1

Varför kan du räkna till tre?

Vad lärde du dig på lågstadiet?

Vad kan du egentligen? (Metakunskap)

Hur gör du när du tänker?

(Metakognition)

2

Undervisningens kärnaDen skärningspunkt, ibland bortglömd, där elevers och studenters erfarenheter och kunskaper möter andra människors erfarenheter och människans

historiska kunskaper.

Kärnverksamheten handlar om att i undervisning gestalta och kommunicera detta möte. Och vad

gäller lärarutbildning: kommunicera den mänskliga kunskap som finns kring hur detta möte kan gå till.

3

Ur Skollag:• … alla elever skall … utveckla

kunskaper – har rätt till kunskap.• Undervisningen (mål, innehåll

och metoder) - ska vila på vetenskaplig grund.

4

Kursplaner

• Kursplanerna är strukturerade efter syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. • Syfte –Anger i generella termer vad

undervisningen ska syfta mot vad det gäller ämnets innehåll, kunskapsformer och kunskapskvaliteter.

5

Centralt innehåll

• Är det konkreta ämnesinnehåll som ska behandlas. • Däremot står det inte:– Hur mycket av det angivna innehållet

som ska behandlas.–Hur mycket tid man ska ägna åt det.–Hur man ska göra det.

6

Kunskapskrav

• Anger med vilken kvalitet eleven ska kunna det centrala innehållet.

7

Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system.

Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff.

Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ –samhälle, juridiska systemet

Samhällskunskap som vetenskaplig kontext

8

Några utmanande frågorUtifrån Skolverkets dialog med referensgrupper

med lärare i samhällsorienterade ämnen. Är jag förtrogen med den kunskap – den

undervisning och den bedömning som krävs?Ämnesspecifika förmågor?Centralt innehåll i relation till förmågor och

kunskapskrav?Undervisar jag mot dessa mål? Kan jag bedöma denna kunskapsutveckling?

8

9

UndervisningstraditionerGeografi: kartans innehåll, exkursion och

beskrivning av det geografiska rummet.

Historia: ”kungarna och årtalen”, den narrativa historieskrivningen.

Religion: som en del av den kristna traditionen, återgivande av den mytologiska berättelsen. Katekestraditionen.

Samhällskunskap: medborgarfostran, värdegrund, men även samtal kring fenomen. 9

10

Lärares bedömning

Vi arbetar med två olika typer av bedömningar; som har olika funktion.

Bedöma för kunskapskontroll i relation till styrdokumentens krav.

Bedöma för utveckling – hitta elevens förmågor och utveckla dessa.

10

11

Ämnesspecifika förmågor

Lyfts fram som ett centralt begrepp i regelverket.

Finns formulerade i varje kursplans syfte.Finns i uppdragsbeskrivningen till:

Kursplanegrupperna.De grupper som arbetar med nationella prov.Den grupp som arbetar med stödmaterial för

undervisning och bedömning. 11

12

Undervisning samhällskunskapKursplanens syfte: Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur

olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och

modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och

argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera

deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer,

arbetssätt och beslutsprocesser.   Kommentar tillsyftet: Det handlar om att eleverna ska förstå och reflektera över

sammanhangen mellan individ och samhälle . Eleven ska ur olika perspektiv kunna analysera en rad samhällsfrågor och fenomen som är en följd av människans organisation i samhällen.

12

13

KUNSKAP

KROPPSLIG

SPRÅKLIG NARRATIV

TEORETISK VETENSKAPLIG

SAMHÄLLE KULTUR

14

Vad krävs för att klara detta?

• Professionell didaktisk kompetens!• Ett professionellt lärarskap!

• OCH DET ÄR DET NI SKA UTVECKLA INOM RAMEN FÖR LÄRARUTBILDNINGEN…

15

Professionell didaktisk kompetens?

• En undervisning som vilar på att läraren är förtrogen med:A. Undervisningens innehållB. Kommunikation och gestaltning av undervisningens

innehållC. Psykosociala aspekter av lärararbetetD. Läroplansteori, betyg och bedömningE. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling ochF. Bildning; i vid bemärkelse

16

A. Undervisningens innehåll• Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala

begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden.

• Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet?

• Vad är kunskap? • Kunskapens olika representationsformer. • Urvalsproblematiken.

17

B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll

Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll. Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser

och redskap i och för undervisning.Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan

kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.

18

C. Psykosociala aspekter på lärararbetet

• Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet?

• Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.

• Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.

• Konfliktanalys, konflikthantering• Förståelse kring spänningen mellan individ – samhälle,

socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse

19

D. Läroplansteori, betyg och bedömningFörtrogen med begrepp, problem och utmaningar som

rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring

hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras.

Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter.

Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning

Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.

20

E. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning

• Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij.

• Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i klassrummet (ex projektion).

• Olika teoriers implikationer för undervisning.

21

MÄNNISKANS SYMBOLVÄRLDARMänniska Begrepp Verklighet

OrdBilderModellerSiffrorTeorierKonstKartorVärderingarReligioner

22

Hur har kunskap och erfarenhet kommit in i våra huvuden?

A. Som direkt kunskap och erfarenhet:Upplevelse, perception; direkt via våra sinnen

B. Som indirekt kunskap och erfarenhet:Symbolisk kunskap; ord, bilder, siffror, noter.

DIREKT OCH INDIREKT KUNSKAP OCH ERFARENHET

23

PRAXISMODELL Den ska ”tvinga ”oss att ställa frågor av typen:1. Hur hantera konkreta erfarenheter och upplevelser i undervisning? A-nivån.2. Urvalsproblematiken! B-nivån.3. Formulera och kommunicera C-nivån.

Vad är det vi minns? Vad är rätt? Hur öppnar vi för reflektion? Individualisering? Att behärska B-nivån med excellens. När a-nivån är alltför laddad.

24

PRAXISMODELL – ett redskap för undervisningspraktikenMänniskans erfarenhets- och kunskapsformer och några undervisningsimplikationerC-nivå:

Språkligt abstrakt nivå. Processa erfarenheter. Begrepp, helheter, sammanhang. B-nivå: Symbolisk nivå. Benämner, beskriver , språket – redskap. A-nivå: Konkret upplevelse av fenomen i verkligheten.

Undervisningsfokus: upplevelse, göra, känsla, leka, drama.

Fenomenen i verkligheten

Undervisningsfokus: Fakta, stoff, beskrivning, reproduktion, rätt och fel, kvantitet.stene

nträdet älgen människan

Undervisningsfokus: Språk, teoretiskt tänkande, ämnesstrukturer, analys, kunskapsmålen i läroplan.

25

TANKEKVALITETER

• Grammatik över språkligt tänkande

• Begreppsligt djup, förtrogenhet kräver språkligt begreppsligt tänkande

• Tankekvaliteterna är en länk mellan elevens tänkande och ämnets kärna och vetenskapliga innehåll

• Ett redskap att synliggöra tänkandet

26

A. Förmåga att systematisera och hitta mönster

• Grundläggande och förspråkligt• Individuellt och/eller historiskt framtagna• Våra ämnen har givna strukturer• Teoretiskt tänkande• Strukturer skapar ordning• Tro – vetande, förnuft – känsla• Förstå och organisera omvärlden• Fromm, Lorentz, Postmodernism

27

B. Förmåga att generalisera

• Abstrahera och generalisera• Grunden för kunskapshantering • Använda tidigare erfarenheter i

omvärldsorienteringen• Det unika och generella• Generalisering i tal och skrift• Andemening - bokstavsmening• Generaliseringen bär inte bara en tanke utan

även en affektiv laddning

28

J. Förmåga till perspektivbyte i tid och rum

2010 i Sverige

1600-tal, häxor

2010

Kunskaper, tro, idéer, värderingar

KTIV

1935

KTIV

A

B

29

INDIVIDINDIVID (natur – barn – elev)

SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola)

socialisationdisciplineringfrigörelse

maktidentitet

kontroll

Fördelar: överlevnadNackdelar: anpassning

Betydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmedia

språk tanke

30

gVärderingar – normer – regler – lagar

Politisk struktur

Ekonomisk struktur

Försvar

Social - rättsstruktur

Samhälle

Individer

- Besluta, bestämma- Utreda, ta reda på- Utföra, verkställa- Sköta om förvalta- Ordning och reda, rättvisaFörsörjning

Resurser – produktion - konsumtion

Skydd: inre och yttre fiender

31

KonflikanalysEn vetenskaplig grundstruktur för konfliktanalys. Denna går att formulera på

ett åldersadekvat sätt – jmf analysen av bråket på skolgården.Konflikanalys

Vad är en konflikt? När parter inte kan komma överens om något som de anser som viktigt.

Varför blir det krig/bråk? Någon vill lösa konflikten på sina egna villkor.Konfliktlösning; destruktiva – konstruktiva.Tre grundläggande konflikperspektiv.

A Realpolitiskt perspektivMakt, maktbalans.Militär ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin större makt.

B IntegrationsperspektivOkunnighet, isolering, fördomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religiösa och ideologiska

föreställningar.

C DominansperspektivEkonomi och resurser.

32

Makroekonomisk grundmodell

33

Makroekonomisk grundmodell• Modellen som didaktisk resurs• Hushåll – företag - konsumera – producera• Modellen ska återskapas steg för steg. Vi lever alla i ett hushåll … där

konsumerar vi … ganska många arbetar också på ett företag … där tillverkas saker….

Hushåll

Företag

Produktion

Konsumtion

Löner Arbetskraft

Varor

Betalning

34

Pengar• Pengar – vad kan vara pengar? • Vad gör pengar värdefullt?– Vad tar du med dig till en öde ö? Pengar eller en yxa?

• Pengars funktioner:– Räkneenhet – konkreta exempel på hur vi räknar värdet på

saker med hjälp av pengar.– Värdebevarare – hur värdet av vårt arbete kan sparas med

hjälp av pengar.– Bytesmedel – hur pengar underlättar

• Lek/övningar kring byteshandel, handel med pengar, och handelsmannens affärsidé.

• Tillverka egna pengar i klassen.

35

PRODUKTIONSFAKTORER –- Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker?- Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker – återskapa nedanstående begreppshierarki

Arbetskraft

Realkapital

NaturtillgångarHantverkar

eRedskap

SkogSnickare Sågar Timme

r Möbelsnickare

Fogsvans VirkeBosse Blå såg Stolsbräd

orFenomenen i verkligheten

Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?

Produktionsfaktorer

36

Handel

• Handel– Vad är handel?– Vilka uppfinningar kräver eller underlättar handel?– Varför bedrivs handel?– Vad är vinsten?– Fördelar – nackdelar?– Vad kan motverka handel?