TDOK 2015:0349 Version 1.0 2015-12-11...KRAV 4 (43) DokumentID Version TDOK 2015:0349 1.0 L 0 Syfte Syftet med detta dokument är att beskriva regler då spårfordon befinner sig i

KRAV

Spårfordon i arbetsläge TDOK 2015:0349

Version 1.0

2015-12-11

KRAV

1 (43)

DokumentID Dokumentdatum Version

TDOK 2015:0349 2015-12-11 1.0

Fastställt av Gäller från Ersätter

Chef VO Planering 2016-06-01 TDOK 2014:0761; 2014:0767

Skapat av

Ersatt av

Kenneth Boberg, UHvesä [Ersatt av NY]

Spårfordon i arbetsläge

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Ersätter;

TDOK 2014:0761 BVF 528.2622 - Handläggning. Kontrollbesiktning av spårgående fordon

TDOK 2014:0767 BVH 528.2622 - Manual för kontrollbesiktning av spårgående fordon

Ersätter avseende spårfordon:

TDOK 2014:0763 BVF 528.43110 - Kranar och liftar på spårgående fordon

Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för

förvaltning av säkerhetstillståndet.

Innehåll

SYFTE ........................................................................................................................................................................ 4

OMFATTNING ......................................................................................................................................................... 4

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR ........................................................................................................ 4

ANSVAR OCH KOMPETENS ................................................................................................................................ 7

1 ÖVERGRIPANDE KRAV ............................................................................................................................... 9

2 OPERATIVA SKEDEN ................................................................................................................................. 10

2.1 SAMORDNING INFÖR ARBETSLÄGE ............................................................................................................ 11 2.2 DAGLIG FUNKTIONSKONTROLL ................................................................................................................. 11 2.3 ETABLERING AV TVÅVÄGSFORDON ........................................................................................................... 12 2.4 ÅTGÄRDER TILL OCH FRÅN ARBETSLÄGE .................................................................................................. 12 2.5 ARBETSLÄGE ............................................................................................................................................ 13 2.6 AVETABLERING AV TVÅVÄGSFORDON ...................................................................................................... 14 2.7 UPPSTÄLLNING INOM A-SKYDD ................................................................................................................ 14

3 HAVERERAT SPÅRFORDON .................................................................................................................... 15

4 FÖRSÄKRAN SPÅRFORDON I ARBETSLÄGE ...................................................................................... 15

4.1 INLÄMNANDE ............................................................................................................................................ 15 4.2 GRANSKNING ............................................................................................................................................ 16 4.3 FÖRNYAT INLÄMNANDE ............................................................................................................................ 16

5 SÄKERHETSBESIKTNING ......................................................................................................................... 16

5.1 BESIKTNINGSORGANISATIONEN ................................................................................................................ 17

KRAV

2 (43)


TDOK 2015:0349 2015-12-11 1.0



Skapat av

Ersatt av



TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

5.1.1 Beskrivning av besiktningsorganisationen........................................................................................... 17 5.1.2 Kompetenskrav besiktningsman ........................................................................................................... 17 5.1.3 Ansvar besiktningsorganisation och besiktningsman .......................................................................... 17

6 UNDERHÅLL ................................................................................................................................................. 18

7 TEKNISKA KRAV ......................................................................................................................................... 18

7.1 PROFILKRAV ............................................................................................................................................. 19 7.2 DYNAMISK OCH STATISK SAMVERKAN MED JÄRNVÄGSANLÄGGNINGEN SAMT LÖPVERK .......................... 19

7.2.1 Samverkan med spårkomponenter ....................................................................................................... 19 7.2.2 Löpduglighet och säkerhet mot urspårning ......................................................................................... 20 7.2.3 Vältning ............................................................................................................................................... 20 7.2.4 Löpverket ............................................................................................................................................. 20 7.2.5 Spårröjare (inklusive gardjärn) ........................................................................................................... 20

7.3 BROMS (BROMSFÖRMÅGA) ....................................................................................................................... 21 7.3.1 Färdbroms ........................................................................................................................................... 22 7.3.2 Parkeringsbroms.................................................................................................................................. 22 7.3.3 Katastrofbroms .................................................................................................................................... 22 7.3.4 Nödbroms ............................................................................................................................................. 23

7.4 KRAFTÖVERFÖRING .................................................................................................................................. 23 7.4.1 Säkerhet för bortkoppling av drivning (Traction cut off safety) .......................................................... 23

7.5 RAMVERK ................................................................................................................................................. 23 7.5.1 Balkar och bärande kaross .................................................................................................................. 23

7.6 STÖT- OCH DRAGINRÄTTNING ................................................................................................................... 23 7.6.1 Lastbilskoppling ................................................................................................................................... 24 7.6.2 Nöd- och övergångskoppel .................................................................................................................. 24 7.6.3 FS-vikter och kopplingsklasser ............................................................................................................ 24

7.7 LAST- OCH UTRUSTNINGSSÄKRING ........................................................................................................... 27 7.7.1 Lastlåsningsanordningar ..................................................................................................................... 27 7.7.2 Fastlåsningsanordningar ..................................................................................................................... 27 7.7.3 Lastrum och förrådsutrymmen ............................................................................................................. 27 7.7.4 ”Arbetande” laster .............................................................................................................................. 27

7.8 KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING ............................................................................................................... 28 7.8.1 Belysning ............................................................................................................................................. 28 7.8.2 Reflexer ................................................................................................................................................ 28 7.8.3 Varningslykta ....................................................................................................................................... 28 7.8.4 Fönsterrutor och sikthjälpmedel .......................................................................................................... 28 7.8.5 Akustisk signalanläggning ................................................................................................................... 28

7.9 ELINSTALLATIONER .................................................................................................................................. 29 7.10 JORDNING AV MASKIN OCH MASKINDELAR ............................................................................................... 29 7.11 LÄCKAGE .................................................................................................................................................. 30 7.12 SÄKERHETSTEKNISK UTRUSTNING ............................................................................................................ 30

7.12.1 Förarövervakning ............................................................................................................................ 30 7.12.2 Hastighetsbegränsare ...................................................................................................................... 30

KRAV

3 (43)


TDOK 2015:0349 2015-12-11 1.0



Skapat av

Ersatt av



TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

7.12.3 Sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem ................................................................................ 31 7.12.4 Vältningsförhindrande och vältningsindikerande säkerhetssystem ................................................. 33 7.12.5 Påkörningsskydd ............................................................................................................................. 33

7.13 ELEKTROMAGNETISK KOMPATIBILITET (EMC) ........................................................................................ 34 7.14 ANVÄNDARINFORMATION I SPÅRFORDON ................................................................................................. 34

REFERENSER ........................................................................................................................................................ 36

VERSIONSLOGG ................................................................................................................................................... 37

BILAGA 1 OMRÅDEN FÖR BESIKTNING OCH UNDERHÅLL .................................................................. 39

KRAV 4 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Syfte

Syftet med detta dokument är att beskriva regler då spårfordon befinner sig i arbetsläge. Reglerna gäller

för spårfordon som används vid A-skydd eller spärrfärd.

Omfattning

Dokumentet beskriver förutsättningar utifrån el- och trafiksäkerhetsperspektiv för spårfordon som

befinner sig inom spårområdet i arbetsläge. Förutsättningarna gäller för trafikerat spår och byggspår.

Dokumentet anger tekniska krav och besiktningskrav för spårfordon i arbetsläge, samt ger referenser

till när gällande europastandarder (EN) och andra nationella regler ska tillämpas.

Vidare bygger dokumentet på en skedesindelning där även de roller är beskrivna som deltar i det

operativa skedet, dvs. i trafikverksamheterna A-skydd och spärrfärd.

Transportstyrelsen reglerar och godkänner spårfordon för transportläge. Transportstyrelsens krav

ligger till grund, och utgör en förutsättning för detta dokuments kompletterande regler.

Dokumentet är harmoniserat med motsvarande regler som finns för tunga spårgående arbetsredskap

(TDOK 2013:0001) samt dokument för säkerhet vid aktiviteter i spårområde (TDOK 2013:0289).

Dokumentet omfattar inte följande:

Arbetsmiljö

Övrig miljöpåverkan utöver utsläpp från spårfordon

Driftsäkerhet

Arbete på eller nära elektriska starkströmsanläggningar

Definitioner och förkortningar

Förutom nedan angivna, så använder dokumentet definitioner och förkortningar enligt TDOK

2015:0309 Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg (TTJ).

A-mått Det tillåtna måttet mellan hjulens insidor på samma axel

(betecknas Ei enligt europastandard)

Arbete Utförande av arbetsuppgift inom spårområdet. (TDOK

2013:0289)

Arbetsläge Det läge då ett spårfordon befinner sig i ett tillstånd (en

konfiguration) där spårfordonet används för de

arbetsuppgifter för vilka det är konstruerat samt godkänt

för. Det omfattar även förflyttning då spårfordonet inte är

konfigurerat för transportläge.

Arbetsläge motsvaras av ”working” och ”travelling

mode” i SS-EN 14033, samt ”working configuration” i

SS-EN 15746.

KRAV 5 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Arbetsredskap Maskin eller redskap som inte är spårfordon.

Arbetsredskap kan vara spårgående eller icke

spårgående. (TDOK 2015:0309 TTJ)

Avetablering Tillvägagångssätt för [tvåvägsfordon] att lämna

spåranläggningen. (TDOK 2013:0001)

Byggspår Spår som inte är upplåtet för allmän trafik. (TDOK

2013:0390)

Daglig funktionskontroll Kontroll för att säkerställa trafiksäkerhetsmässigt viktiga

funktioner, i anslutning till spårfordonets och

tillsatsutrustningens dagliga användande.

Etablering Procedur inom spårområdet för att ansluta

[tvåvägsfordon] till spåranläggningen. (TDOK

2013:0001)

Färdbroms Broms som normalt används under rörelse för att sänka

hastigheten eller stanna och hålla spårfordonen

stillastående.

Förare Person som ansvarar för manövrering av drivfordon.

(TDOK 2015:0309 TTJ)

Förare och operatör kan vara samma person.

Motsvaras av ”driver” i SS-EN 15746.

Gardjärn Gardjärn är en enklare form av spårröjare som används

för att röja hinder från rälshuvudet, t.ex. där det finns risk

för att få ballast upp på rälshuvudet under arbete.

Katastrofbroms Broms som ska träda i funktion automatiskt om två

sammankopplade enheter går isär.

Nödbroms Broms som ska användas i nödfall för att stoppa

spårfordonets och spårfordonskombinations rörelse till

stillastående längs spåret på kortast möjliga sträcka samt

hålla spårfordonet stilla efter stopp.

Nödkoppel Nödkoppel är en form av övergångskoppel som endast

ska användas vid bärgning eller bogsering vid havererat

spårfordon. Nödkoppel ska vara anpassat för UIC

standard krok och UIC buffertar. Nödkopplet kan ha

restriktioner t ex hastighet.

Operatör Person som sköter och ansvarar för den tekniska och

operativa hanteringen av spårfordon i arbetsläge.

Motsvaras av ”operator” i SS-EN 15746.

Riskbedömning Detta dokument använder termen “riskbedömning” enligt

betydelsen i TDOK 2013:0289; dvs. “process bestående

av identifiering, analys och utvärdering av risk” och som

innebär att en SoS-planerare eller SoS-ledare gör en

bedömning av vilka aktiviteter som kan företas och vilka

eventuella åtgärder dessa aktiviteter kräver.

KRAV 6 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Spårfordon Järnvägsfordon som kräver godkännande av

tillsynsmyndigheten [Transportstyrelsen]. Spårfordon

indelas dels i storfordon och småfordon och dels i

drivfordon och vagnar. En fordonsenhet som består av

fast sammankopplade delar betraktas som endast ett

spårfordon. (TDOK 2015:0309 TTJ)

Spårområdet Område på eller invid Trafikverkets järnvägsnät, som

minst utgörs av säkerhetszonen samt ett område som i

sidled sträcker sig minst 4 m från närmaste

spänningssatta del av kontaktledningsanläggningen.

(TDOK 2013:0289)

Spårröjare En anordning som röjer hinder från rälshuvudet för att

minska risken för urspårning, räls- och hjulskador.

En spårröjare kan bestå av olika utrustningar, t.ex.

plogliknande utrustningar eller gardjärn.

Stångkoppel Stångkoppel är en anordning vars ändar medger

ihopkoppling med kopplingar fast monterade på fordon

eller övergångskoppel. Stångkopplet överför såväl drag-

som tryckkrafter och ger ett för situationen lämpligt

avstånd mellan två fordon

Säkerhetszon Utrymme som ska vara hinderfri för spårbunden trafik.

(TDOK 2013:0289)

Säkerhetsbesiktning De kontroller som syftar till att fastställa de åtgärder som

krävs för att upprätthålla de funktioner som har betydelse

för trafiksäkerheten. (TSFS 2012:33)

Säkerhetstillbehör Utrustning som inte är fast monterad på ett fordon men

som används på eller i omedelbar anslutning till fordonet

och har betydelse för trafiksäkerheten. (TSFS 2012:33)

Tillsatsutrustning Detta dokument använder termen ”tillsatsutrustning” för

utrustning som inte är fast monterad på spårfordon.

Exempel på detta är säkerhetstillbehör, utbytbar

utrustning, lyftredskap, bromsskor och

lastsurrningsutrustning.

Trafikverksamhet Verksamhet som innebär att banan disponeras för

framförande av spårfordon eller för ett ändamål som

förhindrar eller inskränker rörelser med spårfordon.

Trafikverksamheterna är växling, tågfärd, spärrfärd, A-

skydd, E-skydd, L-skydd, D-skydd och S-skydd. (TDOK

2015:0309 TTJ)

Transportläge Det läge då ett spårfordon befinner sig i ett tillstånd (en

konfiguration) då spårfordonets

upphängningar/fjädringar tillåter rörelser längs spåret, då

alla rörliga delar är fastgjorda och befinner sig inom

lastprofilen samt i övrigt är redo att ingå som spårfordon

i tåg.

KRAV 7 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Transportläge motsvaras av ”running mode” i SS-EN

14033, samt ”running configuration” i SS-EN 15746.

Tunga spårgående

arbetsredskap (TSA)

Arbetsredskap som väger mer än 120 kg och framförs i

högst 20 km/h med spårföljare anliggande mot rälen.

(TDOK 2013:0001)

Tvåvägsfordon Av Transportstyrelsen godkända spårfordon som kan

framföras både på järnväg och väg.

Motsvaras av ”road-rail machine” kategori 8 och 9 enligt

SS-EN 15746.

Underhåll Samtliga åtgärder under ett fordons eller ett

säkerhetstillbehörs livstid avsedda att bibehålla det i,

eller återställa det till, ett sådant tillstånd att det kan

utföra nödvändiga funktioner som har betydelse för

trafiksäkerheten (TSFS 2012:33)

Utsläpp Olycka som utgörs av att farligt gods eller annat farligt

ämne släpps ut. (TSFS 2011:86)

Vältningsförhindrande

säkerhetssystem

System som, i enlighet med SS-EN 15746, fortlöpande

indikerar och förhindrar om lyftkapaciteten för

spårfordonet överskrids.

Övergångskoppel Övergångskoppel kan ses som ett specialfall av

stångkoppel bestående av två stångkoppelsändar med

extremt kort (eller ingen) stång. Det används för

hopkoppling av två kopplingar av olika typ, alternativt en

stångkoppelsände och en koppling

Förtydligande och gränsdragning av tvåvägsutrustade spårfordon och tvåvägsutrustade TSA

Skillnaden mellan tvåvägsutrustade spårfordon och tvåvägsutrustade TSA är flera. De huvudsakliga

skillnaderna är att:

Transportstyrelsen reglerar och godkänner spårfordonet för transport. Trafikverket reglerar

spårfordonet i arbetsläge. Trafikverket reglerar TSA i sin helhet. Transportstyrelsen reglerar inte

TSA.

Standarden SS-EN 15746 Tvåvägsmaskiner med ansluten utrustning som Trafikverket refererar

till som krav behandlar i Sverige både tvåvägsutrustade spårfordon och tvåvägsutrustade TSA.

o Spårfordon ska kunna framföras i transport (på ”open track” enligt europastandard) och

kan användas i arbetsläge.

o TSA tillåts endast på A-skydd (”closed track” enligt europastandard).

Alla profilöverskridanden ska riskbedömas enligt TDOK 2013:0289. För spårfordon i transportläge

ska de för eventuella överskridanden ha villkor för specialtransport.

Ansvar och kompetens

Målgrupp för detta dokument är:

KRAV 8 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

SoS-planerare

SoS-ledare

Tillsyningsman A-skydd samt spärrfärd

Operatör

Besiktningsman spårfordon

Besiktningsorganisation

Spårfordonsinnehavare

Spårfordonstillverkare

Beställare hos Trafikverket

Upphandlare hos Trafikverket

Spårentreprenör

Berörda verksamheter och resultatenheter inom Trafikverket

TDOK 2014:0230 ställer kompetenskrav för rollerna SoS-planerare, SoS-ledare och tillsyningsman

A-skydd respektive spärrfärd.

KRAV 9 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

1 Övergripande krav

Kraven i detta dokument kompletterar de krav som Transportstyrelsens (TS) ställer på

verksamhetsutövare avseende godkännande (TSFS 2010:116), besiktning, funktionskontroll och

underhåll av fordon (TSFS 2012:33) samt registrering och märkning av järnvägsfordon (TSFS

2014:47).

Transportstyrelsen krav avser spårfordon i transportläge.

Följande förutsättningar regleras genom detta dokument:

Tekniska krav på spårfordon inklusive tillsatsutrustning ställs på den utrustning som används i

arbetsläge då en europastandard inte reglerar utrustningen eller där Trafikverket har en strängare

tillämpning

Försäkran att spårfordon uppfyller Trafikverkets tekniska krav

Säkerhetsbesiktning av spårfordon

Underhåll av spårfordon.

Följande europastandarder utgör grunden för krav på spårfordon och ska uppfyllas i tillämpliga delar:

SS-EN 14033-1 Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 1: Tekniska krav

för drift

SS-EN 14033-2 Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 2: Tekniska krav

för arbete med spårgående maskiner

SS-EN 14033-3 Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 3: Allmänna

säkerhetskrav

SS-EN 15746-1 Tvåvägsfordon med ansluten utrustning - Del 1: Tekniska krav för förflyttning,

drift och arbete

SS-EN 15746-2 Tvåvägsfordon med ansluten utrustning - Del 2: Allmänna säkerhetskrav

Dessutom gäller:

SS-EN 15551 Buffertar eller UIC 526-1

SS-EN 15566 Dragutrustning och skruvkoppel eller UIC 520

SS-EN 50121 Järnvägsanläggningar – Elektromagnetisk kompatibilitet

SS-EN 50153 Järnvägsanläggningar - Skydd mot elchock i rälsfordon

SS-EN 13715 Järnvägar – Hjulpar och boggier – Hjul – Löpbaneprofiler

ELSÄK-FS 2008:2 Allmän varning för elektrisk fara

EU:s Maskindirektiv (2006/42/EG) samt Arbetsmiljöverkets krav, där spårfordon ska uppfylla

kraven och inkludera de kompletteringar till säkerhetsbevis för användning på järnväg t.ex.

spårföljarutrustning och arbetsutrustning.

Dokument som särskilt lyfts fram:

o AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning. Maskinen ska uppfylla denna före

användning på eller i närheten av Trafikverkets anläggningar.

o AFS 2008:03 Maskiner. Tillverkaren ska bevisa och dokumentera att maskinen uppfyller

AFS 2008:03.

o AFS 2008:06 Besiktning av lyftanordning och vissa andra tekniska anordningar

o AFS 2006:07 Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

Detta dokument ställer krav på under vilka förutsättningar spårfordon kan arbeta i

spårområdet. Följande förutsättningar är givna genom annan dokumentation:

KRAV 10 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

TDOK 2015:0309 Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg, TTJ ställer krav på hur arbeten ska

genomföras i förhållande till annan trafikverksamhet och trafikledning. För banor med

trafikeringssystem E1, E2, E3, F och R samt byggspår gäller motsvarande krav som anges i TDOK

2013:0389, 2014:0132, 2015:0297 och 2013:0390.

TDOK 2015:0223 Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära järnvägsanknutna

högspännings- och tågvärmeanläggningar.

TDOK 2013:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde ställer krav på hur aktiviteter i spårområde

bedrivs. Krav på riskbedömning ställs på alla arbeten och studiebesök. För riskbedömningen ska en

särskild checklista användas.

TDOK 2013:0009 Generella trafik- och elsäkerhetskrav för järnväg och TDOK 2012:1039 Krav

avseende kvalitetsstyrning för upphandlad verksamhet är underlag vid upphandling och anger de

krav som gäller för kontraktet.

Trafikverkets beställare ska följa upp kontraktet utifrån ett kontrollprogram som bland annat

innefattar granskning av spårentreprenörens planer och behörigheter.

2 Operativa skeden

I detta kapitel beskrivs de operativa skeden som kan vara aktuella då spårfordon används vid arbete i

A-skydd eller spärrfärd. Skedena behöver inte förekomma i den ordning som bilden anger. Inte heller

måste alla skeden ingå i ett arbete. Skede 2.1 och 2.2 behöver inte alltid ske inom ett A-skydd eller en

spärrfärd utan kan utföras innan en trafikverksamhet finns beviljad. Hur A-skydd eller spärrfärd

hanteras beskrivs i TTJ och förklaras därför inte här.

Förutsättningar:

- Upphandlingskrav, Arbetsplanering med riskbedömning

- Försäkran (kap. 4), Säkerhetsbesiktning (kap. 5), Underhåll (kap. 6),

Tekniska krav (kap. 7)

2.1 Samordning

inför arbetsläge

Tsm och operatör

2.2 Daglig

funktionskontroll

Operatör

2.3 Etablering av

tvåvägsfordon

Tsm och operatör

2.4 Åtgärder

till/från

arbetsläge

Tsm och operatör

2.5 Arbetsläge

Tsm och operatör

2.6 Avetablering

av tvåvägsfordon

Tsm och operatör

2.7 Uppställning

inom A-skydd

Tsm och operatör

KRAV 11 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

2.1 Samordning inför arbetsläge

Tsm ska säkerställa att berörda operatörer har rätt information, förstår sitt ansvar samt utför rätt

åtgärder. Tsm ska närvara vid den aktuella arbetsplatsen och kunna överblicka den verksamhet som

pågår samt fortlöpande hantera de risker som finns med arbetet (riskbedömning enligt TDOK

2013:0289). Om det vid planeringen identifierats elektriska risker ska, vid behov, en elsäkerhetsledare

vara utsedd. Tsm och operatör ska kunna hantera de situationer då förändrade förhållanden uppstår

och som inte är hanterade i riskbedömningen. Operatör ska följa de anvisningar som tsm lämnar.

2.2 Daglig funktionskontroll

Operatör ska dagligen genomföra funktionskontroll av de delar av spårfordonet och dess

tillsatsutrustning som används i arbetsläge så att eventuella skador och brister kan åtgärdas före

användning i arbetsläge. Kontroll av att:

godkänd besiktning finns

spårfordonet och all utrustning kan befinna sig inom tillåten profil

färd-, parkeringsbroms, nödbromsfunktion inklusive eventuell katastrofbroms fungerar

bromsen fungerar genom att utföra förenklat bromsprov, ska även utföras vid sammankoppling

med andra spårfordon.

befintlig hastighetsbegränsare eller säkerhetsgrepp kan aktiveras/avaktiveras

nödstoppsfunktioner fungerar

spårföljarhjul och upphängning inte har sprickor eller andra synliga skador

om läckage förekommer

kopplingsanordningar inte har sprickor eller andra synliga skador samt är anpassade till

tillkopplade fordon och last

säkerhetslinan och dess infästningar inte har synliga skador

belysning fungerar

ljudsignaler fungerar

spårröjare eller gardjärn fungerar

säkerhetssystem mot vältning fungerar enligt tillverkarens anvisningar

sväng- och höjdbegränsare fungerar

midjestyrningen kan låsas i rakläge (vanligtvis för tvåvägsfordon)

tillsatsutrustning fungerar

brandsläckningsutrustning (i aktuella fall) finns och har rätt status

jordningen av maskindelar är hela

miljöakututrustning (i aktuella fall) finns och är komplett.

Kontroll av funktioner på tvåvägsfordon som endast kan ske på spåret får genomföras efter etablering.

Vid det förenklade bromsprovet ska hastighet och last vara anpassad efter förutsättningarna i spåret,

t.ex. vid halka och spårlutning. Den maximala stoppsträckan får inte överskridas. Stoppsträckan

räknas från det att bromsreglaget ansätts, fram till dess att spårfordonet eller

spårfordonskombinationen har stannat helt.

De maximala stoppsträckorna inklusive eventuell tillsättningstid som ska uppfyllas finns beskriven i

tabell 1.

Den dagliga funktionskontrollen ska dokumenteras på lämpligt sätt för att kunna följas upp.

KRAV 12 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

2.3 Etablering av tvåvägsfordon

Efter att trafikverksamhet anordnats för arbetet kan tvåvägsfordon föras in i spårområdet.

Etablering genomförs på plankorsning eller på annan plats med särskilt anordnade

etableringshjälpmedel. Undvik om möjligt platser med rälsförhöjning. Etablering får inte skada

järnvägsanläggningen.

Tsm:

anvisar operatör om plats

meddelar operatören när och hur etablering ska ske

kontrollerar att vald metod används

Operatör:

ansvarar för att handhavandebeskrivningen följs

ansvarar för att hänsyn tas till yttre omständigheter vid etableringen

etablerar på anvisad plats

utför enligt vald metod

2.4 Åtgärder till och från arbetsläge

Innan spårfordon går över till eller från arbetsläge ska följande kontrolleras i tillämpliga delar:

Profilen för spårfordon inklusive alla utrustningar och last. Här ingår mätaxlar,

spårföljarutrustning, gummihjul, stödben, motvikter, kranarmar, plattformar, skyddsräcken,

arbetsmiljöutrustning, övrig arbetsutrustning samt laster, luckor, fack, lastsurrning, lyftok

Last- och utrustningssäkring, förstängning, lossning, lastning eller säkringsåtgärder av last eller

annan utrustning

Bromsförmåga med avseende på förändringar av drivfunktioner eller hjullastningssituationer.

Inställningar eller återställningar av bromssystem med exempelvis bromsventiler ska ske korrekt

Framdrivningsfunktioner kopplas in och ur så att exempelvis eventuella retarderfunktioner eller

motorbromsar fungerar korrekt och att okontrollerad drivning inte uppstår eller in- och urkoppling

av kardanaxlar

Arbetsutrustningens inställningar exempelvis lyftkorgar, transportband, mätaxlar, armar eller

grävkedjor, portalkranar på vagnar. Arbetsutrustningen ska vara rätt säkrad samt sväng- och

höjdbegränsad

Fjädrande egenskaper mot ramverk och boggier med inkoppling och urkoppling av

boggiblockeringar eller annan påverkan exempelvis spårrikt- och stoppmaskiners eller

tvåvägsfordonens inkopplingar

Säkerhetssystemens in- och urkoppling exempelvis spårföljare, påkörningsskydd.

Belysningsförhållanden, visuella signalförhållanden och arbetsstrålkastare in- och urkoppling och

återställning

Elsäkerhetsåtgärder avseende in- och urkopplingar av jordningsutrustning och

elsäkerhetsutrustningar samt höjdbegränsning

Samman- och isärkoppling av spårfordon. Stöt- och draginrättning samt infästningar som används

ska:

o väljas utifrån FS- vikt

o ha tillåten kopplingsklass

o ha rätt kopplingsdetaljer till fordonskombinationen och avsedd användning.

KRAV 13 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Tsm kontrollerar:

att spärrar som ska vara aktiverade är det

tillsammans med elsäkerhetsledare att de spärrar som ska vara aktiverade ur elsäkerhetssynpunkt är

det

att last är säkrad

att de spärrar som får frigöras är frigjorda

att tvåvägsfordon anpassats för järnvägsdrift

att bromsförmågan är tillräcklig

att utrustningar är applicerade t.ex. takutrustning eller jordning

sammankoppling av spårfordon

profil genom mätning av spårfordons maximala yttermått.

Operatör:

säkerställer att säkerhetssystem mot vältning är aktiverat

säkerställer att midjestyrningen är låst i rakläge

utför rätt spärrningar

säkrar last och tillsatsutrustning

frigör rätt spärrar

säkerställer att hastighetsbegränsare är aktiverad

sammankopplar spårfordonet med andra spårfordon

svarar för sammansättningen avseende bromsförmåga, Först och Sist-vikt (F-S-vikt), koppel,

kombinationsvikt, säkerhetslina. Vid sammankoppling försäkra sig om att spårfordonet inte kan

komma i okontrollerad rullning. Finns parkeringsbroms ska denna användas. Om katastrofbroms

saknas ska säkerhetslina användas.

säkerställer att löst hängande koppel, dragstänger och luftslangar hängs upp eller förvaras på avsedd

plats

säkerställer att belysning inte bländar trafik på väg och järnväg.

Spårfordon som användes i samband med transport av långa räler eller spårspann ska ha säkerhetslina.

2.5 Arbetsläge

I arbetsläge ska alla risker som är förenade med utförandet av arbetet omhändertas.

Spårfordonskombinationen ska vara sammansatt så att:

tillåtna vikter inte överskrids för någon av de använda kopplingsdetaljerna

fordonsvikterna är inom tillåtna gränser enligt märkning på spårfordonen och

handhavandebeskrivning (t.ex. maximal tillåten efterkopplad vikt)

rätt bromsförmåga uppnås

bromsberäkning görs enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser och TTJ bestämmelser för

respektive spårfordon och de olika fordonskombinationernas sammansättning.

fordonskombinationerna uppfyller kraven på förenklad bromsberäkning enligt TDOK 2014:0762

bilaga 1. Bromstalstabell för spårfordon med låga bromstal kan hämtas från TDOK 2014:0762

bilaga 1.

Tsm klargör:

inom vilket område spårfordon tillåts vistas

KRAV 14 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

när och hur spårfordonet får användas med avseende på vem som håller uppsikt i

rörelseriktningen och restriktioner vid passage av växlar, signaler, tavlor och andra

spårkomponenter

Operatör:

anpassar hastigheten till den lägsta av följande förutsättningar

o 70 km/tim

o den aktuella sträckans hastighet enligt uppgift i linjeboken och säkerhetsorder

o spårfordons sth. I en fordonskombination blir sth densamma som den av ingående

spårfordon som har lägst sth eller om det medför lägre hastighet genom begränsningar

utifrån kopplingsanordningar.

o spårfordons bromsförmåga

o tsm instruktioner

o yttre förhållanden, till exempel sikt och halka

o särskild utrustning för rörelse i arbetsläge

ansvarar för medföljande personal på spårfordonet.

2.6 Avetablering av tvåvägsfordon

Avetablering genomförs på plankorsning eller på annan plats med särskilt anordnade

etableringshjälpmedel. Undvik om möjligt platser med rälsförhöjning. Avetablering får inte skada

järnvägsanläggningen.

Tsm:

anvisar operatör om lämplig plats

meddelar operatören när och hur avetablering ska ske

kontrollerar att vald metod används

Operatör:

ansvarar för att handhavandemanualen följs

ansvarar för att hänsyn tas till yttre omständigheter vid avetableringen

avetablerar på anvisad plats

utför enligt vald metod

2.7 Uppställning inom A-skydd

Uppställt spårfordon ska inrymmas inom tillåten fordonsprofil. Spårfordonet får inte komma i

okontrollerad rullning eller kunna förflyttas av obehöriga. Vid uppställning under kontaktledning, se

TDOK 2014:0415.

Tsm:

instruerar operatören om plats för uppställning och skyddsåtgärder

kontrollerar att åtgärder vid uppställning blivit utförda enligt instruktion.

Operatören:

KRAV 15 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

ansvarar för att utföra åtgärder enligt tsm instruktioner.

3 Havererat spårfordon

Vid urspårning gäller TDOK 2014:0087.

Följande avser endast havererat spårfordon.

Vid bogsering kan risk finnas för okontrollerad rullning, att kran rör sig i samband med frikoppling av

broms eller kraftöverföring, vältning etc.

Tsm beslutar vilka åtgärder som ska vidtas.

Operatören:

bedömer vilka åtgärder som krävs för att bogsera spårfordonet och stämmer av dessa med tsm

informerar tsm om det havererade spårfordonet

Följande undantag medges:

Sammankoppling av spårfordon och TSA är tillåtet. Säkerhetslina ska finnas monterad oavsett vald

typ av kopplingsanordning. TSA får endast förekomma under A-skydd.

Spårfordonet i sin helhet, inklusive dess tillsatsutrustning, ska vid driftbortfall kunna föras inom

tillåten fordonsprofil och säkras för att möjliggöra bogsering.

Vid bogsering av skadat spårfordon där inte katastrofbroms kan ordnas ska en säkerhetslina kopplas

till den fordonsenhet som riskerar att bli operatörs- och bromslös.

4 Försäkran spårfordon i arbetsläge

Transportstyrelsen godkänner spårfordon för transportläge avseende spårfordonets säkerhetsmässiga

samverkan med järnvägsinfrastruktur.

Trafikverket är som infrastrukturförvaltare ansvarig för att reglera användandet av spårfordon i

arbetsläge. För nya och ombyggda spårfordon gäller från och med 2016-06-01 att en försäkran ska

inlämnas om att Trafikverkets krav avseende arbetsläge enligt detta dokument uppfylls. Detta gäller

även för spårfordon som överskridit besiktningsperioden plus ett år. För övriga spårfordon räcker det

med fordonsgodkännande från Transportstyrelsen.

Spårfordonsägare/spårfordonsinnehavare ansvarar för att undertecknad försäkran finns för spårfordon

enligt ovan från och med 2016-06-01. Trafikverkets avsikt med försäkran är att säkerställa att

Trafikverkets krav är uppfyllda.

Försäkran hanteras enligt nedan.

4.1 Inlämnande

För varje spårfordon ska anges befintligt fordonsnummer och försäkran sker för varje enskilt

spårfordon. En försäkran kan omfatta flera spårfordon om:

de olika spårfordonen är identiskt utförda

de olika spårfordonen har samma dokumentation.

KRAV 16 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Försäkran ska omfatta:

alla krav enligt kapitel ”Övergripande krav” och

alla de områden som anges med rubriker i kapitel ”Tekniska krav”

samt att alla krav är uppfyllda i alla delar.

Försäkran ska skickas till Trafikverket, 781 89 Borlänge eller [email protected], märkt

”Försäkran spårfordon i arbetsläge”.

Inkomna handlingar är offentliga. Vill den sökande sekretessbelägga försäkran ska det anges vid

inlämnandet.

4.2 Granskning

Vid granskning ska försäkran kontrolleras om den är fullständig och om förnyat inlämnande krävs.

Inkomna försäkranshandlingar registreras i Trafikverkets diarium.

4.3 Förnyat inlämnande

Behov av förnyat inlämnande kan finnas om försäkran är ofullständigt ifylld eller Trafikverkets krav

inte är uppfyllda.

Först efter att försäkran har inlämnats kan säkerhetsbesiktning ske. Inlämnad försäkran är underlag

vid säkerhetsbesiktning.

5 Säkerhetsbesiktning

Med säkerhetsbesiktning avses här en besiktning av de delar av spårfordonet och dess

tillsatsutrustning som används i arbetsläge. Säkerhetsbesiktning kan genomföras tillsammans med

andra besiktningar.

Spårfordonsägare/spårfordonsinnehavare ska ansvara för att säkerhetsbesiktningar utförs.

Periodisk säkerhetsbesiktning ska ske minst var tolfte månad. Spårfordon som överskridit tiden för

periodisk säkerhetsbesiktning tillåts inte användas i arbetsläge.

Säkerhetsbesiktning ska också ske när något påverkat väsentliga funktioner hos spårfordon, eller

misstanke finns att sådana funktioner påverkats. Påverkan kan bero på t.ex. underhåll, ombyggnad

eller oförutsedda händelser.

Säkerhetsbesiktningen ska minst omfatta följande områden beskrivna i:

kapitel ”Övergripande krav”

kapitel ”Tekniska krav”

bilaga 1 ”Områden för besiktning och underhåll”.

Säkerhetsbesiktningar dokumenteras och dokumentationen ska sparas i minst 3 år. Av

dokumentationen ska framgå:

När och var besiktningen utförts

Vem som utfört besiktningen

Vad som besiktigats

mailto:[email protected]

KRAV 17 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Avvikelser som framkommit vid besiktningen

Avvikelser medfört åtgärder

Trafikverket förbehåller sig rätten att följa upp genomförda besiktningar.

5.1 Besiktningsorganisationen

Besiktningsorganisationen ska ha en beskrivning av besiktningsverksamheten.

Besiktningsorganisationen ska redovisa beskrivningen till Trafikverket för godkännande. Trafikverket

diarieför inlämnade handlingar.

Besiktning ska registreras och vara tillgängligt för alla besiktningsorganisationer.

5.1.1 Beskrivning av besiktningsorganisationen

Beskrivningen ska innefatta:

besiktningsmanual

kompetenskravspecifikation för besiktningsman samt hur uppföljning av specifikationen sker

hur besiktningsmannen följs upp vad avser

o behörighet

o hälsoundersökningar

o alkohol och droger

o utövandegrad och utförandet av besiktningar

hur utbildningar dokumenteras och behörigheter registreras.

Besiktningsmannen kan samtidigt ha kompetens för att utföra andra besiktningar, t.ex. utifrån de krav

som Transportstyrelsen ställer.

5.1.2 Kompetenskrav besiktningsman

Kompetenskraven på besiktningsmannen ska omfatta förkunskaper, hälsoundersökning,

grundutbildning, tillämpning av kunskaper, periodiska repetitionsutbildningar,

kompletteringsutbildningar, examination samt avbrott i utövandet

Kompetenskrav ska särskilt ställas på att besiktningsman ska:

kunna kommunicera i svenska och engelska språket i den omfattning som yrkesrollen kräver

ha gymnasieutbildning eller motsvarande erfarenhet inriktad på entreprenadmaskiner,

anläggningsfordon, fordonsel, järnvägsfordon för arbeten i spåranläggningen

ha god kännedom om detta dokument samt övriga relevanta styrande dokument

5.1.3 Ansvar besiktningsorganisation och besiktningsman

Besiktningsorganisationen ansvarar för att:

besiktningsmannen är behörig. Genomförd utbildning och hälsoundersökning dokumenteras och

behörighet registreras.

förutsättningar ges avseende lokaler och spår så att avsedd besiktning kan genomföras

utifrån erfarenheter i besiktningen ge förslag på förändringar av krav och regler till Trafikverket.

Systematiska brister som upptäcks vid besiktning ska anmälas till Trafikverket.

de är i oberoende ställning till det spårfordon som besiktas.

KRAV 18 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Besiktningsmannen ansvarar för att:

inte ta på sig en arbetsuppgift där behörighet saknas eller kompetensen är otillräcklig

vara fri från sådan påverkan som kan inverka negativt på arbetet

ha ett högt säkerhetsmedvetande med respekt för regler och direktiv och en vilja att följa dessa

i en beroendeställning till det spårfordon som besiktas frånsäga sig uppdraget

rapportera systematiska brister till besiktningsorganisationen.

6 Underhåll

Med underhåll avses här de delar av spårfordonet, all utrustning inklusive tillsatsutrustning som

används i arbetsläge. Detta underhåll kan med fördel ske tillsammans med övrigt underhåll.

Spårfordonsägare/spårfordonsinnehavare av spårfordon ansvarar för att underhåll utförs i såväl

förebyggande som felavhjälpande syfte på alla spårfordon och tillsatsutrustningar. Om

trafiksäkerhetsfarliga brister konstateras, åtgärdas de innan spårfordonet åter används. Det ska finnas

en underhållsplan och underhållsansvarig för varje spårfordon. Planen ska omfatta allt ifrån

drivsystem till utrustningar som används i arbetsläge.

Underhåll ska dokumenteras och dokumentationen ska sparas i minst 3 år. Av dokumentationen ska

framgå:

När och var underhållet utförts

Vem som utfört underhållet

Vad som åtgärdats

Nödvändiga åtgärder

Montage av individuellt märkta säkerhetsmässigt betydelsefulla delar.

Det förebyggande underhållet ska säkerställas genom att åtgärderna utförs med bestämda intervaller

och att periodiska säkerhetsbesiktningar utförs. De fastställda intervallerna får inte överskridas. I de

fall den tekniska utformningen omöjliggör säkerhetsbesiktningar ska de förebyggande åtgärderna

utföras periodiskt. Utformning och periodicitet ska bestämmas med ledning av konstruktion och

utnyttjande.

Periodiskt underhåll ska minst omfatta följande områden beskrivna i:

kapitel ”Övergripande krav”

kapitel ”Tekniska krav”

bilaga 1 ”Områden för besiktning och underhåll”.

Underhåll ska även ske i felavhjälpande syfte. Avvikelser ska dokumenteras och brister åtgärdas

innan spårfordonet eller tillsatsutrustningen på nytt används.

Trafikverket förbehåller sig rätten att följa upp genomfört underhåll.

7 Tekniska krav

Som grund ska för respektive spårfordonstyp krav enligt kapitel ”Övergripande krav” gälla. Tillgång

till refererade kravdokument behövs för läsbarhet om vilka krav som ska tillämpas.

KRAV 19 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

I kapitel ”Tekniska krav” beskrivs kompletterande, avvikande eller starkare krav som Trafikverket

ställer på spårfordon i arbetsläge.

Flera av kapitlen inleds med Trafikverkets funktionella krav.

Trafikverkets tekniska krav på spårfordon ska förhindra att risk uppstår i arbetsläge avseende

trafiksäkerhet, elsäkerhet och skador på järnvägsanläggning.

Spårfordon och dess utrustning ska vara utrustade och konstruerade för de förhållanden och den

spåranläggning som förekommer i Sverige. Värme, fukt, kyla, is- och snö får inte leda till bristande

funktion hos spårfordonet. Om spårfordon är avsedda att användas endast under en viss årstid gäller

kravet i tillämpliga delar.

7.1 Profilkrav

Spårfordonet inklusive all utrustning och material t.ex. motvikt och stödben, ska kunna inrymmas

inom tillåtna fordonsprofiler enligt krav i TDOK 2015:0143.

Alla utrustningar på spårfordonet ska vara utformade på ett sådant sätt att dessa ska kunna dras in

inom tillåten fordonsprofil.

Sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem ska finnas åt båda hållen för alla spårfordon med

utrustningar som kan komma att överskrida tillåten fordonsprofil.

Strömavtagare och strömavtagarliknande utrustningar som används vid arbete, mätning eller i en

kombination med strömavtagning ska kunna inrymmas inom tillåten fordonsprofil.

Spårfordonet och all utrustning inklusive last ska ha möjligheter att kunna på plats övervakas av

operatören. Om dessa inte kan övervakas ska de vara spärrade och låsta.

Spårfordon kategoriserade som 9C enligt SS-EN 15746, ska inrymmas inom tillåtna fordonsprofiler.

Undantagna från detta krav är spårfordon i arbetsläge godkända före 2016-06-01. Dessa spårfordon

ska genom riskbedömning enligt TDOK 2013:0289 säkras mot risker i intilliggande spår och risker

för skador på järnvägsanläggningen.

7.2 Dynamisk och statisk samverkan med järnvägsanläggningen samt löpverk

7.2.1 Samverkan med spårkomponenter

Löpverket ska hålla kvar spårfordonet på spåret på ett säkert sätt utan att orsaka skador på

infrastrukturen eller omgivningen.

Spårfordonet ska ha egen balans och stabilitet. Trafikverkets krav på spårkrafter för spårfordonets

arbete följer samma krav som gäller för spårfordon i transportläge.

Det är inte tillåtet att använda tillsatsutrustning, speciella anordningar i löpverket eller andra

komponenter för att gripa eller ta spjärn mot rälsen. Här avses inte spårfordon som i sitt normala

arbete och med vedertagna metoder ska gripa om komponenter, t ex slipersbytare.

Tvåvägsgående spårfordons förändrade balans och stabilitet vid järnvägsdrift jämfört med vägdrift

ska ha beaktats och värderats redan vid konstruktionsstadiet.

KRAV 20 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

7.2.2 Löpduglighet och säkerhet mot urspårning

Ett spårfordon ska vara konstruerat så att det är säkert vid arbetsläge avseende löpdugligheten och

säkerhet mot urspårning.

7.2.3 Vältning

Spårfordonet ska ha egen balans och stabilitet för att undvika vältning.

Alla spårfordon och dess avsedda användning ska i konstruktionsstadiet ha värderats utifrån risken för

vältning.

7.2.4 Löpverket

Järnvägshjul (A-mått, diameter, rangerutrustningar och minsta rullningsdiameter, laster på

järnvägshjul qR mått, hjulprofil)

Alla nya och ombyggda spårfordons järnvägshjul ska ha en minsta rullningsdiameter på 330 mm.

Detta gäller oavsett vilken montageform (boggi eller enkelaxel) som hjulen sitter i. Undantagna från

detta krav är spårfordon godkända före 2017-06-01. Dessa spårfordon ska genom riskbedömning

enligt TDOK 2013:0289 säkras mot risker för urspårning och skador i spåranläggningen.

För alla spårfordon gäller att qR-måttet ska vara större än 6,5 mm. qR- mått är ett tal som beskriver

flänsens lutning på ett hjul.

Minsta hjuldiameter som får användas vid passage av rangerbromsar i aktivt läge är 600 mm.

En vanlig och accepterad hjulprofil på Trafikverkets spåranläggning är (UIC) S1002, men tillverkaren

ska ha ansvar för att hjulprofilen valts för den användning hjulet ska ha och att skador på

spåranläggningen eller urspårning inte tillåts. Hjulprofilen ska överensstämma med Trafikverkets

spåranläggning, t ex rälslutning där 1/30 är ett krav.

Axlar (axellaster)

Vilka största tillåtna hjullaster, axellaster (stax), största vikt per meter (stvm) samt vilken största vikt

under boggi ska följa Trafikverkets krav.

Trafikverkets krav TDOK 2014:0078 ska uppfyllas.

Kortslutningsförmåga av signalanläggningens spårledningar

Där spårfordonet är ett storfordon i arbete ska det ha elektriskt ledande material i hjul och axlar som

ska möjliggöra säker kortslutning av spårledningarna, med samma krav som gäller för storfordon i

transportläge.

Spårföljarutrustning

Spårfordon med spårföljarutrustning ska uppfylla kraven på broms och rätt spårföljande funktion. Det

är viktigt att rätt axellastfördelning hela tiden kan upprätthållas mellan spårföljarhjul och gummihjul.

Krav på spårfordon med spårföljarutrustning och dess funktion ska följa SS-EN 15746 som beskriver

hur rätt anliggning mot rälsen med gummihjul i kombination med spårföljarhjul ska uppnås.

7.2.5 Spårröjare (inklusive gardjärn)

Spårröjare ska finnas på alla spårfordon med egen drivning och alla nya och ombyggda spårfordon av

typen klassade enligt SS-EN 14033 och 15746.

KRAV 21 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Spårröjaren får inte komma i konflikt med järnvägsanläggningens komponenter, till exempel moträler

och rangerbromsar.

Den fasta delen av spårröjaren ska inrymmas inom tillåten fordonsprofil och får inte underskrida den

undre begränsningslinjen (130 mm över rök). En eftergivlig förlängning, till exempel vävarmerade

gummilappar eller borstar, av spårröjare tillåts i arbetsläget ända ned till rälshuvudets överkant.

Spårröjaren ska vara justerbar i höjdled för att kunna kompensera för nedlastat spårfordon och slitna

hjul.

7.3 Broms (bromsförmåga)

Spårfordon med eller utan egen drivning ska vara utrustade med fungerande broms, se de olika

bromssystemen.

Alla bromssystem ska minst kunna stoppa spårfordon enligt tabell 1 Maximala stoppsträckor.

Spårfordon utan egen drivning godkända före 2007-01-01 som är utan broms ska genom

riskbedömning enligt TDOK 2013:0289 säkras mot okontrollerad rullning.

Bromssystem ska vara fast monterat på spårfordonet.

Spårfordonet eller spårfordonskombinationen ska kunna bromsas från förekommande hastighet till

stillastående.

Bromsningen och sättet att bromsa på, får inte leda till att järnvägshjul får ojämnt slitage (hjulplatta),

vilket kan leda till skador på spåranläggningen. Bromssystemet ska vara anpassat så att det inte under

normala driftförhållanden (friktionstal ≥ 0,12) finns risk för hjullåsning.

Bromsens funktion ska klara av att säkra och hålla spårfordonet stilla, så att det inte kan komma i

okontrollerad rullning. Bromsen ska vara dimensionerad och godkänd för att klara 40 promilles

lutning utan att spårfordonet kommer i rullning.

Bromsen ska vara konstruerad så att den inte orsakar problem vid bogsering eller transport. Vid

bogsering eller transport ska spårfordonet kunna frikopplas från drivning och bromsning för att kunna

förflyttas.

Om spårfordon med egen framdrivning har flera operatörsplatser ska det finnas fungerande

bromsreglage på samtliga platser.

Om bromsförmågan påverkas av laster ska det finnas lastomställningsventiler eller funktioner för

lastavkänning, som ger rätt bromsförmåga.

Lufttankvolymen på spårfordon med tågbromssystem ska räcka till minst tre direkt på varandra

följande bromsningar med maximal rörelse på bromscylindrarna och med kompressorn på normalt

varvtal. Kravet omfattar även när spårfordonet är sammankopplat med andra spårfordon.

Självdrivna tvåvägsgående spårfordon ska ha två separata och oberoende bromssystem t ex ett av

dessa kan vara parkeringsbromsen, förutsatt att den är mekaniskt ansatt. Varje enskilt system ska

kunna bromsa hela det fullt lastade spårfordonet och tillåten efterkopplad vikt/last som beskrivs av

tillverkaren och anges i tabell 1 ”maximala stoppsträckor”.

Åtminstone ett av de oberoende bromssystemen måste arbeta oberoende av kraftöverföringen. Ett

alternativ till bromsens oberoende mot kraftöverföringen är att spårfordonet har bromssystem som

kan bevisas vara felsäkert.

Sammankopplade spårfordon ska uppfylla samma bromskrav som ett enskilt spårfordon.

Bromssystemen för sammankopplade spårfordon ska överensstämma med varandra och kunna

leverera en korrekt bromsfunktion.

KRAV 22 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Maximala stoppsträckor för spårfordon:

Fordonshastighet [km/h] (Fordonshastighet [m/s]

beräknad utifrån km/h)

Maximal stoppsträcka [m]

80 22,2 380

60 16,7 200

40 11,1 90

20 5,6 27

10 2,5 9

5 1,1 4

Tabell 1. Maximala stoppsträckor

Stoppsträckan ska uppnås vid:

torrt, rakt, horisontellt spår

maximal last

inkludera tillsättningstiden för bromsen

7.3.1 Färdbroms

Färdbroms ska finnas på alla spårfordon som har egen drivning.

7.3.2 Parkeringsbroms

Parkeringsbroms ska finnas på alla spårfordon.

Undantagna från kravet på parkeringsbroms är spårfordon utan egen drivning godkända före 2007-01-

01. Dessa spårfordon ska genom riskbedömning enligt TDOK 2013:0289 säkras mot risker för

okontrollerad rullning.

Parkeringsbromssystemet ska kunna hålla spårfordon stillastående utan operatörens närvaro.

Parkeringsbromsen ska vara så konstruerad att obehöriga inte kan frilägga en aktiverad

parkeringsbroms.

Parkeringsbromsen ska vara dimensionerad för att kunna hålla spårfordon inklusive last stillastående

vid en spårlutning på 40 promille med en säkerhetsfaktor på 1,4.

Parkeringsbromssystemet får efter ansättning inte vara beroende av lagrad energi som kan läcka eller

tappa tryck eller elektrisk energi.

Endast de hjul som är i kontakt med rälsen och är bromsade med parkeringsbroms ska ha tagits med i

beräkningarna.

7.3.3 Katastrofbroms

Katastrofbroms ska finnas på alla spårfordon som kan sammankopplas.

Spårfordon godkända före 2007-01-01 kan tillåtas vara utan katastrofbroms men dessa ska alltid vara

utrustade med säkerhetslina.

Katastrofbromsen ska efter stopp kunna hålla ett maximalt lastat spårfordon stillastående motsvarande

kraven för parkeringsbroms.

KRAV 23 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

7.3.4 Nödbroms

Spårfordon med egen drivning ska vara utrustade med nödbroms.

Spårfordon utan egen drivning med operatörsplats eller avsedd för ombordvarande personal ska vara

utrustade med nödbromsreglage som kan möjliggöra nödbromsning.

Spårfordon utrustad med nödbroms ska kunna aktiveras av samtlig ombordvarande personal.

Nödbromsen ska efter stopp kunna hålla ett maximalt lastat spårfordon eller

spårfordonskombinationer stillastående motsvarande kraven för parkeringsbromsen.

Nödbromsen kan utgöras av parkeringsbromsen om den uppfyller nödbromskraven.

Det kan finnas en nödstoppsfunktion som aktiverar nödbroms. Spårfordon och

spårfordonskombinationer ska även aktivera nödbromsen, i de fall där ett nödstopp ställer krav på

nödbromsfunktion enligt Arbetsmiljöverkets krav.

Om starkare krav på nödbromsens retardation och stoppsträckor beskrivs i SS-EN 14033 och SS-EN

15746 med underliggande referenser till bromsstandarder gäller dessa.

7.4 Kraftöverföring

Kraftöverföringen har flera uppgifter, allt ifrån drivning av ett enskilt spårfordon till att sköta flera

sammankopplade anordningar, samt drivning av arbetsfunktioner och dess utrustning.

Kraftöverföringen ska fungera så att den inte kan orsaka skador.

Kraftöverföringen ska uppfylla kraven på retardation från de förekommande och tillåtna hastigheterna

om den har en bromsande funktion (till exempel retarderliknande funktion).

Kraftöverföringen får inte skada eller försämra möjligheterna till korrekt bromsning.

Vid haveri ska kraftöverföringen kunna frikopplas från drivning och bromsning.

Fångjärn eller fångvajrar ska finnas runt komponenter exempelvis kardanaxlar, bromsstänger och

öppna bladfjädrar som kan falla ned eller orsaka skada eller urspårning.

7.4.1 Säkerhet för bortkoppling av drivning (Traction cut off safety)

Finns funktionen bortkoppling av drivning ska spårfordonets drivning inte kunna gå i konflikt med

bromsfunktion. T.ex. i situationer där bromsning av spårfordonet inte tillåts samtidigt med drivning.

7.5 Ramverk

7.5.1 Balkar och bärande kaross

Ramen ska klara de gångdynamiska förhållandena, ha rätt vridstyvhet och rätt geometri vid

järnvägsdrift.

Där spårfordonets ram i sin konstruktion har midjestyrning ska rakläge kunna upprätthållas och vara

utrustad med låsning.

7.6 Stöt- och draginrättning

Med stöt- och draginrättning avses kopplingsanordningar mellan spårfordon.

KRAV 24 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Syftet med krav på stöt- och draginrättning är att reducera risken för att sammankopplade spårfordon

går isär.

Spårfordon tillåts sammankopplas med andra spårfordon (storfordon och småfordon).

Sammankoppling tillåts endast ske med koppel som tillhör rätt kopplingsklass.

Alla nya och väsentligt ombyggda spårfordon efter 2016-06-01 ska uppfylla kraven på stöt- och

draginrättningar enligt Trafikverkets gällande krav och kraven för respektive spårfordonsgrupp i SS-

EN 14033 och SS-EN 15746.

Spårfordon utrustade med äldre typer av stöt- och draginrättning, inklusive koppel, som godkänts före

2016-06-01 (enligt f.d. Banverkets BVF 528.4312 Stöt- och draginrättningar) kan accepteras förutsatt

att:

krav på FS- vikt, kopplingsklasser uppfylls

krav om säkerhetslinor följs

krav på tillämpningsområde uppfylls t.ex. tillåtna höjder på koppel.

Alla spårfordon som ska tas i bruk på Trafikverkets spåranläggning och överskridit godkänt

besiktningsintervall med mer än 12 månader, eller inte tidigare använts på Trafikverkets

spåranläggning, ska vara utrustade med stöt- och draginrättning gällande de nya kraven i detta

dokument.

De nya kraven på stöt- och draginrättning ska även gälla spårfordon intagna från annan

infrastrukturförvaltare än Trafikverket.

Koppel ska vara godkända av tillverkaren för avsedd användning och ha säkerhetsbevis för detta.

Spårfordonsinnehavare/spårentreprenör ansvarar för att rätt kopplingsdetaljer används och ska ha en

sammanställd typspecifikation på godkända koppel för att tillåtas i arbetsläge.

7.6.1 Lastbilskoppling

Kulkoppling är inte tillåten (används på väg för 50 mm och 60 mm kula).

7.6.2 Nöd- och övergångskoppel

Ett nöd och övergångskoppel som kan harmoniera med ”UIC 520” standard dragkrok- och

skruvkoppel (SS-EN 15551 och SS-EN 15566) ska finnas för att möjliggöra bogsering när ”UIC

520” dragkrok och skruvkoppel saknas.

7.6.3 FS-vikter och kopplingsklasser

Här nedan beskrivs hur rätt kopplingsklass väljs. Spårfordonsinnehavare/spårentreprenör ansvarar för

att rätt kopplingsdetaljer används.

Alla fordonsvikter är bruttovikter, det vill säga den vikt spårfordonet har för stunden.

Som FS-vikt räknas den lägsta sammanlagda spårfordonsvikten på endera sidan av en kopplingsdetalj.

FS-vikten består av dragfordon eller draget spårfordon. Det är bara spårfordonens vikter samt den

friktion de kan överföra till rälsen som har betydelse för krafterna i kopplingsdetaljema. FS-vikten

kan vara flera spårfordon tillsammans förutsatt att de befinner sig i ena änden av

fordonskombinationen.

KRAV 25 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Fig 1. Olika fs-vikter för en fordonskombination.

Kombinationsvikt

Med kombinationsvikt avses den sammanlagda bruttovikten av alla spårfordon i en sammankoppling.

Kopplingsklasser

Kopplingsdetaljer tillhör kopplingsklasser. Kopplingsklasserna anger för hur mycket spårfordonsvikt

en kopplingsdetalj får användas.

Denna klassning avser hållfasthet.

Spårfordonsinnehavare/spårentreprenör ska ha en sammanställd typspecifikation på godkända koppel

för att tillåtas i arbetsläge.

Kopplingsdetaljer ska väljas utifrån FS-vikt, kopplingsklass och gemensam sammanställd

typspecifikation på koppel.

När spårfordon kopplas ihop till en kombination gäller alltid principen ”en kedja är aldrig starkare än

sin svagaste länk”. Detta innebär att en koppling klassad K14 mycket väl får kopplas till ett

stångkoppel klass K6 (om de passar till varandra) men det är den svagaste kopplingsklassen som

avgör max tillåtna spårfordons vikter.

Följande vikter är tillåtna för de olika kopplingsklasserna:

Kopplingsklass K6

När någon av de kopplingsdetaljer som används mellan två spårfordon, är klassad K6 gäller:

max 6 ton fs-vikt eller

max 24 ton kombinationsvikt

Kopplingsklass K14

När någon av de kopplingsdetaljer som används mellan två spårfordon, är klassad K14 och övriga

K14, K35, K50 eller KX gäller:


KRAV 26 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0


Kopplingsklass K35

När någon kopplingsdetalj som används mellan två spårfordon, är

klassad K35 och övriga K35, K50 eller KX. gäller:



Kopplingsklass K50

När någon kopplingsdetalj som används mellan två spårfordon, är

klassad K50 och övriga K50 eller KX gäller:



Kopplingsklass KX

När samtliga kopplingsdetaljer som används mellan två spårfordon är klassade KX, finns inga

uttalade viktgränser med avseende på kopplingsdetaljerna. Begränsningar avgörs i allmänhet av

kombinationens bromsförmåga eller tillåtna vikter för det dragande spårfordonet (motor,

transmission, ramverk).

Kopplingsdetaljer som används för spårfordon i arbetsläge ska uppfylla kraven enligt kopplingsklass.

Säkerhetslina

Säkerhetslina ska finnas när katastrofbroms saknas. Säkerhetslina förbinder dragande spårfordon med

dragna spårfordon. Säkerhetslinans funktion är att hålla samman spårfordon om kopplingsdetalj

brister eller kopplar ur.

Säkerhetslina ska utgöras av en eller flera parallella stållinor (vajrar) med en brottkraft av minst 50

kN var. Även infästningarna till spårfordonet ska vara konstruerade för minst denna brottkraft i den

riktning säkerhetslinan kan förväntas belasta dem. Antalet komponenter (krokar, öglor och liknande)

som används för fastkoppling ska vara så få som möjligt och ska klara minst ovanstående brottkraft.

Säkerhetslinan ska:

löpa obruten mellan de ihopkopplade spårfordonen.

ha så lite slack som är möjligt utan att spårfordonsrörelser hindras, t.ex. i kurvor.

Anledningen till dessa krav är att den kraft som säkerhetslinan måste klara vid ett eventuellt

stångkoppelsbrott, till stor del är beroende av säkerhetslinans längd och dess slack.

Det rekommenderas att säkerhetslina monteras permanent på de stångkoppel där säkerhetslina krävs

när katastrofbroms saknas. Säkerhetslinan bör då vara klamrad eller på annat likvärdigt sätt upphängd

nära stångkopplets ändar samt i hela kopplets längd. På detta sätt minskas risken för att stångkopplets

ena ände faller ned i spåret och orsakar urspårning.

KRAV 27 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

7.7 Last- och utrustningssäkring

7.7.1 Lastlåsningsanordningar

Spårfordon avsedda för laster ska ha anordningar eller fixturer som förhindrar att el- och

trafiksäkerhetsmässiga risker uppkommer, exempelvis vid hantering av räl, sliper, trumma, fundament

eller andra laster.

Lastlåsningsanordningar ska vara anpassade av tillverkaren för avsedda laster och funktioner, t.ex.

avseende hastigheter och spårförhållanden.

Lastlåsningsannordningar kan vara utrustade med givare som kontrollerar att lastlåsningen är i

funktion.

7.7.2 Fastlåsningsanordningar

Fastlåsningsanordningar för maskiner och all utrustning t ex lyftkranar, stoppaggregat eller plogar ska

säkerställa att inga okontrollerade rörelser uppstår.

Strömavtagare och strömavtagarliknande utrustningar ska kunna säkras och låsas för att kunna hålla

sig inom tillåten fordonsprofil enligt TDOK 2015:0143 och klara elsäkerhetsmässiga krav.

Fastlåsningsanordningar ska ha en röd märkning för att underlätta kontrollen av låsningen.

Fastlåsningsanordningar kan vara utrustade med givare som kontrollerar att fastlåsningen är i

funktion.

7.7.3 Lastrum och förrådsutrymmen

Lastrum och förrådsutrymmen ska vara inredda så att den utrustning och det material som normalt

förvaras ska vara säkrade och låsta för att förhindra lastförskjutning. Den skyddande inredningen kan

bestå av surrningsmöjligheter, fasta förvaringsplatser för tyngre föremål, skyddande sarger eller

förstärkta väggar.

7.7.4 ”Arbetande” laster

För alla laster exempelvis grävmaskin som förankrats tillfälligt på spårfordon och som avser utföra

arbete på spåranläggningen så ska dessa ha gemensam försäkran med spårfordonet för sin

användning.

Detta innebär att en helfordonsvärdering ska ha gjorts utifrån kombinationen, ursprungligt spårfordon

inklusive ”arbetande last” och alla risker ska ha värderats.

Besiktning ska ha utförts av denna kombination med ursprungligt spårfordon med ”arbetande last” där

alla lastförankringar och förstängningar ska ingå samt elektriska jordförbindningar och övriga

eventuella elsäkerhetsåtgärder.

Både tillverkaren (brukaren om tillverkarens ansvar upphört) av spårfordonet och maskinen ska ha

gett sitt godkännande till denna avvikande användning och tillkommande risker inklusive

lastförankringar. Exempelvis vältningsvärdering och sväng- och höjdbegränsarens funktion där fast

referens måste finnas för placering av den arbetande lasten mm.

Denna avvikande hantering ska även uppfylla kraven om CE-märkning enligt maskindirektivet och

tillverkaren (brukaren om tillverkarens ansvar upphört) ska styrka att denna användning ryms i deras

deklaration.

KRAV 28 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

7.8 Kommunikationsutrustning

Kommunikationsutrustningen ska göra det möjligt att:

förmedla information eller instruktion, exempelvis mellan TSM och operatör

varna personal i spårområdet

hålla kontinuerlig kontakt mellan berörd personal

se eller uppfatta hinder och faror i spårområdet

7.8.1 Belysning

Belysning och bromsljus är ett samlingsnamn för strålkastare och lyktor.

Alla självgående spårfordon ska vara utrustade med strålkastare.

Strålkastare på spårfordonet ska finnas för att kunna belysa arbetsplatsen för att ge operatören rätt

ljusförhållanden.

Belysning på spårfordon vid arbete i spåranläggning får inte blända omgivande trafik.

Arbetsstrålkastaren ska vara anpassad till spårfordonets användningsområde.

Arbetstrålkastaren ska kunna sättas på och stängas av från operatörsplatsen.

Helljusstrålkastare ska kunna bländas av till halvljus för att inte blända trafik (väg och järnväg) och

personal i spårområdet.

Alla självgående spårfordon ska vara utrustade med strålkastare med funktionen ”ljustuta”.

Icke självgående spårfordon ska vara utrustade med relevanta arbetsstrålkastare som ger

tillfredställande belysning för arbetslägets behov.

Ljus från strålkastare ska visa och uppfattas som vitt ljus.

7.8.2 Reflexer

Reflexer på spårfordon får inte stå i konflikt med järnvägens signalbilder eller hindertavlor.

7.8.3 Varningslykta

Varningslykta är en lykta som normalt används i vägtrafiken och definieras i TSFS 2009:83 som en

varningsanordning.

Finns varningslykta monterad enligt tillverkaren och avses användas i spåranläggningen ska den visa

orangegult ljus som i alla riktningar i horisontalplanet ger intryck av att vara blinkande.

Varningslyktan ska vara maskinjordad, alternativt godkänt kapslad för järnvägsanläggning.

7.8.4 Fönsterrutor och sikthjälpmedel

Spårfordonet ska ha ett sådant utförande att fri sikt ska kunna upprätthållas vid förflyttning och arbete

i arbetsläge.

Backspeglar eller en kombination med kamerautrustning för övervakning ska finnas om det saknas

möjlighet till tillfredställande sikt bakåt, eller om sikten är begränsad i arbetsläget.

7.8.5 Akustisk signalanläggning

Fast monterad utrustning för ljudsignalering ska finnas på alla självdrivna spårfordon.

KRAV 29 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Signalhorn/Tyfon ska kunna avge ljud som varnar personalen.

Ljudsignal ska kunna ges från operatörsplats.

Även från en liftkorg eller via radio- eller kabelstyrning ska ljudsignal kunna ges.

7.9 Elinstallationer

Elinstallationer i spårfordon ska vara så utförda och hållas i sådant skick att det inte kan skada vare

sig personal eller Trafikverkets spåranläggning.

Spårfordon utrustade för att ansluta till lokvärme, tågvärme eller extern matning (400/230V) ska

uppfylla kraven för detta enligt:

TDOK 2014:0774 BVS 543.19300 – Kraftförsörjningsanläggningar, Elektriska krav på fordon

med avseende på kompatibilitet med infrastrukturen och andra fordon.

TDOK 2014:0550 BVS 1543.11900 - Elkraftanläggningar. Anläggningar för kraftförsörjning av

uppställda järnvägsfordon

7.10 Jordning av maskin och maskindelar

Spårfordonet inklusive maskindelar och tillsatsutrustningar ska vara förbundna så att de jordas genom

spårfordonet till de båda rälerna, med en elektrisk ledningsförmåga som motsvarar minst 50 mm2

kopparledare.

Spårföljarhjul och järnvägshjul får inte vara elektriskt isolerade.

Ledningsförmågan ska vara så god att kontaktledningen automatiskt frånkopplas om kontakt uppstår

mellan någon del på spårfordonet och kontaktledningen.

Alla spårfordonets delar som kan röra sig i förhållande till varandra ska vara försedda med

överbryggande förbindningar med tillräckligt god ledningsförmåga. Detta gäller till exempel

axelboxar mot axelstyrningar, ramverk mot hytter och ramverk mot kranar eller andra utrustningar på

spårfordonet.

Någon hänsyn till låg hjullast tas inte, utan skyddsjordning ska finnas på alla spårfordon.

Alla takutrustningar och belysningsutrustningar som kan komma i kontakt med nedfallande

spänningsförande ledningar ska vara skyddsjordade.

Fast monterade stegar, trappor och räcken på spårfordon ska vara skyddsjordade.

Jordningen ska ge bra ledningsförmåga hela vägen från redskapet (spets) till spårfordonets

spårföljande hjul.

Skruvförband med målade ytor mot varandra och utskjutbara anordningar, ska överbryggas.

Kraven på kontrollmätning av den jordande förmågan inklusive impedansmätning med mätvärden ska

ske enligt SS-EN 50153.

Jordat tak över operatörsplats

Om det finns risk för att komma inom närområdet av spänningsförande högspänningsledning, ska

operatörsplatsen vara täckt av ett tak. Krav enligt TDOK 2015:0223 ska uppfyllas.

Avseende jordat tak ska refererade europastandarder följas och detta gäller även risker som skulle

förebyggas avseende operatörens plats.

Taket ska inrymmas inom profilkraven i TDOK 2015:0143.

KRAV 30 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

7.11 Läckage

Ett spårfordon får inte genom läckage skada spåranläggningen, riskera el- och trafiksäkerheten eller

skada omgivning.

Trafik på närliggande järnväg och väg får inte skadas eller på annat sätt påverkas negativt. Spårhalka,

skada på utrustning och spåranläggningens funktioner eller skada på tredje man tillåts inte.

Vätske- och gasläckage

Med läckage avses från hydraulsystem, bränslesystem, kyl- och smörjsystem och övriga system.

Tillverkaren ska redan i konstruktionsstadiet ta hänsyn till eventuell förekomst av läckage och se till

att skydd- och uppsamlingsanordningar finns. Tillverkaren ska ha tagit hänsyn till spårfordonets

nyttjande, systemtryck och vätskor samt gasers farlighet.

Spårfordon ska vara utrustade med rätt dimensionerad miljöakututrustning utifrån förekomst av oljor

och vätskor och dess användning för att kunna samla upp läckage.

7.12 Säkerhetsteknisk utrustning

7.12.1 Förarövervakning

Spårfordon med egen drivning som kan förflytta sig längs spåret i hastigheter högre än 40 km/h eller

som har en sth över 40 km/h, ska vara utrustade med säkerhetsgrepp.

Med förarövervakning avses en utrustning som automatiskt kopplar bort drivkraften, bromsar

spårfordonet och håller spårfordonet stillastående om föraren blir indisponibel. Detta ska inträffa när

säkerhetsdonet (säkerhetsgreppet) lämnar aktiverat läge under mer än sju sekunder.

Vid hastigheter under 40 km/h kan säkerhetsdonet kopplas bort, automatiskt eller genom en enkel

åtgärd från föraren. Vid hastigheter över 40 km/h ska säkerhetsdonet kopplas in automatiskt. Reglage

för bortkoppling ska vara plomberat.

Säkerhetsdon ska finnas vid samtliga förarplatser varifrån spårfordonet kan köras med hastigheter

över 40 km/h.

Vid fel på systemet för förarövervakning ska föraren uppmärksammas av systemet.

Nödbromsningen ska kunna stoppa spårfordon enligt tabell 1.

Ställer tillverkaren starkare krav på förarövervakningen t ex ingrepp vid lägre hastighet eller snabbare

tillsättningstid för spårfordonet ska det starkaste kravet gälla.

7.12.2 Hastighetsbegränsare

Hastighetsbegränsare är ett tekniskt system som ska förhindra spårfordon att överskrida tillåten

hastighet.

Hastighetsbegränsaren påverkar spårfordonets andra tekniska system för att begränsa hastigheten

exempelvis drivnings- och bromsfunktioner.

Hastighetsbegränsaren ska kunna ställas in manuellt.

Hastighetsbegränsaren ska fungera även vid frirullningssituationer och då gripa in och bromsa

hastigheten om den överskrider inställda värden.

Nya och ombyggda spårfordon med egen drivning och med en konstruktionshastighet över 20 km/h

ska vara utrustad med hastighetsbegränsare från och med 2016-06-01.

KRAV 31 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

För spårfordon med egen drivning som har godkänts före 2016-06-01 som saknar eller har otillräcklig

funktion för hastighetsbegränsning över 20 km/h, ska säkras mot för hög hastighet genom

riskbedömning enligt TDOK 2013:0289.

Ställer tillverkaren starkare krav på hastighetsbegränsare t.ex. ingrepp vid lägre hastighet ska det

starkaste kravet gälla.

Konstruktionshastigheten

Konstruktionshastighet är den hastighet spårfordonet uppnått när det körs med fullt gaspådrag på

horisontellt och torrt spår och hastigheten inte längre ökar.

Kompensering av konstruktionshastigheten ska göras om drivhjulen vid provtillfället är nedsvarvade

till en mindre diameter än den största som kan eller tillåts användas på spårfordonet.

Gällande konstruktionshastighet (kh) beräknas på följande sätt enligt formel:

kh = khuppmätt x (max hjuldiameter / aktuell hjuldiameter)

7.12.3 Sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem

Spårfordon med utrustning som i arbetsläge inte inryms inom tillåtna fordonsprofiler t.ex. liftar,

kranar, plogvingar och transportband ska vara utrustad med sväng- och höjdbegränsande

säkerhetssystem.

Undantagna från kravet på sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem har varit spårfordon med

utrustning godkända före 1993-10-15. Dessa tidigare undantagna spårfordon ska senast 2017-06-01

ha utrustats med sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem. Innan tidigare undantagna spårfordon

har utrustats ska de genom riskbedömning enligt TDOK 2013:0289 säkras mot profilöverskridande.

Sväng- och höjdbegränsningen tillåts ha urkopplingsbar funktion. Denna urkopplingsbara funktion

ska kräva medveten handling och syftar att skydda mot omedveten urkoppling. Arbeten som kräver

urkoppling ska alltid riskbedömas enligt TDOK 2013:0289.

Svängbegränsande säkerhetssystem

Syftet med detta säkerhetssystem är att minimera risken för att omedvetet överskrida tillåten

fordonsprofil och riskera att inkräkta på intilliggande spår, med någon del av spårfordonet, utrustning

och last.

Svängbegränsande säkerhetssystem ska ha följande funktion:

Spårfordonets svängbegränsning ska automatiskt vara inkopplad på spårfordonets båda sidor

(figur 1). Svängbegränsningen ska förhindra att spårfordonet, dess utrustning och last kommer

längre ut än 1,7 m (1700 mm) från egen spårmitt.

Teknik ska finnas i spårfordon för att kunna koppla bort svängbegränsningen på höger eller

vänster sida av spårfordonet (figur 2). En bortkoppling ska alltid riskbedömas enligt TDOK

2013:0289.

Vid arbetspassets avslut ska teknik finnas för att kunna manuellt återställa

svängbegränsningsfunktionen till att vara begränsad åt båda hållen. Automatisk återställning till

begränsning på båda sidor ska ske vid avslutat arbetspass t.ex. övergång till spårfordonets

transportläge, avaktiverad operatörsplats eller oanvänd funktion.

KRAV 32 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Figur 2 Figur 3

Höjdbegränsande säkerhetssystem

Syftet med detta säkerhetssystem är att minimera risken för att omedvetet överskrida tillåten

fordonsprofil i höjdled och riskera att skada spåranläggningen med någon del av spårfordonet, dess

utrustning och last.

Höjdbegränsande säkerhetssystem ska även tillämpas för begränsning för utrustningar som är

profilöverskridande nedåt och som kan skada spåranläggningen eller skapa risker för urspårning, t ex

med plog, skopa, mätaxlar eller stoppaggregat.

Höjdbegränsande säkerhetssystem ska ha följande funktion:

Spårfordonets höjdbegränsning ska automatiskt vara inkopplad för att förhindra spårfordet och

dess utrustning att överskrida övre och i förekommande fall nedre delen av den tillåtna

fordonsprofilen.

Teknik ska finnas i spårfordon för att möjliggöra att bortkoppla höjdbegränsningen. En

bortkoppling ska alltid riskbedömas enligt TDOK 2013:0289.

Vid arbetspassets avslut ska teknik finnas för att kunna manuellt återställa

höjdbegränsningsfunktionen till att vara begränsad i höjdled. Automatisk återställning till

begränsning ska ske vid avslutat arbetspass t ex övergång till spårfordonets transportläge,

avaktiverad operatörsplats eller oanvänd funktion.

Utrustning ska vid förflyttning i arbetsläge vara förhindrad att röra sig i sid-, höjd-eller längsled på

grund av skakningar, centrifugalkraft eller andra krafter som kan uppstå. Det ska finnas möjlighet att

säkra utrustning med en låsning, i form av till exempel en sprint eller kedja.

Sikten ska vara god när spårfordonet och dess utrustning genomför förflyttning i arbetsläge.

Nödmanövrering av utrustningar

KRAV 33 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Nödmanövrering av utrustningar innebär att system finns för att kunna återföra utrustning inom

tillåten fordonsprofil, om ordinarie manöversystem slutat fungera.

Från 2016-06-01 ska nya och ombyggda spårfordon ha nödmanövreringssystem för alla utrustningar

som kan överskrida 1,7 m (1700 mm) från spårmitt eller som ska kunna återföras till transportläget.

För de spårfordon godkända före 2016-06-01 som har kran och lift enligt kraven i TDOK 2014:0763

BVF 528.43110 Kranar och liftar på spårgående fordon finns krav på nödmanövrering från och med

1993-10-15.

Vid användning av andra utrustningar än kranar och liftar godkända före 2016-06-01 där

nödmanövrering saknas ska avsaknaden på nödmanövrering riskbedömas enligt TDOK 2013:0289.

Detta gäller även spårfordon med utrustningar före 1993-10-15 som kan sakna utrustning för

nödmanövrering.

Alla utrustningar ska kunna frikopplas t.ex. mekaniskt eller hydrauliskt och genom detta möjliggöra

att med extern kraft återföra och möjliggöra säkring av utrustningar inom profil eller till transportläge.

7.12.4 Vältningsförhindrande och vältningsindikerande säkerhetssystem

Spårfordon ska ha egen balans och stabilitet. Spårfordon eller utrustning som kan förändra balans och

stabilitet så att vältningsrisk kan uppstå ska ha ett vältningsförhindrande säkerhetssystem.

All form av lyft, eller annan hantering som kan leda till vältning ska ha vältningsförhindrande och

vältningsindikerande säkerhetssystem.

Utrustning som används för att gripa om eller ta spjärn mot rälsen, speciella anordningar i löpverket

eller andra komponenter som förhindrar vältning är inte tillåtna.

Här avses inte spårfordon som i sitt normala arbete och med vedertagna metoder ska gripa om

spåranläggningens komponenter.

Alla nya och ombyggda spårfordon från och med 2017-06-01 ska vara utrustade med

vältningsförhindrande- och vältningsindikerande säkerhetssystem där det finns risk för vältning.

Ett vältningsförhindrande säkerhetssystem ska vara av robust konstruktion och vara aktiverat vid

arbete med lyft.

7.12.5 Påkörningsskydd

Påkörningsskydd är ett säkerhetssystem på spårfordonet som genom att stoppa spårfordonet

förhindrar påkörning av personer och hinder på arbetsplatsen.

Bedömning och val om påkörningsskyddande säkerhetsutrustning ska användas eller finnas på

spårfordon är tillverkarens respektive fordonsägarens arbetsmiljöansvar.

Där påkörningsskydd används på spårfordon i Trafikverkets spåranläggning tillåts inte bristande

tillförlitlighet eller funktion som på grund av falsklarm leder till okontrollerad bromsning eller orsakar

urspårning.

Påkörningsskydd ska kunna lastsäkras, demonteras eller låsas inom fordonsprofil enligt TDOK

2015:0143 vid övergång från arbetsläge till transportläge.

KRAV 34 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

7.13 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)

Kraven ska gälla för all utrustning som används och påverkar spårfordon, utrustningar och funktioner

i arbete och som inte granskats i Transportstyrelsens spårfordonsgodkännande.

Detta innebär att krav ställda för spårfordonet i transport även ska tillämpas för spårfordonet i

arbetsläge med allt vad det innebär av tillförda och nya EMC-påverkande maskiner och utrustningar

eller förändringar i funktioner och utföranden.

Det ställer krav på att spårfordon och utrustningar ska vara rätt installerade enligt god branschpraxis,

använd för avsett ändamål, verifierad mot ställda krav mot standarder för EMC, dokumenterad och

CE-märkt utifrån gällande krav.

7.14 Användarinformation i spårfordon

Dokument om försäkran (förekommande EG-försäkran och försäkran spårfordon i arbetsläge för

Trafikverkets spåranläggning) och besiktningsprotokoll ska finnas i spårfordon.

Användar- och underhållsanvisningar från tillverkaren ska finnas. Utöver vad som av tillverkaren och

i relevanta europastandarder ska minst beskrivas:

hur all utrustning ska kunna dras in och säkras inom tillåten fordonsprofil

villkor för användande av motvikter

bromssystemens funktion, användning och uppbyggnad för olika bromssystem och vilka

bromssystem som får sammankopplas

katastrofbromsens funktion och användning samt vilka spårfordonskombinationer som kan tillåtas

med bibehållen funktion på nödbromsen

varnings- och informationsmärkningar

hur frikoppling av drivning och broms får göras, för att förhindra okontrollerad rullning

de begränsningar som finns med maximal efterkopplad vikt för olika lutningar och

hastighetsgränser

hur lastomställningsventiler och lastavkänningssystem hanteras

ansättningstider med tidsfördröjningar

hjuldiametrar och tillåten fordonsprofil vid arbetsläge

vilka däck som får användas och gummihjulens ringtryck samt alternativa däcktyper

hur stödben får användas. Det ska finnas uppgifter för hur yttryck ska bedömas utifrån

spårfordonets användning och laster

alla typer av koppel som tillåts användas med spårfordonet

underlagen för hjulmaterialkrav, tillverknings- och underhållsprocess samt vilka standarder som

följts för detta

förbud för spårfordon med rullningsdiameter på hjul mindre än 600 mm att framföras i

Trafikverkets rangerbromsar i aktiverat läge

beskrivning av vilken hjulprofil som spårfordonet tillverkats för och där detaljerad

hjulprofilritning tillsammans med numeriskt underlag för koordinater för hjulprofilkurvan ska ha

medlämnats

beskrivning om spårfordonet ändras till sin karaktär vid arbetsläge från att vara säkert

kortslutande av spårledningar till att vara inte säkert kortslutande

för spårfordon med spårföljare ska beskriva tillåten axellastfördelning för respektive spårfordon

beroende på lastfall och användning

siktvinklar och siktkrav ska vara beskrivna i spårfordonets användaranvisning för arbetet och

förflyttning

KRAV 35 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

användaranvisning ska beskriva vilka rutiner, säkerhetssystem och hjälpmedel som ska användas

för att ta hand om läckage. Detta ska vara anpassat till mängder av förekommande vätskor, gaser

och situationer. Användarinformationen ska även innehålla beskrivning av förekommande

komponentbyten som kan göras direkt i spåranläggningen, t.ex. hydraulslangar.

KRAV 36 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Referenser

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner 2006/42 EG

(Maskindirektivet)

AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning

AFS 2006:07 Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

AFS 2008:3 Maskiner

AFS 2008:06 Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar

ELSÄK-FS 2008:2 Allmän varning för elektrisk fara

SS-EN 13715 Järnvägar – Hjulpar och boggier – Hjul – Löpbaneprofiler

SS-EN 14033-1 Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 1: Tekniska krav för

drift

SS-EN 14033-2 Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 2: Tekniska krav för

arbete med spårgående maskiner

SS-EN 14033-3 Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll - Del 3: Allmänna

säkerhetskrav

SS-EN 15551 Buffertar

SS-EN 15566 Dragutrustning och skruvkoppel

SS-EN 15746-1 Tvåvägsfordon med ansluten utrustning - Del 1: Tekniska krav för förflyttning, drift

och arbete

SS-EN 15746-2 Tvåvägsfordon med ansluten utrustning - Del 2: Allmänna säkerhetskrav

SS-EN 50121 Järnvägsanläggningar – Elektromagnetisk kompatibilitet

SS-EN 50153 Järnvägsanläggningar - Skydd mot elchock i rälsfordon

TDOK 2012:1039 Krav avseende kvalitetsstyrning för upphandlad verksamhet

TDOK 2013:0001 Tunga spårgående arbetsredskap – Operativa och tekniska förutsättningar

TDOK 2013:0009 Generella trafik- och elsäkerhetskrav för järnväg

TDOK 2013:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde

TDOK 2013:0389 Trafiksäkerhetsinstruktion för trafikeringssystem E1, E2 och E3

KRAV 37 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

TDOK 2013:0390 Byggspår

TDOK 2014:0078 LINJEKATEGORIER - hantering av samverkan mellan järnvägsfordons axellaster

och infrastruktur

TDOK 2014:0087 Hantering av olyckor, tillbud och avvikelser, järnväg

TDOK 2014:0132 Trafiksäkerhetsinstruktion för trafikeringssystem F

TDOK 2014:0230 Kompetenskrav för operativa trafiksäkerhetsfunktioner

TDOK 2014:0415 BVF 922 – Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser

TDOK 2014:0550 BVS 1543.11900 - Elkraftanläggningar. Anläggningar för kraftförsörjning av

uppställda järnvägsfordon

TDOK 2014:0762 BVF 528.312 - Spårgående fordonskombinationer, Handhavande, Framförande

TDOK 2014:0763 BVF 528.43110 Kranar och liftar på spårgående fordon

TDOK 2014:0774 BVS 543.19300 Kraftförsörjningsanläggningar, Elektriska krav på fordon med

avseende på kompatibilitet med infrastrukturen och andra fordon

TDOK 2015:0143 Fordonsprofiler, Dimensionering av järnvägsfordons yttermått

TDOK 2015:0223 Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära järnvägsanknutna högspännings-

och tågvärmeanläggningar

TDOK 2015:0289 Telesystem. Yttre antenn på järnvägsfordon

TDOK 2015: 0297 Trafiksäkerhetsinstruktion för trafikeringssystem R

TDOK 2015:0309 Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg

TSFS 2009:83 Transportstyrelsens föreskrifter om användning av vissa varningsanordningar m.m.

TSFS 2010:116 Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem för järnväg

TSFS 2011:86 Transportstyrelsens föreskrifter om olycks- och säkerhetsrapportering för järnväg

TSFS 2012:33 Transportstyrelsens föreskrifter om besiktning, funktionskontroll och underhåll av

fordon

TSFS 2014:47 Transportstyrelsens föreskrifter om registrering och märkning av järnvägsfordon

Versionslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn (fastställd av)

KRAV 38 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

1.0 2015-12-11 Nytt regelverk vilket

ersätter TDOK

2014:0761, TDOK

2014:0767 samt

avseende spårfordon

TDOK 2014:0763.

Kenneth Boberg;

UHvesä

KRAV 39 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Bilaga 1 Områden för besiktning och underhåll

Denna bilaga innehåller områden för vad som ska ingå i besiktning och underhåll i tillämpliga delar.

LÖPVERK

Hjul

Löpbaneskador, löpbaneförslitning

Gummidetaljer i hjul

Skador på hjulstomme, helhjul eller lossnad hjulring

Axlar

Repor och sprickor

Spårvidd, inkl. hos tvåvägsfordon

Lager

Kontroll av komponentrevision

Varmgång eller smörjmedelsbortfall

Glapp och oljud

Axelupphängning

Slitage och skador

Skruv- och nitförband

Fjädersystem

Bladfjädrar och dämpare samt andra fjäderelement

Frigång i fjädersystem mot t.ex. boggiramverk

Kortslutningsförmåga av signalanläggningens spårledningar

Jordflätor på hjul med gummiupphängda hjulringar

Passningsrost mellan hjulring och hjulstomme

Boggiram och boggiupphängning

Skador och sprickor samt skruvförband

Spårröjare

Placering, befintlighet och skick

Spårföljarutrustning

Spårföljarhjuls anpressning mot rälerna

Övrigt

BROMSUTRUSTNING

KRAV 40 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Mekanisk bromsrörelse

Bromsrörelsens grundinställning samt länksystems rörlighet och skador

Status på ingående komponenter och fastsättning inkl. fångjärn

Drivsystem

Kontroll av komponenter

Täthet och funktion hos ingående komponenter: indirekt verkande tågbromssystem, bromssystem på

fordon med förarbromsventil, inverterade pneumatiska bromssystem, direktverkande pneumatiska

bromssystem, pedalmanövrerade hydrauliska bromssystem, andra hydrauliska bromssystem

Skyddsbälgar, trycknivåer och bromstrycksmanometrar

Rör, slangar och kopplingar

Skador, sprickor och slitage

Bromsblock och belägg

Skador och slitage

Parkeringsbroms, färdbroms, katastrofbroms, nödbroms

Funktion, skador och slitage

Omkopplingshandtag, reglage

Funktion och skyltning

Övrigt

KRAFTÖVERFÖRING

Kardanaxlar, knutkors, splineskopplingar och andra kopplingar samt momentstag

Fångjärn, fångvajer

Övrigt

Motorupphängning

Arbetsfunktioner och dess arbetsutrustningar inkl. förekommande tillsatsutrustningar

Säkerhet för bortkoppling av drivning (traction cut off safety)

Inkl. nödmanövrering av utrustning

RAMVERK

Balkar och bärande kaross

Rost, sprickor, skador och rakhet

Skruvförband och andra mekaniska förband

Övrigt

Stödben

Svetsade konstruktioner

KRAV 41 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

STÖT- OCH DRAGINRÄTTNINGAR

Buffertar

Typ av buffertar, höjd, avstånd, glapp, återfjädring, skador, sprickor och slitage, samt skruvförband

Dragkrokar

Skador, sprickor och slitage, glapp och fjädring i infästningar

Kopplingar

Skruvkoppel, centralkoppel, eventuella andra automatkopplingar, lastbilskoppling, annan

kopplingsanordning, nöd- och övergångskoppel

Fast dragstång, fjäderelement och infästning för dragkrok

Skador, slitage, kontroll av ingående komponenter t.ex. saxpinnar och skruvförband

Övrigt

TRANSPORTSÄKRINGAR

Lastlåsningsanordningar

Skick och märkning, inkl. förreglingar och givare för låsning

Fastlåsningsanordningar (arbetsredskap och -utrustningar)

Skick och märkning, inkl. förreglingar och givare för låsning

Lastrum och förrådsutrymmen

Övrigt

”Arbetande laster”

KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING

Belysning, bromsljus, positionslyktor, backningsstrålkastare, backvarningsljussignal, reflexer,

varningslykta

Slutsignalhållare

Sikt, rutor

Vindrutetorkare, vindrutespolare, defroster

Backspeglar

Signalanläggning (akustisk)

Telefon, radio och antenner

Märkning (invändig och utvändig)

Inkl. identitetsmärkning, teknisk skylt, hyttmärkning och varningsmärkningar

Övrigt

HYTT

Dörrlås, utrymningssäkerhet

KRAV 42 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Hyttbelysning

Övrigt

SÄKERHET

Trappor, stegar, gångbanor och räcken

Kopplarutrymme och skydd för rörliga delar

Lift- och kranbesiktning

Personliftar och lyft

Tryckkärlsbesiktning

Elinstallationer

Funktion och status

Skydd mot kontaktledning

Stegar, förreglingar, lås, luckor, skyddsgaller och varselmärkning

Jordning av maskin och maskindelar

Brandskyddsutrustning

Förbandsutrustning

Lösa signalanordningar

Övrigt

LÄCKAGE

Vätske- och gasläckage

Rör, slangar

Övrigt

PROVKÖRNING OCH SÄKERHETSSYSTEM

Gångegenskaper

Buller och vibrationer

Bromsprov

Bromsförmåga och hjullåsning

Hinderfrihet och uppfyllande av profilkrav för spårfordon

Inkl. gummihjul, stödben, motvikt, kranarmar och övrig arbetsutrustning, last, etc.

Sväng- och höjdbegränsande säkerhetssystem

Vältningsförhindrande och vältningsindikerande säkerhetsutrustning

Förarövervakning, tågskyddssystem och hastighetsbegränsare

Nödstopp, nödbroms, påkörningsskydd

KRAV 43 (43)

DokumentID Version

TDOK 2015:0349 1.0

TM

ALL 0

191 K

rav a

rbets

sätt a

nlä

ggnin

g v

1.0

Instrumentering

Reglage

Gaspådrag och övriga reglage

Övrigt

ANVÄNDAR- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FRÅN TILLVERKAREN

Documents

TDOK 2015:0349 Version 1.0 2015-12-11...KRAV 4 (43) DokumentID Version TDOK 2015:0349 1.0 L 0 Syfte Syftet med detta dokument är att beskriva regler då spårfordon befinner sig i