Trender i de nya bibliotekskatalogerna - vad innebär det för auktoritetsarbetet

www.kb.se

Trender i de nya bibliotekskatalogerna- vad innebär det för auktoritetsarbetet

Ingrid Berg och Pia Leth

9 juni 2008 2www.kb.se

• 1. Vad är bibliografisk kontroll?

• 2. Nya katalogerna

• 3. Samarbete

• 4. Andra aktörer


Bibliografisk kontroll

• Vad menar man med bibliografisk kontroll - jo, det är samma sak som kunskapsorganisation

• Innefattar katalogisering, klassifikation, ämnesbeskrivning, auktoritetskontroll av sökingångar


Katalogens funktioner

• Cutter• Syftet med en katalog enligt Cutter

Att göra det möjligt att finna en bok när man känner till:a. författarenb. titelnc. ämnetatt man ska se vad ett bibliotek hard. av en viss författaree. om ett visst ämnef. i en bestämd sorts litteratur

• Enligt FRBR: hitta, identifiera, välja, få tag i, navigera och upptäcka


Maxwell´s guide to authority work

• För att hjälpa användaren har namn och andra uppslag som är sökingångar till bibliografiska poster fått en och bara en namnform

• Exempelvis har Mark Twain fått den auktoriserade sökingången Twain, Mark, 1835-1910 oavsett vad som stått i de olika manifestationerna.Maria, Jesu moder oavsett vilket namn som finns i olika manifestationer.

• De grundläggande syftena med katalogen har varit av två slag; att hjälpa användarna att hitta ett verk som de känner till och att ge en intellektuell översikt över vad biblioteket har.


Maxwell forts

• Att hitta ett känt verk är den lätta delen men att ge en samlad översikt av litteraturen kräver att sökingångarna är konsekventa och unika


Kortkatalogerna hade en struktur som inte följde med vid datoriseringen

• Online katalogerna gav visserligen många andra nya sökmöjligheter

• Fanns i stort sett ingen kontroll av namnformer eller ingen gemensam kontroll utan katalogen byggde på de olika deltagande bibliotekens praxis, där nationalbibliografin svarade för svenska namnformer, bland annat genom att svenska personer hade födelseår. Det var liksom ett sätt att skilja på svenskar och utlänningar.


Uppbygget av en katalog med auktoritetskontroll

• Först senare insåg man behovet av gemensamma kontrollerade sökingångar

• När LIBRIS övergick till Voyager 2002 fick man stöd för auktoritetskontroll och ett samarbete kring detta påbörjades

• Sverige följde inte internationell standard• Ett auktoritetsregister började byggas upp i början av 2000-talet

grundat på AACR2 snarare än de svenska katalogreglerna KRS.

• Startade med de stora svenska författarskapet utifrån författarlexikon• Sedan de utländska på samma sätt


Varför ifrågasätts bibliografisk kontroll?

• 1. Bibliografiskt arbete dyrt!

Bibliografiskt arbete tar tid

Pengarna behövs till annat

Framför allt är kontrollerade ämnesbeskrivningar med klassifikation och ämnesord tidsödande

Behövs överhuvudtaget bibliografiskt kontrollerat arbete?

Vad är viktigt i det bibliografiska arbetet?


Ämnesbeskrivningar i blåsväder

• Klassifikation – eget nationellt system• Behövs klassifikation idag?

• I Sverige har vi sedan år 2000 ett nationellt ämnesordssystem Svenska ämnesord kopplat till ett internationellt system - LCSH som är en de facto standard i hela världen

• Koppling mellan svenska och engelska termer är extra viktig när katalogerna måste sättas in i ett globalt perspektiv


• 2. Katalogerna inte användarvänliga. Användarna använder andra söktjänster i första hand

• 3. Biblioteken inte ensamma om att producera metadata


Vad fyller bibliotekskatalogerna för funktion när andra söktjänster har så

mycket mer?

• Google books• Amazon• LibraryThing






2 utredningar 2006-2008

• On the recordInitierad av Library of Congress

• KatalogutredningenFör LIBRIS-biblioteken


On the record

• Present findings on how bibliographic control and other descriptive practices can effectively support management of and access to library materials in the evolving information and technology environment

• Recommend ways in which the library community can collectively move toward achieving this vision

• Advise the Library of Congress on its role and priorities


Katalogutredningen i Sverige

1. Förslag till effektivisering av katalogiseringsarbetet baserat på kvantitativa uppgifter och analys av postflödet inom LIBRIS-biblioteken

2. Skjut inte på katalogisatören! Rationell kommunikations- och beslutsprocess för nationell katalogisering

3. Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära?

• Därtill kom en sammanställning: Hur söker användarna i katalogen? Litteratur- och kunskapsöversikt. Januari 2007. Men den var inte en del av utredningen utan gjordes efteråt.

• Men ingenting om syftet med katalogiseringen och med bibliografiskt arbete förutom att det skulle rationaliseras.


Hur ser man på framtiden för kataloger och bibliografiskt arbete

internationellt?

• On the Record

• ”The future of bibliographic control will be collaborated, decentralized, international in scope, and Web-based”

•

• Auktoritetskontroll och ämnesord viktiga även i fortsättningen


Ljuv musik för den som gillar kontrollerad vokabulär

• Det har spekulerats i att man inte längre behöver kontroll av namn, titlar och ämnesord, att fritextsökning räcker

• Fritextsökning eller keyword-sökning är extremt bra men kan aldrig ersätta kontrollerade vokabulärer

• Tvärtom är det så att många automatiska söktjänster är beroende av att det finns kontrollerad vokabulär även om det inte visas explicit.

• Detta slår man fast i On the Record


Bra sökingångar bättre kataloger

• Nya typer av kataloger med mycket bättre sökmöjligheter och bättre överblick över litteraturen

• LIBRIS har blivit mycket bättre!

• Dessa nya kataloger bygger på att det finns kontrollerade sökingångar







Samarbete nationellt - Sverige

• Nationalbibliografin – Btj

• Förlagen?


ABM-samarbete

• Namn på nätet(Kulturnät Sverige - IT-utredningen)”Arbete med att ta fram auktoriteter för personnamn, juridiska personer, geografiska platser, bilder, fotografier och brevskrivare pågår.”

• Institutionsnamn (KB och RA)• Bilddatabaser och digitalisering (Kungl. biblioteket,

Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet)Rapport 2003Objekkategorier, personnamn, ämnesbeskrivningar

• TGM – tesaurus för grafiskt material (2007)

• 2008 – vad händer nu?


Internationellt samarbete

• VIAF

Library of Congress, det tyska nationalbiblioteket och alldeles nyligen även det franska nationalbiblioteket samarbetar om denna tjänst.

• Målet är en virtuell tjänst för alla länders namnformer, så att man kan välja den form som gäller för det egna landet eller språkområdet


• SACO(Subject Authority Cooperative Program of the PCC)

• NACO(Name Authority Cooperative Program of the PCC)

• TEL/EDL

• MACS

• KB - WorldCat


• Arbetet går från att ha varit

- lokalt (egna katalogen)

- till nationellt (LIBRIS samkatalog)

- och nu globalt (KB:s poster i WorldCat)


Andra trender

• Användarna kan själva bidra med metadata• Taggning och recensioner till exempel• E-pliktlagen – producenterna producerar metadata

• Innehållsbeskrivningar

• Koppling till fulltexter – annars förlorar katalogerna sin mening


Semantiska webben och auktoritetsarbete

• Mer om detta 17 september


Google och WorldCat

• Med auktoritetsposter får man strukturerade kataloger

• Även för fulltexter är den bibliografiska informationen viktig

• Nyligen ett samarbete mellan WorldCat och Google där WorldCat får tillgång till fulltexterna som Google skannat in och Google får metadata från WorldCat

• Har Google förstått värdet av metadata bättre än biblioteken?



Vad gör vi nu?

• Bättre verktyg för auktoritetsarbetetI Sverige har vi auktoritetsposterna fritt tillgängliga på nätet sedan detta år. Katalogisatörens verktygslåda

• Referensgruppsmöten varje år

• Utbildning

• Alla hjälper till – alla tar ansvar!

• Kontakta KB

Documents

Trender i de nya bibliotekskatalogerna - vad innebär det för auktoritetsarbetet