Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning ...uu.diva- 514750/FULLTEXT01.pdf · Det består… page 1
Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning ...uu.diva- 514750/FULLTEXT01.pdf · Det består… page 2
Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning ...uu.diva- 514750/FULLTEXT01.pdf · Det består… page 3
Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning ...uu.diva- 514750/FULLTEXT01.pdf · Det består… page 4
Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning ...uu.diva- 514750/FULLTEXT01.pdf · Det består… page 5

Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning ...uu.diva- 514750/FULLTEXT01.pdf · Det består…

Embed Size (px)

Text of Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning ...uu.diva- 514750/FULLTEXT01.pdf · Det...

SamlarenTidskrift fr

svensk litteraturvetenskaplig forskning

rgng 128 2007

I distribution:Swedish Science Press

Svenska Litteratursllskapet

REDAKTIONSKOMMITT:

Gteborg: Stina Hansson, Lisbeth LarssonLund: Erik Hedling, Eva Httner Aurelius, Per RydnStockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel WestinUppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal

Redaktrer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Sderlund (recensioner)

Inlagans typografi: Anders Svedin

Utgiven med std avVetenskapsrdet

Bidrag till Samlaren insndes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 751 26 Upp-sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej bestllda bidrag skall inlmnas i form av utskrift och efter antagning ven digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inlm-ningsdatum fr uppsatser till nsta rgng av Samlaren r 1 juni 2008 och fr recensioner 1 september 2008. Uppsatsfrfattarna erhller srtryck i pappersform samt ett digitalt underlag fr srtryck. Det bestr av uppsatsen i form av en pdf-fil.

Abstracts har sprkgranskats av Sharon Rider.

Svenska Litteratursllskapet tackar de personer som under det senaste ret stllt sig till frfo-gande som bedmare av inkomna manuskript.

Svenska Litteratursllskapet Pg: 5367-8.

Svenska Litteratursllskapets hemsida kan ns via adressen www.littvet.uu.se.

isbn 978-91-87666-25-4issn 0348-6133

Printed in Sweden byElanders Gotab, Stockholm 2007

Carl-Gran Ekerwald, Horatius. Liv och tnkestt. Norstedts. Stockholm 2006.

Den som trodde att Carl-Gran Ekerwalds strv-tg i europeisk litteratur avslutades 2003 med vo-lymen om fransmannen Louis-Ferdinand Cline tog grundligt miste. Projektet Liv och tnkestt rullar vidare. Den katastrofala studie som gna-des Shakespeare (1998) var hittills den som grep lngst tillbaka i historien. Med frbigende av den klassiska grekiska diktningen har Ekerwald nu gnat sina krafter t Horatius med den sjtte boken i serien.

Man kan frga sig varfr valet fallit p just denne Apulienfdde lyriker. Enligt frfattaren r han den mest citerade och mest lskade av de ro-merska poeterna (s. 13, s. 234), vilket mycket vl kan stmma, ven om han inte var s populr un-der sin livstid (s. 20), men r det ett mtt p hans historiska betydelse? I frhllande till sina sam-tida Vergilius och Ovidius under den auguste-iska epoken r hans litterra produktion tmligen blygsam, tta diktsamlingar, inalles 150 poem p 6.000 verser under trettio r. Men nog har Aenei-den spelat en strre roll som overtrffat mnster fr den mer uppskattade episka genren, tmins-tone fram till 1700-talets slut, och betydelsen av Ovidius Metamorfoser som stoffklla fr senare ti-ders litteratur kan knappast verskattas.

Ekerwald vill se Horatius som en modern dik-tare. Han sger det som r till nytta fr livet och representerar en erfaren och sansad rst som kan ge trst i kritiska lgen (s. 12f ), en karakteristik det inte r svrt att hlla med om. Boken bestr av 268 sidor (inklusive frord), frdelade p 27 avsnitt, vilket innebr knappt tio sidor per kapitel. Dr-till kommer att de senare ofta r styckade i under-avdelningar. Det resulterar i en anmrkningsvrt korthuggen, abrupt, hackig och spretig framstll-ning, ett intryck som frstrks av den ofullstn-diga meningsbyggnaden, vilken p gott och ont r Ekerwalds srmrke som skribent. Hr finns ett myller av iakttagelser och ider, men sllan tid och utrymme fr frdjupningar och analyser.

Dispositionen r i huvudsak kronologisk och interfolieras med historiska bakgrundsteckningar,

kulturhistoriska notiser och koncentrerade por-trtt av de ledande aktrerna i det dramatiska in-brdeskrig som ledde fram till republikens sn-derfall. Huvuddragen i levnadsloppet r sedan lnge vlknda. Diktaren fddes r 65 f.Kr. som son till en frigiven slav. (Ekerwald bidrar med in-tressant information om att slavstatus inte nd-vndigtvis innebar lg intellektuell niv.) Faderns omsorg om sonens bildning gjorde att denne sat-tes i goda skolor i Rom och Athen dr han kom i kontakt med Pythagoras och Empedokles spe-kulationer samt Homeros diktning. (Han skrev till en brjan p grekiska.) Senare fljeslagare blev bland annat Platon, Menandros och Archilochos. I Rom och Athen mtte han hgst sannolikt el-ler eventuellt (s. 55, s. 59) ungdomar frn Roms bildade elit, vilket med tiden skulle ha underlt-tat hans tillgng till gruppen kring Maecenas och Augustus. Denna mjlighet har litet senare blivit ett faktum (s. 66). S ansluter han sig till Brutus arm, utnmns till militrtribun och lider neder-lag gentemot Octavianus vid Filippi. Den forne republikanen bendas av segerherren och ingr i fortsttningen i det kotteri som frstrker det en-vlde som skulle best i nrmare femhundra r.

I de terstende tvhundra sidorna str ntli-gen Horatius poesi i centrum. Ekerwald inleder med en gedigen genomgng av de skabrsa epo-der och satirer, som ofta ftt puritanska forskare att blygas. Fr Horatius r krleken endast ett bio-logiskt behov, kontrahenterna r utbytbara, mn-niskan r ett djur. Sprket i dikterna r vardagligt och vulgrt. Han r medvetet opoetisk till skill-nad frn Vergilius som sker det hgstmda. Fram tonar bilden av poeten som en r, egoistisk och hmningsls vivr. Det finns inga tecken p nger i texterna, vilket Ekerwald vill frklara med att upphovsmannen sett dessa utsvvningar som en ndvndig frutsttning fr den mer upphjda, avklarnade och filosofiska position skalden intar senare i frfattarskapet. Men Horatius kunde vl knappast vid denna tid frutse den utveckling han skulle genomg?

I det fljande gnar Ekerwald ett stringent ka-pitel t att behandla de tre dikter Horatius skrev om en drog- och parfymhandlerska frn Ne-

vriga recensioner

34 vriga recensioner

apel (s. 92) som han benmner Canidia. Hr, som i de flesta sammanhang, vill Ekerwald lsa texterna som sjlvbiografiska dokument, medan andra forskare ser dem som variationer p gre-kiska frebilder eller lekar med ord. Men deras svenska kollega hvdar bestmt att poeten um-gtts med denna neapolitanska hxa som gnar sig t knarkhandel och koppleri, barnamord och besvrjelser (s. 95) och som han msom driver med, msom tycks frukta.

Ekerwald vidrr ven dateringsproblem efter-som diktsamlingarna freter en blandning av nytt och gammalt, och han tar ocks upp frgan om texternas tillfrlitlighet. Andra viktiga inslag i den horatianska traditionen r den ofta omvittnade hembygdskrleken samt poemen om den lskade sabinska lantgrd (omnmnd trettio gnger i dik-terna) han troligtvis ftt som gva av Maecenas, ocks denne syftad i nrmare trettio dikter. Det finns ingen antydan till kryperi och falsk underd-nighet hos Horatius (det gller ven fr dikterna till Augustus). Han ppekar grna deras brister, ssom verklassfasoner och omttligt habegr fr Maecenas vidkommande. Mindre intressant r de utdragna resonemangen om var den grd diktaren bodde p till och frn under s gott som rets alla mnader (s. 134) kan tnkas ha varit belgen.

Mer innehllsrik r utredningen om det trivia-las roll i romarens poesi. Den utgr frn satir I:5, vilken skildrar en resa till Brundisium. Alldagliga och obetydliga observationer fyller dikten. Ingen-ting r fr smtt fr att inte tas upp. Men det som ger dikten kraft och dynamik, ppekar Ekerwald, r att detta frsumbara och banala frbinds med det sublima (s. 120).

Den kult av kejsaren som kanske tydligast kom-mer till uttryck i de fyra odesamlingarna gr Ho-ratius till en rst i kren av hyllningar till den envldshrskare som lyckats inbilla romarna att han restaurerat den gamla republiken (s. 151). Augustus strsta frtjnst ligger givetvis i att han skrat freden, stimulerat nringslivet och frskt motarbeta sedeslsheten. Tanken att dessa pane-gyriker r till fr att dlja Horatius skepsis mot imperiebygget frefaller dock illa underbyggd (s. 250).

Kapitlen Sjlen och gudarna samt Offer och dd beskriver Horatius som den romerska sta-tens psalmdiktare (s. 153) och tecknar hans resig-nerade attityd infr dden, som dock inte tycks utesluta vaga antydningar om sjlavandring och om en existens efter dden och fre fdelsen (s.

170). Sekularsng nmns, men det r inte mycket i dikten som behandlas. Resonemangen utmynnar ofta i banalt predikarpatos. Tyngdpunkten ligger p offerceremoniernas utformning, vilket knap-past r s gagnerikt fr den som vill veta mer om lyriken. Lst phngda r ocks ngra sidor om att offra sitt liv fr fosterlandet (s. 165ff). Ett parti Kvinnorna r ocks verraskande tamt och inne-hllslst. Kvinnor utgr det strsta gldjemnet hr p jorden. Drefter kommer vinet (s. 174).

Mer substantiellt r det utrymme som tilldelas epistlarna. Oden, satirer och epoder uppfattar Ho-ratius nu som ett mer lttviktigt gods. Tonen i de tjugotre breven r ocks mer allvarsmttad. Han har vnt sig till studiet av filosofin, men ngon dogmatiker r han inte, snarare en gonblick-ets tjnare, n stoiker, n epikur, n individua-list, n kollektivist (s. 18). Tidigare har Ekerwald nmnt kynikern Bion, stoikern Chrysippos och atomisten Demokritos som Horatius ledsagare (s. 61ff). Nu tillfogar han Platons namn. Fattigdo-mens och terhllsamhetens evangelium predikas terigen. Civilisationens destruktiva krafter beto-nas och det bondska hlls fram som ett ideal, vilket ngot verdrivet fr Ekerwald att tala om Horatius som en Rousseau fre Rousseau (s. 136).

Centralt fr Horatius livshllning i moraliska, religisa och politiska frgor r vad Ekerwald be-tecknar som en inre exil, ett undangmt, stilla, ansprkslst, torftigt, vrldsfrnvnt och tidsfrn-vnt liv (s. 110f ). Ibland anvnder han uttrycket religis kvietism: klaga inte, resignera, lev med mtta, acceptera ditt de. D fljer ett tillstnd av frnjsamhet (s. 65). Detta lter onekligen mer sterlndskt n vsterlndskt och Ekerwald p-pekar ocks att frbindelserna med Indien (och Kina) var livliga under Horatius livstid, men han utvecklar inte sin reflexion (s. 248f ). Det kan till-fogas att handeln (och dr