Äntligen. Tredje gången gillt. Det var många glädjeyttringar när Högskoleverkets besked kom; Örebro universitet får rätten att utbilda läkare.

Beslutet innebär att det för för-sta gången på 25 år startar en ny läkarutbildning i Sverige. Örebro blir den sjunde staden i landet

med en läkarutbildning.– Örebro uppfyller med råge

kraven att få driva en läkarutbild-ning. Ni gör det på egna meriter, konstaterade högskole- och forsk-ningsminister Tobias Krantz, som var på plats i Örebro för att även ge regeringens klartecken till utbildningen.

Landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) var en av många nöjda:

– Ett underbart besked. Vi har varit eniga om att inte ge upp, och nu är det klart. Uttrycket ”dä går allriii” får bytas mot ”dä går”.

Tebladet.Peter fixar dialysen själv

Nu ska läkare utbildas i Örebro

GR

UP

PF

ÖR

SÄ

ND

EL

SE

TIL

L H

US

HÅ

LL

15 april 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget

Länstidningen

Vinn en mysig spahelg

TÄVLING SIDAN 16

...och Tebladstårtan går till: Kikki SIDAN 3

Nyheter

Håll koll på dina fläckarDen 10 maj är det Euromelano-ma Monday. Då har du chansen att kolla upp dina födelsemärken och leverfläckar.

SIDAN 10

Chatta med landstingetI dagarna publiceras landsting-ets nya webbplats. Den har en ny struktur och design som gör det lättare att hitta information. Den nya webbplatsen är också tillgänglig och användbar för så många som möjligt. Den 20 april har du dessutom möjlighet att chatta med landstinget om hälsovalet.

SIDORNA 6-7

SIDAN 11

Rädda hjärnanSå heter landstingets kampanj om stroke. Landstinget upp-manar folk att söka hjälp direkt man misstänker stroke.

SIDORNA 8-9

Tandvård på hjulFolktandvårdens mobila klinik har rullat in i Pålsboda. Den finns på plats fyra dagar i veck-an under våren.

SIDAN 5

SIDORNA 2 och 13

Självdialys.Peter Vikholm är njursjuk och behöver dialys tre gånger i veckan. Nu har han fått ”körkort” för att klara dialysen på egen hand.

Kåseriet

Från ko till krukaÄlgstek med murkelsås. Mjölken som hämtades i ladu-gården vid herrgården. Från ko till kruka utan mellan-händer.

Kikki grunnar på matvanor då och nu. SIDAN 7

Vanligt med glutenintoleransMånga har glutenintolerans utan att veta om det. Jenny Wreeth hade problem i många år innan hon tog reda på att det var just gluten som var orsaken

till att hon mått dåligt.

SIDAN12

Tebladet 3/10Tebladet.2

Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare019-6027355E-post:ann-marie.wentzel@orebroll.se

Helena Janssonredaktör019- 6027547E-post: helena.jansson3@orebroll.se

Weine Ahlstrandredaktör019- 6027357E-post: weine.ahlstrand@orebroll.se

Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.seTryckeri: VF-tryck

Det är vi som gör Tebladet

Mycket händer i vården. En hel tandvårds-klinik på hjul. Dialyspatienter som sköter sin behandling själva. En remissfri bröstmottagning och andra satsningar som ska göra det bättre för länets cancerpatienter. Lansering av en ny webb. Det händer mycket inom landstinget, varje dag, varje timma. Många människor berörs också av landstinget och att hälso- och sjukvården fungerar. Carl-

Johan Israelsson och Peter Vikholm är två exem-pel. Carl-Johan drabbades av en stroke redan i 30-årsåldern och Peter Vikholm, som är några år äldre, behöver dialysbehandling var tredje dag. I det här länsnumret av Tebladet kan du läsa om en del av allt det som händer i landstinget.

Varsågod, tidningen är din!

Välkommen till Tebladet!

I detta nummer

Tre frågor

Det här är Örebro läns landsting:

Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygg-het, kvalitet och hållbar utveck-ling. Det är landstingets vision.

Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kom-muner. Antal invånare 278 000.

Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstings-fullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets reger-ing. Här sitter 15 politiker.

Drygt tio kronor i skattAtt driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,5 miljarder kronor, eller ca 20 miljoner kronor om dagen. Huvudsakligen betalas detta genom våra skatter.

Av varje hundralapp du tjänar och skattar för går något mer än en tia till landstingsskatt. En genomsnittlig löntagare beta-lar ca 2 300 kronor i månaden i skatt till landstinget. Tack vare de pengarna kan hälso- och sjukvår-den fungera, de unga få tandvård, handikappade få rehabilitering, utbildning bedrivas, kulturen få stöd och länsinvånarnas intressen bevakas.

Mest hälso- och sjukvårdDen största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjuk-vård. Den svarar för ca 90 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och

Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 29 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av pri-vata entreprenörer. Mer än hälften av landsting-ets kostnader går till löner. Med ca 8 500 anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare.

Var med och påverkaSom länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets poli-tiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medbor-garförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webb-platsen www.orebroll.se

Få byter vårdcentral. Sedan Hälsova-let infördes vid årsskiftet har 2 000 av länets invånare lämnat in en ansökan om att byta vårdcentral. Den största omflyttningen sker i centrala Örebro och i Karlskoga. Ingen ny privat aktör har hittills ansökt om att driva vård-central i länet. Sidan 11

Vården förr. Anders föddes hös-ten1949. Hans mamma Britta Rosen-qvist minns förlossningen väl. Hon lämnades ensam att sköta lustgas och värkar och hon blev tillsagd att inte skrika så högt. Sidan 5

Vinn biljetter. Tebladet lottar ut bil-jetter till föreställningen ”Markurells i Wadköping” som spelas i Wadköping i Örebro i sommar. I Länsteaterns nya uppsättning utlovas en mustig och smutsig historia om otrohet, ägande och utanförskap. Sidan 14

Det här är Tebladet

... till Marie-Louise Fors-berg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande

Under 2010 kommer Tebladet ut med 11 num-mer. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca 137 000 ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Nästa länsnummer kommer i brevlådorna 3 juni. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hem-sida: www.orebroll.se/tebladet

Nu blir det en läkarutbildning i Örebro. Vad betyder det för länsborna och för landstinget?

– En läkarlinje i Örebro är enormt värdefull för alla länsbor och patienter, ja för hela vårt län och vår region. Fler utbild-ningsplatser för läkare är nödvändigt för att garantera kvalite-ten i vården och läkarförsörjningen nu och i framtiden.

– Samtidigt är det startskottet för en av de viktigaste tillväxt-frågorna i vårt län. I spåren av läkarutbildning följer forskning och näringslivsutveckling. Läkarutbildningen i Örebro kom-mer att skapa många fler jobb än bara de som utbildar och utbildas i Örebro.

– Men att det nu blir ytterligare en läkarutbildning i Sve-rige är viktigt även i ett nationellt perspektiv, eftersom det råder läkarbrist i hela landet. Patienterna berörs av att det inte finns tillräckligt med läkare, inte minst när de besöker vårdcentralen. För få utbildningsplatser gör också att många studenter tvingas läsa i andra länder. Nu kan Örebro vara med och förbättra den här situationen, och det känns mycket tillfredsställande.

– Jag är glad för att Örebro universitet och landstinget inte gav upp efter två nej, utan istället gemensamt kämpade vidare. Det känns som att läkarutbildningen är juvelen i kronan efter en lång process, som startade med att vi först fick Örebro universitet och sedan Universitetssjukhuset Örebro.

– Jag har också varit relativt hoppfull inför den här den tredje ansökan. Det kändes som att vi var så nära förra gången, och att det med de ytterligare förbättringar som gjorts i ansö-kan, inte kunde bli nej ytterligare en gång.

Vad händer nu?– Det är ett enormt arbete som ligger bakom den ansökan

som gör att Örebro universitet fått klartecken att examinera läkare. Nu väntar ett ännu större arbete med att utveckla USÖ och alla de vårdmiljöer som studenterna kommer till. Studen-terna måste uppleva att de har en modern och stimulerande utbildnings- och arbetsmiljö, för att de sedan ska vilja stanna hos oss som färdiga läkare.

– Det finns färdiga planer för vad vi gemensamt behöver göra och hur det ska gå till. Mark har köpts in i anslutning till USÖ-området för att universitetet ska kunna etablera en bra och kliniknära utbildnings- och forskarmiljö.

– Örebro läns landsting har redan satsat en hel del ekono-miskt på att få till en läkarutbildning i Örebro. Det har vi gjort med patienternas bästa som ledstjärna. Vi har också avsatt medel för de närmaste åren och vi följer en långsiktig plan för vårt åtagande.

En nationell cancerstrategi har tagits fram. Hur bra är cancervården i Örebro läns landsting?

– Bra, men inte så bra att den inte kan bli bättre. Landstinget satsar nu över fyra miljoner kronor för att förbättra för länets cancerpatienter.

– Vi startar en remissfri och sjuksköterskeledd bröstmot-tagning på USÖ, samt utökad information till män som tar PSA-prov för misstänkt prostatacancer.

– Och flera kliniker får speciella kontaktsjuksköterskor som ska hjälpa patienterna i vårdkontakterna. Den psykosociala kompetensen stärks runt om i vården där det finns cancer-patienter.

Nyheter

... och Tebladstårtan går till: Birgitte SIDAN 3

Kikki äter gratis julbord där den

stackars värdinnan har gäster

som klagar över gallan, vill ha

mjölk istället för vin och någon

tar fel på laxen och kycklingen...

SIDAN 18

(O)artiga julgäster Kåseriet

Marie-Louise Danielsson-Tham

från Rent hus berättar om snusk

och dödliga bakterier i livsmedel

för landstingets kostpersonal.

SIDAN 20

Allt om bakterier

med TV-profil

Örebro läns landsting är ett medel-

landsting visar Öppna jämförel-

ser. Men ambitionerna är högre

och målet är att ligga bland de

bästa landstingen i landet, säger

landstingsdirektör Bo Anderson.

SIDAN 5

Örebro läns landsting har många

läkare med utländsk bakgrund.

Utan dem skulle det vara svårt att

bedriva vården. Tebladet har träf-

fat läkarna Farahnaz Foroozesh

och Krzysztof Nisel som berättar

om sina helt olika erfarenheter.

SIDAN 14-15

Landstinget ska

ligga i topp

Stor kompetens

från utlandet

INLEDARE SIDAN 2

”Uttrycket 'ett

sjukhus på tre

ben' får alltmer

relevans”

Nr 10 2009 årgång 28

Tebladet.

Post

tidni

ng B

Året var 1984. Då började dagens 156 jubilarer arbeta i

Örebro läns landsting. 25 år senare hyllas de med fest och

25-årsgåva.

Landstingets traditionella fest för 25-årsjubilarerna bjöd på

show av Tina Ahlin och hennes band samt uppträdande av

Thomas Di Leva som sjöng sina största hit-låtar.

– Tack alla, ni gör ett enastående arbete. Var ni än befin-

ner er i landstingets stora organisation, så är ni väldigt

viktiga, framhöll landstingsstyrelsens ordförande Marie-

Louise Forsberg-Fransson i ett tacktal.

MITTEN

Sjöng för 25-årsjubilarerna. Thomas Di Leva var en av dem som underhöll under firandet av alla som jobbat 25 år inom Örebro läns landsting.

Innehåll

Inledare 2

Landstingsdirektören

har ordet 3

Tårtan 3

Nyheter 4-5

Bildreportage Mitten

Personal 12-15

Fokus Framtid 16-17

Kåseri 18

Avdelning 19 19

Apropå 20

FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM

Thomas Di Leva hyllade 25-årsjubilarer:

”Ni är de riktiga stjärnorna här i kväll”

personal Julhälsningar

sidan 19 och 20

Antalet som smittas av den nya influensan

ökar, och länet har haft sitt första influensa-

relaterade dödsfall. Vaccination är det

effektivaste sättet att bromsa spridningen.

Den 16 november startar allmän vaccine-

ring i Örebro län. Örebro läns landstings smittskyddsläkare

Hans Fredlund svarar på frågor om vac-

cinet.

Tebladet.

Slut på fotbollssäsongen, men inte på influensasäsongen. Målvaktsprofilerna John Alvbåge, ÖSK, och Kristin Hammarström, KIF Örebro, har tänkt

vaccinera sig mot den nya influensan, även kallad svininfluensan. De gör det främst för andras skull, för små barn och andra som inte kan vaccinera sig.

Idrottsprofilerna tänker ta vaccin

GR

UPP

FÖR

SÄN

DE

LSE

TIL

L H

USH

ÅL

L

12 november 2009 årgång 28 Till alla länsbor från landstinget

LänstidningenVinn en mysig spahelg

TÄVLING SIDAN 16

...och Tebladstårtan går till ögonläkarna... SIDAN 3

Nyheter

Vårdcentral kan väljas nästa årNästa år införs Hälsoval i Öre-

bro läns landsting. Det innebär

att du kan välja vilken vårdcen-

tral du ska gå till.

SIDAN 14

Läkarutbildning med kompetens

Förhoppningen om att få starta

en läkarutbildning i Örebro är

stor. Örebro universitet har läm-

nat in en tredje ansökan om att

få starta utbildningen.I det här numret presenterar

Tebladet några nyckelpersoner

som kommer att hålla i utbild-

ningen om den godkänns av

Högskoleverket.

MITTEN

SIDAN 6-7

Att få ett annorlunda barnRädsla för det okända drabbar

ofta föräldrar som får ett barn

med funktionshinder, tror Ceci-

lia Pierre Tallroth och Greger

Tallroth.För tre år sedan fick de Ellen,

som har Downs syndrom.

SIDAN 10-11

Kortare köer till barn- och ung-

domspsykiatrinBarn- och ungdomspsykiatrin

genomgår ett stort förändrings-

arbete för att kunna ge länets

unga en bättre och snabbare

vård. SIDAN 12

KåserietUtforskar kärlek

i dokusåporKikki har tittat på dokusåpor

där kärlek eftersöks. Hon kon-

staterar bland annat att hennes

chanser att bli bondmora hade

varit större förr, när det behövdes

rekorderliga fruntimmer i ett

bondhem. SIDAN 10

Farlig röktrend Allt fler ungdomar röker vat-

tenpipa. Många vet inte att man

kan få i sig lika mycket rök

som av 100 cigaretter under en

halvtimmes ”sittning” med vat-

tenpipa.

SIDAN 13

Kikki Pålerud har under många år roat Tebladets läsare med träffsäkra kåserier. Så nog var det dags att ge henne en uppskattande Teblads-tårta.

Det tyckte i alla fall Lars Erik Frid i Örebro, som skickade in förslaget.

– Kikki skriver roligt, tänkvärt och träffsäkert. Ofta känner jag igen mig själv i situationerna hon berättar om. Jag ser alltid fram emot att läsa hennes kåserier, menade han.

Gör en insats för hälsan– Texterna gör mig glad. Att sprida glädje är väl bra för hälsan. Hon gör en insats för hälsan både som undersköterska och kåsör. Så jag tycker absolut att hon är värd en Tebladstårta.

Kikki Pålerud är undersköterska

på Universitetssjukhuset Örebro och hon tog emot tårtan utanför en operationssal i O-huset. Flera arbetskamrater och kollegor stan-nade till och gratulerade. Hon är välkänd. ”Grattis Kikki”, ”den tår-tan är du värd”, ”tack för alla roliga kåserier”, hälsades det.

Kikki har arbetat på USÖ i 40 år. Hela tiden på operation, och nästan hela tiden på natten.

Trivs med nattarbetet– Jag trivs med nattarbetet. Det är omväxlande och aldrig stillastå-ende. Jargongen är alltid positiv, lite rå men hjärtlig. Härifrån häm-tar jag mycket inspiration till mina texter, säger Kikki.

Skrivit sedan barnsbenSkrivandet då? Jo, det har funnits med henne sedan barnsben. På sin arbetsplats har hon alltid underhål-lit kamrater med olika texter vid

födelsedagar och andra fester. Så var det någon som föreslog

att hon borde skriva i Tebladet. Så att fler kunde ta del av hennes talang. Sedan har det blivit mer och mer av skrivandet och även andra engagemang.

Får positiv respons– Jag får mycket positiv respons och lär känna många nya män-niskor tack vare skrivandet. Jag har nog hittat min egen stil. Folk både vill och förväntar sig också att jag ska skriva på det här sättet, säger Kikki.

Även Tebladets redaktion får många positiva kommentarer om hennes kåserier. Hon har varit nomi-nerad till Tebladstårtan tidigare.

Behöver lite tårta– Nu fick jag den. Det är både en ära och kul. Och så behöver jag lite tårta. Det passar min kropp,

speciellt nu efter påskmaten, säger Kikki med ett brett leende.

Hennes kåserier handlar oftast om vardagssituationer, där många kan känna igen sig. Maken, de fyra barnen och nio barnbarnen (två till är på väg) får finna sig i att figurera

i texterna ibland.– Därför vill jag dela tårtan med mina närmaste, som tack för att de accepterar mina ”avslöjanden”.

Läs Kikkis senaste kåseri på sidan 7.

3Tebladet.Tebladet 3/10

Tack för tårtan. Tebladets kåsör Kikki Pålerud fick Tebladstårtan denna gång. Lars-Erik Frid, som kom med förslaget, var med vid uppvaktningen. Lena Davidsson, biträdande avdelningschef på kirurgoperation på USÖ, där Kikki arbetar, tyckte också att rätt person fick tårtan.

Kåserande undersköterska får Tebladstårtan

De blev också nominerade till Tebladstårtan:Här är de personer i landstinget som blev nominerade till Teblads-tårtan:

• Kurator Johanna Joneklav, Karlskoga lasarett, nominerad av Marie Strande.

• Doktor Martin Eves och hela avd 3 på Lindesbergs lasarett, av Anders Carlmark.

• Barnmorskan Eva Karlsson, Tybble vårdcentral, Annica Sjölund.

• Doktor Ljilja Narancic, Haga vård-central, av Anita Lindqvist Jacobsson.

• Niklas Danersund, handkirurgiska kliniken, USÖ, av Ron Vaverka.

• Doktor Mattias Elmer, plastikmot-tagningen, USÖ, av Iris Jansson.

• All personal på avd 38, urologklini-

ken, USÖ, av Sven Johansson.

• Hela thoraxkliniken, USÖ, av Ingvar Blomberg.

• ”Stomiterapeut” Elisabeth Aveborn, kirurgkliniken, USÖ, av Ing-Britt Ska-gersten.

• Doktor Jan Malmström, Koppar-bergs vårdcentral, av Lena Krichau med make.

• Doktorerna Kerstin Nilsson och Karin Franzén samt all personal på avd 23, kvinnokliniken, USÖ, av Christina Betancourt.

• Hela Lillåns vårdcentral, av IngBritt och Lennart Lundh.

• Landstingsrådet Marie-Louise Fors-berg-Fransson, av Anette Enqvist.

• Personalen vid ”Utsikten”, Karl-skoga lasarett, av Karin Öman.

• Doktor Johanna Sjölander, Nora vård-central, av Birgitta och Rolf Karlsson.

• Doktorerna Marios Panagiotopoulos och Karim Makdoumi med sjukskö-tersketeam, ögonkliniken, USÖ, av Anders Anderås.

• Ambulanskillarna i Lindesberg och norra länsdelen, av Thowa Andersson.

Diabetessjuksköterskan Eva-Maria Björk, Tybble vårdcentral, av Karin Slycke.

• Läkaren Ebba Sahlén och all perso-nal på medicinmottagning 4, USÖ, av Helena Hasslinge.

• Doktor Peter Baeckström, Olaus Petri vårdcentral, av Helena Hasslinge.

• Läkaren Barbro Krey, Baggängens vårdcentral, av Annika Dzodic.

• Sjuksköterskan Sandra Nyqvist, liti-ummottagningen på allmänpsyk, av Magdalena Pettersson.

• Distriktsläkare Geir Torstensson och övrig personal på Varberga vårdcen-tral, av Sören Hörnestig.

• PK-mottagningen, USÖ, av K-G Berglund.

• Doktor Soon Ok Cha plus personal, thoraxkliniken, USÖ, av Eivor Larsson.

• Personalen på vårdenhet rehabilite-ring och reumatologi avd 82, USÖ, av Gerd Sääf.

• Hela Storå vårdcentral, av Viola Åkerblom.

• Personal på Adolfsbergs vårdcentral, av Anita Johansson.

• Doktor Lennart Löfgren, öron- näs- och halskliniken, USÖ, av Birgitta Fryksén.

• All personal på avd 39, USÖ, av Ing-Britt Albertsson.

• Doktor Anders Hegerfors, Karolina vårdcentral, av Jan-Erik Wendel.

• Läkare Annelie Påhlsson, neurolog-mottagningen, USÖ, av Lena Ignell.

• Distriktssköterskemottagningen vid vårdcentralen Sköndal, Lindesberg, av Börje Andersson.

• Psykiatriläkare Ewa Nosarzewska, närpsykiatrin Hallsberg och Lena Håkansson, av Anne-Marie Rosén.

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets personal som du tycker har gjort någonting bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Vinnaren presenteras i nästa Läns-tidningen Tebladet som kommer i brevlådorna 3 juni. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Det är vår förhoppning att du

som föreslår kan vara med när tår-tan överlämnas. Förslag skickas till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@orebroll.se eller faxa till 019-10 79 35. Märk brevet, mejlet eller faxet med ”Teblads-tårtan”.

Vem vill du ge en Tebladstårta?

TÅRTAN

Nyheter.

Fler läkare på akuten på Uni-versitetssjukhuset Örebro och fler sömnutredningar på Karlskoga lasarett är några satsningar inom landstinget som ska öka tillgäng-ligheten till vården.

Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 31 mars att anslå över nio miljoner kronor för 2010 för att minska vänteti-derna på olika områden i vården.

Universitetssjukhuset Örebro får sammanlagt nära sex miljoner kronor. Två miljoner kronor går till akutmottagningen på Univer-sitetssjukhuset för att i första hand öka läkarbemanningen. Övriga fyra miljoner ska användas till personalförstärkningar under sommaren.

Karlskoga lasarett får totalt

lite över en miljon kronor extra. Pengarna går till förändringar som ska göra det möjligt att klara 200 fler sömnapnéutredningar, samt till en underskötersketjänst som ska korta ner bytestiden före och efter operationer.

Lindesbergs lasarett får 1,1 miljoner kronor. Här är syftet att få en bättre registrering av remiss-er och väntetider, att öka antalet nybesök och att förstärka beman-ningen för demensutredningar.

Psykiatrin får en miljon kronor för att stärka resurserna för neu-rpsykiatriska utredningar inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Habiliteringen ska för 430 000 kronor satsa på utbildning till för-skrivare av kognitiva hjälpmedel.

Örebro läns landsting arbetar med att minska användningen av vissa läkemedel för att bidra till en bättre miljö och folkhälsa.

Under 2009 minskade den totala förskrivningen av antibiotika i landstinget med sex procent jäm-fört med året innan.

Samhällets ökade användning av antibiotika mot bakterieinfek-tioner har lett till att antibiotika-resistenta bakterier blir allt vanli-gare och vissa antibiotikatyper är

också svårnedbrytbara i miljön. Läkemedel är ofta svåra att

bryta ner och många läkemedel sprids i oförändrat skick ut i våra vattendrag. Landstinget har där-för ett stort ansvar för att läke-medelsanvändningens risker för miljön minimeras.

Lustgas, som ofta används vid förlossningar på USÖ och Karlskoga lasarett, har också en stor klimatpåverkan, större än koldioxid. Under 2009 minskade utsläppen av lustgas med 12 pro-cent jämfört med föregående år.

Örebro läns landsting planerar

att minska lustgasutsläppen med 25 procent mellan 2007 och 2011. Det kommer inte att ske genom att dra ner på användningen av lust-

gas utan minskningen ska bland annat ske genom destruktion av lustgasen.

Tebladet 3/10

4

Bättre miljö med mindre läkemedel

Ökad läkarbemanning på akuten och fler sömnutredningar Fler övervikts-operationer görs i länet

Cirka 500 patienter i länet väntar på en överviktsopera-tion. Nu gör landstinget en extra satsning på totalt 11 miljoner kronor, som inne-bär att det kommer att göras betydligt fler överviktsopera-tioner i länet under 2010 och 2011. Kapaciteten höjs från 180 till 320 operationer per år. Behovet av operationer ligger mellan 230-250 per år. Operationerna görs vid Lin-desbergs lasarett och Univer-sitetssjukhuset Örebro.

Ökade resurser för akuten på USÖ.

En bröstmottagning dit man kan komma utan remiss har inrättats på kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Hit ska kvinnor som känner en knöl och misstänker bröstcancer kunna söka direkt utan remiss. Kontakt tas via telefon eller Inter-net.

– Många kvinnor är oerhört oroliga för bröstcancer idag. Spe-ciellt de yngre har många frågor. Men de flesta oroar sig i onö-dan. Nio av tio patienter som idag kommer till en specialist på kliniken har inte cancer, säger Göran Liljegren, överläkare på

kirurgkliniken.Den remissfria bröstmottag-

ningen mjukstartade 1 april. Den ingår i den ordinarie verksam-heten på kirurgiska kliniken och bemannas av en erfaren sjukskö-terska som kan ge råd och stöd till oroliga kvinnor.

De kvinnor som anses ha all-varliga problem kommer att få en tid hos specialist för undersök-ning och mammografi så snabbt som möjligt.

Andra kvinnor kan komma att hänvisas till vårdcentralen.

Den remissfria bröstmottag-ningen på USÖ är bara en del i en rad av förbättringar inom cancerområdet som Örebro läns landsting nu genomför.

För 2010 har landstingsstyrel-sen anslagit över fyra miljoner kronor extra till olika förslag som ska ge en bättre fungerande vård-kedja för cancerpatienter i hela länet. Det handlar om att förebyg-ga, upptäcka, utreda, behandla och rehabilitera cancer. Det ska också skapas en bättre palliativ vård för patienter med cancer som inte kan botas.

För patienternas bästa– Cancervården sys ihop, allt

för patientens bästa, menar lands-tingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

– De förbättringar vi nu inför ligger också i linje med den natio-nella cancerstrategin.

Det här är några fler satsningar som inom en snar framtid sätts igång i länet inom cancerområdet:

Ett rehabiliteringscenter för cancerpatienter skapas vid USÖ som ska ge ett bättre psy-kosocialt omhändertagande och rehabilitering.

Flera kliniker får kontaktsjuksköterskor

Vid flera kliniker på USÖ inrättas kontaktsjuksköter-skor/koordinatortjänster som ska fungera som cancerpatien-ternas kontaktpersoner.

Sjuksköterskorna ska samordna insatserna för patienterna mellan olika kliniker, provtagningsenhe-ter, röntgen, strålbehandling, ope-

ration med mera. De ska kunna nås av patienterna på ett enkelt sätt för rådgivning och stöd.

Utökad information till män som genomgår PSA-prov-tagning. Det ska ske genom mer sjuksköterskeresurser vid urolog-kliniken på USÖ och vid kirur-giska klinikerna i Lindesberg och Karlskoga.

Ytterligare en kuratortjänst vid urologkliniken på USÖ.

Förbättrad diagnostik av hudcancer, särskilt maligna melanom, i samverkan mellan hudkliniken på USÖ och primär-vården.

Förstärkning av kurator-resurser till palliativa teamet på Karlskoga lasarett.

Många förbättringar på gång för länets cancerpatienter

Källa: Örebro läns landstings Miljöredovisning 2009.

Nyheter.

– Jag hoppas det blir bra. Jag vet inte. Allt läggs ju ner här. Men det är väl bättre med en mobil klinik än att vi får åka till Kumla eller Hallsberg. Om man tänker på alla gamla som inte kan ta sig någonstans så är det ju bra, säger Anette Björlin Lundahl.

– Jag tycker att det är bra. Eftersom vi har Sköllergården och väldigt många gamla så är det bra att tandvården finns kvar och inte försvinner helt och hållet. Det är bra för skolbarnen också, säger Karin Gustafsson.

Tebladet 3/10

5

Folktandvården rullar in i PålsbodaNu får Pålsboda en tand-vårdsklinik på hjul som ersättning för ortens nedlagda folktandvårds-klinik. I mitten på april tas de första patienterna emot i den stora trailern.Snart är det dags för att ge samma service till Storå.

– Den här unika lösningen ska ge orter med få invånare fortsatt god tandvård på orten, när det inte längre är möjligt att driva fasta kliniker med god kvalitet, säger landstingets tandvårdsdirektör Bengt Sjödin.

Två behandlingsrumTrailern är 15 meter lång med dragbil och 2,6 meter bred. Det är den största mobila kliniken i Sverige och kanske också störst i Europa. Den rymmer två behand-lingsrum, ett sterilrum, ett litet väntrum, ett personalutrymme och ett litet maskinrum.

– Den är så lik en vanlig klinik som möjligt, fast den är på hjul, förklarar tandläkaren Rahi Arian, projektledare för den mobila kli-niken.

All sorts behandlingI stort sett all sorts behandling på både vuxna och barn kan utföras i kliniken. Två team bestående av en tandläkare, en tandsköterska och en tandhygienist turas om att arbeta här.

Folktandvårdens fasta klinik i Pålsboda lades ner den sista november förra året, och den fasta kliniken i Storå stängs den sista juni 2010.

– Den mobila tandvårdskliniken erbjuder fortsätt-ningsvis tandvård till Pålsboda- och Storåborna, säger Bengt Sjödin. Det finns även pla-ner på att klini-

ken ska användas vid skolor och äldreboenden för att underlätta tandläkarbesök för skolbarn och äldre.

– Människors tandhälsa har bli-vit allt bättre, och det har medfört att kliniker behöver större patient-underlag jämfört med hur det var förr, förklarar Bengt Sjödin.

– Det är också svårt att rekry-tera tandläkare till en klinik på en mindre ort, säger Bengt Sjödin.

Det handlar om kvalitet, men det är också en ekonomisk fråga. Det är dyrt att ha lokaler. Den mobila kliniken kostar runt 3 mil-joner kronor, inklusive all tand-vårdsutrustning, och den totala kostnaden blir betydligt lägre än att ha kvar de fasta klinikerna.

Utökade besökstiderDen nya kliniken medför också utökade besökstider. Tidigare var Folktandvårdens fasta klinik i Pålsboda endast öppen en dag i veckan. Den mobila kliniken kommer att finnas på plats fyra dagar i veckan, måndag-torsdag, under olika perioder av året. Från mitten av april fram till sommaren finns kliniken i Pålsboda. Trailern är uppställd mellan äldreboendet Sköllergården och Folkaboskolan i centrala Pålsboda.

Under början av hösten finns den i Storå. Sedan kommer den tillbaks till Pålsboda i november igen.

Kallas till besökDe som varit patienter på den fasta kliniken i Pålsboda kommer att bli kallade till ett besök i den mobila kliniken. Den som inte bor i Pålsboda men som vill pröva ett

tandläkarbesök på hjul kan boka tid via Folktandvårdens växel.

Rahi Arian tror att kliniken kommer att betyda mycket för ortsborna, särskilt för de äldre.

– Det är mer bekvämt för de äldre att besöka oss än att ta sig till andra orter för ett tandläkar-besök.

Ny utrustningKlinikens utrustning och inred-ning är planerade i minsta detalj för att få plats.

– Det är fantastiskt att jobba i en sprillans ny arbetsmiljö, och jag tror att det kommer att kän-nas fräschare för patienterna att komma hit, säger tandsköterskan

och biträdande projektledaren Lena Klingvall.

Kliniken måste vara ansluten till vatten, avlopp, el och datanät-verk för att fungera. Röntgenut-rustning, datorer och rengörings-utrustning är av senaste modell och patientsäkerheten fungerar lika bra i trailern som i vilken fast klinik som helst.

TV-skärmar i taketDet finns TV-skärmar i taket ovanför undersökningsstolen för att underhålla patienten under besöket.

Tebladet var med när den mobi-la kliniken testades med patienter för allra första gången. Tandlä-

kare Gunilla Fernberg var den första testpatienten:

– Det kändes jättebra. Man mär-ker ingen skillnad mot en vanlig mottagning, sa Gunilla Fernberg.

– Man går uppför trappan in i en mobil vagn, och då märker man naturligtvis att man är i en trailer. Men när man sitter i stolen så tänker man inte på att man sit-ter i en mobil klinik.

Ska utvärderasOm ett år ska den mobila kliniken utvärderas. Om allt går bra i Pål-sboda och Storå kan det hända att Foktandvårdens trailer med den mobila kliniken också rullar in i andra mindre orter.

– Det är bra för den som inte tar sig någonstans, för de gamla som inte åker bil, säger Peter Hagelöf.

– Det är väl smart att ha det istället, säger Peter Karlsson.

Vad tycker du om en mobil tandvårdsklinik i Pålsboda?

Testundersökning. Gunilla Fernberg var den första test-patienten. Här kollar hon på röntgenbilderna av sina tän-der tillsammans med Rahi Arian och Lena Klingvall.

Välkommen. Rahi Arian och Lena Klingvall välkomnar nya patienter till den mobila kliniken. Den kommer att finnas på plats i Pålsboda fyra dagar i veckan.

Bengt Sjödin.

På väg in i Pålsboda. Lena Klingvall från Folktandvården visar vägen för den mobila kliniken. Foto: Tomas Särnholm.

Peter Hagelöf och Peter Karls-son, samt hunden Raja.

Karin Gustafsson. Anette Björlin Lundahl.

”Smart att ha det istället”

”Bra för gamla och barn” ”Hoppas det blir bra”

I dagarna byter lands-tingets webbplats utse-ende. Nu ska det vara enklare för dig som patient och anhörig att hitta information och att kunna utföra e-tjänster på nätet. Likaså att via webben komma i kon-takt med landstingets politiker.

– Det ska helt enkelt vara lät-tare för läns-invånarna att använda sig av www.orebroll.se, säger lands-tingets infor-mationsdirek-tör Ann-Marie Wentzel.

Den nya webbplatsen är mer patient-

inriktad än den tidigare webben. Hälsa och sjukvård är landstingets största verksamhet och webben riktar sig framför allt till patienter, anhöriga och vårdsökande.

Ska passa användarnaWebbplatsen har en ny struktur, som ska göra det lättare att hitta information, samt ett nytt och mer lättillgängligt utseende.

– Vi har arbetat mycket med att forma innehåll och design så att det ska passa patienter, anhöriga och vårdsökande bättre. Lands-tingets tidigare webbplats var alltför organisatoriskt uppbyggd. Nu har vi byggt utifrån ett använ-darperspektiv, säger Ann-Marie Wentzel.

E-tjänster byggs utE-tjänsterna, där man exempelvis kan avboka en tid eller förnya recept, ska byggas ut succes-sivt. Tanken är att underlätta för patienten och att man ska kunna utföra så många ärenden som

möjligt via webben.

Kontakt med politikerÖrebro läns landstings nya webb-plats ska också göra det lättare för dig som länsinvånare att hit-

ta landstingspolitiker och söka information om politiska beslut och liknande.

– Det är en mycket viktig del i landstingets uppgift att underlätta för länsinvånarna att vara delakti-

ga i den demokratiska processen, förklarar Ann-Marie Wentzel.

Tillgänglig för funktionshindradeWebbplatsen har också gjorts

om så att den är mer tillgänglig och användbar för så många som möjligt. Det innebär att besöka-ren ska kunna använda webbplat-sen oavsett funktionshinder och oavsett vilken webbläsare eller vilket operativsystem som besö-karen använder. Det är möjligt att anpassa utseendet på webbplat-sen på olika sätt och med olika

stilstorlekar, och det går att få texter upplästa. Viss information finns också som lättläst och på teckenspråk.

– Webben blir en allt viktigare kommunikationskanal för lands-tinget. Allt fler människor i alla åldrar använder webben, förklarar Ann-Marie Wentzel.

– Den fungerade exempelvis mycket effektivt i svininfluensa-tiderna.

– Webben är en viktig kanal som växer, men inte den enda. Det är grundläggande att vi alltid också tänker på de äldre, som ofta inte använder internet.

– Papperstidningen Tebladet har en stor roll som informations-kanal. Den finns förstås också på nätet. Här får alla länsinvånare i brevlådan information och nyhe-ter om landstinget.

Genom den nya webbplatsen hoppas landstinget förbättra kom-munikationen med länsinvånar-na.

– Vi ska inte bara informera om vad som händer, utan här ska länsinvånarna också få bättre möjligheter att samspela med och påverka landstinget.

– Vi vill gärna ha synpunkter på den nya webben för att kunna göra förbättringar, säger Ann-Marie Wentzel.

Tebladet 3/10

6

Ny webb. Så här ser landstingets nya webbplats ut.

Enklare hitta rättpå landstingets nya webb

Örebro läns landstings webbplats har i genomsnitt 200 000 besök i månaden.

Några av de mest populära sök-orden på webbplatsen under mars månad var ”sommarjobb”, ”ferie-praktik”, ”mammografi” och ”för-lossning”.

Ingångssidorna för landstinget, USÖ och vårdcentralerna har flest besök.

I november 2009 hade landsting-ets webbplats drygt 350 000 besök. Det stora antalet besökare just den månaden har att göra med att folk sökte information om svininfluensan.

Internetanvändandet ökar i alla åldrar

89 procent av svenskarna i ålders-gruppen 16-74 år hade tillgång till

Internet hemma under 2009. 86 pro-cent i åldern 16-74 år använde Inter-net minst en gång i veckan under 2009 i jämförelse med 83 procent ett år tidigare. Ökningen har främst skett bland kvinnor.

Tillgången till och användandet av Internet varierar mellan olika grupper. Ålder, sysselsättning, utbildningsnivå, familjetyp och inkomstnivå påverkar Internetttillgången. Sämst tillgång till

Internet har äldre, lågutbildade och hushåll med en vuxen utan barn.

De senaste åren har tillgången till Internet ökat bland de äldre.

38 procent av 65-74-åringar har dock aldrig använt Internet. Det finns ing-en fullständig statistik av Internetan-vändande i åldersgruppen 75-84 år.

Bland alla åldersgrupper är det vanligast att använda Internet till

e-post. Det är också vanligt att söka information om varor eller tjänster och använda Internetbank.

Män i all åldrar laddar ner pro-gramvaror och läser nättidningar oftare än kvinnor.

Kvinnor i alla åldersgrupper söker hälsoinformation på Internet i större utsträckning än vad män gör.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Ann-MarieWentzel.

Tyck till om www.orebroll.seVad är bra? Vad är dåligt? Är det något som fattas?Hör av dig om du har synpunkter på landstingets nya webbplats. Maila tillwebbredaktion@orebroll.se eller skriv till Landstingets webbredaktion, ledningskansliet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro. Du kan också ringa på 019-602 7493.

Fler användare. Antalet personer som använder Internet ökar i alla åldrar. Störst ökning har skett bland kvinnor.

Landstingets webbplats har 200 000 besök i månaden

Här kan du anpassa

webbplatsen efter dina behov

Här hittar du olika

tjänster

Här hittar du rätt inom vården

Tebladet 3/10

7

Tisdag den 20 april klock-an 15-16 kan du chatta med landstinget om Häl-sovalet. Landstingsstyrel-sens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) och oppositionsledare Kent Persson (M) samt landstingsdirektör Bo Anderson svarar på frå-gor om hälsovalet.

Hälsoval Örebro län infördes i Örebro läns landsting den 1 januari i år. Hälsovalet innebär att länsinvånarna har fått ökade möjligheter att välja vilken vård-central man vill lista sig hos. Häl-sovalet innebär också att privata vårdgivare kan öppna vårdcentra-ler i länet, under förutsättning att de uppfyller de krav som lands-tinget satt upp.

Ställ frågorNu har du som länsinvånare

möjlighet att ställa frågor eller ge synpunkter direkt till landstinget om hälsovalet via chatten.

Att chatta innebär ett snabbt utbyte av korta textmeddelanden-via Internet.

Hoppas få in nya tankarLandstingsstyrelsens ordföran-

de Marie-Louise Forsberg-Frans-son (S) ser fram emot att möta länsinvånare via chatt:

– Det passar bra nu när vi lanserar den nya webbplatsen. Förhoppningsvis får vi in en del nya tankar runt hälsovalet. Det är oerhört viktigt att lyssna, och patienter och länsinvånare kan ofta bidra med viktiga lösningar på problem.

Marie-Louise Forsberg-Frans-son tror att chatten kan locka nya

kategorier av människor.– Kanske får vi in synpunkter

från medelålders och yngre per-soner som oftast inte har behov av vården, och därför inte är lika mycket med i diskussionen.

Oppositionsråd och ledare för oppositionen Kent Persson (M) är mycket positiv till att chatta med länsinvånarna.

– Det är ett väldigt bra forum där man kan ha ett bra samtal. Chattformen är enkel och snabb och det minskar barriären mellan väljare och valda, säger han.

Öppnar upp för samtal– Jag tror att chatten öppnar

upp för enklare samtal. Politik, och politik i synnerhet i sjukvår-den, kan vara svårt att prata om, så det är bra att hitta ett enkelt sätt att samtala på.

Kent Persson tror dock att det är en viss utmaning för politiker att chatta.

–Vi politiker är ju vana att bre-da ut oss, så det blir en utmaning att kunna ge begripliga och korta svar via chatten.

Landstingsdirektör Bo Ander-son hoppas på att kunna ge så bra svar som möjligt när det gäller länsinvånarnas syn på hälsa och sjukvård.

Grunden i allt är att ha god tillgänglighet

– Grunden i all vår verksamhet är att ha god tillgänglighet och ett bra bemötande. Chatten är ett bra sätt för medborgarna att komma i kontakt med företrädare för landstingsledningen, menar Bo Anderson.

– Det är ytterligare ett sätt för oss att få in synpunkter från patienter av hur de upplever hälso-

och sjukvården. Vi hoppas att få frågor och synpunkter som bidrar till en utveckling av vården.

Chatten testas för första gången 20 april. Sedan ska den utvärderas för att eventuellt återkomma som ett inslag i landstingets kommuni-kation med länsinvånarna.

Kåseri

Christina!!! Kom in och ääät!!! ropade min mam-ma i falsett från kökstrappan.

Jag minns det som igår. Det var söndag, och familjen samlades till middag. Ännu en gång skulle den ljuvliga söndagssteken förtäras.

Älgsteken med i bästa fall murkelsås. Till detta självklart ärtor och morötter från konservburk.

Efterrätt, varm jordgubbskräm med gräddmjölk. Medge att det vattnas i munnen.

Det fanns ingen pizzeria i Gammelbo. Det fanns bara en gammal lanthandel med det allra nödvändigaste på hyllor-na. Det var inte så mycket som var nödvändigt dåförtiden. Mjölken hämtades i ladugården vid herrgården. Från ko till kruka utan mellanhänder. Grädden ingick. Den skummades av efter några timmar i kyla.

Ja, ja! Jag vet att detta kallas nostalgi. Varför jämföra nutid med stenåldern? Idag kan man ju köpa fem färdig-rätter för 100 kronor. Toppen! Allting har blivit så mycket enklare nu.

Med hjälp av en kock i varje teve-program som visas blir man en riktig hävert på att laga mat.

Borde man inte smyga in en kock i väderkanalen? Som kunde laga landskapsrätter. Eller torsk från Norra Ishavet. Att inget kvickhuvud har kommit på den idén.

Nej, inga gamla sega stekar här inte, med kokt potatis till. Varför inte lyxa till potatisen? Pressa den kanske, med all sin kraft, eller fritera den i flottig olja. Härligt.

Bara den är miljövänlig. Bara att vänja sig med att det tit-tar upp ett litet maskhuvud här och där. Dessa små goding-ar trivs i det obesprutade. De är kloka de.

På tal om teve-kockar: Visst är det tur att de finns. Kom-mer med idéer på alla trevliga rätter från fjärran land.

Man får se till att man har alla dessa konstiga apparater som de använder. Eventuellt måste man ta ett SMS-lån för att skaffa alla, men det tror jag att det är värt. Det är också väldigt charmigt, när kockarna petar sig i näsan och drar händerna genom sitt flottiga hår.

Det är inne! De är helt rätt ute.

Många är de rätter som jag provlagat. Lika många som till och med hunden har ratat. Han blänger på mig och i hans blick kan jag läsa: Tänker hon förgifta mig?

Det är heller ingen lågprismat som tillagas i rutan. Natur-ligtvis så beror det på var man sätter gränsen. Tryffel alla dagar i veckan kan verka onödigt.

– Det viktigaste är att man har kärlek i maten, tjatar en av kockarna om i tid och otid. Ja, det kan man ju försöka att bli mätt på!

Vin och sprit är också en viktig ingrediens i den moderna matlagningen. Både i och utanför maten. Det mesta rinner genom strupen på kocken, som mot slutet av programmet blir både roligare och mera kreativ. Slänger med köttbitarna och vinflaskorna, så det står härliga till.

Ska detta kallas matlagning? Nej, tacka vet jag ugnstekt falukorv med maskfritt potatismos, fläsklägg med rotmos och bruna bönor med fläsk.

Den glömda maten som ingen TV-kock någonsin har lagat.

Och barnbarnen föredrar mamma Scans köttbullar fram-för mormors och farmors. Skandal! Vart är vi på väg?

Ja, själv är jag på väg till en libanesisk restaurang, där jag ska träffa några väninnor!

Vad blir det för mat?

Kikki Pålerud är undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Hon skriver regelbundet kröni-kor i Tebladet.

Chatta om Hälsovalet

1. Skriv in ”www.orebroll.se” och följ länkarna till chatten eller gå direkt till www.orebroll.se/chatt.

2. När du kommit till chattsidan får du fylla i ett formulär med namn och skriva in din fråga i frågerutan.

3. När du är klar med frågan klick-ar du på ”Skicka fråga”.

4. Din fråga skickas via Internet till landstinget. En moderator tar emot frågan och skickar frågan vidare till den som ska besvara frågan.

5. Den person du ställt frågan till besvarar frågan och publicerar svaret på chattsidan så att du kan läsa det.

6. Du kan läsa alla andras frågor och svar på chatten. Den senaste frågan och det senaste svaret publiceras överst på sidan.

Du kan redan från lunchtid den 20 april lägga in dina frågor på chattsidan. Men du kan inte få svar förrän klockan 15, då chatten startar.

Välkomnar til chatt. Landstingsdirektör Bo Anderson, landstingsstyrelsens ordörande Marie-Louise Forsberg-Frans-son och oppositionsledare Kent Persson ser fram emot att chatta med dig.

Så här chattar du med landstinget

Den 20 april klockan 15-16 kan du ställa frågor!

Vid halvtretiden på efter-middagen den 6 maj förra året kom Carl-Jo-han Israelsson hem från en shoppingrunda på Ikea. Av en slump följde flickvännen Debora med honom upp i lägenheten på öster i Örebro. Hon var egentligen på väg hem till sig, men hjälpte Carl-Johan att bära upp lite grejer.

När Carl-Johan satte sig på huk för att ställa ner en nyinköpt lykta så sa flickvännen ”Du sluddrar”. ”Vadå sluddrar”, undrade Carl-Jo-han irriterat. När han reste sig upp

kände han sig väldigt ostadig.– Det var som om jag druckit

ett glas för mycket. ”Jag har fått hjärnblödning”, sa jag. Sedan ramlade jag ihop, berättar Carl-Johan Israelsson, 32 år.

Flickvännen Debora Soto-Val-lejos ringde 112 med en gång. Eftersom Carl-Johan har ett med-fött hjärtfel och har pacemaker trodde hon det var hjärtat som det var fel på. Men Carl-Johan kände på sig att det var något annat.

– Jag kände att detta var något helt nytt. Det här är inte hjär-tat, det är något med huvudet. Balansen var helt konstig, minns Carl-Johan.

Ambulansen var på plats inom några minuter. Carl-Johan sa till ambulanspersonalen att han fått hjärnblödning. De sa att de måste in och röntga för att reda ut om det var en hjärnblödning eller en propp det handlade om.

– Jag var medveten men ändå omedveten, förklarar Carl-Johan.

Han fördes direkt till röntgen-avdelningen på USÖ i Örebro. Röntgen visade att han hade drab-bats av en propp. Propplösande behandling (trombolys) sattes in med detsamma. Det var först när Carl-Johan skulle förflyttas från ambulansbritsen till en vanlig sjukhussäng som han förstod att

han inte kunde röra på sig. – Hela vänster sida var förla-

mad, berättar Carl-Johan. Men känseln kom tillbaka hyf-

sat snabbt. Efter cirka 45 minuters trombolys så började känseln i handen och armen sakta komma tillbaks.

– Det kändes precis som om jag sovit på armen. Det var väldigt känslomässigt. Hux flux kunde jag röra allt igen.

Allt klaffade i alla ledCarl-Johan fördes till neuroklini-ken. Dagen efter fick han besök av ambulanssjukvårdarna.

– Att de tog sig tid att gå upp och kolla till mig kändes väl-digt betydelsefullt, menar Carl-Johan.

– Ambulanssjukvårdarna berät-tade att de övat på det här och att det var larmat som en prioritet ett och att det i mitt fall klaffade i alla led. Debora ringde 112. Ambu-lansen fattade allvaret genom lar-met. Jag åkte direkt in på röntgen och fick sedan trombolys. Alla gjorde sin del.

Ambulanssjukvårdarna menade att ”Det är så här det ska gå till. Det är ett skolexempel”.

– Hade jag bott längre bort vet jag inte hur det gått. Jag bor intill Oskarsparken, nästan ett stenkast från sjukhuset. Trafikmässigt flöt det också på bra för att det skulle bli en positiv utgång för mig, berättar Carl-Johan.

Orolig för ”efterskalv”Efter två dagar på USÖ fick Carl-Johan komma hem. Han var sjuk-skriven en tid för att återhämta sig. Han äter fortfarande blod-förtunnande medicin på grund av stroken och kommer troligtvis att göra det resten av livet. Strax efter stroken var Carl-Johan orolig över att få en propp igen.

– Jag var orolig att det skulle komma ett slags efterskalv. Jag ville helst inte vara själv och jag hade jämt telefonen med mig. Jag låste inte dörren när jag duschade ifall något skulle hända. Men oron släpper mer och mer.

Sedan stroken har han funderat mycket på hur illa det kunde ha gått.

– Vad skulle ha hänt om inte

Debora följde med upp? Jag hade nog inte klarat av att ringa efter hjälp själv. Idag kunde jag ha sut-tit i rullstol med talsvårigheter, kanske bott på institution, säger Carl-Johan.

– Jag hade fruktansvärd tur. Jag är tacksam att jag lever och att jag kan röra på mig. När inre saker brister så spelar inte andra saker som pengar så stor roll. Då är man ganska liten. Jag har ju med-fött hjärtfel och nu har jag lurat ”honom där uppe” ännu en gång. Hur mycket ska jag klara av?

Ett nytt livCarl-Johan har också tänkt på vad det var som kan ha orsakat stroken. Han hade haft ett turbu-lent år med mycket stress, mycket jobb och han hade ätit mycket snabbmat, festat för mycket och inte motionerat.

– Jag levde så som läkarna rekommenderar att man inte ska leva. Så det var ju inte så konstigt att jag fick en stroke. Mitt hjärt-fel kan ju också ha legat bakom stroken.

Stroken var ett vägskäl för Carl-Johan. Han är numera sambo med sin flickvän. Han har övergett det tunga (både fysiska och psykiska) arbetet som begravningsentrepre-nör. Han ser fram emot att hitta ett nytt, stimulerande och lättare arbete. Han stressar mindre. Han äter bättre.

– Jag lever ett helt annat liv idag, säger han.

Funderar mycket. Efter stroken har Carl-Johan funderat på hur illa det kunde ha gått.

Lugnare liv. Sedan stroken tar Carl-Johan det lugnare. Han prome-nerar gärna längs Svartån i Örebro.

Varje år insjuknar omkring 1 000 personer i Örebro län i stroke. Men kunskapen om stroke är bristfällig. Därför har Örebro läns landsting startat en kampanj där man vill informera om symtom och vikten av att söka hjälp i tid.

– Direkt man misstänker stroke ska man ringa 112, säger Edith Popek, specialistläkare inom neu-rologi på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.

Stroke är ett samlingsnamn för blodpropp eller blödning i hjär-nan. Hjärninfarkt eller propp är vanligast (85 procent), men till 15 procent beror stroke på ett brustet blodkärl i hjärnan.

Om man drabbas av en blod-propp i hjärnan är det avgörande att få vård så snabbt som möjligt. Ju längre tid en del av hjärnan utsätts för syrebrist, desto större är risken för att hjärnskadan blir stor och orsakar handikapp. Det är viktigt att ge propplösande behandling snabbt.

–För varje minuts fördröjning riskerar ytterligare ca 2 miljoner hjärnceller att dö, säger Edith Popek.

En blixt från klar himmelEdith Popek, som arbetar med informationskampanjen ”Rädda hjärnan”, uppmanar allmänheten att höra av sig om de känner av symtom på stroke.

– Stroke kommer som en blixt från klar himmel. Det är ett plöts-ligt insjuknande.

Oftast handlar det om symtom som svaghet eller domning på den

ena sidan av kroppen. Talet kan bli sluddrigt eller man kan få svårt att hitta orden.

– Det är som att stå bredvid ett bagageband på flygplatsen och se sina väskor åka förbi men inte kunna ta tag i dem, säger Edith Popek. Även delar av synfältet kan försvinna och balansen kan bli försämrad.

Snabbare vårdEftersom det är viktigt att patien-ten behandlas så fort som möj-ligt, så måste vårdkedjan vara snabb. Just vårdkedjan har man det senaste året arbetat med att förkorta.

Vårdkedjan innefattar att larm-centralen ger patienten högsta pri-oritet och att transporten till sjuk-hus också genomförs med högsta prioritet. På sjukhuset finns fast-ställda rutiner med checklistor så att behandling påbörjas direkt vid ankomst till sjukhus, dygnet runt.

Patienten röntgas på röntgenav-delningen och röntgenläkare och neurolog bedömer om det är en propp eller en blödning i hjärnan. Om det är en propp, så startar man en propplösande behandling (trombolys) med en gång.

Eftersom USÖ är så stort har man vunnit mycket på ett utö-kat samarbete framförallt mellan ambulansen, röntgenavdelningen och neurologavdelningen.

Genom att alla möts upp på röntgen och ambulanspersonalen har lärt sig att ge trombolys har vårdkedjan förkortats med hela 30 minuter.

– Det är viktigt att patienten söker och söker i tid för sina

symtom, för har det gått närmare tre timmar är riskerna för skador större.

Sök hjälp i tidIdag behandlas fyra procent av Örebro läns strokepatienter med trombolys. Den siffran borde kunna fördubblas med tanke på befolkningsunderlaget, enligt Edith Popek. Det låga antalet trombolysbehandlingar inom Örebro län tror hon beror på att folk inte söker hjälp och att de inte gör det i tid.

– I vår kultur vill vi inte besvä-ra. Vi kommer när det gör riktigt ont. Men när det gäller stroke får man sällan ont. Men det kan göra stor skillnad om man ringer 112 och får möjlighet till behandling i tid. Det kan vara otroligt mycket värt att kunna tala igen och inte bli rullstolsbunden eller handi-kappad, säger Edith Popek.

Även om symtomen går över är det viktigt att söka. Vi söker efter orsaken till stroke, förklarar hon. I vissa fall bildas proppen i hjärnan men, ibland kan den komma från hjärtat eller de stora blodkärlen på halsen. På USÖ kan man operera bort sådana åderför-kalkningar inom ett par veckor för att förhindra en ny stroke.

RiskfaktorerDe riskfaktorer som kan leda till stroke är diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och rök-ning. Ärftligheten spelar också roll.

– Ju fler riskfaktorer man har, desto troligare är det att drabbas av stroke, säger Edith Popek. Vi ser över riskfaktorerna och sätter

in behandling. – Man kan själv se över sina

riskfaktorer noga och sköta sig för att undvika stroke. Här gäller

samma rekommendationer som för hjärt- och kärlsjuka och dia-betiker. Det gäller att motionera och äta sunt.

Allt klaffade när Carl-Johan fick stroke Rädda hjärnan - ring 112

Varje minut är viktig

– Jag är tacksam att jag lever och kan röra på mig

Rädda hjärnan. Landstingets kampanj om stroke heter Rädda hjärnan.

Edith Popek. Specialistläkaren Edith Popek uppmanar folk att söka hjälp direkt de känner av symtom på stroke.

Tebladet 3/10 Mitten. 9Tebladet 3/10Mitten.8

Stroke kallas ibland för slaganfall eftersom man insjuknar plötsligt. Stroke är ett samlingsnamn för blodpropp eller blödning i hjärnan.

Stroke beror till 85 procent på propp (även kallad hjärninfarkt) och till 15 procent på att ett blod-

kärl brustit i hjärnan. I Örebro län drabbas nästan

1000 personer av stroke per år. I hela landet drabbas cirka 30 000 av stroke årligen. Cirka 80 perso-ner om dagen drabbas av stroke i landet. Ungefär lika många kvin-nor som män drabbas.

Medelåldern för män som drabbas av stroke är 73 och för kvinnor är medelåldern 77. 20 procent av dem som drabbas är under 65 år.

När höger hjärnhalva drabbas av stroke blir vänstra sidan av kroppen förlamad och vice versa.

Vid syrebrist är målet att lösa upp proppen. Ju snabbare behandling, desto bättre är möj-ligheten.

Proppförebyggande behand-ling, trombolys, sätts in på ett tidigt stadium för att förhindra återfall.

Orsaken till proppbenägenhet utreds och behandlas.

Genom att ändra livsstil och ta

läkemedel kan du förhindra nästa stroke.

Rehabilitering är en viktig del av behandlingen. Det finns rehabilitering på USÖ men även i kommunernas regi. Tidig utskriv-ning från sjukhus kombinerat med rehabteam i hemmet är något som kommer utvecklas i framtiden.

Vanliga symtom

Domningar, svaghet eller förlamning i ansikte, armar och ben – oftast i ena kroppshalvan. Svårigheter att prata eller förstå vad andra säger. Synstörningar på ena eller båda ögonen. Svårigheter att gå, yrsel eller balansproblem. Plötslig, kraftig huvudvärk som du inte känner igen.

Slå 112 direkt till SOS alarm eller åk akut till sjukhuset om du eller någon i din när-het får symtom som kan vara stroke.

Ju snabbare en strokedrabbad får vård, desto större är chanserna att begränsa hjärnskadan. Även om symtomen snabbt avklingar är risken stor för ny stroke så sök vård direkt!

Stroke = blodpropp eller blödning

I år kommer över 40 000 personer i Sverige att drabbas av hudcancer. Över 2 000 av dem får den mera elakartade for-men malignt melanom.

Måndagen den 10 maj erbjuder länets hudmottagningar tider för att bedöma hudförändringar. Det gäller födelsemärken och lever-fläckar, och det görs för att före-bygga och tidigt upptäcka hud-cancer.

– Hudcancer ökar stadigt i Sve-rige. Beräknat på antalet invånare är vi är ett av de länder i Europa som har flest fall av malignt melanom, säger Mikael Tarstedt, överläkare och verksamhets-chef vid hud-mottagningen på Karlskoga lasarett.

– Orsaken är ofta en överdriven solning.

– Cirka 400 patienter dör varje år i malignt melanom, något som skulle kunna undvikas genom att ställa diagnosen tidigt. Så det är oerhört viktigt att hålla koll på sina fläckar.

Måndag 10 maj är utsedd till Euromelanoma Monday, en dag då hudkliniker runt om i Europa i syfte att uppmärksamma faran med hudcancer erbjuder tider för bedömning av hudförändringar.

Du måste ringaI Örebro län håller följande öppet: Hudkliniken på Universitetssjuk-huset Örebro, hudmottagning-arna vid Lindesbergs och Karl-skoga lasarett samt HudDoktorn i Örebro.

Det behövs ingen remiss, men du måste ringa och boka tid för undersökning, eftersom antalet besökstider är begränsade. Tele-fonnumren hittar du i rutan här intill.

För den som får en tid gäller landstingets vanliga besöksav-

gift. – Vi kan tyvärr inte garantera

att alla som ringer får tid, säger Mikael Tarstedt.

Kontakta vårdcentralen– Den som är orolig för sina fläckar och som inte får tid under

måndagen, rekommenderar vi att ta kontakt med sin vårdcentral för en undersökning. Vid behov skickas då en remiss till en hud-läkare.

I Sverige har antalet fall av malignt melanom tiodubblats sedan 1960-talet. Basaliom och skivepitelcancer ökar också kraf-tigt hos både män och kvinnor.

Viktigt upptäcka i tid – All hudcancer är botbar om den upptäcks i god tid. Och tidig upp-täckt är möjligt om vi lär oss att regelbundet undersöka vår egen hud, menar Mikael Tarstedt och ger några råd:

– Det är viktigt att du regelbun-det ser över din hud. Lär dig att känna igen form, färg och storlek på dina hudfläckar.

– Upptäcker du att något ändrar sig bör du kontakta läkare. En fläck som ändrar utseende med oregelbunden pigmentering, som växer, blir mörkare eller utveck-lar oregelbundna kanter bör alltid undersökas. Sår som inte vill läka bör också bedömas.

85 procent av alla hudcancerfall orsakas av solens utravioletta strålar.

Risken att utveckla hudcancer ökar om du bränt dig upprepade gånger av solen i unga år. Den totala mängden solljus som du har varit utsatt för i ditt liv påverkar också.

”Var försiktig med solandet” är därför en berättigad uppmaning. Det här är hud-läkare Mikael Tarstedts råd:

Var mycket försiktig med att sola mitt på dagen. Klockan 10-15 är solen som starkast.Sola max 15-30 minuter per dag.

Det är särskilt viktigt att skydda barn från solen.

Njut även av att vara i skuggan.

Använd solhatt och solskyd-dande kläder.

Använd solkräm. Kroppsdelar som inte täcks av kläder ska skyddas med solkräm som har en solskyddsfaktor på minst 30.

Smörj in dig med solkräm minst 30 minuter innan du börjar sola. Stryk på riklig mängd och upp-repa detta under dagen, liksom efter bad.

Skydda ögonen med solglas-ögon med UV-filter.

Att sola i solarium är också skadligt för huden och gör att din hud åldras snabbare.Solariebrunhet skyddar inte mot solens skadliga effekter.

Tänk på att vatten och sand, men också snö, reflekterar sol-ljusets ultravioletta strålar och ökar risken för solskador.

10Tebladet 3/10

Håll koll på hudfläckarnaMåndagen den 10 maj kan du få dina hudförändringar granskade av experter

Doktorns solråd för att minska risken för hudcancer:

Undersökning av hudförändringar.Mikael Tarstedt.

Nedre åldersgräns för undersök-ning den 10 maj är 18 år. Du måste ringa och boka en tid för att få dina hudfläckar bedömda den 10 maj. Först till kvarn gäller.Till USÖ och Karlskoga lasarett kan du ringa fr o m 15 april. Ordinarie telefontider gäller.USÖ: 019 - 602 20 72. Karlskoga lasarett: 0586 - 665 50.

Lindesbergs lasarett och Hud-doktorn i Örebro tar emot sam-tal för bokning endast torsda-gen den 6 maj kl 13-16. Lindesbergs lasarett: 0581 - 856 22.HudDoktorn: 019 - 12 55 60.

Om du inte lyckas få någon tid den 10 maj och är orolig för någon hudförändring: Kontakta din vårdcentral.

Malignt melanom är den mest elakartade formen av hudcancer och kan ge metas-taser om den inte upptäcks i tid. När den upptäcks i tid är prognosen mycket god. Det är därför viktigt att söka läkare för bedömning om en ”lever-fläck” ändrar sig i form, färg eller storlek. Cirka 2 300 personer i Sverige drabbas varje år av malingt melanom.

Skivepitelcancer är mindre elakartad än malignt melanom men kan bilda metastaser om den lämnas obehandlad. Den ter sig oftast som en hård ljus knuta eller ett långvarigt sår. I Sverige upptäcks varje år skivepitelcancer hos ca 4 200 patienter.

Basaliom är den minst elakar-tade formen av hudcancer och sprider sig inte via metastaser. Den växer långsamt men bör åtgärdas då den bl a förstör närliggande hud. Den ses ofta som en ljust rodnad knuta eller ett sår som inte läker eller en långvarig eksemliknande fläck. Basaliom upptäcks varje år hos ca 35 000 patienter.

Fakta

Cirka 2 000 av länets invånare har hittills lämnat in en blankett om att byta vårdcentral. Det är mindre än en procent av befolk-ningen i länet.

Ingen ny privat aktör har hit-tills ansökt om att driva vårdcen-tralsverksamhet i länet.

Det är resultaten efter det att Hälsoval infördes i Örebro läns landsting vid årsskiftet.

Hälsoval ska öka tillgänglig-heten i primärvården och stärka patienternas valfrihet. En viktig del är att möjligheten att välja vårdcentral förtydligas.

Den som är nöjd behöver inte göra någonting, utan blir då kvar på sin nuvarande vårdcentral. Den som av någon anledning vill lista sig vid en annan vårdcentral i länet kan göra det. Det här har varit möjligt även tidigare i Öre-bro läns landsting, men med häl-sovalet blir valfriheten tydligare.

Flest byten i Örebro– Cirka 2 000 länsbor har hit-

tills valt att byta vårdcentral. Den största omflyttningen mel-

lan vårdcentralerna sker i centrala Örebro och i Karlskoga. På mindre orter är det små föränd-ringar, sammanfattar Eva Frantz, som är projektle-dare för Hälsoval.

De flesta vårdcentra-lerna i länet tappar några patienter, samtidigt som de får nya. Nettoföränd-ringarna är därför relativt små.

Nöjda med valfriheten

Det har också kommit en hel del frågor och kom-mentarer till Eva Frantz och andra i landstinget som arbetar med Hälsoval.

– De flesta länsbor som hört av sig är posi-tiva att det nu är tydligt att man kan och får byta vård-central. De tycker också att informa-tionen varit bra. Men en del frågor

uppstår ju alltid ändå, säger Eva Frantz.

Här tar Tebladet upp några av de vanligaste frågorna:

Kan olika medlemmar i en familj vara listade på olika vårdcentraler?

– Ja.

Hur ofta får man lista om sig?– Det finns ingen begränsning.

Det tar cirka en vecka innan omlistningen skett. Lillåns och Tybble vårdcentraler har två månaders väntetid innan listning-en träder i kraft.

Kan man lista sig på läkare? – Nej, man väljer vårdcentral.

Många vårdcentraler tillämpar listning på läkare. Man kan vända sig till respektive vårdcentral för att fråga och framföra önskemål om särskild läkare.

Kan man lista sig på en vård-central i Örebro län om man är folkbokförd i annat län? Eller

vice versa? – Man kan inte lista sig i egent-

lig mening och då avses att den vårdpeng som följer patienten endast gäller inom det län där man är folkbokförd.

– Man kan vara registrerad/lis-tad vid en vårdcentral i annat län om denna vårdcentral har utrym-me att ta emot patienter från andra län. Det är verksamhetschefen vid respektive vårdcentral som avgör. Ersättningen regleras då genom det så kallade riksavtalet. Vid behov av akut sjukvård har man rätt att söka vårdcentral var som helst i landet.

För mer information Besök www-orebroll.se/hals-

oval eller ring Hälsovalsenheten 019 - 602 16 00. Du kan också kontakta respektive vårdcentral.

Snart blir det också möjligt att jämföra alla vårdcentraler i hela landet. Du kan se vilka resultat din och andra vårdcentraler fick i den nationella patientenkät som genomfördes under 2009.

Gå in på www.1177.se

11Tebladet 3/10

2 000 länsbor vill byta vårdcentral

Peter har fått dialyskörkortNu kan en del av länets njurpatienter själva sköta sin dialysbehand-ling. Det sker på den nya självdialysenheten på Universitetssjukhuset Örebro, som invigdes i mars.

– För mig innebär det stora förbätt-ringar. Jag känner mig friare. Och det är alltid bra att vara delaktig i sin egen vård, säger Peter Vikholm från Örebro. Han är en av de första patienterna på avdelningen

Dialys tre gånger i veckanI Örebro län finns cirka 160 patien-ter som är behov av dialys på grund av att njurarna inte fungerar som de ska. De flesta behöver så kal-lad bloddialys (se faktarutan om dialys).

Peters njurproblem innebär att han behöver dialys tre dagar i veckan, cirka 4,5 timmar varje gång. Efter en tids utbildning sköter han nu så gott som hela behandlingen själv. – Sticket i armen var lite svårt i bör-jan. Men nu är inte heller det något problem, säger Peter Vikholm.

Motiverade patienterPatienterna som kommer i fråga för självdialys ska vara motiverade, ha bra syn och bra motorik i händerna. De får först en individuell utbild-ning som tar cirka åtta veckor.

Då lär sig patienten att hantera

maskinen och får samtidigt kun-skaper om njursjukdomar, kost och dialysbehandling. Därefter skrivs ett kontrakt mellan patient, sjuk-sköterska och läkare. Patienten har sitt ”körkort”.

Ingen kö till platsernaSjälvdialysenheten finns på avdel-ning 93 och består av två salar med tre dialysplatser. Vid behov finns möjlighet att öppna en fjärde plats. Man har öppet alla dagar utom sön-dagar, vissa vardagar till klockan 21. Ännu så länge är det ingen kö till platserna. Men på sikt, när fler patienter klarar sin dialys själva, finns planer på att införa ett ”tvätt-stugeschema”.

– Jag trivs väldigt bra med det här. Jag kan styra min tid på ett helt annat sätt, och miljön här är betyd-ligt lugnare, säger Peter Vikholm.

I nuläget arbetar sex sjukskö-terskor på enheten och hela tiden finns en läkare tillgänglig. Så inga patienter lämnas helt själva.

Men Peter Vikholm klarar i huvudsak allt själv. Han ”klär” maskinen med dialysvätska, sätter fast filter och slangar, tar fram nålar och tejp, med mera. Efter cirka 20 minuters förberedelser gör han sticket med van hand, behandlingen har börjat.

Maritta Andersson är avdel-ningschef för dialysverksamheten på USÖ:

– Den här utvecklingen har ett

tydligt patientperspektiv. De blir mer delaktiga och kunniga om sin sjukdom och de får en större frihet. De kan få sin dialys på tider som passar dem bäst. Det ger mer trygg-het och ökad livskvalitet.

– Det är också ett steg mot att få samma dialys i hemmet. Det är inte ovanligt i andra delar av landet, men här i Örebro län finns det inte ännu.

Peter Vikholm:– Jag har fått en förfrågan om

att sköta min dialys i hemmet. Om det blir aktuellt så säger jag ja tack. Då skulle jag kanske kunna köra dialysen på natten.

Självdialysen. Peter Vikholm sköter sin dialysbehandling själv. Stefan Silvergyll är sjuksköterska på nyöppnade själv-dialysen.

Dialysfakta:

Dialys ges när njurarna inte fungerar som de ska och innebär att blodet renas från slaggprodukter och överflödig vätska på konstgjord väg. Behand-lingen förekommer i två huvudformer; bloddialys och påsdialys. Dialysbehandlingen innebär stora förändringar i patientens liv, eftersom man måste planera alla sina aktiviteter med hänsyn till sin dialys.

Bloddialys är den vanligaste formen av dialys och innebär att blodet får cirkulera genom ett speciellt filter som avskiljer överskottet av slaggproduk-ter, salter och vätska. Behandlingen tar normalt 3-4 timmar och upprepas 3 gånger i veckan.

Påsdialys går till så att bukhålan fylls med cirka 2 liter dialysvätska via en inopererad slang (kateter). Genom bukhinnans fina blodkärl utväxlas över-skottet av slaggprodukter, salter och vätska från blodet till dialysvätskan. Behandlingen sköts vanligtvis av patienten själv i hemmet. Påsdialys ger oftast patienterna en större rörelsefrihet än bloddialys.

I Örebro län finns ca 160 dialyspatienter, varav ca 120 som behöver bloddialys.

Dialysmottagningen på USÖ har 20 dialysplatser, plus en akutplats. Dess-utom finns nu de tre nya självdialysplatserna på avd 93.

Dialysen på Karlskoga lasarett kan ta emot 14 patienter samtidigt.

Vill du äta eller bjuda på en glutenfri pizza? Här är ett gott recept:

1/2 pkt jäst (25 g) 1 1/2 dl ljummet vatten 2 msk olja 1/2 tsk salt 4 dl Semper Mix

Fyllning:1 msk chilisås 1 msk olja 1-2 st lökar, skivade och stekta 75 g rökt skinka, strimlad 10 st oliver 4 st tomater, skivade 1/2-1 tsk oregano svartpeppar 2 dl riven ost

Rör ut jästen i vattnet. Tillsätt olja och salt. Rör ner mixen och blanda. Låt degen jäsa ca 15 minuter. Tryck ut degen på en plåt med bakplåtspap-per till två pizzor. Fördela fyllningen över bottnarna, strö över osten. Grädda i 225 grader i ca 20 minuter.

När Jenny Wreeth fick veta att hon led av glu-tenintolerans var hon 25 år. Det var i samband med att hon födde sitt andra barn. Idag är Jenny 39 år och har levt med sjukdomen i 14 år.

Troligen har Jenny burit på den kroniska sjukdomen längre än så.

– Jag var smal och spinkig som liten och även högre upp i åldern, säger Jenny.

Men även om det fanns flera tecken på att allt inte

stod rätt till, så var det först när hon födde sitt andra barn som läget blev akut. Efter förloss-ningen gick Jenny ner kraftigt i vikt och vägde som lägst 47 kilo. Inga behandlingar eller råd tyck-tes hjälpa.

Mamma misstänkte– Det var faktiskt mamma som först förde fram tanken. ”Du har nog gluten”, sa hon.

På vårdcentralen togs ett blod-prov som stärkte misstankarna. Diagnosen säkerställdes sedan via ett vävnadsprov från tunntarmen.

– Jag är glad att sjukdomen inte bröt ut förrän jag var vuxen, säger Jenny.

– Jag har järnkoll på vad jag äter. Det är säkert betydligt job-bigare för föräldrar till barn med glutenintolerans. I min familj är ingen annan drabbad.

– Efter det att jag gått över till glutenfri kost mår jag betydligt bättre. Dessutom har jag fått mer kvinnliga former, säger Jenny Wreeth och skrattar.

Jenny Wreeth bor på landet en bit norr om Örebro tillsammans med sambon Michael och deras två tonårsbarn och fosterbarn. I köket har hon ett eget skåp för

glutenfria specialprodukter. – Fast egentligen har vi rensat

bort det mesta som innehåller glu-ten i all vår kost. Bröd och pasta till Michael och barnen är de enda undantagen. I övrigt äter vi oftast samma mat.

Vill handla all mat självPrecis som de flesta som lever med glutenintolerans har Jenny Wreeth ett stort kontrollbehov när det gäller mat. Hon handlar helst all mat själv, hon läser och läser på innehållsdeklarationerna.

– Om jag fuskar med maten så tar det cirka en timma tills jag börjar må illa och känner mig svimfärdig och får kraftig diarré. Så håller det på i flera timmar, och hela tiden känner jag hur tarmarna får jobba. Och när det värsta är över, så vet jag att det tar ett år innan tarmluddet är helt ok igen. Så det är inte värt att chansa med maten, framhåller Jenny.

Äta på restaurangFör en glutenintolerant kan det kännas lite osäkert att äta på res-taurang.

– Personalen säger att den här maten kan du äta, den är glutenfri. Jag måste ju lita på dem, men det

finns alltid en liten oro.Men Jenny går ändå gärna ut

och äter, ibland i rent testsyfte. Nyligen testade hon och en kom-pis med samma problem var sin glutenfri pizza i Örebro. Det blev klart godkänt.

– Det blir bättre och bättre. Restaurangerna börjar inse värdet av att ha menyer som passar även oss med glutenintolerans. Perso-nalen blir mer och mer utbildad i allergier och intoleranssjukdo-mar, säger Jenny Wreeth.

Kunskap och utbud ökar– Samma gäller för mataffä-

rerna. Kunskapen ökar, liksom utbudet av glutenfri kost i hyl-lorna. Och allra bäst är det där man har särskilda hyllor för speci-alkosten. Då slipper vi gå runt och läsa på alla möjliga och omöjliga förpackningar.

Hon har under många år jobbat hårt för att lyfta fram sjukdomen, bland annat som ungdomsansva-rig i Celiakiföreningen i Örebro län.

– Fortfarande finns det många barn och unga som skäms för sin sjukdom, säger Jenny. De går med kompisarna till McDonald’s men säger att de inte är hungriga. Kanske är det allra mest känsligt i tonåren, då man gärna vill vara som alla andra.

Bowling, burgare, bioHon har drivit många aktiviteter riktade mot unga glutenintoleranta och mat. BBB (Bowling-Burgare-Bio) och LL (Lasergame-Lunch) är ett par, liksom Vrålfika på Öre-bros enda helt glutenfria bageri är ytterligare en årlig aktivitet.

– Vi träffas och pratar om våra magar. Vi ger varandra bra tips och idéer. Det är jättevärdefullt, säger Jenny Wreeth.

Tebladet 3/10

12

Godkänd pizzatest. Jenny Wreeth och Veronica Knutsson, båda glutenintoleranta, testar ofta restaurangutbudet. – Det blir hela tiden bättre. Kunskapen om allergier och intoleranssjukdomar ökar, menar de.

Många bär på sjukdomen utan att veta det

Glutenfria skåpet. Men hemma hos Jenny Wreeth äter alla oftast samma kost.

Det här är glutenintolerans (även kallad celiaki):Glutenintolerans drabbar cirka en procent av alla barn och ungdomar i Sverige. Men även vuxna får allt oftare diagnosen.

Vid glutenintolerans uppstår det en inflammation i tunntarmen när man äter livsmedel med gluten. Gluten är en del av proteinerna som finns i vete, råg och korn.

Diagnos. För att få diagnosen glu-tenintolerans krävs en läkarkontakt. Vid misstänkt glutenintolerans gör läkaren en undersökning och går igenom patientens besvär. Kvarstår misstanken tas ett blodprov för glutenintolerans. För att definitivt säkerställa diagnosen krävs ett väv-nadsprov från tunntarmen.

Behandling. Glutenfri kost är den enda behandlingen av gluteninto-lerans. De flesta som helt undviker gluten i maten blir helt återställda. Tarmbesvären läker ut.Numera har de flesta livsmedelsaf-färer ett bra utbud av glutenfri kost.

www.celiaki.se är Svenska Celi-akförbundets hemsida. Här finns mängder av information om into-leranssjukdomar. Här finns också uppgifter om olika lokalföreningar.

Fakta

– Glutenintolerans är en folk-sjukdom som drabbar en procent av befolkningen. Om vi testar 1 000 personer, så kommer 10 att vara glutenintoleranta, och av dessa visste bara tre om det. Det säger Jonas F Ludvigsson, docent och barnläkare på Univer-sitetssjukhuset Örebro. Han är en av landets ledande forskare om glutenintolerans.

– Många bär med andra ord på

sjukdomen utan att veta om det. Det här måste vi läkare bli bättre på att ha med i bedömningen. En person med glutenintolerans har inte alltid besvär med magen. Depression, upprepade frakturer och trötthet är exempel på problem som kan bero på glutenintolerans.

– Många av de här människorna skulle må mycket bättre om de fick rätt behandling.

Tillsammans med Svenska Celi-

akiförbundet har Jonas Ludvigs-son spelat in ljudinformation om glutenintolerans som går att lyssna till på www.celiaki.se/lyssna.

Bjud på glutenfri pizza

USÖ-läkaren Jonas F Ludvigsson har tilldelades utmärkelsen ”Rising Star in Euripean Gastroenterology”. Utmärkelsen ges till morgondagens ledande forskare inom området gastroenterologi som handlar om mag- och tarmsjukdomar.

Tack för den glutenfria

pizzan!

13Tebladet 3/10

– Vi kommer att påverkas väldigt positivt. – Om några år kommer det att fin-nas fler nyutbildade läkare som kan bidra till kortare vårdköer. De läkarstuderande som trivs med Örebro läns vackra natur och som skapat sig en fast bas i länet med familj och hus, kommer sannolikt vilja stanna kvar efter studier och AT-tjänst. – Konkurrensen om läkare är dock stor, för att många ska stanna behöver sannolikt läkarlönerna höjas en aning.

Mårten Blomqvist, Socialdemokraterna:

Ola Karlsson, Moderaterna:

Anna Ågerfalk,Folkpartiet:

Mia Sydow Mölleby, Vänsterpartiet:

Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna:

Torbjörn Ahlin, Centerpartiet:

Annika Hickisch, Miljöpartiet:

Koll på landstinget

Hur påverkas länsinvånarna av en läkarutbildning i Örebro?

David Kronlid, Sverige-demokraterna:

– Alliansregeringens besked om läkarut-bildning i Örebro är väldigt bra för hela länet. Den förstärker kvaliteten både på USÖ och på Örebro Universitet. Den kommer att göra det lättare att rekrytera läkare till hela länet, både till sjukhusen och till vårdcentraler-na och gynnar där-med alla patienter. – Läkarutbildning stärker också länets möjligheter att erbjuda högkvalifice-rad vård och säkrar därmed många vik-tiga arbetsplatser för våra duktiga medar-betare i vården.

– Läkarutbildningen skapar en stabil grund för en fortsatt utveck-ling av Örebro Univer-sitet. Det ger fler unga bättre utbildningsmöj-ligheter och ger länet bättre förutsättningar till fler arbetstillfällen. – Möjligheterna att rekrytera fast anställda läkare till såväl privat som offentligt drivna vårdcentraler kom-mer att öka när fler läkare utexamineras i Örebro. Det ger fler länsbor bättre läkar-kontakter. – USÖ kommer också att få bättre för-utsättningar till hög-kvalitativ medicinsk forskning till gagn för alla patienter.

– På kort sikt kom-mer länsinvånarna inte påverkas alls. På längre sikt ger det oss ännu bättre möjligheter att rekry-tera läkare. Flera av dem som utbildar sig i Örebro kommer säkert vilja stanna kvar och arbeta i länet. – Idag råder det brist på läkare och fler utbildningsplat-ser är bra för länsin-vånarna men också för hela landet.

– Det ökar på sikt tillgången på läkare, vilket betyder större trygghet och tillgäng-lighet till sjukvård för länsborna. – Mer forskning till Örebro län som gör oss intressanta i forskningsvärlden. Det betyder dessutom att vi har säkrat den högspecialiserade sjukvården för länets invånare. – Örebro Universitet och Universitetssjuk-huset får en bety-dande roll i regionen, vilket gör att vi står starka inför kom-mande eventuella regionbildningar.

– Sjukvården i vårt län utvecklas och gynnas av samarbetet mellan länets sjukvård och läkarutbildning-en. Kvalitet och nivå på sjukvården som erbjuds länets innevå-nare höjs, liksom uni-versitetets och USÖs status. – Detta leder till fler läkare i vårt län. Blivande läkare kom-mer under praktik och AT-tjänstgöring att upptäcka länets möjligheter. De hin-ner rota sig här och därmed söka jobb i länet. – Läkarutbildningen är en mycket viktig milstolpe i vårt läns utveckling.

– Läkarutbildning i Örebro kommer att leda till förbättrad, förenklad och säk-rare rekrytering av läkare inom länet. Det kommer i sin tur leda till ökad tillgänglighet på våra vårdcentraler och till vården i övrigt. – Utbildningen bidrar även med att säkra kunskapsut-veckling och forsk-ning inom vården. Det förbättrar vården och ökar patientsä-kerheten för länets invånare.

– Vi har nu fått ett ”fullvärdigt” univer-sitet i vårt län. Det vill säga att nu finns det utbildningsutbud ett riktigt universitet ska ha. – För det andra kommer läkarut-bildningen att skapa mer kompetens och avancerad forskning i vårt län, vilket på sikt skapar en mer utvecklad vård och fler arbetstillfällen. – För det tredje kommer länets ung-domar ges möjlighet att studera till läkare på hemmaplan och förhoppningsvis fort-sätter fler sin läkar-gärning i vårt och angränsande län.

Tisdagen den 30 mars kom beskedet att Örebro universitet får starta en fullskalig läkarutbild-ning.

Högskoleverket beviljade uni-versitetets tredje ansökan. Och omgående gav även regeringen sitt klartecken.

Beslutet innebär att det för för-sta gången på 25 år startar en ny läkarutbildning i Sverige. Örebro blir den sjunde staden i landet med en läkarutbildning.

– Det är oerhört glädjande för oss och för alla som berörs av läkarbristen, konstaterade rektor Jens Schollin direkt efter beske-det.

– Det är också ett godkännande för det hårda arbete som univer-sitetet och Örebro läns landsting lagt ner i förberedelserna.

De första stegen mot en läkar-utbildning i Örebro togs redan för 15 år sedan på dåvarande Regionsjukhuset Örebro. Sedan har Örebro läns landsting och framför allt Universitetssjukhuset Örebro spelat en viktig roll hela vägen.

Målmedvetet arbeteLandstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) tog emot beskedet med stor glädje.

– Äntligen. Vården kommer att utvecklas med det här beskedet.

Jag ser det här som en riktig arbetsseger. Professionen och politiken har målmedvetet arbetat tillsammans mot det här målet. Vi har varit eniga och inte gett upp, trots två nej. Uttrycket ”dä går allriii” får bytas mot ”dä går”.

Marie-Louise Forsberg-Frans-son betonade att det långvariga stödet från grannlandstingen i Värmland och Dalarna varit oer-hört värdefullt. Glädjande var också att landstingen i Västman-land och Sörmland mot slutet

uttalade sitt stöd.Tobias Krantz, högskole- och

forskningsminister, var på plats i Örebro för att ge regeringens klartecken till utbildningen

– Det råder brist på läkare i Sverige. Därför är den nya läkar-

utbildningen i Örebro viktig inte bara för Örebro, utan för regionen och hela landet.

– Örebro uppfyller med råge kraven att få driva en läkarutbild-ning. Ni gör det på egna meri-ter. Och här finns ett stort lokalt engagemang, menade han bland annat.

Men med regeringens besked följer inga nya pengar. De tre för-sta åren måste utbildningen drivas med egna medel. Först därefter blir det aktuellt med statliga peng-ar till läkarutbildningen.

Ska erbjuda en omdanande utbildningMitt i glädjeyran över att få starta utbildningen betonades att, nu börjar arbetet på allvar. Mycket återstår innan de första studen-terna dyker upp våren 2011. När läkarutbildningen är fullt utbyggd ska cirka 700 studenter kunna tas emot i såväl teoretisk som klinisk handledning.

Marie-Louise Forsberg-Frans-son:

– Örebro läns landsting har lagt ner stora resurser på att höja kva-litet och kompetens för att göra en läkarutbildning möjlig i Örebro. Nu fortsätter satsningarna.

– Örebro ska erbjuda en omda-nande utbildning med en sådan kvalitet att studenterna vallfärdar hit.

Snart kommer läkarstudenternaKlartecken för en läkarutbildning i Örebro skapade glädjeyra – men nu väntar hårt arbete

Glada miner. Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens ordförande, Jan Olsson, sjukhusdirektör, Jens Schollin, rektor vid Örebro universitet och Tobias Krantz, Högskole- och forskningsminister.

Tebladet 3/10

14

Tebladet lottar ut biljetter till en ”mustig historia”

I sommar bjuder Läns-teatern på Hjalmar Berg-mans klassiska komedi Markurells i Wadköping.

Och man gör det på bäs-ta tänkbara plats, i Wad-köping, Örebro.

Nu har du chansen att vinna två biljetter till någon av sommarens föreställningar. Skicka bara in talongen här nedan i tid, så deltar du i utlottningen.

Romanen Markurells i Wad-köping skrevs av Örebrosonen Hjalmar Bergman år 1919. Det är ur den här historien om värdshus-värden Harald Hilding Markurell som stadsdelen Wadköping fått sitt namn. Så vad kan vara bättre än att bjuda på en sommarteater just här?

Komedi med undertonerMarkurells i Wadköping betraktas ofta som en komedi men har, i lik-het med det mesta Bergman skrev, djupt tragiska undertoner. I Läns-teaterns nya uppsättning utlovas en mustig historia om otrohet, ägande och utanförskap.

I centrum står den bullrige herr Markurell som spelas av Henrik Johansson. Henrik är känd för TV-publiken från rollen som den unge advokaten Johan i Livet i Fagervik.

De färgstarka Wadköpingsbor-na gestaltas under en händelse-rik examensdag anno 1913. Herr Markurells son Johan ska avlägga mogenhetsexamen och fadern är beredd att gå långt för att hjälpa sin son bli godkänd.

Samtidigt är stadens härads-hövding Carl-Magnus de Lorche hotad av konkurs. En konkurs som tvingas fram av herr Marku-rell. Under denna junidag ställs allt på sin spets.

Premiär den 20 majPremiär är det den 20 maj på Spelgården i Wadköping. För regin står Alexander Öberg.

Spelgården:Spelgården i Wadköping är

en utomhusarena utan tak i den gamla stadsdelen Wadköping som ligger i direkt anslutning till Stadsparken i Örebro. Du sitter på onumrerade träbänkar med rygg-

stöd. Ta gärna med sittunderlag och filt, försommarkvällarna kan bli kyliga.

Om det blir regn:Eftersom du sitter i det fria, ta

med kläder efter väder. Paraply är endast tillåtet på översta raden eftersom de skymmer för dem som sitter bakom.

Pausservering:Föreställningen är cirka 3 tim-

mar lång inklusive paus. I pausen finns möjlighet att köpa varm-korv, kaffe med mera.

Om du inte vinner biljet-ter till föreställningen, kan du beställa biljetter hos Länsteatern. Tel: 019 - 689 89 89. Biljettpris: 200 kr, studerande 100 kr.

Se Markurell på hemmaplan

FoTo: MagnuS WahMan.

Lördag 24 april är det Öppet hus på landstingets båda folkhög-skolor, Kävesta folkhögskola och Fellingsbro folkhögskola. Passa på att göra ett besök!

Studier vid folkhögskola kan ge grundskole- och gymnasiekompe-tens och behörighet till högskola och universitet.

Kävesta kl 11-17Kävesta folkhögskola har en kulturprofil med inriktning på konst, musik och dans. Mellan kl 11-17 kan du ta del av Kävestas verksamhet och prata med elever

och lärare. Kävesta har dessutom utställningar, musikcafé och dans-föreställningar under Öppet hus.

Fellingsbro kl 10-14Fellingsbro folkhögskola har en inriktning mot funktionsnedsätt-ningar. Här kan man bl a läsa till personlig assistent eller behand-lingspedagog. Det finns också kurser om vildmark och sam-hälle.

För mer information: www.kavesta.fhsk.sewww.fellingsbro.fhsk.se

Öppet hus den 24 april i Kävesta och Fellingsbro

Jag vill delta i utlottningen av biljetter till Länsteaterns sommarteater

namn: ..........................................................................................................................................

adress: ..........................................................................................................................................

Postnr. och ort ...............................................................................................................................

Telefon .................................................................................................................

Skicka in talongen till Tebladet, box 16 13, 701 16 Örebro före 28 april. Märk kuvertet ”Markurells”.Vinnarna meddelas personligen.

Kävesta folkhögskola har kulturprofil.

Mina vårdkontakter - enklare kontakt med landstinget via webbenNu ska länsbornas kon-takter med vården via webben bli enklare och säkrare.

Landstinget testar det internetba-serade systemet ”Mina vårdkon-takter”, där man kan:

av- och omboka tider förnya recept beställa tid förnya hjälpmedel kontakta vården med frågor.

Systemet testas på Olaus Petri vårdcentral och Adolfsbergs vård-central i Örebro, med start i mitten

av april. I mitten av maj ska Mina vårdkontakter även börja använ-das av alla ungdomsmottagningar i Örebro län. Sedan är tanken att det ska införas i hela landstinget. Maria Bülow, projektledare för Mina vårdkontakter, tror att sys-temet kommer att innebära stora fördelar för invånarna i länet. – De stora fördelarna med sys-temet är att det är säkert, struk-turerat och öppet dygnet runt. Som invånare kan man skaffa ett konto i Mina vårdkontakter. All information skickas krypterad och hanteras enligt lagar och reg-ler för hälso- och sjukvården.

Tebladet 3/10

15

– Vi behandlades som om vi var allvarligt sjuka

Minnen från vården förr

Har du minnen från vården förr? Länstidningen Tebladet publicerar gärna minnen från vården.

Skicka ditt bidrag till: Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro.

Märk kuvertet ”Minne från vår-den förr”.

Skriv om dina minnen från vården förr!

ag var ung, jag skulle föda mitt första barn. Det var i slu-tet av 40-talet. Hade inte varit

hos någon läkare eller barnmor-ska under graviditeten. Jag hade ingen som jag kunde prata med, anförtro mig åt, eller få något stöd av. Och jag hade aldrig sett någon förlossning.

Så det blev lite chockartat när jag kom till BB. Fick lägga mig på en brits, och så kom ett biträde med raklödder och en hyvel och rakade mig. Det visste jag inte att de skulle göra. Efter blev det lavemang. Något som man inte varit med om förut.

Ja, sen gick jag in till förloss-ningsrummet, och fick lägga mig. Första timmen var inte värkarna så svåra, men så mycket plötsligt, blev det fruktansvärt. Jag började

jämra mig och skrika, och då kom en barnmorska och visade mig hur jag skulle använda lustgasen. Tre djupa andetag och sen klick-ade det till. Sedan gick hon, och jag låg där ensam och förtvivlad och sög lustgas. Och så ringde jag på signalen ofta. Då kom hon in och stängde av den. Sen sa hon uppmuntrande, ”det här går undan värre”. Så gick hon och jag var ensam igen. Ingen som stödde eller tröstade mig. Det här varade nog ett par timmar. Men jag minns hur hon sa en gång att jag skulle inte skrika så högt, för jag skrämde en annan kvinna som låg strax intill. Ack ja!

När jag så småningom fött mitt barn och var omskött och klar, lindade de om magen hårt. Jag tror att det kallades för spänn-

lakan. Det var väldigt skönt. Det har väl varit borta länge nu. Jag rekommenderar det i alla fall.

Man fick ligga kvar minst 5-6 dagar på den här tiden. Och de första dagarna blev vi omskötta som sjuklingar och låg kvar i sängarna. Jag har faktiskt kvar en liten anteckningsbok där jag skri-vit upp hur hela dagen förflöt.

Innan vi skulle åka hem fick vi sköta om och byta på babyn en gång. Det var navelbinda, stjärt-lapp, blöja och mantel som skulle vikas om som ett paket, och till sist en gördel. Det här känner alla äldre kvinnor till. Inte var det lätt och det blev mycket tvätt. Tänk vad smidigt med dessa plastblöjor som finns nu.

Britta Rosenqvist

Britta Rosenqvist födde sitt första barn, sonen Anders, den 2 augusti 1949. I slutet av 1950-talet kom dottern Gunilla. Redan då hade en hel del förändrats i synen på barnafödande, förlossningsvård, tidigare hemgång och annat.

– Och skillnaden mellan 1940-talet och i dag är enorm, säger Britta Rosenqvist, som nu har fyra barnbarn och sju barnbarns-barn.

– Men visst var det lite skönt då på 1940-talet för en nybli-ven mamma, som var lite hängig. Man fick ligga i sängen i flera dagar och personalen bäddade, städade och skötte allt.

– Men mest kändes det som att vi behandlades som om vi var

allvarligt sjuka. Och när jag väl skulle åka hem, så vågade jag knappt ta i min lille son. Andra hade ju skött om honom nästan hela tiden.

Britta Rosenqvists minnen från den första födseln är från Torsby i Värmland. Några år sedan flytta-de hon till Svinnersta i Sydnärke där hon fortfarande bor. Sitt andra barn födde hon på Askersunds sjukstuga. Även den händelsen tillhör en svunnen tid.

Föda barn på 1940-talet kunde vara tufft

Minnen. Britta Rosenqvist har anteckningsblocket kvar där hon skrev ner hur det gick till när hon fick sitt för-sta barn 1949.

Minnenas fotoalbum. Britta Rosenqvists son är cirka ett år och gillar utemiljön. Minnenas fotoalbum. Britta Rosenqvist själv med sin son.

JKl. 05.00. Väckning, febern, och så fick vi använda bäcken. Tvättfat i sängen och tandborstning.Kl. 06.00. Barnet bars in för amning. När det var klart kom två biträden som bäddade, dammsög och dammtorkade. Efter det frukost, allt i sängen. Blommorna som stått i badrum-met bars in. Kl. 10.00-12.00. Amning. Ronden, lunch och bäcken. Inga toabesök.

Kl. 13.00. Barnen ammas.Kl. 14.00-15.00. Besökstid. Papporna fick titta på sina barn genom en glasruta. Våra sängar bädda-des om igen.Kl. 17.00. Middag.Kl 18.00. Barnen ammas. Bäcken för tredje gången, och tvättvatten. Blom-morna bars ut.Kl. 19.30. Fick vi skorpor och mjölk.Kl. 22.00. Amning av barnen.

Agendan på BB 1949