- Mycket rädsla försvinner när jag vet att inte ens mörkret kan skilja mig från Gud.

Åsa Hagberg

Påskens färger och växter

Åsa Hagberg - författare

TALA- om påsk och glädje

Behöver du någon att tala enskilt med? Någon som lyssnar till hur du mår och de bördor som tynger dig? Välkommen att ringa:Magnus Larsson, präst (031-731 64 65). Christian Josefsson, präst (031-731 64 36). Anders Fogelqvist, präst (031-731 64 43). Ernst-Arne Detert, kyrkoherde (031-731 64 35). Göte Johansson, diakon (031-731 64 63). Ulrika Stenbäck, diakon (031-731 64 34).Vid urakuta ärenden mellan 21.00-06.00 kontakta kyrkans jourtjänst genom att ringa 112 och be att få bli kopplad till jourhavande präst.

Påsk – vetande och tro som väcker förundranSom människor är vi alla utrustade på lite olika sätt. Men det finns en del som är gemensamt oavsett vem eller vad vi är.

Bland annat är vi alla utrustade med en hjärna som förutom att den är ”styrcentral” för många organ i kroppen också möjliggör en tankeprocess så att vi kan reflektera över oss själva och världen runt omkring oss. Vi brukar ibland kalla det förnuft eller ratio som romarna kallade det. Rationalitet är ett sätt att närma sig och försöka hantera tillvaron, där vi är till. Men hjärnan är mer komplex än så för den har även delar som härbärgerar det som vi ofta relaterar till en annan kroppsdel, nämligen hjärtat. Känslor. Kärlek, hat, medlidande, bitterhet, generositet, girighet… listan kan göras mycket längre. Men vi kanske skulle kunna lägga till en känsla som annars är svårplacerad, känslan för det mystika (=det som är fördolt). Inte nödvändigtvis det mystiska (=underliga) utan det mystika, det vi inte kan förklara med ord.

I katolsk och sedermera även evangelistisk luthersk kyrklig tradition har vi mer än i den ortodoxa traditionen tagit in ett förnuftsmässigt tänkande i kyrkan, teologin och till slut också så långt så att vi nästan försöker förklara tron, på ett förnuftigt sätt.

Fullkomligt övertygad om att Gud har givit oss ett förnuft och en hjärna av en anledning, (att använda den) tror jag ändå det finns en gräns för vad vi enskilda människor eller som mänsklighet tillsammans kommer att kunna begripa och förstå. Vi får sträva efter att förstå vår tillvaro och oss själva så bra vi kan men alltid med ödmjukheten att skapelsen i sin helhet och Skaparen är större. Som Martin Luther sagt får vi ibland ”lyfta på hatten och gå vidare”. Om vi skulle ställa kravet på begriplighet först innan vi accepterade livet, universum, döden eller kärleken eller andra känslor

skulle allt bli väldigt komplicerat. Det finns en hel del som vi accepterar utan att begripa det i livet men när det kommer till tro på en makt som övergår vår mänskliga kraft eller naturlagarna då kräver vi bevis. Även om mycket av det vi anser vara bevisat bygger på antaganden och hypoteser som egentligen inte är något annat än, just det, tro.

Påskens budskap kan vi ta emot med vår hjärna men det räcker inte så långt. Det stora, att Jesus från Nasaret med sitt lidande och sin död visar sig vara Herrens lidande tjänare. Av kärlek till varje människa och hela skapelsen kanske vi kan begripa något av men att han också uppstått från döden övergår vad vi kan fatta med förnuftet. Där behöver hjärna kompletteras med hjärta för att våga ta in, och förundras över, det vi inte kan förstå men i tro lita på.

”Herren lever våga tro det, lämna den tid som gått… Hoppet är framtid, nu är livet vår möjlighet.”Sv. Ps 155:1-3

I förundran en glad välsignad påsk och vår! Önskar Ernst-Arne Detert, kyrkoherde i Tynnereds församling

Vi får sträva efter att förstå vår tillvaro och oss själva så bra vi kan men alltid med ödmjukheten att skapelsen i sin helhet och Skaparen är större.

Tynnereds församling, Turkosg 1, 421 50 Västra FrölundaExpedition: 031-731 64 30 tynnereds.forsamling@svenskakyrkan.sewww.svenskakyrkan.se/tynnered www.facebook.com/tynneredsforsamling

TALA är en periodisk tidskrift som distribueras med posten som samhällsinformation till alla hushåll i Tynnereds församling. Utgivare: Svenska kyrkan i Tynnereds församling, Västra Frölunda 2015.Ansvarig utgivare: Ernst-Arne Detert .Redaktör: Amanda Holmblad. Omslagsbild: Josefin Casteryd

“Jag gläds åt hoppet”- Åsa Hagberg om musik, jungfru Maria och glädjeÅsa Hagberg, författare och föreläsare med sång och drama i bakfickan. Hon skriver brett och gärna, ofta texter som kan sjungas, med psalmer som skapandets guldkant. Och i april föreläser hon i Tynnereds församling.

Berätta lite om dig själv och om din bakgrund.Jag bor i Förslöv på Bjärehalvön i Skåne och arbetar 50 % som diakoniassistent i hemförsamlingen för att ha en halvtid kvar till författande och föreläsningar. Ibland kan det kännas på att ha två jobb, men jag vet också att jag får göra de två saker som jag allra helst vill; kyrkan och skrivandet. Men i bakgrunden finns en ganska

krokig väg; undervisning, drama och äldrevård om jag ska vara kortfattad. Allt har ju sin berättelse. Äldrevård är något man tror blir ett extraknäck vid sidan av det kreativa arbetet, men som visar sig ge så mycket mer livserfarenheter.

Vad är mest givande i vardagen för dig, just nu?Om jag måste välja är det nog ändå när en ny text blir till, en av dessa som jag vet landar precis där den ska. Då finns något att ge vidare.

Är du en optimist?99 dagar av 100. Erfarenheten har lärt mig att det alltid kommer en ny dag efter den där 100:ade.

Påsken är ju som livet självt, rymmer allt. Den mörkaste rädsla, sorg och hopplöshet men också den lyckligaste, gladaste mest hopfulla dag. Berätta lite om hur du ser på påskens glädjebudskap.Jag tror att det sjunker djupare för varje år, mer och mer att påsken egentligen följer mig året runt. Jag använder mig ofta av Frälsarkransen, ett radband som mot slutet för mig igenom nattens svarta pärla, sedan uppståndelsen, sedan ser jag Gud. Det har gett mig många tillfällen att stanna upp inför vad det innebär, det otroliga Jesus gör genom att låta sig drabbas av vårt djupaste mörker och vända detta till liv. Särskilt som jag också möter så många människor

som genom ålder och sjukdom befinner sig i livets slutskede eller brottas i sin livskamp. Jag gläds åt hoppet, och tar tacksamt emot den vissheten även i mig själv. Mycket rädsla försvinner när jag vet att inte ens mörkret kan skilja mig från Gud.

Vilket tror du är Marias, Jesus moder, gladaste ögonblick?Jag kan faktiskt inte välja ett. Hennes gladaste ögonblick är en treenighet av bebådelsen, uppståndelsen och pingsten, dessa tre måste ha berört henne lika starkt.

Påskpsalmen Då står Kristus upp, berätta om när du skrev den.Den texten kom till i ett skede när jag arbetade med texter till hela kyrkoåret. Det var spännande då hur allt hängde ihop och varje ny söndag kom som ett kapitel i en bok. Kanske det är därför denna text kom till i presens, som en direktrapportering på påsknatten. Vi är där när jorden skälver, vi är där när ljuset bryter

igenom och mörkret inte kan hindra det. Vi är där och ser det hända.

På vilket sätt är sång och musik glädje?Musiken har en förmåga att göra det svåra enkelt. Det har sin tid att läsa och diskutera, grubbla och försöka förstå livet på ett intellektuellt plan,

och även det kan ge sina jublande ”aha-upplevelser”. Men sången och musiken har en genväg. Ibland behövs bara några sekunder, bara en ton som hittar rakt in i livet och jag är redan där. Mina starkaste Gudsmöten har nästan alltid varit mitt i en sång eller omgiven av instrumental musik.

Vilka är dina gladaste ögonblick i livet?De allra gladaste hör till det privata. I att möta kärlek. I att liv blir till trots att det är omöjligt. Annars kan en plötslig glädje drabba i det som var förra frågan; en sång, musik. Allt skapande är glädje.

Berätta om någon som gläjdeinspirerar dig.Allra mest min man, den som finns där dagligen, både präst och tidigare redaktör, både som inspiration och bollplank. Även de musiker jag arbetar med är en stor inspiration när jag redan i skapandet vet vad de kan åstadkomma.

Åsa Hagberg föreläser pÅ Nära dig tisdageN deN 21 april 19.00 i tyNNereds kyrka

”Maria, en livsberättelse”Vi kan ha olika bilder av Maria, men vi kan enas i att hennes liv var annorlunda. I föreläsningen följer jag hennes väg från bebådelsen till den öppna graven och pingstens återfödelse.

Då står Kristus uppPåsknatten

1. Natt när änglar gråter,döden tar sin dansgenom djupens salar,Gud syns ingenstans.Natt när skuggor kväverevighetens sång,väntan utan hopp görändlösheten lång.

Då står Kristus upp,skakar dödens damm,öppnar väg ur tomhet,ljuset bryter fram.

2. Natt när änglar lystrar,hör en meloditränga fram ur djupen,döden är förbi.Himlen möter jorden,tiden börjar om,”Halleluja” sjungerevighetens sång.

Då står Kristus upp,ljuset tar gestalt,öppnar väg till livet,Gud är överallt.

Åsa Hagberg, 2010-07-28

Foto

: Mag

nus

Aro

nson

/Iko

n

Foto

t 1

: Ale

x&M

artin

/Iko

n Fo

to 2

Lin

da M

icke

lsso

n/Ik

on.

Foto

3: G

usta

f H

ells

ing/

Ikon

Vad gör dig glad en vanlig vardag?- Att få träffa människor som man tycker om och höra trevliga saker.

Om du har en riktigt dålig dag, vad får dig att se ljusare på tillvaron då?- Att en dag inte är hela livet och att man ska försöka ändra på det som har gjort att man har haft en dålig dag.

Helena Touma, söndagsskolledare

Vad gör dig glad?

Vad gör dig glad en vanlig vardag?- Att umgås med vänner och familj.

Om du har en riktigt dålig dag, vad får dig att se ljusare på tillvaron då?- Att i morgon är en ny dag och den kan bara bli bättre.

Teberia Budah, söndagsskolledare

Vad gör dig glad en vanlig vardag?- Det som gör mig glad en vanlig dag är när allt går bra i skolan och att familjen umgås tillsammans.

Om du har en riktigt dålig dag, vad får dig att se ljusare på tillvaron då?- Jag sitter inne på mitt rum och lyssnar på musik.

Angela Kourkis, söndagsskolledare

Påskens färgerBlå och violett är fastans och påskens liturgiska färg vilket symboliserar tid för bot och bättring. Svart är sorgens och dödens färg och hör långfredagen till. Vitt är glädjens och påskdagens färg. Rött betecknar anden och martyriet. Grönt är den neutrala färgen och är ofta symbolen för växande. Gult har också blivit påskens färg och det tror man kan härstamma från till exempel kycklingar, äggulan, påskliljor och solen.

Påskens växter - BjörkBjörk , dvärgbjörken, har en alldeles egen historia. I norra Sverige trodde man att dvärgbjörken från början var ett

stort och ståtligt träd... men så tog man ris från trädet för att gissla Jesus. Från den dagen krympte dvärgbjörken av skam och blev liten och oansenlig så att både människor och djur trampade på den. Sedan 1700-talet har björkriset dekorerats med färggranna band, pappersblommor och annat pynt. Att ta in riset och dekorera det med fjädrar, blommor, ägg och kycklingar började man med på 1930-talet här i Sverige.

Palmen och SälgenSälg kallades förr på många håll för ”palmer” och kvistarna prydde kyrkor och hem första söndagen i påskveckan, palmsöndagen. Det kommer av att man strödde palmkvistar på vägen när Jesus red in i Jerusalem. Vid reformationen på1500-talet försvann den så kallade palmvigningen, men seden att ta in och driva upp kvistar i hemmet finns kvar.

Påskens blomma - Påskliljan

Påskliljans lysande underbara gula färg passar så fint ihop med påsken. Påskliljan hör till narcissväxter och blommar tidigt på våren....ofta under påsken, därav namnet. Den härstammar från västra Europa, men har med människans hjälp spridit sig till så gott som hela världen.

Mona OlofssonFlorist och församlingsassistent

Foto

t 1

: Ale

x&M

artin

/Iko

n Fo

to 2

Lin

da M

icke

lsso

n/Ik

on.

Foto

3: G

usta

f H

ells

ing/

Ikon

Påskens färger, växter och blommor

Söndag 29 mars - Palmsöndag11.00 FamiljemässaChristian Josefsson, prästi Tynnereds kyrka.

18.00 SinnesrogudstjänstPeter Johansson spelar gitarr.Anders Fogelqvist, prästi Grevegårdens kyrka

Måndag 30 mars 19.00 Passionsgudstjänst Christian Josefsson, prästi Tynnereds kyrka

Tisdag 31 mars 19.00 Passionsgudstjänst Kören Vågorna medverkar. Ernst-Arne Detert, prästi Grevegårdens kyrka

Onsdag 1 april19.00 Passionsgudstjänst + Superonsdag Christian Josefsson, prästi Tynnereds kyrka

Torsdag 2 april - Skärtorsdag19.00 SkärtorsdagsmässaKyrkokören medverkar.Ernst-Arne Detert, prästi Tynnereds kyrka

19.00 SkärtorsdagsmässaAnders Fogelqvist, prästi Grevegårdens kyrka

Fredag 3 april - Långfredag11.00 LångfredagsgudstjänstKyrkokören medverkar. Magnus Larsson, prästi Tynnereds kyrka

15.00 LångfredagsgudstjänstVivaldis Stabat Mater, Charlotta Hildor, sång. Gunilla Forssell Eriksson, violin. Kenneth Hildor, orgel.Christian Josefsson, prästi Grevegårdens kyrka

Lördag 4 april - påskafton23.30 PåsknattsmässaKyrkokören medverkar.Ernst-Arne Detert och Christian Josefsson, prästeri Tynnereds kyrka.

Söndag 5 april -Påskdagen11.00 PåskdagsgudstjänstKyrkokören medverkar. Anders Fogelvist, prästi Tynnereds kyrka

11.00 PåskdagshögmässaSång av kören vågorna Ingegerd Blom, prästi Grevegårdens kyrka

Måndag 6 april - Annandag påsk18.00 EmmausmässaChristian Josefsson, prästi Grevegårdens kyrka.

PÅSKVECKANS GUDSTJÄNSTER

PÅSKEN - från död till livPåsken är kyrkans största helg. Vi firar att Jesus har besegrat döden och med den allt som står livet emot. Berättelserna om Jesus och vem han är, är nedskrivna i ljuset av påskens drama och i ljuset av uppståndelsen.

KRISTI HIMMELSFÄRDNär Jesus visat sig för lärjungarna efter uppståndelsen tillbringade han fyrtio dagar med att undervisa dem. Sedan lämnade Jesus jorden. Det står beskrivet i Bibeln som att han lyfts iväg ur deras åsyn. Det firar vi vid Kristi himmelsfärd. Lärjungarna blev ensamma kvar, med uppgiften att berätta om vad de varit med om, uppståndelse och nytt liv.

PINGST - kyrkans födelsedagPingsten är kyrkans tredje stora helg vid sidan av jul och påsk. Den är den heliga Andens högtid. Anden är Guds osynliga närvaro bland oss människor. Hjälparen med ett annat namn.

Det är den helige anden som ger det 12 aporstlarna kraft, mod och tro att våga berätta om Jesus, hans liv, hans död och uppståndelse.

Ordet pingst som betyder ”den femtionde”, kommer av grekiskans pentekosté. Det var från början namnet på den femtio dagar långa perioden mellan påsk och pingst. Påsken, kyrkans största högtid, firas nämligen under åtta veckor.

Källa

: ww

w.s

vens

kaky

rkan

.se

Bild

: Ale

x oc

h M

artin

/Iko

n

MUSIKGUDSTJÄNSTTorsdag 23 april 19.00 i Grevegårdens kyrka

Göteborgs Salongsorkester under ledning av Lennart Olsson och Erling Olofsson gästar oss igen! Kören Vågorna och Tynneredskören medverkar.

Redan 18.30 börjar vi traditionsenligt medVernissage med akvarellgruppen.

BISKOPSVISITATIONTynnereds församling under vecka 17

Biskopsvisitationen kommer att hållas den 19, 20 och 24 maj 2015. Församlingen anordnar möten med stiftsprost, kontraktsprost, biskop etc. under veckan.

Tisdag den 19 maj får församlingen besök av den nya kontraktsprosten Martin Lindblad. Morgonmässa i Grevegårdens kyrka 8.30.

Onsdag den 20 maj kommer biskopen att möta kyrkorådet och anställda för ett samtal, och sedan bevistar biskopen Nära Dig 19.00 och kvällsmässan 20.30.

Söndag den 24 maj, på Pingstdagen, kommer det att hållas en sammanlyst festhögmässa och visitationsstämma med biskopen i Tynnereds kyrka 18.00.

Foto: Kristina Johansson

Biskop Per EckerdalFoto: Magnus Aronson/Ikon

Kontraktsprost Martin LindbladFoto: Lisa Lindh

MUSIKGUDSTJÄNST MED HÄRLANDA VOCESLördag 25 april 18.00i Tynnereds kyrka

”SACRED PEARLS” med Härlanda Voces. Godbitar ur den sakrala kyrkomusikrepertoaren såsom Jesus bleibet meine Freude, Geistlisches Lied av Brahms, Verleih uns Frieden av Mendelsson med mera.

David Molin, dirigent och Svetla Tsvetkova, orgel.

happy Easter

Frohe OsternGlad påsk!

GreveGårdens kyrka är en rund träkyrka med plats för ungefär 80 personer.

Församlingshemmet ligger vägg i vägg med kyrksalen och de båda är underbara platser för vigsel och fest!

Tynnereds kyrka är en större tegelkyrka som har plats för 300 personer.

I detta vackra kyrkorum med tegelväggar i varma toner är det stora korset på altarväggen centrum. Här finns det rymliga församlingshemmet vägg i vägg med kyrkan.

Foto 1: Kristina Strand Larsson/Ikon Foto 2 & 3: Kristina Johansson

Bröllop är fesT! Ett minne för livet. Att gifta sig borgerligt eller kyrkligt ger samma legitimitet, men i kyrkan ber vi också om Guds välsignelse över äktenskapet.

Församlingens präster viger i båda våra fina kyrkor, Tynnered och Grevegården.

För

Dop

, vig

sel,

begr

avni

ng r

ing

bokn

ings

cent

rale

n på

03

1-7

31

64

50

M

er in

form

atio

n oc

h fle

r bi

lder

fin

ns p

å vå

r he

msi

da w

ww

.sve

nska

kyrk

an.s

e/ty

nner

ed

FRÅGA PRÄSTEN!Har du en fråga du alltid klurat kring? Kanske är du van kyrkobesökare eller så har du aldrig varit här, men undrar ändå hur de där prästerna tänker? Ställ då en fråga! Högt och lågt. Alla frågor är tillåtna. Vi publicerar frågor och svar i nästa nummer av Tala. Självklart får du vara anonym.

Vad betyder liturgi?

Varför finns det krig om Gud är god?

Hur går nattvarden till?

Ska vi döpa vårt barn? Vad händer efter döden?

Du kan skicka en fråga till oss på facebook, eller maila till redaktör amanda.holmblad@svenskakyrkan.se

eller skriva ett brev till Tynnereds församlingTurkosgatan 1, 421 50 Västra Frölunda (märk brevet med Fråga Prästen)