Tema: Tarmhälsa - Nordisk Nutrition...drikker og øke forbruket av frukt og grønnsaker. Brus minsket med 25 prosent Vann er markedsført som den beste tørstedrikken. Siden år 2000

• Blir man fet av fruktos?

• Nitrat och nitrit – kan det vara nyttigt?

4 2008

Tema: Tarmhälsa

3Nordisk Nutrition 4 • 2008

>> INNEHÅLL

Ledare

Finländarnas kostvanor fortsätter att utvecklasi positiv riktning

Vern barna – reklamepress og skolemåltider i fokus

Når alternative sundhedsråd gør skade

Åsikten: Ta kommandot i mat- och hälsodebatten

TEMA: TARMHÄLSA

Probiotika & prebiotika – med potential att påverka hälsan

Notis: Tarmhälsa värd att belönas

Spädbarnets tarmflora – tidig kolonisering med rätt bakterier viktig

Probiotika mot allergi – möjligt, men lång väg kvar

Tarmfloran styr vår ämnesomsättning

Forsiktighed ved probiotika til pasienter i sykehus

Kortkedjiga fettsyror i tarmen ger positiva effekter

Glukosreglering – bortom glykemiskt index

Nitrat och nitrit – kan det vara nyttigt?

Hearing om fett – bör rekommendationerna ändras?

Blir man fet av fruktos?

Notis: Europeisk definition av kostfiber klarNotis: Sämre insulinkänslighet efter intag av kaffe

Notis: Peptider i mat kan bidra till att sänka blodtrycket

nummer 4/2008Nordisk Nutrition ges ut av SNF Swedish Nutrition Foundation, Forskningsbyn Ideon, 223 70 Lund

Hemsida: www.nordisknutrition.se

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanne Bryngelsson, SNF Swedish Nutrition Foundation Tel: 046-286 22 84 [email protected]

Redaktion: Nils-Georg Asp, Agneta Hartlén, Ulf Nilsson, SNF Swedish Nutrition FoundationLennart Wikström, Cultimedia Information AB

Prenumeration: Agneta Hartlén, SNF Swedish Nutrition Foundation Tel 046-2862282 [email protected]

Produktion: LIME ABTejarps Gård 230 41 Klågerup Tel: 040-40 86 [email protected]

Layout: Katarina Thulin Sundler LIME AB

Annonsförsäljning: Eva Grip Tel: 040-40 86 80 [email protected]

Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm

ISSN 1654-8337

Omslagsbild: istockphoto.com

Nordisk Nutrition har som målsättning att på vetenskaplig grund informera om och delta i debatten kring aktuella frågor inom nutritionsområdet, inkl nutritionsfrågor relaterade till livsmedelsvetenskap och fysisk aktivitet, samt frågor relaterade till märkning och marknadsföring av livsmedel. Målgruppen är framförallt personer med professionellt intresse för och användning av aktuell kunskap från forskning inom dessa områden. Nordisk Nutrition är en fristående del av SNF:s verksamhet. Åsikter som uttrycks i Nordisk Nutrition speglar inte nödvändigtvis SNF:s åsikter. Mer om SNF: www.snf.ideon.se.

56

789

10

1314

18

21232529

32353637

38

Sprid kunskap och glädje – dela med dig av Nordisk Nutrition!

Nordisk Nutrition är magasinet för alla med nutrition som specialintresseNordisk Nutrition informerar om kost och hälsa med vetenskap i fokus. Utifrån de senaste vetenskapliga rönen informerar och diskuterar vi aktuella nutritionsfrågor för att ge överblick, fördjupning och insikt.

Erbjudande till dig som redan prenumererar på Nordisk Nutrition – ge bort två kommande nummer

för endast 80 kr!

Jag vill ge bort Nordisk Nutrition nr 1 och nr 2, 2009 till:Namn:Adress:Postnr: Postort:E-post:

Skicka fakturan på 80 kr till:Namn:Adress:Postnr: Postort:E-post:

Anmäl så här: • Maila till [email protected]

• Ring 046-286 22 82

• Faxa ifylld blankett till: 046-286 22 81

• Skicka ifylld blankett till:

Nordisk NutritionSNF Swedish Nutrition FoundationForskningsbyn Ideon223 70 Lund

www.nordisknutrition.se

• Blir man fet av fruktos?• Nitrat och nitrit – kan det vara nyttigt?

nutritionnordisk 4

2008

Tema: Tarmhälsa

Perfekt

julklapp!

>> LEDARE

För breda penseldrag?Tro kan försätta berg, sägs det. Men knappast veten-skap. Exempelvis har ett flertal observerande studier visat att ett högt intag av fullkorn är kopplat till lägre förekomst av hjärtsjukdom. Sambandet har lagt grunden för hälsopåstående om ”minskad risk för hjärtsjukdom” och på butikshyllorna står fullkorns-produkter med hjärtsymboler inom alla tänkbara (och några otänkbara) livsmedelskategorier. Bud- skapet om fullkorn och hjärthälsa har på ganska kort tid etablerat sig som en mycket stark tro, på gränsen till orubblig sanning.

Men sällan får man vara riktigt glad. Den senaste tiden har flera kontrollerade fullkornstudier uppvi-sat ett ”nollresultat”. Det vill säga, inga övertygande positiva effekter på kända riskmarkörer så här långt. Resultaten har skapat oordning i ledet och diskus-sioner om vilka studier som i det här fallet är mest rättvisande.

Observationsstudier dras med problemet att de bygger på självrapporterat intag, och risk för att man inte lyckats korrigera för alla förväxlingsfaktorer (confounders). Det sägs att de som äter fullkorn ”gör allt rätt” – så hur kan man med säkerhet veta att det är just fullkorn som ger den skyddande effekten? Tron på fullkorn har fått sig en törn, men än ska man inte sucka uppgivet.

Även kontrollerade studier har svaga punkter, och resultaten behöver inte nödvändigtvis vara motsägel-sefulla. Oftast har man bra koll på att försöksperso-nerna äter den föreskrivna testmaten, men har man koll på hur de gör det? Den stora vinsten infinner sig rimligen om fullkornsprodukter ersätter raffinerade produkter. Men om försökspersonerna istället byter ut frukt med fullkornsprodukter? Då är inte ett nollresultat lika ologiskt.

Man bör också väga in information om vilka full-kornsprodukter försökspersonerna ätit. Kanske är det huvudsakligen vete? I så fall kan en utebliven effekt på kolesterolvärdet knappast betraktas som motsägelsefull, utan snarare förväntad. Till skillnad från till exempel havre- och kornfiber (beta-glukan) är vetefibrer kända för att inte ha någon uttalad kolesteroleffekt.

Att i samband med hjärthälsa tala om fullkorn i all-mänhet är kanske att måla med för breda penseldrag? Däremot har alla fullkorn förstås flera uppenbara ess i

sin giv – kostfibrer, vitaminer och mineraler! Fullkorn är mer än kostfibrer, men fiberkvalite-

ten kan ändå antas ha stor betydelse för fullkorns hälsoeffekter. Kostfibrer som fermenteras av tarmflo-ran kan bidra till många potentiellt hälsofrämjande effekter, som inte nödvändigtvis återspeglas genom förändrad blodnivå av kolesterol. Hittills finns dock få andra väletablerade markörer, och därför är det ännu inte möjligt att fullt ut värdera betydelsen av dessa effekter. Nya markörer behövs också för att värdera effekter av andra potentiellt bioaktiva sub-stanser i fullkorn. Jag väntar ivrigt.

Som ni kan läsa mer om i detta temanummer om tarm och hälsa finns det många spännande möjlig-heter att påverka hälsan genom att äta mat som påverkar tarmfloran. Men det är också uppen-bart att penseln bör vara smal, och att man inte kan ta något för givet. Det finns all anledning att tills vidare behandla både olika typer av kostfiber och probio-tiska bakterier som individer, snarare än som enhetliga grupper.

Detta är årets sista nummer, och jag vill därför passa på att framföra ett stort tack till alla skribenter och läsare för året som gått. Nästa gång vi ses, den 27 mars, har våren förhoppningsvis börjat ge sig till känna, åtminstone i redaktionens hemtrakter. Till dess önskar jag er ett gott slut, gott nytt och god läsning.

Susanne Bryngelssonchefredaktör

P.S. Tycker du att vi på redaktionen bör tänka på något när vi nu laddar om inför nästa år? Hör i så fall gärna av dig till [email protected]. Vi blir glada för alla synpunkter!

Erbjudande till dig som redan prenumererar på Nordisk Nutrition – ge bort två kommande nummer

för endast 80 kr!

6 Nordisk Nutrition 4 • 2008

>> PERSPEKTIV FINLAND

ndersökningen FINDIET görs alltid i samband med den så kallade FINRISKI-undersökningen, som

genomförs bland annat för att kartlägga riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Den senaste undersökningen som ge-nomfördes i januari-mars 2007gjordes i fem regioner som representerade södra, västra, östra och norra Finland.

Slumpmässigt urvalInför varje gång FINRISKI-undersök-ningen genomförs väljs nya personer ut genom ett slumpmässigt urval ur befolkningsregistret. Undersökningen är med andra ord inte en så kallad kohortundersökning i egentlig mening, där man istället följer samma grupp av personer över tiden.

Denna gång kallades 9958 personer i åldern 25-74 till FINRISKI. Av dessa deltog cirka 2090 personer i FINDIET-studien. Kostvanorna och närings- intaget undersöktes med hjälp av 48-timmars intervju. Därtill fyllde hälften av de undersökta i en mat-dagbok som omspände 3 dygn, och upprepades ett halvt år senare.

Materialet omfattade till slut 2039 intervjuer samt 912 matdagböcker i det första skedet och 606 i det andra. Undersökningen omfattade också för första gången användningen av närings-tillskott, som kan vara en viktig källa för vissa näringsämnen såsom D-vitamin.

Sex gånger om dagenResultaten från kostintervjuerna visade att en vuxen finländare i genomsnitt

åt sex gånger per dag. Regelrätta måltider stod för över hälften av det dagliga energiintaget och resten täcktes av mellanmål. Konsumtionen av gröt och kaffebröd samt brödfett med en fetthalt under 60 procent var större bland personer i åldersgruppen 65–74 år än bland personer i åldern 25–64 år. De sistnämnda åt i stället mer yog-hurt, hårdost och sötsaker. Kvinnorna konsumerade betydligt mera grönsaker och frukt i proportion till energiintaget än männen.

Inga större skillnader i näringsäm-nesintaget fanns mellan personer i arbetsaktiv ålder och äldre. Trettiotre procent av energiintaget kom från fett hos männen och motsvarande siffra hos kvinnorna var 31, vilket närmar sig de nordiska rekommendationerna (30 procent). Mättade fettsyror stod för tretton procent av energiintaget hos männen och tolv procent hos kvinnorna, vilket är litet högre än de nordiska rekommendationerna (tio procent). Det mättade fettet förekom oftast som så kallat dolt fett, bland annat i mjölkprodukter, kött-rätter och bakverk.

För lite D-vitamin och folatIntaget av salt överskred rekommen-dationen för både män och kvinnor, medan intaget av D-vitamin och folat från kosten inte nådde upp till rekom-menderade nivåer. De huvudsakliga källorna till D-vitamin var fisk, brödfett och vitaminerade mjölkprodukter. Folat fick man främst ur spannmåls-produkter, grönsaker, frukt och bär.

Trettiotre procent av männen och 52 procent av kvinnorna hade ätit näringstillskott och hos alla dessa var det genomsnittliga intaget av närings-ämnen från tillskott betydligt större än från kosten. Intressant var att de som ätit näringstillskott faktiskt redan fick mer näringsämnen från kosten än de som inte tog näringstillskott.

I regel var användningen av närings-tillskott onödig då intaget av närings-ämnen från kosten hos dessa personer redan var tillräckligt i jämförelse med rekommendationerna. I fråga om D-vitamin var tillskottet dock av betydelse.

Mer fullkorn, fisk och fruktSedan den senaste undersökningen år 2002 har kvaliteten på fettet i kosten ytterligare förbättrats och saltintaget har minskat, även om det fortfarande avviker något från rekommendatio-nerna. Intaget av folat och D-vitamin är för lågt i vissa grupper, intaget av kostfiber borde öka, och sackarosin-taget minska.

I rapporten drar man den slutsat-sen att dessa brister kunde avhjälpas genom högre konsumtion av fullkorns-produkter, fisk, grönsaker, frukt och bär samt genom att minska på användning-en av livsmedel som innehåller rikligt med socker eller mättat fett. ••

Hela rapporten finns på (samman-drag av varje kapitel och tabel-ler på engelska): http://www.ktl.fi/attachments/suomi/julkaisut/julkaisusarja_b/2008/2008b23.pdf

Finländarnas kostvanor fortsätter att utvecklas i positiv riktning

U

Folkhälsoinstitutet har sedan 1982 undersökt de vuxna finländarnas kostvanor

och näringsintag vart femte år. Den senaste FINDIET-undersökningen gjordes

år 2007 och resultaten har nyligen publicerats. Undersökningen visar att den

vuxna befolkningens kostvanor har utvecklats i positiv riktning sedan den senaste

undersökningen år 2002, vilket är fortsättningen på en långvarig trend.

>> text: Christel Lamberg-Allardt, professor, Institutionen för tillämpad kemi och mikrobiologi, Helsingfors universitet. [email protected]


>> PERSPEKTIV NORGE

løpet av 1990-årene økte suk-kerinntaket mye blant norske barn, og i år 2000 bidro sukker i gjennomsnitt med nesten en

femtedel av energiinntaket blant 13-åringer. De siste ti årene har skoler og barnehager styrket arbei-det for å minske forbruket av søte drikker og øke forbruket av frukt og grønnsaker.

Brus minsket med 25 prosentVann er markedsført som den beste tørstedrikken. Siden år 2000 har den totale omsetningen av sukkerholdig brus også minsket fra 90 til 67 liter per innbygger og omsetningen av sukker har minsket fra 43 til 33 kg sukker per innbygger. Samtidig har forbruket av frukt og grønnsaker økt.

To nye nasjonale undersøkelser vi-ser at også norske spedbarn nå spiser mindre sukker og noe mer frukt og grønnsaker sammenlignet med tilsva-rende undersøkelser i 1998-99. Blant seks måneder gamle spedbarn hadde andelen som fikk saft med sukker minsket fra 5 til 1 prosent, og blant ettåringer var det totale sukkerinn-taket halvert.

Reduser reklametrykketPå tross av disse lyspunktene er det langt igjen til at forbruket av sukker og grønt er på anbefalt nivå, og det

trengs fortsatt styrking av innsatsen for å bedre barnas kosthold. I Norge er retningslinjene for mat i barne-hage og skole revidert, og barn er en prioritert gruppe i Regjeringens handlingsplan for bedre kosthold i befolkningen 2007-2011.

Etter initiativ fra Norge vedtok også verdens helseforsamling (WHO) i 2007 å arbeide for å redusere markedsføringen av usunn mat og drikke til barn og unge. Helsedirek-toratet leder nå et europeisk WHO-nettverk som utreder forslag til et felles regelverk og hvordan man kan overvåke uønsket reklame ovenfor barn. Konklusjonene fra arbeidet skal legges fram høsten 2009.

Satsing på skolemåltidet Skolemåltidet, og særlig gratis skole-måltid, har vært mye diskutert av norske politikere. Det norske skole-måltidet har tradisjonelt basert seg på at barna har med seg matpakke. I løpet av de siste ti årene er det utviklet en landsdekkende abon-nementsordning hvor elevene får utlevert en frukt eller grønnsak på skolen. Ordningen er subsidiert men foreldrefinansiert.

Fra høsten 2007 får elever i ung-domsskoler (klasse 8-10) og kom-binerte barne- og ungdomsskoler (klasse 1-10) via sin kommune tilbud

om gratis frukt/grønt. Undersøkel-ser viser at skolefruktordningen der den er gratis både jevner ut sosiale helseforskjeller og kan skape varige endringer i de unges spisevaner. Derfor er det en stor skuffelse at det i statsbudsjettet for 2009 ikke er satt av midler til å utvide ordningen med gratis skolefrukt til de rene barne-skolene.

FiskesprellAtt barn egentlig liker fisk og at voksne trenger både kunnskap og inspirasjon for å gjøre fisk tilgjenge- lig for de yngste er lærdommer fra ”Fiskesprell”. Tiltaket er et samar-beidsprosjekt mellom Regjeringen og Eksportutvalget for fisk.

Et år etter starten kommer det gode nyheter fra pilotfylkene: Alle barnehagene setter mer fisk på bordet, både som pålegg, varm-mat og turmat. Basert på disse gode resultatene utvides prosjektet nå til 700 barnehager. ••

Vern barna – reklamepress og skolemål- tider i fokus

Aktuelle rapporterPå www.shdir.no/ernaering finnes ytterligere informasjon: ”Mindre søtt til småen”, ”Helsedirektoratet frontar arbeid mot barnereklame” og ”Fisk i barnehagene landet rundt”.

I

Mye sukker og lite grønnsaker er fellestrekk ved kostholdet til mange barn

i Norden. Det er derfor viktig å styrke arbeidet mot usunt kjøpepress og å

fortsette arbeidet for å bedre kostholdet i barnehager og skoler.

>> text: Lars Johansson, seniorrådgiver, Avdeling for ernæring, Helsedirektoratet, Oslo, Norge. [email protected]

Foto: iStockphoto.com


>> PERSPEKTIV DANMARK

orfatterne af ”Kernesund Familie” anbefaler at ude-lukke mælk, glutenholdige fødevarer og sukker helt fra

kosten. I stedet anbefales høje doser af kosttilskud, tilskud af både kokos-, hørfrø- og fiskeolie, tilskud af tilsæt-ningsstoffer som guarmin, lecithin og sukkeralkoholer samt ingredienser som proteinpulver og fibre. Hertil kommer detox kure med amerikansk olie og lignende.

Det ene råd som myndighederne har reageret på er, at børn under tre år end ikke bør smage på komælk – heller ikke de komælksbaserede modermælkserstatninger til helt små børn. Forfatterne anbefaler også at spise knuste hørfrø, hvilket har ført til den anden advarsel, da findeling af hørfrø øger risikoen for frigivelse af cadmium og dannelse af blåsyre.

Sundhedsdiskurs At bøgerne ud fra en professionel ernærings- og fødevarefaglig vin-kel lider af en eklatant mangel på elementær viden om fødevarer og ernæring, har de færreste ikke-eksperter næppe mulighed for at gennemskue.

Problemstillingen er imidlertid typisk for den sundhedsdiskurs, der i øjeblikket gør sig gældende i Dan-mark, og sikkert også mange andre steder. Nemlig en anerkendelse blandt lægmænd af, at folks individu-elle erfaringer er ”lige så gode” som de officielle kostanbefalinger, der bygger på evidensbaseret viden. Men også på den opfattelse, at folk er eksperter i deres eget liv og selv kan mærke, hvad der er godt og skidt for dem.

Det er jo desværre ikke altid tilfæl-det. Fejlernæring hos børn, osteropo-rose og andre effekter viser sig ikke med det samme, og kan være svært at opdage i tide.

Viden og oplysning Hvilke bøger og produkter folk væl-ger at bruge penge på, er deres egen sag. Men hvis rådene i bøgerne både

kan resultere i fejlernæring af børn og skader som følge af høje doser kosttilskud, så mener jeg, at vi har et problem.

Jeg har spurgt Jørn Helder, ekspert i diskursanalyse og kommunikation om, hvad man kan gøre for at ændre en gældende diskurs og svaret var entydigt: viden, viden og mere viden! Der er derfor brug for at klæde de faggrupper på, der har en direkte kontakt med børn og deres forældre. Der er fortsat brug for at investere skattekroner i oplysningskampagner om sundhed og sund mad.

Se kritisk pa tilskudJeg mener også, at der er brug for at se kritisk på den lovgivning, der tillader kosttilskud med høje doser vitaminer og mineraler til børn.

Viffos har set på et udvalg af mul-tivitaminpræparater til børn mellem 1-10 år, i forhold til indhold af det fedtopløselige A-vitamin. Flere af produkterne indeholder doser på 1000 mikrogram i en dagsdosis. Det officielt anbefalede indtag for 2-5-årige er 350 mikrogram om dagen.

Sammen med madens A-vitamin og andre kilder som eksempelvis fiske olier, som bøgerne også anbefa-ler, kan børnene nå op på 5-6 gange ADI (accepterat dagligt intag). Ved et indtag på 5-10 gange ADI over længere tid, er der blandt andet risiko for leverskader og osteroporose.

Der er god grund til at tage bøger som ”Kernesund-bøgerne” alvorligt. De er med til at forstyrre de budska-ber, som myndighederne, med deres få ressourcer, har mulighed for at sp-rede i befolkningen. Og frem for alt spreder de forvirring og dårlige råd blandt mange velmenende forældre, der vil deres børn det bedste. ••

Når alternative sund-hedsråd gør skadeI Danmark er der for alvor

gang i sundhedsdebatten lige

nu. Især bøgerne ”Kernesund

Familie” har fået myndigheder,

forskere og ernæringseksper-

ter op af stolene. Myndighe-

derne er gået så langt, at de

har udsendt advarsler mod

to af bøgernes påstande om

mælk og hørfrø (sv. linfrö).

>> text: Gitte Gross, bromatolog og leder af Viffos, Nationalt Viden-center for Fødevarer og Sundhed, Kø[email protected]

F



>> ÅSIKTEN

Danish Meat Association Tel.: +45 3373 2539 www.danishmeat.se [email protected]

ANSVARSFULLHET FÖR OSS INNEBÄR ATT VI VÄRNAR OM DET SOM ÄR VIKTIGTVi exporterar våra varor världen över. I och med att vi är ett internationellt företag är vi också en betydelsefull arbetsgivare på många marknader. Därför har vi ett brett ansvar mot flera grupper: alltifrån våra konsumenter och kunder, till våra anställda eller andra aktörer inom branschen.

Liksom vi enbart nöjer oss med den högsta möjliga standarden inom vår produktion, så strävar vi också efter en lika hög branschmässig standard inom det som kallas för ’corporate responsibility’.

>> text: Maria Sitell Kjelsson, Kommunikationsrådgivare och leg. dietist, Gullers Grupp, Stock-holm. [email protected]

Jag tror att vi är många som känner igen oss i den frustration som Lars-son, Magnusson och Rothenberg ger uttryck för i förra numret av Nordisk Nutrition, nr 3/2008. Visdomsorden ”det går inte att förändra andra, den enda man kan förändra är sig själv” gäller även här.

För att nå fram med sitt budskap i medierna finns inga genvägar. I korthet går det ut på att avsändaren behöver lära sig hur den mediala världen fungerar, rättare sagt hur journalisternas verklighet ser ut. Och journalisternas ansvar består inte primärt i att vetenskapligt granska.

Förstå mediernas villkorUtan saklighet i den mediala debatten

kring mat och hälsa saknas en viktig pusselbit menar författarna, och jag kan inte annat än hålla med. Det är mycket som saknas vid kommunika-tion kring just mat och hälsa. Frågan är dock vad man ska göra åt det? Kräva av journalisterna att de ska ta ett större ansvar, som författarna är inne på, eller kräva av oss med profes-sionell utbildning i ämnet att kommu-nicera så att journalister förstår?

Genom att skapa sig kunskap om hur mediernas villkor fungerar, följer dessutom möjligheten att kunna styra det budskap som man vill få fram, oavsett om det handlar om nya ko-strekommendationer, om president-val eller ökad fibermängd i ett bröd.

Ta reda på omvärldens synAtt det går att presentera vetenskapliga fakta på ett begripligt sätt utan att för den skull förlora saklighet är jag helt

övertygad om. Det är där en del av utmaningen ligger men ansvaret ligger inte bara på journalisterna, författare eller programledare i radio och tv.

Om man tar reda på hur omvärl-den ser på det budskap som man vill nå ut med, har man faktiskt riktigt stora chanser att lyckas. Inom kommunikationsbranschen kallar vi det för att göra en omvärldsanalys. Erfarenheten säger att oftast får man reda på saker som man inte hade en aning om, men som är nödvändiga att känna till för att nå ut med sitt budskap.

Det är hög tid för stora delar av nutritions- och livsmedelsbranschen att kommunicera på mottagarens villkor, och att i högre grad upptäcka vilka för-delar en väl genomtänkt kommunika-tionsstrategi kan ge. Då kan man nå ut med budskapet i medierna och därmed nå målgrupper i samhället. ••

Ta kommandot i mat- och hälsodebatten

Nordisk Nutrition 4 • 200810

>> TEMA: TARMHÄLSA

Med ökad förståelse för hur

central tarmflorans bakterier

är för många olika funktioner

i kroppen har även intresset

för probiotiska bakterier och

prebiotiska kolhydrater ökat.

Ett stort antal effekter av

dessa substanser har föresla-

gits, varav några kort kom-

menteras nedan och belyses

närmare av forskare inom om-

rådet i detta temanummer.

ffekterna av probiotiska bakterier är specifika och skiljer sig åt mellan olika släkten och stammar. Det

är därför förmodligen inte möjligt att tillskriva probiotiska bakterier några allmänt gällande egenskaper. Tills vi-dare är alltså alla effekter som påvisas att betrakta som stamspecifika.

Inte alla över en kamDet finns inte heller några garantier för att en viss bakterie kommer att ge samma effekt hos olika individer, efter-som tarmflorans totala sammansättning förmodligen spelar en avgörande roll för hur en viss bakterie kommer till uttryck. Det är med andra ord svårt

att på ett tillförlitligt vis dokumentera effekter av probiotiska bakterier.

När det gäller probiotiska livs-medel kan även livsmedelsmatrisen vara av betydelse. Man kan därför inte utan vidare utgå från att intag av probiotiska bakterier i en sammansatt livsmedelsprodukt ger samma effekt som om bakterien intas i form av en kapsel eller tablett.

Diarré Den hittills mest väldokumenterade effekten av probiotiska bakterier är minskad förekomst och varaktighet av virusorsakad diarré hos barn (se West och Hernell, sid 14) . Det finns även vissa belägg för att probio-tika medför en lägre risk för diarré vid antibiotikabehandling hos vuxna, liksom så kallad turistdiarré. Antalet

Probiotika & prebiotika – med potential att påverka hälsan

EBakterier som används för fermentering av yoghurt är vanligen inte dokumenterat probiotiska.


>> TEMA: TARMHÄLSA

studier på vuxna är dock betydligt färre än på barn, och effekterna är generellt sett mindre uttalade. Meka-nismerna bakom eventuella effekter av probiotiska bakterier på diarré är inte klarlagda, men skulle åtminstone delvis kunna förklaras av att tillväxt och kolonisering av patogena bakte-rier hindras.

ImmunpåverkanTarmflorans bakterier verkar inte bara lokalt i tarmen, utan kan också ge systemiska effekter, bland annat genom att påverka immunsystemet. Förändringar som sker i tarmens ekosystem vid tillförsel av probiotika skulle därför kunna påverka risken att utveckla allergi (se Björkstén, sid 18). Mycket forskning återstår dock innan man eventuellt kan rekommendera användning av probiotika i allergiförebyggande syfte.

Via immunologiska effekter kan även risken för infektion påverkas. Några studier har också visat att vissa probiotiska stammar medför mins-kad förekomst eller varaktighet av luftvägsinfektioner (förkylning och influensa), eller minskade symptom av sådan infektion.

En viktig aspekt att beakta i sam-manhanget är dock det faktum att en förändring i nivå eller funktion av en specifik immunparameter inte nöd-vändigtvis behöver betyda att mot-tagligheten för infektion påverkas. Därför behövs fler studier som visar

effekter på frekvens och varaktighet av infektioner.

IBS och gasbildningDet finns också lovande, men ännu något motsägelsefulla resultat, som tyder på att probiotiska bakterier kan bidra till minskade symptom hos patienter med IBS (irritable bowel syndrome). Minskad gasbildning och normaliserad tarmmotorik antas ut-göra en del av förklaringen, men ännu har man inte klarlagt vilka mekanis-mer som är involverade.

Probiotiska bakterier kan också bidra till minskade symptom, inklusive gasbildning, hos perso-ner med laktosintolerans. Förkla-ringen är huvudsakligen att enzymet β-galaktosidas från bakterierna klarar sig intakt genom magen till tunntar-men, där det hjälper till att bryta ner laktos från maten. Effekten är dock inte att betrakta som äkta probiotisk, eftersom den inte är beroende av att bakterien överlever.

Riskfaktorer, fetma och tandhälsaIntag av probiotika har också i några studier visat sig minska ett antal me-tabola markörer som betraktas som riskfaktorer för inflammation och hjärt-kärlsjukdom. Även fermenter-bara kolhydrater (inklusive prebiotiska kostfiber) kan påverka vissa riskfakto-rer, vilket troligen åtminstone delvis kan förklaras av att kortkedjiga fettsy- »

Probiotika är enligt WHO:s defini-tion ”levande mikroorganismer som när de intas i tillräcklig mängd kan ge hälsoeffekter hos värden” (1). Även döda bakterier, och substanser från sådana, skulle kunna medföra hälsoeffekter, men för att betraktas som probiotisk ska bakterien alltså vara levande. Definitionen förutsät-ter också att den aktuella bakte-rien har dokumenterade effekter visade i korrekt genomförda kliniska prövningar. Begreppet används dock tyvärr i vissa fall felaktigt, till exempel för bakterier som inte har dokumenterad hållbarhet eller effekt, eller för produkter som inte säkert innehåller levande bakterier.

De vanligaste probiotiska bakte-rierna är olika varianter av släktena (eng. genera) laktobaciller (lat. Lac-tobacillus) och bifidobakterier (lat. Bifidobacterium). Inom släktena finns ett stort antal arter, som i sin tur delas in i olika stammar.

Probiotiska bakterier kan finnas naturligt i vissa syrade livsmedel, till exempel surkål. Ett stort antal bakterier som påstås vara probio-tiska saluförs också till konsument i form av kosttillskott, till exempel som droppar, kapslar och tabletter, och vanliga livsmedel, till exempel fermenterade mjölkprodukter och juicer. De flesta kommersiella pro-biotiska bakterier har ett ursprung från människans tarm. Få probiotis-ka bakterier fungerar som starter-kulturer. Det vill säga, de bakterier som används för fermentering av till exempel yoghurt är vanligen inte dokumenterat probiotiska.

Endast ett fåtal probiotiska bak-terier/produkter på den europeiska marknaden har hittills genomgått vetenskaplig granskning innan de började saluföras, vilket kommer att krävas enligt en nyligen införd lag om närings- och hälsopåståenden (se sid 12).

Prebiotika används som beteckning för odigererbara kostkomponenter, som kan fermenteras i grovtarmen och påverka mikrofloran i gynnsam riktning samt bilda metabolt aktiva ämnen. Med en gynnsam påverkan på tarmfloran avses i det här fallet framförallt en selektiv ökning av antal bifidobakterier, men även laktobaciller.

Substanser som är kända för att selektivt stimulera tillväxten av bifido-bakterier och laktobaciller är till exempel frukto-oligsackarider (FOS), och galakto-oligosackarider (GOS).

Det finns dock nyare förslag till definition av prebiotika som också omfat-tar krav på att en faktisk hälsoeffekt, till exempel minskad risk för någon sjukdom, påvisats (1). Med en sådan definition är det idag få substanser som kan anses uppfylla kraven för prebiotika.

Referens:1. FAO Technical Meeting on prebiotics. Food Quality and Standars Service (AGNS). Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). September 15-16. 2007. www.fao.org/ag/agn/agns/Prebiotics_Tech_Meeting_Report.pdf

Prebiotika Probiotika

Referenser1. WHO. FAO/WHO (2001) Health and Nutritional Properties of Probiotics in Food including Powder Milk with Live Lactic Acid Bacteria. Report of a Joint FAO/WHO Expert Consul-tation on Evaluation of Health and Nutritional Properties of Probiotics in Food Including Powder Milk with Live Lactic Acid Bacteria.

Nordisk Nutrition 4 • 2008 11


>> TEMA: TARMHÄLSA

ror bildas i tarmen (se Nyman sid 25).Produktion av kortkedjiga fettsy-

ror antas till exempel vara en del av förklaring bakom den förbättrade glukosregleringen över dagen, som man har visat efter intag av kostfiber-rika livsmedel (se Nilsson, Östman och Björck, sid 29).

En relativt ny hypotes är att tarm-floran skulle kunna påverka risken att utveckla fetma (se Bäckhed sid 21). Orsakssamband är dock inte fastställda, och vilken betydelse pre- och probiotika kan tänkas ha i detta sammanhang är ännu för tidigt att säga.

Förutom effekter medierade via tarmen, finns teorier om att probioti-ka också skulle kunna bidra till skydd mot karies. Teorierna grundar sig på möjligheten att tillförda laktobacil-ler kan konkurrera ut Streptococcus mutans, som är den bakterie som primärt orsakar karies. Preliminära data stödjer denna teori, men fler studier behövs.

Säkert för friskaAtt tarmen med dess bakterieflora är ett viktigt organ, med avgörande be-tydelse för vår hälsa, är forskare idag överens om, och det är därför troligt att livsmedel som påverkar tarmflo-ran också kan påverka hälsan.

Som framgår ovan är det dock än så länge relativt oklart vilken bety-delse tillförda prebiotiska kolhydrater eller probiotiska bakterier har. Detta hänger bland annat ihop med att man ännu inte vet vad som är att betrakta som en ”hälsosam” tarmflora, och att man ännu inte har full kännedom om hur tarmfloran påverkar till exempel immunsystemet. Probiotiska bakte-rier antas dock vara säkra att konsu-mera för friska personer. Däremot kan det finnas anledning att vara försiktig vid vissa sjukdomstillstånd (se Midtvedt, sid 23). ••

/Susanne Bryngelsson

Läs mer:De Vrese M, Schrezenmeir J. Probiotics, prebiotics and synbiotics. Adv Biochem Engin/Biotechnol 2008; 111: 1-66.

Inom Europa finns sedan den 1 juli 2007 en EU-förordning som reglerar användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel, inklu-sive kosttillskott.

Ännu har man inte inom förord-ningen fastställt någon definition av prebiotika eller probiotika. Däremot finns en vägledning från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD) som anger att påståenden av typen ”innehål-ler prebiotiska kostfiber” respektive ”innehåller probiotiska bakterier” bör betraktas som hälsopåståenden (till skillnad från till exempel ”inne-håller kalcium”, som är ett så kallat näringspåstående). Motiveringen är att begreppen ”probiotisk” och ”prebiotisk” per definition utlovar någon form av fysiologisk effekt.

Krav på humanstudierEnligt förordningen ska alla hälso-påståenden styrkas av vetenskaplig dokumentation. Exakt vilken doku-mentation som krävs för olika typer av hälsopåståenden är dock ännu oklart, men studier på människa är generellt en förutsättning. Djurstu-dier eller experimentella studier kan vara stödjande, men kan inte en-samma utgöra tillräckligt underlag.

Hittills finns ingen vetenskaplig enighet kring något hälsopåstående som kan anses allmänt gällande för alla probiotiska bakterier, till exempel ”probiotiska bakterier balanserar tarmfloran”. Inte heller för prebiotiska kostfibrer har något allmänt gällande hälsopåstående accepterats.

Marknadsförarens ansvarI det svenska egenåtgärdsprogram-met har hälsopåståenden relaterade till probiotiska och prebiotiska effek-ter betraktats som produktspecifika, med krav på dokumentation av den slutliga produkten. Eventuellt kom-mer man inom förordningen foku-

sera mer på ingredienser än vad som varit fallet inom det svenska egenåt-gärdsprogrammet. Det är därför möj-ligt att man inom förordningen inte kommer att kräva en specifik ansökan för varje produkt innehållande en viss probiotisk bakterie eller prebiotisk kostfiber, förutsatt att påståendet i fråga har granskats och godkänts för den aktuella bakterien/fibern.

Man bör dock notera att det under alla förhållanden är det marknads-förande företagets ansvar att motivera användningen av påståendet, om det ifrågasätts. Ett rimligt krav är att man då kan uppvisa dokumentation som styrker att den påstådda effekten inte bara kan ges av bakterien/kostfibern som sådan, utan också av den slutliga produkten. I annat fall torde påståen-det kunna betraktas som vilseledande.

Artikel 13.1-listanEtt antal pre- och probiotiska påstå-enden finns inlämnade som förslag till den så kallade ”artikel 13.1-lis-tan”. Denna lista avser hälsopåståen-den som inte handlar om minskad risk för sjukdom eller om barns utveckling och hälsa, och som kan anses väl vedertagna. Förslagen är nu under handläggning, och den slutliga listan beräknas vara klar senast som-maren 2010.

Parallellt med handläggningen av ”artikel 13.1-listan” sker granskning av ansökningar avseende påståenden om minskad risk för sjukdom, om barns utveckling och hälsa (artikel 14) och om påståenden som baseras på ”ny kunskap” (artikel 13.5). Inte heller inom dessa kategorier har något hälsopåstående relaterade till prebiotiska kostfibrer eller probio-tiska bakterier hittills godkänts.

GränsdragningVid användningen av hälsopåståen-den finns det en rad olika gränsdrag-ningsfrågor som bör beaktas. En av dessa är gränsen mellan hälsopåstå-enden och medicinska påståenden,

Hälsopåståenden om pro- och prebiotika i Europa

>> TEMA: TARMHÄLSA


som inte får användas för vanliga livsmedel. I princip är det varje lands läkemedelsverk som har tolknings-företräde i denna fråga, och det finns i dag inte någon tydlig harmonisering på EU-nivå.

Av relevans i sammanhanget är bland annat att Läkemedelsverket i Sverige menar att påståenden om att exempelvis stimulera, förstärka, opti-mera immunförsvaret betraktas som medicinska. Däremot betraktas på-ståenden som ”för immunsystemets funktion” eller ”bibehåller kroppens naturliga försvar” generellt sett inte som medicinska.

Läs mer: EU-förordningen: http://www.snf.ideon.se/snf/EGforordning/EC1924.pdf

Vägledning från Ständiga kommittén (SKLD): http://www.snf.ideon.se/snf/EGforordning/Guidanceonclaims.pdf

Gränsdragnings mellan livsmedel och medi-cinska påståenden, Läkemedelsverket, Sverige: http://www.snf.ideon.se/snf/EGforordning/LMVgransdragning.pdf

Mer information finns också på EFSAs hem-sida: http://www.efsa.europa.eu

Mer om tarm och hälsa i nästa nummer!I nästa nummer av Nordisk Nutri-tion (nr 1, 2009) kommer vi bland annat att titta närmare på bety-delsen av probiotika vid IBS och diskutera den så kallade ”gut-brain axis”. Effekter av probiotika på riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom är ett annat intressant område som vi då belyser.

Tarmens betydelse för vår hälsa och välbefinnande stod

i centrum när Sone Larsson, Dr Pers Food, delade ut Dr

Per Håkanssons stiftelses stipendier vid Skånes Livsmedels-

akademis dag i Malmö 1 oktober i år.

Tarmhälsa värd att belönas

Professor Margareta Nyman, Lund, fick av Dr Pers Foods vd Sone Lars-son ta emot Dr Per Håkansson Stif-telses stora pris på 600 000 kr vid Skånes Livsmedelsakademis dag den 1 oktober i år.

Fil dr Karin Berger, Lund, fick Dr Per Håkansson Stiftelses andra pris på 250 000 kr för sin forskning kring tarmflora och inflammatoriska reak-tioner i samband med diabetes typ 2.

NOTIS: Det stora Druvanpriset på 600 000 kr gick till professor Marga-reta Nyman, livsmedelskemi och indu-striell näringslära, Lund. Margareta fick priset för sin forskning på sambanden mellan tarmhälsa och tarmsubstratets sammansättning.

– Vi studerar speciellt de substrat, som når tjocktarmen intakt, berättade Marga-reta när hon tog emot priset. Den mest kända källan är kostfibrer.

Margaretas forskning är enligt dona-torn central, eftersom en mycket stor del av det mänskliga immunförsvaret finns just i tarmen och för att den visar tydliga samband mellan kost och hälsa.

– Vår målgrupp är främst friska per-soner, där prebiotika kan förebygga sjuk-dom, men vi har även studerat patienter med ulcerös kolit, som kunnat lindras med prebiotika. Vi har ett speciellt fokus på smörsyra och propionsyra, som bildas när kostfibrer bryts ner i tarmen.

Smörsyra har visat sig ha en gynnsam effekt på tarmslemhinnan och kan minska risken för lokal inflammation i tarmen men även bidra till att minska risken för metabola sjukdomar som diabetes typ 2, åderförkalkning och hjärtinfarkt.

– Med kunskap om de här fakto-rerna kan vi designa livsmedel med specifika fysiologiska hälsoeffekter, avslutade Margareta.

Stiftelsens andra pris på 250 000 kr gick till fil dr Karin Berger, vid Insti-tutionen för experimentell medicinsk vetenskap på BMC i Lund.

– Vi försöker hitta livsmedelskompo-nenter som kan förebygga övervikt och insulinresistens, berättade Karin. Det är känt att det ligger inflammatoriska reaktioner bakom diabetes typ 2, och vi vill hämma inflammation genom att påverka immunsystemet via tarmens mikroflora. ••

/Lennart Wikström

Dr Per Håkanssons StiftelseDr Pers Food, med varumärken som Dru-van, Johnny´s senap och Möllers, ägs sedan grundaren Dr Per Håkanssons bortgång av en stiftelse, Dr Per Håkanssons Stiftelse. I stiftelsens statuter från 1904 slås fast att överskottet från den kommersiella verksamheten ska användas till att anlägga en vårdanstalt och att dela ut forsknings-bidrag till personer som utmärker sig inom områdena fysiologi och medicinsk kemi. Under senare år har utdelningen legat på omkring 1,5 miljoner kr per år.


>> TEMA: TARMHÄLSA

armflorans sammansättning hos västerländska barn har förändrats över tid. Vid jämförelse med aktuella och

tidigare studier förefaller det klart att koloniseringen med de typiska tarmbakterierna Escherichia coli och Bacteroides nu kommer senare än de gjorde förut. I deras frånvaro kan hud-bakterier som stafylokocker och andra bakterier som normalt inte dominerar tarmfloran etablera sig först (1).

Denna förändring, i kombination med kunskap om att tarmfloran har stor betydelse för utvecklingen av immunförsvaret har lett till ett allt ökande intresse att i hälsosyfte påverka tarmflorans sammansättning hos barn och spädbarn med hjälp av kost eller kosttillskott.

Amning ger lägre pHAmning påverkar tarmfloran bland annat genom att bröstmjölken inne-håller andra bakteriearter än bröst-

mjölksersättning, framförallt bakterier från mammans hud. Bröstmjölk har också låg buffrande kapacitet, vilket medför ett lågt pH i tarmen, som i sin tur stimulerar tillväxt av bland annat bifidobakterier och laktobaciller.

I studier under 70- och 80-talet vi-sades att tarmfloran hos ammade barn dominerades av bifidobakterier, och att barn som ammades hade mindre komplex sammansättning av tarmflo-ran jämfört med ersättningsuppfödda barn. I takt med att bröstmjölks-ersättningar vidareutvecklats med bröstmjölkens sammansättning som förebild har skillnaderna i tarmflorans sammansättning dock minskat. Nyare studier visar att nivån av bifido-bakterier är jämförbar hos barn som ammats respektive fått ersättning (2).

Begränsad kunskap om avvänjningUnder avvänjningen, det vill säga när spädbarnet börjar äta fast föda, för-

ändras tarmflorans sammansättning med en minskande andel bifidobak-terier och en ökande andel av andra bakteriearter och stammar. När och hur olika födoämnen introduceras i spädbarnskosten kan ha betydelse för framtida hälsa. Studier har till exempel visat att om gluten introduceras medan barnet fortfarande ammas minskar risken för insjuknan-de i glutenintolerans (3).

Vi har dock än så länge endast be-gränsad kunskap om vilken betydelse avvänjningskostens sammansättning har för tarmflorans etablering, och eventuella hälsoeffekter.

Tillförda laktobaciller Laktobaciller är inte särskilt vanligt förekommande i svenska spädbarns tarmflora under första levnadsåret. Det verkar dock som om andelen barn som koloniseras av laktobaciller vid ett halvt års ålder normalt är hö-gre bland barn som ammas, jämfört

Spädbarnets tarmflora – sammansättningen har betydelse för hälsa

Intresset för teorier om att tidigt i livet förändra tarmfloran

för att påverka risken för insjuknande senare i livet i infektio-

ner och immunmedierade sjukdomar som till exempel allergi,

inflammatorisk tarmsjukdom och diabetes är stort. Ännu har

dock få effekter av probiotika och prebiotika till spädbarn

säkerställts. Starkast belägg finns för positiva effekter av

probiotika vid virusorskad diarré.

>> text: Christina West, barnläkare, med dr, Olle Hernell, professor, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet. [email protected]

T


med icke ammade barn (4). Vid dag-lig tillförsel av vissa laktobaciller kan dock dessa återfinnas i tarmfloran både hos ammade och icke ammade barn (5).

Kolonisering av tjocktarmen med både bifidobakterier och laktobaciller antas vara fördelaktigt. Studier har också visat att andelen potentiellt sjukdomsframkallade bakterier (pa-togener) minskade i avföringen hos spädbarn som tillförts probiotika (6).

Eftersom spädbarns tarmflora är jämförelsevis begränsad och inte stabil, har det föreslagits att tillförsel av en probiotisk bakterie tidigt i livet skulle kunna leda till permanent kolonisering. I de fåtal studier där man undersökt om den probiotiska bakterien gett upphov till permanent kolonisering efter avslutat intag har man dock inte kunnat påvisa detta.

Förkortad diarré Probiotika har föreslagits ha effekt vid en mängd olika sjukdomstillstånd genom att stabilisera tarmfloran och tarmens barriärfunktion och/eller på-verka immunförsvaret. Med ett fåtal undantag saknas det dock tillräckligt stora, randomiserade och välgjorda kliniska studier som stödjer dessa antaganden.

Den mest påtagliga effekten ses vid virusorsakad magsjuka hos barn och spädbarn. Man har till exempel visat att intag av vissa laktobacill-stammar kan förkorta diarréperioden med ett knappt dygn, även när de behandlas på sedvanligt sätt med vätskeersättning (7). Det finns också visst stöd för förebyggande effekter vid antibiotikainducerad diarré hos barn. Än så länge är det vetenskap-liga underlaget dock inte tillräckligt för att rutinmässigt rekommendera probiotika som förebyggande be-handling i detta syfte (7).

Andra effekter av probiotika som iakttagits är förbättrad tarmfunktion och minskad risk för kolik hos späd-barn. En studie har visat effekt av en laktobacillstam vid spädbarnskolik (8). I denna studie visste dock både

läkare och föräldrar vad barnen fick för behandling, vilket är en svaghet i studiens design.

Infektion och allergiProbiotika har i ett fåtal studier förhindrat barns insjuknande i övre luftvägsinfektioner (7). Minskad anti-biotikabehandling efter regelbundet intag av vissa probiotiska stammar är också påvisat hos barn och spädbarn (5, 7). Andra studier har inte kunnat påvisa några infektionsförebyggande effekter.

Som diskuteras av Björkstén i en angränsande artikel (sid 18) är det ännu inte heller entydigt visat att probiotika till spädbarn fungerar i fö-rebyggande syfte mot immunmedie-rade sjukdomar, till exempel allergi och diabetes typ 1. Intresset för detta är dock stort, och forskning pågår. Till exempel undersöker man nu i en pågående studie om intag av pro-biotika under de första sex levnads-månaderna kan minska förekomsten

av autoantikroppar associerade med diabetes typ 1 hos barn med ökad genetisk risk för diabetes (9).

Hypotes om överviktIntressanta experimentella studier föreslår ett samband mellan avvikel-ser i tarmflorans sammansättning och övervikt och fetma, vilket diskuteras av Bäckhed i en angränsande artikel (sid 21).

I en klinisk studie såg man att barn som var överviktiga vid 7 års ålder hade lägre antal bifidobakte-rier i avföringen under spädbarns-tiden jämfört med de barn som förblev normalviktiga. Vidare hade de normalviktiga 7-åringarna lägre andel Staphylococcus aureus i avfö-ringen som spädbarn jämfört med de överviktiga 7-åringarna (10). Något orsakssamband har dock inte påvisats.

Än så länge är alltså sambandet mellan tarmflorans sammansättning och övervikt att betrakta som en spännande hypotes, och det är inte

»

Hos foster är tarmen steril. Etableringen av bakterier i tarmen startar dock direkt vid framfödandet, och styrs av ett samspel av faktorer relaterade till såväl mikroorganism och värd (barnet) som omgivning och kost. Faktorer som påverkar koloniseringsprocessen är förlossningssätt (vaginal förlossning/kejsarsnitt), graviditetslängd, mammans och barnets kost, omgivande miljö samt antibiotikabehandling till mamman i samband med förlossningen och till barnet efter förlossningen (2). Det är bara en bråkdel av de bakterier som det nyfödda barnet utsätts för som har förmåga att etablera sig i mag-tarmkanalen.

Tarmflorans sammansättning hos spädbarn fluktuerar under den första tiden. Vid ett halvt års ålder är tarmfloran till stor del etablerad, men det tar flera år att helt etablera en vuxen typ av tarmflora med de komplexa mikro-biella samhällen som vi kallar tarmens normalflora.

Därefter är tarmfloran väsentligen stabil genom livet, kanske med undan-tag av den sista tiden under ålderdomen.

De första kolonisatörerna är aeroba och fakultativt anaeroba bakterier det vill säga sådana som har förmåga att överleva i syrerik miljö. När syret i tarmen successivt förbrukas kan även anaeroba bakterier kolonisera tjocktar-men och andelen aeroba bakterier minskar. Många anaeroba bakterier har låg infektionsframkallande förmåga, och konkurrerar med potentiellt sjuk-domsframkallande bakterier om näring och utrymme. Vissa av de bakterier som kan leva i syrerik miljö kan sprida sig från tarmen och orsaka infektioner, till exempel urinvägsinfektioner och blodförgiftning hos spädbarn. Risken för spridning är större om dessa bakteriearter ökar i tarmfloran.

Tarmfloran grundläggs tidigt

>> TEMA: TARMHÄLSA


>> TEMA: TARMHÄLSA

möjligt att uttala sig om den eventu-ella betydelsen av pre- och probiotika i detta avseende.

Probiotika mot NECNekrotiserande enterokolit (NEC) är en allvarlig tarmsjukdom som kan drabba för tidigt födda barn. Meka-nismerna bakom denna sjukdom är inte fullt klarlagda, men tarmbak-terier tros vara inblandande och ge upphov till en toxisk påverkan på en skadad tarmslemhinna. Det uppstår en kraftig inflammatorisk reaktion i tarmslemhinnan som kan leda till blodförgiftning och tarmperforation.

Det finns visst stöd för att tillförsel av probiotika skulle kunna förhin-dra NEC och minska dödligheten hos prematurfödda barn som väger mindre än 1 500g. Däremot saknas tillräckliga data avseende de barn som väger mindre än 1 000g, vilka har den största risken att utveckla NEC (11).

Prebiotika ger bättre tarmfloraEtt stort antal strukturellt olika, icke digererbara oligosackarider (prebio-tika), utgör tillsammans den tredje största komponenten i bröstmjölk.

I syftet att undersöka aktiviteten och tillväxten av hälsofrämjande bakterier har man i ett fåtal kontrol-lerade studier jämfört tarmfloran hos spädbarn som lottats till intag av modersmjölksersättning med en begränsad fraktion prebiotika (galacto-fruktooligosackarider, GOS, och fruktooligosackarider, FOS), med tarmfloran hos spädbarn som fått ersättning utan tillsatser (12). Ande-len bifidobakterier och laktobaciller i avföringen ökade hos de barn som fått ersättning med prebiotika, och andelen potentiellt infektionsfram-kallande bakteriearter minskade.

I en annan studie tillfördes GOS och FOS i avvänjningskosten under sex veckor. Andelen bifidobakterier i avföringen ökade signifikant mer hos de barn som fick dessa oligosackari-der, än hos de barn som fick kost utan några tillsatser. Man har också visat att prebiotika till barn kan medföra mjukare avföringskonsistens, mins-kad förekomst av magsjuka och övre luftvägsinfektioner, men fler stora

kliniska studier behövs innan säkra slutsatser kan dras.

En enda publicerad studie har visat att prebiotika kan minska förekom-sten av eksem hos spädbarn, varför fler kliniska studier behövs för att säkerställa denna effekt (12).

Få säkra effekterSammanfattningsvis kan vi konstatera att nyfödda barn i den industrialise-rade världen idag troligen koloniseras med för lite bakterier, eller i vart fall inte med ”rätt” bakterier. Ökad kunskap behövs innan man kan av-göra om, och i så fall hur, man med till exempel pre- och probiotika kan påverka tarmflorans tidiga etable-ring och vilka gynnsamma effekter en sådan påverkan kan ge.

Det finns en uppsjö av pre- och probiotiska produkter ute i handeln för den som önskar, men få effekter är än så länge säkerställda. Det finns behov av fler välgjorda studier inom i princip alla de områden som disku-teras ovan. Potentiella målområden som för närvarande är föremål för spännande forskning är i första hand tarminflammation, allergi, autoimmuna tillstånd samt övervikt. ••

Referenser 1. Adlerberth I, et al. Gut microbiota and development of atopic eczema in 3 European birth cohorts. J Allergy Clin Immunol 2007; 120: 343-50.

2. Penders J, et al. Factors influencing the com-position of the intestinal microbiota in early infancy. Pediatrics 2006; 118: 511-21.

3. Ivarsson A, et al. Breastfeeding protects against celiac disease. AJCN 2002; 75: 914-21.

4. Ahrné S, et al. Lactobacilli in the intestinal microbiota of Swedish infants. Microbes Infect 2005 ;7: 1256-62.

5. West CE, et al. Effects of feeding probiotics during weaning on infections and antibody responses to diphtheria, tetanus and Hib vacci-nes. Pediatr Allergy Immunol 2008; 19: 53-60.

6. Mohan R, et al. Effects of Bifidobacterium lactis Bb12 supplementation on intestinal microbiota of preterm infants: a double-blind, placebo-controlled, randomized study. J Clin Microbiol 2006; 44: 4025-31.

7. Szajewska H, et al. Probiotics in gastro-intestinal diseases in children: hard and not-so-hard evidence of efficacy. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2006; 42: 454-75.

8. Savino F, et al. Lactobacillus reuteri (American Type Culture Collection Strain 55730) versus simethicone in the treatment of infantile colic: a prospective randomized study. Pediatrics 2007; 119: e124-30.

9. Ljungberg M, et al. Probiotics for the pre-vention of beta cell autoimmunity in children at genetic risk of type 1 diabetes--the PRODIA study. Ann N Y Acad Sci. 2006; 1079: 360-4.

10. Kalliomäki M, et al. Early differences in fecal microbiota composition in children may predict overweight. Am J Clin Nutr. 2008; 87: 534-8.

11. Alfaleh K, Bassler D. Probiotics for pre-vention of necrotizing enterocolitis in preterm infants. Cochrane Database Syst Rev. 2008: CD005496.

12. Veereman G. Pediatric applications of inulin and oligofructose. J Nutr 2007; 137(11 Suppl): 2585S-9S.

Nyare studier visar att nivån av bifidobakterier är jämförbara hos barn som ammats respektive fått ersättning.


>> TEMA: TARMHÄLSA

UNDER 2009 AVSER STIFTELSEN ATT • Lämnafortsattstödtillpost-doc-stipendierförnäringsfysiologiskforskning.Forskningenskall skeutanfördensökandesegetland.Stipendiernakanbeviljasinom6årefterdisputation ochavseratttäckaforskarenskostnaderförresaochuppehälleunderca1år.

• Utlysastipendiertillforskarstuderandeinomnäringsfysiologisombehöverstuderavid ettinternationelltframståendecentrumsomettledisinforskarutbildning. Stipendiernagesförenperiodav3–12månader.

• Utlysaanslagtillinternationelltframståendeforskareinomnäringsfysiologisom ärvilligaattarbetaisvenskaellernorskaforskargrupperunder1–6månaderför attstimulerakvalitetenigruppensforskning.

STIPENDIER FÖR FORSKARSTUDIER UTOMLANDS &

FÖR GÄSTFORSKARE INOM NÄRINGSFYSIOLOGI

Föransökningsformulärochytterligareinformationsestiftelsenshemsidawww.throneholst.org ellerkontakta Marianne Lindblom, tel +46 8 627 11 85, e-mail [email protected]

Ansökan för 2009 skall inlämnas senast 27 februari, 2009.

Henning och Johan Throne-Holsts stiftelse bildades 1976 av Aktiebolaget Marabou, med avsikt att främja forskning inom näringsfysiologi och näraliggande vetenskapliga

områden i Sverige och Norge. Hittills har 1 – 2 miljoner SEK årligen beviljats till stipendier för nordiska post-docs för studier vid framstående utomnordiska forskningscentra.

NOTIS: Att nätet är en vildvuxen rabatt med en osalig blandning av seriöst, oseriöst och ibland rent bedrägligt är väl uppenbart för de flesta idag. Svårigheten är att skilja ut de få kornen bland alla agnar.

Bakom det perfekta domännamnet www.guthealth.info döljer sig en sajt som marknadsför probiotikaprodukter och böcker med titlar som Gut Health and Psychology Syndro-me och Put Your Heart in Your Mouth av läkaren Natasha Campbell-McBride. Uppenbarligen tillskrivs probiotika fanastiska egenskaper, som till exempel att vara kopplat till olika former av mental ohälsa som ADHD, autism och schizofreni, men också dyslexi.

Tyvärr får man inte reda på vilka som står bakom sajten, men disclaimern ”The statements on this site have not been evaluated by the Food and Drug Administration. Nothing on this site is intended to diagnose, treat, cure, or prevent any disease” gör att man inte behöver ta det hela så allvarligt.

En något mer seriös information får man på nätmagasinet www.medicinalfoodnews.com. Här finns några hundra artik-lar om ämnet tarmhälsa med relativt ytlig information, men också med flera informativa länkar.

Sedan blir det allt mer luddigt i kanterna. På www.total-lynourish.com hittade jag Yorktest Laboratories avföringstest

som kunde ge mig en fullständig tarmekologisk profil av både patogena och nyttiga bakterier, svampar och jäst. Allt till det faecila priset av 2 800 kr.

Detta ledde osökt in på diagnosen candidios, välbe-kant hud- och i vissa fall munhåleinfektion hos äldre och personer med nedsatt motståndskraft. Det nya var att det enligt www.holistic2go.com var relevant även när det gällde tarmhälsan. Därav avföringstestet?

Skulle det visa sig att du lider av candidios i tarmen, ett exempel på vad Dr Robert Gray i sin bok Handbok för tarmhälsa kallar dysbios, är det bara att tillgripa sagde dr Greys tarmreningsprogram, som avlägsnar stagnerat, kanske flera år gammalt slaggmaterial ur tarmen (www.klokast.se/RG med flera). Boken är populär på flera hemsidor, och återfinns även på olika offentliga bibliotek.

Efter dessa utflykter känns det tryggt att komma in på www.functionalfoodnet.eu/asp/, en hemsida för det avslu-tade EU-projektet, men som kommer att fortsätta fram till april 2009. Här känns det mer som att det är vetenskap och beprövad erfarenhet som råder.

Det finns uppenbarligen utrymme för fler fasta punkter i det panta rei, som nätet utgör.

/Lennart Wikström

Tarmhälsa på nätet en svajig historia


>> TEMA: TARMHÄLSA

llergier, diabetes och inflammatorisk tarmsjuk-dom har en sak gemen-samt, nämligen att de

ökar i takt med stigande välstånd i industrialiserade länder. Den brittiske forskaren Graham Rook föreslog att de alla kan vara uttryck för något som han kallade för ”Microbial deficiency syndrome”. Enligt denna hypotes är mikrober nödvändiga för utmog-nad av immunsystemet och alldeles särskilt för utveckling av normal immunreglering.

Den här idén är inte ny. Redan

vid förra sekelskiftet föreslog näm-ligen den ryskjudiske forskaren och nobelpristagaren 1908, Elie Metch-nikoff, att tarmbakterier hade klinisk betydelse och att vissa levande mikroorganismer skulle kunna vara bra för hälsan.

Individuell tarmfloraVi lever i ett komplext och dyna-miskt samspel med vår tarmflora (mikrobiota). Samspelet mellan oss och mikroberna och mellan de olika mikroberna kan beskrivas som ett ”stabilt kaos”. Termen speglar ett

ständigt pågående samspel, både mellan tarmbakterierna och mellan dem och värden (människan), men att helheten i ”ekosystemet” ändå är förvånansvärt stabilt.

Olika bakterier kan uppträda tillfälligt och den ekologiska balansen i tarmen kan förändras av maten vi äter, liksom vid intag av antibiotika. Oftast är dock förändringarna tillfäl-liga och mikrobiota återgår efter en tid till ett jämviktsläge som är typiskt för just den individen.

Intag av till exempel probiotiska bakterier kan alltså påverka tarm-

Probiotika mot allergi– möjligt, men lång väg kvarTarmens mikroflora är av

betydelse för utvecklingen

av normal immunreglering.

Därför antas tarmfloran

också ha en central roll för

utvecklingen av allergi och

andra sjukdomar orsakade

av ett överdrivet kraftigt

immunsvar. Detta har med-

fört ett stort intresse för

probiotiska bakterier, som

kan påverka tarmfloran

och eventuellt risken att

utveckla allergi.

>> text: Bengt Björkstén, professor emeritus i Pediatrik och Allergi-prevention, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm. [email protected]

ATarmens komplexa ekosystem kan liknas vid en flod med tillflöden och påverkan från många håll.



florans sammansättning under den period de intas, men kan inte antas ha någon bestående effekt efter att man slutat äta produkten. Dagens kunskap tyder på att vi har en indivi-duell tarmflora, som kanske i fram-tiden visar sig vara lika specifik för individen som ett fingeravtryck.

Tarmflora viktig för immunregleringVåra tarmbakterier är nödvändiga för normal immunreglering. I experi-mentella studier med djur som lever under helt bakteriefria förhållanden »

har man påvisat ett förstärkt immun-svar, både av så kallad Th1 och Th2 typ, jämfört med vanliga djur.

Det beror bland annat på att bakteriefria djur inte utvecklar T- regulatoriska celler (Treg), vilket sker hos djur med en normal tarmflora. Följden kan bli kraftigare antikropps-produktion, till exempel av IgE, och kraftfullare cellulära reaktioner av den typ som tros ha betydelse för uppkomst av autoimmuna sjukdo-mar. Bakteriefria djur har både ökad IgE produktion och är känsligare för utveckling av diabetes typ 1.

Huruvida barn som utvecklar dia-betes typ 1 senare i livet har ett star-kare immunsvar än andra barn har ännu inte undersökts. Däremot har barn som under de första levnadsåren utvecklar allergiska sjukdomar en nå-got senare utveckling av reglering av både Th1- och Th2 immunitet. Deras immunsvar kännetecknas därför av en tendens att reagera starkare på stimuli.

Vidare har man i studier av nyföd-da visat att utvecklingen av immun-reglering sker snabbare hos estniska spädbarn, jämfört med svenska barn. Tidigare studier har visat att tarmflorans sammansättning hos barn i Estland och Sverige är olika, vilket antas förklara denna skillnad i ut-vecklingen av immunreglering.

Tarmfloran skiljer sigStudier under de senaste åren visar också att sammansättningen av tarm-floran skiljer sig mellan allergiska och icke allergiska småbarn. Man har till och med visat att det finns skillnader mellan grupperna redan under den första levnadsveckan, alltså innan bar-net utvecklat allergi.

Fynden väckte stort internationellt intresse och har sedan bekräftats i flera studier. En stor dansk studie visade att en rubbad vaginalflora hos mamman under graviditeten ökar ris-ken för astma hos barnet. Förekomst av stafylokocker i mammans vagina var kopplad till en fördubbling av risken för att barnet vid fem års ålder använde astmamedicin.

Det har också rapporterats från flera håll att antibiotika, särskilt sådana med brett spektrum, givet under graviditet och under det första levnadsåret, ökar risken för utveck-ling både av allergiska sjukdomar och diabetes typ 1 senare i livet.

Inga allergiskyddande tarmbakterierDet finns dock inte någon enighet om vilka skillnaderna är i sammansättning-en av tarmfloran mellan allergiska och friska barn. Det finns alltså inte några identifierade ”allergiskyddande” eller ”allergiutlösande” mikroorganismer, även om bifidobakterier hos spädbarn

>> TEMA: TARMHÄLSA

Immunreglering i korthetDet immunologiska svaret mot ett främmande antigen har två huvudinrikt-ningar; Th1, som har avgörande betydelse vid försvaret mot olika smittämnen och Th2, som är väsentligt bland annat vid försvar mot parasiter. Immunsvaret måste dock regleras för att inte ett nödvändigt försvar skall bli kroniskt eller så våldsamt att värden skadas. Immunsvaret måste också kunna stängas av för att förhindra reaktioner mot egna antigen (autoimmunitet) eller mot helt oskyl-diga främmande ämnen (allergi). Centrala för denna reglering är regulatoriska T-celler (Treg). Om dessa regulatoriska celler utvecklas normalt spelar sannolikt obalans mellan Th1 och Th2 mindre roll, vilket illustreras nedan. Utvecklingen av immunreglering efter födelsen är starkt beroende av mikrobiell stimulering, främst i tarmen.

Th1Th2 Treg

Autoimmunitet

Th1 Th2

Cellförmedlad immunitetAntikroppar; IgM, IgG

Inflammation

Skydd mot bakterier och virus

IgE

Allergisk inflammation

Skydd mot parasiter

men också

Allergi


>> TEMA: TARMHÄLSA

satts i samband med tarmhälsa och clostridier förknippats med allergi.

För närvarande är en rimlig slutsats att mångfalden av mikrober är större hos friska än allergiska barn, liksom hos barn som lever på landsbygden, bor i fattigare länder eller har äldre syskon, jämfört med barn som bor i städer eller i rika länder och inte har syskon. Kanske har exponering för en mång-fald av ofarliga mikroorganismer större betydelse för stimulering av immunsys-temet än förekomst eller avsaknad av en viss specifik bakterie (se även ruta nedan om hygienhypotesen).

Sambandet mellan tarmflorans sammansättning tidigt i livet och senare utveckling av sjukdom har hittills bara studerats beträffande allergier. Förekomsten av diabetes typ 1 är mycket lägre än för allergier och sjukdomen uppträder senare i livet. Av den anledningen är studier inriktade mot uppkomst av diabetes av samma slag som gjorts beträffande allergier svåra att göra.

Det finns dock stöd för att den likartade ökningen av allergiska sjuk-domar, typ-1 diabetes och inflam-matorisk tarmsjukdom kan ha en ge-mensam nämnare, nämligen försenad utmognad av immunregleringen.

Probiotika mot spädbarnseksemDet finns idag åtskilliga pågående eller publicerade studier där man undersö-

Den så kallade hygienhypotesen bygger huvudsakligen på indirekta observerade samband, exempelvis att förekom-sten av allergi är lägre hos barn med äldre syskon och hos barn som växer upp på landet eller i hus med höga halter endotoxin. Sambanden har förklarats med antagandet att dessa miljöer leder till fler infektioner, som i sin tur antagits bidra till skydd mot allergi.

Termen är dock missvisande, eftersom det inte är fråga om vare sig bristande hygien eller många infektioner i länder med låg allergiförekomst. I en dansk studie har man tvärt om funnit att hög förekomst av luftvägsinfektioner var kopplat till en hög förekomst av allergi. De indirekta sam-banden måste alltså förklaras på annat vis än att infektioner tidigt i livet skulle ha en skyddande effekt mot allergier.

En möjlig förklaring kan vara exponering för en större mångfald av ofarliga mikroorganismer. Att tidigt i livet exponeras för ett stort antal bakterier skulle kunna vara av större betydelse för stimulering av immunsystemet än förekomst eller avsaknad av en viss specifik bakterie. Studier har också visat att mångfalden av mikrober i tarm-floran är större hos friska än allergiska barn, liksom hos barn som lever på landsbygden, bor i fattigare länder eller har äldre syskon, jämfört med barn som bor i städer eller i rika länder och inte har syskon.

Att exponera barn för en mångfald av mikroorganismer är dock inte det samma som att utsätta dem för dålig hygien, med betydelsen högre exponering för smuts och sjukdomsalstrande bakterier.

ker om allergi kan förebyggas genom tillförsel av probiotika från födelsen. Flera kontrollerade studier med några olika laktobacillstammar visar en viss lindring av spädbarnseksem.

En nyligen publicerad samman-vägning av de olika studierna tyder dock på att effekterna är relativt små och att de ännu inte är invändnings-fritt belagda. Om de kan bekräftas i fortsatta studier med väl definierade probiotiska bakteriestammar så är det rimligt att förmoda att de gynnsam-ma effekterna är begränsade till små barn. Det saknas nämligen dokumen-terad effekt av sådan eksembehand-ling hos äldre barn än två år och hos vuxna.

Ur teoretisk synpunkt kan man också förmoda att eventuella effekter av probiotika på immunsystemet rimligen är mest påtagliga vid en ålder då immunsystemet ännu är under utveckling.

Det är intressant att i tre studier där probiotiska laktobaciller hade en förebyggande effekt mot eksem så gav man inte bara barnen, utan också den gravida mamman laktobaciller under den sista graviditetsmånaden. Resultaten är uppmuntrande, men några mer bestämda slutsatser kan man dra tidigast då resultaten av övriga pågående studier blir kända. En uppföljning pågår för att belysa om de här barnen också har färre luftvägsallergier när de börjar skolan.

Lång väg kvarSammantaget finns alltså starka djurexperimentella belägg för att tarmfloran har en avgörande betydelse för utvecklingen av normal immun-reglerande förmåga och antagandet har betydande stöd i klinisk forskning. Men det är viktigt att minnas att sam-spelet mellan tarmflora och värden är komplext och att större delen av tarmflorans sammansättning är okänd.

Det finns tio gånger fler bakterier i tarmen än det finns celler i vår kropp och det mikrobiella genomet är trettio gånger större än vårt eget. Probiotiska bakterier som behandling och prevention av allergi och andra immunologiska sjukdomar kan vara en realistisk möjlighet i framtiden, men vägen dit är ännu lång. ••

Referenser/Mer läsningLee J, et al. Meta-analysis of clinical trials of probiotics for prevention and treatment of pediatric atopic dermatitis. J Allergy Clin Immunol 2008;121(1):116-121 e11.

Björkstén B. Environmental influences on the development of the immune system: consequen-ces for disease outcome. Nestle Nutr Workshop Ser Pediatr Program 2008;61:243-54.

Prescott SL, Björkstén B. Probiotics for the prevention or treatment of allergic diseases. J Allergy Clin Immunol 2007;120:255-62.

Guarner F. Enteric flora in health and disease. Digestion 2006;73 Suppl 1:5-12.

Rook GA, Brunet LR. Microbes, immunore-gulation, and the gut. Gut 2005;54:317-20.

Hygienhypotesen

>> TEMA: TARMHÄLSA


nder de senaste åren har amerikanska forskare upp-täckt att feta individer har en förändrad tarmflora där

förhållandet mellan de två vanligaste grupperna av bakterier, så kallade Fir-micutes och Bacteroidetes, är förändrat (1). Ökningen av Firmicutes har även observerats i feta möss (2).

Dessa fynd är intressanta, inte minst i ljuset av att fetma är ett ökande globalt hälsoproblem. Det är dock inte klarlagt om en ökning av Firmicutes i tarmfloran leder till fetma, eller om det tvärt om är fetma som leder till en förändrad tarmflora. Denna frågeställning försöker man nu

klarlägga vid flera laboratorier runt om i världen genom att studera möj-liga mekanismer bakom dessa fynd.

I dagsläget är dock samtliga tillgängliga studier på människor små, med färre än 20 patienter per studie. I takt med teknologiska framsteg, framförallt genom nya sekvenseringsmetoder, finns däre-mot ökade möjligheter att studera tarmfloran i större populationer i framtida studier. Med fler och större studier kommer man också att kunna klarlägga om tarmfloran är förändrad i patienter med andra utbredda sjuk-domar, till exempel åderförkalkning eller diabetes typ 2.

Bakteriefria möss smalareI en studie som genomfördes vid Washington University School of Medicine i St Louis visade vi att möss som fötts upp i avsaknad av bakterier, så kallade bakteriefria möss, var sma-lare än normalt uppfödda möss (3).

Kolonisering av dessa bakteriefria möss med en normal tarmflora ledde till en 50-procentig ökning i mängden kroppsfett, trots minskat födointag. Det minskade födointaget kompense-rades med ett ökat energiupptag från maten samt minskad fettförbränning i lever och muskel. Bakterieregle-ringen av fettförbränningen skedde genom minskad tarmproduktionen

Tarmfloran styr vår ämnesomsättning

Bakterierna i tarmen är cirka

tio gånger fler till antalet än

cellerna i kroppen. Tarmfloran

har därför en stor påverkan

på vår hälsa. Ny forskning i

framförallt djurmodeller tyder

på att livsstilssjukdomar så-

som fetma och diabetes typ 2

kan vara associerade med en

förändrad tarmflora.

>> text: Fredrik Bäckhed, docent, Avdelningen för molekylär och klinisk medicin och Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet. [email protected]

Tarmflorans ämnesomsättning kan vara avgörande för individens energibalans och påverka om vi blir smala eller tjocka.

U

»


>> TEMA: TARMHÄLSA

av ett nyligen identifierat hormon – Angiopoietinlikt protein 4 (Angptl4) – som i sin tur ökar fettförbränningen i perifera organ runt om i kroppen (4). Att specifikt öka mängden tarm-producerat Angptl4, antingen med läkemedel eller genom probiotika vore därför en attraktiv behandlings-modell för fetma.

Olika energi tas uppEnergiinnehållet i en produkt anges som en fast siffra utan hänsyn till hur stor del som kroppen tar upp och tillgodogör sig. Man kan dock tänka sig att individer med en mer effektiv tarmflora tar upp en större mängd energi från en livsmedelsprodukt jämfört med individer med mindre effektiva tarmfloror. Detta påstående stöds av studier i råttor som visat att energiinnehållet i avföring från bak-teriefria råttor är större än i kolonise-rade råttor (5).

Tarmfloran kan därför liknas vid en bioreaktor där en individ med en effektiv bioreaktor leder till övervikt, medan individer med en ineffektiv reaktor leder till undervikt, även om dessa individer äter samma diet. Tarmfloran i feta möss har en ökad förmåga att bryta ner kolhydrater samt att utvinna energi. Om man koloniserar bakteriefria möss med denna tarmflora ökar fettmängden mer än om man koloniserar dem med tarmfloran från en smal mus (6).

Att påverka tarmfloran och göra den mindre effektiv på att ta upp energi från kolhydrater från dieten borde därför leda till viktminskning, på motsvarande sätt som läkemedlet Xenical gör då det selektivt minskar fettupptaget från tarmen. Konceptet skulle också kunna användas när man eftersträvar en mer effektiv bioreak-tor, till exempel vid cancer och andra utmärglingssjukdomar.

Född till att bli fet?Att förändra en befintlig tarmflora i vuxen ålder kan vara svårt då tarm-floran etableras redan vid födseln. Dessa första bakterier kommer att utgöra tarmflorans ”kärna”.

Förutom dessa ”kärnbakterier” så har vi dock också en dynamisk del i

tarmfloran som varierar med bland annat ålder, infektionsstatus, diet och antibiotikaintag. Vi kan tillfäl-ligt förändra tarmfloran genom att tillföra till exempel probiotika eller prebiotika. Vanligtvis ökar då antalet bifidobakterier och lactobaciller.

Bifidobakterier verkar kunna motverka fetma (i möss) (7) och feta individer har färre Bacteroidetes (1). Eftersom barn som förlösts med kej-sarsnitt har färre bifidobakterier och Bacteroidetes samt högre nivåer av klostridier kan man ställa en kanske provokativ fråga: Är barn som för-lösts med kejsarsnitt predisponerade för livsstilssjukdomar såsom fetma och diabetes? I dagsläget finns det inga belägg för detta, och det behövs storskaliga prospektiva studier för att kunna klarlägga denna fråga.

En annan fråga är hur pro- och prebiotika påverkar risken för övervikt, vilket det i dagsläget inte finns kunskap nog för att svara på. Man har dock funnit att en ökning av bifidobakterier, efter intag av oligofruktos, medförde minskad fettmängd och förbättrad insulinkänslighet hos möss (7, 8).

Hönan eller äggetDetta forskningsfält är fortfarande i sin linda och det återstår mycket grundforskning för att förstå hur tarmfloran påverkar mängden fett i en individ. Det är också viktigt att resultat från studier utförda med möss verifieras i studier på människa. Vi vet idag att tarmfloran är föränd-rad i feta möss och människor, vilket leder till en mycket viktig ”hönan-och-ägget”-fråga. Leder fetma till en förändrad tarmflora eller tarmfloran till fetma?

Man har länge bortsett från tarm-floran när man diskuterat nutrition. Tarmflorans metabola kapacitet kan dock jämföras med levern och borde därför anses vara ett eget organ av samma vikt. Därför borde stora resurser läggas på att förstå hur tarm-floran fungerar i hälsa och sjukdom samt om den går att manipulera för att öka hälsan hos människor. ••

Referenser1. Ley RE, et al. Microbial ecology: Human gut microbes associated with obesity. Nature 2006; 444: 1022-1023.

2. Ley RE, et al. Obesity alters gut microbial ecology. Proc Natl Acad Sci U S A 2005; 102: 11070-5.

3. Bäckhed F, et al. The gut microbiota as an environmental factor that regulates fat storage. Proc Natl Acad Sci U S A 2004; 101: 15718-15723.

4. Bäckhed F, et al. Mechanisms underlying the resistance to diet-induced obesity in germ-free mice. Proc Natl Acad Sci U S A, 2007; 104: 979-84.

5. Wostmann BS, et al. Dietary intake, energy metabolism, and excretory losses of adult male germfree Wistar rats. Lab Anim Sci, 1983; 33: 46-50.

6. Turnbaugh PJ, et al. An obesity-associated gut microbiome with increased capacity for energy harvest. Nature 2006; 444: 1027-31.

7. Cani PD, et al. Selective increases of bifidobacteria in gut microflora improve high-fat-diet-induced diabetes in mice through a mechanism associated with endotoxaemia. Diabetologia 2007; 50: 2374-83.

8. Cani PD, et al. Dietary non-digestible carbohydrates promote L-cell differentiation in the proximal colon of rats. Br J Nutr 2007; 98: 32-7.Tarmfloran bör betraktas som ett eget organ.

>> TEMA: TARMHÄLSA


et vi til daglig kaller ”tarmflora”, det vil si bakteriene i fordøyelses-traktus, er kroppens

største og biokjemisk sett mest aktive organ. I løpet av få år har kunnskapene om tarmfloraens sam-mensetning og funksjoner nærmest eksplodert (1). Alle voksne har 1-2 kg bakterier fra munn til ende- tarm og der er minst 1000 og forsk-jellige arter.

Tarmfloraen utfører en lang rekke biokjemiske og immunologiske in-teraksjoner med verten og disse kan foregå i ulike deler av mage-tarmka-nalen (forskjellige ”compartments”). Konsekvensen for verten kan bli me-get forskjellig. En stor bakteriell gass-produksjon i nedre del av tykktarmen får oftest bare konsekvenser for indi-videts nærmeste omgivelser, men kan gi uttalte plager (”ballongmage”) om den foregår i tynntarm eller øverst i tykktarmen.

For livI tillegg til å påvirke verten regulerer tarmfloraen sin egen sammensetning. Bildet kompliseres ved at vi egentlig ikke vet sammensetningen av en ”normal” tarmflora. Hvert individ sy-nes å ha sin egen tarmflora, og både gener, miljø, kjønn og alder influerer på sammensetningen.

Ordet probiotika – ”pro bios = for liv” – begynte man å bruke i Tyskland for cirka 50 år siden. Gjennom årene har det vært mange definisjoner, men alle mener at de tilførte mikrobene hos mottageren skal ha effekter som kan ”styrke helsen”. Men hva menes egentlig med å ”styrke helsen”?

Igjen er det nødvendig med en avgrensing, men på dette området er det ingen enighet, men stor forvir-ring. Ikke desto mindre er interes-sen för probiotika og probiotiske kosttilskudd stor og økende. I det følgende fokuseres det på bruken av probiotika til pasienter i sykehus.

Nytte eller skade?Hos visse pasientgrupper er det store sjanser for at floraen i ulike compart-ments er i ubalanse. Den gode tanken var da at det kunne hjelpe ved at man tilførte bakterier som kunne skape ba-lanse, aller helst ”normalisere” floraen.

I løpet av det siste ti-året har det vært undersøkelser som har vist gode behandlingsresultater når enkelte grupper av pasienter har fått probio-tika. Forskere i Sverige, ikke minst i Lund, har vært i første linjen i dette felter (2). Men i løpet av det siste året er det kommet publikasjoner som viser at probiotika i noen situasjoner kan gjøre mer skade enn nytte. Noen slike områder nevnes kort i tabell 1.

Dessuten er det nylig vist at enkel-te probiotika kan påvirke livsvik-tige funksjoner hos våre blodplater (thrombocytter) og før vi vet mer, bør probiotika gis med stor forsiktighet til pasienter med endringer i blodpla-tefunksjoner som en del av sykdoms-

Forsiktighed med probiotika til pasienter i sykehus

I folkemedisin fra ulike land

kan vi finne mange eksempler

på at syrnede melkeprodukter

var ”gode for magen”, det

vil si virket regulerende på

avføringen. Hva vi hittil vet så

kan probiotika sannsynligvis

gis trygt til ”friske” pasienter.

Derimot bør man nok tenke

seg om to ganger før man gir

probiotika til syke pasienter.

>> text: Tore Midtvedt, professor emeritus, MTC, Karolinska Institutet, Stock-holm. [email protected]

D

»



>> TEMA: TARMHÄLSA

bildet (endokarditt-profylakse, ved fare for hemolytisk uremisk syndrome, andre forstyrrelser i trombycyttfunks-joner). Probiotika som har gener for antibiotika-resistens bør også unngås.

Ingen faglig begrunnelseGår man kritisk gjennom rapportert om bruk av probiotika til grupper av sykehuspasienter, er det sjeldent at man finner en faglig begrunnelse til hvorfor akkurat det produktet og den doseringen ble valgt. Mange rapporte-rer om effekter på produksjon av ulike cytokiner og interleukiner, uten av det redegjøres for hvorfor nettopp disse parametrene ble fulgt. Det er sjeldent at man har opplysninger om hvilke biokjemiske reaksjoner som påvirkes eller om farmakokinetikken endres for de medikamentene pasienten får.

Når det gjelder pasienter med akutt pankreatitt, nekrotiserende enterokolitt (NEC), antibiotic-associated colitis (AAC) og kritisk syke barn er det gode grunner til å minne om at probiotika er levende

bakterier som både kan formere seg og krever næring. En normal tarm-flora vil kunne virke dempende på slike ”Lebensraum”-tendenser. Men er tarmfloraen sterkt endret, vil den dempende effekten være svekket, probiotika krever sin rett og tarmen blir ischemisk (akutt pankreatitt), andre bakterier vokser ytterligere til (kritisk syke barn) eller sammenset-ningen endrer seg ikke (NEC, ACC).

Trygt till friske pasienterHos multi-drug-pasientene er det far-makokinetiske endringer som står i sen-trum, mens det hos andre grupper av pasienter vil kunne være helt spesifikke egenskaper hos den eller de bakterie-stammene som er gitt til pasienten.

De fleste probiotika kan sannsyn-ligvis trygt gis til ”friske” pasienter, men probiotika er ikke ufarlige kost-tilskudd som kan gis til alle pasienter i sykehus. Jo sykere pasienten er, jo mer forsiktig bør man være med å gi probiotika og jo mer må man vite om det probiotiske midlet. ••

Referenser1. Benno P, et al. Magen. Bakterier, buller och brak. Karolinska Institutet University Press 2008, ISBN 978-91-85565-18-4.

2. Bengmark S, Gil A. Bioecological and nutri-tional control of disease: prebiotics, probiotics and synbiotics. Nutr Hosp 2006; 22, Suppl 2: 72-84

3. Besselink MG, et al. Probiotic prophylaxis in predicted severe acute pancreatitis: a ran-domised, double-blind, placebo-controlled trial Lancet 2008: 371: 651-659

4. Honeykutt TC, et al. Probiotic administra-tion and the incidence of nosocomial infection in pediatric intensive care: a randomised placebo-controlled trial. Pediatric Crit Care Med 1007; 8: 452-458.

5. Hunter CJ, et al. Evidence vs experience in neonatal practices in necrotizing enterocolitis. J Perinatol 2008; 28, Suppl 1: 9-13

6. Surawicz CM. Role of probiotics kin antibiotic-associated diarrhea, Clostridium difficile-associated diarrhea and recurrent Clo-stridium difficile-associated diarrhea. J Clin Gastroenterol 2008: 42, Suppl 2: 564-570

7. Pillai A, Nelson R. Probiotics for treatment of Clostridium difficile-associated colitis in adults. Cochrane Database Syst Rev 2008; 23: CD 00-4611.

Kommentar

Akutt pankreatittI Nederland gjorde man en multi-center studie på pasienter med akutt pankreatitt (PROPATRIA = PRObiotics in PAcreatic TRIAls) der resultatet ble nedslående (3). Det var signifikant flere pasienter i probiotika-gruppen som fikk tynntarms-ischemi enn i kon-trollgruppen, og det døde flere i probiotikagruppen enn i kontrollgruppen. Forfatternes konklusjon var enkel: Ikke probiotika til pasienter med akutt pankreatitt.

Kritisk syke barnProbiotika kunne også tenkes å være effektive for kritisk syke barn. Dette er en stor og meget heterogen gruppe, og igjen er situasjonen komplisert. I en studie i USA fant man ved en interimskontroll et økt antall nosokomiale infeksjoner i probiotikagruppen (4). Barna i denne gruppen måtte være i intensiv-avdelingen over dobbelt så lenge som barna i kontrollgruppen. Studien ble da straks avsluttet og man maner til stor forsiktig-het med å bruke probiotika til kritisk syke barn.

NEC (nekrotiserende enterokolitt)

Dette er en alvorlig lidelse som særlig rammer for tidlig fødte i de første leveukene. Selv om det foreligger lovende resultater med noen probiotika til små grupper av pasienter, så viser samlet erfaring at det er på sin plass å være forsiktig (5).

AAC (Antibiotic-associated colitis), også når den er forår-saket av Clostridium difficile.

De fleste probiotika er blitt forsøkt som profylakse mot og/eller behandling av disse tilstandene. Men selv om det foreligger oppmuntrede enkeltrapporter viser større over-sikter gjennomgående meget nedslående resultater (6,7)

”Multidrug”pasienterDagens akutt-medisin er kjennetegnet ved at pasientene får mange medikamenter. Dette innebærer muligheter for interaksjoner og/eller terapisvikt. Dersom medikamen-tene har en entero-hepatisk sirkulasjon, vil funksjoner hos tarmfloraen kunne påvirke effektene. Dette gjelder også om pasienten samtidig får probiotika. Mange probiotika kan dekonjugere medikamenter som kommer med gallen.

Tabell 1. Eksempler på sykdomstilstander hvor probiotika bør unnvikes eller anvendes med försiktighet.

>> TEMA: TARMHÄLSA


et finns belägg för att kronisk systemisk inflam-mation är gemensamt för uppkomst av många

sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom, åldersdiabetes och cancer, och att denna inflammation medieras via kolon (grovtarmen). Det är där-för viktigt att upprätthålla en hög näringsstatus på kolonslemhinnan, dels för att minska risken för lokal in-flammation men även för att minska risken för att toxiska/inflammatoriska substanser passerar genom tarmväg-gen (1).

Tarmslemhinnans främsta ener-gisubstrat är kortkedjiga fettsyror (SCFA, short-chain fatty acids), fram-förallt smörsyra, men till viss del även propionsyra. Dessa fettsyror bildas när grovtarmens mikroflora bryter ner odigererbara ämnen från maten, det vill säga ämnen som passerat utan att brytas ner i tunntarmen. Det vikti-gaste substratet för produktion av kortkedjiga fettsyror är odigererbara kolhydrater som kan fermenteras av mikrofloran (fermenterbara kostfiber).

Olika fettsyror bildasDe dominerande kortkedjiga fett-syror som bildas i grovtarmen vid fermentering av odigererbara kolhydrater är ättiksyra, propionsyra och smörsyra. Dessa bildas vanligen i proportionerna 60:20:20. Förhållandet kan dock påverkas och därmed styras av maten vi äter, eftersom olika kolhydrater ger upphov till olika mönster av kort-kedjiga fettsyror.

Egna och andras studier har visat att till exempel β-glukaner och vissa typer av resistent stärkelse gynnar pro-duktionen av smörsyra. Guargummi och linfröfiber, som innehåller stor andel galaktoxylaner, ger istället en hög halt propionsyra, medan pektiner ger mycket ättiksyra.

Faktorer som påverkar fettsyra-mönstren som bildas är till exempel sammansättningen på kolhydraterna, typ av bindningar mellan monome-rerna och greningsgrad på kostfiber-polysackariderna. Andra faktorer som har effekt och som kan optimeras via val av råvara och processning, är till

exempel kolhydraternas molekylvikt och löslighet samt mängden av resi-stent stärkelse (2, 3).

Man har till exempel visat att låg-molekylära fruktaner och arabinoxy-laner ger högre mängder smörsyra än högmolekylära, som istället gynnar bildningen av propionsyra.

Mikroflorans samman- sättning av betydelseÄven mikroflorans sammansättning påverkar hur fördelning mellan de olika kortkedjiga fettsyrorna ser ut i tarmen. Mikrofloran är oerhört komplex och består av ett stort antal bakterier, faktum är att man har fler bakterier i tarmen än vad man har celler i kroppen. Hittills har man identifierat över 400 olika arter.

Endast ett fåtal bakterier av tarmens totala mikroflora är kända smörsyrabildare, till exempel släktet Clostridium, som har flera kända patogena arter. Bacteroides är istället kända för att producera stor andel propionsyra. Ättiksyra och mjölksyra produceras av många olika bakterier,

Smörsyra och propionsyra är kolonslemhinnans viktigaste

energisubstrat. En hög koncentration av dessa fettsyror i grov-

tarmen ger effekter som kan antas bidra till minskad risk för sjukdom.

Fermenterbara kostfiber som stimulerar produktion av dessa fettsyror, är

därför av intresse vid framställning av livsmedel med specifika hälsoeffekter.

>> text: Margareta Nyman, professor, Industriell Näringslära och Livsmedelskemi, Lunds universitet. [email protected]

D

»

Kortkedjiga fettsyror i tarmen ger positiva effekter


>> TEMA: TARMHÄLSA

till exempel av släktena Bifidobacte-rium och Lactobacillus, som båda är vanliga probiotika. En normal kolon-flora omvandlar emellertid snabbt mjölksyra till smörsyra, och även ättiksyra kan metaboliseras vidare till smörsyra (4).

Förutom att påverka fettsyrasam-mansättningen i tarmen, tycks pro-biotika även kunna stimulera absorp-tionen av de kortkedjiga fettsyrorna. Koncentrationen av både propionsyra och smörsyra i blod var till exempel högre när blåbär kombinerades med en blandning av laktobaciller och bi-fidobakterier än utan dessa bakterier (5). Detta är intressant eftersom en ökad koncentration av smörsyra i blodet tycks kunna påverka bildning av både inflammationsstimulerande och inflammationshämmande sub-stanser i kroppen.

Smörsyra mot ulcerös kolitLokalt tillförd smörsyra har prövats på patienter med ulcerös kolit, som

har en minskad förmåga att utnyttja smörsyra. Resultaten är skiftande, men de positiva effekter som iakt-tagits skulle dock kunna förklaras av att smörsyra inaktiverar ett protein, NF-κB, som har inflammationsstimu-lerande effekter (6).

I en pilotstudie på patienter med ulcerös kolit erhölls en specifik ökning av smörsyra och förbättrade tarmsymptom vid intag av en hög dos havre β-glukaner (6). Positiva ef-fekter har även iakttagits med mältat korn, inulin och psyllium. Både inulin och mältat korn har rapporterats ge höga mängder smörsyra (3, 7).

Hos patienter som fått inulin sjönk även den fekala koncentrationen av calprotectin, som är en markör för inflammation i tarmen. Med mältat korn var patienterna symptomfria en längre tid, vilket föranlett en intres-sant hypotes utifrån det faktum att mältat korn också innehåller amino-syran glutamin.

Hypotesen går ut på att kolhy-

drater som ger mycket smörsyra vid fermentering i grovtarmen skulle minska epitelcellernas behov av glu-tamin, varvid cirkulationsnivåerna av glutamin i blodet ökar och på så sätt påverkar immunförsvaret (8).

Hämmar cancercellerDe gynnsamma effekterna med smör-syrabildande livsmedel på patienter med ulcerös kolit indikerar att denna typ av produkter även kan ha en preventiv potential och minska risken för sjukdom i tarmen. Det finns också en koppling mellan kortkedjiga fett-syror och koloncancer.

Trots att smörsyra gynnar tillväxten av friska celler talar studier in vitro och i experimentellt inducerad cancer för att smörsyra, och till viss del även propionsyra, kan hämma tillväxten av cancerceller (6). Smörsyra har också visat sig kunna förlänga dubble-ringstiden och inducera apoptos hos humana cancerceller i grovtarmen.

Både ulcerös kolit och tjocktarms-

Ökar tarmslemhinnans näringsstatus (smörsyra)

Lägre pH i tarmen – mineralabsorption

– patogener

Lägre blodglukossvar över

dagen

Anti-inflammatoriska

effekter (?)

Positiva effekter påglukos- och lipidmetabolismen

(propionsyra)

Oxidativstress

(?)

Hämmacancerceller

Kortkedjigafettsyror i tarmen

Figur: Några visade och föreslagna effekter av kortkedjiga fettsyror som bildas av grovtarmens mikroflora.

>> TEMA: TARMHÄLSA


cancer angriper i första hand den distala (nedre) delen, medan fermen-tering av kolhydrater huvudsakligen sker i den proximala (övre) delen av grovtarmen. Det går emellertid att förskjuta fermenteringen till distala delen av grovtarmen, genom att minska lösligheten på kostfibrerna eller genom att blanda kostfiber med olika fermentationshastighet (2, 3).

I allmänhet brukar man säga att varken smörsyra eller propionsyra går att detektera i blod, men resultat på grisar pekar på att en hög smör-syraproduktion i grovtarmen ökar cirkulationsnivåerna av smörsyra även i blodet (9). I detta sammanhang kan nämnas att smörsyra inte bara på-verkar celler i grovtarmen utan även en mängd andra celler i kroppen, till exempel bröstceller.

Dämpad kolesterolsyntesPropionsyra är den syra som har mest uttalade effekter på kolhydrat- och li-pidmetabolismen. En hög produktion

av propionsyra kan dämpa kolesterol-syntesen, och har också föreslagits ha en antiinflammatorisk effekt (10). På senare tid har flera studier rapporte-rat att även smörsyra har antiartäro-gena effekter (11).

Ättiksyra, å andra sidan, stimulerar bildningen av kolesterol via Acetyl-CoA, liksom glukoneogenesen, där glukos bildas från protein. Jämfört med smörsyra och propionsyra ter sig alltså ättiksyra mindre fördelaktig.

Det är dock värt att beakta att det ur vissa synvinklar är den totala produktionen av kortkedjiga fettsyror som är intressant. Med en ökad halt kortkedjiga fettsyror erhålls ett lägre pH i grovtarmen, vilket minskar till-växten av vissa patogener och också kan bidra till ökad mineralabsorption och blodflöde genom tarmen (1, 12).

Produktion av kortkedjiga fettsyror har också lyfts fram som förklaring till det lägre blodsockersvar över da-gen som man iakttagit efter fiberrika måltider, som diskuteras i angräns-

ande artikel av Nilsson, Östman och Björck (sid 29).

Fiber antiinflammatoriskaI epidemiologiska studier har man funnit ett starkt samband mellan ökat kostfiberintag och lägre blodnivå av vissa substanser som är kända för att vara förhöjda vid inflammation, till exempel IL-6, IL-18 (interleukin-6 och 18) och TNF-α (tumor necrosis factor-α) (1). Sambanden indikerar alltså att kostfiber har antiinflam-matoriska effekter. Även ett sänkt blodtryck och lägre nivåer av CRP (C-reaktivt protein) kan relateras till ett ökat fiberintag. CRP betraktas av vissa som en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Man har också iakttagit ett sam-band mellan fiberintag och en ökad halt adiponektin, som är antiinflam-matoriskt. Fiberhalten har även visat sig ha betydelse i enstaka måltider. Hos både friska och kvinnor med diabetes var IL-18 lägre efter intag av »

Det viktigaste substratet för grovtarmens mikroflora är kolhydrater, som inte digereras i mage och tunn-tarm utan når grovtarmen intakta (så kallade odigererbara kolhydrater). I grovtarmen kan de fermenteras av mikrofloran.

För en bibehållen tarmflora behöver cirka 35-45 g kolhydrater nå grovtarmen dagligen. På en normal västerländsk kost kan man räkna med att cirka 20-60 g, det vill säga 20-25 procent av det dagliga intaget av kolhydrater, når grovtarmen. En del av dessa är dock icke fermenterbara kostfiber, vilka bidrar till att ge avföringen volym (bulkeffekt). Fermenterbara kostfiber har också en viss bulkeffekt, på grund av den ökande bakteriemassan.

Exempel på fermenterbara kostfibrer som finns naturligt i vegetabiliska livsmedelsråvaror är frukto-oligsackarider (FOS), inuliner och andra fruktaner, som bland annat finns i lök. Pektiner, ß-glukaner, och vissa typer av resistent stärkelse är andra exempel, liksom odigererbara α-galaktosider, som finns i till exempel ärt- och baljväxter.

Pektiner finns huvudsakligen i frukt och grönsaker, medan ß-glukaner finns i spannmål som havre och korn. Vissa av dessa fibertyper tillsätts också livsmedel i form som upprenade och isolerade fraktioner. Hos vissa individer kan även fruktos nå grovtarmen, liksom laktos.

För att fermenteringen av kostfiber ska sättas igång behövs en liten mängd protein. Behovet kan vanligen tillgodoses av protein som fri-sätts från tarmslemhinnan, till exempel från döda bakterier. I motsats till kolhydrater sammankopplas protein för övrigt ofta med nega-tiva effekter i kolon, exempelvis cancer. Bland aminosyrorna är dock glutamin och arginin intressanta, då dessa idag kan antas ha positiva effekter på immunförsvaret.

Tarmflorans substrat


>> TEMA: TARMHÄLSA

en måltid med hög fiberhalt än med en låg fiberhalt (1).

Som förklaring till dessa antiinflammatoriska effekter har man bland annat föreslagit produktion av kortkedjiga fettsyror.

Minskad oxidativ stressI djurmodeller där fetma inducerats via kosten kan man se att fettväv-naden har en ökad produktion och innehåll av inflammationsstimule-rande cytokiner (13). Samtidigt får man en reduktion av antalet bifi-dobakterier och en förhöjd halt av endotoxin i plasma mätt som mängd liposackarider (LPS). Vid tillsats av fruktaner till dieten minskade halten endotoxin, medan cellulosa inte hade någon effekt. Fruktaner ger mycket smörsyra vid fermentering och stimulerar även bifidusfloran (12). Det finns också studier som pekar på att smörsyra kan motverka oxidativ stress och reducera antalet förstörda DNA-molekyler i isolerade celler från grovtarmens slemhinna (colon-ocyter) från människa och råtta (6).

Kunskapen att kortkedjiga fettsyror som bildas av tarmens mikroflora har potential att ge positiva hälsoeffek-ter både lokalt i tarmen och utanför tarmen kan utgöra grund för utveck-lingen av nya livsmedel, som i bästa fall kan förhindra utvecklingen av sjukdom.

Det är dock ännu viktigt att öka kunskapen, inte minst avseende mekanismerna bakom dessa effekter och om hur olika livsmedelskoncept påverkar bildning och upptag av kortkedjiga fettsyror i tarmen. Det finns bland annat behov av fler stu-dier på människa och av att studera effekter av andra substrat än frukta-ner, vilka hittills stått i fokus när det gäller prebiotika. ••

Referenser1. Galisteo M, et al. Effects of dietary fibers on disturbances clustered in the metabolic syndrome Journal of Nutritional Biochemistry 2008; 19: 71-84.

2. Henningsson ÅM, et al. Combinations of indigestible carbohydrates affect short-chain

fatty acid formation in the hindgut of rats Journal of Nutrition 2002; 132: 3098-3104.

3. Nilsson U, Nyman M. Short-chain fatty acid formation in the hindgut of rats fed oligo-saccharides varying in monomeric composition, degree of polymerisation and solubility. British Journal of Nutrition 2005; 94: 705-713.

4. Morrison DJ, Mackay WG, Edwards CA, Preston T, Dodson B, Weaver L, Butyrate pro-duction from oligofructose fermentation by the human faecal flora: what is the contribution of extracellular acetate and lactate? Brit J Nutr 2006, 96, 570-577

5. Bränning C, et al. Blueberry husks and multi-strain probiotics affect colonic fermentation in rats British Journal of Nutrition 2008; 5: 1-12.

6. Hamer HM, et al. Review article: the role of butyrate on colonic function Alimentary Phar-macology & Therapeutics 2008; 27: 104-119.

7. Berggren A, et al. Short-chain fatty acid con-tent and pH in caecum of rats given various sources of carbohydrates. Journal of the Science of Food and Agriculture 1993; 63: 397 406.

8. Kanauchi O, et al. Germinated barley food-stuff ameliorates inflammation in mice with colitis through modulation of mucosal immune system. Scand J Gastroenterol 2008; 10: 1-7.

9. Bach Knudsen KE, et al. New insight into butyrate metabolsim Proceedings of the Nutri-tional Society 2003; 62: 81-86.

10. Zapolska-Downar D, et al. Ibuprofen inhibits adhesiveness of monocytes to endothe-lium and reduces cellular oxidative stress in smokers and non-smokers. European Journal of Clinical Investigation 2000; 30: 1-10.

11. Marcil V, et al. Butyrate impairs lipid transport by inhibiting microsomal triglyceride transfer protein in Caco-2 cells Journalof Nutrition 2003; 133: 2180-2183.

12. Wong, JMW, et al. Colonic health: fer-mentation and short-chain fatty acids Journal of Clinical Gastroeneterology 2006; 40: 235-243.

13. Cani PD, et al. Metabolic endotoxemia initiates obesity and insulin resistance. Dia-betes 2007; 56: 1761-1772.

Fruktaner är sackarider (kolhydrater) uppbyggda av fruktosenheter bundna till en sukrosenhet.

Frukto-oligsackarider (FOS) är fruktaner som består av 3-10 sockermolekyler.

Inulin är beteckningen för fraktioner av fruktaner, vanligen extraherade från cikoriarot, som används industriellt. En vanlig användning av inulin är som fettersättare. Det förekommer variation mellan olika inulinfraktioner, avseende andelen korta respektive långa fruktaner. Den fysiologiska effekten av olika inulinfraktioner kan därmed variera.

Guargummi extraheras från kärnor från baljväxtsbusken Cyamopsis tetrago-noloba. Guargummi används som förtjocknings och stabiliseringsmedel i mat på grund av sin uniforma struktur och gelformande egenskaper. Kommersiellt tillgängligt guargummi kan dock ha olika viskositet, och därmed olika fysiologiska effekter.

Pektin finns i frukt och bär, till exempel äpple. Tekniskt pektin utvinns bland annat från citrusfruktskal, och erhålls i stora mängder som biprodukt vid juice-tillverkning. An-vändningsområdet är bland annat som konsistensgivare.

Fruktaner, FOS och inulin

Guargummi och pektin

>> TEMA: TARMHÄLSA


>> text: Anne Nilsson, tekn dr, Elin Östman, tekn dr, Inger Björck, professor, Enheten för Industriell Näringslära och Livsmedelskemi, Lunds [email protected]

Glykemiskt index (GI) används

ofta för att karakterisera

livsmedel med högt innehåll

av tillgängliga kolhydrater

avseende deras blodsocker-

höjande effekt. Ny forskning

tyder dock på att även vissa

fermenterbara kostfiber är av

stor betydelse för blodsock-

erregleringen, via effekter

relaterade till tarmflorans

metabolism.

ntresset för livsmedel med lågt glykemiskt index (GI) är mycket stort, inte minst på grund av forskningsresultat som tyder på

att livsmedel med lågt GI kan med-föra minskad risk för vissa kardiovas-kulära sjukdomar och diabetes typ 2 (1). Livsmedel med lågt GI resulterar per definition i en akut dämpning av blodglukosstegringen efter en måltid innehållande kolhydratrika livsmedel, jämfört med livsmedel med högt GI.

På senare tid har man dock också noterat en annan intressant effekt av många låg-GI livsmedel, nämligen att de även tycks sänka glukosrespon-sen vid en efterföljande måltid, till exempel i ett perspektiv från frukost till lunch (2). Fenomenet brukar benämnas ”second-meal effekt”.

Korn i fokusEn second-meal effekt över en längre tidsperiod, till exempel från en kvälls-måltid till en efterföljande frukost kan delvis förklaras av närvaro av fer-menterbara kolhydrater och effekter medierade via grovtarmen (kolon).

I nya studier har vi visat att vissa spannmålsbaserade livsmedel med lågt GI och innehållande vissa kombi-nationer av odigererbara kolhydrater har kapaciteten att sänka blodsock-ersvaret i ett perspektiv som sträcker sig över flera måltider (3-5).

Närvaro av vissa blandningar av spannmålsfiber och resistent stärkelse kan således förbättra glukostoleran-sen i ett perspektiv från kvällsmåltid till en efterföljande frukost, serve-rad efter cirka tio timmar. Exempel på livsmedel med denna potential är kokta kärnor av korn och råg, respektive brödprodukter med stort inslag av kornkärnor. Däremot var en

gröt baserad på fullkornsmjöl av korn utan effekt.

Simulerad effektI gröten minskade andelen resistent stärkelse dramatiskt, som ett resultat av att kärnorna malts till fullkorns-mjöl, vilket antyder att den specifika blandningen av resistent stärkelse och kostfiber i de kärnbaserade produk-terna var av avgörande betydelse. Den gynnsamma effekten på glu-kostoleransen efter tio timmar kunde också i hög grad simuleras genom att berika vitt bröd med resistent stärkelse och kornfiber till nivåer matchande de i kornkärnbrödet.

Resultaten antyder att sammansätt-ningen av odigererbara kolhydrater (kostfiber och resistent stärkelse) är av stor betydelse för blodsockerreglering i ett semi-akut perspektiv, till exempel från kvällsmål till efterföljande frukost. Genom att kombinera ett lågt GI med

Glukosreglering – bortom glykemiskt index

I

»

Bröd med hela kärnor kan förbättra glukostoleransen vid en efterföljande måltid.



en speciell sammansättning av odige-rerbara kolhydrater i en frukostprodukt har vi vidare visat att det är möjligt att hos friska individer signifikant dämpa blodsockerprofilen över en hel dag. Här finns ett intressant utrymme för produktdesign i frukostsortimentet.

Fermentering centraltEn förbättrad glukostolerans efter tio timmar var relaterad till en högre grad av fermentering i kolon mätt som H2 i utandningsluft och högre koncentra-tioner av kortkedjiga fettsyror i blodet (främst propionsyra och smörsyra). Vidare var den förbättrade glukosto-leransen relaterad till lägre halter av fria fettsyror i plasma, och kopplad till högre koncentrationer av tarm-hormonet GLP-1 (glukagonlik peptid 1) i plasma. Vi såg även ett positivt samband mellan fermenteringsgrad i kolon och subjektiv mättnadskänsla, och ett omvänt samband mellan fermenteringsgrad och hastighet av magsäckstömningen (mätt i blodet med paracetamol som markör).

Sänkta plasmanivåer av fria fettsyror kan förmodligen delvis förklaras av kolonfermentering, och ökad produk-

tion av kortkedjiga fettsyror i tarmen. Tillförsel av kortkedjiga fettsyror (ät-tikssyra och smörsyra) till tarmen har således visats kunna sänka nivån av fria fettsyror i blodet hos människa (6).

Det är därför sannolikt att även kort-kedjiga fettsyror som bildas via tarm-floran kan modulera nivån av cirkule-rande fria fettsyror, vilket i sin tur kan förväntas ge gynnsamma effekter på insulinkänslighet och glukosreglering.

Påverkar även peristaltikKortkedjiga fettsyror i tarmen kan även påverka rörligheten i mag-tarm-kanalen hos människa och dämpa magsäckens tömningshastighet (7); en mekanism som kan antas bidra till förbättrad blodsockerreglering. Även GLP-1 har en dämpande effekt på magsäckstömning. GLP-1 medierar dessutom en rad andra gynnsamma metabola effekter knutna till glukos-reglering och mättnad, till exempel via stimulerad insulinfrisättning och ökad insulinkänslighet.

På grund av dessa effekter finns för närvarande ett stort fokus på potenti-alen för detta hormon för behandling av diabetes typ 2 och fetma. Även

kortkedjiga fettsyror i tarmen har många andra potentiellt positiva ef-fekter (se artikel av Nyman sid 25 ).

En kvällsmåltid med ett kornbröd med hög andel intakta kornkärnor resulterade även i en sänkt nivå av en inflammationsmarkör (interleukin-6, IL-6) och höjda nivåer av en anti-inflammatorisk faktor (adiponektin) vid den påföljande frukostmåltiden. Adiponektin är ett hormon som bildas och insöndras av fettceller och har po-sitiva effekter på bland annat glukos- och lipidmetabolismen, utöver sina antiinflammatoriska egenskaper.

Dessa antiinflammatoriska effekter av kärnbaserade spannmålsprodukter skulle kunna vara en av flera poten-tiella förklaringar till det positiva epidemiologiska sambandet mellan ett högre intag av fullkornsprodukter och minskad förekomst av hjärtsjuk-dom och diabetes typ 2 (8).

”Beyond GI”Sammantaget har vi visat att vissa fullkornsprodukter med lågt GI inte bara underlättar blodsockerreglering-en akut efter måltid, utan även kan ge gynnsamma effekter på blodsock-

Möjliga mekanismer för hur livsmedel med lågt glykemiskt index (GI) och hög andel odi-gererbara kolhydrater (kostfiber) skulle kunna bidra till minskad risk för diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. SCFA = kortkedjiga fettsyror (i tarmen); IL-6 = interleukin 6; GLP-1 = glukagonlikt peptid 1; FFA = fria fettsyror (i blodet)

>> TEMA: TARMHÄLSA

Kostfiber och resistent stärkelseGI

Akut blodglukossvar

Inflammationstonus

Bioaktivaämnen

SCFA

GLP-1

Magsäckstömning Mättnad

Övervikt

Diabetes typ 2

Hjärt-kärlsjukdom

Fasteglukos/blodglukossvar

Insulinkänslighet/glukostolerans

FFAAdiponektinIL-6

Viskositet, fiberrelaterad livsmedelsstruktur

kolo

nferm

entering

Det ”metabola syndromet” är ett tillstånd vilket om-fattar en rad olika störningar relaterade till ämnes-omsättningen, såsom förhöjda blodglukos- och insulin-nivåer, fetma, obalans i blodfetter, högt blodtryck och störd koagulation. Syndromet karakteriseras av ett tillstånd av låggradig kronisk infl ammation, och identifi erar individer med hög risk för utveckling av diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

ernivåer och metabola riskmarkörer i ett längre per-spektiv (tio timmar). Effekten i det längre perspekti-vet medieras sannolikt via tarmfl orans metabolism.

Denna nya kunskap öppnar för design av en andra generationens låg-GI livsmedel med potentiellt förebyggande effekter i relation till det metabola syndromet. Ytterligare forskning behövs dock för att klargöra mer exakt vilka livsmedel som kan medför dessa effekter och vad effekterna betyder för risken att drabbas av sjukdom.

Resultaten belyser behovet av en vid syn på be-greppet kolhydratkvalitet. Den hälsomässiga vär-deringen av kolhydratrika livsmedel bör inte göras endast utifrån deras GI-värde. Idag fi nns goda skäl att väga in även andra aspekter, till exempel huruvida livsmedlet även innehåller rätt typ och/eller mängd odigererbara kolhydrater med potentiell prebiotisk effekt på glukostolerans och blodsockerreglering. ••

Referenser1. Barclay AW et al. Glycemic index, glycemic load, and chronic disease risk – a meta-analysis of observational studies. Am J Clin Nutr 2008; 87: 627-37.

2. Liljeberg H, et al. Effect of the glycemic index and content of in-digestible carbohydrates of cereal-based breakfast meals on glucose tolerance at lunch in healthy subjects. American Journal of Clinical Nutrition 1999; 69: 647-55.

3. Nilsson A, et al. Effects of GI and content of indigestible carbohy-drates of cereal-based evening meals on glucose tolerance at a subse-quent standardised breakfast. Eur J Clin Nutr 2006; 60: 1092-9.

4. Nilsson A, et al. Effects of GI vs content of cereal fi bre of the evening meal on glucose tolerance at a subsequent standardized breakfast. Eur J Clin Nutr 2008; 62: 712-20

5. Nilsson, AC, et al. Including indigestible carbohydrates in the evening meal of healthy subjects improves glucose tolerance, lowers infl ammatory markers, and increases satiety after a subsequent standardized breakfast. J Nutr 2008; 138: 732-9.

6. Wolever TM, et al. Effect of rectal infusion of short chain fatty acids in human subjects.” Am J Gastroenterol 1989; 84: 1027-33.

7. Piche, T, et al. Modulation by colonic fermentation of LES function in humans. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol 2000; 278: G578-84.

8. Liu, S, et al. A prospective study of whole-grain intake and risk of type 2 diabetes mellitus in US women. Am J Public Health 2000; 90: 1409-15.

Oljor för god mat

Tillverkaren levererar direkt till livsmedelsindustrin med tankbilar eller i tusenliters container.

Rapsolja • Frityrolja • Specialoljor

Mildola oyTel. +358 10 402 2300, fax +358 10 402 2344

www.mildola.fi

Metabola syndromet

Svenska Livsmedel direkt hem i din egen brevlåda.Prenumerera på Svenska Livsmedel, landets ledande branschtidning med livsmedels-kedjan som perspektiv, till din arbetsplats och få en gratis prenumeration hem. Så får du tid att i lugn och ro läsa om det senaste inom för-packning, livsmedelslogistik och distribution, mat och hälsa, ingredienser och innovation i livsmedel.

JA, TACK! Jag vill gärna ha Svenska Livsmedel både till min arbetsplats och direkt hem i brevlådan. Prenumerationspris 387 kr (inkl moms) för 6 nr

I GOTT SÄLLSKAP

Namn:

Företag:

Företagsadress:

Bostadsadress:

FAXA TILL +46 40 408686 ELLER MAILA TILL [email protected]

branschtidning med livsmedels-kedjan som perspektiv, till din

och distribution, mat och hälsa, ingredienser och innovation i livsmedel.

SÄLLSKAP Svenska Livsmedel 5/

2008

Lokalt sammanhang global trend

Skärvångens Bymejeri – en kärlekshistoriaLokalt koncept i butik


>> AKTUELL FORSKNING

ör allmänheten är både nitrat (NO3-) och dess reduce-rade form nitrit (NO2-) mest kända som oönskade och

skadliga kemikalier. Biologer, å andra sidan, ser dem som inaktiva restpro-dukter från den kroppsegna nedbryt-ningen av kväveoxid (NO). Under det senaste årtiondet har dock detta enkla synsätt börjat ifrågasättas, då det har visat sig att nitrit och nitrat från maten kan återbildas till kväveoxid i blod och vävnad (1, 2). Dessa fynd har förändrat forskarnas syn på dessa joner.

Nitratets vägNär vi äter nitratrika livsmedel tas ni-tratet först upp i tarmarna för att via blodbanan ta sig till spottkörtlarna där det av okänd anledning ansamlas. I munhålan omvandlas sen utsöndrat nitrat till nitrit av de bakterier som lever där i symbios med oss (3). Till skillnad från kroppens egna celler har bakterier i munfloran enzymer som behövs för denna omvandling. Resul-tatet blir en saliv med hög koncentra-tion av nitrit som sväljs.

I magsäckens sura miljö omvandlas

nitrit till kväveoxid. Hos friska män-niskor finner man därför mycket höga nivåer av kväveoxid i gas från magen, faktiskt i så pass hög nivå att gasen kan jämföras med det som anses vara skadliga miljöföroreningar.

För det är som en miljöförore-ning kväveoxid först blev känt, och det har funnits en stor oro för att kväveoxider är ett hot mot vår hälsa. Kväveoxider bildas bland annat vid förbränning av organiskt material och finns i höga mängder i tobaksrök och bilavgaser. Inom lantbruket finns kvä-veoxidföreningar också i gödsel och då framförallt i form av nitrat.

Forskning på senare år har dock visat att kväveoxid har en mängd betydelsefulla funktioner i krop-pen och dessa upptäckter tilldelades Nobelpriset 1998.

Kväveoxid nyckelrollKväveoxid bildas av en mängd celltyper och spelar en nyckelroll vid till exempel reglering av blodflöde, nervtransmission och i vårt immun-försvar (4). Stora mängder kväveoxid hämmar tillväxten av bakterier, virus

och tumörceller och utgör således ett viktigt redskap i kroppens bekämp-ning av dessa.

Den klassiska syntesvägen för kväveoxid är enzymatisk via kväve-oxidsyntas, som katalyserar reaktio-nen mellan substraten arginin och molekylärt syre. När kväveoxid bildas i kroppen omvandlas det snabbt via oxidering till nitrit och nitrat. Dessa joner var länge ansedda som, i bästa fall, inerta restprodukter utan biologisk effekt, eller i värsta fall som cancerframkallande substanser i dricksvatten och kött.

Den cancerframkallande effekten ges dock inte av nitrat och nitrit di-rekt, utan av så kallade nitrosaminer. Nitrosaminer bildas genom att nitrit eller kväveoxid reagerar med vissa aminer. Reaktionen sker lättast under sura förhållanden (pH 2-4), och kan ske både i livsmedel vid lagring och tillagning och i människokroppen, till exempel i magsäcken.

Binder till blodPå grund av rädslan för nitrosamin-bildning kontrolleras halterna av

Nitrat och nitrit – kan det vara nyttigt?

>> text: Emmelie Jansson, med dr, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet, Stock-holm (sedan 2008-09-08 Scientific Adviser, CSL Behring, Stockholm), Joel Petersson, med dr, Integrativ Fysiologi Medicinsk Cellbiologi, Uppsala Universitet, Jon Lundberg, professor, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet. [email protected]

Enligt det klassiska synsättet är nitrat en substans som kan omvandlas till cancerframkallande

ämnen. Idag finns dock nya rön som tyder på att nitrat även kan bidra till viktiga fysiologiska

funktioner som lokalt skydd av magslemhinnan och reglering av blodflöde.

F



nitrat i dricksvattnet noggrant och vi hör inte sällan larmrapporter i medi-erna om halterna av nitrit och nitrat i kött och fisk. Nitrit kan också binda till röda blodkroppar och medföra en försämrad syretransport, på grund av att hemoglobin omvandlas till met-hemoglobin. Spädbarn är speciellt känsliga för denna effekt, och deras intag av nitrat och nitrit bör därför begränsas.

På senare tid har dock forskningen tagit nya vändningar, och flera spän-nande forskningsrapporter utmanar dogmen att nitrat endast är av ondo. Istället verkar nitrat och nitrit kunna skydda mot både magsår och ische-misk sjukdom, åtminstone i djur-modeller (3, 4).

Kan motverka biverkningarDet har visats att höga halter av kväveoxid i magsäcken är av mycket stor betydelse för upprätthållandet av magens välbefinnande. Studier på råtta visar att intag av kvävoxid-donatorer kan öka slemproduktionen i magen, något som resulterar i ett tjockare skyddande slemskikt (5).

Sur nitrit ökar dessutom blodflödet i slemhinnan och slemtjockleken i råt-tans mage (6).

Vidare finns det studier på råtta som visar att nitrat i fodret har en skyddande effekt för uppkomst av stressinducerade magsår (7). I förlängningen innebär detta att intag av nitratrik föda, till exempel gröna bladgrönsaker, skulle kunna ha en skyddande effekt mot uppkomst av vanliga biverkningar från substanser i smärtstillande och antiinflamma-toriska läkemedel, som till exempel acetylsalicylsyra och ibuprofen.

Det är känt sedan länge att intag av denna typ av läkemedel är förenat med mer eller mindre allvarliga mag-tarm biverkningar. Den vanligaste av dessa är magsår som mest troligt beror på en hämning av prostaglan-diner som bidrar till att skydda magslemhinnan.

Två nyligen publicerade studier från vårt laboratorium visar att en veckas intag av nitrat i dricksvatt-net, motsvarande ca 300 g spenat om dagen, kan skydda råttor mot magsår till följd av smärtstillande och

antiinflammatoriska läkemedel. Den uppnådda effekten sker genom en ökning av magens skyddssystem där ökad slemtjocklek och blodflöde är två viktiga faktorer (8, 9).

KärlvidgandeEn annan intressant aspekt är att bildningen av kväveoxid från nitrit inte bara sker i magens sura miljö utan även i syrefattig vävnad under till exempel en hjärtinfarkt (10, 11). I denna situation fungerar kroppens normala produktion av kvävoxid dåligt på grund av att de enzymer som då behövs kräver syre. Vävna-den är dock i stort behov av den kärlvidgande kväveoxiden för att öka blodtillförseln till det drabbade områ-det. Det verkar då som att nitriten i blodbanan omvandlas på plats till kvävoxid, vilket medför att kärlen vidgas och blodtillförseln ökar.

Man kan alltså säga att nitrit fungerar som ett lager av bioaktiv kväveoxid, redo att aktiveras vid be-hov. Denna pool fylls konstant på av nitrat som vi får i oss via födan. Det finns ett flertal studier som tydligt visar skyddande effekter vid hjärtin-farkt och stroke i djurmodeller. Även studier på människa visar att doser av dietärt nitrat som kan uppnås i nitrat-rika måltider kan sänka blodtrycket hos friska frivilliga med så mycket som 10 mm Hg (12, 13).

Behov av humanstudierForskningen kring nitrat och nitrit belyser också betydelsen av våra bakterier i munhålan, ty utan dessa, ingen omvandling av nitrat till nitrit, som alltså ombildas till kvävoxid i magsäcken. Den blodtryckssänkande effekten kunde till exempel hämmas om försökspersonerna spottade under försöket (3 timmar) och då alltså inte svalde den nitritrika saliven (12).Även hos råttor som munsprejats med bakteriedödande klorhexidin, som finns i vanlig munskölj, fann man mindre effekter på blodflöde och slemhinnetjocklek (14).

Sammanfattningsvis finns det en framväxande bild av hur nitrat-nitrit-kväveoxid-systemet kan ha viktiga fysiologiska funktioner, så som lokalt »

Nitrathalten i dricksvatten kontrolleras noggrant.




skydd av magslemhinnan och regle-ring av blodflöde, samt en skyddande effekt mot vävnadsskada vid hjärtin-farkt. Det är välkänt att en kost rik på grönsaker skyddar mot uppkomst av hjärt-kärlsjukdomar, men exakt vad i grönsakerna som skyddar vet man inte. Kostfiber och antioxidanter har föreslagits bidra till dessa positiva effekter.

En nyare hypotes är att även det höga nitratinnehållet bidrar. För att klargöra betydelsen av nitrat och ni-trit i maten finns dock ännu ett stort behov av ytterligare studier. Speciellt viktigt är det att i studier på männis-ka bekräfta fynd som hittills endast visats med djurmodeller. ••

Referenser 1. Lundberg, JO, et al. The nitrate-nitrite-nitric oxide pathway in physiology and therapeutics. Nat Rev Drug Discov, 2008; 7: 156-67.

2. Gladwin, MT et al, The emerging biology of the nitrite anion. Nat Chem Biol 2005; 1: 308-14.

3. Lundberg, JO et al. Nitrate, bacteria and human health. Nat Rev Microbiol 2004; 2: 593-602.

4. Moncada, S et al. Nitric oxide: physiology, pathophysiology, and pharmacology. Pharma-col Rev 1991; 43: 109-42.

5. Phillipson M, et al. The gastric mucus layers: constituents and regulation of accu-mulation. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol 2008.

6. Bjorne HH, et al. Nitrite in saliva increases gastric mucosal blood flow and mucus thick-ness. J Clin Invest 2004; 113: 106-14.

7. Miyoshi M, et al. Dietary nitrate inhibits stress-induced gastric mucosal injury in the rat. Free Radic Res 2003; 37: 85-90.

8. Jansson EA, et al. Protection from nonsteroi-dal anti-inflammatory drug (NSAID)-induced gastric ulcers by dietary nitrate. Free Radic Biol Med 2007; 42: 510-8.

9. Petersson J, et al. Dietary nitrate increases gastric mucosal blood flow and mucosal de-fense. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol 2007; 292: G718-24.

10. Duranski MR, et al. Cytoprotective effects of nitrite during in vivo ischemia-reperfusion of the heart and liver. J Clin Invest 2005; 115: 1232-40.

11. Cosby K, et al. Nitrite reduction to nitric oxide by deoxyhemoglobin vasodilates the hu-man circulation. Nat Med 2003; 9: 1498-505.

12. Webb AJ, et al. Acute blood pressure lowe-ring, vasoprotective, and antiplatelet properties of dietary nitrate via bioconversion to nitrite. Hypertension 2008; 51: 784-90.

13. Larsen FJ, et al. Effects of dietary nitrate on blood pressure in healthy volunteers. N Engl J Med 2006; 355: 2792-3.

14. Peterssson J, et al. A critical role of oral commensal bacteria in bioactivation of dietary nitrate 2008. Submitted to PLoS One.

Förutom att grönsaker är en av våra huvudsakliga näringskäl-lor, rika på fibrer och vitaminer, innehåller de även stora mäng-der nitrat (NO3-). Exempel på grönsaker som är rika på nitrat är spenat, sallad och rödbeta, som kan innehålla så mycket som 3-4000 mg/kg. Nitrat kan också finnas i dricksvattnet, speciellt i jordbruksbygder.

Nitrit (NO2-) finns också natur-ligt i vissa livsmedel, men vanligen i relativt låga halter. Däremot tillsätts nitrit till bland annat charkuteri-produkter, där det används som konserveringsmedel och för att bibehålla en tilltalande röd färg. Normalt uppgår nitrithalten till max 150 mg/kg färdig produkt. Barnmat får innehålla max 200 mg nitrat/kg.

Accepterat dagligt intag (ADI) är för nitrat 3,7 mg/kg kroppsvikt, och för nitrit 0,06 mg/kg kropps-vikt, uttryckt som nitrat- respektive nitritjon. ADI anger hur mycket en människa kan utsättas för av ett ämne under hela sin livstid utan att det medför någon hälsorisk. Värdet uttrycks i till exempel mil-ligram per kilo kroppsvikt och dag.

Nitrat och nitrit i maten

Spenat och sallad är exempel på grönsaker som är rika på nitrat.

Foto: Birgitta Hultberg-Olsson


>> KONFERENSREFERAT

Med anledning av den senaste

tidens debatt om hur mycket

och vilken sorts fett vi bör äta,

arrangerade Hjärt-Lungfonden

en hearing i Stockholm den

23 oktober. Kärnfrågan som

man önskade belysa var huru-

vida det finns vetenskaplig

grund för dagens rekom-

mendationer om att begränsa

intaget av mättat fett, vilket

har ifrågasatts.

n av de forskare som medver-kade vid hearingen, och som menar att rekommendationer-na inte vilar på vetenskaplig

grund är Göran Berglund, professor vid Lunds universitet. En stor del av Berg-lunds argumentation utgick från den så kallade ”Seven Countries-studien”, som genomfördes på 80-talet. Berglund me-nade att denna studie utgör grunden för rekommendationerna, men att den har stora svagheter.

Wulf Becker, Livsmedelsverket, kommenterade dock att studien inte är refererad i nuvarande Nordiska Näringsrekommendationer (NNR). Berglund hänvisade också till resultat från Malmö Kost och Cancer-studien, liksom den stora amerikanska studien Women’s Health Initiative (WHI), där man inte fann något samband mellan intag av mättat fett och förekomst av hjärt-kärlsjukdom.

Grunderna är goda!I motsats till Berglund menade Mai-Lis Hellenius, professor vid Karolinska Institutet, att det finns goda grunder för att rekommendera ett begränsat intag av mättat fett. Hellenius pekade bland annat på att man i Finland i

samband med en massiv kampanj att få befolkningen att byta ut feta mejeriprodukter mot magra iakttagit ett kraftigt minskat antal hjärtinfark-ter. I den så kallade Finnish Mental Hospital-studien, visade man också under mycket kontrollerade former att fettkvaliteten påverkade risken för hjärt-kärlsjukdom hos patienter inlagda på mentalsjukhus.

Den samlade litteraturen visar också att en traditionell medelhavskost, med låg andel mättat fett, är starkt förknip-pad med en lägre förekomst av hjärt-kärlsjukdom. Hellenius poängterade dock också att det inte bara är fettet, eller ens maten, som ensamt påverkar vår hälsa. Många andra livsstilsfaktorer är förmodligen väl så viktiga, till ex-empel fysisk aktivitet och stress. Det är därför viktigt att se till individens hela livssituation, och att individan-passa kostråden.

Tillförlitligt?En viktig fråga i sammanhanget är hur tillförlitliga resultaten från observe-rande koststudier egentligen är? Inte alls, om man ska tro professor Gunnar Johansson, Folkhälsoinstitutet, som poängterade att selektiv underrappor-tering är vanlig. Det vill säga, försöks-personer rapporterar vanligen ett lägre intag av mat som man vet att man ”inte borde äta”. Det är därför vanligt att det rapporterade intaget av fett är betydligt lägre än det faktiska intaget. För att öka tillförlitligheten bör man i framtida studier ta hänsyn till psyko-sociala effekter.

Om försöksledaren till exempel äter något ”onyttigt” vid mötet med försökspersonerna, kan det bidra till att den selektiva underrapporteringen minskar. Man bör också sträva efter att använda matdagbok, framför så kallade frekvensformulär. Johansson menade att användningen av frekvensformulär är ett stort metodologiskt problem i bland annat WHI-studien.

Viss enighetInledningsvis uttryckte arrangörerna sin förhoppning om att man under hearingen skulle kunna ena samtliga medverkande kring några ”konsensus-punkter”. Målsättning var kanske väl ambitiös för denna typ av arrange-mang. På flera punkter kunde man ändå notera en samstämmighet bland de medverkande. När den konkreta frågan ställdes, var det ingen som invände mot att omättat fett, i utbyte mot mättat fett, sänker nivån av LDL-kolesterol i blodet. Eller att LDL-kolesterol är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Panelen verkade med andra ord knappast stödja påståenden som att ”mättat fett smörjer blodkär-len”, vilket är ett av många radikala uttalanden som eldat på debatten i massmedia.

Konsensus eller inte, så är i alla fall ett steg mot en mer saklig diskussion taget.

En mer utförlig sammanfattning och bilder från samtliga föredrag finns på www.hjart-lungfonden.se. ••

/Susanne Bryngelsson

Hearing om fett – bör rekommendationerna ändras?

E


>> AKTUELL FRÅGA

Fruktos har kommit i fokus i

fetmadebatten. En ny expe-

rimentell studie har verifierat

att levern lättare omvandlar

fruktos än glukos till fett.

Men om detta fett förbränns

eller leder till fetma beror på

energibalansen. Överskott av

energi leder till fetma oavsett

om det kommer från fruktos

eller andra energikällor.

ypoteser om en speciell fetmaframkallande effekt av fruktos bygger på djurstudier och human-

studier som visar på högre nivåer av triglycerider i blodet efter måltider med fruktos, jämfört med motsva-rande mängd glukos eller sackaros (vanligt socker). Denna skillnad kan förklaras av att största delen av den fruktos som tas upp i levern tas om hand av ett enzym som är specifikt för fruktos. På så vis slipper fruktos passera ett hastighetsbegränsande steg i metabolismen, och kan därför omvandlas till fettsyror snabbare än glukos.

Höga nivåer av triglycerider är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, och fruktos har därför föreslagits vara ne-gativt även ur denna aspekt. De flesta studier på människa visar dock ingen kvarstående förhöjning av fastenivåer av triglycerider, inte ens vid höga fruktosintag.

Ny studieEn ny studie av fruktos, på sex för-sökspersoner, publicerades sommaren 2008 (1). Studien visade att en stor mängd (85 g) fruktos i en provfrukost ledde till mer uttalad fettbildning i levern än motsvarande mängd glukos. Detta kunde förklara att triglycerid-nivåerna i blodet efter måltiden blev högre med fruktos än glukos.

Studien bekräftade alltså en redan känd skillnad mellan dessa sockerar-ter. Nyhetsvärdet är snarare att man genom att märka fruktosmolekyler med stabila isotoper fått ytterligare insyn i hur fruktos metaboliseras.

Energibalans avgörandeEftersom fruktos bidrar till högre blodnivåer av triglycerider efter mål-tid än andra kolhydrater, ligger det nära till hands att dra slutsatsen att fruktos också bidrar mera till fetma.

I vilken utsträckning fettet lagras i fettväven beror dock på många fakto-rer, i första hand energibalansen och fettförbränningen. Positiv energibalans, det vill säga om intaget av energi är hö-gre än förbränningen, leder till fetma, oavsett om överskottet kommer från fruktos eller andra energikällor.

Data från studier av fettbildning från fruktos är oftast gjorda med mycket stora mängder jämfört med vad som normalt finns i maten, speciellt om man följer rekom-mendationen att begränsa tillsatta renframställda kolhydrater till högst tio procent av energiintaget.

Högfruktos inte så högt”High fructose corn syrup” (HFCS), som används i bland annat läskedryck-er istället för vanligt socker (främst i

USA), har utpekats som en viktig fak-tor bakom fetmaepidemin. Fruktosan-delen i HFCS är dock vanligen högst 55 procent, vilket inte är väsentligt mycket högre än i vanligt socker (disackarid av glukos och fruktos), som innehåller 50 procent fruktos.

Denna marginella skillnad i fruktos-innehåll kan knappast ha någon praktisk betydelse för viktreglering. Det verkar också som om de endo-krina signaler som är involverade i reglering av kroppsvikten påverkas på likartat vis av vanligt socker respek-tive fruktossirap, åtminstone i ett kort perspektiv (24 timmar) (2). ••

/Nils-Georg AspReferenser1. Parks EJ, et al. Dietary sugars stimulate fatty acid synthesis in adults. J Nutr 2008; 138: 1039-1046.

2. Stanhope KL, et al. Twenty-four-hour endocrine and metabolic profiles following con-sumption of high-fructose corn syrup-, sucrose-, fructose-, and glucose-sweetened beverages with meals. Am J Clin Nutr 2008; 87: 1194-203.

H

Blir man fet av fruktos?

Läs merInom ett SNF-projekt gjordes en översikt av humanstudier med fruktos till och med 2005.• Vasankari TJ, Vasankari T. Effect of die-tary fructose on lipid metabolism, body weight and glucose tolerance in humans. Scand J Food Nutr 2006; 50: 55-63.Artikeln och svensk sammanfattning finns på www.snf.ideon.se/snf/socker_sotningsmedelEn metaanalys som publicerades helt nyligen kom fram till liknande slutsatser:• Livesey G, Taylor R. Fructose consump-tion and consequences for glycation, plasma triacylglycerol, and body weight: meta-analyses and meta-regression models of intervention studies. Am J Clin Nutr 2008; 88: 1419-37.


>> NOTISER

NOTIS: Den långdragna kontroversen om hur kostfibrer skall definieras beskrevs i ett tidigare nummer av Nordisk Nutrition (1). I ett tilläggsdirektiv daterat 28 oktober 2008 om märkning av livsmedel har nu EG-kommissio-nen fastställt en definition av kostfibrer (2). Definitionen innefattar i tunntarmen odigererbara kolhydratpolymerer med minst tre monomerenheter av tre kategorier:

• som naturligt förekommer i livsmedel• som erhållits ur livsmedelsråvaror• syntetiska kolhydratpolymererKommissionen har alltså fastställt en bred definition av

kostfibrer som innefattar alla odigererbar oligosackarider (3-9 monomerenheter) och odigererbara polysackari-der (>9 monomerenheter), det vill säga både resistent stärkelse och ”non-starch polysaccharides” (NSP)”. Även lignin och andra mindre komponenter som är naturligt ”nära knutna till” fibrerpolysackariderna räknas in. Defi-nitionen överensstämmer med den som föreslagits inom Codex, men som fördröjts av ett motförslag att begränsa kostfibrer till NSP från växters cellväggar (1).

För tillsatta fibrer krävs dock att de ska ha ”gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation” för att de ska få räknas som kostfibrer. Detta gäller både fibrer som extraherats från livsmedelsråvaror och syntetiskt framställda. Det återstår att definiera vilken typ och grad av dokumentation som

Europeisk definition av kostfibrer klarkommer att krävas, men det ligger nära till hand att anta att kraven blir liknande dem som kommer att ställas för hälsopåståenden för tillsatta fibrer.

I direktivet fastställs också att det genomsnittliga ener-givärdet för fibrer bör vara 8 kJ/g (2 kcal/g). Detta baseras på att fibrer fermenteras och att fermentationsprodukter som absorberas i tjocktarmen ger visst energitillskott.

I samma direktiv fastställs också vilka vitaminer och mineralämnen som får deklareras, samt rekommenderat dagligt intag av dessa. ”Som regel” bör 15 procent av det rekommenderade intaget i 100 g eller 100 ml, eller i en förpackning som endast innehåller en portion, ”utgöra grund när man bestämmer vad som utgör en betydande mängd” och som därmed får deklareras. Listan omfattar samtliga 13 vitaminer och 14 mineralämnen. Därmed får betydligt fler vitaminer och mineralämnen än tidigare nu deklareras. ••

Referenser1. Asp N-G. Nygammal konflikt om definition av kostfiber. Nordisk Nutrition nr 2, 2008.

2. Kommissionens direktiv 2008/100/EG av den 28 oktober 2008 om ändring av rådets direktiv 90/496/EEG om näringsvärdesdeklaration för livsmedel när det gäller rekommenderat dagligt intag, omräknings-faktorer för energivärde och definitioner http://eur-lex.europa.eu/JOHtml.do?uri=OJ:L:2008:285:SOM:SV:HTML

NOTIS: Tidigare studier har visat att koffein medför en nedsatt insulinkänslighet hos friska, feta och personer med diabetes typ 2. Nedsatt insulinkänslighet har också visats i två studier med kaffe, där försökspersonerna först fått inta en testdryck med högt GI (75 g kolhydrater) och därefter kaffe.

Nyligen har man också studerat effekten av att inta vanligt eller koffeinfritt kaffe en timme före en represen-tativ nordisk frukostmåltid (flingor och mjölk) med högt respektive lågt GI. Studien genomfördes med tio friska män (ickerökare, medelålder 23 år).

Efter intag av frukost med högt GI fann man ett högre glukossvar, mätt som area under kurvan 120 minuter efter måltid (AUC 120 min) och lägre beräknat så kallat insulinkänslighetsindex efter intag av vanligt kaffe jämfört med koffeinfritt kaffe. Däremot noterades ingen signifikant skillnad i insulinsvar (AUC 120 min). Efter frukost med lågt GI var både insulinsvar och glukossvar högre efter in-tag av vanligt kaffe. Däremot fann man då ingen signifikant skillnad avseende beräknat insulinkänslighetsindex.

Den kliniska betydelsen av dessa fynd är ännu oklar, men resultaten är intressanta, inte minst i samband med bestämning av glykemiskt index (GI). Den upprepat visade negativa effekten av koffein på den akuta insu-

linkänsligheten står i kontrast mot resultat från obser-vationsstudier där man visat att ett högre intag av kaffe är kopplat till en lägre förekomst av diabetes. En möjlig förklaring är att det finns andra substanser i kaffe som har positiva effekter avseende risken för diabetes. ••

Källa: Moisey LL, et al. Caffeinated coffee consuption impairs blood glucose homestasis in reponse to high and low glycaemic index meals in healthy men. Am J Clin Nutr 2008; 87: 1254-61.

Sämre insulinkänslighet efter intag av kaffe



>> NOTISER

NOTIS: Livsstilsförändringar, inklusive viktnedgång, rökstopp, minskat intag av salt och alkohol och ökad fysisk aktivitet rekommenderas för att förebygga och behandla högt blodtryck. Mer nyligen har också intresset för blodtryckssänkande peptider från livsmedelsprotein ökat. Speciellt fokus har riktats mot peptider som häm-mar så kallade angiotensin-I-omvandlande enzym (ACE), till exempel tripeptiderna valin-prolin-prolin (VPP) och isoleucine-prolin-prolin (IPP), som bland annat fi nns i mjölkprodukter.

I en nyligen publicerad metaanalys fann man att peptider som härstammar från livsmedelsprotein gav en statistiskt säkerställd (p<0.01) sänkning av det systoliska och diastoliska blodtrycket med 5.3 mmHg respektive 2.4 mmHg.

Metaanalyser är en typ av studier där man med hjälp av statistiska modeller sammanfogar resultat från många olika studier till ett nytt sammantaget resultat. I metaana-lysen ingick 15 stycken placebokontrollerade interven-tionsstudier på människor, med totalt 826 försöksperso-ner. Den genomsnittliga försöksperioden var 7.4 veckor, med den kortaste perioden på 4 veckor.

Blodtryckssänkande peptider har i allmänhet ett be-gränsat farmakologiskt värde, eftersom de är känsliga för nedbrytning av enzym i mag-tarmkanalen och på grund

av deras låga biotillgänglighet. Sänkningen som kunde påvisas i metaanalysen är också begränsad.

Mer forskning behövs för att klarlägga den praktiska be-tydelsen av peptider från livsmedelsprotein för att minska förekomsten av högt blodtryck. Det behövs bland annat studier där man jämför effekter av peptider med läkeme-del. Man behöver också undersöka om den blodtrycks-sänkande effekten är generell för ett brett spektrum av pepti-der i maten, eller om den är specifi k för vissa peptidstruktu-rer, till exempel de ACE-hämmande IPP och VPP.

Källa: Pripp AH. Effect of peptides derived from food proteins on blood pressure: a meta-analysis of randomized trials. Food & Nutrition Research 2008. DOI: 10.3402/fnr.v52i0.I54I. Artikeln kan laddas ner fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/fnr/issue/current.

Peptider i mat kan bidra till att sänka blodtrycket

& Nutrition Research 2008.

I54I. Artikeln kan laddas ner fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/fnr/issue/fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/fnr/issue/fritt från http://journals.sfu.ca/

En ny vetenskaplig tidskrift inom nutritionsområdet, fritt tillgänglig på nätet (open access)!

Nu kan du beställa 2008 års artiklar samlade i en snygg årsbok för endast

350 kr + porto.

Beställ genom att maila till [email protected] “Årsbok FNR”

i ämnesraden.

Food & Nutrition Research ges ut av SNF Swedish Nutrition Foundation

i samarbete med Co-Action Publishing. www.co-action.net/journals/FNR

Returadress:SNF Swedish Nutrition Foundation,

Forskningsbyn Ideon, 223 70 Lund, Sverige

Oatly är rena hälsokuren, gjord på havre och smaksatt med frukt och bär.En skön paus när du behöver fylla på med ny energi. Eller bara ta det lite lugnt ett tag.

www.oatly.com

gor dig gott..

Documents

Tema: Tarmhälsa - Nordisk Nutrition...drikker og øke forbruket av frukt og grønnsaker. Brus minsket med 25 prosent Vann er markedsført som den beste tørstedrikken. Siden år 2000