– en gammal företeelse

ung kommunikation

ung kommunikation - en gammal företeelse

av Johnny Lindqvist

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. Rädda Barnen ger ut böcker och rapporter för att sprida kunskap om barns förhållanden, ge vägledning och inspirera till nya tankar och diskussioner. Du kan beställa våra publikationer genom att ta direktkontakt med oss, eller genom att gå in på bokhandel.rb.se Tack till Vilma Seth för hjälpen med research med kapitlet Bakgrund/Historik © 2008 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-306-6 Art nr: 10268 Författare: Johnny Lindqvist Projektledare: Lena Rostock Omslag: Victor Ruyter Layout. Ulla Ståhl

Innehåll Inledning 5

Bakgrund 7

Historik 8

Hur ser det ut nu? 10

Ny teknik vs skolan 12

Pedagoger vs ny teknik 13

Övningar för arbetslaget 17 1. Internet/likabehandlingsplanen 17 2. Kolla Internet 17

Elevövningar 19 1. Att uttrycka sig via olika kanaler 19 2. Att presentera sig på Internet 19 3. Våga ta in ny teknik i den traditionella undervisningen 20 4. Värderingsövningar 4-hörn 20

En liten ordlista 21

Källor, inspiration och referenser 23

5

Inledning Detta projekt startade med en fråga. Hur kommunicerar ungdomar med varandra på nätet? Det var där det började. Sedan lät vi en kommunikationsbyrå, Pronto Communications ta reda på det åt oss. De gjorde en analys av hur ungdomar använder Internet för att kommunicera med varandra. Vad vi då såg var att de flesta ungdomar använder nätet, och i viss mån mobilerna, som sitt primära kommunikationsverktyg. Vi såg även att ungdomarna sa att deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte alls visste om vad de gjorde på nätet. Det svaret tyckte vi var både överraskande och lite skrämmande. Kan det vara så att den vuxna generationen står utanför och tittar in på den kommunikationsexplosion vi ser idag? Samtidigt haglar rapporter över oss som säger dagens unga mår allt sämre. När unga behöver hjälp och stöd borde det självklara vara att vända sig till en vuxen i närheten. En vuxen som man litar på. Men det blir allt svårare när de vuxna inte finns närvarande på de plattformar som ungdomar använder till att kommunicera. Visst möts vi fortfarande i det verkliga livet, och det personliga mötet är absolut inget som kommer att försvinna, eller värdesättas mindre. Snarare kommer behovet av det personliga mötet öka. Men svårigheten är att de vuxna ofta saknar basala kunskaper i den digitala kommunikationen. Detta för med sig att barnen måste börja med att förklara vad en Community är, hur fungerar Messenger, hur man laddar upp bilder. Om man i en utsatt situation måste börja med allt detta, tror vi att man drar sig för att ta den första kontakten. Ungdomarna blir allt mer utlämnade åt sig själva, de måste lösa problemen på egen hand. Kanske är detta en förklaring till att fler barn/unga mår dåligt i vårt samhälle nu? Vad vi också kom fram till var att vi inte vill att det ska se ut på detta sätt. Vi vill inte att glappet ska öka mellan de vuxna och de unga. Så vi bestämde oss för att sammanställa de rapporter och den bilden av verkligheten som vi ser nu. Vi ville att den kunskapen som vi tillskansat oss ska bli tillgänglig för fler. Så att vi tillsammans kan skapa förutsättningar för att den vuxna generationen ska få mer kunskap och förståelse för den digitala kommunikationen. Det är vår övertygelse att detta är något som du vill/bör veta mer om. Därför bestämde vi oss för att skriva det här materialet, därför bestämde vi oss för att ge oss ut i landet och möta människor som arbetar med och för barn och unga.

6

Hoppas vi kan ge dig mer insikt och mer kunskap och hjälpa oss alla att skapa ett tryggare samhälle för våra unga. Såväl på skolgården som på Internet. Johnny Lindqvist Lena Rostock föreläsare, författare projektledare Rädda Barnen

7

Bakgrund Vi brukar ofta referera till datorer och Internet med samlingsbegreppet ”Ny teknik”. Men hur ny är tekniken egentligen? Hur skulle en samlad högstadieklass reagera om man frågade klassen om de hade hört talas om det där nya, Internet? Den frågan skulle nog få en och annan ungdom att höja på ögonbrynen och sucka. För detta är på inget sätt en nyhet för dem. En 15 åring idag har i princip aldrig levt utan tillgång till Internet. De senaste åren har en explosion inträffat av så kallade sociala medier, det vill säga en plats där du både kan konsumera film, musik och bilder men samtidigt umgås och diskutera. Dessa sidor kallas ofta för Communitys. Den första riktigt stora svenska communityn heter Lunarstorm, och lanserades år 2000 och tog snabbt en särställning hos svenska ungdomar. Under några år i början 00-talet hade nästan alla tonåringar en egen presentation på Lunarstorm, ett så kallat ”krypin”. När man såg att Lunarstorm var så framgångsrikt så skapades det mängder efterföljare, av varierande kvalité och seriositet. Några klarade sig kvar andra försvann i mängden. På senare år har Lunarstorm förlorat sin särställning och de svenska sidorna får nu hård konkurrens av utländska jättar såsom facebook och myspace.

8

Historik Internet och mail har funnits länge, men har inte varit ett vardagsverktyg lika länge. Här följer lite historik när det gäller Internet, chatt, mail och telefoni. Internet Föregångaren till Internet, Arpanet, utvecklades som ett militärt forsknings-projekt i USA. I slutet av 1980-talet skapades HTML och HTTP, standarderna för att beskriva och överföra webbsidor. Under 1990-talet ökade antalet Internetanvändare markant, och flera företag som sysslade med informationsteknik (IT) blev så stora att de övervärderades kraftigt och sedan gjorde konkurs. Sedan den tiden har de flesta företag och många privatpersoner en egen webbplats/hemsida/site. E-post E-post är ett av de äldsta och mest användbara exemplen på datorförmedlad kommunikation. I sin enklaste form består e-post av en gemensam dator där en användare kan lämna ett meddelande i form av en textfil till en annan användare. I denna form uppstod e-post redan på 1960-talet, när de första operativsystemen med tidsdelning på gemensamma stordatorer kom. Under 1970-talet förbands datorer vid olika högskolor i USA med varandra så att filer kunde överföras, och därmed även e-post. Så småningom inrättades konventionen att skriva e-postadresser med ett användarnamn följt av snabel-a (@) följt av datorns namn, och Internet började användas för överföringen. Chatt Runt åren 1995-1996 kom chattandet igång bland Sveriges unga. Detta var i takt med att allt fler fick Internet hemma. Chattrum har alltid varit populärt bland yngre Internetanvändare. En allt vanligare aktivitet är ”kändis-chatt”. Användare får chatta med kändisar eller politiker via en tidning eller tv-kanals hemsida. Detta gjorde Aftonbladet redan 1996, då Robyn fick starta deras Aftonbladet-Chatt. Forum Forumen som vi känner dem idag såg sitt ljus ungefär samtidigt som chattrummen, men medan chattrummen var mest populära i början är det nu forumen som dominerar. Forumen består av olika trådar, och har olika moderatorer som ser till att deltagarna håller sig inom ämnet, och inte skriver rasistiskt, homofobiskt eller annat som strider mot lagen eller forumets regler. Ett forum fokuserar ofta kring ett intresse som forumets deltagare delar.

9

MSN Den moderna formen av Instant Messaging, IM eller snabbmeddelanden kom 1996 med ICQ. Efter några år kom även Microsofts version, MSN, som skulle komma att konkurrera ut ICQ i Sverige. Skillnaden mellan att chatta och MSN’a (som det kommit att kallats) är att när du MSN’ar så sker det bara med den eller de personer du valt att föra ett samtal med, och ingen annan kan se vad ni pratar om. Numera kallar Microsoft MSN för Messenger. En viktig skillnad mellan Messenger och ett Community är att Messenger är ett program som du laddar hem till din dator och använder i kommunikationen, medan ett Community är en sida som du besöker. SMS SMS, som står för Short Message Service, kom i samband med GSM-systemet. Det första SMS’et skickades mellan en dator och en mobiltelefon år 1992, det stod ”Merry Christmas”. Smileys eller Emoticons Eftersom SMS och e-mail används flitigt, och du med hjälp av ditt röstläge uttrycker känslor, uppstod tidigt ett behov av att visa med hjälp av text när man tillexempel är ironisk eller vill understryka det man menar. Det här mailet skrev Scott Fahrman, en universitetsprofessor i USA 1982: 19-Sep-82 11:44 Scott E Fahlman :) From: Scott E Fahlman <Fahlman at Cmu-20c> I propose that the following character sequence for joke markers: :-) Read it sideways. Actually, it is probably more economical to mark things that are NOT jokes - given current trends. For this, use :-(

10

Hur ser det ut nu? Idag kan man säga att kommunikation via Internet och mobiler är det mest vardagliga som finns. I alla fall för de unga. De använder ofta sin mobil till allt annat än att ringa med. Den är inte längre bara en telefon utan även en kamera, filmkamera, radio, mp3-spelare, antecknings-block och kalender. Mobilen ses inte som en extravagns i vardagen för de unga, utan som en absolut nödvändighet. 61 procent av 15-26 åringar uppger att det första de gör när de kommer hem från skolan är att slå på datorn och koppla upp sig mot Internet (MTV 2008). Detta är viktigt att tänka på, för det visar att datorn är en viktig del av livet. Datorn har i mångt och mycket ersatt TVn som underhållningsmedie. Lunarstorm visar på sin sida www.riktigasiffror.se att datorn nu gått om teven i antal spenderade minuter om dagen. Återigen ser vi vridningen från att vara något extra till att vara det vanliga. För många vuxna är fortfarande Internet det lilla extra, det som man gör ibland. För en vuxen person som kanske spenderar 5 timmar i veckan på nätet kan det vara svårt att förstå en ungdom som kan sitter i snitt 2 timmar om dagen(medierådet 2006). Men det är viktigt att förstå. Annars är risken att det blir svårt att tala med ungdomarna på deras villkor. En vuxen som säger att Internet inte är på ”riktigt”, kommer ( inga ungdomar) få unga att lyssna på. En stor del av surfandet går ut på att träffa människor. Internet har för ungdomarna gått ifrån att vara ett ställe där man aktivt söker information från redaktionellt skapade sidor, till att vara ett socialt-medie, ett användargenererat medie. Ungdomarna använder Internet för att hålla liv i sina relationer, för att kommunicera med sina vänner, nya som gamla. Nästan alla stora ungdomssidor är idag uppbyggda kring att användaren själv är med och skapar sidan. Ett exempel är bilddagboken, som egentligen är ett bildvisningsverktyg. Om ingen la upp bilder skulle sidan vara tom. Det finns ingen redaktion som bestämmer vad det är för bilder som ska publiceras idag. Utan det gör alla som är medlemmar på sidan. Något liknande i informationssamhället har inte förut funnits.

11

Nedan följer siffror om hur ungdomarna använder Internet och mobil: Enligt Medierådet använder 80 procent av alla barn (9-12 år) och 95 procent av alla unga (12-16 år) Internet varje dag. Bland unga vuxna (16-24 år) har Internet för första gången gått om teven. 82 procent surfar mellan fem och sju dagar i veckan medan 77 procent spenderar samma tid framför teven. (EIAA Mediascope Europe - 07) 85,9 procent (14-18 år) har lagt upp bilder av sig själv på Internet (Datainspektionen, 2008) I MTV:s rapport Circuits of cool (2008) gäller följande för så kallade unga vuxna mellan 16-26 år. Man har i snitt 90 nummer i sin mobiltelefon, 93 namn på MSN Messenger och 47 vänner på Myspace varav cirka 5 räknas som nära vänner. Man har cirka 18 vänner som man aldrig träffat IRL. 61 procent uppger att det första de gör när de kommer hem från skolan eller arbetet är att koppla upp sig på Internet. På nätet gör man nästan dagligen sökningar (65 %), skickar e-post (56 %), använder MSN Messenger (44 %), håller sig i à jour med nyheter och musik (34 %), besöker sociala nätverk (26 %) samt chattar (21 %). 55 procent säger att de vågar prata mer om saker via digital kommunikation. 42 procent håller med om påståendet: ”Att kolla mobilen är det sista jag gör på kvällen och det första jag gör på morgonen.” Vad man än tycker om dessa siffror visar det en klar trend; att man är ständigt uppkopplad och att ens liv IRL (In Real Life) är intimt sammanlänkat med livet online. Att detta är en naturlig del av att leva. Man måste som skola relatera till dessa siffror och ungdomars sätt att kommunicera via nätet. Annars kommer man halka hopplöst efter i kommunikationen med sina elever. Det positiva med den ständiga uppkopplingen är att man alltid kan få kontakt med sina vänner, om det skulle uppstå problem, men baksidan är att har man inga vänner så blir tomrummet än större. Mobbning och kränkningar finns på nätet likväl som de finns på skolgården. Det finns ingen dokumenterad skillnad i vilka som blir utsatta och utsätter om man jämför med skolan. Nästan alltid är mobbningen på nätet endast en förlängning av den mobbningssituation som redan existerar på skolan. 80 procent av dem som säger sig blivit utsatta för mobbning på nätet uppger även att de mycket väl känner till vem det är som utsätter dem (Friends, 2007).

12

Ny teknik vs skolan Hur ser det då ut i skolan kring den nya tekniken? Är lektionerna anpassade? Är datorerna uppgraderade? Är lärarna uppgraderade? Är skolplanen uppgraderad? Är likabehandlingsplanen uppgraderad? Att uppgradera sin likabehandlingsplan handlar inte alltid om hur tillgänglig den är via nätet, utan hur mycket har man tänkt in Internet i den. Finns kunskapen och rutinerna för att ta hand om skolrelaterade kränkningar som tagit steget ut på nätet? Eller har man ens haft diskussionen om det är ett ansvar som skolan ska ha? Att skolan inte kan, och inte ska, ta ansvar för det som eleverna gör dygnet runt är något som alla kan hålla med om. Men ju mer sammanväxta IRL och den digitala gemenskapen blir, desto otydligare blir även gränserna för vad som hör till skolans ansvar och vad som kan hänvisas till fritiden. Det man ser när man tittar närmare på kränkningar, mobbning och ryktesspridning på nätet är att de oftast är intimt sammankopplade till situationen i skolan. Det är väldigt sällan som en ung människa blir påhoppad och trakasserad på nätet av fullständiga främlingar. Detta gör att skolan i allt högre utsträckning måste skaffa sig kunskapen om den digitala arenan. En positiv sak det digitala för med sig är att i princip allt du gör lämnar spår efter sig. Så man kan alltså gå in och se vem som skrivit vad och när de har gjort detta. Att nysta upp en mobbningssituation i skolan är oftast en komplicerad historia. Vem sa egentligen vad och vad det menat på riktigt eller bara ett skämt. Här menar vi att skolan skulle kunna ta stor hjälp av de sociala nätverken för att se vem som gjort vad. För man kan vara säker på att man även talar om det man gjort i skolan när man loggar in på sitt Community på kvällen.

13

Pedagoger vs ny teknik När man pratar om pedagoger och ny teknik behöver det inte alls handla om att all undervisning ska ske via Internet. Framförallt handlar det om två saker: Förståelse, hur lever mina elever sina liv utanför klassrummet. Att få en inblick i hur verkligheten ser ut. Tillämpning, att se på vilket sätt jag kan använda mina befintliga kunskaper i de nya kanalerna. Som vuxen i en högstadie/gymnasieklass behövs det en grundläggande kunskap om ungas liv på Internet. Detta för att kunna förstå dem, men även för att kunna hjälpa dem som råkar illa ut. Tänk lite kring följande två frågeställningar: Vad behövs det för input för att jag ska kunna hjälpa och stödja mina elever som råkar illa ut på Internet? Vad behövs det för input för att jag ska kunna hjälpa och stödja mina elever, som lever en stor del av sitt liv på Internet? Vi talar ofta om hur vi ska kunna hjälp och förebygga för de som råkar illa ut, och det är en fruktansvärt viktigt och stor utmaning för skolan att ta tag i. Men den andra frågan är lika viktig den, hur kan vi möta de som knappt använder telefonen för att ringa med längre? Kan jag visa samma filmer i klassrummet som jag visade för 10 år sedan? Är det samma verklighet som speglas i filmerna? Vilka ställen samlas dina elever på nu? Känner du att du inte har den "kollen" på dina elever, tala med dina kollegor, de kanske har det. Eller så kanske ni finner att ni befinner er i samma situation. Det är många skolor som har använt sina egna elever till att hjälpa till att höja kompetensnivån när det gäller det digitala. Fråga om några elever vill visa er hur man blir medlem och använder en Community, eller visa vilka sidor som är populära just nu. Det är trots allt de unga som är experter på dessa frågor. Så varför inte fråga dem? Eller göra en liten kartläggning hur det ser ut i din egen grupp/klass? När man skaffat sig den baskunskapen, det är då den pedagogiska utmaningen kommer. För hur kan jag ta min kunskap, och det nya jag lärt mig om det digitala för att skapa ännu mer spännande och relevant undervisning för mina elever?

14

Faktaruta Lag (2000:67) on förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I dagligt tal benämnd Barn och elevskyddslagen (BeL) Lagens syfte är att främja barns och elevers lika rättigheter och att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Lagen omfattar samtliga diskrimineringsgrunderna: - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Sexuell läggning - Funktionshinder - Kön Och gäller för alla barn och elever inom förskola, skolbarnomsorg, grundskola, gymnaiseskola, särskola och kommunal vuxenutbildning Faktaruta: Barnkonventionen I FNs konvention om barnets rättigheter, som Sverige skrev under 1989, slås fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. I artikel 12 berörs barn och ungas rätt att göra sin röst hörs ”konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad”.

15

Känner barn och unga till Barn och Elevskyddslagen? Faktaruta: Barn och elevskyddslagen Lagen säger att varje verksamhet ska aktivt och målinriktat främja barn och elevers lika rättigheter genom upprätta en likabehandlingsplan förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling utreda och åtgärda kränkningar = Handlingsplikt Rädda Barnen ville veta om ungdomar känner till att det finns en lag som skyddar dem mot diskriminering och mobbning i skolan. Under en vecka i maj 2008 ställde vi fyra frågor på Lunarstorm. Totalt svarade 2 132 personer. Åldersintervall: 12-17 år. Flickor: 1103 Pojkar: 1029 Visste du att det finns en speciell barn-och elevskyddslag som skyddar dig emot att bli diskriminerad och mobbad i skolan? Svar: ja 55% nej 45% Har din skola gjort något för att motverka att elever diskrimineras eller mobbas på grund av religion, funktionshinder, kön, sexuell läggning eller bakgrund/etnicitet? Svar: ja 38% nej 23% vet inte 39% Har eleverna i din skola varit med och påverkat skolans arbete mot diskriminering och mobbning? Svar: ja 40% nej 24% vet inte 35% Den sista frågan var en öppen fråga där vi vill höra ungdomarnas egna röster om hur diskriminering och mobbning motverkas . Vi fick många förslag men också många ”vet inte”, ”ingen aning”, ”orkar inte bry mig”, ”nej ingen som vill ändå” Några röster från mängden: ”att lärarna ska va med mer vad som händer på lektioner och raster och säga ifrån mer” ”att lärarna tar det mer på allvar!” ”Lärare måste fråga elever att hjälpa till. Elever vet mer än man tror” ”antimobbningsdagar/grupper” ”genom föreläsningar, gruppövningar och diskussioner. Göra det obligatoriskt” ”att man redan från tidig ålder pratar om att alla ha ”samma värdighet” hur man än ser ut, kommer ifrån eller sexuell läggning” ”berätta om konsekvenserna för både den mobbade och mobbarna” ” göra så att andra elever VÅGAR att hjälpa de mobbade” ”sätta upp övervakningskamror” ”splittra mobbarna, spöa upp mobbarna!!, stänga av mobbarna från skolan…. eller en ordentlig utskällning”

16

” jag och mina två kompisar har själva varit utsatta för mobbning. Och skolan gjorde INGENTING, så vi tog saken i egna händer och startade en antimobbningsgrupp” ”nej, jag tycke faktiskt det är meningslöst att försöka bekämpa mobbning. Det kommer alltid att finnas, så är det bara. Jag har gett upp hoppet om det” ”man ska respektera alla, ja har själv blivit mobbad, och mobbat (inte särskillt stolt..) Så jag vet hur det e… alla e olika = Respektera det! Faktaruta Barn och elevers deltagande Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan 1§ Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen. 2§ En sådan likabehandlingsplan som avses i 6§ lagen (2000:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Ett bra tanke att ha med sig på vägen kan vara:

Ta hjälp med det du inte är så bra på, så får du mer tid över till det du är bra på.

17

Övningar för arbetslaget Sätt er i mindre grupper, ta fram verksamhetens likabehandlingsplan. Se hur kompatibel den är med den digitala verklighet som numer är vardag för alla unga. En vanlig formulering som går att hitta i likabehandlingsplaner är: "Då kränkning/mobbning vanligtvis sker utanför klassrummet är vuxennärvaro av central betydelse för att vi på ett tidigt stadium ska kunna upptäcka och ingripa." Men vad betyder den meningen? Är det på skolgården som den vuxna närvaron behöver ökas och intensifieras, eller på nätet? Skolor som exempelvis tillåter eleverna att på raster och efter skoltid använda skolans datorer för privat surfande, borde ha lite extra koll. Nu menar vi inte att man ska spionera på barnen, det som är viktigt är att veta vad som händer på nätet. 1. Internet/likabehandlingsplanen Gå igenom de förebyggande kapitlen och se på vilket sätt Internet är omnämnt. Om det är omnämnt, handlar det om att sprida kunskap om skolans likabehandlingsprogram, eller handlar det om det förebyggande arbetet? Diskutera följande frågeställningar: På vilket sätt kan skolan ta in Internet i det förebyggande arbetet? På vilket sätt är skolan tillgänglig för kommunikation med och från eleverna via Internet? Vad behövs det för input för att jag ska kunna hjälpa och stödja mina elever som råkar illa ut på Internet? Vad behövs det för input för att jag ska kunna hjälpa och stödja mina elever, som lever en stor del av sitt liv på Internet? Vad skulle behövas för att skaffa oss mer kunskap om ungas vardag på nätet? Vem ansvarar på skolan för kompetensutveckling när det gäller unga och Internet? På vilket sätt kan barnen/eleverna medverka i arbetet med likabehandlingsplanen? Hur ska vi implementera planen så att innehållet blir ett levande verktyg för såväl barn/elever, personal som föräldrar? Återsamlas och låt varje grupp få redovisa sina svar/tankar. – Vilka utmaningar står ni inför? – Hur går ni vidare? 2. Kolla Internet Ta reda på vilka sidor på Internet som är mest populära bland era elever. Sätt er någon timme och surfa runt på dessa sidor för att skaffa er en uppfattning om hur deras digitala vardag ser ut.

18

Diskutera sedan om det finns något från dessa sidor som kan ingå i undervisningen. Kan man ta exempel baserade på sidorna? Kan man ordna studiebesök på företagen bakom sidorna?

19

Elevövningar För barn och ungdomar handlar Internet främst om att kunna kommunicera med sina vänner. Men ofta sätter man inte den digitala kommunikationen i samma fack som ”vanlig” kommunikation, det vill säga att tala med varandra ansikte mot ansikte. När vi talar med varandra vet vi vad vi ska och inte ska göra. På nätet är det många unga som berättar för mycket om sig själva. Dessa övningar syftar till att tydliggöra nätet som ett ställe för kommunikation. Resultatet kan också användas som underlag för diskussionen i arbetslaget runt den nya kunskap som eventuellt blir synlig. 1. Att uttrycka sig via olika kanaler Låt ungdomarna/eleverna få skriva en mening som du själv väljer, exempelvis: – Det var roligt i skolan idag, jag och Micke jobbade ihop med ett arbete, sen ska jag på träning och efter det ska jag nog hem. Låt eleverna skriva den meningen under olika rubriker: – Jag säger det till mina föräldrar. – Jag säger det till min kompis på sms. – Jag skriver det på Messenger. – Jag skriver det i min blogg. – Jag säger det till min lärare. Reflektera sedan över om det är några skillnader på hur man uttrycker sig via de olika kommunikationskanalerna. Gör gärna denna i mindre grupper för att kunna diskutera ordentligt. 2. Att presentera sig på Internet Skriv följande lista på ett papper: Förnamn Efternamn Ansiktsbild Helkroppsbild Kort presentationstext Ålder Bostadsort Mail Messenger/msn Mobil Blogglänk Bilddagbokslänk Nicknames/användarnamn på andra Communitys

20

Se till att alla eleverna har var sitt papper . Låt sedan eleverna få rangordna dessa från 1-13, där 1 är viktigast och 13 minst viktigt. De ska rangordna dessa utifrån vad som är viktigast att ha med på sin presentation. a) Låt de först göra detta för en presentation på en Community där de vet att många som de känner befinner sig. Diskutera om det är stora olikheter i gruppen, eller för den delen likheter, tycker man likadant i dessa frågor? b) Låt de sedan göra om rangordningen utifrån en Community där de knappt känner några. Diskutera om det är stora skillnader i prioriteringen. Vad tänker man om den här sortens kommunikation? Man kommunicerar ju faktiskt ut ett budskap om sig själv beroende på hur mycket och vad för information man lämnar ut. 3. Våga ta in ny teknik i den traditionella undervisningen Exempel: Låt eleverna skriva kortnoveller med mobiltelefonen och smsa in. Låt eleverna göra presentationer med mobiltelefon, filma, ta kort och så vidare. Skicka ut eleverna på "uppdrag" där de ska fota med sina mobilkameror, för dem som har. (Perfekt att använda på samhällskunskapen under t.ex. valtider, hur presenterar sig de olika partierna.) Om man tar information från Internet så måste man alltid kunna redovisa två sidor som säger samma sak. (Helt enkelt för att lyfta frågan om källkritik på nätet) 4. Värderingsövningar 4 - hörn Ställ frågor till eleverna. Svaren är representerade av 4 hörn i rummet. Genom att svara på frågan ställer man sig i det hörn som motsvarar det man vill svara på frågan. Fråga 1: De som får elaka kommentarer på en bild de lagt ut på nätet får skylla sig själva. - Nej, man ska få lägga ut sina bilder utan att folk säger elaka saker. - Ja, lägger man ut bilder på nätet får man räkna med att råka illa ut. - Det beror på vad det är för bild. - Eget förslag. Fråga 2 : När jag tittar på MTV och ser lättklädda, vältränade kroppar… - önskar jag att jag kunde se likadan ut - blir jag arg för att allt kretsar runt sex - tänker jag inget särskilt, jag lyssnar på musiken - eget förslag

21

En liten ordlista Adda - lägga till någon/något, görs ofta i chattar och på communities Blocka - stoppa/blockera någon från att kommunicera med mig på chatt eller community Blogg - kort för webblogg, en form av dagbok på nätet men den behöver inte handla om personliga saker, utan kan handla om ett intresse eller liknande. Chatta - att tala i realtid med någon på Internet via textmeddelanden Community - (eller nätgemenskap) social mötesplats på internet med tjänster som t.ex. gästbok, blogg, intern e-post, bildgalleri och kompislistor Googla - söka information på Internet med sökmotor, till exempel Google Grooming - att ta kontakt med barn i sexuellt syfte LunarStorm - Sveriges äldsta community, medlemmarna är yngre än på till exempel Facebook Messenger - ett chattprogram, kommunikationen sker i realtid via textmeddelanden, smileys, mikrofon och webbkamera MySpace community som är särskilt populär bland musiker och musik-intresserade eftersom man kan lägga ut låtar för andra att lyssna på Playahead - svensk community som är populär bland tonåringar Smileys - uttryckssymboler, även kallade ”emoticons”, som indikerar sinnesstämningar i sms, text- och e-postmeddelanden t.ex :-) glad och :-( ledsen, arg STORA BOKSTÄVER - i mail eller sms betyder att man SKRIKER WoW (World of Warcraft) - populärt onlinespel med fler än 9 miljoner användare YouTube webbplats med videoklipp som är uppladdade av sajtens användare

22

Gå in på Rädda Barnens hemsida så kan du läsa mera om vår verksamhet och vad vi uträttar www.rb.se Rädda Barnen Utbildning för dig som vill lära dig mer. www.rb.se/aktuellt/kursseminarier, 08-698 90 00 Rädda Barnen har en utbildningsdag som vänder sig i första hand till skolan som heter ”Private Property” och tar upp problematiken med Internet. Förläsningen vänder sig till elever/skolpersonal och föräldrar. Stiftelsen friends utbildar elever och lärare i att jobba förebyggande mot mobbning. De har även föreläsningar som enbart behandlar mobbning och kränkningar på nätet. www.friends.se Det finns andra som gjort bra material kring dessa frågor. Några som vi rekommenderar är: Stiftelsen .SE har gett ut en bok som handlar om Unga och integritet på nätet Den finns att ladda ner eller beställa kostnadsfritt till din skola. www.iis.se Medierådet är en statlig kommitté som bland annat jobbar med att ta fram undersökningar och arbetsmaterial kring unga och Internet. www.medieradet.se Kunskapsmedia har tagit fram ett antal filmer om unga och Internet. Dessa finns att beställa med tillhörande lärarhandledning. www.kunskapsmedia.se

23

Källor, inspiration och referenser Circuits of cool, MTV 2008

Unga och medier, Medierådet 2006

Säker på nätet, Thorslund, 2007

Ungas integritet på nätet, Thorslund/Lindqvist 2008

Bridging the distance, Dunkels 2007

Ungdomar och Integritet, datainspektionen 2008

Likabehandlingsplanen, jämO, 2005

Inspiration, Friends 2007

Din vän, Damber 2006

Mängder av föreläsningar runt om hela Sverige 2002-2008

Barnen, BRIS och it 2008

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen.

107 88 Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: 08-698 90 00 info@rb.se, www.rb.se