41
Jegrelius Institutet för tillämpad Grön kemi Att minska mängden farliga ämnen i människors vardag Tomas Östberg 2010-11-18

Tomas Östberg 2010-11-18

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Jegrelius – Institutet för tillämpad Grön kemi Att minska mängden farliga ämnen i människors vardag. Tomas Östberg 2010-11-18. Jegreliusinstitutet. Visionen är att bidra till tryggare miljöer i människors vardag. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Jegrelius – Institutet för tillämpad Grön kemi

Att minska mängden farliga ämnen i människors vardag

Tomas Östberg

2010-11-18

Jegreliusinstitutet

• Visionen är att bidra till tryggare miljöer i människors vardag.

• Vi handleder företag i kemikaliefrågor, driver projekt och stöttar kommuner och landsting i teknikupphandlingar

• Vi arbetar tillsammans med konsumenter, företag och offentlig sektor för att stimulera efterfrågan och produktion av giftfria produkter.

Kemikalier en storindustri!

• Global kemikaliehandel ökade med 14% per år under 2000-talet

• För endast 14% av >2000 högvolymkemikalier finns fullgod information gällande toxiska egenskaper

• December 2007 fanns 72000 kemiska produkter på den svenska marknaden

• Ca 8000 nya produkter registrerades 2007

Age-standardized (world standard population) incidence of testicular cancer by year of diagnosis, country, and

histological type.

Några aktuella problemkemikalier

• Perfluorerade ämnen

• Bromerade flamskyddsmedel

• Ftalater

• Bisfenol A

Vi vill motverka denna trend genom att arbeta med tillämpad Grön kemi!

• Att genom produktdesign minimera exponering och spridning av farliga ämnen i samhället, utan att ge avkall på produkternas funktion och kvalitet.

• Att produkter ska designas för att minimera uppkomst av avfall och underlätta återanvändning och återvinning.

• Att där det är tekniskt möjligt använda förnyelsebara råvaror.

Exempel på saker vi gör…

• Grön upphandling

• Interna miljöprojekt

• Teknikupphandling

• Referensmiljöer

• Lyfta aktuella problem

• Hjälpa privatpersoner mot smart konsumtion

Exempel på saker vi gör…

• Grön upphandling

• Interna miljöprojekt

• Teknikupphandling

• Referensmiljöer

• Lyfta aktuella problem

• Hjälpa privatpersoner mot smart konsumtion

Fokus på PVC och ftalater inom landstinget 2007-2009

• Kartläggning

• Enkätundersökning

• Seminarier

• Informationsblad till beställare

• Uppföljning undersökningshandskar

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2007 2008 2009

Vinyl Ftlatfri

Vinyl

Nitril

Jämtlands läns landstings användning av undersökningshandskar. Jämtlands läns landstings användning av undersökningshandskar.

Mellan 2008 och 2009 utfördes informationsarbete med syfte att minska Mellan 2008 och 2009 utfördes informationsarbete med syfte att minska

användningen av vinylhandskar med ftalater.användningen av vinylhandskar med ftalater.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2007 2008 2009

Vinyl Ftlatfri

Vinyl

Nitril

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2007 2008 2009

Vinyl Ftlatfri

Vinyl

Nitril

LandstingetLandstinget

KommunenKommunenFöretagFöretag

Bisfenol A i kvitton

• Bifenol A är ett hormonstörande ämne

• Förbjudet i nappflaskor i några länder

• Ouppmärksammat i kvitton

• Analyser för att bekräfta vår misstanke

Vi fann mycket höga halter….

Vad är då nyttan…..

• Vi vill skapa debatt

• Konsumenter har rätt till information

• Konsumenter har rätt att göra aktiva val

• Det finns alternativ

• Coop, ICA och Axfood ska byta kvitton

• Vi arbetar vidare tillsammans med Länstrafiken

Det är svårt att vara konsument…

• Miljömärkning finns inte för alla produkter

• Varor (elektronik, plastsaker, möbler) har inte någon innehållsdeklaration

• Även välinformerade har svårt att veta

• Det finns få guider för att ”konsumera smart”

Smartare konsumtion

• Projekt med fem familjer

• Minska flödet av oönskade ämnen

• Kvitton, hembesök, intervjuer och XRF-analys

Vad kan man själv göra?

• Välj miljöanpassat tex miljömärkt

• Försöka vara informerad

• Konsumera mindre

• Minimera användning av rengöringsmedel

• Tvätta kläder innan användning

• Undvik polykarbonatplast i nappflaskor

• Undvik värma mat i plastlådor

Tack för mig….--------------------------------------------------------Tomas ÖstbergSubstitution och RiskbedömningJegrelius - Institutet för tillämpad Grön kemi

Jämtlands läns landstingÖsavägen 14S-836 94 Ås, Sweden

Tfn: 063-14 73 84Fax: 063-14 73 14Mobil: 070-359 73 16tomas.ostberg@jll.sewww.jegrelius.se--------------------------------------------------------

Nonylfenol i importerad textil (DN, 070911)

(MiljöRapporten 2010-06-30)(MiljöRapporten 2010-06-30)

Farlighet x Exponering = Risk

Svampar vs Kemikalier

Vilka ämnen riskerar att påverka oss människor?

• Vad finns i våra kroppar?

• Vad påverkar? Livsstil, ålder, kön m.m.

• Vad finns i modersmjölken?

• Hur farliga är de?

• Hur farliga är de i kombination?

• Hur farlig är den totala belastningen?

Kemikaliepolitikens dilemma

• Databrist och vetenskaplig osäkerhet ger handlingsförlamning

• Underutvecklad försiktighetsprincip

• Ibland högre bevisbörda på substitut

Generations X

Totalhalt av analyserade klorerade pesticider (OCP) och PCB-kongener i blodserum för tre generationer

(WWF, 2005).

Halt av analyserade bromerade flamskyddsmedel i helblod för tre generationer

(WWF, 2005).

Totalhalt av analyserade perfluorerade ämnen (PFC) och och myskämnen i helblod för tre generationer

(WWF, 2005).

Bromerade flamskyddsmedel

[pmol/g lipider] i bröstmjölk i Stockholm 1980-2004. (Fängström et al. 2005)

Vilka Exponeringsvägar finns?

• Via vår föda

• Partiklar i inomhusluft

• Emission från produkter

• Luftföroreningar från industri

• Vattenföroreningar från avfall på deponi

Consuming Chemicals Greenpeace

I vilka produkter finns alla dessa farliga ämnen?

• Elektronik

• Textilier

• Leksaker

• Plastprodukter

• Hushållskemikalier – lim, färg m.m.

Fluorerade miljögifter i allväderskläder

Perfluorerade ämnen i allväderskläder(Svenska Naturskyddsföreningen, 2006)

Vad påverkar användning och kemikalieflöden i samhället?

• Marknadens önskemål

• Lagstiftning

• Möjliga alternativ – pris, funktion m.m.

• Kunskap

• Råvarupriser

• Etc.

Tabell 1: Bedömningsmall för produkter baserat på lågt, medium eller högt innehåll av potentiellt farliga ämnen enligt Tabell 2.

Lågt innehåll av farliga ämnen

Medium innehåll av farliga ämnen

Högt innehåll av farliga ämnen

Ingen detektion eller låga halter av bly, kadmium, arsenik, brom och kvicksilver. Ej PVC

En eller flera ämnen så som bly, kadmium, arsenik och/eller kvicksilver i medium halter, och/eller består av PVC-plast. Låg halt av brom.

En eller flera ämnen så som bly, kadmium, arsenik, brom och/eller kvicksilver i höga halter.

Tabell 2: Koncentrationsgränser för vissa utvalda ämnen.

ÄmneLåg [ppm]

Medium [ppm]

Hög [ppm]

Bly ≤ 40 41 - 299 > 300

Kadmium ≤ 40 41 - 100 > 100

Kvicksilver ≤ 40 41 - 100 > 100

Arsenik ≤ 40 41 - 100 > 100

Klor/PVC ≤ 10000 > 10000

Brom ≤ 1000 > 1000

Antimon > 100 ppm noteras och redovisas

Tenn > 100 ppm noteras och redovisas

Krom > 100 ppm noteras och redovisas