UNDERSÖKNING AV PLOCKTEKNIKER UTIFRÅN PLOCKSÄKERHET839706/FULLTEXT01.pdf · that that most of these reasons could be connected to the manual picking technique, that is to say that

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-‐10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

UNDERSÖKNING AV PLOCKTEKNIKER UTIFRÅN PLOCKSÄKERHET

STUDY OF PICKING TECHNIQUES BASED ON

PICKING ACCURACY

Amanda Eriksson

Evelina Stenberg

EXAMENSARBETE 2015 Industriell Organisation och Ekonomi med

inriktning mot Logistik och Ledning

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-‐10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Industriell organisation och ekonomi med inriktning mot logistik och ledning. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Ingrid Wadskog

Handledare: Per Hilletofth

Omfattning: 15 hp (grundnivå)

Datum: 2015-06-11

Abstract

i

Abstract Purpose – The purpose of the study is to examine three selected picking techniques in warehousing based on picking accuracy by identifying reasons for deviations that occurs in connection with the picking techniques and how the deviations can be prevented.

Method – A theoretical framework has been established in which relevant literature was investigated through literature studies. Case studies were carried out on four different companies where following picking techniques were used, manual picking after a list, pick with scanner and voice controlled picking. Emperical data has been collected through interviews, questionnaires, observations, and documents, which later could be compared with the theoretical framework. The research questions that were created by the purpose could then be answered in the analysis.

Findings – The study resulted in a comparison of the picking techniques accuracy and it was showed that different aspects affect the accuracy, for example check ups and quality management. Reasons that deviations occur have been identified. It was found that that most of these reasons could be connected to the manual picking technique, that is to say that there is a higher risk of deviation. To prevent that deviations occur solutions was thereafter developed. The human impact has been linked to many of the identified causes and is therefore important to take in account in quality management and to improve picking accuracy.

Implications – The following study may provide an insight of how a picking technique works by mapped processes. The picking accuracy that has ben analysed give a perspective of what a picking technique can perform based on quality. The study can thereby be a basis for the choice of picking technique and at the same time be helpful for companies that already are using the examined picking techniques.

Limitations – The study was limited in its execution because of the restrictions which hade to be established. Another limitation in the study was the restriction of interviews that was conducted, more interviews could have bring further information and thereby add more to the study. The questionnaires had a relatively low response rate whish has affected the study’s credibility negatively and therefore it would have been preferable if the survey could have been more extensive.

Keywords – Picking process, picking technique, quality, picking accuracy, deviation, the human impact, degree of automation.

Sammanfattning

ii

Sammanfattning Syfte – Syftet med studien är att undersöka tre utvalda plocktekniker i lager-verksamheter utifrån plocksäkerhet genom att identifiera orsaker till avvikelser som uppstår i samband med plockteknikerna och hur avvikelserna kan förhindras.

Metod – Ett teoretiskt ramverk har upprättats där relevant litteratur undersöktes genom litteraturstudier. Fallstudier utfördes på fyra olika fallföretag där plock-teknikerna manuell etikettlista, plock med scanner samt röststyrt plock användes. Genom intervjuer, enkätundersökning, observationer, dokumentstudier samt kartläggningar har empiri samlats in och som sedan jämförts med det teoretiska ramverket. Detta har lett till en analys som besvarar de frågeställningar som upprättats i samband med syftet.

Resultat – Studien resulterade i en jämförelse av plockteknikernas plocksäkerhet där det har visat sig att säkerheten påverkas av olika faktorer så som kvalitetsarbete och kontrollmoment. Orsaker till att avvikelser uppstår under plockning har identifierats. Det konstaterades att de flesta av dessa orsaker kan kopplas till den manuella plocktekniken, det vill säga att det finns en högre risk för avvikelse. Därefter togs åtgärder fram som skulle kunna förhindra att avvikelser sker. Den mänskliga faktorn har kopplats till många av de identifierade orsakerna och är därför en viktig del att ta i beaktning vid kvalitetsarbete och ökad plocksäkerhet.

Implikationer – Genom kartlagda processer kan följande studie ge en inblick hur en plockteknik. Den analyserade plocksäkerheten ger en överblick vad en plockteknik kan prestera ur ett kvalitetsperspektiv. Den kan därmed vara ett underlag vid val av plockteknik och samtidigt vara till hjälp för företag som redan använder undersökta plocktekniker.

Begränsningar – Studien har begränsats i dess utförande på grund av de av-gränsningar som var tvungna att upprättas. Det sågs som en begränsning att inte fler intervjuer kunde genomföras eftersom detta hade kunnat tillföra mer till arbetet. Enkätundersökningarna hade en relativt låg svarsfrekvens vilket har påverkat studiens trovärdighet negativt och därför hade det varit att föredra om undersökningen kunde varit mer omfattande.

Nyckelord – Plockprocess, plockteknik, kvalitet, plocksäkerhet, avvikelse, mänskliga faktorn, automatiseringsgrad.

Innehållsförteckning

iii

Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION ............................................................................................................. 1

1.1 BAKGRUND ................................................................................................................... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ................................................................................................ 2 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................. 3 1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR .................................................................................. 3 1.5 DISPOSITION ................................................................................................................. 4

2 METOD OCH GENOMFÖRANDE ................................................................................ 5 2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ................................................ 5 2.2 ARBETSPROCESSEN ....................................................................................................... 6 2.3 ANSATS ......................................................................................................................... 6 2.4 DESIGN .......................................................................................................................... 7 2.5 DATAINSAMLING .......................................................................................................... 7

2.5.1 Litteraturstudier .................................................................................................... 7 2.5.2 Intervjuer ............................................................................................................... 8 2.5.3 Enkätundersökning ................................................................................................ 8 2.5.4 Observationer ........................................................................................................ 9 2.5.5 Dokumentstudier .................................................................................................... 9 2.5.6 Kartläggningar .................................................................................................... 10

2.6 DATAANALYS ............................................................................................................. 10 2.7 TROVÄRDIGHET .......................................................................................................... 11

3 TEORETISKT RAMVERK ........................................................................................... 12 3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ................................................ 12 3.2 LAGERVERKSAMHET .................................................................................................. 13

3.2.1 Plockprocess ........................................................................................................ 13 3.2.2 Plocktekniker ....................................................................................................... 14

3.3 KVALITET ................................................................................................................... 14 3.3.1 Returflöde ............................................................................................................ 15 3.3.2 Plocksäkerhet ....................................................................................................... 15

3.4 KVALITETSSTYRNING ................................................................................................. 16 3.4.1 Utmaningar .......................................................................................................... 16 3.4.2 Problemlösning .................................................................................................... 16

4 EMPIRI ............................................................................................................................. 18 4.1 FALLSTUDIE A OCH B: MANUELLT PLOCK ................................................................. 18

4.1.1 Lagerverksamhet – Fallstudie A .......................................................................... 18 4.1.2 Lagerverksamhet – Fallstudie B .......................................................................... 18 4.1.3 Plockteknik ........................................................................................................... 18 4.1.4 Plockprocess ........................................................................................................ 19 4.1.5 Plockare ............................................................................................................... 20 4.1.6 Kvalitet – Fallstudie A ......................................................................................... 21 4.1.7 Kvalitet – Fallstudie B ......................................................................................... 22

4.2 FALLSTUDIE C: PLOCK MED SCANNER ....................................................................... 22 4.2.1 Lagerverksamhet ................................................................................................. 22 4.2.2 Plockteknik ........................................................................................................... 23 4.2.3 Plockprocess ........................................................................................................ 23 4.2.4 Plockare ............................................................................................................... 24 4.2.5 Kvalitet ................................................................................................................ 25

4.3 FALLSTUDIE D – RÖSTSTYRT PLOCK .......................................................................... 26 4.3.1 Lagerverksamhet ................................................................................................. 26 4.3.2 Plockteknik ........................................................................................................... 26


iv

4.3.3 Plockprocess ........................................................................................................ 27 4.3.4 Plockare ............................................................................................................... 27 4.3.5 Kvalitet ................................................................................................................ 29

5 ANALYS ........................................................................................................................... 30 5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 .................................................................................................... 30 5.2 FRÅGESTÄLLNING 2 .................................................................................................... 31 5.3 FRÅGESTÄLLNING 3 .................................................................................................... 32

5.3.1 Fokuskrävande..................................................................................................... 32 5.3.2 Luckor i systemet ................................................................................................. 33 5.3.3 Omedvetna fel ...................................................................................................... 33 5.3.4 Brist på ansträngning .......................................................................................... 33 5.3.5 Moment utan felsignaler ...................................................................................... 34 5.3.6 Systemavbrott ...................................................................................................... 34 5.3.7 Bristfällig säkerhet vid vikarieperiod .................................................................. 34

6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER .............................................................................. 35 6.1 RESULTAT ................................................................................................................... 35 6.2 IMPLIKATIONER .......................................................................................................... 36 6.3 BEGRÄNSNINGAR ........................................................................................................ 37 6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ................................................................... 37 6.5 VIDARE FORSKNING .................................................................................................... 38

REFERENSER ....................................................................................................................... 39 BILAGOR ............................................................................................................................... 42

Figurförteckning FIGUR 1 LAGERVERKSAMHET ................................................................................................................. 1 FIGUR 2 AVGRÄNSNINGAR ..................................................................................................................... 4 FIGUR 3 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD .............................................................. 5 FIGUR 4 ARBETSPROCESSEN ................................................................................................................... 6 FIGUR 5 DATAANALYS ......................................................................................................................... 10 FIGUR 6 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI .............................................................. 12 FIGUR 7 RAMVERK OMVÄND LOGISTIK (FLEISCHMANN ET AL., 1997) ................................................. 15 FIGUR 8 HUVUDPROCESS - MANUELLT PLOCK ..................................................................................... 19 FIGUR 9 DELPROCESS - MANUELLT PLOCK ........................................................................................... 19 FIGUR 10 HUR OFTA UPPLEVER DU SVÅRIGHETSGRADEN MED ATT PLOCKA EFTER PLOCKLISTA MED

ETIKETTER? ..................................................................................................................................... 20 FIGUR 11 OM FEL BEGÅS UNDER PLOCKET, HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETSGRADEN MED ATT

ÅTGÄRDA FELET? ............................................................................................................................ 21 FIGUR 12 HUR OFTA UPPLEVER DU STÖRNINGAR UNDER PLOCKNING ORSAKADE AV ETIKETTERNA? .. 21 FIGUR 13 HUVUDPROCESS - PLOCK MED SCANNER .............................................................................. 23 FIGUR 14 DELPROCESS - PLOCK MED SCANNER ................................................................................... 23 FIGUR 15 HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETSGRADEN MED ATT PLOCKA MED SCANNER? ........................ 24 FIGUR 16 OM FEL BEGÅS UNDER PLOCKET, HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETSGRADEN MED ATT

ÅTGÄRDA FELET? ............................................................................................................................ 25 FIGUR 17 HUR OFTA UPPLEVER DU STÖRNINGAR UNDER PLOCKET ORSAKADE AV SCANNERN ELLER

SURFPLATTAN? ............................................................................................................................... 25 FIGUR 18 HUVUDPROCESS - RÖSTSTYRT PLOCK .................................................................................. 27 FIGUR 19 DELPROCESS - PLOCKTEKNIK 4 ............................................................................................ 27 FIGUR 20 HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETEN ATT PLOCKA MED PICK-BY-VOICE? ................................ 28 FIGUR 21 OM FEL BEGÅS UNDER PLOCKET, HUR UPPLEVER DU SVÅRIGHETEN MED ATT ÅTGÄRDA

FELET? ............................................................................................................................................ 28 FIGUR 22 HUR OFTA UPPLEVER DU STÖRNINGAR UNDER PLOCKET ORSAKADE AV PICK-BY-VOICE? ... 29


v

Tabellförteckning TABELL 1 GENOMFÖRDA INTERVJUER .................................................................................................... 8 TABELL 2 SVARSFREKVENS ENKÄTUNDERSÖKNING ............................................................................... 9 TABELL 3 GENOMFÖRDA OBSERVATIONER ............................................................................................. 9 TABELL 4 GENOMFÖRDA DOKUMENTSTUDIER ..................................................................................... 10 TABELL 5 DESIGNKRITERIER OCH TILLÄMPNING .................................................................................. 11 TABELL 6 PLOCKSÄKERHET 2014 ......................................................................................................... 30 TABELL 7 ORSAKER TILL AVVIKELSER ................................................................................................. 31 TABELL 8 ÅTGÄRDER ........................................................................................................................... 33

Introduktion

1

1 Introduktion Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund För att bedriva effektiv lagerverksamhet krävs kunskap och underlag för beslut som fattas. Varje aspekt måste undersökas och samspelet är nyckeln till ett väl fungerande flöde i lagret (Storhagen, 2011). Ledare står numera inför behovet av att leverera hög kvalitet med minimalt lager och till låg kostnad (Strack & Pochet, 2009). Omfattande krav ställs på lagerverksamheten när kunders efterfrågan innebär många varianter av artiklar i mindre kvantiteter där ledtiden förväntas vara betydligt kortare än tidigare (Berg & Zijm, 1999). Lager avser en verksamhet där funktionen är att direkt tjäna efterfrågan från kunden (Kovács, 2010; Bukchin et al., 2012). I lagerverksamheten finns flera olika aktiviteter och flöden (Figur 1). Materialflödet i lagerverksamheten börjar med inflöde av artiklar som går igenom olika processer i lagret innan det resulterar i utflöde (Lumsden, 2012). Godsmottagning och kontroll vid godsets ankomst innebär att godset mottags och kontrolleras för att säkerställa att leveransen är korrekt och överensstämmer med order. Kontrollen innefattar även att godset synas efter ytliga skador. Därefter inlagras den kontrollerade leveransen. Inlagring innebär att lagret ökar med den inlagrade kvantiteten (Jonsson & Mattsson, 2011).

Figur 1 Lagerverksamhet För att plockning ska ske behövs information om artiklar som ska plockas samt var utleveransen skickas. Informationen erhålls via plockorder (Jonsson & Mattsson, 2011). Artiklarna packas och får förpackningshölje som samlar och skyddar artiklarna som levereras till kund (Lumsden, 2012). Utleverans innebär att lagret minskar med den utlevererade kvantiteten (Jonsson & Mattsson, 2011). För att lagerverksamheten ska fungera krävs också ett informationsflöde och detta styr till stor del materialflödet (Lumsden, 2012). Kundorder ankommer och plockare vet vad som ska plockas, vilket resulterar i utflöde av artiklar. Information om återfyllnad är också ett av de nödvändiga flödena så inte efterfrågade artiklar tar slut. Returflödet är informativt och fysiskt. Returen består av varor som skickas tillbaka av kunden och kontrolleras innan de slängs eller lagras in (Jonsson & Mattson, 2011). Med artiklarna

Introduktion

2

följer information om typ av avvikelse och varför kunden returnerar varan. Plockprocessen innefattar att hämta artiklar på angivna platser i lagret för att tillfredsställa efterfrågan och kvalitet (Bukchin, et al., 2012; Dukic & Oluic, 2007). Olika metoder används för att plocka artiklar beroende på existerande förutsättningar, exempelvis lagervolym, utrymmeskrav samt automatiseringsgrad (Lumsden, 2012; Jonsson & Mattsson, 2011). Plockprocessen kan innebära att plockaren går till materialet eller att materialet anländer till plockaren, och plockaren kan använda olika hjälpmedel. Moment som utförs är att erhålla order, lokalisera plockplats, ta artikel och kontrollera plockningen (Jonsson & Mattsson, 2011). Plock-processen är betydelsefull eftersom den har direkt inverkan på kvaliteten. Omfattande analyser är nödvändiga för att fastställa lämpliga tekniker och metoder. Historisk data på antal plock per artikel, plock per order, totalt antal plock samt totalt antal order är viktigt att följa upp, för den nuvarande planen och till den fortlöpande driften (Piasecki, 2000).

1.2 Problembeskrivning Företag har mål att sänka kostnaderna och öka produktiviteten inom lager-verksamheten, och plockprocessen har hamnat under ökad granskning (Koster, et al., 2006). Tompkins et al. (2010) menar att 55 procent av kostnader i lagret kommer från plockprocessen. Strack & Pochet (2009) menar att plockprocessen motsvarar 50 procent av arbetskraften i lagret, vilket motiverar ökad uppmärksamhet att undersöka plock-processen. För att kunna hålla förväntad service måste lämplig plockteknik användas. Många beslut finns att beakta i val av teknik där det inte bara är artiklarna som påverkar valet (Piasecki, 2000). Plocktekniken måste väljas i enighet med mål och krav som företaget ställer på kvalitet (Parikh, 2006). Piasecki (2000) menar att målen ofta kommer i konflikt med varandra exempelvis kan noggrannhet och kvalitet bekosta produktiviteten. Existerande teori kring ämnet plockteknik behandlar områden inom effektivisering och förbättring av redan implementerade plocktekniker. Några exempel är Bukchin et al. (2012) och Liu (2004) som undersöker optimering av plockprocesser, Broulias et al. (2005) som undersöker lagerstyrning för att förbättra plockprocessens prestanda och Dukic & Oluic (2007) som undersöker förbättrad plockeffektivitet. Med endast denna information är det svårt för företaget att besluta vilken plockteknik som är lämpligast. Teori som diskuterar flera plocktekniker tillsammans existerar inte där tidigare forskning endast har fokus på varje enskild teknik, exempelvis Connolly (2008) som beskriver några tekniker som kan användas i samband med lager-aktiviteter. Verksamheter kan ha syftet att tillfredsställa nästkommande steg i den interna processen, andra företag i försörjningskedjan eller slutkund (Bellgran & Säfsten, 2005). Beroende på vem kunden är finns det olika krav på kvalitet och därför måste plocktekniken uppfylla villkoren. Avvikelser som uppstår och som går att koppla direkt till plocktekniken är att fel artikel eller fel kvantitet plockas. Beroende på utrustning som används kan avvikelserna undvikas på olika sätt för att uppnå en högre plocksäkerhet och därmed en bättre kvalitet gentemot kund. Resultatet av studien kan användas som underlag när företag väljer plockteknik att använda i sin lager-verksamhet.

Introduktion

3

1.3 Syfte och frågeställningar I problembeskrivning framgår att plockprocesser bör granskas eftersom dessa är en stor kostnadsdrivare i lagret. Vidare framgår att tidigare forskning endast fokuserar på hur förbättringsarbete kan ske på redan implementerade plocktekniker vilket inte ger något stöd i beslutsprocessen för att välja vilken plockteknik som är mest lämplig. Kunden ställer krav på kvalitet och därför är detta område också viktigt att ta i beaktning vid val av plockteknik. Därmed är syftet med denna studie: Att undersöka tre utvalda plocktekniker i lagerverksamheter utifrån plocksäkerhet genom att identifiera orsaker till avvikelser som uppstår i samband med plock-teknikerna och hur avvikelserna kan förhindras. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i tre frågeställningar. Avvikelser som uppstår påverkar företags plocksäkerhet negativt och genom att undersöka de fel som uppstår och förklara dessa kan en medvetenhet skapas. Därmed är studiens första frågeställning:

[1] Hur skiljer sig plocksäkerheten mellan plockteknikerna?

För att skapa en förståelse för varför avvikelser uppstår kan dessa åtgärdas för att förbättra kvaliteten gentemot kund. Dessa orsaker kan också ge en inblick i hur plocktekniken fungerar och därför vara ett underlag när val av teknik ska göras. Därmed är studiens andra frågeställning:

[2] Vad är orsakerna till avvikelser som uppstår i samband med plockteknikerna?

När orsaker till avvikelser identifieras är det relevant att undersöka hur dessa ska förhindras för att öka plocksäkerheten. Det skapar också en förståelse för vilka områden som är kritiska vid arbete med kvalitet. Därmed är studiens tredje fråge-ställning:

[3] Hur kan lagerverksamheters plocksäkerhet öka genom att förhindra avvikelser som uppstår i samband med plockteknikerna?

För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet ska fyra fallstudier genomföras i olika lagerverksamheter. Varje lagerverksamhet använder en av de studerade plockteknikerna.

1.4 Omfång och avgränsningar Studiens omfång har begränsats till att innefatta två av processerna som utförs i lagret, plockning och returflöde (Figur 2). Fokus läggs på plocktekniken, andra faktorer som påverkar plocksäkerheten inkluderas inte i studien. Plockprocessen innebär aktiviteter som ingår i att plocka artiklar och ingen hänsyn tas till aktiviteter innan eller efter plockning, exempelvis inlagring samt packning för utleverans. Vid undersökning av plocktekniken tas inte lagerlayout och artikelplacering i beaktande utan endast vad som sker under plockprocessen. Den andra processen som innefattas i studien är returflödet eftersom detta flöde ligger till grund för att undersöka teknikernas plocksäkerhet. Detta flöde avgränsas till att endast bestå av informationsflödet, varför artiklar skickas tillbaka och inte det fysiska flödet där artikeln antingen slängs eller lagras in.

Introduktion

4

Figur 2 Avgränsningar Plockteknikerna som valts till studien är; manuell plockning efter etikettlista där dels manuell kontroll sker men också scannerkontroll, plockning efter scanner med integrerat kontrollmoment samt plockning efter röststyrning med integrerat kontrollmoment. Annan utrustning som används i anslutning till plockteknikerna kommer inte innefattas i studien.

1.5 Disposition Studien har disponerats över sex övergripande kapitel som följer en logisk upp-byggnad för arbetets genomförande. Varje kapitel är strukturerat genom underrubriker för att på begripligt sätt kunna följa med i texterna. Det första kapitlet ger överblick av studien där bakgrunden till området ges samt problem som uppkommer i samband med detta. Genom problembeskrivningen motiveras studiens syfte som presenteras tillsammans med tre frågeställningar. Slutligen beskrivs studiens omgång och av-gränsningar med hjälp av en figur. Kapitel två beskriver metoder som använts under studien och förklaras med hjälp av en figur som anger kopplingen mellan metoder och frågeställningarna. Underrubriker som behandlas i kapitlet är arbetsprocessens utseende, ansats och design samt hur datainsamling och dataanalys genomförts. Slutligen diskuteras studiens trovärdighet. Kapitel tre inleds med en figur som beskriver kopplingen mellan teorier och fråge-ställningarna. Ett teoretiskt ramverk återfinns därefter bestående av relevant vetenskap för att uppfylla syftet. Nästa kapitel redovisar empiri som insamlats under studien och har delats upp efter de tre plocktekniker som undersökts. Varje kapitel har strukturerats efter fem områden som beskriver lagerverksamhet, plockteknik, plockprocess, plockarens upplevelser samt kvalitet. Kapitel fem behandlar analys och kopplar det teoretiska ramverket till empiri som insamlats. Kapitlet är strukturerat efter studiens tre frågeställningar som besvaras samt analyseras. Rapportens sista kapitel inleds med diskussion kring resultat som studien har gett upphov till. Vidare beskrivs implikationer samt studiens begränsningar och trovärdighet. Dragna slutsatser redogörs och kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning.

Metod och genomförande

5

2 Metod och genomförande Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs studiens ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.

2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod I följande kapitel beskrivs metoder för datainsamling och dataanalys som använts för att besvara studiens frågeställningar (Figur 3).

Figur 3 Koppling mellan frågeställningar och metod

För att besvara studiens frågeställningar har två metoder använts, litteraturstudie och fallstudie. Den första studien som gjorts är genom att undersöka befintlig litteratur inom området. För att få en helhetsbild av lagerverksamhet samt få mer specifik information angående plocktekniker har relevant teori hämtats från tidigare forskning och litteratur kopplat till lagerlogistik. Denna teori har sedan använts i samtliga frågeställningar. En fallstudie har utförts hos de fyra fallföretagen för att samla in empiri. Studiens första frågeställningar har besvarats genom intervju och observation tillsammans dokumentstudie. Intervjuer har genomförts med personer inom företagen som har kunskap om kvalitetsarbete och som har haft tillgång till returdata. Detta har sedan kompletterats genom observationer och dokumentstudier. För att besvara den andra frågeställningen har den primära metoden varit intervju. De som har medverkat på dessa är chefer inom lagerverksamheten för att erhålla information om hur företaget fungerar samt för att få en helhetsbild av verksamheten. De som använder plockteknikerna i sitt dagliga arbete har fått delta i en enkät-undersökning. Därmed erhålls relevant information om plockteknikerna från personer som är väl insatta i hur det fungerar. Observation av plockprocessen har skett för att se hur teknikerna fungerar i praktiken samt för att undersöka vilka orsaker som kan finnas till att avvikelser sker. De dokument som studerats har hämtats från företagen som försett oss med underlag till returdata. Slutligen har en kartläggning utförts för att kunna beskriva plockprocessen. För att besvara studiens tredje frågeställning har liknande metoder använts som tidigare beskrivits där fokus lagts på enkätundersökningar, observationer och kart-läggningar. Enkätundersökningarna har givit information som i många fall inte kan erhållas genom intervju med chefer och har därför varit betydelsefullt för att fånga


6

den vardagliga uppfattningen av plockteknikerna. I samband med observationerna har en förståelse erhållits om hur avvikelser skulle kunna förhindras. Kartläggning av processerna som upprättats med hjälp av observationer har bidragit till förståelse för hur och varför aktiviteter utförs men även vad som kan förändras för att undgå avvikelser.

2.2 Arbetsprocessen För att kunna uppnå syftet med studien har arbetet delats upp i ett antal övergripande faser. Arbetet har pågått under våren 2015 och faserna illustreras med hjälp av ett Gantt-schema (Figur 4). Arbetsprocessen inleddes med problemdefinition där det huvudsakliga ämnet togs fram och med inspiration från ett konsultföretag kunde problem och utmaningar identifieras. Hänsyn togs också till möjligheten att undersöka dessa problem både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv för att få en bredd på studien. Problemdefinitionen kunde sedan resultera i studiens syfte och tre stycken frågeställningar för att besvara syftet. Nästa fas är metodval och syftar på de val som gjorts i samband med metod och tillvägagångssätt. Detta innefattar både hur själva rapportarbetet skulle gå till men också vilka metoder som skulle användas för att uppfylla studiens syfte. Det beslutades att litteratur- och fallstudie skulle bli de huvud-sakliga tillvägagångssätten för att angripa problemen.

Figur 4 Arbetsprocessen

Nästföljande fas i processen är Litteraturstudie. Denna fas är den längsta och har haft stor betydelse för de närliggande faserna i arbetsprocessen. Ett ramverk upprättades där teori kring ämnet samlades in som grund till analysen. Litteraturstudien följs av Fallstudiefasen. För att få en koppling till ett praktiskt perspektiv utfördes olika studier på fallföretag där empirisk data samlades in. Dataanalys är den sista fasen i arbetsprocessen. Insamlad data analyserades fortlöpande under fallstudiefasen och kunde sedan sättas i relation till teorin. Fasen utfördes i den senare delen av processen för att säkerställa att allt relevant material fanns att tillgå.

2.3 Ansats För att uppnå studiens syfte har empiri samlats in och sedan jämförts mot det teoretiska ramverket. Följande kapitel beskriver relationen mellan teori och empiri samt vilket angreppssätt som använts. För att besvara frågeställningarna har en abduktiv ansats valts, vilket är en kombination av deduktion och induktion (Patel & Davidson, 2011). Detta val motiveras genom Starrin & Svensson (1994) som beskriver abduktion som att helheten växer fram genom en växelverkan mellan empiriska och teoretiska studier. Det teoretiska ramverket behandlar principer inom lagerverksamhet och bygger därmed på tidigare kunskaper och modeller. Data som


7

samlats in på fallföretagen ger en verklighetsbaserad empiri där fallstudier avser att ge en praktisk infallsvinkel. Insamlad data ställs i relation till det teoretiska ramverket vilket modifieras i takt med att ny empirisk data samlats in. Både den teoretiska och empiriska utgångspunkten bidrar till att generera det slutliga resultatet. Både ett kvalitativt samt kvantitativt angreppsätt har valts för metodansatsen. För att förstå verksamheterna har intervjuer, observationer samt kartläggningar utförts vilket kopplas till en kvalitativ inriktning där fokus läggs på mjuk data (Patel & Davidson, 2011). Dokumentstudier och observationer är också en del av empirin där statistik och siffror utvinns. Det kvalitativa angreppssättet blir relevant eftersom en undersökning görs av varje del som kan skapa en helhet (Starrin & Svensson, 1994). Genom att använda båda ansatserna kan en bredd ges i arbetet och utgör en bra kombination med det vetenskapliga angreppssättet.

2.4 Design För att uppfylla syftet med studien måste tre olika plocktekniker studeras. Under-sökningsmetoden som valts är fallstudie eftersom problemen är kopplat till en verklighetsbaserad situation. För att få ett helhetsperspektiv av lagerverksamheterna och samtidigt kunna undersöka utvalda plocktekniker lämpar sig det att använda en fallstudiemetod (Patel & Davidson, 2011). Genom att studera plockteknikerna i dess naturliga miljö blir resultatet användbart även i praktiken (Yin, 2013). Fallstudierna är av explorativ art för att problemet delvis bygger på luckor i teori inom det berörda området (Patel & Davidson, 2011). Den enhet som analyserats i studien är plockprocessen där författarna ställer sig helt oberoende till de objekt som ska observeras för att inte påverka utfallet. Fyra företag som bedriver lagerlogistik valdes ut till fallstudierna eftersom de har en verksamhet som stämmer överens med de önskemål som fanns. Ingen hänsyn togs till fallföretagens huvudsakliga verksamhet utan valet baserades endast på vilken typ av plockteknik som användes på deras lager. De fyra fallstudierna som utfördes bestod av två företag som använder manuell plockning, ett företag som använder plock med scanner samt ett företag som använder röststyrd plockning. Företagens geografiska läge togs också i beaktning för att underlätta resorna som gjordes till och från företagen.

2.5 Datainsamling Datainsamlingen bestod både av litteraturstudier och av insamling av empirisk data från fallstudieobjekten. Från fallstudierna samlades information in genom intervjuer, enkäter, observationer, kartläggningar samt dokumentstudier och det är sedan litteraturstudierna som utgjort grunden för det teoretiska ramverket. Siffror och statistik har begränsats till att bara bestå av data från år 2014.

2.5.1 Litteraturstudier För att bygga upp det teoretiska ramverket har studier genomförts för att undersöka befintlig teori. Liknande teori har använts för samtliga frågeställningar där publikationstyperna böcker, artiklar samt avhandlingar har använts som källor. Böckerna inom studiens ämne har mestadels bestått av kurslitteraturen som ingår i programmet Logistik och Ledning. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare litteratur inom logistik men också böcker som behandlar metoder inom forskning. De vetenskapliga artiklarna som använts har hittats genom högskolans egen sökmotor


8

Primo men också med Google Scholar. Artiklar har sedan inhämtats från databaser som exempelvis “Elsevier” och “Taylor & Francis”. Böcker och artiklar har utgjort den största delen av litteraturstudierna men viss information har även samlats in från avhandlingar. Litteraturstudierna har behandlat området lagerverksamhet med målet att få en helhetsbild av relevanta aktiviteter. Varje aktivitet som har en direkt påverkan av plocktekniken har sedan undersökts noggrannare. För att lokalisera relevant litteratur har det funnits både svenska och engelska sökord som använts på sökmotorer och i databaser. Dessa ord har exempelvis varit lager, plockteknik, plocksäkerhet, order-picking, quality, picking accuracy.

2.5.2 Intervjuer Intervju har tillämpats som metod för att samla in kvalitativ information (Merriam, 1994). Den vanligast förekommande formen av intervju är en session mellan intervjuare och svarande, där svarande ska lämna ifrån sig fakta, information och förklaringar vilket är den typ som använts i studien. Intervjuerna har varit semi-strukturerade eftersom intervjuerna har haft ett bestämt syfte, men har likväl varit ett samtal öppet för diskussion (Patel & Davidson, 2011, Burges, 1982). Det betyder att intervjuaren vill ha en bestämd del information och intervjun leds av ett antal ämnen och frågor som ska undersökas, men vare sig formuleringar eller ordning konstateras innan.

Tabell 1 Genomförda intervjuer Datum Syfte (Vad) Roll Metod (Hur) Tid 2015-03-26 Verksamhetsbeskrivning Lagerchef,

Fallstudie C Semi-Strukturerad 50 min

2015-03-27 Kvalitetsuppföljning Säljsupport, Fallstudie C

Semi-Strukturerad 40 min

2015-04-01 Verksamhetsbeskrivning Lagerchef, Fallstudie B


2015-04-02 Kvalitetsuppföljning Logistikplanerare, Fallstudie B


2015-04-07 Verksamhetsbeskrivning Logistikchef, Fallstudie A


2015-04-08 Kvalitetsuppföljning Produktionschef, Fallstudie A


2015-04-09 Verksamhetsbeskrivning Produktionschef, Fallstudie D


2015-04-10 Kvalitetsuppföljning Produktionschef, Fallstudie D


Efter diskussion om vilka som skulle intervjuas konstaterades att intervju av personer med ledande roller inom lagerverksamheten är aktuell för att få en helhetsbild av verksamheterna (Tabell 1). Det utfördes även intervjuer för att förstå hur arbetet med kvalitet utförs samt för att samla in returdata.

2.5.3 Enkätundersökning En anonym enkätundersökning har genomförts där personer som utför plock-teknikerna fått svara på ett antal frågor. Undersökningarna utfördes på alla fyra företagen och enkäternas utformning var liknande där enda skillnaden var hur utrustningen som används benämnts (Bilaga 1-3). Svarsfrekvensen för enkät-undersökningarna presenteras i Tabell 2.


9

Enkätundersökningen har utförts som en komplettering till observationerna där upp-märksamheten ligger på de upplevelser som inte kan beskrivas av en ledare eller chef. Det finns också en medvetenhet om den brist som en enkätundersökning innebär, exempelvis att vissa intryck så som egna formuleringar, ansiktsuttryck och kropps-språk faller bort när svaren undersöks (Jabine et al., 1984). Tabell 2 Svarsfrekvens enkätundersökning Syfte (Vad) Totalt antal plockare Antal svar Deltagande Upplevelse vid manuell plockteknik 124 44 35 % Upplevelse vid scannerplock 14 5 36 % Upplevelse vid röststyrt plock 25 12 48 % Frågorna är kopplade till det dagliga arbetet och innehåller frågor både med givna svarsalternativ och med chans att uttrycka sitt svar med egna ord. En förklaring bifogades också som beskrev varför undersökningen utförs och i vilket syfte, för att motivera individen att delta (Patel & Davidson, 2011).

2.5.4 Observationer Observationerna som genomförts har varit av ostrukturerad karaktär (Tabell 3). Innan observationerna utförs bör ett antal frågor tas ställning till för att veta vilket tillväga-gångsätt som är lämpligt; Vad ska vi observera? Hur ska vi registrera observationerna? Hur ska vi som observatörer förhålla oss? (Patel & Davidson, 2011) Dessa frågor har utgjort grunden när författarna utformat observationernas genom-förande.

Tabell 3 Genomförda observationer Datum Syfte (Vad) Metod (Hur) Tid 2015-03-26 Plockprocess, Fallstudie C Ostrukturerad 120 min 2015-03-31 Sortering och pack, Fallstudie B Ostrukturerad 40 min 2015-04-01 Plockprocess, Fallstudie B Ostrukturerad 50 min 2015-04-08 Plockprocess, Fallstudie A Ostrukturerad 90 min 2015-04-09 Plockprocess, Fallstudie D Ostrukturerad 75 min På varje fallföretag har plockprocessen observerats med syftet att skapa förståelse för hur plocktekniken går till vilket har utgjort grunden för kartläggningen som utförts. Under fallstudie B har även verksamhetens sorterings- och packprocess observerats eftersom detta är en del av kontrollmomentet som utförs i samband med plock. Samtidigt som observationerna för plockprocesserna utfördes har samtal förts med plockaren som komplement till enbart observation. Observationerna har varierat i tid eftersom varje fallföretags plockprocess är olika komplex att förstå. En ostrukturerad metod har tillämpats som förhållningssätt där all information som observerats samlats in. Denna metod resulterar i stora mängder data och varje observation har därför avslutats med en utförlig redogörelse för vad som iakttagits.

2.5.5 Dokumentstudier Dokumentstudier är det material som inhämtats från fallföretagen (Tabell 4). Dokumenten har hämtats under fallstudie A och B som ett komplement till besöken på företagen. Under fallstudie C och D kunde all information utvinnas på plats och därför har inte dokumentstudier varit nödvändigt. Dokumenten som inhämtas från fallstudie A har varit allmän information angående företaget och dess verksamhet samt data kring returer. Från fallstudie B har dokument kopplat till returer och kvalitets-


10

mätningar inhämtats. Denna metod har använts eftersom viss information inte fanns tillgänglig när fallföretagen besöktes och var därför tvunget att kompletteras i efterhand.

Tabell 4 Genomförda dokumentstudier Datum Syfte (Vad) Metod (Hur) Tid 2015-04-01 Felkoder, Fallstudie B Strukturerad 40 min 2015-04-01 Kvalitet inklusive vågfel, Fallstudie B Strukturerad 40 min 2015-04-07 Företagspresentation, Fallstudie A Strukturerad 45 min 2015-04-24 Returdata inklusive försäljningsdata, Fallstudie A Strukturerad 40 min Vid granskning av dokumenten är källkritik viktigt och därför har fakta om var dokumenten uppkommit, när de uppkommit och i vilket syfte undersökts för att upprätthålla tillförlitligheten (Patel & Davidson, 2011).

2.5.6 Kartläggningar Kartläggningar har utförts för att få en uppfattning av plockprocesserna (Miltenburg, 2005). De aktiviteter som innefattas i processen har identifieras och har därmed utgjort grunden i att förstå hur processen går till. Genom observationer och intervjuer har en visuell bild av processens alla delar erhållits. Kontinuerlig insamling av material med samtida anteckningar och skisser på kartläggningen användes vid en mer precis upprättning av aktiviteterna. För att uppnå ett tillförlitligt resultat har de slutgiltiga kartläggningarna kontrollerats med berörda parter.

2.6 Dataanalys För att kunna besvara studiens syfte har det varit nödvändigt att samla in data. Detta har gjorts genom litteraturstudier där olika teorier har studerats samt genom att utföra fallstudier på lämpliga företag. Detta har sedan resulterat i databaser bestående av teori och empiri (Figur 5).

Figur 5 Dataanalys Den metod som valts för analys av data är mönsterpassning. Metoden är lämplig därför att empiri från fallföretagen jämförs med teori från litteraturstudier vilket också är fallet i denna studie (Yin, 2013). Genom att använda mönsterpassning som metod vid dataanalysen har det teoretiska ramverket kunnat uppdateras löpande för att matcha den empiri som erhållits. Denna metod kan också motiveras med att abduktion har använts som ett vetenskapligt angreppssätt för studien (Yin, 2013).


11

2.7 Trovärdighet Tillförlitliga undersökningsmetoder och teorier har använts för att generera en studie med hög trovärdighet. Källor där författare har upplevts ha hög trovärdighet och stor kunskap inom området har använts och en kritisk granskning av källor har ständigt genomförts. Yin (2007) anser att det finns fyra kriterier som visar vilken kvalitet en studie har och är därför lämpliga att beakta för att öka studiens trovärdighet. Dessa kriterier är Begreppsvaliditet, Intern validitet, Extern validitet och Reliabilitet (Tabell 5).

Tabell 5 Designkriterier och tillämpning Kriterier Fallstudietillämpning Undersökningsfas

Begreppsvaliditet Använda fler källor när det gäller data och belägg Datainsamlingen Låta nyckelpersoner läsa igenom utkast till forsknings-rapporten

Sammanställning av rapporten

Intern validitet Jämföra olika mönster med varandra Analysen av data Extern validitet Använda teori vid enfallsstudier Forskningsdesign Reliabilitet Utveckla en databas för fallstudien Datainsamlingen Begreppsvaliditet har två tillämpningar som kan användas för att öka trovärdigheten. En av dessa är att använda triangulering, det vill säga att bekräfta insamling av data av flera olika källor (Yin, 2013). I studien har detta säkerställts genom att intervjua personer med kompetens inom området samt kontrollera att insamlad information är korrekt. Litteratur som utgör den teoretiska databasen har i den utsträckning som varit möjligt kontrollerats och bekräftats genom flera källor för att öka validiteten. Nyckelpersoner har under studiens gång varit de personer som intervjuats på företagen, handledare samt experthjälp från konsultföretag och dessa personer har varit involverade i hela processen. Nästa kriterium är intern validitet som innebär i vilken mån resultatet överensstämmer med verkligheten (Merriam, 1994). Det är viktigt att denna typ av validitet först säkerställs innan den externa validiteten kan uppfyllas (Guba & Lincoln, 1981). Mönsterpassning har använts för att öka den interna validiteten, det vill säga att slutsatserna som dras grundas i ett mönster mellan insamlad teori och insamlad empiri. Extern validitet handlar om i vilken utvidgning resultaten från en undersökning är användbara även i andra förhållanden än de undersökta, det vill säga generaliserbarhet (Merriam, 1994). Studiens empiri har samlats in från fallföretag för att få en verklighetsbaserad grund men de slutsatser som sedan analyserats fram är användbara för fler än de företag där studien genomförts. Validitet har uppnåtts genom att resultatet består av allmänna slutsatser. Det sista kriteriet för att upprätthålla hög trovärdighet är enligt Yin (2007) reliabilitet. Detta innebär hur trovärdig en mätning är när den genomförs flera gånger, om olika värden uppnås efter upprepade mätningar (Patel & Davidsson, 2011). Reliabiliteten i studien har säkerställts genom att metod och tillvägagångssätt är noggrant beskrivet ur ett oberoende perspektiv. Eftersom flera fallföretag ingår i studien har det också kontrollerats att liknande data samlats in på de olika företagen. Triangulering har också använts inom detta område för att uppnå en högre reliabilitet där den insamlade datan har undersökts ur olika perspektiv.

Teoretiskt ramverk

12

3 Teoretiskt ramverk Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studien och det syfte och frågeställningar som formulerats.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori I följande kapitel beskrivs den teori som utgör grunden för det ramverk som används för att besvara studiens frågeställningar. Figur 6 beskriver kopplingen mellan studiens frågeställningar och använd teori.

Figur 6 Koppling mellan frågeställningar och teori

För att ge en teoretisk grund till de tre frågeställningarna beskrivs följande huvud-områden; lagerverksamhet, kvalitet och kvalitetsstyrning. Teori kring lagerverksamhet behandlas eftersom det är inom dessa verksamheter som studien har utförts och det är viktigt att förstå bakgrunden. Det teoretiska ramverket behandlar därefter plockprocessen där en generell beskrivning ges. Under detta lagerverksamhetskapitel redogörs också olika plocktekniker som används i lager-verksamheter. Plockteknikerna är det som undersöks i fallstudierna och det är därför relevant att undersöka dessa ur ett teoretiskt perspektiv. Utrustning som används inom de olika plockteknikerna behandlas löpande för att ge en detaljerad inblick i hur plockteknikerna går till tekniskt och för att kunna identifiera orsaker till avvikelser som kan bero på utrustningen. Nästa kapitel behandlar teori som kan användas för att besvara frågeställningarna utifrån ett kvalitetsperspektiv där fördjupning inom returflöde och plocksäkerhet beskrivs. Returflöde utgör en del av företags kvalitetsarbete eftersom det går att utvinna användbar information från detta och därför beskrivs teori kring ämnet. Ett annat sätt att mäta kvalitet är genom plocksäkerheten vilket kan kopplas till studiens syfte. Kvalitetsstyrning är den sista delen av studiens ramverk och där presenteras utmaningar som kan uppstå i samband med kvalitetsarbete. Därefter beskrivs olika problemlösningar som kan vidtas för att undvika avvikelser. All teori har kopplats till samtliga tre frågeställningar eftersom hela ramverket först behandlas för att undersöka plocksäkerhet och identifiera orsaker till avvikelser som uppstår i samband med plockteknikerna. Därefter behandlas ramverket vidare i tredje frågeställningen för att visa hur plocksäkerheten kan ökas genom att förhindra avvikelser som uppstår.

Teoretiskt ramverk

13

3.2 Lagerverksamhet Ett lager är en fysisk upplagsplats med varor ämnat för försäljning eller produktion (Lumsden, 2012; Jonsson & Mattsson, 2011). Ett typiskt tillverkande företag ägnar 30-35 procent av verksamhetens utrymme till lagerhållning av råmaterial eller produkter (Ackerman & La Londe, 1980). Lager är mer avgörande än någonsin för företagens framgång och spelar därför en kritisk roll i försörjningskedjan samtidigt som det påverkar kostnader och service (Kiefer & Novack, 1999; Faber, et al., 2013). Detta har resulterat i större lager med ansvar för större del av distributionen till en vidare mångfald av mer krävande kunder i en vidsträckt region (Faber, et al., 2013). Vid utarbetning av ett fysiskt lager hålls en hög fyllnadsgrad och låga driftkostnader för att minimera lagerhållningskostnader och hanteringskostnader (Jonsson & Mattsson, 2011). En rekommendation som Jonsson & Mattsson (2011) tar upp för att uppnå detta är att utnyttja lagerutrymmet till så hög grad som möjligt, utan att det försvårar materialhanteringen. Artiklar och material har ett krav på tillgänglighet som resulterar i att det blir väsentligt att lagerhålla och det är inte ekonomiskt möjligt att uppehålla önskad leveranstid utan att artiklar och material finns i lager (Bjørnland, et al., 2003). Artiklar i lagret kan ha fasta lagerplatser, eller slumpmässiga lagerplatser. När artiklarna har slumpmässiga lagerplatser kan högfrekventa artiklar bli placerade på lättillgängliga plockplatser med hjälp av ett Warehouse Management System (WMS-system) (Piasecki, 2000).

3.2.1 Plockprocess En process utgörs av sammanhängande aktiviteter i en logisk följd som upprepas och där det finns en tydlig början och slut (Jonsson & Mattsson, 2011). Lumsden (2012) anser att vissa kriterier måste uppfyllas för att det ska vara en process, dessa kriterier är sammanhängande aktiviteter, att aktiviteterna ska upprepas, att det finns början och slut, att aktiviteterna skapar värde, att aktiviteterna tillfredsställer kunder och att delprocesser kan identifieras. En process kan delas upp i delprocesser som i sin tur kan innehålla olika aktiviteter. En processkartläggning innebär att identifiera företagets nuläge för att få en förståelse för processen. Detta utgör sedan grunden till förbättringsarbete och företagsutveckling (Jonsson & Matsson, 2011). Plockning är en av logistikprocesserna i en lagerverksamhet (Piasecki, 2000). Plockprocessen innefattar alla aktiviteter som utförs från det att plockaren får informationen om vad som ska plockas, via till exempel en plockorder, tills det att plockaren placerat artikeln i förpackning för utleverans (Bukchin, et al., 2012; Dukic & Oluic, 2007). Flera olika metoder och tekniker är möjliga att tillämpa under plockprocessen, beroende på vilka förutsättningar som finns i verksamheten, exempel-vis automatiseringsgrad och antal orderrader i varje plock order (Lumsden, 2012; Jonsson & Mattsson, 2011). I plockprocessen använder sig plockaren vanligtvis av någon form av plockvagn och ibland truck. Plockprocessen är också beroende av vilka materialuttagsprinciper som tillämpas på lagret. Enligt Jonsson och Mattsson (2011) finns principerna man-till-material och material-till-man. Den första av dessa avser att en eller flera plockare förflyttar sig i lagret direkt till lagerplatser för att plocka artiklar av påkallat behov. Olika metoder kan användas för att plocka artiklarna för denna princip beroende på vilka förut-sättningar som finns, exempelvis antal orderrader per order och antal artiklar som ska plockas (Lumsden, 2012; Piasecki, 2000). Den mest grundläggande metoden innebär att en plockare plockar en order i taget efter en plocklista (Piasecki, 2000). Detta sätt

Teoretiskt ramverk

14

att plocka är lämpligt för verksamheter som har få totalt antal order och stort antal plock per order. I verksamheter med lågt antal plock per order kan en metod användas där flera order är grupperade i mindre serier, eller batcher. En plockare plockar alla order inom batchen på en rutt genom en konsoliderad plocklista. Om verksamheten har order som är mycket stora och/eller innehåller artiklar från flera olika zoner i lagret finns det möjlighet att dela upp ordern i flera små order och sedan slå ihop dem i ett sorteringsmoment efter plockningen (Piasecki, 2000).

3.2.2 Plocktekniker Med plockteknik menas det specifika sättet som artikeln plockas genom. De vanligaste teknikerna är bland annat plockning efter manuell lista, plockning efter scanner och plockning efter röststyrning. Plockteknik och utrustning som används i en lagerverksamhet beror på en mängd faktorer. En plockteknik kan variera från att vara mycket enkel i små verksamheter, till att bli mycket komplex som kan göra det mesta i större verksamheter (Piasecki, 2000). Den traditionella plocklistan används fortfarande men i större lagerverksamheter är den nästan helt ersatt av automatiserade alternativ för att minska den mänskliga felfaktorn. Även om materialprincipen man-till-material används kan processen i viss grad vara automatiserad med hjälp av utrustning. Artikeln som plockas identifieras och informationen måste sedan rapporteras in i verksamhetens informationssystem (Mattsson, 2012). Detta kan ske via en streckkod och är den vanligaste metoden där en klisterlapp med en streckkod sitter på objekt och som läses av med en streckkodsavläsare, eller en scanner (Jonsson & Mattsson, 2011). Med lämplig ut-bildning, spårning och ansvarstagande kan verksamheter behålla en hög plocksäkerhet utan plock med scanner (Piasecki, 2000). Röststyrd plockning (Pick-by-Voice) är ett annat sätt att utföra plocket på. Metoden innebär att plockaren bär ett batteridrivet head-set med mikrofon som är anslutet till ett lagerhanteringssystem (Ludwig & Goomas, 2007). Plockaren följer rösten i ett head-set som talar om var artikeln finns i lagret och genom att bekräfta rätt plats anges vilken kvantitet som ska plockas (Ludwig & Goomas, 2007). Piasecki (2000) anser att Pick-by-Voice är en hållbar teknik i lagerplock. En skillnad som uppstår mellan manuella och automatiserade plocktekniker är att verksamheten vid snabb tillväxt enkelt kan kasta in människor i det manuella systemet, medan automatiserade system har kapacitetsbegränsningar (Piasecki, 2000).

3.3 Kvalitet Begreppet kvalitet kan definieras på olika sätt beroende på vilket område det används i. Mattsson (2012) definierar kvalitet som en produkts eller tjänsts förmåga att tillfredsställa kundens behov. Aspekter som spelar in på kvaliteten kan variera beroende på de krav som kunden ställer. Arbetet med kvalitet har pågått under en längre tid i företagsvärlden med syftet att förbättra sin konkurrenskraft, effektivitet samt lönsamhet (Klefsjö, et al., 2008). Kvalitetsbrister har visat sig vara kostsamma för företag där mycket resurser går åt för att åtgärda problem som uppstår i samband med dessa brister. För att bristerna inte ska nå ända till slutkunden kan kontroller och granskningar införas med syftet att upptäcka fel i ett tidigt skede (Sörqvist, 2004). Leveranssäkerhet är ett serviceelement kopplat till kvalitetsbegreppet och benämns också som leveranspålitlighet (Lumsden, 2012). Säkerheten i leveransen avser i vilken utsträckning varan levereras utan avvikelser från kundens order, det vill säga

Teoretiskt ramverk

15

förmågan att leverera rätt vara till rätt kvalitet och i rätt kvantitet (Jonsson & Mattsson, 2011). Enligt Bjørnland et al. (2003) finns det olika omständigheter som kan påverka detta element, exempelvis administrativa fel, plockfel, leveransfel, felaktigt emballage samt produktskador under lagring eller transport. Lumsden (2012) hävdar också att ytterligare faktorer har betydelse för leveranssäkerheten som att kunna leverera alla varor till kund samtidigt, speciellt om dessa varor är beroende av varandra

3.3.1 Returflöde Retur avser en förflyttning tillbaka till utgångspunkten (Nationalencyklopedin, 2015). Flödet i en retur kan antingen ske genom den ursprungliga distributionskanalen, genom en separat returkanal eller genom en kombination av dessa (Fleischmann et al., 1997) (Figur 7).

Figur 7 Ramverk omvänd logistik (Fleischmann et al., 1997)

Brito & Dekker (2002) menar att nyckelorden i returflöden är varför, vad och hur, det vill säga varför artikeln returneras, vad som returneras och hur returprocessen fungerar i praktiken. Vilka principer, parametrar och strategier som sedan används vid utformandet av returflödet varierar beroende på verksamhet och vilken sorts artiklar som säljs (Mukhopadhyay & Setoputro, 2004). Returflödet innebär inte bara det fysiska flödet av varor utan innefattar också en informationskanal där uppgifter associerade till returen anges (Srivastava & Srivastava, 2006).

3.3.2 Plocksäkerhet Oavsett vilken verksamhet som drivs kommer noggrannhet och plocksäkerhet vara viktiga mål. Praktiskt taget alla beslut som tas i en lagerverksamhet kommer att ha en viss inverkan på plocksäkerheten, allt från artikelmärkning till utformning av etiketter, förpackningar, utformningen av plocklistan, placering av streckkod, lagerutrustning och plockteknik som tillämpas (Piasecki, 2000). Det finns teknologier som kan bidra till en högre plocksäkerhet, exempelvis Pick-by-Voice system, våg och scanner. Även om plock med scanner är mycket användbart för att öka plocksäkerheten, tenderar tekniken att bli besvärlig i snabbrörliga lagerverksamheter och riskerar att minska plocktakten avsevärt (Piasecki 2000). Förutom den tekniska utformningen av plock-tekniken finns det andra aspekter som påverkar plocksäkerheten. Utbildning av plockare, spårning av felorsak och ansvarstagande är avgörande aspekter. Utgående sändningar bör kontrolleras på något sätt där typ av kontroll varierar från verksamhet till verksamhet (Piasecki, 2000).

Teoretiskt ramverk

16

3.4 Kvalitetsstyrning Verksamheten kan delas upp i olika områden som var för sig kan utvecklas för att bidra till kvalitetsarbete (Bergman & Klefsjö, 2012). I produktion används begreppet kvalitetsstyrning som innebär att mäta avvikelser samt att vidta åtgärder för att undvika avvikelserna. I kvalitetsarbete omfattas både människor och processer där olika modeller och verktyg används för att uppnå de mål som finns uppsatta (Sörqvist, 2004). Vanliga fallgropar vid kvalitetsarbete är bristfälligt ledarskap, rädsla och motstånd till förändring, avsaknad av problemlösningsförmåga, misslyckande att slutföra projekt, brist på resurser samt otillräckligt informationsutbyte (Lagrosen & Lagrosen, 2005). Dessa fallgropar är därför viktiga att analysera och förstå för ett lyckat kvalitetsarbete. Ytterligare en anledning till att arbeta med kvalitet är enligt Hackman & Wageman (1995) att den dåliga kvaliteten som kan innebära inspektioner, omarbete och förlust av kunder är mycket mer kostsamt än att utveckla processer som producerar varor och tjänster av hög kvalitet.

3.4.1 Utmaningar Problem som uppstår i en verksamhet går att klassificera på olika sätt och är viktigt att göra för att veta hur problemen ska angripas. Enligt Sörqvist (2004) går det att dela upp dessa efter individberoende problem och systemberoende problem. För att problemet ska vara individberoende ska individen veta vad den ska göra och ha tillgång till nödvändig information, känna till resultatet av sitt eget arbete och få feedback på utfört arbete samt ha möjligheten att påverka resultatet (Sandholm, 1999). Uppfylls inte samtliga tre kriterier klassificeras det som ett systemberoende problem. Problem orsakade av individen kan enligt Juran (1989) brytas ned i fyra kategorier, ofrivilliga fel, metodfel, kommunikationsfel samt medvetna fel. Ofrivilliga fel brukar ofta beskrivas som den mänskliga faktorn, det vill säga att individen inte är medveten om att fel begås. Metodfel innebär sättet att utföra arbetet och är också något som individen ofta gör omedvetet eftersom alla utvecklar ett eget sätt att utföra arbetet på. Kommunikationsfel uppstår i samband med bristfällig informationsöverföring som i vissa fall uteblir helt och hållet. Det sistnämnda individberoende problemet är medvetna fel, vilket innebär att individen avsiktligt gör fel eller fattar felaktiga beslut. Detta kan bero på brist på motivation i arbetet eller slarv (Sörqvist, 2004). Den mänskliga faktorn är svår att undvika helt och hållet och det är därför av stor betydelse att förstå hur den ska hanteras på ett fördelaktigt sätt. Problem som uppstår i samband med systemet beror vanligtvis på exempelvis brister i verksamheten, arbetsmetoder samt utrustning (Sörqvist, 2004). Både Juran & Godfrey (1999) och Deming (1986) hävdar att 80-90 procent av problemen som uppstår är system-beroende och utgör därför en viktig del i kvalitetsarbete. Är det fel på exempelvis system eller utrustning är detta ett väsentligt problem att åtgärda eftersom människor och processer påverkas av detta negativt vilket kan medföra en lägre plocksäkerhet. Systemberoende problem kan finnas på alla nivåer i verksamheten samtidigt som de varierar i omfattning och kvalitetsarbetet måste därför vara öppet för samtliga delar i organisationen. Det krävs också system som kan upprätthålla kvaliteten oavsett vilken personal som arbetar och vad det är som ska produceras för att undvika brister.

3.4.2 Problemlösning Genom att identifiera avvikelser och varför dessa uppstår går det att aktivt arbeta med kvalitet. Att identifiera bakomliggande orsaker och arbeta förebyggande är grunden

Teoretiskt ramverk

17

till ett framgångsrikt förbättringsarbete. Att åtgärda problem som uppstår i samband med människan kan göras genom att förminska felmöjligheten. Beroende på orsaken kan det också innebära att arbetssätt och kommunikation måste förtydligas för att minska chansen till att avvikelser uppstå. Finns det exempelvis många metoder att utföra arbetet på bör det bästa identifieras och därefter förmedlas till alla medarbetare. Är det i kommunikationen det brister kan en lämplig åtgärd att vidta vara att standardisera språk och att fastställa att informationen når mottagaren (Sörqvist, 2004). Motivation hos individen spelar betydande roll i dennes förmåga att prestera och beror på individens drifter, önskemål och behov (Maslow, 1954). Genom att identifiera vad det är som driver medarbetarna kan detta användas till kvalitetsarbetet för att exempelvis åtgärda att medvetna fel begås. Fel kan också reduceras genom att införa spårbarhet och granskning av individens arbete (Sörqvist, 2004). System och utrustning är också ett hjälpmedel i kvalitetsarbetet för att minska de fel som uppstår på grund av den mänskliga faktorn. För att lösa systemberoende problem menar Sörqvist (2004) att det finns två metoder, analytisk och innovativ. Analytisk problemlösning innebär att åtgärder tas fram när problemets bakomliggande orsaker identifierats. Dessa orsaker kan analyseras genom olika metoder, exempelvis “5 varför” eller Ishikawa-diagram. Innovativ problem-lösning utgår från att åtgärden ska vara nytänkande och bättre än den föregående lösningen. Konkurrentanalyser och innovationsarbete kan tillämpas för att åstad-komma sådan problemlösning (Sörqvist, 2004). Mycket av verksamheters kvalitetsarbete börjar på en högre nivå i organisationen och förmedlas sedan nedåt i leden. När nya förslag och åtgärder ska kommuniceras är ledaren en viktig funktion och har en betydande roll i om förändringen blir framgångsrik eller inte. Enligt Fellinger (2007) är det också viktigt att ledaren förmedlar tydliga instruktioner för att arbetssätten ska ske på ett korrekt sätt och därmed minska risken för avvikelser. För att individen ska uppnå framgångsrika resultat menar Sörqvist (2004) att återkoppling bör tillämpas på utförda arbets-uppgifter. Det bör också ges utrymme för individen att lösa de problem som uppstått när utfallet varit negativt (Sandholm, 1999).

Empiri

18

4 Empiri Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av verksamheten inom fallstudieobjekten. Vidare beskrivs empirin som samlats in för att ge svar på studiens frågeställningar.

4.1 Fallstudie A och B: Manuellt plock

4.1.1 Lagerverksamhet – Fallstudie A Företaget verkar inom detaljhandelsbranschen. 80 procent av försäljningen sker via e-handel och övriga 20 procent sker via katalog- och telefonförsäljning. Företaget har 24 000 kvadratmeter total lageryta. I sortimentet finns 130 000 SKU. I plocklagret finns 70 000 plockplatser och 50 plockare anställda totalt. Plockkapaciteten per plockare är 105 artiklar per timme. Lagring av produkterna sker på två olika sätt, i lådor och på helpall. Större artiklar lagras och plockas på helpall och mindre artiklar lagras och plockas i lådor där leverantörerna måste hålla sig till ett maxmått på 30*40*60 centimeter. I plocklagret ska en unik artikel ligga på varje plockplats. De plockplatser där undantag görs och det faktiskt ligger blandade artiklar i varje låda är där returer från kund läggs samt där en extremt låg kvantitet ligger lagrad. Systemet känner av när och med vilka artiklar plocklagret behöver fyllas på från buffertlagret. Tidigt på morgonen skrivs etiketter ut till kartonger som ska hämtas och fyllas på från buffert till plock, sedan skrivs följesedlar till order ut. När påfyllnad av plocklagret är klar, kan plocketiketterna skrivas ut. Alla plocketiketter skrivs inte ut på samma gång, utan när alla kartonger har fyllts på som ingår i en plockrutt, kan just den plocklistan skrivas ut. Flera order plockas under samma rutt och order är fullständiga efter att plocklistan är utförd. Om plocklistan innehåller stora artiklar som lagras på pall plockas alltid dessa i början eller slutet av plockrutten.

4.1.2 Lagerverksamhet – Fallstudie B Företaget verkar inom detaljhandelsbranschen. 80 procent av försäljningen sker via e-handel och övriga 20 procent sker via katalog- och telefonförsäljning. Total lageryta är 90 000 kvadratmeter. I sortimentet finns 160 000 SKU. Plocklagret är 42 000 kvadrat-meter stort med 210 000 plockplatser som fördelar sig på pallplatser, kartongplatser och enstycksplatser. I plocklagret finns det 74 anställda plockare. Plockkapaciteten per plockare är 300 artiklar per timme och dem har en bestämd tid på sig att plocka varje batch. Det finns skärmar uppsatta med uppgifter om vilken batch som för till-fället plockas och hur lång tid det är tills den ska vara färdig. I hela plocklagret plockas totalt 1 200 kundorder per timme. Artiklarna varierar i form och storlek där artiklar som är större än 80 centimeter och väger mer än 8 kilo placeras på helpall och artiklar som är mindre än detta placeras på hylla. Ungefär en dags produktion finns inlagrad i plocklagret och företaget använder sig av flytande lagerplatser. Artiklarna klassificeras efter hur mycket de säljer och detta har en viss påverkan av vart artiklarna placeras i plocklagret. Plockarna är uppdelade i olika team och varje team har ett eget område i plocklagret, företaget använder sig därför av zonplockning. Zonerna används när artiklarnas utförande är väldigt varierande och varje zon innehåller därför en typ av artiklar, exempelvis är mindre artiklar placerade i en zon medan större artiklar är placerade i en annan zon. 90 procent av kundorders packas i påsar och övriga 10 procent packas i kartonger för utleverans till kund.

4.1.3 Plockteknik Plocktekniken som observerats under Fallstudie A och B är plock efter manuell etikettlista. Det som skiljer studierna mellan är att plock på det första företaget

Empiri

19

kontrolleras manuellt medan det finns ett vågmoment på det andra företaget. Plocket utförs med en plocklista som består av etiketter där varje etikett talar om artikelns lagerplats, artikelnummer, benämning och format samt sorteringsfack. Vid plock kontrolleras att rätt artikel har plockats genom en jämförelse mellan etiketten och den informationen som uppges på plockad artikel. Under plocket används plockvagnar som är utformade med två större fack samt en övre hylla. Artiklarna sorteras i facken och hyllan används för att förvara tomma kartonger på. Viss sortering utförs under plocket för att underlätta längre fram i processen.

4.1.4 Plockprocess Huvudprocess Plockprocessen initieras av inkomna kundorder men är också beroende av att alla artiklar som ingår i ordern måste vara påfyllda i plocklagret. Affärssystemet kopplar samman lämpliga order till en batch som sedan delas upp på olika plocklistor. Den första aktiviteten i plockprocessen utförs för att förbereda plockrundan och innebär att plockaren tar en plocklista och samtidigt registrerar sitt namn för den listan (Figur 8).

Figur 8 Huvudprocess - Manuellt plock Plockaren väljer sedan en lämplig vagn beroende på hur många kundorder plocklistan innehåller och hur många artiklar varje order består av. Nästa aktivitet är att resa till rätt plockplats och etiketterna på plocklistan är placerade i en ordning så att rutten följer ett mönster i lagret. När plockaren har lokaliserat plockplatsen plockas artikeln efter etikettens information. Dessa steg repeteras tills att alla artiklar på plocklistan är plockade. Är alla artiklar på listan plockade går plockaren vidare till nästa aktivitet vilket är att resa till en sorteringsyta. Plockprocessen avslutas genom att plockaren registrerar att plocklistan är utförd. Delprocess Steget plocka kan förtydligas i en delprocess med fyra aktiviteter (Figur 9).

Figur 9 Delprocess - Manuellt plock

Processen inleds med att plockaren avläser information på etiketten som är först i ordningen. Informationen matchas med plockplatsen och därefter kan artikeln plockas. Plockaren kontrollerar artikeln genom att jämföra dess etikett med

Empiri

20

informationen som står på plocklistans etikett. Stämmer inte informationen överens måste plockaren på nytt avläsa informationen på plocklistan. Är det rätt plockat fästs etiketten på artikeln och sorteras på vagnen.

4.1.5 Plockare Vid intervju med plockare framkom det att plockning med etikettlista överlag är ett enkelt och smidigt sätt att plocka på. Det krävs att plockaren är fokuserad hela dagen och detta kan ibland leda till att fel uppstår när koncentrationen sjunker och artikel-informationen inte kontrolleras ordentligt. Det händer också ibland att etiketterna försvinner från listan eftersom de har fastnat på något annat under vägen, vilket leder till att plocket inte blir komplett. Plockaren var över lag nöjd med att använda plockteknik 1. Enkätresultat Den allmänna uppfattningen från plockarna var att plocktekniken är mycket enkel att använda där det bara fanns några få som uppfattade den som svår (Figur 10).

Figur 10 Hur ofta upplever du svårighetsgraden med att plocka efter plocklista

med etiketter?

Svårigheten med att åtgärda fel som begåtts under plocket ansågs mestadels vara enkelt till medelsvårt (Figur 11). Det framkom också från enkäterna att majoriteten tyckte det gick snabbt och var en okomplicerad process att lära sig att plocka efter etikettlista. Vid frågan vad som är bra med att plocka efter etikettlista varierade åsikterna, exempelvis att det är omöjligt att göra fel, att det är smidigt och lätt samt att det går fort för att ingen väntan uppstår på grund av teknisk utrustning. Det som plockarna ansåg vara mindre bra med plocktekniken var bland annat att det är lätt att titta fel på etiketterna speciellt eftersom siffrorna är små och att etiketterna ibland fastnar på andra saker och därmed tappas bort. Några av plockarna kunde inte se något alls som skulle vara mindre bra med plocktekniken.

Empiri

21

Figur 11 Om fel begås under plocket, hur upplever du svårighetsgraden med att

åtgärda felet? Det efterfrågades också hur ofta plockarna upplevde störningar under plocket orsakade av etiketterna och majoriteten tyckte att det händer sällan men där många också hävdade att det sker då och då. Ett fåtal tyckte också att det aldrig händer eller ofta. (Figur 12).

Figur 12 Hur ofta upplever du störningar under plockning orsakade av

etiketterna?

Den totala upplevelsen av att använda plocklista med etiketter var att det är ett bra sätt att plocka på och detta var majoriteten överens om.

4.1.6 Kvalitet – Fallstudie A Företaget som besökts under fallstudie A utför manuell kontroll på de plock som görs och detta sker främst integrerat med plocket. Systemet som används går inte att använda för att koppla felplock till en specifik plockare utan detta kräver en del manuellt arbete. Ingen uppföljning görs heller för att plockarna ska få ta del av deras plockkvalitet. Returavdelningen ansvarar för artiklar som skickas tillbaka och koder används vid märkning av orsak till retur. Under 2014 plockades 6 500 000 artiklar på företaget. Enligt data från returavdelningen gjordes 40 114 felplock under 2014 där fel-plocken grundas i returer som kan kopplas till fel som begåtts under plocket, det vill säga att fel artikel har plockats eller fel kvantitet.

Empiri

22

4.1.7 Kvalitet – Fallstudie B Företaget som besöktes under fallstudie B har en kontroll av plock som ska upptäcka fel efter plockning, sortering, och packning. Kontrollen som utförs sker efter att varorna har blivit packade och görs med hjälp av en våg. Samtidigt som de förpackade artiklarna vägs scannas packsedeln av en automatisk scanner och systemet ger information till vågen om vilken order förpackningen innehåller. Vågen är för-programmerad med artiklarnas vikt och räknar själv ut hur mycket respektive påse med innehåll ska väga. Beroende på vikten finns det en procentuell marginal för avvikelse som får förekomma. Om påsen väger mer eller mindre än denna marginal skickas den till en speciell avdelning som kontrollerar påsens innehåll och eventuella fel åtgärdas. Kontrollen sker endast av kundorder packade i påsar. Vågen infördes som ett led i kvalitetsarbetet eftersom de kontroller som sker innan vågen endast utförs av människan. Teamen får varje månad ta del av hur kvaliteten i plocket ser ut genom ett visuellt diagram. Det team som har gjort minst antal felplock varje månad får också en premie som läggs på lönen. Detta har motiverat plockarna till att prestera sitt bästa eftersom de får delta i kvalitetsarbetet. Arbetsledarna kunde se en tydlig ökning av felplock under somrarna och genom att visuellt visa hur felplocken på-verkar kvaliteten kunde även dessa fel sänkas. Förbättringar med introduktion och upplärning har gjorts för att förbättra kvaliteten när många sommarvikarier arbetar i plocket. Under 2014 plockades 15 100 000 artiklar på företaget. Enligt data från returavdelningen och rapporter från vågen gjordes 5 437 plockfel under 2014, och av dem fångades 2 481 upp i vågen. Siffrorna på antal felplock grundas i returer som kan kopplas till fel som begåtts under plocket.

4.2 Fallstudie C: Plock med scanner

4.2.1 Lagerverksamhet Företaget verkar inom arbetsklädesbranschen och säljer sina produkter via åter-försäljare till mindre kunder eller via direktavtal till större kunder. Totalt är lagerytan 48 000 kvadratmeter. I sortimentet finns 14 000 SKU. Plocklagrets totala yta är 10 000 kvadratmeter. I plocklagret finns olika typer av plockplatser, helpall, rullfack med fem lådor, rullfack med två lådor och hyllor med en låda. Totalt finns 14 000 plockplatser. På plocklagret arbetar 14 plockare. Plockkapaciteten per plockare är 110 plock per timme. Lagring av produkterna sker på två olika sätt, i lådor och på helpall. Lådorna ska i största mån vara av samma storlek, 65 kubikdecimeter, efter det får lådan bara vara mindre för att förenkla logistiken. Artiklar som levereras från de egna fabrikerna till huvudlagret skickas alltid i kartonger som stämmer överens med de önskade storlekarna. Oftast är det mer problem med de externa leverantörernas kartongstorlekar och om dessa behöver packas om vid inlagring är det leverantören som får betala ompackningskostnaderna. Artiklarna i lagret klassificeras efter hur mycket dem säljer. Klassificering som görs blir grunden för hur artiklarna lagras och vilken placering i lagret de ska, men alla artiklar har flytande lagerplatser. Klassificeringen på artiklarna avgör även vilken artikel som ska placeras på vilken typ av plockplats i plocklagret (helpall, rullfack och hylla). Påfyllningen av plocklagret sker dels genom planerad påfyllning men också genom batchpåfyllning där det är order som styr vad som ska fyllas på. Detta system används eftersom vissa artiklar behöver fyllas på med en helpall per dag medan andra artiklar endast behöver fyllas på med en kartong per år. På en plockrutt plockas flera kundorder. Inför plockrutten batchas kundorder och förprogrammeras till en effektiv väg, där plockplatsen aldrig besöks mer än en gång.

Empiri

23

4.2.2 Plockteknik Plocktekniken som observerats under fallstudie C är plock efter scanner med integrerat kontrollmoment. Denna plockteknik används med två centrala utrustningar vilka är ringscanner och surfplatta. Ringscannern träs på plockarens finger och plockaren har på så sätt båda sina händer lediga samtidigt som scanningen görs. Ringscannern kommunicerar trådlöst med surfplattan under plocket. Surfplattan som används är inte specifikt anpassad för att användas i lager utan dessa kan köpas av såväl privat-personer som företag. Genom ett system i surfplattan, kan all information som är nödvändig för att utföra ett plock lagras, exempelvis instruktioner, lagerplats där plock ska utföras, artikelnummer på artiklar och kvantitet som ska plockas av varje enhet. Under plocket används en plockvagn som fästs på en truck som plockaren förflyttar sig med. Plockvagnarna som används är utformade på olika sätt beroende på hur kundordern ser ut. Alla plockvagnar är försedda med fack innehållande kartonger som artiklarna placeras i. På trucken finns även en plats att fästa surfplattan.

4.2.3 Plockprocess Huvudprocess Processen initieras av order som släpps och som sedan koordineras till olika vagnar för en optimal kombination av order på varje vagn. Plockaren förbereder rutten genom att välja en vagn och fästa denna på trucken, vagnen scannas också för att plockaren ska få upp plocklistan i surfplattan (Figur 13).

Figur 13 Huvudprocess - Plock med scanner Genom detta system går det även att koppla en plockare till ett specifikt plock. Vid behov skriver plockaren också ut lådetiketter. Nästa aktivitet är att resa till rätt plockplats och detta görs med hjälp av informationen som visas på surfplattan. När plockaren anlänt till rätt plockplats plockas artikeln och placeras i rätt kartong. Finns det därefter fler artiklar på plocklistan repeteras dessa steg. När alla artiklar är plockade fortsätter processen med aktiviteten resa där plockaren åker till en avställningsplats i anslutning till packning. Processen avslutas genom en slutregistrering av vagnen.

Figur 14 Delprocess - Plock med scanner

Delprocess Aktiviteten plocka i huvudprocessen kan brytas ned till en delprocess innehållande

Empiri

24

sex aktiviteter (Figur 14). Processen inleds med att plockaren avläser relevant information från surfplattan. Därefter kan artikeln plockas efter angivna instruktioner. För att kontrollera plocket scannas artiklarna och är det fel artikel eller fel volym reagerar systemet och plockaren får avläsa informationen på surfplattan på nytt. Är det rätt plockat kommer vagnfacket som artikeln ska ligga i upp på surfplattan och plockaren får avläsa denna information för att kunna placera artikeln på vagnen. Artikeln läggs i kartongen på ett presentabelt sätt eftersom kartongerna inte packas om innan de levereras till slutkund. För att bekräfta att artikeln lagts i rätt fack kontrolleras även facket genom scanning.

4.2.4 Plockare Plockare verkade under samtal mycket nöjd över att plocka med scanner. Åsikter var att det är mycket svårt att göra fel så länge det tekniska med scanner och surfplatta fungerar som det ska. Plockare menar att där det kan gå fel är när den mänskliga faktorn blir inblandad. Exempelvis kan plockaren välja att manuellt knappa in på surfplattan hur stor kvantitet som plockats istället för att scanna varje artikel och där kan uppstå felplock i form av fel kvantitet. Plockare är mycket nöjd över att kunna trä scanner på fingret eftersom båda händerna blir fria. Enkätresultat Majoriteten av plockarna tyckte att det är enkelt att använda sig av ringscanner vid plock och ingen ansåg att det är svårt (Figur 15).

Figur 15 Hur upplever du svårighetsgraden med att plocka med scanner? De flesta är också överens om att det är enkelt att åtgärda fel som begås under plocket (Figur 16). Inlärningen av plockrutinerna ansågs vara en okomplicerad process som var enkel och gick snabbt. Det som plockarna framhävde var bra med att plocka med ringscanner och surfplatta var att scannern är lätt att arbeta med där de tydliga instruktionerna i surfplattan minimerar risken för felplock. Det ansågs också vara en fördel att scannern sitter på fingrarna vilket gör att båda händerna kan användas vid plock.

Empiri

25

Figur 16 Om fel begås under plocket, hur upplever du svårighetsgraden med att

åtgärda felet?

Vid frågan vad som ansågs vara mindre bra med plocktekniken framkom det att ringscannern ibland kan vara i vägen och att den inte alltid klarar av att avläsa alla streckkoder samt att surfplattan är svår att flytta om det skulle behövas. Det var också några som inte såg några nackdelar alls med scannern och surfplattan.

Figur 17 Hur ofta upplever du störningar under plocket orsakade av scannern eller

surfplattan? Det efterfrågades också hur ofta störningar upplevdes under plock och lika många tycker att störningar händer sällan samt då och då och några upplever att det händer ofta (Figur 17). Den totala upplevelsen av plocktekniken anses vara mycket bra där bara positiva kommentarer återfinns i resultatet.

4.2.5 Kvalitet Scanningen under plockrutten är den enda kontroll av att rätt artiklar av rätt kvantitet är plockade och om allt scannas korrekt ska denna kontroll medföra att alla fel upptäcks innan utleverans till kund. Företaget utför ingen återkoppling till plockaren och plockaren får inte heller ta del av kvalitetsrelaterad information. På retur-avdelningen identifieras orsaker varför artiklarna kommit tillbaka och sorteras sedan i olika kategorier beroende på felet. Felplock är sådant som gjorts i samband med plocket och innebär att fel kvantitet eller fel artikel har plockats. På företaget

Empiri

26

plockades 4 700 000 artiklar 2014 och enligt data från returavdelningen var 481 artiklar felplock.

4.3 Fallstudie D – Röststyrt plock

4.3.1 Lagerverksamhet Företaget är en logistikspecialist som levererar tjänster inom transporter, lagerhållning och distribution samt lösningar för varuflödeskedjan. En av företagets lagerverksam-heter riktar sig till modebranschen där de agerar som tredjepart och tillhandahåller lagerhållning samt andra logistiktjänster. En av företagets kunder är ett modeföretag som har 110 butiker i Sverige. För denna kund har Fallföretag 4 en lageryta på 9 000 kvadratmeter och i sortimentet finns 8 000 SKU. Plocklagret är 3 000 kvadratmeter och består av 8 000 plockplatser där artiklarna plockas direkt från helpall eller från kartong på hyllor. Företaget har 25 anställda plockare som förväntas plocka 125 artiklar per timme. Artiklar som är nya och som butikerna inte har sedan tidigare förvaras på helpall eftersom dessa ska ut till alla butiker. Andra artiklar som säljer mycket i butikerna eller som är förpackade i stora kartonger förvaras på helpall. Övriga artiklar placeras i kartong på hylla. Kartongerna är i storlek 60*40*40 men kan också vara mindre. I lagret används flytande lagerplatser och klassificering av artiklarna görs ej. Butikernas kassasystem skapar automatiskt en förfrågan om påfyllnad och det bildas plockorder på lagret. Butikerna har vissa tidpunkter där detta bryts och lagret kan fyllas på med artiklarna som plockats till butikerna. På en plockrutt plockas endast artiklar till en butik, det vill säga en order, och plockaren packar även ordern själv innan nästa order påbörjas.

4.3.2 Plockteknik Plocktekniken som observerats under fallstudie D är plock efter röststyrning med integrerat kontrollmoment. Utrustningen som används är en röstbaserad lösning, även kallat Pick-by-Voice, som är en röststyrd kontakt mellan en plockare och ett WMS-system. Lösningen består av ett headset med mikrofon och hörlurar buret av plockare och en kommunikationsenhet som fästs på ett bälte. Enheten kommunicerar via ett trådlöst nätverk med WMS-systemet och är kopplad med sladd till headsetet. Plockaren begär en order med sin röst och får reda på hur många artiklar samt rutter ordern innehåller innan den går till den lagerplats som systemet läser upp i headsetet. Plockaren svarar med de tre sista siffrorna i artikelnumret och det blir kvittot på att artikeln är plockad och instruktioner om nästa lagerplats ges till plockaren. Detta repeteras tills order är slutförd och plockaren kan påbörja en ny order. Varje plockare har en unik röstprofil där systemet känner igen rösten. Plocken som utförs kan därför kopplas till varje enskild plockare. Plockaren kan sedan göra sina egna inställningar som exempelvis röstvolym, rösthastighet men även lägga till egna kommandon för att exempelvis bekräfta en vara. Plockaren kan alltid be systemet att upprepa vad rösten säger och även be om upprepning för senaste plocket. Om plockaren är osäker på att artikeln är rättmärkt från leverantören kan plockaren be systemet om ytterligare information, exempelvis hela artikelnumret eller fysisk beskrivning av artikeln. Annan information som systemet kan tala om är hur många artiklar som är kvar att plocka på plockrundan och på hur många plockgångar artiklarna är uppdelade. Plockaren kan också välja att hoppa över vissa artiklar eller gångar om det är mycket aktivitet där för tillfället, då hamnar artikeln längst ner på plocklistan. Systemet i utrustningen kan anpassas av företaget och unika inställningar och instruktioner som passar verksam-heten kan ställas in.

Empiri

27

4.3.3 Plockprocess Huvudprocess Plockprocessen initieras av order som kommer från kundens butiker. Plockaren förbereder plocket genom att logga in på sin röstprofil på kommunikationsenheten och att ta ett headset (Figur 18).

Figur 18 Huvudprocess - Röststyrt plock

Därefter får plockaren välja en zon i lagret innan en plocklista kopplas till plockaren samt läsa in etikettnumret på den etikett som ska sättas på kartongen. När dessa förberedelser är utförda kan plockaren resa till den första, av systemet angivna, lagerplatsen och plocka artikeln. Finns det fler artiklar på plock-listan upprepas dessa steg innan processen kan fortgå. Är alla artiklar plockade meddelas detta av systemet och plockaren kan resa till en packstation. Plocket avslutas genom att etiketten som lästes in i början av processen sätts på kartongen.

Delprocess Delprocessen för att plocka utgörs av fyra aktiviteter (Figur 19).

Figur 19 Delprocess - Plockteknik 4

När plockaren anlänt till rätt plockplats ger systemet information om vilken artikel som ska plockas och hur många. Plockaren kan plocka artikeln och därefter görs en kontroll när plockaren läser upp artikelns siffror för att kontrollera att rätt artikel plockats. Är det fel siffror reagerar systemet och plockaren kan be att få höra artikelns information en gång till för att kunna plocka artikeln. Är det rätt plockat placeras artikeln i kartongen. Plockad kvantitet kontrolleras ej under plocket.

4.3.4 Plockare Vid samtal med plockare sades det att upplärningen av ny plockare är enkel och snabb, eftersom det är mycket lätt att förstå systemet och nästintill omöjligt att göra fel. Det tar två timmar att skapa en fullständig röstprofil och efter fyra timmar kan den nya plockaren plocka själv. På grund av dess hanteringseffektivitet tappar inte plocket styrka vid perioder med mycket vikarier och inhyrd personal. Plockare var nöjd med ergonomin eftersom två händer är fria. Även produktiviteten är stark vid plock efter röststyrning, eftersom de plockare som är snabba med manuell plockteknik blir något långsammare med Pick-by-Voice, men de plockare som är långsamma med manuell

Empiri

28

plockteknik blir snabbare med Pick-by-Voice vilket totalt gjorde att produktiviteten har ökat. Plockare ansåg att det inte uppstår några direkta problem med Pick-by-Voice men att det i längden kan vara tröttsamt att lyssna på rösten. Enkätresultat Nästintill alla plockare ansåg att det är mycket enkelt att använda Pick by Vocie vid plock (Figur 20).

Figur 20 Hur upplever du svårigheten att plocka med Pick-by-Voice?

Svaren var mer varierande när svårighetsgraden att åtgärda fel under plock efterfrågades. Hälften av alla plockade tyckte att det är mycket enkelt där den andra hälften ansåg att det är något svårare (Figur 21).

Figur 21 Om fel begås under plocket, hur upplever du svårigheten med att åtgärda

felet?

Det framkom också att alla plockare var överens att processen att lära sig att plocka med Pick-by-Voice gick väldigt snabbt och att det var enkelt. De fördelar som lyftes fram med Pick-by-Voice var att det är svårt att göra fel, båda händerna är fria och att det går snabbt. Många påpekade också att det är en fördel att slippa papper och penna vid plock. Det plockarna ansåg vara mindre bra var bland annat att det blir tröttsamt och tjatigt att lyssna på rösten hela dagarna, att det uppstår störningar på grund av anslutningen till servern samt att det är svårt att vara koncentrerad på rösten en hel arbetsdag. På frågan hur ofta störningar uppstår i plocket på grund av Pick-by-Voice hävdar de flesta att detta sker då och då, men där vissa anser att det händer mer sällan

Empiri

29

men också oftare än så (Figur 22).

Figur 22 Hur ofta upplever du störningar under plocket orsakade av Pick-by-

Voice? Den totala upplevelsen för att använda Pick-by-Voice ansågs vara enformigt men bekvämt och flera plockare tyckte att den är bra. Det framkom också från enkäterna att några av plockarna hellre återgår till plock med papper och penna.

4.3.5 Kvalitet En intern kvalitetskontroll genomförs ständigt i form av ett stickprov vid utleverans där var 50:e kartong kontrolleras. Kontrollen innefattar granskning av att artiklarna i kartongen är rätt plockade och av rätt kvantitet. Ett av målen som företaget hade med att implementera Pick-by-Voice var att kunna reducera kravet på den tidskrävande avprickningen av artiklar vid varje butiksleverans. Leveranser till kunds butiker innehåller numera såpass få fel att det inte lönar sig att eftersöka dem. I kunds butik finns alltså ingen personal till att kontrollera och pricka av gods som kommer in, utan det körs direkt ut i butik. Plocket tappar inte plocksäkerhet vid perioder med mycket vikarier.

Analys

30

5 Analys Kapitlet ger svar på studiens frågeställningar genom att jämföra insamlad empiri med teoretiskt ramverk.

5.1 Frågeställning 1 Hur skiljer sig plocksäkerheten mellan plockteknikerna? Under fallstudier observerades olika sätt att mäta plocksäkerhet. Lagerverksamheter i fallstudie A, B och C följde upp sin plocksäkerhet genom att analysera returdata från kunder. Felplock baseras på returer som sedan kategoriseras efter olika koder beroende på orsak till retur. Plocksäkerheten i fallstudie D följdes upp genom en stickprovskontroll innan utleverans där var 50:e kartong fångas upp och kontrolleras, felplock baseras på detta stickprov. Felplock består endast av de avvikelser som uppstått under plockning, det vill säga att fel artikel eller fel kvantitet har plockats. Felplocksprocenten har räknats ut genom att undersöka hur många felplock som gjorts i förhållande till plockade artiklar (Tabell 6). Teori säger att många omkringliggande faktorer spelar in på ett företags plocksäkerhet och dessa kommer inte bara från plockprocessen utan från hela verksamheten. Genom att analysera plocksäkerheten kan en medvetenhet skapas och åtgärder kan vidtas om plockning inte håller önskad standard.

Tabell 6 Plocksäkerhet 2014 Plockade artiklar (st.) Felplock (st.) Felplock (%) Plocksäkerhet (%)

Fallstudie A 6 500 000 40 114 0,617 99,383 Fallstudie B 15 100 000 5 437 0,036 99,964 Fallstudie C 4 700 000 481 0,010 99,990 Fallstudie D 3 000 000 5 100 0,170 99,830 Vid användning av returdata är det viktigt att ta i beaktning att det finns ett mörkertal, det vill säga att alla fel inte returneras eller rapporteras av kunderna. Detta kan exempelvis vara när kunden fått fler artiklar än den egentligen har beställt. Vid användning av stickprovskontroll uppstår inte detta mörkertal, eftersom alla fel registreras, även när för många artiklar är plockade, därför är felplock som baseras på ett sådant stickprov mer korrekt än att endast basera felplock på returer från kund. Kontroll av plocket kan ske på flera sätt där olika hjälpmedel kan användas. Det varierar också när själva kontrollen genomförs och på vilket sätt. Kontrollmoment av olika sorter observerades i samtliga fallstudier. Piasecki (2000) hävdar att kontroller bör ske innan utleverans men efter observation kunde det konstateras att bara två av verksamheterna i fallstudier utför detta. Lagerverksamheten i fallstudie B använder en våg för att förhindra att felen inte går till kunden. Vågen kan upptäcka när fel artikel har plockats men ej när fel färg har plockats, vilket betyder att kontrollen släpper igenom en del felplock. De fel som upptäcks i vågen är också en del av den felplocksprocent som är uträknad (Tabell 6). En omräkning av felplocksprocenten i fallstudie B kan göras där endast felplock som når kund inkluderas och inte det som fångas upp i vågkontrollen. 2 481 felplock fångades upp i vågen och det ger 2 956 felplock som når kund, denna siffra ger en ny, lägre felplocksprocent vilken är 0,020 procent. Utifrån resultat på plocksäkerhet kan en slutsats dras att verksamheter som tillämpar en manuell plockteknik bör vara försedd med en automatiserad slutkontroll liknande vågmomentet. Scannerplock och röststyrd plockteknik har båda en integrerad kontroll med hjälp av den automatiska utrustningen. Genom att ha ett kontrollmoment kan avvikelser i samband med plock upptäckas och därmed levereras en högre kvalitet till kund.

Analys

31

Vad som kan konstateras utifrån resultaten är en stor skillnad på plocksäkerheten i fallstudie A och B, trots att båda dessa lagerverksamheter tillämpar samma plockteknik (Tabell 6). Detta påverkas av kontrollmomentet som är beskrivet, men även ett utvecklat kvalitetsarbete som observerades i fallstudie B. Plocksäkerheten kan ökas genom att arbeta med kvalitetsstyrning där fokus läggs på plockprocessen och omkringliggande aktiviteter. Sörqvist (2004) och Piasecki (2000) säger att granskning av och återkoppling till plockare är väsentligt. Kvalitetsarbetet i lagerverksamheten i fallstudie B har visat sig vara en positiv bidragande faktor till plocksäkerheten där personalen varje månad får reda på resultatet av plockningen. Information ges ut hur mycket fel som gjorts under månaden och till det teamet som gjort bäst ifrån sig utdelas en belöning. Ledningen använder sig även av en strategi där kostnad per felplock har räknats ut till 100 kronor per felplock och används för att göra plockare medvetna om vad ett felplock egentligen resulterar i. Efter svaga resultat i plocksäkerhet implementerade verksamheten dessa strategier och enligt intervju med logistikplanerare har plocksäkerheten ökat avsevärt. Att få plockare att känna sig delaktiga och medvetna om sitt resultat genom ett utvecklat kvalitetsarbete, resulterar i motiverade plockare vilket i sin tur ger en högre plocksäkerhet.

5.2 Frågeställning 2 Vad är orsakerna till avvikelser som uppstår i samband med plockteknikerna? Genom att identifiera orsaker till att avvikelser uppstår kan det underlätta kvalitetsarbetet. För att besvara frågeställning två har orsaker till avvikelser identifierats vilket presenteras i Tabell 7. En orsak till att avvikelser uppstår är enligt enkätundersökningarna att plockteknikerna kräver fokus och koncentration för att inte felplock ska begås. Manuellt plock innebär att plockaren måste vara koncentrerad på artikelinformation och etikettlista under hela plocket vilket leder till att det är påfrestande för plockaren. Detta styrks av enkätundersökningen som genomfördes under fallstudie A och B där plockarna hävdade att de flesta fel uppstår på grund av koncentrationsbrist.

Tabell 7 Orsaker till avvikelser

Orsak till avvikelse Uppstår vid: Manuellt plock Scanner-plock Röststyrt plock

Fokuskrävande X Luckor i systemet X Omedvetna fel X X X Brist på ansträngning X Moment utan felsignal X X Systemavbrott X X Bristfällig säkerhet vid vikarieperiod X X Luckor i systemet resulterar i att avvikelser kan uppstå i samband med plock. Plock med scanner är en helt automatisk plockteknik, men kan dock blandas med inslag av manuell hantering. När artiklar plockas skall varje artikel scannas för att systemet ska kunna signalera när för många eller för få artiklar har plockats, detta kan undgås genom att manuellt skriva in antal som plockas. Denna lucka har plockare uppmärksammat och vid observation och samtal med plockare framgick att detta utnyttjas ofta, exempelvis när det är en stor mängd artiklar som ska plockas på samma plockplats. Vidare framgick det av samtalet att det är här felen uppstår eftersom systemet inte hjälper till att plocka rätt kvantitet. Den mänskliga faktorn bidrar till avvikelser. Enligt Sandholm (1999) klassificeras ett fel som omedvetet när plockaren inte vill göra felet och det är ett individberoende problem. Ytterligare ett individ-

Analys

32

beroende problem har visat sig vara en orsak till avvikelser som uppstår i samband med plock, och det är medvetna fel, vilket plockaren avsiktligt gör fel eller fattar felaktiga beslut. Plockaren anstränger sig inte till sitt yttersta att plocka rätt och detta kan enligt Sörqvist (2004) bero på brist på motivation i arbetet. Utrustning som saknar felsignal och inte varnar för att plockaren gör fel är också en orsak till att avvikelser uppstår. Den manuella plocktekniken saknar felsignaler helt och hållet och kan därför ses som en orsak till att avvikelser uppstår. Scannerplock avger alltid en felsignal när allt scannas och det är något som inte stämmer. Pick-by-Voice i fallstudie D signalerar när fel artikel plockas men avger inte någon signal när fel kvantitet plockas vilket kan leda till att avvikelser uppstår. Scannerplock och Pick-by-Voice är helt automatiserade tekniker och är beroende av att systemet fungerar korrekt eftersom plockaren litar fullständigt på att systemet gör rätt. Det finns en risk till systemavbrott vilket kan resultera i att avvikelser uppstår i plock. Enligt logistik-planerare i fallstudie B är sommaren en kritisk tid där en tydlig ökning av fel sker när ny personal i form av vikarier tas in. Hur hållbart systemet är i perioder med mycket ny personal är av stor vikt för avvikelser. Plock med etikettlista är manuellt och kräver hög grad av fokus och det försvårar hanteringen för nya plockare vilket leder till fler avvikelser. Plock med scanner kräver att den nya plockaren förstår hur tekniken används på korrekt sätt. En slutsats kan dras från jämförd teori och empiri vilket är att ju mer manuell plocktekniken är desto fler orsaker till avvikelser kan ske och därmed ökar risken att avvikelserna uppstår. En manuell plockteknik innehåller fler element av mänskliga faktorn och både teorier och plockare under observation konstaterar att det är den mänskliga faktorn som oftast ligger till grund till att avvikelser uppstår i samband med plock. Juran (1989) säger att individen inte är medveten om att fel begås. Därför är det inte individen som är orsaken till att avvikelserna uppstår, det beror på system, metoder och tekniker. Att identifiera vad fel som uppstår på grund av mänskliga faktorn beror på är nästintill omöjligt och fokus bör istället ligga på att arbeta förebyggande med att minimera felmöjligheten.

5.3 Frågeställning 3 Hur kan lagerverksamheters plocksäkerhet öka genom att förhindra avvikelser som uppstår i samband med plocktekniker? För att öka plocksäkerheten och förhindra att avvikelser sker måste orsaker till att fel uppstår hanteras. I Tabell 8 presenteras olika lösningar för att öka plockteknikers plocksäkerhet.

5.3.1 Fokuskrävande När plocktekniken kräver fokus och koncentration är det viktigt med avbrott i arbetet. För att minska koncentrationsbristen kan det vara bra att byta fokus en stund. Det kan därför vara passande att låta anställda plockare utföra andra arbetsuppgifter vid sidan av och det är upp till ledaren att planera ett passande schema med kontinuerliga avbrott för att förbättra koncentrationen. Sörqvist (2004) menar att människor och processer är kärnan i kvalitetsarbete. Vidare säger Lagrosen & Lagrosen (2005) att bristfälligt ledarskap är en vanlig fallgrop vid kvalitetsarbete och bör analyseras för att lyckas.

Analys

33

5.3.2 Luckor i systemet Metodfel som individen gör beskriver Juran (1989) som sättet att utföra arbetet på. Individer utvecklar egna sätt att utföra arbetet på. Luckor i systemet liknande den som observerades i fallstudie C bör åtgärdas för att minska risken till att avvikelser upp-står. Scannas allt på korrekt sätt blir det inga fel och därför är en självklar åtgärd som bör vidtas att tekniskt reducera denna lucka i systemet, och på så sätt tvinga plockaren att scanna korrekt, alltså artikel för artikel. Åtgärder som kan vidtas om teknisk justering inte är möjlig är att fastställa korrekt arbetssätt och förmedla detta till alla som utför arbetet för att förhindra att avvikelser uppstår.

Tabell 8 Åtgärder Åtgärd

Orsak

Avb

rott

i arb

etet

Kor

rekt

arb

etsm

etod

Åte

rkop

plin

gs-f

unkt

ion

Fels

igna

ler

Ersä

ttnin

gssy

stem

Akt

iv u

pplä

rnin

g

Aut

omat

iser

ad

uppl

ärni

ng

Fokuskrävande X

Luckor i systemet X

Omedvetna fel X

Brist på ansträngning X

Moment utan felsignal X

Systemavbrott X

Bristfällig säkerhet vid vikarieperiod X X

5.3.3 Omedvetna fel Enligt Piasecki (2000) är spårning av felorsak en bidragande aspekt till lager-verksamheters plocksäkerhet och enligt Sandholm (1999) är en avvikelse orsakad av individen om denne får respons på utfört arbete. Under observationer i fallstudier har högre eller lägre grad av återkoppling till plockare iakttagits. Automatiserade plock-tekniker som tillämpas i fallstudie C och D gör att varje plock kan kopplas till vem som utfört det och när det utfördes, med hjälp av en inloggning i systemet. Manuella plocktekniker levererar ingen funktion för återkoppling till plockare, däremot kan en ansträngande manuell sökning göras vid behov. En fördel med att ha denna funktion är att det kan medverka till bättre kommunikation med anställda plockare. Om kontinuerliga eller stora fel kan kopplas till en specifik plockare, kan en konfrontation med denne ske för att ta reda på om behov av någon typ av support eller stöd är behövligt.

5.3.4 Brist på ansträngning Enligt Sandholm (1999) är en avvikelse orsakad av individen om denne känner till resultatet av sitt eget och enligt Piasecki (2000) är ansvarstagande en bidragande aspekt till lagerverksamheters plocksäkerhet. Om plockaren är medveten om att fel kan spåras

Analys

34

tillbaks till dem kan det motivera till högre ansträngning. Detta betyder att återkopplings-funktionen kan åtgärda även denna orsak till avvikelser.

5.3.5 Moment utan felsignaler Teori säger att plocktekniken som används samt den tillhörande utrustningen är på-verkande faktorer för ett företags plocksäkerhet. Avvikelser som uppstår kan förebyggas genom att systemet signalerar när ett fel begås. Utifrån observationerna kan ett konstaterande göras som stämmer överens med det Piasecki (2000) menar, att olika tekniker kan tillföra en högre plocksäkerhet och därmed öka kvaliteten. Fel som upptäcks med hjälp av systemet ska åtgärdas med en gång och i vissa fall går det inte ens att fortsätta plocket om kontrollen inte är godkänd. Eftersom det endast är automatiserade plocktekniker som skickar felsignaler kan detta ses som en avgörande faktor i kvalitets-arbete.

5.3.6 Systemavbrott Sörqvist (2004) menar att olika faktorer spelar in under plockprocessen exempelvis vilken utrustning som används, hur rutinerna ser ut samt övrig verksamhetsstyrning. Teori säger även att lagerverksamheter nästan helt har ersatt manuell etikettlista med automatiserade alternativ och syftet är att minska den mänskliga felfaktorn. Det finns ett visst beroende till att systemet och omkringliggande teknik fungerar för att plocket ska kunna utföras. För att förhindra avvikelser vid avbrott i systemet bör lagerverksamheter som använder sig av automatisk utrustning inneha något sorts ersättningssystem som kan tas vid om systemet lägger ner.

5.3.7 Bristfällig säkerhet vid vikarieperiod En automatiserad plockteknik är effektiv när ny personal tas in i verksamheten, detta observerades i fallstudie D där Pick-by-Voice har ett inprogrammerat upplärningsprogram för nya plockare som endast tar ett par timmar att gå igenom. Tack vare automatiserings-graden blir det enklare för nya plockare att plocka rätt. Upplärningsprocessen av ny personal är effektiv och färre avvikelser uppstår. I fallstudie A och B observerades att andra faktorer blir viktigare att beakta när en manuell plockteknik tillämpas. För att undvika en minskad plocksäkerhet i dessa perioder med manuell plockteknik är det viktigt att låta ny personal få ta del av de mål och värderingar som finns på företaget. Det är av stor betydelse att ny personal får den upplärning och information som krävs och ledaren har ett ansvar för att detta ska fungera.

Diskussion och slutsatser

35

6 Diskussion och slutsatser Kapitlet ger en sammanfattande beskrivning av studiens resultat. Vidare beskrivs studiens implikationer och begränsningar. Dessutom beskrivs studiens slutsatser och rekommendationer. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.

6.1 Resultat Syftet med utförda fallstudier är att undersöka tre utvalda plocktekniker i lager-verksamheter utifrån plocksäkerhet samt att identifiera orsaker till avvikelser som uppstår i samband med plockteknikerna och hur avvikelserna kan förhindras. I problemdefinitionsfasen kunde de två primära avvikelser som uppstår i samband med plock identifieras till att plocka fel artikel och att plocka fel kvantitet. Den första frågeställningen resulterade i att plocksäkerhet kunde tas fram med hjälp av insamlad empiri. Det visade sig att plocksäkerheten kan skilja trots att liknande plockteknik används och att många faktorer kan påverka denna kvalitet. Det framkom också att det kan gynna plocksäkerheten om kontrollmoment som exempelvis en våg används. Kvalitetsstyrning kan ha en positiv inverkan på resultatet och det visade sig vara av stor betydelse att låta plockare vara delaktiga i detta arbete. Med stöd från teori av Maslow (1954) och Sörqvist (2004) rekommenderas ett utvecklat kvalitets-arbete med syfte att motivera och få plockare att känna sig delaktiga. Om plockare är medvetna av resultatet av sitt arbete bidrar det till en vilja att prestera, vilket ger en högre plocksäkerhet. En skrämselmetod och/eller belöningsmetod kan även vidtas om det är behövligt. Kontrollmomenten skiljer sig också åt mellan manuella och automatiserade plocktekniker och kan antingen vara integrerat eller utgöra ett eget moment i processen. Piasecki (2000) hävdar att en slutkontroll bör göras innan ut-leverans sker men i automatiserade plocktekniker kan kontrollmomentet integreras på ett effektivt sätt och därför inte göra det nödvändigt med en slutkontroll. I manuella plocktekniker kan detta däremot vara nödvändigt eftersom den mänskliga faktorn inte utgör en optimal kontroll. Studiens andra frågeställning har besvarats genom att identifiera orsaker till att avvikelser uppstår och flest orsaker kunde identifieras för den manuella plock-tekniken. Vid manuellt plock kunde orsakerna kopplas till plockaren men som på grund av systemet tillåts göra fel. Det finns också fler faktorer som påverkar avvikelserna vid manuellt plock än vid automatiserat plock. Även orsaker till avvikelser för de automatiserade plockteknikerna kunde identifieras under studien. Dessa orsaker kan kopplas till brister i systemet eftersom plockaren förlitar sig på att detta ska fungera korrekt. Sammanfattningen av undersökningens resultat är att högre grad av manuell hantering i plocktekniken gör att fler orsaker till att fel uppstår och ger därmed fler avvikelser. Frågeställning tre som behandlade att förhindra avvikelser som uppstår i samband med plock och därmed öka plocksäkerheten i verksamheten har riktats mot manuella hanteringsaspekter. Varför plockaren gör fel där manuell hantering uppstår är inte på grund av individen, utan det är beroende på system, metoder och tekniker, vilket Sandholms (1999) teori även säger. Åtgärder och rekommendationer åt lager-verksamheter har tagits fram för att minska avvikelserna. Från ledningens sida finns ett ansvar som har stor betydelse när plocktekniken kräver en hög grad av koncentration och det är att skapa ett passande schema med kontinuerliga avbrott där plockaren får möjlighet att utföra andra arbetsuppgifter på sidan av. Eftersom alla


36

individer arbetar på olika sätt bör åtgärder vidtas för att undvika plockare som utnyttjar luckor i systemet och därmed förhindra avvikelser som uppstår. Om luckor och bristfälligheter i systemet inte kan reduceras tekniskt är att fastställa korrekt arbetssätt och förmedla detta till alla som utför arbetet ett lämpligt sätt att undvika dessa avvikelser. Eftersom den mänskliga faktorn är det som i största drag bidrar till avvikelser och berör samtliga plocktekniker oavsett automatiseringsgrad, finns förebyggande åtgärder som bör vidtas. För att motivera till ansträngning samt förstärka kommunikationen till anställda plockare är ett system med spårnings-möjligheter fördelaktigt. Plockaren är medveten om att fel kan spåras tillbaka till dem och kan konfronteras om kontinuerliga och/eller stora fel upptäcks, för att ta reda på om behov av någon typ av support eller stöd är behövligt. Utrustningen kan också bidra till att fel förhindras i och med att signaler kan skickas ut när avvikelser görs. Detta förhindrar plockfel och kan till skillnad från manuella tekniker användas som en garanti för att plockaren gör rätt. Tekniken som tillämpas i samband med plockteknikerna har en påverkan på företagets plocksäkerhet och kvalitet. Utrustningens automatisering kan minska plockfel efter-som den mänskliga faktorn kan uteslutas i en högre grad än vid manuella plock. Det finns dock en risk i helt automatiserade plocktekniker eftersom plocket blir helt systemberoende och kan därmed få stora konsekvenser om detta inte fungerar korrekt. När ny personal kommer in och ska lära sig plocktekniken är det av stor vikt att plockaren får upplärning och den information som krävs vilket är ledningens ansvar. Det är viktigt att låta de nya plockarna få ta del av de mål och värderingar som finns på företag som tillämpar en manuell plockteknik för att undvika minskad plock-säkerhet i perioder med mycket ny personal. Upplärningen är effektiv i en automatiserad plockteknik tack vare funktioner som exempelvis felsignaler. Det blir dessutom enklare för nya plockare att plocka rätt från början och minskar risken för avvikelser.

6.2 Implikationer Följande studie har undersökt vilka orsaker det finns till avvikelser i samband med plocktekniker och hur dessa skulle kunna förhindras. Olika slutsatser har kunnat dras utifrån den analys som utförts och förslag till åtgärder har lagts fram. Omfattningen på förslagen varierar och i vilken grad de kan användas på företagen är olika beroende på den plockteknik som brukas. Studien ger förslag på hur kvalitet kan förbättras och detta omfattar såväl teknisk utrustning som individer. Studien kan också användas som en inblick i andra plocktekniker och som ett under-lag för att kunna välja en lämplig plockteknik. Den kan ses som ett hjälpmedel för att förstå hur plockprocessen fungerar i och med de redovisade processerna som kartlagts för varje plockteknik. Studien kan därför nyttjas som ett beslutsunderlag när företag står inför valet att välja plockteknik. Plockteknikerna som beskrivs tillsammans med analyserad plocksäkerhet ger en överblick vad en plockteknik kan prestera ur ett kvalitetsperspektiv. Studien som genomförts har genererat i två nya modeller och har därför medfört teoretiska implikationer. Resultatet kan också komplettera och styrka befintlig teori.


37

6.3 Begränsningar Metoder och tillvägagångssätt har formats kring teori inom området tillsammans med en praktisk planering för utförandet. Följande kapitel beskriver de begränsningar som upplevts i samband med studiens tillvägagångssätt tillsammans med rapportens trovärdighet. De primära metoderna som har använts för att samla in data och information är genom litteraturstudier och genom fallstudier. Fallstudierna har genomförts med hjälp av olika tillvägagångssätt med syfte att utvinna relevant information. Varje företagsbesök inleddes med en intervju för att få en bild av verksamheten. Detta var den enda intervju som utfördes i detta syfte och det hade underlättat efterliggande aktiviteter om ytterligare ett samtal genomförts för återkoppling och eventuella frågor. Vidare utfördes enkätundersökningar och de svar som samlats in var av ett begränsat antal på grund av bristande engagemang från plockare men också att svarsperioden var tidsbegränsad, medverkandeantal blev relativt låg och landade på 35-48 procent. Detta kan ha gett ett missvisande resultat och för att öka trovärdigheten hade det varit lämpligt att fler plockare skulle ha svarat på enkäterna. Dokumentstudier har utförts på två av fallföretagen och eftersom viss restriktion fanns angående utnämnandet av känslig data begränsades datainsamlingen något. Arbetet försvårades också eftersom alla företag mäter och registrerar data på olika sätt. Studien har genomförts med de kriterier som beskrivs under trovärdighet i metodkapitlet för att arbetet ska vara tillförlitligt med ett sanningsenligt resultat. De begränsningar som beskrivs ovan har dock en negativ inverkan på studiens pålitlighet. Begränsning av litteratur som påträffats inom vissa områden gjorde att användning av flera källor inte var möjligt i alla situationer. Mönsterpassningen som upprättats mellan insamlad teori och insamlad empiri har bidragit till att den interna validiteten anses vara god. Resultatet kan till viss del tillämpas på andra företag men begränsas något av studiens avgränsningar och därför finns det vidare arbete att göra för att uppnå ännu högre extern validitet. Med hjälp av ett noggrant strukturerat metodkapitel bedöms arbetet som reliabelt. Det som har upptäckts under fallstudierna är att information kan samlas in på olika sätt, exempelvis genom intervju eller dokument-studie, beroende på vilket material företaget har till hands när det efterfrågas. Materialet är ändå detsamma i slutändan även fast insamlingen sett olika ut.

6.4 Slutsatser och rekommendationer Den slutsats som kan dras från jämförd teori och empiri är att flest av de framtagna orsakerna kan kopplas till den manuella plocktekniken, det vill säga att det finns en högre risk för att avvikelser uppstår. Företagens plocksäkerhet kan ökas genom att arbeta med kvalitetsstyrning och arbetet underlättas när orsaker till avvikelser identifierats. Ett antal orsaker till avvikelser togs fram och åtgärder till dessa. Att plocktekniken är fokuskrävande har visat sig vara en orsak till att avvikelser uppstår och detta kan åtgärdas genom avbrott i arbetet eller där arbetsuppgifterna varieras. Metodfel upptäcktes också kunna leda till fel speciellt när det finns luckor i systemet som tillåter detta. Om det inte finns någon möjlighet att åtgärda systemet är det relevant att identifiera ett korrekt arbetssätt och sedan förmedla detta till alla medarbetare. Omedvetna fel uppstår när individen inte vet att den gör fel och det är viktigt med återkoppling för att dessa ska tas upp till ytan. Att koppla plockaren till plocket kan vara en lösning men denna funktion saknas i den manuella tekniken där


38

återkopplingsarbetet blir mer omfattande. Återkoppling visade sig också vara en åtgärd för bristande ansträngning. När plockaren är medveten om att den kopplas till sitt arbete förhöjs motivation och ansträngningen ökar. En annan orsak till avvikelse är att moment utförs där plockaren inte får reda på att det blir fel. Genom att använda utrustning med felsignaler kan detta förhindras och felet kan åtgärdas omedelbart. De automatiserade plockteknikerna innebär en viss risk eftersom verksamheten tillförlitar sig helt på systemet. Sker det störningar eller avbrott kan stora avvikelser uppstå och därför bör det finnas ett ersättningssystem om detta skulle ske. Slutligen kunde bristfällig säkerhet vid vikarieperiod identifieras som en orsak till avvikelser. I automatiserade tekniker kan detta avhjälpas på ett positivt sätt eftersom utrustningen hjälper till att upprätthålla kvaliteten. Vid manuella plock-tekniker blir andra faktorer viktiga så som att rätt upplärning ges till ny personal.

6.5 Vidare forskning Avgränsningar för denna studie upprättades för att kunna fokusera på endast en liten del i lagerverksamheten. Många faktorer spelar in vid val av en plockteknik och det kan därför vara intressant att låta övriga förutsättningar vara en de av vidare forskning genom att undersöka en större del av lagerverksamheten. Exempelvis upptäcktes det under studien att mycket tid går åt till att resa mellan plockplatser och att undersöka hur detta kan reduceras kan vara ett intressant område att gå djupare in på. Andra faktorer att utreda skulle kunna vara artikelplacering och lagerlayout och på så sätt kunna koppla plocktekniken till omkringliggande aspekter i lagerverksamhet. Något som upptäckts framförallt under besök på fallföretagen och när analysen sedan formats är att individen själv ofta påverkar resultatet av arbetet. Därför kan vidare forskning inom området utföras med hänsyn till individen och inte till tekniken. Studien som genomförts har främst varit inriktad på plocktekniken men att ta hänsyn till mjuk fakta kring användaren skulle ytterligare slutsatser kunna dras med an-knytning till kvalitet i plockteknikerna. Studien utfördes på fyra fallföretag och resultatet baseras endast på dessa företags användning av plockteknikerna. För att öka trovärdigheten ytterligare skulle vidare forskning kunna genomföras på fler företag. På så sätt skulle det kunna säkerställa att resultatet inte beror på verksamheten utan är baserat på plocktekniken och därmed vara generaliserbart för fler företag.

Referenser

39

Referenser Ackerman, K.B., La Londe, B.K. (1980), ”Making warehousing more efficient”,

Harvard Business Review, mars-april, 94-102. Bellgran, M., Säfsten, K. (2005), Produktionsutveckling: Utveckling och drift av

produktionssystem, Studentlitteratur, Lund. Van der Berg, J.P., Zijm, W.H.M. (1999), ”Models for warehouse management:

Classification and examples”, International Journal of Production Economics, 59 (1-3), 519-528.

Bergman, B., Klefsjö, B. (2012), Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur AB, Lund.

Bjørnland, D., Persson, G., Virum, H. (2003), Logistik för konkurrenskraft – Ett ledaransvar, Liber AB, Lund.

De Brito, M.P., Dekker, R. (2002), Reverse logistics – a framework, Erasmus University Rotterdam, Rotterdam.

Broulias, G.P., Marcoulaki, E.C., Chondrocoukis, G.P., Laios, L.G. (2005), Warehouse management for improved order picking performance: An application case study from the wood industry, Department of Industrial Management & Technology, University of Piraeus, Grekland.

Bukchin, Y., Khmelnitsky, E., Yakuel, P. (2012), ”Optimizing a dynamic order-picking process”, European Journal of Operational Research, 219, 335-346.

Burges, R.G. (1982), Field research: A source and field manual, Allen & Unwin, London.

Connolly, C. (2008), ”Warehouse management technologies”, Sensor View, 28 (2), 108-114.

Deming, W.E. (1986), Out of the crisis, Cambridge University Press, USA. Dukic, G., Oluic, C. (2007), ”Order-picking methods: improving order-picking

efficiency”, International Journal of Logistics System and Management, 3 (4), 451-460.

Faber, N., De Koster, N.B.N., Smidts, A. (2013), ”Organizing warehouse management”, International Journal of Operations and Production Management, 33 (9), 1230-1256.

Fellinger, Å-M. (2007), Chefen som kunde tala med medarbetare: för både resultat och trivsel, Mediaprint AB, Uddevalla.

Fleischmann, M., Bloemhof-Ruwaard, J.M., Dekker, R., Van der Laan, E., Van Nunen, J.A.E.E., Van Wassenhove, L.N. (1997), ”Quantitative models for reverse logistics: A review”, European Journal of Operational Research, 103, 1-17.

Guba, E.G., Lincon, Y.S. (1981), Effective evaluation, Jossey-Bass, San Francisco. Hackman, J.R., Wageman, R. (1995), ”Total quality management: Empirical,

Conceptual, and Practical Issues”, Administrative Science Quarterly, 40 (2), 309-342.

Jabine, T.B., Straf, M.L., Tanur, J.M. (1984), Cognitive aspects of survey methodology: Building a bridge between disciplines, National Academy Press, Washington.

Jonsson, P., Mattsson. S-A. (2011), Logistik: Läran om effektiva flöden, Studentlitteratur, Lund.

Juran Institute (1989), Quality improvement tools, Juran Institute Inc, USA. Juran, J.M., Godfrey, A.B. (1999), Juran’s quality handbook, McGraw-Hill,

Michigan, USA.

Referenser

40

Kiefer, A.W., Novack, R.A. (1999), ”An emperical analysis of warehouse measurement systems in the context of supply chain implementation”, Transportational Journal, 38 (3), 18-27.

Klefsjö, B., Bergquist, B., Garvare, R. (2008), ”Quality management and business exellence, customers and stakeholders: Do we agree on what we are talking about and does it matter?”, The TQM Journal, 20 (2), 120-129.

De Koster, R., Le-Duc, T., Roodbergen, K.J. (2006), ”Design and control of warehouse order picking: A literature review”, European Journal of Operational Research, 182, 481-501.

Kovács, A. (2010), ”Optimizing the storage assignment in a warehouse served by milkrun logistics”, International Journal of Production Economics, 133 (1), 312-318.

Lagrosen, Y., Lagrosen, S. (2005), ”The effect of quality management – a survey of Swedish quality professionals”, International Journal of Operations & Production Management, 25 (10), 940-952.

Liu, C-H. (2004), ”Optimal storage layout and order picking for warehousing”, International Journal of Operational Research, 1 (1), 37-46.

Ludwig, T.D., Goomas, D.T. (2007), ”Performance, accuracy, data delivery, and feedback methods in order selection”, Journal of Organizational Behavior Management, 27 (1), 69-107.

Lumsden, K. (2012), Logistikens grunder, Studentlitteratur, Lund. Maslow, A.H. (1954), Motivation and personality, Harper, New York. Mattsson, S-A. (2012), Logistik i försörjningskedjor, Studentlitteratur, Lund. Merriam, S. (1994), Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund. Miltenburg, J. (2005), Manufacturing strategy: How to formulate and implement a

winning plan, Productivity Press, New York. Mukhopadhyay, S., Setoputro, R. (2004), ”Reverse logistics in e-business: optimal

price and return policy”, International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 34 (1), 70-89.

Nationalencyklopedin (2015), Retur, Tillgänglig via: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/retur. Hämtad 2015-03-03.

Parikh, P.J. (2006), Designin order picking systems for distribution centers, Diss., Virginia Polytechnic Institute and State University.

Patel, R., Davidsson, B. (2011), Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur AB, Lund.

Piasecki, D. (2000), Order picking: Methods and equipment for piece pick, case pick, and pallet pick operations, Tillgänglig via: http://www.inventoryops.com/order_picking.htm. Hämtad 2015-05-04.

Sandholm, L. (1999), ”Trendy versus effective quality strategies”, The TQM Magazine, 11 (6), 437-444.

Srivastava, S.K., Srivastava, R.K. (2006), ”Managing product returns of reverse logistics”, International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 36 (7), 524-546.

Starrin, B., Svensson, P-G. (1994), Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund.

Storhagen, N.G. (2011), Logistik – grunder och möjligheter, Liber AB, Malmö. Strack, G., Pochet, Y. (2009), ”An integrated model for warehousing inventory

planning”, European Journal of Operational Research, 21 (1), 35-50. Sörqvist, L. (2004), Ständiga förbättringar, Studentlitteratur AB, Lund.

Referenser

41

Tompkins, J.A., White, J.A., Bozer, Y.A., Tanchoco, J.M.A. (2010), Facilities planning, John Wiley & Sons Inc, USA.

Yin, R.K. (2007), Fallstudier: design och genomförande, Liber AB, Malmö. Yin, R.K. (2013), Case study research: design and methods, Sage Publications,

Thousands Oaks.

Bilagor

42

Bilagor Bilaga 1 Enkät – Fallstudie 1 och 2

Upplevelse vid plockning

Denna undersökning utförs i samband med ett exam

ensarbete vid Jönköpings Tekniska

Högskola. Detta formulär ligger till grund för en jämförelse av olika sätt att plocka en artikel i

ett lager. U

ndersökningen kommer inte att kopplas till dig personligen utan den är helt

anonym

. Inte heller företagets namn kommer att nämnas i sam

band med enkäten, fokuset

ligger på plocktekniken. Följande frågor handlar om din dagliga upplevelse och det vore

därför till stor hjälp om du kunde ta dig tid att svara på dessa frågor.

*Obligatorisk

1. H

ur upplever du svårighetsgraden med att plocka efter plocklista med etiketter? *

Markera endast en oval.

12

34

5

Mycket enkelt

Mycket svårt

2. N

är du var ny plockare, hur upplevde du att inlärningen var av plockrutinerna? *

Exempelvis hur snabbt det gick att lära sig att hitta, använda utrustningen, lära sig rutiner

med mera.

3. V

ad tycker du är bra med att plocka efter plocklista med etiketter? *

Ge gärna flera exempel!

4. V

ad tycker du är mindre bra med att plocka efter plocklista med etiketter? *


Tillhandahålls av

5. Hur ofta

upp

lever d

u störning

ar und

er plockning

orsakade av etiketterna? *

Exempelvis oläsbara etiketter, feltryckta etiketter med mera.


Aldrig

Sällan

Då och då

Ofta

Alltid

6. Om fel begås und

er plocket, hur upp

lever d

u svårighetsgraden med att åtgärda

felet? *

Exempelvis att du sätter fel etikett på fel artikel eller i efterhand märker att du gjort fel.


12

34

5

Mycket enkelt

Mycket svårt

7. Beskriv din to

tala upp

levelse av att använd

a plocklista med etiketter. *

Bilagor

43

Bilaga 2 Enkät – Fallstudie 3





ett lager. U


anonym





*Obligatorisk

1. H

ur upplever du svårighetsgraden med att plocka med Ring Scanner? *


12

34

5

Mycket enkelt

Mycket svårt

2. N



med mera.

3. V

ad tycker du är bra med utrustningen (Ring Scanner och surfplatta)? *


4. V

ad tycker du är mindre bra med utrustningen (Ring Scanner och surfplatta)? *


Tillhandahålls av

5. Hur ofta

upp

lever d

u störning

ar und

er plockning

orsakade av utrustningen (Ring

Scanner, surfplatta och streckkod

er)? *


Aldrig

Sällan

Då och då

Ofta

Alltid


er plocket, hur upp

lever d


felet? *


12

34

5

Mycket enkelt

Mycket svårt

7. Beskriv din to

tala upp


a nu

varand

e utrustning

(Ring Sc

anner

med surfplatta

)? *

Bilagor

44

Bilaga 3 Enkät – Fallstudie 4





ett lager. U


anonym





*Obligatorisk

1. H

ur upplever du svårighetsgraden med att plocka med Pick by Voice? *


12

34

5

Mycket enkelt

Mycket svårt

2. N



med mera.

3. V

ad tycker du är bra med Pick by Voiceutrustningen? *


4. V

ad tycker du är mindre bra med Pick by Voiceutrustningen? *


Tillhandahålls av

5. Hur ofta

upp

lever d

u störning

ar und

er plockning

orsakade av Pick by Voice

utrustning

en? *


Aldrig

Sällan

Då och då

Ofta

Alltid


er plocket, hur upp

lever d


felet? *


12

34

5

Mycket enkelt

Mycket svårt

7. Beskriv din to

tala upp


a nu

varand

e Pick by Vo

iceutrustning

? *

Documents

UNDERSÖKNING AV PLOCKTEKNIKER UTIFRÅN PLOCKSÄKERHET839706/FULLTEXT01.pdf · that that most of these reasons could be connected to the manual picking technique, that is to say that