Tjänstemannacentralorganisationen STTK...en meritförteckning eller cV (curri-culum Vitae) kompletterar arbets-ansökningen. CV:n skall informera arbetsgivaren om din kompetens, utbildning

Välkommen till arbetslivet! Arbetslivets ABC

Allt vad du bör veta om arbetslivet

Tjänstemannacentralorganisationen STTK

Om du är en utbildad expert eller tjänsteman bevakar Tjäns-temannacentralorganisationen STTK och dess 19 medlems-organisationer dina intressen. Tjänstemän är exempelvis sjukskötare, primärvårdare, ingenjörer, kontors- och byråse-kreterare, banktjänstemän, it -konsulter, poliser, brandmän, merkonomer osv.

Vid sidan om att Tjänstemännens centralorganisation STTK bevakar dina intressen vill vi även fördomsfritt förnya arbetslivet, påverka samhället och delta i den offentliga de-batten.

Alla tjänstemän kan oberoende av utbildningsnivå finna ett organiseringsalternativ bland STTKs medlemsförbund. STTK representerar alla utbildade grupper: oberoende om du studerar i eller utexaminerats från en vetenskaps- eller yrkes-högskola eller en läroinrättning på institutsnivån. Tillsammans har STTKs medlemsförbund 615 000 medlemmar.

STTK-Opiskelijat verkar i gränslandet mellan studier och arbete. Vi framför i STTK en studerande synvinkel och ger studierna ett arbetslivsperspektiv. STTK-Opiskelijat ordnar årligen olika evenemang för STTK-förbundens studerande medlemmar och informerar studerandena på många sätt om arbetslivet. I många STTK-förbund är studerandena aktiva. Det är lätt att komma med i verksamheten. Det att du redan när du studerar blir medlem i ett fackförbund ger dig många värdefulla förmåner och trygghet i arbetslivet.

Tjänstemannacentralorganisationen STTK

besöksadress:Mikaelsgatan 8 A00100 Helsingfors

postadress:PB 421, 00100 Helsingfors

e-post: [email protected]

www.sttk.fi

www.tyoelamaan.fi/sv

2 www.tyoelamaan.fi/sv

Kontaktinformation 2Välkommen till arbetslivet! 3

Vad bör du göra före du söker ett arbete 4Vad och hur söker man? 4Arbetsansökan 4–5Meritförteckning 5

En anställningsintervju 6–7Minneslista för dig som söker arbete 7

Anställningsförhållandet 8Arbetsavtal 8–9Modellarbetsavtal 8Arbetets olika former 9Ordinarie anställning 9Heltids- och deltidsarbete 9Visstidsanställning 9–10

Hyrd arbetskraft 10Kortjobb 10Prövotid 10Arbetstid 10–11Periodarbete 11Flextid 11Söndagsarbete 11Mertids- ja övertidsarbete 11Maximiantalet övertidstimmar 11

Ersättning av mertids- och övertidsarbete 12Natt- och skiftarbete 12Lön 12–13Lönebetalning 13Skattefria ersättningar 13Dagtraktamenten 13Måltidsersättning 13Kilometerersättning 13Semester 13–14

Intjäning av semester och hur semestern ges 14Semesterlönen 14Sjukledighet 14Arbetstagarens rättigheter 15Arbetstagarens skyldigheter 15En minneslista för dig som inleder ditt arbetsliv! 15

Hjälp och trygghet i arbetslivet 16Fackförbundet 16Vem kan bli medlem i ett fackförbund? 16Betydelsen av facklig organisering 16Förtroendemannen 16Förtroendemannens uppgifter 17Förtroendemannens betydelse för dig som arbetstagare 17Hur blir man förtroendeman? 1710 Goda skäl att gå med i facket! 17

Förtroendeombud 18Kollektivavtalet, tjänstekollektivavtalet 18Kollektivavtalets allmänt bindande verkan 18Lokala avtal 18När anställningsförhållandet upphör 19Uppsägning 19Uppsägning av gravid eller familjeledig arbetstagare 19Uppsägningstider 19Uppsägning förutsätter samarbetsförhandlingar 19

Återanställningsskyldighet 20Att häva ett arbetsavtal 20Löneutbetalning när arbetet avslutas 20Arbetsintyg 20Trygghet vid arbetslöshet 20Arbetsvillkoret 21Arbetslöshetsförmåner 21Arbetsmarknadsstöd 21Grunddagpenning 21Inkomstdagpenning 21

En minneslista för dig som blir arbetslös 22Vad bör unga veta om arbetspensionen? 22-23Alfabetisk förteckning 23

Fackförbund inom STTK 24

Välkommen till arbetslivet!Man klarar sig i arbetslivet ifall man känner till dess spelregler. Denna guide presenterar arbetslivets grunder i en volym. I guiden presenterar vi arbetslivets termer och ger grundinformation om centrala arbetslivsfrågor. Texten i guiden baserar sig på vår gäl-lande lagstiftning.

Det är viktigt att komma ihåg att du inte behöver klara dig en-sam och att det i arbetslivet lönar sig att hålla på sina rättigheter. Om det är något som du inte kan eller förstår så får du hjälp av din förtroendeman och ditt förbund. Det lönar sig att redan under stu-dietiden gå med i facket.

Saknades något i broschyren?

Saknar du information som du inte hittade i denna broschyr? Mer information hittar du i adressen www.työelämään.fi. Där finns ett mer omfattande paket om arbetslivets regler. På webbplatsen hittar du också bland annat videoklipp från arbetsintervjuer, informa-tion om de uppdrag som förtroendemän har och en lista över frågor som är bra att komma ihåg när man ingår ett arbetsavtal.


Innehåll

VAd och hur SöKer mAN?

När du vet vilken bransch och vilken typ av uppgifter som intresserar dig så kan du börja söka lediga arbetsplatser. Använd alla möjliga informationskällor; tidningar och gratistidningar, arbets- och näringslivscentralerna, arbetskraft-förmedlingstjänster på nätet, förmed-lare av hyrd arbetskraft, företagens egna hemsidor etc. Du kan även direkt kontakta företag som intresserar dig och höra efter om de har lediga platser.

Kom ihåg, att alla lediga arbets-platser inte anmäls offentligt. En ledig arbetsplats kan sökas av flera hundra personer och det är väldigt tidskrä-vande att gå igenom alla ansökningar. Därför kan företag låta bli att offentligt informera om en öppen arbetsplats och

förlita sig på djungeltelegrafen. Dessa, så kallade gömda arbetsplatser, besät-ter man vanligen genom personliga kontaktnätverk. Låt vänner och bekan-ta veta om att du söker jobb!

ArbeTSANSöKAN

En arbetsansökan är ditt svar på en arbetsplatsannons. Börja med att läsa arbetsplatsannonsen ännu en gång och kolla vilka egenskaper (utbildning, språkkunskap och andra egenskaper) som man förutsätter att den som får arbetet bör ha. I ansökningen bör du visa att du har de egenskaper som man förutsätter. Ifall du inte har dem alla så bör du utan omsvep konstatera det. Lyckligtvis kan en ung arbetssökande i många arbeten ersätta en lång ar-betserfarenhet med rätt attityd och en stark vilja att lära sig något nytt.

Skriv en skild arbetsansökan för varje arbetsplats som du söker – duplicera alltså inte en och samma ansökan för alla. Vi rekommendera inte copy pasting: det går så lätt att i texten glömma något som avslöjar att den ursprungligen har skrivits för någon annan, och det ger inte ett fördelaktigt intryck.

I din ansökan bör du motivera var-för du vill arbeta med ifrågavarande uppgift/ i ifrågavarande företag. Berät-ta om din arbetserfarenhet och utbild-ning samt med vilka uppdrag du trivs och hurdan arbetstagare du är. Moti-vera varför just du bör väljas till ifrå-gavarande uppgift. Du skall inte vara onödigt anspråkslös, men kom ihåg att hålla dig till sanningen.

Vad bör du göra före du söker ett arbeteInnan du börjar söka arbete lönar det sig att fundera en stund på följande frågor:

a Vad för slags arbete intresserar mig?

a Vill jag arbeta med människor eller med maskiner. Arbetar jag hellre med ”händerna” eller med maskiner?a Vilken utbildning har jag och för vilka arbetsuppgifter lämpar den sig? - Hurudana arbetsuppgifter passar mig? Har jag p.g.a. hälsoskäl svårt att arbeta inom vissa branscher?

aVad är jag bra på som arbetstagare? Och mindre bra på?

a Hur ser situationen ut på arbetsmarknaden – vilka jobb finns det att få på arbetsmarknaden?

När man söker arbete är det klokt att enbart koncentrera sig på de arbetsuppgifter, som man genuint och på riktigt är intresse-rad av. I stället för att skicka ansökningar litet hit och dit bör du satsa ordentligt på de uppgifter du söker. En arbetsgivare märker nog om du verkligen är intresserad av den uppgift som du söker – och tvärtom.

4 www.tyoelamaan.fi/sv 5

En arbetsansökan bör vara sak-lig, logisk och utan några skrivfel. En allmän rekommendation är att ansök-ningen skall vara på max en sida (A4). En bra idé är att låta någon annan läsa ansökningen innan du sänder den (t.ex. mamma eller pappa, syster, vän, lärare). Man kan bli blind för sådana skriv- eller sakfel som någon annan lättare kan upptäcka. Samtidigt kan du be granskaren berätta om hon eller han tror att brevet kan få läsaren att intres-sera sig för dig som arbetssökande.

merITförTecKNINg

en meritförteckning eller cV (curri-culum Vitae) kompletterar arbets-ansökningen. CV:n skall informera arbetsgivaren om din kompetens, utbildning och arbetserfarenhet.

Skriv en egen meritförteckning för varje arbete som du söker. Då kan du prioritera meritförteckningen på ett lämpligt sätt.

I en meritförteckning presente-rar man uppgifterna kronologiskt och börjar med den senaste. En meritför-teckning skall vara kort och koncis och betona frågor som är väsentliga för den uppgift man söker. Du bör även be någon läsa meritförteckningen. En me-ritförteckning bör helst inte överskrida två sidor (A4).

Ifall du är ung och söker arbete bör du nämna allt som du bara kan – trots att det bara är att du har klippt gran-nens gräsmatta eller varit barnvakt. Om du till följd av din ålder inte kan ha en lång arbetshistoria kan du t.ex. nämna verksamhet i elev- eller stu-dentkåren eller i en fritidsklubb. Du kan även nämna att du har gjort frivilligt arbete eller deltagit på en språkkurs.

Som referens kan du t.ex. nämna en tidigare arbetsgivare eller förman, ar-betskamrat, lärare eller klubbledare. Du bör alltid komma ihåg att fråga av dina referenspersoner om de vill ställa upp.


Det du skriver i ansökningen skall vara sanningsenligt och korrekt. Ar-bets-/utbildningshistorien bör vara komplett. Om du exempelvis tog ett mellanår efter grundskolan eller gym-nasiet så bör du på något sätt berätta vad du då gjorde.

Du skall inte vid sidan om arbetsan-sökningen och meritförteckningen sän-da några andra bilagor, så som kopior av dina betyg, om man inte särskilt ber om det.

Arbetsansökningen och merit-förteckningen är ditt försäljnings-brev: det är på basen av dem som du kallas eller inte kallas till en anställ-ningsintervju. Därför lönar det sig att offra tid och vara noggrann!

Meritförteckning? CV? Vad är skillnaden?

De vanligaste rubrikerna i en meritförteckning är:

apersonuppgifter

autbildning

aarbetserfarenhet

akompetens

aspecialkompetens

aförtroendeuppdrag

aspråkkunskap

afritidsintressen

areferenser/närmare uppgifter ges av


Du kan exempelvis få följande frågor:

aVarför söker du denna plats/vill du arbeta i denna bransch?

aHur väl känner du vårt företag/vår organisation?

aHur uppfattar du det arbete som du söker? Vad väntar du dig av detta arbete?

aVilken arbetserfarenhet har du?

aI vilka arbetsuppgifter trivs du?

aMed vilka arbetsuppgifter trivs du?

aHurudan arbetstagare är du?

aNämn tre av dina goda och tre av dina dåliga sidor? (*)

aVarför bör vi välja just dig?

aVad har du för hobbyn?

aTalar du finska? Do you speak English? (**)

aHar du några frågor till oss? (***)

Möjliga intervjufrågor

Det lönar sig att öva inför en intervju och fundera på hur du skall svara på möjliga intervjufrågor. De frågor som ställs bör alltid på något sätt beröra det arbete eller de arbetsuppgifter som du söker.

eN ANSTällNINgSINTerVju

Ifall din arbetsansökan har väckt ar-betsgivarens intresse så torde du kallas till en anställningsintervju.

Det gäller att förbereda sig väl för en anställningsintervju. Ifall du inte re-dan gjorde det när du skrev din ansö-kan bör du senast nu ta reda på fakta om företaget. Gå in på företagets hem-sidor. Ifall du känner någon som arbe-tar eller har arbetet på företaget så be att han eller hon berättar om företaget för dig. Kom ihåg att före intervjudagen ta reda på var företaget är beläget, så att du exakt vet vart du ska.

Kom utvilad och i god tid till inter-vjun. Ifall du av någon anledning är sen skall du omedelbart meddela detta till intervjuaren! Kom ihåg att beklaga förseningen.

Du skall vara korrekt klädd. Val av klädsel kan lätt vålla huvudbry och där-för några tips: Ifall du kan besöka före-taget i förväg så kan du samtidigt hålla ett öga på vad för klädkod de anställda följer och ta modell av dem. Även det vilken typ av arbete du söker bör till en del påverka din klädsel: du kan till ex-empel söka arbete som kundbetjänare, kontorsanställd, fabriksarbetare eller chef – klä dig enligt uppgift. Generellt kan man säga, att det är bättre att klä sig lite upp än rejält ned. Det viktigas-te är dock att dina kläder är rena och prydliga.

Kom alltid ihåg vikten av personlig hygien. Man bör aldrig komma smutsig eller ovårdad till en anställningsinter-vju. Ifall du har uppseendeväckande piercingsmycken i ansiktet kan det vara motiverat att ta bort dem för intervjun (beroende på uppgift).

I en intervjusituation bör du komma ihåg hur viktigt det första intrycket är. Redan när ni skakar hand bildar inter-vjuaren en första uppfattning om dig och det kan vara svårt att förändra det första intrycket. Även din icke-verbala kommunikation, såsom miner, gester och ditt allmänna yttre, påverkar den bild intervjuaren får av dig.

Kom ihåg att uppföra dig gott och reippaus ? under hela intervjun. Lyssna när man talar till dig och svara tydligt, klart och sanningsenligt på de frågor man ställer till dig. Se intervjuaren i ögonen när du talar till honom eller henne. Trots att man kan läsa svaret ur din ansökning eller CV så skall du svara sakligt och under inga förhållan-

den kort uppmana intervjuaren att läsa ur pappret.

Till intervjun bör du ta med en port-folio med dina betyg och andra bevis på din kompetens. Överst ska du lägga de viktigaste och för arbetet mest vä-sentliga dokumenten.

Kom ihåg att man på många sätt kan klara en intervju bra. Var rejält dig själv och försök att inte spänna för mycket!

frågor som man inte får ställa

Det finns även frågor som man inte får ställa. Exempelvis:

aHar du barn? Tänker du skaffa barn i en nära framtid?

aVilken religion bekänner du?

aÄr du politiskt aktiv/medlem i något parti?

aÄr du medlem i ett fackförbund?

aVilka ägande-, affärs- eller företagsförhållanden har din familj?

aHar du någon allvarlig sjukdom? (*)

aÄr du i ett parförhållande?


* Dåliga sidor kan även ses som utveck-lingsområden och man kan spegla dem genom den plats man söker. Ifall man t.ex. önskar att den valda har goda kunskaper i tyska så kan du säga att du för närvarande behärskar språket tämligen bra men att du är villig att utveckla din förmåga. Du bör inte kritisera dig själv för starkt.

* Ibland kan frågor som berörhälsotillståndet vara tillåtna om de anknyter till arbetsuppgiftens särskilda egenskaper och möjligheten att klara sig i arbetet.

Ifall du känner att du helt enkelt måste svara på en förbjuden fråga som t.ex. berör familjeplanering så behöver du inte vara oroad för att svaret måste hålla streck.

Enligt jämställdhetslagen är det inte tillåtet att fråga om graviditet eller planering av graviditet. Dessutom slår lagen om jämställdhet mellan kvinnoroch män fast att man inte får missgynna en arbetssökande p.g.a. graviditet.

** Din språkkunskap kan testas genom att en del av frågorna ställs på ett främ-mande språk. Det lönar sig att svara på samma språk. Trots att du inte behärskar språket väl så kan du ändå visa att du är beredd att försöka att klara dig på språk som språk.

*** Du gör klokt i att fundera på några frågor i förväg.

Arbetsansökan

aorientera dig om förtaget

afundera: vad kan jag erbjuda som arbetstagare?

aen personlig arbetsansökan väcker intresse, men överdrifter fungerar sällan

asatsa tid på din CV

atesta din arbetsansökan och CV på någon du känner

abe om referenser av exempelvis tidigare arbetsgivare eller förmän

aberätta vad du kan och var stolt över det

abifoga dina betyg enbart på begäran

MINNESLISTA FÖR DIG SOM SÖKER ARBETE

Anställningsintervju

ata reda på fakta om företaget så att du vet till hurdan arbetsplats du söker

ata med dig arbets- och studieintyg om man begär om det

aträna intervjusituationen i förväg

afundera i förväg på möjliga intervjufrågor och -svar

avar beredd på att arbetsgivaren i slutet av intervjun kan fråga om du vill ställa några frågor

akom ihåg att klä dig vårdat och korrekt

akom ihåg att uppföra dig artigt

ArbeTSAVTAl

Arbetsavtalet är arbetslivets grun-davtal. I arbetsavtalet förbinder du dig att för arbetsgivaren utföra vissa bes-tämda arbeten mot en överenskommen lön och andra förmåner.

det lönar sig alltid att ingå arbetsavtalet skriftligt. Du kan även ingå arbetsavtalet muntligt eller elektroniskt, men då ska arbetsgivaren ge dig, om ditt anställningsförhållan-de varar över en månad, en skriftlig utredning över de centrala villkoren i arbetet.

Ett skriftligt avtal är i både ditt och arbetsgivarens intresse: ur ett skriftligt avtal kan ni alltid granska vad ni har kommit överens om. Ifall avtalet är muntligt är detta inte möjligt. Du bör därför alltid be att arbetsgivaren ingår ett skriftligt avtal med dig.

I arbetsavtalet bör ni hänvisa till kollektivavtalet eller uttryckligen komma överens om åtminstone följande frågor:

• Tidpunkten då du skall börja arbeta • Platsen där du skall arbeta • Anställningsförhållandets form och längd • Eventuell prövotid • Huvudsakliga arbetsuppgifter • Arbetstiden • Det kollektivavtal som tillämpas • Lönen och löneutbetalningsperioden • Principerna för hur semestern bestäms • Uppsägningstiden och principerna för hur den bestäms • Längden för ett arbetsavtal på viss tid och grunden för tidsbundenheten

Anställningsförhållandet


modellArbeTSAVTAl

Om du skrivit under ett arbetsav-tal i god tid före anställningen bör du börja arbeta vid den överenskomna tid-punkten. Du är skyldig att börja jobba om du inte kommer överens om annat med arbetsgivaren. Du kan även säga upp arbetsavtalet innan arbetet ska börja. Ifall du inte vill arbeta så bör du meddela det till arbetsgivaren så tidigt som möjligt. Det mest praktiska är att du minst följer arbetsavtalets normala uppsägningstider – trots att de i och för sig enbart gäller för dem som är ordi-narie anställda. Ett arbetsavtal på viss tid kan inte sägas upp så länge som avtalet gäller ifall ni inte i arbetsavtalet har kommit överens om att det är möj-ligt. Det är möjligt att häva ett arbets-

avtal under prövotiden, men först efter att arbetet har inletts.

Ifall arbetsgivaren har fler arbets-platser är det särskilt viktigt att ni slår fast platsen där du skall arbeta. Ju tydligare din arbetsplats har bestämts i arbetsavtalet dess bättre skydd har du som arbetstagare. Ifall ni i avtalet enbart har skrivit t.ex. Helsingfors och företaget har många verksamhetsenhe-ter i Helsingfors kan du vara skyldig att arbeta på olika enheter i Helsingfors. Resandet kan vara en av arbetsuppgif-terna och därför kan man inte alltid en-tydigt i arbetsavtalet slå fast den plats där du skall arbeta.

I arbetsavtalet skall ni definiera dina huvudsakliga arbetsuppgifter. Ifall uppgifterna är diffust definierade kan du bli tvungen att arbeta med sådana arbetsuppgifter som du egentligen inte är anställd att göra.

Ingendera parten kan ändra på vill-koren i arbetsavtalet utan den andra partens samtycke.

Du bör därför innan du underteck-nar arbetsavtalet läsa texten noga. Du kan även be att få ta med dig arbets-avtalet så att du noggrant kan sätta dig in i texten. Ifall du är medlem i ett fackförbund kan du även be att för-troendemannen på din arbetsplats går igenom avtalet tillsammans med dig.

9 www.tyoelamaan.fi/sv-FI

Arbetets olika former

ordINArIe ANSTällNINg

Med ordinarie anställning avser man ett anställningsförhållande som gäller tills vidare. Det är alltså frågan om en fast och ordinarie arbetsplats. En ordinarie arbetsplats på heltid är den vanligaste anställningsformen.

En ordinarie eller tills vidare anställ-ning upphör på arbetstagarens eller ar-betsgivarens initiativ med uppsägning. Arbetsgivaren behöver vägande sakskäl medan arbetstagaren kan säga upp sig utan någon orsak. Anställningsförhål-landet kan även avslutas genom att det hävs och då avslutas både arbetet och löneutbetalningen omedelbart. En häv-ning förutsätter mycket vägande skäl och båda parternas godkännande.

helTIdS- och delTIdSArbeTe

Den normala arbetstiden för dem som arbetar heltid är vanligen fem arbets-dagar och endera 37,5 eller 40 arbets-timmar per vecka.

I arbetsavtalet kan man komma överens om att man arbetar enbart en del av dagen eller av veckan. Med del-tidsarbete avser man en arbetstid som är kortare än den ordinarie veckoar-betstid som lagstiftningen och tjänste- eller kollektivavtalet fastställer. Härvid relateras lönen till arbetstiden.

Vanligen anses att en arbetstid un-der 30 timmar är deltid. Ifall arbets-givaren senare behöver mer arbets-kraft skall han först erbjuda det till de deltidsanställda arbetstagarna. En deltidsanställd kan vara i anställnings-förhållande till flera arbetsgivare. Man får inte tillämpa sämre arbetsvillkor på del- än på heltidsanställda, men man får relatera villkoren så att de motsva-rar den tid man arbetat.

VISSTIdSANSTällNINg

Arbetsavtalet kan vara på viss tid, vilket betyder att anställningsförhål-landet avslutas vid en i förväg bestämd tidpunkt. En visstidsanställning kräver en grundad orsak och ni skall anteckna

orsaken och längden i arbetsavtalet (eller i den skriftliga utredning som arbetsgivaren skall lämna). Ifall arbets-givaren inte gör detta kan han dömas till böter.

Viss tid kan motiveras till exempel med att man vikarierar för en ordina-rie arbetstagare, fyller behovstoppar, arbetar som säsongbiträde (exempel-vis sommarjobb), gör praktik eller på grund av arbetets karaktär. Ifall du är osäker om din visstidsanställning är laglig kan du kontakta ditt fackförbund.

Ett arbetsavtal som ingåtts på viss tid anses gälla tillsvidare om inte viss-tidsanställningen motiveras av ett se-parat skäl. Om man ingår utan avbrott eller med korta avbrott fler visstidsan-ställningar efter varandra intjänar man anställningsförmåner på samma sätt som en tillsvidare anställda. Till dessa förmåner räknas t.ex. semester och sjuklön samt övriga förmåner som byg-ger på anställningsförhållandets längd.


Utgångspunkten är att man inte kan avsluta en visstidsanställning innan den angivna tiden går ut. Men ni kan i visstidsavtalet komma överens om en uppsägningstid. Härvid kan uppsäg-ningen genomföras på samma grund som i ordinarie anställningsförhållan-den (se Uppsäging). Ett avtal på viss tid kan dock precis som ett tillsvidare avtal hävas omedelbart. (se Häva ett arbetsavtal)

Man får inte tillämpa sämre arbets-villkor på en visstidsanställning än vad annars gäller. Arbetsgivaren bör även annars bemöta alla anställda, oberoen-de av formen för deras anställningsför-hållande, opartiskt.

hyrd ArbeTSKrAfT

Du kan även ingå ett arbetsavtal med ett bemanningsföretag. Du är då i anställningsförhållande till bemannings-företaget, men din arbetsplats varierar och även lönen kan variera beroende på den arbetsplats där du arbetar. Även för hyrd arbetskraft gäller att ett arbetsavtal på viss tid kräver en laglig orsak. Undantaget är om du själv ut-tryckligen vill ingå ett visstidsavtal.

Som en uthyrd arbetstagare skall du i första hand få lön enligt det all-mänbindande kollektivavtal som gäller för bemanningsföretaget. Ifall beman-ningsföretaget inte är bundet av ett kollektivavtal så betalar företaget lön enligt det bindande kollektivavtal som

gäller för användarföretaget (den plats där arbetet utförs).

På hyrd arbetskraft tillämpas som utgångspunkt samma regler som på andra anställningsförhållanden, men hyrd arbetskraft berörs av vissa sär-drag som någon gång gör det svårt att tillämpa dessa bestämmelser. Arbets- och näringslivsministeriet har publice-rat en guide om hyrd arbetskraft som brett informerar om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Guiden finner du på adressen www.tem.fi

KorTjobb

En arbetsgivare kan behöva en ar-betstagare för ett kortvarigt jobb eller projekt. Även i detta fall är det frågan om ett arbete på viss tid och det lönar sig att ingå avtalet skriftligt. Även om arbetet endast varar en kort tid och utförs hemma vid datorn är det

frågan om ett anställningsförhållande. Du bör kontakta ditt fackförbund ifall du är osäker om det är frågan om ett anställnings- eller ett uppdragsförhål-lande mellan en självständig yrkesutö-vare och en uppdragsgivare. Formen påverkar de villkor och förmåner du har i arbetet.

PröVoTId

Du kan komma överens om en prövotid som börjar när du börjar arbeta och varar högst fyra månader. Ifall du är nyanställd och arbetsgivaren utbil-dar dig i mer än fyra månader kan ni komma överens om en prövotid på högst sex månader.

Ni kan även komma överens om en prövotid för en visstidsanställning. Om anställningsförhållandet är kortare än åtta månader får prövotiden vara högst hälften av tiden för visstidsanställning-en. Om visstidsanställning till exem-pel är på sex månader kan prövotiden högst vara tre månader.

Under prövotiden kan både du och arbetstagaren vardera med omedelbar verkan häva arbetsavtalet. Arbetsgi-varen får inte häva arbetsavtalet med diskriminerande eller annars, med tan-ke på syftet med prövotiden, ovidkom-mande grund.

ArbeTSTId

Arbetstid är den tid som arbetstagaren använder till att arbeta eller är skyldig att vara på arbetsplatsen eller på något annat sätt stå till arbetsgivarens för-fogande. Tid som används till att resa till och från arbetet (hem-arbetsplats) räknas inte som arbetstid om tiden inte samtidigt bör ses som en arbetspresta-tion.

Enligt arbetstidslagen är den ordi-narie arbetstiden högst åtta timmar per dag och 40 timmar per vecka. Inom

Varför är mitt arbetsavtal på

viss tid?

Elinkeinoministeriö - tavutettu pakottamalla


många branscher har man i kollektiv-avtalet kommit överens om en kortare ordinarie veckoarbetstid - till exempel 37,5 timmar.

Arbetstiden kan vara flexibel per dag, vecka eller per månad, men ar-betstiden bör jämna ut sig i enlighet med arbetstidslagen och kollektivavta-let. Ett utjämningsschema för arbetsti-den skall utarbetas i förväg.

PerIodArbeTe

Den ordinarie arbetstiden kan inom vissa branscher se ut så att den under en period på tre veckor är högst 120 timmar eller under en period av två veckor är högst 80 timmar.

exempel på branscher:

• polis-, tull-, post-, tele-, telefon- och radioverken (med undantag av dessas mekaniska verkstäder och reparationsverkstäder eller bygg- arbeten) • sjukhus, hälsovårdscentraler, barn- daghem som håller öppet dygnet runt och fängelser • person- och godstransport, kanaler, svängbroar och färjor • lastning och lossning av fartyg och järnvägsvagnar • bevakningsarbete • inkvarterings- och förplägnadsrö- relser

För att arbetet skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt eller för att undvika oändamålsenliga arbetsskift för arbetstagarna kan den ordinarie ar-betstiden även ordnas så att den under två på varandra följande perioder av tre veckor eller under tre på varan-dra följande perioder av två veckor är högst 240 timmar. Den ordinarie arbetstiden får inte under någon period av tre veckor överstiga 128 timmar och inte under någon period av två veckor överstiga 88 timmar.

flexTId

Du kan med arbetsgivaren komma överens om flextid så att du inom över-enskomna gränser kan bestämma den tidpunkt då ditt dagliga arbete börjar och slutar. Härvid skall ni komma överens om den fasta dygnsarbetsti-den, flexgränserna per dygn samt om maximala antalet för sammanräknade överskridningar och underskridningar av den ordinarie arbetstiden.

merTIdS- och öVerTIdS-ArbeTe

Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den avtalade arbetstiden och som inte överskrider den ordinarie lagstadgade arbetstiden. Om den ordinarie arbetsti-den enligt kollektivavtalet är exempel-vis 37,5 timmar per vecka så är de 2,5 timmar som man arbetar över mertids-arbete (37,5+2,5=40). Ifall du inte i ditt arbetsavtal har kommit överens om mertidsarbete så kräver mertidsarbetet ditt samtycke.

Övertidsarbete är arbete som på ar-betsgivarens initiativ utförs utöver den lagenliga ordinarie arbetstiden. Över-tidsarbete får utföras endast om ar-betstagaren särskilt gett sitt samtycke. Samtycket bör bes varje gång skilt. Ar-betstagaren kan dock ge sitt samtycke för en bestämd, kortare tidsperiod åt gången, om detta är nödvändigt med tanke på arbetsarrangemangen.

Om mertids- eller övertidsarbete är nödvändigt på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl, får en tjänsteman eller tjänsteinnehavare hos ett offentligt samfund inte vägra utföra sådant arbete. Den allmänna re-geln är att man inte måste ge sitt sam-tycke till mertids- eller övertidsarbete.

mAxImIANTAleT öVerTIdS-TImmAr

Under en period av fyra månader får man högst arbeta 138 timmar övertid och under ett kalenderår högst 250 timmar. Förtroendemannen och arbet-sgivaren kan dock komma överens om extra övertidsarbete på högst 80 tim-mar per kalenderår, men man får inte överskrida den ovan nämnda regeln om 138h/4 månader.

SöNdAgSArbeTe

På söndagar eller kyrkliga helgdagar får arbete utföras endast om det på grund av sin art utförs regelbundet under nämnda dagar. Söndagsarbete kan även utföras om man har kommit överens om det i arbetsavtalet eller om arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke till det.

För söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid skall lönen betalas förhöjd med 100 procent. Om arbetet samtidigt är mertids-, övertids- eller nödarbete skall för det också erläggas en ersättning som beräknas på arbets-tagarens oförhöjda lön.

Måste man gå med på övertids-

arbete?


erSäTTNINg AV merTIdS- och öVerTIdSArbeTe

För merarbete skall man betala minst den ersättning som du får för den ordi-narie arbetstiden.

Enligt arbetstidslagen skall du få för

de två första arbetstimmar som över-skrider den ordinarie dygnsarbetstiden din lön förhöjd med 50 procent och för de följande arbetstimmarna förhöjd med 100 procent. För de arbetstimmar som överskrider den ordinarie vecko-arbetstiden får du lön förhöjd med 50 procent. I periodarbete betalar man er-sättning för de timmar som överskrider hela periodens ordinarie arbetstid.

Ni kan komma överens om att helt eller delvis byta den lön, som utbetalas för mertids- eller övertidsarbete, till på motsvarande sätt förhöjd ledig tid. Den lediga tiden skall, om ni inte kommer överens om annat, ges inom sex må-nader efter att du har arbetat mer- el-ler övertid. Arbetstagaren och arbetsgi-varen bör tillsammans försöka komma överens om när den lediga tiden skall ges. Ifall man inte lyckas i detta är det arbetsgivaren som bestämmer tidpunk-ten om inte arbetstagaren kräver er-sättningen i pengar.

NATT- och SKIfTArbeTe

enligt arbetstidslagen är arbetesom utförs mellan klockan 23 ochklockan 6 nattarbete. Man får enbart arbeta nattetid inom ramen för arbets-tidslagens strikta bestämmelser om gränser och uppgifter. Nattarbete får bl.a. utföras i

• periodarbete • i underhåll och renhållning av all männa vägar, gator och flygplatser • apotek • tidningar och tidsskrifter, nyhets- och bildbyråer samt i tidningsut- delning• arbeten, som p.g.a. sin karaktär enbart kan utföras nattetid.

Nattarbete är tillåtet i de arbeten som regleras i arbetstidslagens 5 kapitel 26§.

Om nattarbetet är särskilt farligt eller i fysiskt eller psykiskt hänseende mycket ansträngande är arbetstiden högst åtta timmar per dygn.

I tjänste- och kollektivavtalen fast-ställer man när man betalar en särskild ersättning för nattarbete. Det är vanligt att man har avtalat om ett för arbets-tagaren bättre system än vad lagen fastställer. Till exempel att nattillägg utbetalas redan från och med klockan 21.

Nattarbete förenas ofta med skiftarbete. I skiftarbete skall skiften avlösa varandra regelbundet. Turlistor-na i skiftarbete bör även de avlösa var-andra, vilket betyder att man inte kan ha samma arbetstagare i nattarbete i långa perioder utan avbrott. Närmare information om skiftarbete finner du i tjänste- och kollektivavtalen.

I periodarbete får man högst ar-beta sju nattskift i följd. I periodarbete förstår man med nattskift ett skift av vilket minst tre timmar infaller mellan klockan 23 och klockan 6.

löN

För ett utfört arbete betalar man lön, som kan vara vilket vederlag med ekonomisk värde som helst – men som vanligen är pengar.

Lönen kan vara tidlön, d.v.s. tim- eller månadslön. Lönen kan även en-dera helt eller delvis grunda sig på arbetsprestationen eller -resultatet. Lönen och det hur den bestäms bör ni anteckna i arbetsavtalet.

I de branschvisa tjänste- och kollek-tivavtalen fastställer man minimilönerna för olika uppgifts- och svårighetsgrup-per. Lönen får inte vara mindre, men nog större än det som står i tjänste- och kollektivavtal. Du kan med arbets-givaren komma överens om särskilda personliga tillägg som bestäms utgå-ende från din kunnighet, förmåga och prestation.

Innan du kommer överens om din lön gör du klokt i att bekanta dig med

Hur mycket betalar man för

nattarbete?

I tjänste- och kollektivavtal har man vanligen kommit överens om en mer heltäckande ersättning av övertid än vad lagen stadgar.

Arbetstagaren är inte behörig att ens i sitt arbetsavtal avsäga sin rätt till övertidsersättning.


branschens kollektivavtal. Som medlem i ett fackförbund kan du även få hjälp av förbundet för att definiera din egen lönenivå.

Lönen höjs i enlighet med tjänste- och kollektivavtalet, men arbetsgivaren kan höja lönen mer än vad man har kommit överens om i avtalet. Lönen kan däremot inte sänkas utan arbetsta-garens samtycke och arbetsgivaren kan inte ens med ditt samtycke sänka lönen under avtalets minimum.

Ifall branschen inte har ett kollektiv-avtal och man inte har kommit överens om något annat om lönen bör arbetsta-garen få sedvanlig och skälig lön för det arbete han eller hon har utfört.

löNebeTAlNINg

Lönen skall betalas minst en gång i månaden. De timavlönade får sin lön två gånger i månaden. Ni bör skriva in löneutbetalningsperioden och -dagen i arbetsavtalet.

Om ni inte har kommit överens om annat skall lönen betalas eller det mås-te vara möjligt att lyfta lönen på den sista dagen av lönebetalningsperioden. Ifall lönebetalningsdagen infaller på en söndag, kyrklig helgdag, självständig-hetsdagen eller första maj, jul- eller midsommarafton, helgfri lördag, så är förfallodagen den närmast föregående vardagen.

Arbetsgivaren skall i samband med betalningen av lönen ge dig en löne-specifikation av vilken lönebeloppet och de principer enligt vilka lönen bestäms framgår. Dessutom skall möjliga lönetil-lägg, betalade skattefria vederlag samt den verkställda förskottsinnehållningen och andra betalningar framgå. Du bör alltid granska att alla nödvändiga betal-ningar ingår i din lönespecifikation.

Om inte annat har avtalats skall slutlönen betalas senast den dag då

anställningsförhållandet upphör. I ar-betsavtalet kan ni exempelvis ha kom-mit överens om att slutlönen betalas den följande normala lönebetalnings-dagen.

SKATTefrIA erSäTTNINgAr

De skattefria ersättningar (vederlag) anknyter till arbetsresor som ingår i arbetstiden och som utförs på arbets-givarens anmodan. Med arbetsresa avses i detta sammanhang en resa mellan hemmet och en särskild plats för utförande av arbetet. Arbetsgivaren ersätter inte resa mellan hemmet och den ordinarie arbetsplatsen.

dAgTrAKTAmeNTeN

Arbetsgivaren betalar dagtraktamen-ten för arbetsresor ifall arbetet utförs på en plats som är på längre än 15 kilometers avstånd från den egentliga arbetsplatsen eller bostaden. Dag-traktamente utbetalas inte trots att avståndet mellan hemmet och den ordinarie arbetsplatsen är mer än 15 kilometer. Skattestyrelsen slår årligen fast de dagtraktamenten som betalas för arbetsresor. Gällande satser och regler finner du på Skattestyrelsens hemsidor: www.vero.fi/sv-FI.

Dagtraktamenten är skattefri inkomst. Du får hälften av dagtrak-tamentet ifall du under en över tio timmars arbetsresa får två och under en över sex timmars arbetsresa en fri varm måltid.

Statsanställda följer bestämmelser-na om reseersättningar i statens tjäns-te- och kollektivavtal. I andra kollektiv-avtal kan man ha kommit överens om andra dagtraktamentsregler. Till den del som dagtraktamenten och kost-nadsersättningar överskrider skattesty-relsens satser är de skattebelagda.

målTIdSerSäTTNINg

Om man inte får dagtraktamente för arbetsresan på grund av kort väg kan arbetstagaren få måltidsersättning. Uppdaterade uppgifter om måltidser-sättningen hittar du på Skattestyrel-sens webbsidor.

KIlomeTererSäTTNINg

Om du under din arbetsresa använder din bil är du berättigad till kilomete-rersättning. Om du i bilen transporte-rar arbetskamrater höjs ersättningen beroende på hur många medföljande du har i bilen. Kilometerersättning utbetalas inte för resa mellan hemmet och arbetsplatsen trots att du kör med din egen bil. Uppdaterad information om kilometerersättningen finner du på Skattestyrelsens hemsidor: www.vero.fi/sv-FI .

SemeSTer

En arbetstagare intjänar semester enligt antalet månader man arbetat. Du intjänar semester för de kalender-månader då du har arbetat minst 14 dagar eller 35 timmar. Du intjänar även semester för dagar som anses likställda med arbete och som arbetsgivaren enligt lagen betalar lön för. Man anser även att vissa dagar, då du medan anställningsförhållandet varade varit frånvarande, är likställda med dagar då man varit på plats.Sådana dagar är bl.a. de arbetsdagar eller arbetstimmar som du är förhindrad att arbeta p.g.a. moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, sjuk-

Intjänar en deltidsanställd

semester?


Får man lön under

sjukledighet?

dom eller olycksfall (dock icke mer än 75 arbetsdagar under kvalifikationsår-et), eller p.g.a. permittering (högst 30 arbetsdagar i sänder). I arbetstidsla-gens 2 kapitel 7§ finner du de bestäm-melser som gäller för likställd tid.

När anställningsförhållandet upphör har du rätt att för den semester du inte hunnit ta ut få motsvarande semester-lön (semesterersättning).

INTjäNINg AV SemeSTer och hur SemeSTerN geS

Enligt semesterlagen intjänar du i ett anställningsförhållande som varat i mindre än ett år två dagar semester för varje kvalifikationsmånad och om an-ställningsförhållandet fortsatt i över ett år 2,5 dagar per månad. Vid beräknan-det av semesterns längd avrundas en del av en dag till en hel semesterdag. I vissa kollektivavtal har man kommit överens om större semesterintjäning än vad lagen föreskriver.

Din kommande semester intjänar du under perioden 1 april–31 mars, som kallas semesterkvalifikationsår-et. Av den semester som du intjänar under semesterkvalifikationsåret skall du hålla 24 vardagar (sommarsemes-ter) under semesterperioden 2 maj–30 september. Den resterande delen av semestern (vintersemester) bör du få senast innan följande semesterperiod börjar. Huvudsakligen bör både som-mar- och vintersemestern ges sam-manhängande.

Man kan även avtala annat om se-mesterns tidpunkt inom den ram som semesterlagen tillåter.

Arbetsgivaren skall informera ar-betstagaren om de allmänna princi-per som man på arbetsplatsen följer när man ger semester. Arbetsgivaren skall även reservera för arbetstagaren

en möjlighet att före han bestämmer semesterns tidpunkt framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren måste i mån av möjlighet beakta arbetstagar-nas önskemål och fördela semestrar-na opartiskt. Ifall detta inte är möjligt skall tidpunkten meddelas senast två veckor innan semestern skall börja.

SemeSTerlöNeN

För semestertiden får du ordinarie lön. De naturaförmåner som hör till lönen skall ges oförkortade och de som du inte kan utnyttja under semestern skall ersättas med pengar. Semesterlönen betalas före semestern börjar. För en högst sex dagar lång semesterperiod får man betala semesterlönen på den normala löneutbetalningsdagen.

I tjänste- och kollektivavtalen har man dessutom kommit överens om en semesterpenning som vanligtvis är femtio procent av semesterlönen och som betalas antingen före semestern börjar eller efter semestern.

När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren rätt att för den semes-ter hon inte hunnit ta ut få motsvaran-de semesterlön (semesterersättning).

SjuKledIgheT

Ifall du till följd av sjukdom eller olycks-fall är förhindrad att arbeta har du rätttill lön för sjukdomstiden. Enligt arbets-

avtalslagen betalar arbetsgivaren lön för sjukdomstid i tio dagar (den dag du insjuknar + nio arbetsdagar). Om ditt anställningsförhållande varat i minst en månad får du full lön och om förhållandet varat under en månad en halv lön. Efter detta utbetalar Folkpen-sionsanstalten (FPA) sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen. I en del av tjänste- och kollektivavtalen har man kommit överens om t.o.m. märkbart längre betalningsperioder för sjuklönen.

Du bör utan dröjsmål meddela ar-betsgivaren om att du är sjukfrånva-rande. Om arbetsgivaren kräver det måste du skaffa en pålitlig utredning (t.ex. läkarintyg) om att du är arbetso-förmögen. Det är vanligt att man i olika avtal eller lokalt på arbetsplatsen har kommit överens om hur arbetstagaren skall anmäla sin sjukfrånvaro och hur många dagar man kan vara frånvaran-de utan läkarintyg.

En arbetstagare som har orsakat sin arbetsoförmåga avsiktligt eller av grov vårdslöshet har inte rätt till lön för sjukdomstid.


EN MINNESLISTA FÖR DIG SOM INLEDER DITT ARBETSLIV!

aIngå arbetsavtalet skriftligt

aTa reda på ditt fackförbund och om ni har en förtroendeman på din arbetsplats

aBekanta dig med det kollektivavtal som gäller för din bransch

aKom ihåg att ett arbetsavtal på viss tid kräver en grundad orsak och att avtalets längd skall framgå klart

aPrövotid kräver att du kommit överens om det när anställningen börjar. Ifall ni har kommit överens om prövotid skall detta nämnas i ditt skriftliga arbetsavtal eller i den skriftliga utredning om arbetsvillkoren som arbetsgivaren skall ge dig.

aArbetsgivaren får inte betala lägre, men nog högre lön än vad som står i kollektivavtalet.

aFör övertid skall du enligt lagen få en särskild ersättning. Du behöver inte ta emot övertidsarbete.

aFör helgdagar har du rätt till helgdagsersättning.

aDu intjänar semester minst enligt semesterlagen och semesterlönen utbetalas enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet.

aOm du på arbetsplatsen är berusad eller drogpåverkad kan det leda till att ditt anställningsförhållande hävs utan uppsägningstid.

Vad i all världen är ett fackförbund?

Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter

ArbeTSTAgAreNS räTTIgheTer

Arbetstagarna har rätt att vara med-lem i förening (t.ex. fackförbund) samt delta i dess verksamhet. Arbetstagaren har en lika rätt att inte vara medlem i någon förening.

Arbetstagarna och deras organisa-tioner (såsom fackförbund) har rätt att avgiftsfritt använda arbetsgivarens lo-kaler under raster och utanför arbetsti-den för att behandla frågor som berör arbetsplatsens anställningsförhållanden samt fackförbundens verksamhetsom-råde. Det att de anställda använder sin mötesrätt får inte skada arbetsgivarens verksamhet.

Arbetstagaren har rätt att på be-gäran av arbetsgivaren få ett skrift-ligt arbetsintyg ur vilket det framgår anställningsförhållandets längd och ar-betsuppgifternas art. Ifall en arbetsta-gare ber om det skall även orsaken till att anställningsförhållandet har upphört framgå ur arbetsintyget och man kan även be om att en bedömning av ens yrkesskicklighet och uppförande näm-nas i arbetsintyget.

Du kan senast begära ett arbetsin-tyg 10 år efter att anställningsförhållan-det har upphört. Ett intyg över din yr-kesskicklighet och ditt uppförande skall du emellertid begära inom ditt efter att anställningsförhållandet har upphört. Arbetsgivaren skall, ifall det inte föror-sakar orimliga svårigheter för honom, ge ett nytt intyg i stället för ett arbets-intyg som förkommit eller blivit förstört. ArbeTSTAgAreNS SKyldIgheTer

Som arbetstagare är du skyldig att utföra ditt arbete omsorgsfullt och med

iakttagande av de anvisningar som arbetsgivaren inom ramen för lag och kollektivavtal ger. Du bör även följa överenskomna arbetstider och använda de skyddsredskap som anvisas samt i mån av möjlighet sörja för såväl din och andra arbetstagarnas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.

En arbetstagare får inte själv eller för någon annan arbetsgivare utöva

konkurrerande verksamhet som är i strid med god sed och som skadar ar-betsgivaren. Som arbetstagare får du inte för utomstående avslöja arbetsgiva-rens affärs- och yrkeshemligheter. Om du har erhållit informationen obehörigen så fortsätter förbudet även efter att an-ställningsförhållandet avslutats.

Med ett avtal om konkurrensförbud kan man begränsa arbetstagarens rätt att ingå, efter att anställningsförhål-landet upphört, ett arbetsavtal med en arbetsgivare som konkurrerar med den tidigare arbetsgivaren. Avtalet om kon-kurrensförbudsavtalet kan endera ingås när anställningsförhållandet börjar eller medan avtalet varar och enbart av en särskilt vägande orsak som berör ar-betsgivarens verksamhet eller anställ-ningsförhållandet.

fAcKförbuNdeT

En klar majoritet av löntagarna i Fin-land är medlemmar i ett fackförbund och i den egna branschens arbetslös-hetskassa. Organisationsgraden är näs-tan 75 procent och de fackligt förhand-lade kollektivavtalen täcker 95 procent av alla finländska löntagare. Siffran är en av de högsta i världen.

Ett fackförbund är arbetstagarnas organisation som försvarar och förbätt-rar arbetstagarnas arbetsvillkor. Ett fackförbunds viktigaste uppgift är att tillsammans med arbetsgivarförbundet förhandla om branschens tjänste- och kollektivavtal. Fackförbunden övervakar även att kollektivavtalen följs och hjäl-per medlemmarna i tvistesituationer.

Arbetslöshetskassan är en samman-slutning, vars medlemmar är antingen löntagare eller företagare. Antalet lön-tagarkassor är i Finland 34 och företa-garkassor två. En arbetslöshetskassa har i enlighet med bestämmelserna om förtjänstskydd och offentliga arbets-kraftstjänster i lagen om utkomstskydd till syfte att för sina medlemmar an-ordna förtjänstskydd och därtill höran-de studiesociala förmåner. I praktiken betalar arbetslöshetskassan, ifall vissa villkor fylls, förtjänstskydd för den tid man är arbetslös.

Det vanliga är att medlemskapet i fackförbundet och i arbetslöshetskas-san går ”hand i hand”, men man kan även vara enbart medlem i fackför-bundet eller i a-kassan. För att som arbetslös få inkomstrelaterad utkomst-skydd bör du vara medlem i en arbets-löshetskassa.

Vem KAN blI medlem I eTT fAcKförbuNd?

För att bli medlem i ett fackförbund bör du arbeta inom den bransch som förbundet representerar. I de flesta fackförbunden kan de som studerar på heltid bli studerandemedlemmar. Medlemskapet är vanligen gratis, men ifall du vill intjäna rätt till inkomstdag-penning bör du när du arbetar betala medlemsavgift till a-kassan.

Facklig organisering är en erkänd rätt. Enligt lagen har fackavdelningar eller arbetsplatsföreningar rätt att på fritiden samlas i arbetsgivarens loka-ler för att diskutera frågor som berör arbetslivet. Man måste inte vara med i ett fackförbund, men medlemskapet ger dig många förmåner och mycket trygghet.

beTydelSeN AV fAcKlIg orgANISerINg

Den fackliga rätten att förhandla om tjänste- och kollektivavtal baseras på det att förbundet representerar tillräck-ligt många arbetstagare. I värsta fall kan det att arbetstagarna inte organi-serar sig i den egna branschförbundet betyda, att fackförbundet förlorar sin rätt att representera ifrågavarande arbetstagargrupp. Samtidigt förlorar förbundet även sin rätt att förhandla om kollektiv- och andra avtal.

Ett fackförbund är starkt tack vare sin kollektiva styrka: När man förhand-lar om arbetsvillkor väger tusentals och t.o.m. tiotusentals arbetstagare tyngre än en enskild arbetstagare. När ett fackförbund förhandlar om arbetsvill-koren garanterar förbundet, att alla ar-

betstagare jämlikt får en viss förtjänst och vissa förmåner. Ifall varje arbetsta-gare skulle förhandla skilt för sig skulle slutresultatet säkert vara mycket bro-kigt och ojämlikt.

Kollektivavtalen ingås branschvis och därför lönar det sig att vara med i det fackförbund vars avtal gäller för ditt anställningsförhållande. Du kan också vara säker på att du har ett för-bund som arbetar för dina intressen och känner dina arbetsvillkor. Viktigt är även att i en möjlig konfliktsitua-tion är det bara fackförbundet som kan föra frågan till en arbetsdomstol. Utan facket måste saken lösas i tingsrätten och då är processen längre. Kollektiv-avtalets parter nämns i början av kol-lektivavtalet.

Fackförbunden har på många sätt förbättrat arbetstagarnas arbetsvillkor: 8 timmars arbetsdag, semester med lön, söckenhelgdagarna osv. Dessa re-sultat är inte självklara. De kräver att någon likt ett fackförbund försvarar dem.

förTroeNdemANNeN

En förtroendeman representerar på arbetsplatsen fackförbundet och de arbetstagare som på arbetsplatsen är medlemmar i förbundet. Dessa medlem-mar väljer inom sig en förtroendeman som är arbetstagarnas primära repre-sentant. Förtroendemannens arbetar för dem som är medlemmar i facket.

Förtroendemannens ställning byg-ger på samarbetslagen och de förtroen-demannaavtal, som fack- och arbetsgi-varförbunden har ingått.

Förtroendemannasystemet skall upprätthålla och utveckla förhand-lings- och samarbetsrelationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. I en

Hjälp och trygghet i arbetslivet


hur blIr mAN förTroeNdemAN?

Förbundets medlemmar på arbetsplat-sen väljer, vanligen med allmänna val, sin förtroendeman. Valsättet fastställts i kollektivavtalet eller i förtroendeman-naavtalet. Förtroendemannen väljs alltid för en viss tid och vanligen för en period om två år. Alla som är med-lemmar i förbundet och som är insatt i förhållandena på arbetsplatsen kan ställa upp. Förbundet utbildar förtroen-demannen i uppgiften.

förhandlingssituation representerar för-troendemannen enbart de anställda som är medlemmar i fackförbundet. I sam-arbetsförhandlingar kan förtroendeman-nen även representera hela personalen.

Det vanliga är att man sköter förtro-endemannauppdraget vid sidan om den egna tjänsten. En heltidsanställd förtroendeman kallas för huvudförtro-endeman och sådana har man vanligen på stora arbetsplatser.

förTroeNdemANNeNS uPPgIfTer

Förtroendemannens viktigaste uppgift är att övervaka att man på arbetsplat-sen följer kollektivavtalet och arbets-livets lagstiftning samt att vid behov ingripa i problemsituationer. Förtroen-demannen förhandlar med arbetsgi-varen i frågor som berör personalen. Facket deltar även tillsammans med arbetsgivaren i utvecklandet av arbets-gemenskapen för de arbetstagare som facket representerar.

Förtroendemännen ser till att man behandlar de anställda rättvist och jämlikt. De ger också vid behov råd och bistår medlemmarna i arbetslivet och dess förändringssituationer.

Förtroendemannen kan även kall-las för en fackligt utbildad ”databank” inom den egna branschen. Fackför-bunden erbjuder förtroendemännen en mångsidig utbildning. Förtroendeman-nen representerar fackförbundet på arbetsplatsen och bl.a. informerar för-bundets medlemmar om aktuella frågor i förbundet.

förTroeNdemANNeNS beTydelSe för dIg Som ArbeTSTAgAre

Förtroendemännen hjälper med-lemmarna i frågor som anknyter till anställningsförhållandet så att enskilda medlemmar t.ex. inte vid möjliga tvis-ter med arbetsgivaren behöver utreda vad arbetslagstiftningen och kollektiva-vtalet bestämmer. Man behöver inte stå ensam om man hamnar i en tvistsitu-ation med arbetsgivaren. Förtroende-mannen och förbundet hjälper dig att lösa situationen.


1. Förbundet övervakar t.ex. dina löne- och arbetstidsintressen. 2. Förbundets förtroendeman hjälper dig på arbetsplatser i bl.a. frågor som berör de lokala avtalen. 3. Du får rättsskydd och gratis rättshjälp i t.ex. konfliktsituationer med arbetsgivaren 4. Förbundet ger råd i frågor som berör anställningsförhållandet. 5. Du får inkomstrelaterad dagpenning om du permitteras eller blir arbetslös. 6. Förbundet erbjuder mångsidig utbildning som hjälper dig att höja din kompetens. 7. Du får ett försäkringsskydd och andra värdefulla medlemsförmåner. 8. Du kan bygga nätverk med andra professionella i branschen. 9. Förbundets medlemstidning ger dig aktuell och nyttig information om din bransch. 10. Du kan påverka arbetslivets lagstiftning och avtal.

10 GODA SKÄL ATT GÅ MED I FACKET!

förTroeNdeombud

Ifall ni inte på arbetsplatsen har en kollektivavtalsbaserad förtroendeman kan ni bland er välja ett förtroendeom-bud. Förtroendeombudets uppgifter och mandat bestäms i arbetsavtalslagen och i den övriga arbetslagstiftningen. Arbetstagarna kan särskilt med ett majoritetsbeslut befullmäktiga förtro-endeombudet att representera dem i vissa frågor som berör anställningsför-hållandet och arbetsvillkoren.

KolleKTIVAVTAleT, TjäNSTeKolleKTIVAVTAleT

Ett kollektivavtal är ett avtal mellan ett fackförbund (eller fler förbund) och en arbetsgivare eller ett arbetsgivar-förbund om branschvisa arbetsvillkor. Kollektivavtalen gäller vanligen för en bransch: inom branschen kan man ingå skilda avtal för olika personalgrupper (arbetare, tjänstemän, högre tjänste-män).

Kollektivavtalen inom stat och kom-mun kallas tjänstekollektivavtal. Tjäns-tekollektivavtalet motsvarar till innehåll och betydelse kollektivavtalet. Det som i denna skrift konstateras om kollektiv-avtalen gäller även tjänstekollektivav-talen.

I kollektivavtalet kommer man bland annat överens om löner, löneför-höjningar och om t.ex. bättre semes-ter- och arbetstidsvillkor än vad har stadgats i lagstiftningen. I kollektivav-talen har man dessutom avtalat om det i vilken mån man lokalt i företagen kan komma överens om frågor som berör anställningsförhållandet.

De löne- och andra villkor som man kommer överens om i kollektivavtalet är alltid minimivillkor. Man får inte till-lämpa sämre villkor, men i arbetsavta-


let, arbetsplatsens praktik eller i lokala avtal kan man komma överens om bättre villkor.

Ifall en arbetstagare med arbetsgi-varen i arbetsavtalet kommer överens om ett villkor som för arbetstagaren är sämre än det man kommit överens om i kollektivavtalet så är detta villkor i arbetsavtalet ogiltigt och man följer kollektivavtalet.

Ett kollektivavtal ingås vanligen för en viss tid, vanligen för ett till tre år. Under avtalsperioden råder fredsplikt. Därför kan man inte under avtalsperio-den lägga ned arbetet mot kollektivav-talet, d.v.s. att strejker är förbjudna.

I Finland har vi cirka 200 riksomfat-tande kollektivavtal. Därutöver har för-bunden med enskilda företagare ingått lokalt avtal. STTK -fackförbunden har ingått cirka 250 tjänste- och kollektiv-avtal.

KolleKTIVAVTAleTS AllmäNT bINdANde VerKAN

Arbets- och kollektivavtalet binder ar-betsgivaren, arbetsgivar- och löntagar-förbunden samt deras medlemmar. Ifall ett avtal är allmänbindande så binder det alla arbetsgivare (och deras anställ-da) oberoende om de är organiserade i arbetsgivarförbundet.

Nämnden för fastställande av kol-lektivavtals allmänt bindande verkan fastställer om ett kollektivavtal är all-mänt bindande. Nämnden är placerad i Arbets- och näringsministeriet. Kollek-tivavtalen anses vanligen vara allmänt bindande om de undertecknande ar-betsgivarna sysselsätter mer än hälften av branschens arbetskraft. Begreppet allmänt bindande kollektivavtal definie-ras inte i lagstiftningen.

Ett normalt bindande kollektivav-tal binder de medlemmar i facket som har ingått avtalet och de arbetsgivare

som är medlemmar i arbetsgivarför-bundet. Största delen av de finländska arbetsgivarna är organiserade och iakt-tar därför kollektivavtalet enligt denna princip.

De allmänt bindande kollektivavta-len finner du på Statens författnings-datasida: www.finlex.fi

loKAlA AVTAl

Tjänste- och kollektivavtalen möjliggör allt oftare att lokalt i företagen och på arbetsplatserna samt i ämbetsverken och i institutionerna komma överens om frågor som ingår i kollektivavtalet. Även arbetstidslagen erbjuder stora möjligheter för detta.

Det är allmänt att man på arbets-platserna förhandlar om arbetstider, lönedelar, personalens ställning, be-fattningsbeskrivningar och utbildning. Lokalt kan man även i en viss utsträck-ning komma överens om lönesystem, arbetsvärdering och resultatlön. Samti-digt har man även lämnat över en stor del av tillämpningen av de löneförhöj-ningar som man har avtalat i kollek-tivavtalen och de inkomstpolitiska hel-hetsuppgörelserna till arbetsplatserna.

Förtroendemannen förhandlar lo-kalt med arbetsgivarens representant om öppna förmåner och tillämpning av kollektivavtalet. Kollektivavtalen anger de gränser inom vilka lokala avtal kan ingås.


uPPSägNINg

I lagen om arbetsavtal anges när arbetsgivaren har rätt att säga upp ett arbetsavtal. För att säga upp ett arbetsavtal behöver arbetstagaren ett sakligt och vägande skäl.

Arbetsgivaren kan enbart säga upp ett tillsvidareavtal. Ifall man inte i ar-betsavtalet uttryckligen har kommit överens om det så kan man inte säga upp ett visstidsavtal. Ett arbetsavtal på viss tid upphör utan uppsägning när den bestämda tiden löper ut eller det över-enskomna arbetet slutförts. Ett undan-tag är sådana arbetsavtal på viss tid som ingåtts för längre tid än fem år. De kan efter fem år från att avtalet ingåtts sägas upp på samma grunder och enligt samma förfarande som ett arbetsavtal som gäller tills vidare.

Den vanligaste uppsägningsorsaken är att företagets lönsamhet har försva-gats eller att produktionen har omor-ganiserats och att arbetsgivaren inte längre har annat arbete att erbjuda. Ifall arbetet minskar skall arbetsgivaren innan han säger upp försöka erbjuda annat arbete eller utbildning till nya uppgifter.

Arbetsgivaren får om ekonomiska eller produktionsorsaker det kräver och med iakttagande av uppsägningstiden ensidigt ombilda ett anställningsförhållan-de till anställningsförhållande på deltid.

Ett företag kan helt eller delvis överlåtas till en ny arbetsgivare. En överlåtelse är inte en uppsägnings-grund. En uppsägning skall även vid överlåtelse av företag grunda sig på lagstiftningen.

Om arbetsgivaren försätts i kon-kurs, får arbetsavtalet oberoende av

avtalstiden sägas upp av vardera par-ten. På motsvarande sätt om arbets-givaren avlider så har såväl delägarna i dödsboet som arbetstagarna rätt att säga upp arbetsavtalet oberoende av avtalstiden. Uppsägningsrätten skall utnyttjas inom tre månader från det ar-betsgivaren avlidit.

Arbetsgivaren kan säga upp en fast anställd arbetstagare av orsaker som beror på arbetstagaren eller som har samband med arbetstagarens person. Orsaken skall vara saklig och vägande. Som sådana kan anses allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana för-pliktelser som följer av arbetsavtalet eller lag och som är av väsentlig bety-delse för anställningsförhållandet. Ar-betstagaren kan exempelvis ha rätt att säga upp ett arbetsavtal om arbetsta-garen trots varningar upprepade gång-er väsentligt försenar sig.

En arbetstagare skall dock först ge-nom varning ges en möjlighet att rätta sitt uppförande.

En arbetstagare kan säga upp sitt arbetsavtal utan att uppge någon orsak.

uPPSägNINg AV grAVId eller fAmIljeledIg ArbeTS-TAgAre

Arbetsgivaren får inte säga upp en ar-betstagare på grund av att hon är gra-vid och inte heller för att arbetstagaren i enlighet med lagen om arbetsavtal är på familjeledighet. Om arbetsgivaren säger upp en gravid eller familjeledig arbetstagares arbetsavtal, anses upp-sägningen ha berott på att arbetstaga-ren är gravid eller familjeledig, såvida arbetsgivaren inte kan visa att orsaken är en annan.

Arbetsgivaren kan säga upp ett ar-betsavtal under arbetstagarens moder-skaps-, särskilda moderskaps-, fader-skaps-, föräldra- eller vårdledighet av ekonomiska och produktionsskäl enbart om arbetsgivarens verksamhet upphör helt och hållet.

uPPSägNINgSTIder

Arbetsgivaren skall iaktta följande uppsägningstider (såvida något annat inte har avtalats):

• 14 dagar om anställningen har pågått högst 1 år• 1 månad om anställningen har pågått 1-4 år• 2 månader om anställningen har pågått 4-8 år• 4 månader om anställningen har pågått 8-12 år• 6 månader om anställningen har pågått över 12 år.

Arbetstagaren skall iaktta följande uppsägningstider (såvida något annat inte har avtalats):

• 14 dagar om anställningen har pågått högst 5 år• 1 månad om anställningen har pågått över 5 år.

uPPSägNINg föruTSäTTer SAmArbeTSförhANdlINgAr

I företag med minst 20 anställda måste arbetsgivaren innan han fattar beslut om uppsägning föra samarbetsförhand-lingar. I samarbetsförfarandet söker man sätt att undvika uppsägningar t.ex. genom utbildning eller ompla-cering. Förtroendemannen represen-terar de anställda i förhandlingarna.

När anställningsförhållandet upphör


Arbetsgivaren, förtroendemännen och arbets- och näringslivsmyndigheterna strävar tillsammans att hjälpa dem som möjligen blir uppsagda att finna ett nytt arbete eller en ny utbildning.

åTerANSTällNINgS-SKyldIgheT

En arbetsgivare skall erbjuda arbete åt en tidigare arbetstagare som han eller hon på grund av ekonomiska och produktionsorsaker har sagt upp och som fortfarande är arbetssökande vid arbets- och näringslivsbyrån, om arbetsgivaren inom nio månader från det anställningsförhållandet upphörde behöver arbetstagare för samma eller liknande uppgifter som den uppsagda arbetstagaren hade utfört.

ATT häVA eTT ArbeTSAVTAl

Arbetsgivaren kan häva ett tillsvidare och ett visstidsanställningsförhållande med omedelbar verkan och utan upp-sägningstid.

Arbetsgivaren kan häva ett arbets-avtal ifall arbetstagaren allvarligt bryter mot eller försummar de förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller av lag. Exempel på detta är att arbetstagaren äventyrar andras säkerhet på arbets-platsen eller stjäl arbetstagens egen-dom. På motsvarande sätt får arbetsta-garen om arbetsgivaren på ett mycket allvarligt sätt bryter mot eller försum-mar sina förpliktelser häva arbetsav-talet.

Rätten att häva arbetsavtalet förfal-

ler ifall man inte inom 14 dagar efter att man fått kännedom om ovan nämn-da hävningsgrund häver avtalet.

Om arbetstagaren har varit frånva-rande från arbetet minst sju dagar utan att under denna tid till arbetsgivaren ha anmält giltigt skäl till sin frånvaro, har arbetsgivaren rätt att anse arbets-avtalet hävt räknat från början av från-

varon. På samma sätt kan arbetstaga-ren anse att anställningsförhållandet är hävt om arbetsgivaren är frånvarande från arbetsplatsen minst en vecka (7 dagar) utan att meddela arbetstagaren en giltig orsak till sin frånvaro. Om det på grund av ett godtagbart hinder inte varit möjligt att anmäla frånvaron till den andra avtalsparten, återgår häv-ningen av arbetsavtalet.

När ett anställningsförhållande hävs iakttas inga uppsägningstider.

löNeuTbeTAlNINg När ArbeTeT AVSluTAS

När anställningsförhållandet upphör avslutas även löneutbetalningsperio-den. Slutlönen skall betalas senast den dag då anställningsförhållandet upphör om man inte har kommit överens om annat. I arbetsavtalet kan man exem-pelvis komma överens om att slutlö-nen utbetalas på företagets följande normala avlöningsdag.

Slutlönen och eventuella semester-ersättningar skall betalas senast den dag då anställningsförhållandet upphör om inte annat avtalats.

Om slutlönen betalas för sent har du rätt till dröjsmålsränta enligt ränte-lagen och full lön för väntetiden, emel-lertid för högst 6 kalenderdagar. Om en fordran som härrör från anställnings-förhållandet inte är klar och ostridig eller om dröjsmålet med utbetalningen beror på ett räknefel eller något där-med jämförbart misstag, har arbets-tagaren rätt till lön för väntedagarna endast om han eller hon har anmärkt om dröjsmålet hos arbetsgivaren inom en månad efter det att anställningsför-hållandet upphörde och arbetsgivaren inte har betalt fordran inom tre varda-gar räknat från anmärkningen. Rätt till lön för väntedagarna uppkommer i dessa fall från det att den betalningstid som reserverats för arbetsgivaren har löpt ut.

ArbeTSINTyg

När anställningsförhållandet upphör har du rätt att av arbetsgivaren på begäran få ett skriftligt intyg över anställnings-förhållandets längd och arbetsuppgif-ternas art. På din uttryckliga begäran skall arbetsgivaren i intyget dessutom nämna orsaken till att anställnings-förhållandet upphört samt skriva en bedömning av din arbetsskicklighet och ditt uppförande.

Arbetsgivaren är skyldig att utfärda ett arbetsintyg om du ber om ett så-dant inom 10 år efter att anställnings-förhållandet har upphört. Ett intyg över din yrkesskicklighet och ditt uppföran-de skall de emellertid begära inom 5 år efter att anställningsförhållandet har upphört. Ifall det inte orsakar arbetsgi-varen oskäliga svårigheter skall han ge ett nytt intyg i stället för ett arbetsin-tyg som förkommit eller blivit förstör.

Du bör allt komma ihåg att be ett arbetsintyg. Det är ett viktigt papper när du följande gång söker arbete. Om du blir arbetslös och söker arbetslös-hetsunderstöd behöver du dina arbets-intyg.

TryggheT VId ArbeTSlöSheT

Det är väl ingen som ser arbetslöshet som en central del av sina planer, men någon gång kan man hamna i den si-tuationen utan egen förskyllan. Om du blir arbetslös och vill få arbetslöshets-understöd bör du omedelbart anmäla dig på arbets- och näringsbyrån som arbetslösarbetssökande på heltid. Ifall du inte är medlem i en arbetslöshets-kassa får du arbetsmarknadsstöd eller om du fyller arbetsvillkoret grunddag-penning av FPA.

En arbetslös arbetssökande skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Ifall du utan giltig orsak vägrar att ta emot ett arbete som arbets- och näringslivs-myndigheterna anvisar eller säger upp


dig själv så betyder det vanligen att du förlorar din rätt till arbetslöshetsförmån för en period om två till tre månader.

ArbeTSVIllKoreT

Du fyller arbetsvillkoret om du har förvärvsarbetat i minst 34 veckor (ca 8 månader) under de 28 föregående månaderna och din arbetstid har varit minst 18 timmar i veckan och lönen motsvarat kollektivavtalet eller minst 40-gånger grunddagpenningen. Om du införtjänat arbetsvillkoret en gång så gäller villkoret trots att du mellan arbetslöshetsperioderna är i arbete. Du måste dock vara noga med att du fyller arbetsvillkoret när du första gången söker stöd. Arbetstiden kan även ”gå ut”. Ifall du är utanför arbetsmarkna-den utan godtagbar orsak i mer än sex månader förlorar du rätten till arbets-löshetsdagpenning ända tills du på nytt har fyllt arbetsvillkoret.

Man kan även förlänga arbetsvill-korets granskningsperiod. Godtagbara orsaker är bl.a. studier på heltid, värn-plikt, civiltjänst, sjukdom och vård av ett högst 3-årigt barn. Förlängningen kan högst vara sju år.

ArbeTSlöSheTSförmåNer

Med arbetslöshetsförmåner avser man det arbetsmarknadsstöd och den grunddagpenning som FPA utbetalar samt den inkomstrelaterade arbetslös-hetsdagpenning som arbetslöshetskas-sorna utbetalar. Till arbetslöshetsför-månerna hör även ett barntillägg.

ArbeTSmArKNAdSSTöd

Arbetsmarknadsstöd är avsett för dig som första gången kommer ut på arbetsmarknaden och för dig som fått arbetslöshetsdagpenning för maximi-tiden och därför inte är berättigad att få grund- eller inkomstdagpenning. Om du är under 25 år är förutsätter arbetsmarknadsstödet att du söker

dig till yrkesutbildning. En arbets-lös arbetssökande som inte uppfyller arbetsvillkoret på 10 månader kan få arbetsmarknadsstöd först efter en 5 månaders väntetid. Arbetsmarknads-stödet är behovsprövat, vilket betyder att din och makens/makans/sambons inkomster minskar på stödet. Arbets-marknadsstödet utbetalas efter en fem dagars självrisk.

gruNddAgPeNNINg

Du får grunddagpenning om du är arbetslös och fyller arbetsvillkoret men inte har varit medlem i en arbetslös-hetskassa i minst 34 veckor.

FPA utbetalar grunddagpenningen. År 2010 var grunddagpenningen 25,63 € per dag. Ifall du har barn under 18-år utbetalas ett barntillägg.

Grunddagpenningen utbetalas för fem dagar i veckan och högst för 500 dagar. Grunddagpenningen är skatte-pliktig inkomst och förskottsinnehåll-ningen är 20 % såvida du inte har ett ändringsskattekort för beskattning av sociala förmåner. Grundagpenningen betalas efter sju självriskdagar.

Du kan få jämkad dagpenning om du i enlighet med lagen om utkomst-skydd för arbetslösa arbetar deltid eller har ett säsongbetonat arbete. Jämkad betyder att den inkomst du förtjänar när du arbetar minskar på den grund-dagpenning du får. Samma gäller även för vissa lagstadgade sociala förmåner.

INKomSTdAgPeNNINg

Ifall du inte omedelbart efter att du slutfört din utbildning finner arbete kan du söka inkomstdagpenning från arbetslöshetskassan förutsatt att du under studietiden har varit medlem i arbetslöshetskassan och fyller de villkor som regleras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

En inkomstdagpenning består av en grundagpenning eller grunddel (25,63 € /dag år 2009) och en förtjäntstdel som bygger på utkomsten. Förtjänstde-len är 45 procent av skillnaden mellan daglönen och grunddelen. Ifall må-nadslönen överstiger 2 691,15 euro (= 105 x grunddagpenningen), minskar förtjänstdelen för den överskridande delen till 20 procent. I inkomstdagpen-ningen ingår även ett barntillägg.

Den inkomstrelaterade arbetsdag-penningen för löntagare räknas på den stabiliserade skattepliktiga lönen för tiden som föregår arbetslösheten och åtminstone uppfyller arbetsvillkoret. Ifall ditt arbete är säsongbetonat eller oregelbundet, beräknas den inkomstre-laterade dagpenningen på din inkomst under de 12 månader som föregick arbetslösheten. Från löneinkomsten drar man av semesterpenningar och semesterersättningar, övriga inkomster som inte baserar sig på arbete samt inkomster som inte kan anses vara stabila. Efter att dessa dragits av görs ett avdrag som motsvarar löntagarens arbetspensions- och arbetslöshetsför-säkringsavgifter, som högst uppgår till 4,5 %.

Skattepliktig förtjänstdagpenning betalas för fem dagar i veckan i högst 500 dagar. Deltidsanställda och säsong-arbetare som avses i lagen om utkomst-skydd under arbetslöshet samt person som är i lagen definierad permitterings-situation kan få jämkad dagpenning.

Mer information om inkomstrelate-rad dagpenning får du av din arbetslös-hetskassa eller genom att besöka Ar-betslöshetskassornas samorganisations (TYJ) hemsida www.tyj.fi

På TYJ:s hemsidor finner du även en räknare som hjälper dig att räkna din inkomstdagpenning.


Vid första påseendet kan man tycka, att ungdomar inte i sin nuvarande livssituation behöver veta något om pensioner och inte bry sig om sitt pensionsskydd. Trots att ålderspen-sionen är avlägsen framtid för unga studeranden och arbetstagare så är vi alla parter i det generationsavtal som vårt lagstadgade arbetspensionssystem bygger på.

Även för unga har det att man kän-ner till hur arbetspensionssystemet nu och i framtiden fungeralltid ett eget intresse. Till en del beror detta på det hur systemet finansieras: Vårt finländ-ska system är i huvudsak ett fördel-ningssystem med inslag av fondsparan-

de. I praktiken betyder detta, att de som är i arbete betalar pensionärernas pensioner. Samtidigt fonderar man, särskilt med beaktande av att befolk-ningen åldras för framtida behov, cirka en fjärdedel av det kapital man årligen insamlar.

ArbeTSPeNSIoNeN ger TryggheT I olIKA lIVSSITuATIoNer

Pension börjar när man fyller 18 och fortsätter att intjäna tills man fyller 68 år. Från och med 2005 kan man även intjäna pension för oavlönade perioder såsom studier, barnavård, arbetslöshet,

EN MINNESLISTA FÖR DIG SOM BLIR ARBETSLÖS

1. Försäkra dig om att det finns en laglig grund för uppsägningen.

2. Be ett skriftligt arbetsintyg av din arbetsgivare. Om du vill kan du be att orsaken till varför anställnings- förhållandet tog slut nämns i intyget. Du kan också be att dina professionella kunskaper och hur du uppfört dig på arbetsplatsen värderas i sammanhanget.

3. Be ett löneintyg från vecka 43 av din arbetsgivare.

4. Anmäl dig som arbetssökande till Arbets- och näringsbyrån senast under din första arbets- löshetsdag. Du kan anmäla dig på webben i adressen mol.fi.

5. Folkpensionsanstalten Fpa betalar grunddagpenning för dig om du uppfyller det så kallade arbetsvillkoret (se punkten Utan arbete på webben). Om du varit medlem av en arbets- löshetskassa i tio månaders tid får du inkomstrelaterad dagpenning från den egna arbetslöshetskassan.

6. Du får en ansökningsblankett för dagpenningen på Arbets- och näringsbyrån. Den måste skickas antingen till arbetslöshetskassan eller till Fpa inom tre månader efter att du fått rätt till dagpenningen. Ansökningen görs för en månad eller fyra veckor i taget. Kom ihåg bilagorna.

7. Följ Arbets- och näringsbyråns anvisningar om hur ditt arbets- sökande hålls i kraft. Delta i de informations- och andra tillfällen som beordras dig.

8. Utnyttja Arbets- och närings- byråns tjänster som du får närmare information om under det första besöket.

9. Meddela om förändringarna i din situation både till Arbets- och näringsbyrån och till arbets- löshetskassan.

10. När din första ansökan har behandlats får du beslut om dagpenningen, betalnings- anmälan och en blankett för fortsatt ansökan.

Vad bör unga veta om arbetspensionen?Texten har producerats av Työeläkevakuuttajat TELA ry. www.tela.fi

alterneringsledighet och sjukperioder. När man studerar eller bildar familj förlorar man inte så mycket i pension som tidigare.

Arbetspensionerna finansieras med en arbetspensionsavgift som arbets-tagarna och arbetsgivaren betalar på basis av förvärvsinkomsten. År 2010 betalade under 53-åriga löntagare 4,5 procent av sin lön som ArPL -avgift. Tillsammans med arbetsgivarens avgift betalar vi i genomsnitt ca 22 procent på lönen i pensionsavgift. Det är inte lönt att stöda svartekonomin genom att arbeta svart – då man inte ens intjänar pension.


Arbetspensionsavgiften som beta-las på basis av lönen är egentligen en försäkring och inte en skatt. Avgiften försäkrar oss mot mycket. Alltid går det inte som vi planerat. Förutom att systemet garanterar utkomsten under ålderdomen så försäkras vi mot olika social risker som t.ex. arbetsoförmö-genhet. Många unga måste lämna arbetslivet på grund av att de får ett handikapp och allt oftare även p.g.a. mentala problem, såsom depression. Tyvärr kan pension även aktualiseras för många ungdomar på detta sätt.

grANSKA dITT PeNSIoNS-uTdrAg – TA VArA På dINA IntrEssEn!

Den intjänade arbetspensionen kan man granska ur det arbetspensions-utdrag som årligen per post kommer

hem. Tills vidare beaktas inte den offentliga sektorns (stat och kommun) pensionsuppgifter i utdraget. Kom ihåg att granska att dina uppgifter för t.ex. dina sommararbeten stämmer. Arbetstagarna och företagarna svarar allt mer och arbetspensionsbolagen allt mindre för att uppgifterna stämmer. Vi ansvarar själva för att uppgifterna om vår arbetshistoria stämmer och är uppdaterade.

mycKeT VäSeN för lIVSläNgdSKoeffIcIeNTeN

Livslängdskoefficienten börjar påverka pensionens storlek från och med år 2010. Koefficienten räknas separat för varje årskull på basis av kullens förväntade livslängd. Syftet är att hålla våra pensionsutgifter i schack. Om den förväntade livslängden ökar så betalar

man pension en längre tid och då klip-per livslängdkoefficienten en aning på de nya pensionerna. Man kan kompen-sera koefficienten genom att arbeta längre.

mer information om pensionsfrågor finner du på följande webbsidor:

Pensionsinformation på arbetspensions-systemets gemensamma hemsida Arbetspension.fi.På hemsidan kan du även granska ditt pensionsutdrag med hjälp av dina elektroniska bankkoder.

Information om arbetspensions- systemets utveckling, verkställande och forskning på Pensionsskydds- centralens hemsidor: www.etk.fi/sve

10 goda skäl att gå med i facket 17

Anställningsförhållandet 8Anställningsintervju 6–7Arbetsansökan 4–5Arbetsavtal 8–9Arbetsintyg 20Arbetsmarknadsstöd 21Arbetspension 22–23Arbetstagarens rättigheter 15Arbetstagarens skyldigheter 15Arbetstid 10–11Arbetsvillkoret 21Att häva ett arbetsavtal 20

CV 5

Dagtraktamenten 13

Fackförbundet 16Förtroendemannen 16–17Förtroendeombud 18

Grunddagspenning 21

Hyrd arbetskraft 10

Inkomstdagpenning 21

Kilometerersättning 13Kollektivavtalet, tjänstekollektivavtalet 18Kortjobb 10

Lokala avtal 18Lön 12–13Lönebetalning 13

Meritförteckning 5Mertids- och övertidsarbete 11Minneslista för dig som blir arbetslös 22Minneslista för dig som inleder ditt arbetsliv 15Minneslista för dig som söker arbete 7Måltidsersättning 13

Natt- och skiftarbete 12

Ordinarie anställning 9

Pension 22–23Periodarbete 11Prövotid 10

Semester 13–14Semesterlönen 14Sjukledighet 14Skattefria ersättningar 13Söndagsarbete 11

Uppsägning 19Uppsägningstider 19

Vad och hur söker man? 4Visstidsanställning 9–10

Återanställningsskyldighet 20

Alfabetisk förteckning

Fackförbund inom STTK

aByggnadsingenjörer och -arkitekter i Finland RIA www.ria.fi

aFackförbundet Pro www.proliitto.fi

aFinlands Brandmäns Förbund www.palomiesliitto.fi

aFinlands Hälsovårdarförbund FHVF www.terveydenhoitajaliitto.fi

aFinlands Maskinbefälsförbund www.konepaallystoliitto.fi

aFinlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer www.superliitto.fi/sv

aFinlands Skeppsbefälsförbund www.seacommand.fi/framsidan

aFinlands specialteknikers förbund SETELI www.seteli.fi

aFörbundet för Mejeritekniska Funktionärer MVL www.mvl.fi

aFöretagsekonomiska Förbundet LTA www.lta.fi

aFörsäkringsmannaförbundet FMF www.vvl.fi

aKyrkliga sektorn www.kirkonalat.fi

aLöntagarorganisationen Pardia www.pardia.fi > På svenska

aMediaunioni MDU www.mediaunioni.fi

aMETO - Skogsbranschens Experter www.meto-ry.fi

aNordea Union Finland se.nousu.org

aOffentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty www.jytyliitto.fi

aSocial- och hälsovårdens fackorganisation Tehy www.tehy.fi/se/tehy

aTjänstemannaförbundet för specialbranscher ERTO www.erto.fi/svenska

SamarbetsorganisationaAgrologien Liitto www.agrologit.fi

www.sttk.fi

Documents

Tjänstemannacentralorganisationen STTK...en meritförteckning eller cV (curri-culum Vitae) kompletterar arbets-ansökningen. CV:n skall informera arbetsgivaren om din kompetens, utbildning