga beiga tröjor. Därefter var det tvåornas tur att låta sina docksvall falla till marken och solglasögonen togs av. Och därunder dolde det sig söta, fina, helt van-liga människor. Tänka sig.
24 • Ex-jobb
Man hör ibland om biståndsprojekt som gått snett. Fina maskiner placeras ut på lands-bygden i fattiga länder. De funkar, tills en packning går sönder eller en reservdel sak-nas. Då blir de stående.
– Det måste gå att hjälpa människor att ta kontrollen själva, funderade Anna Håkans-son och Petra Nilsson inför sitt examens-projekt.
Idéer bollades kring gör-det-själv-filoso-fi. Samtidigt hörde de om Minor Field Stu-
dies (MFS), ett Sidafinansierat stipendium för fältstudier. Det ger studenter på univer-sitet och högskolor med minst 150 högskole- poäng möjlighet att på plats i ett utveck-lingsland samla material till sin uppsats el-ler sitt examensarbete.
Nu började planerna ta form. Plötsligt var Anna och Petra mitt uppe i sitt projekt: att hjälpa befolkningen runt Victoriasjön att förse sig med vatten till hushållen, till boska-pen och till bevattning av grödorna. Om de
Volontär? Missionär? resenär? Eller backpacker? Det finns många sätt att komma ut i världen. Petra nilsson och Anna Håkansson gick utvecklingsingenjörsprogrammet och valde att göra sitt examensprojekt i nordvästra Tanzania.
byggde vindkraftverk av gamla cyklar
Ex-jobb • 25
Utexpo
Utexpo är Högskolans festdagar nummer ett. Det är då examensarbe-ten visas upp för allmän-heten och stipendier delas ut.
Utställningen brukar vara välbesökt och hit kom-mer såväl studenter som anhöriga, företag och or-ganisationer – alla nyfikna på vad årets studentkull har åstadkommit. De flesta projekten genom-förs i samverkan med företag och organisatio-ner utanför Högskolan.
Vårens Utexpo äger rum den 28–30 maj 2009.
Läs mer: www.hh.se
kunde komma på en lösning skulle resultatet bli minskad arbetsbörda för kvinnor (som ju är de som hämtar vatten) och för barnen (som i stället för att hjälpa till med vatten-hämtning skulle kunna gå i skolan).
gör det självBollandet fortsatte: för att driva vattenpum-par krävs en kraftkälla. Vilken kraftkälla är gratis? Vindkraft! Vad är det man associe-rar till ”gör-det-själv”? Idéerna flög genom luften. IKEA! Bygg ditt eget vindkraftverk! Projektarbetet blev att utveckla ett vind-kraftverk som går att montera ”lika enkelt som en IKEA-bokhylla”. Projekt ”Windpo-wer Africa” hade sett dagens ljus!
– Vi bodde i staden Musoma i fem veckor och åkte ut på landsbygden för att göra in-tervjuer. Snart förstod vi att om man skulle kunna bygga något, ja då fick det bli med hemmagjorda verktyg. Och att det måste vara billigt. Därför är konstruktionen av trä. Kullagerna för axel och vingar är av åter-vunna cyklar (i Tanzania finns massor av cyklar) och vingarna är av segel (i Musoma finns en textilfabrik). Men att pumpa vat-ten räcker inte. Det måste ju gå att dricka också, så nu stod vi inför ännu en uppgift: vattnet måste renas.
Alltså: till vindkraftverket anslöts en pump.
– Vatten som ska drickas måste filtreras, så vi konstruerade ett sandfilter. Vem som helst kan göra det av en gammal plastdunk, sand och renande bakterier, berättar Anna och Petra.
Beskrivningen på hur man bygger ett vat-tenpumpande vindkraftverk och sedan re-
nar vattnet finns i den manual som följer med byggsatsen. När familjerna skaffat sig sitt eget lilla kraftverk, överkomligt tack vare mikrolån, förändras vardagen drastiskt. För oss som bara vrider på kranen kan det vara svårt att förstå, men vatten betyder, förutom att man kan dricka, att man kan sälja grön-saker på marknaden, tvätta och också se till att hela familjen blir mätt.
”vi ville göra skillnad!”- Vi ville göra en liten skillnad i världen, sä-ger Petra och Anna, som nu är klara med sin utbildning till utvecklingsingenjörer och som söker nya stipendier för att kunna sprida arbetet till fler projekt runt Victoriasjön.
byggde vindkraftverk av gamla cyklar
VAD bLiR mAn?
26 • Studentservice
– Många studenter kan känna sig vilsna efter ett tag när de har bör-jat en utbildning, säger Annalena Stenljung, studievägledare på Hög-skolan i Halmstad. I början händer det så mycket, allting är nytt och spännande. Sedan, när det börjar bli rutin och vardag, kommer kan-ske oron: vad blir jag när jag är klar? Vilka jobb finns och vilka kan jag söka? Många utbildningar har inte en lika tydlig yrkesinriktning som till exempel lärar- eller sjuksköterske- utbildningarna.
karriärvägledningStudievägledarna erbjuder studenter karriärvägledning både enskilt och i grupp. Karriärvägledning i grupp startade 2005. Sedan dess har flera olika grupper träffats några gånger per termin för att tillsammans rusta sig inför det kommande arbetslivet.
– Vi pratar mycket om vad stu-denterna läser och vad man kan bli,
eller jobba med, berättar Annale-na. Karriärvägledning handlar både om personlig utveckling och om att marknadsföra sig själv. Vilka är mina starka sidor och hur kan jag dra nyt-ta av dem? Det gäller att lära sig att se vilka resurser man har och matcha dem mot egna intressen. Alla typer av erfarenheter kan vara bra att lyf-ta fram när man ska söka jobb, inte bara utbildningsmässiga.
att tänka vidareStudenterna får också hjälp att ana-lysera arbetsmarknaden. Hur ser den ut, vilka jobb kan jag söka? Anna-lena och hennes kollegor uppmanar studenterna att tänka brett:
– Utgå från det du själv skulle vil-ja jobba med! Vilka intressen du har. Det kan hjälpa dig att hitta möjlig-heter till ett jobb som passar just dig om du går utanför de traditionella ramarna. Vi tittar också på vilka hinder som finns för att nå ett visst
mål. Kanske måste du komplettera med en kurs eller utveckla din so-ciala kompetens lite?
Några gånger varje år startar nya grupper som ska få karriärvägled-ning genom Högskolan. Målet för dem, liksom för de grupper som snart är klara med sin utbildning, är att studenterna ska vara väl för-beredda att söka jobb när de tar sin examen. Man ska ha tänkt igenom vem man är, vad man kan och vad man vill.
– För Högskolans del handlar det om att stödja studenterna under hela utbildningstiden, säger Annalena. Det är en sak att rekrytera studenter. En helt annan att få dem att stanna kvar och fullfölja sin utbildning när de väl har kommit hit. Där har vi ett stort ansvar för att få dem att trivas och känna att de valt rätt när de val-de Högskolan i Halmstad.
Vad blir man om man läser kultur- och kommunikationsprogrammet? Och vad job-bar egentligen en ekonom med? Det är frågor som studenter som läser dessa utbild-ningar ofta får besvara. Men lika ofta kanske studenterna själva ställer sig frågan: vad ska jag göra när utbildningen är slut? På Högskolan i Halmstad kan du som student få karriärvägledning som ett stöd i föreberedelserna inför livet efter studierna.
dU vänder dig Hit till eXemPel när...du är osäker på ditt val av utbildning•du undrar om högskolestudier kan vara något för dig•du har frågor kring utbildningar vid högskolan i halmstad•du har frågor om hur man blir behörig eller kommer in på en •högskoleutbildningdu funderar på skillnaden mellan att läsa program och kurser•du är osäker på hur du ska planera dina studier•
stUdie- och kArriärvägledning
frågor till stUdent-Hälsan4
Studentservice • 27
… Elisabeth kristiansson, sjuksköterska på Student- hälsans drop in-mottagning
vad gör studenthälsan?– Vi fungerar som företagshälsovård för studenter och som ett komple-ment till vårdcentralen. Vi arbetar med det som får studenten att må bra ur olika perspektiv. Det kan handla om allt ifrån att komma igång med lite goda vanor till att undvika de vanligaste studentmisstagen. När något inte fungerar vill vi kunna er-bjuda tidig hjälp. Vi möter studenten vid behov enskilt på mottagningen och i andra sammanhang, som vid nollningen. Vi anordnar också kur-ser, till exempel i yoga, stresshante-ring, hjärt- och lungräddning samt våga tala-kurser.
när kan studenter vända sig till er?
– Studenter som har frågor eller be-kymmer som rör hälsan eller den stu-diesociala situationen är välkomna till vår drop in-mottagning. Där gör jag en första bedömning av studen-tens behov. Ofta hänvisar jag vidare till mina kollegor inom Studenthäl-san. Här arbetar också en kurator, en idrottspedagog, en präst och en
gestaltterapeut. Ibland behövs annat stöd än vad vi kan erbjuda och då hjälper jag till med kontakter. Vi har ett brett kontaktnät med olika vård- och hälsoinstanser i stan, till exem-pel inom primärvården.
vad kan det vara för typer av bekymmer ni möter?
– Allt som rör den egna hälsan. Vi får många medicinska frågor, kan-ske man har sträckt en muskel, har ont i huvudet eller vill kolla sitt blod-tryck. Det kan också vara att man känner sig trött, har svårt att sova
eller känner sig deprimerad. Då kan vi till exempel erbjuda individuella samtal, stresshanteringskurser eller hjälp att se över livsstilen. Jag gör även klamydiatester, och utfärdar vaccinationsintyg till dem som ska åka utomlands och läsa.
kostar det något att besöka er?
– För studenter på Högskolan i Halmstad är besöken hos oss gratis. Två undantag är besök hos student-läkaren och sjukgymnasten, då tar vi ut samma avgift som vårdcentralen.
elisabeth kristiansson, sjuksköterska på studenthälsan
vill dU veta mer?Då Är Du VÄlkOMMEn TillöPPet HUs 6–7 MArS 2009
28 • Kåren
seX Frågor till …
… Ullrika sellman, kårens ordFörande.
vad är kåren?
– Kåren är en organisation för studenter som läser på Högskolan i Halmstad. Vi bevakar studenternas intressen, både när det gäller utbildningar och studiesociala frågor.
vilka är era medlemmar?
– I dag har vi kårobligatorium och det innebär att alla studenter på Högskolan i
KåREn – för nytta och nöje
Halmstad är medlemmar. Av dem är unge-fär 300–400 engagerade i kårverksamheten på olika sätt.
beskriv kårens verksamhet!
– Vi har ungefär 60 studentrepresentanter som bevakar studenternas intressen i Hög-skolans olika styrelser, nämnder och råd. Vi driver Kårgymmet, Kårpuben, internetbok-handel och restaurang. Kåren förvaltar ock-så studentbostäder och har ett stort utbud av studentföreningar.
vad kan man göra om man som student vill engagera sig i kåren?
– Jättemycket! Till exempel kan man ar-rangera studentfester, vara studentrepresen-tant i styrelser, ordna arbetsmarknadsdagar eller vara fadder åt en utbytesstudent. Kå-ren har föreningar inom en mängd områ-den. Man kan bland annat skriva i student- tidningen, sjunga i kör eller titta på film. Man kan lägga ner så mycket tid man vill – allt från att stå i baren på Kårpuben en kväll i månaden till att vara ordförande i en projektgrupp och kanske lägga ner 14 tim-mar i veckan.
varför ska man engagera sig i kåren?
– För det första lär man känna en massa trev-ligt folk. För det andra får man nyttiga erfa-renheter. Vi håller också en hel del studentut-bildningar som kan se snygga ut i cv:t.
Har du något tips till nya studenter?
– Låt studierna gå först. Var med på noll-ningen, det är kul och en bra start, men se sedan till att komma i fas med dina studier innan du tar på dig en massa annat. Se först och främst till att ta dina poäng – det är därför du är här i första hand.
www.karen.hh.se
Ullrika Sellman,
24 år, kommer
från Onsala och
har läst Valfritt
informatik-
program.
Efter studierna • 29
– Jag sökte programmet för att få jobba inom ambulans och akutsjukvård, men för mig har yrket utvecklats och blivit så mycket mer, säger han och menar att han kan tän-ka sig att jobba även inom andra områden. Det känns kul att man utbildat sig till något där man kan gå åt vilket håll som helst.
Fortfarande är det akutsjukvård, narkos eller intensiv-vård som lockar mest. Men bredden i utbildningen och yrket gör att man kan jobba med allt från att vara sjukskö-terska på ett sjukhus eller i en kommun till att vara skolskö-terska, eller arbeta på en ungdomsmottagning.
många möjligHeter– Och även om jag skulle välja att bli brandman eller polis så har jag en otrolig grund i detta yrke, säger Ola Jakobsson.
Han tycker ibland att det är svårt att beskriva yrket eftersom det är många delar, men det som lockar är i grund och botten ändå en vilja att hjälpa andra.
– Även om det är mycket som är lika varje dag så mö-ter man nya människor, säger han. Man kan inte bara gå och jobba av en dag utan måste tänka och vara kon-centrerad och det är stimulerande.
Ola Jakobsson läste ekonomi på gymnasiet hemma i Väs-tervik och hade över huvud taget ingen erfarenhet från vårdyrket när han valde att söka till sjuksköterskepro-grammet. Praktiken under utbildningen är därför ovär-derlig. Redan efter första året fick han sommarjobb som undersköterska, och det är också många som får jobb efter utbildningen på den plats de valt att göra sin praktik.
Praktik öPPnar dörrar– Praktiken är oerhört viktig och det är först då du får en inblick i det du ska hålla på med och man får för-ståelse för vad man själv kan tänka sig jobba med, säger han och framhåller också att det är ett bra tillfälle att få visa framfötterna.
Han har redan planer på att läsa vidare och speciali-sera sig inom intensivvård, men räknar med att fortsätta att arbeta parallellt med studierna.
– Man får grunden på utbildningen, men mycket kan man inte läsa sig till och det är utvecklande att se hur andra gör. Man är aldrig fullärd och jag möter kollegor varje dag som jag känner kan så mycket, och det är inspirerande.
när Ola Jakobsson, 23 år, gjorde lumpen med civilplikt kom han för första gången i kontakt med räddningstjänsten. Han kände direkt att han ville jobba som ambulans-sjukvårdare. Valet att bli sjuksköterska blev därför enkelt och i dag arbetar han på akutvårdsavdelningen på länssjukhuset i Halmstad.
OlA – lEG. SJukSköTErSkA
Fler drömjobbPå www.hh.se (vill bli student) kan du läsa fler intervjuer med tidigare studenter på Högsko-lan i Halmstad och om deras väg ut i arbetslivet. De hade alla drömmar innan de började läsa. En del har förverkligat dem, andra har hittat nya spår längs vägen.
VÄlkOMMEn Till
HALmSTAD
Stadsbiblioteket
som sträcker sig
ut över Nissan
stod färdigt
2006.
i Halmstad behöver du aldrig ha tråkigt – här finns något för alla smaker.
Halmstads stadsvapen består av tre krönta hjärtan. Och det är en stad att tycka om. Här finns till och med en stadsdel som he-ter Kärleken! Det är lätt att förföras av stads-kärnans charm, den vänliga atmosfären och havets blå vidder.
Halmstad är med sina 90 000 invånare Hallands största kommun. I centrum finns ett varierat utbud av restauranger, natt-klubbar, pubar och kaféer. För den musikintresserade anordnas gott om konserter året om och stadens galleri-er, museer och kulturföreningar gör sitt till för att det alltid ska vara något på gång.
Varje år i augusti ordnas en fyra dagar lång gatuteaterfestival. Då intas Halmstads gator av skådespelarsällskap från hela värl-den. Ett annat återkommande evenemang är Halmstads Marinfestival som besöks av fartyg från när och fjärran.
Halmstad har alltså ett brett nöjes- och kulturliv, men när du behöver lugn och ro är det aldrig långt till havet eller tysta skogar.
västkUsten = bästkUstenHar man en gång bott vid havet tar det ofta emot att flytta. Halmstad är en stad som präglas av läget vid Västkusten. Här har du aldrig långt till kilometerlånga stränder, klippor och charmiga småbåtshamnar.
Det attraktiva läget har gjort Halm-stad till en populär turist-stad. Det märks särskilt på sommarhalvåret då staden blommar upp lite extra, strandområdena lever upp och innerstaden sjuder av liv från uteserveringar och
flanörer. Många besökare väljer att stanna kvar, invånarantalet i Halmstad ökar sta-digt och allt fler nöjes- och affärscentrum etableras.
när solen gått nerEfter att solen har gått ner stiger pulsen i Halmstad. Börja kvällen på någon av sta-dens alla restauranger, med menyer prägla-de av allt från orientaliska kryddor till su-shi och Medelhavets smaker. Vill du ha en
...där roar du dig kungligt bara ett stenkast från den milslånga stranden.
30 • Halmstad
VÄlkOMMEn Till
HALmSTAD
Halmstad • 31
fartfylld fortsättning på kvällen kan du välja mellan olika nattklubbar, mysiga pubar och dunkande diskotek. En klassiker sommartid är Af-ter Beach i Tylösand – där roar du dig kungligt bara ett stenkast från den milslånga stranden.
idrottsstadÄr du intresserad av sport kan du i Halmstad få ditt lystmäte av alle-handa idrottsaktiviteter, oavsett om du vill svettas själv eller inta en plats på läktaren. Här finns Örjans Vall som är hemmaarena för det allsvenska fotbollslaget Halmstads BK. Här finns gym och idrottsföreningar för de flesta smaker. Det är nära till surfing- och seglingsvatten. Halmstad är också ett Mecka för golfare. Runt staden finns hela elva golfbanor! I Halmstad med omnejd finns även gott om skogar och grönområden med motionsslingor och vandringsleder, samt kanot- och cykelleder.
nära till storstadenHalmstad ligger mitt emellan storstadsregionerna Göteborg och Malmö/Köpenhamn. Mellan Göteborg och Malmö går det gott om både bussar och tåg. På en och en halv timme tar du dig med tåg till Göteborg eller, om du åker åt motsatt håll, till Malmö. Fortsätter du med tåget en halv-timme från Malmö hamnar du i Köpenhamn. När du känner för en liten semester: åk dit över en dag, vandra på Ströget och upplev kontinenten!
vilket är ditt smUltronställe i Halmstad?
Hanna Olofsson21 årAffärssys-temspro-grammet– inriktning informatik
– Tylösand på sommaren. Det är verkligen hjärtat i Halmstad. Sola och bada på dagen och afterbeach på kvällen.
Oskar Kämpe, 23 år Maskin-ingenjörspro-grammet – Produktions-utveckling
– Utmed Nissan. Det är fint året om och man kan gå långa sträckor längs vattnet. Det är väldigt rogivande.
Janne Nilsson, 19 år, Valfritt informatik-program
– Prins Bertils stig är otroligt vacker sommartid – massor med natur och lite hav. Perfekt som cykelutflykt. Tar man stigen ut och den vanliga tylö-sandsvägen in är det ungefär tre mil, vilket är lagom med motion.
om dU vill kontakta Högskolan i Halmstad
Besöksadress: kristian iv:s väg 3 postadress: Box 823, 301 18 halmstad tfn (vx) 035-16 71 00 fax 035-18 61 92 e-post: [email protected] studentcentrum Besöksadress: hus Qtfn (vx) 035-16 71 00öppettider: måndag–torsdag 08.30–16.00, fredag 10.00–16.00e-post: [email protected]
kårenBox 847 301 18 halmstad tfn 035-16 71 70
så anmäler dU dig
du anmäler dig till alla utbildningar via www.studera.nu.
sista anmälningsdag är 15 april för höstens utbildningar och 15 oktober för vårens. för sommarkurser gäller 15 mars.
HH
Info
rmat
ions
avde
lnin
gen
• 08
10 •
10
000
ex. •
Try
ck: Å
kess
ons T
ryck
eri •
Fot
ogra
f: Fr
edri
k Pe
ters
son
m.fl
.
Gå in på www.hh.se eller ring 035-16 71 02
öPPet HUs6–7 mars 2009
mersmak?
beställ Vår UTBILDNINGS-
katalog
