1 6 1 4 J A N U A R I 2 0 1 0 • S K Ä R G Å R D E N N R 1 -2

Se det framför dig: Dagen är varm,vattnet stilla och kajaken gliderfram över fjärden. Hungern börjarge sig till känna, särskilt för barnen isällskapet, och ni styr kosan mot entrevlig klippa där några sjöbodarutgör en pittoresk fond till picnicen.

Kajakerna dras upp och ungarnabreder ut filten när du plötsligt fårsyn på en stor gul skylt på en av sjö-bodarna. Med svarta bokstäverupplyser den bryskt om att det ärprivat område du befinner dig på.

Protesterna från barnen är intenådiga när du tvingas säga till dematt packa ihop korgen igen, dra utkajakerna i vattnet och fortsätta färden.

Situationen skulle kunna varatagen ur verkligheten. För i verkligenstöter skärgårdens besökare ibland påföreteelser som skyltbehängda bryggoroch stränder som är inhägnat onåbara.

Men skylten i exemplet ovan,tagen rakt ur verkligheten på en sjö-bod i Ramsmora på Möja, är olagligoch helt missvisande.

– Man får inte sätta upp sånaskyltar där allemansrätten gäller,och det gör den kring en sån därsjöbod, säger strandskyddsexpertenPer Nilsson på Naturvårdsverket.

Den nya strandskyddslagen somträdde i kraft 1 juli förra året skagöra stränderna mer tillgängliga ochsvårexploaterade än vad de någonsinhar varit genom hårdare tillämp-ning av reglerna.

Måste lämna fri passasgeKommunerna får inte längre tillåtabebyggelse inom 100 meter frånstränderna utan dispens. Och omdispens ges, enbart för särskilda

skäl, måste ett område för fri passa-ge lämnas så att allmänheten kan tasig förbi. Hur själva fastigheten änser ut.

Med andra ord ska den som villta sig en promenad runt en ö ocksåkunna göra det. Utan att ängslas avförbudsskyltarna som är olagligt upp-satta.

Erik Pettersson (M) är ordförandei bygg- miljö- och hälsoskydds-nämnden i Värmdö kommun. Denhar under flera år fått mycket kritikför att ha varit för generös medstrandskyddsdispenser. Erik är ocksåMöjabo, och vi träffas i Löka by påMöja för en pratstund om hur till-gängliga stränderna egentligen ska,och kan vara.

På vår promenad längs strandenmöts vi av flera exempel på fastig-hetsägare som vill få det att se utsom om just deras tomt går ändaner till stranden, och på det sättet fåstrandområdet att likna en hem-fridszon som vi förbipasserandeinte gärna beträder.

”Sånt här vill man inte se”– Det är sånt här man inte vill se,säger Erik när vi passerar en park-bänk som ger sken av att tomtensträcker sig betydligt längre än vad

tomtgränspinnarna i själva verketanger.

Att sätta upp blomkrukor, ute-möbler och liknande är missvisan-de, och får besökare att välja enannan väg, trots att de har rätten påsin sida. Kommunen kan, precissom med missvisande skyltar, ge ettföreläggande om att ta bort hindren.Erik rekommenderar dock en annanhållning:

– Beter du dig som du vill attandra ska bete dig mot dig så är detoftast inga problem. En väsentligfråga är att om allt blir tillgängligt såmåste man även värdera det slitagesom det medför, hur mycket tålmarken, frågar han sig.

Känslan av att de privata för-budsskyltarna har blivit fler trorErik hänger ihop med att en annankategori människor äger skärgårds-husen idag.

– Man vill mer frikalla sitt eget,att "här ska du inte vara".

På många mindre öar går endavägen till ångbåtsbryggan praktiskttaget över trädgårdsbordet vid husennärmast stranden. Och det har gåttbra i all tid, tills idag, när dels störregrupper av folk använder "vägen"och om fastigheten kanske byterägare:

– Då sätts det upp ett staket, var-vid folk inte kommer till brygganoch snart uppstår en tvist, förklararErik men påpekar också att det barahandlar om två månader per år, ochatt han och jag idag rör oss utanproblem.

Visa hänsynAtt visa hänsyn och omdöme, samtatt hålla sig utom syn- och hörhålltycker Erik är en bra tumregel när detgäller att passera en strandfastighet.

För även om allmänheten i nyarelagstiftning lämnas en passage vidvattnet, gäller det inte äldre bebyg-gelse. Där är det omdöme och hem-fridszonen som räknas.

– I stort sett utgör 25 meter runthuvudbyggnaden tomtplats, ellerhemfridszon, det är dock inte det-samma som en fastighet, förklararErik.

Vi passerar ett hus från 1940-talet, placerat 25 meter från strand-kanten, som försetts med ett staketsom löper från hemfridszonen vidsidan av huset rakt ner mot vattnet.Med andra ord ett hus som inteskulle ha kommit långt vid en dis-pensansökan idag.

– Lagen säger ju inte att man skata bort gammal bebyggelse, utan här

Olagliga förbudsskyltar hindrar

MÖJA

Det är inte lätt att veta vart man får slå sig ner med sin kaffekorg numera, skyltar och staket är vanliga hinder för den som vill ta sig en promenad runt en ö. Byggnadsnämndens ordförande i Värmdö, Erik Pettersson (M), vågar

TEMA allemansrätten

Skyltar som skriker privat område, stängsel som löper ner tillstranden, bryggor med förbudsskyltar och parkbänkar som gersken av att avgränsa privata tomter gör alla övertramp påstrandskyddslagen. Men vet allmänheten verkligen om sinarättigheter? Skärgården åkte till Möja för att reda ut begreppenom strändernas tillgänglighet.

S K Ä R G Å R D E N N R 1 -2 • 1 4 J A N U A R I 2 0 1 0 1 7

får man hitta lösningar, som att gårunt huset på baksidan.

Bryggor är också ofta prydda avprivatskyltar, och här gäller sammasak som för sjöboden inledningsvis.

– Det är en privat egendom, mentillgängligheten till stranden får intehindras, så allemansrätten gäller,säger Erik.

Det är alltså bara att slå sig ner påen brygga och äta sin medhavdamatsäck, hur många privatskyltarbryggan än har klätts med. Att läggatill båten och lämna den där är docken helt annan sak, då hindras förståsägaren att lägga till sin båt. Det kanliknas vid en hyrd p-plats: du får lovatt stanna bilen och ta en tupplur iden, men kommer kontraktsägarenav platsen ska du givetvis lämna p-platsen fri.

Hårt tryck sommartid– Trycket är väldigt hårt sommartid,förklarar Erik de många privatskyltarsom finns och menar att båtägarentrots allemansrätten givetvis fortfa-rande har rätten att ha sin båt där.

– Det gäller att visa hänsyn ochomdöme från båda håll. Det finnsutrymme för alla, säger Erik ochvisar med handen över de öde vid-derna runt Löka.

– Och behöver man verkligen varapå alla platser, säger han och pekarpå tomter där topografin inte tillå-ter några som helst strandpromena-der, och mot täta bybildningar sominte ens tillåter hemfridszoner.

Stora trädäck Stora trädäck vid vattnet tangerarbryggorna, med skillnaden att deofta görs väldigt privata, vilket i änhögre grad minskar tillgänglighe-ten.

– Det tycker vi inte är en brygga,det hör inte ihop. Det blir att manavhåller allmänheten från att gåfram och söker skapa sig en hem-fridszon kring bryggan, förklararErik.

Verktyget som kommunen harmot den här typen av överträdelserär att be fastigheten ta bort skylteneller möblerna, och i extrema fall geett vitesföreläggande. Många tipskommer in från grannar som upp-lever att något inte stämmer:

– Och är man ute och tittar på enansökan så ser man ju en hel del,säger Erik och ler ett snett leende.

r allmänheten

CARIN TELLSTRÖM TEXT OCH FOTO

carin@skargarden.se Tel: 08-54 54 27 04

r dock.

Förbudsskyltarna breder ut sig.

KOM-IHÅG-LISTAKLIPPA UR OCH SPARA

■ Området runt en komplementbyggnad betraktas inte somtomtplats varför allemansrätten gäller, och området intekan privatiseras. Såvida boden inte ligger inom hemfrids-zonen/tomtplatsavgränsningen vilken är cirka 25 meterrunt huvudbyggnaden.

■ Detsamma gäller bryggor. De är privata egendomar, meninte allemansrättsligt inskränkande. Kan liknas vid en hyrdp-plats: du får lov att ställa bilen där och ta en kopp kaffe,men kommer kontraktsägaren av platsen med sin bil ska dugivetvis lämna p-platsen fri.

■ Hemfridszonen eller tomtplatsen är INTE detsamma somfastigheten och utgör cirka 25 meter runt huvudbyggnaden.Resten av fastigheten, exempelvis om den går ner tillstranden, får beträdas. Privatiserande åtgärder somblomkrukor, förbudsskyltar och trädgårdsmöbler kan därmedbortses ifrån. Vid äldre bebyggelse kan hela fastigheten varaen hemfridszon.

■ Vid nybyggnation skall stranden lämnas fri, det gäller ocksåstaket och plank som inte får gå ända ner till vattnet. Äldrebebyggelse kan dock ligga närmare vattnet och har då en hem-fridszon som gör att den inte är tillgänglig för allmänheten.

– Jag skulle inte ge dendär skylten nåt värde omjag kom med min kaffe-korg och ville sätta mig,säger Erik Pettersson.

Stängsel får inte sättas upp för att hindra allmänheten.

Värmdö har drivit flera ärenden därfastighetsägare medvetet, och olag-ligt, placerat ut bland annat möblerför att hindra folk att gå överstrandfastigheten. "Ofta räcker detmed ett samtal till den som hargjort etableringen, i extrema fallhar vi gjort vitesförelägganden",säger Erik.

✁

1 8 1 4 J A N U A R I 2 0 1 0 • S K Ä R G Å R D E N N R 1 -2

TEMA allemansrätten

Enligt en prejudicerandedom i Högsta domstolen1996 är det tillåtet att medstöd av allemansrätten bedri-va kommersiell verksamhetpå annans mark.

Fallet handlade om enentreprenör som hyrde utbåtar och annan utrustningför forsränning i Älvsborgslän. Sina kunder anvisadehan till en bestämd fors i om-rådet, men markägaren ansågatt forsränningen medförde

avsevärda skador och olägen-heter, bland annat ska fiskbe-stånden ha påverkats nega-tivt.

Markägaren fick rättEfter flera års processande gavHögsta domstolen markägarenrätt. Skadorna och olägenhe-terna översteg vad markägarenmåste tåla på grund av alle-mansrätten. Utan överens-kommelse med markägaren för-bjöds entreprenören att arran-

gera forsränning på fastigheten.Markägaren fick sålunda

rätt. Men – av större principi-ell betydelse är ett uttalande idomskälen. Där sägs att detinte finns några hinder för attallemansrätten utnyttjas kom-mersiellt.Det är bara när skadoroch olägenheter överskridervad markägaren måste tåla pågrund av allemansrätten somarrangören behöver dennesmedgivande. Dock krävs detåtskilligt för att olägenheternaska anses så pass stora att deöverskrider denna gräns, kon-staterar Bertil Bengtsson, prof-

essor och före detta justitie-råd, som kommenterat domeni en uppsats om strandägarensrätt.

Lantbrukarnas riksförbund(LRF) har närmare 170 000medlemmar, varav många ärmarkägare. I ett policydoku-ment om allemansrättenskriver förbudet att den ”ärett värdefullt inslag i vårsvenska kultur” och att ”manskulle kunna säga att den ären del av vårt kulturarv.” Menman betonar också att allemans-rätten även innebär skyldig-heter för den som nyttjar den,

och att ”var och en måste upp-träda med hänsyn och respektför naturens krav och mark-ägarens intressen.”

HD-domen innebär delsatt det inte finns något all-mänt hinder för en kommer-siell aktör att använda annansmark för sin verksamhet.Men, påpekar LRF i sitt policy-dokument, den innebär ocksåatt en arrangör måste ta an-svar för de eventuella konse-kvenser som verksamheteninnebär. Denne kan inte fri-skriva sig genom att hänvisatill enskilda deltagare och

säga att det är de som orsakatskadorna.

Det faktum att det trotsallt är tillåtet att i kommersi-ellt syfte utnyttja allemans-rätten ogillas dock av LRF,som därför verkar ”för enlagstiftning som i princip för-hindrar att allemansrättenutnyttjas kommersiellt.”

Allemansrätten är den rättig-het som ska trygga att all-mänheten får tillgång till na-turen. Inte störa – och inteförstöra – stavas dock kravetpå allmänhetens motpresta-tion.

Även om allemansrättenär uråldrig (från början varavsikten att de fattiga skullefå beta sina kor på socknensgemensamma, allmänna mark)så fick den stöd i grundlagenförst 1994. Den är dock ingenlag, utan omges av lagar somreglerar vad som är tillåtetoch inte. Med andra ord skiljerden sig från strandskyddslagen,som kan ses som en förstärk-

ning av allemansrätten somförbjuder vissa byggnadsåt-gärder.

I huvudsak innebär alle-mansrätten en begränsad rättatt använda annans fastighet– både mark och vatten. Manfår ta sig över den, åtminsto-ne till fots, och även uppehållasig där en kort tid.

Den rätten gäller med andraord även om inte markägarenhar sagt okej.

Ej tillfoga skadaSom tack för gästfriheten fårdock allmänheten inte ta sigsåna friheter att markägarentillfogas besvär eller skada.

Inte heller hemfriden ellermarkägarens ekonomiska in-tressen får kränkas.

Rör man sig i skog ochmark är man också skyldigatt ta hänsyn, både till växt-och djurliv och till folk i när-heten.

Med andra ord för alle-mansrätten med sig både rät-tigheter och skyldigheter.

Men allemansrätten har,på grund av dess otydlighet,alltid varit livligt omdebatte-rad, liksom outredd. ”Manfår leta länge efter rättsfrågormed så stort allmänt intressesom är lika omstridda ochoutredda....En del bestäm-melser är också ganska ålder-domliga; de formulerades påen tid när inte allemansrättenförde med sig samma pro-blem som nu” skriver profes-

sorn och för detta justitierå-det Bertil Bengtsson i enöversikt om allemansrättensom Naturvårdsverket lutarsig mot.

Antalet domstolsavgöran-den är få, berättar han vidare,eftersom det är mycket säll-synt att någon anser det värtbesväret att dra dessa frågorinför rätta.

Osäkra och svävandeDet betyder, menar han, attmånga uttalanden om vadrätten närmare innebär blirosäkra och svävande.

Men vad innebär då alle-mansrätten i praktiken? Ävenhär är det luddigt.

Man får som sagt intekomma så långt in på annansområde att man gör sig skyl-dig till hemfridsbrott, och

man måste hålla sig bortafrån annans gård. Dit räknasavskilda gårdsplaner ochmindre villaträdgårdar. Dess-utom är det förbjudet att gåöver en tomt. Men vad är entomt? Ja, ett bostadshus kansjälvklart tillgodoräknas enrejäl tomt, medan den är be-tydligt mindre, i det närmasteobetydlig, runt ekonomibygg-nader, båthus, badhus ochängslador. ”Det är med andraord inga hinder att hoppa ivattnet t. ex från annans bad-brygga om den inte för tillfälletanvänds av ägaren eller hansfamilj” skriver Bertil Bengts-son. Hur långt skyddet nårfrån byggnaderna varierarmed hänsyn till omständig-heterna, som terrängförhål-landena. Träd, buskar och berg-knallar som hindrar insyn

mot bostadshus gör att mankan passera så nära som 10-15 meter från ett bostadshus.Är insynen fri blir avståndetlängre, men den som passerarpå 60-70 meters avstånd ris-kerar inte att straffas för atttagit en väg över tomt.

Förbud mot motortrafikEnskilda vägar får beträdas,man får alltså gå, cykla ellerrida på vägen, och markägarenfår inte sätta upp skyltar somavvisar allmänheten. Mark-ägaren får däremot bestämmaom förbud mot motortrafik,eftersom denne inte ska be-höva bekosta underhåll avvägen.

Generöst för friluftslivetalltså, medan begränsningar-na är många för markägaren.Och att försöka hindra besö-

Allemansrätten – en grundlagskyddad rätt med Rättigheter – och skyldigheter – ligger till grundför allemansrätten, som strandskyddslagen baseraspå. Rätten ger alla rätt att vistas i princip överallt,på bryggor och på stränder, likväl som i skogen.

Det finns inga hinder för att allemansrätten utnyttjaskommersiellt, utan markägarens tillstånd. Någotsom LRF är kritiska till.

Kommersiella aktörer har rätt att använda sig av allemansrätten utan att kontakta markägarna. FOTO: CARIN TELLSTRÖM

JOHAN HELLSTRÖM TEXT johan@skargarden.seTel: 08-54 54 27 10

Tillåtet utnyttja allemans-rätten kommersiellt

S K Ä R G Å R D E N N R 1 -2 • 1 4 J A N U A R I 2 0 1 0 1 9

TEMA allemansrätten

Innan den nya strandskydds-lagen trädde i kraft i somrasuttryckte Skärgårdarnas riks-förbund (SRF) oro för att re-geringen tycktes vara mer månom allmänhetens tillträde tillstränderna än skärgårdsbornasrätt att bygga bostäder och ut-veckla sina företag. Enligt SRFligger det verkliga hotet i omskärgårdarna konserveras inågon slags Saltkråkeromantik.

– Än är det för tidigt attsäga hur den nya lagen fungerar,säger Bengt Almkvist, för-bundssekreterare SRF.

I stora drag är SRF nöjdamed den nya lagstiftningen,dock har de en hel del syn-punkter:

– Fördelen är att beslutenkommer närmare de männi-skor den berör. Det vi integillar är att det här lever sitteget liv eftersom strandskyd-det ligger i miljöbalken, sägerBengt Almkvist.

Enligt SRF borde strand-skyddsfrågan ligga inom Plan-och bygglagen och inte i mil-jöbalken. Detta på grund avatt strandskyddsärendena tillstörsta del handlar om be-gränsning av byggnation ochexploatering.

RemissvarI slutet av augusti lämnadeSRF in sitt remissvar på Bo-verkets och Naturvårdsverkets

Förslag till vägledning för dennya strandskyddsförordningen.

UpprepningarI remissvaret skriver förbun-det att det är bra att kommu-nerna nu får primärt ansvarför strandskyddet och att detingår i helheten när man pla-nerar markanvändningen ikust- och skärgårdsområden.Men förbundet är kritiskt tillvägledningen för hur lagen skatillämpas. De anser att den äralldeles för krånglig och inne-håller för många detaljer ochupprepningar.

I strandskyddslagen an-vänds ofta begreppet ”fri pas-sage” vilket SRF menar kräveren lokal prövning eftersomfri passage bland hus på Sand-hamn inte är samma sak somfri passage på exempelvisHindersön i Luleå skärgård därdet inte är lika högt exploa-teringstryck. På en hårdare

exploaterad ö är allmänheteninställd på att fri passage kanfungera även om den ärtrång, hävdar SRF. Förbundetanser dock att de sex skäl somfinns angivna för dispensfrån strandskyddet är tydligaoch bör ge tillräckligt stöd åtden kommunala prövning somska ske.

När det gäller strandbodartycker SRF att det är bra attlagen är tydlig samtidigt anserförbundet att man även måsteacceptera att tiderna förändras.Att fylla alla sjöbodar medfiskeredskap hör kanske intetill framtiden men enligt för-bundet kan dessa byggnaderinte bara bli kulisser.

En av domarna gäller en mansom överklagat länsstyrelsensnej till strandskyddsdispensmed argumentet att hansbarn och barnbarn önskarbosätta sig permanent på ön,belägen i Värmdöskärgården.Det finns gott om arbete förhantverkare ute på öarna ochalla, även det rörliga friluftslivet,gagnas av att unga familjerflyttar ut i skärgården, hävdarmannen. Dessutom säger hansig veta att det aktuella området,som ligger inom strandskyddatområde men mellan två husuppe på ön, inte används avdet rörliga friluftslivet.

Men att området inte idagsläget används av det rör-liga friluftslivet utgör inte så-dana särskilda skäl som krävsför dispens från strandskyd-det, skriver miljödomstolen.Strandskyddets syfte är lång-siktigt och ”områden som förtillfället verkar vara av be-gränsat intresse kan bli bety-delsefulla i framtiden.” Över-klagandet avslogs.

Den andra domen gällerockså den en ö i Värmdöskär-gården, där ägarna ansökt omstrandskyddsdispens för attuppföra ytterligare två fritids-hus på sin fastighet. Blandannat hävdar de att de plane-rade byggnaderna skulle för-stärka områdets natur- ochkulturvärden genom att defrämjar en bättre ordning,motverkar nedskräpning ochstörande beteende på dennärliggande stranden.

Domstolen avfärdarDet argumentet avfärdar dockdomstolen, liksom parets yr-kande att en ökad efterfråganav bostäder i kommunen bordeutgöra skäl för dispens. Efter-som domstolen bedömer attde planerade byggnadernakommer att ”verka avhållande

på det strandnära friluftsli-vet”, avslogs parets överkla-gan.

HemfridszonI beslut om strandskyddsdis-pens krävs att det också ingåren avgränsning av själva tomt-platsen. Tomten är det områ-de där fastighetsägaren kanhävda hemfridszon; där gäl-ler inte allemansrätten. Entomtplats behöver inte sam-manfalla med fastighetsgränsen.

I en dom gällande tomt-platsavgränsning på en fas-tighet i Österåkers skärgårdslår miljödomstolen fast attstrandområdet närmast huset”ger ett klart intryck av attsedan länge vara ianspråktagetoch privatiserat.” Avståndetmellan hus och strandlinje ärcirka 50 meter och sedan 30-talet har det funnits såväluteplats som kajanläggning ochflaggstång vid stranden. Ävenresterna av ett numera rivetbåthus finns kvar och områdetska därför ingå i tomtplatsen.

Däremot ansåg domstoleninte att ett mindre områdelängst ut på udden kan ansesvara ianspråktaget, även omfastighetsägarna hävdar attdet är den enda platsen därde kan tvätta sig, eftersominget vatten finns indraget ihuset. Men där finns ingafasta anläggningar och ”detär, oavsett hur ofta det i prak-tiken har skett eller kommeratt ske, möjligt att ta sig tillden yttersta delen av uddenfrån sjösidan.” Där kannågon hemfridszon inte häv-das ansåg därför domstolen.Det räcker alltså med att om-rådet endast kan nås med båtför att det ska anses värde-fullt för friluftslivet.

Bygglov som dessa skulle knappast medges i dag.

Höga krav för dispensfrån strandskydd För att få en bild av hur miljödomstolen resonerarhar Skärgården tittat närmare på tre färska domarsom gäller strandskydd och tomtavgränsning.

Att allmänhetens tillgång till platsen inte för-sämras är ofta den avgörande faktorn – och då spelar det ingen roll ifall området i praktiken aldriganvänds av det rörliga friluftslivet.

JOHAN HELLSTRÖM TEXT OCH FOTOjohan@skargarden.seTel: 08-54 54 27 10

Enligt allemansrätten finns detinga hinder mot att hoppa i vatt-net från exempelvis någon an-nans badbrygga, om den inte förtillfället används av ägaren ellerdennes familj.

kare med staket och skyltarär i de allra flesta fall förbju-det, likaså att använda vakt-hundar på annat än den egnatomten. Men några utrym-men finns faktiskt kvar tipsarBertil Bengtsson. Ett vites-förbud kan nämligen bli ak-tuellt, till exempel när en vissresearrangör eller grannegång på gång utnyttjar alle-mansrätten till övermått påen fastighet genom något ar-rangemang för turister ellerliknande, eller när personerkan tänkas springa i vägenvid jakt eller vid arbete medskogsmaskiner eller liknande.

FAKTA■ Allemansrätten är

inskriven i grundlagen,men är ingen lag, ochdet finns heller ingen lagsom exakt definierar al-lemansrätten. Däremotomges den av lagar somsätter gränser för vadsom är tillåtet.

■ Allemansrätten kantolkas i domstol, men

rättsfallen är få.

CARIN TELLSTRÖM TEXT OCH FOTO

carin@skargarden.seTel: 08-54 54 27 04

skyldigheter

Skärgården får inte bli en kulissEn konserverad skärgård i någon slags saltkråke-romantik, det är det största hotet mot en levandeskärgård, menar Skärgårdarnas riksförbund (SRF).Den nya strandskyddslagen har gällt i snart etthalvår men än är det för tidigt att säga hur väl denfungerar.

– Än så länge har kommunerna varit väldigt försiktiga, men jag tror att den nya lagen kommer att fungera, säger Bengt Almkvist,Skärgårdarnas riksförbund.

ANNA EKEROTH TEXT OCH FOTOanna.e@skargarden.seTel: 08-54 54 27 17