Embed Size (px)
Citation preview
, -rWBeš
gsTA'Rf/ iSTELL 1% 5: är medlemstidningen utgiven av och för STAR, Stockholms Amatörastronomer,Tidningen utkommer med c:a 300 ex, 3 gånger per år. REDAKTÖR och ansvarig utgivare är Hasse Hellberg,Lofotengatan 16, 164 33 Kista.
ALLA BIDRAG ÄR VÄLKOMNA. Redaktören förbehåller sig rätten att, i samråd med författaren, redigeraartiklar och bilder så att de passar det aktuella numret. Ar du tveksam om materialet passar, kontakta redaktören.Tala om hur du vill ha din artikel. Material kan även mailas till någon i Redaktionsrådet (se nedan).
Medlemi STAR blir man genom att betala in årsavgiften till STARs Plusgirokonto 70 87 05 - 9. För 2013 gällerföljande avgifter: 100 kr för dem som är under 26 år, 150 kr för övriga. För ytterligare 200 kr kan man även blimedlem av Svenska Astronomiska Sällskapet och få tidskriften Populär Astronomi. Detta förmånliga erbjudande(rabatt 50 kr) gäller endast för STAR-medlemmar, som betalar avgiften till STARs Plusgirokonto. Glöm inte attange namn, adress och födelseår på inbetalningen. Gärna även telefonnummer och mailadress.
Föreningen förfogar över två observatorier i Stockholmstrakten: ett i Saltsjöbaden och ett i vår klubblokalMagnethuset på Observatoriekullen. STAR anordnar föredrag, bild- och filrnvisningar, astronomiska observationer,astrofoto, teleskopbygge, vanlig mötesverksamhet m.m. På måndagar kl. 19.00, utom under helger och skollov,håller STAR öppet i Magnethuset för varande och blivande medlemmar.
Föreningen är en underavdelning till Svenska Astronomiska Sällskapet och är också ansluten till Förbundet UngaForskare, som särskilt vänder sig till ungdomar under 26 år.
Har du frågor? Kom till oss, skriv eller ring:STAR, Stockholms Amatörastronomer, Drottninggatan 120, 113 60 STOCKHOLMwww.starastro.orgTelefon 08 - 32 10 96 (måndagar kl 19 - 20 svarar troligen någon)
STARs styrelse och övriga funktionärer 2013OrdförandeNils-Erik ”Nippe” OlssonFregattvägen 3132 46 Saltsjö-BooTel hem 08-715 62 52Mobil 070-517 62 [email protected]
Vice ordförandePeter MattissonTegelbruksvägen 10A126 32 HägerstenTel hem 08-726 97 [email protected]
Kassör, nyckelansvarig,Obs-chef SaltisGunnar LövsundKolartorpsvägen 26136 48 HandenTel hem 08-777 40 40Mobil 070-657 15 [email protected]
SekreterareMats MattssonLodjurets gata 225136 64 HaningeTel hem 08-777 78 [email protected]
StyrelseledamotRickard BillerydTranebergs strand 41167 40 BrommaTel hem 08-38 33 77Mobil 070-728 05 [email protected]
StyrelseledamotGöte FlodqvistCigarrvägen 19, 1 tr.123 57 FarstaTel hem 08-604 16 02Tel arb 08-585 862 [email protected]
StyrelseledamotLinda RosendahlTunvägen 22, 4 tr.170 68 SolnaTel: 08-122 930 29Mobil: 073-676 78 [email protected]
Styrelseledamot och webmasterJohan OlzénTorggatan 20B, 3 tr.749 49 Enkö[email protected]
StyrelseledamotHans AgblomLodvägen 4, 4 tr.192 59 SollentunaTel hem 08-96 53 75Mobil 070-260 69 [email protected]
Obs-chef MagnethusetCurt OlssonNimrodsgatan 17, l tr.115 42 StockholmTel hem 08-664 21 90Tel arb 08-764 19 [email protected]
ValberedningJohnny RönnbergYtterbyvägen 4B, 1 tr.192 76 SollentunaMobil: 070-799 42 92j ohnny@j ohnnyronnberg.com
ValberedningBernt BalkhKlippgatan 18, 5 tr.116 35 [email protected]
RedaktörHans HellbergLofotengatan 16164 33 KistaTel hem 08-751 37 89Mobil 070-338 10 [email protected]
RevisorHåkan HolrnbeckKälldisvägen 1187 72 TäbyTel hem 08-510 10 627Mobil 070-520 46 [email protected]
RevisorChrister FribergMobil 070-723 04 [email protected]
RedaktionsrådetGunnar Lövsund
([email protected])Göte Flodqvist
Omslagsbilden: Spiralgalaxen M33 i stjämbilden Triangeln är efter Andromedagalaxen M31 den skenbart största galaxen som vikan se från Sverige. Den har en utbredning på eza 71 x 42 bågminuter och apparenta magnituden 5,72. För att se den med blottaögat krävs en mycket mörk himmel. Fotot är taget i Dalarna av Mats Mattsson. 2013-10-01/refraktor 120 mm f=6,4/C21110I11100DflSO 800/4x5 minuter.
2
INLEDAREN
Jag har nu väntat in i det längsta med att skrivadenna inledare. Anledningen är att jag velat invän-ta om något besked kommer från Kungl. Veten-skapsakademien (KVA) om ObserVa-toriemuseetsstängning. Nu kan jag inte vänta längre för attSTELLA måste hinna ut före Jul.
I STELLA nr 2 2013 skrev jag om KVAs beslut attObservatoriemuseet ska stänga och avvecklas2013-12-31. Sedan dess har vi inte fått någon nyinformation från KVA. Den information jag harkommer i huvudsak från media och Observatoríe-kullens Vänförening. Det senaste jag hört är att enideell förening förhandlar med KVA om att övertadriften av museet. För att få ekonomi i verksamhe-ten vill de hyra ut lokalerna till vigslar, dop och lik-nande. Föreningen har vad jag förstår stött på mot-stånd från ledamöter i KVA beroende på att de intehar någon naturvetenskaplig bakgrund. Det finnsdock krafter (bland annat Vänföreningen) som job-bar för att få beslutet upphävt eller framflyttat etthalvt eller helt år för att under tiden finna en bra lös-ning. Någon information direkt från KVA har STARinte fått så vi känner oss trygga i Magnethuset. FrånKVAs fastighetsavdelning har jag hört att allahyresgäster ska vara kvar och STAR är en hyres-gäst. Alla ni som finns med i min e-postlista harlöpande fått information om utvecklingen. Ni sominte finns med där kan skicka ett mejl till mig ochtala om att ni vill stå med.
2013 har varit ett bra år för STAR med många nyamedlemmar och fler roliga aktiviteter. Läs underHänt I STAR där redogörelser finns. Jag tolkar detsom att vi har ett bra program och en dialog där allamedlemmar kan komma till tals.
En rolig sak är att vi fått ett nytt teleskop. EnCelestron med 2 800 mm brännvidd. Tele-skopet ären gåva från företaget AstroSWeden. Vi har intejusterat allt men vi har ändå använt det och konsta-terat att det håller mycket hög klass. Vi säger ettstort TACK till AstroSWeden för den fina gåvan. Gågärna in på STARs hemsida och följ länken tillAstroSWeden. Där kan ni finna allt som behövs foren Amatörastronom.
Annat roligt är att vi firat 50 års jubileum med fullthus både i Magnethuset och i museets l700-talsvalv där en stor buffé serverades. Stämningen var
redan från start på topp när vi samlades med ming-el i Magnethuset. Jag vill här framföra ett stort tacktill alla som hjälpte till och då speciellt till festkom-mittén som gjorde ett mycket bra jobb så vi fick enkul och trivsam fest med mycket god mat ochdryck. Se bilder i denna STELLA.
På ett styrelsemöte bestämdes att Vi ska försökakomma igång med en kurs i astrofotografering sommånga medlemmar önskat. Ett utskick gjordes föratt få reda på intresset och vilka önskemål somfanns. Redan efter några timmar hade jag mer än tiosvar som sa att de gärna villa vara med. Sedan desshar många fler svar inkommit. Vi har även fått öns-kemål om fler studiebesök på spännande plattseroch även utflykter till andra ställen än Saltis fornattliga observationer. Styrelsen bearbetar alla öns-kemål vartefter de kommer och vi ska göra allt föratt infria det som går att infria.
Programmet för våren 2014 medföljer denna STEL-LA och jag hoppas ni finner måndags-kvällarna till-räckligt spännande för att komma dit. På baksidanav programmet finns dag-ordning och kallelsen tillårsmöte, som är den 17 februari 2014 klockan 1900i Magnethuset. Motioner ska vara styrelsen tillhan-da minst en månad före mötet.
Året 2013 närmar sig slutet och vi ser tillbaks på etthändelserikt år. Vädret har jag som Vanligt hört kla-gomål på. Men det är väl som med allt annat - detär bara att anpassa sig och göra något som passarden dagens Väder. En stor fördel med astronomisom hobby är ju att det alltid går att göra något oav-sett väder. Vid klart Väder gäller observationer.Mulet väder med regn eller snö är perfekta tillfällenatt förkovra sig eller pyssla med sin utrustning. Närdet gäller att förkovra sig är nätet det perfekta red-skapet. STARs hemsida är väl Värd att besöka någragånger i veckan. Där finns bland annat ett fint gal-leri med många fina bilder tagna av medlemmar.Alla medlemmar kan lägga upp sina bilder. Allt ärvälkommet. Förutom bilder finns många länkar tillbra information. På medlemssidor med inloggningfinns bland annat stadgar och annat viktigt omStockholms Amatörastronomer.
Nils-Erik OlssonOrdförande z' STAR
íkíökSammanställt av Gunnar Lövsund
HÄNT I STAR *Yu/k*
Observatoriekullens dag 2013-09-07Observatoriekullens Vänförening arrangerade åretsObservatoriekullens dag. Den blev som vanligt enkul lördag med massor av människor på kullen. Ob-servatoriemuseet hade Öppet Hus med guidade turerVarje halvtimme och gratis inträde. STAR hadeMagnethuset öppet och visade solen i vår 60 mmZeiss-refraktor på gården. Det fina vädret bidroggivetvis till folkfesten. Enda smolket i bägaren vardet Kungliga Vetenskapsakadernins ständige sekrete-rare Staffan Normark pratade om i sitt öppningsanfö-rande. Nämligen om varför de beslutat stänga museet2013-12-31. Det förrnörkade dagen en aning meninte mer än att STAR vid stängning kl 1700 kunderäkna in mer än 200 nöjda besökare. 6 stycken nöjdaSTAR-medlemmar vände hemåt efter en givande dagdär vi fått svara på frågor om det mesta i Universum.Många gäster kom fram och gav sitt stöd till STAR
för att vi ska finna kvar i Magnethuset. Jag är dessu-tom skapligt säker på att vi fick några nya medlem-mar.
Text Nippe Olsson
v
Diskussion runt solteleskopet.V i Foto Magnus Nordén
Min förkärlek till gamla astronomer 2013-09-16Ulrika Engström är vetenskapsj ournalist och redaktörför Vetenskapens Värld på Sveriges Television. Honär även författare till den välskrivna boken ”Himlensväktare” som företrädesvis handlar om forntida ast-ronomer i Asien. Det var också ämnet för kvällensföredrag. De gamla astronomerna ville förstå världs-bilden, men hade tämligen enkla instrument till sittförfogande. Man kan säga att det första observatorietvar en pinne (gnomon) nedstucken i jorden för attmäta solhöjden. Man utvecklade geometrin samtidigti Kina och Grekland. Kineserna mätte och noterade
himmelska händelser,men frågade inte varförLex. planeterna rördesig. Det gjorde däremotgrekerna. Ulrika berät-tade också om JohannesKepler som den förstescience fiction-författa-ren när han skrev om enlärjunge till TychoBrahe som åkte till månen.
Astronomins dag och natt 2013-09-28För andra året i rad arrangerades ”Astronomins dagoch natt”. Observatoriemuseet hade rundvandringaroch visningar. I Magnethuset höll Nils-Erik Olssontvå föredrag om astronomi och vår stjärnbimmel.Det var fullsatt till sista plats i Magnethuset vid bådaföredragen. Tack vare Nils-Erik Olssons lättsammasätt att berätta blev kvällens besökare mycket enga-gerade och ställde många frågor. När föredragen varslut stannade många intresserade besökare kvar runtNils-Erik Olsson och diskuterade, lyssnade och frå-gade resten av kvällen. Runt hundrafemtio personerbesökte oss. Det är alltid kul när det kommer med-lemmar på besök, i synnerhet om Karsten Jöred ären av dem, honom kan man nämligen fråga om alltoch få svar. Uppe i kupolen tog Göte Flodqvist ochMats Mattsson hand om kön som väntade. De berät-tade om och visade vårt nya teleskop. Tyvärr var detinte kalibrerat. I början av kvällen spelade detmindre roll för himlen var molnig. Men senare
"fw _Ewa Thörn
4
Nils-Erik Olsson ifull diskussion med
kom en hel del besökare tillbaka för man kundeskymta en och annan stjärna på himlen. Men det gårju bara inte att kalibrera och läsa manual med kupo-len full med besökare. Som tröst fick i alla fall någrase på stjärnan Vega genom vårt nya CelestronCPCl lOOGPS. Ett annat intressant besök var ett parengagerade personer som samlade in namn for att på
något sätt kunna påverka KVA så att Observatorie-museet kan fortsätta sin verksamhet. De delade utlappar med texten Rädda Observatoriemuseet ochkommer inom kort att publicera en artikel under
Webadressenhttp://thearticlebav.com/Article/54-Rädda-Observatoriemuséet.
Text och bild Hans Agblom
Utflykt till Saltsjöbaden 2013-09-23Chefen för Kunskapsskolans NaturvetenskapligaCentrum, Kurt Berndt, hade vänligheten att bjuda påen guidad tur i observatorierna i Saltsjöbaden. SeNippe Olssons rapport ”Studiebesök i Saltsjöbaden”på sidan 6.
Kurt Berndt
Sannolikhet för liv i universum 2013-09-30Tore Månsson, STAR, redogjorde för Drakes ekvation. Ett referat signerat Karsten Jöred återfinns på sidan 13.
STAR-party 2013-10-07Fyra teleskop/astrofotoutrustningar fanns påplats uppe på Observatoriekullen under kväl-len. Diskussioner och observationer var påfallandeflitiga kring dem, ute på gården. Dessvärre skedde en
olycklig närkontakt mellan en utrustning och en bil imörkret. Men, problemet löstes upp i godo av deinblandade.
Text Göte Flodqvíst
Astrofotografer'mg 2013-10-14Göte Flodqvist berättade om hur man går till väga föratt fotografera himmelsobjekt, vilken utrustning mankan ha och vilka metoder som används för att dels ta
foton, dels efterbehandla dem. Till detta hade hangjort en instruktiv PowerPoint-presentation.
Jubileumsfest 2013-10-19En lyckad tillställning när STAR fyllde 50 år. Runt35 gäster kom och hade trevligt i Magnethuset och i
observatoriets källare. Se en bildkavalkad påmittuppslaget.
Hur ställer man ett solur 2013-11-18Karsten Jöred, vår mångkunnige medlem, delgav osssina kunskaper om solur, dessa mångtusenåriga tid-mätare. Genom tiderna har de utformats på mångaolika sätt, men alla bygger på att en skugga kastas påen tidsskala. Det finns bla. horisontella, vertikala,ekvatoreala, analemmatiska, portabla och t o m digi-tala solur. I Saltis finns ett precisionssolur som har enavvikelse på högst 30 sekunder från rätt tid och somkan visa datum mm med solens hjälp.
Ett vackert resesolur
Nya teleskopetVårt nya teleskop i Magnethuset har nu varit i driftsedan mitten av september. Hittills har vi konstateratatt optiken är förstklassig med skarpa stjärnor. Foku-seringen är också betydligt bättre än på vårt gamlaMeade LX200. Däremot har de flesta förevisarna
haft problem med handkontrollen. Inställningar för-svinner oförklarligt. Om det är ett tekniskt fel ellerhandhavandefel är vi ännu inte på det klara med. Ialla fall är vi tacksamma för nytillskottet som skänktsav AstroSWeden AB.
STUDIEBESÖK I SALTSJÖBADENText Níppe Olsson, STAR. Foto Bo Zachrisson, STAR
Måndagen den 23 september träffades 32 styckenförväntansfulla medlemmar på parkering vidMagnethuset. Vi tog plats i de bilar som fanns ochstyrde kosan i en lång karavan till det gamla obser-vatoriet i Saltsjöbaden (Saltis). Inte för att obser-vera utan för att göra ett studiebesök och att sebyggnaderna och framförallt de stora teleskopen.Astronomerna flyttade 2001 till Albanova och nuär det Kunskapsskolan som hyr hela anläggningenav Statens Fastighetsverk.
Kurt Berndt som är chef för Kunskapsskolans Na-turvetenskapliga Centrum och kvällens guide togemot oss nedanför den stora trappan till huvud-byggnaden. Vi tog plats i en skolsal där vi hälsadesvälkomna och fick information om Kunskapssko-lan och Saltis. Därefter tittade vi på en film om hurdet var på 1930-talet när observatoriet var nytt,invigdes 1931. Observatoriet var då ett mycketaktivt observatorium med många astronomer ochstudenter. En påtaglig skillnad mot i dag var att detrots en bitande kyla i natten var klädda i kostymoch överrock istället för dagens varma jackor. Såglite speciellt ut. När filmen var slut gick vi till detstora spegelteleskopet som nu är nyrenoverat. Spe-geln med en diameter om l meter har fått ny be-läggning i Uppsala och datorn har ett nytt operativ-system som Kurt Berndt gjort. Jag gissar att dettateleskop var kvällens höjdpunkt med tanke på denenorma välvda byggnaden med sitt stora teleskopdär sekundärspegeln bärs upp av en många meterlång fackverkskonstruktion. Sekundärspegel för-resten, den är borttagen och ersatt med en kyldCCD astrofotokamera av modernaste snitt. Vi gickvidare till Astrografen och den stora Schmidtkame-ran som är gigantiskt stor och helt inkapslad. Vifick veta att glasplåtar stacks in i ett fack i mittenav strålgången där andra teleskop normalt har ensekundärspegel. Glasplåtarna var förbehandlademed diverse kemikalier och ofta försedda med ettinkopierat rutmönster för att enkelt kunna be-stämma motivets position och eventuella rörelser
I meters spegelteleskop
6
när det jämfördes med bilder som togs senare.Därifrån gick vi åter till huvud-byggnaden därdubbelrefraktorn finns i sin kupol högst uppovanpå det runda biblioteket. Refraktorn består avtvå tuber med varsin 60 cm stor lins. Den ena tu-ben används till fotografering och den andra somledtub. Alla bilder består av tre exponeringar isvartvitt med filter för de tre grundfargerna. Vi fickgå i tre grupper eftersom det rörliga golvet inteklarar så många. De som väntade passade på attfrån den stora takterassen titta ut över det vackraSaltsjöbaden och den mörka skärgården. Saltis nyaoch mycket speciella solur fick mycket uppmärk-samhet.
Kvällen avslutades i skolsalen där vi började. Kurttackades av med en stor applåd och som tack fickhan ett diplom som Lena Birnik gjort. Några ob-servationer blev det inte och var heller inte plane-rat. Men vi vände hem efter en mycket trevlig ochgivande kväll. De jag pratade med var mycketnöjda och tyckte att uteblivna observationer integjorde så mycket eftersom vi fick se så mycketintressant och även höra en hel del av vår duktigeguide. Kurt är förresten inte bara chef i Saltis, hanär även professor i Molekylär Biofysik vid Karo-linska Institutet.
Soluret på natten
Dubbelrefiaktorn i huvudbyggnaafevnv
OM UPPBLossANDE sTJÄRNoRText Magnus Nordén, STAR
Amatörastronomen Koichi Itagaki upptäckteett objekt den 14 augusti, med den initiala be-teckningen PNV J20233073+2046041 somsedan dess fått namnet Nova Delphini 2013,och sedermera även V339 Del. Objektetsrektascension är 20h 23m och dess deklination+20.76°, Vilket placerar det i stjärnbilden Del-fmen. Som ljusast Var dess skenbara magnitud+4.3. Den anses Vara av typen NA (se nedan)Vilket innebär en snabb minskning i magnitud.De som brukar kolla på Nasas dagligaastrofoto (hgpj/apodnasagov) kan ha noteraten bild där den 16 augusti.
Att den här typen aV objekt kallas Nova brukartillskrivas Tycho Brahe som observeradesupemovan SN 1572 i Cassiopeja och beskrevden i sin bok 'De Stella Nova' - som är latinför 'om den nya stjärnan'. Den underliggandefysiken för novor och supemovor och att deVar olika processer förstod man först långtsenare efter Tycho Brahes tid, och termen”supernova” myntades först på 1930-talet avWalter Baade och Fritz Zwicky.
Astronomcr uppskattar att det inträffar 30 - 60noVor per år i Vintergatan, men i dagslägetupptäcker man bara ungefär 10 per år. Man seräven ungefär 25 per år i Andromedagalaxen,och en handfull i några andra av Våra närmastegranngalaxer, exempelvis i Messier 33.
Namnkonvention
Novor brukar namnges efter det år de upptäcksoch den stjärnbild de ligger i enligt mönstret'Nova <stjämbild> <årtal>'. Och ifall det in-träffar fler än en nova i samma stjärnbild un-der samma år lägger man till ett löpnummer,exempelvis Nova Sagittarii 2011 #2. De bru-kar även få en beteckning enligt den konvent-ion som används inom GCVS (General Cata-log of Variable Stars).
Klassificering
Novor brukar klassificeras efter hur dess ljus-styrka förändras över tid enligt följande:
0 NA: Snabb Nova, en snabb ökning iljusstyrka som följs av en minskningav ljusstyrkan i 3 magnituder på max
hundra dygn.0 NB: Långsam Nova, minskar sin
ljusstyrka med tre magnitudsteg på 150dygn eller mer.
0 NC: Väldigt långsam Nova, har sinmaxstyrka under ett årtionde eller meroch avtar i ljusstyrka Väldigt långsamt.Möjligtvis skiljer sig den under-liggande fysiken för den här typen avobjekt Väsentligt från Vanliga novor.
0 NR/RN: Återkommande Nova, där tvåeller fler utbrott observerats med 10 -80 års mellanrum.
En hypotes bland astronomer är att majoritetenav alla novor är återkommande, med periodti-der på tusen upp till hundratusen år, där pe-riodtiden antas Variera omvänt mot den Vitadvärgens massa. Ju större massa desto kortareperiodtid.
Vad är en Nova?
HuVudseriestjärnor drivs aV fusion, primärtfrån Väte till helium och ju tyngre stjärnan ärdesto tyngre grundämnen (upp till högst järn)kan fusionen producera. När en stjärnasbränsle är slut bildas i de flesta fall (uppskatt-ningsvis över 90 procent av stjärnorna i Vin-tergatan) en vit dvärgstjäma i slutet av livscy-keln. Dessa är betydligt mindre än stjärnor ochhar betydligt högre täthet. Till större delenutgörs de av något som brukar kallas degene-rerad materia, och det gravitationella tryckethålls emot av Paulis exklusionsprincip.
Den närmaste kända Vita dvärgen är Sirius B(RA 06h 45m, dek -16,7°) som ligger drygt 8ljusår bort i stj ärnbilden Stora Hunden.
Ifall en Vit dvärg lyckas attrahera Väte från sinomgivning (om den ingår i ett binärt systemeller har interstellär gas i sin närhet) kan enfusionsprocess starta igen när materialet nården Vita dvärgens yta och ge en kraftig ökningi ljusstyrka under en tid. I dagens terminologiär det den här typen aV process som kallasnoVa. I anslutning till en nova kan överblivetmaterial skjutas ut och brukar kallas för ennovalämning (Nova Remnant på engelska).
Dessa är mindre och ljussvagare än super-novalämningar och planetariska nebulosor.
Inom astronomin försöker man ofta hitta stan-dardljuskällor (Standard Candles på engelska)för att kunna avgöra avståndet till objekt. Ast-ronomer har försökt bedöma ifall novor kananvändas för det ändamålet och anser att dehar ungefär samma noggrannhet somCepheidvariabler.
1989 föreslog tre japanska astronomer ”he-lium-novor” som ännu en kategori av novor.Tanken är att helium snarare än väte förbrännsi processen, och dessa borde i så fall saknavätelinjer i sitt spektrum. Totalt har fem kan-didater för denna typ observerats sedan dess.
Novor anses bidra till förekomsten av blandannat helium, syre, kväve och kol i det inter-stellära mediet. Inga tyngre grundämnen änjärn kan produceras i den här processen.
Ljusstark Röd Nova
Jag är osäker på ifall det finns någon vederta-gen svensk term för ”Luminous Red Nova”(förkortas LRN) men namnet till trots är pro-cessen skild från novor. De tänks vara resulta-tet av två stjärnor som slås ihop. Det har ob-serverats relativt få kandidater för denna typav objekt sedan idén presenterades i slutet av1980-talet. I ljusstyrka är de starkare än novormen svagare än supernovor. I de optiska våg-längderna (främst rött) är de synliga undernågra veckor eller någon månad, och i infraröttkan de öka och minska i ljusstyrka en längreperiod.
Dvärgnova
En dvärgnova kan uppstå i ett binärt systerndär den ena komponenten är en vit dvärg.Mekanismen skiljer sig från vanliga novor,dess ljusstyrka är svagare och de är återkom-mande med tidsskalor som varierar mellandagar och årtionden.
SupernovaEn supemova är väldigt energirik och är ljus-starkare än sin modergalax under en tid (veck-or eller någon månad). En supernova kanskapas på två sätt, antingen i slutfasen hos enstjärna där massan är tillräckligt hög, eller när
8
en vit dvärg får mer massa så att dess massaöverstiger den så kallade Chandrasekhargrän-sen (ungefär 1,4 solmassor).
Supemovor anses bidra till förekomsten avtyngre grundämnen i det interstellära mediet(även tyngre grundämnen än de som kan skap-as via fusion).
De används också som standardljuskällor ochnobelpriset i fysik 2011 byggde på resultat avstorskaliga observationer av supernovor, därman kunde dra slutsatser om universums ex-pansion.
Namnkonventionen för supemovor är SN <år-tal> <bokstavsserie>. De första 26 under ett årnamnges A-Z och sedan dubbla bokstäver ex-empelvis SN 2011 FE (som några Star-medlemmar observerade och fotograferade iMessier 101 under hösten 2011). Man upp-täcker ungefär 150-250 per år i dagsläget.
Supernovor klassas dels om de har vätelinjereller inte (typ I saknar väte medan typ II harväte), och dessa har ett par underklasser: TypIa/ Ib / Ic och Typ lIb / II-L / II-P / IIn.
Resterna efter en supernova (Supernova Rem-nant på engelska) kan vara ganska lika plane-tariska nebulosor, men de båda typerna avobjekt är resultatet av olika processer (ävenom båda i någon mening är något som kan blikvar efter en stjärna dör).
En klass av supemovor kallas Hypernova somär betydlig mer energirik än vanliga superno-vor.
Kilonova
I juni observerade Swift-teleskopet ett objekt iLejonet (RA llh 29m, dek +17,07°) ungefär 4miljarder ljusår bort, som Hubbleteleskopetgjorde uppföljande observationer på någotsenare i optiska och infraröda Våglängder.Detta objekt anses vara en så kallad kilonovasom brukar vara upp till tusen gånger ljusareän en vanlig nova och en tiondel eller en hund-radel så ljusa som en supernova. Enligt aktu-ella modeller så handlar det om objekt somefter att ha varit ett binärt systern av väldigtmassiva objekt (neutronstjämor eller möjligen
små svarta hål) efter en lång tid fallit in mot vis nya, och relativt få objekt av den här typenvarandra, och under samgåendet förekommer har observerats hittills.korta gammablixtar. Processen genererarockså tunga grundämnen (högre än de som fås Se även:ur fusion). Modeller för dessa är förhållande- http://hubblesite.org/newscenter/archive/releas
es/2013/29/full/
Några av de senaste årens novor:
Årtal Stjärnbild Koordinater Peakmagnitud Avståndl999 Seglet t 45m, -52,4° +2,6
1999 Örnen l9h 23m, +4,95° +4,0 5200 ljusår
2000 Akterskeppet 07h 38m, -26,95 ° +8,6 27000 ljusår2006 Ormbäraren l7h 50m, -6,7° +4,5 5000 ljusår2007 Skorpionen 16h 58m, -32,3 3 ° +3,9 5000 ljusår2009 Floden 04h 48m, -10,l7° +5,5 22000 ljusår2013 Delfinen 20h 23m, +20,76° +4,3
'if ' 0 Deneb
Ven'fli
' (3'Nova Delphini Ü '
C f.
I
4.Altair
Härfanns novan. Novabild av Claes Schibler, Klövsjö. 2013-08-24. Canon 600D, 300 mm.Magnítud c.'a 6,0.
En nova ser ut som en vanlig stjärna. Detroliga är att den inte synts tidigare, i varjefall inte med den höga ljusstyrkan. Denkanske inte heller finns med på de flestastjärnkartor. Nova Delphini 2013 varovanligt ljus.
Novabíld av Gunnar Lövsund, Handen, 2013-09-04.Canon 400D + teleskop 1000 mm. Området täckermarkeringen i Schíblers bild. Här har magnítudenavtagit till 7,5.
STARs 50-årsjubileum 2013-10-19I.
\ nu*fl x. W
Mingel iMagnet-huset
Rickard Billeryd (t v), som varit med sedanstarten , berättade om STARs tillblivelse och
_ ordförande Nippe (t h) talade om hurföreningen lever i dag. | mitten Curt Olsson,STARs teknikexpert.
Efter mingel och föredragserverades en god buffé iobservatoriets 1700-talsvalv.
10
KällarmästareHasse Agblom
Hasse Anderssonordnade en klurigfrågesport med enannorlunda poäng-beräkning. Vinnareblev Lars-Erik Svensson,ordförande i EAF.
Johan Karlsson (3:a fr. höger) skänkte en finbok - IVloonfire - som här beundras._
Foton: Bo Zachrisson och Lars-Erik Svensson
11
NYA KoMETERText Gunnar Lövsund, STAR
Komet ISON är död.Komet Lovejoy lever.
Vi hade hoppats att få se minst två fina kometer idecember. Nu blir det en mindre eftersom ISONhar disintegrerats vid passagen av solen. Kometerär ju som bekant notoriskt opålitliga. Även om deär relativt ljusstarka när de är på ingående i solsy-stemet, så händer det att de förändras (tex. brytssönder) och försvagas när de rundar solen.
Komet C/ZOIZSI (ISON)Denna kornet hade förutsättningar att bli en av destörsta och ljusstarkaste kometerna på senare år.Det berodde dels på kärnans storlek, dels på att denskulle passera mycket nära solen. Det senare kundetyvärr också medföra att kometen splittras och blirljussvagare. Kometen upptäcktes 2012-09-21 medett 16-tums teleskop (ISON = International Scien-tífzc Optical Network) i Ryssland. Troligen var deten ny kornet från Oorts moln och eftersom bananvar nästan parabolisk skulle vi aldrig få se denåterkomma. Under hösten har kometen varit synlig
I \ t
Lyra §'I ' .'Éltercule-š'f - t. ._//\-~ -
' r 25.12. _
'__H ' __i \ _Ä' n _ _'-
'i " " '.- :.. -- " l/ _ Ursa Mai' 43-1."\ : / .:-'
J /./ I ' .
på morgonen före soluppgången. Den passeradenärmast solen 2013-11-28 (perihelium) på avstån-det l 800 000 km (0,012 AU). Bilder från rymdte-leskopet SOHO visar hur ISON blir mycket ljus-stark precis före passagen, men efter blir den mesten kometsvans utan huvud. Så tyvärr fick vi inteuppleva något som kunde blivit århundradetsstörsta kornet.
Komet C/2013R1 LovejoySom beteckningen anger är det en nyupptäckt ko-rnet (2013-09-07). Amatörastronomen TerryLovejoy, Australien, fann den med ett teleskopmed 200 mm öppning (mindre än vårt i Magnethu-set). Läs Terrys egen berättelse om upptäckten härmgz//Wwwscribdcom/doc/l77934672/1-Discovery-of-cZOl3R1-Loveiov-4-Sen-10
Det är en långperiodisk kornet med perihelium2013-12-22 0,8 AU från solen så den bör överleva.Närmast jorden 2013-11-20. Från 2013-12-15 ärden synlig hela natten. Maximal ljusstyrka beräk-nas till magnitud 4,5. Vi håller tummarna!
.U\.
t i U
1 Camos _ v^ '_Venatíci
- /eh- _ ,
'__-'- .\\-Cøma_i \ _ ' 'I
r . r .\
.-. .-"' v.
0I ' '.3 Eooies 1
Banorför kometerna
12
HUR sANNoLl KT ÄR LIV 1 UNIVERsUM?Text Karsten Jörea', STAR
Referat av föredrag av Tore Månsson, medlem z'STAR, 30 september 2013 íMagnethuset.
Tore påpekade först att de följande resonemangeninskränkte sig till att gälla vår egen galax Vinterga-tan.
Liv i den mening som vi känner till bygger på spe-ciella egenskaper hos ett enda av periodiska syste-mets 92 ämnen, nämligen kol. Vår kropp består tillstörre delen av relativt få grundämnen, men kräverdessutom vissa andra ämnen i små mängder. Dessagrundämnen bildades ej vid Big Bang utan förstvid supernovaexplosioner långt senare. Men Vin-tergatan innehåller tillräckligt med generationer avstjärnor som inte tillhör den allra första, för attgoda förutsättningar bör finnas för liv på flera hålli vår galax. De utgör eller finns i en s.a.s. beboeligzon inom Vintergatan. Man bör inte befinna sig förnära pågående stjämbildning och inte heller alltförnära galaxens centrum, där troligen ett svart hålgör miljön mindre hälsosam.
Astrofysikern, amerikanen Frank Drake (född1930) uppställde år 1961 en formel (The DrakeEquation) med vars hjälp han försökte uppskattaantalet möjliga civilisationer i Vintergatan, avsettatt stimulera till ett sökande efter sådana. (ProjektSETI = Search for Extra-Terrestrial Intelligence).
Drakes' ekvation lyder:N=R*fp*ne*fl*fi*fc*L
där:N I Antal civilisationer i vår galax med vilka
(radio-) kommunikation kan vara möj-lig,
R = Den genomsnittliga hastigheten hos stjärn-bildningen i Vintergatan i antal stjärnor /år,
fp = Bråkdelen av dessa stjärnor som harplaneter,
ne =Det genomsnittliga antalet planeter perstjärna med planeter, som har potentialenatt kunna hysa liv,
fl = Bråkdelen planeter med livsbetingelser,som verkligen utvecklar liv någon gång,
fi = Bråkdelen planeter med liv som leder tillintelligent liv (civilisationer),
fc = Bråkdelen civilisationer som utvecklar enteknologi som avsätter spår som gör attderas existens i rymden kan upptäckas(= har förmågan att kommunicera),
L = Den tidsrymd under vilken sådana civili-sationer ger ifrån sig hörbara signaler tillrymden.
Tore .oi-de ett försök till optimistisk uppskattningav de olika faktorerna med hänsyn till de senasterönen om tex. exoplaneter.
Många av faktorerna är svåra eller nästan omöjligaatt veta, men de flesta uppskattningar och ävendenna slutade på att vi mycket väl kan vara en-samma i hela vår galax. Detta är ju i så fall också igod överensstämmelse med den s.k. Fermis para-dox: ”Funnes det ett antal civilisationer på högteknologisk nivå så borde det krylla med signalerfrån rymden”. Istället är det helt tyst, möjligen medundantag av den s.k. "WoW-signalen" (15/8 1977,Delaware, Ohio), återgiven här:
Den har tyvärr aldrig återupprepats.
Optikintresserad?
STAR har en del äldre optik, mest till kameror, som tar plats i gömmorna. Där finns också ett par speglar tillNewtonteleskop och en hembyggd refraktor av enklare modell. Kom gärna till Magnethuset någon måndag-kväll och titta i förrådet och lägg ett bud. Vi kommer inte att vara snikna.
13
SALTSJÖBADENS AMATÖROBsERVAToRIUMGöte Flodqvíst, STAR
Hantelnebulosan, M27, fotograferad med Newtonteleskopet i Saltsjöbadens Arnatörobservatorium, 2013-10-03. Dettaför att kontrollera att den nya, stabilare drivmotormonteríngen, som jag tillverkade och monterade i somras, filngcrar.Bilden består av 4 stycken delexponeringar, som sedan är sammanlagda i en bild. Delbilderna är exponerade iprimärfokus i ca 60 sekunder, 180800, med en Canon 1000D och utan ett styrteleskop. Det finns en viss, liten drift avstjärnorna på någon delexponering, men väl inom toleransgränsen för visuella observationer i vart fall. Det är inte utrettom det beror på polinställningen eller annan (extern) faktor i teleskopdrivningen. Bilden finns publicerad i färg iGalleriet på STARs Internetsida.
Bildema visar stegmotorns fäste (det nya till vänster, det gamla till höger) som består av en 8 mm tjock eloxideradaluminiumskiva. Som tur var gick det att återanvända några gängade hål i fundamentet fór monteringen av det nyafästet. Det tidigare motorfästet hade en tendens att flexa, när stegrnotorn snurrade. Motormonteringen är nu betydligtstabilarey
14
Galaxema M66 och M65 iLejonet, fotograferade viaNewtontuben, 2013-11-14.3 stycken 2 minuters ex-poneringar, ISO800, meden Canon DSLR samman-lagda till en bild. Även härkunde en skarpare slutbilduppnås om vi hade ettstyrteleskop monterat förnoggrannare fóljning avteleskopet på stjärnorna.Bilden är något beskuren.
I Amatörobservatoriets östra kupol finns Newtontuben (lO”) till vänster. Cassegraintuben (10”) i mitten och ett ”piggy-back”-monterat litet teleskop (mitt privata) for fotografering med en DSLR-kamera.
I Saltsjöbadens Amatörobservatorium finns for den händige och teleskopintresserade stora möjligheter att hjälpa tillmed skötseln av instrument och lokal. STAR behöver akut hjälp med att få en motorkontroll i deklination (stegmotorfinns redan) för att senare kunna montera ett styrteleskop (”autoguidning”) som också finns. En förutsättning är att denintresserade är förevisare.
15
VAD ÄR AToMER?Text Magnus Nordén, STAR
Lite historik
Ursprunget för ordet atom kommer från grekiskanoch avser något 'litet och odelbart'. Funderingarkring konceptet har förekommit sedan fyra ellerfem sekel före Vår tideräkning, bland annat av De-mokritos i Grekland.
Den nutida förståelsen av atomer är förhållandevisny. Ifall man är generös kan man betrakta alkemisom en föregångare till dagens kemi, och dåsträcker sig dess historia många sekel bakåt i tiden.
1803 presenterade John Dalton en idé kring grund-ämnen och att dessa kunde slås samman till andrakemiska ämnen.
Under 1820-talet letade den tyska kemisten J WDöbereiner efter samband mellan olika ämnensatomvikt och dess kemiska egenskaper, och under1860-talet sammanställde den brittiske kernistenNewlands en tabell med de då kända ~ drygt 60 stf grundämnena efter stigande atomvikt. I mitten av1860-talet presenterade Josef Loschmidt från Ös-terrike en uppskattning av storlekarna på de mole-kyler som luften består av.
Den första versionen av det periodiska systemetpresenterades 1869 av Dmitrij Mendelev frånRyssland och nästan samtidigt av Lothar Meyerfrån Tyskland.
Elektronen upptäcktes 1897. Protonen dök uppsom koncept 1815 men påvisades först 103 år se-nare. Hypotesen om neutronen lades fram på 1920-talet och själva neutronen upptäcktes 1932.
År 1904 presenterade I J Thomson den modell föratomen som brukar kallas plommonpudding-modellen, och ett par år senare presenterades Rut-herfords modell för atomen. Och slutligen presen-terade Niels Bohr år 1913 den modell av atomensom brukar kallas Bohr-modellen (eller Bohr-Rutherfords modell). Bohrs atommodell delar så-ledes hundraårsjubileum med STARs femtioårsju-bileum.
Sedan den första fjärdedelen av l900-talet harkvantfysiken växt fram och fått stora framgångar,och inom partikelfysiken pratar man utöverelektroner, protoner, neutroner och fotoner omspännande saker som kvarkar, alfapartiklar, nuk-1eider, bosoner, fermioner, leptoner, mesoner, ba-ryoner och hadroner och annat smått och gott.
16
Sedan slutet av l960-talet har även strängteorinväxt fram för att besvara vissa kosmologiska frågorsamt saker kring småskaliga processer och suba-tomära objekt. Även om det finns många spän-nande tankar och intressanta idéer inom området såsaknas fortfarande experimentellt verifierbara för-utsägelser.
I den här artikeln fokuserar jag på atomer, neutro-ner, protoner och elektroner och lämnar övrigasaker till den intresserade läsaren. Om någon kän-ner sig inspirerad att tala iMagnethuset eller skrivai Stella framöver är det en möjlighet också.
Några beståndsdelarI atomers kärnor förekommer protoner som är po-sitivt laddade och neutroner som är elektriskt ne-utrala. Dessa två typer av partiklar väger i principlika mycket (1,0072 respektive 1,0087 i väl valdenhet), och när man pratar om atomers vikt ärsumman av antalet protoner plus neutroner en rättskaplig approximation ifall man välj er enheten rätt.Elektroner väger betydligt mindre (ungefär 1/1800av de övriga två) och har negativ laddning avsamma storlek som protoncn. Det finns även enpartikel som heter positron som har samma massasom elektronen men med positiv laddning, sominte är detsamma som en proton. Dessa kommerjag bara att nämna en gång i förbifarten i sambandmed vissa kärnreaktioner. Även fotoner är rele-vanta inom partikelfysiken. De saknar massa ochladdning, men förekommer som energiförrnedlarenär man antingen tillför energi eller får över-skottsenergi. Ju högre energi en foton bär destohögre frekvens/kortare våglängd motsvarar den itermer av elektromagnetisk strålning.
Ifall man väljer enheter från SI-systemet så är enväteatom mindre än en Ångström - dess radie ärett par dussin picometer jämfört med jordens radiepå 6500 km (vilket ger en relativ storleksskillnadpå 10 upphöjt till 17), och dess vikt är 1,66*10'27kg jämfört med jordens massa 6*1024 (vilket ger enrelativ skillnad i massa på 1051).
Man väljer oftast andra enheter inom den här delenav fysiken. För partiklar i atomkämor pratar manibland om atommassenheten (som brukar beteck-nas u) eller Dalton, som definieras som 1/12 avmassan hos isotöpen Kol-12. När det gäller energiinom området använder man ofta begreppetelektronvolt snarare än Joule. Massan hos en parti-kel nämns ofta i termer av elektronvolt också. Ochäven om fotoner saknar massa så är både energi-
innehåll och rörelsemängd relevanta egenskaperäven för dessa.
Periodiska systemet
I det periodiska systemet ordnas grundämnenaefter antalet protoner i kärnan. Atomnumret avserantalet protoner i ämnet och i den elektriskt ne-utrala/oladdade versionen av grundämnet är antaletelektroner samma som antalet protoner så att dessladdning summerar upp till noll. Atomer som haren elektrisk laddning (genom underskott elleröverskott av elektroner) brukar kallas joner.
För ett Visst ämne kan det förekomma olika isoto-per, som skiljer sig åt i antalet neutroner i kärnan.Olika isotoper av ett visst ämne är inte nödvän-digtvis lika stabila. En tumregel är att de lättaregrundämnena har ungefär lika många neutronersom protoner i sina mest stabila isotoper, medantyngre grundämnen ungefär har förhållandet 3 till 2mellan antalet neutroner och protoner i de stabil-aste isotoperna.
För väte saknar den vanligaste och mest stabilaisotopen helt neutroner i kärnan, medan heliumsmest stabila isotop har lika många neutroner somprotoner.
För dc kända ämnena med flest protoner i kärnanär alla isotoper instabila. De första 98 grundäm-nena förekommer i naturen - även om vissa ärväldigt ovanliga f medan de övriga 20 bara harskapats i laboratorier. Vetenskapsmän har såledesinte sett ämnen med ller än 118 protoner i kärnan.Rent hypotetiskt skulle man kunna tänka sig exo-tiska processer eller förhållanden i universum somproducerar ännu större atomkärnor som inte sön-derfaller omedelbart, men i dagsläget har fysikerinte sett sådana.
Kol-14 är en känd isotop inom naturvetenskaperna.Den brukar användas för åldersbestämning tackvare sin relativa vänlighet och kända halveringstid.
Utöver atomnummer och namn har alla grundäm-nen även en förkortning, som avspeglar ämnetsnamn på latin. Kol förkortas C (Carbo på latin),Koppar Cu (Cuprum), Järn Fe (Ferrum), Silver Ag(Argentum) och Guld Au (Aurum).
De tio första grundämncna (isotop avser här antalneutroner i den vanligaste stabila isotopen):
Atomnr Ämne Beteckning Unptäckt IsotopVätß H 1766 0
Helium HC l 868
Litium Li l 8 17
Beryllium Be 1797
Bor B 1 808
KOl C 17 89
Kväve N l 772
O
F
OO
\10
\O\U
I-l>
l\)
Syre 1772
Fluor l 810 lO
Neon Ne 1898 10
\O
OO
\IO
\U
IJÄ
UJI\)r-l
,_. OFördelning av grundämnen
Efter Big Bang fanns det väte, helium och spår avlitium. Även idag anser man att väte och heliumutgör ungefär 98 procent av alla atomer i det ob-serverbara universum medan övriga grundämnenutgör resterande två procent. Väte utgör nästan trefjärdedelar och helium ungefär en fjärdedel. Somen kuriosadetalj om nomenklatur använder astro-nomer begreppet ”metall” som samlingsnarrm löralla grundämnen tyngre än helium. Metallicitetenför en stjärna eller galax handlar alltså om hur storandel tyngre ämnen än helium utgör. De vanligastegrundärrmena i universum (i fallande ordning) ärväte, helium, syre, kol, neon, kväve, magnesium,kisel och svavel.
Som en jämförelse så utgör de sex viktigaste grun-dämnena för liv (kol, väte, kväve, syre, svavel ochfosfor) 98 procent av all levande materia på jorden.Övriga två procent utgörs av uppemot två dussingrundämnen. Det innebär att ett åttiotal av det pe-riodiska systemets ämnen inte ingår bland 'livetsbeståndsdelar'.
Fusion och Fission
Fusion är en kärnreaktion där atomkärnor slås ihoptill tyngre kärnor. lsotoper med 56 - 57 partiklar ikärnan (järn) är de som har högst genomsnittligbindningsenergi per kärnpartikel och fusion avlättare isotoper som bildar högst järn släpper ävenifrån sig en viss överskottsenergi. Fusion medtyngre grundämnen kräver däremot energi, vilketnaturen inte uppfattar som lika ekonomiskt i ener-gihänseende.
17
Fusion är det som driver huvudseriestjärnor, somdärmed omvandlar väte till helium och en delöverskottsenergi. Ifall stjärnan är tillräckligt mas-siv kan flera steg av fusion komma igång ochtyngre ämnen bildas.
Fission är en kärnreaktion där atomkärnor sönder-faller till mindre kärnor. I processen frigörs energioch även neutroner och fotoner (i gammaområdet).De resulterande kärnorna är inte nödvändigtvis likastora.
Varför finns det tyngre isotoper än Järn-56?
Efter Big Bang fanns det i stort sett bara väte ochhelium, och fusionen i stjärnor bara bildar högstjärn så man kanske undrar hur det kan finnastyngre ämnen alls i det observerbara universum.
Svaret är att det observerbara universum erbjuderfler typer av processer än fusion och fler typer avobjekt än huvudseriestjärnor.
Till exempel finns det fenomen som alfapartiklar,betasönderfall och gammastrålning inom kärnfysi-ken i samband med radioaktivt sönderfall. Utöverelektromagnetisk strålning och omfördelning avenergi förändras även den ingående kärnans atom-vikt så man får en annan isotop.
Vissa processer f till exempel supernovor f avgerbland annat mängder av neutroner. Atomkärnorkan fånga in extra neutroner och bilda tyngre iso-toper. Den processen är inte alls lika ekonomisksom fusion, men kan ändå inträffa ifall förhållan-dena är de rätta. Ifall exempelvis järn-56 skulleexponeras för många extraneutroner skulle detkunna uppstå isotoper av järn med vikterna 57, 58,59 och uppåt. Men järnisotoper med vikten 59 ellerhögre är inte stabila. Då kan en typ av sönderfallinträffa som kallas betaminus vilket får en isotopmed samma atomvikt men ett steg högre atom-nummer som resultat, och en överskottselektronskjuts iväg (minus-delen i betaminus avserelektronens laddning). Det finns även en typ avsönderfall som kallas betaplus, och även där så äratomens totala vikt densamma (atomnummerminskar ett steg och en neutron tillkommer och enöverskottspositron skjuts iväg).
Kärnan i heliums mest stabila och vanliga isotopbrukar kallas för alfapartikel och består av tvåprotoner och två neutroner. Vissa tunga och insta-bila kärnor kan sönderfalla och avge en alfaparti-kel, vilket leder till att dess atomnummer minskarmed två och dess vikt minskar med fyra, exempel-vis uran-238 till thorium-234.
18
Atomer och de fyra naturkrafterna
För enstaka atomer och molekyler saknar gravitat-ion betydelse, däremot på astronomisk skala såbidrar gravitationen till att det händer spännandesaker med atomer. Ifall man har ett stort glest gas-moln så dras det ihop mot sig själv av gravitation-en, och dess temperatur ökar. Ifall man har tillräck-ligt mycket massa i molnet kan vissa kärnreaktion-er komma igång när tätheten blir tillräckligt stor.
Elektromagnetism verkar mellan laddade partiklar,och kraften och räckvidden hos denna kraft gör attden är relevant både for atomer och för molekyler.Även jorden och några av våra grannplaneter harmagnetfält som sträcker sig ut mot det interplane-tära mediet och interagerar med solvinden. En avelektromagnetismens konsekvenser är att likaladdningar repellerar varandra, och då kan manundra varför det inte innebär problem för atomkär-nor när två eller fler protoner ska samsas inom ettlitet utrymme.
Den starka kärnkraften är på korta avstånd - somde inom atomens kärna - starkare än den elektro-magnetiska kraften, och är attraherande både förprotoner och för neutroner.
Den svaga kärnkraften är svagare än både denstarka kärnkraften och elektromagnetismen, och ärockså begränsad till atomkärnor.
Emission och Absorption
Enligt de modeller inom partikelfysiken som växtfram under de senaste hundra åren så kan elektro-nerna kring atomers kärnor inte befinna sig i vilkaenerginivåer som helst utan bara tillåtas före-komma i ett antal diskreta nivåer. Förändringar avdess energi antingen kräver ett visst tillskott ellerlämnar ett visst överskott. En vanlig energibärare isammanhanget är fotoner, och beroende på Vilkenmängd energi det handlar om kan det handla ombåde synliga våglängder eller sådana som är kor-tare eller längre än de som det mänskliga ögat upp-fattar. Under l900-talet förbättrades tekniken så attastronomer kan observera processer i samtligavåglängdsområden.
Personer intresserade av astrofoto kan ha hört talasom något som kallas H-alfa (eller Balmer-alfa),Det handlar om en energiövergång hos väte, ochgenererar en våglängd på 656 nanometer vilketligger i det röda området. Väte har fler övergångarav den här typen, och det finns serier som kallasBalmer, Lyman och Rydberg. Man har kartlagt denhär typen av ”fingeravtryck” för många grundäm-nen och även molekyler. Vätgas har en känd linje
som har en våglängd på 21 centimeter, vilket görden tillgänglig för radioastronomer. Eftersom mankänner till många ”signaturer” av den här typenkan man genom att betrakta stjärnor och nebulosoravgöra vilka ämnen som finns i dess ytskikt, ochäven få kunskaper om sammansättningen hos detinterstellära mediet som deras ljus passerar genom.Man kan även dra slutsatser om objekts rörelserrelativt oss genom att titta på dopplereffekten hosdess ljus.
AggregationstillståndÄmnen kan befinna sig i olika tillstånd och tillvardags har vi alla sett ämnen i fast form (is), fly-tande form (vatten) och gasform (vattenånga).Fysiker har några ytterligare koncept inom områ-det:
0 Bose-Einstein-kondensat:rörelsemängd/inre energi
när atomersminskar till-
räckligt mycket så att dess temperatur ärnära noll Kelvin kan vissa ämnen bildaBose-Einstein-kondensat.Plasma: Joniserad gas vid väldigt högatemperaturer _ minst några tusen Kelvin -där elektronerna börjar lämna sina atomer.Plasma anses vara det vanligaste tillståndethos materia i universum, och finns tillexempel i stjärnor och i solvinden.Degenererad materia: Under extremthögt tryck - till exempel i neutronstjärnoroch vita dvärgstjärnor - där gravitationenutsätter atomerna för betydligt högre tryckän de vanligtvis befinner sig i, och Paulisuteslutningsprincip (bestämmer villkor förde partiklar som bygger upp all materia:elektronen, protonen och neutronen)lämnar ett betydande bidrag.
***********************************************************************************
Medlemsavgift 2014Med detta nummer av Stella följer ett Plusgiroinbetalningskort. Det betyder att det nu är dags att betala med-lemsavgiften till STAR för år 2014. Vänligen betala senast 2014-01-31.
Medlemsavgiften för 2014 är oförändrat 150 kr om du har fyllt 26 år, annars 100 kr.
Du kan också via STAR bli medlem till rabatterat pris i Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och få tid-skriften Populär Astronomi med 4 nr per år. Du lägger då till 200 kr om du har fyllt 26 år, annars 100 kr.
Medlemsavgift STAR STAR + SASUnder 26 år 100 kr 100 +100 = 200 krFyllt 26 år 150 kr 150 + 200 = 350kr
Avgiften betalas till Plusgirokonto 70 87 05-9 med bifogat kort eller på annat sätt. Glöm inte att uppge dittnamn och adress, annars vet jag inte vem betalningen avser. Samtidigt får jag en kontroll på att medlemsregist-ret är korrekt, så du inte missar något nummer av Stella.
I mitten av februari kommer nya inloggningsuppgifter till hemsidan via mail till de som betalt avgiften.
Om du inte fått något inbetalningskort betyder det att du antingen betalat avgiften efter 2013-10-01 eller ärhedersmedlem, klubb eller institution.
Med vänlig hälsningKassören
Vill du sälja eller köpa astroprylar så kan du annonsera i Stella. Utgivning i april, augusti, december. KontaktaGunnar Lövsund.
Vi undersöker möjligheten att också annonsera på STARs hemsida.
19
ANDENES, LOFOTENTar! oehfliro Göte Hedqvist. SHR
Jag brukar dra norrut under nagon vecka i sena september varje ar. BLa. för att observera norrsken. För attdetta skall inträffa bör et l'innas aktiviteter pa solen som soleruptioner oehleller intensitierad solvind. Ävenh_vfsat molnfritt väder är nödvändigt. Däremot är inte krav pa nvmane särskilt viktigt. l ar pekade flera vä-derprognoser pa att man inte skulle vara i nor 'a Sverige. sa jag akte västerut fran Kiruna till Lofoten och ficktre nätter med pampiga norrsken.Bilden visar ett exempel pa vad I erbjöds. De fullmanebelvsta molnen minskar inte bilddramatiken precis.Tittar vi nogg 'amlare i bildens v ansterkant (söder ut) syns tva gröna st 'alar. De skickas ut fran Alomars ob-servatorium för att studera I)l.a. nattlvsande moln och andra atmosfäriska strl kturer med hjälp av laserljusoch 1.5 meter stora speglar. Forskningsingenjören Reidar visade runt i obscrvatoriet efter det att jag hadesvettats uppförs. i ca 40 minuter. l Norge är “ga pa tur" en sedvänja. sa det var bara att ta seden dit mankommer.
Den tredje övningen (och bild t.h.) blev att se en rakettlppskjutning fran “Andoya Rocket Range". Eftertvå försök fiek de iväg raketen med en smäll. Experimentet skulle testa en scramjetmotor (miljonprojektfrån Australien). men hela paketet ramlade ned nagra meter utanför Andenes hamns vàgbrvtare. Planerad“pav-loac i' bana var avsevärt högre upp och m_veket längre ut i ett avlvst säkerhetsomràde. Tror inte attdet behövs en “rocket seientist" att bedöma raketens misslyckade ”launch” i bilden (spiraliserade avgas-strimmorfl
