1

EXAMENSARBETE INOM MILJOumlTEKNIK AVANCERAD NIVAring 30 HP

STOCKHOLM SVERIGE 2018

Trender hos unga (aringlder 18-24 aringr)

i Sverige att ta koumlrkort

Vad styr foumlraumlndringen intresset och moumljligheterna

LOUISE GADSTAM

KTH

SKOLAN FOumlR ARKITEKTUR OCH SAMHAumlLLSBYGGNAD

i

Trender hos unga (aringlder 18-24 aringr) i Sverige att ta koumlrkort

Vad styr foumlraumlndringen intresset och moumljligheterna

Louise Gadstam

Supervisor

Magnus Enell

Examiner

Monika Olsson

Supervisors at Trafikverket

Anna Wildt-Persson

Olof Johansson

Degree Project in AL227X (Technology and sustainable development)

KTH Royal Institute of Technology

School of Architecture and Built Environment

Department of Sustainable Development Environmental Science and Engineering

SE-100 44 Stockholm Sweden

i

Abstract

This master thesis is about how the holders of driving licenses have changed for the young adults in the ages 18-24 years in metropolitans cities and on the countryside during the period 2003-2015 It has been investigated whether the economic income environmental awareness transport opportunities and urbanization have an impact on young adults driving licenses In order to obtain results gathering of information has been carried out through review of studies and reports and summary of information from mainly SCB related to carbon dioxide emissions holdings of driving licenses and economic income The investigation about the relationships between the various factors associated with driving licenses gives an idea of how transport possibilities work in Sweden and which resources are needed to achieve Agenda 2030

During the period 2003-2015 mens driver licenses holdings decreased by 1 while womens holdings increased by 4 The men however have a total higher share of driving licenses than women It is most common with driving licenses on the countryside (municipality group C) followed by cities (municipality group B) and big cities (municipality group A) regardless of economic income and gender The economic statistics in this report shows that there is a larger proportion of women in municipality group A (big cities) who earn more than women in the rest of the country Men generally earn better in municipality group C (countryside) The economic trends between men and women show that menrsquos income is more affected by the recession in Sweden than womens income In connection with the recession in Sweden there is a reduction of driving licenses for both men and women In Swedens municipality groups the statistics indicate that the probability that you have a driver license increases with a higher financial income regardless of gender It is more common for young adults to have driving licenses on the countryside than in the cities and the big cities regardless of income

The young adultsrsquo relationship to transport and environmental thinking doesnrsquot go hand in hand as the choice of transportation is mainly due to accessibility convenience cost and time optimization which makes the car a popular vehicle CO2-equivalent emissions from the transport sector have declined in the 2000s but this does not indicate a decrease in car driving only that the cars have become more fuel efficient Due to a wide variation of the public transportation in Sweden the residents on the countryside feel unfairly treated as the government has invested more money on public transport in big cities as it benefits more people and gives a greater environmental benefit This leads to increased car dependence on the countryside for example-to commute to and from work

ii

Sammanfattning

Detta examensarbete handlar om hur koumlrkortsinnehavet foumlraumlndrats hos unga vuxna i aringldern 18-24 aringr i storstaumlder staumlder och paring landsbygden under perioden 2003-2015 Det undersoumlks om den ekonomiska inkomsten miljoumlmedvetenhet transportmoumljligheter och urbanisering har inverkan paring ungas tagande av B-koumlrkort Foumlr att erharinglla resultat har informationsinsamling skett genom gransking av studier och rapporter och sammanstaumlllning av information fraringn fraumlmst SCB som roumlr koldioxidutslaumlpp koumlrkortsinnehav och ekonomisk inkomst Att undersoumlka sambanden mellan de olika faktorerna kopplat till koumlrkortstagande hos unga ger en uppfattning om hur transportmoumljligheterna fungerar i Sverige samt om resurser behoumlvs foumlr att uppnaring Agenda 2030

Under perioden 2003-2015 minskade maumlnnens koumlkortsinnehav med 1 medan kvinnors innehav oumlkade med 4 Maumlnnen har dock totalt ett houmlgre koumlrkortsinnehav aumln kvinnor Det aumlr vanligast med B-koumlrkort paring landsbygden (kommungrupp C) foumlljt av staumlder (kommungrupp B) och storstaumlder (kommungrupp A) oavsett ekonomiska inkomst och koumln Den ekonomiska statistiken i denna raport visar att det aumlr en stoumlrre andel av kvinnor i kommungrupp A (storstad) som har houmlgre inkomst aumln kvinnor i det oumlvriga landet Maumln tjaumlnar generellt baumlttre i kommungrupp C (landsbygd) De ekonomiska trenderna mellan kvinnor och maumln visar att maumlnnens inkomst paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer i Sverige aumln vad kvinnors inkomst goumlr I samband med laringgkonjunkturer i Sverige minskar koumlrkortstagandet foumlr baringde maumln och kvinnor I Sveriges kommungrupper tyder statistiken paring att B-koumlrkort oumlkar i och med en houmlgre ekonomisk inkomst oavsett koumln Det aumlr vanligare att unga vuxna innehar B-koumlrkort paring landsbygden aumln i staumlder och storstaumlder oavsett inkomst

Ungas foumlrharingllande till transportsaumltt och miljoumltaumlnk garingr inte hand i hand daring valet fraumlmst beror paring tillgaumlnglighet bekvaumlmlighet kostnad och tidsoptimering vilket goumlr bilen till ett populaumlrt faumlrdmedel CO2-ekvivalent utslaumlppen fraringn transportsektorn har under 2000-talet minskat men detta beror inte paring mindre bilaringkning utan drivmedelseffektiva bilar Tillgaumlngligheten till det kommunala trafikmedlet varierar kraftigt i Sverige boende paring landsbygden kaumlnner sig oraumlttvist behandlade daring staten vaumlljer att satsa mer pengar paring kollektivtrafik i storstaumlder daring det gynnar fler och daring ger en stoumlrre miljoumlvinst Detta leder till ett oumlkat bilberoende paring landsbygden foumlr att till exempel ta sig till och fraringn arbetsplatser

Nyckelord Koumlrkortsinnehav Storstad Landsbygd Ekonomi Miljouml Agenda2030 Urbanisering Kommunaltrafik

iii

Foumlrord

Jag vill tacka Trafikverket i Stockholm foumlr chansen att skriva min examensuppstas paring ett saringdant intressant omraringde Jag vill aumlven tacka min handledare Magnus Enell och Monika Olsson paring KTH Anna Wildt-Persson och Olof Johansson paring Trafikverket foumlr stoumldet att genomfoumlra mitt examensarbete

iv

Inneharingllsfoumlrteckning 1 Bakgrund 1

2 Introduktion 3

21 Fraringgestaumlllning 3

22 Syfte 3

23 Delmaringl 3

24 Avgraumlnsningar 3

241 Kommungruppsindelning 4

25 Metodik 5

3 Grundlaumlggande begrepp 6

4 Resultat 8

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige 8

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige 10

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering 12

421 Sveriges ekonomis historia 13

422 Koldioxidutslaumlpp 14

423 Demografisk placering 15

43 Sveriges och ungas ekonomi 17

431 Inkomstnivaringer foumlr unga 18

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort 22

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval 25

45 Urbaniseringens faktorer 26

451 Fraringn utvandring till invandring 27

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen 27

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad 27

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav 28

51 Koumlrkortsinnehav 28

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande 28

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet 30

54 Urbanisering 30

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort 30

56 Agenda2030 31

6 Diskussion 32

61 Framtiden 32

62 En diskussion om betydelsen av studien 32

63 Indikation av eventuellt framtida arbete 32

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien 33

v

7 Slutsatser 34

Litteraturfoumlrteckning 35

Bilagor a

Bilaga 1- Koumlrkortsinnehav antal personer a

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt c

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt e

Bilaga 4- Inkomst procentuell h

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst j

1

1 Bakgrund Aringr 5500 fkr uppskattas det att hjulet uppfanns (Illustrerad Vetenskap 2009) och vem kunde daring ana att detta hjul skulle leda till en teknologisk utveckling och vara en av de viktigaste delarna i dagens transportmedel Hjul finns i maringnga olika format daumlck kugghjul etc Dessutom ingaringr olika hjultyper i system och faringr dessa att fungera som till exempel bilmotorn som aumlr en del av ett stoumlrre system bilen Under aringr 1845 boumlrjade luftfyllda daumlck anvaumlndas paring fordon (Illustrerad Vetenskap 2015) Aringr 1769 i Paris kom den foumlrsta sjaumllvgaringende vagnen med aringngmotor Vagnen rymde 4 personer och gjorde 4 kmtim med stopp var femtonde minut foumlr vattenparingfyllning (Supercars 2016) Den foumlrsta bilen med foumlrbraumlnningsmotor uppfanns aringr 1862 och faumlrdades 9 kilometer paring 3 timmar (Britannica uda) Ottomotorn som ligger till grunden foumlr bensinmotorn uppfanns aringr 1876 (Britannica udb)

Idag ca 140 aringr senare aumlr aringngmaskiner och foumlrbraumlnningsmotorer en stor orsak till dagens stora klimathot Fossila braumlnslen som aumlr kaumlllan till i stort saumltt alla motorers energi stod foumlr 8 miljoner ton CO2-ekvivalenter aringr 2013 bara fraringn de privata husharingllens bilfaumlrder vilket aumlr ungefaumlr 80 av svenska husharingllens totala koldioxidutslaumlpp (vaumlxthusgasutslaumlpp) Aringr 1990 var koldioxidutslaumlppet fraringn bilar i privata husharingll ungefaumlr 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter per aringr vilket medfoumlr att kurvan har garingtt nedaringt men det beror inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarnas motorer har blivit mer effektiva (Constantino 2015) Den teknologiska utvecklingen har lett till att jordens klimat och dess ekosystem hotas Idag finns andra braumlnsleval aumln bensin och diesel till bilar som har utvecklats foumlr att paringverka naturen mindre ett saring kallat miljoumlvaumlnligt alternativ som aumlr mer koldioxidneutralt men fortfarande paringverkar miljoumln negativt Att anvaumlnda bilen som ett miljoumlvaumlnligt transportmedel kan bli svaringrt speciellt foumlr de unga i samhaumlllet daring dessa alternativ ofta aumlr betydligt dyrare aumln fossildrivna bilar Daumlrfoumlr maringste andra loumlsningar eller system finnas att tillgaring som foumlrslagsvis ett fungerande och utbrett kommunalt transportnaumlt

Industrialiseringen daumlr maskiner utvecklades och nyttjades med foumlrbraumlnning av fossila braumlnslen har som sagt lett till oumlkade CO2-utslaumlpp Dessa utslaumlpp fortsaumltter att bidra till dagens klimatfoumlraumlndring som ger en rad olika konsekvenser foumlr jordens tillstaringnd Oumlkade CO2-nivaringer i jordens atmosfaumlr leder till en oumlkad vaumlxthuseffekt viken ger ett varmare klimat som i sin tur leder till en minskning av jordens istaumlckta yta Vaumlxthuseffekten och klimatfoumlraumlndringarna som denna ger leder till ett av nutidens stoumlrsta hot mot varingrt jordklot De industrialiserade laumlnderna anses vara de stoumlrsta bovarna daring de staringtt foumlr majoriteten av CO2-utslaumlppen genom tiderna Idag vidtas dock aringtgaumlrder foumlr att laumlnder ska minska sin miljoumlparingverkan genom avtal och foumlrdrag som har skrivits under av maringnga av vaumlrldens laumlnder den senaste aumlr Agenda 2030 Tyvaumlrr goumlr inte alla laumlnder det de kan och ska daring avtalet inte ger naringgra konsekvenser foumlr de laumlnder som inte hjaumllper till att uppfylla Agenda 2030

Maringnga laumlnder boumlrjar idag bygga om sina staumlder foumlr att klara av den foumlrutsparingdda framtiden vilket inkluderar houmljd havsnivaring mer nederboumlrd och fler och intensivare stormarorkaner Sverige aumlr ett av de laumlnder som skrivit under Agenda 2030 vilket bidrar till att samtliga myndigheter i Sverige har utfaumlrdat handlingsplaner hur man ska hantera dessa maringl och vilka man kan paringverka Trafikverket aumlr en av de myndigheter som antagit en handlingsplan foumlr att uppfylla sin del av Agenda 2030 Agenda 2030 aumlr ocksaring intressant foumlr foumlretag i Sverige som tar med detta i sina miljoumlmaringl och handlingsplaner

Unga vuxna (18-24 aringr) vars beteende och vanor fortfarande kan paringverkas naumlr det kommer till val av faumlrdmedel kan minska transportens klimatparingverkan positivt genom att vaumllja t ex kommunala faumlrdmedel Idag kan man notera att koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-24 aringr som innehar B-koumlrkort dvs faringr framfoumlra en bil har minskat fraringn 75 aringr 1970 till 60 aringr 2011 i Sverige

2

Beroende paring var i Sverige man bor saring ser koumlrkortsinnehavet olika ut aringr 2011 hade 40 av unga vuxna i Stockholm B-koumlrkort medan i Norrbottens laumln hade 70 B-koumlrkort (Trafikverket 2014) I Sveriges storstaumlder aumlr utbudet och utbyggnaden av de kollektiva faumlrdmedlen olikt det paring lands- och glesbygden vilket ger unga en stoumlrre valmoumljlighet i staumlder att i houmlgre omfattning anvaumlnda kollektiva faumlrdmedel

Urbaniseringen i Sverige aumlr en av anledningarna till baumlttre kollektivtrafik i staumlder och storstaumlderna Urbaniseringen i Sverige boumlrjade under tidigt 1800-tal daring den foumlrsta fasen skedde under det foumlrindustriella samhaumlllet daring ungefaumlr 90 av den svenska befolkningen levde paring landsbygden Resterande befolkning bodde i staumlder med mellan 2 000-10 000 invaringnare och dessa ansaringgs vara priviligierade (Svanstroumlm 2015) Endast 24 staumlder fanns i detta maringtt varav tre av dessa hade oumlver 10 000 invaringnare och Stockholm hade 75 000 invaringnare Under tillvaumlxtfasen (ca aringr 1870-1970) vilket aumlr den andra fasen som skedde i och med industrialiseringen saring oumlkade urbaniseringen fraringn 15 till 80 paring mindre aumln 100 aringr Stockholm hade nu (aringr 1970) 300 000 invaringnare och antalet staumlder med oumlver 10 000 invaringnare var 22 stycken Aringr 1930 var det lika maringnga invaringnare paring landsbygden som i staumlderna och under 1960-talet byggdes miljonprogramen och i och med det kom ett flyttningsbidrag till de som flyttade till staumlderna och naumlrmare arbetstillfaumlllena Efter detta kom stabiliseringsfasen den tredje fasen daring urbaniseringen mattades av och invaringnarantalet paring landsbygden inte minskade (Svanstroumlm 2015) Aumln idag oumlkar urbaniseringen och framfoumlrallt hos unga vuxna (18-24 aringr) daring dessa flyttar naumlrmre storstaumlderna och laumlmnar lands- och glesbygden Det stoumlrsta problemet med urbaniseringen aumlr att det blir maringnga aumlldre kvar paring landsbygden vilket medfoumlr att den rdquolevande landsbygdenrdquo doumlr och faring arbetande maumlnniskor maringste foumlrsoumlrja den aumlldre vaumlxande befolkningen

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

i

Trender hos unga (aringlder 18-24 aringr) i Sverige att ta koumlrkort

Vad styr foumlraumlndringen intresset och moumljligheterna

Louise Gadstam

Supervisor

Magnus Enell

Examiner

Monika Olsson

Supervisors at Trafikverket

Anna Wildt-Persson

Olof Johansson

Degree Project in AL227X (Technology and sustainable development)

KTH Royal Institute of Technology

School of Architecture and Built Environment

Department of Sustainable Development Environmental Science and Engineering

SE-100 44 Stockholm Sweden

i

Abstract

This master thesis is about how the holders of driving licenses have changed for the young adults in the ages 18-24 years in metropolitans cities and on the countryside during the period 2003-2015 It has been investigated whether the economic income environmental awareness transport opportunities and urbanization have an impact on young adults driving licenses In order to obtain results gathering of information has been carried out through review of studies and reports and summary of information from mainly SCB related to carbon dioxide emissions holdings of driving licenses and economic income The investigation about the relationships between the various factors associated with driving licenses gives an idea of how transport possibilities work in Sweden and which resources are needed to achieve Agenda 2030

During the period 2003-2015 mens driver licenses holdings decreased by 1 while womens holdings increased by 4 The men however have a total higher share of driving licenses than women It is most common with driving licenses on the countryside (municipality group C) followed by cities (municipality group B) and big cities (municipality group A) regardless of economic income and gender The economic statistics in this report shows that there is a larger proportion of women in municipality group A (big cities) who earn more than women in the rest of the country Men generally earn better in municipality group C (countryside) The economic trends between men and women show that menrsquos income is more affected by the recession in Sweden than womens income In connection with the recession in Sweden there is a reduction of driving licenses for both men and women In Swedens municipality groups the statistics indicate that the probability that you have a driver license increases with a higher financial income regardless of gender It is more common for young adults to have driving licenses on the countryside than in the cities and the big cities regardless of income

The young adultsrsquo relationship to transport and environmental thinking doesnrsquot go hand in hand as the choice of transportation is mainly due to accessibility convenience cost and time optimization which makes the car a popular vehicle CO2-equivalent emissions from the transport sector have declined in the 2000s but this does not indicate a decrease in car driving only that the cars have become more fuel efficient Due to a wide variation of the public transportation in Sweden the residents on the countryside feel unfairly treated as the government has invested more money on public transport in big cities as it benefits more people and gives a greater environmental benefit This leads to increased car dependence on the countryside for example-to commute to and from work

ii

Sammanfattning

Detta examensarbete handlar om hur koumlrkortsinnehavet foumlraumlndrats hos unga vuxna i aringldern 18-24 aringr i storstaumlder staumlder och paring landsbygden under perioden 2003-2015 Det undersoumlks om den ekonomiska inkomsten miljoumlmedvetenhet transportmoumljligheter och urbanisering har inverkan paring ungas tagande av B-koumlrkort Foumlr att erharinglla resultat har informationsinsamling skett genom gransking av studier och rapporter och sammanstaumlllning av information fraringn fraumlmst SCB som roumlr koldioxidutslaumlpp koumlrkortsinnehav och ekonomisk inkomst Att undersoumlka sambanden mellan de olika faktorerna kopplat till koumlrkortstagande hos unga ger en uppfattning om hur transportmoumljligheterna fungerar i Sverige samt om resurser behoumlvs foumlr att uppnaring Agenda 2030

Under perioden 2003-2015 minskade maumlnnens koumlkortsinnehav med 1 medan kvinnors innehav oumlkade med 4 Maumlnnen har dock totalt ett houmlgre koumlrkortsinnehav aumln kvinnor Det aumlr vanligast med B-koumlrkort paring landsbygden (kommungrupp C) foumlljt av staumlder (kommungrupp B) och storstaumlder (kommungrupp A) oavsett ekonomiska inkomst och koumln Den ekonomiska statistiken i denna raport visar att det aumlr en stoumlrre andel av kvinnor i kommungrupp A (storstad) som har houmlgre inkomst aumln kvinnor i det oumlvriga landet Maumln tjaumlnar generellt baumlttre i kommungrupp C (landsbygd) De ekonomiska trenderna mellan kvinnor och maumln visar att maumlnnens inkomst paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer i Sverige aumln vad kvinnors inkomst goumlr I samband med laringgkonjunkturer i Sverige minskar koumlrkortstagandet foumlr baringde maumln och kvinnor I Sveriges kommungrupper tyder statistiken paring att B-koumlrkort oumlkar i och med en houmlgre ekonomisk inkomst oavsett koumln Det aumlr vanligare att unga vuxna innehar B-koumlrkort paring landsbygden aumln i staumlder och storstaumlder oavsett inkomst

Ungas foumlrharingllande till transportsaumltt och miljoumltaumlnk garingr inte hand i hand daring valet fraumlmst beror paring tillgaumlnglighet bekvaumlmlighet kostnad och tidsoptimering vilket goumlr bilen till ett populaumlrt faumlrdmedel CO2-ekvivalent utslaumlppen fraringn transportsektorn har under 2000-talet minskat men detta beror inte paring mindre bilaringkning utan drivmedelseffektiva bilar Tillgaumlngligheten till det kommunala trafikmedlet varierar kraftigt i Sverige boende paring landsbygden kaumlnner sig oraumlttvist behandlade daring staten vaumlljer att satsa mer pengar paring kollektivtrafik i storstaumlder daring det gynnar fler och daring ger en stoumlrre miljoumlvinst Detta leder till ett oumlkat bilberoende paring landsbygden foumlr att till exempel ta sig till och fraringn arbetsplatser

Nyckelord Koumlrkortsinnehav Storstad Landsbygd Ekonomi Miljouml Agenda2030 Urbanisering Kommunaltrafik

iii

Foumlrord

Jag vill tacka Trafikverket i Stockholm foumlr chansen att skriva min examensuppstas paring ett saringdant intressant omraringde Jag vill aumlven tacka min handledare Magnus Enell och Monika Olsson paring KTH Anna Wildt-Persson och Olof Johansson paring Trafikverket foumlr stoumldet att genomfoumlra mitt examensarbete

iv

Inneharingllsfoumlrteckning 1 Bakgrund 1

2 Introduktion 3

21 Fraringgestaumlllning 3

22 Syfte 3

23 Delmaringl 3

24 Avgraumlnsningar 3

241 Kommungruppsindelning 4

25 Metodik 5

3 Grundlaumlggande begrepp 6

4 Resultat 8

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige 8

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige 10

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering 12

421 Sveriges ekonomis historia 13

422 Koldioxidutslaumlpp 14

423 Demografisk placering 15

43 Sveriges och ungas ekonomi 17

431 Inkomstnivaringer foumlr unga 18

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort 22

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval 25

45 Urbaniseringens faktorer 26

451 Fraringn utvandring till invandring 27

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen 27

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad 27

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav 28

51 Koumlrkortsinnehav 28

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande 28

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet 30

54 Urbanisering 30

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort 30

56 Agenda2030 31

6 Diskussion 32

61 Framtiden 32

62 En diskussion om betydelsen av studien 32

63 Indikation av eventuellt framtida arbete 32

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien 33

v

7 Slutsatser 34

Litteraturfoumlrteckning 35

Bilagor a

Bilaga 1- Koumlrkortsinnehav antal personer a

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt c

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt e

Bilaga 4- Inkomst procentuell h

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst j

1

1 Bakgrund Aringr 5500 fkr uppskattas det att hjulet uppfanns (Illustrerad Vetenskap 2009) och vem kunde daring ana att detta hjul skulle leda till en teknologisk utveckling och vara en av de viktigaste delarna i dagens transportmedel Hjul finns i maringnga olika format daumlck kugghjul etc Dessutom ingaringr olika hjultyper i system och faringr dessa att fungera som till exempel bilmotorn som aumlr en del av ett stoumlrre system bilen Under aringr 1845 boumlrjade luftfyllda daumlck anvaumlndas paring fordon (Illustrerad Vetenskap 2015) Aringr 1769 i Paris kom den foumlrsta sjaumllvgaringende vagnen med aringngmotor Vagnen rymde 4 personer och gjorde 4 kmtim med stopp var femtonde minut foumlr vattenparingfyllning (Supercars 2016) Den foumlrsta bilen med foumlrbraumlnningsmotor uppfanns aringr 1862 och faumlrdades 9 kilometer paring 3 timmar (Britannica uda) Ottomotorn som ligger till grunden foumlr bensinmotorn uppfanns aringr 1876 (Britannica udb)

Idag ca 140 aringr senare aumlr aringngmaskiner och foumlrbraumlnningsmotorer en stor orsak till dagens stora klimathot Fossila braumlnslen som aumlr kaumlllan till i stort saumltt alla motorers energi stod foumlr 8 miljoner ton CO2-ekvivalenter aringr 2013 bara fraringn de privata husharingllens bilfaumlrder vilket aumlr ungefaumlr 80 av svenska husharingllens totala koldioxidutslaumlpp (vaumlxthusgasutslaumlpp) Aringr 1990 var koldioxidutslaumlppet fraringn bilar i privata husharingll ungefaumlr 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter per aringr vilket medfoumlr att kurvan har garingtt nedaringt men det beror inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarnas motorer har blivit mer effektiva (Constantino 2015) Den teknologiska utvecklingen har lett till att jordens klimat och dess ekosystem hotas Idag finns andra braumlnsleval aumln bensin och diesel till bilar som har utvecklats foumlr att paringverka naturen mindre ett saring kallat miljoumlvaumlnligt alternativ som aumlr mer koldioxidneutralt men fortfarande paringverkar miljoumln negativt Att anvaumlnda bilen som ett miljoumlvaumlnligt transportmedel kan bli svaringrt speciellt foumlr de unga i samhaumlllet daring dessa alternativ ofta aumlr betydligt dyrare aumln fossildrivna bilar Daumlrfoumlr maringste andra loumlsningar eller system finnas att tillgaring som foumlrslagsvis ett fungerande och utbrett kommunalt transportnaumlt

Industrialiseringen daumlr maskiner utvecklades och nyttjades med foumlrbraumlnning av fossila braumlnslen har som sagt lett till oumlkade CO2-utslaumlpp Dessa utslaumlpp fortsaumltter att bidra till dagens klimatfoumlraumlndring som ger en rad olika konsekvenser foumlr jordens tillstaringnd Oumlkade CO2-nivaringer i jordens atmosfaumlr leder till en oumlkad vaumlxthuseffekt viken ger ett varmare klimat som i sin tur leder till en minskning av jordens istaumlckta yta Vaumlxthuseffekten och klimatfoumlraumlndringarna som denna ger leder till ett av nutidens stoumlrsta hot mot varingrt jordklot De industrialiserade laumlnderna anses vara de stoumlrsta bovarna daring de staringtt foumlr majoriteten av CO2-utslaumlppen genom tiderna Idag vidtas dock aringtgaumlrder foumlr att laumlnder ska minska sin miljoumlparingverkan genom avtal och foumlrdrag som har skrivits under av maringnga av vaumlrldens laumlnder den senaste aumlr Agenda 2030 Tyvaumlrr goumlr inte alla laumlnder det de kan och ska daring avtalet inte ger naringgra konsekvenser foumlr de laumlnder som inte hjaumllper till att uppfylla Agenda 2030

Maringnga laumlnder boumlrjar idag bygga om sina staumlder foumlr att klara av den foumlrutsparingdda framtiden vilket inkluderar houmljd havsnivaring mer nederboumlrd och fler och intensivare stormarorkaner Sverige aumlr ett av de laumlnder som skrivit under Agenda 2030 vilket bidrar till att samtliga myndigheter i Sverige har utfaumlrdat handlingsplaner hur man ska hantera dessa maringl och vilka man kan paringverka Trafikverket aumlr en av de myndigheter som antagit en handlingsplan foumlr att uppfylla sin del av Agenda 2030 Agenda 2030 aumlr ocksaring intressant foumlr foumlretag i Sverige som tar med detta i sina miljoumlmaringl och handlingsplaner

Unga vuxna (18-24 aringr) vars beteende och vanor fortfarande kan paringverkas naumlr det kommer till val av faumlrdmedel kan minska transportens klimatparingverkan positivt genom att vaumllja t ex kommunala faumlrdmedel Idag kan man notera att koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-24 aringr som innehar B-koumlrkort dvs faringr framfoumlra en bil har minskat fraringn 75 aringr 1970 till 60 aringr 2011 i Sverige

2

Beroende paring var i Sverige man bor saring ser koumlrkortsinnehavet olika ut aringr 2011 hade 40 av unga vuxna i Stockholm B-koumlrkort medan i Norrbottens laumln hade 70 B-koumlrkort (Trafikverket 2014) I Sveriges storstaumlder aumlr utbudet och utbyggnaden av de kollektiva faumlrdmedlen olikt det paring lands- och glesbygden vilket ger unga en stoumlrre valmoumljlighet i staumlder att i houmlgre omfattning anvaumlnda kollektiva faumlrdmedel

Urbaniseringen i Sverige aumlr en av anledningarna till baumlttre kollektivtrafik i staumlder och storstaumlderna Urbaniseringen i Sverige boumlrjade under tidigt 1800-tal daring den foumlrsta fasen skedde under det foumlrindustriella samhaumlllet daring ungefaumlr 90 av den svenska befolkningen levde paring landsbygden Resterande befolkning bodde i staumlder med mellan 2 000-10 000 invaringnare och dessa ansaringgs vara priviligierade (Svanstroumlm 2015) Endast 24 staumlder fanns i detta maringtt varav tre av dessa hade oumlver 10 000 invaringnare och Stockholm hade 75 000 invaringnare Under tillvaumlxtfasen (ca aringr 1870-1970) vilket aumlr den andra fasen som skedde i och med industrialiseringen saring oumlkade urbaniseringen fraringn 15 till 80 paring mindre aumln 100 aringr Stockholm hade nu (aringr 1970) 300 000 invaringnare och antalet staumlder med oumlver 10 000 invaringnare var 22 stycken Aringr 1930 var det lika maringnga invaringnare paring landsbygden som i staumlderna och under 1960-talet byggdes miljonprogramen och i och med det kom ett flyttningsbidrag till de som flyttade till staumlderna och naumlrmare arbetstillfaumlllena Efter detta kom stabiliseringsfasen den tredje fasen daring urbaniseringen mattades av och invaringnarantalet paring landsbygden inte minskade (Svanstroumlm 2015) Aumln idag oumlkar urbaniseringen och framfoumlrallt hos unga vuxna (18-24 aringr) daring dessa flyttar naumlrmre storstaumlderna och laumlmnar lands- och glesbygden Det stoumlrsta problemet med urbaniseringen aumlr att det blir maringnga aumlldre kvar paring landsbygden vilket medfoumlr att den rdquolevande landsbygdenrdquo doumlr och faring arbetande maumlnniskor maringste foumlrsoumlrja den aumlldre vaumlxande befolkningen

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

i

Abstract

This master thesis is about how the holders of driving licenses have changed for the young adults in the ages 18-24 years in metropolitans cities and on the countryside during the period 2003-2015 It has been investigated whether the economic income environmental awareness transport opportunities and urbanization have an impact on young adults driving licenses In order to obtain results gathering of information has been carried out through review of studies and reports and summary of information from mainly SCB related to carbon dioxide emissions holdings of driving licenses and economic income The investigation about the relationships between the various factors associated with driving licenses gives an idea of how transport possibilities work in Sweden and which resources are needed to achieve Agenda 2030

During the period 2003-2015 mens driver licenses holdings decreased by 1 while womens holdings increased by 4 The men however have a total higher share of driving licenses than women It is most common with driving licenses on the countryside (municipality group C) followed by cities (municipality group B) and big cities (municipality group A) regardless of economic income and gender The economic statistics in this report shows that there is a larger proportion of women in municipality group A (big cities) who earn more than women in the rest of the country Men generally earn better in municipality group C (countryside) The economic trends between men and women show that menrsquos income is more affected by the recession in Sweden than womens income In connection with the recession in Sweden there is a reduction of driving licenses for both men and women In Swedens municipality groups the statistics indicate that the probability that you have a driver license increases with a higher financial income regardless of gender It is more common for young adults to have driving licenses on the countryside than in the cities and the big cities regardless of income

The young adultsrsquo relationship to transport and environmental thinking doesnrsquot go hand in hand as the choice of transportation is mainly due to accessibility convenience cost and time optimization which makes the car a popular vehicle CO2-equivalent emissions from the transport sector have declined in the 2000s but this does not indicate a decrease in car driving only that the cars have become more fuel efficient Due to a wide variation of the public transportation in Sweden the residents on the countryside feel unfairly treated as the government has invested more money on public transport in big cities as it benefits more people and gives a greater environmental benefit This leads to increased car dependence on the countryside for example-to commute to and from work

ii

Sammanfattning

Detta examensarbete handlar om hur koumlrkortsinnehavet foumlraumlndrats hos unga vuxna i aringldern 18-24 aringr i storstaumlder staumlder och paring landsbygden under perioden 2003-2015 Det undersoumlks om den ekonomiska inkomsten miljoumlmedvetenhet transportmoumljligheter och urbanisering har inverkan paring ungas tagande av B-koumlrkort Foumlr att erharinglla resultat har informationsinsamling skett genom gransking av studier och rapporter och sammanstaumlllning av information fraringn fraumlmst SCB som roumlr koldioxidutslaumlpp koumlrkortsinnehav och ekonomisk inkomst Att undersoumlka sambanden mellan de olika faktorerna kopplat till koumlrkortstagande hos unga ger en uppfattning om hur transportmoumljligheterna fungerar i Sverige samt om resurser behoumlvs foumlr att uppnaring Agenda 2030

Under perioden 2003-2015 minskade maumlnnens koumlkortsinnehav med 1 medan kvinnors innehav oumlkade med 4 Maumlnnen har dock totalt ett houmlgre koumlrkortsinnehav aumln kvinnor Det aumlr vanligast med B-koumlrkort paring landsbygden (kommungrupp C) foumlljt av staumlder (kommungrupp B) och storstaumlder (kommungrupp A) oavsett ekonomiska inkomst och koumln Den ekonomiska statistiken i denna raport visar att det aumlr en stoumlrre andel av kvinnor i kommungrupp A (storstad) som har houmlgre inkomst aumln kvinnor i det oumlvriga landet Maumln tjaumlnar generellt baumlttre i kommungrupp C (landsbygd) De ekonomiska trenderna mellan kvinnor och maumln visar att maumlnnens inkomst paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer i Sverige aumln vad kvinnors inkomst goumlr I samband med laringgkonjunkturer i Sverige minskar koumlrkortstagandet foumlr baringde maumln och kvinnor I Sveriges kommungrupper tyder statistiken paring att B-koumlrkort oumlkar i och med en houmlgre ekonomisk inkomst oavsett koumln Det aumlr vanligare att unga vuxna innehar B-koumlrkort paring landsbygden aumln i staumlder och storstaumlder oavsett inkomst

Ungas foumlrharingllande till transportsaumltt och miljoumltaumlnk garingr inte hand i hand daring valet fraumlmst beror paring tillgaumlnglighet bekvaumlmlighet kostnad och tidsoptimering vilket goumlr bilen till ett populaumlrt faumlrdmedel CO2-ekvivalent utslaumlppen fraringn transportsektorn har under 2000-talet minskat men detta beror inte paring mindre bilaringkning utan drivmedelseffektiva bilar Tillgaumlngligheten till det kommunala trafikmedlet varierar kraftigt i Sverige boende paring landsbygden kaumlnner sig oraumlttvist behandlade daring staten vaumlljer att satsa mer pengar paring kollektivtrafik i storstaumlder daring det gynnar fler och daring ger en stoumlrre miljoumlvinst Detta leder till ett oumlkat bilberoende paring landsbygden foumlr att till exempel ta sig till och fraringn arbetsplatser

Nyckelord Koumlrkortsinnehav Storstad Landsbygd Ekonomi Miljouml Agenda2030 Urbanisering Kommunaltrafik

iii

Foumlrord

Jag vill tacka Trafikverket i Stockholm foumlr chansen att skriva min examensuppstas paring ett saringdant intressant omraringde Jag vill aumlven tacka min handledare Magnus Enell och Monika Olsson paring KTH Anna Wildt-Persson och Olof Johansson paring Trafikverket foumlr stoumldet att genomfoumlra mitt examensarbete

iv

Inneharingllsfoumlrteckning 1 Bakgrund 1

2 Introduktion 3

21 Fraringgestaumlllning 3

22 Syfte 3

23 Delmaringl 3

24 Avgraumlnsningar 3

241 Kommungruppsindelning 4

25 Metodik 5

3 Grundlaumlggande begrepp 6

4 Resultat 8

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige 8

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige 10

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering 12

421 Sveriges ekonomis historia 13

422 Koldioxidutslaumlpp 14

423 Demografisk placering 15

43 Sveriges och ungas ekonomi 17

431 Inkomstnivaringer foumlr unga 18

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort 22

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval 25

45 Urbaniseringens faktorer 26

451 Fraringn utvandring till invandring 27

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen 27

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad 27

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav 28

51 Koumlrkortsinnehav 28

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande 28

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet 30

54 Urbanisering 30

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort 30

56 Agenda2030 31

6 Diskussion 32

61 Framtiden 32

62 En diskussion om betydelsen av studien 32

63 Indikation av eventuellt framtida arbete 32

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien 33

v

7 Slutsatser 34

Litteraturfoumlrteckning 35

Bilagor a

Bilaga 1- Koumlrkortsinnehav antal personer a

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt c

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt e

Bilaga 4- Inkomst procentuell h

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst j

1

1 Bakgrund Aringr 5500 fkr uppskattas det att hjulet uppfanns (Illustrerad Vetenskap 2009) och vem kunde daring ana att detta hjul skulle leda till en teknologisk utveckling och vara en av de viktigaste delarna i dagens transportmedel Hjul finns i maringnga olika format daumlck kugghjul etc Dessutom ingaringr olika hjultyper i system och faringr dessa att fungera som till exempel bilmotorn som aumlr en del av ett stoumlrre system bilen Under aringr 1845 boumlrjade luftfyllda daumlck anvaumlndas paring fordon (Illustrerad Vetenskap 2015) Aringr 1769 i Paris kom den foumlrsta sjaumllvgaringende vagnen med aringngmotor Vagnen rymde 4 personer och gjorde 4 kmtim med stopp var femtonde minut foumlr vattenparingfyllning (Supercars 2016) Den foumlrsta bilen med foumlrbraumlnningsmotor uppfanns aringr 1862 och faumlrdades 9 kilometer paring 3 timmar (Britannica uda) Ottomotorn som ligger till grunden foumlr bensinmotorn uppfanns aringr 1876 (Britannica udb)

Idag ca 140 aringr senare aumlr aringngmaskiner och foumlrbraumlnningsmotorer en stor orsak till dagens stora klimathot Fossila braumlnslen som aumlr kaumlllan till i stort saumltt alla motorers energi stod foumlr 8 miljoner ton CO2-ekvivalenter aringr 2013 bara fraringn de privata husharingllens bilfaumlrder vilket aumlr ungefaumlr 80 av svenska husharingllens totala koldioxidutslaumlpp (vaumlxthusgasutslaumlpp) Aringr 1990 var koldioxidutslaumlppet fraringn bilar i privata husharingll ungefaumlr 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter per aringr vilket medfoumlr att kurvan har garingtt nedaringt men det beror inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarnas motorer har blivit mer effektiva (Constantino 2015) Den teknologiska utvecklingen har lett till att jordens klimat och dess ekosystem hotas Idag finns andra braumlnsleval aumln bensin och diesel till bilar som har utvecklats foumlr att paringverka naturen mindre ett saring kallat miljoumlvaumlnligt alternativ som aumlr mer koldioxidneutralt men fortfarande paringverkar miljoumln negativt Att anvaumlnda bilen som ett miljoumlvaumlnligt transportmedel kan bli svaringrt speciellt foumlr de unga i samhaumlllet daring dessa alternativ ofta aumlr betydligt dyrare aumln fossildrivna bilar Daumlrfoumlr maringste andra loumlsningar eller system finnas att tillgaring som foumlrslagsvis ett fungerande och utbrett kommunalt transportnaumlt

Industrialiseringen daumlr maskiner utvecklades och nyttjades med foumlrbraumlnning av fossila braumlnslen har som sagt lett till oumlkade CO2-utslaumlpp Dessa utslaumlpp fortsaumltter att bidra till dagens klimatfoumlraumlndring som ger en rad olika konsekvenser foumlr jordens tillstaringnd Oumlkade CO2-nivaringer i jordens atmosfaumlr leder till en oumlkad vaumlxthuseffekt viken ger ett varmare klimat som i sin tur leder till en minskning av jordens istaumlckta yta Vaumlxthuseffekten och klimatfoumlraumlndringarna som denna ger leder till ett av nutidens stoumlrsta hot mot varingrt jordklot De industrialiserade laumlnderna anses vara de stoumlrsta bovarna daring de staringtt foumlr majoriteten av CO2-utslaumlppen genom tiderna Idag vidtas dock aringtgaumlrder foumlr att laumlnder ska minska sin miljoumlparingverkan genom avtal och foumlrdrag som har skrivits under av maringnga av vaumlrldens laumlnder den senaste aumlr Agenda 2030 Tyvaumlrr goumlr inte alla laumlnder det de kan och ska daring avtalet inte ger naringgra konsekvenser foumlr de laumlnder som inte hjaumllper till att uppfylla Agenda 2030

Maringnga laumlnder boumlrjar idag bygga om sina staumlder foumlr att klara av den foumlrutsparingdda framtiden vilket inkluderar houmljd havsnivaring mer nederboumlrd och fler och intensivare stormarorkaner Sverige aumlr ett av de laumlnder som skrivit under Agenda 2030 vilket bidrar till att samtliga myndigheter i Sverige har utfaumlrdat handlingsplaner hur man ska hantera dessa maringl och vilka man kan paringverka Trafikverket aumlr en av de myndigheter som antagit en handlingsplan foumlr att uppfylla sin del av Agenda 2030 Agenda 2030 aumlr ocksaring intressant foumlr foumlretag i Sverige som tar med detta i sina miljoumlmaringl och handlingsplaner

Unga vuxna (18-24 aringr) vars beteende och vanor fortfarande kan paringverkas naumlr det kommer till val av faumlrdmedel kan minska transportens klimatparingverkan positivt genom att vaumllja t ex kommunala faumlrdmedel Idag kan man notera att koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-24 aringr som innehar B-koumlrkort dvs faringr framfoumlra en bil har minskat fraringn 75 aringr 1970 till 60 aringr 2011 i Sverige

2

Beroende paring var i Sverige man bor saring ser koumlrkortsinnehavet olika ut aringr 2011 hade 40 av unga vuxna i Stockholm B-koumlrkort medan i Norrbottens laumln hade 70 B-koumlrkort (Trafikverket 2014) I Sveriges storstaumlder aumlr utbudet och utbyggnaden av de kollektiva faumlrdmedlen olikt det paring lands- och glesbygden vilket ger unga en stoumlrre valmoumljlighet i staumlder att i houmlgre omfattning anvaumlnda kollektiva faumlrdmedel

Urbaniseringen i Sverige aumlr en av anledningarna till baumlttre kollektivtrafik i staumlder och storstaumlderna Urbaniseringen i Sverige boumlrjade under tidigt 1800-tal daring den foumlrsta fasen skedde under det foumlrindustriella samhaumlllet daring ungefaumlr 90 av den svenska befolkningen levde paring landsbygden Resterande befolkning bodde i staumlder med mellan 2 000-10 000 invaringnare och dessa ansaringgs vara priviligierade (Svanstroumlm 2015) Endast 24 staumlder fanns i detta maringtt varav tre av dessa hade oumlver 10 000 invaringnare och Stockholm hade 75 000 invaringnare Under tillvaumlxtfasen (ca aringr 1870-1970) vilket aumlr den andra fasen som skedde i och med industrialiseringen saring oumlkade urbaniseringen fraringn 15 till 80 paring mindre aumln 100 aringr Stockholm hade nu (aringr 1970) 300 000 invaringnare och antalet staumlder med oumlver 10 000 invaringnare var 22 stycken Aringr 1930 var det lika maringnga invaringnare paring landsbygden som i staumlderna och under 1960-talet byggdes miljonprogramen och i och med det kom ett flyttningsbidrag till de som flyttade till staumlderna och naumlrmare arbetstillfaumlllena Efter detta kom stabiliseringsfasen den tredje fasen daring urbaniseringen mattades av och invaringnarantalet paring landsbygden inte minskade (Svanstroumlm 2015) Aumln idag oumlkar urbaniseringen och framfoumlrallt hos unga vuxna (18-24 aringr) daring dessa flyttar naumlrmre storstaumlderna och laumlmnar lands- och glesbygden Det stoumlrsta problemet med urbaniseringen aumlr att det blir maringnga aumlldre kvar paring landsbygden vilket medfoumlr att den rdquolevande landsbygdenrdquo doumlr och faring arbetande maumlnniskor maringste foumlrsoumlrja den aumlldre vaumlxande befolkningen

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

ii

Sammanfattning

Detta examensarbete handlar om hur koumlrkortsinnehavet foumlraumlndrats hos unga vuxna i aringldern 18-24 aringr i storstaumlder staumlder och paring landsbygden under perioden 2003-2015 Det undersoumlks om den ekonomiska inkomsten miljoumlmedvetenhet transportmoumljligheter och urbanisering har inverkan paring ungas tagande av B-koumlrkort Foumlr att erharinglla resultat har informationsinsamling skett genom gransking av studier och rapporter och sammanstaumlllning av information fraringn fraumlmst SCB som roumlr koldioxidutslaumlpp koumlrkortsinnehav och ekonomisk inkomst Att undersoumlka sambanden mellan de olika faktorerna kopplat till koumlrkortstagande hos unga ger en uppfattning om hur transportmoumljligheterna fungerar i Sverige samt om resurser behoumlvs foumlr att uppnaring Agenda 2030

Under perioden 2003-2015 minskade maumlnnens koumlkortsinnehav med 1 medan kvinnors innehav oumlkade med 4 Maumlnnen har dock totalt ett houmlgre koumlrkortsinnehav aumln kvinnor Det aumlr vanligast med B-koumlrkort paring landsbygden (kommungrupp C) foumlljt av staumlder (kommungrupp B) och storstaumlder (kommungrupp A) oavsett ekonomiska inkomst och koumln Den ekonomiska statistiken i denna raport visar att det aumlr en stoumlrre andel av kvinnor i kommungrupp A (storstad) som har houmlgre inkomst aumln kvinnor i det oumlvriga landet Maumln tjaumlnar generellt baumlttre i kommungrupp C (landsbygd) De ekonomiska trenderna mellan kvinnor och maumln visar att maumlnnens inkomst paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer i Sverige aumln vad kvinnors inkomst goumlr I samband med laringgkonjunkturer i Sverige minskar koumlrkortstagandet foumlr baringde maumln och kvinnor I Sveriges kommungrupper tyder statistiken paring att B-koumlrkort oumlkar i och med en houmlgre ekonomisk inkomst oavsett koumln Det aumlr vanligare att unga vuxna innehar B-koumlrkort paring landsbygden aumln i staumlder och storstaumlder oavsett inkomst

Ungas foumlrharingllande till transportsaumltt och miljoumltaumlnk garingr inte hand i hand daring valet fraumlmst beror paring tillgaumlnglighet bekvaumlmlighet kostnad och tidsoptimering vilket goumlr bilen till ett populaumlrt faumlrdmedel CO2-ekvivalent utslaumlppen fraringn transportsektorn har under 2000-talet minskat men detta beror inte paring mindre bilaringkning utan drivmedelseffektiva bilar Tillgaumlngligheten till det kommunala trafikmedlet varierar kraftigt i Sverige boende paring landsbygden kaumlnner sig oraumlttvist behandlade daring staten vaumlljer att satsa mer pengar paring kollektivtrafik i storstaumlder daring det gynnar fler och daring ger en stoumlrre miljoumlvinst Detta leder till ett oumlkat bilberoende paring landsbygden foumlr att till exempel ta sig till och fraringn arbetsplatser

Nyckelord Koumlrkortsinnehav Storstad Landsbygd Ekonomi Miljouml Agenda2030 Urbanisering Kommunaltrafik

iii

Foumlrord

Jag vill tacka Trafikverket i Stockholm foumlr chansen att skriva min examensuppstas paring ett saringdant intressant omraringde Jag vill aumlven tacka min handledare Magnus Enell och Monika Olsson paring KTH Anna Wildt-Persson och Olof Johansson paring Trafikverket foumlr stoumldet att genomfoumlra mitt examensarbete

iv

Inneharingllsfoumlrteckning 1 Bakgrund 1

2 Introduktion 3

21 Fraringgestaumlllning 3

22 Syfte 3

23 Delmaringl 3

24 Avgraumlnsningar 3

241 Kommungruppsindelning 4

25 Metodik 5

3 Grundlaumlggande begrepp 6

4 Resultat 8

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige 8

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige 10

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering 12

421 Sveriges ekonomis historia 13

422 Koldioxidutslaumlpp 14

423 Demografisk placering 15

43 Sveriges och ungas ekonomi 17

431 Inkomstnivaringer foumlr unga 18

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort 22

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval 25

45 Urbaniseringens faktorer 26

451 Fraringn utvandring till invandring 27

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen 27

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad 27

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav 28

51 Koumlrkortsinnehav 28

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande 28

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet 30

54 Urbanisering 30

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort 30

56 Agenda2030 31

6 Diskussion 32

61 Framtiden 32

62 En diskussion om betydelsen av studien 32

63 Indikation av eventuellt framtida arbete 32

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien 33

v

7 Slutsatser 34

Litteraturfoumlrteckning 35

Bilagor a

Bilaga 1- Koumlrkortsinnehav antal personer a

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt c

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt e

Bilaga 4- Inkomst procentuell h

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst j

1

1 Bakgrund Aringr 5500 fkr uppskattas det att hjulet uppfanns (Illustrerad Vetenskap 2009) och vem kunde daring ana att detta hjul skulle leda till en teknologisk utveckling och vara en av de viktigaste delarna i dagens transportmedel Hjul finns i maringnga olika format daumlck kugghjul etc Dessutom ingaringr olika hjultyper i system och faringr dessa att fungera som till exempel bilmotorn som aumlr en del av ett stoumlrre system bilen Under aringr 1845 boumlrjade luftfyllda daumlck anvaumlndas paring fordon (Illustrerad Vetenskap 2015) Aringr 1769 i Paris kom den foumlrsta sjaumllvgaringende vagnen med aringngmotor Vagnen rymde 4 personer och gjorde 4 kmtim med stopp var femtonde minut foumlr vattenparingfyllning (Supercars 2016) Den foumlrsta bilen med foumlrbraumlnningsmotor uppfanns aringr 1862 och faumlrdades 9 kilometer paring 3 timmar (Britannica uda) Ottomotorn som ligger till grunden foumlr bensinmotorn uppfanns aringr 1876 (Britannica udb)

Idag ca 140 aringr senare aumlr aringngmaskiner och foumlrbraumlnningsmotorer en stor orsak till dagens stora klimathot Fossila braumlnslen som aumlr kaumlllan till i stort saumltt alla motorers energi stod foumlr 8 miljoner ton CO2-ekvivalenter aringr 2013 bara fraringn de privata husharingllens bilfaumlrder vilket aumlr ungefaumlr 80 av svenska husharingllens totala koldioxidutslaumlpp (vaumlxthusgasutslaumlpp) Aringr 1990 var koldioxidutslaumlppet fraringn bilar i privata husharingll ungefaumlr 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter per aringr vilket medfoumlr att kurvan har garingtt nedaringt men det beror inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarnas motorer har blivit mer effektiva (Constantino 2015) Den teknologiska utvecklingen har lett till att jordens klimat och dess ekosystem hotas Idag finns andra braumlnsleval aumln bensin och diesel till bilar som har utvecklats foumlr att paringverka naturen mindre ett saring kallat miljoumlvaumlnligt alternativ som aumlr mer koldioxidneutralt men fortfarande paringverkar miljoumln negativt Att anvaumlnda bilen som ett miljoumlvaumlnligt transportmedel kan bli svaringrt speciellt foumlr de unga i samhaumlllet daring dessa alternativ ofta aumlr betydligt dyrare aumln fossildrivna bilar Daumlrfoumlr maringste andra loumlsningar eller system finnas att tillgaring som foumlrslagsvis ett fungerande och utbrett kommunalt transportnaumlt

Industrialiseringen daumlr maskiner utvecklades och nyttjades med foumlrbraumlnning av fossila braumlnslen har som sagt lett till oumlkade CO2-utslaumlpp Dessa utslaumlpp fortsaumltter att bidra till dagens klimatfoumlraumlndring som ger en rad olika konsekvenser foumlr jordens tillstaringnd Oumlkade CO2-nivaringer i jordens atmosfaumlr leder till en oumlkad vaumlxthuseffekt viken ger ett varmare klimat som i sin tur leder till en minskning av jordens istaumlckta yta Vaumlxthuseffekten och klimatfoumlraumlndringarna som denna ger leder till ett av nutidens stoumlrsta hot mot varingrt jordklot De industrialiserade laumlnderna anses vara de stoumlrsta bovarna daring de staringtt foumlr majoriteten av CO2-utslaumlppen genom tiderna Idag vidtas dock aringtgaumlrder foumlr att laumlnder ska minska sin miljoumlparingverkan genom avtal och foumlrdrag som har skrivits under av maringnga av vaumlrldens laumlnder den senaste aumlr Agenda 2030 Tyvaumlrr goumlr inte alla laumlnder det de kan och ska daring avtalet inte ger naringgra konsekvenser foumlr de laumlnder som inte hjaumllper till att uppfylla Agenda 2030

Maringnga laumlnder boumlrjar idag bygga om sina staumlder foumlr att klara av den foumlrutsparingdda framtiden vilket inkluderar houmljd havsnivaring mer nederboumlrd och fler och intensivare stormarorkaner Sverige aumlr ett av de laumlnder som skrivit under Agenda 2030 vilket bidrar till att samtliga myndigheter i Sverige har utfaumlrdat handlingsplaner hur man ska hantera dessa maringl och vilka man kan paringverka Trafikverket aumlr en av de myndigheter som antagit en handlingsplan foumlr att uppfylla sin del av Agenda 2030 Agenda 2030 aumlr ocksaring intressant foumlr foumlretag i Sverige som tar med detta i sina miljoumlmaringl och handlingsplaner

Unga vuxna (18-24 aringr) vars beteende och vanor fortfarande kan paringverkas naumlr det kommer till val av faumlrdmedel kan minska transportens klimatparingverkan positivt genom att vaumllja t ex kommunala faumlrdmedel Idag kan man notera att koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-24 aringr som innehar B-koumlrkort dvs faringr framfoumlra en bil har minskat fraringn 75 aringr 1970 till 60 aringr 2011 i Sverige

2

Beroende paring var i Sverige man bor saring ser koumlrkortsinnehavet olika ut aringr 2011 hade 40 av unga vuxna i Stockholm B-koumlrkort medan i Norrbottens laumln hade 70 B-koumlrkort (Trafikverket 2014) I Sveriges storstaumlder aumlr utbudet och utbyggnaden av de kollektiva faumlrdmedlen olikt det paring lands- och glesbygden vilket ger unga en stoumlrre valmoumljlighet i staumlder att i houmlgre omfattning anvaumlnda kollektiva faumlrdmedel

Urbaniseringen i Sverige aumlr en av anledningarna till baumlttre kollektivtrafik i staumlder och storstaumlderna Urbaniseringen i Sverige boumlrjade under tidigt 1800-tal daring den foumlrsta fasen skedde under det foumlrindustriella samhaumlllet daring ungefaumlr 90 av den svenska befolkningen levde paring landsbygden Resterande befolkning bodde i staumlder med mellan 2 000-10 000 invaringnare och dessa ansaringgs vara priviligierade (Svanstroumlm 2015) Endast 24 staumlder fanns i detta maringtt varav tre av dessa hade oumlver 10 000 invaringnare och Stockholm hade 75 000 invaringnare Under tillvaumlxtfasen (ca aringr 1870-1970) vilket aumlr den andra fasen som skedde i och med industrialiseringen saring oumlkade urbaniseringen fraringn 15 till 80 paring mindre aumln 100 aringr Stockholm hade nu (aringr 1970) 300 000 invaringnare och antalet staumlder med oumlver 10 000 invaringnare var 22 stycken Aringr 1930 var det lika maringnga invaringnare paring landsbygden som i staumlderna och under 1960-talet byggdes miljonprogramen och i och med det kom ett flyttningsbidrag till de som flyttade till staumlderna och naumlrmare arbetstillfaumlllena Efter detta kom stabiliseringsfasen den tredje fasen daring urbaniseringen mattades av och invaringnarantalet paring landsbygden inte minskade (Svanstroumlm 2015) Aumln idag oumlkar urbaniseringen och framfoumlrallt hos unga vuxna (18-24 aringr) daring dessa flyttar naumlrmre storstaumlderna och laumlmnar lands- och glesbygden Det stoumlrsta problemet med urbaniseringen aumlr att det blir maringnga aumlldre kvar paring landsbygden vilket medfoumlr att den rdquolevande landsbygdenrdquo doumlr och faring arbetande maumlnniskor maringste foumlrsoumlrja den aumlldre vaumlxande befolkningen

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

iii

Foumlrord

Jag vill tacka Trafikverket i Stockholm foumlr chansen att skriva min examensuppstas paring ett saringdant intressant omraringde Jag vill aumlven tacka min handledare Magnus Enell och Monika Olsson paring KTH Anna Wildt-Persson och Olof Johansson paring Trafikverket foumlr stoumldet att genomfoumlra mitt examensarbete

iv

Inneharingllsfoumlrteckning 1 Bakgrund 1

2 Introduktion 3

21 Fraringgestaumlllning 3

22 Syfte 3

23 Delmaringl 3

24 Avgraumlnsningar 3

241 Kommungruppsindelning 4

25 Metodik 5

3 Grundlaumlggande begrepp 6

4 Resultat 8

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige 8

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige 10

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering 12

421 Sveriges ekonomis historia 13

422 Koldioxidutslaumlpp 14

423 Demografisk placering 15

43 Sveriges och ungas ekonomi 17

431 Inkomstnivaringer foumlr unga 18

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort 22

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval 25

45 Urbaniseringens faktorer 26

451 Fraringn utvandring till invandring 27

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen 27

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad 27

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav 28

51 Koumlrkortsinnehav 28

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande 28

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet 30

54 Urbanisering 30

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort 30

56 Agenda2030 31

6 Diskussion 32

61 Framtiden 32

62 En diskussion om betydelsen av studien 32

63 Indikation av eventuellt framtida arbete 32

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien 33

v

7 Slutsatser 34

Litteraturfoumlrteckning 35

Bilagor a

Bilaga 1- Koumlrkortsinnehav antal personer a

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt c

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt e

Bilaga 4- Inkomst procentuell h

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst j

1

1 Bakgrund Aringr 5500 fkr uppskattas det att hjulet uppfanns (Illustrerad Vetenskap 2009) och vem kunde daring ana att detta hjul skulle leda till en teknologisk utveckling och vara en av de viktigaste delarna i dagens transportmedel Hjul finns i maringnga olika format daumlck kugghjul etc Dessutom ingaringr olika hjultyper i system och faringr dessa att fungera som till exempel bilmotorn som aumlr en del av ett stoumlrre system bilen Under aringr 1845 boumlrjade luftfyllda daumlck anvaumlndas paring fordon (Illustrerad Vetenskap 2015) Aringr 1769 i Paris kom den foumlrsta sjaumllvgaringende vagnen med aringngmotor Vagnen rymde 4 personer och gjorde 4 kmtim med stopp var femtonde minut foumlr vattenparingfyllning (Supercars 2016) Den foumlrsta bilen med foumlrbraumlnningsmotor uppfanns aringr 1862 och faumlrdades 9 kilometer paring 3 timmar (Britannica uda) Ottomotorn som ligger till grunden foumlr bensinmotorn uppfanns aringr 1876 (Britannica udb)

Idag ca 140 aringr senare aumlr aringngmaskiner och foumlrbraumlnningsmotorer en stor orsak till dagens stora klimathot Fossila braumlnslen som aumlr kaumlllan till i stort saumltt alla motorers energi stod foumlr 8 miljoner ton CO2-ekvivalenter aringr 2013 bara fraringn de privata husharingllens bilfaumlrder vilket aumlr ungefaumlr 80 av svenska husharingllens totala koldioxidutslaumlpp (vaumlxthusgasutslaumlpp) Aringr 1990 var koldioxidutslaumlppet fraringn bilar i privata husharingll ungefaumlr 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter per aringr vilket medfoumlr att kurvan har garingtt nedaringt men det beror inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarnas motorer har blivit mer effektiva (Constantino 2015) Den teknologiska utvecklingen har lett till att jordens klimat och dess ekosystem hotas Idag finns andra braumlnsleval aumln bensin och diesel till bilar som har utvecklats foumlr att paringverka naturen mindre ett saring kallat miljoumlvaumlnligt alternativ som aumlr mer koldioxidneutralt men fortfarande paringverkar miljoumln negativt Att anvaumlnda bilen som ett miljoumlvaumlnligt transportmedel kan bli svaringrt speciellt foumlr de unga i samhaumlllet daring dessa alternativ ofta aumlr betydligt dyrare aumln fossildrivna bilar Daumlrfoumlr maringste andra loumlsningar eller system finnas att tillgaring som foumlrslagsvis ett fungerande och utbrett kommunalt transportnaumlt

Industrialiseringen daumlr maskiner utvecklades och nyttjades med foumlrbraumlnning av fossila braumlnslen har som sagt lett till oumlkade CO2-utslaumlpp Dessa utslaumlpp fortsaumltter att bidra till dagens klimatfoumlraumlndring som ger en rad olika konsekvenser foumlr jordens tillstaringnd Oumlkade CO2-nivaringer i jordens atmosfaumlr leder till en oumlkad vaumlxthuseffekt viken ger ett varmare klimat som i sin tur leder till en minskning av jordens istaumlckta yta Vaumlxthuseffekten och klimatfoumlraumlndringarna som denna ger leder till ett av nutidens stoumlrsta hot mot varingrt jordklot De industrialiserade laumlnderna anses vara de stoumlrsta bovarna daring de staringtt foumlr majoriteten av CO2-utslaumlppen genom tiderna Idag vidtas dock aringtgaumlrder foumlr att laumlnder ska minska sin miljoumlparingverkan genom avtal och foumlrdrag som har skrivits under av maringnga av vaumlrldens laumlnder den senaste aumlr Agenda 2030 Tyvaumlrr goumlr inte alla laumlnder det de kan och ska daring avtalet inte ger naringgra konsekvenser foumlr de laumlnder som inte hjaumllper till att uppfylla Agenda 2030

Maringnga laumlnder boumlrjar idag bygga om sina staumlder foumlr att klara av den foumlrutsparingdda framtiden vilket inkluderar houmljd havsnivaring mer nederboumlrd och fler och intensivare stormarorkaner Sverige aumlr ett av de laumlnder som skrivit under Agenda 2030 vilket bidrar till att samtliga myndigheter i Sverige har utfaumlrdat handlingsplaner hur man ska hantera dessa maringl och vilka man kan paringverka Trafikverket aumlr en av de myndigheter som antagit en handlingsplan foumlr att uppfylla sin del av Agenda 2030 Agenda 2030 aumlr ocksaring intressant foumlr foumlretag i Sverige som tar med detta i sina miljoumlmaringl och handlingsplaner

Unga vuxna (18-24 aringr) vars beteende och vanor fortfarande kan paringverkas naumlr det kommer till val av faumlrdmedel kan minska transportens klimatparingverkan positivt genom att vaumllja t ex kommunala faumlrdmedel Idag kan man notera att koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-24 aringr som innehar B-koumlrkort dvs faringr framfoumlra en bil har minskat fraringn 75 aringr 1970 till 60 aringr 2011 i Sverige

2

Beroende paring var i Sverige man bor saring ser koumlrkortsinnehavet olika ut aringr 2011 hade 40 av unga vuxna i Stockholm B-koumlrkort medan i Norrbottens laumln hade 70 B-koumlrkort (Trafikverket 2014) I Sveriges storstaumlder aumlr utbudet och utbyggnaden av de kollektiva faumlrdmedlen olikt det paring lands- och glesbygden vilket ger unga en stoumlrre valmoumljlighet i staumlder att i houmlgre omfattning anvaumlnda kollektiva faumlrdmedel

Urbaniseringen i Sverige aumlr en av anledningarna till baumlttre kollektivtrafik i staumlder och storstaumlderna Urbaniseringen i Sverige boumlrjade under tidigt 1800-tal daring den foumlrsta fasen skedde under det foumlrindustriella samhaumlllet daring ungefaumlr 90 av den svenska befolkningen levde paring landsbygden Resterande befolkning bodde i staumlder med mellan 2 000-10 000 invaringnare och dessa ansaringgs vara priviligierade (Svanstroumlm 2015) Endast 24 staumlder fanns i detta maringtt varav tre av dessa hade oumlver 10 000 invaringnare och Stockholm hade 75 000 invaringnare Under tillvaumlxtfasen (ca aringr 1870-1970) vilket aumlr den andra fasen som skedde i och med industrialiseringen saring oumlkade urbaniseringen fraringn 15 till 80 paring mindre aumln 100 aringr Stockholm hade nu (aringr 1970) 300 000 invaringnare och antalet staumlder med oumlver 10 000 invaringnare var 22 stycken Aringr 1930 var det lika maringnga invaringnare paring landsbygden som i staumlderna och under 1960-talet byggdes miljonprogramen och i och med det kom ett flyttningsbidrag till de som flyttade till staumlderna och naumlrmare arbetstillfaumlllena Efter detta kom stabiliseringsfasen den tredje fasen daring urbaniseringen mattades av och invaringnarantalet paring landsbygden inte minskade (Svanstroumlm 2015) Aumln idag oumlkar urbaniseringen och framfoumlrallt hos unga vuxna (18-24 aringr) daring dessa flyttar naumlrmre storstaumlderna och laumlmnar lands- och glesbygden Det stoumlrsta problemet med urbaniseringen aumlr att det blir maringnga aumlldre kvar paring landsbygden vilket medfoumlr att den rdquolevande landsbygdenrdquo doumlr och faring arbetande maumlnniskor maringste foumlrsoumlrja den aumlldre vaumlxande befolkningen

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

iv

Inneharingllsfoumlrteckning 1 Bakgrund 1

2 Introduktion 3

21 Fraringgestaumlllning 3

22 Syfte 3

23 Delmaringl 3

24 Avgraumlnsningar 3

241 Kommungruppsindelning 4

25 Metodik 5

3 Grundlaumlggande begrepp 6

4 Resultat 8

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige 8

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige 10

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering 12

421 Sveriges ekonomis historia 13

422 Koldioxidutslaumlpp 14

423 Demografisk placering 15

43 Sveriges och ungas ekonomi 17

431 Inkomstnivaringer foumlr unga 18

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort 22

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval 25

45 Urbaniseringens faktorer 26

451 Fraringn utvandring till invandring 27

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen 27

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad 27

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav 28

51 Koumlrkortsinnehav 28

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande 28

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet 30

54 Urbanisering 30

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort 30

56 Agenda2030 31

6 Diskussion 32

61 Framtiden 32

62 En diskussion om betydelsen av studien 32

63 Indikation av eventuellt framtida arbete 32

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien 33

v

7 Slutsatser 34

Litteraturfoumlrteckning 35

Bilagor a

Bilaga 1- Koumlrkortsinnehav antal personer a

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt c

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt e

Bilaga 4- Inkomst procentuell h

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst j

1

1 Bakgrund Aringr 5500 fkr uppskattas det att hjulet uppfanns (Illustrerad Vetenskap 2009) och vem kunde daring ana att detta hjul skulle leda till en teknologisk utveckling och vara en av de viktigaste delarna i dagens transportmedel Hjul finns i maringnga olika format daumlck kugghjul etc Dessutom ingaringr olika hjultyper i system och faringr dessa att fungera som till exempel bilmotorn som aumlr en del av ett stoumlrre system bilen Under aringr 1845 boumlrjade luftfyllda daumlck anvaumlndas paring fordon (Illustrerad Vetenskap 2015) Aringr 1769 i Paris kom den foumlrsta sjaumllvgaringende vagnen med aringngmotor Vagnen rymde 4 personer och gjorde 4 kmtim med stopp var femtonde minut foumlr vattenparingfyllning (Supercars 2016) Den foumlrsta bilen med foumlrbraumlnningsmotor uppfanns aringr 1862 och faumlrdades 9 kilometer paring 3 timmar (Britannica uda) Ottomotorn som ligger till grunden foumlr bensinmotorn uppfanns aringr 1876 (Britannica udb)

Idag ca 140 aringr senare aumlr aringngmaskiner och foumlrbraumlnningsmotorer en stor orsak till dagens stora klimathot Fossila braumlnslen som aumlr kaumlllan till i stort saumltt alla motorers energi stod foumlr 8 miljoner ton CO2-ekvivalenter aringr 2013 bara fraringn de privata husharingllens bilfaumlrder vilket aumlr ungefaumlr 80 av svenska husharingllens totala koldioxidutslaumlpp (vaumlxthusgasutslaumlpp) Aringr 1990 var koldioxidutslaumlppet fraringn bilar i privata husharingll ungefaumlr 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter per aringr vilket medfoumlr att kurvan har garingtt nedaringt men det beror inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarnas motorer har blivit mer effektiva (Constantino 2015) Den teknologiska utvecklingen har lett till att jordens klimat och dess ekosystem hotas Idag finns andra braumlnsleval aumln bensin och diesel till bilar som har utvecklats foumlr att paringverka naturen mindre ett saring kallat miljoumlvaumlnligt alternativ som aumlr mer koldioxidneutralt men fortfarande paringverkar miljoumln negativt Att anvaumlnda bilen som ett miljoumlvaumlnligt transportmedel kan bli svaringrt speciellt foumlr de unga i samhaumlllet daring dessa alternativ ofta aumlr betydligt dyrare aumln fossildrivna bilar Daumlrfoumlr maringste andra loumlsningar eller system finnas att tillgaring som foumlrslagsvis ett fungerande och utbrett kommunalt transportnaumlt

Industrialiseringen daumlr maskiner utvecklades och nyttjades med foumlrbraumlnning av fossila braumlnslen har som sagt lett till oumlkade CO2-utslaumlpp Dessa utslaumlpp fortsaumltter att bidra till dagens klimatfoumlraumlndring som ger en rad olika konsekvenser foumlr jordens tillstaringnd Oumlkade CO2-nivaringer i jordens atmosfaumlr leder till en oumlkad vaumlxthuseffekt viken ger ett varmare klimat som i sin tur leder till en minskning av jordens istaumlckta yta Vaumlxthuseffekten och klimatfoumlraumlndringarna som denna ger leder till ett av nutidens stoumlrsta hot mot varingrt jordklot De industrialiserade laumlnderna anses vara de stoumlrsta bovarna daring de staringtt foumlr majoriteten av CO2-utslaumlppen genom tiderna Idag vidtas dock aringtgaumlrder foumlr att laumlnder ska minska sin miljoumlparingverkan genom avtal och foumlrdrag som har skrivits under av maringnga av vaumlrldens laumlnder den senaste aumlr Agenda 2030 Tyvaumlrr goumlr inte alla laumlnder det de kan och ska daring avtalet inte ger naringgra konsekvenser foumlr de laumlnder som inte hjaumllper till att uppfylla Agenda 2030

Maringnga laumlnder boumlrjar idag bygga om sina staumlder foumlr att klara av den foumlrutsparingdda framtiden vilket inkluderar houmljd havsnivaring mer nederboumlrd och fler och intensivare stormarorkaner Sverige aumlr ett av de laumlnder som skrivit under Agenda 2030 vilket bidrar till att samtliga myndigheter i Sverige har utfaumlrdat handlingsplaner hur man ska hantera dessa maringl och vilka man kan paringverka Trafikverket aumlr en av de myndigheter som antagit en handlingsplan foumlr att uppfylla sin del av Agenda 2030 Agenda 2030 aumlr ocksaring intressant foumlr foumlretag i Sverige som tar med detta i sina miljoumlmaringl och handlingsplaner

Unga vuxna (18-24 aringr) vars beteende och vanor fortfarande kan paringverkas naumlr det kommer till val av faumlrdmedel kan minska transportens klimatparingverkan positivt genom att vaumllja t ex kommunala faumlrdmedel Idag kan man notera att koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-24 aringr som innehar B-koumlrkort dvs faringr framfoumlra en bil har minskat fraringn 75 aringr 1970 till 60 aringr 2011 i Sverige

2

Beroende paring var i Sverige man bor saring ser koumlrkortsinnehavet olika ut aringr 2011 hade 40 av unga vuxna i Stockholm B-koumlrkort medan i Norrbottens laumln hade 70 B-koumlrkort (Trafikverket 2014) I Sveriges storstaumlder aumlr utbudet och utbyggnaden av de kollektiva faumlrdmedlen olikt det paring lands- och glesbygden vilket ger unga en stoumlrre valmoumljlighet i staumlder att i houmlgre omfattning anvaumlnda kollektiva faumlrdmedel

Urbaniseringen i Sverige aumlr en av anledningarna till baumlttre kollektivtrafik i staumlder och storstaumlderna Urbaniseringen i Sverige boumlrjade under tidigt 1800-tal daring den foumlrsta fasen skedde under det foumlrindustriella samhaumlllet daring ungefaumlr 90 av den svenska befolkningen levde paring landsbygden Resterande befolkning bodde i staumlder med mellan 2 000-10 000 invaringnare och dessa ansaringgs vara priviligierade (Svanstroumlm 2015) Endast 24 staumlder fanns i detta maringtt varav tre av dessa hade oumlver 10 000 invaringnare och Stockholm hade 75 000 invaringnare Under tillvaumlxtfasen (ca aringr 1870-1970) vilket aumlr den andra fasen som skedde i och med industrialiseringen saring oumlkade urbaniseringen fraringn 15 till 80 paring mindre aumln 100 aringr Stockholm hade nu (aringr 1970) 300 000 invaringnare och antalet staumlder med oumlver 10 000 invaringnare var 22 stycken Aringr 1930 var det lika maringnga invaringnare paring landsbygden som i staumlderna och under 1960-talet byggdes miljonprogramen och i och med det kom ett flyttningsbidrag till de som flyttade till staumlderna och naumlrmare arbetstillfaumlllena Efter detta kom stabiliseringsfasen den tredje fasen daring urbaniseringen mattades av och invaringnarantalet paring landsbygden inte minskade (Svanstroumlm 2015) Aumln idag oumlkar urbaniseringen och framfoumlrallt hos unga vuxna (18-24 aringr) daring dessa flyttar naumlrmre storstaumlderna och laumlmnar lands- och glesbygden Det stoumlrsta problemet med urbaniseringen aumlr att det blir maringnga aumlldre kvar paring landsbygden vilket medfoumlr att den rdquolevande landsbygdenrdquo doumlr och faring arbetande maumlnniskor maringste foumlrsoumlrja den aumlldre vaumlxande befolkningen

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

v

7 Slutsatser 34

Litteraturfoumlrteckning 35

Bilagor a

Bilaga 1- Koumlrkortsinnehav antal personer a

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt c

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt e

Bilaga 4- Inkomst procentuell h

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst j

1

1 Bakgrund Aringr 5500 fkr uppskattas det att hjulet uppfanns (Illustrerad Vetenskap 2009) och vem kunde daring ana att detta hjul skulle leda till en teknologisk utveckling och vara en av de viktigaste delarna i dagens transportmedel Hjul finns i maringnga olika format daumlck kugghjul etc Dessutom ingaringr olika hjultyper i system och faringr dessa att fungera som till exempel bilmotorn som aumlr en del av ett stoumlrre system bilen Under aringr 1845 boumlrjade luftfyllda daumlck anvaumlndas paring fordon (Illustrerad Vetenskap 2015) Aringr 1769 i Paris kom den foumlrsta sjaumllvgaringende vagnen med aringngmotor Vagnen rymde 4 personer och gjorde 4 kmtim med stopp var femtonde minut foumlr vattenparingfyllning (Supercars 2016) Den foumlrsta bilen med foumlrbraumlnningsmotor uppfanns aringr 1862 och faumlrdades 9 kilometer paring 3 timmar (Britannica uda) Ottomotorn som ligger till grunden foumlr bensinmotorn uppfanns aringr 1876 (Britannica udb)

Idag ca 140 aringr senare aumlr aringngmaskiner och foumlrbraumlnningsmotorer en stor orsak till dagens stora klimathot Fossila braumlnslen som aumlr kaumlllan till i stort saumltt alla motorers energi stod foumlr 8 miljoner ton CO2-ekvivalenter aringr 2013 bara fraringn de privata husharingllens bilfaumlrder vilket aumlr ungefaumlr 80 av svenska husharingllens totala koldioxidutslaumlpp (vaumlxthusgasutslaumlpp) Aringr 1990 var koldioxidutslaumlppet fraringn bilar i privata husharingll ungefaumlr 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter per aringr vilket medfoumlr att kurvan har garingtt nedaringt men det beror inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarnas motorer har blivit mer effektiva (Constantino 2015) Den teknologiska utvecklingen har lett till att jordens klimat och dess ekosystem hotas Idag finns andra braumlnsleval aumln bensin och diesel till bilar som har utvecklats foumlr att paringverka naturen mindre ett saring kallat miljoumlvaumlnligt alternativ som aumlr mer koldioxidneutralt men fortfarande paringverkar miljoumln negativt Att anvaumlnda bilen som ett miljoumlvaumlnligt transportmedel kan bli svaringrt speciellt foumlr de unga i samhaumlllet daring dessa alternativ ofta aumlr betydligt dyrare aumln fossildrivna bilar Daumlrfoumlr maringste andra loumlsningar eller system finnas att tillgaring som foumlrslagsvis ett fungerande och utbrett kommunalt transportnaumlt

Industrialiseringen daumlr maskiner utvecklades och nyttjades med foumlrbraumlnning av fossila braumlnslen har som sagt lett till oumlkade CO2-utslaumlpp Dessa utslaumlpp fortsaumltter att bidra till dagens klimatfoumlraumlndring som ger en rad olika konsekvenser foumlr jordens tillstaringnd Oumlkade CO2-nivaringer i jordens atmosfaumlr leder till en oumlkad vaumlxthuseffekt viken ger ett varmare klimat som i sin tur leder till en minskning av jordens istaumlckta yta Vaumlxthuseffekten och klimatfoumlraumlndringarna som denna ger leder till ett av nutidens stoumlrsta hot mot varingrt jordklot De industrialiserade laumlnderna anses vara de stoumlrsta bovarna daring de staringtt foumlr majoriteten av CO2-utslaumlppen genom tiderna Idag vidtas dock aringtgaumlrder foumlr att laumlnder ska minska sin miljoumlparingverkan genom avtal och foumlrdrag som har skrivits under av maringnga av vaumlrldens laumlnder den senaste aumlr Agenda 2030 Tyvaumlrr goumlr inte alla laumlnder det de kan och ska daring avtalet inte ger naringgra konsekvenser foumlr de laumlnder som inte hjaumllper till att uppfylla Agenda 2030

Maringnga laumlnder boumlrjar idag bygga om sina staumlder foumlr att klara av den foumlrutsparingdda framtiden vilket inkluderar houmljd havsnivaring mer nederboumlrd och fler och intensivare stormarorkaner Sverige aumlr ett av de laumlnder som skrivit under Agenda 2030 vilket bidrar till att samtliga myndigheter i Sverige har utfaumlrdat handlingsplaner hur man ska hantera dessa maringl och vilka man kan paringverka Trafikverket aumlr en av de myndigheter som antagit en handlingsplan foumlr att uppfylla sin del av Agenda 2030 Agenda 2030 aumlr ocksaring intressant foumlr foumlretag i Sverige som tar med detta i sina miljoumlmaringl och handlingsplaner

Unga vuxna (18-24 aringr) vars beteende och vanor fortfarande kan paringverkas naumlr det kommer till val av faumlrdmedel kan minska transportens klimatparingverkan positivt genom att vaumllja t ex kommunala faumlrdmedel Idag kan man notera att koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-24 aringr som innehar B-koumlrkort dvs faringr framfoumlra en bil har minskat fraringn 75 aringr 1970 till 60 aringr 2011 i Sverige

2

Beroende paring var i Sverige man bor saring ser koumlrkortsinnehavet olika ut aringr 2011 hade 40 av unga vuxna i Stockholm B-koumlrkort medan i Norrbottens laumln hade 70 B-koumlrkort (Trafikverket 2014) I Sveriges storstaumlder aumlr utbudet och utbyggnaden av de kollektiva faumlrdmedlen olikt det paring lands- och glesbygden vilket ger unga en stoumlrre valmoumljlighet i staumlder att i houmlgre omfattning anvaumlnda kollektiva faumlrdmedel

Urbaniseringen i Sverige aumlr en av anledningarna till baumlttre kollektivtrafik i staumlder och storstaumlderna Urbaniseringen i Sverige boumlrjade under tidigt 1800-tal daring den foumlrsta fasen skedde under det foumlrindustriella samhaumlllet daring ungefaumlr 90 av den svenska befolkningen levde paring landsbygden Resterande befolkning bodde i staumlder med mellan 2 000-10 000 invaringnare och dessa ansaringgs vara priviligierade (Svanstroumlm 2015) Endast 24 staumlder fanns i detta maringtt varav tre av dessa hade oumlver 10 000 invaringnare och Stockholm hade 75 000 invaringnare Under tillvaumlxtfasen (ca aringr 1870-1970) vilket aumlr den andra fasen som skedde i och med industrialiseringen saring oumlkade urbaniseringen fraringn 15 till 80 paring mindre aumln 100 aringr Stockholm hade nu (aringr 1970) 300 000 invaringnare och antalet staumlder med oumlver 10 000 invaringnare var 22 stycken Aringr 1930 var det lika maringnga invaringnare paring landsbygden som i staumlderna och under 1960-talet byggdes miljonprogramen och i och med det kom ett flyttningsbidrag till de som flyttade till staumlderna och naumlrmare arbetstillfaumlllena Efter detta kom stabiliseringsfasen den tredje fasen daring urbaniseringen mattades av och invaringnarantalet paring landsbygden inte minskade (Svanstroumlm 2015) Aumln idag oumlkar urbaniseringen och framfoumlrallt hos unga vuxna (18-24 aringr) daring dessa flyttar naumlrmre storstaumlderna och laumlmnar lands- och glesbygden Det stoumlrsta problemet med urbaniseringen aumlr att det blir maringnga aumlldre kvar paring landsbygden vilket medfoumlr att den rdquolevande landsbygdenrdquo doumlr och faring arbetande maumlnniskor maringste foumlrsoumlrja den aumlldre vaumlxande befolkningen

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

1

1 Bakgrund Aringr 5500 fkr uppskattas det att hjulet uppfanns (Illustrerad Vetenskap 2009) och vem kunde daring ana att detta hjul skulle leda till en teknologisk utveckling och vara en av de viktigaste delarna i dagens transportmedel Hjul finns i maringnga olika format daumlck kugghjul etc Dessutom ingaringr olika hjultyper i system och faringr dessa att fungera som till exempel bilmotorn som aumlr en del av ett stoumlrre system bilen Under aringr 1845 boumlrjade luftfyllda daumlck anvaumlndas paring fordon (Illustrerad Vetenskap 2015) Aringr 1769 i Paris kom den foumlrsta sjaumllvgaringende vagnen med aringngmotor Vagnen rymde 4 personer och gjorde 4 kmtim med stopp var femtonde minut foumlr vattenparingfyllning (Supercars 2016) Den foumlrsta bilen med foumlrbraumlnningsmotor uppfanns aringr 1862 och faumlrdades 9 kilometer paring 3 timmar (Britannica uda) Ottomotorn som ligger till grunden foumlr bensinmotorn uppfanns aringr 1876 (Britannica udb)

Idag ca 140 aringr senare aumlr aringngmaskiner och foumlrbraumlnningsmotorer en stor orsak till dagens stora klimathot Fossila braumlnslen som aumlr kaumlllan till i stort saumltt alla motorers energi stod foumlr 8 miljoner ton CO2-ekvivalenter aringr 2013 bara fraringn de privata husharingllens bilfaumlrder vilket aumlr ungefaumlr 80 av svenska husharingllens totala koldioxidutslaumlpp (vaumlxthusgasutslaumlpp) Aringr 1990 var koldioxidutslaumlppet fraringn bilar i privata husharingll ungefaumlr 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter per aringr vilket medfoumlr att kurvan har garingtt nedaringt men det beror inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarnas motorer har blivit mer effektiva (Constantino 2015) Den teknologiska utvecklingen har lett till att jordens klimat och dess ekosystem hotas Idag finns andra braumlnsleval aumln bensin och diesel till bilar som har utvecklats foumlr att paringverka naturen mindre ett saring kallat miljoumlvaumlnligt alternativ som aumlr mer koldioxidneutralt men fortfarande paringverkar miljoumln negativt Att anvaumlnda bilen som ett miljoumlvaumlnligt transportmedel kan bli svaringrt speciellt foumlr de unga i samhaumlllet daring dessa alternativ ofta aumlr betydligt dyrare aumln fossildrivna bilar Daumlrfoumlr maringste andra loumlsningar eller system finnas att tillgaring som foumlrslagsvis ett fungerande och utbrett kommunalt transportnaumlt

Industrialiseringen daumlr maskiner utvecklades och nyttjades med foumlrbraumlnning av fossila braumlnslen har som sagt lett till oumlkade CO2-utslaumlpp Dessa utslaumlpp fortsaumltter att bidra till dagens klimatfoumlraumlndring som ger en rad olika konsekvenser foumlr jordens tillstaringnd Oumlkade CO2-nivaringer i jordens atmosfaumlr leder till en oumlkad vaumlxthuseffekt viken ger ett varmare klimat som i sin tur leder till en minskning av jordens istaumlckta yta Vaumlxthuseffekten och klimatfoumlraumlndringarna som denna ger leder till ett av nutidens stoumlrsta hot mot varingrt jordklot De industrialiserade laumlnderna anses vara de stoumlrsta bovarna daring de staringtt foumlr majoriteten av CO2-utslaumlppen genom tiderna Idag vidtas dock aringtgaumlrder foumlr att laumlnder ska minska sin miljoumlparingverkan genom avtal och foumlrdrag som har skrivits under av maringnga av vaumlrldens laumlnder den senaste aumlr Agenda 2030 Tyvaumlrr goumlr inte alla laumlnder det de kan och ska daring avtalet inte ger naringgra konsekvenser foumlr de laumlnder som inte hjaumllper till att uppfylla Agenda 2030

Maringnga laumlnder boumlrjar idag bygga om sina staumlder foumlr att klara av den foumlrutsparingdda framtiden vilket inkluderar houmljd havsnivaring mer nederboumlrd och fler och intensivare stormarorkaner Sverige aumlr ett av de laumlnder som skrivit under Agenda 2030 vilket bidrar till att samtliga myndigheter i Sverige har utfaumlrdat handlingsplaner hur man ska hantera dessa maringl och vilka man kan paringverka Trafikverket aumlr en av de myndigheter som antagit en handlingsplan foumlr att uppfylla sin del av Agenda 2030 Agenda 2030 aumlr ocksaring intressant foumlr foumlretag i Sverige som tar med detta i sina miljoumlmaringl och handlingsplaner

Unga vuxna (18-24 aringr) vars beteende och vanor fortfarande kan paringverkas naumlr det kommer till val av faumlrdmedel kan minska transportens klimatparingverkan positivt genom att vaumllja t ex kommunala faumlrdmedel Idag kan man notera att koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-24 aringr som innehar B-koumlrkort dvs faringr framfoumlra en bil har minskat fraringn 75 aringr 1970 till 60 aringr 2011 i Sverige

2

Beroende paring var i Sverige man bor saring ser koumlrkortsinnehavet olika ut aringr 2011 hade 40 av unga vuxna i Stockholm B-koumlrkort medan i Norrbottens laumln hade 70 B-koumlrkort (Trafikverket 2014) I Sveriges storstaumlder aumlr utbudet och utbyggnaden av de kollektiva faumlrdmedlen olikt det paring lands- och glesbygden vilket ger unga en stoumlrre valmoumljlighet i staumlder att i houmlgre omfattning anvaumlnda kollektiva faumlrdmedel

Urbaniseringen i Sverige aumlr en av anledningarna till baumlttre kollektivtrafik i staumlder och storstaumlderna Urbaniseringen i Sverige boumlrjade under tidigt 1800-tal daring den foumlrsta fasen skedde under det foumlrindustriella samhaumlllet daring ungefaumlr 90 av den svenska befolkningen levde paring landsbygden Resterande befolkning bodde i staumlder med mellan 2 000-10 000 invaringnare och dessa ansaringgs vara priviligierade (Svanstroumlm 2015) Endast 24 staumlder fanns i detta maringtt varav tre av dessa hade oumlver 10 000 invaringnare och Stockholm hade 75 000 invaringnare Under tillvaumlxtfasen (ca aringr 1870-1970) vilket aumlr den andra fasen som skedde i och med industrialiseringen saring oumlkade urbaniseringen fraringn 15 till 80 paring mindre aumln 100 aringr Stockholm hade nu (aringr 1970) 300 000 invaringnare och antalet staumlder med oumlver 10 000 invaringnare var 22 stycken Aringr 1930 var det lika maringnga invaringnare paring landsbygden som i staumlderna och under 1960-talet byggdes miljonprogramen och i och med det kom ett flyttningsbidrag till de som flyttade till staumlderna och naumlrmare arbetstillfaumlllena Efter detta kom stabiliseringsfasen den tredje fasen daring urbaniseringen mattades av och invaringnarantalet paring landsbygden inte minskade (Svanstroumlm 2015) Aumln idag oumlkar urbaniseringen och framfoumlrallt hos unga vuxna (18-24 aringr) daring dessa flyttar naumlrmre storstaumlderna och laumlmnar lands- och glesbygden Det stoumlrsta problemet med urbaniseringen aumlr att det blir maringnga aumlldre kvar paring landsbygden vilket medfoumlr att den rdquolevande landsbygdenrdquo doumlr och faring arbetande maumlnniskor maringste foumlrsoumlrja den aumlldre vaumlxande befolkningen

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

2

Beroende paring var i Sverige man bor saring ser koumlrkortsinnehavet olika ut aringr 2011 hade 40 av unga vuxna i Stockholm B-koumlrkort medan i Norrbottens laumln hade 70 B-koumlrkort (Trafikverket 2014) I Sveriges storstaumlder aumlr utbudet och utbyggnaden av de kollektiva faumlrdmedlen olikt det paring lands- och glesbygden vilket ger unga en stoumlrre valmoumljlighet i staumlder att i houmlgre omfattning anvaumlnda kollektiva faumlrdmedel

Urbaniseringen i Sverige aumlr en av anledningarna till baumlttre kollektivtrafik i staumlder och storstaumlderna Urbaniseringen i Sverige boumlrjade under tidigt 1800-tal daring den foumlrsta fasen skedde under det foumlrindustriella samhaumlllet daring ungefaumlr 90 av den svenska befolkningen levde paring landsbygden Resterande befolkning bodde i staumlder med mellan 2 000-10 000 invaringnare och dessa ansaringgs vara priviligierade (Svanstroumlm 2015) Endast 24 staumlder fanns i detta maringtt varav tre av dessa hade oumlver 10 000 invaringnare och Stockholm hade 75 000 invaringnare Under tillvaumlxtfasen (ca aringr 1870-1970) vilket aumlr den andra fasen som skedde i och med industrialiseringen saring oumlkade urbaniseringen fraringn 15 till 80 paring mindre aumln 100 aringr Stockholm hade nu (aringr 1970) 300 000 invaringnare och antalet staumlder med oumlver 10 000 invaringnare var 22 stycken Aringr 1930 var det lika maringnga invaringnare paring landsbygden som i staumlderna och under 1960-talet byggdes miljonprogramen och i och med det kom ett flyttningsbidrag till de som flyttade till staumlderna och naumlrmare arbetstillfaumlllena Efter detta kom stabiliseringsfasen den tredje fasen daring urbaniseringen mattades av och invaringnarantalet paring landsbygden inte minskade (Svanstroumlm 2015) Aumln idag oumlkar urbaniseringen och framfoumlrallt hos unga vuxna (18-24 aringr) daring dessa flyttar naumlrmre storstaumlderna och laumlmnar lands- och glesbygden Det stoumlrsta problemet med urbaniseringen aumlr att det blir maringnga aumlldre kvar paring landsbygden vilket medfoumlr att den rdquolevande landsbygdenrdquo doumlr och faring arbetande maumlnniskor maringste foumlrsoumlrja den aumlldre vaumlxande befolkningen

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

3

2 Introduktion I foumlljande avsnitt framgaringr vilket syfte rapporten har samt hur detta ska loumlsas med hjaumllp av fraringgestaumlllningar delmaringl samt vilka metoder och avgraumlnsingar som ska anvaumlndas foumlr detta

21 Fraringgestaumlllning Foumlrdenna studie har tvaring fraringgestaumlllningar tagits fram som lyder enligt foumlljande

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygden (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier

kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

22 Syfte Syftet med att studera koumlrkortsinnehavet hos unga vuxna (18-24 aringr) aumlr att

beskriva hur trenden foumlr koumlrkorstagande har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 baringde med avseende paring den individuella ekonomiska inkomsten hos unga urbaniseringe transportval och med avseende paring dagens allmaumlnvetande om klimatfoumlraumlndringenklimathotetmiljoumln och

hur detta skiljer sig mellan landsbygden staumlder och storstaumlder Det aumlr viktigt att beskriva hur trenden ser ut daring detta kopplas till om samhaumlllet kan hjaumllpa till att uppfylla maringlen i Agenda 2030 utan att vidta naringgra aringtgaumlrder samt om unga idag tar haumlnsyn till klimatet och miljoumln vid val av transportmedel Den ekonomiska utvecklingen undersoumlks foumlr att beskriva om det finns naringgon skillnad i koumlrkortstagande mellan unga paring landsbygden respektive i staumlderna och i storstaumlderna Syftet med den sociala aspekten aumlr att beskriva vilka faktorer som driver flytten till staumlderna fraringn landsbygden och om dessa har att goumlra med utbildning arbetstillfaumlllen ekonomi ocheller transportmoumljligheter

23 Delmaringl Fem delmaringl kan identifieras foumlr undersoumlkningen

Undersoumlka hur koumlrkortsinnehavet sett ut i Sverige under aringren 2003-2015 mellan maumln och kvinnor i aringldern 18-24 aringr i respektive kommungrupp

Identifiera trenderna foumlr koumlrkortsinnehav individens ekonomi miljoumlmaumlssig aspekt och in- och utvandring till staumlder fraringn landsbygd fraringn aringtminstone aringr 2003 och framaringt

Undersoumlka en av de socioekonomiska faktorerna vilken aumlr individens ekonomi Detta foumlr att se om koumlrkortstagandet skiljer sig beroende paring hur unga har det ekonomiskt staumlllt

Undersoumlk hur ungas klimatmedvetenhet aumlr kopplat till deras transportval

Identifiera hur invandringen till staumlder fraringn landsbygden har sett ut foumlr att beskriva vilka faktorer som driver invandringen till staumlder

24 Avgraumlnsningar Examensarbetet aumlr avgraumlnsat till Sverige och dess kommungruppsindelning enligt SKL (2016) Daring Sverige har 290 kommuner har underoumlkningen valts att avgraumlnsas till de tre kommungruppsindelningarna A-grupp (storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner) B-grupp (stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad) och C-grupp (mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner) (SKL 2016) Arbetet undersoumlker statistik foumlr aringren 2003-2015 daring det endast under dessa aringr finns koumlrkortsstatistik paring en kommunal nivaring som behoumlvs foumlr att kunna gruppera dessa enligt ovan Aringldersgruppen 18-24 aringr har valts daring man kan finna koumlrkortstatistik

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

4

foumlr hela riket (ej paring kommunnivaring) tillbaka till aringr 1996 daring denna endast gavs i aringldersintervall daumlribland 18-24 aringr Denna aringlder aumlr aumlven en aringlder som definieras som ung vuxen

241 Kommungruppsindelning Klassifikationssystemet foumlr kommungruppsindelningen som gaumlllt fraringn aringr 2011 foumlr det som hette glesbygd landsbygd och storstaumlder samt diverse mindre grupper under dessa huvudgrupper har fraringn och med 1 januari 2017 omarbetats och nya riktlinjer gaumlller Omarbetningen har utfoumlrts av Statistiksektionen paring Stockholms kommun och landsting (SKL) Kommungruppsindelningen bestaringr av 9 grupper som aumlr foumlrdelade paring 3 huvudgrupper Indelningen av de 9 grupperna har skett utifraringn kriterier med avseende paring taumltortsstorlek naumlrhet till stoumlrre taumltort och pendlingsmoumlnster En av de stoumlrsta foumlraumlndringarna i den nya klassifikationen av kommuner aumlr att grupperna storstad och stoumlrre staumlder bygger paring antalet invaringnare i den stoumlrsta taumltorten i kommunen tidigare byggde det paring invaringnarantalet i hela kommunen (SKL 2016) I tabell 1 redovisas definitionerna foumlr varje kommungrupp medan i figur 1 redovisas hur kommungruppsindelningen foumlr huvudgrupperna ser ut i Sverige

Tabell 1 Modifiering av SKLs (2016) Tabell 1 Oumlversikt (SKL 2016)

Huvudgrupp Kommungrupp Kort definition Antal

A Storstaumlder och storstadsnaumlra kommuner

A1 Storstaumlder Minst 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

3

A2 Pendlingskommun naumlra storstad

Minst 40 utpendling till storstad eller storstadsnaumlra kommun

43

B Stoumlrre staumlder och kommuner naumlra stoumlrre stad

B3 Stoumlrre stad Minst 40 000 och mindre aumln 200 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

21

B4 Pendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Minst 40 utpendling till stoumlrre stad

52

B5 Laringgpendlingskommun naumlra stoumlrre stad

Mindre aumln 40 utpendling till stoumlrre stad

35

C Mindre staumldertaumltorter och landsbygdskommuner

C6 Mindre stadtaumltort Minst 15 000 och mindre aumln 40 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort

29

C7 Pendlingskommun naumlra mindre stadtaumltort

Minst 30 ut- eller inpendling till mindre ort

52

C8 Landsbygdskommun

Mindre aumln 15 000 invaringnare i kommunens stoumlrsta taumltort laringgt pendlingsmoumlnster

40

C9 Landsbygdskommun med besoumlksnaumlring

Landsbygdskommun med minst tvaring kriterier foumlr besoumlksnaumlring dvs antal gaumlstnaumltter omsaumlttning inom

15

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

5

detaljhandelhotellrestaurang i foumlrharingllande till invaringnarantalet

Figur 1 Karta fraringn SKL (2016 p14) som visar hur kommungruppsindelningen ser ut i Sverige aringr 2017

25 Metodik Nedan beskrivs tillvaumlgagaringngssaumlttet som har anvaumlnts foumlr att loumlsa och besvara delmaringlen (kap 23) som satts i detta examensarbete

Information angaringende B-koumlrkortsinnehav hos unga har behandlats genom att analysera och sammanstaumllla statistik fraringn Statistiska Centralbyraringn i Excel-dokument vilken inneharingller information foumlrdelat paring koumln kommun aringlder (18-24 aringr) och aringr (2003-2015)

Identifiering av trender sker genom litteraturundersoumlkning och sammanstaumlllning av denna data vilken roumlr trender i Sveriges ekonomi koumlrkortsinnehav i Sverige in- och utvandring i Sverige och Sveriges CO2-utslaumlpp fraringn transportsektorn

Inkomstuppdelningen foumlr individens ekonomi baseras paring uppgifter fraringn SCB (Heggemann 2017) foumlr att goumlra en klassifikation med avseende paring laringg- medel- och houmlginkomsttagare Daring det idag inte finns naringgon officiell graumlns foumlr de olika inkomstgrupperna saring har Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr delats in i tre spann I spannet foumlr alla inkomsttagare beskriver foumlrsta spannet graumlnsen foumlr laringginkomsttagare andra och tredje spannet beskriver graumlnsen foumlr medelinkomsttagare och den sista fjaumlrde

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

6

beskriver graumlnsen foumlr houmlginkomsttagare I figur 2 illustreras en bild paring hur indelningen ser ut

Figur 2 illustrerar hur uppdelningen av inkomstgraumlnser foumlr Sveriges befolkning mellan 20-64 aringr ser ut baserat paring aringr 2015 inkomststatistik (CDISP04) fraringn Heggemann (2017)

I statistiken som behandlas fraringn SCB har graumlnserna aumlndrats till le160 499 kr foumlr laringginkomsttagare 160 500-328 399 kr foumlr medelinkomsttagare och ge 328 400 foumlr houmlginkomsttagare eftersom data med saring exakta graumlnser inte kan vaumlljas i deras system

Att maumlta klimatmedvetenhet hos unga aumlr svaringrt men att ta reda paring vilket faumlrdmedel unga foumlredrar och varfoumlr aumlr naringgot som kan paringtraumlffas i befintliga rapporter studier och fraringgeformulaumlr Data till denna undersoumlkning har fraumlmst funnits hos Trafikanalys Trafikkontor och Transportstyrelsen

Foumlr att finna faktorerna som driver urbaniseringen har en litteraturundersoumlkning genomfoumlrs daumlr data behandlar teorier studier och rapporter

3 Grundlaumlggande begrepp I detta avsnitt tas begrepp upp vilka behoumlvs foumlr att foumlrklara och definiera ord och begrepp som anvaumlnds i rapporten

Sociotekniska system Samhaumlllet utgoumlrs av maringnga sociotekniska system vilka aumlr samhaumllleliga system som innefattar baringde tekniska och sociala element Sociotekniska system kan vara husharingll transport industrier roumlrlighet och geografiskt bundna system Oumlvergaringngar i dessa sociotekniska system kan ta laringng tid som till exempel oumlvergaringngen fraringn segelfartyg till aringngbaringtar som skedde mellan 1780-1870 Komplexa sociotekniska system aumlr system med mer avancerad teknik och fler intressenter vilka maringste kunna samarbeta och detta leder till att utvecklingen av dessa system aumlr mer komplicerade med oumlkad risk foumlr problematik Naumlr komplexa sociotekniska system straumlvar efter haringllbar utveckling kallas de fraumlmst foumlr systeminnovationer (Quist 2013 p 750)

Disponibel inkomst Den ekonomiska variabel som anvaumlnds i detta examensarbete aumlr disponibel inkomst vilket aumlr individens delkomponent enligt 2004 aringrs definition (DispInk04) Den disponibla inkomsten aumlr summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och oumlvriga negativa transfereringar Det aumlr 71 olika faktorer som paringverkar vad denna summa blir men i runda termer aumlr det nettoinkomsten (Statistiska Centralbyraringn 2016 p 325-327) Foumlr att goumlra en uppdelning av olika inkomstgrupper har CDISP04 anvaumlnts vilket beskriver den disponibla inkomsten foumlr individen och aumlr inkomsten individen har efter skatt och andra transfereringar (Statistiska Centralbyraringn 2009 p 47)

25

50

25

Andel

Beskriver hur uppdelningen av inkomstgrupperna ser ut baserat paring aringr 2015 inkomst

ge 328 362 kr

160 447-328 361 kr

le 160447

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

7

Agenda 2030

rdquoDet kanske mest unika naumlr det gaumlller Agenda 2030 aumlr att den till skillnad fraringn sin foumlregaringngare milleniemaringlen inte bara riktar sig till laringginkomstlaumlnder Agendan aumlr universell vilket innebaumlr att dess 17 maringl gaumlller alla laumlnder baringde rika och fattiga Maringlen aumlr ocksaring formulerade saring att dess aringtaganden kan anpassas utifraringn respektive lands

nationella kontextrdquo (Concord 2016) Agenda 2030 aumlr en handlingsplan som FN har foumlr att naring en haringllbar utveckling och planen ska utfoumlras med 17 maringl och 169 delmaringl Den stoumlrsta utmaningen globalt aumlr alla dimensioner av fattigdom maringste avskaffas foumlr att naring en haringllbar utveckling Agenda 2030 antar de tre dimensionerna av haringllbar utveckling ekonomiska social och miljoumlmaumlssiga Agendans syfte aumlr att slutfoumlra och bygga vidare paring millennieutvecklingsmaringlen och det som inte uppnaringddes genom dessa Att komma fram till maringlen i Agenda 2030 tog omkring 2 aringr daumlr de mest utsatta och fattigaste roumlst uppmaumlrksammats (Regeringskansliet ud)

Miljoumlzoner i Stockholms stad Det finns idag ett foumlrslag om att infoumlra miljoumlzoner i Stockholm stad foumlr att foumlrbaumlttra luftkvaliteacuten genom att minska utslaumlppen av kvaumlveoxider vilka aumlr kopplade till en rad olika haumllsoproblem Foumlrslaget innebaumlr ett uppfoumlrande av tvaring miljoumlzoner som foumlrvaumlntas traumlda i laga kraft under aringr 2020 Den ena miljoumlzonen gaumlller Gamla Stan vilken endast kommer vara tillgaumlnglig foumlr elbilar och laddhybrider Den andra zonen innefattar Stockholms innerstad och kommer foumlrbjuda dieselbilar som inte aumlr Euro 6-klassade Detta innebaumlr att alla dieselbilar innan aringr 2014 kommer foumlrbjudas Denna miljoumlzon innebaumlr ocksaring ett foumlrbud mot alla bensinbilar som inte aumlr Euro 5-klassade alltsaring aumlr tillverkade innan aringr 2009 Aumlven lastbilar och bussar kan komma att paringverkas av dessa miljoumlzoner (Kvandal 2017 Brandt 2017)

Klimatlagen 1 januari 2018 Klimatlagen innebaumlr att en handlingsplan ska laumlggas fram vart fjaumlrde aringr samt att utslaumlppsutvecklingen ska redovisas under regeringens houmlstbudget och vilka beslut paring klimatomraringdet som har antagits samt vilka aringtgaumlrder som ska tas Maringlen som ska uppfyllas med klimatlagen aumlr att utslaumlppen fraringn transport arbetsmaskiner industri energiproduktion bostaumlder och jordbruk fram till aringr 2030 ska minska med 63 i jaumlmfoumlrelse med aringr 1990 Aringr 2045 ska utslaumlppen vara noll foumlr att sedan kunna binda mer kol aumln vad som slaumlpps ut Sektorn vilken roumlr Sveriges transporter ska minska med 70 under perioden 2010-2030 En liten andel av denna kan goumlras med beskogning i Sverige samt utslaumlppsminskande investeringar utomlands Maringlen ska fraumlmst narings av ytterligare beskattning av fossila braumlnslen samt miljoumlzoner i kommunerstaumlder Man hoppas aumlven paring att utslaumlppsfri teknik ska komma i stoumlrre utstraumlckning foumlr att hjaumllpa till att tackla dessa problem (Nilsson 2018)

Folkmaumlngd Folkmaumlngd definieras som de personer som vistats i landet och aumlr baserat paring antalet folkbokfoumlrda personer I folkmaumlngden ingaringr alla invaringnare oavsett medborgarskap Man kan vara folkbokfoumlrd i Sverige utan svenskt medborgarskap Folkmaumlngd inneharingller inte asylsoumlkande (Betydelsedefinition 201-)

Arbetsloumlsa Att vara arbetsloumls aumlr naumlr en individ inte aumlr sysselsatt men ingaringr i arbetskraften alltsaring kan arbeta om moumljlighet finns Personen ska ha soumlkt arbete under minst 4 veckor och kan boumlrja arbeta inom 14 dagar samt vaumlntar paring ett jobb som startar inom 3 maringnader (Galte 2017b)

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

8

Tjaumlnstemaumln och arbetare Det aumlr arbetsuppgifterna som beskriver om man aumlr arbetare eller tjaumlnsteman En arbetare arbetar i den direkta verksamheten med arbetaravtal och framfoumlrallt medlemmar i LO-foumlrbund Tjaumlnstemaumln aumlr de som arbetar paring kontor eller med foumlrberedande arbetsuppgifter dessa har tjaumlnstemannaavtal och aumlr fraumlmst medlemmar i TCO- eller SACO-foumlrbund (Arbetsmarknad 201)

Gles- och landsbygd Definition paring gles- och landsbygd utgaringr fraringn avstaringndet till en taumltort med minst 3 000 invaringnare Landsbygd aumlr det omraringde som befinner sig 5-45 minuters restid med bil fraringn en taumltort medan glesbygd aumlr det omraringde som befinner sig gt45 minuters restid med bil fraringn en taumltort (Glesbygdsverket 2008 p7)

4 Resultat I detta avsnitt beskrivs och sammanstaumllls information och data som besvarar delfraringgorna (se kapitel 23) i denna rapport foumlr att besvara fraringgestaumlllningen

41 Koumlrkortsinnehav hos unga i Sverige Koumlrkortsinnehavet hos unga i aringldern 18-19 aringr har mellan 2011 till 2015 oumlkat sitt koumlrkortstagande foumlr B-koumlrkort fraringn 398 till 431 Tre anledningar till detta tros vara 1) foumlrbaumlttrad ekonomi i familjer 2) synen paring miljoumlparingverkan har tappat fokus de senaste aringren och 3) oumlkade chanser till jobb paring arbetsmarknaden (TT 2016) Dock tyder annan information paring att ungdomstiden idag aumlr laumlngre vilket leder till att maringnga unga skjuter upp koumlrkortet och tar detta senare i livet (Arnroth 2014)

Att ha koumlrkort anses ocksaring ha blivit en klassfraringga daring statistik visar paring en laumlgre andel koumlrkort foumlr de som har en laringg utbildning och svag socioekonomisk bakgrund jaumlmfoumlrt med de som har eftergymnasial utbildning Foumlr de som vaumlljer att arbeta efter en gymnasial utbildning kan koumlrkortet vara en avgoumlrande faktor foumlr att faring jobb Detta paring grund av att vissa arbetsgivare anvaumlnder koumlrkortet som en gallringsmetod oavsett hur mycket bilkoumlrning som ingaringr i arbetet Yrken daumlr koumlrkortet aumlr en betydande faktor aumlr bland annat bemanningsfoumlretag och serviceyrken vilka ofta kraumlver foumlrflyttning Detta blir ett problem foumlr maringnga unga som inte bor centralt daring det oftast aumlr de som staringr utan eftergymnasial utbildning Daring blir koumlrkortet en viktig faktor foumlr att faring ett arbete (Arnroth 2014)

Trafikanalys (2012) har genomfoumlrt en studie angaringende ungas resvanor daumlr 24 maumln och 23 kvinnor i aringldern 18-24 aringr i Malmouml Stockholm och Oumlstersund deltog De som deltog i studien innehar eller innehar inte B-koumlrkort Den generella slutsatsen fraringn studien var att ungas val av transportmedel inte paringverkas av miljoumlfaktorn Personerna i studien ansaringg aumlven att de kommer garing i sina foumlraumlldrars sparingr naumlr de blir vuxna vilket innebaumlr att naumlr de bildar familj kommer de skaffa bil och bo laumlngre ifraringn staden Unga var dock medvetna om att det finns miljoumlbilar att vaumllja vid detta tillfaumllle och att en utveckling kommer att ske fraringn samhaumlllets sida genom att skapa och utveckla miljoumlvaumlnliga loumlsningar till exempel en fossilfri fordonsflotta I studien naumlmndes en annan studie (utfoumlrd aringr 2007 av TransportGruppen) vilken visade att unga var tveksamma till att goumlra andra val i sina transporter som foumlraumlndrade deras levnadsstandard till exempel val som paringverkade plaringnboken negativt Studien sa aumlven att ungas benaumlgenhet att aumlndra sina rese- och transportvanor aumlr begraumlnsad (Trafikanalys 2012 p 4 6 8-9)

Ovan naumlmnda undersoumlkning av Trafikanalys visade ocksaring att personbilen aringr 2011 stod foumlr ungefaumlr 60 av marknaden foumlr transport medan kollektivtrafiken hade 20 och cykeln 7 Denna statistik skiljde sig beroende paring var i Sverige man bodde Stockholm hade den houmlgsta andelen personer som valde kollektivtrafik hela 48 Skaringnes laumln hade 256 och Jaumlmtlands laumln

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

9

hade145 En oumlkad haumllsotrend under senare delen av 2000-talet ledde till en oumlkning av cykel som transportmedel I Stockholm har denna andel foumlrdubblats fraringn sent 1990-tal till 2011 I Malmouml under aringr 2011 tog 40 av de tillfraringgade cykeln till arbete ocheller skola Unga i aringldern 18-24 aringr reste mer med allmaumln kollektivtrafik i form av taringg och laringngfaumlrdsbuss aumln de oumlver 25 aringr En foumlrklaring till detta var att det blivit ett vanligt transportsmedel att ta sig mellan studie- och bostadsort Dock minskade resandet med kollektivtrafiken redan i boumlrjan av 20-aringrs aringlder (Trafikanalys 2012 p10-11)

Majoriteten av unga i studien aringkte kollektivt i sin vardag vilket var till skola utbildning eller jobb Det kan finnas en oumlnskan hos dessa unga vuxna att vaumllja miljoumlmedvetet men det som avgoumlr transportsaumlttet aumlr tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Valet av transportmedel blev en rutin och ideologiska skaumll till aumlndring av val hade ovaumlsentlig inverkan (Trafikanalys 2012 p12-14) De unga hade svaringrt att se ett liv utan bil i framtiden Man ansaringg att bilen var bra saring laumlnge den inte begraumlnsade vardagen vilket aumlven gaumlllde kollektivtrafiken Miljoumln var ingen avgoumlrande faktor till val av transportmedel Vad som var starkt avgoumlrande enligt de unga var deras ekonomi Om bilinnehav bilkoumlp och bensinpris blir billigare samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skulle bilen vara ett mer attraktivt transportmedel Bilen skulle aumlven bli mer attraktiv om den gjordes mer miljoumlvaumlnlig och att man laumlttare kunde faring tillgaringng till en bil utan att sjaumllv aumlga den Faktorerna som gjorde att unga avstod fraringn bil var om totalkostnaderna blev foumlr houmlga haumlr var bensinpriset en stor faktor tillsammans med oumlkade koumler och trafikkaos Om kollektivtrafiken byggdes ut och foumlrbaumlttrades skulle det bli ytterligare en faktor till att inte vaumllja bilen Det fanns dock faktorer som gjorde att kollektivtrafiken inte var ett lockande val paring grund av traumlngsel foumlrseningar smutsigt och otryggt (speciellt paring kvaumlllarna) Detta goumlr att unga inte ansaringg att kollektivtrafiken var vaumlrt pengarna men kollektivtrafiken ansaringgs aumlndaring ha stor potential om ovan faktorer foumlrbaumlttrades samt var baumlttre foumlr miljoumln Man oumlnskade aumlven en billigare kollektivtrafik aumln den som fanns med baumlttre tillgaumlnglighet och oumlkad trygghet Hur unga valde att resa var fraumlmst en ekonomisk- tids- och bekvaumlmlighetsfaktor vid val av transportmedel (Trafikanalys 2012 p12-14)

Hos unga vuxna fanns en oumlnskan och vilja att ta koumlrkort men detta skjuts fram tills en mer stabil ekonomi finns Detta gick aumlven hand i hand med att bilinnehavet hos unga hade minskat En teori kring detta var att unga moumlts och umgarings i cyberrymden och daumlrfoumlr laumlgger pengar paring telefoner surfplattor och datorer istaumlllet (Trafikanalys 2012 p17-18)

Dagens regering har tillsammans med Vaumlnsterpartiet kommit oumlverens om att arbetsloumlsa ska faring ta CSN-laringn foumlr att finansiera ett tagande av B-koumlrkort Detta kommer vara moumljligt foumlrst den 1 juli 2018 foumlr unga arbetsloumlsa i aringldern 18-24 aringr som inte garingtt klart gymnasiet och foumlr 25-47 aringringar som varit arbetsloumlsa i minst 6 maringnader Foumlrst aringr 2019 kommer unga i aringldern 19-20 aringr med gymnasial utbildning omfattas av moumljligheten Miljoumlpartiet var emot foumlrslaget och ansaringg att invaringnarna som bor i storstaumlder som aumlr vana vid studielaringn och inte har behov av koumlrkort kommer ta dessa laringn Kritik finns emot detta daring ett antagande kan vara att priserna foumlr koumlrkortsutbildningen nu kommer att stiga till det maximala CSN-beloppet Anledningen bakom foumlrslaget aumlr att maringnga unga idag hindras att ta jobb paring grund av att de saknar koumlrkort Koumlrkortet anses ocksaring har blivit en klassfraringga daumlrfoumlr ska detta laringn resultera i att fler kan faring jobb Syftet aumlr daumlrfoumlr att moumljliggoumlra fler jobb foumlr unga genom att ge ett CSN-laringn (Rogvall 2017)

Aringr 2017 var den genomsnittliga kostnaden foumlr ett koumlrkort 15 000 kr och innefattar daring allt som behoumlvs foumlr att ta ett B-koumlrkort paring foumlrsta foumlrsoumlket inklusive koumlrlektioner Om personen vaumlljer att endast koumlra privat men koumlper teoribok och teorifraringgor paring naumltet samt utfoumlr de obligatoriska momenten aumlr priset cirka 6 200 kr (exkl bensinkostnader) (KoumlrkortOnline 2017) Att aumlga en bil och nyttja den kostar omkring 6 000 krmaringnad Detta beror paring koumlrstraumlcka typ av foumlrsaumlkring

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

10

inkoumlpspris vaumlrdeminskning braumlnslekostnad reparationservice daumlck och skatt Priset aumlndras beroende paring vilken bil man har daring vaumlrdeminskningen kan skilja mycket (Livutanbil 201 Soumlderberg 2013)

411 Statistik oumlver koumlrkortstrenden 1996-2015 i Sverige Figur 3 visar hur den trenden foumlr koumlrkortsinnehav hos unga (18-24 aringr) har utvecklats under perioden 1996-2015 i Sverige Koumlrkortsinnehavet var laumlgst under perioden 1999-2006 och har daumlrefter oumlkat Under perioden 2003-2015 har andelen oumlkat fraringn 52 till 59

Figur 3 visar hur trenden foumlr koumlrkortsinnehavet har foumlraumlndrats foumlr perioden 1996-2015 foumlr aringldersgruppen 18-24 aringr i Sverige (exkl 1999 daring ingen statistik finns foumlr detta aringr) Sammanstaumllld information fraringn SCB (SCB 1998-2001 SCB 2002-2014 Statistiska Centralbyraringn 2017c)

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

11

Figur 4 visar hur koumlrkortsinnehavet hos maumln och kvinnor (18-24 aringr) varierat under perioden 2003-2015 i de olika kommungrupperna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Fraringn figur 4 kan man utlaumlsa att utvecklingen foumlr maumln och kvinnor i de olika grupperna har naumlrmat sig varandra under perioden 2003-2015 Aringr 2015 var koumlrkortsinnehavet i grupp A B och C mer jaumlmstaumlllt daring en houmlgre andel av kvinnorna aringr 2015 tagit B-koumlrkort aumln tidigare Maumlnnens koumlrkortsinnehav ligger kvar paring en ganska konstant nivaring under denna tid i jaumlmfoumlrelse med kvinnorna daring en oumlkning skett vilket kan observeras mer detaljerat i tabell 2 Fraringn figur 4 kan man aumlven avlaumlsa att koumlrkortsinnehavet hos maumln minskade fraringn 2004-2005 till 2012 i alla tre grupperna Fraringn och med 2012 sker en svag uppgaringng i innehavet hos samtliga grupper Foumlr alla de tre grupperna av maumln har det under perioden 2003 till 2015 skett en minskning med ca 1 -enhet C-gruppen (landsbygd) fraringn 69 till 68 B-gruppen (stad) fraringn 65 till 64 och foumlr A-gruppen (storstad) fraringn 52 till 51 Fraringn figuren kan man se hur koumlrkortsinnehavet hos alla de olika grupperna foumlr kvinnor har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Man kan se en nergaringng av koumlrkortsinnehavet aringr 2006 hos samtliga grupper och en tydlig oumlkning fraringn och med aringr 2011 I grupp C (landsbygd) har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 61 till 66 fraringn 2003 till aringr 2015 I grupp B (stad) aumlr oumlkningen fraringn 57 till 61 och i grupp A (storstad) aumlr oumlkningen fraringn 41 till 45

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

12

Tabell 2 visar hur det innehavet av B-koumlrkort (summerat 18-24 aringringar) hos maumln och kvinnor i de olika kommungrupperna har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

I tabell 2 kan utlaumlsas att i baringde B-och C-grupperna har maumln och kvinnor naumlrmat sig varandra i koumlrkortsinnehav sedan aringr 2003 2015 skiljde det endast 2-3 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 8 2003 I kommungrupp A (storstad) har kvinnor oumlkat sitt koumlrkortsinnehav medan maumlnnen har minskat sitt 2015 skiljde det 6 procentenheter mellan koumlnen jaumlmfoumlrt med 11 2003

Maumln och kvinnor har minskat sitt andelsgap av koumlrkortstagare aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 Fraringn bilaga 2 kan utlaumlsas hur maumlnnens koumlrkortsinnehav varierar mellan aringldrarna 18-24 aringr i de tre grupperna under perioden 2003-2015 I samtliga grupper har innehavet av B-koumlrkort oumlkat i 18-aringrs aringlder vilket betyder att unga tar snabbare koumlrkort aringr 2015 aumln aringr 2003 Vad som behoumlver tillaumlggas aumlr att koumlrkortsinnehavet i alla andra aringrsgrupper har sjunkit sedan aringr 2003 Totalt har samtliga kommungruppers koumlrkortsinnehav minskat med 1 procentenhet under perioden 2003-2015 Kvinnornas koumlrkortsinnehav kan utlaumlsas fraringn samma bilaga och hur denna varierar mellan de olika aringldrarna 18-24 aringr foumlr de tre grupperna under perioden Kvinnornas foumlraumlndring i koumlrkort ser annorlunda ut aumln maumlnnen daring innehavet av B-koumlrkort har oumlkat i samtliga aringldersgrupper (foumlrutom 23 och 24 aringr i kommungrupp C) under perioden 2003-2015 Generellt i alla grupper har aringldersgruppen 18 aringr oumlkat mest procentuellt under perioden 2003-2015

42 Trender i Sveriges ekonomi miljoumltaumlnk och urbanisering I detta kapitel beskrivs Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) Sveriges ekonomiska historias fraumlmsta haumlndelser utslaumlpp av koldioxidekvivalenter fraringn Sveriges transportsektor den demografiska placeringen av Sveriges invaringnare och ungas ekonomi

Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor Totalt Maumln Kvinnor

A-Grupp Totalt Totalt B-Grupp Totalt Totalt C-Grupp Totalt Totalt

2003 52 41 2003 65 57 2003 69 61

2004 53 42 2004 65 57 2004 69 62

2005 52 41 2005 65 57 2005 68 62

2006 50 40 2006 63 56 2006 67 61

2007 50 40 2007 62 55 2007 66 61

2008 49 39 2008 62 55 2008 66 61

2009 49 39 2009 62 55 2009 67 62

2010 49 39 2010 62 55 2010 67 62

2011 49 40 2011 62 56 2011 67 63

2012 49 41 2012 63 57 2012 68 64

2013 50 42 2013 63 59 2013 68 65

2014 51 44 2014 64 60 2014 68 66

2015 51 45 2015 64 61 2015 68 66

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

13

421 Sveriges ekonomis historia

Ett av de viktigaste samhaumlllsekonomiska maringtten foumlr ett lands ekonomi aumlr BNP vilken beskriver storleken paring ett lands ekonomi I figur 5 beskrivs hur svensk BNP har utvecklats oumlver aringren och i text nedan hur ekonomin har paringverkats paring grund av kriser och uppgaringngar

Figur 5 visar hur utvecklingen av BNP har utvecklats i Sverige fraringn aringr 1950 till 2016 (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Fraringn 1950-talet var Sveriges export stor daring andra laumlnder behoumlvde bland annat maskiner malm och skog foumlr att aringteruppbygga sina laumlnder efter andra vaumlrldskriget Denna uppgaringng houmlll i sig till 1970-talets boumlrjan daring vaumlrlden drabbades av en oljekris vilket berodde paring att oljepriset oumlkade rejaumllt paring grund av internationella konflikter Samtidigt oumlkade loumlner och daumlrmed oumlkade priset paring produktionen och detta innebar att Sverige fick svaringrare att konkurrera med andra laumlnder Detta ledde till en industrikris som var som vaumlrst aringr 1977 I boumlrjan av 1990-talet tappade Sveriges ekonomi de utlaumlndska investerarnas foumlrtroende vilket leder till att Riksbanken houmljde raumlntan kraftigt Detta innebar att husharingllen fick dyra laringnekostnader som maringnga inte kunde betala vilket ledde till att bankerna foumlrlorade mycket pengar Aumlven foumlretagen drabbades av oumlkade laringnekostnader samtidigt som produktionen minskade vilket innebar uppsaumlgningar och oumlkad arbetsloumlshet i Sverige Under aringren 1991-1993 krympte Sveriges ekonomi och BNP blev negativ (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Aringr 2008 och 2009 drabbades Sverige av den globala finanskrisen vilken berodde paring houmlga skuldsaumlttningar hos banker laumlnder och privatpersoner Detta ledde till att boumlrserna foumlll exporten rasade och arbetsloumlsheten oumlkade i Sverige Som ett resultat av detta minskade den svenska BNP med oumlver 5 Aringr 2009 var det stoumlrsta fallet i ekonomin i Sverige sedan andra vaumlrldskriget Sveriges ekonomi har sakta men saumlkert aringterhaumlmtat sig sedan dess men exporten har inte tagit fart Idag bestaringr Sveriges BNP av 70 tjaumlnster och 30 varor Tjaumlnsterna i Sverige har vuxit och detta har skett paring varornas bekostnad daring produktion har flyttats utomlands paring grund av laumlgre kostnader (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Eftersom produktionen har minskat i Sverige betyder det ocksaring att produktionen saringg annorlunda ut foumlrr med hur man arbetade Paring mitten av 1960-talet stod industrin foumlr 30 av antalet arbetande i Sverige och 12 var inom jordbruk fiske och skogsbruk Idag har industrins andel mer aumln halverats samtidigt som det endast aumlr ett par procent som arbetar inom skogsbruk jordbruk och fiske Idag staringr den privata tjaumlnstesektorn foumlr mer aumln haumllften av sysselsaumlttningen i Sverige (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

14

422 Koldioxidutslaumlpp I figur 6 kan utlaumlsas att under perioden aringr 2003-2015 minskade utslaumlppen av CO2-ekvivalenter med ungefaumlr 17 fraringn bilar Utslaumlppen fraringn transportsektorn i Sverige svarar foumlr en tredjedel av Sveriges totala utslaumlpp Av utslaumlppen fraringn vaumlgtrafik aumlr det personbilar och tunga lastbilar som staringr foumlr merparten av CO2- ekvivalentutslaumlppen Aringr 2007 var utslaumlppen naumlstan 13 miljoner ton fraringn personbilar vilket aumlr endast 03 laumlgre aumln 1990 Efter aringr 2007 boumlrjade utslaumlppen fraringn personbilar att minska vilket innebar en minskning paring 19 fram till aringr 2016 Mellan aringr 1990 och 2007 oumlkade biltrafiken i Sverige och houmlll daumlrefter en stabil nivaring fram till 2013 daring trafiken oumlkade en aning igen fram till aringr 2015 Detta medfoumlrde en obetydlig oumlkning av utslaumlppen fraringn personbilar paring grund av energieffektiviseringar och oumlkad anvaumlndning av biobraumlnslen (Naturvaringrdsverket 2017 Statistiska Centralbyraringn 2017a)

Figur 6 beskriver utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn inrikes transporter under perioden 1990-2016 i Sverige Diagrammet har modifierats fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017a)

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

15

423 Demografisk placering Utifraringn informationen i figur 7 kan utlaumlsas att den totala befolkningen oumlkade under perioden 1990-2015 med 13 medan den unga befolkningen endast oumlkade med 4

Figur 7 beskriver hur folkmaumlngden i Sverige varierat under perioden 1990-2015 foumlr maumln och kvinnor (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

Fram till 1930 var utvandringen fraringn Sverige stoumlrre aumln invandringen Efter detta har tvaring invandringstoppar skett under 1972 med 41 579 personer och 2015 med 55 830 personer Sedan aringr 1996 har invandringen i Sverige garingtt stadigt upparingt med en kraftig topp under 2016 med 163 005 personer paring grund av oroligheter i vaumlrlden Invandringen aumlr en av de stoumlrsta bidragande faktorerna till folkoumlkningen i Sverige Aringr 2016 bestod den svenska befolkningen av 17 miljoner som var foumldda utomlands och detta aringr berodde folkoumlkningen till 80 paring invandringen (Statistiska Centralbyraringn 2017b)

0

2000000

4000000

6000000

8000000

10000000

An

tal p

ers

on

er

Folkmaumlngd i Sverige mellan aringr 1990-2015 uppdelat mellan maumln och kvinnor

Maumln

Kvinnor

Totalt

Maumln 18-24 aringr

Kvinnor 18-24 aringr

Totalt 18-24 aringr

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

16

Figur 8 visar hur antalet manliga och kvinnliga medborgare i aringldern 18-24 aringr har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i de tre kommungruppsindelningarna Sammanstaumllld information fraringn SCB (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Figur 8 visar hur antalet medborgare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2015 i grupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd) Fraringn aringr 2012 kan man se hur antalet unga vuxna minskat i grupperna B och C och fraringn 2013 i gruppen A Skillnaden mellan antalet maumln och kvinnor aumlr stoumlrst i kommungrupp C I grupp B aumlr skillnaden mellan andelen maumln och kvinnor mindre Den grupp som har laumlgst skillnad aumlr grupp A Totalt under perioden har majoriteten varit maumln i grupperna foumlrutom i grupp A daumlr det var flest kvinnor mellan aringr 2003-2004 Detta visar att det finns fler unga maumln i Sverige aumln unga kvinnor

Framtidsprognos enligt dagens utveckling Aringr 2041 foumlrvaumlntas 32 av den svenska befolkningen vara oumlver 65 aringr Befolkningen oumlkar i alla kommuner foumlrutom i glesbygdskommunerna Oumlkningen beror paring att fler barn foumlds aumln personer som avlider varje aringr samt att det sker en oumlkad invandring Invandringen sker fraumlmst till storstaumlder foumlrorter till dessa samt stoumlrre staumlder Glesbygdskommunerna foumlrvaumlntas minska sin befolkning fraumlmst beroende paring att de unga vaumlljer att aringka till stoumlrre staumlder foumlr att studera och foumlr att bosaumltta sig och skaffa arbete och bilda familj (Karlsson 2012)

Tabell 3 visar hur aringldersfoumlrdelningen ser ut i Sverige aringr 2011 och en prognos oumlver hur det vaumlntas att se ut aringr 2041 Skapad fraringn Karlsson (2012)

Omraringde Storstaumlder Foumlrorter till storstaumlder

Glesbygd Stoumlrre staumlder

Aringr 2011 Barn 0-19 aringr 21 27 21 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 64 57 54 55 65+ 15 16 25 23 Aringr 2041 Barn 0-19 aringr 20 25 9 21 Yrkesverksam aringlder 20-64 aringr 61 54 59 55 65+ 19 21 32 23

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

17

Av tabell 3 kan utlaumlsas att utvecklingen i de stoumlrre staumlderna kommer att vara konsekvent och detta kan aumlven spegla en generell bild av hur hela riket kommer att se ut aringr 2041 Det stoumlrsta framtida problemet aumlr att foumlrsoumlrjningskvoten dvs antalet personer mellan 0-19 aringr och oumlver 65 aringr som ska foumlrsoumlrjas av aringldersgruppen 20-64 aringr kommer att oumlka i hela landet daring livslaumlngden oumlkar Detta problem kommer huvudsakligen uppstaring i glesbygdskommunerna daumlr faring ska foumlrsoumlrja maringnga (Karlsson 2012) Om utvecklingen blir denna kommer befolkningspyramiden vaumlnda till rdquoen kantarellrdquo vilket innebaumlr problem foumlr landsbygden och glesbygden med bland annat minskade ekonomisk intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p12)

43 Sveriges och ungas ekonomi I detta delkapitel beskrivs Sveriges ekonomi och hur den utvecklats foumlr arbetare och tjaumlnstemaumln Ungas arbetsloumlshet tas ocksaring upp Ekonomin hos unga under perioden 2003-2015 sammanstaumllls och granskas foumlr varje grupp (A B och C) samt foumlr vad som definierats tidigare i denna rapport som laringg- medel- och houmlginkomsttagare

De reala loumlnerna har oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 medan de nominella loumlnerna oumlkat betydligt mindre (Carlgren 2017) Nominell loumlneoumlkning visar hur mycket loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr i procent Med haumlnsyn tagen till inflationen faringr man den reala loumlneoumlkningen Till exempel om loumlnen oumlkar med 4 och inflationen aumlr 2 saring blir den reala loumlneoumlkningen 2 Den reala loumlneoumlkningen aumlr mest intressant fraringn loumlntagarens perspektiv daring personen kan se foumlrbaumlttringen till foumlljd av en houmljd loumln (Carlgren 2017) Inflation aumlr det begreppet som beskriver hur pengarna tappar sitt vaumlrde vilket innebaumlr att priserna stiger och man faringr mindre varor och tjaumlnster foumlr samma peng (Galte Schermer 2017a) En av anledningarna till inflation aumlr att folk vill koumlpa fler varor och tjaumlnster aumln vad foumlretagen kan producera och att kostnader foumlr produktionen oumlkar vilket kan bero paring loumlneoumlkningar och materialkostnader Ytterligare ett skaumll till inflation aumlr om husharingll och foumlretag tror att allt ska bli dyrare (Sveriges Riksbank 2011) Summerat betyder detta att loumlnerna oumlkar foumlr varje aringr paring grund av inflation och daumlrfoumlr aumlr inte 160 000 kr lika mycket vaumlrda idag som foumlr 10 aringr sedan Detta innebaumlr att graumlnserna foumlr laringg- mellan- och houmlginkomsttagare som har definierats i denna studie har varierat foumlr perioden 2003-2015 men det aumlr icke officiell information och finns daumlrfoumlr inte tillgaumlngligt Att ha samma graumlnser som definierats under kapitel 25 ger aumlndaring en uppskattning paring hur stor andel av samhaumlllet som legat mellan och inom de olika loumlnenivaringerna under perioden

Figur 9 redovisar hur de reala loumlnenivaringernaaringrsinkomsterna oumlkat hos tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige under perioden 2003-2016 Statistiken tar haumlnsyn till inflationen i Sverige foumlr respektive aringr I denna figur noteras hur skillnaderna mellan arbetare och tjaumlnstemaumln har foumlraumlndrats oumlver tiden Skillnaden under perioden 2003-2016 har oumlkat fraringn drygt 100 000 kr till ca 150 000 kr Loumlnutvecklingen foumlr arbetare har varit mer konstant men naringgot laringngsammare genom aringren aumln foumlr tjaumlnstemaumln (Galte Schermer 2017c)

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

18

Figur 9 visar hur utvecklingen av den reala aringrsinkomsten foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare har foumlraumlndrats under perioden 2003-2016 modifierad fraringn tabell fraringn Galte Schermer (2017c)

Figur 10 beskriver hur arbetsloumlsheten procentuellt sett ut hos unga i aringldern 15-24 aringr mellan aringr 2001-2016 i Sverige modifierad data fraringn Galte Schermer (2017b)

Figur 10 visar hur arbetsloumlsheten hos unga i Sverige har varierat kraftigt under perioden 2001-2016 Den stoumlrsta oumlkningen i arbetsloumlsheten skedde under perioden 2001-2009 daring arbetsloumlsheten oumlkade med 10 procentenheter Under perioden 2009-2014 var arbetsloumlsheten fortsatt relativt houmlg 23-25 procent Fraringn och med 2015 har arbetsloumlsheten minskat hos unga och var 2016 ca 19 I oktober 2017 var arbetsloumlsheten ca 14 och den saumlsongsjusterande siffran var 174 (Galte Schermer 2017b)

431 Inkomstnivaringer foumlr unga Figurerna 11-13 redovisar statistik oumlver hur inkomstnivaringerna foumlr maumln har utvecklats i kommungrupperna A (storstad) B (stad) och C (landsbygd)

250000

300000

350000

400000

450000

500000

550000

Sek

Real loumlneutveckling under aringr 2003-2016 foumlr tjaumlnstemaumln och arbetare i Sverige

Tjaumlnstemaumln

Arbetare

Linjaumlr ( Tjaumlnstemaumln)

Linjaumlr (Arbetare)

100

150

200

250

300

Arbetsloumlshet hos unga i aringldern 15-24 aringr i Sverige mellan aringr 2001-2016

Procent

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

19

Figur 11 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500-328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 13 beskriver hur stor andel av maumln i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

20

Paring grund av att inkomsterna aumlr satta efter hur inkomstnivaringerna foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare saringg ut aringr 2015 i Sverige aumlr det viktigare att se hur dessa foumlr varje aringr har foumlraumlndrats mellan de olika kommungrupperna Detta eftersom det ger ett mer tillfoumlrlitligt resultat paring grund av inflation och loumlneoumlkningar som skett i Sverige Av figur 11 framgaringr tydligt hur kommungrupp A aumlr det omraringde med houmlgst andel laringginkomsttagare under varje aringr under perioden 2003-2015 Kommungrupp C har laumlgst andel laringginkomsttagande maumln under perioden 2003-2015 Kommungrupperna haringller samma trender genom aringren vilket visar paring baringde oumlkningar och minskningar av andelen laringginkomsttagare mellan aringren (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 12 vilken visar andelen maumln med medelinkomst under perioden 2003-2015 pekar tydligt paring en oumlkad andel medelinkomsttagare i kommungrupp C i jaumlmfoumlrelse med kommungrupp A och B Kommungrupp A aumlr den med laumlgst andel medelinkomsttagare Mellan aringr 2008 och 2010 kan man se ett tydligt fall av medelinkomsttagare i samtliga grupper daring dessa avviker fraringn trenden (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Informationen foumlr houmlginkomsttagande maumln illustreras i figur 13 Till skillnad fraringn de foumlregaringende figurerna 11 och 12 aumlr kommungrupp A den gruppen med houmlgst andel houmlginkomsttagare Denna inkomstgrupp har en relativt laringg andel 18-24 aringringar med som houmlgst andel uppemot 25 Kommungrupp C har haft en utveckling som skiljer sig fraringn trenden med entydlig oumlkning de senaste aringren Kommungrupp B aumlr den grupp som generellt under alla aringr haft laumlgst andel houmlginkomsttagare Av figurerna 13 14 och 15 framgaringr tydligt att inkomstgrupperna i figur 11 och 12 paringverkas av foumlraumlndringar mellan aringren 2008-2010 medan inkomstgruppen i figur 13 har haft en relativt stabil trend under alla aringr (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figurerna 14 15 och 16 visar hur andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr inom varje inkomstnivaring har varierat under perioden 2003-2015 i kommungrupperna A B och C Fraringn figur 14 vilken visar statistiken foumlr kvinnliga laringginkomsttagare noteras en relativt jaumlmn andel laringginkomsttagare mellan kommungrupperna Kommungrupp A har dock laumlgst andel laringginkomsttagare mellan aringr 2003-2015 och kommungrupp B har houmlgst andel dock aumlr skillnaden marginell fraringn kommungrupp C De senare aringren tyder paring en trend daumlr andelen i varje grupp boumlrjar naumlrma sig varandra Mellan 2008-2010 broumlts den nedgaringende trenden i andelen laringginkomsttagare foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

I figur 15 redovisas andelen kvinnliga medelinkomsttagare i samtliga kommungrupper Skillnaden mellan andelen personer mellan varje kommungrupp aumlr marginell med en naringgot houmlgre andel foumlr kommungrupp A Under de senaste aringren har kommungrupp C oumlkat sin andel och passerat kommungrupp A Kommungrupp B har den laumlgsta andelen kvinnliga medelinkomsttagare men foumlr samtliga kommungrupper haringller trenden om en stigande andel med en svag oumlkning aringr 2007 som sedan minskar aringr 2008 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Andelen houmlginkomsttagare som visas i figur 16 tyder paring en laringg andel kvinnliga houmlginkomsttagare i kommungrupp A som innehar stoumlrst andel genom aringren Kommungrupp B och C har en laumlgre andel och ligger relativt lika mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

21

Figur 14 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst upp till 160 499 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 15 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst mellan 160 500 ndash 328 399 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

Figur 16 beskriver hur stor andel av kvinnor i aringldern 18-24 aringr som haft en inkomst oumlver 328 400 kr per aringr i de olika kommungrupperna under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

22

432 Inkomstnivaringer respektive med och utan B-koumlrkort Figur 17 nedan visar hur maumlnnens koumlrkortsinnehav ser ut vid en aringrsinkomst le160 499 kr foumlr de olika kommungrupperna I kommungrupperna B och C ser man att en houmlgre andel laringginkomsttagande maumln innehar B-koumlrkort aumln de utan koumlrkort Kommungrupp B har houmlgst andel maumln med B-koumlrkort som aumlr laringginkomsttagare Foumlr kommungrupp A ser det helt annorlunda ut eftersom flest laringginkomsttagare inte har B-koumlrkort aumln de som har koumlrkort Mellan aringr 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 17 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 18 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 18 visas hur innehavet av B-koumlrkort ser ut foumlr maumln med en medelinkomst Kommungrupperna

A B och C daumlr maumln innehar koumlrkort har en betydligt stoumlrre andel aumln de maumln i dessa kommungrupper

som ej innehar koumlrkort Foumlr inkomstgruppen medelinkomsttagare aumlr det kommungrupp C som har

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

23

houmlgst andel maumln med B-koumlrkort inom denna inkomstnivaring Kommungrupp A aumlr den grupp med laumlgst

andel maumln som innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 19 beskriver andelen maumln i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

I figur 19 visas statistik foumlr manliga houmlginkomsttagare kombinerat med innehav av B-koumlrkort Foumlr kommungrupp C visar statistiken att aumlr man houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort och statistiken saumlger naumlstan detsamma foumlr kommungrupp B Foumlr kommungrupp A aumlr det vanligast att om man aumlr houmlginkomsttagare saring innehar man B-koumlrkort men det finns ocksaring en andel som inte har B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 20 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten le160 499 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Fraringn figur 20 utlaumlses hur statistiken oumlver laringginkomsttagande kvinnor med respektive utan B-koumlrkort har sett ut under perioden 2003-2015 foumlr respektive kommungrupp Man kan tydligt se att

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

24

majoriteten laringginkomsttagare i kommungrupp A inte innehar B-koumlrkort I kommungrupperna B och C har majoriteten kvinnor B-koumlrkort under alla aringr men majoriteten aumlr houmlgst i kommungrupp C daumlr aumlven houmlgst andel innehar B-koumlrkort Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en oumlkning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten mellan 160 500-328 399 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 21 visar hur statistiken foumlr kvinnliga medelinkomsttagare ser ut beroende paring om de innehar B-koumlrkort eller ej Samtliga kommungrupper har en houmlgre andel kvinnor med B-koumlrkort aumln de utan Foumlr aringren 2008-2010 kan man se en minskning av andelen med B-koumlrkort foumlr samtliga kommungrupper Denna nedgaringng aumlr inte lika tydlig foumlr de som ej innehar B-koumlrkort i denna inkomstgrupp (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

Figur 22 beskriver andelen kvinnor i aringldern 18-24 aringr med aringrsinkomsten ge328 400 kr som innehar respektive ej innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

25

Houmlginkomstagande kvinnor som illustreras i figur 22 utgoumlr en liten procentuell andel av alla kvinnor i samtliga grupper I kommungrupp A finns houmlgst andel kvinnor med B-koumlrkort genom aringren daumlrefter kommer kommungrupp B och sedan C Om man aumlr en kvinnlig houmlginkomsttagare i kommungrupp C saring innehar man i regel B-koumlrkort daring det finns 0 houmlginkomsttagare som inte innehar B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

44 Klimatmedvetenhet kopplat till transportval Under de senaste aringren har miljoumlbilar introducerats som ett miljoumlvaumlnligare transportval aumln de fossildrivna bilarna De saring kallade miljoumlbilarna har blivit allt mer populaumlra i Sverige detta kan vara ett val som goumlrs vid koumlp av ny bil foumlr att minska inverkan paring klimatet i form av minskade koldioxidutslaumlpp Under perioden januari 2008-november 2011 oumlkade antalet miljoumlbilar med oumlver 400 Antalet oumlkade fraringn 111 453 st till 487 454 st Efter oktober 2009 inkluderas aumlven de fordon som uppfyller graumlnsvaumlrdena foumlr utslaumlppsnivaring Euro 5 i EG-foumlrordningen (7152007) (Transportstyrelsen 2012) I tabell 4 redovisas statistiken foumlr miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017 Den 1 januari 2013 infoumlrdes en ny definition foumlr miljoumlbilar i Sverige vilken foumlljer Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) (Trafikanalys 2018) Den nya definitionen fraringn aringr 2013 medfoumlrde att maringnga av de bilar som klassades som miljoumlbilar med den aumlldre definitionen inte laumlngre levde upp till de nya kraven vilket ledde till den kraftiga minskningen

Tabell 4 visar hur statistiken oumlver miljoumlbilar enligt Vaumlgtrafikskattelagen (2006227) har sett ut under perioden 2013-2017

Aringr Antal personbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i trafik

Antal miljoumlbilar i procent

Kaumllla

2017 4 845 609 246 264 51 (Trafikanalys 2018)

2016 4 768 060 190 456 40 (Trafikanalys 2017)

2015 4 669 063 134 529 29 (Trafikanalys 2016)

2014 4 585 519 78 385 17 (Trafikanalys 2015)

2013 4 495 473 28 049 06 (Trafikanalys 2014)

Att koumlpa en miljoumlbil kan vara ett dyrt koumlp foumlr en person och andrahandsmarknaden aumlr betydligt mindre aumln den som finns foumlr fossildriva bilar Det betyder att alla maumlnniskor i Sverige inte har raringd att koumlpa en miljoumlbil Det innebaumlr ocksaring att Sveriges befolkning fortsatt aumlr beroende av en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna vaumllja ett miljoumlvaumlnligare transportmedel i sin vardag

Val av transportmedel kan paringverkas av en vilja att minska koldioxidutslaumlppen genom att vaumllja ett miljoumlvaumlnligt transportmedel men beroende paring vart i Sverige man befinner sig aumlr utbudet varierande av kommunala fraumldmedel Enligt en undersoumlkning och intervju utfoumlrd av Norrkoumlpings Tidningar (Gerdien 2017a) foumlr den Oumlstgoumltska landsbygden daumlr befolkningen har drabbats av nedlagda busslinjer eller aldrig ens haft kollektivtrafik inom raumlckharingll har en enkaumlt besvarats foumlr att ta reda paring hur invaringnarna har paringverkats av nedlagda busslinjer Slutsatsen fraringn denna undersoumlkning var att befolkningen paring den Oumlstgoumltska landsbygden ansaringg sig vara oraumlttvist behandlade paring grund av bristande kollektivtrafik Detta paringverkade befolkningen genom att de inte kunde ha ett fritt skolval inte kunde arbetspendla och hade orimligt laringnga resvaumlgar till varingrdcentraler etc Daring kollektivtrafiken till en stor del finansieras av skattemedel ansaringg landsbygdsborna att detta var oraumlttvist daring de inte fick samma tillgaringng till skattemedlen som stadsborna fick Befolkningen paringpekade aumlven att detta visade paring ett ifraringgasaumlttande av politikerna att uppfylla de transportpolitiska maringlen angaringende minskade koldioxidutslaumlpp (Resa haringllbart) Alla i Sverige ska aumlven ha raumltt till utbildning varingrd och omsorg samt arbete tillvaumlxt och vaumllfaumlrd

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

26

Detta medfoumlr ett beroende av bilen foumlr landsbygdsbor samt en oumlkad klyfta mellan stad och landsbygd Naumlrtrafik skulle istaumlllet infoumlras foumlr att ersaumltta linjetrafik Av de drygt 700 personer som svarade paring webenkaumlten ansaringg 531 att detta var daringligt och endast 93 ansaringg att det var bra Det har redan testats loumlsningar foumlr att oumlka det kollektiva aringkandet paring landsbygden men dessa har varit faring kostnadsineffektiva och inte oumlkat det kollektiva resandet Dock aumlr det stor brist paring information angaringende de gjorda loumlsningarna foumlr invaringnarna och behovet har heller inte kartlagts daring det raringder brist paring resvaneundersoumlkningar daring dessa knappt utfoumlrts foumlr landsbygdsbefolkningen Varken behovet eller syftet med kollektivt resande kartlades Ytterligare en anledning till misslyckandet med de proumlvade loumlsningarna var att man ansaringg att det var svaringrt att aumlndra paring maumlnniskors invanda beteenden (Gerdien 2017a)

Ytterligare ett problem som landsbygdsborna utsaumltts foumlr idag aumlr att det politiska mottot rdquoMiljoumln vinner merrdquo om kollektivtrafikens nyttjande i staumlderna oumlkar mer aumln paring landsbygden naumlr man vaumlljer bort bilen Detta aumlr en princip som kallas rdquobaumlst foumlr flestrdquo vilket innebaumlr att ett stoumlrre behov av resande tillgodoses om man satsar paring staumlderna Detta aumlr grunden foumlr Region Oumlstergoumltlands strategi daumlr oloumlnsamma linjer lagts ned daring de inte varit tillraumlckligt kostnadseffektiva och -taumlckande Maringnga politiker stoumldjer de nerskaumlrningar som goumlrs paring landsbygden men inte alla (Gerdien 2017a)

Maringnga paring landsbygden har valt att bosaumltta sig daumlr det finns tillgaringng till linjetrafik Naumlr denna tillgaringng tas bort kaumlnner sig vissa tvungna att flytta foumlr att klara av vardagen Ungefaumlr 35 av de som svarade paring enkaumlten har faringtt problem med sin resa till och fraringn arbetet Trots att 7 av 10 personer aringker bil saring finns det en oumlnskan om att kunna aringka kollektivt bland annat med haumlnsyn till miljoumln Naumlrtrafiken som delvis ska ersaumltta linjetrafiken vid de indragna linjerna ska erbjudas till de som har laumlngre aumln 2 km till naumlrmsta bussharingllplats Nackdelen med denna aringtgaumlrd aumlr att den foumlrst garingr att anvaumlnda efter klockan 9 paring morgonen vilket aumlr en tid daring de flesta redan ska vara paring skolan och arbetet (Gerdien 2016)

Enligt en rapport utfoumlrd av VTI aringren 2005-2006 vilken roumlr aringldersgruppen fraringn 6 till 80+ aringr saring utgjorder gruppen 19-29 aringringar 8 av kollektivresenaumlrerna paring lands- och glesbygden Rapporten visade ocksaring att i aringldersgruppen 19-29 aringr aringkte 9 kollektivtrafik och 91 valde annat transportmedel Rapporten visade tydligt att andelen som aringkte kollektivtrafik minskade drastiskt med oumlkad aringlder efter 18 aringr Det var vanligare att kvinnor aringkte kollektivt aumln maumln paring lands- och glesbygden och bilen var det dominerande faumlrdmedlet (Ridderstedt amp Pyddoke 2017 p24-25)

I en rapport (Vaumlstsvenska paketet 2015) utfoumlrd av Goumlteborgs Stads Trafikkontor genomfoumlrdes flera studier av Trafikanalys mellan aringr 2011 till 2014 foumlr att beskriva resevaneundersoumlkningar i Goumlteborgsregionen omfattande 18 kommuner Studien aumlr utfoumlrd paring maumln och kvinnor i aringldrarna 15-84 aringr daumlr 7 000 personer gav svar Bland de maumln och kvinnor i studien som svarade hade fler kvinnor i aringldern 18-24 aringr koumlrkort aumln maumln men trots detta aumlr det fler kvinnor som aringkte kollektivt Under 2011 utgjordes omkring 41 av resorna med kollektivtrafiken och 27 med bil Andelen personer som innehade faumlrdbevis var 78 i aringldern 15-24 aringr och denna siffra foumlraumlndrades inte mellan 2011-2014 Samma aringldergrupp (18-24 aringr) genomfoumlrde 35 resor en genomsnittlig vardag under aringr 2014 vilken aumlr den tredje mest roumlrliga aringldersgruppen Personer mellan 25-54 aringr utfoumlrde fler resor Oumlverlag foumlr alla aringldersgrupper saring hade kollektivresandet oumlkat medan bilresandet minskat (Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015)

45 Urbaniseringens faktorer Under denna rubrik redovisas olika faktorer som ligger bakom urbaniseringen i Sverige och varfoumlr man vaumlljer att flytta till stad- och storstadsomraringden

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

27

451 Fraringn utvandring till invandring Idag bor 85 av Sveriges befolkning paring en yta som taumlcker 2 av landet samtidigt som resterande 15 bor utspridda paring 98 av Sveriges yta De stoumlrsta skillnaderna mellan staumlder och landsbygd aumlr att staumlderna erbjuder service och tjaumlnster som stoumlrre delen av Sveriges befolkning efterfraringgar naumlr det kommer till arbete bostaumlder sjukvaringrd och transportmoumljligheter Sveriges landsbygd kan inte erbjuda samma utstraumlckning av kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service Detta aumlr en av anledningarna till dagens urbanisering (Landets Fria 2014) Det aumlr viktigt att ha en fungerande landsbygd i Sverige daring den aumlr kaumlllan till en stor del av Sveriges export och daumlrmed en viktig inkomst foumlr Sverige Exporten fraringn landsbygden kopplas bl a till skogsbruket matproduktionen energiproduktionen och gruvnaumlringen (Landets Fria 2014) Enligt Formas Fokuserar (2008 p 287) saring maringste landsbygden oumlverleva foumlr att Sverige ska oumlverleva

Sedan aringr 2005 har Sverige haft den starkaste urbaniseringstrenden i Europa och under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges 290 kommuner Storstaumlder foumlrortskommuner och stoumlrre staumlder vaumlxer medan glesbygdskommuner och mindre kommuner minskar Vad som kaumlnnetecknar omraringden daumlr befolkningen oumlkar aumlr att det bl a finns houmlgskolor i omraringdet Den fortsatta urbaniseringstrenden kommer att ge stora obalanser mellan olika delar i landet Detta leder aumlven till nya utmaningar naumlr det kommer till vaumllfaumlrden vaumllfaumlrdsfinansieringens haringllbarhet nationellt och effekter i olika delar av landet (Regeringens Framtidskommission 2013 p 111)

Idag flyttar svensken upp till 11 garingnger i sitt liv och de flesta flyttarna sker inom samma kommun men var tredje flytt sker oumlver kommungraumlnser Haumllften av alla flyttar till ett annat laumln och majoriteten av dessa aumlr av maumlnniskor i aringldern 20-29 aringr Skaumllen till detta aumlr bland annat studier arbete och familj Unga kvinnor flyttar mer aumln unga maumln vilket har lett till att antalet kvinnor i utflyttningsorter (glesbygden) minskar (Boverket 2013)

452 Glesbygdens paringverkan av invandringen Glesbygdskommunerna tog under 2010 emot 031 flyktingar per 100 invaringnare medan staumlder och storstaumlder foumlrortskommuner och pendlingskommuner tog emot 01 flyktingar per 100 invaringnare Oumlvriga kommuner tog emot 017 flyktingar per 100 invaringnare (Mellander 2014) Det foumlrsta stoppet i Sverige foumlr flyktingar aumlr fraumlmst glesbygden men de bosaumltter sig inte haumlr paring grund av att naumlr de har laumlrt sig spraringket finns saumlllan arbeten att erbjuda och daring sker en flytt till staumlderna Ungefaumlr 1 3frasl av de som bosatte sig 2005 paring glesbygden bodde kvar daumlr fem aringr senare (2010)

Kommuner i norr har laumlttare att erbjuda boende till flyktingar men de stannar inte kvar paring grund av avsaknaden av jobbtillfaumlllen (Johansson 2012) Om befolkningen i en kommun minskar till under 25 000 personer vilket aumlr en kritisk graumlns finns det stor risk att kommunen inte lyckas beharinglla sin befolkning paring sikt (Mellander 2014)

453 Landsbygdens och glesbygdens oumlverlevnad Foumlr att lands- och glesbygd ska oumlverleva maringste en bromsning av urbaniseringen ske och daring kraumlvs en utbyggnad av de kollektiva faumlrdmedlen saring att de som inte vill eller inte har raringd med bil ska kunna resa och detta paring ett miljoumlvaumlnligt saumltt Kommunikationsmoumljligheter i form av bredband aumlr aumlven ett behov foumlr att kunna vara uppkopplad med resterande delar av Sverige och vaumlrlden Fler arbetstillfaumlllen kraumlvs aumlven paring landsbygden foumlr att faring upp ekonomin Idag har landsbygdskommunerna de houmlgsta kommunala skatterna och staumlderna de laumlgsta En saumlnkning av arbetsgivaravgiften foumlr att flera jobb ska kunna skapas och smaringfoumlretagare inte ska laumlmna landsbygden (Landets Fria 2014) har diskuterats Enligt en sammanstaumlllning gjord av Mellander (2014 p3) foumlr att skapa regional tillvaumlxt kraumlvs variation av varor och tjaumlnster en estetisk och vacker omgivning en god offentlig service hastighet och densitet samt houmlga loumlner Under flera aringr tvingades maringnga butiker staumlnga paring grund av svaringra ekonomiska foumlrutsaumlttningar detta ledde till

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

28

att regeringen aringr 2016 satsade 35 miljoner kronor per aringr foumlr att bidra med driftstoumld till den kommersiella servicen paring glesbygden Under aringr 2018 kommer stoumldet bli permanent och aumlven oumlka Paring gles- och landsbygden fungerar lanthandeln som en servicepunkt och blir ett nav i samhaumlllet och en social moumltespunkt daumlr invaringnarna kan handla mat haumlmta ut paket bestaumllla varor fraringn Apoteket samt faring tillgaringng till Systembolaget Satsningar som har utfoumlrts paring den kommersiella servicen och bensinmackar paring landsbygden har varit positiv och hindrat nedlaumlggningar och ger handlarna trygghet vilket goumlr att de kan satsa paring utveckling av sina butiker (Bucht amp Pettersson 2017)

Dagens raumlkning av var folk bor aumlr genom folkbokfoumlringen Detta anses vara en foumlraringldrad modell daring det idag existerar oumlver en halv miljon fritidshus i Sverige daumlr folk anser att de aumlr mer rdquohemmardquo aumln paring sina folkbokfoumlringsadresser Detta antal personer avspeglas inte i statistiken och kan paringverka baringde lands- och glesbygden samt staumlder paring ett negativt saumltt genom att skatten betalas till fel kommun medan de utnyttjar service och annat i kommunen daumlr deras fritidhus ligger Man maringste idag ta haumlnsyn till det mobila samhaumlllet som vaumlxer fram Fritidshusen nyttjas av pensionaumlrer och aumlven husharingll som inte aumlr knutna till en viss arbetsplats och detta goumlr att deras skattepengar fortfarande betalas i urbana omraringden och inte tillkommer i landsbygdsomraringdenas intaumlkter (Formas Fokuserar 2008 p 143 amp 149)

Landsbygden aumlr en viktig faktor i dagens samhaumllle daring produktion av livsmedel och fossilfria drivmedel sker haumlr samt energin som produceras och anvaumlnds i staumlderna (Gerdien 2017b) Foumlrnybara naturresurser och ett maringngfunktionellt lantbruk faringr hela Sverige att leva och aumlr en viktig byggsten i Sveriges ekonomi (Formas Fokuserar 2008 p287) Turismen aumlr ocksaring en stor naumlring och foumlr detta kraumlvs en fungerande infrastruktur Maumlnniskor maringste faring chansen att flytta ut paring landet och fortfarande ha en moumljlighet att pendla till arbetsplatser med fungerande kollektivtrafik (Gerdien 2017b)

En av de fraumlmsta anledningarna till urbaniseringen aumlr arbetsmarknaden daring den houmlgre utbildningen foumlr maumlnniskor finns i staumlderna Detta medfoumlr att nya arbetsplatser kommer till i staumlder istaumlllet foumlr paring landsbygden Det finns en houmlgre maringngfald av arbetsgivare i vissa kommuner vilket underlaumlttar foumlr par att jobba paring samma ort Det bidrar ocksaring till en positiv utveckling foumlr vissa kommuner daring det lockar invaringnare med houmlgre utbildning samt fler arbetsgivare och en negativ utveckling foumlr mindre kommunerna med faumlrre houmlgutbildade och daumlrmed faumlrre arbetsgivare (Regeringens Framtidskommission 2013 p120-121)

5 Analys av resultat kopplat av koumlrkortsinnehav En analys och ett samband kring de olika undersoumlkta trenderna och resultat kopplas samman

51 Koumlrkortsinnehav Koumlrkortsinnehavet hos unga maumln i aringldern 18-24 aringr har minskat mellan aringr 2003 och 2015 i samtliga kommungrupper Innehavet av koumlrkort aumlr stoumlrst paring landsbygden (C-grupp) och laumlgst i storstaumlderna (A-grupp) Under perioden 2005-2012 skedde en minskning av andelen koumlrkortsinnehavare i samtliga kommungrupper Unga kvinnors koumlrkortsinnehav har oumlkat under perioden 2003-2015 i samtliga kommungrupper dock skedde en liten nedgaringng mellan aringren 2006 och 2011

52 Ungas ekonomiska inkomster och samband med koumlrkortstagande Sveriges BNP har oumlver tiden varierat med laringg- och houmlgkonjunkturer och sedan millennieskiftet har Sveriges ekonomi genomgaringtt tre nedgaringngar i ekonomin (aringr 2008 2009 och 2012) De reala loumlnerna (haumlnsyn tas till inflationen) har i genomsnitt oumlkat med 24 per aringr sedan 1995 och under aringr med laringgkonjunktur har oumlkningen varit negativ Ungdomsarbetsloumlsheten paringverkades

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

29

kraftigt under perioden 2009-2014 och var daring 23-25 foumlr att paring senare aringr garingtt ner under 20 Detta aumlr naringgot som paringverkar ungas inkomster genom att en tydlig foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr maumln under perioden 2008-2010 genom en oumlkning i andelen laringginkomsttagare (figur 11) och en minskning i andelen medelinkomsttagare (figur 12) En mindre foumlraumlndring sker i de linjaumlra trenderna foumlr kvinnor under aringren 2008 till 2010 genom en oumlkning av laringginkomsttagare (figur 14) och en minskning av medelinkomsttagare (figur 15) Skillnaderna mellan maumln och kvinnors statistik aumlr att det aumlr stoumlrre skillnad mellan kommungrupperna i varje inkomstgrupp foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Statistiken visar att maumln paringverkas kraftigare av laringgkonjunkturer aumln vad kvinnor goumlr I tabell 5 redovisas hur foumlrdelningen av laringg- medel- och houmlginkomsttagare har sett ut mellan de tre kommungrupperna Tabell 5 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst andel laringg- medel- och houmlginkomsttagare under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

InkomstgruppKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Medelinkomsttagande maumln Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln Houmlgst Laumlgst

Laringginkomsttagande kvinnor Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor Houmlgst Laumlgst

Kommungrupp A aumlr generellt gruppen med houmlgst andel laringginkomsttagare och laumlgst andel medelinkomsttagare En anledning till detta kan vara att i de stora staumlderna som tillhoumlr kommungrupp A samt B (stad) finns universitet och houmlgskolor vilka ger ungdomar en rdquolaringg inkomstrdquo och leder daring till denna statistik Enligt en granskning av studier flyttar senare i livet folk med eftergymnasial utbildning till stoumlrre staumlder daumlr fler arbetsgivare finns vilket oftast ger houmlgre inkomster Detta visar paring att naumlr de unga kommer ut i arbete det vill saumlga aumlr klara med sina studier kommer statistiken foumlr hur stor andel som befinner sig inom de olika inkomstgraumlnserna se annorlunda ut (antagligen houmlgre andel paring medel- och houmlginkomsttagare i kommungrupp A och eventuellt B)

Utifraringn inkomst kombinerat med koumlrkortsinnehav visar resultaten att koumlrkortsinnehavet oumlkar med houmlgre inkomst och att koumlrkortsinnehavet aumlr vanligast paring landsbygden oavsett inkomst Nedan i tabell 6 redovisas hur denna foumlrdelning ser ut och visar paring hur den ekonomiska inkomsten paringverkar ungas koumlrkortsinnehav Men vad som boumlr tillaumlggas aumlr att innehavet av koumlrkort varierar stort beroende paring vart du bor i staumlder och framfoumlrallt storstaumlder kan en stoumlrre paringverkan beroende paring inkomst ses paring koumlrkortsinnehavet Daring innehavet varierar kraftigt beroende paring inkomstgrupp daumlrfoumlr kan en slutsats dras att inkomsten aumlr en faktor som bidrar till koumlrkortsinnehavet

Tabell 6 beskriver vilken kommungrupp som har haft laumlgst respektive houmlgst innehav av B-koumlrkort beroende paring inkomstgraumlns under perioden 2003-2015 foumlr maumln och kvinnor

Inkomstgrupp med koumlrkortKommungrupp A (storstad) B (stad) C (landsbygd)

Laringginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande maumln med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Laringginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Medelinkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

Houmlginkomsttagande kvinnor med koumlrkort Laumlgst Houmlgst

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

30

53 Transortval kopplat till klimatmedvetenhet Utslaumlppen av CO2-ekvivalenter fraringn transportsektorn oumlkade under boumlrjan av 2000-talet foumlr att efter aringr 2007 minska fram till aringr 2016 Trots en oumlkning av bilbestaringdet har en minskning av CO2-ekvivalenter fraringn personbilarna skett Minskningen tyder inte paring att folk koumlr mindre bil utan paring att bilarna blivit baumlttre En anledning till minskade CO2-utslaumlpp fraringn bilar kan bero paring att miljoumlbilar under de senaste aringren blivit allt mer populaumlra vilket aumlven kan visa paring en oumlnskan att resa miljoumlvaumlnligt Men att infoumlrskaffa en miljoumlbil aumlr dyrt vilket betyder att Sverige maringste ha en fungerande kollektivtrafik foumlr att kunna erbjuda ett miljoumlvaumlnligt transportmedel foumlr invaringnarna Idag raringder en bristande kollektivtrafik i maringnga delar av Sveriges gles-och landsbygder vilket goumlr att invaringnare blir beroende av bilen paring landsbygden foumlr att faring en fungerande vardag Ungas nyttjande av kollektivtrafiken visar aumlven en minskning desto laumlngre ifraringn storstaumlder och staumlder man aumlr bosatt detta beror framfoumlrallt paring ett betydligt mer utbyggd kollektivtrafik i stoumlrre staumlder Detta aumlr en faktor som kan bidra till det houmlgre koumlrkortsinnehavet paring landsbygden Vad man kan se aumlr att koumlrkortsinnehavet hos unga inte aumlr kopplat till CO2-utslaumlppen daring innehavet aringr 2007 var paring en nedgaringende trend och var ett av de laumlgsta koumlrkortsinnehaven hos unga under hela perioden 2003-2015 Ungas val av transportsaumltt vilket kan kopplas till klimatmedvetenhet och paringverka tagandet av koumlrkort goumlrs baserat paring tillgaumlnglighet kostnad tidsoptimering och bekvaumlmlighet Med andra ord tas ingen haumlnsyn till miljoumln men det finns en oumlnskan att aringka mer miljoumlvaumlnligt Kollektivtrafiken anses dyr och att inte vara vaumlrd pengarna En baumlttre tillgaumlnglighet laumlgre priser och oumlkad bekvaumlmlighet skulle goumlra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val daring denna redan anses miljoumlvaumlnlig Paring landsbygden oumlnskar man att valet ska kunna finnas foumlr att vaumllja en miljoumlvaumlnlig transport med andra ord kollektivtrafiken I kapitel 44 visas att om det finns tillgaringng till kollektivtrafik saring aumlr andelen som vaumlljer denna istaumlllet foumlr bil stoumlrre Kollektivresandet har oumlkat kring staumlder daumlr kollektivtrafiken finns tillgaumlngligt

54 Urbanisering Av den svenska befolkingen bor 85 paring en yta som taumlcker 2 av Sveriges yta och detta innefattar fraumlmst kommungrupp A (storstad) och B (stad) Dessa omraringden erbjuder kommunaltrafik arbetstillfaumlllen naumlrhet till sjukvaringrd och annan service i baumlttre utstraumlckning aumln paring landbygden Dock aumlr Sveriges landsbygd en stor del av Sverige export och daumlrmed inkomst Foumlr att denna ska fungera maringste landsbygden oumlverleva Brist paring arbetstillfaumlllen aumlr en stor anledning till urbaniseringen samt att houmlgskolor aumlr placerade i staumlder Fler unga kvinnor aumln maumln flyttar fraringn lands- och glesbygden Paring 1960-talet levde lika maringnga i staumlder som paring landsbygden och efter detta levde fler i staumlderna Vid denna tid var ungefaumlr 42 av arbetstillfaumlllena i industri och jordbruk vilka tillverkade produkter En stor del av industri och jordbruk finns inte i storstaumlder utan paring landsbygden Denna arbetsmoumljlighet har minskat drastiskt de senast 50 aringren daring urbaniseringen oumlkat paring grund av att jobben inte laumlngre finns i samma utstraumlckning paring landsbygden Om urbaniseringen paringverkat en nedgaringng av lantbrukslivet eller om det aumlr tvaumlrtom framkommer inte i denna rapport men dessa tvaring garingr hand i hand

55 Sambandet mellan politik arbete transport och koumlrkort Under aringr 2018 kommer CSN ge chansen till studielaringn foumlr vissa av Sveriges invaringnare foumlr att ta koumlrkort men samtidigt vill staten att man minskar CO2-utslaumlpp och vaumlljer andra faumlrdmedel aumln bilen Foumlrvisso finns el-bilar idag men priset aumlr houmlgt paring dessa och det kommer vara ytterst faring unga vuxna som har raringd med en saring kallad Miljoumlbil Politiker anser att dessa unga vuxna kommer faring jobb laumlttare naumlr de innehar ett B-koumlrkort och daumlrigenom minska arbetsloumlsheten hos unga Problemet som uppstaringr aumlr att man bildar jobb som grundar sig paring att koumlra fordon som till stor sannolikhet slaumlpper ut CO2 Detta visar att politikerna har en dubbelmoral samtidigt som

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

31

Sveriges invaringnare ska dra ner paring framfoumlrande av personbilar saring ska nu inom de naumlrmsta aringren fler ungdomar faring ekonomiskt stoumld foumlr att ta B-koumlrkort

En baumlttre kartlaumlggning av kollektivtrafiken behoumlver goumlras i Sverige foumlr att se var behoven finns foumlr foumlrbaumlttrad kollektivtrafik och aumlven foumlr att se var den inte behoumlvs Resvaneundersoumlkningar kraumlvs foumlr att se vilket behov och vilket syfte som finns foumlr kollektivtrafiken paring gles- och landsbygden Invaringnare ska kunna bo paring landsbygden i Sverige utan att behoumlva koumlra bil foumlr att ta sig till sina arbeten och handel Ett av resultaten i denna rapport visar att maumlnniskor som inte har tillgaringng till kollektivtrafik faringr problem att ta sig till skola och arbetsplatser aumlven varingrdcentraler och detta kan bidra till en oumlkad urbanisering daring folk paring landsbygden anser sig bli oraumlttvist behandlade aumln stadsborna daring de inte faringr samma moumljligheter Att staten vaumlljer att satsa paring staumlder foumlr att miljoumln vinner mer och fler gynnas kan vara bra ur ekonomiska och miljoumlmaumlssiga perspektiv men daringligt ur ett socialt perspektiv eftersom de boende paring lands- och glesbygden drabbas haringrt Dom maringste basera sitt boende och sin dagliga verksamhet paring egen bil Men vad som alla i Sverige laumlr gynnas mest av aumlr att goumlra resvaneundersoumlkningar och se var behovet foumlr kollektivtrafiken finns och sedan i baumlsta maringn kunna erbjuda detta

En av de stoumlrre utmaningarna foumlr lands- och glesbygden aumlr att beharinglla de unga och den lokala arbetskraften som finns daumlr detta foumlr att den aringldrande och icke-arbetande befolkningen oumlkar paring landsbygden och daumlrmed oumlkar foumlrsoumlrjningskvoten Detta kan motverkas om ovan redovisade aringtergaumlrder infoumlrs en landsbygd som inte aumlr beroende av att man har bil foumlr att komma till arbeten samt ett skapande av arbetsplatser genom att arbetsgivare startar upp jobb paring landsbygden

56 Agenda2030 Nedan beskrivs de maringl i Agenda 2030 som primaumlrt kan kopplas till fokus foumlr detta examensarbete Maringl 9 Haringllbar industri innovationer och infrastruktur vilket omfattar tillfoumlrlitlig och haringllbar infrastruktur vilken ska stoumldja ekonomisk utveckling och maumlnniskors vaumllbefinnande samt ska vara en raumlttvis tillgaringng foumlr alla (Regeringskansliet ud p 21) Detta maringl utifraringn de resultat som erharingllits i denna rapport kommer inte att uppfyllas paring landsbygden daumlr kollektivtrafik dras in och foumlrsvaringrar maumlnniskors framkomlighet till skola arbete och t ex serviceinraumlttningar Dock finns en chans foumlr unga som staringr utan jobb att i framtiden kunna ta ett CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr att sedan eventuellt kunna nyttja bil som transportsaumltt

Maringl 11 Haringllbara staumlder och samhaumlllen vilket handlar om att goumlra staumlder och bosaumlttningar saumlkra motstaringndskraftiga och haringllbara genom bland annat haringllbara transportsystem foumlr alla utbyggnad av kollektivtrafiken och haringllbar urbanisering (Regeringskansliet ud p 23) Detta maringl kommer inte att uppfyllas paring grund av kollektivtrafiken paring landsbygden minskar i Sverige vilket leder till ett icke haringllbart transportsystem Det finns inte heller tillraumlckligt med jobb paring landsbygden vilket goumlr att folk soumlker sig till staumlder foumlr att lyckas baumlttre och detta leder inte till en haringllbar urbanisering Landsbygden straffas haringrt foumlr detta med en framtidsprognos som tyder paring en oumlkad foumlrsoumlrjningskvot paring landsbygden

Maringl 13 Bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringar handlar om att anta aringtgaumlrder foumlr att bekaumlmpa klimatfoumlraumlndringarna och dess konsekvenser paring baringde en politisk och rdquopersoner i samhaumllletindividenrdquo genom strategier planering och utbildning (Regeringskansliet ud p 25) Detta maringl kommer inte att uppfyllas daring unga inte tar haumlnsyn till sitt transportsaumltt ur ett miljoumlmaumlssigt perspektiv eftersom ekonomi och bekvaumlmlighet kommer foumlre Som exempel kvinnor har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort sedan aringr 2003 vilket kan tyda paring att fler kommer vaumllja

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

32

bilen som transportsaumltt Politikerna har dock genomfoumlrt att unga som aumlr arbetsloumlsa ska bli erbjudna CSN-laringn foumlr att ta B-koumlrkort foumlr oumlka sina chanser att kunna faring ett jobb Troligen kommer inte jobb att finnas paring landsbygden

6 Diskussion Fraringn de resultat som framkommit i rapporten diskuteras dessa hur en inverkan paring framtiden kan se ut samt en diskussion angaringende denna rapports samhaumlllsnytta begraumlnsingar och vad som kraumlvs vid ett vidare arbete kring dessa tvaring fraringgestaumlllningar som rapporten besvarar

61 Framtiden Att infoumlra CSN-laringn foumlr att unga ska kunna ta koumlrkort aumlr en dubbelmoral hos politikerna daring man samtidigt ska infoumlra miljoumlzoner daumlr endast rdquonyardquo bilar ska kunna koumlra samt houmlgre skatter paring drivmedel foumlr att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn Det vore baumlttre av politikerna att infoumlra billigare kostnader foumlr att nyttja kollektivtrafiken samt goumlra denna mer tillgaumlnglig foumlr alla i Sverige vilket aumlr ett oumlnskemaringl som framgaringtt hos unga vuxna enligt undersoumlkningar som denna studie tagit del av Foumlr att ha en chans att minska utslaumlppen fraringn transportsektorn maringste antingen folk vaumllja det kommunala faumlrdmedelet eller koumlpa bilar som slaumlpper ut minimalt t ex elbilar Dessa aumlr idag dyra och inget som en rdquovanlig Svensson-familjrdquo har raringd med Att daring erbjuda B-koumlrkort till de med laringg utbildninginget jobb foumlr att kunna skaffa jobb daumlr man behoumlver en bil i arbetet aumlr inte en haringllbar ideacute foumlr att Sverige ska kunna naring maringlet som satts till aringr 2030 Istaumlllet foumlr att skapa arbeten daumlr man maringsta ha B-koumlrkort borde man satsa paring andra enkla jobb t ex i industrin Foumlrr fanns arbete i denna sektor i stoumlrre utstraumlckning i Sverige detta var innan man insaringg att produktion aumlr billigare i andra laumlnder paring grund av kostnader och skatter Att se oumlver detta och flytta tillbaka produktionen till Sverige kan vara en investering foumlr att baringde skapa jobb i Sverige vilket minskar arbetsloumlsheten samtidigt som man bidrar till Sveriges ekonomi och BNPLandsbygden och andra delar i Sverige som har daringligt fungerande kollektivtrafik kan komma att straffas haringrt av oumlkade braumlnslekostnader Detta leder antingen till en oumlkad urbanisering och en doumlende landsbygd eller till fler familjer med daringlig ekonomi Det slaringr ocksaring haringrt mot unga som aumlr beroende av att ta sig med bil till och fraringn arbete i form av saumlmre ekonomi vilket kan leda till ett laumlgre sparande infoumlr framtiden till boende familj och pension

62 En diskussion om betydelsen av studien Nedan foumlrs en diskussion om vilken samhaumlllsnytta som studien medfoumlr i denna rapport det vill saumlga vilken nytta foumlr samhaumlllet studien kan medfoumlra

Att kartlaumlgga hur ungas instaumlllning till B-koumlrkort ser ut kan hjaumllpa Sveriges beslutsfattare att foumlrstaring hur ett bilanvaumlndande kan komma att se ut i framtiden och hur mycket resurser man behoumlver saumltta in foumlr att faring maumlnniskor att vaumllja andra transportmedel aumln bil samt hur chanserna att naring maringlen i Agenda 2030 kan se ut

Genom att identifiera de olika andelarna av koumlrkortsinnehav bland de tre kommungrupperna landsbygd stad och storstad och foumlr kvinnor och maumln kan man notera att det foumlr landsbygden kraumlvs att man innehar B-koumlrkort Detta gaumlller i stor utstraumlckning paring landsbygden foumlr att personen ska kunna ta sig mellan olika platser daring kollektivtrafiken inte fungerar Detta visar tydligt att kollektivtrafiken maringste utvecklas paring landsbygden om Sverige ska klara av att uppnaring Agenda 2030 samt de maringl som politikerna satt angaringende koldioxidutslaumlpp och klimat

63 Indikation av eventuellt framtida arbete Nedan beskrivs olika foumlrslag om vad som behoumlvs ha i aringtanke vid ett framtida arbete med denna studie Aumlven vad man behoumlver taumlnka paring och vad som kraumlvs foumlr en baumlttre studie

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

33

Det aumlr flera faktorer som behoumlver beaktas naumlr det kommer till koumlrkortstagande hos unga i Sverige Det fraumlmsta aumlr att ta reda paring hur maringnga procent som studerar och hur maringnga av dessa som innehar B-koumlrkort samt undersoumlka om unga oavsett innehav av B-koumlrkort eller inte har tillgaringng till bil Ytterligare faktorer aumlr att undersoumlka hur laringngt personen har till naumlrmsta station foumlr kollektivtrafik kan personen ta sig fraringn punkt A till B med kollektivtrafiken Det kraumlvs aumlven en foumlrdjupad undersoumlkning foumlr att se om miljoumln spelar naringgon roll och om personen som innehar B-koumlrkort utnyttjar bilen som transportmedel

Att ta reda paring hur personens resvanor ser ut och hur detta kan leda till baumlttre foumlrstaringelse om personen behoumlver ett koumlrkort eller om personen endast tar ett koumlrkort foumlr att det aumlr meriterandebra att ha

Maumlnniskor med uppeharingllstillstaringnd vilka aumlr asylsoumlkande raumlknas inte som medborgare i Sverige och aumlr daumlrfoumlr inte inraumlknad i koumlrkortsstatistiken Detta aumlr naringgot som kan ge antingen en nedgaringng eller en uppgaringng i statistiken naumlr dessa eventuellt blir medborgare Maringnga av dessa kan idag ha koumlrkort fraringn sina egna laumlnder men dessa aumlr endast giltiga i Sverige under ett aringr (fraringn och med naumlr du blir folkbokfoumlrd i Sverige) och sedan maringste ett svenskt koumlrkort infoumlrskaffas

Att ta reda paring personens syfte med koumlrkortet aumlr ocksaring en viktig faktor Behoumlver personen ta B-koumlrkort t ex pga handikapp sjukdom arbete daringliga kommunikationer bra att ha

64 Kort diskussion om begraumlnsningarna i studien Nedan beskrivs de olika begraumlnsningarna som har funnits vid utfoumlrandet av denna studie vilket daring har paringverkat studiens resultat

Paring grund av brist i resvaneundersoumlkningar paring framfoumlrallt lands- och glesbygden kan endast en generalisering goumlras av den information som finns i form av studier paring naumltet

Paring grund av brist i information kring hur unga vuxna tar haumlnsyn till miljoumln saring har det gjorts en grov generalisering En studie kraumlvs foumlr att ta reda paring hur haumlnsyn till miljoumln skiljer sig mellan de olika kommungrupperna Det enda man kan utgaring ifraringn idag aumlr att de som bor i stoumlrre staumlder har ett val att aringka klimatsmart eller inte medan de paring lands- och glesbygden aumlr ytterst begraumlnsade i sina val

Den stora skillnaden mellan de olika kommungrupperna i andel med koumlrkort beror detta paring att maringnga unga i kommungrupp A och B studerar och de i kommungrupp C arbetar eller beror detta paring ekonomin kollektivtrafiken eller sociala faktorer

Att endast ha graumlnser foumlr laringg- medel- och houmlginkomsttagare satta utefter indelning aringr 2015 ger ett missvisande resultat till hur utvecklingen inom de olika grupperna har sett ut fraringn aringr 2003 Detta paring grund av den reala loumlneoumlkningen som sker varje aringr vilket innebaumlr att den genomsnittliga loumlnen oumlkar kan bidra till olika graumlnser foumlr inkomstnivaringerna

Den ekonomiska informationen som finns foumlr varje kommungrupp aumlr summan av alla kommuner som tillhoumlr denna grupp Dessa totala siffror kan vara ett missvisande resultat paring grund av saumlkerhetsskaumll daring SCB inte faringr ge ut ekonomiska uppgifter om antalet personer inom en viss inkomstgrupp understiger 4 personer Detta kan tyda paring att det framfoumlrallt finns fler medel- och houmlginkomsttagare i vissa kommuner och detta paringverkar framfoumlrallt kommungrupp C (landsbygd) daumlr antalet unga personer inom varje kommun aumlr relativt laringg

Arbetsloumlsheten hos unga gavs endast i aringldern 15-24 aringr fraringn tillfoumlrlitliga kaumlllor vilket ger ett missvisande resultat foumlr arbetsloumlsheten hos 18-24 aringringar

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

34

7 Slutsatser I kapitel 2 Bakgrund (21 Fraringgestaumlllning) beskrivs tvaring centrala fraringgor som aumlr basen foumlr detta examensarbete Dessa besvaras enligt nedan

1 Hur har koumlrkortstrenden bland unga vuxna (18-24 aringr) utvecklats under perioden 2003-2015 paring landsbygder (C-grupp) i staumlder (B-grupp) och i storstaumlder (A-grupp)

Foumlr maumln har koumlrkortsinnehavet minskat men 1 procentenhet i samtliga kommungrupper under perioden 2003-2015

Kvinnors koumlrkortsinnehav har under samma period oumlkat i samtliga tre kommungrupper med i genomsnitt paring 4 procentenheter

Kvinnors koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 45 i storstaumlderna (kommungrupp A) 61 i staumlder (kommungrupp B) och 66 paring landsbygden (kommungrupp C)

Maumlnnens koumlrkortsinnehav aringr 2015 aumlr 51 i storstaumlderna 64 i staumlder och 68 paring landsbygden

Foumlr baringde maumln och kvinnor har grupp C (landsbygden) den houmlgsta andelen koumlrkortsinnehavare och grupp A (storstaumlder) den laumlgsta andelen

Koumlrkortstagandet har under period oumlkat i de laumlgre aringldrarna i intervallet 18-24 aringr vilket innebaumlr att unga vuxna tar koumlrkort tidigare aringr 2015 aumln aringr 2003

2 Vad aumlr anledningen till foumlraumlndringen ur ett perspektiv baserat paring trender och teorier kring urbanisering arbete ekonomi och miljouml

Ekonomi och arbetsloumlshet aumlr starkt kopplat till koumlrkortstagandet hos unga daring detta sjoumlnk under laringgkonjunkturer som innebar en houmlg arbetsloumlshet hos unga

Ungas urbanisering goumlrs fraumlmst foumlr studier paring annan ort (stad eller storstad) och en oumlnskan att komma naumlrmare de arbetsmoumljligheter som erbjuds i staumlder och storstaumlder

I staumlder och storstaumlder aumlr koumlrkortsandelen laumlgre aumln paring landsbygden fraumlmst paring grund av att kollektivtrafiken inte har ett tillraumlckligt bra utbud paring landsbygden vilket goumlr att bilen blir det fraumlmsta och enda transportmedlet foumlr att ta sig till och fraringn sin sysselsaumlttning

I och med att vissa unga vuxna ska fraringn och med 2018 kunna ta studielaringn foumlr B-koumlrkort kommer antagligen koumlrkortsandelen hos laringginkomsttagare oumlka de kommande aringren

Unga tar idag inte haumlnsyn till val av transportmedel utifraringn ett miljoumlperspektiv men det finns en oumlnskan att transporteras mer haringllbart Man anser dock att det aumlr upp till tekniken och staten att loumlsa Miljoumlparingverkan och inte direkt kopplat till de enskilda maumlnniskorna

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

35

Litteraturfoumlrteckning Arbetsmarknad 201 Arbetare eller tjaumlnsteman [Online] Tillgaumlnglig paring

httparbetetsmarknadsetemaarbetets-marknadarbetare-eller-tjansteman [Anvaumlnd 5

Oktober 2017]

Arnroth T 2014 Koumlrkort har blivit en klassfraringga Helsingborgs Dagblad [Artikel] 18 september

Tillgaumlnglig paring httpswwwhdse2014-09-18korkort-har-blivit-en-klassfraga [Anvaumlnd 18

November 2017]

Betydelsedefinition 201- Betyder Folkmaumlngd [Online] Tillgaumlnglig paring httpwwwbetydelse-

definitioncomFolkmC3A4ngd [Anvaumlnd 5 September 2017]

Boverket 2013 En urbaniserad vaumlrld [Online] Available at httpsverige2025boverketseen-

urbaniserad-varldhtml [Anvaumlnd 20 September 2017]

Brandt P 2017 Stockholm stad ska infoumlra miljoumlzoner med dieselfoumlrbud ndash senast 2020 Recharge [Artikel] 17 november Tillgaumlnglig paring httpwwwmestmotorserechargeartiklarnyheter20171117stockholm-stad-ska-infora-miljozoner-med-dieselforbud-senast-2020 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

Britannica uda Eacutetienne Lenoir [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyEtienne-Lenoir [Anvaumlnd 15 September 2017]

Britannica udb Nikolaus Otto [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwbritannicacombiographyNikolaus-Otto [Anvaumlnd 15 September 2017]

Bucht SE Pettersson E 2017 Saring ska vi faring butikerna paring landsbygden att oumlverleva Regeringskansliet [Artikel] 19 oktober Tillgaumlnglig paring httpwwwregeringensedebattartiklar201710sa-ska-vi-fa-butikerna-pa-landet-att-overleva [Anvaumlnd 22 Mars 2017]

Carlgren F 2017 Real loumlneoumlkning i Sverige [Online] (1 december) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-och-inflation

[Anvaumlnd 1 December 2017]

Concord 2016 Agenda 2030 Foumlr en haringllbar och raumlttvis vaumlrld 2030- Ett informationsmaterial fraringn

Concord Sverige [PDF ]Stockholm Concord Sverige Tillgaumlnglig paring httpwwwconcordsewp-

contentuploadsAgenda-2030-Rapportpdf [Anvaumlnd 8 Maj 2017]

Constantino S 2015 Trafiken stoumlrst bland husharingllens utslaumlpp av vaumlxthusgaser SCB [Artikel] 7 december Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarTrafiken-storst-bland-hushallens-utslapp-av-vaxthusgaser [Anvaumlnd 15 September 2017]

Formas Fokuserar 2008 Ska hela Sverige leva [E-bok] Forskningsomraringdet Formas Tillgaumlnglig

paring httpwwwformassePageFiles3380ska_hela_sverige_levapdf [Anvaumlnd 5 September

2017]

36

Galte Schermer I 2017a Inflation [Online] (28 november) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaEkonomiFinansiell-utvecklingInflationen [Anvaumlnd 29

November 2017]

Galte Schermer I 2017b Ungdomsarbetsloumlshet [Online] (17 november) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadArbetsloshetUngdomsarbetsloshet-per-

manad [Anvaumlnd 18 November 2017]

Galte Schermer I 2017c Loumlneutveckling [Online] (26 juni) Tillgaumlnglig paring

httpswwwekonomifaktaseFaktaArbetsmarknadLonerLoneutveckling-i-Sverige [Anvaumlnd

20 November 2017]

Gerdien T 2016 Saring haringrt slaringr landsbygdens bussdoumld Corren [Artikel] 9 januari 2017 Tillgaumlnglig

paring httpwwwcorrensenyheterostergotlandsa-hart-slar-landsbygdens-bussdod-

om4429102aspx [Anvaumlnd 1 December 2017]

Gerdien T 2017a Kollektivtrafik paring landet kraumlver nytaumlnk NT [Artikel] 20 januari Tillgaumlnglig paring

httpwwwntsenyheterostergotlandkollektivtrafik-pa-landet-kraver-nytank-

om4463311aspx [Anvaumlnd 1 December 2017]

Gerdien T 2017b Transporter livsviktiga foumlr landsbygden Corren [Artikel] 17 januari

Tillgaumlnglig paring httpwwwcorrensenyheterostergotlandtransporter-livsviktiga-for-

landsbygden-om4455397aspx [Anvaumlnd 30 Juli 2017]

Glesbygdsverket 2008 Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra laumlnder [PDF] Tillgaumlnglig paring

httpwwwtillvaxtanalyssedownload184258ed2314e1fb32612361971435231055716lands

bygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08pdf [Anvaumlnd 10 November 2018]

Goumlteborgs Stads Trafikkontor 2015 Resvaneundersoumlkning 2014 [PDF] Tillgaumlnglig paring

httpwwwvastsvenskapaketetsewp-

contentuploads201606rapport_resvaneundersokning_2014pdf [Anvaumlnd 30 September

2017]

Heggemann H 2017 Inkomstgraumlnser Statistiska Centralbyraringn [e-mail] (Personlig

kommunikation 3 Oktober 2017)

Illustrerad Vetenskap 2015 Hjulets utveckling[Online] (24 mars) Tillgaumlnglig paring httpwwwalltomvetenskapsenyheterhjulets-utveckling [Anvaumlnd 15 September 2017]

Illustrerad Vetenskap 2009 Hur gammalt aumlr hjulet [Online] (1 september) Tillgaumlnglig paring httpillvetseforntidenhur-gammalt-ar-hjulet [Anvaumlnd 15 September 2017]

Johansson L 2012 Glesbygden-foumlrsta stopp foumlr flyktingar [Online] (24 maj)

Available at httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarGlesbygden--forsta-stopp-for-

flyktingar [Anvaumlnd 1 Oktober 2017]

37

Karlsson A 2012 Allt faumlrre bor i glesbygd [PDF] Available at

httpswwwscbsestatistik_publikationerle0001_2012k02_ti_04_a05ti1202pdf

[Anvaumlnd 2 Oktober 2017]

Kvandal M 2017 Stockholms stad ett steg naumlrmare dieselfoumlrbud Teknikens vaumlrld[Artikel] 13

oktober Tillgaumlnglig paring httpteknikensvarldsestockholms-stad-ett-steg-narmare-dieselforbud-

542068 [Anvaumlnd 4 Januari 2018]

KoumlrkortOnline 2017 Pris amp kostnad foumlr koumlrkort- hur mycket koumlrkortet kostar [Online] (14

september) Tillgaumlnglig paring httpskorkortonlinesefaktakalkylator [Anvaumlnd 16 November

2017]

Landets Fria 2014 Landsbygdsparti vill oumlka sjaumllvfoumlrsoumlrjningen Landets fria [Artikel] 27 mars

Available at httpwwwlandetsfriaseartikel113826 [Anvaumlnd 20 September 2017]

Livutanbil 201- Vad kostar det att ha en bil [Blogg] Tillgaumlnglig paring

httpwwwlivutanbilsepage_id=2365 [Anvaumlnd 16 November 2017]

Mellanders C 2014 Om platsernas vaumllstaringnd ndash oumlppenhet och attraktivitet Flytt hem till byn

igen Aldrig i livet[PDF] (11 april) Tillgaumlnglig paring

httpwwwhelasverigesefileadminuser_uploadLBRSoermlandDokumentOm_platsernas_v

aelstaand_foeredrag_charlottapdf [Anvaumlnd 26 September 2017]

Naturvaringrdsverket 2017 Utslaumlpp av vaumlxthusgaser fraringn inrikes transporter [Online] (30

november) Tillgaumlnglig paring httpwwwnaturvardsverketseSa-mar-miljonStatistik-A-

OVaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter [Anvaumlnd 7 December 2017]

Nilsson P 2018 PM Nilsson Sveriges viktigaste lag Dagens Industri [Artikel] 1 Januari

Tillgaumlnglig paring httpswwwdiseledarepm-nilsson-sveriges-viktigaste-lag [Anvaumlnd 4 Januari

2018]

Regeringskansliet ud Att foumlraumlndra varingr vaumlrld Agenda 2030 foumlr haringllbar utveckling [Online]

Tillgaumlnglig paring

httpwwwregeringense48e36dcontentassetsa69f085ada12410989115a1ff64be6d8att-

forandra-var-varld-agenda-2030-for-hallbar-utveckling [Anvaumlnd 21 Mars 2017]

Regeringens Framtidskommission 2013 Svenska framtidsutmaningar-Slutrapport fraringn

regeringens Framtidskommission[PDF] Stockholm Regeringskansliet Tillgaumlnglig paring

httpwwwregeringense49b6cfcontentassetsc709bf195f8a48278ec51d02cdbc82cfframtids

kommissionens-slutrapport-svenska-framtidsutmaningar [Anvaumlnd 2 Oktober 2017]

Ridderstedt I amp Pyddoke R 2017 Vilka reser med kollektivtrafik i lands- och glesbygd [PDF]

LinkoumlpingVTI Tillgaumlnglig paring httpvtidiva-

portalorgsmashgetdiva21088506FULLTEXT01pdf [Anvaumlnd 20 September 2017]

38

Rogvall F 2017 Nu kan du ta koumlrkort-med hjaumllp av CSN Expressen [Tidningsartikel] 5

september Tillgaumlnglig paring httpswwwexpressensenyheternu-kan-du-ta-korkort-med-hjalp-

av-csn [Anvaumlnd 15 November 2017]

SCB 1998-2001 Statistisk aringrsbok foumlr Sverige [PDF] Oumlrebro Statistiska Centralbyraringn

Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsesv_hitta-statistikhistorisk-statistiksok-publikationer-efter-

amneStatistikserie=Statistisk+u00e5rsbok+(SOS)+1914- [Anvaumlnd 30 Juli 2017]

SCB 2002-2014 Statistisk aringrsbok foumlr Sverige [PDF] StockholmOumlrebro Statistiska

Centralbyraringn Tillgaumlnglig paring httpswwwscbseOV0904 [Anvaumlnd 30 Juli 2017]

SKL 2016 Kommungruppsindelning 2017 Omarbetning av Sveriges kommuner och landstings

kommungrupper [PDF] Stockholm Advant produktionsbyraring Tillgaumlnglig paring

httpwebbutiksklsebilderartiklarpdf7585-455-7pdfissuusl=ignore [Anvaumlnd 1 Maj 2017]

Sveriges Riksbank 2011 Vad aumlr inflation [Online] (30 september) Tillgaumlnglig paring

httpwwwriksbanksesvPenningpolitikInflationVad-ar-inflation [Anvaumlnd 25

November2017]

Statistiska Centralbyraringn 2017a Utslaumlpp av vaumlxthusgaser fraringn inrikes transporter efter

vaumlxthusgas och transportslag Aringr 1990 ndash 2016[Online] Tillgaumlnglig paring

httpwwwstatistikdatabasenscbsepxwebsvssdSTART__MI__MI0107MI0107InTransprxi

d=194bdbc9-152a-44f7-a4f4-530c959cd855 [Anvaumlnd 16 Mars 2018]

Statistiska Centralbyraringn 2017b Befolkning efter aringlder och koumln Aringr 1860-2016 [Online]

Tillgaumlnglig paring

httpwwwstatistikdatabasenscbsepxwebsvssdSTART__BE__BE0101__BE0101ABefolknin

gR1860rxid=7dddff67-9eac-4350-b9c8-5c0d98d58e36 [Anvaumlnd 1 November 2017]

Statistiska Centralbyraringn 2017c Koumlrkortsstatistik foumlr unga i aringldern 18-24 aringr uppdelat i kommun

och koumln foumlr aringren 2003-2015 Statistiska Centralbyraringn [e-mail] (Personlig kommunikation 4

Oktober 2017)

Statistiska Centralbyraringn 2017d Disponibel inkomst foumlr unga i aringlder 18-24 aringr uppdelat paring

kommun och koumln foumlr aringren 2003-2015 Statistiska Centralbyraringn [e-mail] (Personlig

kommunikation 8 November 2017)

Statistiska Centralbyraringn 2017e Disponibel inkomst och koumlrkortsinnehav foumlr unga i aringlder 18-24

aringr uppdelat paring kommun och koumln foumlr aringren 2003-2015 Statistiska Centralbyraringn [e-mail] (Personlig

kommunikation 8 November 2017)

Statistiska Centralbyraringn 2017a Rekordaringr och kriser-Saring har BNP oumlkat och minskat [Online]

Available at httpswwwscbsehitta-statistiksverige-i-siffrorsamhallets-ekonomibnp---

bruttonationalprodukten [Anvaumlnd 10 Oktober 2017]

39

Statistiska Centralbyraringn 2017b Fraringn massutvandring till rekordinvandring [Online]

Available at httpswwwscbsehitta-statistiksverige-i-siffrormanniskorna-i-sverigein-och-

utvandring [Anvaumlnd 23 September 2017]

Statistiska Centralbyraringn 2016 Longitudinell integrationsdatabas foumlr Sjukfoumlrsaumlkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) 1990-2013[PDF] Oumlrebro Statistiska Centralbyraringn Tillgaumlnglig paring httpswwwscbseStatistikAMAM9901_dokumentAM9901_1990I13_BR_AM76BR1601pdf [Anvaumlnd 1 Juni 2017]

Statistiska Centralbyraringn 2009 rdquoHaumllsa paring lika villkorrdquo [PDF] Tillgaumlnglig paring httpssndgusesvcataloguefile4567 [Anvaumlnd 3 Oktober 2017]

Supercars 2016 1769 Cugnot Steam Tractor [Online] (1 april) Tillgaumlnglig paring httpswwwsupercarsnetblog1769-cugnot-steam-tractor [Anvaumlnd 15 September 2017]

Svanstroumlm S 2015 Urbanisering-fraringn land till stad SCB [Artikel] 3 mars Tillgaumlnglig paring

httpswwwscbsesv_Hitta-statistikArtiklarUrbanisering--fran-land-till-stad [Anvaumlnd 15

September 2017]

Soumlderberg C 2013 Genomsnittsbilen kostar dig 6000 kronor i maringnaden Compricer [Artikel]

25 januari Tillgaumlnglig paring httpswwwcompricersenyheterartikelgenomsnittsbilen-kostar-

dig-6-000-kronor-i-manaden [Anvaumlnd 16 November 2017]

Trafikanalys 2018 Fordon 2017 [Online]Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsehitta-statistikstatistik-efter-amnetransporter-och-kommunikationervagtrafikfordonsstatistikpongtabell-och-diagramfordonsbestand-2017 [Anvaumlnd 28 Mars 2018]

Trafikanalys 2017 Fordon 2016 [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsecontentassets4bf97f768344433f85bd81fcf0ce9b7bfordon_2016xlsx [Anvaumlnd 28 Mars 2018]

Trafikanalys 2016 Fordon 2015 [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsecontentassets4bf97f768344433f85bd81fcf0ce9b7bfordon-2015xlsx [Anvaumlnd 28 Mars 2018]

Trafikanalys 2015 Fordon 2014 [Online] Tillgaumlnglig paring httpswwwscbsecontentassets4bf97f768344433f85bd81fcf0ce9b7bfordon-2014xlsx [Anvaumlnd 28 Mars 2018]

Trafikanalys 2014 Fordon 2013 [Online] Tillgaumlnglig paring

httpswwwtrafaseglobalassetsstatistikvagtrafikfordon2009-20152013fordon_2013pdf

[Anvaumlnd 28 Mars 2018]

Trafikanalys 2012 Bekvaumlmt och effektivt- om de unga faringr vaumllja [PDF] Tillgaumlnglig paring

httpswwwtrafaseglobalassetsrapporterunderlagsrapporter2011-

20152012trafikanalys_bekvaemt_och_effektivt_om_de_unga_faar_vaeljapdf [Anvaumlnd 20

November 2017]

40

Trafikverket 2014 Faumlrre koumlrkort och bilaumlgare [Online] (1 oktober) Tillgaumlnglig paring httpswwwtrafikverketseom-ossvar-verksamhetRapporterOmvarldsanalyserTrender-i-transportsystemetTransporttrenderBilberoendetFarre-korkort [Anvaumlnd 15 September 2017] Transportstyrelsen 2012 Antal miljoumlbilar i Sverige [Online] Tillgaumlnglig paring

httpswwwtransportstyrelsensesvvagtrafikstatistikMiljobilsstatistikAntal-miljobilar-i-

Sverige-detaljerad-information [Anvaumlnd 1 Oktober 2017]

TT 2016 Fler unga tar koumlrkort-stor oumlkning Expressen [Artikel] 28 april Tillgaumlnglig paring

httpswwwexpressensemotorkorkort-3fler-unga-tar-korkort--stor-okning [Anvaumlnd 20

September 2017]

Quist J 2013 Backcasting and Scenarios foumlr sustainable Technology Development In Kauffman J amp Lee KM eds 2013 Handbook of Sustainable Engineering Springer pp7

a

Bilagor

Bilaga 1- Koumlrkortsinnehav antal personer Tabell 7 visar hur maringnga maumln som innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 i de tre olika kommungrupperna (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt Totalt antal personer

2003 3581 7090 8606 9642 10598 11777 12149 63443 121863

2004 4224 7589 9035 9790 10501 11492 12615 65246 123517

2005 4047 7819 9242 10179 10544 11323 12368 65522 125544

2006 3929 7549 9483 10392 10952 11385 12203 65893 130826

2007 4115 8111 9602 10649 11190 11782 12323 67772 136496

2008 4599 8497 10210 10888 11687 12048 12755 70684 142818

2009 4896 8987 10596 11418 11716 12554 13031 73198 148716

2010 5016 8895 11035 11634 12383 12633 13412 75008 153595

2011 4718 8878 10977 12333 12639 13299 13535 76379 156427

2012 4678 8566 11132 12294 13408 13613 14451 78142 158522

2013 4628 8443 10716 12376 13285 14466 14722 78636 158450

2014 4553 8344 10720 12153 13549 14499 15755 79573 157386

2015 4925 8148 10395 12010 13114 14631 15718 78941 154446

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt Totalt antal personer

2003 7152 12059 14027 15475 16456 17273 17229 99671 154392

2004 7983 12916 14409 15533 16364 16919 17539 101663 156713

2005 7943 13345 15333 15735 16325 16771 17007 102459 158643

2006 8373 12941 15395 16580 16550 16598 16753 103190 164033

2007 8348 14277 15185 16663 17372 16840 16668 105353 169727

2008 8958 14723 16869 16667 17524 17782 16982 109505 176756

2009 9730 15334 17316 18362 17483 17934 17865 114024 183946

2010 9454 15663 18115 18576 19167 17855 18068 116898 188822

2011 8979 14920 18334 19698 19499 19497 18010 118937 191310

2012 8837 14212 17727 20027 20711 20115 19636 121265 192713

2013 8399 13635 16783 19371 20992 21238 20184 120602 191415

2014 8291 13329 16431 18463 20356 21693 21605 120168 188548

2015 8442 12708 15834 18217 19680 21163 22004 118048 184002

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt Totalt antal personer

2003 6648 10135 10105 10118 9931 10167 9879 66983 97269

2004 7030 10554 10519 10031 10029 9816 10146 68125 98951

2005 7021 10524 10937 10422 9875 9929 9841 68549 100330

2006 7087 10281 10949 10689 10131 9721 9853 68711 103173

2007 7230 10991 10847 10845 10534 9982 9523 69952 106086

2008 8065 11346 11911 10836 10701 10470 9847 73176 110211

2009 8546 12059 11997 11785 10719 10570 10401 76077 114148

2010 8493 12055 12906 12036 11638 10618 10522 78268 116876

2011 7873 11573 12892 12935 11825 11541 10541 79180 117527

2012 7627 10802 12335 13023 12963 11742 11541 80033 117857

2013 7344 10365 11509 12374 13012 12932 11822 79358 116589

2014 7005 9914 11151 11759 12605 12968 12901 78303 114676

2015 6905 9248 10577 11260 11897 12553 12977 75417 111030

b

Tabell 8 visar hur maringnga kvinnor som innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 i de tre olika kommungrupperna (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt Totalt antal personer

2003 1854 4609 6366 7580 8808 10106 10925 50248 123268

2004 2257 5069 6766 7719 8652 9862 11250 51575 123994

2005 2331 5313 7133 7933 8731 9660 10946 52047 125510

2006 2240 5275 7288 8437 8966 9765 10749 52720 130317

2007 2123 5485 7423 8586 9473 9930 10818 53838 135418

2008 2355 5638 7771 8900 9677 10483 11161 55985 141916

2009 2716 6004 7990 9245 10031 10728 11598 58312 148088

2010 2752 6138 8485 9344 10323 11061 11764 59867 152592

2011 2900 6125 8594 10113 10442 11464 12142 61780 155509

2012 3162 6470 8642 10210 11479 11770 12874 64607 156771

2013 3159 6606 8870 10225 11463 12754 13134 66211 157286

2014 3257 6459 9051 10447 11645 12895 14330 68084 155435

2015 3367 6371 8574 10446 11656 12952 14283 67649 151145

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt Totalt antal personer

2003 4915 9714 11767 13347 14349 15005 14775 83872 148126

2004 5519 10390 12431 13442 14394 14932 15171 86279 150782

2005 5906 10852 13124 13857 14196 14701 14977 87613 152635

2006 5766 10912 13168 14470 14573 14376 14667 87932 156584

2007 5599 11451 13553 14689 15121 14787 14331 89531 162057

2008 6397 11789 14527 14953 15566 15494 14573 93299 168954

2009 7020 12555 14756 15984 15661 15848 15474 97298 175533

2010 7334 12868 15492 15994 16552 15873 15776 99889 180108

2011 7103 12662 15742 17120 16856 16844 15842 102169 182473

2012 7357 12379 15936 17716 18145 17437 16865 105835 185005

2013 6907 12131 15144 17735 18750 18687 17460 106814 182525

2014 6935 11530 14932 16995 18790 19247 18789 107218 179347

2015 7005 11205 14060 16867 18112 19332 19479 106060 174163

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt Totalt antal personer

2003 4937 8022 8028 7878 7823 7882 8104 52674 85807

2004 5511 8323 8485 7958 7836 7823 7988 53924 87349

2005 5732 8902 8780 8359 7900 7912 7932 55517 89380

2006 5677 8809 9186 8509 8055 7877 7908 56021 91903

2007 5729 9183 9278 8910 8400 8060 7859 57419 94737

2008 6297 9620 9831 9178 8672 8255 8053 59906 98518

2009 6930 10174 10146 9662 8972 8577 8234 62695 101866

2010 6925 10074 10760 9946 9592 8913 8614 64824 104427

2011 6731 9885 10695 10641 9791 9527 8974 66244 104980

2012 6710 9452 10413 10627 10628 9760 9582 67172 104594

2013 6340 9228 10014 10337 10588 10665 9864 67036 102867

2014 6264 8518 9701 10001 10309 10643 10697 66133 100064

2015 6009 8158 8889 9542 10012 10330 10752 63692 96134

c

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt Tabell 9 beskriver hur foumlrdelningen av innehav av B-koumlrkort har sett ut hos maumln mellan aringren 2003-2015 i de olika kommungrupperna Tabellen visar antal procent av den svenska befolkningen i aringldrarna 18-24 aringr som innehar av B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Granskning av information fraringn tabell 10 A-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort minskar under aringren 2006-2013 dock aumlr den endast 2 procentenheters skillnad Aringr 2008-2012 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (49 ) Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att antalet 18 aringringar har oumlkat sitt koumlrkortstagande med 5 procentenheter under 2003-2015 De andra aringldersgrupperna varierar mellan aringren men aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 har dessa ett laumlgre procentuellt innehav av B-koumlrkort

B-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort har minskat mellan aringr 2006-2013 dock aumlr det houmlgst en skillnad paring 3 procentenheter Aringr 2007-2011 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (62 ) Antalet 18-aringringar mellan aringren 2003-2015 har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort med 8 procentenheter medan de andra aringldersgrupperna har minskat sitt koumlrkortsinnehav

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 21 43 52 57 61 63 64 52

2004 24 44 53 59 60 63 64 53

2005 22 44 53 59 61 62 65 52

2006 20 41 52 58 60 62 62 50

2007 20 41 51 56 59 61 62 50

2008 21 41 50 56 59 60 62 49

2009 22 41 50 55 58 59 60 49

2010 23 40 50 54 57 59 60 49

2011 22 40 49 54 57 59 60 49

2012 22 39 50 54 58 59 60 49

2013 23 39 49 55 57 60 60 50

2014 24 41 49 55 58 60 61 51

2015 26 42 51 54 57 59 61 51

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 32 57 66 70 74 75 76 65

2004 35 57 66 71 73 75 76 65

2005 35 58 66 70 73 74 76 65

2006 34 56 65 69 72 73 74 63

2007 33 56 64 68 71 72 73 62

2008 33 56 65 68 71 72 72 62

2009 36 55 64 69 69 71 72 62

2010 36 56 64 68 70 69 71 62

2011 35 55 64 68 70 71 70 62

2012 36 54 64 69 70 71 72 63

2013 36 55 62 68 71 71 72 63

2014 38 55 63 67 70 72 72 64

2015 40 56 63 68 69 71 73 64

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 40 66 72 75 78 79 81 69

2004 42 66 72 75 77 79 81 69

2005 42 64 72 75 76 78 80 68

2006 40 62 70 74 76 77 78 67

2007 39 63 69 73 75 76 77 66

2008 41 64 71 72 74 76 77 66

2009 44 63 70 73 73 75 77 67

2010 45 64 70 73 74 74 75 67

2011 45 63 70 73 74 75 75 67

2012 45 63 69 73 75 75 76 68

2013 46 63 69 71 74 76 76 68

2014 47 63 69 71 73 75 76 68

2015 48 63 69 70 72 74 75 68

d

C-grupp Haumlr aumlr det totala innehavet av B-koumlrkort mer stabilt men mellan aringren 2005-2012 sker en liten nedgaringng den houmlgsta skillnaden aumlr 3 procentenheter Aringr 2007-2008 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (66 ) Den stoumlrsta foumlraumlndringen i statistiken aumlr att antalet 18 aringringar har oumlkat sitt koumlrkortsinnehav med 8 procentenheter mellan aringr 2003-2015 De andra aringldersgrupperna har mellan denna tidpunkt minskat sitt koumlrkortsinnehav

Tabell 10 beskriver hur foumlrdelningen av innehav av B-koumlrkort har sett ut hos kvinnor mellan aringren 2003-2015 i de olika kommungrupperna Tabellen visar antal procent av den svenska befolkningen i aringldrarna 18-24 aringr som innehar av B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Granskning av information fraringn tabell 11 A-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort hos kvinnor minskar mellan aringren 2005-2012 det blir som stoumlrst ett dropp paring 3 procentenheter Men efter aringr 2012 oumlkar det totala koumlrkortsinnehavet och slutar paring 45 aringr 2015 vilket aumlr 4 procentenheters oumlkning fraringn aringr 2003 18 aringringarnas koumlrkortsinnehav oumlkar mest mellan aringr 2003-2015 med 8 procentenheter Aumlven alla andra aringldersgrupper oumlkar sina koumlrkortsinnehav mellan dessa aringr

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 11 29 39 45 49 52 54 41

2004 14 30 41 46 49 52 55 42

2005 13 31 41 46 49 51 55 41

2006 12 29 40 46 49 51 53 40

2007 11 29 40 45 49 51 53 40

2008 11 28 39 46 48 51 53 39

2009 13 28 39 44 49 50 52 39

2010 13 29 38 43 47 50 51 39

2011 14 29 39 44 46 50 52 40

2012 16 31 40 46 48 49 52 41

2013 17 32 41 46 49 51 52 42

2014 18 33 43 48 50 52 53 44

2015 19 34 43 48 51 53 55 45

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 24 48 57 62 66 68 69 57

2004 26 49 59 63 66 68 69 57

2005 27 49 59 64 66 68 70 57

2006 25 48 57 63 66 67 69 56

2007 23 47 57 62 66 66 67 55

2008 25 48 58 62 65 66 66 55

2009 28 48 57 62 63 65 67 55

2010 29 49 57 61 63 64 65 55

2011 29 49 58 61 63 65 65 56

2012 30 50 59 63 64 65 66 57

2013 32 51 59 64 66 66 66 59

2014 34 51 60 64 66 68 67 60

2015 36 53 60 65 66 68 69 61

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 32 58 64 68 71 73 75 61

2004 35 58 66 68 71 73 74 62

2005 35 59 65 70 71 72 75 62

2006 34 57 66 68 71 72 73 61

2007 33 57 65 68 70 72 73 61

2008 34 58 66 68 70 71 73 61

2009 38 58 66 68 69 71 72 62

2010 39 58 65 68 70 70 72 62

2011 41 59 66 68 69 71 72 63

2012 43 60 66 69 71 71 72 64

2013 44 61 67 69 71 72 73 65

2014 46 61 68 70 71 72 73 66

2015 46 62 67 70 71 72 73 66

e

B-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort minskar mellan aringren 2006-2012 det blir som stoumlrst en minskning med 2 procentenheter under denna period Totalt har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 57 till 61 Aringldersgruppen 18 aringr har oumlkat med hela 12 procentenheter under 2003-2015 de andra aringldersgrupperna har ocksaring oumlkat under denna period eller ligger kvar paring samma nivaring

C-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort aumlr som laumlgst under aringren 2006-2008 paring 61 efter aringr 2008 oumlkar innehavet och naringr 66 aringr 2014-2015 Koumlrkortsinnehavet oumlkar som mest foumlr aringldersgruppen 18 aringr daring denna oumlkar med 14 procentenheter mellan aringr 2003-2015 Under samma tidsperiod oumlkar aumlven innehavet av koumlrkort foumlr 19- 21 aringringar men faringr 23 och 24 aringringar minskar innehavet och foumlr 22 aringringar aumlr innehavet detsamma aringr 2003 som aringr 2015

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt

Tabell 11 visar hur den procentuella skillnaden av B-koumlrkort varierar inom varje inkomstgrupp mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 48 52 81 19 75 25 39 61 66 34 68 32

2004 49 51 82 18 79 21 40 60 66 34 72 28

2005 48 52 82 18 74 26 40 60 68 32 76 24

2006 45 55 80 20 83 17 38 62 66 34 78 22

2007 43 57 78 22 79 21 36 64 65 35 74 26

2008 42 58 75 25 81 19 35 65 63 37 72 28

2009 43 57 75 25 86 14 36 64 61 39 70 30

2010 42 58 75 25 86 14 35 65 61 39 72 28

2011 41 59 74 26 85 15 35 65 61 39 71 29

2012 41 59 74 26 85 15 35 65 62 38 75 25

2013 41 59 74 26 86 14 36 64 62 38 72 28

2014 41 59 74 26 87 13 37 63 63 37 77 23

2015 41 59 73 27 87 13 37 63 64 36 76 24

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 92 8 100 0 56 44 83 17 0 0

2004 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2005 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2006 62 38 91 9 96 4 54 46 84 16 100 0

2007 59 41 89 11 96 4 52 48 82 18 97 3

2008 58 42 88 12 95 5 52 48 81 19 80 20

2009 59 41 88 12 100 0 52 48 81 19 100 0

2010 59 41 89 11 96 4 52 48 81 19 86 14

2011 57 43 89 11 98 2 51 49 81 19 81 19

2012 58 42 89 11 97 3 52 48 81 19 89 11

2013 57 43 88 12 97 3 53 47 81 19 91 9

2014 58 42 88 12 97 3 53 47 82 18 91 9

2015 57 43 87 13 97 3 53 47 82 18 93 7

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 95 5 0 0 61 39 93 7 0 0

2004 65 35 96 4 0 0 61 39 94 6 0 0

2005 64 36 95 5 100 0 61 39 93 7 0 0

2006 60 40 94 6 100 0 59 41 93 7 100 0

2007 57 43 92 8 100 0 58 42 90 10 100 0

2008 57 43 91 9 100 0 57 43 90 10 100 0

2009 59 41 92 8 97 3 58 42 89 11 100 0

2010 59 41 93 7 100 0 58 42 89 11 100 0

2011 57 43 92 8 99 1 58 42 89 11 100 0

2012 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2013 58 42 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2014 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2015 55 45 91 9 100 0 58 42 89 11 100 0

f

Fraringn tabell 12 A-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten ej B-koumlrkort och fraringn och med aringr 2006 blir gapet stoumlrre Garingr fraringn ungefaumlr 50-50 till 40-60 foumlr innehav av B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet vilka innehar B-koumlrkort under alla aringren dock har andelen som ej har B-koumlrkort oumlkat i denna grupp fraringn och med aringr 2006 Ligger omkring 75-25 som innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Aringterigen an stor majoritet som innehar B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2008 har andelen som ej innehar B-koumlrkort oumlkat Omkring 85-15 som innehar B-koumlrkort i denna grupp

B-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten B-koumlrkort fraringn och med 2007 minskar gapet mellan Innehavare och ej innehavare av B-koumlrkort Ligger omkring 60-40 som innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren men fraringn och med aringr 2006 oumlkar nej-sidan Ligger omkring 90-10 foumlr innehavare av B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren aumlr mellan 95-100 under dessa aringr

C-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren innehar majoriteten av invaringnarna B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2007 minskar gapet aumlr i genomsnitt 60-40 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort aumlr omkring 100 varje aringr foumlrutom 2 aringr

A-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar ej B-koumlrkort denna oumlkar fraringn och med aringr 2006 och aumlr cirka 40-60 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och oumlkar fraringn och med aringr 2006 och ligger paring ca 60-40 vilka innehar koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och ligger omkring 70-30

B-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Liten majoritet har B-koumlrkort ett vaumlldigt litet gap mellan dessa tvaring grupper ca 53-47 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet har B-Koumlrkort minskar dock lite fraringn och med aringr 2007 Ungefaumlr 80-20 vilka innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoritet har B-koumlrkort varierar mellan aringren men fraringn och med aringr 2012 har ungefaumlr 90 B-koumlrkort

C-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort men minskar dock fraringn och med aringr 2005 Innehavet av B-koumlrkort ligger omkring 60-40 Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort fraringn och med aringr 2007 sker en liten minskning 90-10 innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Fraringn och med aringr 2006 innehar 100 B-koumlrkort

g

Tabell 12 visar hur procentfoumlrdelningen ser ut under varje aringr mellan inkomstgrupperna foumlr maumln och kvinnor mellan aringr 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 43 46 9 2 0 0 37 57 3 2 0 0

2004 44 45 9 2 0 0 38 57 3 2 0 0

2005 42 46 10 2 0 0 37 57 4 2 0 0

2006 39 47 11 3 0 0 35 57 5 3 0 0

2007 34 46 15 4 0 0 32 56 8 4 0 0

2008 33 45 16 5 0 0 30 55 9 5 0 0

2009 34 46 15 5 0 0 30 55 9 6 0 0

2010 33 46 15 5 0 0 29 55 10 6 0 0

2011 31 45 17 6 1 0 28 53 11 7 0 0

2012 30 44 18 6 1 0 28 51 13 8 0 0

2013 31 44 18 6 1 0 28 49 14 8 0 0

2014 30 42 19 7 1 0 28 47 15 9 0 0

2015 28 41 21 8 2 0 26 45 18 10 1 0

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 31 11 1 0 0 54 43 2 0 0 0

2004 57 30 12 1 0 0 55 42 3 0 0 0

2005 56 30 13 1 0 0 54 42 3 1 0 0

2006 51 32 15 2 0 0 51 43 5 1 0 0

2007 45 32 20 3 0 0 47 43 8 2 0 0

2008 43 31 22 3 0 0 45 42 10 2 0 0

2009 46 32 19 3 0 0 46 42 10 2 0 0

2010 46 32 20 2 0 0 45 42 11 3 0 0

2011 42 31 23 3 0 0 43 41 13 3 0 0

2012 41 30 24 3 1 0 43 39 15 3 0 0

2013 41 31 24 3 1 0 42 38 16 4 0 0

2014 40 29 26 3 1 0 41 36 18 4 0 0

2015 38 28 28 4 2 0 38 34 22 5 0 0

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 30 12 1 0 0 59 38 2 0 0 0

2004 56 30 13 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2005 54 31 15 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2006 49 32 18 1 0 0 56 39 5 0 0 0

2007 43 32 23 2 0 0 52 38 9 1 0 0

2008 41 31 25 3 0 0 50 38 11 1 0 0

2009 45 31 22 2 0 0 51 37 11 1 0 0

2010 45 31 22 2 0 0 50 36 12 1 0 0

2011 41 30 26 2 0 0 48 35 15 2 0 0

2012 40 30 27 2 1 0 48 34 17 2 0 0

2013 40 30 27 2 1 0 47 32 18 2 0 0

2014 39 29 28 2 1 0 45 31 21 3 0 0

2015 36 29 30 3 2 0 41 30 25 3 0 0

h

Bilaga 4- Inkomst procentuell

Figur 23 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr maumln under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

i

Figur 24 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr kvinnor under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

b

Tabell 8 visar hur maringnga kvinnor som innehar B-koumlrkort under perioden 2003-2015 i de tre olika kommungrupperna (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt Totalt antal personer

2003 1854 4609 6366 7580 8808 10106 10925 50248 123268

2004 2257 5069 6766 7719 8652 9862 11250 51575 123994

2005 2331 5313 7133 7933 8731 9660 10946 52047 125510

2006 2240 5275 7288 8437 8966 9765 10749 52720 130317

2007 2123 5485 7423 8586 9473 9930 10818 53838 135418

2008 2355 5638 7771 8900 9677 10483 11161 55985 141916

2009 2716 6004 7990 9245 10031 10728 11598 58312 148088

2010 2752 6138 8485 9344 10323 11061 11764 59867 152592

2011 2900 6125 8594 10113 10442 11464 12142 61780 155509

2012 3162 6470 8642 10210 11479 11770 12874 64607 156771

2013 3159 6606 8870 10225 11463 12754 13134 66211 157286

2014 3257 6459 9051 10447 11645 12895 14330 68084 155435

2015 3367 6371 8574 10446 11656 12952 14283 67649 151145

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt Totalt antal personer

2003 4915 9714 11767 13347 14349 15005 14775 83872 148126

2004 5519 10390 12431 13442 14394 14932 15171 86279 150782

2005 5906 10852 13124 13857 14196 14701 14977 87613 152635

2006 5766 10912 13168 14470 14573 14376 14667 87932 156584

2007 5599 11451 13553 14689 15121 14787 14331 89531 162057

2008 6397 11789 14527 14953 15566 15494 14573 93299 168954

2009 7020 12555 14756 15984 15661 15848 15474 97298 175533

2010 7334 12868 15492 15994 16552 15873 15776 99889 180108

2011 7103 12662 15742 17120 16856 16844 15842 102169 182473

2012 7357 12379 15936 17716 18145 17437 16865 105835 185005

2013 6907 12131 15144 17735 18750 18687 17460 106814 182525

2014 6935 11530 14932 16995 18790 19247 18789 107218 179347

2015 7005 11205 14060 16867 18112 19332 19479 106060 174163

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt Totalt antal personer

2003 4937 8022 8028 7878 7823 7882 8104 52674 85807

2004 5511 8323 8485 7958 7836 7823 7988 53924 87349

2005 5732 8902 8780 8359 7900 7912 7932 55517 89380

2006 5677 8809 9186 8509 8055 7877 7908 56021 91903

2007 5729 9183 9278 8910 8400 8060 7859 57419 94737

2008 6297 9620 9831 9178 8672 8255 8053 59906 98518

2009 6930 10174 10146 9662 8972 8577 8234 62695 101866

2010 6925 10074 10760 9946 9592 8913 8614 64824 104427

2011 6731 9885 10695 10641 9791 9527 8974 66244 104980

2012 6710 9452 10413 10627 10628 9760 9582 67172 104594

2013 6340 9228 10014 10337 10588 10665 9864 67036 102867

2014 6264 8518 9701 10001 10309 10643 10697 66133 100064

2015 6009 8158 8889 9542 10012 10330 10752 63692 96134

c

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt Tabell 9 beskriver hur foumlrdelningen av innehav av B-koumlrkort har sett ut hos maumln mellan aringren 2003-2015 i de olika kommungrupperna Tabellen visar antal procent av den svenska befolkningen i aringldrarna 18-24 aringr som innehar av B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Granskning av information fraringn tabell 10 A-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort minskar under aringren 2006-2013 dock aumlr den endast 2 procentenheters skillnad Aringr 2008-2012 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (49 ) Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att antalet 18 aringringar har oumlkat sitt koumlrkortstagande med 5 procentenheter under 2003-2015 De andra aringldersgrupperna varierar mellan aringren men aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 har dessa ett laumlgre procentuellt innehav av B-koumlrkort

B-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort har minskat mellan aringr 2006-2013 dock aumlr det houmlgst en skillnad paring 3 procentenheter Aringr 2007-2011 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (62 ) Antalet 18-aringringar mellan aringren 2003-2015 har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort med 8 procentenheter medan de andra aringldersgrupperna har minskat sitt koumlrkortsinnehav

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 21 43 52 57 61 63 64 52

2004 24 44 53 59 60 63 64 53

2005 22 44 53 59 61 62 65 52

2006 20 41 52 58 60 62 62 50

2007 20 41 51 56 59 61 62 50

2008 21 41 50 56 59 60 62 49

2009 22 41 50 55 58 59 60 49

2010 23 40 50 54 57 59 60 49

2011 22 40 49 54 57 59 60 49

2012 22 39 50 54 58 59 60 49

2013 23 39 49 55 57 60 60 50

2014 24 41 49 55 58 60 61 51

2015 26 42 51 54 57 59 61 51

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 32 57 66 70 74 75 76 65

2004 35 57 66 71 73 75 76 65

2005 35 58 66 70 73 74 76 65

2006 34 56 65 69 72 73 74 63

2007 33 56 64 68 71 72 73 62

2008 33 56 65 68 71 72 72 62

2009 36 55 64 69 69 71 72 62

2010 36 56 64 68 70 69 71 62

2011 35 55 64 68 70 71 70 62

2012 36 54 64 69 70 71 72 63

2013 36 55 62 68 71 71 72 63

2014 38 55 63 67 70 72 72 64

2015 40 56 63 68 69 71 73 64

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 40 66 72 75 78 79 81 69

2004 42 66 72 75 77 79 81 69

2005 42 64 72 75 76 78 80 68

2006 40 62 70 74 76 77 78 67

2007 39 63 69 73 75 76 77 66

2008 41 64 71 72 74 76 77 66

2009 44 63 70 73 73 75 77 67

2010 45 64 70 73 74 74 75 67

2011 45 63 70 73 74 75 75 67

2012 45 63 69 73 75 75 76 68

2013 46 63 69 71 74 76 76 68

2014 47 63 69 71 73 75 76 68

2015 48 63 69 70 72 74 75 68

d

C-grupp Haumlr aumlr det totala innehavet av B-koumlrkort mer stabilt men mellan aringren 2005-2012 sker en liten nedgaringng den houmlgsta skillnaden aumlr 3 procentenheter Aringr 2007-2008 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (66 ) Den stoumlrsta foumlraumlndringen i statistiken aumlr att antalet 18 aringringar har oumlkat sitt koumlrkortsinnehav med 8 procentenheter mellan aringr 2003-2015 De andra aringldersgrupperna har mellan denna tidpunkt minskat sitt koumlrkortsinnehav

Tabell 10 beskriver hur foumlrdelningen av innehav av B-koumlrkort har sett ut hos kvinnor mellan aringren 2003-2015 i de olika kommungrupperna Tabellen visar antal procent av den svenska befolkningen i aringldrarna 18-24 aringr som innehar av B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Granskning av information fraringn tabell 11 A-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort hos kvinnor minskar mellan aringren 2005-2012 det blir som stoumlrst ett dropp paring 3 procentenheter Men efter aringr 2012 oumlkar det totala koumlrkortsinnehavet och slutar paring 45 aringr 2015 vilket aumlr 4 procentenheters oumlkning fraringn aringr 2003 18 aringringarnas koumlrkortsinnehav oumlkar mest mellan aringr 2003-2015 med 8 procentenheter Aumlven alla andra aringldersgrupper oumlkar sina koumlrkortsinnehav mellan dessa aringr

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 11 29 39 45 49 52 54 41

2004 14 30 41 46 49 52 55 42

2005 13 31 41 46 49 51 55 41

2006 12 29 40 46 49 51 53 40

2007 11 29 40 45 49 51 53 40

2008 11 28 39 46 48 51 53 39

2009 13 28 39 44 49 50 52 39

2010 13 29 38 43 47 50 51 39

2011 14 29 39 44 46 50 52 40

2012 16 31 40 46 48 49 52 41

2013 17 32 41 46 49 51 52 42

2014 18 33 43 48 50 52 53 44

2015 19 34 43 48 51 53 55 45

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 24 48 57 62 66 68 69 57

2004 26 49 59 63 66 68 69 57

2005 27 49 59 64 66 68 70 57

2006 25 48 57 63 66 67 69 56

2007 23 47 57 62 66 66 67 55

2008 25 48 58 62 65 66 66 55

2009 28 48 57 62 63 65 67 55

2010 29 49 57 61 63 64 65 55

2011 29 49 58 61 63 65 65 56

2012 30 50 59 63 64 65 66 57

2013 32 51 59 64 66 66 66 59

2014 34 51 60 64 66 68 67 60

2015 36 53 60 65 66 68 69 61

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 32 58 64 68 71 73 75 61

2004 35 58 66 68 71 73 74 62

2005 35 59 65 70 71 72 75 62

2006 34 57 66 68 71 72 73 61

2007 33 57 65 68 70 72 73 61

2008 34 58 66 68 70 71 73 61

2009 38 58 66 68 69 71 72 62

2010 39 58 65 68 70 70 72 62

2011 41 59 66 68 69 71 72 63

2012 43 60 66 69 71 71 72 64

2013 44 61 67 69 71 72 73 65

2014 46 61 68 70 71 72 73 66

2015 46 62 67 70 71 72 73 66

e

B-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort minskar mellan aringren 2006-2012 det blir som stoumlrst en minskning med 2 procentenheter under denna period Totalt har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 57 till 61 Aringldersgruppen 18 aringr har oumlkat med hela 12 procentenheter under 2003-2015 de andra aringldersgrupperna har ocksaring oumlkat under denna period eller ligger kvar paring samma nivaring

C-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort aumlr som laumlgst under aringren 2006-2008 paring 61 efter aringr 2008 oumlkar innehavet och naringr 66 aringr 2014-2015 Koumlrkortsinnehavet oumlkar som mest foumlr aringldersgruppen 18 aringr daring denna oumlkar med 14 procentenheter mellan aringr 2003-2015 Under samma tidsperiod oumlkar aumlven innehavet av koumlrkort foumlr 19- 21 aringringar men faringr 23 och 24 aringringar minskar innehavet och foumlr 22 aringringar aumlr innehavet detsamma aringr 2003 som aringr 2015

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt

Tabell 11 visar hur den procentuella skillnaden av B-koumlrkort varierar inom varje inkomstgrupp mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 48 52 81 19 75 25 39 61 66 34 68 32

2004 49 51 82 18 79 21 40 60 66 34 72 28

2005 48 52 82 18 74 26 40 60 68 32 76 24

2006 45 55 80 20 83 17 38 62 66 34 78 22

2007 43 57 78 22 79 21 36 64 65 35 74 26

2008 42 58 75 25 81 19 35 65 63 37 72 28

2009 43 57 75 25 86 14 36 64 61 39 70 30

2010 42 58 75 25 86 14 35 65 61 39 72 28

2011 41 59 74 26 85 15 35 65 61 39 71 29

2012 41 59 74 26 85 15 35 65 62 38 75 25

2013 41 59 74 26 86 14 36 64 62 38 72 28

2014 41 59 74 26 87 13 37 63 63 37 77 23

2015 41 59 73 27 87 13 37 63 64 36 76 24

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 92 8 100 0 56 44 83 17 0 0

2004 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2005 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2006 62 38 91 9 96 4 54 46 84 16 100 0

2007 59 41 89 11 96 4 52 48 82 18 97 3

2008 58 42 88 12 95 5 52 48 81 19 80 20

2009 59 41 88 12 100 0 52 48 81 19 100 0

2010 59 41 89 11 96 4 52 48 81 19 86 14

2011 57 43 89 11 98 2 51 49 81 19 81 19

2012 58 42 89 11 97 3 52 48 81 19 89 11

2013 57 43 88 12 97 3 53 47 81 19 91 9

2014 58 42 88 12 97 3 53 47 82 18 91 9

2015 57 43 87 13 97 3 53 47 82 18 93 7

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 95 5 0 0 61 39 93 7 0 0

2004 65 35 96 4 0 0 61 39 94 6 0 0

2005 64 36 95 5 100 0 61 39 93 7 0 0

2006 60 40 94 6 100 0 59 41 93 7 100 0

2007 57 43 92 8 100 0 58 42 90 10 100 0

2008 57 43 91 9 100 0 57 43 90 10 100 0

2009 59 41 92 8 97 3 58 42 89 11 100 0

2010 59 41 93 7 100 0 58 42 89 11 100 0

2011 57 43 92 8 99 1 58 42 89 11 100 0

2012 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2013 58 42 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2014 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2015 55 45 91 9 100 0 58 42 89 11 100 0

f

Fraringn tabell 12 A-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten ej B-koumlrkort och fraringn och med aringr 2006 blir gapet stoumlrre Garingr fraringn ungefaumlr 50-50 till 40-60 foumlr innehav av B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet vilka innehar B-koumlrkort under alla aringren dock har andelen som ej har B-koumlrkort oumlkat i denna grupp fraringn och med aringr 2006 Ligger omkring 75-25 som innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Aringterigen an stor majoritet som innehar B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2008 har andelen som ej innehar B-koumlrkort oumlkat Omkring 85-15 som innehar B-koumlrkort i denna grupp

B-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten B-koumlrkort fraringn och med 2007 minskar gapet mellan Innehavare och ej innehavare av B-koumlrkort Ligger omkring 60-40 som innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren men fraringn och med aringr 2006 oumlkar nej-sidan Ligger omkring 90-10 foumlr innehavare av B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren aumlr mellan 95-100 under dessa aringr

C-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren innehar majoriteten av invaringnarna B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2007 minskar gapet aumlr i genomsnitt 60-40 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort aumlr omkring 100 varje aringr foumlrutom 2 aringr

A-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar ej B-koumlrkort denna oumlkar fraringn och med aringr 2006 och aumlr cirka 40-60 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och oumlkar fraringn och med aringr 2006 och ligger paring ca 60-40 vilka innehar koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och ligger omkring 70-30

B-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Liten majoritet har B-koumlrkort ett vaumlldigt litet gap mellan dessa tvaring grupper ca 53-47 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet har B-Koumlrkort minskar dock lite fraringn och med aringr 2007 Ungefaumlr 80-20 vilka innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoritet har B-koumlrkort varierar mellan aringren men fraringn och med aringr 2012 har ungefaumlr 90 B-koumlrkort

C-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort men minskar dock fraringn och med aringr 2005 Innehavet av B-koumlrkort ligger omkring 60-40 Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort fraringn och med aringr 2007 sker en liten minskning 90-10 innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Fraringn och med aringr 2006 innehar 100 B-koumlrkort

g

Tabell 12 visar hur procentfoumlrdelningen ser ut under varje aringr mellan inkomstgrupperna foumlr maumln och kvinnor mellan aringr 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 43 46 9 2 0 0 37 57 3 2 0 0

2004 44 45 9 2 0 0 38 57 3 2 0 0

2005 42 46 10 2 0 0 37 57 4 2 0 0

2006 39 47 11 3 0 0 35 57 5 3 0 0

2007 34 46 15 4 0 0 32 56 8 4 0 0

2008 33 45 16 5 0 0 30 55 9 5 0 0

2009 34 46 15 5 0 0 30 55 9 6 0 0

2010 33 46 15 5 0 0 29 55 10 6 0 0

2011 31 45 17 6 1 0 28 53 11 7 0 0

2012 30 44 18 6 1 0 28 51 13 8 0 0

2013 31 44 18 6 1 0 28 49 14 8 0 0

2014 30 42 19 7 1 0 28 47 15 9 0 0

2015 28 41 21 8 2 0 26 45 18 10 1 0

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 31 11 1 0 0 54 43 2 0 0 0

2004 57 30 12 1 0 0 55 42 3 0 0 0

2005 56 30 13 1 0 0 54 42 3 1 0 0

2006 51 32 15 2 0 0 51 43 5 1 0 0

2007 45 32 20 3 0 0 47 43 8 2 0 0

2008 43 31 22 3 0 0 45 42 10 2 0 0

2009 46 32 19 3 0 0 46 42 10 2 0 0

2010 46 32 20 2 0 0 45 42 11 3 0 0

2011 42 31 23 3 0 0 43 41 13 3 0 0

2012 41 30 24 3 1 0 43 39 15 3 0 0

2013 41 31 24 3 1 0 42 38 16 4 0 0

2014 40 29 26 3 1 0 41 36 18 4 0 0

2015 38 28 28 4 2 0 38 34 22 5 0 0

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 30 12 1 0 0 59 38 2 0 0 0

2004 56 30 13 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2005 54 31 15 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2006 49 32 18 1 0 0 56 39 5 0 0 0

2007 43 32 23 2 0 0 52 38 9 1 0 0

2008 41 31 25 3 0 0 50 38 11 1 0 0

2009 45 31 22 2 0 0 51 37 11 1 0 0

2010 45 31 22 2 0 0 50 36 12 1 0 0

2011 41 30 26 2 0 0 48 35 15 2 0 0

2012 40 30 27 2 1 0 48 34 17 2 0 0

2013 40 30 27 2 1 0 47 32 18 2 0 0

2014 39 29 28 2 1 0 45 31 21 3 0 0

2015 36 29 30 3 2 0 41 30 25 3 0 0

h

Bilaga 4- Inkomst procentuell

Figur 23 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr maumln under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

i

Figur 24 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr kvinnor under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

c

Bilaga 2- Koumlrkortsinnehav procentuellt Tabell 9 beskriver hur foumlrdelningen av innehav av B-koumlrkort har sett ut hos maumln mellan aringren 2003-2015 i de olika kommungrupperna Tabellen visar antal procent av den svenska befolkningen i aringldrarna 18-24 aringr som innehar av B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Granskning av information fraringn tabell 10 A-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort minskar under aringren 2006-2013 dock aumlr den endast 2 procentenheters skillnad Aringr 2008-2012 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (49 ) Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att antalet 18 aringringar har oumlkat sitt koumlrkortstagande med 5 procentenheter under 2003-2015 De andra aringldersgrupperna varierar mellan aringren men aringr 2015 i jaumlmfoumlrelse med aringr 2003 har dessa ett laumlgre procentuellt innehav av B-koumlrkort

B-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort har minskat mellan aringr 2006-2013 dock aumlr det houmlgst en skillnad paring 3 procentenheter Aringr 2007-2011 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (62 ) Antalet 18-aringringar mellan aringren 2003-2015 har oumlkat sitt innehav av B-koumlrkort med 8 procentenheter medan de andra aringldersgrupperna har minskat sitt koumlrkortsinnehav

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 21 43 52 57 61 63 64 52

2004 24 44 53 59 60 63 64 53

2005 22 44 53 59 61 62 65 52

2006 20 41 52 58 60 62 62 50

2007 20 41 51 56 59 61 62 50

2008 21 41 50 56 59 60 62 49

2009 22 41 50 55 58 59 60 49

2010 23 40 50 54 57 59 60 49

2011 22 40 49 54 57 59 60 49

2012 22 39 50 54 58 59 60 49

2013 23 39 49 55 57 60 60 50

2014 24 41 49 55 58 60 61 51

2015 26 42 51 54 57 59 61 51

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 32 57 66 70 74 75 76 65

2004 35 57 66 71 73 75 76 65

2005 35 58 66 70 73 74 76 65

2006 34 56 65 69 72 73 74 63

2007 33 56 64 68 71 72 73 62

2008 33 56 65 68 71 72 72 62

2009 36 55 64 69 69 71 72 62

2010 36 56 64 68 70 69 71 62

2011 35 55 64 68 70 71 70 62

2012 36 54 64 69 70 71 72 63

2013 36 55 62 68 71 71 72 63

2014 38 55 63 67 70 72 72 64

2015 40 56 63 68 69 71 73 64

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 40 66 72 75 78 79 81 69

2004 42 66 72 75 77 79 81 69

2005 42 64 72 75 76 78 80 68

2006 40 62 70 74 76 77 78 67

2007 39 63 69 73 75 76 77 66

2008 41 64 71 72 74 76 77 66

2009 44 63 70 73 73 75 77 67

2010 45 64 70 73 74 74 75 67

2011 45 63 70 73 74 75 75 67

2012 45 63 69 73 75 75 76 68

2013 46 63 69 71 74 76 76 68

2014 47 63 69 71 73 75 76 68

2015 48 63 69 70 72 74 75 68

d

C-grupp Haumlr aumlr det totala innehavet av B-koumlrkort mer stabilt men mellan aringren 2005-2012 sker en liten nedgaringng den houmlgsta skillnaden aumlr 3 procentenheter Aringr 2007-2008 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (66 ) Den stoumlrsta foumlraumlndringen i statistiken aumlr att antalet 18 aringringar har oumlkat sitt koumlrkortsinnehav med 8 procentenheter mellan aringr 2003-2015 De andra aringldersgrupperna har mellan denna tidpunkt minskat sitt koumlrkortsinnehav

Tabell 10 beskriver hur foumlrdelningen av innehav av B-koumlrkort har sett ut hos kvinnor mellan aringren 2003-2015 i de olika kommungrupperna Tabellen visar antal procent av den svenska befolkningen i aringldrarna 18-24 aringr som innehar av B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Granskning av information fraringn tabell 11 A-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort hos kvinnor minskar mellan aringren 2005-2012 det blir som stoumlrst ett dropp paring 3 procentenheter Men efter aringr 2012 oumlkar det totala koumlrkortsinnehavet och slutar paring 45 aringr 2015 vilket aumlr 4 procentenheters oumlkning fraringn aringr 2003 18 aringringarnas koumlrkortsinnehav oumlkar mest mellan aringr 2003-2015 med 8 procentenheter Aumlven alla andra aringldersgrupper oumlkar sina koumlrkortsinnehav mellan dessa aringr

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 11 29 39 45 49 52 54 41

2004 14 30 41 46 49 52 55 42

2005 13 31 41 46 49 51 55 41

2006 12 29 40 46 49 51 53 40

2007 11 29 40 45 49 51 53 40

2008 11 28 39 46 48 51 53 39

2009 13 28 39 44 49 50 52 39

2010 13 29 38 43 47 50 51 39

2011 14 29 39 44 46 50 52 40

2012 16 31 40 46 48 49 52 41

2013 17 32 41 46 49 51 52 42

2014 18 33 43 48 50 52 53 44

2015 19 34 43 48 51 53 55 45

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 24 48 57 62 66 68 69 57

2004 26 49 59 63 66 68 69 57

2005 27 49 59 64 66 68 70 57

2006 25 48 57 63 66 67 69 56

2007 23 47 57 62 66 66 67 55

2008 25 48 58 62 65 66 66 55

2009 28 48 57 62 63 65 67 55

2010 29 49 57 61 63 64 65 55

2011 29 49 58 61 63 65 65 56

2012 30 50 59 63 64 65 66 57

2013 32 51 59 64 66 66 66 59

2014 34 51 60 64 66 68 67 60

2015 36 53 60 65 66 68 69 61

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 32 58 64 68 71 73 75 61

2004 35 58 66 68 71 73 74 62

2005 35 59 65 70 71 72 75 62

2006 34 57 66 68 71 72 73 61

2007 33 57 65 68 70 72 73 61

2008 34 58 66 68 70 71 73 61

2009 38 58 66 68 69 71 72 62

2010 39 58 65 68 70 70 72 62

2011 41 59 66 68 69 71 72 63

2012 43 60 66 69 71 71 72 64

2013 44 61 67 69 71 72 73 65

2014 46 61 68 70 71 72 73 66

2015 46 62 67 70 71 72 73 66

e

B-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort minskar mellan aringren 2006-2012 det blir som stoumlrst en minskning med 2 procentenheter under denna period Totalt har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 57 till 61 Aringldersgruppen 18 aringr har oumlkat med hela 12 procentenheter under 2003-2015 de andra aringldersgrupperna har ocksaring oumlkat under denna period eller ligger kvar paring samma nivaring

C-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort aumlr som laumlgst under aringren 2006-2008 paring 61 efter aringr 2008 oumlkar innehavet och naringr 66 aringr 2014-2015 Koumlrkortsinnehavet oumlkar som mest foumlr aringldersgruppen 18 aringr daring denna oumlkar med 14 procentenheter mellan aringr 2003-2015 Under samma tidsperiod oumlkar aumlven innehavet av koumlrkort foumlr 19- 21 aringringar men faringr 23 och 24 aringringar minskar innehavet och foumlr 22 aringringar aumlr innehavet detsamma aringr 2003 som aringr 2015

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt

Tabell 11 visar hur den procentuella skillnaden av B-koumlrkort varierar inom varje inkomstgrupp mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 48 52 81 19 75 25 39 61 66 34 68 32

2004 49 51 82 18 79 21 40 60 66 34 72 28

2005 48 52 82 18 74 26 40 60 68 32 76 24

2006 45 55 80 20 83 17 38 62 66 34 78 22

2007 43 57 78 22 79 21 36 64 65 35 74 26

2008 42 58 75 25 81 19 35 65 63 37 72 28

2009 43 57 75 25 86 14 36 64 61 39 70 30

2010 42 58 75 25 86 14 35 65 61 39 72 28

2011 41 59 74 26 85 15 35 65 61 39 71 29

2012 41 59 74 26 85 15 35 65 62 38 75 25

2013 41 59 74 26 86 14 36 64 62 38 72 28

2014 41 59 74 26 87 13 37 63 63 37 77 23

2015 41 59 73 27 87 13 37 63 64 36 76 24

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 92 8 100 0 56 44 83 17 0 0

2004 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2005 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2006 62 38 91 9 96 4 54 46 84 16 100 0

2007 59 41 89 11 96 4 52 48 82 18 97 3

2008 58 42 88 12 95 5 52 48 81 19 80 20

2009 59 41 88 12 100 0 52 48 81 19 100 0

2010 59 41 89 11 96 4 52 48 81 19 86 14

2011 57 43 89 11 98 2 51 49 81 19 81 19

2012 58 42 89 11 97 3 52 48 81 19 89 11

2013 57 43 88 12 97 3 53 47 81 19 91 9

2014 58 42 88 12 97 3 53 47 82 18 91 9

2015 57 43 87 13 97 3 53 47 82 18 93 7

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 95 5 0 0 61 39 93 7 0 0

2004 65 35 96 4 0 0 61 39 94 6 0 0

2005 64 36 95 5 100 0 61 39 93 7 0 0

2006 60 40 94 6 100 0 59 41 93 7 100 0

2007 57 43 92 8 100 0 58 42 90 10 100 0

2008 57 43 91 9 100 0 57 43 90 10 100 0

2009 59 41 92 8 97 3 58 42 89 11 100 0

2010 59 41 93 7 100 0 58 42 89 11 100 0

2011 57 43 92 8 99 1 58 42 89 11 100 0

2012 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2013 58 42 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2014 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2015 55 45 91 9 100 0 58 42 89 11 100 0

f

Fraringn tabell 12 A-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten ej B-koumlrkort och fraringn och med aringr 2006 blir gapet stoumlrre Garingr fraringn ungefaumlr 50-50 till 40-60 foumlr innehav av B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet vilka innehar B-koumlrkort under alla aringren dock har andelen som ej har B-koumlrkort oumlkat i denna grupp fraringn och med aringr 2006 Ligger omkring 75-25 som innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Aringterigen an stor majoritet som innehar B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2008 har andelen som ej innehar B-koumlrkort oumlkat Omkring 85-15 som innehar B-koumlrkort i denna grupp

B-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten B-koumlrkort fraringn och med 2007 minskar gapet mellan Innehavare och ej innehavare av B-koumlrkort Ligger omkring 60-40 som innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren men fraringn och med aringr 2006 oumlkar nej-sidan Ligger omkring 90-10 foumlr innehavare av B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren aumlr mellan 95-100 under dessa aringr

C-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren innehar majoriteten av invaringnarna B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2007 minskar gapet aumlr i genomsnitt 60-40 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort aumlr omkring 100 varje aringr foumlrutom 2 aringr

A-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar ej B-koumlrkort denna oumlkar fraringn och med aringr 2006 och aumlr cirka 40-60 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och oumlkar fraringn och med aringr 2006 och ligger paring ca 60-40 vilka innehar koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och ligger omkring 70-30

B-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Liten majoritet har B-koumlrkort ett vaumlldigt litet gap mellan dessa tvaring grupper ca 53-47 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet har B-Koumlrkort minskar dock lite fraringn och med aringr 2007 Ungefaumlr 80-20 vilka innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoritet har B-koumlrkort varierar mellan aringren men fraringn och med aringr 2012 har ungefaumlr 90 B-koumlrkort

C-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort men minskar dock fraringn och med aringr 2005 Innehavet av B-koumlrkort ligger omkring 60-40 Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort fraringn och med aringr 2007 sker en liten minskning 90-10 innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Fraringn och med aringr 2006 innehar 100 B-koumlrkort

g

Tabell 12 visar hur procentfoumlrdelningen ser ut under varje aringr mellan inkomstgrupperna foumlr maumln och kvinnor mellan aringr 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 43 46 9 2 0 0 37 57 3 2 0 0

2004 44 45 9 2 0 0 38 57 3 2 0 0

2005 42 46 10 2 0 0 37 57 4 2 0 0

2006 39 47 11 3 0 0 35 57 5 3 0 0

2007 34 46 15 4 0 0 32 56 8 4 0 0

2008 33 45 16 5 0 0 30 55 9 5 0 0

2009 34 46 15 5 0 0 30 55 9 6 0 0

2010 33 46 15 5 0 0 29 55 10 6 0 0

2011 31 45 17 6 1 0 28 53 11 7 0 0

2012 30 44 18 6 1 0 28 51 13 8 0 0

2013 31 44 18 6 1 0 28 49 14 8 0 0

2014 30 42 19 7 1 0 28 47 15 9 0 0

2015 28 41 21 8 2 0 26 45 18 10 1 0

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 31 11 1 0 0 54 43 2 0 0 0

2004 57 30 12 1 0 0 55 42 3 0 0 0

2005 56 30 13 1 0 0 54 42 3 1 0 0

2006 51 32 15 2 0 0 51 43 5 1 0 0

2007 45 32 20 3 0 0 47 43 8 2 0 0

2008 43 31 22 3 0 0 45 42 10 2 0 0

2009 46 32 19 3 0 0 46 42 10 2 0 0

2010 46 32 20 2 0 0 45 42 11 3 0 0

2011 42 31 23 3 0 0 43 41 13 3 0 0

2012 41 30 24 3 1 0 43 39 15 3 0 0

2013 41 31 24 3 1 0 42 38 16 4 0 0

2014 40 29 26 3 1 0 41 36 18 4 0 0

2015 38 28 28 4 2 0 38 34 22 5 0 0

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 30 12 1 0 0 59 38 2 0 0 0

2004 56 30 13 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2005 54 31 15 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2006 49 32 18 1 0 0 56 39 5 0 0 0

2007 43 32 23 2 0 0 52 38 9 1 0 0

2008 41 31 25 3 0 0 50 38 11 1 0 0

2009 45 31 22 2 0 0 51 37 11 1 0 0

2010 45 31 22 2 0 0 50 36 12 1 0 0

2011 41 30 26 2 0 0 48 35 15 2 0 0

2012 40 30 27 2 1 0 48 34 17 2 0 0

2013 40 30 27 2 1 0 47 32 18 2 0 0

2014 39 29 28 2 1 0 45 31 21 3 0 0

2015 36 29 30 3 2 0 41 30 25 3 0 0

h

Bilaga 4- Inkomst procentuell

Figur 23 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr maumln under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

i

Figur 24 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr kvinnor under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

d

C-grupp Haumlr aumlr det totala innehavet av B-koumlrkort mer stabilt men mellan aringren 2005-2012 sker en liten nedgaringng den houmlgsta skillnaden aumlr 3 procentenheter Aringr 2007-2008 aumlr det laumlgsta procentuella innehavet av B-koumlrkort (66 ) Den stoumlrsta foumlraumlndringen i statistiken aumlr att antalet 18 aringringar har oumlkat sitt koumlrkortsinnehav med 8 procentenheter mellan aringr 2003-2015 De andra aringldersgrupperna har mellan denna tidpunkt minskat sitt koumlrkortsinnehav

Tabell 10 beskriver hur foumlrdelningen av innehav av B-koumlrkort har sett ut hos kvinnor mellan aringren 2003-2015 i de olika kommungrupperna Tabellen visar antal procent av den svenska befolkningen i aringldrarna 18-24 aringr som innehar av B-koumlrkort (Statistiska Centralbyraringn 2017c)

Granskning av information fraringn tabell 11 A-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort hos kvinnor minskar mellan aringren 2005-2012 det blir som stoumlrst ett dropp paring 3 procentenheter Men efter aringr 2012 oumlkar det totala koumlrkortsinnehavet och slutar paring 45 aringr 2015 vilket aumlr 4 procentenheters oumlkning fraringn aringr 2003 18 aringringarnas koumlrkortsinnehav oumlkar mest mellan aringr 2003-2015 med 8 procentenheter Aumlven alla andra aringldersgrupper oumlkar sina koumlrkortsinnehav mellan dessa aringr

A-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 11 29 39 45 49 52 54 41

2004 14 30 41 46 49 52 55 42

2005 13 31 41 46 49 51 55 41

2006 12 29 40 46 49 51 53 40

2007 11 29 40 45 49 51 53 40

2008 11 28 39 46 48 51 53 39

2009 13 28 39 44 49 50 52 39

2010 13 29 38 43 47 50 51 39

2011 14 29 39 44 46 50 52 40

2012 16 31 40 46 48 49 52 41

2013 17 32 41 46 49 51 52 42

2014 18 33 43 48 50 52 53 44

2015 19 34 43 48 51 53 55 45

B-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 24 48 57 62 66 68 69 57

2004 26 49 59 63 66 68 69 57

2005 27 49 59 64 66 68 70 57

2006 25 48 57 63 66 67 69 56

2007 23 47 57 62 66 66 67 55

2008 25 48 58 62 65 66 66 55

2009 28 48 57 62 63 65 67 55

2010 29 49 57 61 63 64 65 55

2011 29 49 58 61 63 65 65 56

2012 30 50 59 63 64 65 66 57

2013 32 51 59 64 66 66 66 59

2014 34 51 60 64 66 68 67 60

2015 36 53 60 65 66 68 69 61

C-Grupp 18 aringr 19 aringr 20 aringr 21 aringr 22 aringr 23 aringr 24 aringr Totalt

2003 32 58 64 68 71 73 75 61

2004 35 58 66 68 71 73 74 62

2005 35 59 65 70 71 72 75 62

2006 34 57 66 68 71 72 73 61

2007 33 57 65 68 70 72 73 61

2008 34 58 66 68 70 71 73 61

2009 38 58 66 68 69 71 72 62

2010 39 58 65 68 70 70 72 62

2011 41 59 66 68 69 71 72 63

2012 43 60 66 69 71 71 72 64

2013 44 61 67 69 71 72 73 65

2014 46 61 68 70 71 72 73 66

2015 46 62 67 70 71 72 73 66

e

B-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort minskar mellan aringren 2006-2012 det blir som stoumlrst en minskning med 2 procentenheter under denna period Totalt har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 57 till 61 Aringldersgruppen 18 aringr har oumlkat med hela 12 procentenheter under 2003-2015 de andra aringldersgrupperna har ocksaring oumlkat under denna period eller ligger kvar paring samma nivaring

C-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort aumlr som laumlgst under aringren 2006-2008 paring 61 efter aringr 2008 oumlkar innehavet och naringr 66 aringr 2014-2015 Koumlrkortsinnehavet oumlkar som mest foumlr aringldersgruppen 18 aringr daring denna oumlkar med 14 procentenheter mellan aringr 2003-2015 Under samma tidsperiod oumlkar aumlven innehavet av koumlrkort foumlr 19- 21 aringringar men faringr 23 och 24 aringringar minskar innehavet och foumlr 22 aringringar aumlr innehavet detsamma aringr 2003 som aringr 2015

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt

Tabell 11 visar hur den procentuella skillnaden av B-koumlrkort varierar inom varje inkomstgrupp mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 48 52 81 19 75 25 39 61 66 34 68 32

2004 49 51 82 18 79 21 40 60 66 34 72 28

2005 48 52 82 18 74 26 40 60 68 32 76 24

2006 45 55 80 20 83 17 38 62 66 34 78 22

2007 43 57 78 22 79 21 36 64 65 35 74 26

2008 42 58 75 25 81 19 35 65 63 37 72 28

2009 43 57 75 25 86 14 36 64 61 39 70 30

2010 42 58 75 25 86 14 35 65 61 39 72 28

2011 41 59 74 26 85 15 35 65 61 39 71 29

2012 41 59 74 26 85 15 35 65 62 38 75 25

2013 41 59 74 26 86 14 36 64 62 38 72 28

2014 41 59 74 26 87 13 37 63 63 37 77 23

2015 41 59 73 27 87 13 37 63 64 36 76 24

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 92 8 100 0 56 44 83 17 0 0

2004 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2005 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2006 62 38 91 9 96 4 54 46 84 16 100 0

2007 59 41 89 11 96 4 52 48 82 18 97 3

2008 58 42 88 12 95 5 52 48 81 19 80 20

2009 59 41 88 12 100 0 52 48 81 19 100 0

2010 59 41 89 11 96 4 52 48 81 19 86 14

2011 57 43 89 11 98 2 51 49 81 19 81 19

2012 58 42 89 11 97 3 52 48 81 19 89 11

2013 57 43 88 12 97 3 53 47 81 19 91 9

2014 58 42 88 12 97 3 53 47 82 18 91 9

2015 57 43 87 13 97 3 53 47 82 18 93 7

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 95 5 0 0 61 39 93 7 0 0

2004 65 35 96 4 0 0 61 39 94 6 0 0

2005 64 36 95 5 100 0 61 39 93 7 0 0

2006 60 40 94 6 100 0 59 41 93 7 100 0

2007 57 43 92 8 100 0 58 42 90 10 100 0

2008 57 43 91 9 100 0 57 43 90 10 100 0

2009 59 41 92 8 97 3 58 42 89 11 100 0

2010 59 41 93 7 100 0 58 42 89 11 100 0

2011 57 43 92 8 99 1 58 42 89 11 100 0

2012 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2013 58 42 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2014 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2015 55 45 91 9 100 0 58 42 89 11 100 0

f

Fraringn tabell 12 A-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten ej B-koumlrkort och fraringn och med aringr 2006 blir gapet stoumlrre Garingr fraringn ungefaumlr 50-50 till 40-60 foumlr innehav av B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet vilka innehar B-koumlrkort under alla aringren dock har andelen som ej har B-koumlrkort oumlkat i denna grupp fraringn och med aringr 2006 Ligger omkring 75-25 som innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Aringterigen an stor majoritet som innehar B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2008 har andelen som ej innehar B-koumlrkort oumlkat Omkring 85-15 som innehar B-koumlrkort i denna grupp

B-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten B-koumlrkort fraringn och med 2007 minskar gapet mellan Innehavare och ej innehavare av B-koumlrkort Ligger omkring 60-40 som innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren men fraringn och med aringr 2006 oumlkar nej-sidan Ligger omkring 90-10 foumlr innehavare av B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren aumlr mellan 95-100 under dessa aringr

C-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren innehar majoriteten av invaringnarna B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2007 minskar gapet aumlr i genomsnitt 60-40 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort aumlr omkring 100 varje aringr foumlrutom 2 aringr

A-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar ej B-koumlrkort denna oumlkar fraringn och med aringr 2006 och aumlr cirka 40-60 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och oumlkar fraringn och med aringr 2006 och ligger paring ca 60-40 vilka innehar koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och ligger omkring 70-30

B-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Liten majoritet har B-koumlrkort ett vaumlldigt litet gap mellan dessa tvaring grupper ca 53-47 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet har B-Koumlrkort minskar dock lite fraringn och med aringr 2007 Ungefaumlr 80-20 vilka innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoritet har B-koumlrkort varierar mellan aringren men fraringn och med aringr 2012 har ungefaumlr 90 B-koumlrkort

C-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort men minskar dock fraringn och med aringr 2005 Innehavet av B-koumlrkort ligger omkring 60-40 Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort fraringn och med aringr 2007 sker en liten minskning 90-10 innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Fraringn och med aringr 2006 innehar 100 B-koumlrkort

g

Tabell 12 visar hur procentfoumlrdelningen ser ut under varje aringr mellan inkomstgrupperna foumlr maumln och kvinnor mellan aringr 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 43 46 9 2 0 0 37 57 3 2 0 0

2004 44 45 9 2 0 0 38 57 3 2 0 0

2005 42 46 10 2 0 0 37 57 4 2 0 0

2006 39 47 11 3 0 0 35 57 5 3 0 0

2007 34 46 15 4 0 0 32 56 8 4 0 0

2008 33 45 16 5 0 0 30 55 9 5 0 0

2009 34 46 15 5 0 0 30 55 9 6 0 0

2010 33 46 15 5 0 0 29 55 10 6 0 0

2011 31 45 17 6 1 0 28 53 11 7 0 0

2012 30 44 18 6 1 0 28 51 13 8 0 0

2013 31 44 18 6 1 0 28 49 14 8 0 0

2014 30 42 19 7 1 0 28 47 15 9 0 0

2015 28 41 21 8 2 0 26 45 18 10 1 0

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 31 11 1 0 0 54 43 2 0 0 0

2004 57 30 12 1 0 0 55 42 3 0 0 0

2005 56 30 13 1 0 0 54 42 3 1 0 0

2006 51 32 15 2 0 0 51 43 5 1 0 0

2007 45 32 20 3 0 0 47 43 8 2 0 0

2008 43 31 22 3 0 0 45 42 10 2 0 0

2009 46 32 19 3 0 0 46 42 10 2 0 0

2010 46 32 20 2 0 0 45 42 11 3 0 0

2011 42 31 23 3 0 0 43 41 13 3 0 0

2012 41 30 24 3 1 0 43 39 15 3 0 0

2013 41 31 24 3 1 0 42 38 16 4 0 0

2014 40 29 26 3 1 0 41 36 18 4 0 0

2015 38 28 28 4 2 0 38 34 22 5 0 0

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 30 12 1 0 0 59 38 2 0 0 0

2004 56 30 13 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2005 54 31 15 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2006 49 32 18 1 0 0 56 39 5 0 0 0

2007 43 32 23 2 0 0 52 38 9 1 0 0

2008 41 31 25 3 0 0 50 38 11 1 0 0

2009 45 31 22 2 0 0 51 37 11 1 0 0

2010 45 31 22 2 0 0 50 36 12 1 0 0

2011 41 30 26 2 0 0 48 35 15 2 0 0

2012 40 30 27 2 1 0 48 34 17 2 0 0

2013 40 30 27 2 1 0 47 32 18 2 0 0

2014 39 29 28 2 1 0 45 31 21 3 0 0

2015 36 29 30 3 2 0 41 30 25 3 0 0

h

Bilaga 4- Inkomst procentuell

Figur 23 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr maumln under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

i

Figur 24 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr kvinnor under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

e

B-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort minskar mellan aringren 2006-2012 det blir som stoumlrst en minskning med 2 procentenheter under denna period Totalt har koumlrkortsinnehavet oumlkat fraringn 57 till 61 Aringldersgruppen 18 aringr har oumlkat med hela 12 procentenheter under 2003-2015 de andra aringldersgrupperna har ocksaring oumlkat under denna period eller ligger kvar paring samma nivaring

C-grupp Det totala innehavet av B-koumlrkort aumlr som laumlgst under aringren 2006-2008 paring 61 efter aringr 2008 oumlkar innehavet och naringr 66 aringr 2014-2015 Koumlrkortsinnehavet oumlkar som mest foumlr aringldersgruppen 18 aringr daring denna oumlkar med 14 procentenheter mellan aringr 2003-2015 Under samma tidsperiod oumlkar aumlven innehavet av koumlrkort foumlr 19- 21 aringringar men faringr 23 och 24 aringringar minskar innehavet och foumlr 22 aringringar aumlr innehavet detsamma aringr 2003 som aringr 2015

Bilaga 3- Koumlrkort beroende av inkomst procentuellt

Tabell 11 visar hur den procentuella skillnaden av B-koumlrkort varierar inom varje inkomstgrupp mellan aringren 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 48 52 81 19 75 25 39 61 66 34 68 32

2004 49 51 82 18 79 21 40 60 66 34 72 28

2005 48 52 82 18 74 26 40 60 68 32 76 24

2006 45 55 80 20 83 17 38 62 66 34 78 22

2007 43 57 78 22 79 21 36 64 65 35 74 26

2008 42 58 75 25 81 19 35 65 63 37 72 28

2009 43 57 75 25 86 14 36 64 61 39 70 30

2010 42 58 75 25 86 14 35 65 61 39 72 28

2011 41 59 74 26 85 15 35 65 61 39 71 29

2012 41 59 74 26 85 15 35 65 62 38 75 25

2013 41 59 74 26 86 14 36 64 62 38 72 28

2014 41 59 74 26 87 13 37 63 63 37 77 23

2015 41 59 73 27 87 13 37 63 64 36 76 24

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 92 8 100 0 56 44 83 17 0 0

2004 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2005 65 35 92 8 100 0 56 44 84 16 0 0

2006 62 38 91 9 96 4 54 46 84 16 100 0

2007 59 41 89 11 96 4 52 48 82 18 97 3

2008 58 42 88 12 95 5 52 48 81 19 80 20

2009 59 41 88 12 100 0 52 48 81 19 100 0

2010 59 41 89 11 96 4 52 48 81 19 86 14

2011 57 43 89 11 98 2 51 49 81 19 81 19

2012 58 42 89 11 97 3 52 48 81 19 89 11

2013 57 43 88 12 97 3 53 47 81 19 91 9

2014 58 42 88 12 97 3 53 47 82 18 91 9

2015 57 43 87 13 97 3 53 47 82 18 93 7

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 65 35 95 5 0 0 61 39 93 7 0 0

2004 65 35 96 4 0 0 61 39 94 6 0 0

2005 64 36 95 5 100 0 61 39 93 7 0 0

2006 60 40 94 6 100 0 59 41 93 7 100 0

2007 57 43 92 8 100 0 58 42 90 10 100 0

2008 57 43 91 9 100 0 57 43 90 10 100 0

2009 59 41 92 8 97 3 58 42 89 11 100 0

2010 59 41 93 7 100 0 58 42 89 11 100 0

2011 57 43 92 8 99 1 58 42 89 11 100 0

2012 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2013 58 42 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2014 57 43 92 8 100 0 59 41 89 11 100 0

2015 55 45 91 9 100 0 58 42 89 11 100 0

f

Fraringn tabell 12 A-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten ej B-koumlrkort och fraringn och med aringr 2006 blir gapet stoumlrre Garingr fraringn ungefaumlr 50-50 till 40-60 foumlr innehav av B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet vilka innehar B-koumlrkort under alla aringren dock har andelen som ej har B-koumlrkort oumlkat i denna grupp fraringn och med aringr 2006 Ligger omkring 75-25 som innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Aringterigen an stor majoritet som innehar B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2008 har andelen som ej innehar B-koumlrkort oumlkat Omkring 85-15 som innehar B-koumlrkort i denna grupp

B-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten B-koumlrkort fraringn och med 2007 minskar gapet mellan Innehavare och ej innehavare av B-koumlrkort Ligger omkring 60-40 som innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren men fraringn och med aringr 2006 oumlkar nej-sidan Ligger omkring 90-10 foumlr innehavare av B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren aumlr mellan 95-100 under dessa aringr

C-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren innehar majoriteten av invaringnarna B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2007 minskar gapet aumlr i genomsnitt 60-40 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort aumlr omkring 100 varje aringr foumlrutom 2 aringr

A-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar ej B-koumlrkort denna oumlkar fraringn och med aringr 2006 och aumlr cirka 40-60 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och oumlkar fraringn och med aringr 2006 och ligger paring ca 60-40 vilka innehar koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och ligger omkring 70-30

B-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Liten majoritet har B-koumlrkort ett vaumlldigt litet gap mellan dessa tvaring grupper ca 53-47 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet har B-Koumlrkort minskar dock lite fraringn och med aringr 2007 Ungefaumlr 80-20 vilka innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoritet har B-koumlrkort varierar mellan aringren men fraringn och med aringr 2012 har ungefaumlr 90 B-koumlrkort

C-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort men minskar dock fraringn och med aringr 2005 Innehavet av B-koumlrkort ligger omkring 60-40 Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort fraringn och med aringr 2007 sker en liten minskning 90-10 innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Fraringn och med aringr 2006 innehar 100 B-koumlrkort

g

Tabell 12 visar hur procentfoumlrdelningen ser ut under varje aringr mellan inkomstgrupperna foumlr maumln och kvinnor mellan aringr 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 43 46 9 2 0 0 37 57 3 2 0 0

2004 44 45 9 2 0 0 38 57 3 2 0 0

2005 42 46 10 2 0 0 37 57 4 2 0 0

2006 39 47 11 3 0 0 35 57 5 3 0 0

2007 34 46 15 4 0 0 32 56 8 4 0 0

2008 33 45 16 5 0 0 30 55 9 5 0 0

2009 34 46 15 5 0 0 30 55 9 6 0 0

2010 33 46 15 5 0 0 29 55 10 6 0 0

2011 31 45 17 6 1 0 28 53 11 7 0 0

2012 30 44 18 6 1 0 28 51 13 8 0 0

2013 31 44 18 6 1 0 28 49 14 8 0 0

2014 30 42 19 7 1 0 28 47 15 9 0 0

2015 28 41 21 8 2 0 26 45 18 10 1 0

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 31 11 1 0 0 54 43 2 0 0 0

2004 57 30 12 1 0 0 55 42 3 0 0 0

2005 56 30 13 1 0 0 54 42 3 1 0 0

2006 51 32 15 2 0 0 51 43 5 1 0 0

2007 45 32 20 3 0 0 47 43 8 2 0 0

2008 43 31 22 3 0 0 45 42 10 2 0 0

2009 46 32 19 3 0 0 46 42 10 2 0 0

2010 46 32 20 2 0 0 45 42 11 3 0 0

2011 42 31 23 3 0 0 43 41 13 3 0 0

2012 41 30 24 3 1 0 43 39 15 3 0 0

2013 41 31 24 3 1 0 42 38 16 4 0 0

2014 40 29 26 3 1 0 41 36 18 4 0 0

2015 38 28 28 4 2 0 38 34 22 5 0 0

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 30 12 1 0 0 59 38 2 0 0 0

2004 56 30 13 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2005 54 31 15 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2006 49 32 18 1 0 0 56 39 5 0 0 0

2007 43 32 23 2 0 0 52 38 9 1 0 0

2008 41 31 25 3 0 0 50 38 11 1 0 0

2009 45 31 22 2 0 0 51 37 11 1 0 0

2010 45 31 22 2 0 0 50 36 12 1 0 0

2011 41 30 26 2 0 0 48 35 15 2 0 0

2012 40 30 27 2 1 0 48 34 17 2 0 0

2013 40 30 27 2 1 0 47 32 18 2 0 0

2014 39 29 28 2 1 0 45 31 21 3 0 0

2015 36 29 30 3 2 0 41 30 25 3 0 0

h

Bilaga 4- Inkomst procentuell

Figur 23 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr maumln under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

i

Figur 24 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr kvinnor under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

f

Fraringn tabell 12 A-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten ej B-koumlrkort och fraringn och med aringr 2006 blir gapet stoumlrre Garingr fraringn ungefaumlr 50-50 till 40-60 foumlr innehav av B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet vilka innehar B-koumlrkort under alla aringren dock har andelen som ej har B-koumlrkort oumlkat i denna grupp fraringn och med aringr 2006 Ligger omkring 75-25 som innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Aringterigen an stor majoritet som innehar B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2008 har andelen som ej innehar B-koumlrkort oumlkat Omkring 85-15 som innehar B-koumlrkort i denna grupp

B-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren har majoriteten B-koumlrkort fraringn och med 2007 minskar gapet mellan Innehavare och ej innehavare av B-koumlrkort Ligger omkring 60-40 som innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren men fraringn och med aringr 2006 oumlkar nej-sidan Ligger omkring 90-10 foumlr innehavare av B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort under alla aringren aumlr mellan 95-100 under dessa aringr

C-grupp maumln Laringginkomsttagare Under alla aringren innehar majoriteten av invaringnarna B-koumlrkort men fraringn och med aringr 2007 minskar gapet aumlr i genomsnitt 60-40 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort aumlr omkring 100 varje aringr foumlrutom 2 aringr

A-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar ej B-koumlrkort denna oumlkar fraringn och med aringr 2006 och aumlr cirka 40-60 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och oumlkar fraringn och med aringr 2006 och ligger paring ca 60-40 vilka innehar koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort och ligger omkring 70-30

B-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Liten majoritet har B-koumlrkort ett vaumlldigt litet gap mellan dessa tvaring grupper ca 53-47 vilka innehar B-koumlrkort Medelinkomsttagare Stor majoritet har B-Koumlrkort minskar dock lite fraringn och med aringr 2007 Ungefaumlr 80-20 vilka innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Majoritet har B-koumlrkort varierar mellan aringren men fraringn och med aringr 2012 har ungefaumlr 90 B-koumlrkort

C-grupp kvinnor Laringginkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort men minskar dock fraringn och med aringr 2005 Innehavet av B-koumlrkort ligger omkring 60-40 Medelinkomsttagare Majoriteten innehar B-koumlrkort fraringn och med aringr 2007 sker en liten minskning 90-10 innehar B-koumlrkort Houmlginkomsttagare Fraringn och med aringr 2006 innehar 100 B-koumlrkort

g

Tabell 12 visar hur procentfoumlrdelningen ser ut under varje aringr mellan inkomstgrupperna foumlr maumln och kvinnor mellan aringr 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 43 46 9 2 0 0 37 57 3 2 0 0

2004 44 45 9 2 0 0 38 57 3 2 0 0

2005 42 46 10 2 0 0 37 57 4 2 0 0

2006 39 47 11 3 0 0 35 57 5 3 0 0

2007 34 46 15 4 0 0 32 56 8 4 0 0

2008 33 45 16 5 0 0 30 55 9 5 0 0

2009 34 46 15 5 0 0 30 55 9 6 0 0

2010 33 46 15 5 0 0 29 55 10 6 0 0

2011 31 45 17 6 1 0 28 53 11 7 0 0

2012 30 44 18 6 1 0 28 51 13 8 0 0

2013 31 44 18 6 1 0 28 49 14 8 0 0

2014 30 42 19 7 1 0 28 47 15 9 0 0

2015 28 41 21 8 2 0 26 45 18 10 1 0

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 31 11 1 0 0 54 43 2 0 0 0

2004 57 30 12 1 0 0 55 42 3 0 0 0

2005 56 30 13 1 0 0 54 42 3 1 0 0

2006 51 32 15 2 0 0 51 43 5 1 0 0

2007 45 32 20 3 0 0 47 43 8 2 0 0

2008 43 31 22 3 0 0 45 42 10 2 0 0

2009 46 32 19 3 0 0 46 42 10 2 0 0

2010 46 32 20 2 0 0 45 42 11 3 0 0

2011 42 31 23 3 0 0 43 41 13 3 0 0

2012 41 30 24 3 1 0 43 39 15 3 0 0

2013 41 31 24 3 1 0 42 38 16 4 0 0

2014 40 29 26 3 1 0 41 36 18 4 0 0

2015 38 28 28 4 2 0 38 34 22 5 0 0

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 30 12 1 0 0 59 38 2 0 0 0

2004 56 30 13 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2005 54 31 15 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2006 49 32 18 1 0 0 56 39 5 0 0 0

2007 43 32 23 2 0 0 52 38 9 1 0 0

2008 41 31 25 3 0 0 50 38 11 1 0 0

2009 45 31 22 2 0 0 51 37 11 1 0 0

2010 45 31 22 2 0 0 50 36 12 1 0 0

2011 41 30 26 2 0 0 48 35 15 2 0 0

2012 40 30 27 2 1 0 48 34 17 2 0 0

2013 40 30 27 2 1 0 47 32 18 2 0 0

2014 39 29 28 2 1 0 45 31 21 3 0 0

2015 36 29 30 3 2 0 41 30 25 3 0 0

h

Bilaga 4- Inkomst procentuell

Figur 23 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr maumln under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

i

Figur 24 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr kvinnor under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

g

Tabell 12 visar hur procentfoumlrdelningen ser ut under varje aringr mellan inkomstgrupperna foumlr maumln och kvinnor mellan aringr 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

A-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 43 46 9 2 0 0 37 57 3 2 0 0

2004 44 45 9 2 0 0 38 57 3 2 0 0

2005 42 46 10 2 0 0 37 57 4 2 0 0

2006 39 47 11 3 0 0 35 57 5 3 0 0

2007 34 46 15 4 0 0 32 56 8 4 0 0

2008 33 45 16 5 0 0 30 55 9 5 0 0

2009 34 46 15 5 0 0 30 55 9 6 0 0

2010 33 46 15 5 0 0 29 55 10 6 0 0

2011 31 45 17 6 1 0 28 53 11 7 0 0

2012 30 44 18 6 1 0 28 51 13 8 0 0

2013 31 44 18 6 1 0 28 49 14 8 0 0

2014 30 42 19 7 1 0 28 47 15 9 0 0

2015 28 41 21 8 2 0 26 45 18 10 1 0

B-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 31 11 1 0 0 54 43 2 0 0 0

2004 57 30 12 1 0 0 55 42 3 0 0 0

2005 56 30 13 1 0 0 54 42 3 1 0 0

2006 51 32 15 2 0 0 51 43 5 1 0 0

2007 45 32 20 3 0 0 47 43 8 2 0 0

2008 43 31 22 3 0 0 45 42 10 2 0 0

2009 46 32 19 3 0 0 46 42 10 2 0 0

2010 46 32 20 2 0 0 45 42 11 3 0 0

2011 42 31 23 3 0 0 43 41 13 3 0 0

2012 41 30 24 3 1 0 43 39 15 3 0 0

2013 41 31 24 3 1 0 42 38 16 4 0 0

2014 40 29 26 3 1 0 41 36 18 4 0 0

2015 38 28 28 4 2 0 38 34 22 5 0 0

C-grupp

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

Innehar B-

koumlrkort

Innehar ej

B-koumlrkort

-160499 160 500 - 328 399 328 400 - -160499 160 500 - 328 399 328 400 -

Summa Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna

2003 57 30 12 1 0 0 59 38 2 0 0 0

2004 56 30 13 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2005 54 31 15 1 0 0 59 38 3 0 0 0

2006 49 32 18 1 0 0 56 39 5 0 0 0

2007 43 32 23 2 0 0 52 38 9 1 0 0

2008 41 31 25 3 0 0 50 38 11 1 0 0

2009 45 31 22 2 0 0 51 37 11 1 0 0

2010 45 31 22 2 0 0 50 36 12 1 0 0

2011 41 30 26 2 0 0 48 35 15 2 0 0

2012 40 30 27 2 1 0 48 34 17 2 0 0

2013 40 30 27 2 1 0 47 32 18 2 0 0

2014 39 29 28 2 1 0 45 31 21 3 0 0

2015 36 29 30 3 2 0 41 30 25 3 0 0

h

Bilaga 4- Inkomst procentuell

Figur 23 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr maumln under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

i

Figur 24 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr kvinnor under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

h

Bilaga 4- Inkomst procentuell

Figur 23 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr maumln under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

i

Figur 24 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr kvinnor under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

i

Figur 24 visar hur den disponibla inkomsten ser ut foumlr kvinnor under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017d)

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

j

Bilaga 5- Koumlrkort beroende paring inkomst

Figur 25 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr maumln ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

k

Figur 26 visar hur den procentuella foumlrdelningen av koumlrkort basret paring inkomst foumlr kvinnor ser ut under perioden 2003-2015 (Statistiska Centralbyraringn 2017e)

l

TRITA-ABE-MBT-18347

l

TRITA-ABE-MBT-18347