Läkemedelsverket har tillsammans med berörda medicinska specialiteter arrangerat ett expertmöte kring läkemedelsbe-handling av gikt. Rekommendationerna baseras på vetenskap-lig dokumentation och, när sådan saknas, på konsensusbeslut. De fi nns publicerade i Information från Läkemedelsverket nr 3, maj 2016. Nedan följer en kort sammanfattning tillsammans med kliniska kommentarer från Michael Holmér (MH) och Awat Jalal (AJ).

BakgrundGikt är en vanlig sjukdom och prevalensen ökar med stigande ålder. Män drabbas betydligt oft are än kvinnor, men könsskillnaden jämnas ut med stigande ålder. Kvinnor i fertil ålder har lägre risk på grund av att östrogen främjar uratutsöndringen i njurarna. Hos äldre kan man oft are se poly-artikulär gikt med engagemang av lederna även i övre extremiteterna och en ökad förekomst av tofi . Äldre har ett mer indolent kroniskt förlopp och färre akuta giktepisoder.

DiagnosDiagnosen akut gikt kan misstänkas utifrån anamnes, förekomst av riskfak-torer och den typiska kliniska bilden, men för att säkerställa diagnosen kan ledpunktion behöva göras. Enbart förhöjd halt av urat i serum räcker inte för att ställa diagnosen. I samband med det akuta giktanfallet sjunker oft a uratnivåerna, vilket kan förvirra. Endast 10–20 % av personer med hyper-urikemi utvecklar gikt.

Riskfaktorer• Läkemedel

Långtidsanvändning av diuretika (tiazider, furosemid), ASA i lågdos, betareceptorblockerare, litium, ciklosporin, takrolimus och cytostatika-behandling (ökat cellsönderfall).

• Annan sjukdomNjursvikt, hypertoni, diabetes typ 2 med metabolt syndrom, svår plack-psoriasis med metabolt syndrom, myeloproliferativa sjukdomar (ökad cellomsättning) och perniciös anemi.

• LivsstilsfaktorerHög alkoholkonsumtion, all slags öl inklusive lättöl (högt purininne-håll), högt BMI (vare sig det gäller stor muskelmassa eller fetma). Ett högt intag av proteiner från kött, fi sk eller skaldjur ger ökad uratproduk-tion. Förändrad kost har dock marginell eff ekt på uratnivån i jämförelse med läkemedelsbehandling.

Behandling av akut giktanfallFörstahandsval av läkemedelVid behandling av akut gikt är NSAID/COX-2-hämmare, kolkicin och kortison eff ektmässigt likvärdiga. Val av behandling styrs av patientens ålder, njurfunktion, eventuell annan sjukdom samt övrig medicinering. För nedanstående preparatgruppers interaktioner, se interaktionsvarning i läkemedelsmodulen eller FASS.

NSAID inklusive COX-2-hämmareMed tanke på de oft a uttalade infl ammationssymtomen är det rimligt att ge den högsta rekommenderade dosen i 5–10 dagar. Hänsyn bör dock tas till ålder och samsjuklighet. Dessa läkemedel är olämpliga eller kon-traindicerade vid hjärt- och/eller njursvikt, nedsatt leverfunktion, AK/NOAK-behandling, ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell kärlsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, ulcus och astma.

MH: Stor försiktighet – Riskläkemedel hos äldre! Endast kort kur (5–7 dagar)!

AJ: Överväg dossänkning efter 3–5 dagar och eventuell förlängning av kuren. NSAID ges i högsta rekommenderade dos under 3–5 dagar, däreft er överväg dossänkning utifr ån klinisk status och vid behov kan behand- lingstiden utsträckas till 1–2 veckor.

Läkemedel vid gikt – behandlingsrekommendation

Text: Michael Holmér, Geriatriska kliniken USÖ, Awat Jalal, Reumatologiska kliniken USÖ, Maria Palmetun Ekbäck och Birgitta Lernhage, Läkemedelscentrum

Nu har Örebro läns landstings instruktioner för läke-medelshantering, Gröna häftet, uppdaterats. Det innebär att alla gamla Gröna häften är inaktuella och ska kastas.

De nya instruktionerna kommer inte att tryckas, utan enbart finnas i elektronisk form på Läkemedelskommitténs webbsida, www.orebroll.se/lakemedel. Den elektroniska formen gör att uppdateringar kan göras snabbare och enklare. Den gör det också enkelt att söka i tex-terna och navigera vidare via länkar. Vid behov kan den som önskar skriva ut häftet.

Gröna häftet bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården och utgör grunden i all läke-medelshantering. Instruktionerna gäller för alla enheter som hanterar lä-kemedel i öppenvård, slutenvård och tandvård.

Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd Läke-medelskommittén, innan de gick på remiss och slutligen fastställdes av landstingsdirektören.

Mall för lokala instruktionerSom ett komplement till Gröna häftet behöver lokala instruktioner för läkemedelshantering upprättas, det gäller på såväl kliniknivå som på av-delnings-/enhetsnivå. För att underlätta detta arbete finns mallen ”Lokal instruktion för läkemedelshantering” på Läkemedelskommitténs webb-sida. Vid uppdatering av lokala instruktionen på avdelningen/enheten ska den nya mallen användas och de lokala instruktionerna ska sedan fin-nas tillgängliga på intranätet.

Temperaturkontroll och skötsel av läkemedelsförrådFör att förbättra dokumentationen av temperaturkontroll och skötsel av läkemedelsförråd finns även stöddokumenten ”Protokoll för temperatur-mätning” och ”Protokoll för skötsel av läkemedelsförråd” på Läkemedels-kommitténs webbsida.

Genomförd uppgift ska signeras på protokollen. För temperaturmätning i läkemedelsrum och i kylskåp rekommenderas en termometer med max/min-funktion (finns att beställa från varuförsörjningen).

LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING

NR 193 • S E P T E M B E R 2 0 1 4

RAPPORT OM LÄKEMEDEL 13 SEPTEMBER 2014

Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL

Gröna häftet är uppdaterat– släng de tidigare versionerna

Foto: Lars-Göran Jansson

25RAPPORT OM LÄKEMEDEL SEPTEMBER 2016

forts sid 26 »

NR 204 • SEPTEMBER 2016

LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN

LÄKEMEDELSKOMMITTÉN REGION ÖREBRO LÄN

2016-2017

Matsmältningsorgan och ämnesomsättning

Blod och blodbildande organ

Hjärta och kretslopp

Hud

Urin- och könsorgan

Hormoner, exkl könshormoner

Infektionssjukdomar

Rörelseapparaten

Nervsystemet

Parasitsjukdomar

Andningsorganen

Ögon och öron

Läkemedel till barn

Läkemedel till äldre

Palliativ vård och vård i livets slut

Övrigt www.regionorebrolan.se/lakemedel

Fysisk aktivitet är ett värdefullt komplement till läkemedel

Reko

mm

end

erade läkem

edel 2016

–2017Läkem

edelsko

mm

ittén R

egio

n Ö

rebro

län

James Gillray: ”Th e Gout”, 1799.

« från sid 25

26RAPPORT OM LÄKEMEDEL SEPTEMBER 2016

GlukokortikoiderRekommenderat preparat är Prednisolon tablett 30 mg på morgonen i 5 dagar. Vid monoartrit, eller behov av att undvika systembiverkningar, kan intraartikulär injektion vara ett alternativ. Korttidsbehandling med kortison har få biverkningar, men kan leda till stegrade glukosnivåer vid diabetes och är inte lämpligt vid misstanke om pågående infektion eller efter stor kirurgi.

MH: Prednisolon – Inga betydande nackdelar hos äldre vid kortare kurer. Kan användas när NSAID är kontraindicerat och vid samtidig AK/ NOAK-behandling. Dock viss risk för konfusion.

AJ: Förläng Prednisolonkuren. 30 mg x 1 i 5 dagar, därefter minskas dosen med 5 mg varannan dag. Alla är inte symtomfria efter 5 dagar. För tidig uttrappning kan även leda till att den akuta attacken blossar upp igen.

Kolkicin Colrefuz (kolkicin) tablett 500 mikrogram är ett registrerat läkemedel. Rekommenderad behandling är en uppladdningsdos på 1 mg följt av 0,5 mg en timme senare. Därefter ska inget ytterligare kolkicin ges de närmas-te 12 timmarna. Om fortsatt behov föreligger kan 0,5 mg ges var 8:e tim-me tills den akuta attacken upphört. Behandlingen ska avslutas när sym-tomen har gått över eller när sammanlagt 6 mg (12 tabletter) har tagits. Efter att en behandling har avslutats ska en ny behandling inte påbörjas förrän tidigast efter 3 dagar (72 timmar).

Den tidigare behandlingsregimen med högre kolkicindoser rekommen-deras ej längre på grund av risk för toxicitet samt avsaknad av bättre effekt jämfört med den nu rekommenderade dosen.

Vid sviktande kognitiv funktion bör kolkicin undvikas på grund av ris-ker för toxicitet vid bristande följsamhet till behandlingen. Vid måttlig nedsatt njur- eller leverfunktion rekommenderas tät klinisk monitorering och dosreduktion av kolkicin. Vid svår lever- eller njursvikt respektive benmärgspåverkan är kolkicin kontraindicerad.

Toxicitet inklusive dödsfall har rapporterats vid samtidig användning av kolkicin och erytromycin, klaritromycin, ciklosporin, ketokonazol, itrakonazol, vorikonazol, HIV-proteashämmare, verapamil, diltiazem och disulfiram (för ytterligare information, se FASS).

MH: Kan vara ett bra alternativ när andra medel är kontraindicerade. Försiktighet vid hjärtsvikt, gastrointestinala sjukdomar och till multisjuka sköra äldre.

Förebyggande åtgärder och uratsänkande behandling

Icke-farmakologisk behandlingLivsstilsförändringar bör alltid diskuteras med patienten. Vid upprepade giktattacker men måttlig uratförhöjning kan man med fördel, i samråd med patienten, börja med icke-farmakologiska åtgärder, men om målni-vån vad gäller serumurat inte uppnås förordas start av allopurinolbehand-ling.

Patienten bör informeras om vikten av att minimera alkoholintaget, sär-skilt intaget av öl, att vara försiktig med intag av animaliskt protein och att regelbundet ägna sig åt konditionsträning. Överviktiga patienter bör stimuleras till att gå ner i vikt.

Läkemedelsbehandling vid giktBörja med att se över patientens läkemedelslista. Om patienten står på

läkemedel som höjer uratnivån (se ovan) bör indikationen för dessa nog-grant övervägas innan uratsänkande behandling påbörjas.

Det är visat att angiotensinreceptorblockeraren losartan till skillnad från tiazider och ACE-hämmaren enalapril har en mild urinsyrasänkande effekt. Vid behandling mot hyperlipidemi kan det vara en fördel att välja atorvastatin som har en känd uratsänkande effekt, vilket inte är fallet för simvastatin. Flera studier har visat en association mellan hyperurikemi och högt blodtryck, där hög uratnivå är en oberoende riskfaktor för hyper-toni, särkskilt hos yngre. Betareceptorblockerare höjer uratnivån, medan kalciumflödeshämmare sänker den.

Mål med behandlingVid högt s-urat (> 480 μmol/l), låg ålder (< 40 år), tofi eller komorbiditet kan det vara en fördel att starta uratsänkande behandling redan efter den första giktattacken. Uratsänkande behandling ska vara målstyrd, med sikte på att sänka s-urat till < 360 μmol/l eller, om tofi finns, till < 300 μmol/l.

Förstahandsval av läkemedelAllopurinol är förstahandsmedel. Den rekommenderade initiala dosen är 100 mg. Dosen bör ökas med 100 mg i taget upp till max 900 mg/dygn, tills målnivån för urat har uppnåtts. Allopurinol kan användas vid nedsatt njurfunktion, men dosen ska reduceras vid eGFR < 30 ml/min. Startdo-sen bör då inte överstiga 50 mg/dygn. Allopurinol ska inte kombineras med azatioprin (Imurel) på grund av risken för benmärgspåverkan. Allo-purinol kan öka effekten av Waran (tätare monitorering krävs).

När uratsänkande läkemedel sätts in, under eller efter en giktattack, bör samtidigt skydd med NSAID/COX-2-hämmare, kolkicin eller predni- solon ges (profylax upp till sex månader) enligt Läkemedelsverket. En pågående allopurinolbehandling bör inte avbrytas om ny giktattack upp-träder, utan fortsätta med tillägg av NSAID/COX-2-hämmare, kolkicin eller kortison i samband med attacken.

MH, AJ: Sätt in allopurinol först efter minst två akuta giktartriter och i lugnt skede. Efter första giktattacken bör behandlingen inriktas på icke-farmako- logiska åtgärder och försök att eliminera orsaken till hyperurikemin. Läkemedelsbehandling tillkommer vid upprepade attacker eller vid förekomst av tofi. För att undvika behov av profylax med kolkicin, prednisolon eller NSAID/COX-2-hämmare i upp till 6 månader påbörjas inte allopuri- nolbehandling under pågående giktanfall. Sätt inte ut allopurinol om en akut attack inträffar. Vid allopurinolbehandling beakta interaktioner, den totala ”läkemedels- bördan” samt försiktighet vid nedsatt njurfunktion.

Andrahandsval av läkemedelProbenecid (Probecid) kan användas vid kontraindikation mot, eller biverkningar av, allopurinol. Probenecid kan användas i kombination med allopurinol om målvärdet för s-urat ej uppnåtts. Läkemedlet har successivt avtagande effekt med sjunkande njurfunktion och är verkningslöst vid eGFR < 50 ml/min.

Rekommenderad dosering är 1/2 tablett à 500 mg två gånger dagligen första veckan och därefter 1 tablett två gånger dagligen, vilket är normal underhållsdos. Om inte nedsatt njurfunktion föreligger kan dosen vid behov höjas till 1 tablett fyra gånger dagligen.

Probenecid är kontraindicerad vid ”svåra njurskador” och vid njurstens-sjukdom (urinsyra).

MH: Monoterapi eller i kombination med allopurinol. Bör undvikas vid njurstenssjukdom och är kontraindicerad vid svåra njurskador. Verkningslöst vid eGFR < 50 ml/min

27RAPPORT OM LÄKEMEDEL SEPTEMBER 2016

Text: Ulf Rothelius, Läkemedelscentrum

SU-preparaten: bättre än sitt rykte! En ny stor metaanalys (1) publicerades i april i år där man fann att sulfonureidpreparaten (SU) ej är associerade med någon signifikant ökad totalmortalitet eller hjärt- kärlmortalitet. Denna nya metaanalys inkluderar 47 randomiserade kontrol-lerade studier med totalt 37 650 patienter och omfattar både andra och tredje generationens SU-preparat, bl a glibenkla-mid, glipizid och glimepirid.

SU-preparaten har tidigare misstänkts kunna leda till ökad totalmortalitet och mortalitet i hjärt- kärlsjukdomar, vilket bl a en metaanalys publicerad 2013 (2) kom fram till, men dessa resultat byggde på observationsstudier där metodproblem har funnits. Den nya metaanalysen bedöms ge en mer tillförlitlig bedömning av kardiovaskulär säkerhet för dessa läkemedel.

Det verkar finnas en ganska allmänt spridd uppfattning att SU-medlen är på väg ut, trots att dessa läkemedel i Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 fick en klart högre prioritet (grad 4) än nyare glukossänkan-de läkemedel, GLP1-analoger (grad 7), DPP4-hämmare (grad 8) och SGLT2-hämmare (grad 10). I internationella rekommendationer från t ex ADA (American Diabetes Association) och brittiska NICE har man jämställt SU-preparaten med nyare glukossänkande läkemedel.

Varför ger vi glukossänkande läkemedel om inte för att sänka glukos effektivt? Sänkning av HbA1c har visat sig korrelera linjärt till en minskad risk för mikrovaskulära komplikationer. Med SU-preparaten har vi en effektivare glukossänkande behandling än vad både DPP4-hämmare och

SGLT2-hämmare kan uppvisa. I en systematisk översikt från 2013 (3) fann man ett medelvärde för sänkning av HbA1c på 17 mmol/mol jäm-fört med placebo för SU-preparat. Som jämförelse sänker DPP4-hämmare som monoterapi HbA1c cirka 7,5 mmol/mol jämfört med placebo och SGLT2-hämmare cirka 8,6 mmol/mol enligt det vetenskapliga underlaget i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Nackdelar, såsom viktuppgång och hypoglykemirisk, finns otvivelaktigt med SU-preparaten men viktuppgången rör sig oftast endast om 2-3 kg och hypoglykemier under medicinering är i regel milda eller måttliga. Allvarliga hypoglykemier som kräver sjukhusvård förekommer dock. Med rätt patienturval, försiktig dostitrering och adekvat patientinformation kan hypoglykemirisken minimeras.

Man har befarat att SU-preparaten genom sin betacellsstimulerande effekt skulle ha en uttröttande effekt på dessa celler och medföra att patienten tidigare skulle behöva insulinbehandling. I en studie från 2014 (6) där man jämfört behandling med exenatid, sitagliptin och glimepirid hos pa-tienter med tidig typ 2 diabetes fann man emellertid att efter 6 månaders behandling hade patienterna som stått på glimepiridbehandling en ökad sekretorisk betacellskapacitet 5 dagar efter avslutad terapi jämfört med pa-tienterna som fått inkretinbehandling där man inte såg någon förbättring. (Den sekretoriska betacellskapaciteten anses vara ett mått på funktionell betacellsmassa). Effekter på lång sikt är dock svåra att utläsa utifrån denna studie.

Sammanfattningsvis finns goda argument för att SU-preparaten även fortsättningsvis skall finnas med i vår terapiarsenal som kostnadsef-fektiva, säkra och effektivt glukossänkande läkemedel.

Referenslista till artikeln finns på Läkemedelskommitténs hemsida www.regionorebrolan.se/lakemedel under Läkemedelsrekommendationer/Publikationer/dokument

Läkemedelsförteckningen finns nu tillgänglig för alla patienter i Pascal, även patienter som ej har dosdispenserade läkemedel. I Läkemedels-förteckningen kan du som förskrivare få vetskap om vilka läkemedel en patient hämtat ut från apotek under de senaste 15 månaderna, oavsett vem som förskrivet receptet eller på vilket apotek det är uthämtat. Alla uthämtade läkemedel från e-recept, gula pappersrecept, telefon- respek-tive faxrecept finns med. Detta kan vara särskilt värdefullt i fall av oklar medicinering eller vid misstänkt missbruk/överdosering.

Listan över patientens uthämtade läkemedel visas med läkemedelsnamn, substans, datum för uthämtning, läkemedelsform, styrka och mängd. Läkemedelslistan kan sorteras på olika sätt, inställningen görs under ”knappen Visningsalternativ” till höger. Här kan man också välja ”Visa mycket” och ytterligare information om ordinationen såsom dosering, förskrivarens namn och antal expedierade förpackningar kan då ses (se bild). Överstrukna läkemedelsrader innebär att uttaget är makulerat och att patienten inte har hämtat ut läkemedlet.

Observera! Listan visar endast vad som hämtats ut på apoteket. Den säger inget om hur många giltiga recept som finns, hur många uttag som finns kvar eller om det finns nya ordinationer och recept som ännu inte hämtats ut. I läkemedelsförteckningen ser man varje uttag på apotek som en egen rad. Om ett läkemedel finns i listan flera gånger kan man inte se om det är uthämtat på flera olika eller på samma recept.

Den enskildes samtycke behövs för att få tillgång till en patients Läke-medelsförteckning. Samtycket kan gälla för ett tillfälle eller tills vidare

(endast förskrivare med personlig förskrivarkod). Om patienten inte kan lämna sitt samtycke, t ex är medvetslös, får uppgifterna i förteckningen endast läsas om det är nödvändigt för att kunna ge den vård/behandling som patienten behöver. Detta kallas nödåtkomst. Vid en akut situation kan sjuksköterskor få tillgång till en patients läkemedelsförteckning med engångssamtycke eller nödåtkomst. Alla samtycken måste dokumenteras i patientens journal.

Från läkemedelslistan i journalsystemet når du patientens läkemedelsför-teckning via ”knappen” Dosrecept i nedre menylisten. Pascal öppnas i ett nytt fönster, välj ”Registrera samtycke” och markera sedan vilken form av samtycke som är aktuellt.

Åtkomst till Läkemedelsförteckningen

Pascal handbok Version 1.6.0.1 Pascal handbok uppdateras regelbundet. Observera att en utskriven eller sparad version snabbt blir inaktuell!

Senast ändrad 2015-11-20

Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm

Tel 08 452 71 60 info@inera.se www.inera.se

Organisationsnummer 556559-4230

Sid 17/127

4.2 Läkemedelsförteckning

Här visas en lista över patientens uthämtade läkemedel med namn, substans, datum för uthämtning, läkemedelsform, styrka och mängd. I högerkanten under fliken visningsalternativ kan du välja hur du vill ha listan sorterad och hur mycket av raderna du vill visa. Du har också tillgång till beslutsstöden i övre högra hörnet samt en varningstriangel på raden om sådan information finns.

Listan kan sorteras på olika sätt men är som standard sorterad på datum, d.v.s. uthämtningsdatum. Följande sorteringsalternativ finns. Alfabetisk – på läkemedlets namn ATC område – Läkemedlen grupperas i ATC-ordning Datum – för uthämtning på apotek Läkemedelsform – i alfabetisk ordning Narkotikaklassning – visas med symbol längst till vänster på raden Observera! Listan visar endast vad som hämtats ut på apoteket. Den säger inget om hur många recept som finns, hur många uttag som finns kvar eller om det finns ordinationer och recept som ännu inte hämtats ut. Detta innebär att om samma läkemedel finns i listan flera gånger kan det vara uthämtat på flera olika recept, eller på samma recept men det kan man inte se här.

BakgrundRegion Örebro län har enligt ”Öppna jämförelser 2014–15” lägst för-skrivning i landet av lugnande medel/sömnmedel per 1000 invånare (20–79 år). Trots det står nästan var fj ärde person som är 75 år och äldre på sömnläkemedel.

Läkemedelskommittén beslöt därför att studera användningen i denna åldersgrupp närmare med en punktprevalensmätning (PPM). Under planeringen av projektet utvidgades mätningen till att gälla samtliga läkemedel med potentiell risk för negativ kognitiv påverkan (psykoaktiva läkemedel), sedation eller fallskada.

Det beslutades även att projektet skulle innehålla en utbildningsinsats i form av tvärprofessionella workshops.

Syfte med projektetSyft et med projektet är att minska användningen av psykoaktiva läkeme-del i gruppen 75 år och äldre med kommunal hälso- och sjukvård.

Metod Hos personer inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård i Kumla, Ljus-narsberg och Örebro kommun registrerades samtliga givna doser av psyko-aktiva läkemedel under en vecka (våren 2016). Under våren 2017 kommer en uppföljande mätning att genomföras.

Registrerade läkemedelsgrupper (ATC) var:Läkemedelsgrupp (ATC) Exempel på vanliga preparat i gruppen

N05C Sömnmedel Zopiklon, Zolpidem, Heminevrin

N05B Lugnande medel Sobril, Atarax (uttalat antikolinergt)

N04A, R06A, G04BD Vesicare, Lergigan, TheralenLäkemedel med antikolinerg effekt

N05A Neuroleptika Risperidon, Haldol

N03A Antiepileptika Tegretol, Lamotrigin, Gabapentin, Lyrica

N06A Antidepressiva Citalopram, Escitalopram, Mirtazapin, Amitriptylin (uttalat antikolinergt)

N02A Opioider Oxikodon, Norspan, Fentanylplåster

UtbildningEn utbildningsinsats i form av en workshop planeras för att öka kun-skapen om alternativa omvårdnadsåtgärder hos omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och läkare.

En geriatriker ska tala om åldrandets fysiologi och dess kosekvenser för läkemedelsbehandling. En medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ska tala om personcentrerad omvårdnad. Fördelar med att mäta beteendesym-tom med hjälp av NPI-skalan (Neuropsychiatric Inventory) kommer att beskrivas av erfarna användare. Resultatet av första mätningen kommer att presenteras under utbildningen.

Resultat av mätning 1Antal patienter vars läkemedelslistor studerades var 27 i Kumla, 122 i Ljusnarsberg och 189 i Örebro kommun. Samtliga givna doser av psykoaktiva läkemedel registrerades under en vecka. Andel patienter som behandlades med något psykoaktivt läkemedel var 78 % i Kumla, 61 % i Ljusnarsberg och 71 % i Örebro.

Ca 20 % av alla patienterna hade stående medicinering med tre eller fl er psykoaktiva läkemedel varje dag. En fj ärdedel använde inte något psyko-aktivt läkemedel, några använde ett fåtal medel dagligen.

Diagrammet nedan visar andel patienter med stående medicinering av olika grupper av psykoaktiva läkemedel i de tre kommunerna.

I studien skiljer sig boendeformer och patientantal åt mellan kommuner-na, vilket gör att generella jämförelser och slutsatser blir osäkra. Resulta-ten skulle dock kunna ge en vägledning om vad varje enhet eller kommun kan granska lite noggrannare vid framtida utvecklingsarbete.

Ca 20 % av alla patienterna hade stående medicinering med sömnmedel. Sådan användning bör utvärderas.

Ljusnarsbergs enheter verkar totalt ligga lite lägre i användning av antidepressiv behandling, men högre i användning av antiepileptika och läkemedel med antikolinerg verkan jämfört med de andra kommunerna.

Framtida planeringOm den uppföljande mätningen 2017 visar på en positiv utveckling i pro-jektets anda, kan man eventuellt överväga en spridning av arbetssätt och workshopgenomförande till andra intresserade kommuner i regionen.

Deltagare i projektetHemtjänstgrupper eller vårdboenden från Kumla, Ljusnarsberg och Örebro kommun deltar i projektet. Enhetschefer, verksamhetschefer och läkare knutna till enheterna deltar i workshop.

28RAPPORT OM LÄKEMEDEL SEPTEMBER 2016

Text: Jan Gustafsson, Läkemedelscentrum

Projekt psykoaktiva läkemedel

Örebro

Kumla

Ljusnarsberg

0

10

20

30

40

50

60

Andel patienter med stående sömnmedel %

Andel patienter med stående

neuroleptika %

Andel patienter med stående lugnande %

Andel patienter med

antiepileptika %

Andel patienter med stående

antikolinergika %

Andel patienter med

antidepressiva %

Andel patienter med stående opioider %

19

1217

5

0

47

22

22

4

19

0 0

52

11

16

1114 12

6

31

18

Fördelning psykoaktiva läkemedel

Fördelning psykoaktiva läkemedel

En enkel lista över preparat som rekommenderas som första respektive andrahandsval har tagits fram.

Preparatlistan fi nns på Läkemedelskommitténs hemsida www.regionorebrolan.se/lakemedel samt upptryckt som en liten folder i fi ckformat.

Foldern kan beställas från ann-britt.lundback@regionorebrolan.se, tel 019-602 3512

Kort version av ”Rekommenderade läkemedel”

29RAPPORT OM LÄKEMEDEL SEPTEMBER 2016

Länk till ”Rekommenderade läkemedel” både som hela boken samt i den korta versionen av rekommendationerna fi nns nu under webblänkar på klinisk portal.

Nätversionen av Rekommenderade läkemedel 2016–2017 har uppdaterats (enligt nedan) angående dosering av Xarelto (rivaroxaban) vid nedsatt njurfunktion. Se ”Behandling av venös tromboembo-lism” i kapitel B sid 39.

Om det fi nns starka skäl att använda endosbehandling kan den andra tillgängliga faktor Xa-hämma-ren rivaroxaban (Xarelto) användas vid behandling av venös tromboembolism (VTE). Doseringen av Xarelto följer ett fast schema, i normalfallet 15 mg 1 x 2 under 3 veckor och däreft er 20 mg 1 x 1. Vid eGFR 30–49 ml/min: 15 mg 1 x 2 under 3 veckor, däreft er 20 mg 1 x 1 (15 mg 1 x 1 övervägs vid stor blödningsrisk). Preparatet bör helst inte användas vid eGFR < 30 ml/min. Behandlingen kan inledas direkt med Xarelto utan föregående LMH, men om LMH har använts initialt ges första dosen Xarelto 0–2 timmar före nästa planerade Fragmindos. Vid byte från Waran ska PK(INR) vara under 2,0 innan Xarelto ges. Xarelto måste intas tillsammans med måltid.

”Rekommenderade läkemedel” nu i klinisk portal

Xarelto (rivaroxaban) vid behandling av venös tromboembolism – uppdatering kring dosering vid nedsatt njurfunktion

30RAPPORT OM LÄKEMEDEL SEPTEMBER 2016

INNEHÅLLLäkemedel vid gikt – behandlingsrekommendation 25-26SU-preparaten: bättre än sitt rykte! 27Åtkomst till läkemedelsförteckningen 27Projekt psykoaktiva läkemedel 28Kort version av ”Rekommenderade läkemedel” 29”Rekommenderade läkemedel” nu i klinisk portal 29Xarelto (rivaroxaban) vid behandling av venös tromboembolism 29– uppdatering kring dosering vid nedsatt njurfunktion Mellansvenskt läkemedelsforum 1–2 februari 2017 i Karlstad 30Svår psykisk ohälsa hos äldre – Läkemedelsinformation på våra villkor 2016-12-06 30

Redaktionsråd:Överläkare Maria Palmetun EkbäckÖverläkare Mårten PragInformationsläkare Ulf RotheliusApotekare Birgitta Lernhage

Redaktör: Apotekare Birgitta LernhageE-post: birgitta.lernhage@regionorebrolan.se

Adress:LäkemedelskommitténLäkemedelscentrumUniversitetssjukhuset701 85 ÖrebroTel. 019-602 23 10

Läkemedelskommitténs hemsida:www.regionorebrolan.se/lakemedel

Tryck och distribution:Trio Tryck

Layout:Factum

Karlstad 1–2 februari 2017

Mellansvensktläkemedelsforum

Foto

: Pe

r Arn

eb

orn

Läkemedelsforum arrangeras av läkemedelskommittéerna i

Landstinget Dalarna Landstinget i VärmlandRegion Gävleborg Landstinget VästmanlandLandstinget Sörmland Region ÖrebroLandstinget i Uppsala län

C CN

NN

N NN

C

C

C

C

H

H

H H H

H

H H

H

H

HH

H

H

H

H

H

H

C CN

NN

N NN

C

C

C

C

H

H

H H H

H

H H

H

H

HH

H

H

H

H

H

H

C CN

NN

N NN

C

C

C

C

H

H

H H H

H

H H

H

H

HH

H

H

H

H

H

H

C CN

NN

N NN

C

C

C

C

H

H

H H H

H

H H

H

H

HH

H

H

H

H

H

H

C CN

NN

N NN

C

C

C

C

H

H

H H H

H

H H

H

H

HH

H

H

H

H

H

H

C CN

NN

N NN

C

C

C

C

H

H

H H H

H

H H

H

H

HH

H

H

H

H

H

H

C CN

NN

N NN

C

C

C

C

H

H

H H H

H

H H

H

H

HH

H

H

H

H

H

H

MellansvensktläkemedelsforumGemensamma utbildningsdagar för läkare

Korta föredrag som utifrån aktuell evidensbaserad kunskap besvarar kritiska frågor av praktiskt värde för vården. Vi belyser och diskuterar hur och när ett läkemedel bör användas på ett rationellt sätt. Målet är bättre beslutsunderlag vid förskrivning.

Karlstad 1–2 februari 2017

Foto: Per Arneborn

Karlstad 1–2 februari 2017

Gemensamma utbildningsdagar för läkare i regionen, ej företagssponsrade. Anmäl dig på www.regionorebrolan.se/lakemedelsforum

Programmets huvudrubriker är:

• Astma• Hur uppnår vi god kontroll och bättre prognos?

• Hjärtsvikt• HFrEF och HFpEF – hjärtsvikt i förändring, nya namn, nya mediciner

• Medicinsk behandling av endometrios

• Biologiska läkemedel – biosimilarer

• Diabetes typ 2• Rätt preparat till rätt patient

• Övre och nedre luftvägsinfektioner• Från ingen behandling till bredspektrumantibiotika – hur vågar jag behandla?

• Sömnbesvär • Klok läkemedelsterapi och andra åtgärder

• Långvarig smärta • Att välja rätt behandlingsstrategi samt individuell läkemedelsnedtrappning

Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgift en. AT-läkare anmäler sig därför till Ann-Britt Lundbäck, tel 019-602 3512, ann-britt.lundback@regionorebrolan.se

Välkommen!

Detaljerat program bifogas till länets läkare med detta nummer av Rapport om läkemedel.

Läkemedelsinformation på våra villkor – LIVV Tema: SVÅR PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE Tid: Tisdag 6 december 2016 kl 13.00–17.00 Wilandersalen, M-huset USÖ Program: Inledning Maria Palmetun Ekbäck Behandling av svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Om BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom) Michael Holmér, Nils-Olof Hagnelius Inbjudan till utbildningsdagen bifogas detta nummer av Rapport om läkemedel. Anmälan senast 2016-11-25 till ann-britt.lundback@regionorebrolan.se, tel 019-602 3512. Bekräft else på anmälan skickas ej ut. Välkommen! Läkemedelskommittén

ANMÄL DIGPÅ NÄTET!