INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

En förstudierapport från

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

INNEHÅLL

Inledning och bakgrund...........................................2

Sy�e, mål och avgränsningar..................................8

Metoder........................................................................9

Enkäter..........................................................................10

Hur ser de unga på sin framtid?............................12

Hur stö�ar vi ung kreativitet?................................20

Sammanfa�ning och förslag...................................26

Slutord...........................................................................28

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

2

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

3

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

1 Coompanion Sveriges webbsida; www.coompanion.se

-Vi måste göra regionen intressant och implementera unga tankegångar inom alla områden. Grunden för utveckling är a� människor möts.

4

— Annelie Kuusisto, samordnare för denregionala utvecklings-strategin, Länsstyrelsen Västernorrland

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

5

Unga, åldrarna 16-30

Tillväxt; nya kooperativ Tillväxt; övriga företagsformer

Övriga åldersgrupper

ANDELEN POSITIVA TILL KOOPERATIVT FÖRETAGANDE

Kooperationen i si�ror

70% 52%

Andelen verksamma kooperativa verksamhetere�er tre år

Andelen verksamma traditionella företage�er tre år

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

2 Kulturella och kreativa näringarna 2012: Statistik och jämförelser, Joakim Stern och Tobias Nielsén - November 20123. Experience Sundsvall — En mötesplats för framtiden. Kartläggning och förstudie av upplevelsenindustrin i Sundsvall/Västernorrland samt dess omfa�ning. Anders Melin och Janne Lundqvist, februari 2007

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

6

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

7

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

8

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

Ni har alla olika kompetenser som ni kan utny�ja för a� förverkliga era drömmar.

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

9

— Eyes Wide Open, om a� vara kreativ i si� entreprenörskap

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

10

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

11

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

12

69% studerar just nu12% söker jobb

86% Går eller har gå� utbildning inom KKN-området8% Är självlärda inom något KKN-område

47% Vill studera vidare 14% Vill inte studera vidare 39% Kanske vill studera vidare

8% Jobbar5,5% Driver eget företag

5,5% Gör annat

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

13

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller.

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

4 Experience Sundsvall — En mötesplats för framtiden. Kartläggning och förstudie av upplevelsenindustrin i Sundsvall/Västernorrland samt dess omfa�ning. Anders Melin och Janne Lunddqvist, februari 2007

14

Stockholm

— Jämtlands Kulturkompani, om vikten av a� vända på begreppen

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

15

43% Vill starta företag

18% Driver redan företag

34% Vill kanskestarta företag

Få arbeta självständigt

Förverkligamina idéer

Undvika arbetslöshet

Min idé behövspå marknaden

Tjäna pengar

Skapa möjligheta� bo kvar

Utveckla minhemort

Annan orsak

3% Vill inte starta företag 2% Vet ej

Vilken är den främsta orsaken/ orsakerna till att du skulle viljastarta företag? (respondenterna ombads markera max tre orsaker)

47, 92%

77, 08%

22,92%

10,42%

35,42%

14,58%

10,42%

6,25%

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

16

Unga hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade

— Conny Modig, lärare i entreprenörskap,Solle�eå gymnasium

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

17

0 5 10 15 20 25 30 35

I mi� framtida företag vill jag själv ha kontroll och bestämmanderä�över det mesta. Jag trivs bäst med a� arbeta självständigt

Det viktigaste för mig är a� få förverkliga min idé. I vilken form eller sammanhang det sker spelarinte så stor roll. Det är min idé som är min passion.

För mig räcker det a� mi� företagdrar in tillräckligt mycket pengarför a� jag ska klara min egen ekonomi. A� ha möjlighet a� bokvar med sysselsä�ning är viktigt.

För mig är det viktigt a� tjäna pengar på mi� företagande. Vad företaget gör/ tillverkar spelar mindre roll.

Jag vill a� mi� företag ska ha en stark lokal förankring. A� vara med och utveckla bygden där jagbor är viktigt.

För mig är det viktigt a� mi� före-tag är engagerat i samhället och ihållbar utveckling (lokalt & globalt).

Jag vill vara egenföretagare men inte ensamföretagare. Samarbeteoch problemlösning tillsammansmed andra är viktigt för mig

Stämmer mycket bra

Stämmer ganska bra

Stämmer ganska dåligt

Stämmer inte alls

Vet ej/ Kan inte svara

Hur väl stämmer följande påståenden in på dig när det gäller företagande?(Svarande: 54, Hoppade över: 20)

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

18

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

19

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

20

Jag saknar e� forum där man tar tillvara kreativa unga och ser värdet av dem och deras talanger. Det finns en negativ bild av kulturarbete.

— Monica Bergström, arbetsförmedlare Timrå,om a� stö�a kreativa unga

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

21

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

5 Wahlqvist et. al, Sweden in the creative age, 2007

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

22

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

23

Redan 1844 stod kooperation för a� en medlem var en röst. Redan innan kvinnan fick rösträ� i samhället hade hon rösträ� i kooperativet. När världen drabbades av lågkonjunktur stod de 300 största kooperativen opåverkade. 1 miljard människor i världen sysslar med kooperation och 13% av Sveriges BNP kommer från kooperation.

— Gun-Bri� Mårtensson, fd ordförande Coompanion Sverige, om kooperationens betydelse

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

Det som band oss samman var tanken på en affärskultur med hållbara värderingar och lika rä�igheter för alla som jobbar i företaget.

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

24

— Geek Town, om a� drivaföretag tillsammans

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

25

Mötesplatsen är viktig. Många börjar här redan när de är 14 år och jobbar ideellt. Det är socialt viktigt för unga a� växa och känna ansvar. Unga är o�a drivna människor.

— Niklas Bjermkvist, Pipeline, om det socialavärdet av kreativa mötesplatser.

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

26

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

27

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

28

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

KORT FAKTA

• Ekonomiska föreningar ökar mer än andra former av företag. År 2012 var e� rekordår. Då ökade nyregistreringen av ekonomiska föreningar med 21 procent jämfört med år 2011.

• Kooperativ klarar sig länge. Av de ekonomiska föreningar som startade år 2001 var nästan häl�en fortfarande kvar e�er tio år.  Nästan alla de kooperativ som startade år 2009 fanns kvar även e�er två år.

• Nya kooperativa företag bildas framför allt i kulturbranschen,  nöjesbranschen och kommunikationsbranschen.  Men kooperativ startar även inom vård, skola och omsorg.

• Det finns flest kooperativ på glesbygden och i kommuner som satsar på turism- och besöksnäringen. Men under de senaste tio åren har flest kooperativa företag startats i Göteborgsområdet och i Stockholm.

• Många kooperativ är jämställda i företagens styrelser.  Med jämställd menar vi a� det är ungefär lika många kvinnor som män i styrelsen.

29

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se

30

Kooperativa företag följer de här tankarna:

• Självförsörjning, man ska kunna ta hand om sig själv • Personligt ansvar, alla tar eget ansvar • Rä�visa

• Demokrati, alla ska få vara med och bestämma • Jämlikhet, alla människor är lika mycket värda • Solidaritet, man tänker också på andra människor

Sådant som hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra är också viktigt a� tro på för den person som är medlem i e� kooperativt företag.

INLEDNING

Coompanion Västernorrland är en organisation som stö�ar människor som vill starta företag tillsammans och ser det därför som en självklarhet a� jobba med rådgivning i nära samverkan med andra mot gemensamma mål.

Därför har Coompanion Västernorrland under hösten genomfört en förstudie bland länets unga. Vi har vänt oss till unga som har utbildning eller kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn (KKN). De som är intresserade av a� veta mer om eller starta företag tillsammans enligt de kooperativa tankarna. Vi har även vänt oss till olika aktörer som på något sä� kommer i kontakt med målgruppen. Eller de vi tror på annat sä� kan och vill vara delaktiga i a� unga inom KKN sektorn får stöd inom dessa områden.

Genom intervjuer, workshops och enkäter har vi tagit fram e� underlag som ge� oss en bild av vad unga vill och hur vi skulle kunna möta de behov som finns. Vi vill på så sä� ly�a unga som en viktig drivkra� i länet.

Projektet är kopplat tillLänets tillväxtprogram:

Insatsområde 1 – 1.2 Nyföretagande entreprenörskap och offensivt näringslivsklimat.

Insatsområde 2 – 2.3 Kreativa Näringar – från Järnkra� till Hjärnkra�

BAKGRUND

Vi lever i en samtid där förändringar sker snabbt, branscher flyter samman och de nya jobben ser helt annorlunda ut och skapas allt o�are av enskilda individer än av stora företag.

Den kulturella och kreativa sektorn är en förutsä�ning för innovation och viktig för andra näringars utveckling. Den kulturella och kreativa sektorn stärker även platsens a�raktionskra� och spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Den skapar kulturella, sociala, miljö-mässiga och ekonomiska värden som är viktiga för tillväxten.

Tidigare projekt, erfarenheter och effekterFlera projekt har tidigare genomförts i länet med sy�e a� främja den kulturella och kreativa sektorn. Projektens mål har bland annat varit a�:

• Utveckla regionala affärs- och innovationstjänster och mäklar verksamhet för a� underlä�a gränsöverskridande samverkan mellan de kreativa näringarna och traditionella näringar.

• Utveckla en modell för regionalt utvecklingsarbete kopplat till kulturella och kreativa näringar och skapa en organisatorisk pla�form i länet för fortsa� strategiskt arbete.

• Uppmuntra och främja ungdomars entreprenörskap och tvär- vetenskapligt samarbete för a� skapa tillväxt och sysselsä�ning på landsbygden.

• Starta det långsiktiga arbetet med utvecklingen av de kreativa näringarna och fungera som vägledning och argument i tillväxtfrågor.

Effekter av dessa projekt har sa� igång processer i länet där e� av resulta-ten är Coompanion Västernorrlands fokus på kulturella och kreativa och gröna näringar när det gäller rådgivning och entreprenörsutveckling för den yngre målgruppen 16-30 år.

Sektorn är i tillväxt och är inom den intressesfär som lockar många unga. Risken finns a� den stora gruppen arbetslösa ungdomar i länet (25,4%) snart hi�ar andra län och regioner som bä�re kan ta tillvara deras kompetenser och drivkra�er. För de som vill stanna kvar är det viktigt a� främja alternativa försörjningsformer.

Länets visionVästernorrlands regionala utvecklingsstrategi inför 2020 ly�er tre viktiga fokusområden: positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Visionen i strategin är a� Västernorrland ska bli ”E� stolt län med funktion och a�raktivitet” Som exempel på hur vi ska lyckas beskrivs några nödvändiga åtgärder:

• ”A� vi arbetar tillsammans och skapar moderna nätverk där det oväntade tillåts hända”

• ”Vi måste bli bä�re på a� vårda och stimulera människors drivkra�er”

• ”Skapa e� bra entreprenörsklimat med extra uppmärksamhet på ungas möjligheter, där forskning och idéer snabbt leder till nya arbetstillfällen och företag”

Kooperation på frammarsch Ordet kooperation kommer från latin och betyder ungefär arbeta tillsam-mans. I Sverige finns ingen särskild kooperativ företagsform. Ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för kooperativ.

Kooperation är på stark frammarsch. Unga människor som vill starta företag vill göra det tillsammans med andra.

Enligt Entreprenörsbarometern 2012 vill fler unga starta företag tillsam-mans med andra (70%) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (52%).

Tillväxten av nya kooperativ är 20% medan tillväxten i övriga företags-former är 2%. Nollpunkten är olika, så det finns dock färre kooperativ än andra former idag. Undersökningar i England visar a� hållbarheten hos kooperativ är starkare än hos traditionella. Tre år e�er start är 98 % av kooperativen fortfarande verksamma medan motsvarande siffra hos traditionella företag är 65%.1

Betydelse och innebörd av begreppen kulturella och kreativa näringar och kooperation behöver förklaras och förtydligas:

Vad är kulturella och kreativa näringar?Begreppet kulturella och kreativa näringar (KKN) eller sektorn innefa�ar branscherna arkitektur, design, film och foto, konst, li�eratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Det bildas många nya företag inom KKN.

Alla aktörer som verkar inom KKN-sektorn är inte näringar men berikar andra näringar och är en förutsä�ning för e� a�raktivt samhälle. Inom KKN är det inte alltid företagen vill växa men det har visat sig a� de o�ast är mer långsiktigt hållbara.

Idag finns det 146.000 anställda inom 117.000 företag inom KKN vilka tillsammans utgör 3,3% av Sveriges BNP. KKN bidrar inte bara till den ekonomiska tillväxten utan även till den sociala tillväxten i Sverige. Svensk kultur har e� exportvärde på 120 miljarder kronor och e�erfrågan på svensk kulturellt värdeskapande och ”know how” har en tendens a� öka. En satsning på KKN och samverkan inom denna sektor skulle kunna öka a�raktiviteten i vårt län, ge unga möjligheter a� skapa jobb utifrån egna förutsä�ningar och bidra till e� mer hållbart samhälle.2

2007 genomfördes en kartläggning av upplevelseindustrin som visade a� den totala omsä�ningen då var 1,5 miljarder kronor och a� cirka 1900 personer jobbade heltid och mellan 3-4000 personer på något sä� jobbade deltid inom branschen. Som exempel nämndes omsä�ningar i branscher som media som omsa�e 614 miljoner med 535 heltidsanställda, musikbranschen som omsa�e 250 miljoner med 390 heltidsanställda och arkitektur som omsa�e 100 miljoner med 93 heltidsanställda. En, redan då, högst vital och levande tillväxtnäring.3

Tillgång till konst och kultur är viktigt för a� en region ska kunna utvecklas och vara a�raktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av de�a.  Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU-samarbetet ly�s de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för a� implemen-tera EU 2020-strategin.

Flera undersökningar i Sverige och EU visar på kulturella och kreativa näringars stora betydelse för samhällets utveckling

och för ekonomin. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhälls-viktiga värden. Till exempel kulturella, sociala och miljömässiga värden. De skapar samtidigt ekonomiska värden. Kulturella och kreativa näringar växer ekonomiskt se� starkare än näringslivet i genomsni�, enligt Tillväxtverket.

Många entreprenörer i sektorn skapar innovativa konceptuella lösningar på samhällsutmaningar eller anledningar för turister a� besöka Sverige. Tillväxtverket vill bidra till a� öka omsä�ningen inom området och a� stärka konkurrenspositionen för svenska företag.

SYFTE

Med förstudien har vi velat undersöka och kartlägga intresse och behov för entreprenörskap och kooperativt företagande bland unga inom kultu-rell och kreativ sektor i Västernorrland. Sy�et med förstudien har även varit a� synliggöra den regionala utvecklingsstrategin med fokus på unga som en viktig resurs och drivkra�. Vi har även ökat mötesutrymmet mellan yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa näringen och unga med utbildning eller annan kunskap inom den aktuella sektorn. Genom möten, mäklarskap och metoder för strategiska möten har vi även verkat för a� ly�a goda förebilder, öka självkänslan och skapa bredare kontaktytor.

MÅL

Förstudiens mål är a� få en bild över behov och intresse bland unga och främjare. Om förstudien visar behov för utveckling, är målet a� ansöka om e� större projekt, gärna i samverkan med andra organisationer och med andra länder där vi tillsammans

• Stimulerar och ökar kooperativt företagande och entreprenörskap inom KKN sektorn.

• Skapar mötesplatser och utvecklar mäklarfunktioner bland unga företagare.

• Ökar länets a�raktivitet för unga a� bo och leva i.

• Bidrar till a� fler unga får jobb.

AVGRÄNSNINGAR

Vi har valt a� ti�a på unga i Västernorrland mellan 16-26 år men även mö� äldre studenter och kreatörer som gjort viktiga inspel genom si� deltagan-de. Vi har bjudit in till fyra workshops i Sundsvall, Solle�eå, Kramfors och Härnösand. Valet av orter har ske� utifrån vår önskan a� ha både stad, inland och kust representerade. Med hänsyn till tidbegränsning så valde vi ut fyra av de totalt sju kommunerna.

Vi har genomfört enkätundersökningar i länets samtliga kommuner bland unga, 16-26 år, som är intresserade av den kulturella och kreativa

sektorn. Vi har även gjort djupintervjuer med unga utifrån enkätsvar och med främjare med tanke på deras olika roller och geografiska placering.

Med främjare menar vi vuxna som i si� jobb möter unga inom si� yrkesliv som exempelvis konsulenter, arbetsförmedlare, företagsrådgivare, projektledare, kulturföreningar, rektorer, lärare med flera.

METODER

Faktainsamling och omvärldsanalysFör a� få en bild av bakgrund, omvärld och samtid har vi deltagit i:

• Föreläsning på Kairos Future där de rapporterade sin senaste undersökning om unga, Global Youth 2013.

• Slutkonferenserna till EU-projekten Cinergy och NoCry2.

• Generatorkonferensen i Visby som samlade KKN-aktörer från hela Sverige.

Vi har även tagit del av rapporter, material, föreläsningar, intervjuer med olika aktörer som har god inblick i kulturella och kreativa sektorn, koopera-tivt företagande och tillväxtfrågor – både lokalt, regionalt och nationellt.

IntervjuerVi har intervjuat både unga och främjare och fångat upp tankar och resonemang som vi redovisar i reflektioner, slutdiskussionen och samman-fa�ning längre fram i rapporten.

Intervjuer av varierande längd har ske� både i personliga möten, i samband med workshops och via telefonsamtal med e� tjugotal personer.

WorkshopsVi har genomfört fyra workshops där sammanlagt 82 deltagare fick ta del av inspirerande föredrag av tre olika kooperativa företag från tre olika branscher och tre olika regioner:

• Eyes Wide Open – metalbandet från Karlstad som genom si� kooperativa företagande visar a� man kan välja a� skapa kluster, utveckla sin bygd och driva företag tillsammans.

• Jämtlands Kultur Kompani – tre personer som jobbar mot den urbana maktordningen genom a� fly�a från storstad till sina hembyar i

Jämtland och driva kooperativ inom KKN.

• Geek Town – den unga kommunikationsbyrån i Luleå som kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Coompanion Västernorrland informerade om de kooperativa principerna och om den fria rådgivning som erbjuds i länet och andra delar i Sverige. Coompanion Jämtland fanns med på samtliga workshops och genomförde en miniworkshop och grupprocess som handlar om entreprenörskap utifrån gemensamma affärsidéer grundade på deltagarnas egna värderingar.

Under träffarna fördes samtal och diskussioner där vi fångade upp många tankar och frågeställningar och informerade om enkätundersök-ningen som deltagarna sedan genomförde på frivillig basis.

ENKÄTER

För a� skapa oss en tydligare bild har vi valt a� genomföra två enkät-undersökningar. Resultatet av enkäterna är inte statistiskt säkerställt utan de får betraktas som enklare a�itydundersökningar och e� underlag för vidare resonemang och frågeställningar.

74 unga svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka tre veckor.25 främjare svarade på webbenkäten som låg uppe i cirka två veckor.

Båda enkäterna innehöll en speciell frågelogik som gjorde a� alla respon-denter inte besvarat alla frågor. Några har även valt a� helt hoppa över vissa frågor vilket vi tagit med i våra slutsatser.

Enkätundersökning – unga För a� få en bild över hur de unga ser på sin framtid valde vi a� genomföra en enkät som skulle ge oss en bild av hur unga ser på viljan och möjlighe-terna a� bo kvar i länet, vad de vill jobba med, intresse för entreprenör-skap, viljan a� starta företag själva eller tillsammans med andra. Om de ser hinder och behov för a� de skulle kunna göra det de brinner för.

Enkätundersökning – främjare Med främjare menar vi de som på e� eller annat sä� jobbar i en organisation eller har en roll där de kommer i kontakt med unga inom den kulturella och

kreativa sektorn, jobbar med entreprenörskap, kultur eller företagsutveckling.Dessa aktörers inspel anser vi vara viktiga när det gäller den verklighet

de möter, erfarenheter de har utifrån sina perspektiv och vilka möjligheter de ser till a� skapa bä�re förutsä�ningar för målgruppen.

Urval av respondenter och hur de�a påverkat resultatetVi har försökt få en bra geografisk spridning och bredd vad gäller utbild-ningar, ålder, kvinnor och män och områdesmässigt inom KKN när det gäller unga. Samma urval gäller främjarna. Då det varit Coompanion som varit avsändare och även informerat om sin verksamhet har de�a naturligt-vis påverkat resultatet med positiva siffror vad gäller kunskap om just Coompanion som rådgivare.

Spridning av information om förstudien och inbjudan till workshops och enkäter:På Kulturpresidiet i augusti fick deltagarna - politiker och tjänstemän från de sju kommunerna - dela med sig av de kontakter i sina respektive nätverk som kunde vara lämpliga för oss i arbetet med förstudien. Genom en processmetod fick projektledaren 62 konkreta kontak�ips från 18 personer på 6 minuter.

Kartläggning av målgrupp för workshops och spridning av information har ske� löpande under hösten. Respondenter i enkäten med unga har varit deltagare från våra fyra workshops men även från utbildningar och andra nätverk i samtliga kommuner. Respondenter i enkäten för främjare har valts för a� få en bred variation både vad gäller roller och geografisk spridning.

När vi ringat in de olika kanalerna kontaktades följande aktörer för riktade inbjudningar och information:

Gymnasieskolor estet-, media- och designprogram, turismprogram, UF regionalt och kommunvis, Folkhögskolor med inriktning på KKN-sektorn, MIUN, kulturkonsulenter, mötesplatser för unga, representanter för ungdomsdelegationen, arbetsförmedlare, kulturföreningar, studieförbund, unga kreatörer, rektorer, lärare och elever, ungdomskonsulenter, närings-livschefer och näringslivsutvecklare och företagsstödjare.

De�a har ske� genom bland annat mail, affischering, personliga inbjud-ningar, och sociala medier Facebook-grupper.

HUR SER DE UNGA PÅ SIN FRAMTID?

Vilka har svarat och vad ser vi?Enkäten var främst riktad till unga mellan 16-26 år men vi valde även a� ha med några äldre då de genomgår högre utbildning inom KKN-området. Fördelning mellan män och kvinnor var jämn. 51% (38 svarande) av respon-denterna var män och 49% (36 svarande) var kvinnor.

Kortfa�ad beskrivning av de personer som svarat:

Reflektion Anledningen a� vi inte funnit fler respondenter som är i jobb eller arbets-sökande beror delvis på a� dessa är svåra a� nå. Arbetsförmedlingen har ingen sökfunktion för a� nå arbetssökande inom kulturella och kreativa sektorn såvida de inte är utbildade på högskolenivå och inskrivna på Kulturarbetsförmedlingen.

Möjlighet och vilja a� bo kvar i VästernorrlandDe unga ses som en viktig drivkra� för länets utveckling. Men hur ser då de unga på sin egen framtid i länet? Det är svårt a� göra en bra bedöm-ning av hur många som vill bo kvar och hur många som önskar fly�a från länet utifrån vårt underlag. Några viktiga signaler vi få� från de som ange� a� de ser hinder a� bo kvar har vi valt a� fokusera på och resonera kring.

Bland alla som svarat a� de inte ser möjligheter a� bo kvar anges tillgång till jobb, vidareutbildning och brist på bransch- och utvecklingsmöj-ligheter inom KKN som de avgörande faktorer som hindrar.

ReflektionÄr det bristande kunskap och information som skapat en myt a� det är storstaden som gäller?

I en del undersökningar låter man göra gällande a� unga i större utsträckning fly�ar till större städer för a� få tillgång till arbete och ökade kontaktytor. Kairos Future hävdar i sin undersökning Global Youth 2013 a� unga vill bo där det finns möjlighet a� träffa likasinnade och därför ser de a� unga från mindre platser i landet söker sig till större städer.

Men är de�a verkligen sanning eller bara en myt som vi accepterar utan a� ifrågasä�a och försöka ändra på?

Bristen på mötesplatser är då alltså en viktig faktor som bidrar till a� unga fly�ar och i vår undersökning ser vi a� unga i länet både saknar mötesplatser och har dålig kännedom om vilka mötesplatser som finns.

”Det är viktigt med den urbana maktordningen. Det finns en massa myter om a� det är staden som gäller” säger Jämtlands Kultur Kompani i si� föredrag. De är några företagare som valt a� fly�a från Stockholm hem till Jämtland för a� jobba med det de brinner för och visar a� det går.

Vi tror a� det därför behöver ly�as fler goda unga förebilder i länet inom KKN som visar a� det går a� lyckas även om man väljer a� bo kvar.

Kan fler goda förebilder och ändrade a�ityder vara en lösning på de�a problem?

Är det då sant a� man måste bo i Stockholm för a� exempelvis jobba som låtskrivare? Flera av dem som går Musikmakarna i Örnsköldsvik har ange� de�a som en sanning. ”Man ska helst bo i Stockholm om man vill bli framgångsrik låtskrivare” ”Musikbranschen finns i Stockholm” ”Det finns ingen chans för mig a� skap rä� kontakter inom musik. Musikbranschen är begränsad här”

De�a kan vara en myt, tror vi. Då det bland annat finns några av Sveriges bästa studios i länet, e� känt och framgångsrikt musikkluster i Ånge, och Musikmakarnas utbildning i Örnsköldsviks och hänvisar tillbaka till den utredning som gjordes 2007.4 där det visare sig a� musikbranschen då omsa�e 250 miljoner i länet med 390 heltidsanställda. Är de�a en plats-bunden bransch eller är de�a en av alla myter och påhi� som vi slaviskt lever e�er på bekostnad av utveckling.

Starta företagEn stor majoritet av respondenterna är positivt inställda till a� starta företag:

Frågan har besvarats av respondenter som tidigare ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. Drivkra�erna för a� starta eget företag verkar framförallt vara a� få förverkliga sina idéer samt a� få arbeta självständigt. Tjäna pengar kommer först på tredje plats och undvika arbetslöshet på �ärde plats.

De tycker a� det är viktigt a� klara sin egen ekonomi och ha möjlighet a� bo kvar, men a� tjäna mycket pengar verkar inte vara den starkaste drivkra�en. Relativt få har start av företag som anledning för a� bo kvar. Engagemang i samhället och hållbar utveckling värderar fler respondenter högre än a� vara med och utveckla bygden där man bor.

Reflektion: Om förutsä�ningar och a�ityder för företagande inom KKN är goda, kanske fler skulle se möjligheter a� kunna stanna kvar, än vad vår under-sökning visar. De vill ju engagera sig i samhället och med rä� förutsä�ning-ar kan det samhället vara länet. Därför är det viktigt a� tidigt stimulera unga i si� entreprenörskap för a� de ska se möjlighet a� ”göra sin grej”. Dessutom är det viktigt a� de får veta a� de är viktiga. En av lärarna inom Ung Företagsamhet på e� gymnasium i länet sade så här beträffande unga som viktig drivkra� för länets utveckling:

”De hör o�a a� de är viktiga men ser det aldrig konkret om de inte är idro�sintresserade”

Unga inom den kulturella och kreativa sektorn drivs av si� engagemang och inte av vinster. De jobbar gärna som egna företagare men inte ensam-företagare, visar vår undersökning. Kulturella och kreativa näringar är en sektor som skapar tillväxt för traditionell näring och befinner sig i samma fas som besöksnäringen gjorde för cirka tio år sedan. Då formulerades a� besöksnäringen var viktigt och något man måste satsa på.

Det offentliga har en viktig roll när det gäller a� skapa förutsä�ning för a� unga entreprenörer, innovatörer och kreatörer får mötas och utvecklas, men låta processer få ta tid. Resultat kan visa sig långt senare. E� exempel är företaget Absolicon och solfångartråget. En världskänd innovation inom solenergitekniken, som skapades e� tjugotal år e�er a� grundarna träffats på en mötesplats i Härnösand som skapats just för kreativa unga innovatörer.

Vad saknar unga för a� kunna starta företag?När vi frågar om vad unga saknar för a� kunna starta företag ser vi en tydlig bild av a� de e�erfrågar precis det som företagsrådgivare erbjuder.

De flesta som svarat a� de saknar något för a� starta företag har angivit kunskap om lagar och regelverk, kunskap om bokföring och kunskap om ekonomi. Även startkapital har hamnat ganska högt upp på listan på en �ärde plats. Det som inte verkar saknas i lika stor utsträckning är stöd från omgivningen och a� man upplever a� andra tror på ens idé.

Reflektion Företagsrådgivare bör gå ihop och bli tydligare tillsammans med vad de kan stö�a och hjälpa de unga med. Det var en signal vi fångade upp från en arbetsförmedlare vid en av intervjuerna. Arbetsförmedlaren hade varit på jobb och utbildningsmässor för a� informera unga om hur de kan gå vidare e�er gymnasiet (både med utbildning men även som egna företaga-re) Hon berä�ade om hur byråkratisk informationen o�a var och hur liten kännedom de olika främjarna hade om hur unga tänker. Det kan därför vara viktigt a� också ta med unga företagare som goda inspiratörer och förebilder som e� komplement.

Kunskap om stöd och hjälp för start av företagAv de som svarat a� de kan tänka sig a� starta företag har 69% svarat a� de inte känner till någon organisation som ger stöd och hjälp och av de 31% som svarat a� det känner till någon organisation har de flesta ange� Coompanion. De�a beror med all sannolikhet på a� Coompanion är avsändare till enkäten och den information de få�.

ReflektionFörmodligen innebär det a� många färre verkligen har kännedom om vilka företagstödjande organisationer som finns och de�a är nog en av de största utmaningarna a� ta med sig i e� framtida arbete.

Vill du starta företag tillsammans med andra?Frågan har besvarats av respondenter som tidigare har ange� a� de kan tänka sig a� starta företag. En övervägande del av respondenterna är positiva eller relativt positiva till a� starta företag tillsammans med andra. 51,1% (23 personer) har svarat ”ja” och 42,2% (19 personer) har svarat ”kanske”. Det är bara en person som svarat ”nej” på den här frågan och

två personer som svarat ”vet ej”. Även de�a resultat kan färgas av a� respondenterna få� information av Coompanion innan de fyllde i enkäten. Vi ser också i en tidigare fråga a� en av de främsta drivkra�erna a� starta eget företag är a� få arbeta självständigt. De 23 personer som ange� de�a ser inte någon motsä�ning mellan självständigt arbete och a� starta företag tillsammans.

Kännedom och inställning till kooperationEn stor majoritet av respondenterna som svarat på frågan om de vill starta företag anger även a� de känner till a� man kan starta företag i kooperativ form vilket även här är e� resultat av den information de få� av Coompa-nion i anslutning till enkäten. Kanske är det på grund av de�a som det verkar finnas e� relativt stort intresse för kooperation. Den största ande-len, 44% har svarat ”kanske” på frågan om den kooperativa företagsfor-men skulle passa dem, 29% har svarat ”ja” och 15% har svarat ”nej” och 11% har svarat ”vet ej”

ReflektionBåde bland unga och främjare ser vi a� kunskapen om kooperation är bristfällig. De företag som föredragit och berä�at om sina koopera-tiva företag har märkbart skapat e� ökat intresse bland deltagarna på våra workshops vilket kan betyda a� denna form av konkreta exempel krävs för a� tydliggöra formen a� driva företag tillsammans. Några deltagare har tro� a� det är något ”ny� påfund” och andra tror a� det har med kollektiv a� göra. Här behöver information om kooperation spridas på alla olika nivåer.

HUR STÖTTAR VI UNG KREATIVITET?

Enkät till främjareFrämjarna som svarat på enkäten kommer från följande organisationer:

ABF VästernorrlandSolle�eå KommunKulturbanken 2.0 Hola FolkhögskolaArbetsförmedlingenLänsbiblioteket VästernorrlandLänsmuséet VästernorrlandKulturskolor i länetScenkonstbolagetÅkroken Business incubatorÅkroken Science ParkRiksteatern VästernorrlandMusikmakarna YH ÖrnsköldsvikJoy Tours ABJoy ProductionDreamhill Music AcademyUng Företagsamhet VästernorrlandLandstingetMi�universitet (Miun Innovation)

Representerade kommunerFlest svarande (6 personer) kommer från Kramfors.

5 personer från Sundsvall har svarat och 3 från Örnsköldsvik, 2 från Ånge och Timrå och 4 från Solle�eå.

Den ort med minst andel svarande är Härnösand där 1 person har svarat. Sex personer arbetar över hela länet, alltså i alla kommuner.

Kontakt med unga som vill starta företagMajoriteten, 17 av 25 svarande, möter unga som vill starta företag inom den kulturella och kreativa sektorn.

Sex personer möter inte unga som vill starta företag i KKN sektorn.

Reflektion Det är en ganska stor andel som har en kontaktyta mot vår målgrupp, vilket visar a� de vi valt ut är viktiga nyckelpersoner både för denna förstudie och i det fortsa�a arbetet.

Behov främjaren inte har möjlighet a� mötaHäl�en av de som svarat (12 personer) ser behov bland de unga som de inte kan möta. Av fritextsvaren kan man utläsa bland annat a� behoven verkar handla om specifik företagsrådgivning/stöd och kontaktpersoner för unga som vill starta företag inom just kulturella och kreativa näringar. Rådgivning om olika företagsformer och om hur man söker projektmedel eller hi�ar finansiering är andra behov som nämns, men också självstärkan-de åtgärder för ökad självkänsla, egenmakt och entreprenörskap/idéut-veckling: ”Det är inte lä� a� starta företag som ung utan självkänsla och bra idéer”, säger en respondent.

Hinder eller begränsningar10 personer upplever a� det finns hinder och begränsningar i arbetet a� stö�a unga som vill starta företag inom KKN. De hinder som återkommer mest i fritexten är resurser och tid.

Tre av främjarna jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i olika kommuner. Två av dessa säger a� de inte möter några unga som vill starta företag inom sektorn, a� de inte stö�ar unga entreprenörer i sektorn och a� de inte har någon åsikt om de vill göra det i framtiden. De ser hinder och begränsningar för a� göra det, men anger inte vad hindren är.

Den tredje handläggaren från Arbetsförmedlingen har en annan uppfa�ning och anser a� arbetsförmedlingen stö�ar unga kreativa med starta eget utbildningar, som visserligen inte är direkt inriktade för vare sig unga eller sektorn, men där den målgruppen ändå i viss mån deltar. På frågan om vad som hindrar eller begränsar i arbetet med a� stö�a unga kreativa/kulturellas förutsä�ningar a� driva företag svarar den tredje handläggaren:

”Liten tro på a� man kan lyckas i branschen, fördomar, våra interna strategier för a� arbeta med ungdomar samt engagemanget från

enskilda handläggare, bland annat. Kanske även kunskaper samt utrymme i arbetstid.” Hinder ligger också inom arbetsförmedlingens struktur: ”Jag ska hänvisa till Arbetsförmedlingen Kultur som har ’ensamrä�’ till kulturyrken”.

ReflektionHindret finns inte i Arbetsförmedlingens uppdrag, men i kunskap, a�ityder, strategier och inställning hos handläggare och enskilda kontor. Kanske är inte KKN-sektorns alla delar föremål för särskilda insatser hos Arbetsför-medlingen. A� kulturarbetare behöver en egen förmedling där riktade insatser görs, är tydligt. Vi vet inte hur stor andel av unga inom KKN sektorn som står utanför arbetsmarknaden. 25 % av den totala unga populationen är arbetslösa, är det en mindre eller större procentsats om man plockar ut alla unga inom kkn sektorn? Om andelen arbetslösa är större än i den totala populationen, kanske det kan vara e� incitament a� ordna starta eget-utbildningar som är skräddarsydda för den målgruppen?

Varför är det viktigt a� fler startar företag inom den kulturella och kreativa sektorn? Forskning visar a� platser där kultur ska�as högt lockar människor med färre fördomar mot oliktänkande. Det främjar även tillväxt och företagan-de e�ersom e� öppet och tillåtande samhälle lockar människor med nya sä� a� tänka. Evelina Wahlqvist mäter orter i Sverige med ”bohemindex” som är nyckeltal som bland annat räknar antal kreatörer och mäter innova-tionsklimat. E� högt ”bohemindex” bygger kreativa platser som främjar tillväxten även inom andra sektorer och e� fördomsfri� klimat med innovativa miljöer.5 A� satsning på kultur främjar tillväxt i andra sektorer, betyder säkerligen a� den främjar tillväxt av företag inom sektorn också.

Stöd till unga som vill starta företag19 av de 25 svarande säger a� de eller deras organisation bidrar till a� stö�a unga som vill starta företag inom kulturella och kreativa näringar. Mycket av det stöd som organisationerna bidrar med handlar om utbild-ning inom entreprenörskap och företagande, coachning/rådgivning och a� förmedla kontakter med nyckelpersoner. Stödet verkar hos de flesta inte vara specifikt anpassat för KKN sektorn, utan handlar om företagande i allmänhet.

ReflektionDet finns en hel del stöd kring företagande. Känner de unga som vill starta företag till det? Hur knyter man kontakterna? Vad kan man göra mer?

Har personer som vill starta företag inom KKN specifika behov som skiljer sig från när man startar företag i andra branscher? Är a�ityder och

okunskap om ”ny�an” med KKN e� hinder hos finansiärer och främjare som är en särskild utmaning i förhållande till andra sektorer? Finns det andra utmaningar som är särskilda för KKN sektorn? Kreatörer arbetar o�a ensamma med sina idéer. Kan kooperativt företagande göra kreatörens situation mindre sårbar och utsa�?

Kännedom om CoompanionAv främjarna har bara en person kommit i kontakt med Coompanion o�a.

De flesta, 14 personer, har varit i kontakt med Coompanion någon gång och 6 personer anger a� de hört talas om Coompanion och 4 personer har aldrig hört talas om organisationen.

ReflektionA� unga vill starta företag tillsammans med andra, vet vi från tidigare undersökningar. A� de valda främjarna är viktiga nyckelpersoner har vi redan konstaterat och a� så många inte har en nära kontakt med Coompanions uppdrag visar a� det behövs en extra insats från organisa-tionens sida för a� målgruppen unga ska få vetskap och insikt om hur man startar företag tillsammans med andra. Insatser behövs dock för a� i ökad utsträckning informera om möjligheten med kooperation via dessa nyckel-aktörer.

Samverkan med Coompanion6 av de 24 svarande uppger a� de är intresserade av a� samverka med Coompanion för a� främja entreprenörskap för unga inom kulturella och kreativa näringar. 13 svarande är lite mer osäkra och svarar ”kanske” på frågan och 4 personer svarade ”nej”. De som vill samverka vill göra det genom projektverksamhet eller genom a� Coompanion presenterar sig i samband med utbildningar/kurser. Nätverkande och möten återkommer också i fritextsvaren.

”E� samarbete skulle öka motivationen hos alla. (ungdomar, föreningar, skola, kommun, etc” säger en person.

ReflektionDet finns utrymme a� öka kontaktytan mellan Coompanion och främjarna. Några av kulturorganisationerna har ange� i sina svar a� de inte stö�ar unga som vill starta företag. Det kan betyda a� de inte tänkt a� den

möjligheten och inriktningen kan vara främjande för deras respektive kulturområde. E� riktat utbildningsprogram för unga kreativa på fritid och skola om kooperationens möjligheter kan vara en väg.

Andra aktörer14 av 24 respondenter svarar ”ja” på frågan om det finns andra aktörer främjarna ser som intressanta a� samverka med för a� utveckla entreprenörskap, företagande och mötesplatser för unga som vill starta företag inom KKN. Resten har svarat ”vet ej”.

De aktörer som nämns är:Miun InnovationALMINyföretagarcentrumScenkonstbolagetEntreprenörer inom branschernaKommunernas näringslivs- och kulturavdelningarExport Music SwedenFöretagsföreningarKulturinstitutioner som ex museer, arkiv, kulturarv

”E� nätverk mellan företag, studieförbund, kommun, AF, och kanske ungdoms-styrelsen som träffas lite då och då för a� spåna gemensamma satsningar. Samtidigt blev jag trö� vid tanken på fler möten. ” säger en av främjarna i e� fritextsvar.

ReflektionNätverk och samverkan är framgångsfaktorer som den regionala utvecklings-strategin formulerat. Främjarna nämner några av de aktörer som strategiskt skulle kunna samverka för ökat entreprenörskap bland unga i KKN. Invänd-ningen mot fler möten i andra andetaget hos en av främjarna pekar på en viktig fråga, men a� bygga fungerande strukturer för utveckling kräver i början a� de aktörer som ska vara med i nätverket konstituerar vilka mål som är gemensamma. De aktiviteter som kan följa på e� sådant ställnings-tagande kan, om de gemensamma målen är tillräckligt förankrade, leda till a� arbetsbördan kan minska när målen nås gemensamt. Möten utan handling är trö�ande, men det motsa�a kan leda till ökad kunskap, tätare samarbe-te och ny energi istället. Tillsammans underlä�ar vi för varandra och visar a� vi drar åt samma håll.

MötesplatserPå frågan om det idag finns någon mötesplats för unga eller blivande entreprenörer inom KKN, svarar bara 4 av 24 respondenter ”ja”. 6 perso-ner svarar nej och de flesta, 14 personer, har svarat ”vet ej” på frågan.

ReflektionFrämjarna har i förstudien valts på grund av sina roller som nyckelperso-ner. De flesta vet inte om det finns någon mötesplats. En utmaning är a� identifiera sådana mötesplatser, sprida kunskap om dem som redan finns och eventuellt skapa nya om det finns behov av det. I sociala medier kan man skapa mötesplatser för både aktörerna och den unga målgruppen där aktiviteter och mål och sy�e kan formuleras och manifesteras.

Konkreta åtgärder respondenterna anser skulle förbä�ra förutsä�ning-arna för unga företagare i kreativa/kulturella näringar i länet:

• Projekt, typ LOBBEN för unga • A�itydförändringar • Mer kunskap om hur man startar och utvecklar e� företag • Initialt monetärt stöd för a� utveckla sina idéer • Möjligheten a� pröva sina idéer inom ramen för skolan • A� starta eget-bidraget var lä�illgängligt och snabbare handlagt • Kunskap om stöd, t ex Almi, Näringlivskontoret. • Kooperativ, gemensamma satsningar. • E� slags ALMI för unga kulturella företagare • Bä�re samarbete mellan skola och näringsliv • Coachning • Bra mötesplatser med fokus unga entreprenörer • Mentorskap • Mer kunskap om marknaden • Rådgivning i företagande • Kommuner och lokalt näringsliv stöder det genom t.ex. "inkubatorverksamhet" • Mer informationsarrangemang • Nätverksskapande • Förenklad redovisning. • Administrativt stöd • Projekt, typ UF med specialinriktningar • Information i skolor

• Engagemang hos kommunernas nyföretagarrådgivare i alla kommuner • Företagshotell eller liknande där unga kan hi�a lokaler till en låg

hyra för a� ta sina första stapplande steg mot e� företag • Kommuner säkerställer lokaler typ Kulturens/Ungdomens Hus • Bra exempel som ly�s fram i media. • Inspiration i form av coaching inom området. • Viljan och modet a� satsa mycket energi och lite risktagande. • Utbildning/information till oss som jobbar med rådgivning osv • Bä�re samarbete mellan skola och företagarföreningar • Riskkapital

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG

Kunskap och information • Vi ser a� det överlag är bristande kunskap hos de unga om vilka

företagsrådgivare som finns och vilken hjälp de kan få. • Vi ser e� behov av ökad kunskap om både KKN och kooperation

bland främjarna. • Vi ser a� det finns behov av a� ly�a KKN som en näring i tillväxt. • Vi ser en svårighet a� nå unga inom KKN sektorn e�er de avslutat

sina utbildningar när de verkar och finns ute i samhället och har därför ingen tydlig bild av målgruppen.

Förslag till åtgärder • Kartläggning av alla utbildningar inom KKN-sektorn i länet. • Kartläggning av alla främjare och rådgivare som jobbar mot

denna målgrupp för a� få e� mer hållbart främjandesystem och för a� öka engagemang och delaktighet.

• Skapa en arbetsgrupp med främjare från både det offentliga och privata, banker, kulturen, näringsliv som aktivt jobbar med dessa frågor hur man bä�re stö�ar och tar tillvara unga inom KKN i samhällsutvecklingen och som företagare.

Samverkan och mötesplatser • Det saknas en gemensam syn i länet och strategier ute i kommunerna för hur man ska jobba med unga inom KKN kopplat

till entreprenörskap. • Vi ser e� behov bland främjare a� öka samverkan för a� bli

tydligare mot målgruppen och öka kunskapen om varandra samt jobba mot gemensamma mål.

• Tid och resurser är en bristvara hos de flesta vilket ökar behovet av effektivitet och samverkan.

Förslag på åtgärder • Jobba med de mötesplatser som redan finns idag och skapa nya

där det saknas. Låt dessa bli nav för kulturellt och kreativt skapande och entreprenörskap och nå målgruppen där den finns.

• Ta fram tydliga regionala och lokala strategier för KKN som man gjort för besöksnäringen.

A�ityder och förebilderEn av de stora utmaningarna är a�ityd och förståelse för:

• Kulturella och kreativa näringar • Kooperation • Ungas möjlighet a� bo kvar i länet • KKN som tillväxtnäring

Förslag till åtgärder • Jobba mer aktivt med a� kommunicera den Regionala Utveck

lingsstrategin. I dag är den e� okänt dokument för den viktiga målgruppen unga i länet. Visionen om Stolthet, A�raktivitet och Funktionalitet borde alla känna till.

• Synliggör resultat från tidigare projekt. • Ly� fram fler goda exempel och unga förebilder. • Vänd på begrepp och slå hål på myter. • Lär unga tidigt a� jobba med sina värderingar och hur de använder si� entreprenörskap för a� identifiera, formulera och

nå sina personliga mål.

SLUTORD

Det har varit en spännande resa a� göra denna förstudie. De signaler vi få� genom erfarenhetsutbyte av andra aktörer inom kulturella och kreati-va näringar från hela Sverige blir extra tydliga när vi träffar vår målgrupp för förstudien.

Det finns massor av idéer, drömmar och driv bland unga men bilden av vad entreprenörskap är och hur man når sina mål skiljer sig.

E� sä� a� se på de�a är så som Per Holm beskriver det i en panel på konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” - en heldags-konferens om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar:

”Entreprenörskap är e� förhållningssä� till livet och mig själv. Bilden jag har av mig själv och bilden jag ser av framtiden. A� våga drömma och ha en vision a� förverkliga någonting. A� skapa si� eget arbete och inte vänta på a� någon ska ge en e� jobb. Man skapar möjligheterna själv” Per Holm, Kulturentreprenörsprogrammet - Umeå Universitet

Den synen skriver vi under på och den synen kanske bör genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet, när samhället pratar om behovet av e� ökat entreprenörskap. För många av de unga vi mö�e var de�a första gången de fick pröva och reflektera över sina egna idéer, förmågor och viljor a� vara entreprenörer.

Coompanion Västernorrland vill i e� framtida projekt ta e� aktivt steg framåt när det gäller a� unga ska våga och vilja utveckla sina ideér och si� entreprenörskap här, där de bor. E� steg vi måste ta tillsammans med andra aktörer.

Projektledare och rapportförfa�are Katarina Norström Solle�eå 2013

Layout och illustrationer Björn ÖbergSundsvall 2014

�

OM COOMPANION — KOOPERATIV UTVECKLING

Coompanion ger råd till alla som vill starta kooperativa företag. Vi erbjuder personlig rådgivning även på internet. Vi finns på 25 platser i hela landet i nästan varje län. Coompanion ger information till er som har idéer om företagande tillsammans. Vi ger företagsrådgivning och utbildning. Vi hjälper till från er idé fram till e� framgångsrikt företagande. Coompanion Sverige är en samlande organisation med 25 regionala kontor. På nationell nivå ska vi arbeta för kooperativt företagande. Coompanion Sverige ska också vara den nationella kontakten mellan det lokala kooperativa föreningarna och riksdag, regering samt andra myndigheter. Medlemsorganisationer äger och styr varje regionalt Coompanion runt om i landet. Vi tror på demokratiskt företagande, där alla samarbetar! Under år 2012 hjälpte vi 452 företag a� starta. Coompanion får sina pengar från organisationer, offentlig sektor, konsultarbete, EU och staten. E�ersom vi får pengar från statliga Tillväxtverket kan vi ge råd utan a� det kostar dig något.

Coompanion Västernorrland har si� kontor i Härnösand med två anställda som verkar över hela länet.

Kontakt:0611 233 68www.vasternorrland.coompanion.se