Tornhagsskolans verksamhetsplan

2016-2017

Glädje Maximalt Lärande

Trygghet

Lust

Engagemang

Likvärdighet

1

Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 3

Verksamhetsbeskrivning ......................................................................................................................... 3

Organisation .................................................................................................................................... 3

Verksamhet ..................................................................................................................................... 3

Resultat ............................................................................................................................................ 4

Kunskap och måluppfyllelse .................................................................................................................... 5

Enhetens egna utvecklingsområden – Kunskap och bedömning ............................................................ 6

Beskrivning .......................................................................................................................................... 6

Prioriterade områden för verksamhetsåret 2016/2017 på vår skola ..................................................... 9

2

En stor skola med

känslan av

småskalighet med

sina olika byggnader

och verksamheter

runt skolgården.

Vi vill ha friluftsliv som en

”röd tråd” genom hela

skoltiden för att stödja

eleverna i att utveckla en

meningsfull fritid.

Tornhagsskolan

arbetar aktivt med

elevernas

miljömedvetenhet för

en hållbar utveckling.

Vi arbetar med olika

lärstilar och använder

vår tekniska utrustning

för att ge bästa möjliga

förutsättningar för varje

elev/individ.

En skola med höga

förväntningar på våra

elever och stort fokus

på den individuella

elevens

välbefinnande och

kunskapsutveckling.

Tornhagsskolan har

kompetent och engagerad

personal och vi ser

kulturen som ett viktigt

inslag.

Alla ska känna sig

trygga hos oss. Det

ökar trivseln och

bidrar till bättre

inlärning för våra

elever.

En skola med

närhet både till

stadens centrum

och till naturen.

3

Inledning Tornhagsskolans vision är att vara en skola där alla utmanas och växer. Skolledningen arbetar i ett

nära samspel med skolans lärare för att kunna stötta och entusiasmera utvecklingen. En samsyn och

en helhetsbild är viktig för oss på skolan och vi anser att det är viktigt för eleverna att känna trygghet

då detta påverkar deras sociala utveckling och kunskapsutveckling.

Till grund för verksamhetsplanen ligger nationella styrdokument och kommunala mål samt resultat

från enhetens egna utvärderingar och föregående års verksamhetsberättelse. För kontinuitet och

långsiktighet löper planen över tre läsår 15/16-18/19, men följs upp, utvärderas, analyseras och

justeras inför varje läsår med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet.

Verksamhetsbeskrivning

Organisation

Tornhagsskolan är en kommunal skola med förskoleklass till år 9 samt fritidshem och öppen

fritidsverksamhet. Skolan har ca 700 elever fördelade på 4 förskoleklasser, tre parallellklasser i år 1-7

samt år 9 och två parallellklasser i år 8. Personalen består av ca 120 personer fördelade på

pedagoger, specialpedagog, speciallärare. Personalen är organiserade i arbetslag och

arbetslagsledaren för respektive arbetslag fungerar som en nära länk mellan personal och ledning. I

skolans elevhälsoteam (EHT) ingår rektorer samt biträdande rektorer, skolpsykolog, skolsköterska,

skolkurator, specialpedagog samt elevassistent/resursperson.

Rektorerna driver sitt pedagogiska arbete genom att planera för bra strukturer, hjälpa till att sovra

stoffet för personalen på skolan, skapa förutsättningar och vara noga med att följa den linje man har

beslutat. Utvecklingsgrupper på skolan består av rektorer, biträdande rektorer, förstelärare,

arbetslagsledare samt specialpedagog som samarbetar för verksamhetsutveckling i olika

konstellationer. Rektorerna gör planerade och medvetna besök ute i verksamheten för att kunna

vara nära kärnverksamheten och kunna följa undervisningens innehåll, följa elevernas

kunskapsresultat samt påverka metodutvecklingen för den enskilda läraren.

Verksamhet

Tornhagsskolan ligger i en lugn och fin omgivning med närhet till Valla fritidsområde, Gamla

Linköping och Rydskogen. Vi har även gångavstånd till Stadsbiblioteket, Domkyrkan och city.

Skolområdet bjuder på en omväxlande miljö som främjar utomhuslek. Centralt på skolan finns

naturliga samlingsplatser för våra elever, bland annat vårt bibliotek och vår cafeteria, Ficafé, för

eleverna i år 6-9. Oavsett stadie arbetar vi med gemensamma mål från förskoleklass till år 9. Att

mötas över åldersgränser på exempelvis Tornhagsdagen, bidrar till att utveckla elevernas självkänsla

och vikänsla som inspirerar till ny kunskap. Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd

fördjupningar i skolans ämnen. Dessutom har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9. Vi vill ta tillvara

hela skolperspektivet från förskoleklass upp till år nio genom olika samarbeten elever emellan men

även låta personal träffas över gränserna och mötas i olika sammanhang som både gagnar trygghet,

lust och engagemang men också verksamhetsutvecklingen på skolan. Alla på skolan känner till och

arbetar efter skolverkets rekommendationer runt trygghetsarbetet och kunskapsinhämtningen.

Skolan har avslutat ett treårigt projekt med inriktning mot ett inkluderande arbetssätt. Vi baserar

arbetet på forskning om inkludering med hjälp av boken "Inkludering och måluppfyllelse - att nå

framgång med alla elever"(Bengt och Elisabet Persson). Samarbete mellan klasslärare och

4

speciallärare/specialpedagog på olika nivåer kommer att fortsätta som en röd tråd genom

verksamheten. Planeringstid i team i olika konstellationer är en viktig faktor för att nå en bättre

kvalitet för våra elever. Ett nära samarbete mellan klasslärare speciallärare bör ske på lika villkor där

man tar tillvara speciallärarens spetskompetens för att stödja elevens individuella behov. Vi strävar

även efter ett tvålärarsystem på alla stadier.

Skolans elevhälsoarbete är inne i en förändringsfas. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska,

psykosociala och specialpedagogiska insatser så att det blir en samlad elevhälsa. Arbetet ska främst

vara hälsofrämjande och förebyggande. Det ska stödja elevernas utveckling mot utvecklingens mål.

Arbeta för att förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter och bidra till att skapa miljöer som främjar

lärande, utveckling och hälsa. Skolan strävar efter ett tätt samarbete med personal och

elevhälsoteam. För att stödja samtliga elever när svårigheter uppstår bör vi analysera vad som

händer i klassrummet, hur skolans organisation är planerad och/eller elevens sociala situation. I de

fall eleven får en diagnos är det av största vikt att ta del av diagnosen och följa de rekommenderade

metoder och förhållningssätt så att det gagnar eleven på bästa sätt. Skolsköterska, kurator,

specialpedagog och skolpsykolog kommer under året att gå runt och konsulterar i arbetslagen.

Vi har en ambition att våra skriftliga omdömen, de pedagogiska planeringarna, skrivschema,

veckobrev (F-6), arbetsuppgifter och läxor ska vara inlagda på Fronter eller finnas via mail/

klassbloggar. Där kan elever och föräldrar gå in hemifrån via elevens katalog och hämta olika

dokument.

Lärare deltar i ämnesgrupper/arbetslag/arbetsgrupper där diskussioner förs för att diskutera

likvärdig undervisning och bedömningsfrågor. Vi avidentifierar de nationella proven innan lärarna har

rättat dem. Tillsammans i ämnesgrupper/arbetslag på samtliga stadier har proven bedömts. Allt för

att alla elever ska bedömas efter vad de presterar. Hela skolan har satsat och fortsätter att satsa på

läsning och skrivning genom projekt som drivs av specialpedagog, förstelärare och speciallärare på

skolan. Genom våra utvärderingar ser vi att vi ska hålla kvar den här satsningen för att förbättra och

bibehålla ett bra resultat. Arbetet är dokumenterat i en utvecklingsartikel.

Kulturlivet är rikt på skolan och vi utnyttjar vår geografiska närhet till de kulturella utbuden som

staden erbjuder frekvent. Under hösten ägnar vi en vecka åt temat Hela skolan skriver. Författare

inbjuds under läsåret, vi skriver extra mycket ute i klasserna och skolbiblioteket samt stadsbiblioteket

ordnar olika aktiviteter i läsningens tecken. Det här görs i samarbete med Skapande skola.

Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd fördjupningar inom skolans ämnesram. Dessutom

har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9, på högstadiet får du testa på: vandringar, kontinuerliga

promenader/lektioner i skolans närhet, naturrutor, kanot med övernattning, cykeltur samt

skidåkning i Romme och Sya.

Resultat

På Tornhagsskolan ser vi att kunskapsresultaten från F- 9 är bra och ligger nära eller över

kommunens genomsnitt. Styrkan är att vi kan ha samma utvecklingsområden för att öka kvalitén

under hela skoltiden. Vi använder oss av elevers, föräldrars och personalens utvärderingar för att

ständigt förbättra skolan och dess resultat. Genom att göra olika konstellationer av ämnesgrupper,

arbetslag eller tvärgrupper sker ett samförstånd och en utveckling för en högre måluppfyllelse över

alla stadier.

5

Utvecklingen av de skriftliga omdömena har gjort det tydligare för eleven vad de ska göra och vad

skolans personal ska göra för att eleverna ska lyckas. Vi upplever att eleverna är mer aktiva i

utvecklingssamtalen och är mer medvetna om vad de ska arbeta med för att nå målen. Eleven och

föräldrarna förbereder utvecklingssamtalen genom att diskutera elevens utveckling och

utvecklingsbehov i ett IUP- formulär (1-5) hemma. Vi ser det som att eleverna fått ett utökat ansvar

och inflytande.

Kunskap och måluppfyllelse F-KLASS:

Tornhagsskolan har ett samarbete mot områdets förskolor för att mottagandet av de nya eleverna till

Tornhagsskolan ska gå så bra som möjligt. Förskolan och Förskoleklassens personal går igenom "Vad

sa du fröken" testet och en analys sker. Förskolans personal på Tornhagen och skolans personal på

Tornhagen träffas för att utbyta tankar och gå vidare. Syftet är att förbättra innehåll och metoder för

att öka måluppfyllelsen. Samtliga rektorer samt områdets specialpedagog har stått för innehållet

samt varit delaktiga och lett diskussioner i mixade grupper.

"Vad sa du fröken" testet följs upp när barnen kommer till förskolegrupp och skolan har speciellt

fokus på de barn som har presterat lågt på testet. Olika åtgärder sätts in.

ÅR 1-6:

Under läsåret har vi olika avstämningspunkter för att kunna följa kunskapsutvecklingen på individ-

och klassnivå på skolan. Rektor har kontinuerliga träffar med specialpedagog och speciallärare för att

stämma av, analysera och hitta bra metoder för att öka måluppfyllelsen. Samtliga lärare gör en

kunskapsuppföljning en gång per termin och redovisar klassens resultat och dilemman. Skolan följer

Tornhagsskolans matematik och språkpolicy men vi har också egna uppföljningar för att kunna hålla

bra kontroll på utvecklingen. Nytt för det här läsåret är att använda skolverkets bedömningsmatris

för år 1-3.

För att nå bättre resultat arbetar vi med läs och skrivprojekt som vilar på en vetenskaplig grund. Det

har utökats och justerats under läsåret. Det har skett en kvalitativ utveckling och vi fortsätter för att

stärka och utveckla. Eleverna får prova på nya metoder och annat innehåll som leder oss framåt. Vi

är noga med att utvärdera och analysera resultaten för att vi ska veta vad vårt nästa steg är. År 1 och

2 kommer att fortsätta med metoden ”skriva sig till läsning”.

Fritidshem År F-3

I Fritidshemmet kompletterar vi utbildningen i förskoleklass och grundskolan på olika sätt. Vi arbetar

för att stimulera och utveckla lärande och tar tillvara elevernas olika intressen och förmågor. Leken

ser vi som ett viktigt redskap i elevernas utveckling. Tillsammans med eleverna planerar pedagogerna

lekar som stimulerar och inspirerar till olika förmågor, uttryck och social gemenskap.

Öppen Fritidsverksamhet År4-6:

Tillsammans med eleverna skapar vi en miljö som främjar både arbetsro och möjlighet till lek. Vi

engagerar oss i elevernas skolarbete. Genom ansvar och demokratiska processer formar vi

tillsammans det fritidshem som eleverna vill ha.

6

ÅR 6-9:

För att fler elever ska kunna nå målen i år 6-9 fortsätter vi med att kartlägga alla elever med ett eller

flera F i betyget. Därefter har mentor/rektor haft individuella samtal med eleven och ev. föräldrar för

att gemensamt kunna komma på förbättringsåtgärder. Skolan har kunnat ge bättre förutsättningar

genom att erbjuda kvällsskola, andra grupper, ge specialundervisning, fördjupningshjälp, läxhjälp

och/eller under vissa pass erbjuda undervisning i skolans växthus. Växthuset är en plats där man kan

få hjälp med något eller några ämnen under en kortare period eller en termin. Det är inte meningen

att någon elev ska gå där från morgon till kväll, varje dag. Arbetet med de enskilda eleverna följs upp

kontinuerligt för att se att det går åt rätt håll. Även kunskapsuppföljningar klassvis genomförs en

gång per termin.

Personalen på 6-9 vill ständigt förbättra sitt arbete för att skapa trygghet och högre måluppfyllnad

för alla elever. Eleverna kan bl.a. påverka skolan och sin egen undervisning genom sina

representanter i elevrådet men även genom att vara med och påverka lektionerna, samt

bedömningsmatriserna. Både elever och föräldrar svarar varje år på en enkät som ligger till grund för

kommande förbättringar.

Efter att ha avslutat det treåriga inkluderingsprojektet på F-9 har vi nu implementerat arbetssättet i

vardagsarbetet. Det innebär att man har ett flexibelt tänkande runt elevens lärsituation. Ibland har

man några elever i liten special grupp. Vid andra tillfällen går speciallärarna ut i klassrummen och

hjälper eleverna. Det betyder att det blir fler vuxna i klassrummet. Ledorden är elevsyn,

förhållningssätt och kommunikation mellan elev och lärare.

Enhetens egna utvecklingsområden – Maximalt lärande

Beskrivning

Lärarna har fått ta del av Hatties forskning genom boken "Synligt lärande" som översatts av Jan

Håkansson och getts ut av Sveriges kommuner och landsting. Hans forskning har blivit en ledstjärna

för oss för att få fatt på vad som påverkar elevers studieresultat och vad som är framgångsrika

faktorer.

Vi har framförallt tagit fram vissa ledstjärnor:

Hur vi samtalar och bemöter eleverna i klassrummet.

Hur vet du vad dina elever lär sig?

Är dina metoder effektiva?

Hur vet du det?

Samla lyckade exempel för gott lärande från klassrummet.

Skolan ska handla om elevers lärande, motivation och kunskap för att möta och skapa morgondagens

samhälle. För att nå målet har vi arbetat för att utveckla elevaktiva arbetssätt och kreativa

arbetsformer. För detta krävs variation i undervisningen och att elever får vistas på andra ”arenor”

än enbart klassrummet.

Eleverna bör bli företagsamma, vilket handlar om att pröva nya saker, ibland göra samma saker men

på ett annat sätt, tänka i nya banor, vilja förändra gamla mönster och våga utmana det gamla. Detta

7

kräver dock en förändring av arbetssätt och arbetsformer från traditionell till mer

ämnesövergripande och projektorienterad undervisning där samverkan ingår.

Lärare behöver röra sig från de enskilda idéerna till mångfalden av idéer, relatera till dessa och sedan

erbjuda dem så att eleverna konstruerar och rekonstruerar kunskap och idéer. Det är inte kunskapen

eller idéerna, utan elevernas konstruktion av denna kunskap och dessa idéer som är det kritiska.

Lärare som bedriver god undervisning utgör avgörande skillnader för eleverna, men det är eleverna

själva som avgör vad de lär sig. Därför måste läraren veta var eleverna befinner sig, veta vad och hur

de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan.

Vi anser att bra lärare:

Finner vägar som engagerar och motiverar eleverna

Ser utmaningar i sina ämnen

Skapar relationer till eleverna

Hjälper eleverna att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet i fråga

och de är även villiga att förklara undervisningsmaterialet och engagera sig i elevernas

lärprocesser.

Vill veta hur elevers lärande går till och förändra undervisningen efter det.

Vill ha en öppen kommunikation och ömsesidighet mellan lärare och elever om

kunskapsinnehållet, undervisningen och det lärande som sker eller inte sker, som är grunden

och nyckeln till goda studieprestationer.

Vi finner även stöd i Lorraine Monroes skolmodell och känner att hennes doktrin stämmer överens

med våra tankar om god verksamhetsutveckling. Hennes forskning har lett till en framgångsrik skola.

Monroedoktrinen bygger på:

Duktiga och engagerade lärare (Du måste tycka om ungdomar.)

En tydlig och synlig rektor (som t ex genom klassrumsobservationer stöttar lärarna och

hjälper dem att bli ännu bättre.)

Ordning och ömsesidig respekt (du kan inte undervisa i kaos.)

Rutiner och strukturer (t ex instruktioner på tavlan.)

Extra undervisning (för att hjälpa eleverna att klara de delstatliga/nationella proven)

Fritidsaktiviteter och klubbar

Firande så ofta det finns anledning

I boken Våga leda i skolan skriver Monroe (1997, s. 6): “It´s not about the system, it´s about the

children!” Monroe understryker hur viktigt det är att alla barn lär sig läsa, skriva, tänka och uppträda

på ett sådant sätt att de kan bli fullvärdiga medborgare och bidra till vårt samhälle på ett positivt sätt

och det är lärare, rektorer och skolpolitiker som ska arbeta för att nå detta.

Genom vårt inkluderingstänk vill vi att alla elever ska känna sig involverade och delaktiga i den grupp

där de befinner sig. De ska även känna att de får den hjälpen som varje individ behöver och har rätt

till. Det bygger på flexibelt tänkande runt gruppen och individen. Där är pedagogerna lyhörda och ser

var insatsen ska sättas in. Det kan betyda specialundervisning i liten grupp, men det kan även betyda

att speciallärarna går in i klassrummet och undervisar. Det vi fokuserar i klassrummen är elevsynen,

förhållningssättet och kommunikationen/mötet mellan pedagogen och eleven.

8

En uppgjord handlingsplan vägleder skolans arbete. SYV arbetet har fått en utveckling genom att alla

elever F- år 9 ska arbeta med de olika yrkesgrupperna i samhället. En vecka av två erbjuds år 8

arbetsorientering i form av PRAO. Dessutom kommer eleverna få delta på arbetsmarknadsdagar.

Tornhagsskolan vill skapa förståelse för hur vi tillsammans kan synliggöra och konkretisera hållbar

utveckling i förskoleklass, i undervisningen och på fritidshemmet undervisning. Oavsett vilket ämne

som undervisas är målet att hållbar utveckling ska ligga som en röd tråd genom all undervisning.

Målet är att eleverna involveras i riktiga problem och utmaningar.

9

Prioriterade områden för verksamhetsåret 2016/2016 på vår skola 1. Maximalt lärandemåluppfyllelse

2. Lust och engagemang

3. Likvärdighet

1. Maximalt lärande

Alla elever ska öka sin måluppfyllelse, samt ha behörighet till ett nationellt gymnasieprogram i slutet av

år 9

STRATEGIER:

a) Uppföljning i alla ämnen av ansvariga lärare, klasskonferenser och genom

speciallärarkonferenser.

b) Tydlig förmedling av mål och kriterier till elever och föräldrar.

c) Öka vår bedömningskompetens.

d) Medvetandegöra eleverna om deras lärande på ett tydligare sätt.

e) Matte- och Läslyftet för att åstadkomma metodförändringar i matematik.

f) Vetenskapliga rön förmedlas kontinuerligt under läsåret och tid tas i anspråk till pedagogiska

diskussioner under arbetslagstid.

g) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar, olika

examinationsformer

h) På ett tidigt stadium ”fånga upp” elever i behov av särskilt stöd.

i) Arbeta mot ett inkluderande arbetssätt för att främja alla individers inlärning och utveckling

genom att bl a gör tydliga lektionsstrukturer och lektionsmål, tvålärarsystem, intensivgrupper

j) SVA ska ges till alla som har behov efter test.

k) Främja flerspråkigheten och modersmålsträningen, även studiehandledning.

l) Inventera resurser

Gäller samtliga stadier

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

Fler lärare i klassrummet/

individuell

speciallärarundervisning/

behovsstyrt, intensivgrupper

Alla pedagoger Våren 2017

IUP - dokument/skriftliga

omdömen utvärderas/

uppdateras kontinuerligt.

Dokumenteras på ett tydligt sätt.

Klasslärare/mentorer

Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår

Hösten 2016 används Fronter,

föräldrar släpps in i vissa klasser

Upprätta åtgärdsprogram, ped.

Utredningar Klasslärare/mentorer Kontinuerligt

Behovsrelaterad spec. undervisning Rektor/speciallärarkonferens Kontinuerligt

10

Handlingsplan för identifiering av

elever med läs och skrivproblem,

samt behov av särskilt stöd

Spec. lärare/Spec. pedagogen Kontinuerligt

Specialpedagog stödjer vid

skrivandet av ped. kartläggningar

och åtgärdsprogram

Klasslärare/mentorer Kontinuerligt

Kunskapsuppföljningar

Lärare/rektor skolsköterska, ev.

spec. pedagog

2 ggr/läsår

Speciallärarkonferenser Speciallärare, specialpedagog,

rektor Kontinuerligt

SVA efter behov enligt test SVA-lärare Höst/Vår

Samarbete med skolans bibliotek

för att öka läsutvecklingen och

intresset för litteratur. Bjuder in

författare.

Bibliotekarie, lärare Kontinuerligt

Ämnesträffar Lärare/rektor Kontinuerlig utveckling

Material tillgängligt på Fronter/alt.

I-katalogen Lärare/rektorer Kontinuerligt

Fördjupning på elevens val

År 9 Lärare Kontinuerligt

Vetenskapliga artiklar och föredrag

aktualiseras Rektor/specialpedagog/lärare Kontinuerligt

Erbjuda läxläsning Lärare/mentor/rektor Kontinuerligt

Gäller låg-mellanstadiet

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

Kunskapsuppföljning år 1-6 spec. lärare/spec. pedagog 2 ggr/läsår

Skrivprojekt år 1-6 Förstelärare Läsåret 2016/2017

Läsprojekt år 1-6 Förstelärare Läsåret 2016/2017

Inlämning av provresultat

till rektor/ Value added Spec. lärare/klasslärare Kontinuerligt

Gemensam rättning av nationella

prov för år 3 och 6 Klasslärare/speciallärare. Läsåret 2016/2017

Hållbar utveckling Lärare, förstelärare, rektor Läsåret 2016/2017

Skriva sig till läsning

(år 1-2) Lärare, spec. lärare Läsåret 2016/2017

Gäller högstadiet

11

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

Fördelning av spec./ växthuset/ SVA efter inventering klass för klass

ART / Samarbetsövningar

Skriv-/Provschema

Rektor - Mentor Elevvårdspersonal

Elevassistenter

Lärare – Rektor

Mentor/Resurs

Vid höstterminsstarten

Vid vårterminsstarten

Växthuset/spec.

Resursfördelningsuppföljningar Rektor/Speciallärare/specialpedagog Kontinuerligt

Matte- och Läslyftet Lärarna Läsåret 2016/2017

Matteundervisning, tvålärarsystem Mattelärarna Läsåret 2016/2017

Betygsvarningsdokument för år 9,

Fronter Lärare, rektor Läsåret 2016/2017

Fördjupning på ”elevens val ”

slutet av varje period, klassvis 7-9 Rektor, mentorer, arbetslagsledare Kontinuerligt

Erbjuda kvällsskola/sommarskola SYV/Rektor/Mentorer Från och med

höstterminen

Målen mäts genom:

Tester och nationella prov.

Tornhagsskolans språk och matematikpolicy.

Diagnos i basämnen i år 7.

SVA-tester

Frågor och enkäter till föräldrar.

Analys med hjälp av skolverkets statistik – meritvärde, samarbete med övriga svensk/SVA lärare.

Noll procent ogiltig/giltig frånvaro

STRATEGIER:

a) Kontroll på frånvaron b) Ingen tolerans mot upprepade försenade ankomster c) Medvetandegöra personalen om vilka rutiner som gäller d) Samsyn e) Höja motivationen, individuella lösningar f) Rutiner kring deltagande i övningsämnen

g) Ta del av Skolverkets Allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma,

utreda och åtgärda frånvaro i skolan.

Gäller all verksamhet

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

12

Skolpliktsinfo – Ny policy Rektor Fortlöpande

Ta del av Allmänna råd Skolverket Rektor/personal Läsåret 2016-17

Följa upp frånvaron i Dexter,

kvittera lektioner Lärare/rektor Fortlöpande

Föräldrar hålls informerade - gott

samarbete Gemensam policy Fortlöpande

Rutin/Handlingsplan runt

närvaroplikten All personal Kontinuerligt

Frånvaron följs upp av områdeschef/rektor varje kvartal. Statistiken kontrolleras och följs upp via en

handlingsplan. Skolan följer sin policy vid hög giltig/ogiltig frånvaro.

Elev som tar ledigt mer än 10 dagar per läsår trots att ledighetsansökningar ej beviljats av rektor följs

upp av barn och ungdomsnämnden. Konsekvenser beslutas av barn och ungdomsnämnden.

2. Lust och Engagemang Alla barn skall känna sig trygga och ha arbetsro i skolan.

STRATEGIER:

a) Värdegrundsarbete som grundar sig i beprövade metoder. b) Följer skolverkets rekommendationer gällande trygghetsarbetet. c) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar. d) Utveckla interaktionen och samspelet mellan elever och lärare. e) Ipads till alla, nätbaserat läromedel/ Appar f) Arbeta aktivt med elevsyn, bemötande, förhållningssätt, feed-back. g) Aktiva rastvärdar och planerade rastaktiviteter h) Förebyggande arbete mot kränkande handlingar i) Implementering av trivselregler j) Hjälpmedel

Gäller all verksamhet på skolan

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

Genomgång av trivselreglerna ALLA Fortlöpande

Implementering av

trivselregler/likabehandlingsplan All personal/ Elevråd Fortlöpande

Kartläggning av otrygga platser Elevhälsoteamet/All personal Höstterminen

Respekt – Vårdat språk efterlevs ALLA Fortlöpande

Informera om skolans

likabehandlingsplan All personal/rektorer

Hösten 2016/genom skolans

hemsida

Arbeta aktivt mot mobbning All personal/trygghetsteamet Fortlöpande

13

Handledningsteamet vid behov Mentor/lärare/

fritidspersonal/rektor Behovsrelaterat

Rastvakter på gården, i korridorer, i

Fikafé, i matsal. Personal/Rektor Hela tiden

Bestämda platser i matsal/klassrum Fritidspersonal, lärare,

assistenter/mentorer Hösten 2016

Uppdatering av

krislistor/utrymningsplan/krispärm/

brandpärm

Brandövningar

Rektor/all personal Augusti 2016

Kontinuerligt

Relationsfrämjande aktiviteter som

temainriktad undervisning, samarbete

över klassgränser/ avdelningar,

emellan olika grupper och åldrar,

värderingsövningar

Alla Kontinuerligt

Enligt trygghetshjulet

Gynnsamma lärmiljöer

Ämneslärare/ mentorer/

klasslärare/förskollärare/

fritidspersonal

Läsåret 2016/2017

Gemensamma TEMA dagar Temagruppen Läsåret 2016/2017

Pedagogiska diskussioner kring

lärande Alla (Studiedagar/konferenser)

Kontinuerligt under

arbetslagsträffar och

ämneskonferenser

Restriktioner för mobiltelefoner och

Ipads Alla Läsåret 16/17

Gäller fritids/förskoleklass

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

Planeringstid med grundskolan

med agenda och protokoll Lärare/ fritidspersonal

Kontinuerligt efter uppgjort

schema

Dela in barngruppen i mindre

ansvarsgrupper Fritidspersonal/Förskollärare Kontinuerligt

Tydliga veckoplaneringar gärna

med bilder Fritidspersonal/Förskollärare Kontinuerligt

Återkommande aktiviteter/rutiner i

gruppen och tillsammans med

andra fritidsavdelningar

Fritidspersonal Kontinuerligt

Organisera styrda Rastaktiviteter Fritidspersonal Kontinuerligt

Gäller Fritidshem, Förskoleklasserna och låg-mellanstadiet

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

Relationsfrämjande aktiviteter över

klassgränserna/exempel är Fritidspersonal/Lärare Enligt trygghetshjulet

14

teknikprojektet, planerade

studiedagar, andra mindre/ större

samlingar

Samarbete i vardagen över

klassgränserna/grupperna Fritidspersonal/Lärare Under läsåret

Främja friluftsverksamheten Fritidspersonal/Lärare Kontinuerligt

Rastaktiviteter på skolgården minst

två f.m. /vecka Fritidspersonal/lärare Kontinuerligt

Gäller högstadiet

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

ART i år 7-9 Elevassistenter Fortlöpande

Gemensamma aktiviteter för

sammanhållningen i klasserna Mentor/trygghetsgruppen Fortlöpande under läsåret

Gemensamma temadagar för 7-9 Mentorer Läsåret 2016-2017

Utveckling av

elevråd/skyddsombudsarbete genom

kontinuerliga möten, protokoll

Rektor/lärare/Kurator

Egna ansvarsuppgifter

Mentorer

Fortlöpande

Enskilt samtal mentor – elev Mentorer/fördjupning Fortlöpande

Tobakslotteriet till eleverna Skolsköterska Fortlöpande

Delta på kulturella utbud som teater

och konserter Mentorer Under läsåret

Trygghet och trivsel mäter vi med elev/ trivselenkät och attitydundersökning (år 3,6,9).

15

Likvärdighet STRATEGIER:

a) Mallar och strukturer

b) Gemensamma studiedagar, Arbetar F- 9

c) EHT, Kunskapsuppföljningar, konferenser

d) Utvecklingssamtal, Medarbetarsamtal, Skriftliga omdömen/IUP

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

Tydliga lektionsstrukturer,

lektionsmål Rektor/Pedagoger Fortlöpande

Bedömningsmatriser och

gemensamma bedömningsträffar Rektor/personal Läsåret 2016-17

Uppföljning runt resursbehovet Lärare/rektor Fortlöpande

Ser alla elevers behov Pedagoger/rektor Fortlöpande

Klassråd, elevråd Lärare och bitr. rektorer Fortlöpande

16

Handlingsplan 2016-2017 År 6-9 På vår skola använder vi oss av olika indikatorer. Det är ett ”systematiskt årshjul” där det är ”tester”

som gör att vi kartlägger kunskapsutvecklingen under hela året. Statistik i form av meritvärden,

betyg, behörighet till gymnasiet som följs upp vid terminsavslutning/ terminsstart, Läs- och

ordkedjor(kommunaltest), matte- och engelskatester som man har vid läsårsstart och som ligger till

grund för fördelning av resurserna, fokussamtal under terminerna, samt elev-och föräldraenkäter.

Även Linköpings kommun skickar varje år ut en attitydundersökning till alla elever. De har även en

medarbetarenkät där personalen utvärderar sina arbetsförhållanden och hur de upplever rektors

ledarskap. När sammanställningen kommer tittar personalen på resultatet, samt analyserar detta.

Tanken är att man ska göra en form av handlingsplan på det som går att åtgärda/ utveckla. På årets

attitydundersökning hade Tornhagsskolan 7-9 ett mycket bra resultat. Därför bestämde vi oss för att

gå ut till eleverna och undersöka lite närmare vad personalen gör som är bra så att vi kan arbeta för

att behålla det. Rektor valde att tillsammans med en av förstelärarna gå ut och intervjua slumpvis

uttagna elever i ett fokussamtal för att ta reda på hur eleverna upplever undervisningen, tryggheten

och tydligheten på Tornhagsskolan.

Eleverna berättar att de tycker att det finns varierad undervisning med exempelvis

”katederundervisning”, föreläsningar, läsa själva, se på film, grupparbeten, inlämningsuppgifter samt

prov som vid behov varieras med muntliga prov. I vissa fall kan det även finnas gruppredovisningar

och debatter som betygsätts. De känner sig delaktiga och känner att de flesta lärarna lyssnar på dem

och att de har inflytande på sin undervisning. Eleverna anser att de får vara med vid

planeringstillfällen och upparbetningar av vissa arbetsområden. De flesta lärare har ett trevligt

bemötande vilket bidrar till en ömsesidig respekt. Lärarna bryr sig om hur det går på proven och

skriver kommentarer om vad som var bra och vad man kan utveckla. Det gör att man lär sig

ytterligare när man får tillbaka provet. De önskar att alla lärare ska göra det, istället för att bara

skriva poäng eller betyg.

Feed back och coachning är bra från mentorerna och undervisande lärare för det visar att de bryr sig

om den enskilde eleven och dess måluppfyllelse. Har man inte gjort vad man ska så finns det alltid

någon som ”jagar ”en i korridorerna.

Ytterligare positiva saker som lyfts fram vid fokussamtalen är att varje lektion har tydliga strukturer

och på tavlan står det alltid hur lång lektionen är, vad eleverna ska lära sig under den lektionen samt

målet för hela arbetsområdet och hur det ska gå till just den lektionen. De bästa lärarna summerar

även lektionen i slutet och talar om vad nästa lektion ska innehålla. Det känns skönt för dem som vill

vara steget före.

Inkluderingen med två lärare vid varje matematik- och SO-lektion och även ibland vid vissa engelsk-

och svensklektioner är jättebra. De känner sig mycket tryggare på framförallt matematiklektionerna

och lär sig mer och menar att det borde vara två lärare på alla lektioner.

Eleverna i fokusgruppintervjuerna känner även att vem de än träffar i korridorerna så är de villiga att

hjälpa till. Det känns även skönt att det finns resurspersoner (assistenter) som inte har någon speciell

elev som de ska hjälpa utan finns för alla elever.

Utvecklingsåtgärder som Tornhagsskolan 6-9 kommer att arbeta med under året är:

Fortsätta att arbeta med elevsyn, bemötande, förhållningssätt, feed back, varierad

undervisning och tydliga lektionsstrukturer.

17

Försöka att arbeta med två pedagoger i varje klassrum så långt det räcker.

Tydlig målfokusering: Utveckla lärandet i klassrummet. Det innebär att vi försöker att

utveckla undervisningen eftersom forskningen säger att det är där som den stora skillnaden

är.

Utvecklingsgruppen (Tre förstelärare och en språklärare) kommer att driva

”Språkutvecklande arbetssätt och ”Hållbara utveckling under året”.

Medarbetarsamtal i grupp.

MÅL:

1. Maximalt lärande

2. Lust och Engagemang (Trygghet)

3. Likvärdiga möjligheter

18

Handlingsplan 2016-2017 Tornhagsskolan F-6/Fritids Inledning:

Handlingsplanen har sin grund i den verksamhetsplan som är skriven för Tornhagsskolan. Vår vision

på skola är ”En skola där alla utmanas och växer”. Vi står för fyra värdeord som är:

I planen ska kvalitet i klassrummen vara avgörande. Det är det som gör skillnaden. Allt arbete ska ske

i en inkluderande miljö vilket betyder att alla barn ska få utbildning av hög kvalitet anpassad efter

deras förmåga. Alla pedagoger bör omfatta ett barncentrerat förhållningssätt som ser till hela barnet

och inser betydelsen av att uppnå kreativitet och känslomässiga mål likaväl som kognitiva mål.

Övergripande mål: Skapa trygghet och arbetsro i skolan för alla elever

Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Och bli kompetenta ansvarsfyllda nyfikna

och argumenterande elever med social kompetens med ett sug efter kunskap.

Relationer är en förutsättning för lärande. Vi behöver fokusera på att utbilda all vår personal på

att se det enskilda barnet på barnets egna premisser och att anpassa sitt beteende efter det utan

att släppa ifrån sig sitt ledarskap. Vi behöver utbilda elever som lär sig att fungera i grupp och

veta hur man samarbetar. Vi behöver kunna möta barn med frågor, som argumenterar och

förväntar sig att bli tagna på allvar.

Vårt elevhälsoteam och trygghetsteam kommer att arbete mera sammanflätat för att snabbare

kunna möta upp elever och lärare med olika ärenden. Ett förebyggande arbete med

elevhälsoteamet närmare arbetslagen kommer att startas till hösten -16.

Specialpedagog,psykolog samt skolsköterska och kurator kommer att delta i tätt samarbete med

arbetslagen. Syftet är att öka förståelsen för ett ärendes gång samt få inblick i hur skolans

samarbetspartner landstinget och socialförvaltningen arbetar.

En satsning på rastverksamheten görs och fritidspersonal engageras än mera under exempelvis

raster och luncher. Vi vill få lekskickliga barn och i det sammanhanget vill vi inte att

mobilanvändning med dess negativa följder ska störa skolans mål och visioner. Eleverna ska på

det här viset kunna fokusera bättre på sitt uppdrag utan störande moment under rasttid och

under lektionstid.

Föräldrar kommer att få en skriftlig information om skolans regler redan vid skolstart.

Information kommer att ges på samtliga föräldramöten om vikten att skapa lugn och ro för ökad

måluppfyllelse.

Efter skolinspektionens insyn våren -16 framkom att det fanns brister i trygghet och arbetsro på

vissa områden/klasser på skolan. Skolan behöver fokusera på detta område och i oktober ska ett

svar skickas till skolinspektionen där vi ska redovisa vilka åtgärder som är igång eller planeras.

Höstens kick-off kommer att arbeta fram gemensamma spelregler på skolan. Gemensamma

spelregler är en förutsättning för att lyckas fullt ut.

Trygghet Maximalt

lärande

Glädje Likvärdig-

het

Lust/

engagemang

19

Mål:1 Öka måluppfyllelsen i matematik

Låg- och mellanstadiet kommer att ha olika tider för sin fortbildning och samarbeta i respektive arbetslag för

att förkovra sig i matematikdidaktik och metodförändringar som ska leda till högre måluppfyllelse för våra

elever i matematik. Arbetet kommer att drivas av en av våra förstelärare. Emellan varje tillfälle kommer

uppgifter att utföras tillsammans med eleverna. Parallellklasserna bildar arbetsgrupper som planerar och

följer varandras arbete med uppgifter. Kollegabesök kommer att ligga som en del av arbetet. Man kommer

att vara tillsammans med sina närmaste kollegor i parallellklasserna vilket innebär tre eller fyra personer i

varje grupp. Mer samarbete mellan lärare förbättrar undervisningen.

Vi följer en modul ur mattelyftet men kommer att arbeta i ett långsammare tempo under läsåret.

På fritidshemmen finns aktiviteter med fokus på matematik för att vara ett komplement till arbetet som

bedrivs i klassrummen och stimulera eleverna till lärande.

Mål 2: Öka måluppfyllelsen i svenska

Vi fortsätter att hålla fokus på läs och skrivsatsningen på Tornhagsskolan. Vår satsning på läsning och

skrivande grundar sig på synen att vi genom att arbeta med forskningsbaserade metoder kan arbeta

förebyggande och inkluderande. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och

analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Som stöd för lärarna har vi tagit fram några

metoder och arbetat fram material och lektionsplaneringar med syfte att utveckla elevernas läsning. Skolan

ska lära ut strategier för att skriva olika typer av texter: berättande, beskrivande, förklarande, instruerande

och argumenterande texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Arbetet utgår

främst från Gibbons böcker, Stärk språket stärk lärandet, Lyft språket lyft tänkandet samt skriva läsa lära-

genrekunskap och pedagogik av Rose & Martin. Att skriva enligt cirkelmodellen passar elever i alla åldrar. Den

är en bra utgångspunkt i det språk-och kunskapsutvecklande arbetssättet i alla skolämnen och är tänkt att

utgöra en naturlig del av undervisningen. Vi behöver ständigt ta in nya influenser och en ständig revidering av

materialet görs i samverkan med samtliga lärare på skolan. Två av våra förstelärare driver denna satsning på

skolan. Träffar med lärarna är planerade och ligger kontinuerligt över hela läsåret. Varje träff kommer att

fokusera på en del i taget i läs-och skrivsatsningen. Vi vill ge våra lärare djupkunskaper om materialets

upplägg och vikten av att följa materialet. Utvärdering sker efter varje moment. Alla lärare uppmanas att

hålla sig till materialet och arbeta minst två lektioner i veckan med skrivdelen samt ägna sig åt läsdelen 30

minuter varje dag.

Fritidshemmen har delat eleverna i mindre grupper och har högläsning en gång/vecka. Skönlitteratur fångar

intresset för läsning och ger dessutom en lugn stund på eftermiddagen. Fortbildning i hur man läser för

eleverna är planerad till ht-16

20

Kalendariet

Strukturen för det arbete som ska fortlöpa under läsåret är planerat i ett kalendarium som är

förankrat med personal och berörda med ledarfunktion. Det här bli en tydlighet och kan också hjälpa

samtliga lärare för att kunna planera sin tjänsteplanering. Här framgår mötenas innehåll och syften

och vem som har ansvar för mötet.

Arbetslagsledarträff

Alla arbetslagsledare träffas varje vecka för att få information från skolledningen och samtidigt att

vara språkrör emellan arbetslagen och skolledningen.

Möten med rektorer på skolan

Samtliga rektorer på skolan träffas kontinuerligt för att komma överens om gemensamma frågor. En

fråga är att hålla inkluderingstanken vid liv. Skolan har gemensamma regler samt planer som behöver

en kontinuerlig översyn.

Träffar med olika grupper

Flera projekt behöver följas upp under läsåret skolledningen har inplanerade träffar med samtliga

grupper som har någon form av ledarfunktion för att överblicka och bli vägvisare i det fortsatta

arbetet.

Mål 3: Hållbar utveckling ska ge medvetna och ansvarsfulla elever

Oavsett vilket ämne som undervisas är målet att hållbar utveckling ska ligga som en slöja över all undervisning i

klassrummen och på fritidshemmen och att eleverna involveras i riktiga problem och utmaningar.

Vi vill att undervisningen i hållbar utveckling ska bedrivas på ett sätt som förbereder eleverna på ett aktivt

deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt handlande. Ett

lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av,

demokratiskt arbetssätt

ett kritiskt förhållningssätt

ämnesövergripande samarbeten

mångfald av pedagogiska metoder

delaktighet och inflytande

En plan är utarbetad tillsammans med alla lärare och kommer att följas under läsåret. Två förstelärare har

ansvar för att följa upp arbetet och se till att skolan följer sin plan. Ann-Sofie Johansson (sakkunnig) och

Anders Jidesjö (professor på universitetet) stödjer vårt arbete och finns i bakgrunden om vi behöver

handledning under tiden. På fritidshemmen har två pedagoger ansvar för arbetet tillsammans med Ann-

Sofie Johansson. Fritidspersonalen fortsätter med sin kartläggning av arbetet under sina personalträffar.

Under läsåret 2016-17 kommer vi att använda sökta medel för projektet för att fortbilda och fördjupa

kunskaperna runt hållbar utveckling. Det kan innebära inköp av litteratur, studiebesök och inhyrda

föreläsare i ämnet. Både arbetslagstid och studiedagstid kommer att användas för att fokusera på hållbar

utveckling.

21

Inkluderingsgrupp

Inkluderingsgruppen träffas kontinuerligt för att för att kunna ha inkluderingstankarna under uppsikt

och även utveckla tankarna. Gruppen består av två förstelärare, specialpedagog, vår SVA-lärare samt

båda rektorerna.

Utvecklingsgrupp

Gruppen består av förstelärare, arbetslagsledare samt skolledning. Gruppen håller fokus på skolans

utvecklingsmål och träffas för planering och genomförande av fortbildning eller annan in-put för

personalen.

Speciallärargrupp

Speciallärare,resurslärare, specialpedagog och rektor träffas varje månad för en genomgång av

elevers kunskapsutveckling. Förändringar av resurser, metodförändringar samt olika bedömningar

gås igenom.

Utvecklingsgrupp Fritidshem

En pedagog från varje avdelning träffas på måndagar 11-12 och arbetar med aktuella frågor.

Hållbar utveckling är i nuläget ett prioriterat område. BRUK används för att utvärdera arbetet.

Övergripande aktiviteter för fritidshemmen.

Uppföljningar av kunskapsmål

Rektor och skolans specialpedagog har kunskapsuppföljningar med alla klasser två gånger om året.

Dessa möten förbereds genom en skriftlig dokumentation om samtliga elevers resultat som redovisas

under dessa möten.

Varje månad har rektor möten med samtliga speciallärare och kvalitetskoordinator på skolan för att

få information om och eventuellt korrigera det extra stöd som finns ute i alla klasserna.

Rektor delges samtliga provresultat som ingår i skolans språk och mattepolicy på skolan av

speciallärarna.

Planerade klassrumsbesök

Planerade lektionsbesök kommer att prioriteras. Rektor vill vara nära verksamheten för att se och

kunna påverka utvecklingen på skolan. . Det blir även en insyn för att eventuellt förstärka eller ta en

annan väg för att nå våra uppställda mål. Även vår förstelärare med utökat uppdrag kommer att

användas för klassrumsbesök och coachning för lärare.

Utveckla elevhälsan

Elevhälsan utgörs av kurator, specialpedagog, skolsköterska, ev. ny psykolog, biträdande rektor och

rektor. Rektor tillsammans med specialpedagog lägger upp samtliga elevhälso- möten och har även

strategimöten för att komma vidare med elevhälsoarbetet .Elevhälsans personal finns med i

kalendariet för att delta i arbetslagsmöten samt under studiedagar med program som framgår av

kalendariet.

All personal kommer att få ta del av Malin Grens föreläsning” Orolig och blyg i skolan”. Det ska ge

insikt och kunskap för att kunna stärka dessa elever.

22

Rastverksamheten

Det växande antalet elever på skolan påverkar utevistelsen under rasttid och ett bättre förslag på hur

vi ska använda våra fritidspedagoger på skolan. I dagsläget samlar vi på oss olika förslag för att få en

bättre och tryggare uteverksamhet samt en tryggare miljö för våra elever. En förskjutning av

arbetsuppgifter för fritidspedagogen mot rastverksamheten kommer att ske från hösten-16. Det

innebär aktiva rastvärdar, organiserade rastlekar samt förberedda lekar innan man går på rast. En

rast-grupp är tillsatt. Elevråden kommer att involveras och kommer att ha möjlighet att påverka

aktiviteterna.

Nätverksmöten med rektorer i västra området

För att stärka egna tankar och för att få stöd i olika frågor har rektorer i Västra området månatliga

träffar.