Toleransmedvetande inom Byggbranschen · Toleransmedvetande inom byggbranschen 5 också litteraturstudier och observationer gjorts i undersökningen. Slutsatser: Vad min undersökning

Toleransmedvetande inom

Byggbranschen

Frans Persson

Toleransmedvetande inom byggbranschen

2

© copyright Frans Persson Institutionen för byggvetenskaper Avdelning för byggproduktion Lunds Tekniska Högskola, Lund ISRN LUTVDG/TVBP--08/5368--SE Lunds Tekniska Högskola Institutionen för byggvetenskaper Telefon: 046-222 74 21 Avdelningen för byggproduktion Telefax: 046-222 44 14 Box 118 E-post: [email protected] 221 00 LUND Hemsida: www.bekon.lth.seTryckt av KFS AB, Lund 2009


3

Förord Med detta examensarbete avslutar jag mina studier på civilingenjörsprogrammet inom väg- och vattenbyggnadsteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Examensarbetet har skrivits vid avdelningen för Byggproduktion och är på 30 högskolepoäng. Arbetet med examensarbetet har pågått under hösten 2008. Främst vill jag tacka Michael Salamcha för hans tjat om att jag skulle slutföra mina studier. Han har även hjälpt mig oerhört mycket under arbetets gång med kloka råd och bokstavligen talat alltid haft dörren öppen och haft tid för mej. Även Anne Landin på byggproduktion som bland annat, gav mej iden att skriva om något så aktuellt, riktar jag ett stort tack för hennes engagemang och professionella handledning i arbetet. Givetvis ska alla på företagen, PEAB, Skanska, NCC, NIMAB och Ne-bygg som jag har varit i kontakt med och som har hjälpt mej med undersökningen som hela examensarbetet bygger på ha ett stort tack. Anna-Karin på Ingelstad Kalkon i Lund ska också ha ett stort tack för sponsringen till frukostarna. Lund i februari 2009 Frans Persson


4

Sammanfattning Titel: Toleranstänkande inom Byggbranschen - öka omfattningen på upplevelsen ”toleransfel” Författare: Frans Persson Handledare: Anne Landin, Byggproduktion, LTH Michael Salamacha, ArtisanDesign Bakgrund: I dagsläget byggs det nästan lika mycket som på ”miljon

programmet” vilket i sin tur har gjort att byggandet har blivit mer och mer prefabricerat. Byggarbetsplatsen börjar mer att likna en monterings plats där färdiga element kommer och ska sammanfogas med andra. Detta ställer höga krav på att man håller toleranserna på respektive element/område väldigt väl.

Problemställning: Känner hantverkarna till att allt de gör på byggarbetsplatsen har med olika toleranser att göra, och när någon slarvar med toleranserna på sitt arbetsmoment så kan det ge oanade konsekvenser. Som i sin tur kan ge merarbete och ge en kostnadsökning på projekten. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera och medvetandegöra problemet med toleransfel. Syftet är också att visa att problemet med toleransfel ger en ökning av totalkostnaden för olika projekt. Metod: Metoden bygger på en kvantitativ undersökning, där enkäter med en bakgrundsdel och en del där olika allmänfrågor om toleranser har använts. Det har även använts en kvalitativ undersökning där jag har med hjälp av ett intervjuformulär intervjuat platscheferna på de arbetsplatser där enkätundersökningen har gjorts. Urvalet bygger på bekvämlighetsurval då jag har besökt arbetsplatser som har varit positiva till mitt examensarbete och varit belägna i Skåne. Resultatet har utvärderats och analyserats. Till denna information har


5

också litteraturstudier och observationer gjorts i undersökningen. Slutsatser: Vad min undersökning visar är att måtten på prefabricerade byggelement vanligtvis brukar hålla de måttoleranser som är angivit på riktningen. Där det uppstår toleransproblem mellan prefab och platsbyggda konstruktioner kan detta ofta härledas till konstruktörens ritningar. Alltså en mer noggrann projektering är nödvändig. Vidare är det skrämmande hur

lite lärlingarna vet om toleransvidderna. Min rekommendation är att det snarast införs obligatoriska kurser i grundutbildningen för byggarbetare och byggnadsingenjörer om begreppet toleranser och dess praktiska tillämpning. Vidare skulle ett erfarenhetsutbyte mellan olika yrkesgrupper vara nyttigt för att öka samförståelsen i olika arbetsmoment. Det krävs även att man ökar omfattningen på upplevelsen ”toleransfel” så ”gubbarna” verkligen är medvetna om att det är ett problem när det ”inte passar”. Till sist bör man lära fler att hantera en mer kvalificerad mätutrustning så att alla kan göra kontrollmåttagning oftare.

Nyckelord: Toleransfel, prefabricering, medvetandegöra, analysera,


6

Abstract Titel: Tolerancethinking within Construction - increase the scope of experience “toleranceserrors” Author: Frans Persson Supervisor: Anne Landin, Byggproduktion, LTH Michael Salamacha, Artisandesign Background: Today the amonut of new construktions are almost at the same level as in the “miljon program” therfore the way of building the construktions have gone to more and more prefabricated. The construcktionsite have more and more gone to become a place there finsiched elements comes and are being merged with others. This demands that we hold tolerances of every element/ field very well. Scientific assignment : Do the craftsmen know that everything they do on the construcationsite have to do with tolerances and when someone is careless with the tolerances of its operations it can lead too unforeseen consequences. Which in turn can provide additional work and increase the coast of the projekt. Purpose: The purpose of this report is to analyze and to sensitize the problem of tolerancerrors. The aim of the report is also too show that tolerancerrors givs and encreses the total coast of the projekt. Methodology: The method is based on a quantitative survey, which polls with a backgroundpart and one part with some public questions about tolerances. It has also been used a qualitative study in which I have been using an interview form. I interviewed the headman on the worksite where the survey has been made. The selection is based on convenience sample therfore in Skåne around the Malmö-Lund region. When I have visited the worksite


7

they have been positive to my esay. The results were evaluated and analyzed. To this information there has also been literature studies and observations made in the investigation. Conclusions: What my study shows is that the dimensions of

prefabricated elements tend to usually keep the tolerances on the direction is indicated. And when it doesen`t fit, it`s the constructor drawings that dosen`t fit together. So a more careful planning is necessary. Furthermore, it`s frightening how little trainees know about tolerances. Therefore it`s nesessery to introduce compulsory courses in school for tolerances. Furthermore, an exchange of experience between different professions is called to increase understandning of various operations. It`s also required increasing the scale of experience “toleranceerrors” around the “men” so they really are aware that there is a problem when it dosen`t fit. Finally, everybody should learn more to handle more sophisticated measuring equipment, so everyone can control checking the dimensions more often.

Key words: Toleranceserrors, prefabrication, awarness rasing, analyze.


8

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 10 1.1 Bakgrund 11 1.2 Problemställning 14 1.3 Syfte & Mål 14 1.4 Avgränsningar 14 1.5 Förväntat Resultat 15 1.6 Rapportens disposition 15 2 METOD 17 2.1 Metodteori 17 2.1.1 Kvantitativ metod 17 2.1.2 Kvalitativ metod 18 2.1.3 Min metodteori 19 2.2 Metodbeskrivning 20 3 TOLERANSER 21 3.1 Historik 21 3.2 Dagsläget 21 3.3 Nordcert AB 22 3.4 Toleranser 24 3.5 Toleransberäkningar 25 3.6 Betongelement 27 3.7 Utsättning och montage 28 3.8 Måttkontroll 29 4 DATAINSAMLING 30 4.1 Tillvägagångssätt 30 5 RESULTAT 32 5.1 Resultat från enkätundersökningen 32 5.2 Resultat från intervjustudien 50 6 SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER 52


9

7 DISKUSSION 56 7.1 Fortsatt forskning 57 8 REFERENSER 58 8.1 Litteratur 58 8.2 Artiklar 58 8.3 Standarder 58 8.4 Internet 59 9 BILAGOR 60 9.1 Bilaga 1 ”Enkätundersökningen” 60 9.2 Bilaga 2 ”Intervjustudie mallen” 67 9.2 Bilaga 3 Presentation av exjobb till olika företag 69


10

1 Inledning I detta inledande kapitel ges bakgrunden till det valda ämnet. Även problemställningen, syftet, målet och avgränsningar på det aktuella ämnet fastställs. Kom i gång . . . . Efter ett inledande möte med Docent Anne Landin på avdelningen byggproduktion vid LTH, där hon belyste problemet med toleranser i byggbranschen. Detta fångade mitt intresse och efter att ha läst igenom två artiklar på området. ”Alla mått stämmer, men det passar inte ändå” ur Bygg och Teknik nr 2 2007 artikelförfattare Anne Landin och Per Kämpe samt ”Toleranserna påverkar vår byggprocess – ett forskningsprojekt”. Artikeln informerar om ett projekt vid ”institutionen för byggvetenskaper” på LTH som skall klargöra och öka förståelsen om hur toleranserna påverkar processen, kvaliteten och slutprodukten. Jag kommer att försöka etablera en närmare kontakt med projektdeltagare för att kunna hämta grundläggande kunskap om förekomsten, omfattningen och tillämpning av toleranser på byggprojekt i dagsläget. I dagsläget En modern byggarbetsplats oavsett om byggobjektet är ett enfamiljshus, industrilokal eller mer omfattande som idrottsanläggningar och bostadskomplex, präglas det av en strävan efter rationella och kostnadseffektiva lösningar, för att med högsta möjlighet kunna uppfylla de avtal som har slutits mellan huvudentreprenör och kund. Men vanligtvis tycks byggnadskalkylerna med få undantag alltid överskridas. Det är rimligt att acceptera oplanerade kostnadsökningar på arbetskostnad, material och transporter etc. orsakade av nationella och globala politiska och ekonomiska skeenden. Men även i själva byggprocessen med dess omfattning av planering, finansiering, projektering och färdigställande uppstår en rad kostnadsökande situationer som kan avsevärt förlänga byggtiden och som någon av inblandande parter får ta extra kostnader för. Trots att byggindustrin utvecklas till i allt större omfattning använda sig av prefabricerade byggkomponenter som har hög precision i tillverkningsprocessen uppstår monteringsproblem( toleransproblem) vid tillpassning och montering till de delar av byggkonstruktionen som är mer manuellt tillverkade på byggarbetsplatsen.


11

1.1 Bakgrund

Historik om metern Ett av de första systematiska sätten en människa började göra mätningar på var med hjälp av olika kroppsdelar. Redan 2500 f.kr. gjordes den första dokumenterade längdmätningen i form av en egyptisk cubit. Omvandlat 1 cubit = 0.4572 meter. Denna cubit delades upp i 28 enheter där varje enhet motsvarade en fingerbredd. Det moderna metriska systemet antogs så sent som år 1799 i Frankrike efter att bland annat en svensk vid namn Stiernhielm gjort krav på ett enhetligt universellt måttsystem. Meterprototypen, definieras som en tiomiljonsdel av avståndet mellan nordpolen och ekvatorn längs Parismeridianen. Den kallas även för arkivmetern. På grund av lokaliseringen av nordpolen var lite felaktig blev kvadrantbestämningen också fel, så arkivmetern råkade bli 0,2 mm för kort. Så redan på den tiden uppstod toleransproblem, trots många ingenjörer och matematikers ansträngningar om noggrannhet. Men efter många olika omdefinieringar av ”metern” så är den dagsaktuella definitionen1:

En meter är längden av den sträcka som ljuset tillryggalägger i fria rymden under tiden 1 / 299 792 458 sekund.

Prefab utvecklingen Redan på 1820-talet konstruerades det första monteringsfärdiga huset av Alfred Nobels pappa Immanuel. Men det skulle dröja lite mer än 100 år tills det första helt fabrikstillverkade huset stod klart år 1930. Vilket i och med detta startade en ny epok för den svenska småhusindustrin2. Byggandet med prefabricerade flerbostadshus kom inte igång på riktigt allvar förrän miljonprogrammet pågick3. I början av 90-talet låg andelen prefabricerade småhus i Sverige på 47 % och andelen flerbostadshus på 53 %.4 Prefab betyder industriellt förtillverkade produkter och kan delas in i slutna och öppna system. Slutna system innebär att företagen utvecklar standardiserade byggnadssystem och komponenter som är specifikt för det företaget och kan således inte kombineras med andra. Slutna system är konkurrenskraftiga eftersom det är unika system. Öppna system har precis

1 http://www.sp.se 2 Arnstad, 2006 3 Adler, 2005 4 Fernström, Kämpe, 1998


12

som slutna standardiserade system och komponenter men skillnaden är att de inte är bundna till specifik tillverkare och att de kan kombineras fritt5. Den största fördelen med att bygga med prefabricerade byggdetaljer är att byggtiden skall förkortas avsevärt. Som i sin tur ger mindre räntekostnader och projektet kan överlämnas tidigare för att tas i drift till specifikt uppgift. Även att byggdetaljerna byggs i en torr industri som i sin tur ger minimalt med byggfukt hör till de starka argumenten för att välja Prefab. Men om det då inte passar utan att merarbete krävs eller om än värre, man får ombeställa färdiga element så ger det fort en försening i tänkt byggtidsplan. Istället för en besparning för projektet får man en fördyrning. En stor nackdel med prefabricerade element är att man är till en viss del begränsad vid projekteringen och byggandet av projektet.6 Aktuellt Byggandet i Sverige var vid påbörjandet av detta examensarbete på nästan samma höga nivå som på ”miljonprogrammet” under 1965-1975 då det byggdes 100 000 bostäder varje år under 1965-19757. Detta ställer höga krav på att allt ”flyter” på så bra som möjligt. För att få en kortare byggtid har man börjat prefabricera mer på fabriker och ”endast” syssla med själva monteringen på byggarbetsplatserna. Av olika anledningar har det inte alltid ”flytigt” på så väl som man hade hoppats. Precis som på vilken annan industri som helst där ett antal detaljer kommer och som sedan ska sammanfogas och levereras till färdig produkt ställer detta oerhört höga krav på toleranserna för varje detalj (tillverkningstoleranser). Även utsättningstoleranser och monteringstoleranser tillkommer innan detaljen har kommit på plats. Hela detta samspel med toleranserna och dess tillämpning beskrivs närmare i kapitel 3. Givetvis kan man inte dra helt raka jämförelser mellan t.ex. bilindustrin och byggindustrin p.g.a. yttre faktorer på byggarbetsplatsen som tex. nederbörd, rörliga arbetsplatser och olika lösningar på olika projekt. Men likväl som man en gång kunde lösa toleransproblem i industrialiseringens begynnelse, ca mitten av 1800-talet, genom en medvetandeprocess i form av teoretiska inlärningar och praktisk träning. Så borde det vara absolut möjligt att även i

5 Fernström, Kämpe, 1998 6 http://www.byggindustrin.com/ 7 http://sv.wikipedia.org/


13

nutid genomföra för byggbranschen en övergripande medvetandeprocess om toleranser8.

8 Holm, Lindberg, Lorentsen, 1987


14

1.2 Problemställning

Byggindustrin har utvecklats till i allt större omfattning använda sig av prefabricerade byggkomponenter. Detta kan vid montering av element som är mer manuellt tillverkade få ökade tillpassningsproblem/toleransproblem. Enligt en engelsk rapport9 är det i genomsnitt fem gånger dyrare att rätta till ett fel som att göra det rätt från början. Känner då hantverkarna till detta eller åtminstånde att alla moment på byggarbetsplatsen har med olika toleranser att göra? När då någon inte följer momentets toleransanpassning kan det leda till oanade konsekvenser och i sin tur ge ett merarbete och en kostnadsökning av projektet. Arbetet består av: - en analys av begreppet toleranser inom byggbranschen - en undersökning som visar omfattningen av vad byggarbetarna upplever som toleransfel - en förklaringsmodell för att medvetandegöra att ”när det inte passar” så är det ett väsentlig problem. 1.3 Syfte & Mål

Syftet med detta examensarbete är att analysera och medvetandegöra att problemet med toleransfel är större än vad man generellt är medveten om, och därav kunna dra slutsatser och fastställa att slutkostnaden faktiskt ökar p.g.a allt ”toleransslarv”. 1.4 Avgränsningar

I detta examensarbete kommer jag inte att försöka redovisa ekonomiska termer på hur mycket toleransfelen fördyrar projekten, utan i största möjliga utsträckning belysa ”toleransproblemet”. Det är endast byggarbetsplatser i Skåne som har deltagit i undersökningen med fokus på de sydvästra delarna.

9 Building Research Establishment, 1985


15

1.5 Förväntat Resultat

Eftersom jag själv har under några år drivit en egen byggfirma och varit mycket ”ute” på byggarbetsplatser så vet jag av egna observationer att det slarvas oerhört mycket. Därför förväntar jag mig att enkätundersökning och intervjuer ska visa det resultat jag själv har sett. Vilket är att ”gubbarna” ute på byggarbetsplatserna inte riktigt förstår konsekvensen när det slarvas med toleranserna och på så sätt kan ge ett oerhört merarbete längre fram i projektet. Ett merarbete på någon detalj är detsamma som en merkostnad för projektet i helhet. 1.6 Rapportens disposition

Kapitel 1 – Inledning I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till ämnesområdet. Följt av problemställning, syfte & mål, avgränsningar samt förväntat resultat. Kapitel 2 – Metod I metodkapitlet beskrivs olika metoder och hur de har tillämpats i detta examensarbete. Kapitel 3 – Toleranser I detta kapitel beskrivs fördelarna med prefabricerade element, toleransberäkningar och toleranser för betongelement. Kapitel 4 – Datainsamling Här kommer tillvägagångssättet att presenteras samt svarsfrekvensen, bortfallet och analysering av frågorna. Kapitel 5 – Resultat I detta kapitel redovisas svaren på enkäterna i diagramform där man enkelt kan se svars procenten. Intervjustudien redovisas genom bland annat olika punktformssvar från de olika platscheferna. Kapitel 6 – Analys & Diskussion Här analyseras svaren och det görs olika djupstudier på enkäterna för att hitta samband. Dessa samband diskuteras därefter. Kapitel 7 – Slutsatser & Rekommendationer De olika sambanden som har funnits i kapitel 6 dras här slutsatser och vidare rekommendationer om.


16

Kapitel 8 – Referenser De olika referenserna från litteratur, Internet och muntliga referenser finns här angivna Kapitel 9 – Bilagor Enkätundersökningsunderlaget och intervjustudiemallen finns i sitt ursprungsskick här. Även det första utskicket till företagen finns här.


17

2 Metod I metodkapitlet beskrivs och förklaras de metoder och tillvägagångssätt som ligger till grund för detta examensarbete. 2.1 Metodteori

Olika vetenskaper kan ha sin metodiska särprägel och olika förklarningsprinciper. Dock ställs det mycket stora krav på intersubjektivitet och att insamlade fakta skall vara ett kumulativt bidrag till kunskapsutvecklingen. ”Som man ropar i skogen får man svar”, för att citera ett gammalt talesätt. Detta tankesätt är också användbart för att åskådliggöra vetenskapliga metoder. Eller med andra ord, vid användning av en viss typ av undersökningsmetod får man också en viss typ av data. Genom att använda en annan metod får man en annan typ av data. En grundläggande skiljelinje går mellan kvantitativ och kvalitativa data. Data är kvantitativa om de är mätbara och kan utryckas i siffror och andra mängd termer, så kallad hård data. Kvalitativa data är de som berättar något om de svårmätbara egenskaperna, de brukar kallas för mjukdata10. De metoder som ligger till grund för detta examensarbete är valt med hänsyn till problemställningen och examensarbetens omfång. 2.1.1 Kvantitativmetod

De vanligaste kvantitativa metoderna för insamling av åsikter, kunskaper och påståenden är olika former av frågor, som bestäms på förhand, oftast i samband med problemformuleringen. Samtliga respondenter skall ha samma frågor, som kan utgå från ett frågeformulär och framföras av en intervjuare, fysiskt närvarande eller per telefon. Ett annat alternativ är enkäter där respondenten själv läser igenom och besvarar frågorna11. Det som kan vara väldigt avgörande för metoden och forskningsresultatet är svårigheten att formulera de ”rätta” frågorna innan relevant fakta är insamlad. Frågorna kan t ex. ställas som öppna eller fasta. Är frågan öppen kan respondenten svara vad den vill och det stimulerar till att komma ihåg något. Är det fasta frågor som

10 Halvorsen, 1992 11 Holme, Solvang 1991


18

ställs är svarsalternativen givna på förhand och kan ge respondenten möjlighet att känna igen något12. Fördelar med öppna frågor är:

1. att det påvisar bristande kunskap, missförstånd och för forskaren helt oväntade svar.

2. de påverkar inte svaret från respondenten. 3. att de påminner om ett vanligt samtal.

Fördelar med fasta frågor är :

1. det underlättar datainsamlingen och utvärderingen av svaren 2. frågorna blir exaktare när det finns svarsalternativ 3. en större möjlighet att jämföra svar från olika respondenter 4. att man minns lättare

2.1.2 Kvalitativmetod

Det som särpräglar en kvalitativ metod för insamling av data är att man kan göra observationer, ostrukturerade intervjuer och projektiva metoder. Observationer som metod kan innebära en utvärdering av människors handlingar i relation till vad de säger. Forskaren måste bilda sig en egen uppfattning av vad han observerat. Observationer kan vara av öppen eller dold beskaffenhet. Ostrukturerad intervju är en muntlig metod där intervjuaren styr samtalet med minsta möjliga påverkan. Men metoden kan också förekomma som samtal eller informell intervju. Metoden vid ostrukturerade intervjuer är att man använder sig av ett färdigformulerat intervjuformulär utan fasta svarsalternativ. Vid en större, djupare, förståelse av människors beteende, motiv och personlighet används djupintervju teknik. En nödvändig förutsättning för metoden är ett förtroligt förhållande mellan intervjuaren och intervjupersonen. Metoden vid djupintervju särpräglas av den informella formen och frågorna kan framkallas ur själva samtalet.

12 Halvorsen, 1992


19

Gruppintervju är en variant av intervju där metoden särpräglas av observation av en grupp människor som samtalar och diskuterar om ett givet ämne eller problemfält. Metoden kan användas för att söka latenta inställningar och kollektiva åsikter. Gruppsamtalet kan också vara en vanlig metod för att förmedla forskningsresultat och övergripande beslut som påverkar gruppen. Projektiv teknik grundar sig på en psykologisk försvarsmekanism som bland annat innebär att en individ eller grupp tillskriver en annan individ eller en annan grupp, egenskaper som man vanligtviss inte accepterar hos sig själv eller i den egna gruppen. Metoden är vanlig inom beteendeforskning, reklam och marknadsföring13. 2.1.3 Min metod

På ett tidigt stadium bestämde jag mig för en kvantitativ enkätundersökning med fasta och öppna svarsalternativ. För att i möjligaste mån öka validiteten i undersökningen så kompletterade jag med kvalitativ intervjuundersökning enligt en förbestämd manual med färdiga formulerade frågor utan fasta svarsalternativ. Samtliga respondenter fick samma frågor. Min problemställning har uppstått genom erfarenhet på olika byggarbetsplatser både som anställd och projektör. I min mening har jag vid så många tillfällen ställts inför oplanerade monteringsproblem att det snarare har upplevts som en regel än undantag. I vardagliga samtal med andra i byggbranschen kunde jag också notera att de fick man mer eller mindre bara acceptera att det brukar vara fel på passform och samordning mellan olika entreprenörers montagearbete. Efter ett möte med Docent Anne Landin, vid LTH, belyste hon också problemet med toleranser i byggbranschen. Jag läste två artiklar på området och blev definitivt övertygad om att det är av stor betydelse att försöka förstå varför det uppstår så mycket fel i modernt byggande. Datainsamling består av två delar, en del enkätfrågor bestående av 33 frågor varav 17 kvantitativa och 16 kvalitativa. Den vänder sig främst till byggnadsarbetare inom följande yrkesgrupper, snickare, murare, betongarbete, ingenjörer och kategorin annan yrkesgrupp. Enkätfrågorna har utformats i största möjliga mån för att säkerställa en bra validitet och en hög reliabilitet. Fråga 1-4 samt fråga 6 är tänkt att ge en personbakgrund av respondenterna

13 Carlsson B, 1984


med bibehållande anonymitet. Övriga 27 frågor i enkäten undersöker toleransbakgrund och faktisk toleranskunskap. Den andra delen av datainsamlingen består av intervjuformulär bestående av 9 kvalitativa frågor. Dessa har till syfte att ytterliggare öka reliabiliteten på enkätfrågorna. Intervjuerna kommer att göras på platschefer och arbetsledare. Metodbeskrivning

20

Egna iakttagelser och upplevelser

Examensarbete Idé Handledning

Frågeställning

Preliminär kontakt med lämpliga företag

L I T T E R A T U R S T U D I E

Provenkät

Bearbetning av data

Resultat och analys

Slutsatser

Diskussion

Datainsamling

Telefonkontakt

Presentations utskick av exjobb till PC


21

3 Toleranser Detta kapitel handlar om toleranshistoria, ett certifieringsföretag och allmänt om toleranser idagsläget och hur de beräknas. Även utsättning och montage och måttkontroll med hänsyn till toleranser belyses. Till sist en kort inblick om betongelement, med dess för och nackdelar ur två olika tjänstemäns synvinkel. 3.1 Historik

Hur kunde man redan för 4000 år sedan bygga sådana avancerade byggnadsverk? T.ex. som pyramiderna i Egypten där den största Cheopspyramiden sträcker sig 147 meter upp i luften. Eller Machu Picchu i Peru som inte byggdes förrän 1440 förstås men med sin imponerade arkitektur kombinerad med kvalitet som än idag står kvar14. Det faktum att den byggdes på en bergstopp 500 m över havet och med slutningar åt nästan alla håll gör den till en minst lika avancerad byggnad på den tiden som när vi upplever Turning Torso idag. På vilket sätt har det då gått fel när vi idag inte kan vara mer noggranna i alla skeende i ett byggprojekt? På alla moderna byggarbetsplatser används någon form av prefabricering. Det kan vara allt från stomme och fasader men även stomkompletteringar. Även om man bygger ”platsbyggt” och inte använder färdiga väggelement eller andra ”prefabprodukter” så använder man andra förtillverkade detaljer som fönster, dörrar, kök, osv. Fördelarna är givetvis den rationella fabrikstillverkningen med en hög måttkvalitet på de förtillverkade detaljerna, vilket underlättar den viktiga måttsamordningen på bygget15. 3.2 Dagsläget

Om man tittar närmare på färdiga betongelement så med en riktig användning så kan bygget monteras samman snabbt eftersom alla komponenter i byggnaden passar ihop, såväl fönster, dörrar och kök som stomdelar och fasader. För att detta ska kunna uppfyllas krävs det att under projekteringen och byggandet en rationell användning av toleranser och att ingående komponenters måttoleranser och deformationsegenskaper är kända. Dessutom är det av största vikt att utsättning och montering av komponenterna ska vara inom de anvisade toleransernas gränsvärde. Inom betongelementsindustrin har man lång erfarenhet om sina komponenter i dessa avseende. Dessa

14 http://sv.wikipedia.org/ 15 www.betongvaruindustrin.se


komponenter står under kontinuerlig måttkontroll genom systematisk egenkontroll, som i fabriken övervakas av Nordcert AB eller motsvarande ackrediterat certifieringsorgan16. 3.3 Nordcert AB

Nordcert är ett företag som verkar för god kvalitet och kvalitetsutveckling inom armering, betong, bergmaterial/ballast och stål. De erbjuder certifiering av produkter, processer och personer samt ger utbildning som förhöjer kompetensen. De kunder som ansluter sina produkter till Nordcert får rätt att märka dem med någon av märkena SBS, BBC eller CE/ 1505. När det gäller SBS- och BBC-märkning bedrivs det under svensk ackreditering. Det vill säga att deras kompetens och rutiner granskas av den oberoende myndigheten Swedac. När det gäller CE / 1505 certifieringen har Nordcert anmälts till EU som kompetens organ. Nordcert ägs av de två ideella stiftelser, Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling(SBBK) och Stiftelsen för Byggstålskvalitet17

SBS står för Svensk Byggstålskontroll. SBS-märket står för att de svenska byggreglernas krav på att Boverkets, Vägverkets och Banverkets myndighetsområde är uppfyllda. Kraven formuleras i Boverkets Konstruktionsregler och Boverkets handböcker.

BBC står för Betong och Ballast Certifiering AB. BBC-märket skall anges på betongformprodukter samt på följesedlar till fabriksbetong och ballast. BBC-märket står för att de svenska byggreglernas krav på Boverkets, Vägverkets och Banverkets myndighetsområde är uppfyllda. Kraven formuleras i Boverkets Konstruktionsregler och Boverkets handböcker.

16 www.betongvaruindustrin.se

22


23

CE-märket är EU:s märke för bestyrkande att vissa grundläggande egenskapskrav är deklarerade. Deklarationen sker dels genom en tillverkningsdeklaration som skall kunna uppvisas för myndigheterna när den efterfrågas, dels genom en CE-märkes information som skall åtfölja produkten. Siffran 1505 har tilldelats Nordcert efter de har anmälts, och antagits, som ett kompetens organ för Sverige att på vissa säkerhetskritiska produkter vara med och bestyrka tillverkningsdeklarationen och CE-märkesinformationen18.

17 http://www.nordcert.se/ 18 http://www.nordcert.se/


3.4 Toleranser

När man känner till måttoleranser och tillhörande tabeller kan man projektera byggnaden med realistisk måttsättning och dess montage planeras rationellt. När man projekterar byggnaden så ställer byggherren vissa krav som projektören måste översätta till måttkrav på ritningen. Dessa måttkrav har en avvikelse som beskrivs i byggplatstoleranserna, dvs. den största avvikelsen som måttet får slå på i verkliga bygget jämfört med angivet mått på ritningen19. Som tidigare nämnts är det inte bara tillverkningstoleranserna som är avgörande utan även utsättnings- och monteringstoleranser, innan detaljen har kommit på plats och kan uppfylla sin funktion. Det är nu projektörens uppgift att kontrollera vilka toleranser som verkar lämpliga för hela kedjan och sedan välja realistiska byggplatstoleranser. Ser man till byggarbetarens perspektiv gäller det att kunna bedöma vilka krav som ställs på monteringen och utsättningen för att han skall kunna följa föreskriven byggplatstolerans.

Sammansatt Byggplats tolerans

Sammansatt utsättnings- tolerans

Dimensionstolerans

Riktningstolerans

Formtolerans

Lägetolerans

Riktningstolerans

Sammansatt tillverknings- tolerans

Sammansatt monterings- tolerans

Lägetolerans

Riktningstolerans

Fig 3.4.120

19 www.betongvaruindustrin.se 20 SIS 05 02 12

24


25

Om man vill se hur toleranserna beskrivs tittar man vanligtvis i HusAMA 98 och om det är speciella toleranser kan de ges på ritningen. Då sker måttsättningen och toleransangivelsen enligt Svensk Standard SSISO 6284. Toleranserna kan även beskrivas i Boverkets Konstruktionsregler, BKR, om det ska tillgodose samhällets säkerhetskrav. Måttsättning sker generellt efter standarden SS 03 22 03, Byggritningar och Måttsättning. När det gäller betongelement ska leverantören bistå med råd hur måttsättningen skall utföras. Vill man sen som beställare höja toleranserna på produkterna, om möjligheten finns, brukar det krävas en ekonomisk ersättning21. 3.5 Toleransberäkningar

3.5.1 Modulsamordning och modulprojektering Med hjälp av modulsamordning utgör man grunden för måttsamordningen på bygget. Man underlättar även projekteringsarbetet då olika regler för t ex bärande stomdelar finns beskrivna. Om man vill titta närmare på modultekniken finns det följande standarder och publikationer till förfogande22. - BST 458 Modulkoordinering – översikt - SIS 050100 Modulkoordinering – terminologi - SIS 050101 Modulkoordinering – principer och regler - SSISO 8560 Byggritningar – ritsätt modulritningar 3.5.2 Definitioner och standarder När man talar om toleransvidderna, angett som T, inom byggbranschen är det kring ett visst basmått som själva måttet på detaljen får variera i. Symmetrisk toleransangivelse är när ett basmått står med ± följt av ett mått. T ex 1350 ± 10 mm, då får detaljen eller utsättningen variera mellan 1340 - 1360 mm. Om däremot det är osymmetrisk toleransangivelse står det ett basmått följt av minsta värdet – och högsta värdet +. T ex 1350 -5 +10, således får måttintervallet vara 1345 – 1360 mm.

21 www.betongvaruindustrin.se 22 www.betongvaruindustrin.se


26

När man skall dimensionera en modulkomponent som ska samordnas med andra komponenter använder man sig av så kallade ”lådprincipen”. Det innebär att man i alla tre riktningarna, som en låda, har modulmått för komponenten. Detta modulmått skall vara summan av specifik måttavvikelse för komponenten vid tillverkning, utsättning och montering samt deformationer och ev. fogar23. Beställaren brukar i regel endast intressera sig för slutresultatet dvs. byggplatstoleranserna på ritningen. Det är entreprenören som får välja sådana detaljtoleranser så den slutliga byggplatstoleransen blir tillfredställande för beställaren. Hur man omvandlar dessa detaljtoleranser till byggplatstoleranser finns i Standarder som ; - SS-ISO 3443/4 Metoder för beräkning av måttavvikelse och fördelning av

toleranser sammansatta konstruktioner - SIS 050214 Byggtoleranser, Samspel mellan toleranser, Formler 3.5.3 Exempel på toleransberäkningar För beräkning av toleransen brukar följande generella formel användas: T2 = a * Tt

2 + b * Tu2 + c * Tm

2 Där T = Byggplatstoleransen Tt = tillverkningstoleransen Tu = utsättningstoleransen Tm = monteringstoleransen Koefficienterna a, b och c varierar från fall till fall och hittas närmst i de ovannämnda standarderna och är baserade på statiska överväganden och på att måttavvikelsen är normalfördelad. Ett exempel : Vid de flesta överslagsberäkningar sätts koefficienterna till 1.0 så och i detta fall. En pelarfot skall placeras centriskt över en modullinje. Centrumlinjen som är markerad på pelarfoten har toleransen Tt ± 5 mm. Modullinjen är utsatt med toleransen Tu ± 6 mm och monteringen sker med toleransen Tm ± 5 mm.

23 Holm, Lindberg, Lorentsen, 1987


27

Detta ger oss att pelarfotens placering blir = 18.6 / 2 => ± 9 mm Med hjälp av denna enkla formel kan man då ändra olika ingåendes parametrars toleranser för att få den byggplatstolerans som önskas24. 3.6 Betongelement

Hans Davidsson som är VD på A-betong är helt övertygad om att med några enkla standardiseringar på elementen som tjocklek, vågningshöjd och fönsterplacering och färre skräddarsydda lösningar på elementen så kommer man garanterat att kunna sänka byggnadskostnaderna. Vidare belyser han projektkostnadsökningen på dagens flerbostadshusbyggande där helt olika lösningar finns på ett och samma projekt, där t ex toaletterna eller balkongerna inte finns på samma ställe på de olika våningsplanen. Givetvis vill man kunna ha olika planlösningar och detaljer på projekten men Hans menar att med olika form, färg och burspråk kan man med ett begränsat antal standardiserade element lösa de problemen25. Vidare förespråkar Evert Sandahl, från Svenska Fabriksbetongföreningen, SFF att det är mer ekonomiskt med att platsgjuta projekt. Sandahls definition av industriellt byggande är ”en hård styrd process med hög grad av upprepning i metoden”. Istället för som ofta kan bli feltolkat att man förknippar det med fabrikstillverkning. Det är till och med så att om man använder sig av för mycket prefabricering ger det en direkt ökning av produktionskostnaden enligt Sandahl26. Jag vill belysa dessa två olika åsikter om betongelement respektive platsgjutet för på två av mina undersökningsföretag använder man sig av endast platsgjuten betong. Det blir då intressant att se hur de andra företagen upplever toleransproblemen med just betongelementen jämfört med dem som platsgjuter allt.

24 www.betongvaruindustrin.se 25 http://www.byggindustrin.com/ 26 http://www.byggindustrin.com/


28

3.7 Utsättning och montage

Som tidigare nämnts finns det olika byggplatstoleranser på bygget, det är med dessa toleranser som man gör utsättningarna och montaget. Utsättningstoleranserna har bestämts utifrån lägen i plan och nivå samt överbestämningars inverkan. I SSISO 4463 använder man formeln K√L för bestämning av utsättningstoleranserna. Där för byggutsättning K sätts till konstanten 2 och L är utsättningsavståndet27. Exempel på olika utsättningstoleranser i mm där avståndet i meter varierar: 2 m -> Utsättningstolerans ± 3 mm 5 m -> Utsättningstolerans ± 4 mm 10 m -> Utsättningstolerans ± 6 mm 20 m -> Utsättningstolerans ± 9 mm 30 m -> Utsättningstolerans ± 11 mm Denna formel då avståndet hade inverkan på utsättningstoleranserna användes mer förr i tiden då man använde sig av mätbandsteknik. I dag då man använder sig av totalstationer påverkas avståndet mellan instrument och utsättningspunkt marginellt. Därför har den gamla formeln ersatts med följande: Tu = √k* T2

Tu = Utsättningstolerans i mm T = Byggplatstolerans i mm k= 0,2 – 0,4 Om man vill skärpa byggplatstoleranserna gentemot tillverknings- och monteringskraven ska man välja k till 0,2, men om utrymmet finns kan man justera konstanten till 0,4. Alltså om det är ett extra viktigt mått så väljer man ett lågt k och om man kan ha något ökat utrymme ett högt k. Undersökningar visar att ca 30 % av andelen måttavvikelser är på grund av utsättningsfel. Hur gör man då för att minska denna procenthalten? - Undvik att sätta ut på längre avstånd än 40 m och om skärpta krav finns så

minska avståndet. - Utsättning av komponenter kan ske med olika metoder, bland annat:

27 SSISO 4463


29

1. rätvinklig utsättning från sekundärlinje med konstruktörens mått 2. polär utsättning från känd linjeskärningspunkt 3. fri stationspunkt – bestämd från yttre noggranna utgångspunkter

3.8 Måttkontroll

När ett Prefab-element måttkontrolleras sker detta dels på fabriken, där det sker kontroller med hjälpa av BBC eller annat auktoriserat företag att fastslagen kvalitetssäkring följs, och dels på byggarbetsplatsen genom mottagningskontroll, avsyning och delkontroll genom mätning28.

28 www.betongvaruindustrin.se


30

4 Datainsamlingen 4.1 Tillvägagångssätt Jag valde att göra min undersökning så bred som möjligt för att begreppet ”toleransproblem”, tror jag, upplevs väldigt olika från person till person. De företag som jag valde att göra min enkätundersökning och djupintervju på var Skanska, PEAB, NCC, NIMAB och NE-BYGG. För att etablera kontakter och motivera byggföretagen, platschefer och arbetsledare började jag ringa runt och ge en första presentation av examensarbetets syfte för respektive företags områdeschef/personalchef. Efter dennes rekommendationer av lämpliga byggarbetsplatser skickade jag ut ett första utkast till platschefen (se bilaga 3). Detta gjordes för att jag vet hur mycket platscheferna har i huvudet och om jag bara hade ringt och sagt vad jag ville så hade han förmodligen glömt det när telefonen hade lagts på. Så nu istället när jag ringde så hade han i bakhuvudet mitt e-mail och vad jag ville, vilket visade sig väldigt effektivt då alla platschefer jag ringde till var väl förbereda och positiva till min undersökning. Av egen erfarenhet vet jag att få ”gubbarna” att fylla i en enkät under tiden de har rast är svårt. När jag studerade i Lund jobbade jag extra på Ingelstad Kalkon, så jag frågade därför dem om de skulle vilja sponsra mina undersökningsföretag med frukost under tiden de fyllde i enkäterna. Detta var Ingelstad Kalkon positiva till, och responsen från ”gubbarna” var väldigt positiv. Vilket som passar bäst för respektive byggarbetsplats kommer platschefen antingen innan eller efter mötet att intervjuas djupare för att undersöka hur han/hon upplever ”toleransfelen” på sitt bygge. Kanske är det så att ett samband kan urskiljas och vi ser tydligt att det verkligen har en stor betydelse för slutprojektkostnaden hur toleranserna följs på bygget.


31

I enkätundersökningen användes 123 enkäter varav endast 105 kunde användas. Detta gav en svarsfrekvens på 85 %. Jag anser att denna svarsfrekvens är god och kan ge mig ett tillförlitligt resultat. Av de 7 byggarbetsplatserna som undersökningen gjordes på var det endast 2 som inte kunde medverka i intervjustudien. Detta gav en svarsfrekvens på 71 % som jag anser kan ge mig ett tillförlitligt resultat. 18 enkäter besvarades av underentreprenörer, rörläggare, elektriker, håltagare med mera, som vanligtvis inte är delaktiga i den kontinuerliga byggprocessen på samma sätt som de fasta byggarbetarna och har därför inte tagits med i resultatet. Två platschefer hade inte möjlighet att deltaga i intervjustudien på grund av tidspress.


32

5 Resultat & Analys I detta kapitel redovisas resultatet från enkätundersökningen och intervjustudien. Enkätundersökningen redovisas till största del genom diagram. Intervjustudien och de frågor där respondenterna fick skriva egna tankar redovisas i punktform exakt vad de har sagt eller skrivit. Av totalt 123 ifyllda enkäter var det 105st som har använt. De 18st som har förkastats är pga ej ifyllda eller ifyllda av andra underentreprenörer som rörläggare, ventilation, håltagare och elektriker. Jag har varit runt om i Skåne och besökt totalt 7 arbetsplatser. I enkäterna är det 69 snickare, 4 murare, 15 betongarbetare, 15 ingenjörer och 2 maskinister som har medverkat. Enkäterna som har använts till undersökningen kan ses i bilaga 1. När enkätundersökningen var avslutat och ”gubbarna” gick ut och fortsatte arbeta, satte jag mig ner med PC:n och gjorde en intervjustudie. På grund av tidspress på två av mina sju platser jag besökte hade endast fem platschefer tid att göra intervjun. Underlaget till intervjuerna kan ses i bilaga 2. 5.1 Resultatet från enkätundersökningen

Enkätundersökningen bestod av 33 frågor som handlade om både toleranser på olika detaljer och lite allmän kännedom om toleranser. Jag lade även till en del frågor om personen som fyllde i den, mest för att kunna bilda mig en uppfattning om varför personen svarar som han gör och om det finns några samband mellan personerna. Under arbetets gång har diagrammen analyserats noggrant och en rad slutsatser har kunnat urskiljas. Därför har redovisningen av diagrammen gjorts så att de diagrammen som hör till respektive slutsats har grupperats ihop. De första diagrammen 1-4 och diagram 6 ger oss en bakgrundsbild om vilken person som gör enkäten. Därefter presenteras 6 grupper som har analyserats för att dra 6 olika slutsatser.


1. Din ålder är:

Fråga 1

26%

16%

9% 9%7%

10% 10% 10%

5%

0%0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

20-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-65 66-

Ant

al s

var

2. Vilka utbildningar har du :

Fråga 2

84%

12%

33% 28% 30%

5%11%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

Bygg och

Anlä

ggnin

g

Skydd

sombu

d

Heta Arbete

Ställnings

kurs

Säkra

Lyft

Högsko

leing

enjör

övrig

a

Ant

al s

var

Av alla tillfrågade var det 84 % som hade gymnasial byggutbildning. 5 % hade högskoleutbildning och resterande 11% hade andra utbildningar. Utöver

33


dessa utbildningar hade vissa personer gått kurser i skyddsombud, heta arbeten, ställningskurs och säkra lyft. 3. Vilken yrkesgrupp tillhör du :

Fråga 3

66%

4%14% 13%

3%0%

10%20%30%40%50%60%70%

Snickare Murare Betongarbetare Ingenjör Annan:

Anta

l sva

r

Som diagrammet visar var den största delen av respondenterna snickare följt av betongare, ingenjörer, murare och annan yrkesgrupp. 4. Vilken är din nuvarande befattning?

Fråga 4

16%

65%

13%6%

0%10%20%30%40%50%60%70%

Lärling Byggarbetare Arbetsledare Platschef

Anta

l sva

r

Den största delen av nuvarande befattning var byggarbetare. Intressant att se att undersökningen fick med så pass många lärlingar.

34


6. Hur många år har du arbetat på byggarbetsplatser?

Fråga 6

24%

12%8% 6% 5% 4%

42%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

1--3 4--6 7--9 10--12 13--15 16-18 19-

Ant

al s

var

57 % har arbetat 10 år eller längre på byggarbetsplatser. Hur är förhållandet med kunskap om toleranser? Hur man än vrider och vänder på det så sker det massor med fel på byggarbetsplatsen och en del av dessa beror på okunskap om momentet och materialet som bearbetas. Därför är första gruppen med diagram samanställt för att belysa dels mer undervisning i skolan och dels för att undersöka hur motiverade man är till vidare utbildning på arbetsplatsen. 5. Har du kommit i kontakt med begreppet toleranser under din utbildning?

Fråga 5

65%

14%21%

0%10%20%30%40%50%60%70%

JA NEJ Vet Ej

Anta

l sva

r

Vid närmare kontroll är det alla lärlingar som svara nej på denna fråga.

35


7. Känner du att du får tillräcklig med information inför varje projekt?

Fråga 7

65%

30%

6%

0%10%20%30%40%50%60%70%

Ja Nej Ingen aning

Ant

al s

var

Informationen kan aldrig bli för tydlig men merparten känner dock att de får tillräckligt med information. Det ger en ökad känsla om samhörighet och gör att gruppen trivs. 8. Hur upplever du ordningen på nuvarande byggarbetsplats?

Fråga 8

46%

26%30%

40%

50%

sva

r

17%

9%3%

0%

10%

20%

Mycket god God Ok Rörig Kaos

Anta

l

Har man ordning så skapar det en trivsel att arbeta.

36


9. Trivs du inom byggbranschen

37

Fråga 9

99%

0% 1%0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Ja Nej Vet Inte

Ant

al s

var

Motiveringsfaktorn för vidareutbildning är hög då man trivs med sitt arbete. 10. Var finner du närmare beskrivning om olika byggtoleranser?

Fråga 10

8%

60%

1% 1% 0%

30%

0%10%20%30%40%50%60%70%

BKR Hus AMA98

SIS RA 98 Hus Annan: Vet ej

Ant

al s

var

Att alla inte svarat Hus AMA 98 eller BKR betyder att man behöver mer grundläggande utbildning om toleranser. Även här har alla lärlingar svarat ”vet ej” vilket betyder mer utbildning även på gymnasialnivå.


12. Hur är toleranserna angivna på en byggritning? Denna fråga var lite av en kuggfråga då toleranserna inte finns skrivna på byggritningarna. Av de som svarade var det 64 % som kryssade i ”vet inte”. Medan de andra 36 % gav riktiga anvisningar var de fanns och att de inte var angivet på byggritningarna. Olika svar på var det kunde finnas toleransangivelse var k-ritningarna, byggbeskrivningen, allmänna anvisningar och Hus AMA. Vid all kommunikation med arbetarna på byggarbetsplatsen har jag upplevt att det med få undantag alltid har varit fel i projekteringsstadiet för projekten. Oftast har det varit ritningar som inte har gått att få ihop. Detta bekräftas i diagram 11 här nedan. För att det överhuvudtaget ska kunna fungera att bygga ute på byggarbetsplatsen krävs det ordentlig projektering från kontoret. 11. Förekommer ritningsfel?

Fråga 11

41%

55%

0% 4%0%

10%20%30%40%50%60%

Ja, ofta Ja, ibland Nej vet inte

Ant

al s

var

Förekomsten av ritningsfel kan eventuellt skapa toleransproblem pga. improviserade lösningar.

38


Nästa gruppering av diagrammen har analyserats ur ett erfarenhetsutbytes synvinkel. Då man känner mer engagemang om man har en god överblick på hela projektet. 21. Hur upplever du respektive material är bra att arbeta med för att hålla toleranserna?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Mycket lätt Lätt Svårt Mycket svårt

Fråga 21

Betong

Stål

Trä

Glas

31. Känner du att du har god överblick på projektet?

Fråga 31

72%

14% 13%

0%

20%

40%

60%

80%

Ja Nej vet inte

Ant

al s

var

Till största del känner respondenterna att de har god överblick på projektet.

39


En av de tre större punkterna som detta arbete skulle bestå av, och har även presenterats i problemställningen tidigare, var att jag ville undersöka omfattningen av vad byggnadsarbetarna upplever som toleransfel. Följande diagram har analyserats ur denna frågeställning och slutsatserna presenteras i kapitel 6. 13. Upplever du att toleranskraven är orimligt höga?

Fråga 13

9%

30%

61%

0%10%20%30%40%50%60%70%

Ja Nej vet inte

Ant

al s

var

Om man inte vet om toleranskraven är för stora känner man nog inte till dem och det bekräftar att omfattningen av upplevelsen toleransfel måste förstärkas. 20. Har ni på er arbetsplats en avvikelserapportering om toleransfel?

Fråga 20

26% 22%

52%

30%40%50%60%

tal s

var

0%10%20%

Ja Nej vet inte

An

Om man inte vet om det så rapporterar man inte heller om toleransfelen.

40


21. Hur upplever du respektive material är bra att arbeta med för att hålla toleranserna?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%


Fråga 21

Betong

Stål

Trä

Glas

23. Görs det stickprovskontroller på byggdelar när de anländer till byggarbetsplatsen?

Fråga 23

3%

31%25%

41%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Ja, alltid Ja, ibland Nej vet inte

Ant

al s

var

Om man svarar ”vet inte” på denna fråga så gör man själv inte stickprovskontroll. Så 66 % har ingen upplevelse av omfattningen av toleransfel när en byggdel anländer till byggarbetsplatsen.

41


24. Kontrollmäter du byggdelar innan montage och sammanfogning?

Fråga 24

16%

61%

23%

0%

20%

40%

60%

80%

Ja, alltid Ja, ibland nej

Anta

l sva

r

På denna fråga börjar medvetandet öka…. 25. Kontrollmäter du byggdelar om de inte passar?

fråga 25

70%

19%10%

0%

20%

40%

60%

80%

Ja, alltid Ja, ibland nej

Anta

l sva

r

På denna fråga måste medvetandet vara på topp och alla skulle kryssa i ”Ja, alltid”

42


26. Vem på er byggarbetsplats är ansvarig för att toleranserna följs?

Fråga 26

19%

33%40%

8%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Byggarbetaren Arbetsledaren Platschefen Vet inte

Ant

al s

var

33. Om du med din erfarenhet skulle gissa, vilka tror du är de mest kostsamma felen? Eftersom det inte kunde säkerställas att det finns en pålitlig statistik över felkostnader ombads respondenterna utnyttja sin erfarenhet för att göra en kvalificerad gissning. Resultatet har sedan bekräftats genom djupintervjuer. Svaren på denna fråga har presenterat i storleksordning med dem som svarat samma flest gånger först. - Projekteringsmissar - Arkitektens fel - Skyddet - Ritningsfel - Ej samgranskade ritningar - Slarv - Fönster - Prefabelement av betong - Prefabelement från utlandet - Att man inte tar sig tid och går igenom projektet ínnan man börjar… även hantverkarna - Stål och armeringsförändringar… - Fasader med cellplast och systemputs. - Toleransfel - Material fel - Tidspressen - Fel årstid vid byggstart

43


Toleransfel uppstår när ett mått inte stämmer. Varför ska det då finnas särskilda personer som gör kontinuerlig måttkontroll på byggarbetsplatsen? Detta då var och en som arbetar på byggarbetsplatsen bör kunna hantera en kvalificerad mätutrustning. 30. Saknar du någon speciell mätutrustning?

Fråga 30

4%

23%

65%

9%

0%10%20%30%40%50%60%70%

Ja, ofta Ja, ibland Nej vet inte

Ant

al s

var

De flesta svarar att de inte behöver någon extra utrustning. Resterande diagram presenteras och analyseras ur synpunkt för att kunna dra slutsatserna om att öka medvetandet om att de upplever det som ett problem när det ”inte passar”. 14. Brukar ni ha referenspunkter vid stombyggnation?

Fråga 14

45%

10%

45%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Ja Nej vet inte

Ant

al s

var

44


15. Hur upplever du passformen mellan betongelement och stål?

Fråga 15

3%

61%

27%

10%

0%10%20%30%40%50%60%70%

Mycket Bra Bra Dåligt Mycket Dåligt

Ant

al s

var

16. Hur kan man förenkla monteringen mellan betongelement och stål? På denna fråga fick de som fyllde i enkäten spåna fritt och det gav följande summerade kommentarer som presenteras i ordningsföljd: - Bättre Samordning - Bättre Handlingar - Platsgjutning - Ordentliga ritningar - Samma sorts ritningar på olika byggdetaljer - Noggranna toleranser 17. Vad är toleransvidderna på färdiga betongelement? Merparten, d.v.s. 67 %, svarade att de inte visste. Resterande 33 % gav olika svar och kommentarer, många svarade enligt tillverkarens toleranser vilket är helt rätt. Även olika mått har svarats och med efterkontroll så stämmer dem också. Ett svar som var förvånansvärt: inget vi arbetare vet, kanske kan det stå på ritningen.

45


18. Vad är toleransvidderna på stålkonstruktioner? Som ovan har merparten, 59 % svarat att de inte har en aning. Men en hel del har svarat olika mått som även dem stämmer vid efterkontroll. ”Enligt tillverkaren” är också ett vanligt svar. 19. Vilka toleranskrav finns på det arbete du gör just nu? Även på denna fråga var merparten 65 % inte medvetna om vilka toleranser som fanns på det jobb de gjorde för tillfället. Övriga svar på denna frågan var : - ska bli snyggt och bra - okulärt - God - Inom normerna - Så bra som möjligt 21. Hur upplever du respektive material är bra att arbeta med för att hålla toleranserna?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%


Fråga 21

Betong

Stål

Trä

Glas

Jag valde att endast ha fyra svarsalternativ på denna fråga för jag ville se hur olika personer svarade när det var material utanför deras eget arbetsområde. T ex har de flesta svarat mkt lätt eller lätt att arbeta med betong men antalet respondenter som är betongare är endast 16 st.

46


47

22. Vilka byggdelar kräver vanligtvis extra arbete vid montage och sammanfogning? Här gavs det utrymme för egna tankar och problem som man själv känner. Resultatet har redovisats i storleksordning i följande punkter. - Prefab - Inredning - Bärande stomme - Takstolar - Så fort två olika material möts och ska fogas ihop - Gjutning - Skarvar och fogar - Stål -> Trä - Stål -> Betong 27. Varför tror du det krävs extra arbete med vissa byggdelar? Precis som ovan gavs här utrymme till egna funderingar och respondenterna kunde svara precis vad de ville. Svaren har presenterats i storleksordning enligt följande: - Noggrannheten - Fel mått - Det passar inte och man gör fel - Går inte att ”gömma” prefaben på vissa delar - Slarvas med jobbet! - Mindre tolerans - Skall synas - För omständliga lösningar som tjänstemän tror sig veta bättre än byggnadsarbetarna - För snabbtillverkning med Prefab….ingen som granskar helheten och är ansvarig. Problemen får lösas ute på arbetsplatsen istället för på fabriken - För många detaljer som kan bli fel -> Ej genomarbetat från början - För det är för stora toleranser på Prefab delar - Vissa delar är mer beroende av att det inte blir rörelsesprickor typ badrum.


48

28. Vilket är det ”värsta” felet som har uppstått på denna arbetsplats? Precis som ovan gavs här utrymme till egna funderingar och respondenterna kunde svara precis vad de ville. Svaren har presenterats i storleksordning (med högsta svarsfrekvensen först) enligt följande: - Projekteringen - Kompletta ritningar - Trappa passade inte i trapphålet - Stålpelare utanför väggen - Förseningar vid byggstart - Att det blev inritat swt-balkar - Otäta formar - Fuktskador 29. Vilket är det största/värsta byggfelet som du har upplevt under din tid som byggnadsarbetare? Precis som ovan gavs här utrymme till egna funderingar och respondenterna kunde svara precis vad de ville. Svaren har presenterats i storleksordning enligt följande: - Fuktskador - Ritningsmissar - Utsättningsfel - Felaktig pålning till hus, kom på fel plats. - Fel tillverkade element - Byggelement från utlandet - En långtradare med gips som blev över - Stålpelare var fel dimensionerade och fick förstärkas när hela bygget var uppe - Gjutit ovanför entrédörrarna där som skulle sitta ett fönster 58 lgh fick sågas upp i.


32. Händer det ofta att du känner dig tidsstressad?

Fråga 32

51%44%

5%

0%10%20%30%40%50%60%

Ja Nej vet inte

Anta

l sva

r

49


50

5.2 Resultatet från intervjustudien

Av de 7 arbetsplatserna jag valde att göra min undersökning, var det endast på 2 arbetsplatser där platscheferna saknade tid för intervjustudien. Av de 5 platscheferna som gjorde intervjustudien var det 2 som byggde med platsgjutning och 3 som använde sig av Prefab. Svaren från respektive platschef var ganska överensstämmande med vilken byggnadsteknik de använde sig av. De två som använde sig av platsgjuten teknik svarade att de inte hade mycket problem med toleranserna. Men däremot de som använde Prefab sa att det alltid var något fel, oftast kunde det förknippas med konstruktionsfel eller ritningsfel. Samtliga fem platschefer använde sig av någon form av avvikelserapportering vid eventuella toleransfel. Det var däremot en av ”platsgjutet” platscheferna som sa att det användes endast ibland. Eftersom svaren på de intervjuade överensstämmer med vilken byggnadsteknik de använder sig av så kommer jag presentera svaren på intervjufrågorna som två grupper, dels platsgjutet och dels prefabbyggt. 4. Vilka är de vanliga felen vid slutbesiktning som har med toleranser att göra? Platsgjutet: Konstruktionsfel Byggfel Prefabbyggt: Konstruktionsfel x 2 Monteringsfel Ytbehandling 5. På vilket sätt tillämpas toleransnormerna? Här var samtliga intervjuade överens om att okulär besiktning och sunt förnuft var avgörande i samband av egenkontroller.


51

6. Varför är de angivna toleranserna som dem är och vem har styrt dem till att bli som de blev? Samtliga intervjuade svarade att det var leverantören som bestämde och styrde toleranserna. 7. Har ni någon ansvarig för att just toleranserna följs? Även på denna fråga var de intervjuade helt överens om att det är platschefens uppgift att toleranserna följs. 8. Är det något speciellt material som har förlängt/fördyrat projektet? Även här var de intervjuade relativt överens om att det var det nya våtrumsgipset som det var stora problem med. 9. Har det krävts extra resurser för att åtgärda problem som har uppstått p.g.a toleransfel? Platsgjutet: En av de ”platsgjutet” gubbarna svarade blankt nej medan den andre svarade att det hände lite då och då att de var tvungna att köpa in extra tjänster för att korrigera uppkomna problem. Prefabbyggt: Av de 3 ”prefabbyggt” gubbarna var det en som sa blankt nej, en som sa ja ibland och en som sa att pga konstruktionsfel hade de haft en stor merkostnad som gjorde att det krävdes en stor del extra resurser som en följd av ”toleransslarv”. Sista frågan om det hade krävts någon extra resurs för att åtgärda problem som uppstått pga toleransfel svarade platscheferna väldigt olika. Av de två ”platsgjutning” gubbarna svarade den ena blankt nej men den andra svarade däremot att det hände då och då att de var tvungna att köpa in en extra tjänst för att korrigera uppkomna problem.


6 Slutsatser och Rekommendationer Här presenteras de slutsatser som har kunnat erfaras ifrån enkätundersökningen och intervjustudien. Ett antal rekommendationer till hur man kan medvetandegöra och öka upplevelsen om omfattningen av toleransfel finns också att ta del av. Med utgångspunkt från enkätundersökningen och intervjustudien har en del tydliga slutsatser utkristalliserats sig som sedan har gett i sin tur olika rekommendationer. Med dessa rekommendationer är förhoppningen att till större del medvetandegöra och öka upplevelsen av omfattningen av alla toleransfel. Definitionen av toleransfel kan nog ge lika många svar som frågan ställs. Jag har hört ofta när jag har presenterat mitt syfte och anledningen till varför jag gör detta examensarbete att toleranser är väl inget som man talar om utan när det ser snyggt och bra ut så är det väl ok? Min egen ”nya” definition av toleransfel efter mina undersökningar är; När ett specifikt handlande eller en byggdetalj inte stämmer överens med för det momentet/detaljen specifik toleransanpassning. Av de 105 enkäterna som jag har använt var det 16 % som var lärlingar. Alltså 17 personer var lärlingar. Vid närmare kontroll på de 17 enkäterna visade det sig att de inte har någon som helst aning om vad egentligen toleranser är eller hur de anpassas. Vidare hade det inte fått någon undervisning om toleranser och visste därför inte heller var de kunde finna någon tolerans för ett specifikt material eller arbetsmoment. För att verkligen inse problemet med toleransfel och toleransslarv måste man därför redan i skolan ha en särskild obligatorisk kurs med toleranser högt upp på agendan. Alltså för att förändra framtidens byggare inför:

52

Obligatorisk kurs i skolan om toleranser och dess anpassning


Är man redan verksam i byggbranschen så ser man på resultatet på frågorna 7, 8 och 9 att det bör vara ganska lätt att motivera byggarna till vidareutbildning på byggarbetsplatsen för att ge dem mer toleranskunskap. Vid närmare undersökning på enkäterna där respondenterna fick skriva vad de ville och som sedan bekräftades i intervjuerna var att ofta när det blev något fel som kan tänkas vara ett toleransfel så var det alltid fel på ritningarna eller slarv från konstruktionsidan. Ett exempel som framgick var att på 2 av mina 7 arbetsplatser var det fel på färdiga prefabväggelement, de passade inte. Vid närmare kontroll visade det sig att elementet stämde med ritningen, men själva ritningarna gick inte att tillämpa med varandra. Alltså krävs det redan på projekteringsstadiet att man gör noggranna ritningar som verkligen passar när man sedan bygger efter dem:

53

Mer noggrann projektering

På fråga 21 hur man upplever svårigheten att arbeta med för respektive material för att hålla sig inom toleranserna. Var det 74 % av de 105 tillfrågade som sa att arbeta med betong var mycket lätt eller lätt. Vid närmare analys så var det endast 14 % som var betongare, av dessa tyckte 6 % att det var svårt att arbeta med betong. Detta kan uppfattas som de med annat yrke än betongarbeten tycker det ser lätt ut när gjutningar görs men har i själva verket ingen aning, då 6 % av de 14 % betongare sa det var svårt. Ett erfarenhetsutbyte mellan olika yrkesgrupper inom byggsektorn kan ge en möjlighet att öka medvetandet om byggtoleranser, toleransvidder mm. Att ett erfarenhetsutbyte är nödvändigt för att alla på arbetsplatsen skall känna att de arbetar mot samma mål, bekräftas även i svaren från fråga 14 och 20. På fråga 14 svarade hela 45 % att de inte har någon aning om man använder sig av referenspunkter vid stombyggnation, och på fråga 20 svara hela 52 % att de inte har en uppfattning om man använder sig av avvikelserapportering på just deras arbetsplats. Alltså krävs det ett större:

Erfarenhetsutbyte


Själva orsaken till varför det inte kontrollmäts oftare berörs inte i denna studie. Men en kvalificerad gissning kan vara att det kan saknas ändamålsenlig mätutrustning som kan hanteras av flertalet byggnadsarbetare. För med anknytning till fråga 30 svarar hela 65 % att de inte saknar någon speciell mätutrustning och då framkommer en frågeställning om varför det inte kontrollmäts mer och ut av fler. Alltså:

54

Lär fler hantera en mer kvalificerad mätutrustning

På fråga 23 svarar sammantaget 66 % att de inte gör eller vet om det görs en stickprovskontroll på byggdelar som anländer till byggarbetsplatsen. Detta kan tolkas som att 66 % inte är medvetna om omfattningen på toleransfel. På fråga 24 svarar 23 % att de inte gör någon kontroll av måtten innan montage. 61 % svarar att de ibland kontrollmäter byggdelar innan montage. På fråga 25 om man kontrollmäter en byggdel som inte passar svarar av uppenbar anledning 70 % att de alltid kontrollmäter. Men sammantaget är det 30 % som inte väljer att kontrollmäta ”byggfelen” fast det inte passar och det har uppstått ett tydligt toleransfel. Frågorna 23, 24, 25 har medtagits i syfte att analysera omfattningen på upplevelsen ”toleransfel”. Ett av det sammantagna resultatet på frågorna är att omfattningen på upplevelsen ”toleransfel” tyder på ett lågt medvetande och kontrollmätning verkar göras först när felet är uppenbart. Medvetande om kontrollmätning borde vara mer utbrett bland byggnadsarbetare så kontrollmätningen sker oftare och på ett tidigare stadium i byggprocessen. Alltså krävs det att:

Öka omfattningen på upplevelsen ”toleransfel”


Ett problem på byggarbetsplatsen kan orsakas av en mängd olika faktorer. På fråga 14 svarar 55 % att de inte eller inte vet om de använder referenspunkter vid stombyggnation. Hur ska man kunna vara medveten om att det är ett problem när det inte passar? Om man inte är med och försöker förebygga så många fel som möjligt under projektets gång. Frågorna 15, 16, 17, 18, 19 har ställts till respondenterna för att kolla hur medvetna dem är om när det inte passar. Vidare att kolla om de kan exakt vilka olika toleransvidder det finns på två olika material och det jobb de gör nu. Även fråga 21 och 22 ger en kontroll på hur upplevelsen är när det inte passar. Slutliggen besvaras frågorna 27, 28, och 29 där respondenterna har fått skriva fritt vad de upplever som ett problem eller vilka de har varit med om. Alltsamman detta för att:

55

Öka medvetandet om att det är ett problem när det inte passar


56

7 Diskussion I detta kapitel diskuteras de olika rekommendationerna och några olika förslag på vidareforskning. När jag hade kommit så långt in i examensarbetet så jag började utforma min enkät uppstod det vissa problem i frågeställningen. Jag började göra litteraturundersökning för att lättare kunna ställa de rätta frågorna. Men att ställa rätt frågor om toleranser tyckte jag visade sig vara väldigt svårt. Hur ställer du frågor om något som den tillfrågade inte vet något om? Med hjälp av frukostarna som Ingelstad Kalkon sponsrade med tror jag dock att respondenterna visade mer intresse för enkäterna och svarade därför så bra som möjligt. I och med att jag har ett så stort resultatunderlag från enkäten kan man undersöka massa olika kombinationer med personers bakgrund och vad de vet om toleranser. Jag tycker därför inte att några frågor jag ställde var onödiga. Utan med detta underlag kan man göra många fler slutsatser och komma därför med fler rekommendationer. Min första rekommendation om att införa obligatoriska kurser i grundskolan för kommande byggare borde kunna göras med ganska enkla hjälpmedel. Jag tror även att vidareutbilda redan färdiga byggare inom toleransbegreppet borde vara relativt enkelt och skulle ge ett stort mervärde för byggföretagen. Enligt undersökningen så beror mycket av felen på konstruktionsfel därför borde denna rekommendation om att projekteringen görs mer noggrann vara den som måste ha högst prioritering. Det kan vara så att denna rekommendation är svår att uppfylla fullt ut men det är nog den som ger störst resultat. För att förstå hela byggprocessen och att varje byggare känner sig delaktig i något större än just dess egen arbetsuppgift tror jag att rekommendationen erfarenhetsutbyte är väldigt nyttig. Känner man sig delaktig så tror jag att man trivs bättre på arbetsplatsen och man eftersträvar att göra ett så bra jobb som möjligt. Om vi ska koncentrera oss på toleransfelen på byggarbetsplatsen så har de nästan alltid med något måttfel att göra. Antingen är det utsättningsfel eller monteringsfel. Vad är det då som säger att alla på byggarbetsplatsen inte kan


57

göra en extra kontroll av måttet innan t ex en gjutning görs. Idag finns det särskilda personer som endast har till uppgift att kontrollmätta andras arbete. Jag tycker det är av största vikt att alla på byggarbetsplatsen bör kunna hantera nödvändig mätinstrument för att kontrollera sitt och medarbetares arbete. De två sista rekommendationerna handlar om att öka medvetandet och upplevelsen av toleransfel. Om man informerar gubbarna om olika problem som ofta uppstår på byggarbetsplatsen och sätter en siffra på kostnaden bör man öka medvetandet och upplevelsen av ”toleransfelen”. Om man vidare informerar och kortfattat går igenom olika problem som har uppkommit under veckan på t ex fredagsmötet så bör man även genom detta öka medvetandet och upplevelsen av ”toleransfelen”. 7.1 Fortsatt forskning

I detta examensarbete har jag inte försökt hitta några ekonomiska siffror på vad ”toleransfelen” kan tänkas kosta byggföretagen. En vidare undersökning på detta examensarbete skulle därför vara att undersöka och försöka sätta siffror på vad toleransproblemet kostar i verkligheten. Vid sammanställningen av enkäterna och intervjuerna kom det entydigt upp att konstruktionsriktningar sällan stämmer. Var och vad är det då som inte stämmer. Var blir det fel någonstans i informationskedjan i projektet? Kanske krävs det en sådan fördjupning som att undersöka konstruktörens utbildning och erfarenhet.


58

7 Referenser 7.1 Litteratur

Adler, P. (2005). Bygga industrialiserat. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst Arnstad, L. (2006). Bygg billigare och bo bättre. Stockholm: SIS Förlag AB. Carlsson, B. (1984) Grundläggande forskningsmetodik, Almqvist&Wiksell Fernström, G., Kämpe, P. (1998). Industriellt byggande växer och tar marknad. Stockholm: Byggförlaget. Holm H, Lindberg Å, Lorentsen M, (1987) Projektera och bygga med toleranser. AB Svensk Byggtjänst Building Research Establishment ”Quality in Traditional Housing” ,1985 Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod Holme, I., Solvang, B. Forskningsmetodik 7.2 Artiklar

Landin A, Kämpe P (2007). Alla mått stämmer, men det passar inte ändå! –ett dilemma för det industrialiserade byggandet. Bygg & Teknik nr 2 Landin A, Kämpe P (2008) Toleranserna påverkar vår byggprocess – ett forskningsprojekt. 7.3 Standarder

SIS 05 02 12 Svensk Standard SSISO 6284 SS 03 22 03 SS-ISO 3443/4 SIS 050214 SSISO 4463


59

7.4 Internet

http://www.sp.se http://www.betongvaruindustrin.se/ http://www.nordcert.se/ http://www.byggindustrin.com/ http://sv.wikipedia.org/

http://www.sp.se/

http://www.betongvaruindustrin.se/

http://www.nordcert.se/

http://www.byggindustrin.com/

http://sv.wikipedia.org/


8 Bilagor 8.1 Bilaga 1

Toleranser inom Byggbranschen - ökad byggkostnad pga toleransfel?

Enkätundersökning Hej jag är Frans Persson som studerar på lunds tekniska högskola på linjen ”väg och vatten” och håller på med ett avslutande examensarbete. En modern byggarbetsplats präglas av rationella och kostnadseffektiva byggmetoder med erfarna byggarbetare, ordentlig byggutrustning och lämpliga mättverktyg. Således krävs måttoleranser så olika byggkomponenter passar ihop. Mitt syfte i detta examensarbete är att undersöka hur mycket kostar det extra när toleranserna inte stämmer och extraarbete erfordras för att få ihop bygget. Det är svårt att ange en exakt summa på hur mycket det fördyrar projektet men mitt mål är att klargöra att det verkligen fördyrar mer än vad man tror. Uppgifterna du lämnar i denna enkät kommer att behandlas med sekretess. Tack för att du tar dej tid att fylla i denna enkät och på så sett hjälper mej att utveckla och förnya toleransbegreppet inom byggbranschen.

1. Din ålder är : □ 20-25 □ 26-30 □ 31-35 □ 36-40 □ 41-45 □ 46-50 □ 51-55 □ 56-60 □ 61-65 □ 66-

2. Vilka utbildningar har du : 1. ________________________ 2. ________________________

3. ________________________

4. ________________________

5. ________________________ 60

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.mel.lth.se/Kurser/TransmissionerAK/image_003.gif&imgrefurl=http://www.mel.lth.se/Kurser/TransmissionerAK/TransAK.html&h=377&w=376&sz=15&hl=sv&start=3&usg=__21sNS_9SnVKt5BLGA5kPgpYJb6o=&tbnid=yJyB6bnuVX2k5M:&tbnh=122&tbnw=122&prev=/images%3Fq%3Dlunds%2Btekniska%2Bh%25C3%25B6gskola%26gbv%3D2%26hl%3Dsv


61

3. Vilken yrkesgrupp tillhör du?

□ Snickare □ Murare □ Betongarbetare □ Ingenjör □ Annan, vilken är ____________________

4. Vilken är din nuvarande befattning?

□ Lärling □ Byggarbetare □ Arbetsledare □ Platschef □ Annan, vilken är _________________________

5. Har du kommit i kontakt med begreppet toleranser under din utbildning?

□ Ja □ Nej □ vet ej

6. Hur många år har du arbetat på byggarbetsplatser?

□ 1-3 □ 4-6 □ 7-9 □ 10-12 □ 13-15 □ 16-18 □ 19-

7. Känner du att du får tillräcklig med information inför varje projekt?

□ Ja □ Nej □ Ingen aning

8. Hur upplever du ordningen på nuvarande byggarbetsplatsen ?

□ Mycket god □ God □ Ok □ Rörig □ Kaos


62

9. Trivs du inom byggbranschen?

□ Ja □ Nej □ Vet inte

10. Var finner du närmare beskrivning om olika byggtoleranser?

□ BKR □ Hus AMA 98 □ SIS □ RA 98 Hus □ Annan, vilken är ____________________ □ vet ej

11. Förekommer ritningsfel?

□ Ja, ofta □ Ja, ibland □ Nej □ Vet inte

12. Hur är toleransvidderna angivna på en byggritning?

______________________________________________________________

______________________________________________________________

□ vet inte

13. Upplever du att toleranskraven är orimligt höga?

□ Ja □ Nej □ vet inte

14. Brukar ni ha referenspunkter vid stombyggnation?



63

15. Hur upplever du passformen mellan betongelement och stål?

□ Mycket Bra □ Bra □ Dålig □ Mycket dålig

16. Hur kan man förenkla monteringen mellan betongelement och stål?

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

17. Vad är toleransvidderna på färdiga betongelement?

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

□ vet inte

18. Vad är toleransvidderna på stålkonstruktioner?

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

□ vet inte

19. Vilka toleranskrav finns på det arbete du gör just nu? ______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

□ vet inte


64

20. Har ni på er arbetsplats en avvikelserapportering om toleransfel?

□ Ja □ Nej □ vet inte

21. Hur upplever du respektive material är att arbeta med för att hålla

toleranserna?

Mycket Lätt Lätt Svårt Mycket Svårt

Betong □ □ □ □ Stål □ □ □ □ Trä □ □ □ □ Glas □ □ □ □

22. Vilka byggdelar kräver vanligtvis extra arbete vid montage och sammanfogning?

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

23. Görs det stickprovskontroller på byggdelar när de anländer till

byggarbetsplatsen?

□ Ja, alltid □ Ja, ibland □ Nej □ Vet inte

24. Kontrollmäter du byggdelar innan montage och sammanfogning?

□ Ja, alltid □ Ja, ibland □ Nej


65

25. Kontrollmäter du byggdelar om de inte passar?

□ Ja, alltid □ Ja, ibland

□ Nej 26. Vem på er byggarbetsplats är ansvarig för att toleranserna följs?

□ Byggarbetaren □ Arbetsledaren □ Platschefen □ Annan, vilken är _________________________ □ Vet inte

27. Varför tror du det krävs extraarbete med vissa byggdelar?

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

28. Vilket är det ”värsta” felet som har uppstått på denna arbetsplats?

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

29. Vilket är det största/värsta byggfelet som du har upplevt under din tid som byggnadsarbetare?

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________


66

30. Saknar du någon speciell mätutrustning?

□ Ja, ofta □ Ja. Ibland □ Nej □ Vet inte

31. Känner du att du har en god överblick på projektet?


32. Händer det ofta att du känner dej tidsstressad?


33. Om du med din erfarenhet skulle gissa, vilka tror du är de mest kostsamma

felen? ______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________

______________________________________________________________ ______________________________________________________________


8.2 Bilaga 2

Toleranser inom Byggbranschen - ökad byggkostnad pga toleransfel? Intervjuformulär till Platschef/Arbetsledare 1. Projektinformation: Stomme, yta, funktion, projektkostnad, 2. Upplever du att ni har mycket problem med toleranserna? 3. Har ni en avvikelserapportering av toleransfel? Får jag titta på den? 4. Vilka är dem vanligaste felen vid slutbesiktning som har med toleranser att göra?

67

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.mel.lth.se/Kurser/TransmissionerAK/image_003.gif&imgrefurl=http://www.mel.lth.se/Kurser/TransmissionerAK/TransAK.html&h=377&w=376&sz=15&hl=sv&start=3&usg=__21sNS_9SnVKt5BLGA5kPgpYJb6o=&tbnid=yJyB6bnuVX2k5M:&tbnh=122&tbnw=122&prev=/images%3Fq%3Dlunds%2Btekniska%2Bh%25C3%25B6gskola%26gbv%3D2%26hl%3Dsv


68

5. På vilket sätt tillämpas toleransnormerna? 6. Varför är de angivna toleranserna som dem är och vem har styrt dem till att bli som de blev? 7. Har ni någon ansvarig för just att toleranserna följs? 8. Är det något speciellt material som har förlängt/fördyrat projektet? 9. Har det krävts extra resurser för att åtgärda problem som har uppstått pga toleransfel?


69

8.3 Bilaga 3

Kort information om exjobb som skickades till företagen:

Toleranser inom byggbranschen -ökad byggkostnad pga toleransfel? Hej ! Mitt namn är Frans Persson och jag håller på att skriva ett examensarbete på institutionen för byggproduktion LTH om toleranser på byggarbetsplatsen. Jag e därför på jakt efter lämpliga byggarbetsplatser som jag kan göra mina enkätundersökningar på. Projekten ska vara en bra bit in på vägen så de som fyller i enkäterna kommer väl ihåg resp. projekt och dess toleransproblem med byggkomponenter. Om tid finns hos platscheferna lr arbetsledarna så vill jag även göra en intervju med honom/henne för att djupare få kännedom om hur han/hon upplever problemet med toleransfel. För att inte ta upp för mycket tid tänkte jag komma till arbetsplatsen och bjuda på frukost från Ingelstad Kalkon samtidigt som enkäten fylls i. Med tanke på antalet anställda kan variera kraftigt på olika projekt så tänkte jag mig ett 10-15 tal arbetsledare/byggarbetare på varje arbetsplats som fyller i enkäten. Givetvis får jag diskutera med resp. platschef om hur många och vilka som han tycker verkar lämpligt. Med förhoppning att vi ses på just din arbetsplats! Frans Persson

Documents

Toleransmedvetande inom Byggbranschen · Toleransmedvetande inom byggbranschen 5 också litteraturstudier och observationer gjorts i undersökningen. Slutsatser: Vad min undersökning