u t d r ag u r LYC KO S L a N t E N 2 2 0 1 0

SLANTE

NLYCKTEMA:

SPARA OCH LÅNA

Utgivare: Swedbank och sparbankernaProduktion och redaktion: Bee Production

Illustration: Linda Carlsson

TEMA: SPARA OCH LÅNA

Många barn och ungdomar får vecko-peng eller månadspeng. Den är olika stor beroende på barnens ålder och vad den ska räcka till. Ibland behöver barnen göra någonting för att få pengarna. Till exempel städa sitt rum, diska eller gå ut med hunden.

De flesta familjer brukar börja med veckopeng när barnen börjar skolan. Efter några år får de ofta mera ansvar för sin ekonomi. Då är det vanligare med en större summa pengar en gång i måna-den. Det vill säga en månadspeng.

Summan varierarFörr i tiden fick de flesta veckopeng ganska högt upp i åldrarna. Månadspeng var inte lika vanligt. Nuförtiden händer det att även de lite mindre barnen får

månadspeng.

Hur stor en veckopeng eller må-nadspeng är skiljer sig mycket åt mellan olika familjer.

Bland annat avgör barnens ålder pengens storlek. Och de barn som ska köpa både sina kläder, böcker och godis för fickpengarna behöver såklart mer än de vars föräldrar betalar allt sådant.

Spara för att köpa senOm du har någonting som du gärna skulle vilja köpa, men som inte dina pengar räcker till, så kan du spara av din vecko-peng eller månadspeng. Om du klarar av att spara 50 kronor varje månad så har du fått ihop 200 kronor på fyra månader.

För att spara pengar för framtiden och ha koll på dina pengar är det bäst att göra en budget. I budgeten skriver du upp allt du vill och behöver köpa. Du

kan också ha en ruta som du kallar för sparande. Sen kan det faktiskt vara riktigt spännande att se vart alla peng-arna tar vägen. Kanske ser du då att det inte är hål i fickorna utan att dina pengar försvinner på en massa småsaker varje månad. Ett tuggummipaket här, några tidningar där och en bio. Sedan är kanske pengarna slut. Eller så har du kanske en massa pengar kvar varje månad. De pengarna kan du spara för framtiden. Ungefär hälften av alla barn sparar lite av sin veckopeng eller månadspeng.

Lyckoslantens budgetOm du tycker att det verkar krångligt att göra en egen budget så kan du ta hjälp av Lyckoslantens budget härintill. Lycka till! n

ill: A

man

da H

ellb

erg

Det är roligt att ha pengar att själv bestämma över. Då kan du själv välja om du vill gå på bio, köpa godis eller spara dina pengar. Det är också bra att lära sig ta ansvar för sin egen ekonomi.Text: Carola Ålstig Andersson Illustration: Liv-Jenny

TEMA: SPARA OCH LÅNA

Egna pengar att bestämma över

• Vecko- eller månadspengen kan vara olika stor för olika barn. Det kan bero på vad pengarna ska räcka till och hur din familjs ekonomi ser ut.

• Vad passar dig bäst? Vecko- eller månadspeng? Om du får månadspeng måste du kunna planera så att pengarna räcker längre. Månadspeng brukar därför vara bättre för äldre barn.

• Bestäm vad din vecko- eller månadspeng ska gå till. Är det du eller dina föräldrar som betalar bio, lördagsgodis och kläder?

• Finns det något du ska göra för att få din vecko- eller månadspeng? Till exempel städa rummet, hjälpa till hemma eller gå ut med hunden.

• Bestäm vad du ska göra om dina pengar tar slut för tidigt.

Får du veckopeng men din kompis månadspeng? Vem får egentligen mest?

Så här kan du jämföra. Om du får 20 kronor i veckan så kan du multiplicera 20 med 4,3 och det blir 86! Siffran 4,3 får man om man tar alla veckor på ett år och delar dem med alla måna-der på ett år.

Det vill säga 52 delat med 12. Alltså är 20 kronor i veckopeng lika mycket som 86 kronor i månadspeng.

Du som har 80 kronor i månadspeng tjänar därför på att be om en veckopeng för då får du säkert 20 kronor i veckan!

Att tänka på när du ska få vecko- eller månadspeng:

ill: L

iv-je

nny

Veckopeng ger mer pengar

13 = bankkontoNär du fyller 13 år kan du öppna ett konto på banken. På bank-kontot kan du sätta in din veckopeng/månadspeng, ditt barnbidrag med mera. Du kan även koppla ett bankkort till kontot.

Kontot står i ditt eget namn och med dina föräldrars tillstånd kan även du som är under 16 år själv bestämma över dina pengar.

Min budget

Nöjen (ex. bio, dvd, cd)

Mat (ex. hamburgare, pizza, fika)

Spel och leksaker

Godis

Resor (ex. buss, tåg)

Mobiltelefon

Böcker och tidningar

Sport och hobby

Hygien och smink

Kläder och skor

Presenter

Sparande

Övrigt

Summa utgifterSumma inkomster

Vecko-/månadspeng

Extrainkomster (exempelvis om du hjälper till extra hemma)

Övriga inkomster

Jag sparar 5 kronor varje vecka. På ett år blir det 260 kronor. Om jag

skulle spara 10 kronor varje vecka, hur mycket blir det på ett år?

Svar: 520 kronor

På www.lyckoslanten.se kan du skriva ut

budgeten. Här finns också lektionstips till

din lärare.

5 65 6

TEMA: SPARA OCH LÅNATEMA: SPARA OCH LÅNA

Sedan de första pengarna uppfanns har folk sparat i sparbössa eller i bank.

Redan i slutet av 1300-talet fanns det banker i Italien. I Sverige kom de första bankerna i slutet av 1600-talet. Sparban-ken (som numera heter Swedbank) var den första banken i Sverige som var till för vanliga människor. Den startade år 1820 i Göteborg.

Banken för vanliga människorJust att Sparbanken var för vanliga människor var viktigt. På den tiden sparade de flesta i madrassen eller i en glasburk. De gömde helt enkelt undan de pengar som skulle sparas. Har man pengar hemma kan man lockas att använda dem. Har man pengarna på banken är det svårare att göra av med dem.

Man får också betalt för att ha sina pengar på banken. Betalningen heter ränta. Bankerna lånar sedan ut

pengarna till dem som behöver låna. Också innan det fanns pengar

sparade människor. Då samlade och sparade vi mat under sommaren för att ha till vintern.

Ved var viktigt att ha för att kunna elda när det blev kallt. En del av säden måste bönderna också spara för att kunna så igen, till våren. Kanske har du hört uttrycket ”spara i ladorna”? Det uttrycket kommer från den här tiden.

Om maten ändå tog slut lånade bönderna kanske från granngården. Ville de spara för framtiden så var det värdesaker, guld och silver som gällde.

Vikingar grävde ner skatterDe människor som levde i Sverige mellan ungefär år 800-1100 brukar kallas vikingar. Tiden kallas vikingatiden. Vikingarna grävde ner sina skatter. Troligtvis för att inga andra skulle ta dem.

Ungefär 80 procent av de skatter man hittat från vikingatiden har man hittat på Gotland. Om du gräver extra djupt på stranden i sommar kanske du stöter på en vikinga skatt. Men tänk på att du inte får behålla skatten om du råkar hitta en.

Ränta när vi lånar pengarOm vi inte har pengar så kan vi låna pengar av banken. För att få låna pengar så måste vi betala ränta till banken. Räntan är vad det kostar oss att låna pengar. Läs mer om ränta i rutan på nästa sida.

Vissa saker måste nästan alla männis-kor låna pengar till. Det allra vanligaste är att låna pengar till en bostad. Det finns nästan ingen som har råd att köpa en ny bostad utan att låna pengar. Att spara ihop alla pengar till ett nytt hus eller en ny lägenhet skulle ta nästan ett helt yrkesliv. n

Spara och låna – förr och nu

En del skolelever sparar pengar tillsam-mans för att klassen ska kunna göra något kul. Kanske åka på en klassresa, gå på tivoli eller äta på restaurang.

Klass 5 på Lillsjöskolan i Östersund började spara pengar för ett år sedan för att kunna åka någonstans nu i vår.

Skoldisco med inträdeKlassen har bland annat anordnat ett skoldisco. De tog tio kronor i inträde och discobesökarna fick även betala för fika och för att spela boll på burk. Alla pengar

som kom in har gått till klasskassan. Det blev ungefär 13 000 kronor.

– Och så har vi sålt linnen, tröjor, strumpor och underkläder av ett märke som min mamma också säljer från, berättar Linn i klass 5 på Lillsjöskolan.

Det är inte bara klassens familjer som handlat kläderna. Många föräldrar har tagit med sig klädkatalogerna till jobbet och hjälpt barnen att sälja där.

När Lyckoslanten träffade klassen hade de även planer på att baka bröd och kakor som de skulle sälja. De tänkte

också ordna en loppis, sälja salami och skraplotter.

Fram till mars månad i år hade klassen fått in 40 000 kronor.

Men klasskompisarna är inte överens om vart de ska åka på klassresa:

”Stockholm”, säger någon. ”Nej, på en skidresa”, säger en annan. ”Det kanske bara blir till Brunflo” (Brunflo ligger två mil utanför Östersund), säger en tredje.

I sommar vet vi vem som fick rätt. n

Klass 5 på Lillsjöskolan i Östersund vill åka på en klassresa tillsammans. Så här lyckas de få ihop pengar.Text och foto: Carola Ålstig Andersson

Människan har sparat och lånat i alla tider. Till och med långt innan de första pengarna uppfanns. Det går att spara och låna på många olika sätt. I det här numret av Lyckoslanten ska vi berätta mera om hur man kan spara och när det kan vara okej att låna.Text: Carola Ålstig Andersson Illustration: Linda Carlsson

I spargrisSå sparar ofta barn. Om

man sparar alla småpengar

man har i plånboken efter varje

dag, blir det snabbt mycket

sparade pengar. Det är roligt att

se hur högen med pengar

växer.

På bankkonto

Då sparar du dina pengar hos banken på ett sparkonto. Dina pengar växer lite varje år eftersom du får betalt från banken i form av ränta. De lånar nämligen dina pengar för att i sin tur låna ut pengarna till andra.

En resa med klassen

Så kan fattiga spara och lånaTänk dig att du bor i en fattig by i ett fattigt land. Du har säkert inga sparade pengar. Om du skulle ha det så är det långt till närmsta bank där du kan sätta in dina pengar. Det är inte heller säkert att den banken finns kvar om ett år. Och skulle du vilja låna pengar så får du inte det. Du är för fattig. Då vågar inte banken låna ut pengar till dig. De tror inte att du ska kunna betala tillbaka dem.

Så här ser det ut för många fattiga männis-kor i världen. Och hur ska de kunna bli rikare om de varken kan spara pengar eller låna för att kunna jobba?

Muhammad Yunus heter en man som kom på hur man kan hjälpa fattiga att hjälpa sig själva. Han är en bankman från Bangladesh. År 2006 fick han Nobels fredspris tack vare sina så kallade mikrolån till fattiga. Mikrolån är ett litet lån som kan ges till människor som inte får låna i vanliga banker.

Idag finns det olika typer av sådana här mikrolån i världen. Det finns även banker och andra som hjälper fattiga att spara pengar och att skaffa sig försäkringar.

Ett gemensamt namn för att ge fattiga möjlighet att spara, låna och skaffa sig försäk-ringar är mikrofinans.Källa: Göran Henriksson, Swedbank

Olika sätt

att spara

Ränta och amorteringRÄNTARänta är vad det kostar att låna pengar. Ränta räknas i form av procent av lånesumman per år, till exempel fem procent.

Hur hög räntan är beror bland annat på vad du lånar pengar till.

Räntan kan också ändras. Sjunker räntan blir lånet billigare. Stiger räntan blir lånet dyrare.

Det senaste året så har räntan sjunkit. Det har alltså blivit billigare att låna pengar. Men så fort räntan stiger blir lånen dyrare igen.

Om man köper ett hus eller lägenhet så kan man binda räntan. Då kommer man överens med banken om en viss ränta under en viss tid. Då ändrar sig inte den räntan oavsett om räntorna i landet sjunker eller stiger.

Innan man tar ett lån så måste man vara säker på att man klarar av att betala ränta på lånet.

AMORTERINgFörutom att betala ränta brukar man varje månad betala av på lånet. Det kallas att amortera på ett lån.

Man kan också säga att det är ett sätt att spara, men i efterhand.

ill: iStockphoto

Snart bär det av på klassresa för klass 5 på Lillsjöskolan i Östersund.

I fonder

Då köper du små delar i flera

olika företag. Det är ett sätt att

inte riskera alla pengar på

ett och samma företag om

det går dåligt.

I aktier Då köper du en liten

del av ett företag. Går företaget

bra och om andra också vill köpa

aktier i företaget så blir dina aktier

värda mera pengar. Ibland mera än

att bara ha pengarna på sparkonto.

Men om företaget går dåligt så

kan du till och med förlora

pengar.

7 8

TEMA: SPARA OCH LÅNATEMA: SPARA OCH LÅNA

Agnes, 9 år, från Fagervalls­skolan i Östersund:– Jag vet inte riktigt vad jag sparar till, men jag skulle vilja ha en platt-tv. Jag har i alla fall 1 297 kronor i sparade pengar.

Edvin, 11 år, från Fagervalls­skolan i Östersund:– Jag sparar inte till något speciellt, kanske en ny mobiltelefon. Förut har jag köpt skid-glasögon och skidhandskar för mina sparade pengar.

Anton, 11 år, från Lovisedals­skolan i Vallentuna:

– Jag vet inte riktigt. Jag får 100 kronor i må-nadspeng och har sparat1 290 kronor. Jag vill kanske köpa en mobiltelefon för dem.

Jakob, 7 år, från Olympia­skolan i Kävlinge:– Jag får 20 kronor i veckopeng och sparar till ett Nintendo DS-spel som heter Indiana Jones 2. När jag inte sparar till något speciellt så köper jag lördagsgodis för pengarna.

Vad sparar du till?

Nästan alla av oss kommer att behöva låna pengar någon gång i livet. För att studera tar vi ett studielån, när vi ska köpa bostad behövs ett bostadslån eller så kanske vi behöver låna pengar till en bil.

När kan man låna pengar?Lyckoslanten har frågat Ylva Yngveson om det är okej att låna pengar för att köpa kläder eller åka på semester. Ylva är chef för Swedbanks avdelning som har hand om människors privatekonomi. Hon är också ansvarig utgivare för Lyckoslanten.

– Det finns inget rätt eller fel, men jag tycker egentligen inte att man ska låna pengar till konsumtion, som resor, mat, nöjen och kläder. De här sakerna kan man lika gärna spara ihop till innan man köper dem, säger Ylva Yngveson.

Att låna för att köpa en bostad är däremot inget konstigt.

– Det går nästan inte att spara ihop till en bostad. Det är inte många som har så mycket pengar, säger Ylva Yngveson.

Men man ska se till att värdet på det man lånar till inte blir lägre än själva lånet. Därför ska till exempel ett billån betalas tillbaka på färre år än ett bostads-lån. Skulle man behöva sälja bilen ska pengarna man får för bilen räcka till att betala lånet. Och bilar tappar snabbt i värde. En bostad blir ofta mer värd ju längre tiden går.

Glöm inte heller att lån alltid ska betalas tillbaka. Förr eller senare. n

Nästan alla lånar pengar någon gång. Kanske för att köpa en bostad eller studera.

Men det är inte alltid lika bra att låna pengar.

Att låna pengar

Vem får starta en bank?Vem som helst kan inte starta en bank, ta hand om folks pengar eller börja låna ut pengar. Det finns många lagar och regler som styr över vem som får göra det.

Finansinspektionen är en myndighet som kontrollerar alla företag på finansmarknaden. De bestämmer om ett företag får låna ut pengar. Det är också Finansinspektionen som ser till att lagarna och reglerna följs.

När de ska bestämma om ett företag ska få börja låna ut och ta in pengar så tittar de bland annat på hur mycket pengar företaget har, vilka som äger företaget och hur de tänker sköta företaget.

Finansinspektionen granskar ungefär 40 olika sorters svenska banker och 4 500 finansföretag. Källa: Finansinspektionen

sms-lån = sms-rånIdag kan man låna pengar bara genom att skicka ett sms. Det är många som tar sms-lån idag. Men också väldigt många som ångrar det.

En rapport från Konsumentverket visar att var fjärde ungdom mellan 18 och 25 år som tagit ett sms-lån har inte kunnat betala sin skuld. De hamnar hos kronofogden som driver in skulden.

Att låna pengar genom att skicka ett sms är ett väldigt dyrt sätt att låna pengar. Sms-låneföretagen tar ut väldigt höga avgifter på sina lån.

Det vanligaste är att man får låna mellan 1 000 och 3 000 kronor. Det tar oftast inte mer än 15 minuter att få in pengarna på kontot. Lånet ska sedan betalas tillbaka inom en månad.

Om man lånar 3 000 idag så kanske man måste betala tillbaka 3 600 kronor om en månad. Och då gäller det att man har de pengarna då. Annars kanske den som tagit lånet måste ta ett nytt sms-lån för att betala skulden.

Månaden därefter är skulden över 4 000 kronor. Sms-lån är därför ett mycket, mycket dyrt sätt att låna pengar.Källa: Konsumentverket Att låna till studier är en investe-

ring i din framtid. När du är klar och får ett jobb kan du börja

betala tillbaka på lånet.

ill: iStockphoto

ill: Am

anda Hellberg

foto: privata

foto

: S

wed

bank

Lyckoslantens Ylva Yngveson.

ill: iStockphoto

Hjälp – spargrisen är full!Förr i tiden skickade Sparbanken (nuvarande Swedbank) ut sådana här vykort till barnen. Det var då dags att tömma sina sparbössor och sätta in pengarna på banken. Även idag kan barn tömma sina sparbössor på banken.

9 10