Tidningen Djurens Rätt #1 2015

DJURENSRÄTTEn tidning från Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation Nummer 1, 2015 | Pris: 50 kronor

T iDN iNgEN

Fokus

livet somHÖNA i BUR– DE bEtalar prisEt för påskEns ÄGGfrOssa

Vill ta bilden som får dig att våga se

Jo-anne mcarthur

operationen kan ge Pippi synen tillbaka

Ko

nSu

men

tKoLL:

SÅ Vet Du om ProDuKten

Är

DJu

rteStaD

omslag.indd 1 2015-03-05 14:02

Detta är vår reklamkampanj som under januari och februari syntes i Stockholms och Göteborgs lokaltrafik samt som webbannons. Nästan hälften av alla stockholmare (670 000 personer) har sett våra annonser, vilket är en bra bit mer än siffran för annan motsvarande reklam. I målgruppen 16-25 år har hela 74 procent sett vår reklam. Webbannonseringen bidrog till att vi satte nytt besöks-rekord på www.djurensratt.se under januari 2015.

Detta är vår reklamkampanj som under januari och februari syntes i Stockholms och Göteborgs lokaltrafik samt som webbannons. Nästan hälften av alla Stockholmare (670 000 personer) har sett vår reklam, vilket är en bra bit mer än siffran för annan reklam. I målgruppen 16-25 år har hela 74 procen ha sett vår reklam. Webbannonseringen bidrog till att vi satte nytt besöks rekord på vår webbplats under januari 2015.

annons.indd 2 2015-03-05 12:15

DJURENS RÄTT 1/2015

Listan finns på

www.djurensratt.se/icke-djurtestat

Jag gick i gymnasiet, mina kompisar och jag stod i The Body Shops butik och droppade parfymprover på handlederna. Hela mitt

tidiga 90-tal tycks i minnet vara indränkt i Dewberry och White Musk. Där fanns foldrar att läsa, jag lärde mig att det fanns djurförsök vilket kändes outhärdligt att tänka på.

Min bästa kompis var redan medlem i något som hette Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök och förkortades NSMPD. Även jag blev medlem i NSMPD, som senare bytte namn till Djurens Rätt.

Jag började gå på möten med lokalavdelning-en. Jag åkte buss till Piteå för att delta i mitt första demonstrationståg. Jag konfronterades med min rädsla över att ta kontakt med främ-lingar när jag tänkte på djuren, som behövde någon som berättade vad som hände med dem. Jag tog mod till mig och delade ut mina första flygblad och samlade in mina första namnun-derskrifter, ibland tillsammans med andra och ibland självständigt.

Många andra saker och intressen har kommit och gått, men medlemskapet i Djurens Rätt har bestått. Det har funnits kvar genom utlands-flytter och knaper studentekonomi, ända sedan stunden jag lärde mig att det fanns människor som satte schampo i ögonen på kaniner, och ännu värre saker.

Under många år var medlemskapet i Djurens Rätt en konstant punkt överst på önskelistan till jul. Mitt medlemskap betydde att jag kunde lägga min egen maktlöshet och förtvivlan hos Djurens Rätt gällande hur djuren behandlades.

Att vara medlem är så mycket mer än att ge pengar till en organisation för att stötta arbetet. Jag har allt mer börjat tänka att det vi egentli-gen ger är ju vårt hopp om en bättre framtid. Med vårt medlemskap ger vi vår röst om att en förändring måste ske.

MedLeMskapet gav Mig ett sammanhang med andra som brydde sig om djuren, som såg samma problem och som lika desperat ville stoppa lidandet. Genom mitt medlemskap i Djurens Rätt kunde jag göra mer skillnad än vad jag hade kunnat göra som enskild individ.

Därför är jag glad över att vi just i dag är fler än 37 000 personer med den gemensamma nämnaren att vi alla är medlemmar i Djurens Rätt. Organisationen växte ordentligt under 2014 med många nya medlemmar, och inte minst många gamla medlemmar som väljer att fortsätta vara kvar i Djurens Rätt. Tillsammans är vi en kraft som politiker måste ta hänsyn till. Tillsammans är vi medborgare och konsumen-ter att lyssna på. Oavsett vad som gjorde att just du blev medlem i Djurens Rätt så hoppas jag att du känner dig stolt över att vara en av oss som ser till att djuren får en röst.

Kanske ger du bort den här tidningen eller lämnar den i fikarummet, i ett väntrum eller på bussen. Kanske blir dessa sidor det första mötet och en ögonöppnare för någon annan om att det är viktigt att stå upp för djuren.

camilla BjörkbomFörbundsordförande

dagen jag fick insikt om djurförsök

intro

eU-förBUdet Mot djurtestad kosmetika var en konsument-seger när förslaget gick igenom 2013. Äntligen, efter över 30 års arbete, blev det förbjudet att djurtesta ingredienser i schampon, tvålar, tandkräm och dylika produkter.

vi har kUnnat se att det finns kryphål för företag som ändå vill fortsätta med djurtester. Om en ingrediens i produkten kan klassas som kemikalie går den under en annan lagstiftning. Vidare kan ett märke som inte djurtestas för EU-länder ändå testas för att säljas utanför EU.Jag tycker att vi ska glädjas över framgången med förbudet, men rekommenderar samtidigt att du handlar enligt Djurens Rätts konsumentguide för icke djurtestat. Då kan du vara säker på att du handlar av företag som gått den extra milen för att inte orsaka lidande för djuren.

Jag tycker!

The Body Shop skyltade med att produkterna inte var testade på djur. Det betydde alltså att det fanns andra företag som satte schampo i ögonen på kaniner.

DJUrEnSrÄtt LEDarE

3

Listan finns på www.djurensratt.se/icke-djurtestat

DR_ledare.indd 3 2015-03-05 14:38

4

in t ro

det är svårt att börja det här året med något annat än att titta tillbaka på det föregående. Vi kan nämligen se tillbaka

på 2014 som ett av Djurens Rätts bästa år i modern tid. Vårt kampanj- och påverkansar-bete för djuren har varit framgångsrikt. Vi bör inte minst nämna beslutet om inrättandet av ett center för alternativ till djurförsök, att fler än någonsin väljer att äta vego och att opinio-nen mot pälsdjursfarmning har stärkts. Till följd av vårt mångåriga kampanjarbete har en majoritet av Sveriges livsmedelsbutiker slutat sälja burägg. Willys och Coop tog under förra året beslut om just detta. Nu är det endast ICA kvar av de största kedjorna som inte fattat ett centralt beslut om att stoppa försäljningen av ägg från de hönor som har det allra sämst.

2014 var också året då Djurens Rätt ökade med-lemsantalet med tio procent, vilket innebar den sjunde bästa medlemsökningen sedan bildandet 1882. En sådan tillströmning av medlemmar har inte skådats sedan 1980-talet. Även utanför organisationens väggar uppmärksammas faktumet att vårt arbete ger effekt. Djurens Rätt utsågs till ”Årets verksamhet 2014/15” i Sverige av European Business Awards och strax innan årsskiftet fick vi även utmärkelsen ”Årets nyhetsrum 2014” av mediaföretaget Mynews-desk. Detta beror inte minst på att vi når ut både i gammelmedia och i sociala medier på ett tydligare sätt än tidigare. En kvarts miljon

människor (!) följer Djurens Rätt på Facebook (www.facebook.com/djurensratt). Det är också resultatet av att vi de senaste åren organiserat verksamheten mer effektivt och knutit till oss kompetenta och engagerade anställda. De ska ha en särskild eloge för sitt målmedvetna och självuppoffrande arbete. Detta kombinerat med alla ideellt aktiva medlemmar runt om i landet gör Djurens Rätt till en kraft att räkna med.

nU går vi in i 2015 och med oss finns över-tygelsen att vi kan och ska åstadkomma förändringar för djuren. Något av en röd tråd är ansträngningarna för att få djuren ut ur burarna. Det är aporna i djurförsöklabo-ratorierna, minkarna på pälsdjursfarmerna, hönorna i äggindustrin och nu även grisarna. Detta då köttindustrin lobbar intensivt på myndigheter och politiker för att få hålla suggor fixerade bakom galler, vilket betyder att de inte ens har plats att vända sig om. Detta är ett försök att vrida tillbaka utvecklingen och ett tydligt tecken på att de bara ser djur som produkter – inte som individer.

oavsett oM dU har varit medlem i en vecka eller flera decennier, kom ihåg: Djurens Rätt står alltid på djurens sida och utan ditt stöd hade arbetet inte varit möjligt. Tillsammans gör vi skillnad för djuren!

Leo Milleledamot i förbundsstyrelsen

här är skillnaden vi gjordeFörst vill jag passa på att hälsa dig som läser den här tidningen för första gången varmt välkommen!

DJUrEnSrÄtt LEDarE

Genomskåda pälsindustrin!norska dokumentären ”Pels” visades på Norges television och handlar om Frank, som utger sig för att vilja starta minkfarm och får gå i lära hos en minkfarmare. Bilderna vi sedan får se visar minkar med allvarliga sår och bitskador. pälsindustrin hotar gärna politiker med att om de inte får föda upp minkar här flyttar de produktionen till Kina där det, underförstått, är ännu värre. Vid ett tillfälle i filmen besöker Frank en minkfarm i Kina. Den kinesiska farmen ser på pricken ut som farmerna i Norge och Sverige. Den europeiska pälsin-dustrin hjälper farmer att starta i Kina, och med sin marknads-föring i Kina ökar de efterfrågan på päls i Asien. Det är dags att genomskåda pälsindustrin och säga stopp. camilla Björkbom, förbundsordförande

Djuren ut ur bureni djurskyddslagens paragraf fyra står det att djur har rätt att bete sig naturligt. Vilket djur kan bete sig naturligt i en gallerbur? Varken hönan eller minken, inte heller rovdjur eller domestice-rade arter hör till den kategorin.

i lagens andra paragraf står det att djur ska skyddas mot onödigt lidande. Om det inte är ett onödigt lidande att stänga in djur i små burar där de får leva korta liv för ändamål vi sedan länge har djurvänliga alter-nativ till, vad är då ett onödigt lidande? Pälsindustrin hävdar att minkarna är fria i sina burar, äggindustrin kallar burarna för trivselburar, köttindustrin vill fixera suggor och kallar det dju-romsorg. Vi i Djurens Rätt kallar saker vid deras rätta namn: inga djur hör hemma i bur. camilla Bergvall, andra vice ordförande


DR_ledare.indd 4 2015-03-05 14:38

annons.indd 5 2015-03-05 12:15

6 DJURENS RÄTT 1/2015

Under researchen inför buräggsre-portaget snubblar jag över ordet ”maceration”. Vad tusan är det? Jag

snabbkommenderar upp en ny flik, slår in ”maceration chicken” i sökfältet och 0,35 sekunder senare menar sökmotorn att det fem sekunder långa YouTubeklippet är bästa träff. Jag klickar.

Fem sekUnder senare sitter jag käpprakt i kontorsstolen, jag vill kräkas. Maceration innebär nermalning av nykläckta hankyck-lingar. De saknar nytta i äggindustrin, så fort de kläckts kastas de gula, mjuka dunbol-larna ner i höghastighetskvarnen för att bli djurfoder. Så dör miljontals hankycklingar varje år, lika många honor döms till att bli värpmaskiner innan de slaktas drygt ett och ett halvt år senare. I Sverige gasas de ihjäl i stallarna – samtidigt som den svenska äggbranschens förespråkare hävdar ”äggen har ingen baksida”… Hur ska vi ställa det här till rätta? Jag känner mig helt matt.

I det här numret möter du djur-rättsfotografen Jo-Anne McAr-

thur, som har sett djurens himmel och helvete. Jo-Anne brottas med posttraumatiskt stres-syndrom och mardrömmar, hon berättar att det är vanligt att djurrättskollegor blir utbrända. Därför är det viktigt att hitta de källor som GER energi.

samma dag som jag lärde mig begreppet mace-ration är jag på filmkväll hos en väninna. Gårdskatten Sven kryper snart upp på min bröstkorg, han spinner dovt och morrhå-ren kittlar mot min hals. Helt slumpmässigt visar väninnan ett annat YouTubeklipp, där en irländsk katthona adopterat nykläckta kycklingar. Hon instruerar dem hur de ska dia (!) och kycklingarna vaggar glatt efter

sin adoptivmamma. Jag frågar mig själv ”hur kan jag le åt det här klippet när 15 000 tuppkycklingar malts ner bara i dag?”. Men jag påminner mig själv om vad Jo-Anne McArthur sa. Omge dig med positiv energi, umgås med lyckliga djurindivider och tillåt dig

att vara glad för att orka kämpa. Varje djurvän behövs.

Josefin strang

tf redaktör

DJURENSRÄTTMedlemstidning för Förbundet Djurens RättÅrgång 113 ISSN 0345-2409

ansvarig utgivare Benny Andersson

redaktion Tf redaktör:Josefin StrangChefredaktör: Sara Palmquist [email protected] Redaktionell produktion:Tidningsmakarna ABwww.tidningsmakarna.se

adress TidningsmakarnaPelikansgränd 2111 30 Stockholme-post [email protected] Webb www.djurensratt.se tel 08-555 914 00

tryck Sörmlands Grafiska AB Upplaga 32 000 exemplaromslagsfoto Petrus Iggström

Prenumeration 200 kr/år, ingår i Djurens Rätt-medlemskapet adressändring se näst sista sidantaltidning, digital tidning Djurens Rätt finns även som taltidning och bläddrings-pdf

nästa nummer (nr 2/2015)Utgivning 17 juni, material behöver vi senast den 4 maj.

Materialet i tidningen publiceras även på webbplatsen. Åter-publicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

du behövs – försök se ljusglimtarna

om djurens rätt på twitter… … & Facebook

REDa kT ioNEN

Ibland tar krafterna helt slut, men vi är de enda som kan fortsätta föra våra medindividers talan. Vi får inte ge upp! Älska vego och tack Djurens Rätt för ert outtröttliga engagemang och kämpande.

Det är underbart att djurs empatiförmåga upp-märksammas av Djurens Rätt i dag. Sämre är det med människans intelligens och empati, ingen är skapelsens krona. Varje individ har sitt egenvärde, du är lika mycket värd oavsett om du går på två eller fyra ben.

Följ djurens rätt på: facebook.com/djurensratt

Har varit på mitt första möte som medlem i Djurens Rätt. Känns riktigt bra faktiskt – jag vill ju vara med och göra skillnad!

När nåt är så hemskt så vi inte ens kan titta på det så kanske vi heller inte ska tolerera det?

På min arbetsplats hade vi vildkatter på området. De fick hjälp av en organisation (katthem i samar-bete med Djurens Rätt). Stor eloge till dessa!

Följ djurens rätt på: twitter.com/djurensratt

ledare.indd 6 2015-03-05 12:56

7DJURENS RÄTT 1/2015

iNNEh å ll

N Y hET ER 8 Ny vargkommitté saknar

djurskyddsrepresentanter10 Grisbranschen vill försämra

djurens tillvaro11 Bilder på enskilda grisar väcker

mest sympati12 Snål budget för alternativ till

djurförsök13 Dags att rösta i Guldråttan 2015!

F R åGa & SVa R15 Varför ingår inte dun och skinn i

Pälsfria listan?

FokUS16 Hönorna i bur betalar priset för

påskens äggfrossa

iN T ERVJU22 Djurrättsfotografen Jo-Anne

McArthurs kall är att bevisa och berätta djurens historia

a kT i V iST28 Säg hej till kansliets nya adress!

koNSUMEN T30 Hurra – påtryckningar har lett

till stopp av angoraförsäljning32 Bästa recepten från superkom-

petenta vegobloggare

kUlT UR34 Nu blir förortsfamiljen ännu

mer avvikande36 Här är vegopärlorna i Reykjavik

Fa Mil JEDJUREN40 En operation – sedan kan

katten Pippi återfå synen

åSikT ER42 ”Bebisboom på djurpark =

dödsdöma ungar”

#1 2015

32

28

16

2236 40

7

28

ledare.indd 7 2015-03-05 12:57


nyheter

Vargarna har stigit i antal efter att ha ansetts i stort sett utro-tade under 70-talet – men nu riskerar vargen att försvagas igen. Årets svenska vargjakt resulterade i 44 skjutna vargar i Örebro, Dalarna och Värm-lands län.

VargjaktsfrÅgan kan utan tvekan räknas till en av de mest infekterade frågorna inom svensk politik, den är komplex och har pågått under lång tid. Problematiken kring vargjakten är omfattande då den innebär stora djurskydds-

problem. Det är inte ovanligt att föräldradjur blir dödade och att vargungarna antingen blir ensamma eller lämnade med endast en förälder. Dess-utom är skadeskjutningar och tjuvjakt två stora problem. Samtliga scenarion innebär ris-ker för försämrade flockstruk-turer i familjegrupperna, vilket riskerar att skapa en ohållbar situation för vargarna.

År efter År har både vargjakten och främst beskjutningen av föräldradjur kritiserats av flera miljöorganisationer, även

Djurens Rätt har höjt rösten. – Tillvägagångssättet medför

inte bara att man orsakar ett psykiskt lidande bland överle-vande djur; vargar är individer precis som människor, de bär på erfarenheter som ofta är oersättliga. Det medför också en direkt påverkan på unga vargars välfärd och överlevnad när den ena eller båda föräld-rarna dödats, säger Lise-Lotte Norin som arbetar ideellt med jaktfrågor för Djurens Rätt.

fÖr bara fem år sedan klas-sades vargen som starkt

hotad. Den svenska varg-grupperingen består i dag av 300-400 djur och miljöorga-nisationer understryker det svenska rovdjurets oerhört viktiga roll i naturen. Därför är det glädjande att reger-ingen valt att tillsätta en ny vargkommitté ”för att få till stånd en långsiktig, hållbar vargstamsförvaltning”. Även Naturvårdsverket har uttryckt behovet av en sådan typ av organisering, vargkommittén kommer i mångt och mycket att likna den tidigare rovdjurs-kommittén.

44 vargar skjutna trots protesterNytillsatt vargkommitté saknar djurskyddsrepresentanter

Det är inte ovanligt att föräldradjur blir dödade i samband med vargjakt.

text Elin Bergvik Eriksson

nyheter.indd 8 2015-03-05 13:57

nyheter

DJURENS RÄTT 1/2015 9

miljÖministern Åsa romson och landsbygdsministern Sven-Erik Bucht skriver följande i en debattartikel i Svenska Dagbladet om hur de tänker sig arbetet kring vargarna:

”Regeringen anser att Sverige ska ha en långsiktigt livskraftig vargstam. Det över-gripande målet för regeringens rovdjurspolitik är att varg och andra rovdjur ska ha så kallad gynnsam bevarandestatus – samtidigt som tamdjurshåll-ning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas”.

Men initiativet är bristfäl-ligt – i kommittén ingår inga företrädare för djurskydd.

– I dagsläget finns det till exempel ingen som lyfter frågor om vilka individer i flocken som får skjutas. Det kan mycket väl bli så att man skjuter bort ledarhannen, eller en halv flock som sedan får svårt att klara sig. När man jagar älg till exempel finns det noggranna regler för vilka individer som får skjutas, säger Sven Stenson, ansvarig för jaktfrågor i Djurskyddet Sveriges styrelse.

FoTo

: JÄ

Rv

Zoo

FoTo

: Jo

Rm

a v

alk

oN

EN

Stopp för hästlotteriDet är sedan tidigare förbjudet att lotta ut katter och hundar som priser i tävlingar, men de senaste 30 åren har Göteborg Horse Show lottat ut en häst till besökarna. I februari stod det klart att traditionen upphör. – alla hästmänniskor vet att det är ett stort och viktigt projekt att matcha häst och människa, så att relationen blir lyckad för båda parter. Det kräver också mycket kunskap och planering för att ha häst. att vinna en häst i ett lotteri är knappast det bästa sättet att bli hästägare på, säger laban Carlsson på Djurens Rätt.

Brister på svenska minkfarmeren kartläggning av Djurens Rätt visar att 6 av 10 minkfar-mer har brister i djurhållningen. Sammanställningen visar att 23 inspektioner genomfördes av länsstyrelsen på det 70-tal minkfarmer som finns i Sverige. I landets mest minktäta län, Blekinge, genomfördes förra året endast fyra inspektioner på länets cirka 30 farmer. alla inspektioner i länet var oanmälda och samtliga visade också flertalet grova brister. Bland annat noterade inspektö-rerna att i många av burarna på en farm så fanns flera döda och skadade minkar tillsammans med andra minkar.

Vid älgjakt finns noggranna regler för vilken individ som får dödas – men vargjakten

saknar bestämmelser.

så tycker Djurens rätt”Djurens Rätt anser att djur inte är måltavlor. av den anledningen vill vi ha till stånd ett förbud mot all jakt som inte ligger i de jagade djurens intresse. Till det sista skulle kunna räknas så kallad barmhärtighetsjakt, det vill säga jakt som syftar till att förkorta lidande för svårt skadade individer som annars bara skulle ha ett stort lidande framför sig.

vi vill att de vilda djuren ska skyddas av en djurbalk. vi vill se snabba förbud mot grytjakt och ”put and take”-jakt. Så länge som jakten pågår så vill vi också att det ska finnas personer, motsvarande djurskyddsinspektörer, som ska ha i uppgift att kontrollera hur jakten går till. vi kräver nolltolerans gällande alkohol under jakt. Så länge som jakten tillåts måste kraven på jägarna stärkas – inte minst kraven på skjutskicklighet och förbättrad eftersöksverksamhet.”

4 687så många följare har Djurens

rätt på instagram.@djurensratt

en hästtransport blir nu första priset.

nyheter.indd 9 2015-03-05 13:57


nyheter

Pilotprojekt testar lagbrott mot grisarVill försämra djurskyddet – kallar det ”omsorg”fixerade suggor, trängre utrymmen och mindre tid för mor och kulting tillsammans: svenska grisföretagare vill bryta mot djurskyddslagen men förklär projektet genom namnet ”djuromsorg”.

DjurskyDDslagen är en minimi-lag som ska gälla för alla. Men så kallade kontrollprogram gör att djurindustrierna kan göra undantag från lagen, under förutsättning att de gör vissa frivilliga åtaganden. – Kryphålet utnyttjas främst av kalkon-, kyckling- och äggindustrin, de slipper alltså vissa paragrafer de inte vill följa, säger Lena Lindström, etolog på Djurens Rätt. I kycklingindustrin innebär kontrollprogrammen exem-pelvis att 36 kilo kycklingar får inhysas per kvadratmeter, medan djurskyddslagen inte medger mer än 20 kilo.– De svenska grisföretagarna vill nu försämra tillvaron för grisarna och kallar det för ”djuromsorgsprogram”, säger Lena Lindström.

Djurens Rätt har uppmärk-sammat problemet och framfört kritik redan 2014, frågan har fått nytt liv i samband med en granskning i Sveriges Radio. Grisindustrin vill göra flera undantag från svensk djurskyddslag: fler grisar ska packas in på samma yta, fler grisar ska hållas per avdelning, kultingar ska tas tidigare från sina mammor och suggor ska fixeras under grisning, brunst- och betäck-ningsperioden. Förstudien av djuromsorgsprogrammet bekostas av Jordbruksverket och slakterinäringen, totalt

tolv gårdar ingår. Preliminära resultat visar beteendestör-ningar och stressymptom hos både unga grisar och suggor: öronbitning, svansbitning, tungrullning, rörbitning samt att de unga grisarna har försökt dia varandra.

en aV stuDiens slutsatser är att gårdarnas lönsamhet ökar.– Projektet pekar på den oroväckande utvecklingen där företrädare för svensk djurin-dustri, politiker och opini-onsmakare hävdar att Sverige bör sänka djurskyddskraven till EU-nivå, för att ”rädda” den svenska djurindustrin. Det är helt fel väg att gå, säger Camilla Björkbom, förbunds-ordförande på Djurens Rätt. Detta kritiseras bland annat av Eurogroup for Animals, den europeiska lobbygrup-pen för djurskyddsfrågor. De menar att djuromsorgspro-grammet innebär att ”lägga det goda ryktet åt sidan till förmån för ökad konkurrens-kraft och vinstmaximering”.

josefin strang

FoTo

: Co

mpa

SSIo

N IN

Wo

RlD

Fa

Rm

INGUndgår

djurförbud med ledningsbyteknorrevångens slakt ab har en lång historia av anmälningar och domar för vanvård av de djur som slakteriet hanterat. År 2011 skulle företaget åtalas för djurplågeri i tingsrätten, men kom undan rättegång genom att byta ägare. men bara ett år senare åtalades de igen och dömdes för djurplågeri. 2013 anmäldes de än en gång efter att en sugga inte var tillräckligt bedövad vid slakt. Nu har det gått så långt att företaget fått djurförbud av länsstyrelsen i Skåne. orsaken till beslutet är bland annat att grisar inte getts ordentlig bedövning i samband med slakt och flera andra brister i djurhållning.Förbudet gäller klöv- och hov-djur och bedöms så allvarligt att det inte är tidsbegränsat. Enligt media och företagets egna annons i lantbrukstid-ningen aTl så byter knor-revångens slakteri nu ledning och undgår därmed djurförbu-det, som tilldöms personer och inte ett företag.

Historisk medlemsökningDen totala medlemsökningen 2014 landade på tio procent vilket innebär den sjunde största ökningen i Djurens Rätts 132-åriga historia. organisa-tionen växer i landets alla län, både på landsbygden och i städerna.– Det är jätteroligt att vi ser en stabil ökning i hela landet. vi märker att djurrättsfrågorna är något som berör allt fler och vi kommer satsa ännu mer på att fånga upp de som vill engagera sig under 2015, säger Camilla Björkbom, förbundsordför-ande för Djurens Rätt.

fixering av sugga på anläggning i Danmark.

258 912så många följde Djurens rätt på facebook den 18 februari 2015.

I vår kommer fler resultat redovisas från studien av djuromsorgsprogrammet. Håll uppsikt på Djurens Rätts hemsida. Du kan se till att välja en måltid som inte innehåller grisar, beställ ett helt gratis vegetariskt inspirationspaket från Djurens Rätt på www.djurensratt.se/vegetariskt-inspirationspaket

nyheter.indd 10 2015-03-05 13:57

Djurens Rätt syns i media

Dödandet av hundar för sitt skinn upprörI slutet av december förra året släppte organisationen pETa en film som visade hur hundar dödades på ett plågsamt sätt för sitt skinn. Djurens Rätt spred filmen i Sverige och medverkade bland annat i två TT-notiser (19/12 och 21/12) som fick stor spridning och i tidningen metro (22/12). I Tv4:s program Nyhetsmorgon den 22 december medverkade Djurens Rätts Cecilia mille i morgonsänd-ningen tillsammans med en representant från Svensk Handel.

kritik mot Zlatans älgjakt blir internatio-nell nyhet

Det började med att Djurens Rätts förbunds-ordförande Camilla Björkbom kritiserade fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovics älgjakt i Expressen (29/12). Nyheten fick snabbt internationell spridning och under de komman-de dagarna citerades vår kritik i allt från italienska Corriere Dello Sport (29/12), estländ-ska Delfi Sport (14/1) till den ryska sportsajten sports.ru (29/12). Totalt plockade drygt 60 internationella medier upp nyheten.

kritik mot uppfödning av minkar för sin pälsDjurens Rätts kritik mot uppfödningen av min-kar för sin päls är ett ofta återkommande ämne i

media, så även under denna period. SvT:s Blekingenytt plockade upp vår kartläggning av inspektionerna av Sve-riges minkfarmer (14/1) och på sajten Nyheter24 debatterade vi päls med pälsbranschens repre-sentant (26/11, 28/11 och 2/12). Tidningen metro skrev om pälsfria fredagen (28/11) och en av våra debattartiklar i ämnet under denna period publicerades i arbetarbladet (28/11).

ÖvrigtNär Dagens Industri (24/10) skrev om ideella organisationers insamling lyftes Djurens Rätts fram som ett av de positiva exemplen, organisationens med-lemsökning under 2014

uppmärksammades i bland annat p4 Blekinge (23/1) och alingsås Tid-ning (24/1). om Djurens Rätts kritik mot fyrverke-rier och smällare skrev SvT Östnytt (28/12) och tidningen City (30/12). Isa olsander represen-terade organisationen i tidningen Dala-Demokratens uppesit-tarkväll på nätet den 22 december. Camilla Björkbom och Djurens Rätts etolog linda Björklund skrev ”Det där andra vi skulle behöva veta om julskinkan” i tidningen ETC (20/12) och i tre artiklar på sajten Nyheter24 debat-terade Djurens Rätt om hästsport (29/10), att simma med delfiner (4/11) och kycklingres-taurangen kFC (13/12).

nyheter

Ny studie undersöker djurrättsbilder

Bilder på lidande grisar väcker sympatier

Hundskinn, Zlatans älgjakt och minkkritik är några av de djurfrågor som har varit aktuella i media under senare tid. Här är ett urval av Djurens rätts medverkan i media sedan förra numret av tidningen.

Lyckat vegoprojektunder fjolåret deltog fem kommuner och Örebro läns landsting i projektet Hållbara måltider. De långsiktiga målen är att öka andelen eko och vegetabilier, samt minska mängden kött som används i offentliga kök. De positiva effekterna har lett till att projek-tet fortsätter under 2015 – ett initiativ som förhoppningsvis fler kommuner och landsting väljer att inspireras av.

Bedövning får veterinärkritikfortfarande kastreras de fles-ta hangrisarna i köttindustrin utan bedövning. Ett förbud mot kastrering utan bedövning ska införas 1 januari 2016 i Sverige. att kastrera med bedövning är bättre än att kastrera utan, men det är inte problemfritt. I ett radioinslag i p4 Gotland i december menade veterinär Johan Beck-Friis att förutom att bedövningssprutan innebär smärta och stress, så blir det en smärtreaktion djupare in i gris-kroppen då testikeln skärs av. Han förklarar att när testiklarna tas bort så skärs testikels svans av. Det blir då en smärta som man inte kommer åt med själva bedövningen, för bedövningen lägger sig på ytan av testikeln. vaccinering mot galtlukt, även kallad immunokastrering, framhålls av allt fler som det djurskyddsmässigt bästa alter-nativet när grisar kastreras.


Djurrättsaktivister använder ofta bilder för att visa lidan-det. men frågan är: vilken typ av bild får köttätare att hellre välja vego? svaret är porträtt på enskilda grisar.

i Den nypubliceraDe studien fick 800 deltagare se tio slump-mässigt utvalda bilder från en bildbank med totalt 30 foton. Alla deltagare var köttätare och fick i uppdrag att ange hur

pass mycket avsmak för kött som varje bild gav. Resultatet visar föga förvånande att bilder på sjuka eller skadade djur väckte sympatier, framför allt var det bilder på grisar som påverkade mest. Den djurrättsbild som skapade mest engagemang var en bild på en enskild gris som farit illa. Näst störst påverkan hade bilder på djur som slaktas eller döda djur, på tredje plats

hamnade bilder som visade extrem fångenskap.

bilDerna som Väckte lägst andel sympatier var bilder på fiskar, välmående djur och översiktsbilder på hundratals djur. När det gäller bilder på fåglar i industrin så var bilder på smuts, död och sjukdom mer övertygande än bilder på fångenskap och trängsel.

josefin strang

bedövningen vid kastrering är för ytlig.

11

»”Världens djur existerar för sin egen skull. De ska-pades inte för männis-kor, lika lite som svarta människor skapades för vita eller kvinnor för

män.”– alice Walker, amerikansk

författare och feminist

nyheter.indd 11 2015-03-05 13:57

12

nyheter


Det är nu ett drygt år sedan som jordbruksverket fick i uppdrag att bilda ett kom-petenscenter för så kallade 3r-frågor, nu står skalet till centret för djurförsöksfrågor i princip färdigt. men den miljonen djur som används i djurförsök verkar få vänta vackert till 2016.

Diskussionerna Har Varit många och långa kring 3R-centret. Politikerna har varit rörande överens när de suttit på regeringsnivå och debatterat behovet av ett center för alter-nativ till djurförsök. Den stora åsiktsdelaren verkar, som alltid, vara frågan om pengar.– Om det här ska bli ett riktigt bra center så behövs resurser. Titta på de olika lärosätena exempelvis, där man bedriver djurförsök, och hur mycket pengar som läggs ner i deras forskningsbudgetar. Budgeten för alternativ till djurförsök är småpotatis i jämförelse. Vi måste lägga mer pengar på

alternativa metoder, säger Jens Holm, riksdagspolitiker (V).Han menar att centret, istället för att livnäras av Jordbruks-verkets befintliga budget, behöver ytterligare tio miljo-

ner för att säkerställa kvalitet och genomslagskraft. – För att få nya alterna-tiva metoder godkända på EU-nivå så behövs kapital. Många metoder blir liggande i byrålådan för att det inte finns resurser. Pengar skulle ge frågan en helt annan skjuts, fortsätter Holm.

lanDsbygDsministern sVen-erik

Bucht (S) svarar på budgetfrå-gan i ett interpellationssvar till Jens Holm. Bucht menar att han just nu väntar på utredningen av 3R-centret, som utförs av Jordbruksverket. Han verkar i dagsläget inte planera att skjuta till de efter-frågade extra tio miljonerna till centret.– Vad gäller budgeten så har vi valt att följa riksdagsbeslutet om att centret ska inkluderas i Jordbruksverkets budget. Vi får väl se hur det blir när man belyst frågan i utredningen, säger landsbygdsministern.

elin bergvik eriksson

Ska begränsa djurförsöken men får snål budget

FoTo

: Ja

NN

lIp

ka

Trubbel i bildandet av 3R-centret

Nytt handels-avtal hotar djurskyddetjust nu pågår förhandlingar mellan EU och USa kring det kommande handelsavtalet TTIp (Transatlantic Trade and Investment partnership). Den överhängande risken är en mer intensiv djuruppfödning i EU-länderna.USa har avsevärt lägre nivå på sin djurskyddslagstiftning jämfört med EU på de flesta områden. kloning av djur samt användning av tillväxthormo-ner och antibiotika är vanligt förekommande. olga kikou på Compassion in World Farming bevakar förhandlingarna kring TTIp, hon säger att både EU och USa har som målsättning att justera sina respektive regel-verk för att öppna upp för nya handelsmöjligheter. olga kikou är mycket oroad över att avtalet kan komma att leda till intensifierad djurupp-födning i EU-länderna, och kritiserar bristen på medbor-garinsyn. EU-kommissionen har nyligen släppt en handfull dokument från förhandling-arna, men enligt olga kikou är transparensen långt ifrån tillräcklig. I förhandlingarna ingår ett förslag om att företag kommer att kunna stämma sta-ter på höga belopp om avtalet bryts på någon punkt eller om lagstiftning som strider mot avtalet införs. olga kikou sam-manfattar problemen så här: – vi befarar att TTIp kommer att leda till en sänkning jämfört med dagens djurskyddsnivå, men det kommer också försvåra möjligheterna att införa förbätt-ringar i framtiden. Djurens Rätt delar oron och följer utvecklingen.

ttip kan inne-bära försämring av djurskyddet.

Vad betyder 3r?3R står för replace, reduce and refine, eller på svenska: ersätta, begränsa och förfina antalet djurförsök i Sverige.

Hur fungerar ett 3r-center?Centret är tänkt att fung-era som en plats som ska främja alternativa metoder till djurförsök på flera nivåer, samt minska djurförsöken rent generellt. Centret kommer bland annat jobba med att tillhandahålla expertråd, ge utbildning och rådgivning i området, samla och sprida information, främja dialog, utveckla nya metoder, priori-tera forskning och utveckling samt utveckla nya metoder.

3r-centret ska främja alter-nativa försöksmetoder.

nyheter.indd 12 2015-03-05 13:57

13

nyheter


nyheter

nu är Det dags att rösta på vem som ska tilldelas Guldråttan för år 2015. Alla medlemmar i Djurens Rätt kan delta i omröstningen som pågår fram till den 26 april. Vinnaren presenteras på Djurens Rätts riksstämma i Göteborg. Du kan rösta på www.djurensratt.se eller genom att skicka ett vykort med den du röstar på och ditt medlems-nummer till: Guldråttan, Box 171 32, 106 64 Stockholm. Glöm inte ange ditt medlemsnummer för att din röst ska gällas. Du hittar medlemsnumret på tidningens baksida, ovanför din adress.

Vem förtjänar Guldråttan 2015?Guldråttan är Sveriges finaste djurrättspris och delas sedan 1987 ut av Djurens Rätt till den eller de som under året gjort en exceptionell insats för djuren.

De nominerade är:

läs mer om Guldråttan och de nominerade här: www.djurensratt.se/guldrattan

VEGO tidningen Vego blev i början av 2014 landets första helt veganska magasin om mat. med deras helt växtbaserade recept, information om nya produkter och inspireran-de intervjuer och artiklar är vEGo en nytänd stjärna i tidningsstäl-len. Tidningen har varit en pionjär på området och beredde under året vägen för flera tidningar med liknande teman. magasinet vEGos chefredaktör mattias kristiansson har dessutom under hela året varit en framgångsrik talesperson i media när det gäller att välja vego.

Pär Sparresäter i januari 2014 blev pär Sparre-säter vegan och han uppmanade fler att följa initiativet via en debattartikel på sajten Nyhe-ter24, detta genererade många reaktioner i sociala medier. En månad senare skrev pär Spar-resäter på samma sajt om att välja bort päls, ull och dun till förmån för djurvänligare material. Även denna artikel spreds och upp-märksammades brett. pär svarade flitigt och sakligt på många av de kommentarer som kom in och argumenterade för djurens rät-tigheter. med sin väl underbyggda argumentation och tålamod har pär Sparresäter påverkat allmän-heten att våga ta ställning.

Oatly i början av året klädde det havrebaserade företaget oatly sina förpackningar i en ny kostym. Förpackningarna ropar numera ”Wow no cow” och ”It’s like milk but made for humans” från hyllorna i butikerna. Deras nya djärva mark-nadsföring retade mjölkbranschen som lämnade in en stämningsansö-kan där de krävde två miljoner i vite. oatly svarade med att helt orädda fortsätta att uppmuntra konsumen-terna att välja djurvänligt.

Lucie Havelka,Föreningen Höörshemlösa katterlucie Havelka är ordförande och initiativtagare till föreningen Höörs hemlösa katter. Nu, dryga fyra år efter föreningens tillkomst har de tagit hand om drygt 1 000 katter och över 90 procent har fått nya hem. Några har kastrerats och återplace-rats enligt metoden TNR (fånga-kastrera-återplacera) i områden där katternas behov kan tillgodoses. Deras planer är långsiktiga, där de med informationsspridning försöker skapa en hållbar situation för katterna. med helt ideella krafter har lucie Havelka och Höörs hem-lösa katter lyckats ge många hundra-tals individer en andra chans.

Ska begränsa djurförsöken men får snål budget

nyheter.indd 13 2015-03-05 13:57

Vi finns i:StockholmUppsala

GöteborgMalmö

50kr rabattAnge “Djurens Rätt” som

kampanj kod.Erbjudandet gäller en gång per kund vid köp i nätbutiken t o m 31/3 2015.

annons.indd 14 2015-03-05 12:15


Stöttas ni avstaten?FRÅGA: Hej Djurens Rätt! Jag är medlem sedan några år tillbaka och brukar bland annat ta med medlemstidningen till jobbet. Där brukar det bli lite diskussioner och en fråga som kom-mit upp är om det ges statsbidrag till Djurens Rätt. Om inte, så tycker jag och mina arbets-kamrater att det är skandal! Anette

SVAR: Hej Anette! Roligt att höra att du och dina kollegor tycker att vår verksamhet borde få statliga bidrag. Men så är inte fallet. Djurens Rätt får inga pengar från staten till vår verksamhet. Vi söker vissa projektmedel när tillfälle finns, men det är inget som får gå in i det ordinarie arbetet, om vi har turen att få det beviljat är det oftast knu-tet till ett specifikt ändamål. Det är Djurens Rätts medlemmar som gör djurrättsarbetet möjligt. Allt Djurens Rätts arbete för djuren sker tack vare de medlemsavgifter, gåvor och testamenten som kommer in. Varje sakfrågerapport, varje kampanj och varje framgång för djuren är finansierad på frivillig basis! Vill du veta mer om hur det går att stödja oss ekonomiskt (eller tipsa andra!), besök www.djurensratt.se/stod-oss eller ring 08-555 914 00. Tack för ditt stöd som medlem! Liv Linder,

insamlingsansvarig Djurens Rätt

Definitionen av pälsfria butikerFRÅGA: Hej! Jag har sett att allt fler företag kommer med på Djurens Rätts pälsfria lista. Det är fantastiskt! Men hur fungerar egentli-gen Pälsfria listan? Vad är som gör att företag hamnar på den? Vad gör ni med dun och skinn? Det är ju lika illa med de djurmaterialen från djurens perspektiv.Tack för ett bra arbete! Elisabeth

SVAR: Hej Elisabeth! Tack för din fråga! Alla företag som finns med på Pälsfria listan har skrivit under överenskommelsen Retailer Commitment Against Fur. Överenskommelsen är den del av Fur Free Retailer Program som Djurens Rätt tillsammans med ett 30-tal organisationer driver genom Fur Free Alliance. Det innebär att företagen antagit en pälsfri policy och då inte säljer någon form av djurhud som kommer från djur som fötts upp eller jagats och dödats med det huvudsakliga syftet att bli pälsprodukter. Detta innefattar exempelvis päls från minkar, rävar, kaniner, mårdhundar,

mårdar, chinchillor, coyote, sobel och bisamråttor. Det betyder dock inte att företagen har antagit en allmän djurrättspolicy och överenskommelsen innefattar inte heller andra djurmaterial som dun, skinn eller ull.

Anledningen till detta är att det tyvärr visat sig vara ett för stort steg att få butikerna att helt sluta sälja exempelvis skinn. Det är naturligtvis Djurens Rätts önskan och mål att få bort alla typer av animaliska produkter, dock är vi övertygade om att det är lättare att ta ett steg i taget i just detta fall. Därför har vi valt att i arbetet med Pälsfria listan fokusera på de djur som föds upp och slaktas enbart för sin päls. Genom Pälsfria listan har Djurens Rätt fått kontakt med flera av de största modeföretagen i Sverige – och världen. Djurens Rätt har en kontinuerlig dialog med flera av företagen om exempelvis angoraull, fårull, dun och läder. Läs mer om arbetet för angorakaninerna på Konsumentsidorna, som hittas på sidan 30. Hanna Oskarsson, konsumentansvarig Djurens Rätt

FoTo

: iS

ToC

K. B

iLD

EN Ä

R E

TT M

oN

TAG

E

FoTo

: iS

ToC

K

FR ÅGoR & sva R

I dagsläget är tyvärr dun-, ull- och skinnfria butiker ett för stort steg för handlarna.

Djurens Rätt finansieras helt och hållet av med-lemsavgifter, gåvor och testamenten.

15

frågor.indd 15 2015-03-05 12:37

16

Så är


Svenskarna äter cirka 139 000 ton ägg varje år från svenska värphönor, bara under påskafton äts 2 000 ton ägg. Priset betalas av industrins hönor. Trots tidigare politikerlöften hålls hönor fortfarande i burar, där de aldrig kan picka och krafsa i marken eller sträcka på vingarna.

FOKUS

livet i bur

text: Josefin Strang bild: Djurrättsalliansen

16

fokus JOSSEFIX.indd 16 2015-03-05 14:13


En vild höna lägger en kull ägg på våren och ruvar fram kycklingar. Hönan i den moderna djurindu-

strin har påverkats genom avel och ljusprogram, vilket har lett till

att hon lägger 300 ägg per år.

FOKUS

17


18

Det är lördagen den 14 november 1987, Astrid Lindgren firar sin 80:e födelsedag på Göta Lejon i Stockholm. Statsministern

Ingvar Carlsson dyker upp med en födel-sedagspresent: en djurskyddslag som ska förbjuda att hönor hålls i bur.

År 1996 stod det klart att statsminis-terns löfte skulle svikas och Astrid Lind-gren kallade reträtten ”fisig”. Hönorna skulle bli kvar i burarna – så är fallet än i dag. I Sverige finns 7,2 miljoner värphöns, 20 procent av dem lever i en bur där varje höna får ett utrymme motsvarande ett A4-ark. Ytan gör det omöjligt för hönorna att sträcka ut sina vingar. På branschor-ganisationen Svenska Äggs hemsida möts besökaren direkt av en bild på ett ägg med texten ”Hur du än vrider och vänder så finns det ingen baksida”.

– Baksidan är att ekonomin sätts i första rummet, inte hönornas behov. De stängs in, utnyttjas och dödas i ung ålder. Hönorna ges inte möjlighet att bete sig naturligt och för varje hona finns en hane som dödas direkt efter kläckningen, eftersom han inte är lönsam, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.

Den vilda hönan lever i den sydostasia-tiska djungeln, hon lägger en kull ägg på

våren och ruvar fram kycklingar. Hönan i den moderna äggindustrin har en biologi som påverkats genom avel och ljuspro-gram. Det så kallade ljusprogrammet på anläggningen får hönan att hamna i en konstant äggläggningsfas. Nu kan hönan lägga nästan ett ägg per dag hela året om, detta med minimal foderåtgång för att minska lantbrukens foderkostnader.

SEdan 2008 drivEr Djurens Rätt kampan-jen ”Hönan eller ägget” vars mål är att minska äggkonsumtionen och få bort bur-äggen från butikshyllorna, detta eftersom burarna begränsar hönornas naturliga beteenden. Tre av fyra ägg som säljs i Sverige går direkt till hushållens kylskåp, därför är stormarknaderna en viktig länk i kedjan. Senast i ledet att ansluta sig till buräggsfria butiker är Coop, som från och med 2015 plockar bort buräggen från deras butikshyllor.

– Egentligen är det ett förhållandevis lätt beslut. Det har funnits ett tryck från medlemmar och kunder under många år, sedan är det upp till oss att säkerställa att leverantörer kan få upp volymerna för att kompensera för säljstoppet av burägg, säger Lena Malm på Coop.

Konsumenterna blir alltså allt

En vanlig burmodell har sandbad ovanpå värpredet, vilket gör att takhöjden blir 20-25 centimeter – hönorna kan inte stå rakt. Golvet är sluttande ståltrådsgaller, som gör att äggen rullar ner till ett löpande band som för äggen till packningsrummet.


FOKUS

Jämförelse av proDuktionsformernaEkologisk produktion (Krav)Maximalt sex hönor per kvadratmeter. De ska utfodras med ekologiskt foder, gå ute minst en tredjedel av livet men lever annars ungefär likadant som andra frigående hönor bortsett från den aningen större ytan. Det får finnas högst 3 000 hönor i samma grupp.

Frigående utomhusMaximalt nio hönor per kvadratmeter, inomhusmiljön är likadan som för frigående hönor inomhus. Hönorna ska kunna gå ut. Ovanlig produktionsform i Sverige.

Frigående inomhusMaximalt nio hönor per kvadratmeter. Fördelen jämfört med burar är att de kan flyga upp på pinnar, sprätta i strö och till viss del sandbada. Nackdelar är att gruppstorlekarna är alldeles för stora och att hönorna kommer i kontakt med mycket avföring, vilket leder till parasitproblem. Lokalerna är mycket dammiga, ljudnivån är hög och luftens ammoniakhalt svider i lungorna.

”inredda” burarBurarna har ett värprede, sittpinne och ströyta. Tillvaron är trång och sysslolös. En höna tillbringar 60 procent av vaken tid med att sprätta om hon får chansen, istället står de på burgolv utan möjlig-het att sprätta och krafsa. Ströytan är för liten för att alla hönor ska kunna använda ytan så mycket som de önskar, dessutom slarvas det med påfyllning av strö och många håller ströytan stängd för det mesta.

varje äggkartong ska ha en tydlig

ursprungsmärkning.


det är inte ovanligt med tio-tusentals hönor på en och

samma anläggning vilket innebär höga ljudnivåer.


FOKUS


»Hönorna ges inte möjlighet att bete sig naturligt och för varje hona finns en hane som dödas direkt efter kläckningen, eftersom han inte är lönsam. «

19


FOKUS

mer kunniga, parallellt med rapporter om att vegansk kost får ett allt starkare fäste i Sverige.

– Det är positivt att konsumenterna vill veta mer om matproduktionen, intresseorganisationer har en viktig roll som allmänhetens informatör. Vi fick positiv feedback från kunderna när vi tog bort buräggen, det är inte omöjligt att de kan ha blivit påverkade av kampanjen, säger Lena Malm.

Även Hemköp, Willys, PrisXtra och Lidl har valt bort buräggen. Därför riktas strålkastarljusen mot Ica och City Gross, som fortfarande har kvar buräggen. Ica distribuerar inga burägg från central-lagret, men policy saknas vilket gör att enskilda butiker fortfarande kan sälja burägg. En central policy mot buräggsför-säljning i alla Icas butiker är inte aktuell – Ica lutar sig mot de studier som kritiserar frigående system.

– Vår hållning är ”om det är lagligt och godkänt i Sverige, då godtar vi det”. Myndigheterna har godkänt bursystemet, och vissa experter menar att burarna till och med är bättre för djuromsorgen – vi tycker det är viktigt att även lyssna på dessa rön, säger Lena Sparring på Ica.

dE nEGativa Sidorna med frigående system är att flera tusen individer hålls tillsam-mans, detta leder till att inga sociala band kan knytas mellan hönorna vilket är otroligt viktigt för ett flockdjur. De frigående hönorna kommer i kontakt med avföring (eftersom de går på golvet) vilket

leder till att problemenen med parasiter (så som spolmask) är större i frigående system än i burar.

– Burarna blir inte bättre av att hönor-na även lider i frigående system. Båda systemen har allvarliga djurskyddspro-blem, av olika karaktär. Det finns dock större potential att förbättra de frigående systemen, till exempel genom att minska gruppstorlekarna och se till att alla hönor har tillgång till utevistelse. En bur är en bur, och den är väldigt begränsad, fastslår Linda Björklund.Koncernen Bergendahls AB har de egna City Gross-butikerna och samverkar med fristående köpmannaägda butiker. På deras butikshyllor återfinns burägg. Även Bergendahls Food hänvisar till de nega-tiva aspekterna av frigående system för att motivera försäljningen av burägg.– Varje år får vi hundratals mejl från Dju-rens Rätt som uppmuntrar oss att sluta sälja burägg. Första tanken är ”oj, burar måste vara fruktansvärda för hönorna” – men sanningen är inte lika enkel som den kan verka vid första anblick. Dessutom vill vi bara sälja svenska ägg, vi tror att moderna inredda burar är den bästa kom-promissen mellan god djurhållning och tillgång på ägg, menar Mikael Lagerwall, informationsansvarig på Bergendahls AB.

SamtliGa butiKSKEdjor rapporterar om att intresset för ekologiska ägg har ökat explosionsartat. På pappret låter det lantidylliskt: hönan får mer utrymme, utevistelse och rotfrukter att picka på.

Kan detta vara ett alternativ för den som inte väljer bort ägg i påskbuffén?

– Det är positivt att de ekologiska hönorna har tillgång till utevistelse – men allvarliga problem kvarstår. Grupperna är alldeles för stora, tuppkycklingarna dödas, när hönornas lönsamhet minskar efter ett och ett halvt års värpande så dödas hon. Inomhusmiljön är snarlik den i konventionella frigående system, liksom problemen i samband med transporter och slakt, säger Linda Björklund.

Studier har visat att hönor jobbar hårt för att ta sig ut ur gallerburarna och hellre lever i en grupp på 120 individer på ett större område, än i en mindre grupp i bur. Det första hönorna gör om de får komma ut ur buren är att sträcka på vingar och ben, vilket de inte har utrymme att göra i burarna.

i SvEriGE FinnS uppskattningsvis 200 000 hönor som lever i småskalig produktion, samt ett okänt antal hobbyhönsflockar. Frågan är – kan småskaligt producerade ägg vara en lösning för den som inte vill ta ägg från industrihönor?

– För hönornas skull är det allra bästa att skippa äggen. Många hönor vill vakta och ruva sina ägg och då är det ett övergrepp mot henne att ta äggen. Vill en ändå köpa och äta ägg är det viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om hur individerna som äggen kommer från lever sina liv, och se till att välja ägg från gårdar där hönornas och tupparnas behov prioriteras högt, säger Linda Björklund.


linda björklund, etolog och ansvarig för frågor om djur i livsmedelsindustrin på djurens rätt.

lena Sparring, chef för produkt-kvalitet på ica.

lena malm, veterinär samt kvalitets- och produktsäker-hetsansvarig på Coop.

mikael lagerwall, informa-tionsansvarig på bergendahls ab som bland annat har livsmedels butiken City Gross.

in mEd Hjärta på SlutEt <3


FOKUS

Detta kan Du göra

lär dig att laga mat och baka utan ägg – beställ Djurens Rätts vegetariska inspirationspaket genom att sms:a VEGO till nummer 72120 eller besök www.djurensratt.se/vegetariskt-inspira-tionspaket – det är helt gratis!

undvik färdigprodukter med äggpulver (det kommer så gott som alltid ifrån burindustrin).Hjälp till att påverka din matbutik till att inte sälja ägg från hönor i burar.

värva en medlem till Djurens Rätt. Ju fler vi är,desto starkare blir vår röst!

»Burarna blir inte bättre av att hönorna även lider i frigående system. Båda systemen har allvarliga djurskyddsproblem av olika karaktär. «

FOKUS


livet som Höna i bur

Födelse: På ett av landets cirka tio kläckerier, hamnar snart på ett rullband där hanarna sorteras ut och dödas.

72 timmar: Honorna transporteras under ett dygn (utan mat och vatten) till en uppfödningsanläggning.

15 veckor: Levereras till en värpanläggning. Ljusprogram, foder och genetik gör att honårligen värper över 300 ägg.

död: Vid 18 månaders ålder minskar värpfrekvensen och hönan blir mindre lönsam. Hönan blir antingen ihjälgasad direkt i stallet, dödas i ett mobilt slakteri eller samlas ihop i trånga lådor för transport till slakteri. I samband med slakt hängs hon upp i stålbyglar i fötterna, huvudet dop-pas i ett strömförande vattenbad som gör att hönan förlorar medvetandet innan hon avblodas.

vill du veta mer? Läs mer på kampanjsidan Hönan eller ägget som finns på www.djurensratt.se/honan-eller-agget

in mEd Hjärta på SlutEt <3


in t ervju

”Trauma ären normalreakTion”text: Josefin Strang foto: Petrus Iggström/Jo-Anne McArthur

Hon har sett både himmel och helvete för världens djur. Träffa kanadensaren Jo-Anne McArthur, som är en av världens mest erfarna djurrättsfotografer. Hon vet hur du hittar optimism de stunder då djurrättskampen känns omöjlig.


Bilen har parkerats i en skogs-dunge i närheten av pälsfar-men. Gummistövlarna är på, hennes Nikonkamera är

hängd runt halsen, de är hundratals meter från farmen men luften stinker redan av ammoniak. Jo-Anne McArthur och hen-nes anonyma kollega är på hemligstämp-lad plats i världen. De bryter sig fram genom skogens sly, tar sig över stängslet och går försiktigt mellan gångarna där rävarna sitter inburade. De skärande skriken förevigas i filmteamets ljudupp-tagning. I kameralinsen fastnar bilder på mjuka trampdynor som linkar fram över hårda galler, rävarnas skärrade blickar och avbitna öron.

– Innan jag besökte en rävfarm för första gången blev jag förvarnad inför

deras gnäll, som är fruktansvärt kusligt. De låter som barn som skriker av skräck. Teamet gjorde ett fantastiskt jobb med ljudupptagningen, men det finns även intryck som inte kan fångas på film. Dju-ren lever hela sina liv i sin avföring, under den korta stunden jag fotade den päls-farmen så tårades mina ögon av stanken, säger Jo-Anne McArthur.

I 15 år har hon rest till världens alla kontinenter och dokumenterat djur. Jo-Anne McArthurs bilder har fått tittarna att gråta och agera, hennes verk har belönats med otaliga utmärkelser och mejlinboxen plingar konstant av nya mejl med frasen ”dina bilder berör mig, vad kan jag göra för djuren?”.

Jo-Anne McArthur sitter nu upp-krupen i en kaféfåtölj i Stockholm,

Sverigevistelsen sker i samband med en visning av dokumentären The Ghosts In Our Machine. När filmens sista bildruta svartnade under gårdagens visning hördes spridd gråt bland publiken. När ljusen tän-des i lokalen avslöjades otaliga rödgråtna ögon, även Jo-Anne såg medtagen ut.

– Jag har sett eftertexterna dussintals gånger. I går sänkte jag garden trots att jag försöker ha tydliga och hälsosamma gränser mellan privatliv och jobb. Det gäller att erkänna lidandet men inte leva kvar i den, konstaterar hon.

Stor del av hennes jobb innebär att dokumentera djurens lidande, för att sedan tyst och spårlöst lämna platsen. Att tvingas vända ryggen till individerna är det svåraste med tillvaron som djurrätts-fotograf, men samtidigt en nödvändighet.

22

McArthur.indd 22 2015-03-05 13:05

in t ervju

”Trauma ären normalreakTion”


”Det gäller att erkänna lidandet men inte leva kvar i

den” säger den kanadensiska djurrättsfotografen Jo-Anne McArthur. Hon finner energi genom att umgås med lyck-

liga djur. Att ibland sätta sig på ett café med en riktigt bra

bok är också återhämtning.

McArthur.indd 23 2015-03-05 13:05


Om hon lyckas fånga den där bilden som får hundratals, ja kanske tusentals personer att agera mot djurförtryck så blir effekten större än om hon skulle öppna luckorna på gallerburarna. Men det gör lika ont att lämna djuren, varje gång. Jo-Anne betalar själv ett pris i form av posttraumatiskt stressyndrom.

– Att bli traumatiserad är egentligen en normal reaktion… Det är svårt att vara glad i en våldsam värld där allt är så akut. Vilken rätt har jag att läsa en bok, umgås med vänner och vara lycklig när helvetet på jorden inträffar för miljarders individer just nu? Men just den tankebanan bränner ut djurrättsaktivister på löpande band, säger Jo-Anne och fortsätter:

– Många djurrättsaktivister slutar, eftersom lidandet blir för svårt att han-tera. Men varje aktivist behövs och vi har

inte råd med bortfall, jag har fått jobba aktivt för att inte fastna i negativa spira-ler. Djuren behöver mig och varje enskild aktivist där ute, vi måste tillåta oss själva att vara lyckliga och fira de förändringar vi ser i världen.

Att blanda tuff realism med lyckliga historier är framgångsreceptet för hyllade The Ghosts In Our Machine. Den något mystiska titeln syftar på alla de individer som får sätta livet till för att möjliggöra det avancerade maskineriet som är vår vardag: läderskorna, pälskragen, applå-derna på delfinariet, kebaben på hörnet

och mjölktetrorna i mejerihyllan.– En av filmens styrkor är att den tar

upp riktigt svåra ämnen, men håller inte kvar dig där. I nästa sekvens klipps du till den himmelska tillvaron på djurhemmet, istället för att dränkas i sorg får tittaren en uns av hopp. Dessutom är dokumen-tären så vackert filmad, till och med de svåra sekvenserna är välgjorda, säger Jo-Anne McArthur.

Det finns en ofrånkomlig bromskloss i djurrättsrörelsen: människors ovilja att erkänna djurens lidande. Jo-Anne har om och om igen suttit på möten som upprepat följande procedur: redaktören bläddrar bland hennes bilder, nickar instämmande och konstaterar att bilderna är starka, ja till och med riktigt drabbande. Ibland vill de se ännu fler bilder, men proceduren avslutas snart med ”tyvärr, vi publicerar inte djurrättsjobb”.

– Så fort något stämplas som djurrätt stöter jag på motstånd, men jag tänker aldrig kalla mig välfärdsförespråkare eller någon annan omskrivning. Jag jobbar så hårt med att undvika alla former av anklagande – när jag ser mig själv på skärmen ser jag hur jag pratar extremt mjukt och presenterar materialet utan att döma. Ändå blir de rädda när det framgår att jag är aktivist.

»«

Så fort något stämplas som djurrätt stöter jag på motstånd.

PersonligTNamn: Jo-Anne McArthurÅlder: 38 årBor: Toronto, KanadaGör: Djurrättsfotograf sedan år 2000. Har bland annat det ständigt pågående projektet We Animals, där hon försöker motverka objektifieringen av djur. Aktuell med: Dokumentären The Ghosts In Our Machine, där filmskaparen Liz Marshall har följt Jo-Anne McArthur.Inspireras av: Djurindivider som räddats och starka aktivister, som ung beundrade hon primatologen och etologen Jane Goodall och aktivisten Jill Robinson.Framtiden: Har gjort anonymt djurrättsarbete och ska även publicera hyllningsmaterial av kvinnor i djurrättsrörelsen.

in t ervju

Hennes kame-ra har vid flera olika tillfällen dokumenterat

djurhållningen i Sverige.

Enligt Jo-Anne McArthur är vi helt enkelt inte lärda att ifrågasätta normen som gör att vi utnytt-jar djur.

Nyckeln till uthålligt djurrättsarbete är att identifiera vad just du är bra på.

McArthur.indd 24 2015-03-05 13:05

in t ervju


”Jag försöker ta bilder som inte bara visar ett ansikte.

Jag försöker visa en scen, en kontext, om djuret tittar rakt

in i kameran kan tittaren anknyta till djuret.”

McArthur.indd 25 2015-03-05 13:05


»«

Många stannar hellre i en lyckligt ovetande bubbla, det tar tid och energi att bry sig.


McArthur.indd 26 2015-03-05 13:05


Jo-Anne McArthur upplever att djur-rättskampen får allt mer kraft i takt med sammanvävningen med miljörättsaktivis-ter och feminister. Om du frågar Jo-Anne så finns ingen egentlig konkurrens mellan de olika grupperna, alla kämpar för att lyfta de förtryckta.

– Jag läste en siffra i Nick Cooneys bok Change of Heart, av alla donationer till välgörenhetsorganisationer så går 95 pro-cent till ändamål för människor. Bara fem procent går till djur och natur. Snarare borde frågan vara: varför gör inte du mer för djuren, istället för att ifrågasätta den som bryr sig om djuren. Men egentligen välkomnar jag alla typer av engagemang, folk bryr sig för lite.

Trots människors svala engagemang är Jo-Anne hoppfull. Att människorna tittar bort från lidandet beror helt enkelt på att människor faktiskt bryr sig – vi vill bara inte se saker som sårar oss.

– Många stannar hellre i en lyckligt ovetande bubbla, det tar tid och energi att bry sig. Våra hjärtan och hjärnor är redan upptagna med att bry oss om familj, vän-ner och förstås oss själva. Dessutom gillar många smaken av ost och grillad kyck-ling, vi är vana att få det vi vill ha i detta privilegierade samhälle. Varför aktivt lägga till smärtan det innebär att bry sig om individer vi inte ens känner?

Men somliga vågar möta blicken på djuren som fastnar i Jo-Annes minnes-kort. I mejl, möten och frågestunder så återkommer frågan ”vad kan jag göra?”. Hennes tips är att du listar ut vad just du är bra på att göra och omvandlar förmå-gan till aktivism – det är nyckeln till att orka slåss i en kamp med få ljusglimtar. När Jo-Anne McArthur började fotokar-riären sneglade hon mot krigskorrespon-denter, hon tilltalades av att resa världen runt, samla in bevismaterial, påverka människor och ändra världen. Hennes mentor sa då ”men du, det är ju djurrätts-frågan du brinner för – använd det”. Än i dag är hon på ständig jakt efter bilden med den magiska formulan som får män-niskor att inte titta bort.

Jo-Anne McArthur har vid flera olika tillfällen gjort dokumentationer av svens-ka anläggningar, hennes betraktelser avväpnar den nötta myten om att Sverige skulle ha världens bästa djurhållning. Det som skiljer sig är att olika länder ibland kan ha renare, mer moderna och effek-tiva anläggningar, lagstiftningen kan skilja sig på detaljnivåer: sittpinne eller inte sittpinne? Hur många kvadratcen-timeter ska minken få? När är det okej att suggan fixeras? När Jo-Anne tar ett steg tillbaka ser hon samma övergripande misär, oavsett land.

– Djuren utnyttjas, hålls i sträng fång-enskap, lever på betonggolv och fråntas all rätt över sig själva. Därefter transpor-teras de till slakterierna och blir våldsamt dödade, helt i onödan – för vi behöver ju inte äta dem över huvud taget.

Jo-Anne tystnar en stund innan hon fortsätter tankegången.

– Så kallade ”förbättringar” i djurväl-färden gör ont i mig. De behövs på sätt och vis, eftersom planetens människor inte kommer bli veganer över en natt. Men förbättringarna är patetiska. Vi håller alla dessa miljarder fåglar i små burar, men ger dem en sittpinne? Men är den löjliga sittpinnen det enda dumma alternativet just nu, ja då får vi väl sätta in den där förbaskade pinnen. Problemet är då att allt fler konsumenter tror att framställningen av deras animaliska produkt är ”human”.

Därför kommer Jo-Anne McArthur fortsätta smyga över staketen för att fota individerna bakom den anonymise-rade pälsmössan och de betande korna på mejeriföretagens kampanjaffischer. Medvetna val kan inte göras förrän män-niskorna får kunskap om vad som händer i fabrikerna.

– Människorna vill inte vara i bur, djuren vill inte vara i bur. Vi är alla likadana.

Jo-anne mcarThur

Räddad från att säljas som viltkött i Kamerun.

Ett ögonblick från reservat för schimpanser i Uganda.

Inplastade fiskar på den gigantiska Chatuchak-marknaden i Bangkok.

Kaninen på det lilla spanska slakteriet är en av Jo-Anne McArthurs starkaste bilder.

Åskådare på tjurfäktning i Spanien.

in t ervju

McArthur.indd 27 2015-03-05 13:05


Uppmärksam-mar djuren i trafikenDjurens Rätt Boden-Luleå kritiserar den allvarliga ökningen av trafikdödade djur som vägsaltningen har bidragit till i vinter. Söndagen den 1 februari arrangerade Djurens Rätt Boden-Luleå sitt årsmöte för 2015. I samband med årsmö-tet antogs följande uttalande:”Årsmötet uppmärksam-mar den allvarliga ökningen av trafikdödade djur som vägsaltningen har bidragit till i vinter. Vägsaltningen bör av den anledningen begränsas anser Djurens Rätt Boden-Luleå.”

Tore Andersson

Kallelse till riksstämma 2015Djurens Rätts riksstämma går av stapeln i Göteborg 15-17 maj och alla medlemmar är välkomna att delta. Skriftlig inbjudan kommer att skickas till lokalavdelningar, kontakt-personer och valda ombud. Från den 15 mars kommer det vara möjligt att anmäla sig till riksstämman på vår hemsida, www.djurensratt.se. Där kan du också framöver läsa mer om arrangemanget, motioner och valberedningens förslag till förtroendevalen.

Benny Andersson,verksamhetschef

Djurens Rätt

I mitten av januari flyttade kans-liet för Djurens Rätt från de stora och nedgångna lokalerna i Örby söder om Stockholm till ett nytt, fräscht och handikappanpassat kontor i Hornstull på Södermalm i Stockholm. Förutom att slippa värmefläktar och regnvatten så är det den ökade tillgängligheten som gör organisationens enhets-chef mest laddad.

Hej Sara-Maria Westerlund, enhetschef på Djuren Rätt! Varför byter kansliet lokaler?– Vi hade varit i de gamla lokalerna i drygt 20 år och de var nästintill fallfärdiga. När vi fick kännedom om att huset i Örby eventuellt skulle

rivas så började vi se oss om efter en ny lokal. I den gamla lokalen satt vi med värmefläk-tar vintertid, regnvatten läckte ofta in i köksskåpen och ytorna var alldeles för stora. Så det var dags.

Vad kommer den största förändringen att bli?– Närheten. I Örby hade vi en lokal på 740 kvadrat mitt ute i ingenstans, i och med flytten till Hornsgatan 123 så har vi halverat kontorsstorleken till ett läge som är mycket bättre för verksamheten. Vi får ett grymt bra skyltläge ut mot en korsning där massor med människor passerar varje dag,

vi kommer verkligen synas och höras på ett helt annat sätt.

Innebär flytten någon föränd-ring för medlemmarna?– Faktum är att vi sparar pengar på flytten, trots att läget är så mycket bättre. Sen har medlemmar möjlighet att hälsa på oss på ett annat sätt. Istället för att ringa eller mejla så är det nu lättare att handla i vår shop eller svänga förbi vår lokal. Senare i vår kommer det även att bli en inflyttnings-fest där medlemmar, volon-tärer, politiker och kändisar kommer få inspektera våra nya, fräscha lokaler.

Elin Bergvik Eriksson

Fräsch adress för kansliet

FoTo

: LIV

LIN

DER

FoTo

: IST

ock

FoTo

: PEk

ka

ko

SkEN

Vo

Ima

28

Vägsaltning har lett till en påtaglig ökning av

trafikdödade djur.

De nya, tillgängliga lokalerna ligger mitt i vegomeckat Hornstull.

Sara-Maria Westerlund är enhetschef på Djurens Rätt.

A KT I V IST

aktivist.indd 28 2015-03-05 12:28


Anslagstavlan

Hänt och

på gång!

FÖR 55 åR SEDAn bildades Motalakretsen av Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök (numera Djurens Rätt). Tyvärr lades den ner efter några års verksamhet, men återuppstod 15 år senare. Motala-Vadstenaavdelningen kunde därför fira ett dubbelt 40- och 55-årsjubileum den 19 oktober 2014.

MEDlEMMAR FRån MoTAlA, Vad-

stena och Mjölby samt inbjud-na gäster från Linköpings-avdelningen samlades kring veganska jubileumstårtor (en för varje årtal), ordförande kåserade kring en skärmut-ställning med tidningsklipp från de gångna åren och Berit Brickner ledde allsång ur föreningens sånghäfte. Lotteri gav vinster åt alla som deltog. Frågetävlingsvinnaren belöna-des med ”Min bästa kokbok”,

vilken också utdelades till några av de närvarande, som varit medlemmar i 30 år eller mer. Tyvärr kunde den enda medlem som finns kvar sedan den första kretsens tid inte närvara denna gång.

VI SkIlDES åT med siktet inställt mot 50 och 65-årsjubileum.

Elisabeth Gustavsson, lokalavdelningsordförande

Den 28 november uppmärk-sammade Djurens Rätt Pälsfria fredagen, en dag som syftar till att belysa alla de djur som varje år dödas inom pälsindustrin. Flera pälsfria butiker runt om i landet fick diplom och blommor av Djurens Rätts medlemmar som tack för att de inte säljer päls.

oRGAnISATIonER ocH AkTIVISTER världen över spred under fredagen information kring de grymma förhållandena på pälsdjursfarmerna och uppmuntrade butiker att bli pälsfria. I Sverige så valde Dju-

rens Rätt att uppmärksamma trenden i Europa där flera län-der jobbar mot en avveckling av pälsdjursfarmerna, samt vad våra svenska politiker kan göra för att få till en avveck-ling av minkfarmerna.

DET SloGS äVEn ett slag för Djurens Rätts Pälsfria lista som är en lista med företag som inte säljer päls. Alla företag på listan har under-tecknat överenskommelsen Retailer Commitment Against Fur och säljer därmed ingen päls som kommer från djur

som dödats för deras päls. Överenskommelsen är en del av Fur Free Retailer Program som Djurens Rätt var med och tog fram tillsammans med andra organisationer inom det internationella samarbetet Fur Free Alliance.

DjuREnS RäTTS lokalgrupper i Helsingborg, Karlstad, Malmö, Stockholm, Umeå och Örebro besökte några av buti-kerna på Pälsfria listan. De butiker som fick diplom och blommor var Team Sportia, BikBok, Intersport, Weekday,

Skopunkten, Glitter, Flash, Polarn O. Pyret, KappAhl, H&M, Lindex, Indiska, Gina Tricot, MQ, Brothers och Dressman.

DjuREnS RäTT FoRTSäTTER arbeta för en avveckling av de svenska pälsdjursfarmerna och för att fler butiker ska ta ställning mot pälsindustrin. Vid årsskiftet fanns 119 mode-kedjor och butiker på Pälsfria listan. För att hitta hela listan, besök: www.djurensratt.se/palsfri-handel Hanna oskarsson

Kalendarium (håll utkik efter mer på djurensratt.se)

28 mars Djurens Rätt Örebro bjuder in till påskfest. Den lyxiga påskbuffén kantas av en föreläsning med en lokal kardiolog om fördelarna med växtbaserad kost. Entrén är gratis, buffén kostar 250 kronor. anmäl dig via [email protected] Tid: 10:30-16:00 Plats: Jordgatan 6, Örebro

10-12 april Årets kickoff för sommarturnén 2015 sker i Stockholm. mer infor-mation kommer på hemsidan, då med anmälningsmöjligheter. Tid: Info kommer Plats: Stockholm

24 april Reservera datumet i kalendern redan nu. I slutet av april infaller Försöksdjurens dag 2015 som kommer uppmärksammas både lokalt och rikstäckande. Tid: Info kommer Plats: Hela landet

Ett halvsekel av djurrätt

Som aktiv i Djurens Rätt kan du välja det påverkan-

sätt som passar dig själv bäst. På egen hand kan du dela ut

material, ordna infobord och på andra sätt sprida Djurens Rätts

budskap. kontakta kansliet för mer information!

Blommig belöning för pälsfria butiker

lokalgrupperna uppmärksammade pälsfria butiker.

Sara-Maria Westerlund är enhetschef på Djurens Rätt.

A KT I V IST

aktivist.indd 29 2015-03-05 12:28


Hanna Oskarsson är ansvarig för konsumentfrågor på Djurens Rätt och bloggar på Vegokoll.se | [email protected], tel. 08-555 914 30

Förstärkning i frysdiskenHälsans Kök har noterat ökningen av vego svenskar och utökar sortimentet med två nya veganprodukter. Couscousbiffar och linsbiffar finns i frysdisken och är märkta som veganska på förpackningarna. Couscousbiffarna baseras på couscous, morötter samt zucchini och är smaksatta med vitlök och ingefära. Linsbiffarna innehåller linser och morötter, som smaksatts med chili, paprika och kummin. Sedan tidigare säljer företaget även vegansk sojafärs och falafel.

Nya pälsfria företagwww.palsfrihandel.seHaglöfs www.haglofs.comHoudini Sportswear www.houdinisportswear.comEcosphere www.ecosphere.seVagabond vagabond.comNudie Jeans www.nudiejeans.com

Rabatt för skönhetsglada djurvännerwww.djurensratt.se/medlemsrabatterNea of Sweden erbjuder 10 procent rabatt för Djurens Rätts medlemmar under hela 2015. Alla produkter är Leaping Bunny-certifierade vilket är en garanti för att de inte innehål-ler djurtestade ingredienser. Uppge koden ”Djurens Rätt 2015” när du handlar i webbutiken www.neaofsweden.se

Guldgruva för grillarenSnart är det inte långt kvar till de härliga sommarmånaderna då grillarna och sommarmaten åker fram. Jävligt gott bjuder på recept, bland annat på burgare, grillspett, tomatsallad, fooled pork och burgardressing. Upphovsmannen är Gustav Johansson. Boken

innehåller både veganska och lakto ovo-vegetariska recept, men samtliga kan omvandlas till veganska varianter. Jävligt gott kan beställas som kokbok och som posters med enskilda recept på owlstreets.com för 16 euro eller på Bokus för 172 kronor.

Låt dig frestas…Företaget Lindroos importerar choklad från österrikiska Zotter under märkesnamnet Labooko. De har många olika sorter och en hel del är veganska! Vad sägs om bovetechokladen Buckwheat/Golden millet, apelsinchokladen Shanghai eller den lyxigt fyllda Marc de Champagne? Vegokoll tycker dock att de allra godaste sorterna är Rice dark & white och Coconut .

Recept och sociala veganknepEn ny vegansk kokbok av Axel Lilliestråle gör entré i bokhyllorna. Inget kött på benen är författarens första bok och innehåller recept, men även praktiska tips om hur veganen kan agera vid bortbjudning på middag hos köttätare och hur kalciumbehovet tillfredsställs utan att dricka komjölk. Boken riktar sig både till veganer och de som är nyfikna på vegansk kost. Inget kött på benen finns bland annat att köpa på Adlibris för 155 kronor.

IKEA och SJ hakar på vegovågenÄntligen börjar de stora företagen fatta galoppen. Från och med januari serveras en vegansk rätt i bistron på SJ-tågen, under nästa resa kan du alltså mättas av ris och grönsaker i röd curry. Även IKEA stärker sortimentet med en vegansk produkt, från och med april kan du äta grönsaksbullar vid ditt IKEA-besök.

Hälsans Kök distribueras brett i Sverige, nu finns ytterligare två veganska produkter i frysdiskarna.

konsumen t

Vegansk rätt finns nu i tåg-bistron och Ikea ska lansera

grönsaksbullar i vår.

VEGOKOLL

Vegokoll.se

konsumen t

Välkommen till Icke djurtestat! Djurens Rätts konsumentguide Sminksmart har fått en ansiktslyftning och heter numera Icke djurtestat. Här hittar du märken som säljer kosmetika, hygien- eller rengöringsprodukter som inte testats på djur. Leta efter loggan Leaping Bunny eller gå in på hemsidan för att finna alla godkända märken.

30

konsument.indd 30 2015-03-05 12:45

Jeans utan djurDet brittiska märket Monkee Genes säljer jeans som är ”vegan approved” av PETA. Etiketten på jeansens baksida är tillverkade av återvunnen kartong istället för läder. Jeansen finns att köpa via den svenska webbshoppen Ecosphere.

Vegansk nättidning till tryckeriTidningen VEGMAT lanserades på nätet under 2014 sedan och i januari i år kom det första tryckta numret ut. www.vegmat.se/vegetarisk-tidning.


… till doma-

ren i Kalifornien som har ogiltigförkla-

rat delstatens förbud mot försäljningen av foie gras,

ank- och gåslever. Del-staten kan överklaga beslutet men det är

ännu oklart om detta kommer att ske. Tills dess är försäljningen av foie gras återigen tillåten. Däremot är produk-tionen av produkten fortfarande förbjuden.

… till alla före-tag som väljer bort päls! Vid årsskiftet fanns hela 120 modekedjor och företag anslutna till Djurens Rätts

pälsfria lista och fler tillkommer under 2015. Se hela listan på www.palsfrihandel.se

Stora aktörerstoppar angoraEn hel värld berördes starkt av filmerna på angorakaniner som skrek av smärta när deras päls rycktes av från deras kroppar. Det här var 2013, och i dag har flera av de största modeföretagen i Sverige helt slutat köpa in angoraplagg. H&M, MQ, Filippa K, Acne, Odd Molly, KappAhl, Lindex med fler säger tydligt nej till angoraull. Efter att Djurens Rätt hörde av sig under februari i år så har en ändring av policy även skett hos Ellos, Bubbleroom och Nelly.com – alla tre slutar nu att köpa in angoraplagg. Tyvärr så fortsätter ett fåtal att sälja angora och det finns fortfarande de företag som vill börja sälja

så kallad schysst angora. Men Djurens Rätt har tillsammans med flera internationella djurrättsorganisationer visat att det är en omöjlighet att driva en kommersiell angoraproduktion där kaninernas naturliga beteende blir tillgodosedda. På angorafarmerna hålls kaninerna oftast ensamma för att minimera risken för skador på pälsen. Den ulliga pälsen klipps var tredje

månad tills kaninerna räknas som uttjänta och slaktas. Kaniner har ett stort rörelsebehov och är sociala flockdjur som mår väldigt dåligt av ensamhet. Läs om vilka som fortfarande säljer

angora på vår hemsida.

Ellos, Bubbleroom och Nelly.com slutar sälja

angora efter dialog med Djurens Rätt.

KONSUMENTKOLL:

DjurtesterVi har alla stått i butiken och kisat mot den minimala texten på förpackningen eller lusläst bipacksedeln. Men hur kontrollerar du om produkten testats på djur? Som konsument kan du på stående fot inte försäkra dig om produkten som du håller i handen är djurtestad eller inte. På vissa produkter kan det stå ”not tested on animals” eller ”against animal testing”, men det behöver inte vara en garanti för att produkterna inte testats på djur.

Den 11 mars 2013 trädde ett förbud i kraft mot att utföra nya djurtester för kosmeti-kaprodukter inom EU. Men trots förbudet så finns det tyvärr många kryphål i lagen. Exempelvis så kan vissa ingredienser i kosme-tika- och hushållsprodukter ingå i andra varor, som då lyder under EU:s kemikalielagstiftning där det är helt okej att testa råvaror på djur. Ett annat undantag är om ett europeiskt företag vill sälja sina produkter utanför EU. Då kan det finnas lagkrav på djurtester för att varorna ska få säljas i landet. Om ett utomeuropeiskt företag säljer sina produkter i flera delar av världen är produkterna ofta djurtestade.

Djurens Rätt jobbar därför med en certifiering av kosmetika, hygien- samt rengöringsprodukter tillsammans med djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Europa och Nordamerika. Certifieringen heter The Leaping Bunny och cirka 600 märken är anslutna i dagsläget. Alla märken uppfyller kraven inom Humane Cosmetics Standard och Humane Household Product Standard, samt genomgår vart tredje år en revision för att kontrollera att de fortfarande uppfyller kraven. Märken som redan anslutit sig är till exempel The Body Shop, Dermalogica, Lily & Lolo och svenska Rosenserien.

Spana in listan över alla certifierade mär-ken på www.djurensratt.se/icke-djurtestat och på www.gocrueltyfree.org. Du kan även finna listan med märken i vår app Djurvänligt www.djurensratt.se/appen-djurvanligt.

konsumen t

Hur vet du att produkten du håller i handen inte har

testats på djur?

konsumen t

31

konsument.indd 31 2015-03-05 12:45


konsumen t

32

Recept:Zucchinipasta i mintpesto 2 portionerSvarvad zucchini är ett utmärkt alternativ till den traditionella pastan. Mintpesto, gröna ärter, salta oliver och pepprig rucola ger fyllig smak och vacker färg.

Detta behöver du:2 medelstora zucchini2 krukor basilika1 kruka mynta1 vitlöksklyfta, skalad och riven2 tsk pressad citron1 msk näringsjäst½ tsk havssalten nypa cayenne

1 dl pinjenötter2 msk kallpressad olivolja, mildTill servering:½ dl svarta oliver, urkärnade1 dl gröna ärter, tinade30 g rucola, väl sköljd och slungad

Gör så här:Kör zucchinin med en grönsakssvarv, hyvla på mandolin eller med potatisskalare. Mixa basilika, mynta, vitlök, citronjuice, näringsjäst, salt och cayenne i en matberedare, konsistensen ska vara grov. Tillsätt pinjenötter och sist olivolja. Häll peston, oliver, ärter och rucola över zucchinin, vänd runt varsamt. Smaka av med salt om det behövs. Lägg upp på tallrikar. Servera direkt, njut långsamt!

Alla goda ting är treEn botanisering bland svenska vegobloggar resulterade i tre vegorecept från tre kompetenta matbloggare. Dessa härliga, handplockade recept passar perfekt till helgen eller piffar upp din påskhelg.

”En resa till London 2004 gav mig mitt livs matupplevelse. Jag blev introducerad till begreppet rawfood på en restaurang och blev hänförd av purfärska råvaror, doften av nypressade juicer, smakrika rätter och sallader med underbara dressingar. Den

upplevelsen gav mitt matintresse ytterligare en dimension.”

Josefine Jäger

Josefine Jäger är kock och entreprenör, känd för sitt arbete inom rawfood och det växtbaserade köket. Hon är utbildad inom mat och hälsa både i Sverige och USA, i fjol släppte hon boken Hello Green och vill inspirera alla till att äta mer grönt och må bättre.Hemsida: www.jfine.seBlogg: www.jfinecuisine.tumblr.comFörlag: The Bearded Lady


konsument.indd 32 2015-03-05 12:45


Recept:Fooled pork a.k.a vegansk pulled pork4-6 portionerDetta behöver du:2 burkar omogen jackfruit i saltlake á 565 g1 flaska god öl á 33 cl (gärna ale)1 tsk grillkrydda1-2 tsk rökt paprikapulver1 dl vatten½ tärning grönsaksbuljong4 dl barbequesåsSalt och svartpepparOlja till stekning

Gör så här:Börja med att hälla av och skölja bort lagen från jackfruiten. Stek den på medelhög värme i en gryta eller stekpanna med höga kanter tillsammans med oljan, kryddorna, salt och peppar i några minuter så vätskan avdunstar och den får lite färg. Slå därefter över ölen, vattnet och buljongen och koka i cirka 45 minuter under lock på medelvärme.Sätt på ugnen på 200 grader på grillfunktion. När jackfruiten har kokat klart så häller du av buljongen och lägger jackfruiten i en ugnsfast form. Täck rikligt med barbequesås och rör

om (spara cirka 1/3). Grilla i cirka 20 minuter. Ta därefter ut formen och mosa/dra isär jackfruiten med en gaffel så att den trådar sig och får rätt look. Smaka av med salt och pep-par, blanda med mer barbequesås och grilla därefter i 5-10 minuter till, så den får lite mer färg och konsistens. Klart!Servera till exempel med frallor, coleslaw, pick-lad rödlök, sallad, limeklyftor och koriander eller som köttsubstitut i tacos eller burritos.

Recept:Rostad rödbetssås med pasta 4 portionerGenom att rosta rödbetorna lyfts de raffiga knölarna genast till en högre, vackrare och mer fantastisk plats. Gillar du inte balsamvinäger hoppar du över den, men den balanserar upp det söta i rödbetorna strålande.

Detta behöver du:Pasta för 4 portioner, gärna fullkorn 6 rödbetor, ca 750 g 4 vitlöksklyftor 3 msk olivolja 2 tsk torkad rosmarin 1 msk balsamvinäger 1 dl grädde, t ex havre- eller sojagrädde 1 dl vatten salt svartpeppar

Gör så här:Sätt ugnen på 200 grader. Koka pastan enligt anvisningarna på paketet. Skala rödbe-torna och skär i mindre bitar. Lägg på en plåt tillsammans med vitlöksklyftorna. Ringla över olivoljan och blanda runt. Rosta i ugnen i 20-30 minuter eller tills det att rödbetorna är mjuka. Om vitlöksklyftorna blir för mörka tar du ut dem och lägger på en tallrik så länge. När rödbetsbitarna är mjuka tar du ut dem och häller ner i en matberedare tillsammans med vitlöks-klyftorna, rosmarin, balsamvinäger, grädde, vatten, salt och svartpeppar. Mixa till en slät pesto och blanda den sedan med pastan. Servera.

Vegoriket

Mattias Kristiansson bloggar inte bara om veganmat, han driver även Sveriges första helt veganska mattidning VEGO och gav i höstas ut den helt veganska kokboken med samma namn. På bloggen kan du ta del av massor härliga recept, tips och nyheter samt följa med i Mattias liv. Blogg: www.vegoriket.se

Jävligt gott

Jävligt gott är en blogg som vill inspirera andra till att laga mer mat genom att visa hur enkelt det kan vara, hur gott det kan bli och hur självklart det är att kött inte är en förutsättning för en härlig matupplevelse. Bland recepten finns både lakto ovo-vegetariska och veganska varianter. Hjärnan bakom bloggen är Gustav Johansson som bor i Stockholm.Blogg: www.javligtgott.se

”Jävligt gott är en blogg om mat. Här samlar jag och delar med mig av mina recept, tips

på bra restauranger och ett och annat knep som jag lärt mig i

köket.”

”Jag blev vegan för att jag ville rädda världen. Jag tänkte att en köttfri dag i veckan kan alla offra, sen blev det bara fler och fler. Utöver att rädda världen är jag vegan för att jag vill ta hand om min hälsa, inte vill döda djur och för att jag

vill fortsätta vara skitsnygg och hälsosam.”

Denna härligt havregräddiga färgklick är oväntat enkel att tillaga.

DJURENS RÄTT 1/2015 33

konsument.indd 33 2015-03-05 12:45


KULT UR

Nina Färdig, alias Förortsmorsan, är en till synes normal morsa som lever veganskt i en Stockholmsförort med maken Daniel och barnen Nika (9 år) och Alvar (6 år). Nina driver det djuretiska skoföretaget Green Laces. Om tid blir över går hon på punkspelningar, bakar bröd, läser romaner om kärva tider eller skriver matrelaterade mejl till barnens skola.

FOTO

: AN

NA

DR

vN

ik

”Mamma, nu harjag tre miffogrejer”Jag tror aldrig att jag älskat dig så mycket som jag älskar dig just nu. klockan är halv två på natten och jag har kommit för att sticka ett hål i din arm och kontrollera ditt blod. Din fot har hamnat utanför täcket och jag ser att fotryggen har tunnats ur. Babyfettet är borta och skelettet syns som på en vuxen människa. Du är en stor tjej nu.

För ett par månader sedan fick du diagnosen diabetes typ 1. Du har nu ett livslångt funktionshinder som ändrat din, och min, vardag ganska radikalt. Du är tapper och positiv som alltid, jag imponeras av hur snabbt du kom in i de nya rutinerna och hur ansvarsfullt du beter dig. Jag som alltid brukar säga åt dig att inte vara så förbannat ordentlig och önskar att du aldrig ska börja mangla kökshanddukar, för tro mig, inget blir bättre av att du försöker pressa ut skrynklor. Det är inte i knölig bomull som de verkliga problemen sitter. När det gäller din nyupp-täckta sjukdom kan vi dock inte vara slarvmajor utan måste hålla koll. Utmaningen nu ligger i att inte låta sjukdomen ta över hela vår vardag. vi håller koll på blodsockret varannan timme, men däremellan tänker vi på annat och du är mycket bättre på det än mig, men jag försöker hålla oron inom mig. Försöker hålla snattran helt enkelt.

En autoimmun sjukdom, som diabetes är, tar ofta gärna sällskap av en annan autoimmun sjukdom och till veckan ska du göra en gastroskopi. Läkarna misstänker att du är glutenintolerant och vet du, det gör jag med. Jag tror på barns intellektuella förmåga och jag tror på rak kom-munikation, men urk vad det bar emot att berätta för dig om just det här. Glutenintolerans är heller inget vi kan vifta bort, för en ignorerad glu-tenintolerans kan medföra andra allvarliga hälsotillstånd. Jag tänker att jag är glad ändå. Glad för att du fått sjukdomar som är behandlingsbara och som vi kan anpassa oss efter. Men när jag ser hur du vid frukosten blir inåtvänd och funderar i tysthet, så smärtar det mig ändå.

– vad tänker du på, Nika?– Äsch.– Jo snälla, säg.– Jag tänker att vi har det så bra här hemma med vår stjärnfamilj och

så. De som fattar. Men haja i skolan, mamma! Då har jag TRE miffogrejer! Jag är den enda veganen, eller eh okej, vi är tre nuförtiden, men så har jag diabetes och nu är jag kanske också glutenintolerant. Superannor-lunda!

vi pratar länge om vad det är att vara annorlunda och vad som är läs-kigt med det. vi pratar om vad vi skulle kunna förändra och hur vi som familj kan bidra för att skolan bättre ska kunna möta dina behov. Jag babblar och babblar i ett försök att få dig att våga följa din egen inre röst (där det faktiskt ingår att du ska strunta blankt i vad jag tycker om vilken mat du av etiska skäl ska välja i skolmatsalen) tills du plötsligt säger:

– Mamma, lugna dig. Jag vet att jag har det bra och är egentligen inte så orolig. kan jag få ladda hem ett nytt spel på din telefon nu?

Förortsmorsan

Titel: inget kött på benenAv: Axel LilliestråleFörlag: Books on Demand, 2014

Boken ger läsaren allt från recept till näringslära (faktagranskad av kåre Engström) och argument till varför vi bör välja vego. Det sista kapitlet heter ”Sociala dynamiker”, som innehåller det mest personliga berättandet vilket jag uppskattar. kapitlet innehåller ett väldigt fint resonemang om vad det innebär att vara vegan som kompletterar tidigare fakta i boken.

Titel: Tänk på djurenAv: Tiina RantanenFörlag: vulkan, 2014

För de yngsta läsarna finns denna bok med färgglada bilder och rim, som ibland kräver lite tungvrickning för att låta rimmande. Författaren vill få barn att tänka efter kring djur och deras villkor, allt från minken till daggmasken – vilket både är sympatiskt och en svårighet. Det är lätt att veta vad vi ska göra för att inte kliva på daggmasken, men lite svårare för barn att hantera människors

djurhållning. Men att starta ett samtal mellan barn och förälder om djuren är ju minst lika viktigt tänker jag.

Titel: katter på Gran CanariaAv: Lilly BengtssonFörlag: Typografia AB, 2014

Boken är skriven av 92-åriga Lilly Bengtsson och handlar precis om vad den heter – katter på kanarieöarna. Lilly skriver om hur bra ett kattliv kan vara men också om hur mycket dåligt de utsätts för, även i ett paradis som kanarieöarna. För den som är engagerad i katters öde är detta en bok som både inspirerar och ger en stunds avkopplande läsning.

Boken soM dennya BloggenNya former för publicering har gjort bokutgivning enklare än någonsin. Djurens Rätt har läst tre böcker utgivna av tre olika djurvänner som vill ge djuren en röst.

I drygt två decennier har boken varit verktyget för den som vill göra sin röst hörd. Stafettpinnen räcktes över till bloggen, många djurrättsaktivister skrev plötsligt bloggar om recept, recensioner och de frågor som låg närmast hjärtat. En del menar att bloggens storhetstid har passerat och att andra sociala medier tagit dess plats. Men kanske ser vi samtidigt en annan utveckling där den längre texten i bokformatet är den nya bloggen? i dag är det lättare än någonsin för alla att ge ut en bok, om de stora förlagen säger nej finns tjänster som erbjuder oss att bli författare.

text: Peter Nilsson

serverade kött– ställde in spelning30 år har gått sedan The Smiths släppte det ikoniska albumet Meat is Murder. Frontfiguren Morrissey är nu soloartist och hans ståndpunkt i djurrättsfrågan

är glasklar. i februari stod det klart att han ställde in en konsert i Reykjavik till följd av att arrangören vägrade gå med på kravet på vegetarisk

matservering under spelningen.– Jag älskar island och har sett fram emot att återvända, men jag

vill inte befatta mig med arrangörernas kannibalistiska, blodtörstiga köttätande, kommenterar Morrissey.

kultur.indd 34 2015-03-05 12:47

35

Intressant men galet tunglästBokrecensenten kämpar förgäves med krånglig bok i ett intressant ämne.Antologin ”Political Animals and Animal Politics” (Palgrave MacMillan, 2014) pockade på mitt intresse av två anledningar. Dels titeln: djur och politik är ett väldigt spännande område. Men även för att Djurens Rätts tidigare förbunds-ordförande Per-Anders Svärd är en av de som har bidragit med ett kapitel till boken, som har Marcel Wissenburg och David Schlosberg som redaktörer.

När boken damp ner på hallmattan insåg jag genast att jag var ute på djupt vatten. Detta är ingen enkel bok som fungerar som lättsam lektyr. Det är en akademisk bok som förvisso diskuterar det spännande ämnet om vad djurskydds- och djurrättstanken har för inverkan på politiken, liksom vad politiken kan och bör göra för djuren – men som ändå inte är helt lätt att ta sig igenom.

Det kan till och med hända att jag skummade igenom en del kapitel... Men jag stannade till lite extra på bland annat Simon Otjes kapitel om poli-tiska partier för djuren och vilken inverkan dessa kan ha på den politiska debatten om djurfrågor. Ett kapitel för personerna bakom Djurens parti att inspireras av.

Per-Anders Svärd skriver i sitt kapitel ”Slaughter and Animal Welfarism in Sweden 1900-1944” om hur tidigare politiska steg för att stärka djurskyddet i Sverige (med etablerandet av slaktlagen 1937 och en ny djurskyddslag 1944) i själva verkat inte ska hyllas som några framsteg. istället ifrågasätts lagarna för att de möjliggjorde att exploaterandet av djur ökade i omfattning, med djurskyddet som ursäkt.

Peter Nilsson


KULT UR

”Vi är stolta över djurrättsidéerna”De gör hajpad hardcore och är nu aktuella med nytt album. Anchor är dessutom engagerade djurrättsfö-respråkare, möt gitarristen Mattias Rasmusson inför den stundande världsturnén.

Sedan starten 2007 har de gjort sig ett namn bland fans av hardcoremusik världen över, i april släpps deras fjärde album Distance & Devotion.

– Det känns sjukt skönt att skivan är på väg. vi har lagt en hel del tid och massor av hjärta på att skriva och spela in den. Nu vill vi bara komma ut och spela live igen, säger gitarristen Mattias Rasmusson.

Medlemmarna i Anchor är dessutom djur-rättsförespråkare. De har flera samarbeten med Djurens Rätt i bagaget, Mattias understryker att bandet vill erbjuda mer än bara takt och ton.

– Djurrättsidéerna är något vi är stolta över och gärna delar med oss av, både i låtar, på scenen och i möten. vi väntar inte på att saker ska komma till oss. Det enda som behövs är en bra idé så kör vi!

Med fler än 450 spelningar i över 40 länder är Anchor en av Sveriges mest beresta musikgrup-per, vilket gjort att de hittat flera veganska pärlor i världen.

– Huvudbehållningen för mig har alltid varit att få testa nya saker och träffa peppade veganer världen över. i Europa är Yellow Sunshine i Berlin

ett burgarhak vi alltid stannar till vid när vi är i stan. Zeus, även det i Berlin är en grymt bra pizzeria som var tidiga med vegansk ost. När vi spelar i Hamburg går vi alltid till en glassbar i St Pauli. Jag minns aldrig namnet, men alla i områ-det känner till det. Nyss var vi på en nyöppnad restaurang i Zürich som heter Elle’n’Belle. Är du i Schweiz, kolla in den!

Anchor är ett av få svenska band som turnerat i den indonesiska övärlden, trots detta har de passerat under medias radar.

– Det är förmodligen för att vi spelar icke-kommersiell musik och att vi gör allting själva, allt från att ordna med turnéer till att släppa skivor. vi har inte förlitat oss på stora skivbolag och det gör att vi inte behöver kompromissa med vårt budskap. Det innebär samtidigt att vi inte har draghjälp av skivbolagens PR-maskiner. Men vi har aldrig känt något behov av det, utan vi har hittat våra egna vägar och det har tagit oss ett par varv runt jorden nu.

Resan fortsätter för Anchor. i april väntar tio spelningar i kina och i maj gör de tio spelningar i Europa.

text: Benny Andersson

Anchor träffar pep-pade veganer värl-

den över och hittar de bästa veganhaken.

läs mer och vinn Läs en längre version av intervjun på vår blogg www.djurensratt.blogspot.se och var även med och tävla om fem exemplar av Anchors Distance & Devotion.

kultur.indd 35 2015-03-05 12:48

36

RestaurangGló & HeilsuhúsiðLaugavegur 20bUnder ledning av hälsokocken Solla Eiríks, känd från isländsk morgon-Tv som ”green girl”, är Gló ett ypperligt exempel på hur till och med en karg Atlantö har råvaror som passar en vegansk raw-diet. ”island har naturligt en stor mängd grönsaker, nötter, frön, havsgrönsaker och superfoods”, förklarar Eiríks och avslöjar att hennes egen favorit är fermenterad rödbeta. Gång på gång omnämns Gló som det allra bästa veganalternativet i stan, och ingredienserna är så färska att matsedeln dagligen ändras. På bottenvåningen ligger välsorterade hälsokos-ten Heilsuhúsið med smoothie- och juicebar, perfekt för picknickkorgen när du beger dig ut på isländska äventyr.

RestaurangGrænn KosturSkólavörðustígur 8”Det gröna alternativet” är till skillnad från Gló 100 procent vego och den riktiga pionjären i Reykjavík. Restaurangen har legat på samma adress i snart 20 år. vitt mjöl, raffinerat socker och jäst är helt uteslutet ur matlagningen, mjölk används mycket sparsamt och ekologiska råvaror står högt i kurs. Dagens rätt serveras med någon variant av kolhydrater, sallad och sås liksom dagens soppa serveras med bröd och hummus. Det finns också en fast meny med flera varma rätter att välja mellan. Minst ett alternativ är alltid veganskt, ofta fler. ”vi har stammisar som kommer varje vecka för att äta vår berömda spenatlasagne”, berättar restaurangchefen

Jóhanna Jónasdóttir som själv blev vegetarian efter att ha börjat jobba här.

KaféGarðurinnKlapparstígur 37Det Garðurinn går miste om i storlek tar de med råge igen i god mat. Den pyttelilla serveringen, som mer liknar ett kafé än en restaurang, är ett av de bästa alternativen för djurvänner i Reykjavik. Dagens special och dagens soppa är alltid goda alternativ som serveras med dinkel-bröd och hummus. Resten av rätterna justeras veckovis och tar inspiration från hela världen. Eller vad sägs om turkisk bönsoppa, mexikanska basilikaburritos eller karibisk kokosgryta? Undertecknad har njutit gott av allt det där vid olika tillfällen. inte sällan är hälften av maten veganskt.

GlassbarÍsbúðin ValdísGrandagarður 21Högst bland islänningarnas fritidsintressen står badande och glassätande. Flera glassbarer har öppet till 23-snåret alla dagar i veckan, allra populärast just nu är Ísbúðin valdís i det trendiga hamnområdet. På valdís, en ordlek mellan namnet valdís och det faktum att glass heter ”ís” på isländska, lagas gelaton och sorbeterna i butiken, våfflorna är givetvis också hembakade. Citron och lakrits är stående inslag, medan övriga fantasifulla sorter ofta skiftar. Håll utkik efter det berömda v:et intill smaklistan för de veganska alternativen – och kom med tid och tålamod, kön är alltid lång.

KULT UR

text och foto: Linda iliste

Tips:Reykjavik är inte stort, men det dyker upp nya restauranger, barer och butiker titt som tätt. Plocka därför upp engelsk-språkiga The Reykjavik Grapevine när du dimper ner. Tidningen kommer ut varannan vecka och har ett uppdaterat kalendarium som innehåller allt från stans happenings till happy hours.

koll på menyerna: Flera ställen som serverar kött har icke-animaliska alternativ. På kryddlegin Hjörtu (Hverfisgata 33, Skúlagata 17) finns välförsedd salladsbar och härligheter som jordnötsstek och vegetarisk lasagne, kaffi Babalú (Skólavörðustígur 22) serve-rar chili sin carne och vegansk morots-kaka, halva menyn på C is for Cookie (Týsgata 8) är vegetarisk med minst en vegansk soppa och ett veganskt bakverk dagligen. På dessa slipper du också inredning med läder, fiskfjäll och dylikt som många traditionella restauranger envisas med.

Många restauranger envisas med animalisk inredning, men undantag finns.

Vegoreko i ReykjavikInhemskt och lokalt är en het trend i Islands huvud-stad Reykjavik. Men det kan också kännas hopplöst på en ö långt uppe i norr där fisk och lamm dominerar på restaurangerna. Tack och lov bubblar djurvänliga alter-nativ under ytan.


kultur.indd 36 2015-03-05 12:48

Djurens Rätts Shop Medlemmar har 15 % rabatt

Klistermärke

T-shirt Respekt Röd t-shirt. Insydd och rak modell. Ekologisk bomull.

Armband Blått armband med texten Alltid på Djuren Rätt sida www.djurensratt.se Med detta armband kan du stödja oss och samtidigt få något litet tillbaka.

*Ej medlemsrabatt då det räknas som gåva.

Pris för ickemedlemmar 12 kr.

Pris för ickemedlemmar 235 kr.

Nyhet!

10 kr 50 kr*

200 kr

För hela utbudet i Djurens Rätts Shop besök www,djurensratt.se/shop

Där finns även information om hur du hämtar rabatt-koden som ska anges för medlemsrabatt.

Fraktkostnad på 35 kr tillkommer (handla för 750 kr – få fri frakt). Du kan också ringa 08-55591400, faktureringsavgift på 29 kr tillkommer på telefonbeställningar.

För hela utbudet i Djurens Rätts Shop besökwww.djurensratt.se/shop

Där finns även information om hur du hämtar rabattkodensom ska anges för medlemsrabatt.

Fraktkostnad på 35 kr tillkommer (handla för 750 kr – få fri frakt). Du kan också ringa 08-555 914 00, fakturerings-avgift på 29 kr tillkommer på telefonbeställningar.

Blått armband med textenAlltid på djurens sidawww.djurensratt.seMed detta armband kan dustödja djurrättsarbetet och samtidigt fånågot litet tillbaka.

*Ej medlemsrabatt då det räknassom gåva.

Kan du höja din månadsgåva med 25 kr per månad?Om du redan är månadsgivare men vill hjälpa oss att göra ännu större skilllnad för djuren.

Sms:a ”HÖJ25” + ditt personnummer till 72 901

Stort tack för ditt stöd!

PÅ DE JAGADES SIDA

www.jaktkritikerna.se

Hjälp till att minska det lidande som jakten utsätter levande, kännande djur för. Vi är den enda organisation i Sverige som helt koncentrerar vårt arbete på problemen i

samband med jakt.

Bli medlem och ställ dig på de jagades sida!

annons.indd 37 2015-03-05 12:16


Fa mil jedjuren

Hjälp har under från oktober 2014 till och med januari 2015 givits till:

Katten Sally hittades övergiven på ett lager vid cirka tio veckors ålder, senare visade det sig att hon hade ett hjärtfel som krävde veterinärbehandling. Semlan är en katt som omhändertagits av polisen på grund av vanvård och var i behov av operation av båda öronen på grund av polyper, kronisk infek-tion och inflammation. Katten Musse som behövde munsaneras på grund av tandsjukdom. Mitte är en katt som förgiftades av avmaskningsmedel och gick inte att rädda. Hunden Dizza var med om en trafikolycka som krävde akutsjukvård på grund av stor sårskada på bröstkorgen. Blandrashunden Nero omhändertogs av polisen på grund av vanvård och var i behov av en armbågsoperation. Agnis är en omplaceringshund med långt gånget högt tryck i ögat, operation med borttagande av det skadade ögat krävdes. Kakan är en omplaceringshund med en svårt skadad öronlapp som krävde amputation. Simson är en katt som blivit skjuten och behöver regelbundna kontroller. Flertal återbesök med före detta hemlösa katten Olle som bland annat fått en öppen böld på höger kind. Katten Diesel med akut förstoppning som krävde inläggning. Katten Majken som råkade ut för en fallskada med benfraktur och krossad led. Benet gick inte att rädda, en amputation fick göras. Operation av hunden Pascalles snabbväxande tumörer. Utredning av hunden Pontus hud-problem och klåda. Katten Gizmo som fått dålig aptit, rosslar i andningen, är trött och osocial vilket inte var likt honom. Hemlösa katten Smulan med dålig tandstatus. Katten Moosa som slagit av en hörntand som blivit infekterad. Katten Tyson med nedsatt allmäntillstånd. Hittekatten Zigge med tandfraktur som krävde operation. Katten Spice hade en knöl vid ändtarmen som var i behov av operation då han hade stor smärta i samband med avföring. Katten Astrid hade inflammation i munhålan, tandsten och tandfraktur vilket krävde en operation som genomfördes med gott resultat. Valpen Baloo skadade sig allvarligt när han lekte med familjens katter. Han halkade omkull och fick omfattande skador: ett avslitet ligament och flertalet frakturer i sin framtass. Han fick genomgå en komplicerad operation med eftervård och rehabilitering. Hunden Sessan fick en tonsillit som krävde operation som genomfördes och gick bra. Katten Adam fick akut svår andnöd och vätska i lungorna, tyvärr gick hans liv inte att rädda och han somnade in i sin mattes famn. Hittekatten

Asten med skada i framtassen som visade sig vara en bitskada, han mår nu bra. Hittekatten Janne-Lina var i behov av en amputation av svansen som var helt avskalad och infekterad. Katten Ville hade fått problem med sköldkörteln (hypertyreos) och behövde undersökning och behandling. Katten Stumpan hittades utmärglad med tre brott på svansen som hängde ner vid baken på henne, vilket gav problem och smärta när hon skulle sitta ner eller utföra behov. Svansen amputerades och Stumpan trivs utmärkt hos sin upphit-tare där hon får stanna för alltid. Kattungen Lilleman hittades moderlös med för låg vikt, vinglig gång, dåligt aptit, magproblem och kraftigt nedsatt allmäntillstånd. Hans liv gick inte att rädda. Blandrashunden Atlas med kraftig smärtsam hälta. Omplaceringspudeln Calle som hade misskött KCS, det vill säga förändringar i ögats hornhinna och bindhinna orsakade av bristande tårproduktion. Ögat fick opereras bort, Calle är helt återställd. Akut opera-tion av stort ändtarmsbråck hos papillonen Beni. Akut livmoderoperation av amerikanska bulldoggen Vilda. Efter månaders lockande, matande och träget arbete kunde hemlösa katten Moses fångas in. Han var i behov av en medi-cinsk undersökning, när den var avklarad fick han ett föralltidhem hos sin upphittare. Buci är en pigg, glad och frisk hund bortsett från att han fått änd-tarmsbråck som krävde operation. Katten Stella behövde en munsanering. Den cirka tolv veckor gamla moderlösa kattungen Stjärnnos hittades kraftigt allmänpåverkad och nedkyld. Hon är helt återställd och bor hos sin hjälpare. Akut livmoderoperation av hittekatten Pricken. Vård åt omplaceringshunden Bängt. Påkörd hund vid smitningsolycka med ortopediska skador som krävde operation. Gråstarrsoperation av hunden Toffie. Kattungen Viola hittades nedfrusen, hungrig och med dödliga förgiftningssymptom. Hon fick vård och behandling, är nu återställd och bor permanent hos sin upphittare. Akut operation av livmoderinflammation av hunden Röding. Akut operation av kaninen Kalle som fått svansen bortbiten av hund. Munsanering av katten Misse. Behandling av akuta öronsmärtor hos katten Musse. Akut behandling av skadat ögonlock hos hunden Diza. Munsanering av katten Mercedes. Behandling av katten Pieps som slutade äta och dricka och drog sig undan. Operation av bruten tass på hemlösa hunden Dino.

38

Chickas Minnesfond Pg 90 00 63 – 9 Chickas Minnesfond är många gånger den enda livlinan för vanvårdade och sjuka djur. Fonden ger djur den hjälp de behöver när deras liv är som mest bräckligt och utsatt. Chickas Minnesfond ger djur nödvändig hjälp och ger dem livet tillbaka. Du kan hjälpa fonden genom en gåva. Vi tackar er varmt för alla gåvor små som stora, de gör vår hjälp möjlig.

Information om Chickas Minnesfond finns på www.djurensratt.se/chickas-minnesfond

Inkomna gåvor2014-10-01 – 2015-01-31

123 461 kronor inklusive riktade gåvor.

Utbetalningar2014-10-01 – 2015-01-31

135 210 kronor

Äntligen värme och trygghetStjärnnos är en liten kattunge som hittades kraftigt allmänpåver-kad och nedkyld tillsammans med sina syskon, de var i akut behov av veterinärbehandling.

Mamman hittades död. Stjärn-nos fick vård och behandling, är

nu helt återställd och har fått ett föralltidhem hos sin upphittare. Alla hennes kullsyskon har också fått permanenta hem. På bilden är Stjärnnos tillsammans med sin nya syster Pussi, som ni kan se kommer de mycket bra överens!

Siw Ågren

Lyckligt slut för de övergivna kullsyskonen.

Fonden är i första hand till för veterinärvård av hemlösa djur som hittas skadade och

sjuka. För djur som lever i en familj kan fonden endastundantagsvis ge hjälp.

FOTO

: PR

IVAT

familj.indd 38 2015-03-05 12:31


Fa mil jedjuren

TILL MINNEVill du minnas din vän?

Gå in på www.djurensratt.se/minnesannons. Du kan även skicka

bild och en kort text (max 300 tecken) till

[email protected] eller till Djurens Rätt, Box 2005,

125 02 Älvsjö.En annons kostar 300 kr.

Pengarna går till Djurens Rätts arbete. Betala till pg 90 10 87-7,

märk med ”Minnesannons i tidningen” och djurets namn.

Senast den 4 maj behöver

vi annonsmaterialet.

12 januari 2015

BAMSENow I miss you more than I can take

And I will surely breakAnd every morning that I wake

God, it’s the sameThere’s nothing more to it,

I just get through it.

Emelie & Rasmus

okänt

FLINGAN Älskling vi saknar dig så!

Erika, Sötnos, Cassim

14 april 2002 – 6 oktober 2014

ULFNu har du gått över Regnbågsbron, där

din bror Ubbe och kompisen Benny väntat.

Där ni blir unga och friska igen.Så lek allt ni kan, tills vi alla en dag

möts igen.”Those we held in our arms for a little while, we hold in our hearts forever.

Forever loved forever missed.”Kompisarna Betty, Babsan, Brolle

Dina mattar

25 juli 1998 – 5 december 2014

RINTITack för den finaste vänskap en matte

och husse kan önska! Vi ses i himlen!

23 oktober 2000 – 12 december 2013

ALFONSÄlskade Alfonso, kungen av Fröö!

Vår mästerjägare och glädjespridare. Tack för all din kärlek som du så generöst

delade med dig av till alla. Du kunde verkligen konsten att leva fullt ut. Att få vara

din matte och husse var en verklig gåva.

4 juni 1995 – 7 januari 2014

DIESELEtt år av sorg, saknad och längtan.

För alltid oändligt älskad.Du vilar under rönnen,

där sjunger fåglarna för dig.Du vilar under ljuset,

i mörkret lyser det för dig.Du vilar i mitt hjärta,

där lever minnena av dig.Du kära lilla Diesel,

jag glömmer aldrig, aldrig dig.Din matte Kerstin

10 april 1998 – 27 december 2014

GRETA

15 augusti 1998 – 22 oktober 2014

SVEASå älskad, så saknad av alla

Sov i ro älskade vän

14 april 1998 – 31 oktober 2014

BIMBO ”BODIL”Vår käraste älskade Bimbo har lämnat oss. Vi saknar dig och tackar dig för all den kärlek och alla fina stunder vi fått.

Hoppas att du leker på de gröna ängarna i vovvarnas egen himmel och att vi ses igen. Du finns alltid med oss.

Vi glömmer dig aldrig.

Johan, Stina, Karin, Tommy, Hans och alla andra vänner som saknar och

älskar dig

22 april 2001 – 24 november 2014

STELLATack för allt Stella!

Sorgen river i mitt bröst och sedan du lämnade mig gör det ont att andas. Jag

saknar dig så mycket min lakritsmuffin. Min bästa vän. Min trygghet. Min

älskade mumskorv. Min bästa älskling. Min puffla.

Martina, Johan och Bertil samt många fans

6 maj 1998 – 26 december 2013

HAMPUSSÄlskade Hampelampe!

Vår livsnjutare och familjefader.Tack för all din kärlek och outtröttliga

omsorg om oss alla. Som vi kämpade… men kärleken segrade

vår finaste ängel!

Vi tröstar oss med att bästa vännerna är tillsammans men ni fattas oss…Störst av allt är kärleken, den ovillkorliga!

Älskar er!Matte och Husse

Fiddelie, Elvira, Esmeralda och Tindra.

familj.indd 39 2015-03-05 12:31

40

Fa mil jedjuren

Valpen Baloo lekte med familjens katter, halkade och fick omfattande skador, bland annat ett avslitet ligament och ett flertal frakturer i sitt framben och ena tass. Vid återhämtningen drabbades han av nästa bakslag: osteochondros. HANS FRAkTURER och ligaments-skador krävde specialistvård, Baloo blev remitterad till ett regiondjursjukhus där han lades in med smärtlindring och operation dagen efter. Förutom den svåra operatio-nen krävdes dagliga besök närmaste tiden efter utskriv-ningen. Han fick först gå med gips, därefter en yttre skena och fortsatta täta kontroller.

PARALLELLT MED DETTA för att kunna bli helt återställd, fick Baloo behandling av

sjukgymnast – en behandling som fortfarande pågår. Flera gånger i veckan simmar han, får laserbehandling och ligger på vibrationsplatta för att musklerna ska slappna av. Baloo började återhämta sig och leklusten kom tillbaka. Plötsligt började han halta kraftigt på andra frambenet. Det visade sig att han har osteochondros vilket är en tillväxtrubbning i ledbrosken, som kan drabba hundar som växer. Det är broskvävnad som lossnat och orsakar

inflammation i leden. Det underliggande skelettet expo-neras och broskytan skaver mot skelettet. Det är mycket smärtsamt för honom. I skri-vande stund ligger Baloo åter på operationsbordet med ett specialistteam i ortopedi runt sig. Efter utskrivning kommer han att behöva fortsatt längre tids rehabilitering med hjälp av sjukgymnast.

BALOO äR FöRSäkRAD, men redan efter första operationen var taket nått och överskridet.

Han är i dag åtta månader gammal och är en älskad familjemedlem. Även om han har en lång tid framför sig med omvårdnad och rehabili-tering så är hans prognos god och livet ska på sikt kunna bli helt normalt. Vill du öppna ditt hjärta och ge en gåva till Baloos operationer och reha-biliteringskostnader? Plusgirot är 90 00 63-9, skriv Baloo vid inbetalningen. Eventuellt överskott går till andra djur i behov av hjälp.

Siw Ågren

Dubbel maximal otur för busiga Baloo


Han är bara åtta månader och har en lång rehabili-tering, men kan bli helt frisk.

Baloo är försäkrad, men avgiftstaket nåd-des snabbt.

FOTO

: PR

IVAT

Hjälp henne att se igenPIPPI äR EN UNGkATT på ungefär sju månader som räddades från gatorna i spanska Tor-remolinos. De svåra ögonin-fektionerna hade gjort henne blind, hon var undernärd, hade öronskabb, loppor och var full av mask. Som hemlös var hon chanslös.

öMSESIDIG käRLEk uppstod med upphittaren och det beslutades att hon skulle få komma till Sverige i decem-ber. Alla formella åtgärder för införsel till landet gjordes, vid försäkringen fick hon reserva-

tion för ögonsjukdomar. Pippi har återhämtat sig fysiskt till fullo förutom att hon är blind. Hennes humör och energi blir bättre men när hon försöker leka springer hon in i väggar, dörrar och möbler.

HENNES PUPILL OCH iris började plötsligt anas och Pippi togs till ögonspecialist. Det visade sig att hon har kronisk uveit, vilket är en inflammation i ögats inre delar som kan ge upphov till svåra symptom

som gråstarrsutveckling, nät-hinneavlossning, blodpropp och påverkan på synnerven.

DET ENA öGAT går inte att rädda men det andra kommer san-nolikt att kunna åtgärdas så hon blir seende igen. Allt till en kostnad av cirka 30 000 kronor. Genom en gåva till Chickas minnesfond kommer du att förändra Pippis liv, PG 90 00 63-9, skriv Pippi vid inbetalningen. Eventuellt överskott går till andra djur i behov av hjälp.

Siw ÅgrenEn operation kan ge henne synen tillbaka.

FOTO

: PR

IVAT

familj.indd 40 2015-03-05 12:32

Som medlem i Djurens Rätt ger vi dig ett extra bra pris på en prenu-meration av tidningen VEGO.3 nummer - 129 kr (ord. 159 kr) 6 nummer - 239 kr (ord. 298 kr)

Sveriges första och största vegetariska mattidning

Medlemspris

Grön mat när den är som bäst, från vegofierade klassiker till nya favoriter.

Ta del av erbjudandet genom att gå in på www.vegomagasinet.se/djurensratt.Gäller tom 150630.

Du har väl inte glömt att förnya ditt medlemskap för 2015?

” Jag är medlem för att djuren saknar en röst. Så som djurindustrin ser ut behöver de verkligen en och Djurens Rätt ger dem den rösten.”

Fredrik Hedenus

annons.indd 41 2015-03-05 12:16


åsikt er På Djurens Rätts åsiktssida publicerasdebattinlägg och insändare. Skriv ditt hjärtas mening

Post: Tidningsmakarna / Djurens Rätt, Pelikansgränd 2, 111 30 Stockholm Mejl: [email protected]

En självisk showför människan

Köttkännedom har gått förlorad

BjöRnMaMMan IDun och hennes små nallebjörnar filmas live dygnet runt. Kameraövervakandet är inte något som de direkt tar någon skada av. Inblicken i deras liv är helt makalös. Du kan sitta länge och titta på hur Idun rör sig och tar hand om sina små. Med varsam tass och nos samlar hon halm, så barnen ska få det mysigt och varmt. Jag slås av hur vårdande Idun är. Som människa skulle hon jobba på BB och definitivt göra succé inom äldrevården. Dygnet runt i tre månader gosar Idun runt med sina små. Anknytningen är beundransvärd. De skapar oerhört starka

band till varandra, något som i normalfallet pågår tills nallarna blir 1,5 år. Hoten är många i det vilda, i fångenskap är det ett faktum. För när björnbarnen inte längre är söta nallar så avlivas de. Inte för att de är sjuka, utan för att de slutat vara gulliga barn. Så insemineras Idun igen, går i idé igen, filmas igen, föder ungar igen, som dödas igen och igen och igen. Och det bara för att människor och deras barn ska lära sig om hur djur i bur gör. Bebisboom på djurpark = dödsdömda djurungar.

Att gå emellan en björnhona och hen

nes ungar ute i det vilda kan inte vara högst upp på någons önskelista. Men när så sker, för det sker ibland, är utgången att mamman och hennes nallar dödas av jägare, eftersom hon anses aggressiv. Det är ett dyrt pris hon betalar. Och om du ser filmen med Idun, hoppas jag att du förstår att hon knappast är en arg typ, utan hon värnar bara om sina små – som vilken morsa som helst.

Naturen är måhända grym, men den är inte beräknande.

Lilian Bäckman

DE SEnaStE åREn har forskare och dietister enats om att det inte är nyttigt att äta för mycket kött. All information finns bara en sökning bort, vetenskapen rekommenderar dig att äta maximalt 500 gram rött kött per vecka. Trots dessa rekommendationer har svenskens köttkonsumtion stadigt pekat uppåt sen 90talet. Viss statistik tyder på en mindre minskning de senaste åren, men långt ifrån den utsträckning som skulle krävas för dagens rekommenderade köttätande. Forskarna har alltså klargjort näringsaspekterna, men de etiska frågorna kvarstår.

De flesta svenskar handlar idag sin mat i mindre eller större matvarubutiker. I dessa butiker exponeras sällan eller aldrig ursprunget till de köttbitar konsumenten hittar i köttdisken. Det närmaste

konsumenten kan komma ursprunget är en tecknad sprängskiss med de olika ätbara delarna på ett nötkreatur. Detta avståndstagande från den blodiga och sällan vackra köttbranschen tyder på att något är snedvridet. Begrepp som ursprungsmärkning och närproducerat att den svenska konsumenten vill känna till ursprunget till den köttbit hen väljer att lägga i sin varukorg. Men frågan är i hur stor utsträckning? Skulle köttkonsumtionen i Sverige öka eller minska om fler kände till vad som händer med ett djur innan det förpackas i ett plasttråg?

tänK DIg följanDE: för att kunna handla en fläskkotlett behöver du som konsument passera igenom grisslakteriet innan du kommer fram till köttdisken, där de olika

ätbara delarna på grisen finns paketerade. Du måste se hur grisen leds in, hur den skjuts i pannan, snittet som läggs över strupen, blodet som rinner ur dess kropp när den hängs upp på en köttkrok och slutligen själva styckningen. Skulle du fortfarande vilja handla den där fläskkotletten?

Lika lite som du inte kan njuta av din vältränade kropp utan att träna borde du heller inte kunna njuta av en god köttbit utan att ha sett in i ögonen på det djur som gav dig den. Köttbranschen arbetar idag på ett sätt som för mig känns väldigt märkligt och icke förtroendeingivande. Lite som att fuska i skolan: du får ett snyggt slutresultat, men du vill gärna dölja förarbetet.

Erik Horned

Vem har burat in dig?Aldrig, för nån, ok!

Varför har detta skett?Detta är inte rätt!

Varför ska du lida?Allt för ditt sköna skinn?

Ett kort, förfärligt liv.Bättre att dö av kniv.

Pär-Eric Hemmingsson

Vem har buratin dig?

”Bebisboom på djurparkinnebär dödsdömdadjurungar.”

åsikter.indd 42 2015-03-05 14:05

Gör skillnad för djuren – även i framtidenDjurens Rätts arbete gör skillnad för djuren. Genom att testamentera till Djurens Rätt kan du bidra till vårt arbete även i framtiden.

För mer information om testamenten och Djurens Rätts arbete, kontakta Liv Linder:[email protected] 95 80www.djurensratt.se/testamente

annons.indd 43 2015-03-05 12:17

www.raddadjuren.se

Du kan ge bortett medlemskap via webben

www.raddadjuren.se/medlemeller ring 08-555 914 40

så hjälper vi dig.

Medlemskapetkostar bara 100

kr och då ingår enprenumeration på

klubbens egentidning.

Rädda Djuren-klubbenär Djurens Rätts klubb

för barn mellan 0-13 år!

Djurens Rätt tycker att det är viktigt att lära barn om djur.Rädda Djuren-klubbens material hjälper barn att utveckla sinempati för alla levande varelser. Vi tror att kunskap och intresseleder till respekt och medkänsla. Därför finns Rädda Djurenklubben. Rädda Djuren-klubben är alltså Djurens Rätts klubb för barn upp tilloch med 13 år. Det är klubben för barn som älskar djur! Alla klubbmedlemmar får tidningen Rädda Djuren Klubbnytt som kommer fem gånger varje år. I tidningen får barnen lära sig om roliga,spännande och smarta djur. De får goda recept och kluriga pyssel.

Posttidning B

Om du behöver adressändra, se omstående sida.

Var med och skapa ett djurvänligare samhälle som Djurfadder i Djurens Rätt. Då stödjer du djuren med ett valfritt belopp varje månad via autogiro. Som tack för din hjälp får du en Djurfadder-premie.

Bli Djurfadder!

Fyll i Djurfadder-anmälan här nedan och skicka den portofritt till: Djurens Rätt, Svarspost, 120 169 300, 125 20 Älvsjö

Tack för ditt stöd!

Jag har fyllt 18 år och blir Djurfadder. Som premie väljer jag:

D412D

Svart kasse av ekolo-gisk och rättvisemärkt bomull med korpmotiv och Djurens Rätt logo i vitt.

”Djurens Rätts bästa recept”: vår lyxiga kokbok med succé-recept för både fest och vardag.

”Tankar om djur och människa” av Ingegerd Erlandsson, chef redaktör för Djurens Rätt 1990–2005.

Foto: Author’s Image

Vit tröja med tryck och med Djurens Rätt logo på armen, tillverkad av 100% ekologisk bomull. Insydd: Rak: Storlek: S M L XL

Namn:

Postadress:

Personnr (10 siffror, krav från Bankgirocentralen):

Tel:

Jag godkänner villkoren för autogiro (angivna nedan)

Mitt månadsbidrag via autogiro är: 500 kr 100 kr 50 kr Annat belopp (från 25 kr):

Jag är redan medlem i Djurens Rätt. Medlemsnummer (se adressetikett):

E-post:

Min banks namn:

Clearingnr:

Kontonr:

Beloppet överförs den 28:e varje månad. Betalningsmottagare: Djurens Rätt, Gamla Huddingevägen 437, Box 2005, 125 02 Älvsjö. Bankgironr: 631-8620. Plusgironr: 90 10 87-7. Organisationsnr: 802002-4496.

Ort och datum:

Kontoinnehavarens namnteckning:

Medgivande till betalning via autogiro Undertecknad (”betalaren”), medger att betalning får göras genom uttag från angivet konto eller av betalaren senare angivet konto, på begäran av angiven betalningsmottagare för betalning till denne på viss dag (”förfallodagen”) via autogiro.Betalaren samtycker till att behandling av personuppgifter som lämnats i detta medgivande behandlas av betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmotta-garen, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och Bankgirocentralen BGC AB för administration av tjänsten.Personuppgiftsansvariga för denna personuppgiftsbehandling är betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren samt betalningsmottagarens be-taltjänstleverantör. Betalaren kan när som helst begära att få tillgång till eller rättelse av personuppgifterna genom att kontakta betalarens betaltjänstleve-rantör.

Ytterligare information om behandling av personuppgifter i samband med be-talningar kan finnas i villkoren för kontot och i avtalet med betalningsmottaga-ren. Betalaren kan när som helst återkalla sitt samtycke, vilket medför att tjäns-ten i sin helhet avslutas.

Vad är autogiro?Autogiro är en betaltjänst som innebär att betalningar utförs från betalarens konto på initiativ av betalningsmottagaren. För att betalaren ska kunna betala via autogiro, ska betalaren lämna sitt medgivande till betalningsmottagaren om att denne får initiera betalningar från betalarens konto. Dessutom ska beta-larens betaltjänstleverantör (t ex bank eller betalningsinstitut) godkänna att kontot kan användas för autogiro och betalningsmottagaren ska godkänna be-talaren som användare av autogiro.

Betalarens betaltjänstleverantör är inte skyldig att pröva behörigheten av eller meddela betalaren i förväg om begärda uttag. Uttag belastas betalarens konto

enligt de regler som gäller hos betalarens betaltjänstleverantör. Meddelande om uttag får betalaren från sin betaltjänstleverantör. Medgivandet kan på betalarens begäran överflyttas till annat konto hos betaltjänstleverantören eller till konto hos annan betaltjänstle-verantör.

Definition av bankdagMed bankdag avses alla dagar utom lördag, söndag, midsom-marafton, julafton eller nyårsafton eller annan allmän helgdag.

Information om betalning Betalaren kommer av betalningsmottagaren att meddelas belopp, förfallo dag och betalningssätt senast åtta bankdagar före förfalloda-gen. Detta kan meddelas inför varje enskild förfallodag eller vid ett tillfälle avseende flera framtida förfallodagar. Om meddelandet av-ser flera framtida förfallo dagar ska meddelandet lämnas senast åtta bankdagar före den första förfallodagen. Detta gäller dock inte fall då betalaren godkänt uttaget i samband med köp eller beställning av vara eller tjänst. I sådant fall får betalaren meddelande av betal-ningsmottagaren om belopp, förfallodag och betalningssätt i sam-band med köpet och/eller beställningen. Genom undertecknandet av detta medgivande lämnar betalaren sitt samtycke till att betal-ningar som omfattas av betalningsmottagarens meddelande enligt denna punkt genomförs.

Täckning måste finnas på kontot Betalaren ska se till att täckning finns på kontot senast kl 00.01 på förfallo dagen. Har betalaren inte täckning på kontot på förfalloda-gen kan det innebära att betalningar inte blir utförda. Om täckning saknas för betalning på förfallodagen får betalningsmottagaren göra ytterligare uttagsförsök under de kommande bankdagarna. Betala-ren kan på begäran få information från betalningsmottagaren om antalet uttagsförsök .

Stoppa betalning (återkallelse av betalningsorder) Betalaren får stoppa en betalning genom att kontakta antingen betal-ningsmottagaren senast två bankdagar före förfallodagen eller sin betaltjänst leverantör senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören. Om betalaren stop-par en betalning en ligt ovan innebär det att den aktuella betalningen stoppas vid ett enskilt tillfälle. Om betalaren vill att samtliga framtida betalningar som initieras av betalningsmottagaren ska stoppas mås-te betalaren återkalla medgivandet.

Medgivandets giltighetstid, återkallelse Medgivandet gäller tills vidare. Betalaren har rätt att när som helst återkalla medgivandet genom att kontakta betalningsmottagaren el-ler sin betaltjänstleverantör. Meddelandet om återkallelse av medgi-vandet ska för att stoppa ännu inte genomförda betalningar vara betalningsmottagaren tillhanda senast fem bankdagar före förfallo-dagen alternativt vara betalarens betal tjänstleverantör tillhanda se-nast bankdagen före för fallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören.

Rätten för betalaren att avsluta anslutningen till autogiro Betalningsmottagaren har rätt att avsluta betalarens anslutning till auto giro trettio dagar efter det att betalningsmottagaren underrättat betalaren härom. Betalningsmottagaren har dock rätt att omedelbart avsluta betalarens anslutning till autogiro om betalaren vid uppre-pade tillfällen inte har haft tillräcklig kontobehållning på förfalloda-gen eller om det konto som medgivandet avser avslutas eller om be-talningsmottagaren bedömer att betalaren av annan anledning inte bör delta i autogiro. Betalarens betaltjänstleverantör har rätt att av-sluta betalarens anslutning till autogiro i enlighet med de villkor som gäller mellan betalarens betaltjänstleverantör och betalaren.

annons.indd 44 2015-03-05 12:17

Documents

Tidningen Djurens Rätt #1 2015