Trä- & Möbelforum, nr4 2011

För dig som vill utvecklasnr x • xxxxxxx 201x

InnoverarFönsterjätten

InWIDo

HYscH!Därför är det så tyst

om Sigrid Strömgren

steg mot en fullfjädrad

innovations - fabrik

Plus: vad innebär nya PBl? okej att

neka studieledighet? Hur kan vi påverka

skolan?

5

För dig som vill utvecklasnr 4 • Augusti 2011

stort intresse för tmF

i almedalen

sÅ

Some call it cleaver innovations. We call it Trelleborg.

www.trelleborg.com/sealingprofiles

Vi älskar utmaningar! Om du har en ide så har vi kunskapen för att förverkliga den.

VI KAN PLYWOOD!

S/BB, B/BB, BB/BB, BB/C, C/C, Filmat, Wira

Kontakta oss för specialistkompetens:Vittsjö 0451 - 235 00 www.wiwood.se Älvsjö 08 - 694 0470

Fler än 150 varianter i lagermer än 3100 m³

Tjocklekar Format Kvaliteter

Vi kan även erbjuda andra tjocklekar, kvaliteter, specialformat, fanerad plywood samt bearbetade detaljer!

2440 x 1220 1525 x 1525 1525 x 3050 2500 x 1200 1500 x 3000 800 x 1200/600

Björkplywood

Poppelplywood

Granplywood

Furuplywood

4 -27 mm

4 -28 mm 2440 x 1220 BB/BB

7 -21 mm 2440 x 1200 2440 x 315 III/III

Flexibel plywood

4 -18 mm 2440 x 1220 2000 x 1000 BB/X

3 -16 mm 2440 x 1220 1220 x 2440

Alltid i lager

Fancy plywood 3,6 mm 2440 x 1220 Björk, Bok, Ek

}

(böjbar)

Innehåll nummer 4 • 2011

Trä & Möbelforum ges ut av Trä- och Möbelföretagen

tel: 08-762 72 50 Storgatan 19, 102 04 Stockholm

Ansvarig utgivare: Leif G Gustafsson

[email protected] Produktion:

UppdragsmediaRedaktör:

Kristofer Sandberg (KS) tel: 073-913 41 46

[email protected]: Sofia Stensson tel: 08-762 72 47

[email protected]: Lime ABtel: 040-40 86 80

Tryck: Trydells TryckeriOmslagsfoto: Ola Torkelsson

TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige, och företräder cirka 750 medlemsföretag med över 30 000 anställda. Med fokus på medlemsnytta skall TMF ständigt arbeta för att främja företagandet inom svensk trä- och möbelindustri, visionen är att TMF skall vara en självklar företrädare för den svenska trä- och möbelindustrin i alla företagarfrågor.

10 Jeppssons nya perspektivInwidos vd, tillika MFF:s ordförande, Håkan

Jeppson, tycker att det är dags att fokusera på kunderna.

16 så blir du en innovatör Strategiskt innovationsarbete innebär

hårt jobb med tydliga mål. Svårare än så behöver det inte vara.

4 aktuellt Nytt, nyttigt och värt att veta.

6 spaning Nio innovationer som gjort avtryck.

7 Hjälten Sigrid Strömgren designar ljudlösa möbler.

8 vägvalet Samverkan eller solokvist, vad passar ditt företag bäst?

15 checklistan Så tar du hand om dina nyanställda på bästa sätt.

18 F+s TMF:s experter svarar på medlemmarnas frågor.

19 insikt Nya Industriavtalet.23 Profilen David Löwing

representerar Sverige i Yrkes-VM i London.

Hej! Trä & Möbel

forum är TMF:s

medlems

tidning där vi försöker till

föra värde till dig som medlem

genom att bidra med verktyg

och inspiration.

Vad tycker du att vi ska skriva

om? Mejla redaktionen och

berätta! [email protected]

ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.

assa

.se/

code

hand

le

Lås den absolut vanligasteinbrottsvägen, altandörren, med en knapptryckning och lås upp med en kod istället för nycklar.

Snabb installation med bara två skruvar.

Enkelt att välja en egen kod.

ASSA Code Handle. Förmodligen marknadens smartaste handtag.

A187

Nyheter Framför dig har du ett nytt nummer som – förutom att det är höstens första – ock-så är första numret av vår omarbetade med-lemstidning. Namnet har vi behållit – för lik-som tidigare är detta trä- och möbel industrins eget forum.

Utgångspunkten för den nya tidningen har varit nytta – medlemsnytta. Vi vill göra en tid-ning som inspirerar och förmedlar viktig kun-skap till dig som är företagare i trä- och möbel-industrin. Framför allt vill vi att tidningen ska bjuda på läsvärde och ny information. Det finns många andra kanaler som är snabbare och når ut till fler, men med tidningen vill vi gå på djupet. Det finns många läsvärda histo-rier inom vår industri, intressanta företag och inte minst spännande karaktärer och männis-kor. Vi vill att du ska kunna läsa om framgångs-

sagor, vägval och avgörande beslut, men också få handfasta råd i form av checklistor och hjälp med strategisk planering.

I tidningen kommer vi att fokusera på ämnen och utmaningar som rör företagandets alla dimensioner; oavsett om man är verksam i ett designmöbelföretag eller som underleve-rantör till fönsterindustrin. Målet är att tid-ningen ska bidra med verktyg och inspiration som hjälper dig som företagare att leda och utveckla din verksamhet.

Vi hoppas att du ska känna dig hemma i den nya tidningen, och framförallt att du ska hitta ännu mer nytta och användbar, spännande läs-ning!

Vad vill du läsa om i tidningen? Mejla redaktionen på [email protected].

SuSaNNe RuDeNSTaM, TMF

Välkommen till nya Trä & Möbelforum!

Aktuellt

20% arbetstid till eget projekt på google

På google satsar man

rejält på medarbetar-

nas kreativitet. Det så

kallade ”20 procent-

projektet” innebär att

varje anställd får läg-

ga 20 procent av sin

arbetstid på ett valfritt

projekt.

Vem som helst

kan lära sig att

bli innovativ. Men

det gäller att ha

rätt verktyg och

ett tydligt mål.

Att jobba syste-

matiskt med

innovationer

behöver inte

vara svårt. Men

det är inte säkert att det är

något som alla på företaget

ska syssla med. Och det sker

absolut inte av sig själv.

– Det som ofta saknas hos

företag som har identifi erat

innovation som en viktig fak-

tor att jobba med, är att de inte

har tänkt längre än just dit.

Det fi nns ingen plan för hur

man ska bli innovativ, säger

Gunnar Storfeldt, vd på SIT

Scandinavia AB, som hjälper

företag att systematisera inn-

ovationsprocessen.

Innovationsarbetet mås-

te planeras, genomföras och

följas upp på samma sätt som

man jobbar med den övriga

verksamheten.

– Det handlar inte om att

välja ut de mest kreativa med-

arbetarna och hoppas på det

bästa. För att lyckas måste

man gå metodiskt till väga och

använda en e� ektiv verktygs-

låda – och då handlar det om

tanke verktyg – du behöver

inte investera i några licens-

kostnader. Tid och energi är

vad det kostar, säger Gunnar

Storfeldt.Det utvecklas hela tiden nya

modeller, metoder och verktyg

för hur man arbeter med inno-

vationer. Här är fem steg i hur

man jobbar systematiskt med

innovationer.

Sätt upp mål i förväg

Innovationer sker inte

av sig själv. Därför är det vik-

tigt att ha en plan. Det första

är att fundera över vilka mål

man har med verksamheten.

Har man inte det klart för sig,

Hur radikala

ska ni vara

i arbetet?

Systematiskt innovations-

arbete kräver insatser i form

av både tid och resurser.

Därför måste man bestäm-

ma vilka risker man är beredd

att ta. Det kan mycket väl vara

så att vissa idéer är bra, men

alldeles för riskfyllda för att

genomföra.

Konkreta

aktiviteter

När man har skapat

en plan och vet vilken del av

verksamheten man måste för-

nya och hur mycket man ska

satsa, är det dags att tala om

för de personer som ingår i

innovationsgruppen att man

vill ha förslag på idéer inom

just detta område, inget annat.

Och nu är det alltså konkreta

Få snurr på kreativitetenaktiveteter som gäller. Ansvar

och resurser ska fördelas. En

vanlig myt är att innovationer

sker av sig själv och att man

hämmar kreativitet genom

struktur, fokus och begräns-

ningar. Tvärtom får man

genom struktur mer värde-

skapande idéer.

Det är också viktigt att inse

att alla inte kan vara med.

Eftersom många organisatio-

ner är operativa måste en stor

del av de anställda forsätta

leverera.

Ta små steg

För de fl esta små- och

medelstora företagen

är det viktigt att ta små steg

och hela tiden se så det fung-

erar och att det skapar vär-

de. Försök integrera innova-

tionsarbetet med den befi ntlig

verksamhet.

Det är vanligt att man i sitt

innovationsarbete utgår från

en marknadsundersökning

som visar vad kunden vill ha.

Problemet med det är att även

konkurrenterna kan ta fram

samma information.

Man måste skapa sig en

djupare insikt om kunden och

få ett utifrån- och inperspek-

tiv på sin verksamhet.

Då kan man fundera på vad

det är kunden behöver.

TEXT KRISTOFER SANDBERG

ILLUSTRATION MAJA MODÉN

1 2

34

5

vet man inte heller vad som

ska förändras.

Fokusera

I nästa fas gäl-

ler det att begrän-

sa sitt innovationsarbete.

Med utgångspunkt från

verksamhetens mål bestäm-

mer man helt enkelt vilken del

av verksamheten som ger bäst

e� ekt att innovera.

Personalens

kreativitet

tas till varaPå ProAros i Västerås var man

övertygad om att det gick att

dra större nytta av sina med-

arbetare genom att lyfta fram

deras olika kreativa förmå-

gor. Det blev startskottet för

en omfattande innovations-

satsning i tre delar. Mål-

sättningen var att:

Skapa en kreativ miljö på

alla arbetsplatser

Systemati-

sera idéer-

naSäkra

genom-

förande

så att

idéer blir

verklighet

– Vi är helt

övertygade om

att alla människor är kreativa

och idérika. För att omvand-

la detta till något som även

ger mervärden för oss som

organisation så krävs det att

vi skapar en omgivning som

gör att idéerna kan slå rot och

senare slå ut i färgsprakande

blom, säger Mats Lindskog,

utvecklingschef på proAros.

ProAros innovations-

system har kompletterats

med olika typer av utbild-

ningar, innovations pris samt

en webbaserad idébank.

Och resultatet har inte låtit

vänta på sig.

– För en tid sedan fi ck en

medarbetare en idé om att vi

skulle starta en gymnasieut-

bildning i app-programme-

ring. Han skickade in idén och

två veckor senare hade vi ett

färdigt koncept. I höst star-

tar den första kullen app-

utvecklare på Wijkmanska

gymnasiet. Detta är bara ett

av fl era exempel, säger Mats

Lindskog.

”En vanlig

myt är att

innovationer

sker av sig

själv och att

man hämmar

kreativiteten

genom struktur”

Strategiskt

alla arbetsplatser

Systemati-

sera idéer-

verklighet

– Vi är helt

övertygade om

PROAROS:

Förvaltning inom

Västerås stad. Bedriver

verksamhet inom skola,

vård och omsorg, individ,

familj samt kultur och fritid.

Medarbetare: Ca 9 100.

Omsättning:

Ca 3,6 miljarder kr.

Läs mer …… om proaktivt idéskapan-

de i artikeln ”Finding you

innovation sweet spot”,

Harvad Business Review:

http://korta.nu/7wisb

16 TRÄ&MÖBELFORUM AUGUSTI 2011

AUGUSTI 2011 TRÄ&MÖBELFORUM 17

FÖR DIG SOM VILL UTVECKLASNR X • XXXXXXX 201X

INNOVERARFÖNSTERJÄTTEN

INWIDO

HYSCH!Därför är det så tyst

om Sigrid Strömgren

steg mot en full� ädrad

innovations -fabrik

PLUS: Vad innebärnya PBL? Okej att

neka studieledighet? Hur kan vi påverka

skolan?

5

FÖR DIG SOM VILL UTVECKLASNR 4 • AUGUSTI 2011

Stort intresse för TMF

i Almedalen

SÅ

nya tidningen ska inspirera och vara till nytta för medlemmarna

växjö satsar på stadsdel i träBostäder i Växjö satsar man rejält på trä. En tennishall, oli-ka projekt på universitetet och kvarteret Limnologen. Målet är en stadsdel helt i trä.

– ur miljösynpunkt är trä-hus cirka tio gånger bättre än betong, säger Anders Johans-son, projektledare på Derome, ett av byggföretagen.

intresset för trähusen är stort och flera av dem kan bli aktuella som forskningsobjekt.

– Det finns många saker att titta på i och med detta, bland annat hur husen rör sig och hur inomhusklimatet skiljer sig från betonghus, säger Anders Johansson.

Vad tycker de boende?– De säger att det är en

annan känsla i husen; ”varmt” på en gång. Och så tycker de att husen är tysta och täta, säger Anders Johansson.

under 2012 drar ytterliga-re ett projekt igång, ett sex-våningshus – helt i trä. KS

Innovations processer är komplexa och utvecklas ofta slump mässigt. Det handlar ofta om att människor kombinerar kunskap, kompetens, erfarenheter och andra resurser.

MauD OLOFSSON, NäRINgSMINISTeR OcH aNSVaRIg

FöR DeN NaTIONeLLa INNOVaTIONSSTRaTegIN

4 TRä&MöBeLfORUM Augusti 2011

Vi har fått förtroendet att leverera ytbehandling till leksaker och det ansvaret gör vi allt för att leva upp till. När Micki Leksaker ytbehandlas, används till exempel bara vattenburna system. Det minskar utsläppen av organiska ämnen med nära 70 %. Och gör världen lite snällare för barnen. www.akzonobel.com/wood

Vi vill göra barnens värld lite snällare

ww

w.ra

ktpa

.se

konstruktion Balder på Lise-berg har flera gånger fram-röstats till ”Världens bästa berg- och dalbana i trä”. Det är kanske inte så förvånande, med tanke på vilken häftig åktur det handlar om. En annan resa av ”det rätta virket” är gröna Lunds nyhet twister – en inte

lika lång berg- och dalbana, men väl så elegant.

Visste du förresten att det gick åt hela 190 000 löpmeter virke och 140 ton bultar för att bygga Balder?

Och lägger man upp arme-ringsjärnen på rad blir det en sträcka på 23 mil! KS

fAVORiT. Den bästa berg- och dalbanan i trä finns på Liseberg.

tmF – nu som app!Nyhet Håll dig upp daterad med det senaste inom din bransch och sök bland tMF:s medlemmar. Med tMF:s smartphone-app har du alltid hela trä- och möbelindustrin nära till hands. KS

Bambu för hus och hojmaterial På den amerikanska marknaden finns ett ny mornat intresse för bambu. Flera aktö-rer har lanserat cyklar där ramen är byggd av bambu. Det kanske mest namn kunniga pro-jektet är Common Cycles där planen är att bygga cyklarna av bambu som odlats i en fattig del av Alabama, och på så sätt skapa nya jobb i regionen.

Common driver även ett projekt som syftar till att kon-struera ett hus som kostar 300 dollar att uppföra. Även här överväger man att använda bambu.

lisebergs Balder bästa träbanan – gröna lunds twister utmanar

123456789

”sNaP iN”-gåNgJärNet ”Snap in”-gångjärnet har sen det börja-

de tillverkas på 70-talet använts på i stort sett alla innerdörrar av lättare typ i Norden. gång-järnen är vändbara och man behöver inte ta hänsyn till om

dörren är höger- eller vänsterhängd. Det har gjort att dörrföretag och bygghand-lare kunnat halvera sina lager.

eN ”Fix” idéFällbordet ”Fix” är en av Sveriges mest sålda möb-ler. Hotell, kyrkor, kurs gårdar, uteserveringar, bingohal-lar – cirka två miljoner exemplar har det blivit sedan star-ten 1934.

NYtt trägolv På ett ”k(l)ick”

Svenska Välinge Innova-tion aB uppfann 1993 klick-fogen. Tre år senare intro-ducerade norska alloc aS världens första klickgolv – ett golv som läggs utan lim-ning där brädorna kopplas ihop mekaniskt. Fogarna blir praktiskt taget osynliga. Färdigt på ett ”k(l)ick”!

lättBalk

en klassisk profil i byggnads-verk, inte minst för bärande väggar, bjälklag eller tak. Profi-len har länge funnits som stål-balk, men är nu vanlig även som träbaserad, stark lättbalk. Balken består av två huvud-sakliga lastbärare, flänsar, som sammanfogas av ”livet”.

traditioN ocH komPeteNsMadrassfabri-ken Dux i Malmö startades 1926 av a e Ljung. 1931 fick han licens till spiral systemet epeda, samma system som används i dagens madrasser. Tio år senare konstruerar Dux sin första rammadrass. Resten är historia.

kiNNarPs FiltarFör Kinnarps är logistik ett honnörsord. 1959 skaffade man egna lastbilar och tog hand om transporterna själv. I samma veva ersatte man wellpapp som emballage, och började istället använda filtar. Stora besparingar, både miljö- och pengamässigt.

Nio nyskapareÄr det tekniken, marknaden eller kanske människorna som driver utvecklingen framåt? Här är några innovationer som

gjort avtryck i den svenska trä- och möbelindustrin. tExt BErtiL ArwiDssOn OCH CECiLiA uHLEr

Spaningen

Foto: ASSA ABLoY, String.Se, www.FixBordet.Se, SvenSSonS i LAmmhuLt,

www.vALinge.Se, dux.

BöJträtreNdeNatt böja trä till stolar är prak-tiskt och poulärt. Bröderna Thonet från Wien tog patent

på tekniken redan 1841. I Sveri-ge utvecklades tekniken några år senare av gemla.

Saknar du någon innovation? Mejla oss och

berätta: [email protected]

dolt traPPFästePatenterade Mountin (av SSc) är en innovation i trapp världen som ger dolda infästningar, utan skru-var eller pluggar, för planstegen i sidovangerna. Fö rutom de estetis-ka fördelar är det här smart då man kan dra åt beslagen i efterhand.

striNNiNgs striNg1950 utlyste Bonniers Folkbibliotek en tävling där man sökte en enkel, monte-ringsfärdig hylla som kunde skickas med posten. Vann gjorde Nisse Strinning och hans fru carin, som gjorde en ihålig hylla i tre plan, med hyll gavlar i plast-överdragen metall-tråd – och tillhö-rande påse med fyra skruvar. allt-sammans inslaget i ett platt paket.


Sigrid tänker tystsigrid strömgrens envishet leder till nya lösningar i möbeldesign.

En intressant fråge-ställning som motiverar är grun-den. Sedan vrider och vänder möbel-

designern Sigrid Strömgren på problemet och ser det ur olika perspektiv. Bullerdämp-ning har blivit hennes speciali-tet och många år har gått åt till att experimentera med olika material.

Det var för flera år sedan, under en buller inventering på förskolor och skolor, som hon såg problemet.

– Jag blev frustrerad över att personalen fick hitta på kre-ativa lösningar för att dämpa ljud, som att sätta tennisbollar på stolsbenen eller att klistra fast material på bordsskivor.

Att hitta rätt material och till vägagångssätt tar myck-et tid.

– Det går åt mycket frustra-tion och kaffe för man kör all-tid fast, men när man kommer på en lösning är det värt det!

Sigrids motto är ”Sista dörren är den öppna dörren”.

– Med det menar jag att man ska fortsätta fast det är många idéer som släcks på vägen. I många projekt blir det väl-digt frustrerande, man kör fast väldigt hårt, men det gäller att inte ge upp. Det är bra att vara nyfiken och öppen för nya intryck. TexT KRISTIN gROTH

FOTO eRIK aBeL/ScaNPIx

Sigrid Strömgren ålder: 31 Bor: göteborg gör: Designar möbler. Ofta men inte alltid med fokus på bullerdämpning BakgruNd: Masterexamen från Högskolan för design och hantverk (HDK) i göteborg. Har drivit företaget Quiet design sedan 2007.

Hjälten

Augusti 2011 TRä&MöBeLfORUM 7

Företagen i klustret samarbetar på flera olika områden

Det lär knap-past komma som en över-raskning att ett av den svens-

ka trä- och möbelindustrins mest aktiva klusternätverk finns i Tibrotrakten. Byg-den har en urstark tradition som landets absoluta möbel-centrum.

Trots att delar av produk-tionen i dag bedrivs utom-lands, kan man knappast ta sig genom det lilla samhäl-let på västgötaslätten utan att påminnas om industrins infly-tande.

Det så kallade Tibro-klustret administreras av iDC West Sweden AB, ett utvecklingsbolag för tillverkningsindustrin i Skaraborg. ett av med-lemsföretagen är Tibrokök. – Det är ett fantastiskt nät-

verk, säger Daniel Johansson, förbättrings ledare på Tibro-kök.

Han deltar i nätverkets arbete för Tibroköks räk-ning, och har även varit med i klustret under tidigare

sejourer på andra företag. Samarbetet rör sig kring

allt från källsortering till det gemensamma projektet Inre-dia, som beskrivs som en ”öppen arena för idéer, pro-jekt och affärer.” Inrediahuset ska stå klart i Tibro 2012 men redan nu finns samarbetet på nätet, och utan Tibroklustret hade satsningen kanske inte blivit av alls.

Daniel Johansson nämner ett mycket kon-kret exempel: när han hörde sig för bland medlemmar-na i nätverket efter tips om en bra lösning för nät- baserade enkäter, fick han till svar att ett sådant verktyg redan fanns att tillgå genom Tibro-klustret.

Ett annat konkret exempel handlar om anmärkningar från Arbetsmiljöverket på utkastskydd för CNC- maskiner. Samtliga företag i nät verket som har sådana maskiner har fått liknande anmärkningar, och då har en person fått i uppgift att försö-ka hitta lösningar på det pro-blemet för klustrets räkning,

istället för att alla företagen skulle göra samma arbete var för sig.

en gång i månaden har nät-verket frukost möte till-sammans. Då tar man upp goda exempel och inbjud-na föredragshållare bely-ser olika teman som angår deltagarna. Talarna kan vara personer i nätverket eller andra som bjudits in utifrån. – Jag har svårt att se några

nackdelar med detta, faktiskt, säger Daniel Johansson. Om man själv är öppen och delar med sig, så får man tillbaka tio gånger så mycket. Och även om det skulle vara så att någon konkurrent snappar upp något som vi gjort och drar nytta av det, så är vi ju ändå oftast två-tre steg före. Dess-utom är det väldigt nyttigt att få feedback på idéer och tankar.

Hur långt kan man dra samarbetet, går det att göra gemensamma inköp och skapa logistiklösningar tillsammans? Enligt Daniel Johansson är

det fullt möjligt. Att man lånar personal av varandra är till exempel ganska vanligt redan i dag – och ett utmärkt sätt att utjämna arbetsbelastningen mellan olika perioder.

Tibroklustret föddes i 90-talets början och är ett exempel på ett lyckat samverkans projekt.

kluster eller eget race?

Att arbeta tillsammans med konkurrenterna kan låta som en vanvettig idé. Men fördelarna är många och klustersamarbeten blir allt vanligare. tExt stELLAn LöFVing

daniel Johansson, tibrokök:

KluSTEr Verksamhet: Tillverkar köksinreding.Nettoomsättning: 276 miljoner kr.Antal anställda: 213.Vd: Åsa eurenius.

”om man själv är öppen och delar med sig, så får man tillbaka tio gånger så mycket. dess utom är det väldigt nyttigt att få feed-back på idéer”

Vägvalet


en ansvarig snickare följer varje möbel

Förkortningen G.A.D står för Gute Art och Design, och företagets pro-dukter bär ofta en

viss prägel av ön där man har sin hemvist. Prägeln kan bestå av klädsel som gjorts av skinn från gotländska lamm, men man kan också ana att öns bit-vis ganska karga landskap har givit inspiration till exempelvis bord, där material som ek eller björk samsas med en skiva av gotländsk kalksten.

G.A.D går i många avseen-den sin egen väg och star-tade eget snickeri 1999. Det var då det första nystar-

tade snickeriet i Sverige på tio år, och en satsning som gjor-des efter att man provat att leja ut tillverkningen utan att lyckas få fram den kvalitets-nivå man önskade. Där andra företag strävar efter stor-skalighet och långa tillverk-ningsserier, väljer G.A.D att göra mindre serier. En ansva-rig snickare följer varje möbel och när resultatet är tillfred-ställande signeras möbeln innan den lämnas till pack-avdelningen. Ytterligare ett exempel på en till verknings-

princip som inte följer den gängse mallen.

Men att gå sin egen väg är inget självändamål för G.A.D. När vd:n Kristian Eriksson får frågan varför hans bolag inte är med i något kluster-samarbete, blir svaret enkelt:

– Det finns inget. Vi är väl i princip den enda möbel-tillverkaren på Gotland.

Visst finns det mindre snickerier som gör en del möbler, men då handlar det om mindre skala. Träindu-strin på Gotland domine-ras snarare av andra typer av företag som till exem-pel producenter av föns-ter, dörrar och den typen av artiklar. – Det byggs ju många hus,

konstaterar Kristian Eriksson. Om det är Gotland som for-

mar före-tagets pro-dukter, så har G.A.D:s geografiska hemvist lika stor inver-kan på det faktum att man inte medverkar i något kluster-samarbete. Hade det funnits andra möbelföretag i trakten hade situationen varit annor-lunda, och Kristian Eriksson menar att den här typen av samarbeten skulle kunna gå att dra i princip hur långt som helst.

– Vi hade absolut övervägt att vara med i ett sådant sam-arbete. Vi kan lära oss myck-et av varandra både på kun-skapssidan och kring mark-nadsmässiga frågor, men även inom produktionen, säger Kristian Eriksson.

Vägvalet i frågan om klus-tersamarbeten och före-tagsnätverk är i ärlighetens namn kanske inte så svårt. Precis som Daniel Johans-son på Tibro Kök, har Kristian Eriksson ganska svårt att komma på några uppenbara nackdelar med den här typen av samverkan.

De potentiella nackdelar som finns handlar om att man släpper konkurrenter alltför nära inpå livet i olika avseen-den, och att man därmed ris-kerar att förlora eller tving-as dela med sig av viktiga till-gångar i form av till exempel kunskap, medarbetare, nyck-elleverantörer och liknande.

Den inställningen har dominerat inom industrin i många år: säg inget, visa inget. Men precis som sam-hället i övrigt kommit att präglas alltmer av öppen-het och samarbetsvilja, så sprider sig samma attityd även inom näringslivet, där alltfler företag märker att man har mycket att vinna på att dela med sig. I en sådan utveckling får

klustersamverkan en stor och viktig plats.

kluster eller eget race?

kristian eriksson, gute art & design, g.a.d:

EgET racE Verksamhet: Design och försäljning av möbler.Nettoomsättning: 21 miljoner kr.Antal anställda: 5.Vd: Kristian eriksson.

”Vi hade absolut övervägt att vara med i ett sådant samarbete”


Håkan Jeppsson InwIdo


�Q

HaN Har EN plaNInnovation i fönsterbranschen kan vara så enkelt som att ställa sig på andra sidan och titta inifrån och ut. Att utgå från kunden i stället för fabriken och tekniken. Det menar Inwidos koncernchef Håkan jeppsson. tExt stELLAn LöFVing FOtO OLA tOrKELssOn


Inwido på kartan i så fall, säger han. Inwido ägs av investmentbolaget Ratos. 2004

köpte man 95 procent av aktierna i Elit fönster av den dåvarande ägaren Triton, och detta var upp rinnelsen till skapandet av Inwidokoncernen. 2009 tog Håkan Jeppsson över chefspositionen och hamnade då i stormens öga, som han själv ut trycker det.

– Vi gjorde ju upp om jobbet sommaren 2008. Sedan tillträdde jag i mars 2009, och det var som att komma till en helt annan värld.

Under den korta period som passerat sedan anställningskontraktet skrivits på, hade Lehmann Brothers hunnit gå i kon-kurs och sända hela den globala ekonomin ut i ett dallrande gungfly av osäkerhet och nervositet.

Den konjunkturkänsliga bygg- och fast-ighetsbranschen drabbades hårt.

Håkan Jeppsson fick börja med att stä-da. Den första tiden kom att handla myck-

et om kostnads effektiviseringar, trimning av balans-räkning, förhandlingar med banker och liknande saker. Sju enheter stängdes och många människor fick lämna sina jobb. En krävande process, som dock bidrog till att göra koncernen starkare.

HeMMAPLANPå Swed-bank Stadion i Malmö huse-rar Malmö ff, även kända som ”Di blåe” efter lagets himmelsblå matchdräk-ter. inwidos vd, Håkan Jepps-on, är ordföran-de i fotbolls-föreningen. Arenan byggdes av en av inwidos största kunder, Peab, men det gjordes innan Håkan Jeppsons till-trädde som vd.

Frågar du mannen på gatan i Malmö om han känner till företaget Inwido är risken stor att svaret blir nekan-de. Trots det handlar det om en koncern som omsät-ter drygt fem miljarder kronor, har 3 800 anställ-da och huvudkontor i den

skånska staden. Det är frestande att tala om bolaget som en doldis, men det är egentligen inte riktigt kor-rekt heller. I Inwidos portfölj finns en rad välkän-da varumärken. För svenskt vidkomman-de är Elitfönster det bästa exemplet. Ett res-pekterat varumärke och en del i den svenska verksamheten som i sin tur står för ungefär en fjärdedel av Inwido-koncernens omsätt-ning.

Koncernchefen heter Håkan Jeppsson. För malmöiten är han troligen mer känd i sin position som ordförande i stadens störs-ta fotbollsklubb, Malmö FF. Kopplingarna mellan ordförandeposten i den ljusblå fotbollsklub-ben och jobbet i Inwido är dock inte särskilt starka, och Håkan Jeppsson har svårt att se några jättestora synergieffekter av de två uppdragen.

– Det skulle vara att uppdraget i MFF sätter

”Det var som att komma till en helt annan värld.”


– Vi köpte också ut många minoritetsägare, bygg-de upp en ledningsstuktur och började arbetet med att göra den här gruppen till ett företag, säger Håkan Jeppsson.

Det arbetet pågår fortfarande. Totalt har Inwido förvärvat 31 bolag, det senaste alldeles före somma-ren. Tillväxt genom förvärv är en viktig del av stra-tegin. Men det är något annat som Håkan Jeppsson ständigt återkommer till när han pratar om Inwido och utvecklingen av koncernens verksamhet:

– Vi vill vända på perspektivet. Vi upplever oss som ett ganska produktionsoriente-rat företag . Det vill vi ändra på. Vi vill bli konsument orienterade.

Den processen handlar mycket om att förstå vem konsumenten är, och vad denna har för behov. Att skifta fokus från byggan-de till boende och att börja tänka i helt nya banor. Det kan handla om den enkla insikten att kunden faktiskt förblir företagets kund även efter att fönstren eller dörren är monterad och betald.

Redan i dag arbetar Inwido mycket med att sälja olika tillbehör till fönster och dörrar, och på sikt finns mycket mer man kan göra. Tankar finns kring serviceavtal med regelbundna kontroller, justering, smörjning och annan tillsyn som skulle kunna för-länga fönstrets livslängd och kanske till och med höja värdet på kundens fastighet.

Samtidigt förutspår Håkan Jeppsson att livs-längden på företagets produkter kommer att gå ned. Inte kvalitetsmässigt, men väl funktionsmäs-sigt – ungefär på samma sätt som många i dag byter ut sina kök trots att de egentligen har många år kvar innan utrustningen är utsliten. Man byter för att man vill ha det senaste och snyggaste, för att man söker en annan estetik eller som en livsstilsmarkör.

Här arbetas det mycket med innovation inom Inwido. Arbetet leds från Malmö av koncernens operative chef, Anders Isaksson, tillsammans med

team från de olika dotterbolagen. Bland annat finns en strävan efter smalare och tunnare bågar och karmar – samtidigt som man inte vill ge avkall på produkternas energivärden.

Energifrågan har varit i fokus under lång tid och mycket av dörr- och fönsterföretagens inno-vationsresurser har satsats på detta område. De tekniska resultaten har varit goda och utvecklingen har kommit långt. Men Håkan Jeppsson är ändå en smula självkritisk:

– Vi har varit dåliga på att berätta om det här. Vi pratar fortfarande om grejer som till exem-pel U-värden. Vi måste lära oss att måla upp bilder som folk förstår.

Det finns stora geografiska variatio-ner mellan de länder som Inwido verkar i. I Norden är man duktig på energioptime-ring, medan man på kontinenten har kom-mit jättelångt inom andra områden, bland annat med motordrivna fönster och andra

typer av teknik. Framtiden är full av möjligheter. Det kan handla om säkerhetslösningar med nya lås, öppnings- och stängningsmekanismer; estetiska och funktionella lösningar med olika beläggning-ar, mönster och bilder. På sikt kanske även dörr- och fönsterbranschen blir en del av den digitala media-revolutionen.

– Vi kanske till och med kommer att ha tv- apparater i vissa fönsterrutor, säger Håkan Jeppsson.

Det låter vanvettigt futuristiskt, men han menar det på fullt allvar. Och i och med den tekniska utveckling som ägt rum på senare år, så är det egentligen ingen omöjlighet alls.

ägaren Ratos har ett tydligt mål med Inwido. Omsättningen ska dubblas till tio miljarder och man ska växa i Europa. Precis som alla andra private equity-bolag vill man skapa tillväxt för att i ett senare skede kunna få tillbaka sin investering med god avkastning genom en avyttring, börs notering

”Vi upplever oss som ett ganska produktionsorienterat företag. Det vill vi ändra på. Vi vill bli konsumentorienterade.”

innovations-arbetet på inwido sker i nära dialog mellan utvecklings- och marknads-avdelningarna. idé bearbetning och innova-tion på verkas av kunder och marknad men också av andra intressenter, till exempel leverantörer, ledande indu-striella orga-nisationer och forsknings-institut.

ambitionen är att vara mark-nadens mest innovativa och miljö vänliga leverantör av trä baserade fönster och dörrar.

”Vi måste lära oss att måla upp bilder som folk förstår.”


eller något liknande. Målgruppen för Inwidos verksamhet är företrädesvis den renoverande konsumenten, även om vissa av dotterbolagen även har försäljning till husföretag och byggbolag.

I möjligaste mån vill man förstås samord-na produktionen, men det är förenat med vis-sa problem. Fönster kan se väldigt olika ut i olika länder. I Sverige ska de vara vita, i Polen bruna och i Storbritannien kan de ha i stort sett vilken färg som helst.

Även själva konstruktionen skiljer sig åt. Britterna håller fast vid sina glidfönster medan vi i Sverige vill ha våra så kallade H-fönster. I Finland säljs i stort sett alla fönster med aluminium klädsel, i Sverige ligger andelen på cirka två tredjedelar, medan den i Norge bara ligger på 15 procent. I andra delar av Europa är ofta hela stommen gjord av alu-minium och där har Inwido en helt annan utma-ning: att förklara för konsumenterna varför trä är ett bättre material. Marknaden är helt enkelt fortfaran-de starkt fragmenterad, och många varumärken är regionala eller lokala.

inwido är måna om att ändra på detta. Ett exempel är dörrvarumärket Diplomat, som man just nu job-

bar med att etablera på flera parallella marknader. Samtidigt etableras andra märken som nationella, vissa får leva vidare i sin nuvarande tappning och ytterligare några kommer man att lägga ned helt och hållet.

Det är så den här branschen fungerar. Dynamiken pulserar, det händer saker hela tiden. Och det har Håkan Jeppsson inget emot.

– Jag tycker det är jäkligt kul att vara i en bransch som förändras.

”Jag tycker det är jäkligt kul att vara i en bransch som förändras.”

HåKAN JePPSSON kom till inwido 2009, närmast från stål-handelsföretaget Be Group där han hade varit vd sedan 2002.

S k r u v S p e c i a l i S t e n

HECO Nordiska, Nyhems Industriområde, 330 33 Hillerstorp. 0370 -37 51 00.

www.heco.se

Dragkampen är över!Den patenterade och innovativa HecO-uniX är en helgängad skruv med sammandragande effekt. Gängan trycker automatiskt trä-material mot varandra utan att behöva använda kraft eller tvingar.

Skruvens unika huvud och den progressiva gängan minskar antalet arbetsmoment och sparar tid. Det gör HECO-UNIX till en välkom-men tillgång som passar lika bra för t ex regelverk och stommar som finsnickeri och inredning. Se film om HECO-UNIX på www.heco.se.

1HECO-UNIX skruvas i med lätt hand på skruvdragaren.

2Skruven trycker samman materialet långt innan skruvhuvudet når ytan.

3HECO-UNIX är självförsänkande och tål mycket höga belastningar.

NYHETEN SOM SPAR

TID OCH KRAFT

• Sammandragande

• Tålhögabelastningar

• Snyggtsjälvförsänkande

• Lämpligtillbeslag

• Skadarinteplugg

K ompetenta och motiverade med-arbetare är företa-

gens viktigaste resurs och en stark förutsättning för lönsamheten.

Inom trä- och möbel-industrin behövs de närmaste åren flera tusen nya med-arbetare. Och samtidigt som behovet av nya medarbeta-re är stort, ökar kon kurrensen med andra industrier.

Det räcker inte längre att vara duktig på att rekrytera, man måste också få personalen att stanna. en väl genomförd introduktion ökar chansen till ett långt sam-arbete mellan företaget och den anställde.

Förbered dig väl• Utse och infor-mera den som har det praktis-ka ansvaret för

introduktionen. Det kan till exempel vara en förman eller annan arbetsledare. • Utse en fadder bland arbetskamraterna som den nye kan vända sig till med frågor. • Skriv ett personligt intro-duktionsprogram. • Se till att arbetsplatsen är i god ordning och välstädad. • Informera facket. • Skriv ett välkomstbrev med namn på nyckelpersoner, arbetstider, något om före-

taget, lönerutiner, vissa trivsel-frågor, företagsanknuten fri-tidsverksamhet, och så vidare. Brevet skickas i god tid hem till den nyanställde före den första arbetsdagen. • Avsätt tid så att du verkligen kan ta emot och hjälpa företa-gets nya medarbetare till rätta.

Tänk på att: en bra introduk-tion förebygger ohälsa och olycksfall.

Första arbetsdagen

• Gå igenom företa-gets informations-vägar. • Gör en rundvand-

ring på företaget.• Gå igenom hur arbetet är organiserat på den nyanställ-des avdelning. • Tänk på att inte trycka in för mycket information under för-sta dagen. • Se till att det finns chans att ställa frågor och att en ny medarbetare inte blir lämnad helt ensam under de första rasterna. • Informera om vad som kom-mer att hända påföljande dag, och kanske även hur man lämp-ligast tar sig till och från jobbet.

Tänk på att: Den nyanställde kan vara sugen på att få kom-ma igång med själva arbetet så fort som möjligt.

andra till femte arbetsdagen

• Se till att den nyanställde tas om hand även under åter stoden av

första veckan. • Var uppmärksam på eventuell osäkerhet. • Glöm inte grundläggande info om företaget och även fackliga frågor. • Fråga hur första tiden upplevts.

Tänk på att: en väl genomförd introduktion förebygger onödig frånvaro.

efter en till två arbetsveckor

• Ta kontakt med den nya med-arbetaren för att se om det finns frå-

gor eller problem som ni behö-ver ta itu med. • Ta ett nytt samtal efter ytter-ligare en månad för att få fler synpunkter från medarbe-taren .• Glöm inte att den nyanställdes feedback kan ge värdefull infor-mation om hur före-taget ska bemöta ny personal i framtiden. • Ställ frågor, ge stöd, visa intresse.

Tänk på att: Informera om

Så tar du bäst hand om dina nyanställda

Hur bär man sig åt för att få nyanställda att trivas? Vi har satt samman en checklista som du kan

följa vid nyrekryteringar. AV stELLAn LöFVing

Checklistan

mötena i god tid så den anställde hinner förbere-da sig.

uppföljning efter introduktionen

• Nu tar företa-gets vanliga ruti-ner vid, med pla-nerade samtal,

åtgärder och utbildning. • Fundera på om det är möjligt att låta den nyanställ-de praktisera några timmar i andra delar av bolaget, för att få en bättre helhetsbild av verksamheten. • Glöm inte att välinformera-de, kunniga och motiverade med arbetare skapar goodwill för företaget.

Tänk på att: Så snabbt som möjligt skapa en vi-känsla inom företaget.

Mer information

hittar du på

www.tmf.se


Vem som helst kan lära sig att bli innovativ. Men det gäller att ha rätt verktyg och ett tydligt mål.

att jobba syste-matiskt med innovationer behöver inte vara svårt. Men

det är inte säkert att det är något som alla på företaget ska syssla med. Och det sker absolut inte av sig själv.

– Det som ofta saknas hos företag som har identifierat innovation som en viktig fak-tor att jobba med, är att de inte har tänkt längre än just dit. Det finns ingen plan för hur man ska bli innovativ, säger Gunnar Storfeldt, vd på SIT Scandinavia AB, som hjälper företag att systematisera inn-ovationsprocessen.

Innovationsarbetet mås-te planeras, genomföras och följas upp på samma sätt som man jobbar med den övriga verksamheten.

– Det handlar inte om att välja ut de mest kreativa med-arbetarna och hoppas på det bästa. För att lyckas måste man gå metodiskt till väga och använda en effektiv verktygs-låda – och då handlar det om tanke verktyg – du behöver inte investera i några licens-kostnader. Tid och energi är vad det kostar, säger Gunnar Storfeldt.

Det utvecklas hela tiden nya modeller, metoder och verktyg för hur man arbeter med inno-

vationer. Här är fem steg i hur man jobbar systematiskt med innovationer.

sätt upp mål i förvägInnovationer sker inte

av sig själv. Därför är det vik-tigt att ha en plan. Det första är att fundera över vilka mål man har med verksamheten. Har man inte det klart för sig,

Hur radikala ska ni vara i arbetet?

Systematiskt innovations-arbete kräver insatser i form av både tid och resurser. Därför måste man bestäm-ma vilka risker man är beredd att ta. Det kan mycket väl vara så att vissa idéer är bra, men alldeles för riskfyllda för att genomföra.

Få snurr på kreativiteten

1 23vet man inte heller vad som

ska förändras.

FokuseraI nästa fas gäl-ler det att begrän-

sa sitt innovationsarbete. Med utgångspunkt från verksamhetens mål bestäm-mer man helt enkelt vilken del av verksamheten som ger bäst effekt att innovera.

Strategiskt


konkreta aktiviteterNär man har skapat

en plan och vet vilken del av verksamheten man måste för-nya och hur mycket man ska satsa, är det dags att tala om för de personer som ingår i innovationsgruppen att man vill ha förslag på idéer inom just detta område, inget annat. Och nu är det alltså konkreta

Få snurr på kreativitetenaktiveteter som gäller. Ansvar och resurser ska fördelas. En vanlig myt är att innovationer sker av sig själv och att man hämmar kreativitet genom struktur, fokus och begräns-ningar. Tvärtom får man genom struktur mer värde-skapande idéer.

Det är också viktigt att inse att alla inte kan vara med. Eftersom många organisatio-ner är operativa måste en stor del av de anställda forsätta leverera.

ta små stegFör de flesta små- och medelstora företagen

är det viktigt att ta små steg och hela tiden se så det fung-erar och att det skapar vär-de. Försök integrera innova-tionsarbetet med den befintlig verksamhet.

Det är vanligt att man i sitt innovationsarbete utgår från en marknadsundersökning som visar vad kunden vill ha. Problemet med det är att även konkurrenterna kan ta fram samma information.

Man måste skapa sig en djupare insikt om kunden och få ett utifrån- och inperspek-tiv på sin verksamhet.

Då kan man fundera på vad det är kunden behöver.

TexT KRISTOFeR SaNDBeRgILLuSTRaTION MaJa MODéN4

5

Personalens kreativitet tas till varaPå Proaros i Västerås var man övertygad om att det gick att dra större nytta av sina med-arbetare genom att lyfta fram deras olika kreativa förmå-gor. Det blev startskottet för en omfattande innovations-satsning i tre delar. Mål-sättningen var att:

Skapa en kreativ miljö på alla arbetsplatser

Systemati-sera idéer-na

Säkra genom-förande så att idéer blir verklighet

– Vi är helt övertygade om att alla människor är kreativa och idérika. För att omvand-la detta till något som även ger mervärden för oss som organisation så krävs det att vi skapar en omgivning som gör att idéerna kan slå rot och senare slå ut i färgsprakande blom, säger Mats Lindskog, utvecklingschef på proAros.

ProAros innovations-system har kompletterats med olika typer av utbild-ningar, innovations pris samt en webbaserad idébank. Och resultatet har inte låtit vänta på sig.

– För en tid sedan fick en medarbetare en idé om att vi skulle starta en gymnasieut-bildning i app-programme-ring. Han skickade in idén och två veckor senare hade vi ett färdigt koncept. i höst star-tar den första kullen app- utvecklare på wijkmanska gymnasiet. Detta är bara ett av flera exempel, säger Mats Lindskog.

”En vanlig myt är att innovationer sker av sig själv och att man hämmar kreativiteten genom struktur”

Proaros: Förvaltning inom

västerås stad. Bedriver

verksamhet inom skola,

vård och omsorg, individ,

familj samt kultur och fritid.

Medarbetare: Ca 9 100.

omsättning:

Ca 3,6 miljarder kr.

läs mer …… om proaktivt idéskapan-de i artikeln ”Finding you innovation sweet spot”, Harvard Business Review: http://korta.nu/7wisb


Frågor + svar

mentation. De nya kraven berör fuktsäkerhetsprojektering, energiberäkning och nya beräk-ningar av de bärande konstruk-tionerna, baserade på de nya konstruktionsreglerna för trä-konstruktioner, Eurokod 5. De nya konstruktionsreglerna kan i vissa fall medföra att dimen-sionerna på balkar och förband måste ökas. aNDeRS ROSeNKILDe,

aNSVaRIg TeKNISK uTVecKLINg

okej att neka studieledighet?

Kan jag neka eller skjuta upp en studie-

ledighet på två år som en anställd ansökt om?

Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp en

studie ledighet i sex månader, men får inte neka den. Det är arbetstagaren själv som i sin ansökan anger när och hur studie ledigheten ska tas ut, men ledigheten måste vara behövlig för studierna. utbild-ningen ska vara plan mässigt upplagd och huvudsyftet ska

vara att förmedla kunska-per i något avseende. Hobby-verksamhet, opinionsbildan-de verksamhet eller liknande, omfattas inte av studieledig-hetslagen. någon begräns-ning för längden av studieledig-heten finns inte, och inte heller när ansökan ska ske. En arbets-givare som är bunden av kollek-tivavtal kan dock skjuta upp en begärd ledighet i sex månader. Arbetsgivaren ska då genast underrätta arbetstagaren om uppskovet. Finns det kollek-tivavtal på arbetsplatsen ska även den fackliga organisatio-nen underrättas.

KaTIa STORM, JuRIST

Hur ska vi göra för att påverka skolan mer?

Vi har i dag en ganska bra dialog med skolan,

mest när det gäller praktik-platser. Jag har hört att vi nu har chansen att vara del-aktiga i större utsträck-ning. Detta ska tydligen gälla utbildningsinnehåll och vad eleverna ska kunna när de är klara med utbildningen.

Stämmer detta och vad för-väntas av oss företag att vi ska bidra med?

Jo, det stämmer. gym-nasiereformen stäl-

ler helt nya krav på att skolan ska samverka med arbetslivet. Yrkesprogrammen ska ha pro-gramråd med inflytande över utbildningsinnehåll, yrkesut-gångar och dimensionering av utbildningen. Eleverna på yrkes-program ska ha relevant arbets-platsförlagt lärande i minst 15 veckor. Dessutom måste var-je gymnasieutbildning avslutas med ett gymnasiearbete som ska sammanfatta utbildning-en och visa att eleven är anställ-ningsbar. Här finns stora möjlig-heter att vara med och utforma uppgifter och delta i bedöm-ningen. sammanfattningsvis innebär detta mycket större möjligheter att faktiskt påver-ka utbildningen. Ett bra sätt att säkerställa en god samverkan mellan arbetsliv och skola är genom teknikcollege. HeNRIK SMeDMaRK, uTBILDNINgSaNSVaRIg

Hur påverkar nya PBl småhus-producenterna?

Vi fick en ny Plan- och bygglag, PBL, den 2

maj i år. Hur påverkar det oss som tillverkar och uppför småhus?

Egentligen inte så myck-et. Den största föränd-

ringen är nog att de kvalitets-ansvariga, KA, byter namn till Kontrollansvariga, samt att kompetenskraven höjs. gam-la KA får fortsätta verka till 2012-12-31, därefter måste alla nya KA vara certifierade. Det-ta kommer sannolikt medfö-ra att kostnaden för KA kom-mer att öka eftersom kontrol-lens omfattning också ökar. nya PBL medför även att kom-munernas tillsyn och kontroll kommer att öka med besök på byggarbetsplatserna. Fle-ra kommuner har redan höjt avgifterna för bygglov avsevärt på grund av detta. Flera små-hustillverkare har redan hört av sig till tMF angående kom-munernas krav på ökad doku-

Fråga våra experter!Du ställer frågorna. Vi svarar.

Mejla dina frågor till [email protected].

henrik smedmarkutbildningsansvarig henrik.smedmark @tmf.se

katia stormjurist katia.storm @tmf.se

anders rosenkildeansvarig teknisk utveckling anders.rosenkilde @tmf.se


blivit tydligare och de har själ-va ett ansvar att se till så det är

tempo i förhand-lingarna, säger han.

Konflikter kan vara kostsamma processer. Det fick massa och papper känna av 2010, då oenig-heterna kostade omkring 500 mil-joner kronor. Med det nya Industri-avtalet vill man undvika detta.

– i och med opo:s nya roll kan man

inte längre konflikta hur som helst. För att kunna göra det måste man nu förklara för samtliga parter inom Indu-striavtalet anledningen. Det

i slutet av juni undertecknades det nya industri-avtalet. En efter-längtad över-enskommelse mellan facken och arbets givarna.

–Facken inom industrin har haft svårt att försvara märket internt. Det blev snarare ett golv än ett tak. Det var bland annat därför Teknikföretagen hoppade av förra året, säger David Johnsson, förhand-lingschef på TMF.

Initiativet till Industriavta-let kom från början från fack-en, som ville skapa en sund lönebildning. Avtalet blev också en förutsättning för att industrin skulle kunna behålla sin konkurrenskraft och inte förlora jobben till utlandet.

Utgångspunk-ten har varit att leverera stabila villkor och reallö-neökningar. Men under avtalsför-handlingarna 2007 och 2010 började respekten för avta-let avta. ”Luften hade gått ur sam-arbetet”, menar David Johnsson, som är mycket positiv till hur hös-tens och vårens förhandlingar utvecklades.

– i det nya avtalet har vi bland annat förstärkt opo:s roll. Deras befogenheter har

här innebär att man ska ha ordentligt på fötterna. Men självklart kan vi inte stänga dörren helt, det handlar ju om en grundlagsskyddad rättig-het, säger David Johnsson.

På vilket sätt kommer medlemmarna att få nytta av det nya industriavtalet?– I praktiken handlar det

om långsiktiga, stabila och förutsägbara spelregler. Och inte minst arbetsfred. De får också förstärkt konkurrens-kraft genom att man inte pri-sar ut sig i förhållande till utländsk industri, då kost-nadsökningarna genom Indu-striavtalet inte ska överstiga konkurrentländernas. Ända sedan 1997, så länge avtalet har funnits, har det också var-je år levererat reallöneökning-ar, säger David Johnsson.

TexT KRISTOFeR SaNDBeRg

Nya Industriavtalet signerat

2011 TRä&MöBeLfORUM 19

det här är industriavtaletEtt förhandlingsavtal som

ser till att arbetskraftskostna-derna hålls på rimlig nivå. ska även motverka konflikter.industriavtalets parter

facken inom industrin:gs, iF Metall, Livs, sveriges ingenjörer, unionen.

Arbetsgivarna inom indu-strin: Byggnadsämnesförbun-det, grafiska Företagens För-bund, industri- och Kemigrup-pen, Livsmedelsföretagen, skogsindustrierna, skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, stål och Metall Arbetsgivareför-bund, sVEMEK och sveMin, tek-nikföretagen, teko, gruvornas Arbetsgivareförbund samt tMF.det här är opo

sex opartiska ordföranden vars uppgift är att delta i par-ternas kollektivavtalsförhand-lingar.

Insikt

SiGNeRAT. fem fackförbund och tolv arbetsgivarorganisationer skrev i våras under det nya industri-avtalet. Här signerar TMf:s vd, Leif G Gustafsson, och styrelseordförande Ulf Adolfsson. FOTO: aNDeRS g WaRNe

NYTT OcH NYTTIgT FRÅN TMF

+15,5%Försäljningen av trappor för TMF:s medlemmar ökade med 15,5 procent till 66 miljoner kronor under 1:a kvartalet 2011 (jämfört med samma period 2010).

avtalsrörelsen startararbetet med att för-

handla nya kollek-

tivavtal är igång och

TMF inleder de kon-

kreta förhandlingarna

genom att byta yrkan-

den med gS den sista

september. Följ avtals-

rörelsen direkt på tmf:s

webbplats www.tmf.

se under fliken avtal

2012.


kolla kaleNderN

För trähustillverkarna i sverige kan det på sikt vara klokt att bevaka Japan trots att den förväntade exporten kom av sig.

TMF:s Anders Rosenkilde, chef för teknisk utveckling, besökte landet i början av sommaren.

Varför blev det ingen export från Sverige?– Det har varit betydligt svåra-

re än förväntat att få fram mark. Hela bostadsområden har sla-gits bort av vågorna och det lig-ger miljontals ton skräp överallt, säger han.

Tomokuhus i Insjön har dock levererat 100 temporära bostä-

der i en av de drabbade regio-nerna. Och svenskägda Gadeli-us i Tokyo har skänkt tio plusen-ergihus, hus som kan producera mer energi än de förbrukar.

Utöver detta har japanerna själva ordnat lägenheter, fritids-hus och nybyggda nödbostäder. Men nya samhällen ska byggas och intresset för svensk teknik och kunnande är stort. Särskilt intressant är energieffektiva lös-ningar med ökad andel förnyel-sebar energi.

– Nu är det läge för de svens-ka husföretagen att titta på Japan och lämpliga partners på plats om man vill ha en chans att vara med, säger Anders Rosenkilde. KS

”Svårt att få fram mark”

NYTT OcH NYTTIgT FRÅN TMF

Seminarier, kurser, utställningar och mycket mer. Det händer massor av spännande saker inom trä- och möbelindustrin.Gå in på www.tmf.se och kolla i kalendariet.

PLATSBRiST. Trähusexporten till Japan kom av sig eftersom det inte finns plats att ställa husen på.

Maskinkörkortet snart i skolanNu tar TMf och arbetsgivar-na ett grepp om problemet med arbetsplatsolyckor och lanserar ”Maskinkörkortet”, en certifie-ring som visar vilken kompetens en person har. Det webbasera-de kortet består av två delar: en kunskapsbank och en provdel.

I september kommer kun-skapsdelen finnas tillgänglig för skolor och elever. Och några

veckor senare, i november, öpp-nas möjligheten att göra tester.

– Det är jätteviktigt att vi nu får in det här i skolorna så elev-erna får kunskapen redan där, säger Henrik Smedmark, utbild-ningsansvarig på TMF.

Men redan i början av sep-tember drar TMF ut på en semi-narieturné där man visar upp Maskinkörkortet. KS

Omvärlden ställer kravTerroristdåden i Norge skakar om hela världen och vår tillvaro påverkas dramatiskt. Världs ekonomin skälver av de enorma skulderna i Italien och Spanien men framför allt i USA.

Det är tveksamt om EU klarar att lösa PIIGS-län-dernas skulder. Den politiska debatten i USA blotta-de för resten av världen hur illa det är ställt med värl-dens största ekonomi. Den uppgörelse som drevs igenom ansågs så svag att USA:s kreditbetyg sänk-tes. Effekten kan bli högre räntor på USA:s lån, som är lika stora som BNP. Största långivare är Kina, som har merparten av sin valutareserv placerad i ameri-kanska statspapper. I Kina är meningarna delade hur landet skall utnyttja sitt inflytande.

Oavsett hur kineserna agerar kommer världs-ekonomin att förändras, en stabilisering dröjer länge. Människors attityder till att arbeta måste också förändras.

Svensk ekonomi är fortfarande stark, men vi är beroende av den internationella konjunkturen och

vår industri påverkas i takt med att den försämras. Vi dras obönhörligt in i en internationell lågkonjunktur, som ingen kan överblicka i nu läget. Mot denna bakgrund skall arbetsgi-vare och fack förhandla nya kollek-tivavtal under hösten. Kraven blir hårda på parterna att nå avtal, som företagen har råd med. Trä- och

möbel industrin har inte återhämtat sig efter finans-krisen och flera branscher har ytterligare försämrats, speciellt trähus men även byggnadssnickerier och möbelindustrin. Bostadsbyggandet haltar betänkligt, mycket tack vare bolånetaket.

TMf uppvaktade finansmarknadsministern med en uppmaning att träffas för att diskutera finansiering av bostadsbyggandet. I brevet konstateras att det råder brist på 250 000 bostäder i dag. Befolkning-en ökar med tolv procent till 2020 medan bostäderna bara ökar med sex procent. Bostadsbris-ten når sådana nivåer att till-växten äventyras. Företag får svårt att hitta rätt kompetens när människor inte kan flytta dit jobben finns.

leif g gustafsson vd, TMF

Insikt

”Bostads-byggandet haltar betänkligt, mycket tack vare bolåne-taket.”

20

TMF tog för sig i AlmedalentmF rekordsatsade på almedalen 2011 med fem seminarier. Bland annat introducerades ett nytt ämne för evenemanget – piratkopiering.

i början av året drog TMF och möbelbranschen igång en treårig kampanj mot piratkopiering. Den

kampen följdes upp under Almedalsveckan med semi-nariet ”Inget slår origina-let”. Två möbelföretag – Blå Station och Swedese – visa-de handfasta bevis på plagiat av stolarna Sting respektive Lamino. En paneldebatt hölls med två riksdagspolitiker samt svenska Antipiratbyråns

frontman Henrik Pontén. Pro-blemet är allvarligt enligt en färsk rapport från medlemsfö-retagen. 85 procent av möbel-företagen upplever att de vid något tillfälle råkat ut för misstänkta fall av kopiering.

TMF var även med arrangör i andra seminarier i Alme-dalen: LAS och kollektivavta-lens funktion på framtidens arbetsmarknad, energieffek-tiviseringen av bostäder, samt det skriande behovet av fram-tida arbetskraft till trä- och möbelindustrin. För tredje året i rad höll man dessutom i bostadsseminariet ”Miljon-programmet 2015 – Hur löser vi den nya bostadskrisen?”– en rejäl publikdragare.

Affärsjuridisk hjälp. Med TMF-rabatt!TMFs ramavtal ger dig som medlem förstklassig affärs juridisk assistans och rabatt på arvodet. Välkommen att kontakta TMFs kontaktperson på Lindahl, advokat Tomas Rudenstam, för ytterligare information. Han nås på tel 08-527 70 951 eller [email protected]

www.lindahl.se

Svensk och internationell affärsjuridik

Av Almedalens näs-tan 1 500 seminarier 2011 var TMf en flitig aktör. Här syns inslag från två av dem; Blå Stations Johan Lindau med plagierade Sting-stolen (överst) samt ungdomspanel-debatt och Malmös kommunalråd ilmar Reepalu (s) på bostadseminariet.

Läs mer om våra

seminarier på www.tmf.se

20 %e-postBli en bättre ledare

TMF erbjuder i höst fem ledarskapskurser, anpassade efter trä- och möbelindustrins verksamhet. utbildningarna sker i sam arbete med affärskonsulterna, ett konsultbolag med mångårig erfarenhet. Syftet med kurserna är att utveck-la företagets affärsmannaskap och öka konkurrenskraften, såväl i ledning som i säljorganisationen.

de olika kurserna är:affärsstrategiskt ledarskap, 14–15/9 och 16/11Resultatorienterad försäljningschef, 21–22/9 och 17/11Key account management, 21–22/9affärsförhandling, 17–18/10 och 16–17/11Professionella säljsamtalet, 19–20/9 och 14–15/11

alla kurser hålls i Jönköping.Mejla [email protected] för mer information eller läs mer på www.tmf.se.

Dubbla säljutbildningar om Möbelfakta

För att få deklarera möbler med den uppdaterade Möbel-fakta-märkningen, arrangerar TMF i höst dubbla utbildning-ar. Kursen vänder sig till dig som är säljare eller marknads-förare och arbetar med Möbelfakta.8/9, Näringslivets hus, Stockholm15/9, Näringslivets hus, Jönköping

Mejla [email protected] för mer information eller läs mer på www.tmf.se.

UtbildningFRÅN TRä- OcH MöBeLFöReTageN

www.tmF.se Håll dig uppdaterad med det senaste inom trä- och möbelindustrin på www.tmf.se – nu med ny startsida.

text och Foto ceciLiA uhLer

Lamiroc Component Sweden, Kungsvägen 86, 914 32 NordmalingTel. +46 (0) 930-107 65, Fax. +46 (0) 930-102 14

E-post. [email protected], Web. www.lamiroc.com

............................................................................................................................

För mer information, kontakta:

Lamiroc Component Sweden AB

Kungsvägen 86914 32 Nordmaling

Tel: 0930 - 107 65Fax: 0930 - 102 14

E-post: [email protected]

u

Interiört och exteriört. Made in Sweden.

u

u

Välkommen till vår värld av laminatprodukter!

Lamiroc InteriörHögtryckslaminat

Lamiroc ExteriörKompaktlaminat

Lamiroc GraphiqIndividuell laminat

Laminatprodukter för bygg- och inredning

Svensktillverkad Högtryckslaminat och Kompaktlaminat förInredning - Kök - Butik - Fasad - Balkong - Våtrum

Det är hektiska dagar för möbel-snickaren David Löwing. Som en av Sveriges 27 representan-ter i Yrkes-VM håller han som bäst på att förbereda sig inför äventyret i London.

– Jag övar bland annat på ritnings läsning och samman-

sättningar, två ganska svåra moment eftersom det kan bli riktigt komplicerade sammansättningar, säger David.

Att sätta ihop lådor för hand och göra snygga hörn, så kallad ”handsinkning”, är ett av momenten som David tränar extra på.

– Det är svårt. Men det måste bli snyggt och bra, säger han.

Till sin hjälp har David en kille som varit med förr, Henrik Andersson, svensk mästare i möbel snickeri, 2002. Tillsammans hjälps de åt med träning och planering. Men hur mycket David än förbereder sig, kan han bara ana vad det är han och de andra tävlan-de ska tillverka under VM.

– Det är ett slags skåp, det är allt jag vet. Vi har fått

tre olika ritningar, en månad innan får vi veta vilken av dessa det är vi ska göra. Men inför tävlingsdagen kommer 30 procent att vara ändrat, säger han.

en av Davids bästa egenskaper som möbelsnickare är att han jobbar snabbt. Men det gäller att hushål-la med tiden och unyttja varje minut så smart som möjligt.

Vad som kommer att avgöra tävlingen är omöjligt att svara på. Men David har en idé.

– Jag tror att framför allt kunskap och känsla för saker och ting är det viktigaste. Och att man har flyt och snabbt kommer in i maskinerna. Men det gäller att vara på topp.

Även i London får David finna sig i att vara yngst i gänget. De flesta av hans motståndare är 20–21 år gamla. Det avskräcker dock inte honom från att sik-ta mot toppen.

– Om man tittar på hur det gått för Sverige tidiga-re år så är det rimligt med en 7–12:e plats. Men det är klart att jag siktar så högt som möjligt.

Hur tror du det skulle kännas att vinna?– Det … vore rätt obegripligt.

David Löwingålder: 18 år.FamilJ: Mamma, pappa, två systrar och en lillebror.Bor: acklinga, Tidaholm.det Bästa med möBelsNickeri: ”Stor variation på arbetet, man jobbar med händerna, jag är ingen datormän-niska, jag gillar att skapa.”

Yrkes-VMarrangeras varan-nat år. Här tävlar ungdomar (under 23 år) från hela värl-den mot varandra i 40 olika yrkesgre-nar inom teknik, industri och service. Sammanlagt deltar 800 ungdomar.

”på tävlingsdagen ändras 30 procent av ritningen”

i början av oktober 2010 vann möbelsnickaren David Löwing Yrkes-sM. Blott 17 år gammal blev han den yngsta vinnaren genom tiderna.

nu ligger han i hårdträning inför nästa stora utmaning – Yrkes-VM i London. tExt KristOFEr sAnDBErg

Profilen

SiKTAR HöGT. David Löwing, möbelsnickare från Tidaholm, har bråda dagar. FOTO: eMILIa öIJe


Garanterat heltäckande med Teknos

Industriträ

www.teknos.se

BeGRäNSAD efTeRSäNDNiNGVid definitiv eftersändning återsänds försändelsen

med den nya adressen på baksidan

POSTTiDNiNG B

RetuRAdRess: tRä- oCh MöbelföRetAgen, box 55 525, 102 04 stoCkholM

Documents

Trä- & Möbelforum, nr4 2011